Alltid p vg livet som pendlande chef (och s tycker medarbetarna)

Frtroendet fr krnkraften kar

S reagerar vi p frndringar

Forsmarks kriskommunikaton i vrldklass

Ny VD fr Ringhals och Forsmark

EN TIDNING FR OSS P VATTENFALL SOM JOBBAR MED KRNKRAFT OCH AVFALL NR 1 2016

2 REAKTION NR 1 2016

Har du koll p

elmarknaden?

Vi reder ut be

grepp och rtar

ut frgetecken

Det r nu lite mer n ett r sedan Forsmarks Curiren och Ringhals I strmmen slogs ihop till en gemensam personaltidning. I somras sndes en webbenkt ut till slumpvis utvalda medarbetare fr att underska hur Reaktion uppfattas. Tack fr era svar!

Genom er feedback tar vi nnu ett steg och vidare- utvecklar Reaktion till en nnu bttre tidning fr er lsare. Frn och med nsta nummer presenterar vi ett nytt utseende och layout: tidningen kommer att bli mer lttverskdlig och f ett strre fokus p lokala frgor och med- arbetare, vilket efterfrgats.

Det r gldjande att tv av tre lsare r positiva till personaltidningen som uppfattas som lttlst, trovrdig, aktuell och informativ: det ska vi hlla fast vid. Att en av tre pratar om innehllet med sina arbetskamrater r gldjande, vi hoppas bidra till fler fikaborsdiskussioner i framtiden!

Omslagbild: Tv av vra pendlande chefer, Roger Andersson och Rose-Marie Karlsdotter mts utanfr Ringhals entr.Foto: Annika rnborg.

Reaktion r forsmarkarnas och ringhalsarnas personaltidning med mjlighet fr fler attmedverka. Tidningen delas ut till alla medarbetare med postfack p krnkraftverken. Utver det sprids tidningen i fikarum och tidningsstll p KSU, SKB och flera arbetsplatser inom Vattenfall. Tidningen har ven ett stort antal prenumeranter i form av pensionerade med-arbetare, fretag i energibranschen, medierna, myndigheter och politiker med flera. Eftertryck medges efter verenskommelse. Fr osignerat material ansvarar redaktionen.

Tyngdpunkten i tidningens innehll ska spegla Vattenfalls medarbetare och deras arbete med krnkraft och avfall. I redaktionen ingr medarbetare frn Forsmarks Kraftgrupp AB och Ringhals AB. Reaktion kommer ut med fem nummer 2016.

Reaktion fr ny kostym

INNEHLL

CHEFEN TUR OCH RETUR

Hur fungerar det att leda personal p olika

orter? Och vad tycker medarbetarna?

PVERKAN PGR

Michelle von Gyllenpalm, PRA frser besluts- fattarna med fakta.

VEM R BENGT LARSSON?

Om hur nyfikenheten och krleken till under-hll gav en hel karrir.

REVISIONSPLANERING P NYTT STT

Vill du bli prenumerant?

Vi p redaktionen r glada att tidningens artiklar och reportage r intressant lsning fr mnga. Den som vill kan teckna sig fr en gratis prenumeration. Hr av

dig till oss s ordnar vi att du fr ett eget

exemplar av tidningen.

Redaktionens adressTidningen ReaktionNKR, Forsmarks Kraftgrupp AB, 742 03 sthammar

E-post reaktion@vattenfall.com

Ansvarig utgivare Ulf Bernstrm, ulf.bernstrom@vattenfall.com

Redaktrer Eva Fischer, Forsmark Anna Collin, Ringhals

Form och layout Byr4, Uppsala 2016

Tryck BCB, Varberg

Anna Collin, Ringhals anna.collin@vattenfall.com

Vi som gr Reaktion r Annika rnborg,Anna Ek, Marie Stannabjer-Melin,Julia Rydberg, Yvonne Jonsson, EmmaSteinwall och Gsta Larsen.

Eva Fischer, Forsmark efi@forsmark.vattenfall.se

Redaktionen

REAKTION NR 1 2016 3

RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

Torbjrn Wahlborg, chef fr Vattenfall Business Area Generation, CNO, Chief Nuclear Officer, samt styrelse- ordfrande i Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB

och SKB AB.

Vad betyder det fr krnkraften att elpriset r lgre n produktionskostnaden? Rent konkret betyder det att vi inte tjnar pengar p krnkraften. Det r svrt att f lnsamhet nr en allt strre del av produktionskostnaden r skatter och avgifter. Drfr arbetar jag stenhrt med att frbttra vra frutsttningar.

Vad kan vi gra fr att produktionen ska vara mer konkurrenskraftig? Vi mste bli bttre p allt! Gra bttre upphandlingar, bli bttre p sam-arbete, ha effektivare projekt och satsa p rtta projekt samt gra rtta investeringar i rtt tid. Nu behver vi f besked om effektskatten fr att kunna besluta om investeringar i oberoende hrdkylning.

Vilket ansvar har Vattenfall fr att skra ett stabilt energisystem? Formellt har vi inget ansvar fr det. Vi r ett kommersiellt bolag vilket innebr att vra investeringar ska vara lnsamma.

Hall dr...

Michelle och hennes kollegor har tta kontakter med politiker och tjnstemn fr att svara p frgor och delge sina analyser av olika scenarion fr energisystemet. Samtal sker svl p hg som lg niv.

Den tuffa ekonomiska situationen fr krn-kraften har ftt Vattenfall att ta till ven andra metoder fr att n fram med sitt budskap. I januari gick Torbjrn Wahlborg ut i media och varnade fr att samtliga reaktorer mste stngas

i frtid, med effektbrist och stor kapitalfrst-ring som fljd, om inte krnkraften ges lngsik-tiga frutsttningar att drivas lnsamt.

Vi har ftt bra respons p vra argument frn politikerhll och std frn branschen, sger Michelle.

Nuvarande situation r ohllbar i lngden. Ringhals och Forsmark str infr viktiga inves-teringsbeslut om man ska klara SSM:s krav p oberoende hrdkylning till 2020.

Vi gr vrt bsta fr att politikerna ska frst vilka konsekvenser olika beslut fr fr energisystemet och samhllet. Politik handlar till viss del om ideologi och kompromisser, men vi balanserar upp med fakta fr att skra att det blir ett bra beslut i slutndan. En stabil och lngsiktig energiverenskommelse vore mycket vrdefull.

TEXT: YVONNE JONSSON FOTO: ERIC PULSFORD

Vi frser politikerna med fakta Vi gr en spnnande vr till m-tes, sger Michelle von Gyllenpalm, Vattenfalls nordiska PRA*-chef. Jag frvntar mig att politikerna i Energi-kommissionen kommer att ge besked om vilka ramar man vill stta fr den lngsiktiga energifrsrjningen fram till r 2050.

* PRA, Public and Regulatory Affairs, arbetar med politiska kontakter och medieaktiviteter fr att stdja Vattenfalls affr och strategiska intressen

4 REAKTION NR 1 2016

Tidigare enkt hade otydligt

formulerade frgor och vi ville

utveckla den till att bli mer kva-

litativ, genomtnkt och med ett

tydligare syfte, sger Aili Hunt

som tillsammans med kollegorna

Fredrik Jakobsson och Carin Syl-

vander p Ringhals, tagit fram

den nya skerhetskulturenkten.

Frgorna i enkten r nu

av mer allmn natur, som rr

medarbetarens nrmsta ar-

betsmilj.

Genom att renodla frgorna

r vr nskar att alla ska knna

sig motiverade att svara p en-

kten. Tidigare upplevde mnga

att det var svrt att svara p

frgor om exempelvis reaktor-

skerhet, s nu riktar vi en del

av frgorna endast till berrda

personalkategorier, sger Carin.

Skerhetskulturenkten kom-

mer att genomfras vartannat

r med mlet att stmma av

hur medarbetarna uppfattar s-

vl personskerhet som krn-

skerhet. Enkten utgr ven

ett delunderlag till en strre

skerhetskulturutvrdering som

kommer att utfras gemensamt

vart fjrde r. Enkten r ge-

mensam men resultatet kom-

mer att redovisas separat fr

varje site. Man svarar allts mot

sitt verk dr man arbetar.

I samband med att resul-

tatet av enkten skickas ut

till cheferna kommer ven en

stdguide fr hur man kan ar-

beta vidare med resultatet att

skickas med.

Resultatet av enkten ut-

gr ett diskussionsunderlag i

den egna gruppen. Genom att

stlla sig frgan; var r vi idag

och var vill vi vara om x antal

r, blir det en slags egenutvr-

dering, sger Aili.

Skerhetskulturenkten

skickas ut via e-post till alla

medarbetare i mars mnad.

TEXT: EVA FISCHER

2015 RS PRODUKTIONRINGHALS

I brjan av 2015 passerade Ringhals milstolpen 800 TWh sedan starten. rsproduktionen uppgick till 21,1 TWh. Att Ringhals 2 stod stilla hela ret r den helt dominerande orsaken till att den sammanlagda produktionen blev lgre n planerat, den lgsta fr Ringhals sedan 2011. Ringhals 4 noterade sitt bsta resultat genom tiderna, 7,60 TWh, dr effekthjningen i februari 2015 frsts har bidragit. rets hgsta pro-duktion hade Ringhals 3, som ndde 7,75 TWh och ocks hade den bsta tillgngligheten med 86,4 procent. Ringhals 1 ndde 5,77 TWh, vilket fr anses bra med tanke p den nstan tv mnader lnga revisionen som fljdes av en period med enturbindrift. Fr frsta gngen p 2000-talet effektreglerade Ringhals i nmnvrd omfattning. Nstan 0,4 TWh reglera-des bort av kraftbalansskl.

