Strukt-nytt STRUKTURINVESTS

KUNDTIDNING NR 8 | MARS 2015

"Vår undersök-ning visar att kritiken gällande autocalls inte är motiverad."Stefan Sonnerstedt, SPIS

”Vi kan konstatera att utbildning ligger helt rätt i tiden.” Olof Gustafsson, Strukturinvest

2

Strukturinvest Fondkommission är ett oberoende värdepappersbolag speciali-serat på utveckling och implementering av finansiella investeringslösningar. Vi har skapat en marknadsnära verk-samhet som tillgodoser och är lyhörd för marknadens skiftande behov och vi arbetar för att skapa attraktiva kombinationer av avkastning och risk, med investerarens intressen i fokus. Strukturinvest Fondkommission har en genomgående hög kvalitetsnivå på såväl produkter som service, med syfte att långsiktigt skapa en nytta som överträf-far vad övriga aktörer i marknaden har att erbjuda. Strukturinvest Fondkom-mission står under Finansinspektionens tillsyn.

3

Vårkänslor på börsenBörsåret 2015 inleddes som fjolåret slutade, med fort-satta börsuppgångar. Under årets två första månader steg den svenska börsen med ca 15 procent. En av de faktorer som gynnar aktiemarknaden är de rekordlåga räntorna. Dagens ränteläge gör att möjligheterna att erhålla avkastning från räntemarknaden är ytterst begränsade. Det gör att investerare söker sig till aktie-marknaden i jakt på avkastning. Och de låga räntorna lär hålla i sig en längre tid framöver. Efter en tid med nollränta tog Riksbanken det drastiska greppet att sänka räntan till -0,10 procent, och för första gången i historien har Sverige nu en negativ styrränta. På sidan 8 förklarar vi vad en negativ styrränta innebär och hur det påverkar låntagare, sparare och investerare. I detta nummer av Struktnytt träffar vi också Stefan Sonnerstedt, kanslichef på branschorganisationen SPIS, som berättar om sitt arbete för att skapa en sund och effektiv marknad för strukturerade placeringar i Sverige. Vidare berättar vi om vår utbildningssatsning Strukturakademin och varför det kan vara intressant att investera i bolag inom säkerhetsbranschen. Struk-turinvests matintresserade säljare Peter Jönsson delar

med sig av vårinspirerade recept inför påsken och personalen tipsar om sina bästa lunchställen.

Trevlig läsning!

Innehåll Nu ökar efterfrågan på säkerhetsrelaterade tjänster .......4"SPIS ska visa vägen för branschen" ....................................6Räntechocken! ............................................................................8Derivat + Kunskap = Smartare placeringar ......................10Provläs ”Guide till Strukturerade Placeringar” ................12Vårens smaker .........................................................................21

Strukturinvest Fondkommission (FK) AB (”Strukturinvest”) är ett vär-depappersbolag med tillstånd att driva värdepappersrörelse. Struktur-invest står under Finansinspektionens tillsyn. Säte: Göteborg. Organi-sationsnummer: 556759-1721. Besök gärna vår webbplats på www.strukturinvest.se Denna trycksak är gratis och riktar sig till förmedlare/rådgivare, som bl.a. förmedlar Strukturinvests produkter och tjänster. Den utkommer högst tre gånger per år. Informationen i trycksaken är baserad på källor som Strukturinvest bedömt vara tillförlitliga. Informationen är endast avsedd som allmän information och utgör inte i något fall rådgivning, rekommendationer eller vägledning vid beslut om investeringar. Det an-

kommer på läsaren att själv värdera lämpligheten och användbarheten av de tjänster som beskrivs eller tillhandahålls samt den information som förmedlas. Läsaren bör alltid konsultera rådgivare vad gäller just dennes personliga förhållanden. Att investera i strukturerade produkter, fonder och andra finansiella instrument innebär ett risktagande. Värdet och avkastningen på en investering kan såväl öka som minska och hela eller delar av det in-vesterade kapitalet kan gå förlorat. Det är således inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Historisk avkastning och historiskt resultat är inte någon garanti för framtida avkastning och resultat. Strukturinvest ansvarar inte i något fall för skada i någon form som

direkt eller indirekt orsakats av, eller på något sätt relaterar till, infor-mationen i trycksaken. Alla rättigheter till varumärken och kännetecken i trycksaken tillhör Strukturinvest, dess licensgivare eller andra samarbetsparter. Varu-märken och kännetecken tillhörande Strukturinvest får inte användas utan Strukturinvests skriftliga tillåtelse. Allt innehåll i trycksaken såsom text, grafik, märken, bilder innehas av Strukturinvest med äganderätt eller har licensierats för användande av Strukturinvest och skyddas av upphovsrättslagen eller motsvarande internationell lagstiftning. Det innebär bl.a. att allt återgivande av mate-rial eller delar därav förutsätter upphovsmannens tillstånd.

4

Nu ökar efterfrå-gan på säkerhets-relaterade tjänsterVi lever i en allt mer datoriserad värld, vilket på många sätt innebär ökade möj-ligheter, men också ökade risker. Bedrägerier som kapade kontokort eller stöld av känslig information har under senare år ökat, och drabbar både privatper-soner, företag och myndigheter.

Enligt PWC:s årliga rapport Global Information Se-curity Survey inträffade det 42,8 miljoner säkerhets-relaterade incidenter under 2014, en ökning med 48 procent. Att bedrägerierna ökar tyder på ett växande gap mellan hackarnas snabbt förändrade metoder och företagens satsningar på säkerhet. Enligt experter har många företag idag så dålig IT-säkerhet att de ofta inte ens upptäcker intrången. Investeringarna i IT-säkerhet har dock börjat öka, inte minst på grund av ett antal uppmärksammade bedrägerier mot större företag.

En av de mest omfattande incidenterna på senare tid är hackerattacken mot Sony Pictures där en stor mängd konfidentiell data som uppgifter om de an-ställda, interna email och tidigare ej publicerade filmer läckte ut. Intrången i Sonys system kan ha pågått så länge som ett år innan de upptäcktes.

