struktnytt nr4

Click here to load reader

Post on 21-Mar-2016

222 views

Category:

Documents

0 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Nummer 4 av Strukturinvests kundtidning.

TRANSCRIPT

  • Strukt-nytt STRUKTURINVESTS KUNDTIDNING NR 4 | SEPTEMBER 2013Historiskt sett har kommer-siella fastigheter givit inves-terare en mycket god avkast-ning fr den risk man tagit Rickard Fischerstrm, Apikal Fastighetspartner

    Smrtan av att se sitt kapital minska r ofta strre n gldjen av att se det ka Robert Ozanne, Granit Fonder

    Nr man licensierar sig via ett kunskapstest bevisar man sin existerande kunskap och kompetens Lina Odelbrink, Insuresec

  • 2Strukturinvest Fondkommission r ett oberoende vrdepappersbolag speciali-serat p utveckling och implementering av finansiella investeringslsningar. Vi har skapat en marknadsnra verk-samhet som tillgodoser och r lyhrd fr marknadens skiftande behov och vi arbetar fr att skapa attraktiva kombinationer av avkastning och risk, med investerarens intressen i fokus. Strukturinvest Fondkommission har en genomgende hg kvalitetsniv p svl produkter som service, med syfte att lngsiktigt skapa en nytta som vertrf-far vad vriga aktrer i marknaden har att erbjuda. Strukturinvest Fondkom-mission str under Finansinspektionens tillsyn.

  • 3Nr frndringens vindar blser bygger vissa vindskydd. Andra bygger vder-kvarnar. Mao Tse-TungEn som bygger vderkvarnar r Rickard Fischerstrm, en av grundarna av det nystartade bolaget Apikal Fastighetspartner. Idn till Apikal fddes ur de nya regleringar som upprttats efter finanskrisen och som begrnsar bankernas utlningsmjligheter. Begrns-ningarna innebr att det bland annat p marknaden fr kommersiella fastigheter finns en efterfrgan p lnekapital som verstiger tillgngen. Det betyder att rntan lntagaren behver betala fr ett ln stiger, trots att dess terbetalningsfrmga r ofrndrad.

    Detta skapar intressanta mjligheter fr investerare som sker en attraktiv fast rnta till en begrnsad risk. En annan nybliven fretagsledare r Robert Ozanne som r VD fr det nystartade bolaget Svensk Pensions-frvaltning. I rollen som frvaltare r han ytterst med-veten om att frndringens vindar stndigt blser och han bygger bde vrderkvarnar och vindskydd. Robert har utvecklat en framgngsrik modell fr trendfljan-de frvaltning som ligger till grund fr de nystartade fonderna Granit Trend 50 och Granit Trend 100 samt olika fondplaceringstjnster. Modellen syftar till att ta del av positiva trender i olika tillgngsslag och und-vika nedgngar och har presterat vl under de senaste rens stormiga marknad. I detta nummer av Struktnytt kan du bland annat ocks lsa om Strukturinvests samarbete med Insure-sec, det nylanserade BrokerWeb 2.0 och personalens tips p TV-serier infr hsten. Efter en lng och solig sommar mter vi nnu en spnnande hst och vi hoppas att du ser de tilltagande hstvindarna som en mjlighet. Det gr vi.Trevlig lsning!

    Innehll Struktnytt nr 4Nordiska fastigheter en icke- spekulativ tillgngsklass ...............................................4Kunskap r vgen till sund rdgivning......................8

    Med fokus p kapitalbevaring ....................................12

    Strukturakademin: Korrelation ................................. 14

  • 4Nordiska fastigheter en icke- spekulativ tillgngs-klass

  • 5Bertta om Apikal Fastighetspartner.Apikal Fastighetspartner r ett fretag som mjliggr fr privatpersoner och andra investerare att agera utlnare till svenska och nordiska fastighetsgare. Med bolaget och dess vinstandelso-bligationer har vi velat skapa en enkel, transparent och skatteeffektiv struktur som ger investe-rare exponering mot en icke-spekulativ tillgngsklass med attraktiv avkastning i form av fast, kvartalsvis utbetald rnta. Istllet fr att driva en fond lnar Apikal in kapital frn sina investerare genom att ge ut obli-gationer. Det inlnade kapitalet lnas sen ut mot svenska och nordiska kommersiella fastigheter, ofta som komplement till bankfinansiering, och den rnta som genereras betalas ut till Apikals obligationsinnehavare som betalning fr det inlnade kapitalet. Detta ger investerarna en rn-teinvestering med vad vi tycker r ett mycket attraktivt frhllande mellan risk och avkastning. Apikals obligationer r brsnoterade och fljer svensk bolags-, finansierings-, brs- och skatte-rtt. Generellt sett har Apikal, och drmed vra obligationsinnehavare, skerhet med pantrtt i de fastigheter till vilka utlning sker. I finanskrisens fotspr har mjligheter skapats fr andra aktrer n banker att agera utlnare inom olika tillgngsklasser, industrier och sektorer. Bankernas utlning har kringskurits av ny reglering och efterfrgan, och drmed priset, p lnekapital verstiger inom flera omrden tillgngen, utan att risken i de underliggande tillgngarna frndrats. Hr finns attraktiva mj-ligheter fr investerare med likvida medel som man kan avvara under en tid att generera en god avkastning utan att spekulera p tillvxt eller andra makro- eller mikroekonomiska trender och teman.

