reaktion nr 3 2016

of 24 /24
Jag är optimist och tror att vi kom- mer driva våra verk till 2040. Torbjörn Wahlborg sid 4-5 Tidningen för oss som jobbar med kärnkraft 316 MTO i vardagen Felförebyggande arbetsmetoder i all ära, men har du rätt förutsättningar för att tillämpa dessa verktyg?”. Tänk STARK! – Men räcker det? sid 15 Idrotten och arbetslivet – hand i hand sid 10 10 000 meter nutidshistoria sid 20 - 21 Besök jobbet i sommar sid 8 - 9 REAKTION 100 dagar som VD Björn Linde sid 12 - 14

Author: forsmarks-kraftgrupp-ab-ringhals-ab

Post on 03-Aug-2016

232 views

Category:

Documents


2 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

En tidning för oss på Vattenfall som jobbar med kärnkraft.

TRANSCRIPT

  • Jag r optimist och tror att vi kom-mer driva vra verk till 2040.

    Torbjrn Wahlborg sid 4-5

    Tidningen fr oss som jobbar med krnkraft

    316

    MTO i vardagen Felfrebyggande arbetsmetoder i all ra, men har du rtt frutsttningar fr att tillmpa dessa verktyg?.

    Tnk STARK! Men rcker det? sid 15

    Idrotten och arbetslivet

    hand i hand

    sid 10

    10 000 meter nutidshistoria

    sid 20 - 21

    Besk jobbet i sommar

    sid 8 - 9

    REAKTION

    100 dagar som VD

    Bjrn Lindesid 12 - 14

  • Reaktion Nr 3 20162

    Eva Fischer

    Produktion/layoutRinghals inhouse, Annika Adler rnborgOmslagsfotoBjrn Linde Foto: Annika rnborg

    Ansvarig utgivareUlf Bernstrm [email protected]/Tryck MaxioffsetBCB, Varberg

    AdressTidningen ReaktionNKR, Ringhals AB432 85 [email protected]

    Det knns bra att kunna konstatera att vi fr mycket gjort. Det jobbas och slits med frgor som r viktiga fr verksamheten, samtidigt som det finns frstelse och accep-tans fr den situation som vi befinner oss i. Visst finns det orosmoln och utmaningar av en annan sort n vi varit vana vid att behva hantera. Energipolitiken kan vi p Ringhals och Forsmark som bekant inte styra, men det finns mnga andra frgor dr jag ser att vi faktiskt mktar med mer n vad vi kanske sjlva trodde var mjligt. Vi tar vrt ansvar, vi

    fljer vr plan och levererar det vi ska.Vrt agerande r skerhetsmedvetet och an-

    svarsfullt i de frgor som behver hanteras. Vi har kommit igng bra med Ringfors-tgrder-na. Vi har gjort ett jttejobb fr att komma ner i kostnadsniv fr investeringen i oberoende hrdkylning p Forsmark och har ven ett bra underlag p vg fr Ringhals. Vi har ocks gjort ett viktigt arbete fr att minska utgifter-na i verksamheten ven innevarande r, dr vi bedmer att konsekvenserna av neddragning-arna blir hanterbara. Drigenom gr vi vad vi

    kan fr att bidra till Vattenfalls resultat.Nr det hr skrivs har vi hunnit en bra bit

    in i revisionsssongen. Arbetena gr bra svl p Forsmark som p Ringhals, och vi fljer vr plan ven hr. Som alltid i revisionsti-der gller det att stta fokus p skerheten i anlggningarna. Fortstt hjlpa och pminna varandra om att jobba skert, s undviker vi onskade hndelser och arbetsolyckor. rets revisoner innehller flera tunga lyft och hittills ser vi dr en skerhetsmssigt positiv trend vi har satt fokus p frgan och lrt oss av erfarenheterna.

    Arbetet med bottenplten p R2 nrmar sig slutskedet och underlaget genomgr just nu en skerhetsgranskning. I hst vill jag vldigt grna se alla vra sju reaktorer p ntet igen.

    Jag hoppas och tror att jag i nsta ledare i Reaktion kan konstatera att effektskattefr-gan har lsts upp och att vi i hgre grad kan bredda perspektivet frn frgorna hr och nu. D kan vi ter kommunicera mer framtrik-tat och visa bde internt och externt att vi r spnnande och attraktiva arbetsplatser med en viktig roll fr klimatmlen och fr samhl-lets stabila elfrsrjning.

    Jag vill nska alla en fin sommar, med mnga mjligheter att ladda batterierna!

    Konsten att planera och hlla vad man lovar

    Anna Collin

    Vi som gr Reaktion r

    Annika rnborg

    Yvonne Jonsson

    Reaktion r forsmarkarnas och ringhalsarnas personal-tidning och ska spegla vrt arbete med krnkraft och avfall. Tidningen kommer ut med fem nummer 2016 och delas ut till alla medarbetare p krn-kraftverken. Utver det sprids tidningen till KSU, SKB och inom Vattenfall. Tidningen har ven ett stort antal prenumeranter i form av pensionerade medarbetare, fretag i energibranschen, medi-er, myndigheter och politiker med flera. Eftertryck medges efter verenskommelse, fr osignerat material ansvarar redaktionen.