Enligt en rapport från World Economic Forum anser 58 procent av globala företagsledare att risken för cyberattacker innebär ett betydande hot. Dataintrång, virusattacker och spridning av konfidentiell infor-mation kan leda till långvariga avbrott i företagets verksamhet, skada dess rykte och konkurrenskraft och i förlängningen påverka resultatet negativt. IT-säkerhet är idag snarare en strategisk fråga för företagsledning-en än en IT-fråga.

Med anledning av den ökade hotbilden förväntas investeringarna i förebyggande åtgärder öka. Globala förtagsledare anger att säkerhet är det område som prioriteras högst inom IT-investeringar under 2015, enligt undersökningar från ledande investmentbanker. Idag går endast i genomsnitt 4 procent av företagens IT-budget till säkerhetsinvesteringar.

På nationell nivå meddelade ledarna för USA och Stor-britannien nyligen att de kommer inleda en gemensam satsning på nätsäkerhet. Strax efter det blev behovet av detta än mer påtagligt då det amerikanska försvarets twitterkonto hackades.

Om det finns någon som gynnas av de växande bedrä-gerierna är det, förutom förrövarna själva, de före-tag som tillhandahåller produkter och tjänster inom säkerhet, som förväntas se en ökad efterfrågan. Dessa bolag lyfts därför fram av flertalet banker som intres-santa investeringsobjekt.

5

I emission 2015:2 erbjuder vi två placeringar med koppling till säkerhetsrelaterade tjänster. 1122 Aktieobligation Global Säkerhet Fixed Best och 1123 Buffertautocall Internetsäker-het Plus/Minus Defensiv

6

Vad är SPIS?SPIS är en branschorganisation som verkar för tydlig-het, jämförbarhet och förståelse för sparformen struk-turerade placeringar. Vi strävar efter en sund, effektiv och konkurrenskraftig marknad för strukturerade placeringar. SPIS ska representera och visa vägen för branschen. Våra medlemmar, som omfattar över 90 procent av marknaden, följer gemensamt satta krav på rättvisande information och marknadsföring. Vi för-medlar information och kunskap till våra medlemmar, agerar remissinstans i regelverksfrågor samt för dialog med myndigheter och andra intressenter i branschge-mensamma frågor.

Vad är bakgrunden till att SPIS bildades?Sparformen strukturerade placeringar har funnits sedan 80-talet men det var först i slutet av 90-talet som de började erbjudas brett till allmänheten. Det är alltså en relativt ny sparform. Kapitalskyddade placeringar, som är den vanligaste typen av struktu-rerade placeringar, ökade kraftigt efter IT-krisen runt millennieskiftet. Under 2007 uppgick den emitterade volymen till närmare 100 miljarder kronor. Vid denna tid tillkom det fler och fler arrangörer samtidigt som marknaden växte. Under 2007 fördes diskussioner i Svenska Fond-handlareföreningen om riktlinjer för hur marknads-föringsmaterialet för strukturerade produkter skulle utformas. En projektgrupp inom Svenska Fondhandla-reföreningen tog 2009 fram en branschkod som anger riktlinjer för informationsgivning gällande strukture-rade placeringar med en tillhörande ordlista. Branschkoden tar upp hur informationen om en placering ska utformas gällande exempelvis risker, avgifter, egenskaper, underliggande tillgångar och dess historiska utveckling etc. Informationen ska utformas så att den kan förstås av en genomsnittlig icke profes-sionell investerare.

Vad har ni sett för resultat av ert arbete?Branschkoden har fått önskad effekt och satt en ge-

mensam minimistandard. Den har gjort att medlem-marna, som står för över 90 procent av volymen på den svenska marknaden, presenterar sina placeringar på ett enhetligt sätt. Detta har gjort det lättare för sparar-na att jämföra informationsmaterial från olika aktörer. Ordlistan har "bantat ned" användningen av synony-mer vilket också förenklar för spararna.

Ni har gjort en genomgång av autocalls som emitte-rats under de senaste tio åren. Vad kom ni fram till?Det har på senare tid riktats en del kritik mot auto-calls. SPIS har tittat på 498 autocalls utgivna av svens-ka arrangörer mellan 2004 och 2014 som har förfallit eller förtidsinlösts. Genomgången visar att snittavkast-ningen har varit 14,23 procent i effektiv avkastning exklusive courtage på 2 procent. Endast 2,2 procent av placeringarna har inneburit en kapitalförlust. Kritiken som riktats mot autocalls har gått ut på att kunderna inte fullt förstår produkten och att sannolik-heten för att få avkastning är begränsad. Vår under-sökning visar att kritiken vad gäller avkastning inte är motiverad, tvärtom så har autocalls generellt sett givit investerarna en god avkastning.

Ni håller på att ta fram ett utbildningspaket. Vad kan du berätta om det?SPIS håller på att ta fram en diplomutbildning och am-bitionen är att den ska vara klar i vår. Vi har diskuterat med Finansinspektionen om behovet av en ”högre” utbildning och hur branschen kan medverka för att förbättra kunskapen hos rådgivarna som möter kun-derna. Målgruppen är distributörer och rådgivare. Vi är i färd med att ta fram ett utbildningspaket, som dels ska vara interaktivt, dels bestå av seminarier. Diplomeringen blir ett bevis på att rådgivaren har genomgått en gedigen utbildning avseende strukture-rade placeringar. Förutom en ökad kunskap om olika produkters funktion och egenskaper vill vi ge rådgi-varna fler verktyg när det gäller att välja rätt lösning till den enskilde kundens behov.

"SPIS ska visa vägen för branschen."Som liten drömde han om att bli taxichaufför. Idag arbetar Stefan Sonnerstedt som kanslichef på SPIS, branschorganisationen för strukturerade placeringar i Sverige, där han ansvarar för att driva frågor som rör medlemmarnas gemen-samma intressen och prioriteringar.

7

Vilka frågor jobbar SPIS med under 2015?Naturligtvis kommer arbetet avseende regelverken MIFID 2 och PRIIPS fortsatt var högt prioriterat. Vidare så har vi ambitionen att sjösätta utbildningen för råd-givare under 2015.