    Varfr r marknaden fr kommersiella fastigheter intressant?Marknaden fr kommersiella fastigheter r intressant framfrallt givet frhllandet mellan risk och avkastning. Historiskt sett har kommersiella fastigheter gett investerare en mycket god avkastning fr den risk man tagit. Kommersiella fastigheter ligger relativt lgt p riskskalan jmfrt med aktier och andra spekulativa tillgngsslag. Kostnader fr kontor, butiker, lager och andra typer av lokaler r ju bland de sista ett fretag drar ner p under tuffa tider, s tillgngs-klassen som sdan r relativt konjunkturoknslig. Vidare har kommersiella fastigheter attrak-tiva attribut fr professionella investerare ssom portfljdiversifierande effekt och skydd mot inflation. Det r vldigt viktigt att komma ihg att Apikal inte ger ngra fastigheter, utan enbart lnar ut kapital fr finansiering av dessa. Riskmssigt betyder detta att Apikal och vra obliga-tionsinnehavare ligger ytterligare lgre n gare av kommersiella fastigheter.

    Vad karaktriserar den nordiska marknaden?Jag skulle sga att den nordiska fastighetsmarknaden karaktriseras av ett antal huvudsakligen positiva faktorer. Vi har ett bra juridiskt regelverk med frutsgbar och effektiv tillmpning av myndigheter och domstolar. God rttsskerhet helt enkelt, vilket naturligtvis r oerhrt viktigt i en kapitalintensiv bransch dr stora investeringar sker p ganska lng sikt. Vidare har vi ett stort antal spelare som gr affrer bde lokala och internationella. Detta leder till en effektiv marknad med hg omsttning och effektiv prissttning. Att vi har relativt starka ekonomier i Norden r naturligtvis ocks positivt fr en marknad som har en korrelation, om n lgre n fr mnga andra tillgngsslag, till den ekonomiska utvecklingen ver lag. Mer specifikt kan man sga att den nordiska marknaden fr kommersiella fastigheter karaktriseras av ett stort antal sm och medelstora fastighetsgare och ett ganska litet antal strre sdana. Detta frhllande r ett av de som vi p Apikal finner srskilt attraktivt fr vr verksamhet d vi framfrallt vnder

    I finanskrisens fotspr har bankernas utlning begrnsats av ny reglering och efterfrgan p lnekapital verstiger inom flera om-rden tillgngen. Det betyder att rntan lntagaren behver betala fr ett ln stiger, trots att dess terbetalningsfrmga r ofrnd-rad. Detta skapar i sin tur intressanta mjligheter fr investerare som sker en attraktiv fast rnta till en begrnsad risk. Ur dessa nya frutsttningar fddes idn till Apikal Fastighetspartner som Rickard Fischerstrm grundat tillsammans med kollegan Magnus Lfgren.

  • 66

    oss till lite mindre och medelstora fastighetsgare p lntagarsidan. De allra strsta fastighetsgarna har ofta tillgng till billigare finansiering n den vi erbju-der.

    Hur vljer ni ut vilka fastigheter ni ska investera i?Vrt val av fastighetsgare att lna ut pengar till ba-seras p en process som liknar den som professionella fastighetsinvesterare anvnder nr de vljer fastig-heter att frvrva. Detta skiljer oss frn utlnande banker vilka oftast fokuserar p att stta en fastighet ett vrde vid sjlva lnetillfllet. P Apikal vrderar vi ocks de fastigheter vi lnar ut mot och drmed har som skerhet fr vra ln, men vi spenderar ocks mycket tid p att analysera kassafldena i en fastig-het och fastighetsgarens frmga att betala rnta p sina ln vid lnetillfllet och under lnets lptid. Detta inkluderar en analys av hyresgststrukturen i en fast-ighet inklusive hyresavtalens lngd, hyresgsternas finansiella styrka och s vidare. Vi utvrderar ven grundligt fastighetens skick och frvntade repara-tions- och underhllskostnader, samt trovrdigheten i eventuella renoverings eller ombyggnadsbudgetar som fastighetsgaren har. Vi tittar vidare p de juridiska frhllandena kring gandet: vem ger fastigheten och hur ser garens koncernstruktur ut om betalnings-svrigheter skulle uppst fr lntagaren; vad finns det fr andra ln och inteckningar mot fastigheten; finns det servitut eller andra rttighetsinskrnkningar som belastar fastigheten etc. Vidare omfattar vr analys den kommersiella situationen fr den aktuella fastig-heten, dvs. hur hyresnivn r jmfrt med jmfrbara fastigheter i nromrdet, hur tillgng och efterfrgan ser ut p den aktuella fastighetstypen i det aktuella geografiska lget, hur fort det gr att erstta en hy-resgst som lmnar fastigheten och dylikt. P Apikal anser vi att man som lngivare kan eliminera mycket fastighetsspecifik risk genom att utfra en s ingende kreditanalys som mjligt, trots att det i princip r marknaden som stter priset p lnen, dvs. den rnta man erhller. Genom att minska risken p detta stt hjer vi den riskjusterade avkastningen fr vra obli-gationsinnehavare.

