struktnytt nr11

32
1 Strukt- ny tt STRUKTURINVESTS KUNDTIDNING NR 11 | MARS 2016 ”Kina är en riskfylld men spännande marknad” Jan Rosenqvist, Granit Fonder ”Vi ska sätta standard inom vår nisch för hur kunskap och god sed definieras” Elisabeth Frykmark, Insuresec

Upload: strukturinvest-fondkommission

Post on 26-Jul-2016

233 views

Category:

Documents


1 download

DESCRIPTION

Nummer 11 av Strukturinvests kundtidning.

TRANSCRIPT

Page 1: Struktnytt nr11

1

Strukt-nytt STRUKTURINVESTS

KUNDTIDNING NR 11 | MaRS 2016

”Kina är en riskfylld men spännande marknad”Jan Rosenqvist, Granit Fonder

”Vi ska sätta standard inom vår nisch för hur kunskap och god sed definieras”Elisabeth Frykmark, Insuresec

Page 2: Struktnytt nr11

2

Strukturinvest Fondkommission är ett oberoende värdepappersbolag speciali-serat på utveckling och implementering av finansiella investeringslösningar. Vi har skapat en marknadsnära verk-samhet som tillgodoser och är lyhörd för marknadens skiftande behov och vi arbetar för att skapa attraktiva kombinationer av avkastning och risk, med investerarens intressen i fokus. Strukturinvest Fondkommission har en genomgående hög kvalitetsnivå på såväl produkter som service, med syfte att långsiktigt skapa en nytta som överträf-far vad övriga aktörer i marknaden har att erbjuda. Strukturinvest Fondkom-mission står under Finansinspektionens tillsyn.

Page 3: Struktnytt nr11

3

Året har inletts med stora börsfall, bland annat på grund av oro för utvecklingen i den kinesiska

ekonomin. Under årets inledning publicerades statistik som tyder på en svagare ekonomisk utveckling i Kina. Till det kommer en stor politisk osäkerhet och misstan-kar om att den faktiska tillväxten är betydligt svagare än vad som kommuniceras. Trots det tycker Jan Rosenqvist som är Kinaförvalta-re på Granit Fonder att Kina är en spännande mark-nad, om än riskfylld. Med tanke på att en fjärdedel av jordens befolkning bor i Kina och att det är ett av de länder som växer snabbast i världen tycker han att det är rimligt att placera en del av sitt sparande här. Läs intervjun med Jan Rosenqvist på sidan 12. I detta nummer av Struktnytt träffar vi också Eli-sabeth Frykmark, VD på Insuresec. Elisabeth ser ett behov av ökad transparens gällande kunskap i bran-schen och berättar om InsureSecs arbete med licensie-ring av försäkringsförmedlare. I serien ”Placeringar vi minns” tittar vi närmare på Aktieobligation US Customer Satisfaction Kupong vars underliggande aktiekorg sedan starten 2012 stigit med ca 100 procent. Vi förklarar också begreppet inflation

och hur den påverkar andra delar av ekonomin och Strukturinvests personal tipsar om sina favoritfilmer från årets som gått.

Trevlig läsning!

Innehåll Aktieobligation US Customer Satisfaction Kupong ..................4Så fungerar inflation ....................................................................10”Vi ska sätta standard för hur kunskap och god sed definieras” ................................................................12”Kina är en riskfylld men spännande marknad” ..................14En starkt närvarande konstnär .................................................16Provläs ”Guide till Strukturerade Placeringar” ......................20Galatider .........................................................................................29Recept...............................................................................................30

Strukturinvest Fondkommission (FK) AB (”Strukturinvest”) är ett värdepappersbolag med tillstånd att driva värdepappers-rörelse. Strukturinvest står under Finansinspektionens tillsyn. Säte: Göteborg. Organisationsnummer: 556759-1721. Besök gärna vår webbplats på www.strukturinvest.se Denna trycksak är gratis och riktar sig till förmedlare/rådgivare, som bl.a. förmedlar Strukturinvests produkter och tjänster samt vissa befintliga kunder. Den utkommer högst tre gånger per år. Informationen i trycksaken är baserad på källor som Strukturinvest bedömt vara tillförlitliga. Informationen är endast avsedd som allmän information och utgör inte i något fall rådgivning, rekommendationer eller vägledning vid beslut om investeringar. Informationen utgör inte heller marknadsfö-

ring eller reklam om så inte särskilt framgår. Det ankommer på läsaren att själv värdera lämpligheten och användbarheten av de tjänster som beskrivs eller tillhandahålls samt den infor-mation som förmedlas. Läsaren bör alltid konsultera rådgivare vad gäller just dennes personliga förhållanden. Att investera i strukturerade produkter, fonder och andra finansiella instrument innebär ett risktagande. Värdet och av-kastningen på en investering kan såväl öka som minska och hela eller delar av det investerade kapitalet kan gå förlorat. Det är således inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Historisk avkastning och historiskt resultat är inte någon garanti för framtida avkastning och resultat. Strukturinvest ansvarar inte i något fall för skada i någon

form som direkt eller indirekt orsakats av, eller på något sätt relaterar till, informationen i trycksaken. Alla rättigheter till varumärken och kännetecken i tryck-saken tillhör Strukturinvest, dess licensgivare eller andra samarbetsparter. Varumärken och kännetecken tillhörande Strukturinvest får inte användas utan Strukturinvests skrift-liga tillåtelse. Allt innehåll i trycksaken såsom text, grafik, märken, bilder innehas av Strukturinvest med äganderätt eller har licensie-rats för användande av Strukturinvest och skyddas av upp-hovsrättslagen eller motsvarande internationell lagstiftning. Det innebär bl.a. att allt återgivande av material eller delar därav förutsätter upphovsmannens tillstånd.

Page 4: Struktnytt nr11

44

Aktieobligation US Customer Satisfaction KupongSedan starten för snart sju år sedan har Strukturinvest givit ut över 1 000 strukturerade placeringar på den svenska marknaden. Strukturerade pla-ceringar är utan tvekan komplicerade instrument, en del mer komplicerade än andra. Under de senaste årens tvära kast på aktiemarknaden har allt fler marknadsaktörer kommit till insikt om att komplicerade placeringar inte nöd-vändigtvis är något negativt. Komplexiteten fyller dock ingen funktion om pla-ceringens konstruktion inte lyckas skapa något mervärde för investeraren. Där-för blir det intressant att löpande vända blicken bakåt och utvärdera tidigare utgivna strukturerade placeringar och ställa dem i relation till vad exempelvis en direktinvestering i underliggande tillgång skulle ha givit under motsvarande tidsperiod. I serien ”Placeringar vi minns” uppmärksammar vi tidigare utgivna placeringar med en lite mer annorlunda konstruktion. Denna gång tittar vi närmare på placeringen Aktieobligation US Customer Satisfaction Kupong som ger exponering mot en korg av tio amerikanska bolag med en hög kundnöjdhet. Sedan placeringens start i maj 2012 har i underliggande aktiekorg stigit med 100 procent* och marknadsvärdet ligger på indikativt 205 procent* av nominellt belopp.