    Julia Rydberg Emma Steinwall

    Gsta Larsen

    Anna Ek

    Bjrn Linde, VD fr Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp ABF

    oto: A

    nna

    Ek

    Fr

    st

  • Reaktion Nr 3 2016 3

    Innehll Visionen frtydligar

    Ringfors syfte

    Det ena mlet r att produktionskostnaden 2021 ska vara 19 re/kWh exklusive effektskatt som vi bedmer kommer att vara borta vid den tidpunkten, sger Eva Halldn, programsponsor fr Ringfors.

    Det andra r att investeringsvolymen mste ner. Mlet r att den ska ligga p i snitt 1,25 miljarder kronor per r under en tio-rsperiod frn 2021.

    Eva Halldn betonar att hon r medveten om att mlen r hgt stll-da och mycket utmanande. Fr att kunna hantera den tuffa ekonomis-ka situationen krvs radikala tgrder.

    Alla BU:n inom Vattenfall som har verksamheter och aktiviteter som pverkar produktionskostnaden omfattas av Ringforsmlen, och ska bidra till den snkta produktionskostnaden. Det r ndvndigt fr att vi ska kunna leverera effektiviseringar och kostnadsminskningar och drmed kunna n mlen.

    Tre projekt har startats: Organisation, Effektiviseringsportflj och Mjliggrare, styrning och std som ska bidra till samverkan, gemen-samma system och effektiviseringar.

    Alla medarbetare mste ges frutsttningar att aktivt delta i arbetet fr att n mlen: det r genom allas vrt engagemang i Ring-forsarbetet som vi kan producera lnsam el med skerhet som hgsta prioritet. Vi ger aldrig avkall p skerheten, men vi kan lsa vra uppgifter p ett effektivare stt med bibehllen skerhet, sger Bjrn Linde VD fr Forsmark och Ringhals.

    Program Ringfors har formulerat en tydlig vision: "Genom sam-verkan och samarbete inom Ringfors kan vi tillsammans skapa

    en framtid fr Vattenfalls krnkraftverksamhet och n mlet att producera lnsam el med skerhet som hgsta prioritet". Utifrn

    visionen har man satt upp tv ml som ska ns till 2021.

    0

    10

    20

    30

    40

    50Prognos

    2006 2015 2021

    19 re/kWh

    re/ kWh

    Produktionskostnad till och med 2015 exklusive effektskatt (enligt IFRS).

    Eva Halldn

    Bjrn Linde

    Marknadspris Nordpool.Ml produktionskostnad 19 re/kWh exklusive effektskatt till 2021.

    Prognos marknadspris Nordpool.

    Vykort frn elfabrikernasid 8-9

    Hyllmetrar fyllda av historiasid 20-21

    Frst ..............................................................2Visionen frtydligar Ringfors syfte 3Vinden vnder fr krnkraften ...4-5Fyra snabba med Torbjrn .................5Uppsnappat ..........................................6-7

    Idrotten och arbetslivet hand i hand

    sid 10

    SKB gr p djupet med berget ....11Profilen: Bjrn Linde ...................12-14Tnk STARK ............................................15Egen analys guld vrd ..........16-17Just nu........................................................18Mitt jobb Sandra Jensen ..............19

    Visste du att? ........................................22Tvling ........................................................23Folk ..............................................................24

  • Reaktion Nr 3 20164

    Vinden vnder fr krnkraften

    Lga elpriser och effektskatt har pressat den svenska krnkraftsindustrin intill bristningsgrnsen. Det r ett miljmssigt och samhllsekonomiskt haveri med en tidigarelagd nedslckning av Vattenfalls reaktorer, enligt Torbjrn Wahlborg,

    chef fr Vattenfalls elproduktion.

    Text: Pekka Knt Foto: Elisabeth Redlig

    Inget ont som inte har ngot gott med sig brukar man, kanske lite slentrianmssigt, sga men ibland visar sig det gamla uttrycket stmma. Fr nr Vattenfalls ledning konsta-terade att villkoren fr svensk krnkraftsin-dustri frsmrats s till den grad att det inte

    lngre var fretagsekonomiskt frsvarbart att driva den vidare, s bidrog det nd till att energidebatten i Sverige fick frnyad kraft.

    Torbjrn Wahlborg kan drfr se tillbaka p ett intensivt r, med visserligen gott om medieutrymme, men dr huvuddelen av ett

    omfattande opinionsarbete nd skett via andra kanaler.

    Vi har sjlva sett till att uttala oss i media, samtidigt har en massa olika intressenter ska-pat ett vldigt engagemang kring krnkraften. Industrin, fackfreningarna och kommun-

    Ak

    tuel

    lt

  • Reaktion Nr 3 2016 5

    1. Vad har du fr planer fr Almedalsveckan i r? Jag kommer att delta i ett antal seminarier bde som talare och i paneler. Just i r kommer en hel del seminarier handla om energisektorn och framtida energisystem. Dessa ser jag fram-emot att lyssna p.