    Hur ser Apikals erbjudande ut?Tillsammans med Strukturinvest erbjuder Apikal in-vesterare en femrig obligationsplacering i poster om 1 miljon kronor styck, med minsta investeringsbelopp 5

    miljoner kronor. Investeringen kommer att ge obliga-tionsinnehavaren exponering mot en portflj av nord-iska kommersiella fastighetskrediter med kvartalsvis utbetalning av rnta. Mlet r att generera rsrnta p 6-8% efter avgifter.

    Hur skiljer sig risken frn den risk frknippad med direktinvesteringar i fastigheter?Risken i den aktuella investeringen skiljer sig avse-vrt frn risken frknippad med direktinvesteringar i fastigheter. Risken i Apikals erbjudande r lgre n i erbjudanden dr man som investerare r med och ger fastigheter. Apikal erbjuder som sagt lnekapital till fastighetsgare och vi tar generellt sett en pant i den aktuella fastigheten som skerhet fr vra ln. Detta innebr att Apikal inte ger fastigheten i frga, vilket i sin tur innebr att vrdet p Apikals fordring mot fast-ighetsgaren inte pverkas av svngningar i vrdet p fastigheten. Inte heller pverkas den rnta som Apikal erhller p det utstllda lnet av frndringar i fastig-hetens vrde. Traditionella fastighetsinvesteringar r beroende av en kning av fastighetens vrde fr att ge investerarna den avkastning de frvntar sig. Stiger vrdet p fastigheten i frga under gandeperioden s blir investerarnas avkastning positiv. Sjunker vrdet p fastigheten frlorar investerarna motsvarande belopp. I Apikals fall bestr avkastningen enbart av den rnta vi erhller p vra ln. Denna rnta betalas av fastighetsgaren kvartalsvis. All eventuell vinst och frlust p grund av svngningar i fastighetsmarkna-den som helhet, eller i vrdet p den enskilda fastighe-ten, absorberas av fastighetsgaren. En investering i Apikals obligationer skall drfr ses som en fastrnte-investering med fastigheter som underliggande tillgng snarare n som en fastighetsinvestering. P riskskalan befinner sig en sdan investering avsevrt lgre n ett gande av motsvarande fastigheter. Apikals obligatio-ner r tnkta att vara ett alternativ till aktier, rvaror, fastigheter och andra investeringar dr utfallet r avhngigt en vrdestegring i den aktuella tillgngen och drmed av spekulativ natur. Jmfrt med andra obligationsinvesteringar, som till exempel high yield, s anser vi att fastigheters konkreta, fysiska karak-tr i kombination med den pantrtt vi i de flesta fall kommer att ha innebr en betydligt lgre riskniv fr Apikal jmfrt med en oskerstlld fordring mot ett operativt bolag. Dessutom opererar Apikal endast inom Norden och portfljen r transparent p s stt att

    Den nordiska fasighets- marknaden karaktriseras av ett antal positiva faktorer

  • 7investerarna vet vilka fastigheter vi lnar ut mot.

    Vilken typ av investerare riktar ni er till?Vi vnder oss mot privatinvesterare som har mjlighet att investera 5 miljoner kronor i den aktuella typen av placering, inom ramen fr den icke-spekulativa, tryggare delen av sin portflj. Vi vnder oss ocks mot institutionsmarknaden dr behovet av fastrnteinves-teringar med s hg rnta som mjligt till begrnsad risk r enormt stort. I dagens lgrntevrld r det svrt att hitta investeringar med de aktuella attri-buten, ngot som r extra viktigt fr pensionsfonder, frskringsbolag och andra investerare med fasta utbetalningstaganden.

    Vad har du fr bakgrund?Jag r utbildad jurist med 13 r i Londons finansvrld bakom mig. Frst inom corporate finance och sen ka-pitalfrvaltning dr jag jobbat fr firmor som UBS och Lazard, framfrallt med framtagande av nya inves-teringsprodukter fr institutionsmarknaden. Jag har jobbat mycket inom alternativa investeringar med allt frn hedgefonder till infrastruktur och private equity. Geografiskt sett har jag inom mina olika roller expone-rats mot frvaltare och investerare frn i princip hela vrlden.