Page 5: Struktnytt nr11

55

Page 6: Struktnytt nr11

6

F ör denna placering är det inte konstruktionen i sig som utmärker placeringen. Det är istället den

underliggande aktiekorgen som förklarar placering-ens fina utveckling. Aktieobligation US Customer Satisfaction Kupong är en 100 procent kapitalskyd-dad placering med fem års löptid. Placeringen har en deltagandegrad om 100 procent och betalar dessutom ut en årlig kupong om 1,25 procent som är oberoende av utvecklingen på aktiemarknaden. Avkastningen i placeringen är kopplad till utvecklingen i en aktiekorg som består av tio amerikanska bolag som alla rankas högt inom kundnöjdhet.

Kundnöjdheten mäts vanligtvis via undersökningar där konsumenternas upplevelser av ett företag

tillskrivs ett värde. På så sätt kan man mäta hur kundnöjdheten hos ett företag förändras över tiden, samt hur den skiljer sig åt mellan olika företag och branscher. Ett av de företag som har som affärsidé att mäta kundnöjdhet är American Consumer Satisfaction Index (ACSI). Företaget grundades 1994 och är baserat i Michigan. ACSI intervjuar varje år 70 000 amerika-ner för att undersöka hur nöjda de är med olika varor och tjänster de köpt. Resultaten är värdefulla för såväl företag som vill förbättra sina kundrelationer som

för investerare som vill bedöma företagets framtida försäljningspotential. Företag med nöjda kunder ten-derar att ha fler återvändande kunder och har också lättare att få in kapital från investerare. Nöjda kunder är därmed en viktig faktor för ett företags finansiella utveckling och aktierna i de bolag som rankats högt av ACSI har tenderat att utvecklas starkare än bolag med en lägre rankning. Förändringar i kundnöjdhet påver-kar konsumenternas villighet att spendera och stiger kundnöjdheten på en viss marknad finns det potential till konsumtionstillväxt.

Kundnöjdheten har visat sig vara den enskilda faktor som i högst grad förklarat förändringar i

den privata konsumtionen historiskt. Eftersom den privata konsumtionen ofta utgör en stor del av BNP är kundnöjdhet också en drivande faktor för den ekono-miska tillväxten. I USA där den privata konsumtionen utgör 70 procent av BNP korrelerar de förändringar i kundnöjdhet som ACSI uppmätt med förändringar i landets BNP. BNP mäter den ekonomiska aktiviteten i ett land i kvantitativa termer. Kundnöjdhetens roll påvisar dock vikten av kvalitativa värden, att ekono-misk tillväxt inte enbart handlar om att producera mer varor och tjänster utan också om att producera bättre

Page 7: Struktnytt nr11

77

varor och tjänster. Kvalitetens roll bekräftas också av ACSI:s undersökningar. Konsumenterna lägger ofta en större vikt vid god kvalitet än ett lägre pris. Att sänka priserna kan ha positiva effekter på kundnöjdheten på kort sikt, men över tid brukar det vara betydligt mer lönsamt att satsa på att höja kvalitetsnivån. Kundnöjd-heten skiljer sig åt mellan olika branscher. Företag som tillverkar varor tenderar att ha en högre kundnöjdhet än tjänsteföretag. Ju mer service som är involverad, ju lägre är generellt kundnöjdheten.

Med bakgrund av detta togs placeringen Aktieob-ligation US Customer Satisfaction Kupong fram

under våren 2012. Och aktiekorgen har under denna period mycket riktigt haft en god utveckling. Sedan placeringens start har aktiekorgen stigit med 100 procent*. Under samma period har det amerikanska aktieindexet S&P 500 Index stigit med 42 procent*. Placeringens slutdag infaller i maj 2017. Då förfaller placeringen och återbetalar en avkastning beräknad som korgutvecklingen multiplicerat med deltagande-graden om 100 procent och utvecklingen i USDSEK. Om aktiekorgutvecklingen på slutdagen skulle vara negativ återbetalas det nominella beloppet, dvs. det ursprungliga investeringsbeloppet exklusive courtage.

Dessutom har investeraren erhållit en årlig ränta om 1,25 procent, dvs. totalt 6,25 procent under placering-ens löptid.

*Per den 18 februari 2016

VILLKOR

Aktieobligation US Customer Satisfaction Kupong

Underliggande exponering 10 amerikanska bolag (idag 9 pga sammanslagning)

Teckningskurs 100 % av nominellt belopp

Kapitalskydd 100 % av nominellt belopp

Deltagandegrad 100 %

Löptid 5 år (maj 2012 – maj 2017)

Årlig kupong 1,25 %

UndeRLIggAnde bOLAg

Företag bransch

Costco Wholesale Corporation Detaljhandel

Duke Energy Energi

Fedex Logistik

Lowe´s Heminredning

Marriott Hotell

PPL Energi

Progress Energy* Energi

Sempra Energy Energi

Southwest Airlines Flygindustri

Starbucks Restaurang

50

100

150

200

250

S&P 500 IndexAktiekorg

10 11 12 13 14 15 16

Källa: Bloomberg. Period: 10 maj 2010 – 8 februari 2016.

Grafen visar utvecklingen i aktiekorgen i förhållande till utvecklingen i S&P 500 Index.

Utveckling aktieobligation US Customer Satisfaction Kupong

*Progress Energy slogs samman med Duke Energy 2012. Det nya bolaget heter Duke Energy Corporation och har tilldelats en större vikt i aktiekorgen.

Page 8: Struktnytt nr11

8

Följ Strukturinvest på Instagram

@strukturinvest

DEnnA SiDA äR En AnnonS

Page 9: Struktnytt nr11

9

Femårig obligations- placering kopplad till fastighetsmarknaden med kvartalsvis ränte- utbetalningSedan den globala finanskrisen har tillgången på traditionellt lånekapital minskat avsevärt. Det har bland annat drabbat aktörer inom fastighetsbranschen, som idag tvingas betala en högre ränta vid finansiering. Apikal Fastighetspartner tillhandahåller lånekapital till svenska fastighetsbolag. Genom att ge ut obligationer kan Apikal tillhandahålla lånekapital till fastighetsaktörer samtidigt som du som investerare i obligationen erhåller en ränta som är högre än den från traditionella ränteplaceringar. Målsättningen är att löpande erbjuda fastighetsobligationer med en årlig ränta om 6-7 procent, vilket vi lyckats avkasta i våra tidigare emitterade obligationer, Apex 1-5.

Hur fungerar det?Ditt investerade kapital placeras i en obligation med en förutbestämd löptid. Under löptiden betalar obligatio-nen en kvartalsvis ränta till dig som obligationsinnehavare. Obligationen emitteras av Apikal Fastighetspartner i syfte att erhålla kapital för utlåning. Apikal tillhandahåller lån till olika typer av fastighetsägare på så vis att en väl diversifierad portfölj av fastighetslån med olika underliggande fastigheter, låntagare och löptider byggs upp. De fastighetsägare som ingår i låneportföljen betalar ränta till Apikal. Den samlade genomsnittliga räntan från låneportföljen utgör grunden för den avkastning du som obligationsinnehavare erhåller på din investering. En hög efterfrågan på lånekapital från fastighetsägare i kombination med begränsade bankfinansieringsmöj-ligheter skapar möjligheten att erbjuda en högre ränta på din obligationsplacering än vad många traditionella ränteplaceringar ger i dagsläget.

För mer information om våra obligationer, Apex, besök www.apikalfastighetspartner.se eller tala med din rådgivare.