FORSMARK

Forsmark 2 satte nytt produktionsre-kord fr tredje ret i rad. Under ret producerade Forsmarks krnkraftverk drygt 21,1 TWh el. Under det sista kvartalet 2015 hade Forsmark 1 och 2 en god och strningsfri drift. Forsmark 2 hade under ret bst tillgnglighet med 91,8 procent och producerade 8,9 TWh, vilket terigen var nytt produk-tionsrekord. Forsmark 1 producerade 6,5 TWh. Detta var ngot lgre n berknad plan vilket berodde p arbete med ett lckande T-stycke i brjan p mars samt ett snabbstopp under samma mnad. Revisionsfrseningar p Forsmark 3 gjorde att produktion blev lgre n frvntat. Efter en 142 dagar lng revison med frlngning enligt ur-sprungsplan producerade Forsmark 3 under ret 5,7 TWh. Det berodde bland annat p installationen av en generators kringliggande hjlpsystem, samt att dokumentation i samband med bytet tog lngre tid n berknat.

NOTERAT

Hur r skerhetsklimatet p din arbetsplats? I mars mnad snds en skerhetskulturenkt ut till alla medarbetare p Ringhals och Forsmark. Syftet r att vi alla ska reflektera ver vr egen och andras pverkan p skerheten.

Ny gemensam skerhetskulturenkt

TURBULENTA TIDER FR KRNKRAFTENVi lever alla i en vrld av stndiga frndringar. Oavsett hur vi pverkas, hanterar vi dem p olika stt. Hur hanterar du frndringar? Inom kort kommer material och information att mtas och diskutera kring!

#Frndring #Ta kommandot #Utveckling #Mjlighet

Foto

: Fot

olia

REAKTION NR 1 2016 5

Enklare variant av riskbedmning hmtas frn Forsmark

RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

Satsningen p att frebygga olyckor r en del av verksamhetsutvecklingen p Ringhals. Ett antal aktiviteter har tagis fram som ska leda till att frre personer skadar sig p arbetet.

En av aktiviteterna r att infra en enkla-re variant av riskbedmningar fr dem som inte anvnder checklista fr arbetspaket. Det finns en bra folder p Forsmark som vi kan anvnda, sger Jessica Bergstrm som ar-betar med arbetsmiljfrgor p Ringhals.

Mats Ottosson ar-betsmiljingenjr p Forsmark berttar:

Vrt hfte Gr din egen riskbe-dmning har tagits fram i samarbete mellan skydd och

En folder i benfickan ger en enklare mjlighet till riskbedmning p plats. P Forsmark finns en bra variant som kommer att kunna anvndas ven p Ringhals.

I VU-satsningen Frebygga olyckor ingr tio aktiviteter som ska genomfras senast 2017 p Ringhals. Syftet med satsningen r att bli en nnu skrare arbetsplats.

Eftersom entreprenrerna r verrepresen-terade i olycksfallsstatistiken r en stor del av satsningen riktad mot dem, med bland annat information och trning infr arbetet.

underhll. Det finns mnga fretag som har liknande koncept och vi tittade p flera olika innan vi tog fram vr modell som mest lik-nar en som anvnds p engelska krnkraft-verk. Vi anvnder den ute p arbetsplatsen dr arbetet ska utfras.

Viktiga frgorFoldern innehller ett tjugotal frgor att stlla sig infr ett jobb, exempelvis: Har jag gjort

liknande arbete tidigare? Har jag rtt verktyg och utrust-ning? r avstll-ningen rtt utfrd?

Frgorna gl-ler sdant som kan vara svrt att veta

Jessica Bergstrm. Mats Ottosson.

Foto

: Fot

olia Bjrn Linde som blir ny VD fr Ringhals och Forsmark. Bjrn Linde

tilltrder 1mars 2016. Han tar ver posten frn Eva Halldn som p egen begran lmnar uppdraget.

Hall dr...

Bjrn Linde r fram till 29 februari vice VD p Ringhals, dr han tidigare var underhllschef. Han r civilingenjr i kemiteknik och har lng erfarenhet av storskalig produktion, bland annat som produktionschef vid Albany Internationals tillverkning i Sverige och som delansvarig fr produktivitetsprogram vid Stora Enso.

Hur knns det? Bara bra tack. Jag och Eva har precis avslutat personalmten i Forsmark och Ring-hals, dr jag kort beskrivit mig sjlv och hur jag tnker kring rollen och uppdraget och Eva har frklarat bakgrunden till sitt beslut. Fr min egen del r det en stor frndring som jag ser mycket fram emot.

Vilka blir dina viktigaste uppdrag? Sker och stabil drift kommer alltid att vara prioritet ett och i detta inkluderar jag ocks en sker och effektiv avveckling av Ringhals 1 och 2. Utver det r marknadssi-tuationen och behovet av snkta kostnader den strsta utmaningen. Hr r ett kat samarbete mellan Ringhals och Forsmark r en vldigt viktig faktor fr hitta de effekti-viseringar som krvs. En bra grund r redan

lagd i och med vra lika organisationer och vra samverkansomrden som startats upp. Nu handlar det om att f ut effekterna.

Ringhalsarna knner dig rtt vl, men vad kan Forsmarkarna frvnta sig av dig som VD? Min frsta prioritet i Forsmark blir att lra knna bde mnniskor och anlgg-ning. Som VD hoppas jag att jag fortsatt kan skapa mjlighet att vara ute i verk-samheten, vilket jag tycker mycket om. Jag kommer att dela min tid mellan Ringhals och Forsmark, dvs varannan vecka p respektive stlle. Utver det kommer jag tminstone inledningsvis att behlla den ledningsstruktur vi har vad gller mten mm. Vad man kan frvnta sig av mig som VD visar sig bst efterhand. Ska jag nd beskriva mig sjlv med ngra ord s skulle det vara att jag r noggrann, ambitis och krver en hel del av mig sjlv och andra. Jag tycker om tydlighet och enkelhet.

nr arbetet bereds och planeras. De risker som hittas skrivs ner och tgrder vidtas. Nr arbetet avslutas fylls ocks en checklista i, s att man terstller efter sig och skriver av alla tillstnd, sger Mats.

P Forsmark har avdelningarna sjlva bestmt i vilken utstrckning man velat an-vnda hftet.

I brjan var det lite motstnd men fler och fler inser vilken nytta och hjlp man har av att gra denna sista riskbedmning. Det r tjugo ark i varje hfte och vi har precis be-stllt vr tredje version.

TEXT: MARIE STRANNABJER-MELIN

Jag tycker om tydlighet och enkelhet.

6 REAKTION NR 1 2016

RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

Fr staberna Kommunikation, Personal och verksamhetsutveckling samt Affrsstd (administrativt std, ekonomi, inkp och IT) har man infrt en ny chefsmodell som innebr ett ledarskap p distans. Det stller nya krav p bde medarbetare och chefer.

Mlet med gemensamma staber r vi att ska bli effektivare och utnyttja synergierna mellan Ringhals och Forsmark. Det r en fr-utsttning fr att vi ska klara de utmaningar som krnkraftsbranschen str infr med fortsatt lga elpriser och kade kostnader,

Med en fot p varje krnkraftverk

Chefen tur och retur

Tydlighet, frtroende och feedback. Nr chef och medarbetare inte ses p daglig basis blir det n viktigare att veta var man har varandra. I slu-tet av frra ret fick Forsmark och Ringhals gemensamma staber vilket innebr att chefer har medarbetare p bda kraftverken.

RoseMarie Karlsdotter, enhetschef fr kompetensutveckling och Roger Andersson, enhetschef fr leverantrsutveckling har medarbetare p bde Forsmark och Ringhals.

sger Berit Andersson, chef fr Personal och verksamhetsutveckling samt skerhetskul-tur, som sjlv har mngrig erfarenhet av att leda p distans.

Eget ansvar och kommunikationInfr vergngen till gemensamma staber gjordes en riskbedmning dr man inter-vjuade bde chefer och medarbetare med erfarenheter av chefskap p distans. Resul-tatet visade att chefen mste vga slppa p kontrollen och acceptera att det inte gr att

ha insyn i allt p detaljniv. Medarbetare mste kunna jobba mer sjlvstndigt och vga ta egna beslut inom givna ramar.

Det r viktigt att bde medarbetare och chefer tar ansvar fr dialog och kontakt fr att upprtthlla relationerna. Det kan rcka med att lyfta p luren utan strre anledning n att kolla hur lget r, sger Berit. Hon pongterar vikten av tydlighet, att som chef vara tydlig med vad man frvntar sig, och att som medarbetare vara tydlig med vad man behver.

Tydliga spelregler och gemenskapsknslaAtt leda p distans innebr fr cheferna mycket resor under uppbyggnadsskedet.

Fr att bygga upp frtroende och trygg-het hos medarbetarna r det viktigt att man som chef, initialt, fokuserar p den siten som r ny. De medarbetare som man arbetat med tidigare knner sig oftast tryggare och har en annan grund att st p, sger Berit.

Den kanske mest utmanande uppgiften fr bde chefen och medarbetaren r att skapa en vi-knsla, men med bra tekniska lsningar som r enkla att anvnda r det fullt mjligt.

Att sl samman tv fretag innebr en del kulturkrockar, allt frn olika systemstd till arbetsstt och rutiner. Vi mste ha lite tlamod. Jag brukar sga att en sdan hr genomgripande omorganisation brukar ta ungefr tre r att stta sig. Det frsta ret kommer att vara ett transformationsr med bde blod, svett och trar. Med ett ppet sinne r det hr en utvecklingsmjlighet fr att lra sig nya saker och bredda sin kunskap, sger Berit.

TEXT: EVA FISCHER

FOTO: ANNIKA RNBORG

Berit Andersson, chef fr Personal och verksamhetsutveckling samt skerhetskultur.

Det r viktigt att bde medarbetare och chefer

tar ansvar.

REAKTION NR 1 2016 7

RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

Namn, titelRoger Andersson, enhetschef.

Vilken enhet/grupp r du chef fr?Leverantrsutveckling p inkp

Vad lockade dig med jobbet?Arbetsuppgifterna samt mjligheten att kun-na samordna och likrikta rutiner och arbetsstt inom Vat-tenfalls Krnkraftspro-duktion. En gemensam organisation ger ett enklare och natur-ligare stt att dela och skapa sdana frutsttningar. Personligen s upp-skattar jag att trffa medarbetare och kollegor frn olika typer av verksamhe-ter som har andra erfarenheter och vill dela med sig. Det r berikande.