    Hur ser en arbetsdag ut?Just nu r det mycket investerarkommunikation p schemat, s jag sitter mycket i telefon eller i mten, eller p ett tg eller flyg p vg ngonstans fr att tala om Apikal och vr verksamhet. Sen jobbar jag ju mycket med den dagliga driften som VD samt att tillsammans med mina styrelsekollegor utvrdera lnetransaktioner och arbeta med den due diligence vi utfr p varje mjlig fastighetskredit som Apikal tittar p. Det r fantastiskt kul att vara del av bde investerarsidan och lnesidan, och inte minst trffa en massa intressanta och duktiga mnniskor med skiftande bakgrund, allt frn bank- och fastighetsfolk som man arbetar med till allskns entreprenrer och andra framgngsrika personer som vi har njet att ha som kunder.

    Vad r det roligaste med ditt jobb? Jag r glad ver att mitt jobb r s pass mngfacet-terat. Jag blir ganska ltt uttrkad s det passar mig vldigt bra att ha ett antal olika ansvarsomrden som alla r oerhrt viktiga frn att hlla kontakten med vra investerare och rena managementfrgor, till juri-dik och regelefterlevnad och naturligtvis kreditsidan dr jag deltar utan att vara den som leder arbetet.

    Vilken r den bsta investeringen du gjort personli-gen?Tro det eller ej men jag har faktiskt gjort ett antal lyckade fastighetsinvesteringar. Sen r jag glad att jag tog steget att leva och arbeta utomlands i rtt mnga r, ngot som jag tror alltid kommer att gagna mig som person. Det r vl en sorts investering ocks.

    Vilket drmyrke hade du som liten?Jag vet inte om jag hade ngot faktiskt, men det var mycket jurister i min familj ven om det knns osanno-likt att man skulle ha gtt och drmt om att bli do-mare nr man var liten, som bda mina frldrar var. Sen blev jag ju jurist i och fr sig ven om jag aldrig praktiserat yrket. Det tyder kanske mest p bristande fantasi.

    Vad skulle du gra om du inte arbetade i finansbranschen?Helst skulle jag vara kitesurfproffs.

    Vad gr du nr du inte arbetar?Umgs med min fru och vra vnner, fr det mesta. Trnar en del. Reser hyfsat flitigt.

    Vart ker du helst nr du vill ladda batterierna?Helst ker jag till Spanien och kitesurfar i Tarifa utan-fr Gibraltarsundet mot Cadiz, ett smultronstlle som har allt fr mig. Jag lskar att beska Argentina ocks dr min frus familj bor, men det blir inte s ofta som jag hade velat.

    Namn: Rickard FischerstrmTitel: Verkstllande Direktr, Apikal Fastighetspartnerlder: 39Utbildning: Svensk juristutbildning, studier i ekonomiFdelseort: StockholmFamilj: Min fru, Dominica

  • 8Bertta om InsureSec.InsureSec har bildats fr att stadkomma en kad transparens, effektivitet och konsumentnytta inom frskringsfrmedlarbranschen, men ocks fr att skerstlla en sund konkurrens och ett stort utbud av rdgivningstjnster. InsureSec r ett branschregle-ringsinitiativ som gs av SFM (Svenska Frskringsfr-medlares Frening) och de tre frsta ren finansieras vi av de strsta livfrskringsbolagen p frskrings-marknaden och tv av de strre frmedlarbolagen.Fr att uppn detta registrerar och licensierar vi frskringsfrmedlare. Vi startade vren 2012 och r i full gng med licensieringsarbetet. Frutom detta utvar vi aktiv compliancekontroll av de frmedlare som finns registrerade hos oss samt understdjer vr disciplinnmnd med kansliarbete infr beslut gllande de underskningar vi fretagit, frslag p god sed fr frmedlarmarknaden samt med frgor som tillstllts nmnden.

    Varfr behvs Insuresec?Rdgivarmarknaden har varit i blsvder under en lngre tid. Mnga frskringsfrmedlare mottar provi-sioner frn frskringsbolag som ersttning fr sitt ar-bete istllet fr att ta betalt direkt av kund. Lagstiftare och regering har stllt sig frgan om man kan vara objektiv om man fr betalt av den vars produkter man sljer istllet fr att f betalt direkt av kund. Utver detta har kren ftt kritik fr vad vi kallar fr mis-sel-ling, detta innebr att man avsiktligt sljer en produkt som inte motsvarar kundens behov fr att provisionen istllet gynnar frmedlaren. ven om detta inte sker i

    speciellt hg utstrckning r det givetvis en katastrof fr individen varje gng ngot sdant sker.InsureSec r frmedlarnas egna svar p den frgan. Som regleringsorgan garanterar vi sktsamhet frn frmedlarna och vrt regelverk skerstller att en frmedlares hgsta prioritet r kunden och inte ngot annat. Med ett frmedlarregister, kunskapstest och uppfljning av frmedlarnas arbete kan vi utesluta den grupp frmedlare som gnar sig t mis-selling.

    Vilka vnder ni er till?Vi vnder oss till frskringsfrmedlare och frmed-larnas kunder. Hos oss kan konsumenten ta reda p allt som den vill veta om sin frmedlares bakgrund, frmedlarbolagen och dess anstllda samt samtala med oss p InsureSec om hur en god rdgivning br g till. Konsument kan ocks lmna klagoml direkt till InsureSec som ven samlar upp klagoml via etable-rade organ ssom myndigheter, ARN och bankernas konsumentbyr.