+46 8 121 329 17 | [email protected]

DEnnA SiDA äR En AnnonS

Page 10: Struktnytt nr11

10

Så fungerar inflationTrots en relativt stark ekonomisk utveckling har Sverige sedan ett år tillbaka en negativ styrränta. Anledningen är att inflationen fortfarande ligger långt under Riksbankens inflationsmål. Här förklarar vi vad inflation är och varför den låga inflationen tvingar centralbanker världen över att ta till extraordinära åtgärder.

Brasilien10,67%

Storbritannien0,23%

Tyskland0,28%

Kina1,85%

Japan0,19%

Indien6,32%

Sverige0,8%

USA0,73%

Frankrike0,17%

Ryssland12,91%

Februari 2016

Page 11: Struktnytt nr11

1111

Vad är inflation?Inflation innebär att den allmänna prisnivån stiger, vilket är samma sak som att pengarnas värde försva-gas – du kan köpa mindre för en hundralapp idag än för tio år sedan. Motsatsen till inflation är deflation och innebär att priserna faller.

Hur uppstår inflation?Inflation kan uppstå på flera sätt. Om en centralbank tillhandahåller för mycket pengar urholkas pengarnas värde och priserna stiger. Ett annat sätt kan vara att efterfrågan på varor och tjänster är större än vad fö-retagen kan producera. Inflation kan också uppstå om kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger, till exempel på grund av stigande löner. Företagen kan då tvingas att höja priserna som kompensation. Också inflationsförväntningar kan skapa inflation. Förvänt-ningar om stigande priser gör att anställda kräver högre löner och företagens kostnader stiger, vilket förs över på konsumenterna i form av högre priser. För-väntningar har här skapat en faktisk inflation.

Varför finns det ett inflationsmål?De flesta centralbanker fokuserar liksom Riksbanken på att hålla inflationen låg och stabil, för att företag och hushåll inte ska behöva ta hänsyn till ett förändrat penningvärde vid ekonomiska beslut. Vid en hög infla-tion är förändringarna i inflationen ofta stora, vilket skapar en stor osäkerhet kring framtida prisutveckling och kostnadsnivåer. En hög inflation gör att pengarnas värde urholkas och att det blir mindre fördelaktigt att spara. Vid en stigande inflation tvingas centralbanken normalt att höja räntan, vilket brukar dämpa den eko-

Lägre ränta

Billigare att låna pengar

Efterfrågan på varor och tjänster stiger

Priserna stiger

nomiska tillväxten. En för låg inflation är inte heller bra. Ett alltför lågt inflationsmål ökar risken för defla-tion, fallande priser. När man förväntar sig fallande priser skjuter hushåll och företag upp konsumtion och investeringar. Resultatet blir en minskad efterfrågan och tillväxt.

Riksbankens inflationsmål

Inflationen den 25 februari 2016

Konsumentprisindex är det mått som oftast används för att mäta inflationen. KPI mäter den genomsnittliga kostnaden i konsumentprisledet för en korg av varor och tjänster som speglar hushållens konsumtion.

2 %

0,8 %

KPI

Lågt oljepris pressar inflationenInflationen styrs av flera olika parametrar. En förkla-ring till att inflationen idag är så låg är att oljepriset under det senaste året fallit kraftigt. Energipriserna påverkar den allmänna prisnivån och det fallande olje-priset påverkar därmed inflationen negativt.

Högre ränta

Dyrare att låna pengar

Efterfrågan på varor och tjänster faller

Priserna faller

Hur kan centralbanken styra inflationen?Centralbanken använder räntan för att styra inflationen

Page 12: Struktnytt nr11

12

”Vi ska sätta standard för hur kunskap och god sed definieras” InsureSec är ett branschregleringsinitiativ som har bildats för att skapa en ökad transparens och konsumentnytta inom försäkringsförmedlarbranschen genom licensiering av försäkringsförmedlare. Elisabeth Frykmark är sedan ett år tillbaka VD på InsureSec.

Vad är InsureSec?InsureSec AB är ett institut för självreglering som bildades 2012 av Sfm och en majoritet av de mark-nadsledande försäkringsbolagen i Sverige. InsureSec registrerar försäkringsmedlare vars verksamhet i huvudsak regleras genom Lag (2005:405) om försäk-ringsförmedling samt Finansinspektionens föreskrif-ter och allmänna råd. En registrerad förmedlare kan även välja att licensiera sig genom att skriva godkänt test för Årslicens Livförmedling, Årslicens Sakska-deförmedling eller Årslicens Personskadeförmedling och därefter de årliga kunskapsuppdateringstest som InsureSec tillhandahåller. Knutet till InsureSec är Försäkringsförmedlingsmarknadens Disciplinnämnd som behandlar ärenden relaterade till InsureSecs regelverk, däribland god försäkringsförmedlingssed. InsureSec tillhandahåller även ett register över de försäkringsförmedlare som ingått avtal med Insure-Sec. Detta register är offentligt och nås via förmedlar-registret.se. Där finns även information om anslutna förmedlarföretag.

Varför behövs InsureSec?Befintliga regelkrav och myndigheters tillsyn har inte kommit tillrätta med etiskt tveksamma ageranden på marknaden. Ett balanserat självregleringssystem är därför ett viktigt steg för att åstadkomma ökad transparens vad gäller förmedlarens kompetens och

skapa kundnytta genom att motverka osund rådgiv-ning och försäljning, men också för att säkerställa en sund konkurrens på lika villkor och ett brett utbud av rådgivningstjänster. Den ökande komplexiteten i produkter och regelverk ställer höga krav på för-säkringsförmedlarna och InsureSec behövs för att säkerställa att försäkringsförmedlarnas verksamhet är förenlig med gällande lagar, myndighetsregler och god försäkringsförmedlingssed.

InsureSec startades 2012. Vad har hänt sedan dess?Det har hänt mycket sedan starten. Vi kan idag erbjuda registrering för förmedlare och anslutning för förmedlarbolag direkt via vår hemsida. Genom att logga in på Mina sidor får förmedlaren dessutom rekommendationer på vilka tester som hen bör skriva och direkt boka in sig för att skriva test. Testresulta-tet presenteras senast dagen efter skrivningstillfället. Vi har utvecklat tre olika licenser; Årslicens Livför-medling, Årslicens Sakskadeförmedling och Årsli-cens Personskadeförmedling. För livförmedlare som utöver fondandelar även ger råd avseende avancerade produkter inom ramen för (depå)försäkring erbjuder vi tillägget Avancerad rådgivning. Disciplinnämnden har under 2014 och 2015 kommit med tre uttalanden; om skillnad mellan marknadsföring och rådgivning, krav på dokumentation vid förmedlingstillfället samt begreppet opartisk analys. Till detta kommer fyra

Page 13: Struktnytt nr11

13

beslut om disciplinär åtgärd varav ett resulterade i återkallelse av förmedlarens licens samt borttagande ur InsureSecs register. Idag finns krav på registre-ring, och i vissa fall även licensiering, för att erhålla ansvarsförsäkring hos de större ansvarsförsäkrings-givarna och fler och fler försäkringsbolag kräver att förmedlare som vill samarbeta med dem är registre-rade hos InsureSec.