Hur tycker du att det fungerar att ha perso-nal p tv olika siter?Det r fr tidigt att svara p. ven om det bara gtt tv mnader s har jag ibland knt att jag inte rckt till i vissa frgor som kanske krvt att jag vore p plats utifrn den struktur som finns idag. Med dagens tekniska mjligheter att vara

tillgnglig via telefon, datorer och video s kommer det att underltta mycket framver.

Hur frdelar du din tid mellan Ringhals och Forsmark?Fysiskt har det hittills varit cirka 60 procent Ringhals och 40 procent p Forsmark, arbetsmssigt cirka 5050.

Vilka r dina erfarenheter hittills?Eftersom vi idag har lite olika system-

std, arbetsstt och rutiner s upp-str ltt frgor och frustration. Alla vill jobba effektivare men begrnsas av olikheter och mngden av sys-tem/std som dagligen mste till-lmpas.

Hur ser din enhet ut om ett r?Vi kommer att ha nrmat oss varandra

betydligt mycket mer, arbetsstt och ruti-ner kommer vara vldigt lika men anpassade efter respektive tillstndshavares olika led-ningssystem. Frndringar kommer att krvas och gi-vetvis ska vi ta efter de bsta och mest ef-fektiva delarna frn Ringhals eller Forsmark, alternativt skapa nya gemensamma dr s behvs.

Namn, titelRose-Marie Karlsdotter, enhetschef.

Vilken enhet/grupp r du chef fr?Enheten Kompetensutveck-ling i den gemensamma stabsavdelningen Per-sonal och verksam-hetsutveckling, NH.

Vad lockade dig med jobbet?Mjligheten att byg-ga en ny enhet ge-nom att ta tillvara det goda arbete som grs p respektive site.

Hur tycker du att det fungerar att ha personal p tv olika siter?Vi kan utveckla vrt stt att kommunicera och nyttja tekniken mera. Nu i brjan tycker jag att det r viktigt att jag trffar medar-betarna fysiskt s mycket som mjligt. Bde

jag och mina medarbetare fr lra oss att kommunicera p ett annat stt n tidigare nr vi satt i rummen intill varann.

Hur frdelar du din tid mellan Ringhals och Forsmark?

Tv till tre dagar i veckan p varje site.

Vilka r dina erfarenheter hittills?Ting tar tid, vi har olika lednings-system, definitioner och termino-logi. Administration r inte helt ltt

att hantera med olika systemstd och inloggningar.

Hur ser din enhet ut om ett r?Enheten r en sjlvklar partner nr chefer-na arbetar med kompetensutveckling och r en viktig del i dess vardag. Inom enheten har vi ensat vra arbetsstt och vi stdjer varandra mellan siterna.

Tina Hansson, Projekt Forsmark Jag tror att det krvs mer nr-varo nr man inte r p plats och kan fnga de dagliga bol-larna och att man r lyhrd och kommuni-kativ. Man fr en hel del gratis av att vara p plats tror jag.

Gustav Eklund, Inkp Ringhals Att vara tillgnglig oavsett var

man befinner sig fysiskt. Och att vara tydlig med vilken site man befinner sig p, och vara lite extra synlig just dr.

Odd Hedberg, Infra Forsmark Att allt det resande chefskapet medfr mste ske utanfr or-dinarie arbetstid s att full nrva-ro p plats kan upprtthllas under ordinarie arbetstid.

Erika Lek, Kommunikation Ringhals Att vara tillgnglig p mail och

telefon. r man chef p bde Forsmark och Ringhals r det viktigt att stta sig in i hur verk-samheten fung-erar p bda siterna.

Vad br en pendlande chef tnka p?

?Frga 4

Den 1 oktober fick Forsmark och Ringhals likadana organisationer och gemensamma staber. I de gemensamma staberna leds arbetet av chefer som r gemensamma fr bde Forsmark och Ringhals, vilket innebr att de har medarbetare p tv olika sajter. Reaktion frgar tv chefer om vad den nya rollen har inneburit fr dem.

8 REAKTION NR 1 2016

RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

Den som har gtt igenom ngot liknande tidigare i livet har ofta lttare att brja fokusera p framtiden, att se mjligheterna

Positivt r kanske inte ett ord man spontant associerar med omorganisationer Vi mnniskor gillar ofta inte att tvingas till frndring. Men nr det vl r gjort, uppskattar vi det. Det r till exempel lrorikt att arbeta i en organisation som frndras. Jobbigt, men lrorikt. Det jobbiga glmmer man fort, men det man lrt sig tar man med sig som en erfarenhet fr livet. Den som har gtt igenom ngot liknande tidigare i livet har ofta lttare att brja fokusera p framti-den, att se mjligheterna.

r det drfr vi reagerar s olika? Att per-soner som har tidigare erfarenheter av stora frndringar hanterar situationen annorlunda n den som inte har det? Delvis r det s. Mnga chefer har till exem-pel erfarenhet av att byta jobb. Men vi har alla gtt igenom stora frndringar i livet. Vi har valt utbildning. Ftt vrt frsta jobb. Bytt jobb. Blivit tillsammans med ngon. Gjort slut. Ftt barn. Kpt hus. Ett rd vi ger r att man ska ta sig tid att tnka p de frnd-ringar man tidigare har gtt igenom. Hur man upplevde dem och vad slutresultatet blev. Men skillnaderna i hur vi reagerar beror

Kan man vara trygg i frndring?

ocks p att vi mnniskor hanterar saker olika. Ngra trivs bttre med frndring n andra.

Vad ska man tnka p som chef? Att vara nrvarande, och verkligen vara tillgnglig fr den som har tankar och frgor. Sen r det viktigt att informera om allt som hnder. Om det inte finns ngot att informera om, ska man informera om det. Undanhll inte information. Sen mste man tnka p att fortstta gra alla de saker som gr en till en attraktiv arbetsgivare. Det gller inte minst nr man har lnga ledtider, som exempelvis Ringhals, och dr bara en del av fretaget pverkas.

Alla reagerar olika, men forskning och erfarenheter visar att de flesta som fr ett beskedom uppsgning fljer de knslomssiga reaktionerna i frndringskurvan.

ven om det tar oss olika lng tid, och vi drfr kan be nna oss i heltandra delar av kurvan n vra kollegor.

Frndringskurvan

Stlls infr

I balans.

ny situation.

Misstro, letar efter bevis p att det inte r sant. Argument frstatus quo. Skjuterdet framfr sig.

Frustration. Frstratt det kommer attbli annorlunda. Knner ibland ilska.Ibland hjlplshetoch oro

Knner siglg, tapparenergi.

Brjar accepteraemotionellt. Fokuserar pframtiden.

Planerar ochprovar p nya tankar om vad livet kan innehlla.

Lr sig hanteraden nya situationen,knner sig mer positiv och nyfiken.

1

2

3

4

5 6

7

8

9MR BRA

CHOCK

FRNEKANDE

ILSKA

PASSIIV ACCEPT

UTFORSKAR

MJLIGHET

NY STABILITET

Magdalena Kock, Trygghetsrdet

Frndringskurvan Alla reagerar olika, men forskning och erfarenheter visar att de flesta som fr

besked om en ovntad frndring fljer de knslo mssiga reaktionerna i frndrings-kurvan. ven om det tar oss olika lng tid, och vi drfr kan befinna oss i helt andra

delar av kurvan n vra kollegor.

Trygghetsrdet stttar personer som gr igenom stora frndringar i arbetslivet, bde medarbetare och chefer. Ni mter varje r mnga personer som ftt besked om att deras arbetsplats str infr en stor omorga-nisation, eller att de mste ska sig ett nytt jobb. Vad r det viktigaste ni vill bertta fr dem? Att nr det r ver, och du har en ny tjnst, eller ett nytt jobb, ser nstan alla vi mter till-baka p det som hnt med en positiv knsla. Att det blev bra, kanske till och med bttre n det var tidigare. Och att de allra flesta som blir uppsagda fr nytt jobb ganska snabbt.

REAKTION NR 1 2016 9

RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

Cecilia Gunnarsson har jobbat i tio r som rdgivare p Trygghetsrdet. Det hr r hennes bsta tips om hur man gr en frndring till en erfa-renhet som berikar livet istllet fr att bryta ner.

1. Kom ihg att du gtt igenom lngt mer drastiska frndringar n att byta jobb.

2. Lt inte tankarna skena. Det r ltt att allt fr snabbt bestmma sig fr vad man tror att man ms-te gra. Ta inte frsta bsta jobb, utan ge dig sjlv tid att fundera ver vad du vill ska hnda.

3. Lyssna inte p rykten, utan ta reda p fakta.

4. Fokusera p det du kan pverka. Lt allt annat vara.

5. Prata med nra och kra, f hjlp och std av dem. Men lt dem inte dra p dig en offerkofta. Du r en duktig och kompetent per-son som kommer att klara dig bra ven i framtiden.

6. Ta hand om dig sjlv. t rtt och tnk p att det aldrig r fel med fysisk aktivitet nr kroppen be-hver extra omsorg.

M bra mitt i frndring

Vad r Trygghetsrdet?Trygghetsrdet, TRR, r en icke vinstdrivande stiftelse som i 40 r stttat fretag och de-

ras medarbetare i samband med uppsgning och omstllning. De mter stndigt mnniskor

som str infr stora frndringar i livet och kan med sin stora erfarenhet ge handfasta rd

hur man hanterar sin situation.

Trygghetsrdet har engagerats som oberoende part i de frndringar som planeras p

Ringhals. Just nu hller man utbildningar som vnder sig till chefer, skyddsombud, medar-

betare p HR och fackliga representanter fr att ge insikt i frndringsprocessen, hur man

pverkas och kan reagera i de olika stadierna.

Alla reagerar olika, men forskning och erfarenheter visar att de flesta som fr ett beskedom uppsgning fljer de knslomssiga reaktionerna i frndringskurvan.

ven om det tar oss olika lng tid, och vi drfr kan be nna oss i heltandra delar av kurvan n vra kollegor.