    2. Vad betyder Almedalen fr krnkraften? Eftersom energipolitiken str i fokus i r har vi mjligheter att verkligen visa upp oss infr beslutsfattare och opinionsbildare. Med debat-ten om effektskatten frhoppningsvis bakom oss hoppas jag vi fr en framtriktad diskus-sion om krnkraftens roll i energisystemet. SKB kommer ocks dit och visar upp fartyget Sigrid. Det kan uppmuntra till debatt om slutfrvars-frgan som kommer att lggas p regeringens bord 2018.

    3. Vad kan du sga om krnkraftsproduktionen i vr? Hitintills har det gtt vldigt bra, ven om vi haft utmaningar med bottenplten i R2. Men jag r mycket njd, jag knner att det sker bra saker i verken, att alla frsttt hur viktigt det r att hitta nya effektivare lsningar. Att erst-ta utslppsfri krnkraft med annan utslppsfri kraft r ett enormt resursslseri fr samhllet.

    4. Vad har du fr semesterplaner i sommar? Jag ska vandra lngs Kungsleden i fem dagar med nra och kra, eventuellt ven bestiga Kebnekaise. Men sedan ska jag ven tillbringa sommaren p min grd i Skvde, bruka jorden och ta hand om mina hstar.

    med TorbjrnFyra snabba

    Sammantaget knns det som det finns ett vldigt stort std fr krnkraften i Sverige.

    ledningar i berrda kommuner har alla uttalat sitt stora std fr krnkraften i Sverige. Och sist men inte minst har de politiska partierna blivit tydliga i hur de str i krnkraftsfrgan. Sammantaget knns det drfr som det finns ett vl-digt stort std fr krnkraften i Sverige.

    Hela Vattenfalls ledning arbetar aktivt med frgan. Det starkaste argumentet r att utan ndrade villkor fr krnkraften s blir det inga investeringar i obe-roende hrdkylning. D mter Vattenfall inte SSM:s krav fr att f driva krn-kraft efter 2020. Som en konsekvens av detta skulle de svenska koldioxidut-slppen ka med 100-tals miljoner ton.

    Men ven om miljar-gumentet varit fram-gngsrikt s har det nd varit lite problematiskt, enligt Torbjrn Wahlborg.

    De flesta partier vurmar fr att bygga ut den frnybara energiproduk-tionen med hjlp av olika former av std. Vi kommer ocks med all skerhet behva std till frnybart men det hr r inte rtt tidpunkt. Elmarknaden lider redan idag av verkapacitet och att byg-ga ut nya produktionskllor 20 r innan de behvs r ett hemskt resursslseri. Jag anser att ngot miljargument fr att bygga frnybart inte finns, eftersom krnkraftens koldioxidutslpp r lgre n bde vind och sol vid en livscykel-analys.

    Utan krnkraften som en del i omstllningsprocessen till frnybart kommer dessutom kostnaderna fr samhllet att rusa ivg. Flera utom-stende bedmare som IVA, IEA och Nordiska ministerrdet har alla kommit fram till siffror i spannet 200-250

    miljarder kronor i totala kostnader vid en tidigarelagd nedslckning av reaktorerna.

    Vattenfalls informationsarbete har dock varit framgngsrikt och Torbjrn Wahlborg ser nu hur Vattenfalls arbete gr in i en lite ny fas.

    Vi fortstter att fokusera p beslutsfattare och olika viktiga instanser inom samhllet. Vi hller

    kontakten med dem som stdjer oss och frsker informera alla andra. Sen har vi en resa att gra nr det gller krnkraftsopi-nionen i samhllet. Hr r det absolut viktigaste att vi fortstter att driva vra verk p ett skert och effektivt stt. Att vi levererar el nr den behvs och ser till att det inte blir ngon form av

    incidenter eller miljskandaler i vra produktionsanlggningar. Det r vad folk frvntar sig av oss. Dessutom att se till att vi fr ett beslut i slutfrvars-frgan och visar att vi har de tekniska lsningar som krvs.

    Ett lgt elpris, som av allt att dma bestr under verskdlig tid, kommer dessutom att tvinga Vattenfall till kostnadsbesparingar fr att generera det kapital som krvs fr att reinvestera i reaktorerna. Men trots en del tuffa omstndigheter r Torbjrn Wahlborg sker p sin sak.

    Jag r optimist och tror att vi kom-mer driva vra verk till 2040, eftersom allt annat n att driva krnkraften vidare vore bde kapitalfrstrning och samhllsekonomiskt resursslseri.

    Foto

    : Jes

    per

    Joha

    nsso

    n

    Foto

    : Nora

    Wah

    lborg

    R

  • Reaktion Nr 3 2016 6

    Hall dr! Ingemar Engkvistsom frn och med halvrsskiftet tilltrder som ny chef fr WANO:s Pariskontor. Ingemar jobbar idag p Uniper, men har en lng karrir bakom sig inom svensk krnkraft. Han har suttit i bde Ringhals och Forsmarks styrelser.

    Under mnga r arbetade Ingemar p Barsebck men vid sekelskif-tet flyttade han till Ringhals dr han blev blockchef i samband med sammanslagningen. Drefter tervnde han till Eon och blev chef fr OKG. Idag kallar han sig fr Senior Executive Advisor.