Hur många förmedlare har anslutit sig till Insure-Sec hittills?Av ca 2 300 förmedlare utanför banksektorn har närmare 1 800 förmedlare valt att registrera sig hos InsureSec och är därmed sökbara i förmedlarregist-ret.se. Av dessa är drygt 1 400 livförmedlare och 380 skadeförmedlare. 95 procent av livförmedlarna har även valt att licensiera sig och motsvarande siffra för skadeförmedlarna är nästan 60 procent. Vi har även lite fler än 300 förmedlarföretag som valt att ansluta sig till InsureSec.

Vad består kunskapstestet av?InsureSec erbjuder flera olika typer av kunskapstest. Våra tre Årslicenser baserar sig på vad som står i förmedlarlagens och Finansinspektionens föreskrifter om vad liv- respektive skadeförmedlare ska ha kun-skap inom. I alla licenstester ingår områdena förmed-larens roll och ansvar, juridik och ekonomi. Till detta kommer mer produktspecifika områden samt försäk-ringsteknik. För livförmedlarna testas kunskapen om fonder och andra finansiella produkter. För livför-medlare som ger investeringsråd inom ramen för (depå)försäkring finns ett tillägg; Avancerad rådgiv-ning, som mer ingående testar förmedlarens kunska-per om avancerade finansiella produkter. InsureSec erbjuder även årliga kunskapsuppdateringar avse-ende nya och/eller uppdaterade regelverk, uttalanden och beslut från Disciplinnämnden och annat som det finns anledning att testa förmedlarens kunskaper om. 2016 är tredje året vi genomför Kunskapsuppdatering Liv och första året vi genomför Kunskapsuppdatering Sak.

Vad har du för visioner för Insuresec för de kom-mande åren?Först och främst vill jag se en högre andel av sakför-medlarna som såväl registrerade som licensierade. Det är viktigt att även dessa ser InsureSec som en naturlig del i sin verksamhet så vi blir det självreg-leringsinstitut för den samlade förmedlarbranschen som är huvudmålet. I och med IDD (Försäkringsdist-ributionsdirektivet) kommer alla distributörer av för-säkring, dvs. även försäkringsbolagen, att omfattas av direktivet, vilket bland annat innebär mer långtgå-ende och detaljerade krav på utbildning och kunskap för försäkringsförmedlare och försäkringsbolag samt deras anställda. Min vision på lite längre sikt är följaktligen att InsureSec ska vara det naturliga valet även för försäkringsbolagen och deras anställda när det gäller kunskapstester. Vi för redan idag dialog med flera större försäkringsbolag och som exempel

erbjuder Skandia redan idag sin personal på förmed-lardisken att genomföra InsureSecs tester.

Vad ser du som de största utmaningarna för er organisation?Den största utmaningen är att fortsätta utvecklas och hålla en hög kvalitet inom såväl test- som utrednings-verksamheterna. Vi är helt avgiftsfinansierade och kan inte höja våra avgifter i någon större utsträck-ning. Istället måste vi jobba smartare och anstränga oss lite extra och även fortsätta vara en attraktiv samarbetspartner för utomstående intressenter, som till exempel Strukturinvest.

Berätta om samarbetet med Strukturinvest.Strukturinvest kom in tidigt i samband med Insu-reSecs uppstart och i arbetet med att ta fram de kunskapskrav och den frågedatabas som idag utgör grunden för licenstesterna. Samarbetet har fungerat mycket bra och Strukturinvest har genom sitt engage-mang i InsureSecs utbildningsråd på ett påtagligt sätt bidragit till dagens höga nivå på testfrågor avseende fonder och avancerade finansiella produkter. Jag ser fram emot ett fortsatt gott samarbete oss emellan.

Vad är din roll på InsureSec?Sedan mars 2015 är jag VD på InsureSec, vilket är roligt och utmanande. Jag anser att InsureSec har en viktig funktion att fylla på marknaden och tillsam-mans med Disciplinnämnden hoppas jag på att vi ska sätta standard inom vår nisch för hur kunskap och god sed definieras.

Vad är din bakgrund?Jag är civilekonom och började i försäkringsbran-schen redan 1982 som livsäljare på dåvarande Trygg-Hansa där jag blev kvar i 15 år. Därefter jobbade jag som konsult inom bank, finans och försäkring i flera år innan jag rekryterades till Avanza Pension 2005 i samband med uppstarten. När jag rekryterades till InsureSec arbetade jag som compliance på Sfm och på Änke- och Pupillkassan, Sveriges äldsta försäkrings-bolag.

elisabeth FrykmarkTitel: VD på insureSec ABÅlder: 60 årbor: TäbyFamilj: man, två vuxna döttrarnär jag inte jobbar: läser jag gärna, går långprom-enader med vår dansk-svenska gårdshund och besöker till och från vår dotter i USA

Page 14: Struktnytt nr11

14

Varför faller börserna i Kina och resten av världen?Nedgången på världens börser beror till stor del på oro för utvecklingen i den kinesiska ekonomin. Det finns två förklaringar till varför man oroar sig för Kina. Dels publicerades en del statistik under årets inledning som tyder på en svagare ekonomisk utveck-ling i Kina. Dels devalverade landet sin valuta, vilket tolkas som att regeringen ser behov av att stimulera ekonomin genom att stödja exportsektorn. Omvärlden har under flera år oroat sig för en börskrasch i Kina. Det gör att minsta tecken som tyder på det får en stor effekt på börsen. Då Kina ses som en motor i världs-ekonomin får oro för en inbromsning i Kina effekter på global nivå. En svagare efterfrågan från Kina kan bli kännbart för företag världen över.

Hur ser du på det som händer i Kina?Kina är en riskfylld men spännande marknad. Just nu är det extremt oroligt i Kina, men man ska inte glömma att ekonomin växer med ca 7 procent per år - det är få länder som kan slå den tillväxttakten. Dessutom kommer myndigheterna göra vad de kan för att hålla den ekonomiska tillväxten uppe, annars kommer det få politiska konsekvenser. Främsta målet är politisk stabilitet, inte ekonomisk tillväxt. Kina håller på att ställa om till en lägre tillväxttakt. Under de senaste decennierna har Kinas ekonomi växt explosionsartat tack vare stora infrastruktur-investeringar och exportsatsningar. Utbyggnaden av landets infrastruktur har krävt stora råvaruin-vesteringar vilket gynnat råvaruexporterande bolag i bland annat Brasilien och Afrika. Nu ligger fokus

istället på att stimulera inhemsk konsumtion. Det gör att andra bolag gynnas, både kinesiska och utländ-ska. Till exempel kan svenska bolag som Hennes & Mauritz, Autoliv och Gränges gynnas av en ökad konsumtion hos medelklassen, samtidigt som råva-rubolagen kan känna av en minskad efterfrågan. Vi anpassar således både vår kinesiska och svenska förvaltning efter denna trend. Man har talat om en krasch i Kina i flera år men det har ännu inte skett, även om det varit skakigt på aktiemarknaden. Jag tror att det bästa är om tillväx-ten saktar ner under ordnade former, vilket den gör nu. Värderingarna på aktiemarknaden är låga, vilket de också ska vara då politiska och finansiella risker är inprisade. Riskpremien kommer att finnas kvar, men bolagen växer. Jag tror att den största risken med att investera i Kina är den politiska risken, inte den finansiella.

Många oror sig för att Kina fuskar med siffrorna och att tillväxten i själva verket är lägre. Så kan det mycket väl vara. Tittar man på bolagsni-vå, vilket jag som förvaltare gör, ser man dock att det finns många bolag som växer och tjänar pengar. Från tid till annan uppmärksammas ju bolag som fuskat med sina siffror, men det är osannolikt att alla skulle kunna göra det.