Vad är din roll hos SPIS?SPIS agenda styrs av medlemmarnas intressen och gemensamma prioriteringar. Kort beskrivet är mitt uppdrag att på bästa sätt utföra det medlemmarna be-slutar. Övergripande ska SPIS verka för ökad tydlighet, jämförbarhet och förståelse för sparformen strukture-rade placeringar. Mer konkret kan det t.ex. innebära att hålla kontak-ten med media, driva processer, säkerställa genom-förande och uppföljning av beslut som involverar de enskilda medlemmarna, följa och bevaka regelverk som påverkar branschen samt försöka påverka myn-digheter såsom t.ex. Finansinspektionen att skapa förutsättningar som är bra för såväl investerare som medlemmarna i SPIS.

Vad har du för bakgrund?Jag började arbeta inom bankindustrin i början av 90-talet och har hunnit pröva på det mesta; kredit-handläggare, företags- och privatrådgivare, kontors-chef. 1997 började jag på Nordea Markets som ränte- och valutahandlare. Några år senare tog utvecklingen fart för strukturerade produkter och jag fick förmånen att bygga upp den verksamheten hos Nordea och åren 2007 till 2011 var jag globalt ansvarig för detta om-råde.

Vilken typ av strukturerade placeringar skulle du själv välja i dagens marknadsläge?Att placera på räntemarknaden i nuläget känns inte upphetsande och jag tror att aktiemarknaden fortsatt kommer utvecklas svagt positivt. Ett skäl till det är den extremt låga räntenivån som styr kapitalet mot aktier. Idag skulle jag placera i en autocall med index som underliggande, även om kupongen är lägre än för al-ternativ med enskilda aktier. Jag bedömer att sanno-likheten att få en hyfsad kupong på 6-8% /år om 1-2 år som stor om man väljer en produkt med bred expone-ring mot aktiemarknaden. Ett generellt råd som jag brukar ge är att skapa en portfölj med 5-7 strukturerade placeringar med olika löptid, emittenter/kreditrisk och underliggande marknad. Var sedan aktiv och ta hem vinst när någon av placeringarna i portföljen kan avyttras och ge en avkastning som ligger i linje med dina uppställda förväntningar. Strategin ger ett grundskydd och sam-tidigt möjlighet att ta del av utvecklingen på flera olika marknader.

Vilken är den bästa investering du gjort personligen?Att jag ägt mitt eget boende i Stockholm sedan 1997.

Vad skulle du göra om du inte jobbade i finansbranschen?Jag har arbetat som mentor till elitidrottare och gör så fortfarande i liten utsträckning. Skulle jag ägna mig åt något annat än det jag gör idag så ska det innehålla idrott och psykologi i någon form. Tycker att det är inspirerande att arbeta med människor som är dedike-rade och som har stark drivkraft.

Vilket drömyrke hade du som liten?Taxichaufför som riktigt liten, tänk att få köra bil hela dagarna… Sedan drömde jag naturligtvis om en kar-riär som fotbolls- eller hockeyproffs.

Vad gör du när du inte arbetar?Jag har två tonårssöner som spelar fotboll och jag för-söker följa dem så mycket som möjligt (också utanför fotbollsplan). Åldersnojan bearbetar jag med hockey-träning, golf och skidåkning. Läser också en hel del, eller rättare lyssnar, numera är det ljudböcker som gäller. Ljudböcker blir en dimension bättre, nästan som radioteater med en bra uppläsare.

Vart åker du helst när du vill ladda batterierna?Inget speciellt ställe, gillar att uppleva nya platser och intryck. Jag har på senare år blivit mer storstad än re-sort/Bamseklubben, gärna platser som har både puls, bra kök och värme, såsom Barcelona eller Dubai.

Mer information om SPIS finner du på www.strukturerade.se där också Branschkoden finns tillgänglig för nedladdning. På hemsidan kan du också anmäla dig till SPIS nyhetsbrev som skickas ut kvartalsvis.

88

Räntechocken!Den svenska Riksbanken har under en längre tid brottats med en låg inflation. Efter en tid med nollränta tog Riksbanken det drastiska greppet att sänka rän-tan till -0,10 procent, och för första gången i historien har Sverige nu en negativ styrränta.

Styrräntan, eller reporäntan, är den ränta en bank får när den deponerar pengar hos Riksbanken. Det är Riksbanken som fastställer styrräntan och genom att höja eller sänka räntan kan Riksbanken påverka in-flationen, med målet att den ska ligga kring 2 procent. De flesta centralbanker världen över fokuserar liksom Riksbanken på att hålla inflationen låg och stabil, för att företag och hushåll inte ska behöva ta hänsyn till ett förändrat penningvärde vid ekonomiska beslut. Vid en hög inflation är förändringarna i inflationen ofta stora, vilket skapar en stor osäkerhet kring framtida prisutveckling och kostnadsnivåer. En hög inflation gör att pengarnas värde urholkas och att det blir mindre fördelaktigt att spara. Vid en stigande inflation tvingas centralbanken normalt att höja räntan, vilket brukar dämpa den ekonomiska tillväxten. En för låg inflation är inte heller bra. Ett alltför lågt inflationsmål ökar risken för deflation, fallande priser. När man förväntar sig fallande priser skjuter hushåll och företag upp kon-sumtion och investeringar. Resultatet blir en minskad efterfrågan och tillväxt.

Inflationen i Sverige har, liksom i många andra ut-vecklade länder, under en längre tid legat långt under inflationsmålet. Den låga inflationen beror bland annat på att efterfrågan varit låg, vilket har bidragit till att kostnadsökningarna blivit måttliga och prisökning-arna små. Dessutom har energipriserna utvecklats svagt de senaste åren. I försök att stimulera inflatio-nen har Riksbanken gradvis sänkt räntan. I oktober 2014 sänktes räntan från 0,25 procent till 0 procent. I februari sänktes räntan ytterligare ett steg, till -0,10 procent, och Sverige har nu första gången någonsin en negativ styrränta. Dessutom kommer Riksbanken att köpa statsobligationer för 10 miljarder kronor. Köp av egna obligationer har genomförts i bland annat USA och är ytterligare ett medel för att sänka räntorna och höja inflationen. Genom att sänka räntan vill man öka bankernas inci-tament att låna ut pengar istället för att deponera dem hos Riksbanken. På så sätt påverkar styrräntan också bankens kunder. När styrräntan höjs höjer bankerna i sin tur sina räntor, vilket gör att det blir dyrare att låna pengar, men mer förmånligt att sätta in pengar på ett räntekonto. Vid en räntesänkning sker det motsatta.