    Vad r frdelarna med att licensiera sig hos Insure-sec?Redan nr man registrerar sig hos InsureSec accepte-rar man InsureSecs regelverk, i korthet samtycker man till att flja lagstiftning, annan frfattning och god sed. Man accepterar ocks att understlla sig InsureSecs regler, dribland att visa upp underlag och dokumen-tation p InsureSecs begran samt att flja disciplin-nmndens beslut. P detta stt kan en frmedlare be-visa fr sin kund, sina uppdragsgivare och branschen att han eller hon r sktsam.

    Kunskap r vgen till sund rdgivningInsureSec r ett branschregleringsinitiativ som har bildats fr att skapa en kad transparens och konsumentnytta inom frskringsfrmedlarbranschen genom licensiering av frskringsfrmedlare. Lina Odelbrink arbetar som ope-rativ chef p InsureSec och ansvarar bland annat fr utbildningsml och licen-siering.

  • 9

  • 10

    Nr man licensierar sig genom ett kunskapstest bevisar man sin existerande kunskap och kompetens. Fr en frmedlare r det essentiellt att kunna visa fr sin kund att man uppfyller de utbildningskrav som lagstiftningen, annan frfattning och god sed stller. Frutom detta blir man skbar i InsureSecs offentliga register och konsumenter kan hitta frmedlare genom ett enkelt sk p en ort eller ett namn.

    Vilka str bakom Insuresec? InsureSec gs av Svenska frskringsfrmedlares frening (SFM) och finansieras de tre frsta ren av de strsta livfrskringsbolagen p marknaden. Utbild-ningsmlen och databasen fr kunskapstesten har InsureSec tagit fram i samarbete med branschens strsta utbildningsinstitut, ett antal livbolag som sjlva haft utbildningar genom ren och representanter frn frmedlarkren. Representanter fr ovanstende samt konsulter med ett myndighetsfrflutet har gemensamt bildat InsureSecs utbildningsrd. Hr har Struktura-kademin varit oss mycket behjlpliga med underlag fr de delar som berr InsureSecs licensdel 2 och 3, Licens fr Fondandelsfrmedling och Licens fr Avancerad Rdgivning.

    Vad bestr kunskapstestet av? Databasen fr kunskapstesten fljer de utbildningsml som tagits fram av InsureSecs utbildningsrd. Utbild-ningsmlen fljer de krav som lagstiftning, annan frfattning och god sed stipulerar. Fokus ligger allts p det som lagstiftningen krver att en frmedlare skall kunna.

    Vilka r era samarbetspartners? InsureSec samarbetar med de utbildningsbolag som utmrkt sig p marknaden. Hg kvalitet, goda kontak-ter och ett gott arbetsunderlag betecknar de utbild-ningsfretag som InsureSec valt ut.

    Vilken roll kommer Strukturinvest ha som samar-betspartner till Insuresec?Strukturinvest deltar lpande i InsureSecs utbildnings-rd som experter p avancerade produkter. InsureSec kommer vnda sig till Strukturinvest i de fall nytt re-gelverk pverkar databasens innehll fr att bidra till

    att hlla den jour. Utver detta bidrar Strukturinvest med vergripande kunskapskontroller av innehllet i frgedatabasen nr InsureSec gr frndringar dri.

    Hur mnga frmedlare har anslutit sig hittills? InsureSec har i skrivande stund ca 1 600 registrerade objekt. Av dessa r ca 1 300 frskringsfrmedlare (in-divider) och ca 300 frskringsfrmedlarbolag (juridi-ker). Det motsvarar ca 70 % av marknadens anstllda frmedlare p livfrskringssidan och InsureSec har fr avsikt att se till att 80 % av livfrskringsmarkna-dens frmedlare anslutit sig innan slutet av 2013.

    Hur mnga arbetar p Insuresec?Vi har tre fast anstllda samt visst konsultunderstd.

    Vad r din roll?Jag r operativ chef p InsureSec sedan maj 2012. Jag r ansvarig fr licensprocessen, utbildningsmlen och allt som hr till licensieringen. Utver detta r jag ytterst ansvarig fr registret och utvecklingen av detsamma. Eftersom vi r ett litet bolag s bestr mycket av vrt arbete av en kreativ process dr vi kastar fram ider, sticker hl p dem och gemensamt arbetar idn genom maskineriet fr att i slutndan f fram en produkt som r hllbar och riktigt bra. Mycket av det jag gr innebr drfr att ifrgastta, utmana och provocera fram nya lsningar eftersom det r mitt ansvar att se till att vi faktiskt kan genomfra dessa ider i praktiken.