Ska man investera i Kina?En fjärdedel av jordens befolkning bor i Kina och det är av ett av de länder i världen som växer snabbast, så en liten del av sina pengar ska man nog placera

”Kina är en riskfylld men spännande marknad”Året har inletts med stora börsfall, bland annat på grund av oro för utveckling-en i den kinesiska ekonomin. Jan Rosenqvist, Kinaförvaltare på Granit Fonder, berättar varför börserna i Kina faller och varför han tror att kinesiska aktier är en bra investering på längre sikt.

Page 15: Struktnytt nr11

15

Kinas ekonominär Deng Xiaoping tog över efter den forna ledaren Mao Zedong 1978 inleddes ett omfattande reformar-bete som ökade öppenheten mot omvärlden, satte fart på tillväxten och höjde levnadsstandarden. idag är Kina en ekonomisk supermakt med världens hög-sta BnP och en valutareserv på över 3 000 miljarder dollar. Decennier av en hög ekonomisk tillväxt har hjälpt miljontals kineser att ta sig ur fattigdom. Den växande medelklassen är en viktig drivkraft både i den inhemska och i den globala ekonomin.

KinaHuvudstad: Pekingbefolkning: 1,367 miljarder President: Xi JinpingValuta: RenminbiMedellivslängd: 75,41

där. Sedan ska man vara medveten om att risken är hög. Om man är långsiktig tror jag att detta är ett bra tillfälle att investera i Kina. Det kan vara en osäker investering på kort sikt men på längre sikt bör det fin-nas fina möjligheter att tjäna pengar.

Page 16: Struktnytt nr11

16

En starkt närvarande konstnärSedan i höstas visas en konstutställ-ning på Strukturinvests kontor i Gö-teborg. Tavlorna är målade av Signe Lanje och är utlånande av Galleri Lanje i Halmstad. Galleriet drivs av Annelie Lanje-Murd, som är dotter till Signe, och hennes man Jan Murd. Vi bad dem berätta mer om konstnären och hennes verk.

Page 17: Struktnytt nr11

17

Page 18: Struktnytt nr11

18

Att under ett helt liv kunna försörja sig på sitt konstnärskap är få förunnat. För Signe Lanjes

del berodde framgångarna säkert på att hon hade de två grundläggande förutsättningarna för att lyckas - talang och inre drivkraft. Redan under studietiden för konstprofessorn Otte Sköld vid Konstakademien ut-tryckte han att ”du är född färdig”, vilket borde borga för viss talang. En annan trovärdig person är vår stora operasångerska Birgit Nilsson, med vilken Signe delade lägenhet under studietiden i Stockholm. I sin biografi skriver Birgit om Signe att: ”Hon var något av det flitigaste jag sett. Hon kunde försaka allt bara hon fick måla”. Utöver dessa grundläggande egenskaper kommer sedan den dagliga kampen som inspiration, uttrycksformer och behov av utveckling och föränd-ring, precis som hos alla andra konstnärer. Signe uttryckte sig i många olika former: oljemåleri, akvarell, teckning, keramik, olika grafiska tekniker samt bild-vävnad. Oljemåleriet kom dock att bli det dominerande uttryckssättet, för vilket hon också är mest känd. När hon 1995 tilldelades Halmstads kulturpris löd en av motiveringarna: ”Hennes konst kännetecknas av en ständig förnyelse och experimentlusta. Ännu långt upp i åren är hon vital och i nuet en starkt närvarande konstnär”.

Signe var en landskapsmålare med impressionis-tiska förtecken och ofta med fokus på samspelet

mellan ljus, vatten och natur. På 1960-talet fick hon sitt genombrott med ett abstrakt måleri och tilldelades stipendier för vilka hon gjorde ett flertal studie- och in-spirationsresor. Att bli profet i sin egen hemstad är inte lätt, men på 1970-talet blev hon den första kvinnliga konstnären som erbjöds en egen separatutställning på Hallands Museum. Signe var dock inte en konstnär med marknadsfö-ring i tankarna. Hon lade all sin kraft i sitt dagliga skapande i sin ateljé. Trots detta har hon deltagit i en mängd separatutställningar och jurybedömda sam-lingsutställningar både i Sverige och utomlands. Hon hade sin sista stora separata utställning år 2000 på Mjellby Konstmuseum där hon vid 87 års ålder förvå-nade publik och kritiker med sitt nya, halvabstrakta måleri, som ansågs vara ett ”ungt, friskt och tidlöst” måleri. Hennes konst finns representerad hos Statens konstråd, ett flertal museer samt i många landstings och privata samlingar. Signe Lanje var gift med konstnären Viking Lanje som hon träffade i Stockolm där han utbildade sig vid Konstakademien. Signes och Vikings konst är väsens-skilda. Vikings stora intresse för människor, djur och miljöer avspeglar sig i hans produktion. Inledningsvis var han en respekterad porträttmålare med arbetsfält både i Sverige och USA. Han utvecklade med åren ett mer kubistiskt måleri med i huvudsak miljömotiv.

Utöver sitt måleri hade Viking också ett stort in-tresse för bland annat kyrkomåleri. När han i sin

ungdom utbildade sig i dekorativt måleri började han att praktiskt delta i restaurering av vägg- och takmål-ningar i olika kyrkorum. Parallellt med sitt konstnär-skap kom han i alla år också att ägna sig åt kyrkliga uppdrag, såväl restaureringar som egna utsmyckning-ar i form av bland annat altartavlor. Han utbildade sig till konservator i Bryssel och kom under sina senare yrkesverksamma år att verka som länskonservator vid Hallands museum.

Efter makarna Lanjes död efterlämnade de en fast-ighet i centrala Halmstad samt en mängd material

och målningar som spände över två aktiva konstnärers liv. För enda barnet Annelie och hennes man Jan var valet inte svårt. De avslutade sina privata karriärer i Skåne för att bosätta sig i Halmstad. Fastighetens ovanvåning blev deras bostad. Signes och Vikings ljusa ateljéer på bottenvåningen byggdes om till ett konstgal-leri. Ambitionen var att levandegöra två konstnärers livsverk genom utställningar med olika teman. Speci-ellt Signes digra produktion har möjliggjort försäljning av en del verk för att finansiera verksamheten. Första utställningen öppnades våren 2012 och uppmärksam-mades stort både i press och i form av många besöka-re. Härefter har sex olika utställningar följt på galleri-et. Utöver galleriutställningarna erbjuder Galleri Lanje också ambulerande utställningar i företagslokaler och i offentliga lokaler samt uthyrning av konst.

Mer information:För fördjupad information finns också det virtuella Galleri Lanje på: www.gallerilanje.se

Page 19: Struktnytt nr11

19

FaktarutaSigne LanjeFödd 1912 i Våxtorp. död 2004 i Halmstad Studier: Professor Otte Sköld - måleri 1942-46, Lena börjessons skulpturskola 1944-46. Studieresor: Frankrike - Spanien - grekland - USA Utställningar: ett 20-tal separatutställningar. ett stort antal jurybedömda samlingsutställningar.Representerad vid bl. a: Hallands museum, Malmö mu-seum, Statens konstråd, div. landstings samlingar.Stipendier: Hallands konstförenings konstnärsstipendium 1962, Halmstads kommuns kulturpris 1995.