Syftet med att försöka få ner räntenivåerna är att göra det billigare att låna pengar, vilket i sin tur ska stärka den privata konsumtionen och företagens investe-ringar. En annan effekt av en räntesänkning är en valutaförsvagning. När räntan sänks blir det mindre attraktivt att placera i Sverige, med följden att efterfrå-gan på svenska kronor minskar och kronan försvagas. En svagare krona gynnar exporterande bolag genom en ökad konkurrenskraft på världsmarknaden. Sam-mantaget ska dessa faktorer bidra till en ökad efter-frågan, starkare tillväxt och stigande inflation. När efterfrågan ökar kan företagen höja priser och löner, vilket medverkar till att inflationen stiger. En svagare krona innebär att importerade varor blir dyrare, vilket också bidrar till att höja inflationen. Man kan redan se på att priset på importvaror som frukt, grönsaker och kaffe stigit. Inflationen styrs också i hög grad av förväntningar. Därför är det viktigt för Riksbanken att markera att inflationsmålet prioriteras högt. Om man förväntar sig att inflationen kommer att stiga kommer det exempelvis speglas i löneförhandlingarna.

Enligt Riksbanken finns det tecken på att den under-liggande inflationen har bottnat, men utvecklingen i omvärlden är osäker och det ökar risken för att infla-tionen inte stiger tillräckligt snabbt. Återhämtningen i världsekonomin som helhet väntas fortsätta de när-maste åren, även om det går långsamt och styrkan skiljer sig åt mellan olika regioner. Det finns också betydande risker som hotar att skada återhämtningen, bland annat konflikten i Ryssland och Ukraina och utvecklingen i Grekland. Oljepriset har fallit, vilket är positivt för den globala tillväxten, men leder samtidigt till en låg inflation. Bortsett från den låga inflationen är utvecklingen i den svenska ekonomin relativt stabil. Tillväxten ökar gradvis och får ytterligare stöd av en låg ränta, svag valuta och oljeprisfallet. Riksbanken räknar med att Sveriges ekonomi växer med omkring 2 procent i år och 3 procent nästa år. Samtidigt sjunker arbetslösheten och inflationen stiger för att väntas nå målet 2 procent mot slutet av 2016.

Vad innebär det då att räntan är negativ? En negativ styrränta innebär att de banker som sätter in pengar hos Riksbanken ”över natten” får betala, i stället för att få betalt. Syftet är att öka bankernas incitament

9

att låna ut pengar till företag och privatpersoner. Rent teoretiskt skulle en negativ ränta kunna innebära att det skulle kosta pengar att spara på ett räntekonto hos banken och att man skulle få betalt för att låna pengar. Det är dock inte troligt att detta sker, utan bankerna kommer snarare reglera detta på andra sätt. Dagens ränteläge gör att möjligheterna att erhålla av-kastning från räntemarknaden är ytterst begränsade. Det gör att investerare söker sig till aktiemarknaden i jakt på avkastning, vilket normalt följs av kursupp-gångar. Flera börser har det senaste året nått nya toppnoteringar och den svenska börsen har bara under årets två första månader stigit med ca 15 procent. När det gäller strukturerade placeringar påverkas framfö-rallt de placeringstyper som innehåller en obligations-komponent. Fallande räntor ger högre obligationspri-ser, vilket gör det svårare att få ihop bra villkor. I en kapitalskyddad placering gör en dyrare obligation att det finns mindre pengar att köpa optioner för, vilket ger en lägre deltagandegrad.

Sparformen investeringssparkonto gynnas av en lägre ränta, då den schablonintäkt som beskattas baseras på statslåneräntan som nu faller. Skatteverket tolkar dock lagen som att schablonintäkten som lägst kan bli noll, men inte negativ.

Vad händer normalt vid en räntesänkning?

• Billigare att låna pengar• Lägre avkastning på ränteplaceringar

och sparkonton• Kapital flödar till aktiemarknaden

som stiger• Valutan försvagas• Inflationen stiger• Tillväxten stärks

Derivat + Kunskap = Smartare placeringarStrukturinvest grundades 2009 och sedan dess har verksamheten både vuxit och breddats avsevärt. En av de grundpelare som funnits med ända sedan starten är Strukturakademin.

10

11

”Strukturakademin är ett område som ligger oss extra varmt om hjärtat”, säger Olof Gustafsson, en av Struk-turinvests två grundare. ”Vi är övertygade om att en god förståelse för strukturerade placeringar och dess egenskaper är en förutsättning för att kunna göra väl avvägda investeringsbeslut.”

Strukturakademin är ett utbildningsinitiativ som syf-tar till att öka förståelsen för strukturerade placering-ar på den svenska marknaden och minska risken för att placeringarna missförstås eller säljs in till kunder på ett felaktigt sätt.

”Strukturerade placeringar och deras respektive villkor är egentligen bara avspeglingar av olika san-nolikheter att få olika mycket avkastning till mer eller mindre risk. Strukturerade placeringar är därför väldigt rättvisa instrument, kanske de mest rättvisa instrument som finns på marknaden idag. Nackdelen är att de ibland kan vara komplicerade. Det är inte helt enkelt att skapa avkastning i fallande eller sidledes marknad eller att t.ex. skapa ett skydd mot en nedgång på råvarumarknaden”

Att strukturerade placeringar är rättvisa instrument låter kanske motsägelsefullt med tanke på vad som har skrivits i media om placeringsformen, där de ofta beskrivs som dyra och olämpliga. Sparformen har från tid till annan blivit ordentligt misshandlad av såväl myndigheter som journalister. Inte sällan med all rätt, eftersom okunskap har gjort att kunder har haft fel för-väntningar på placeringarna. Kanske för att de har sålts in felaktigt av en bank eller rådgivare som inte heller fullt ut har förstått placeringens risker och möjligheter.