Frndringskurvan

Stlls infr

I balans.

ny situation.

Misstro, letar efter bevis p att det inte r sant. Argument frstatus quo. Skjuterdet framfr sig.

Frustration. Frstratt det kommer attbli annorlunda. Knner ibland ilska.Ibland hjlplshetoch oro

Knner siglg, tapparenergi.

Brjar accepteraemotionellt. Fokuserar pframtiden.

Planerar ochprovar p nya tankar om vad livet kan innehlla.

Lr sig hanteraden nya situationen,knner sig mer positiv och nyfiken.

1

2

3

4

5 6

7

8

9MR BRA

CHOCK

FRNEKANDE

ILSKA

PASSIIV ACCEPT

UTFORSKAR

MJLIGHET

NY STABILITET

Vad ska man tnka p som medarbetare? Att det r en process man gr igenom. Mnga knner efter hand igen sig i den frndrings-kurva som mnga arbetar med. Det r en kurva som visar faser personer ofta gr igenom. Sen ska man stta saker i rtt perspektiv. Jobbet r en jtteviktig del av livspusslet, men det r inte allt. Det r ltt att tnka att eftersom ekono-min kan pverkas, riskerar man att frlora allt som r bra. Men s r det inte. Fokusera p det som r positivt i ditt liv. Vad vill du bevara och vilka sidor av ditt liv vill du utveckla.

Frndringskurvan ser p papperet ganska ltt ut, man gr frn ledsen till glad. Men jag misstnker att det finns mnga chanser att fastna p vgen. Det vanligaste r att man brjar lyssna p rykten, och fokuserar p negativa saker som ofta inte ens r sanna. Det stjl den energi man behver fr att tnka ut vad det r man vill ska hnda.

TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN FOTO: TRR ILLUSTRATION: DAVID MARKLUND

10 REAKTION NR 1 2016

RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

Anna Hgstrm revisionsledare fr Forsmark 1, Victoria Davidsson Forsmark 2 samt Kenneth Stensson, Forsmark 3.

REAKTION NR 1 2016 11

RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

De tidigare revisionsprojekt-ledarna, numera revisions-ledare, arbetar i dag under avdelningen Revisionsge-nomfrande. Avdelningen bestr av tre grupper, Projekt, Planering och Revision och de ska tillsammans hlla ihop kommande revisioner.

Det har ven, i likhet med organisationen i Ringhals, bildats en styrgrupp. I den gruppen tas under revision beslut som ham-nar utanfr ramen nr det gller tid, pengar och omfattning, sger Kenneth Stensson, revisions-ledare p Forsmark 3.

Det nya arbetssttet r upp-delat i tre faser; frberedelse, genomfrande och avslut. Ar-betssttet i frberedelsearbetet

r faststllt, de vriga faserna ska hanteras under det frsta halvret.

Renodlar mtenaRevisionsprojektet har tidigare haft varierande mtesinnehll.

Nu frsker vi renodla revi-sionsmtet till ett besluts- och ett informationsmte med alla inblandade avdelningar, bert-tar Kenneth.

Under arbetsprocessen med framtagning av det nya arbets-sttet har det ven specificerats vad som generellt frvntas av de olika avdelningarna under revision. Det handlar bland annat om att aktivt delta och bidra till framtagning och uppfljning av tidplaner samt

Nytt arbetsstt skrar framtida revisioner

att driva frgor som rr den en-skilda enheten.

Innan rets revisioner drar igng ska vi ocks ha beslutat om arbetssttet fr gemomfr-andefasen nr det gller kom-munikation och mtesordning under revisionen, berttar Ken-neth.

Det finns i dag likheter men ven mnga olikheter mellan hur Forsmark och Ringhals arbe-

I samband med den organisationsfrndring som genomfrdes frsta oktober 2015 har ett nytt arbetsstt och frndrade roller infrts fr revisionsarbetet p Forsmark.

tar under och efter revision. Pla-nen r att likrikta sig s mycket som mjligt.

Det finns mnga stt att snickra ihop en bokhylla, men slutresultatet blir detsamma, s-ger Kenneth som en liknelse.

TEXT OCH FOTO: JULIA RYDBERG

Nu frsker vi renodla revisionsmtet till ett besluts och ett informationsmte med alla inblandade avdelningar.

Ett steg framt fr slutfrvar i ForsmarkEn viktig milstolpe har ntts i SKB:s anskan om att f bygga

ett slutfrvar vid Forsmark. I slutet av ret kommer rendet att

prvas enligt miljbalken. Det innebr att granskningen gr in i

nsta fas, och att SKB tar ett steg till p vgen att fullflja sitt

uppdrag att p ett lngsiktigt skert stt ta hand om det an-

vnda krnbrnslet.

Enligt planen ska Mark- och miljdomstolen och Strlsker-

hetsmyndigheten yttra sig till regeringen under 2017. Innan re-

geringen fattar sitt beslut tillfrgar man sthammars kommun

som har vetortt nr det gller slutfrvaret, och Oskarshamns

kommun som har vetortt i frgan om inkapslingsanlggningen.

12 REAKTION NR 1 2016

p elmarknaden, krnkraftsskatt och utslppsrtter?

vi reder ut begreppen

Nr du betalar elrkningen drhemma bestr din elkostnad av tre delar: kostnaden fr elen, elntet och skatter/avgifter. Skatter och avgifter i form av energiskatt, elcertifikatsavgift samt moms utgr ungefr 40 procent av det totala elpriset som konsumen-ten betalar.

Sedan elmarknaden avreglerades 1996 har skattenivn tredubblats och nstan hlften av konsumentpriset r en effekt av politiska beslut.

Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB sljer den el som reaktorerna producerar till sjlvkostnadspris till respektive delgare i bola-gen. Vattenfall r huvudgare i bde Ringhals (70,4 procent) och Forsmark (66 procent).

Den nordiska elbrsen Nord Pool i Oslo r en handelsplats fr elproducenter och elhandelsfretag. Nord Pool fungerar som vilken rvarubrs som helst. Elpriset stts timme fr timme rets alla dagar och styrs av utbud och efterfrgan. Den som bjuder lgst fr att tcka elbehovet stter priset fr samtliga producenter.

Den nordiska elmarknaden r nra sam-mankopplad med elmarknaderna i Europa. Drfr pverkas ven vrt elpris av vad

som hnder dr. Kol r det billigaste sttet att producera tillrckligt mycket el, och r drmed prissttande p kontinenten i dagslget.

Vid sidan av den fysiska elhandelsmarknaden finns ven en finansiell marknad dr aktrer kan skra elpriset fr variationer i spotpriset under olika tidsperioder framver, s kallade terminskontrakt. Slutkunder kan bland annat drigenom erbjudas elavtal med fast pris.

Sveriges elproduktion 2015 var to-talt 159 TWh (miljarder kilowattim-mar), varav rekordmycket el, drygt 22 TWh, exporte-rades.

98 procent av Sveriges elproduktion har mycket sm klimatpverkande utslpp. Fossilbaserad kraft ingr i kategorin vriga.

Sedan 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. Genom ett marknadsbaserat stdsys-tem r syftet att ka produktionen av frnybar el. De som producerar fr-nybar el fr ett elcertifikat av staten fr varje producerad megawattimme. Producenten kan sedan slja elcertifikatet till andra elleveran-trer, som r skyldiga att kpa en viss mngd elcertifikat i frhllande till sin elfrsljning.

Fr konsumenten r kostnaden fr elcertifikat inbakat i elpriset. r 2014 var kostnaden fr elcertifikat 2,8 re per kilowattimme exklusive moms.

Skatt och avgifter 40%

El 38%

Elnt 22%

Vattenkraft 76,4 TWh

Krnkraft 54,3 TWh

Vind 16,5 TWh

vriga 13,5 TWh

RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

REAKTION NR 1 2016 13

Elomrde 1(Lule)

verskott p el

Elomrde 2(Sundsvall)verskott p el

Elomrde 3(Stockholm)Underskott p el

Elomrde 4(Malm)

Underskott p el

Sedan 2011 r Sverige, via myndigheten Svenska Kraft-nt, indelat i fyra elomrden. Priset kan drfr vid samma tillflle skilja sig t i olika delar av landet p grund av fysiska begrnsningar i verfringsntet. I norra Sverige finns ett verskott av produktionskapacitet medan det i sder finns ett underskott.

Produktion, frbrukning och elbalans just nu?Se aktuella lget p www.svk.se/kontrollrummet

Kllor: Energiforsk, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, Naturvrdsverket, Svensk Energi, Svenska Kraftnt, Vattenfall

Det r mnga faktorer som pverkar elpri-set, allt frn vdret till rvarupriser, valutor och politiska beslut. Efterfrgan p el har inte kat sedan 2008, och de senaste ren har priset p kol och gas minskat samtidigt som vindkraften vuxit kraftigt med hjlp av ekonomiska stdsystem. Sammantaget ger det ett verskott p el i Norden och drmed lga elpriser. Marknadspriserna fr de kom-mande fem ren indikerar en fortsatt mycket lg niv, kring 20 re/kWh.

Fr vi inte betalt fr vra kostnader gr verksam-heten med frlust. Om det pgr under en lngre period innebr det att garna fr svrt att inves-tera. Gr det s lngt att det skulle leda till en fr-tida stngning av all krnkraft innebr det stora frluster fr samhllet och problem med elfrsrj-ningen. I det lngre perspektivet kommer det i s fall att ka elkundernas och samhllets kostnader.

Handel med utslpps-rtter r ett verktyg

inom EU fr att minska utslpp av vxthusgaser enligt Kyotoprotokollet. Varje utslppsrtt ger rtt att slppa ut ett ton koldioxid. Industrier och kraftverk som har stora koldioxidutslpp samt flyget ingr i systemet. En viss del av utslppsrt-terna delas ut gratis och resterande auktioneras ut. Den som vill kan frivilligt kpa utslppsrtter, ven privatpersoner.

Ett stort verskott p utslppsrtter har byggts upp genom ren. Det innebr lgre kostnader fr elproduktion som slpper ut koldioxid och leder till en dmpning av elpriset. En reformering av handelssystemet r p gng inom EU.