Viking LanjeFödd 1914 i Hasslöv. död 1974 i HalmstadStudier: dekorativt måleri, Slöjdföreningen göteborg 1930-32, Othon Friesz m. fl. konstskolor, Paris 1933, Konstakademien, Stockholm, 1934-41 med avbrott 1936-37 för konststudier i USA. Konservatorsutbildning vid institutet för konservering i bryssel 1963.Utställningar: Separatutställningar i bl.a. Stockholm, göte-borg, Falkenberg, Varberg och USA samt medverkade i ett stort antal jurybedömda samlingsutställningar.Stipendier: Stipendium för studier i USA, belgiska statens konservatorsstipendium för studier vid brysselinstitutet för konservering.

Kontaktuppgiftergalleri Lanje, Änggatan 3, 302 24 HalmstadTelefon: 035-12 96 35 eller 0732 55 45 60, [email protected]: www.gallerilanje.se

Page 20: Struktnytt nr11

20

Provläs ”Guide till Strukturerade Placeringar”Det är inte Strukturinvests uppgift att avgöra om strukturerade placeringar som investeringsform är bra eller då-ligt. Däremot är det odiskutabelt att ytterligare kunskap om sparformen är en bra utgångspunkt för att man som investerare själv ska kunna bilda sig en uppfattning i frågan. I stor utsträckning saknas det tillräcklig kunskap på den svenska marknaden för att marknadens aktörer ska kunna fatta rätt beslut kring olika strukturerade placeringar. För att bidra till en ökad kunskapsspridning har Strukturinvest tagit fram Guide till Strukturerade Placeringar. Den första utgåvan gavs ut redan 2010. Nu finns det en andra utgåva som bland annat inne-håller nya kapitel och ett lexikon.

Guiden kan beställas kostnadsfritt från Strukturinvest på [email protected]

Page 21: Struktnytt nr11

2121

Auto- callsAutocalls ger möjlighet till en löpande kupong-

utbetalning under löptiden. Utvecklingen i underlig-

gande tillgångar observeras med en viss frekvens,

t.ex. årligen och om utvecklingen stämmer över-

ens med vissa förutbestämda villkor, exempelvis

att ingen tillgång har fallit under en viss nivå av sin

startkurs, kan placeringen betala ut en kupong.

Placeringen kan också förfalla i förtid. Autocalls har

vanligtvis ett kursfallsskydd som delvis skyddar mot

förluster vid negativ marknadsutveckling.

Page 22: Struktnytt nr11

22

AutocallsEn autocall är en strukturerad placering som ger exponering mot en eller flera underliggande tillgångar, exempelvis råvaror, aktieindex eller en-skilda aktier. Autocalls ger möjlighet till en löpande kupongutbetalning under löptiden. Utvecklingen i underliggande tillgångar observeras med en viss frekvens, t.ex. årligen, och om utvecklingen stäm-mer överens med vissa förutbestämda villkor, exempelvis att ingen tillgång har fallit under en viss nivå av sin startkurs, kan placeringen betala ut en kupong. Placeringen kan också förfalla i för-tid. Liksom indexbevis har autocalls vanligtvis ett kursfallsskydd som delvis skyddar mot förluster vid negativ marknadsutveckling.

Autocallens beståndsdelarEn autocalls beståndsdelar kan beskrivas med hjälp av en obligationsliknande del (deposit), en eller flera köpoptioner av typen digitaler, samt en såld säljop-tion.

Depositen Den obligationsliknande komponent som används i en autocall kallas vanligtvis för en deposit. En deposit kan liknas vid ett fasträntekonto och fyller samma funktion som en nollkupongobligation fyller i en kapitalskyddad placering. Till skillnad från en kapitalskyddad placering, som har en förutbestämd löptid, är löptiden i en autocall okänd då den kan förfalla i förtid. Det betyder att räntan med vilken det investerade kapitalet ska växa under löptiden för att kunna återbetala nominellt belopp på återbe-talningsdagen är okänd. Eftersom löptiden är okänd deponeras kapitalet hos emittenten i form av en

deposit till obestämd löptid. Emittenten beräknar istället en förväntad löptid för placeringen (expec-ted life). Givet den förväntade löptiden beräknas diskonteringsfaktorn som anger hur mycket du måste betala idag för att återfå nominellt belopp vid placeringens förfall. Eftersom tiden för förfall bara är en uppskattning tar emittenten en ränterisk.

Nuvärde deposit

Nominellt belopp

Ränta Y %

Löptid X år

Nuvärde deposit = Nominellt belopp

(1 + Y %)X år

Digitalerna En digital option är en option som har två möjliga utfall på förfallodagen, antingen antar optionen ett visst positivt värde eller så förfaller den värdelös. Det positiva värde som optionen kan anta motsvarar i en autocall kupongens storlek. Autocallen består av ett antal digitala optioner med olika löptid. En autocall med årliga observationer och maximalt fem års löptid består av fem digitala optioner med ett, två, tre, fyra respektive fem års löptid och autocal-lens observationsdagar sammanfaller därmed med optionernas förfallodagar. Om villkoren för kupong i autocallen uppfylls kommer optionen ha ett värde, vilket betalas ut i form av en kupong. Om villkoren för kupong inte uppfylls kommer optionen inte att ha ett värde och ingen kupong kommer därmed att betalas ut. Om en autocall har flera underliggande tillgångar är det vanligtvis den tillgång som utveck-lats sämst som avgör om det sker någon kupongut-betalning eller ej.

Autocalls kan ge möjlighet till positiv avkastning också vid en sidledes eller negativ marknadsutveckling.

Page 23: Struktnytt nr11

23

Säljoptionen

Säljoptionen i en autocall fyller samma funktion som i ett indexbevis. Genom att ställa ut en säljop-tion erhålls en premie som kan användas för att köpa digitala köpoptioner och på så sätt ge möj-lighet till större kuponger. Vanligtvis används en barriäroption av typen knock-in, vilket innebär att optionen får ett värde först om underliggande tillgång fallit under en viss nivå. Barriäroptionen skapar placeringens kursfallsskydd och skyddar mot förluster vid utveckling ned till en viss nivå i underliggande tillgångar. Även säljoptionen är nor-malt knuten till den tillgång som utvecklats sämst och det är därmed utvecklingen i denna tillgång som avgör om knock-in-barriären bryts och en för-lust uppstår för innehavaren.

Priset på en autocallPriset på en autocall bestäms av priset på dess olika delar. Priset kommer att variera beroende på hur autocallen konstrueras med avseende på barriä-rens nivåer, observationernas frekvens, kupongens storlek etc. Det pris som investeraren betalar för en autocall motsvarar:

Pris på deposit + pris på köpoptioner (digitaler) – pris på säljoption

Page 24: Struktnytt nr11

24

Priset på köpoptionernaPriset på köpoptionerna beror på sannolikheten att kuponger betalas ut samt deras storlek. Ju större sannolikhet det är att få kupong (lägre barriär och frekventare observationer) och ju högre kupongen är, desto dyrare blir optionerna.