    Hur kommer det att synas att WANO fr en svensk chef? Min mission r att ka effektiviteten i organisationens processer. Jag kommer ju in med ett medlemsperspektiv. WANO:s uppdrag r att leverera vrde till medlemmarna och organisationen mste bli mer kostnadsmedveten. Det gller inte minst i samband med de Peer reviews som man genomfr.

    Du ska nu tillbringa ngra r i Paris. Hur r det med franskan? Det r inte mycket med den, men i arbetet r det engelska som gl-ler. Dels r det en internationell blandning av mnniskor p kontoret, dels kommer jag att vara ute och resa en hel del. Men jag ska frska att lra mig lite i alla fall.

    Ingemar tilltrder tjnsten 1 juli men redan i brjan av maj ker han ner fr att bland annat leta bostad.

    Jag prioriterar att bo bra. Ska man bo i Paris ska det vara p ett ngotsnr centralt stlle s att man kan ta del av vad staden erbjuder och dessutom inte ha s lngt till arbetet.

    Vad tycker familjen om att du ska flytta till Paris? Jo d, det r en del som redan erbjudit sig att komma p besk, inte minst (de vuxna) barnen. Det verkar minst sagt

    attraktivt att ha en adress i Paris. Min fru kommer givetvis att tillbringa en del tid dr.

    Du r 59 r nu. r det hr sista steget i karriren? Haha, nej det kan jag inte lova! Visserligen r det ett frordnande p fem r (3 + 2) och d r jag i nrheten av pensionsldern men man vet aldrig vad som dyker upp.

    Rule Britannia!Den brittiska regeringen satsar nstan 80 miljoner pund fr att stdja byggandet av fem nya hgskolor fr utbildning kring stora infrastrukturprojekt, vilket ven omfattar krnkraft. Syftet r att skerstlla att Storbri-tannien har kompetenta personer i branscher som r avgrande fr den ekonomiska tillvx-

    ten: hghastighetstg, krnkraft, onshore olja och gas, IT samt den kreativa industrin.Av de fem hgskolorna tilldelas National College for Nuclear 15 miljoner pund fr att boosta utbildningar inom krnteknik. Den nya hgskolan frvntas ppnas i september 2017 och ha sitt nav i Somerset och Cumbria.

    Utbildningsminister Nick Boles kommente-rar: Detta r den investering i hgteknolo-gisk kompetens som fretagen ropar efter: vi prioriterar att leverera utbildning med hg kvalitet, tekniskt fokus och tydliga vgar till arbete.

    Tnk p att...Hlla utrymnings-vgarna fria!

    43r den vanligaste stoleken p arbetsskor p Forsmark och Ringhals. I alla fall r det den storlek som kps in och vandrar ut frn vra frrd oftast. Ringforsarna fljer med andra ord normalkurvan: den genomsnittlige svenske mannen har storlek 43,5 (genomsitt fr damer r 38,5).

    I dagslget finns vrldens 441 krnkraftverk i drift frdelade ver 30 lnder. Tillsammans har de en nettokapacitet om 382 855 MW, allt enligt den senaste utgvan av skriften Nuclear Power Reactors in the World som ges ut av det internationella atomen-ergiorganet IAEA. Enligt rapporten r 67 anlggningar under uppbyggnad, vilka kommer addera ytterligare 66 428 MW till den rliga nettovo-lymen krnkraftsel. Av de reaktorer som r under uppbyggnad finns 24 i Kina. Informationen i den 80-sidiga rapporten kommer frn IAEA:s informationssystem PRIS, en rik klla till uppgifter om vrldens krnkraftsreaktorer. Rapporten finns att hmta p www.iaea.org.

    Krnkraften enligt IAEA

    Twittrat

  • Reaktion Nr 3 2016 7

    Mste provas!

    624 nya skovelbladForsmark 2 inledde rets revisionsperiod. Ett av rets strsta jobb var bytet av sko-velbladen p samtliga sex lgtrycksturbiner, d provningar visat p att topparna p de gamla skovlarna p steg sex, tagit i innerhusen. Vid omskovlingen lyftes rotorerna ut frn lgtrycksturbinerna och sammalagt 624 skovelblad byttes.

    Sommarkaka till mnga Alla vet ju att f saker har en s positiv effekt p trtta kollegor som en riktig gofika framt tvtiden p eftermiddagen. Hr kommer recept p en lttbakad sommarkaka att verraska fikagnget med:

    Cirka 16 bitar, servera med vaniljss eller vispgrdde

    Ingredienser: 4 1/2 dl strsocker 6 gg 4 1/2 dl vetemjlFyllning: 350 g rabarber (i mindre bitar) 2 dl frska jordgubbar, hallon eller vinbr

    Garnering: 100 g smr (kallt) 3/4 dl prlsocker (eller rsocker)

    Gr s hr:1. Stt ugnen p 200 grader. 2. Vispa gg och socker vitt och psigt. 3. Rr ner vetemjl. Bred ut smeten i en bakpltspapperskldd lngpanna. 4. Frdela rabarber och/eller br ver kakan och hyvla ver kallt smr med en osthyvel. Str ver prlsock-er eller rsocker. 5. Stll in plten mitt i ugnen, snk temperaturen till 175 grader och grdda i 20-30 minuter. 6. Lt kakan svalna och skr den sedan i rutor. 7. Njut av kakan och kollegornas frtjusta utrop.