    STrUkTUriNveST UTbildNiNgSparTNer Till iNSUreSecInsureSec samarbetar med ett antal utvalda utbildningspartners, dribland Strukturinvest. Strukturinvest deltar lpande i InsureSecs utbildningsrd som experter p avancerade pro-dukter. Vidare bidrar Strukturinvest med vergripande kunskapskontroller av innehllet i frge-databasen. Samarbetet sker genom Strukturakademin som r Strukturinvests utbildningsinitia-tiv med syfte att ka frstelsen fr strukturerade placeringars konstruktion och egenskaper. Grund- och fortsttningskurser hlls lpande runtom i Sverige. Vlkommen att kontakta oss fr mer information om kommande utbildningstillfllen p [email protected]

  • 11

    Vr mlsttning r att marknads-fra de mest attraktiva pensions-lsningarna p den svenska mark-naden genom att kombinera en modern frvaltningsfilosofi med ett konservativt risktagande.Vlkommen till en rikare framtid.www.svenskpensionsforvaltning.se

  • 12

    Med fokus p kapital-bevaringFr att bli en framgngsrik frvaltare krvs det sjlvdisciplin, ett konsekvent handlande och ett stort mtt dmjukhet. Det sger Robert Ozanne som med en mngrig erfarenhet av kapitalfrvalt-ning bakom sig framgngsrikt skapat en modell fr trendfljande portfljfrvaltning. Idag arbetar Robert som frvaltare p Granit Fonder och i maj lanserades hans tv nya fonder Granit Trend 50 och Granit Trend 100.

    Bertta om dina fonder.Det r tv nystartade fonder med olika riskni-ver Granit Trend 50 och Granit Trend 100 dr vi fr placera som hgst 50 % i aktier i den ena fonden och 100 % i den andra. Bda fonderna r lngsiktigt trendfljande med egenutvecklade trendindikatorer.

    Vad innebr trendfljande frvaltning och vad r frdelarna?Kort sagt innebr det att vi tar rygg p mark-nader som uppvisar uppgng och styrka och undviker de motsatta. I det lnga loppet tende-rar de flesta brser att prismssigt trenda vil-ket gr att utnyttja systematiskt. Sen r det ju s att risken brukar vara som lgst nr gldjen och frtroendet r som strst p brsen, det vill sga nr trenden pekar uppt.

    Frvaltningsmodellen fokuserar p kapital-bevaring. Vad innebr det? Vi har satt ett ambitionsml p - 5 % fr ett kalenderr fr Granit Trend 50 och - 10 % fr Granit Trend 100. Jag vill tro att de flesta spa-rare inte r beredda att tappa mycket mer n s under ett och samma r. Smrtan av att se sitt kapital minska r ju ofta strre n gldjen

    av att se det ka i vrde. Sedan blir terhmt-ningsperioden betydligt kortare om vi kan begrnsa nedsidan. Vem passar fonderna fr?Privatpersoner, fretag och institutioner som vill ha aktiv trendfljande frvaltning som dessutom r kapitalbevarande till sin karak-tr.

    Vad har du fr bakgrund?Jag r civilekonom och har arbetat med kapi-talfrvaltning de senaste 15 ren. De senaste ren har jag uteslutande fokuserat p trendfl-jande frvaltning.

    Hur ser en vanlig arbetsdag ut?Det gller frsts att hlla ett vakande ga p vad som hnder och sker p marknaderna. Den modellfljande frvaltningen krver en daglig bevakning, utvrdering och effektu-ering av beslut. Jag deltar ocks i mten med befintliga och potentiella kunder och samar-betspartners.

    Vad r det roligaste med ditt jobb? I mitt jobb r ingen dag den andra lik. Det i

  • 13

    sig gr det bde intressant och utmanande p en och samma gng. Det mest tillfredstllande i jobbet r annars att modellen och frvaltningen presterar efter frvntningar.

    Vad knnetecknar en framgngsrik frvaltare?P kort sikt spelar slumpen en stor roll, men fr att bli framgngsrik frvaltare lngsiktigt krvs systematik och konsekvens. dmjukhet infr uppgiften och sjlv-disciplin r ocks bra egenskaper.

    Hur vljer du ut vilka fonder du ska investera i?Marknad och trend r de centrala faktorerna. Jag investerar i marknader som uppvisar en positiv trend i flera olika tidsperspektiv. Enskilda fonder vljs ut ba-serat p backtesting, vilket betyder att man testar hur fonderna historiskt skulle ha presterat inom ramen fr frvaltningsmodellen. Jag investerar enbart i fonder med en lngre historik.

    Vad skulle du gra om du inte arbetade i finansbranschen?D skulle jag antingen arbeta med forskning inom ma-tematik eller vara fotbollstrnare p elitniv.

    Vad gr du nr du inte arbetar?Den tiden gnar jag helst t min familj.