ExempelAntag att en autocall med exponering mot FTSE 100 Index har årliga observationer och maximalt sex års löptid. Placeringen har en ackumulerande ku-pong om 32,50 procent som betalas ut om underlig-gande index på någon av de årliga observationerna befinner sig på eller över sin startkurs. Vid kupong-utbetalning förfaller också placeringen. En simule-ring av denna placering visar att sannolikheten för att placeringen ska betala ut kupong vid respektive observationstillfälle är:

ObservationSannolikhet för kupong Kupong Pris

År 1 52,40 % 32,50 % 17,03 %

År 2 10,69 % 65,00 % 6,95 %

År 3 4,67 % 97,50 % 4,55 %

År 4 2,80 % 130,00 % 3,64 %

År 5 1,88 % 162,50 % 3,06 %

År 6 1,47 % 195,00 % 2,87 %

Totalt 73,91 % 38,09 %

Detta gör att priset för respektive digital beräknas som kupong x sannolikhet och den totala kostnaden för kupongerna är summan av de enskilda delarna. Som exemplet visar minskar sannolikheten att få kupong snabbt efter den första observationen. Anledningen till det är dels att placeringen förfaller i förtid om villkoren för kupongutbetalning uppfylls och dels att sannolikheten för att underliggande index rör sig längre från sitt startvärde stiger ju längre tiden går. Eftersom stora avvikelser från startkursen inte innebär möjlighet till en högre positiv avkastning då den positiva avkastningen be-

gränsas till nivån för kupongen ökar större rörelser i underliggande index risken för utebliven kupong och förluster, men inte avkastningspotentialen.

Priset på depositenPrecis som det totala priset på digitalerna beräk-nas priset på den totala depositen med hjälp av sannolikheten för förfall vid respektive obser-vationspunkt. Med samma sannolikhet som för köpoptionerna beräknas därför depositens storlek enligt tabellen nedan där diskonteringsfaktorn för respektive löptid beräknas som priset på en vanlig nollkupongobligation:

Nuvärde deposit =Nominellt belopp

(1 + Y %)X år

Priset på depositen i en autocall med sex års löptid blir därmed (exemplet tar ej hänsyn till emittentens kreditrisk):

SannolikhetNollkupong- obligation Pris

52,40 % 98,69 % 51,71 %

10,69 % 96,96 % 10,36 %

4,67 % 94,85 % 4,43 %

2,80 % 92,29 % 2,58 %

1,88 % 89,60 % 1,68 %

1,47 % 86,77 % 1,28 %

73,91 % 72,05 %

Page 25: Struktnytt nr11

25

Priset på säljoptionenDet pris du får betalt för säljoptionen beror på san-nolikheten att optionen har ett värde vid förfall. Ju större sannolikheten är att optionen har ett värde för innehavaren (köparen) desto mer är köparen be-redd att betala för optionen. Allt annat lika kommer en högre barriär (en barriär som tillåter mindre nedgångar innan optionen antar ett värde) ge mer betalt till den som ställer ut optionen. Ett kursfalls-skydd som tillåter mind- re nedgångar kommer därmed kunna ge en högre kupong och vice versa.

Priset på autocallenPriset på en autocall bestäms av priset på dess olika delar. Om vi antar att vi får 10,14 procent betalt för sälj- optionen vi ställer ut beräknas priset på autocallen i ovanstående exempel som:

72,05 % + 38,09 % – 10,14 % = 100 %

En autocall säljs vanligtvis till priset 100 procent av nominellt belopp. För att priset ska bli exakt 100 procent den dagen placeringen handlas upp är kupongen i en autocall normalt indikativ under försäljningsperioden. Beroende på vad priset på de olika delarna är vid upphandling kan kupongen behöva justeras för att summan av delarna ska bli 100 procent.

Känslighet för olika parametrarAutocallens pris och kupong påverkas av flera olika parametrar, däribland räntan, volatiliteten, korre-lationen och löptiden.

Autocallen och räntornaPriset på autocallen beräknas med en diskonte-ringsfaktor som baseras på den förväntade löpti-den. Förändringar i räntan kommer att påverka diskonteringsfaktorn och därmed också priset och nivån på kupongen. Fallande räntor påverkar kupongen negativt då det pris du behöver betala för depositen idag blir högre med en lägre diskonte-ringsfaktor och det då finns mindre pengar att köpa optioner för. Enligt samma logik är en stigande ränta positivt för kupongen.

Autocallen och volatilitetenVolatiliteten anger hur mycket priset på en viss till-gång varierar kring sitt medelvärde, såväl i positiv som i negativ riktning. En hög volatilitet indikerar stora prisrörelser. En stigande volatilitet är positivt för kupongen i en autocall. Eftersom den positiva avkastningen i en autocall begränsas till den fast-ställda kupongen ger stora positiva prisavvikelser inte möjlighet till en högre avkastning. Stora nega-tiva prisrörelser gör däremot att risken ökar för att barriären bryts och förluster uppstår. En stigande volatilitet gör de digitala köpoptionerna billigare samtidigt som du får mer betalt för

Page 26: Struktnytt nr11

26

den utställda säljoptionen (eftersom den blir mer attraktiv för köparen) och båda dessa faktorer möjliggör en högre kupong. På samma sätt leder en fallande volatilitet till en lägre kupong.

Autocallen och korrelationen En autocall som består av flera underliggande till-gångar påverkas i hög grad av korrelationen mellan dessa olika tillgångar. Korrelationen anger graden av samvariation i priset på de olika tillgångarna och en hög korrelation indikerar att priset på de under-liggande tillgångarna tenderar att röra sig i samma riktning vid samma tillfälle. Eftersom autocallens avkastningsmöjlighet och risk normalt styrs av den tillgång som utvecklats sämst är risken högre i en autocall vars underliggande tillgångar har en låg korrelation. Om de olika tillgångarna tenderar att röra sig åt olika håll ökar risken för att någon av tillgångarna vid en observation befinner sig under barriären och därmed risken för utebliven kupong och/eller förluster på slutdagen. En lägre korrela-tion ger billigare köpoptioner och en dyrare säljop-tion, vilket möjliggör en högre kupong.

Autocallen och löptidenEn längre löptid ger en billigare deposit då du behöver betala mindre idag för att återfå nominellt belopp i framtiden. Som tidigare exempel visade faller sannolikheten för kupong vid varje observa-tion. I takt med att sannolikheten för att få kupong minskar faller kostnaden för att köpa ytterligare digitaler. Eftersom en längre löptid gör autocallens komponenter billigare möjliggörs en högre kupong. Tabellen sammanfattar vilken effekt förändringar i olika parametrar ger på autocallens kupong.

Stigande Fallande

Ränta Högre kupong Lägre kupong

Volatilitet Högre kupong Lägre kupong

Korrelation Lägre kupong Högre kupong

Löptid Högre kupong Lägre kupong

Tabellen ovan gäller för de vanligast handlade autocallen där avkastningen beror på utvecklingen för den sämsta tillgången.

Avkastning och riskTill skillnad från andra strukturerade placeringar ger en autocall möjlighet till ett kassaflöde i form av löpande kupongutbetalningar. En annan attraktiv egenskap hos autocallen är att den, beroende på konstruktion, också kan ge möjlighet till avkast-ning vid sidledes eller negativ marknadsutveckling. Autocallens egenskaper gör att den kan vara ett bra komplement i en investeringsportfölj då den ger möjlighet till avkastning vid andra förutsättningar än aktier, fonder och andra strukturerade place-ringar. En vanlig fråga bland investerare som kom-mer i kontakt med en autocall för första gången är hur autocallen kan ge en så pass hög kupong, i vissa fall vid utveckling ner till så mycket som minus 50 procent i underliggande tillgångar.