    Foto: Bo-Ingvar Jnsson, recept Hem-bakningsrdet

    Skulle du sga till?

    14%Vrldens tv frsta kommersiella krnkraftverk startade i USA r 1960. Nu, drygt 55 r senare, finns mer n 400 reaktorer i drift. De svarar fr 14 procent av vrldens elkraftpro-duktion. Drygt 60 nya reaktorer hller p att byggas och planer finns fr omfattande utbygg-nadsprogram i flera lnder.

    Klla: www.svenskenergi.se

    Krnkraften enligt IAEA

    Noll olyckor och tillbud ett av krnkraftverkens viktigaste fokusomrden. Alla ska kunna komma till sitt arbete, gra sitt jobb, och sedan ka hem i samma skick fr att sedan kunna tervnda till arbetet dagen drp. En del i arbetet fr en skrare arbetsplats handlar om att vga sga till om man ser att ngon r p vg att beg ett misstag. Att sga till p ett bra och konstruk-tivt stt r att vara en del av situationen och p s vis ven en del av lsningen. Skulle du sga till?

    Det r alltid viktigt att uppmrksamma skerheten p arbetsplatserna. Hur bidrar du till ett skert arbete? F

    oto: A

    nnik

    a

    rnbo

    rg

    Foto

    : Ali

    Abd

    alla

  • Reaktion Nr 3 2016 8

    Sol, semester och spnnande utflykter: nu drar sommaraktiviteterna fr allmnheten igng fr ssongen. Hr bedrivs ett viktigt frtroende-

    skapande arbete fr att sprida kunskap och fakta om krnkraften.

    Vykort frn elfabrikerna

    Sommaraktiviteter p Forsmark

    Guidad busstur Varje r besker mellan 10 000 och 13 000 personer sommarverksamheten. En populr sommaraktivitet i Forsmark r de guidade bussturerna. Flj med till krn-kraftverksomrdet och ut till Biotestsjn. Bussturen avslutas med en tur genom den anrika bruksmiljn.

    ExperimentverkstadHr fr barn, bde sm och stora, lra sig mer om elektricitet och kraftproduktion genom olika expe-riment. Vid experimentverkstaden finns ocks en hoppborg, elbilar, Airwheel (segway), radiostyrda btar och Kinect sports, dr du r din egen spelkontroll.

    Guidad tur i Engelska parkenDen som vill kan flja med p en rundvandring i Engelska parken, intill Forsmarks herrgrd. Hr kan man promenera runt och se spegeltemplet, Belisars tempel och minnesobelisk, Voliren, Eremitens hydda och andra sevrdheter som ramas in av den mycket vackra miljn. Hr passar det bra att sl sig ner med en medhavd matsck fr att njuta efter en dag fylld av aktiviter i Forsmarks bruk. 2009 vckte parken nationell uppmrksamhet nr den kom p delad fjrde plats i tvlingen Sveriges vackraste park.

    BruksmuseumI bruksmuseet finns historiska freml frn brukets oli-ka tidsepoker. Hr r det guidade visningar varje dag.

    Forsmarks CafHr serveras kaffe, smrgsar, paj, fikabrd, kulglass och lttare luncher.

    Fr mer information om ppettider med mera, besk www.visitforsmark.se.

    Forsmark

    Ls mer p www.visitforsmark.se

    Ju

    st n

    u

  • Reaktion Nr 3 2016 9

    Vykort frn elfabrikerna

    Ringhals tar varje r emot 10 000 beskare i sitt Infocenter. Tv tredjedelar r olika grupper p studiebesk, och resten spontanbeskare. Av dem r mnga barnfamiljer som ker en tur med det populra eltget, tar en fika och besker den interaktiva utstllningen. Anstllda tar grna hit slkt och vnner fr att visa upp sin arbetsplats.

    Guidade visningar

    Interaktiv utstllning

    Eltg genom indu-striomrdet

    Prva eldrivna Air-wheels

    Elbilar fr de sm

    Konstvandringar

    Fri entr fika ingr

    Informatrerna har en viktig roll i krnkraftens frtroendear-bete. Sommarverksamhetens guidade visningar r ibland en utmaning, d grupperna ofta r blandade bde vad det gller lder och kunskapsniv. Det gller att inte bli fr komplicerad:

    Allmnheten har generellt stora synpunkter men begrnsa-de kunskaper kring krnkraften, sger Sigvald Hallberg, hr till-sammans med informatrskollegan Erika Lek. Att visa ppenhet och bjuda in till vra anlggningar r ett stt att avdramatisera och fylla p med fakta. Vr filosofi r att beskarna ska g hr ifrn med en positiv knsla efter ett trevligt bemtande och ha ftt svar p sina frgor.

    KonstvandringRinghals har (kanske lite otippat) en av landets finaste sam-lingar av 80-talskonst. Den r unik i sitt slag d ett 20-tal tekniker finns representerade. Under fyra onsdagar i juli guidar Ann-Sophie Gustavsson bland konstverken som finns runt om i lokalerna inne p industriomrdet, dr de smyckar svl verk-stder, kontor som personalmatsal med mera.