    Vart ker du helst nr du vill ladda batterierna?D sitter jag grna p en solig klippa i Bohusln och njuter.

    granit Trend 50 och granit Trend 100Granit Trend 50 och Granit Trend 100 r fond-i-fonder som investerar enligt en modell vars syfte r att fnga upp positiva trender i olika tillgngsslag och samtidigt undvika nedgngar. Frvaltningen anpassar sig sledes efter aktuellt marknadsklimat och investerar brett i aktie- och obligationsfonder. Granit Trend 50 kan vid en positiv trend p aktiemark naden och en lg marknadsrisk vara upp till 50 % investerad i aktie-fonder. Granit Trend 100 kan under motsvarande marknadsfrutsttningar vara upp till 100 % investerad i aktiefonder. Om trenden p aktiemarknaden r negativ och marknadsrisken r hgre, kan bda fonderna ha upp till 100 % av innehavet investerat i obligationsfonder. Fokus ligger p kapitalbevaring.

    Mer information om fonderna finner du p www.granitfonder.se

    Namn: Robert OzanneTitel: Fondfrvaltare p Granit Fonderlder: 40 rUtbildning: Civilekonom, Pol MagFdelseort: Hn i Gte-borgs skrgrdFamilj: Hustru och tv barn

  • 14

    Korrelation r centralt begrepp inom modern portfljteori och anger hur stor sam-variationen r mellan tv eller flera olika finansiella tillgngar. Korrelation anvnds ofta fr att uppskatta effekterna av diversifiering i portfljer av finansiella tillgngar och r drfr ett viktigt inslag vid riskminimering. Ju strre korrelation mellan tv tillgngar desto mindre blir effekten av diversifiering och vice versa.

    Korrelation r inom statistiken ett mtt p samvariationen mellan tv slumpvisa variabler A och B. P finansmarknaden anvnds korrelation fr att mta samvaria-tionen mellan tv finansiella tillgngar till exempel aktie A och aktie B. Korrelatio-nen representeras av en korrelationskoefficient som ligger i intervallet -1 till 1. En koefficient p 1 betyder att de slumpvisa variablerna, i vrt exempel aktierna A och B, uppvisar ett perfekt positivt samband. En koefficient p -1 betyder att aktierna uppvisar ett perfekt negativt samband. Sambandet mellan A och B r samma som sambandet B och A vilket r ett resultat av att korrelationen r symmetrisk.

    Sambanden inom korrelationEtt perfekt positivt samband innebr att om aktie A stiger s stiger ven aktie B och om aktie A faller s faller ven aktie B. Det r dock inte ndvndigtvis s att de stiger eller faller lika mycket. Korrelationen beskriver endast att de tenderar att rra sig t samma hll. Ett perfekt negativt samband innebr att om aktie A stiger s faller aktie B och vice versa. En korrelationskoefficient p 0 tyder p att tillgngarna inte uppvisar ngot samband i hur de varierar.

    Struktur- akademin: Korrelation

  • 15

  • 16

    Aktie BAktie A

    Aktie C

    I figur 1 ovan visas prisutvecklingen fr 3 aktier - A, B och C. Aktie Buppvisar perfekt positiv korrelation mot Aktie A och Aktie C uppvisarperfekt negativt korrelation mot Aktie A.

    Berkning av korrelationen Korrelationskoefficienten berknas utifrn kovarian-sen mellan de tv observerade tillgngarna samt deras respektive volatilitet enligt nedan formel.

    =ni i i

    1n

    AB

    (A -A)(B -B)A,B

    =1

    Vid berkning anvnds vanligen den dagliga eller veckovisa logaritmiska utvecklingen fr respektive tillgng. Korrelationen varierar ver tiden och samma tillgngar uppvisar olika korrelation beroende p vilken tidsperiod som anvnds. Korrelationen tenderar att stiga vid fallande kurser och sjunka vid stigande kurser, ngot som tydligt kunde observeras i markna-den under finanskrisen 2008 d mnga marknader fll kraftigt.

    DiversifieringVolatilitet r ett mtt som anger hur riskfylld en till-gng r. Fr att uppskatta volatiliteten i en portflj med aktierna A och B behvs deras respektive volatilitet (A fr aktie A och B fr aktie B) samt korrelationen dem sinsemellan (AB). Om W % av portfljen investeras i aktie A och 1-W % av portfljen i aktie B kan man med hjlp av korrelationen visa att volatiliteten i denna portflj blir enligt nedan.

    = 2 2A A A,BB 2B2W + (1-W) + 2W(1-W)

    Frn formeln kan utlsas att det finns ett val av W som leder till att portfljens volatilitet (risk) P r lgre n de bda aktiernas individuella volatilitet, A och B. Genom att investera i fler tillgngar kan risken i en portflj sledes snkas. Detta gller s lnge korre-lationen mellan de tillgngar som ingr i portfljen r lgre n 1. Om korrelationen mellan tillgngarna

    r 1 erhlls ingen riskreduceringseffekt av diversifie-ring. Om korrelationen r -1 kan man vlja vikterna i portfljen s att volatiliteten blir noll, vilket ger oss en riskfri portflj.