Omkring 40 procent av krn-kraftens kostnader bestr av skatter och avgifter. De svenska krnkraftsfretagen betalar en effektskatt, baserad p reaktorernas effekt, oavsett hur mycket el som produceras. Ett undantag frn regeln r nr en reaktor r ur drift i mer n 90 dagar, d reduceras skatten. Ngon liknande skatt finns inte i andra lnder eller fr andra produktionsslag. Det gr att el frn svensk krnkraft inte konkurrerar p lika villkor.

I augusti 2015 hjdes effektskatten frn 6 till 7 re/kWh, vilket innebr att krnkrafts-skatten frn Ringhals och Forsmarks sju reaktorer rligen genererar cirka 3,7 miljarder till statskassan. Fr 2016 berknas krnkraftsskatten utgra 23 procent av produktions- kostnaden.

Grnsen mellan elomrde

3 och 4 gr mellan Varberg

och Falkenberg.

Grnsen mellan elomrde 2

och 3 gr gr norr om Gvle.

Riv ur och spara

TE

XT Y

VO

NN

E J

ON

SS

ON

LA

YO

UT: A

NN

IKA

R

NB

OR

G

14 REAKTION NR 1 2016

RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

Projektet lper p enligt plan. Under det frsta kvartalet kommer

vi att ha fortsatta diskussioner mellan delgarna om den legala sammanslagningen av bolagen.

Ulf Erikson, projektledare RingFors.

En frstudie konstaterade att det fanns god effektiviseringspotential vid en sammanslagning av krnkraftverket i Forsmark och Ringhals. I slutet p 2014 pbrjades drfr projektet RingFors.

P gng inom RingFors

TILLSTND: Fortsatta mten hlls med Strlskerhetsmyndigheten,

SSM. Till sommaren 2016 lmnas en anskan in enligt

krntekniklagen om att det sammanslagna bolaget blir

tillstndshavare fr samtliga sju reaktorer. Projektet arbe-

tar drfr vidare med att ta fram anskan med tillhrande

miljkonsekvensbeskrivning.

I delprojektet har man ven haft inledande mten med

Svensk krnbrnslehantering, SKB, nr det gller

eventuell pverkan av avgifter till

krnavfallsfonden.

ORGANISATION, STYRNING OCH EFFEKTIVISERING:

Inom delprojektet pgr arbete med att utreda och definiera frutstt-

ningarna fr den kommande frndringen. Underlaget ska vara klart

den sista januari och fokuserar p fljande omrden:

Analys och design av organisationsstruktur p bolagsniv samt

framtagning av underlag

Beskrivning av principer fr drift- och skerhetsledning

Strategier avseende ledningssystem

Framtagning av uppdragsbrev fr kommande arbete

En frsta riskanalys av den organisatoriska frndringen

Merparten av arbetet bedrivs i mindre arbetsgrupper. I samband med

riskanalyser har dessutom intervjuer genomfrts p Ringhals och Fors-

mark fr att beakta MTO-frgor (mnniska, teknik, organisation).

Projektet r indelat i tre delprojekt: Organisation, styrning och effektivisering, Tillstnd och Transaktion.

Enligt en vergripande tidplan planeras en sammanslagning av krnkraft-verken till rsskiftet 20172018. Projektets tidplan styrs dock av bland annat Strlskerhetsmyndighetens och regeringens granskning av tillstndsanskan samt av utfallet i de planerade diskussioner som ska ske mellan delgarna.

TRANSAKTION:

Delprojektet hade i oktober frra ret

mte med Forsmarks och Ringhals mino-

ritetsgare dr Vattenfall redogjorde fr

det analysmaterial som visar p effektivi-

seringspotentialen fr en sammanslagning

samt ett frslag p det fortsatta arbetet.

Nu invntar projektet minoritetsgarnas

synpunkter. Ett uppfljande mte r pla-

nerat till brjan av ret.

Milstolpar fram till sommaren 2016 Frutsttningar fr den organisatoriska frndringen ska vara klar

den 31 januari 2016. Start av samrd med intressenter i enlighet med miljbalken. verenskommelse mellan delgarna nr det gller den fortsatta

processen fr en legal sammanslagning av bolagen. Inlmning av anskan till SSM avseende legal sammanslagning,

frutsatt att verenskommelser mellan garna av Forsmark och Ringhals finns. Inlmningen planeras ske under sommaren 2016.

TEXT: JULIA RYDBERG FOTO: ELISABETH REDLIG FOTOMONTAGE: BYR4

REAKTION NR 1 2016 15

Han gjorde sin entr i krnkraftens vrld 1981, efter en fr branschen turbulent tid som kulminerade med folkomrstningen, fr- el-ler emot krnkraft, ret fre.

Just att det var sn hets kring krnkraf-ten lockade mig. Det fanns en framtanda i branschen: Ringhals 3 och 4 togs i drift, likas anlggningarna Oskarshamn 3 och Forsmark 3. Jag var nyutbildad och fick mjlighet att arbeta som underhllsingen-jr med generatorer, transformatorer och elmaskiner p Ringhals samtliga block. Jag blev inplockad i ett generatorprojekt med det amerikanska fretaget , General Electric vilket gav mersmak efter fler internationella kontakter.

Egentligen har jag brunnit mer fr att arbeta med sjlva underhllet n fr sjlva

Mitt liv gr i femrscykler. Efter fem r p en tjnst tenderar jag bli uttrkad och lat, d r det dags att gra ngot nytt, konstaterar Bengt Larsson som under 2016 firar 35 r i krnkraftens tjnst.

TEXT: ANNA COLLIN FOTO: ANNIKA RNBORG

Med nyfikenheten som drivkraft

RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

krnkraften, erknner Bengt. Underhlls-personal har ofta setts som ett nedvrderat skr med en bild av gubbar i bl overaller med stora skiftnycklar. Men sanningen r en helt annan: man gnar sig t sant ingen-jrsarbete, arbetar tvrfunktionellt och med elektronik som ibland lever sitt eget liv.

Man mste verkligen frst hur en generator fungerar, det gr inte att lsa sig till, sger han med eftertryck.

Passionen fr underhllsfrgor har lett till uppdrag bland annat i Underhllsfretagens styrelse och ett stort engagemang i Vatten-falls underhllsakademi, som han var med och startade.

Att Bengt beskriver sig som nyfiken men lat frklarar han med att nr han klivit in i en ny tjnst och ruskat tag i det som inte fungerat, infrt nya arbetsstt, omorganise-rat och sttt i brjar knna sig rastls. Nr

allt brjar flyta p som det ska blir han mtt och njd, och behver en ny utmaning.

Bengt visste tidigt att han ville bli chef. 1984 skte han sig till Barsebck dr han sg fler vgar fr sin personliga utveckling. Efter ett r tilltrdde han som teknikchef i elverkstan.

Det r nog den roligaste perioden i hela mitt arbetsliv, berttar Bengt. Tidigare hade man verkmstare som detaljstyrde avdel-ningen och pekade med svl hela handen som armen p vad som skulle gras. Jag tog bort den rollen och lt killarna brja jobba sjlvstndigt under eget ansvar istllet. Det var mnga som trodde att jag inte var klok i huvudet, men jag hade std frn min chef fr mina tankar. Det var fantastiskt att se hur

PROFILEN

NAMN: Bengt Larsson

GR: Senior Advisor Nuclear Technology vid Fleet Integration Development

LDER: 63 r

FAMILJ: Gift med Kerstin, fyra utflugna barn mellan 28 och 36 r, tv barnbarn.

BOR: i Staffanstorp (via Svenljunga, Bua, Paris)

UTBILDNING: Chalmers, civilingenjr elek-tronik examen 1980

16 REAKTION NR 1 2016

Bengt och Bosse Svensson r kollegor sedan 1980talet. Jag gr en svng frbi honom och pratar en stund varje gng jag r p Ringhals.

Bonjour Monsieur! Bengt i ett glatt terseende med tidigare WANOkollegan Ingvar Kryh.

medarbetarna vxte nr de fick ta ansvar fr sitt eget arbete.

Bengt tror att han som chef upplevts som stabil och frndringsdrivande och han har sjlv trivts bst med chefer som vgar dele-gera och slppa detaljkontrollen.

Som medarbetare fr du det svrt att driva frndring om inte chefen r villig och stttande.

Stngde Barsebck 1I mitten av nittiotalet var Bengt starkt engagerad i debatten om stngningen av Barsebck som d var under den politiska luppen. Han hll fredrag och pratade fr krnkraftens sak:

Jag har alltid ansett att krnkraften r det verlgset mest miljvnliga kraftslaget fr storskalig elproduktion. Vid tiden var debatten htsk frn bda hll. Och konstig. Fr det fanns inga ekonomiska skl eller skerhetsmssiga brister som motiverade en stngning, vi hade en lnsam och vlsktt anlggning. Barsebck blev ett politiskt offer till Danmark.

Jag var vakthavande ingenjr den 30 no-vember 1999, natten d Barsebck 1 stngde.

1980

Examen Chalmers

1981 1983 1985 1986 1991 1993Brjar p Ringhals

Till projektavdelningen

Flyttar till Barsebck

Gruppchef elverkstaden

Chef el och instrument Barsebck

Projektledare organisa-tionsfrndring Barse-bck

1994

Servicechef Barsebck

RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

Vi gjorde en snygg avstllning enligt skol-boken: exakt klockan 23.59 kopplade vi frn oss frn elntet. Jag sov inte en blund den natten, det jag knde var ren sorg.

Livet p Barsebck fortsatte: Bengt enga-gerade sig i organisationsfrndringar, som projektledare och p olika chefsposter. I br-jan av 2000-talet ledde Bengt delprojekt tek-nik vid sammanslagningen av Barsebck och Ringhals. Drefter blev han underhllschef med ansvar fr samtliga verkens sex block.