    Ringhals

    Sommaraktivite-ter p Ringhals

    Ls mer p www.visitringhals.se

    Ju

    st n

    u

  • Reaktion Nr 3 2016 10

    Idrotten och arbetslivet r nra beslktade. Det menar Rolf Fernroth frn Forsmarks underhllsavdelning. Han hll i spakarna d rets frelsare till inspirationsdagen skulle

    utses. Bde i idrotten och i arbetslivet handlar det om prestation, samarbete,

    frutsttningar och krav. Men fram-frallt r bda ett lagspel. Vi kan inte ensamma bygga upp en bra verksamhet det gr vi tillsam-mans, sger Rolf.

    Jobba med ditt eget till-stnd

    Anders Frisk debuterade som fotbollsdomare i tidig lder och har

    dmt fotbollsmatcher frn femman-naplanerna i hemorten Mlndal till de

    stora arenorna i Spanien. 2005 fick karriren

    dock ett abrupt slut d Anders och hans familj hotades efter en fotbollsmatch i Champions Leaguemtet mellan Chelsea Barcelona.

    Idag arbetar Anders som frslj-ningschef p ett frskringsbolag och som frelsare dr han delar med sig av sin syn p samspelet mellan mnniskor.

    Anders menade att ett gott samarbete mellan lagspelare, grup-per eller familjer brjar hos en sjlv. Det r viktigt att jobba med sitt eget tillstnd. Kommer jag till jobbet och r sur och grinig s kan det smitta av sig p mina kollegor, sger Rolf.

    En annan viktig aspekt som Anders lyfte var tankens kraft. Mlar du upp en positiv mental bild av hur dagens arbete ska utfras eller hur samarbetet under arbetets gng ska se ut, s kar chanserna att det faktiskt blir s.

    Kroppssprk sger mer n ordUnder frelsningen talades det ven om kroppssprkets betydelse vid samarbete med

    andra. Man kan med ord sga en sak

    men med kroppssprket en annan. Anders gav ett exempel dr han som domare ibland begrnsas av sprkbar-rirer. Han skulle dma straff under en fotbollsmatch, pekade med hela handen p straffpunkten och skrek korv med brd!. Det fanns inga tvek-samheter den gngen vad domaren

    ville, berttar Rolf och forttter: Det var mycket som sades vid frels-

    ningstillfllet som bde jag och mina kollegor knner att vi kan applicera p vr vardag, bde i arbetslivet och privat. Det hr med knda frelsande idrottsmn eller idrottskvinnor r ett vinnande koncept som vi kommer fortstta med till kommande inspirationsdagar.

    Idrotten och arbetslivet hand i hand

    Samarbete var fokus d tidigare fotbollsdomaren Anders Frisk be-skte Forsmark under underhllsavdelningens rliga inspirationsdag.

    Text: Julia Rydberg Foto: Julia Rydberg och Eva Fischer

    Rolf Fernroth

    Anders Frisk, den svenska fre

    detta fotbollsdomaren, med en lng

    internationell meritlista som bland

    annat dmt EM-finalen 2000, var i

    Forsmark och frelste om samarbe-

    te. Under sitt besk passade att han

    ven p att kika i personaltidningen

    Reaktion.

    Set

    t oc

    h h

    rt

    R

  • Reaktion Nr 3 2016 11

    Utb

    lick

    I Sderviken i Forsmark r SKB i gng med att gra byggfrberedande underskningar p platsen dr Krnbrnslefrvaret r tnkt att ligga.

    Vi mste jobba p och vara proaktiva, frklarar SKB:s enhetschef Niklas Heneryd. Nr vi fr klartecken frn myndigheterna och regeringen att brja bygga mste vi vara redo att stta i gng.

    De inledande underskningarna pgick under sju veck-or kring jordens hllfasthet, lget fr bergytan under jord, ytliga sprickor och det ytliga bergets egenskaper. Det var djuplodande underskningar men samtidigt inte.

    Vi hll oss som mest ner till fem meters djup i berget och nr resultaten analyseras kommer vi att f vrdefull in-formation infr det planerade bygget av slutfrvaret, sger Johannes Petrone, som r geoteknisk aktivitetsledare.

    Under maj gjordes dessutom styrda provborrningar ner till 500 meters djup. All verksamhet sker med stor varsam-het kring naturen i omrdet.

    Det var Susanne Anderssons budskap nr hon i egen-skap av ansvarig chef fr SKB:s krntekniska anlgg-ningar nyligen p seminariet Mtesplats SKB redogjorde fr hur besluten om frtida stngning av fyra svenska reaktorer pverkar SKB:s arbete.

    Det kommer mer brnsle lite tidigare, men annars r det inget nytt, sa Susanne Andersson och frklarade att efter att reaktorerna stllts av kommer sluthrdarna att successivt flyttas ver till mellanlagret Clab vilket krver ny planering fr mottagandet.

    Mottagningstakten karI snitt tar SKB emot 70 transportbehllare rligen. Enligt de nya planerna kommer antalet ka redan under de nrmaste ren. Som mest rknar SKB med att ta emot 115 behllare p ett r, vilket kommer att ske under 2018. Det r lika mycket som togs emot under tiden d reaktorerna i Barsebck tmdes.