”Det är inte vår uppgift att avgöra om strukturerade placeringar som sparform är bra eller dåligt. Däre-mot är det odiskutabelt så att ytterligare kunskap om sparformen är en bra utgångspunkt för att man själv ska kunna bilda sig en uppfattning i den frågan. I stor utsträckning saknas det tillräcklig och praktiskt till-lämpbar kunskap på den svenska marknaden för att marknadens aktörer ska kunna fatta rätt beslut kring olika strukturerade placeringar.”

Strukturinvests grundare Fredrik Langley och Olof Gustafsson har båda en bakgrund inom strukturerade placeringar och derivat från en rad olika investment-banker i London, bland annat den franska banken Société Générale som är störst i världen på derivatba-serade lösningar. De båda grundarna ville i samband med uppstarten av Strukturinvest dela med sig av sin kunskap och på så sätt bidra till att sprida förståelsen för strukturerade placeringar på den svenska markna-den, i syfte att förbättra förutsättningarna för korrekt och behovsanpassad kundrådgivning. Strukturakade-min publiceras dels i skriftlig form på Strukturinvests hemsida, och dels hålls det löpande olika former av lärarledda utbildningar runtom i Sverige för samar-betspartners, kunder och andra marknadsaktörer. 2010 publicerades boken Guide till Strukturerade Pla-

ceringar, en bok om strukturerade placeringar. 2014 trycktes en ny och mer omfattande upplaga.

Strukturakademin är sedan något år tillbaka certifie-rad utbildningspartner till Insuresec, vilket innebär att Strukturinvest löpande deltar i Insuresecs utbildnings-råd som experter inom området avancerade produkter. Utöver det bidrar Strukturinvest med övergripande kunskapskontroller av innehållet i den frågedatabas som ligger till grund för Insursecs licensiering, i takt med att Insuresec gör förändringar däri.

”Intresset för Strukturakademin har varit väldigt stort sedan dag ett och initiativet har mottagits positivt av branschens aktörer. I takt med att kunskapskraven har höjts för de som arbetar med rådgivning av komplice-rade produkter har också efterfrågan på våra utbild-ningar eskalerat. Vi kan konstatera att utbildning ligger helt rätt i tiden. ”

Sedan starten har Strukturinvest utbildat flera hundra rådgivarindivider inom ramen för Strukturakademins grund- och fortsättningskurser. Utöver det har ännu fler tagit del av det skriftliga utbildningsmaterial som Strukturinvest har tagit fram, exempelvis den bok om strukturerade placeringar som nyligen trycktes i en uppdaterad andra upplaga om 10 000 exemplar.

Finns det några planer på att utveckla Strukturakademin ytterligare?”Med en ständigt växande efterfrågan på kunskap är det ett naturligt steg för oss att fortsätta vidareutveckla Strukturakademin. I vilken form det kommer ske är ännu inte helt klart, men vi för bland annat diskus-sioner med olika aktörer i marknaden om potentiella samarbeten och tittar även på interaktiva medier som komplement till lärarledd utbildning.”

Vill du veta mer om strukturerade placeringar?Besök www.strukturinvest.se för att ta del av vårt utbildningsmaterial.

Guide till Strukturerade Placeringar kan beställas kostnadsfritt genom att maila info@strukturinvest.se

Arbetar du som rådgivare och vill gå vår grund- eller fortsättningskurs? Kontakta oss på utbildning@strukturinvest.se för mer information.

12

Provläs ”Guide till Strukturerade Placeringar”Det är inte Strukturinvests uppgift att avgöra om strukturerade placeringar som investeringsform är bra eller då-ligt. Däremot är det odiskutabelt att ytterligare kunskap om sparformen är en bra utgångspunkt för att man som investerare själv ska kunna bilda sig en uppfattning i frågan. I stor utsträckning saknas det tillräcklig kunskap på den svenska marknaden för att marknadens aktörer ska kunna fatta rätt beslut kring olika strukturerade placeringar. För att bidra till en ökad kunskapsspridning har Strukturinvest tagit fram Guide till Strukturerade Placeringar. Den första utgåvan gavs ut redan 2010. Nu finns det en andra utgåva som bland annat innehåller nya kapitel och ett lexikon. Guiden kan beställas kostnadsfritt från Strukturinvest på info@strukturinvest.se

13

Valutor Investerare som agerar på den internationella

finansmarknaden möts löpande av direkta och in-

direkta valutaexponeringar. Hur investeraren

väljer att hantera dessa risker och möjligheter kan

i slutändan ha stor påverkan på utvecklingen i port-

följen. Vid handel med strukturerade placeringar

finns goda möjligheter att hantera valutarisk i enlighet med investerarens preferenser.

14

Strukturerade placeringar och valutorStrukturerade placeringar skapar möjlighet att placera

på exotiska marknader, vilket ofta medför en valutaex-

ponering. Denna exponering kan hanteras på olika sätt,

beroende på om man ser valutaexponeringen som en

risk som bör minimeras eller en möjlighet till ytterligare

avkastning.

Hur påverkar valuta- effekten?Hur valutan påverkar avkastningen i en strukturerad

placering beror på vilken typ av option som använts

för att hantera valutaexponeringen. Oavsett val av

valutahantering kommer valutorna dock alltid, direkt

eller indirekt, att påverka avkastningen i en strukturerad

placering så länge den underliggande tillgångens lokala

valuta skiljer sig från investerarens basvaluta. Valen av

hur valutan skall hanteras påverkar i stort sett alltid den

slutliga avkastningen i optionen, både genom priset

på optionen och utvecklingen för den underliggande

marknaden.

Metoder att hantera valutorVid investering i aktier eller fonder kan investeraren välja

att antingen acceptera valutarisken eller att själv hedga

sig mot valutarisken genom olika typer av valutaderivat.

Det är dock inte alltid helt enkelt att hedga avkastningen

i aktie- eller råvarufonder eftersom sammansättningen i

dessa fonder löpande ändras. För att erhålla en perfekt

hedge skulle investeraren då hela tiden behöva justera

hedgen, vilket skulle bli både dyrt och tidskrävande.