    Korrelation och strukturerade placeringarVrdet p en strukturerad placering pverkas av korrelation p flera stt. Placeringar som innehller flera underliggande marknader och/eller tillgngar har exponering mot korrelation. Om placeringen till exempel bestr av en kpoption p en korg av aktier tjnar innehavaren p stigande korrelation mellan de ingende aktierna eftersom den ovan beskrivna diver-sifieringseffekten d minskar och volatiliteten stiger som resultat. ven strukturerade placeringar som har exponering mot endast en marknad pverkas av kor-relationen, fast d korrelationen mellan den underlig-gande marknaden och rntan p obligationen.

    KorrelationstradingEn investerare som har en specifik vy p hur kor-relationen ska utvecklas kan handla tillgngsslaget korrelation. Detta r dock normalt ngot endast strre investmentbanker gr. Korrelation handlas ofta via korrelationsswappar eller genom s kallad variance disperion. En korrelationsswap betalar p slutdagen ut skillnaden mellan den p frhand verenskomna strikenivn och den ver lptiden realiserade parvisa medelkorrelationen i en portflj av finansiella tillgng-ar. I en variance dispersion-trade sljer investeraren till exempel volatilitet p ett index samtidigt som denne kper volatilitet p de aktier som ingr i indexet. Att handla korrelation som tillgngsslag medfr ytter-ligare diversifiering till en portflj d korrelationen tenderar att vara antikorrelerad mot avkastningen i portfljen.

    Implicit korrelationImplicit korrelation r den korrelation som gr att observera i marknaden utifrn den implicita volatilite-ten i ett index med tillhrande aktier som har en likvid optionsmarknad. Denna implicita korrelation r ett mtt p frvntningarna fr den framtida realiserade korrelationen i tillgngarna hos marknadens aktrer. Precis som fr implicit volatilitet tenderar den implicita korrelationen att vara hgre n den realiserade kor-relationen. Vid prissttning av optioner p portfljer r den implicita korrelationen i portfljen ver optionens livslngd en viktig faktor att ta hnsyn till.

    Ls fler avsnitt av Strukturakedemin p

    www.strukturakademin.se

  • 17

    Strukturerade placeringar r investeringslsningar som skapas med hjlp av obligationer, optioner och andra typer av finansiella instrument. Genom att kombinera instrument med olika egenskaper finns det mjlighet att skapa attraktiva investe-ringslsningar anpassade efter rdande mark-nadsfrutsttningar och individuella investerings-behov. Strukturakademin riktar sig till dig som vill lra dig mer om strukturerade placeringar, dess kon-struktion och egenskaper. Med den kunskapen kar dina mjligheter att fatta korrekta och vl av-vgda investeringsbeslut. Ls mer p www.strukturakademin.se

    Struktur-akademin

  • 18

    Martin Pettersson Backoffice

    Christian Andersson StruktureringVictor Stoltz Marknad

    Mathias Bengtsson Lau CFO

    Andreas Janson Sales

    Michael Rosengren Inst

  • 19

    BrokerWeb 2.0 r en vidareutveckling av vrt populra webbaserade rdgivarverktyg BrokerWeb som lanserades i februari 2012. Systemet r skrddarsytt fr dig som idag arbetar som frmedlare av fonder och strukturerade produkter. Med Bro-kerWeb fr du snabbt en samlad verblick ver dina kunder och deras sparande. Du kan flja aktuella hndelser, bygga egna placeringsfrslag, skapa portfljrapporter, ladda ned blanketter och mycket mera. Nytt i BrokerWeb 2.0 r bl.a. mjligheten att se dina kunders samlade engagemang genom spegling av frskringsbe-stnd, bevaka hndelser i dina kunders samtliga strukture-rade produkter oavsett arrangr, ta fram slutkundsrapporter i ditt bolags egna frger, generera frdigifyllda blanketter och dephandlingar online, fra anteckningar och skicka meddelanden till dina kunder m.m. I och med lanseringen av Brokerweb 2.0 r ocks kundinloggningen uppdaterad och det finns mjlighet att f den med ditt bolags grafiska profil.

    Genom BrokerWeb 2.0 har vi kommit ytterligare en bra bit p vgen med att frenkla vra frmedlares vardag. Detta har vi gjort genom att vi har utvecklat smarta och behovsanpas-sade systemstd s att man som frmedlare kan fokusera mer av sin tid p kundkontakt och kundnytta. Det tycker vi r vrdeskapande. Och det hr r bara brjan. Under hsten kommer vi lpande att lgga till ytterligare nya funktioner i BrokerWeb som kommer att synas lpande i systemet utan krav p uppgradering. Mikael Liljedahl, IT-chef p Strukturinvest Fondkommission.

    Saknar du en inloggning eller vill du veta mer om BrokerWeb 2.0? Ring oss p 08-458 22 30 s berttar vi mer, eller ta kontakt med ngon av vra mklaransvariga sljare.

    BrokerWeb 2.0 med nya och fr-bttrade funktioner

  • 20

    Flj Strukturinvest p TwitterClaes Tallhage, CIO p Strukturinvest, twittrar om finansmarknaden och strukturerade placeringar. twitter.com/Strukturinvest