    Fr oss handlar det mycket om att se till att vrt trans-portsystem r i s god form som mjligt och nu jobbar vi med att ta fram nya transportbehllare som vi kan kra mer brnsle i och p s stt f effektivare transporter.

    En annan viktig pusselbit handlar om att utka lagrings-kapaciteten p Clab. I dag finns dr cirka 6 300 ton anvnt brnsle och SKB har tillstnd att mellanlagra upp till 8 000

    ton. Enligt den nya planeringen kommer den mngden att vara uppndd redan 2022/2023. SKB har anskt om att f ka kapaciteten till 11 000 ton.

    Mnga undrar om vi ska bygga ut Clab, men det ska vi inte gra. Vi ska lsa det hr genom att omfrdela hrd-komponenter och lasta om brnslet i kompaktkassetter, frklarade Susanne Andersson.

    Frgor om kylning och skerhetPubliken visade stort intresse och stllde en hel del frgor. Bland annat undrade Bodil Liedberg-Jnsson frn Oskarshamns kommun hur SKB tnker lsa kylningen av mellanlagret nr nu mer brnsle ska lagras dr. Hr berttade Susanne Andersson om det nu pgende arbetet med att bygga en ny kylkedja p Clab och om planeringen fr den nya kylkedja som kommer att finnas i inkapslings-anlggningen.

    En fundering som mnga hade rrde skerheten. Kan den kade mottagningstakten av brnsle till Clab ventyra skerheten i anlggningen och vid transporterna? Men dr var Susanne Andersson tydlig med att allt arbete sker en-ligt de tillstnd som Strlskerhetsmyndigheten utfrdar. Dessutom r SKB alltid noga med att gra egna vrdering-ar innan arbeten utfrs och det r alltid kunnig personal som skter jobbet.

    ke StigssonAtt man ska vara po-sitiv, ha ett bra bem-tande och investera i mnniskor.

    Vad tar du med dig frn frels-ningen?

    Ulric HillstedtAtt man ska vara po-sitiv i mtet med nya mnniskor och vikten av kroppssprket fr att inleda en relation p ett positivt stt. Kroppssprket spelar en stor roll i hur man uppfattas av andra mnniskor.

    Marie RosengrenTnka p att man ska gra ngot annorlunda eller ovntat ibland fr att verraska.

    Thomas JohanssonAtt man ska ha en tanke och en tro p ngot som till en br-jan verkar omjligt. Sikta p mlet och tro p att du kan n dit.

    SKB gr p djupet i berget

    Johannes Petrone (i mitten) r spnd p resultatet av de geotekniska underskningar som nu grs i Forsmark. Till vnster str Hans-Ola Engstrm, och till hger Mats Sjstrm, bda frn Tyrns.

    Tidig stngning men vi fortstter som vi alltid gjort Vi fr lite mer brttom, men annars

    fortstter vi gra det vi alltid gjort ta emot anvnt krnbrnsle fr mellanlag-ring och kortlivat radioaktivt avfall fr

    slutfrvaring i SFR.

    Text: Anna Wahlsten Foto: Lasse Modin

    Susanne Andersson fick mnga frgor om krnbrnsle.

  • Reaktion Nr 3 2016 12

  • Reaktion Nr 3 2016 13

    VD med fokus i nuet

    Efter tre mnader p VD-posten har Bjrn Linde blivit varm i klderna. Sjlv tycker han att han har ftt det bsta jobbet inom Vattenfall. Men jobbet r inte

    det enda som r bra i livet fr Bjrn.

    Text: Emma Steinwall Foto: Annika rnborg

    Hur har din frsta tid som VD varit? Ngra verraskningar? Vldigt intensiv! Det har varit mycket arbete med att lra knna Forsmark, bde anlgg-ningen och mnniskorna, fr att kunna g in som DL1* dr. Men det har varit jtteroligt. Jag tycker att jag har ett kanonjobb jag kan inte tnka mig ett bttre jobb inom Vattenfall.

    Ngra strre verraskningar har det inte varit, jag jobbade ju nra Eva i tv r och hade ganska bra koll p vad jobbet innebr.

    Bjrn brjade p Ringhals som under-hllschef 2008. Men ngra lngsiktiga planer p VD-posten fanns inte med d.

    Absolut inte, jag slutade karrirplanera innan jag fyllde 30. Fr mig handlar det om att prestera och ha fokus dr man r, d pp-nar sig mjligheterna.

    Som ny p Ringhals sa Bjrn i en intervju att han ville bli ihgkommen som en rttvis person, ngon som gr skillnad. Jag vill vara ngon som str fr sina sikter, men respekte-rar att andra har sina.

    Sa jag det? Det var bra sagt, sger Bjrn och skrattar glatt.

    Vad innebr rttvist fr dig? Att var och en bedms utifrn sina frut-sttningar, inte enbart utifrn prestation och resultat. Rttvisa innebr inte alltid att saker ska frdelas identiskt.

    Filosofin att det alltid finns tid att tnka efter en minut innan beslut har Bjrn alltid haft med sig.

    Skjuta frn hften r inte min grej. Jag vill ta in hela bilden, fler aspekter och ibland ta det ett varv till innan beslut. Det gller ven i personliga frgor.