Autocallens riskPrecis som när det gäller andra typer av place-ringar förklaras en högre avkastningspotential av en hög-re risk. Autocallens kupong är inte garan-terad utan villkoras av att den eller de tillgångar placeringen är knuten till utvecklas på ett visst sätt. Risken är alltså högre än i en traditionell ränteplacering. Utöver risken för utebliven kupong finns också risken för förluster om kursfallsskyd-det skulle brytas. Placeringen ger i så fall normalt exponering mot den tillgång som utvecklats sämst. Autocallens avkastningspotential är också begrän-sad då den normalt inte kan ge någon avkastning som överstiger den fastställda kupongen. Investe-raren tar därmed risken att inte få ta del av positiv kursutveckling i underliggande tillgångar.

Emittentens positionEn vanlig missuppfattning är att emittenten av en strukturerad placering tjänar pengar om investe-raren förlorar pengar och vice versa. I själva verket undviker emittenten att ta risk i marknaden utan hedgar alla sina positioner. Hedgen innebär att emittenten för alla positioner tar en motsatt posi-tion och på så sätt kommer en förlust i en position kompenseras av en lika stor vinst i en annan posi-tion och emittentens nettoavkastning blir därmed noll. En annan förklaring till att autocallen i vissa fall kan ge en så pass hög kupong är att emittenten betalar för att skydda sig mot risken förknippad med vissa utfall i underliggande tillgångar.

Page 27: Struktnytt nr11

27

Tower Bridge började byggas 1884. Staden hade då

växt kraftigt och det fanns behov av en bro öster om Lon-don Bridge. Bron tog 8 år att bygga och var då världens

största och mest sofistikerade klaffbro. Klaffarna öppnades

på den tiden av ångkraft, men är idag eldrivna och öppnas

normalt bara någon gång i veckan då de flesta stora farty-

gen lägger till några mil utanför London. Högst upp mellan

de två tornen finns en gångbro.

Page 28: Struktnytt nr11

28

Trygghet för dina affärerSvensk Värdepappersservice roll är att kontrollera och kvalitetssäkra alla rådgivningsaffärer som går via något av våra s.k. anknutna ombud. Det innebär en extra trygghet i rådgivnings-situationen både för dig som kund och för dig som rådgivare. Svensk Värdepappersservice har på kort tid blivit Sveriges största fristående plattform för anknutna ombud i termer av affärsvolym. Trygghet, kvalitet och enkelhet är våra ledord.

Vårt digitala rådgivningsverktyg sparar mycket tid för både kunder och rådgivare. En nyhet är att du numera kan signera alla handlingar digitalt via mobilt Bank-ID.

Kontakta Svensk Värdepappersservice för mer information, www.svenskvpservice.se.

DEnnA SiDA äR En AnnonS

Page 29: Struktnytt nr11

29

GalatiderUnder årets inledning har filmgalorna avlöst varandra. Här väljer Strukturinvests medarbe-tare sina favoritfilmer från året som gått.

Star WarS Vii andreas Colliander

ekonomi

inSidan Ut Cecilia Österman

Fondadmin

Birdmanandreas Sjövik

Back office

tHe reVenantmattias nilsson

Fondadmin

mad maXVictor Stoltz

marknad

maze rUnner: tHe SCorCH trialS

michael rosengren Försäljning

mUStanGelisabeth nilsson

Back office

tHe tHeorY oF eVerYtHinGSusanne meder

Fondadmin

Page 30: Struktnytt nr11

30

VårVinter på spetskål,

rotselleri och pistagenötter

rotfrukter hör vintern till och grönsaker hör våren till! Jag kör en rätt som jag

längtar efter att äta som är en blandning av vår och vinter, snön som smälter och

solen som värmer… Det låter inte gott, men det är sagolikt!

grönsaksfonD

aubergine 1 st

Blomkål 1 st

Broccoli 1 st

selleri 2 stjälkar

Morötter 4 st

shiitake 6 st

lök 2 st

Vitlök 4 st

rotselleri ¼ st

rödbetor 2 st

tomatpure 1 dl

olivolja 1 dl

salt

Skär grönsakerna fint (använd mandolin om du

har) och lägg dem i en långpanna, häll på oliv-

olja och tomatpure samt några nypor salt. rosta

varsamt i ugn på 150 grader i en timme. håll koll

så att de inte blir brända. häll på vatten så att

det täcker grönsakerna, låt vara i ugnen ytter-

ligare en timme. sila grönsakerna så att du har

kvar den bruna vätskan i en kastrull. reducera

tills den är tjock som en sås. smaka av med salt

och lite smör.

grönkålscrisp

grönkål 5 blad

olivolja 2 msk

salt

rensa grönkålsbladen från stjälkarna, lägg i

en bunke, droppa över lite olivolja, salta och

blanda så att all grönkål får olja på sig. sprid

ut på ett bakplåtspapper och torka i ugnen på 175

grader i 10-15 minuter.

pistagenötter

pistagenötter, naturella 100 gram

ta pistagenötterna ur skalen, rosta dem varsamt

i torr panna.

spenat

Babyspenat 100 gram

smält lite smör i en kastrull och lägg ner spe-

natbladen. rör om tills bladen är mjuka, mixa

med smör, salta.

rotselleripure

roselleri ½ st

skala och tärna rotsellerin i bitar, koka i

hälften vatten och hälften grädde. när de är helt

mjuka häll av större delen av vattnet och mixa

tillsammans med smör.

spetskål

spetskål 1 st

ta bort varje blad för sig och koka dem några

minuter i saltat och kokande vatten.

serVering

servera genom att pensla tallriken med spenaten,

häll lite grönsaksfond i botten, därefter rot-

selleripure och sist spetskål. på toppen lägger

du en näve hackade pistagenötter och slutligen

några grönkålscrisp. tycker du att sallad är mat

för kaniner kan man enkelt lägga till en köttbit,

då helst en rejäl bit stekt biff som passar väl

till de mörka smakerna i grönsaksfonden.

Page 31: Struktnytt nr11

31

Page 32: Struktnytt nr11

Strukturinvest tilldelas priset Best Performance Sweden av SRP

Strukturinvest har tilldelats priset ”Best Performance Sweden” i SRP Europe Structured Products & Derivatives Awards 2016. SRP Europe Structured Products & Derivatives Awards är branschens mest prestigefyllda utmärkelse och syftar till att uppmärksamma de ledande aktörerna inom strukturerade placeringar i respektive region. SRP (Structu-red Retail Products) är en branschledande och oberoende analysfirma baserad i London som bevakar marknaden för strukturerade placeringar globalt.

”Utmärkelsen är ett kvitto på att vi har lyckats väl med att ta fram bra placeringar åt våra kunder. Avkastning till våra kunder är vad allting egentligen handlar om och vi fortsätter även 2016 med att målmedvetet ta fram nya intressanta placeringar med goda avkastningsmöjligheter”, säger Fredrik Langley, VD på Strukturinvest.

Strukturinvest vill passa på att tacka sina samarbetspartners för ett bra år där vi till-sammans arbetat för att utveckla och förädla den svenska marknaden för strukturerade placeringar.