I strukturerade placeringar kan man genom valet av

optioner hantera valutarisken på olika sätt, beroende

på om investeraren vill eliminera valutarisken eller ej.

I strukturerade placeringar används vanligen tre olika

typer av derivat för att hantera den valutaexponering

som uppstår när investerarens basvaluta skiljer sig från

den lokala valutan. En investerare kan antingen välja att

köpa: 1) valutaskyddade optioner som är oberoende

av valutornas utveckling, 2) optioner i investerarens

basvaluta som är beroende av valutornas utveckling,

3) lokala optioner.

15

Quanto – valutaskyddad optionQuantooptionen är en valutaskyddad option. Quan-

tooptionen har, precis som alla optioner med utländsk

exponering, exponering mot tillgångar denominerade i

en valuta som skiljer sig från investerarens basvaluta.

Optionen är dock isolerad mot valutarörelser på så sätt

att växelkursen fixeras på optionens startdag.

Utbetalning på slutdagen blir enligt figuren nedan,

där X0 är växelkursen på startdagen, ST är det aktuella

priset på underliggande tillgång och K är lösenpriset.

Kommentar: Storlek samt tecken (+/–) på

utbetalning är oberoende av växelkursen.

Fördel: Investeraren är ej beroende av utveck-

lingen för lokal valuta mot basvaluta.

Nackdel: Normalt sett dyrare optioner än icke

valutaskyddade alternativ. Drar inte nytta av eventuellt

stärkt lokal valuta relativt basvalutan.

Composite – icke valutaskyddad option En compositeoption är en option där investeraren

har exponering mot en internationell marknad de-

nominerad i en valuta som skiljer sig från den som

investeraren har som basvaluta utan att vara skyd-

dad mot fluktuationer i växelkursen. Optionens värde

beror således hela tiden dels på den underliggande

tillgångens utveckling i sin lokala valuta, men också på

växelkursförändringen mellan den lokala valutan och

investerarens basvaluta.

Utbetalning på slutdagen är enligt figuren nedan,

där XT är den aktuella växelkursen, ST är det aktuella

priset på underliggande tillgång och KSEK är lösenpriset

i svenska kronor.

Kommentar: Storlek samt tecken (+/–) på

utbetalning är beroende av växelkursen.

Fördel: Normalt sett billigare optioner än valu-

taskyddade alternativ. Möjligt att använda på korgar

av underliggande tillgångar denominerade i flera olika

valutor. Möjlighet att erhålla indirekt valutaexponering

för investerare med positiv syn på en specifik valuta.

Nackdel: Avkastningen är utöver marknadsut-

vecklingen också beroende av växelkursutvecklingen,

vilket kan påverka den totala avkastningen såväl po-

sitivt som negativt.

Lokal – icke valutaskyddad optionEn lokal option är en option med utbetalning i samma

valuta som den underliggande tillgången är denomi

Utbetalning = max [0 ; X (S –K)]1 0 T

Utbetalning = max [0; X S –K ]1 T T SEK

16

nerad i. Investeraren är alltså även här beroende av

växelkursen mellan basvalutan och den lokala valutan.

Skillnaden mellan en lokal option och en composite-

option är att avkastningen i en lokal option endast är

beroende av förändringen i växelkursen mellan lokal

valuta och basvaluta på slutdagen jämfört med start-

dagen (eftersom investeraren på startdagen växlar från

basvaluta till lokal valuta och sedan på slutdagen växlar

tillbaka när optionen går till förfall). I en compositeop-

tion är avkastningen löpande beroende av växelkursen

mellan den lokala valutan och basvalutan.

Utbetalning på slutdagen i en lokal option är enligt figu-

ren nedan, där XT är växelkursutvecklingen på slutdagen,

ST är det aktuella priset på underliggande tillgång och

K är lösenpriset.

Kommentar: Storlek på utbetalning är

beroende av växelkursen. Tecken (+/–) på utbetalning

är oberoende av växelkursen.

Fördel: Normalt sett billigare optioner än valu-

taskyddade alternativ.

Nackdel: Kan inte användas på korgar av

underliggande tillgångar denominerade i flera olika va-

lutor. Investeraren är också beroende av utvecklingen

för lokal valuta mot basvaluta utöver marknadens

utveckling.

Hur påverkas priserna?Priserna för de tre olika optionerna beror, utöver de

tidigare beskrivna faktorerna som påverkar options-

priser, främst på korrelationen mellan underliggande

marknad och valutorna, deras individuella volatilitet

samt aktuella och framtida räntor för den lokala valu-

tan samt basvalutan. En vanlig missuppfattning är att

valutaskyddade optioner alltid är dyrare än alternativen

composite och lokal. Även om det vanligen är fallet,

är det inte alltid så. Om den lokala räntan är lägre än

basvalutans ränta blir, allt annat lika, en quantooption

dyrare än en lokal option eller compositeoption. Detta

för att basvalutans högre ränta gör att den valutan

teoretiskt skall försvagas mot den lokala valutan som

kompensation för den högre räntan. En quantooption

eliminerar denna förväntade förstärkning i den lokala

valutan, varför optionen blir billigare än alternativen.

Skillnader i optionspriserna uppstår på grund av

skillnader i kostnad för banken som sålt optionen att

hedga sin risk. Just skillnader i räntor har en stor på-

verkan på hedgingkostnaden och därmed också på

optionspriserna. Initialt finns ingen valutaexponering,

men rörelser i den underliggande marknaden och

växelkursen skapar en valutaexponering som löpande

måste hedgas. Vinsten/kostnaden för varje justering av

hedgen i en quantooption är beroende av rörelserna i

underliggande tillgång samt valutorna enligt nedan, där

Δ är optionens delta, t är idag och d är antalet dagar

mellan två observationer.