Paris, tres bien! Under en peer-review dr det externa granskningsorganet WANO gjorde en granskning var jag counterpart fr underhll och fick p allvar upp gonen fr mjlighe-terna att arbeta inom WANO. Under 90-talet hade jag varit ivg p ett par uppdrag fr organisationens rkning, men nu var tiden mogen fr strre engagemang.

Bengt uttryckte sitt nskeml till dva-rande VD p Ringhals, Bertil Dihn. Kontak-ter togs med Paris och tycke uppstod. Vren 2008 flyttade Bengt till Frankrike, med WA-NO-uppdrag som omrdesgranskare, area reviewer, fr underhll.

Att flytta till Frankrike var vldigt spn-nande. Paris r en fantastisk stad att leva i, dr finns dubbelt s mycket av allt.

Tiden p WANO bjd p mycket roligt: att f arbeta i grupp med kollegor av olika nationaliteter, frn olika kulturer och med olika bakgrund r bde utmanande och gi-vande.

Bengt blev ansvarig fr WANO:s uppfl-jande granskningar med uppdrag att frenk-la och frbttra de stt framdriften hos de granskade verken vrderades efter. De sista ren var han teamledare fr granskningar, peer-review, runt om i vrlden, en roll han stortrivdes med.

Den som vntar fr lnge att ta ett steg kan bli stende p ett ben resten av livet

Bengts livsmotto

REAKTION NR 1 2016 17

Mte p Ringhals

Att arbeta fr WANO innebr ett liv i kappsck. Bengts 70 flygresor och 140 resda-gar varje r var anledningen till att hustrun Kerstin valde att bo kvar i Sverige. Istllet turades paret om att pendla mellan Paris och Staffanstorp p lediga helger.

Efter fem r och ver 60 uppdrag i WANO:s tjnst slog insikten en dag ned som en blixt, mitt p resundsbron dessutom:

Jag satt i en taxi p vg till Kastrup efter en helg hemma hos Kerstin. Fr nionde gngen var jag p vg till Sellafield och en granskning som jag vid det laget kunde gra med lillfingret... Vill jag verkligen gra det hr lngre? frgade jag pltsligt mig sjlv, berttar Bengt och beskriver hur motivatio-nen sjnk som en grsten.

Mnga erfarenheter rikare flyttade Bengt hem till Sverige igen och arbetar i dag i Vat-tenfalls krnkraftsstab. WANO-spret hller han fast vid, i vr vntar en granskning p corporate-niv dr Bengt str som vrd och koordinator.

Nr nsta femrscykel sluts fyller Bengt pension. Fram tills dess ser han fram emot att f fart p samverkansarbetet:

Tidigare har WANO ansett att de schweiziska verken varit fredmen med sin exemplariska

housekeeping, idag kan vi ven lyfta fram Forsmark, dr det har skett ett rejlt lyft de senaste ren, vilket r gldjande, konstaterar Bengt. Dock har de svenska krnkraftverken nnu en bit kvar nr detkommer till tillgngligheten.

19991996 2002 2005 2008 2013

Engagerad i krn-kraftsdebatten

VHI nr Barsebck 1 stngs. Arbetar med personalfrgor

Underhllschef sex block

Barsebck 2 stngs

Wano i Paris

Fleet

20162000

Teknikchef Barsebck

RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

Vi har allt att vinna p en bttre samver-kan och dialog mellan krnkraftsbolagen.

Hll ut!Med 35 r i branschen kan Bengt konstatera att pendeln svnger fram och tillbaka. I dag r frgan om stngning av reaktorer aktuell igen, men den hr gngen p grund av ln-samhetsskl.

I dagslget saknar vi den politiska sta-bilitet som krvs fr att bygga ny krnkraft i Sverige, resonerar Bengt. I mina gon har vi det perfekta upplgget med hlften vat-tenkraft och hlften krnkraft, det borde vi vrna om. Avsaknaden av strategiskt tnk oroar mig, p sikt riskerar vi en smre energifrsrjning i sdra Sverige nr fyra reaktorer stngs.

Mitt rd till yngre kollegor r hll ut vi kommer att f upprttelse. Krn-kraften kommer visa sig lnsam p sikt och jag r vertygad om att vi kommer att driva vra fem kvarvarande reaktorer i 30 r till minst. Det r en enormt spnnande industri att verka inom: r man lite nyfiken finns det massor av kul att gra, bde hr och utomlands.

18 REAKTION NR 1 2016

RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

Under Forsmarks WANO-granskning som genomfrdes i slutet av frra ret utfrdes en DIS-granskning p anlggningarna Forsmark 1 och 2.

Vi valde att utfra granskningen dr p grund av att de i sin konstruktion r i princip identiska. Av tidsbegrnsade skl valde vi att inte ta med Forsmark 3 vid denna gransk-ning, sger Cecilia Eriksson, vrd fr WANO granskningen.

En DIS granskning bestr av hundratals frgor rrande de system som r ndvndiga fr att anlggningen ska uppfylla grundlg-gande krav p konstruktion och skerhet. Exempelvis viktiga konstruktionsegenskaper ssom mngfald, redundans, fysisk separa-tion, skydd mot interna och externa hndel-ser. De granskar krnkraftverkets grundde-sign, hur anlggningen r byggd, fr att klara exempelvis en versvmning. Granskningen tar ven hnsyn till de strre skerhetsnd-ringar som har genomfrts sedan uppstarten av anlggningen.

Den feedback jag ftt frn dem som ar-betat med DIS i vr organisation r att de r imponerade av WANO:s kompetens. Det r inga triviala frgor WANO stller, utan de r vl underbyggda, sger Cecilia.

Nr frgor besvarats skickas de tillbaka till den tekniska avdelningen p WANO-kontoret i Paris dr granskarna, tv kon-

struktionsanalytiker, analyserar svaren och presenterar resultatet p plats p granskande anlggning.

Genom att DIS-granskningen genomfrs innan den ordinarie WANO-granskingen kan den ordinarie granskningen bli mer riktad. Granskarna vet redan frn brjan vart eventuella tekniska svagheter finns och kan direkt rikta in sig p dessa, sger Cecilia.

I mycket gott skickSkerhetssystemen i Forsmarks anlggningar r redundanta, vilket innebr att tv eller flera likadana delsystem eller komponenter utfr samma skerhetsuppgift.

Forsmarks redundanta lsningar och s-kerhetsfunktioner ansg granskarna var vl fre sin tid med tanke p nr vra krnkraft-verk byggdes, sger Cecilia.

Under de tv dagar vi var p plats i Forsmark diskuterade vi tillsammans resulta-tet och fick rtta till eventuella missfrstnd. De gjorde ven besk ute i anlggningen, berttar Cecilia.

Resultatet av DIS-granskningen visade att Forsmark har en fin och robust anlggning i gott skick.

De var jttenjda. Den ena granskaren var imponerad och jmfrde Forsmarks anlggning med Schweiz som alltid har va-rit bra p att hlla sina anlggningar i gott skick. De tyckte att vi var uppe och nosade p samma niv, sger Cecilia som var mycket njd med DIS-granskningen och ser den som ett viktigt och bra komplement till den ordinarie WANO-granskningen.

TEXT: EVA FISCHER FOTO: CECILIA ERIKSSON

Hur skert r krnkraftverket byggt?Hndelsen i Fukushima, fr snart fem r sedan, med kraftig jordbvning och tsunami, resulterade i katastrofala fljder p krnkraftverket Dai-ichi. Bland annat konstaterades att anlggningen inte var konstruerad fr s hga tsunamivgor och att anlggning-ens utformning inte var tillrckligt robust fr att frhindra hrdskada. Fr att undvika att liknande konsekvenser upprepas p andra krnkraftverk, har WANO tillfrt ett nytt granskningsomrde, Design Information Survey (DIS), till ordinarie WANO-granskning.

DISgranskarna frn WANO, Willem Van Doesburg och Patrick Grossman, guidades runt p gasturbinen i Forsmark av Per Bons, cNPIY, som ansvarar fr drift av verksamheter p ytteromrdet.

Cecilia Eriksson, vrd fr Forsmarks WANOgranskning.

Forsmarks redundanta lsningar och skerhetsfunktioner

ansg granskarna var vl fre sin tid med tanke p nr vra

krnkraftverk byggdes.

REAKTION NR 1 2016 19

RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

Forsmarks mobila presscenter kan etableras inom 15 minuter och anvnds fr att snabbt kunna n ut med viktig information. Det finns tillgngligt i fretagets fordon, redo att ka ut till olika platser fr snabb etablering vid en kris eller hndelse.

Mediers intresse vid kriser r alltid stort och frmgan att ge snabb och korrekt infor-mation kring olika hndelser r en viktig del av krnkraftens kris- och haveriberedskap. Modellen som utvrderats av WANO pekas nu ut som ett fredmligt arbetsstt till an-dra krnkraftverk.

Detta r ett kvitto p att vi har utvecklat en unik modell och har en kriskommunika-tion i vrldsklass inom Vattenfall krnkraft,

sger Kristian Ljungberg chef fr event, besk och kriskommunika-tion p Forsmark och Ringhals.

Konceptet bygger p att all utrustning fr extern information r mobil och kan trans-porteras i tv vskor. Informationspersona-len vas regelbundet fr att kunna etablera och omlokalisera presscentret vid behov.

Genom att presscentret r mobilt kan vi frse medier med lpande information oavsett typ av hndelse. Mjligheten till informationssamverkan frbttras ocks ge-nom att vi enkelt kan sametablera Forsmarks presscenter med andra intressenter, sger Kristian Ljungberg.

Frutom den internationella rekom-mendationen inom krnkraftsbranschen s har svenska myndigheter och fretag visat intresse fr Forsmarks presscenter. Kristian Ljungberg lter sig dock inte sls till ro:

Vi utvecklar nu ett gemensamt arbetsstt fr kriskommunikation p bde Ringhals och Forsmark. P s vis frbttrar vi vr uthllig-het vid utdragna hndelser, samtidigt som vi kan samutnyttja vra resurser mer effektivt.