Kostnaden för en quantooption uppskattas av

banken när optionen säljs/köps och denna kostnad

är proportionell mot optionens delta och kovariansen

mellan växelkursen och den underliggande tillgången

enligt figuren nedan, där Δ är optionens delta och Vol

är volatilitet:

Hur påverkas avkastningen?Den avkastning som erhålls vid investering i tillgångar

denominerade i en valuta som skiljer sig från en bas-

valuta beror på vilken typ av derivat som används för

att erhålla exponeringen. Tabellerna illustrerar utveck-

lingen för en fiktiv underliggande marknad, utveck-

lingen för en fiktiv växelkurs, utvecklingen för samma

marknad med hänsyn tagen till de olika metodikerna

för att hantera valutarörelser samt utbetalning från en

vanlig köpoption med tre observationers genomsnitts-

beräkning på denna marknad.

Utbetalning = max [0 ; X (S –K)]1 T T

Vinst/Förlust = Δ x FX (t)FX (t–d)( )–1

Underliggande (t)

Underliggande (t–d)( )–1 x

Quantokostnad = Δ x Korrelation(FX Underliggande) x Vol(FX) x Vol(Underliggande)

1

17

Stigande index och valutaNär underliggande marknad stiger och den lokala

valutan stärks relativt investerarens basvaluta ger en

compositeoption bäst utbetalning tack vare multipli-

katoreffekten. En lokal option ger en utbetalning som

är något högre än en quantooption.

Stigande index och sjun-kande valutaNär underliggande marknad stiger och den lokala valutan

försvagas relativt investerarens basvaluta ger en compo-

siteoption sämst utbetalning på grund av multiplikatoref-

fekten. En lokal option ger också en utbetalning som är

lägre än en quantooption. Om rörelsen i växelkursen är

markant större än rörelsen i underliggande marknad kan

utvecklingen i en compositeoption bli negativ. Utbetalning

i en vanlig köpoption kan dock inte bli negativ.

Sjunkande index och stigande valutaNär underliggande marknad sjunker och den lokala

valutan stärks relativt investerarens basvaluta ger alla

optioner en utbetalning som är som lägst 0. Om

rörelsen i växelkursen är markant större än rörelsen

i underliggande marknad kan utbetalningen i en com-

positeoption dock bli positiv.

Sjunkande index och valutaNär underliggande marknad sjunker och den lokala

valutan samtidigt försvagas relativt investerarens bas-

valuta ger samtliga optioner en utbetalning som är 0.

Parameter

Under-liggande

Valuta

Quanto

Com-posite

Lokal

Start 100 10,0 100 1 000 100

Obs. 1 110 10,2 110 1 122 110

Obs. 2 120 10,4 120 1 248 120

Obs. 3 130 10,6 130 1 378 130

Medelvärde 120 120 1 249 120

Utveckling 20 % 6 % 20 % 25 % 21 %

Option 20 % 20 % 25 % 21 %

Stigande index och valuta. Compositevärdena erhålls genom att multiplicera respektive observation med motsvarande växelkurs. Utvecklingen för lokaloptionen erhålls genom att multiplicera quantoutvecklingen med 106 procent.

Parameter

Under-liggande

Valuta

Quanto

Com-posite

Lokal

Start 100 10,0 100 1 000 100

Obs. 1 110 9,8 110 1 078 110

Obs. 2 120 9,6 120 1 152 120

Obs. 3 130 9,4 130 1 222 130

Medelvärde 120 120 1 151 120

Utveckling 20 % –6 % 20 % 15 % 19 %

Option 20 % 20 % 15 % 19 %

Stigande index och sjunkande valuta. Compositevärdena erhålls genom att multiplicera respektive observation med motsvarande växelkurs. Utvecklingen för lokaloptionen erhålls genom att multiplicera quantoutvecklingen med 94 procent.

Parameter

Under-liggande

Valuta

Quanto

Com-posite

Lokal

Start 100 10,0 100 1 000 100

Obs. 1 90 10,2 90 918 90

Obs. 2 80 10,4 80 832 80

Obs. 3 70 10,6 70 742 70

Medelvärde 80 80 831 80

Utveckling –20 % 6 % –20 % –17 % –21 %

Option 0 % 0 % 0 % 0 %

Sjunkande index och stigande valuta. Compositevärdena erhålls genom att multiplicera respektive observation med motsvarande växelkurs. Utvecklingen för lokaloptionen erhålls genom att multiplicera quantoutvecklingen med 106 procent vilket således ökar den negativa utvecklingen.

Parameter

Under-liggande

Valuta

Quanto

Com-posite

Lokal

Start 100 10,0 100 1 000 100

Obs. 1 90 9,8 90 882 90

Obs. 2 80 9,6 80 768 80

Obs. 3 70 9,4 70 658 70

Medelvärde 80 80 769 80

Utveckling –20 % –6 % –20 % –23 % –19 %

Option 0 % 0 % 0 % 0 %

Sjunkande index och valuta. Compositevärdena erhålls genom att multiplicera respektive observation med motsvarande växelkurs. Utvecklingen för lokaloptionen erhålls genom att mul-tiplicera quantoutvecklingen med 94 procent vilket således minskar den negativa utvecklingen.

18

Att tänka påBeroende på vilken typ av option som ligger till grund

för en strukturerad placering kan avkastningen i pla-

ceringen komma att skilja sig åt trots att det i grund

och botten är samma underliggande marknad. Vilken

typ av derivat som ligger till grund för en strukturerad

placering beror på vilken eller vilka marknader och

valutor placeringen har exponering mot samt vilken

typ av struktur det rör sig om. Exempelvis går det inte

att använda en lokal option om placeringen innehåller

flera underliggande marknader med olika lokala valu-

tor. Om investeraren inte vill betala för ett valutaskydd

(om detta är dyrare) måste denne då istället välja en

compositeoption. Samma sak gäller bland annat för

indexbevis. Om en vanlig lokal option skulle användas

för ett rakt indexbevis kan det om marknaden utveck-

las extremt negativt bli värt mindre än 0 vilket innebär

att investeraren då på slutdagen skulle tvingas betala

ytterligare pengar till emittenten utöver den redan

investerade summan. Detta går dock att hantera på

andra sätt.