TEXT OCH FOTO: EVA FISCHER

Forsmarks kriskommunikation i

VRLDSKLASSWorld Association of Nuclear Operators (WANO) pekade ut Forsmarks modell fr extern information vid kriser som en frdelaktig rutin, beneficial practice. Detta framkom efter deras granskning av Forsmark som genomfrdes i slutet av frra ret.

vning pgr! Personal inom kris ochhaveriberedskapen var kontinuerligt.

Kristian Ljungberg

Ringhals gr sig redo fr granskning

Tillsammans med organisationen och kolle-gor gr sig projektledarna, Fredrik Lyrstedt och Stellan Molin redo fr Ringhals WANO-granskning i brjan av nsta r.

Det r en spnnande utmaning som kom-mer att vara utvecklande fr Ringhals men ven fr oss personligen, sger Fredrik som fr medhll av Stellan. Arbetet r i full gng. I slutet av frra ret gjordes en s kallad gap-analys (sjlvutvr-dering) dr man jmfrde Ringhals arbets-stt mot WANO:s riktlinjer fr hur en an-lggning br drivas skerhetsmssigt. Utifrn gap-analysen har vi tagit fram en tgrdsplan dr framdriften kommer att stmmas av vid varje projektmte. Vi har ven startat upp arbetet med att ta fram ett s kallat Information package, vilket r ett dokument som beskriver anlggningen och personalens arbetsrutiner. Dokumentet ska skickas till granskarna i frberedande syfte, sger Fredrik. Till fljd av den kraftiga jordbvningen i Fukushima fr fem r sedan, har WANO till-frt tv nya granskningsomrden vilka inte tidigare granskats p Ringhals. Det ena granskningsomrdet r Design Information Survey (DIS) dr anlggningens utformning och konstruktionsfrutsttning-ar vrderas och som senare ska anvndas av granskningsteamet. Det andra omrdet r SAM (Severe Accident Management) dr de kommer att granska vra rutiner vid sv-ra haverier, berttar Stellan. Nrmast frestende infr granskning-en r en Pre Visit d WANO kommer till Ringhals fr ett frberedande mte infr granskningen. Detta kommer att ske under hsten 2016.

WANO:S MOTIVERING:

Med hjlp av det mobila presscentret kan krnkraftverket ge viktig information till media frn olika platser vilket kar fretagets trovrdighet.

En anlggning att vara stolt ver

detta konstaterade WANO som under tre veckor i slutet av frra ret granska-de Forsmarks anlggning frn t till topp. Granskningen resulterade i tretton frbtt-ringstgrder, sex frbttringsomrden och tre styrkor.

WANO konstaterar att vi har en anlgg-ning i mycket gott skick. Vi hanterar larm i kontrollrummet p ett professionellt stt och vi har en bra niv p vra fortlpande utbildningar. De styrkor som lyftes fram r vra arbetsstt fr att undvika hga strl-doser, bland annat kodade nycklar till utrym-men med hg strldos, samt fr vr rutin att ge information till det skiftlag som terkom-mer efter sin ledighet, sger Cecilia Eriks-son, Forsmarks vrd fr granskningen. Det Forsmark behver frbttra r, bland annat, mrkning av kemiska preparat, s-kerheten vid tunga lyft, samt att bli bttre p att korrigera felaktiga beteenden i all-mnhet. Om cirka tv r kommer WANO tillbaka fr att ta del av hur Forsmark har hanterat frbttringsfrslagen, en s kallad follow-up. Det blir lite som en examen, ett par rs arbete ska under ngra f dagar tenteras och betygsttas, sger Cecilia.

20 REAKTION NR 1 2016

NOTERAT

Nya BUND-isar p RinghalsNu brjar Vattenfalls nya affrsomrde BU Nuclear

Decomissioning sin etablering p Ringhals infr av-

vecklingen av R1 och R2. BU-ND tar ver som till-

stndshavare kring 2021-22 fr att driva nedmon-

tering och rivning av anlggningarna. Sedan en tid

tillbaka pgr rekryteringen av de fem frsta med-

arbetarna infr projektets planerings- och projekte-

ringsfas.

P sikt kommer betydligt fler resurser att beh-

vas. Vi hoppas p intresse frn personal med anlgg-

ningserfarenhet frn Ringhals, sger Kjell Wester-

berg som r chef fr den svenska verksamheten.

I februari hlls informationsmten fr medarbetare,

chefer och fackliga representanter fr att bertta

om BU-ND:s verksamhet och etablera ett gott sam-

arbete:

Vi har en gemensam utmaning att hantera under

de nrmaste ren; vi behver den kunskap och er-

farenhet som finns p Ringhals och vet att det finns

kollegor som vill och kan bidra till vr verksamhet,

sger Kjell Westerberg.

Arbetsrotation inom krnkraftenSker du kompetensutveckling och en mjlighet att under en period arbeta i en

annan verksamhet inom krnkraften n dr du arbetar i dag? D kan arbetsrota-

tion vara ngot fr dig.

Ls mer om mjligheterna till arbetsrotation och hur du gr tillvga p Vatten-

falls intrant under Att arbeta p Vattenfall Karrir Utveckla

Arbetsrotation Krnkraft.

BUND Sverige leds av Hans Johansson, Kjell Westerberg och Henrik Stridsman. Nu etableras verksamheten p Ringhals och fler medarbetare engageras.

Harmoniserade underhllsprocesser och nytt IT-system

Foto

: Joha

n H

olm

gre

n

Turbinhallen vid montage av den nya generatorn under revisionen p Forsmark 3 frra ret. Totalt 6300 underhllstgrder och 39 anlggningsndringar genomfrdes under revisionen vilket resulterade i cirka 3 000 arbetsorder.

P Forsmark och Ringhals drivs ett projekt

med syfte att harmonisera processer inom

underhll och infra ett nytt, gemensamt

IT-system. Projektet frkortas HUG IT

och r i planeringsfasen.

Vi r ute i verksamheten och genomfr

workshops med medarbetare p Forsmark

och Ringhals fr att se hur vi kan utveckla

effektiva och enhetliga underhllsproces-

ser. Vi tittar sedan p vilka av de freslag-

na frndringarna som ger strst nytta,

bedmer kostnader och tar fram en plan

fr hur frndringarna kan genomfras,

sger Kristian Wendt, projektledare fr

delprojekt samordning och frndringsled-

ning, Vattenfall Fleet Development, GU-M.

Frrdshantering och tillstndshantering

r exempel p omrden som ingr i projek-

tet. Planeringsfasen startade september

2015 och avslutas i juni 2016, d beslut

om eventuellt genomfrande kommer att

fattas.

Vid beslut om genomfrande rknar vi

med att pbrja frndringsarbetet hsten

2016, sger Christer Johansson i lednings-

gruppen p Forsmarks Underhllsavdel-

ning.

Projektet tittar ocks p ett nytt ge-

mensamt underhllssystem. Frvaltningen

av de befintliga systemen, Fenix och D21,

upphr p sikt.

Vattenfall har beslutat att SAP r det

system som ska anvndas i koncernen.

Syftet r att f en driftsker, effektiv platt-

form med frre integrationer. Vi utgr frn

D21, som redan ligger i SAP-milj, och vi-

dareutvecklar det i en ny SAP-plattform.

Besparingen berknas till flera tiotals mil-

joner kronor, sger Christer Johansson.

TEXT: ANNA EK

REAKTION NR 1 2016 21

NOTERAT

Gemensam metod fr betadosmtningI syfte att ka samordningen och kompetensen inom omrdet betadosratsmtning pgr ett ge-

mensamt arbete av de svenska krntekniska anlggningarna OKG, Ringhals, Forsmark, Barsebck,

Studsvik, SKB och Westinghouse. Projektet, som leds av Vattenfall Teknik, omfattar en sammanstll-

ning av nuvarande kunskap inom omrdet och en workshop med bland annat jmfrelsemtning och

dosratinstrument nr det gller externbestrlning.

Nyligen hlls en workshop i Forsmark d vi tittade p en ny gemensam metod fr betadosratsmt-

ning, inklusive gemensam mtstorhet och utgngspunkt fr hur vi mter samt gemensam syn p val

skyddsutrustning, sger Nastaran Farahi som jobbar p enheten fr skerhetsstyrning, och var

Forsmarks kontaktperson fr workshopen.

Projektet har nu sammanstllt en slutrapport som delgivits samtliga anlggningar. Den 9 februari

trffas alla krntekniska verksamheter ter fr ett slutmte d de diskuterar hur de nya rekommen-

dationerna ska kunna implementeras.

Foto

: Nas

tara

n Fa

rahi

Det finns alltid en anledning att fira!Temadagar att uppmrksamma

den kommande perioden r:

8 mars

Internationella kvinnodagen

13 mars

Mazarinens dag

22 mars

Kennethdagen

(d rets Kenneth utses)

25 mars

Vffeldagen

14 april

Volvons dag

23 april

Vrldsboksdagen och ett nytt

nummer av Reaktion!

Foto

: Joha

n H

olm

gre

n

Frtroendet fr krnkraften kar

Ls mer om opinionsunder-

skningen p Canalen och Insidan!

Anna Mineur frn Kemigruppen p Forsmark 3 och Lisa Noren frn OKG utfr mtningar under workshopen i Forsmark i november.

Frtroendet fr Vattenfalls bda

krnkraftverk Forsmark och Ring-

hals kar. Det visar de opinions-

underskningar som genomfrdes

runt de bda verken strax fre jul.

Jag r vertygad om att en del

av frklaringen till uppgngen, r

det trgna opinionsarbete som vi

bedriver med hjlp av vr extern -

kommunikation, sger kommunika-

tionschef Ulf Bernstrm i en

kommentar.

Sedan 90-talet genomfrs lo-

kala opinionsunderskningar i kom-

munerna runt verken. Vid Ringhals

svarade 800 personer och vid

Forsmark 652 vid den senaste mt-

ningen. Andelen personer som hade

ganska stort eller mycket stort fr-

troende fr Forsmark var 83 pro-

cent vilket r den hgsta siffran p

tio r. Frtroendet fr verket har nu

stigit fyra r i rad.