SlutligenIngen av optionerna (quanto, lokal eller composite)

är bättre eller sämre än någon annan. Det är bara tre

olika sätt att hantera den valutaexponering som kan

uppstå genom investering i strukturerade placeringar

med exponering mot marknader och tillgångsslag

denominerade i andra valutor. Vad som är bra eller

dåligt beror på investerarens tro om utvecklingen på

den aktuella marknaden. Om en investerare tror på en

specifik aktiemarknad och regionens valuta bör denne

köpa en compositeoption. Om en investerare tror på

en specifik aktiemarknad, men inte är riktigt lika över-

tygad om valutautvecklingen, kan denne istället köpa

en lokal option. Om investeraren tror på en marknad,

men inte har någon specifik vy eller till och med är

negativ till valutan, bör denne köpa en quantooption.

19

I en tid av historiskt låga räntor lockas investerare till aktiemarknaden i jakt på avkastning. Trots en hel del oro i omvärlden har utvecklingen på världens börser varit stark under en längre tid och nya toppnoteringar har nåtts både på svenska och utländska aktiemarknader. Det innebär att investerare i aktier har varit med om en lång uppgångsfas, men också att fallhöjden har ökat. Granit Global 85 erbjuder både möjligheter och trygghet. Fonden, som lanserades under 2014, är en global aktiefond som kombinerar aktiemarknadens möjligheter med ett skydd av kapitalet vid kraftig börsnedgång. Läs mer om Granit Global 85 och våra andra fonder på www.granitfonder.se

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fullständig information såsom förenklat prospekt, prospekt och finansiell information kan erhållas kostnadsfritt från Granit Fonder.

Skydda ditt fondkapital mot nästa börsnedgång

Global Granit Global 85

Fonden är en daglighandland aktiefond med bred geografisk spridning. 85 procent av fondens högsta värde senaste tolv månaderna är skyddat, vilket minskar risken för förluster vid en plötslig börskrasch

SKYDDAD FOND

Marknadsföringsbroschyr

20

Vårens smakerEn traditionell påskmiddag i all ära, men när Strukturinvests Peter Jönsson bjuder in till påskmiddag komponerar han en måltid där färgerna och smakerna får uttrycka våren istället.

Kyckling SpatchcockEn hel kycklingKryddblandningSmörOlivoljaSaltSvartpepparChiliVitlökCitron Sätt ugnen på 250 grader. Skär eller klipp bort kycklingens bröstben, vänd sedan på den och tryck ut den så att den blir platt. Lägg kycklingen i en ugnssäker form och smörj in både bak- och framsida med smör och olivolja samt olika kryddor, använd relativt mycket salt. Vilka kryddor tycker jag man kan välja fritt, själv är jag väldigt förtjust i ci-tronskal, citronsaft, röd chili samt vitlök men alla möjliga örter och smaker funkar. Ta det som du gillar! Innan den går in i ug-nen på mittersta falsen, lägg kycklingen med brösten neråt, för att efter 35 minuter sänka temperaturen på ugnen till 175 grader och samtidigt vända på kycklingen så att skin-net blir krispigt. Ös gärna kycklingen med fettet som ligger i formen, där sitter alla smakerna! Kolla med en stektermometer när kycklingen har 80 grader på den tjockaste delen, då är den klar. Lägg upp på ett fat, och servera den smakrika stekoljan till som du pressar lite ytterligare citron i. Om dina kryddor har blivit kolsvarta, kan det vara lämpligt att sila oljan innan servering. Pas-sande tillbehör är sötpotatis och en sallad. SötpotatisSötpotatisarOlivoljaSmörSalt Sätt ugnen på 175 grader. Skala och dela sötpotatisen i rejäla tärningar, blanda med smör och olivolja, salta, sätt in i ugnen. Om du även tänker servera kycklingen ovan kan du göra detta när du sänker temperaturen på kycklingen. Baka i sådana fall potatisen under kycklingen.

SpenatsalladBladspenatFetaostJordnötterOlivoljaSaltSvartpeppar Skölj salladen och lägg upp på ett fat, blan-da runt med lite olivolja samt salt och pep-par. Fördela fetaost samt rostade jordnötter över spenaten. Nektarinpaj4 Nektariner2 dl Mandelmjöl1 dl Socker75 g SmörSalt2 dl Creme fraiche1 msk f lorsockerMyntaCitron Sätt in i ugnen på 225 grader. Blanda 2 dl creme fraiche med en 1 msk f lorsocker samt hackad mynta och rivet citronskal. Gör en smuldeg av 2 dl mandelmjöl, 0,5 dl socker, 100 g smör och lite salt. Skiva nektarinen och ta bort kärnan. Blanda nektarinskivorna med 0,5 dl strösocker samt saften av citro-nen. Lägg ut nektarinskivorna i en smord och ugnssäker form, fördela smuldegen över. In i ugnen och grädda i 20 minuter. Servera cre-mefraichesåsen till.

22

Vegetarisk sushi på EAST

Stockholm

Tanja Westerstråhle, Strukturinvest

Gute

Stockholm

Vällagad mat med trevliga tillbehör. Veronica Dearn, Svensk Värdepappersservice

Nosh & Chow

Stockholm

Pontus Höglund, Granit Fonder

Fhoods

Göteborg

Hanna Kemvall

Sandberg Månsson

Göteborg

Fredrik Langley, Strukturinvest

Umami Burger

Magasinsgatan Göteborg

Serverar makalösa hamburgare från en mintgrön food-truck. Mathias Bengtsson Lau, Strukturinvest

Strandvägen 1

Stockholm

Bra mat i trevlig miljö.Gustav Schauman, Svensk Pensionsförvaltning

Stora Saluhallen

Göteborg

Victor Stoltz, Strukturinvest

Dagens lunchEtt år består av omkring 225 arbetsdagar

och lika många arbetsluncher. Här äter vi helst.

23

Sverige, klockan 00.30: 9 miljoner människor sover. Samtidigt möter 1,3 miljarder människor en ny dag i Kina. Låt ditt fondkapital jobba medan du sover. Läs mer om Granit Kina 130/30 på www.granitfonder.se.

24

Nu finns Strukturinvest på Instagram.

Följ oss på @strukturinvest