Motsvarande siffra fr Ringhals

r 80 procent, en uppgng med

fyra procentenheter sedan mt-

ningen 2014 och 12 procentenhe-

ter hgre n bottenret 2011.

ven frtroendet fr den informa-

tion som lmnas av krnkraftverken

har stigit. 73 procent har stort eller

mycket stort frtroende fr informa-

tion som kommer frn Forsmark. Det

r den hgsta siffran sedan mtning-

arna startade fr ver 20 r sedan.

Frtroendet fr informationen frn

Ringhals ligger p 65 procent. Bara

en gng tidigare har frtroendet ntt

samma niv.

22 REAKTION NR 1 2016

Torium som brnsle i lttvattenreaktorer kan bli verklighet inom ngra r. En som vet mycket om detta r Cheuk Lau som genomfrt sitt doktorandarbete om saken i samarbete med Ringhals. Hans avhandling belnades frra ret med Sigvard Eklund-priset. Att anvnda torium som bestnds-del i krnbrnsle har flera frdelar, berttar Cheuk. Dels r det ett vanligt frekommande grundmne, dels har det drifttekniska frdelar jmfrt med det uranbrnsle som anvnds idag.

I hstas belnades hans arbete med Svenskt Krntekniskt Centrums Sigvard Eklund-pris som delas ut rligen fr att stimulera forskning och utbildning inom krnteknikomrdet.

Det r naturligtvis roligt att f ett sdant erknnande fr sitt arbete och det motiverar mig att forska vidare, sger Cheuk.

I sitt arbete har han anvnt Ring-hals 3 som modell och haft Henrik Nyln p NTHH som handledare.

Torium r frn brjan inte klyv-bart utan blir det frst nr det bestr-lats i hrden, sger Cheuk. Med en liten andel torium i brnslet, fr man en jmnare effektutveckling. Det leder i sin tur till att man fr strre skerhetsmarginaler i hrden.

Att ha strre marginaler i hrden r till nytta om man hjer effekten. Man kan ocks vara mer flexibel i effektuttaget vilket r ngot markna-den efterfrgar med en allt strre del vderberoende kraft. Toriumbrnsle vntas ocks leda till mindre lngli-vat avfall.

Krver systemanpassningCheuk Laus forskning p Ringhals har genomfrts teoretiskt, i de datasystem som normalt anvnds fr hrdberkningar. Men i Halden-reaktorn i Norge gr man nu frsk, baserade p Cheuks forskning, med ett antal brnslestavar dr torium blandats med uran.

Ngon praktisk tillmpning av sin forskning i Sverige tror inte Cheuk att det blir.

Det krver ett nytt system som r anpassat fr det hr brnslet. Da-gens svenska krnkraftsindustri r uppbyggd kring uranbrnsle, kon-staterar Cheuk. Men till exempel i Indien finns det gott om torium och krnkraftsindustrin r under stark uppbyggnad. ven i Kina kan torium-brnsle ha en framtid.

Speciellt det sistnmnda landet intresserar Cheuk som r uppvxt i Bors, men som namnet antyder har han kinesiska frldrar.

Nrmast blir det dock inte Kina utan mer nrliggande Norge. Han har nmligen ftt jobb p en norsk firma som specialiserat sig p att utveckla krnbrnsle med torium.

Trkigt att sluta p Ringhals, sger Cheuk. Jag har verkligen haft en bra tid hr med fantastiska arbets-kamrater. Jag vill passa p att tacka alla som hjlpt mig i mitt arbete, ingen nmnd och ingen glmd.

TEXT: GSTA LARSEN FOTO: ANNIKA RNBORG

Belnad fr sitt arbete med torium

FOLKHar du brjat ett nytt jobb, ftt ett nytt uppdrag eller en utmrkelse? Kanske har du rekryterat en ny medarbetare? Under den hr vinjetten vill vi i varje nummer av tidningen kortfattat presentera mnniskor p nyabefattningar och i andra sam-manhang som kan vara intressant fr oss i krn-kraftsbranschen.

Skicka in en text (max 300 tecken) och en por-trttbild till Folk. Glm inte att tala om vem du r och var vi kan f tag i dig, ifall vi har frgor. Redaktionen frbehller sig rtten att redigera i materialet. E-post: reaktion@vattenfall.com

TACK

Tack till mina arbetskamrater som uppvaktade mig vid min pensionering efter 39 r i Forsmark. Det har varit ro-liga r med alla trevliga kollegor och intressanta arbets-uppgifter, det kommer jag att bra med mig och tnka tillbaka p lnge. Lycka till i fortsttningen med nya ut-maningar som ni har framfr Er!

AnnaMaria Skytt, Forsmark

Ett varmt och hjrtligt tack till alla er som uppvaktade mig i samband med mitt avslut efter 37 r p Ringhals. Jag drar nu vidare mot nya ventyr, men kommer aldrig att glmma denna avtackning, inte heller den som gjor-des ihop med skiftchefer, personalplanering och driftled-ning vid Ringhals 3 & 4. Jag har haft frmnen att arbeta ihop med er i mnga r nu, och den anda av gemenskap och lojalitet som jag ftt uppleva hoppas jag ni ven fort-sttningsvis upprtthller. Jag ska frska hlla er alla uppdaterade vad som hnder vid krnkraftverket Ba-rakah utanfr Abu Dhabi och ser fram emot att kanske terse ngra av er. n en gng, ett stort tack till er alla. Lev vl och lycka till!

Magnus Bengtsson, Ringhals

BELNADE RINGHALSARE

Tre av underhllsorganisationens medarbetare har ge-nom en id bidragit till en betydande besparing fr Ring-hals. En befintlig mobil svarv med tillhrande utrustning har modifierats fr svarvning av slpringarna p Ringhals 1:s huvudgeneratorers matare. En tgrd som tidigare tog 57 dygn i ansprk av externa resurser kunde i en akut situation i januari 2015 istllet gras p 36 timmar av egen personal.

Stort grattis sger vi till Per Johansson Monica Karlsson och Christer Eriksson stergrds som belnats med 659 930 kr av Ringhals.

REAKTION NR 1 2016 23

KRYSSET

DAGS IGEN ATT GNUGGA GENIKNLARNA! Var med och tvla genom att skicka bildtexterna till Reaktion senast den 15 mars.

Snd din lsning till reaktion@vattenfall.com eller till adressen p sidan 2.

Lycka till!

VINNAREFrra numrets sudoku lockade mnga kluriga lsare:

Grattis till er med de tre frst dragna lsningarna:

Ulf Borgman, Bua

Ingegerd Ernehult, regrund

Philip Nylund, Varberg

24 REAKTION NR 1 2016

Nytta varje dag p jobbetI dessa tider kan det inte sgas nog ofta: Vr produktion r viktig. Ringhals och Forsmark behvs och vi gr ett bra jobb p vra anlggningar. Tillsammans har vi en betydelsefull roll att spela fr Sveriges elfrsrjning, fr samhllets vlfrd och konkur-renskraft. Vi gr klimatsmart el i alla vder och vi gr det skert och stabilt. Problemet r att krnkraftsproduktionen, inklusive skatter och avgifter, kostar mer n vad marknaden r beredd att betala. Situationen r inte hllbar. Drfr r det bra att vra gare lyft frgan om krnkraftens framtid till landets politiker som har att ta ansvar fr Sveriges elfrsrjning. Det gller att fortstta kmpa p fr att visa att vi kan klara vr uppgift, att skert producera den el som efterfrgas. I det pressade ekonomiska lge som rder knns det bra att vi 2015 lyckats vl med att hlla koll p vra kostnader. Och det sger sig sjlvt att vi mste fortstta vara kost-nadsmedvetna och kloka i vra beslut om vad vi ska lgga vra resurser p. Omgivningen tror p oss. Det visar vra rliga opinionsunderskningar bland allmn-heten kring krnkraftverken. Bde fr Forsmark och Ringhals noteras ett kat frtroen-de, ver 80 procent i nromrdet. De goda relationerna r viktiga att fortstta frvalta. Det finns ven saker som behver frbttras. Jag tnker inte minst p att vi ska vnda trenden och f ner antalet olycksfall och tillbud. Vi har satsningar p gng bde p Ringhals och Forsmark som syftar till att ingen enda person ska komma till skada p vra arbetsplatser. Hjlp varandra att uppmrksamma och undvika risker i vardagen, och se till att du sjlv fljer regler och anvnder bde skyddsutrustning och sunt frnuft! Vi ska ocks fortstta att dra nytta av varandra krnkraftverken emellan fr att jobba effektivare tillsammans n vi hittills gjort var fr sig. P alla niver finns nu kollegor att samverka med, tack vare vra lika organisationsstrukturer och gemensamma staber. Samordningen mellan Forsmark och Ringhals blir nu framver min hjrtefrga, som sponsor fr RingFors-projektet. Avslutningsvis vill jag tacka fr mig och fr de gngna ren som VD fr Ringhals och Forsmark. Det har varit en lrorik och stimulerande tid, men bitvis tung. Framfr allt br jag med mig knslan av att ha gjort nytta varje dag p jobbet. Forsmark och Ringhals behvs som ryggrad i elsystemet under mnga r till. Lycka till med framtida utmaningar!

Eva Halldn, verkstllande direktr

Till sist

Posttidning

Retur till:Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 sthammar

B

Bo Hollsten, Vattenfall IT, Ringhals Jag ser fram emot att ka p vandringsresa i maj. Det blir 80 mil p Camino del Norte under fem veckor.

Tcsi Lajos, Avdelningsstd, Forsmark

Ett av mina barn har flyttat till Japan fr att plugga japanska under tv r. Jag och sambon har planer p att ka dit i hst.

Andreas Ceder, Systemkonstruktion, Ringhals Att slutfra ett agilt projekt vi hller p att genomfra. Sen ska vi bygga ett Attefallshus hemma, det ser jag ocks fram emot.

Johan Holmgren, Processteknik, Forsmark

Ngot som jag ser fram emot i r r att jag gr p frldrale-dighet i juni och blir hemma med min dotter fram till omkring rs-skiftet.

Vad ser du mest fram emot under 2016?

?Frga 4

Foto

: Ann

ika

rn

borg