    Funderade du lnge innan beslutet att ta jobbet som VD? Nej, just det behvde jag inte fundera s lnge p, det var ett ganska ltt beslut.

    Vad hade du fr farhgor infr jobbet? Att det skulle vara ensamt, nr det gller vissa frgor. Men det har det inte varit, jag har god backning av ledningsgruppen. Jag har ingen mentor, men jag vnder mig till folk utifrn vilken frga det gller.

    Sen var det sjlvklart resorna. Har man en familj mste man givetvis ta ett reso-nemang med dem innan man tar ett snt hr jobb. Men barnen r strre nu, och jag frsker att inte arbeta s mycket p helgerna, s det fungerar.

    Vad lockade mest? Jag trivs bra med att f bestmma, sger Bjrn utan att tnka efter. Och har man varit vice VD knns det som ett naturligt steg. Sen blev jag sjlvklart glad och smickrad ver frgan. Men framfr allt kndes det spnnan-de att f bekanta sig med en helt ny anlgg-ning (Forsmark), och att nd f vara kvar p Ringhals.

    Efter drygt sju r p Ringhals, vad r ditt bsta minne? Det bsta minnet tror jag ligger framfr mig att f starta Ringhals 2 igen efter tv r

    utan produktion. Jag nskar verkligen, och r ganska vertygad om, att vi fr mjlighet att kra de sista tre ren. Men annars r det nog inget specifikt minne, mer helhetsminnet att jag trivdes fantastiskt bra p underhllsavdel-ningen.

    Inget som sticker ut lite extra? Ok d, mjligheten att trffa och lra knna Gunde Svan under veckan han var p Ring-hals (2009) var ett riktigt kul minne, han r en stor idol. Jttebra coaching och ett framtr-dande man minns!

    Vad r du mest stolt ver i din karrir? Det r nog en hndelse under min tid som platschef p Albany i Halmstad. Jag lyckades manvrera en svr situation s att vi kunde undvika nedlggning. Det kndes riktigt stort.

    Ngot du ngrar? Nej.

    Bjrn r vl medveten om detta inte r glada tider fr alla.

    Vad vill du sga till dem som kanske tappat motivationen eller arbetslusten infr avvecklingen? Hur hller man engagemanget uppe i motvind? Det r ju individuellt hur man hanterar sdana hr knslor, men jag tror generellt att det r bra att prata med andra. Det kanske inte alltid r ltt att prata i grupp, men frsk

    Ls mer p nsta sida

    * DL (Driftledningen) bestr av tre niver: DL1 (vd), DL2 (blockchef), DL3 (driftchef) och DL 4 (skiftchef)

  • Reaktion Nr 3 2016 14

    hitta ngon att dela tankarna med. Sen tror jag att det r bra att frhlla sig till fakta och fokusera p vilka frdelar som ocks kan uppst i frndringen.

    Det r ocks ltt att vi glmmer bort fram-tiden fr R34 och Forsmark. Det behver inte bara bli smre tider, ven om det blir annor-lunda. Jag tror att de flesta kommer att kunna erbjudas jobb, och att mnga ocks har en vilja att jobba med avvecklingen.

    Vad har du fr planer? I livet? Jag har ingen bucketlist, jag lever inte s. Och det knns faktiskt som om vi r lite frdiga med allt planerande. Vi har jobbat och fixat s mycket de senaste ren, nu lever vi bara gott och njuter.

    Nej, jag har verkligen inget att klaga p. Skulle jag klaga vore det smaktigt nr det finns s mnga som har det jobbigt p riktigt.

    Nej, ngra klagovisor blir det inte frn Bjrn. Mest njd r han med flytten till Varberg.

    Varberg r fantastiskt, jag lskar den hr stan! Den r lagom jtteliten, inga hemska kp-centrum och snt.

    Vad gr du nr du inte jobbar? P lrdagmorgnar spelar jag fotboll med gub-barna, det r veckans hjdpunkt. Annars umgs jag sjlvklart med familjen. Och s springer jag pliktskyldigast.

    Jag brjar bli ldre, sger Bjrn utan att blinka. Nu springer jag mest meditativt, inga lopp och snt, det r fr mycket folk. Jag tvlar mot mig sjlv istllet.

    Skjuta frn hften r inte min grej. Jag vill ta in hela bilden.z

    Om Bjrn Linde lder: 45 rBor: Trslvslge utan-fr VarbergFamilj: Fru och tv pojkar, 11 och 15 rGr p fritiden: Umgs med familjen, trnar lite helst fotboll men ven lite lpning och SUP, spenderar tid i stugan i Smland nr tillflle gesKarrir innan Ringhals: Platschef Albany In-ternational i Halmstad, innan dess Stora Enso.Ser fram emot: R2 i driftMl i livet: Lra mig mer om allt, gra skill-nad och vara en bra make och farGillar: Utfrskning, fotboll, resa med familjenBlir arg av: Svek och egoismVill lra mig: VindsurfaOknd talang: Har ingen oknd, rtt bra p att ka skidorSkulle ta med till en de : Familjen och SUP-brdanAntal koppar kaffe per dag: Alldeles fr mnga

    Fotboll r en av Bjrns passioner.

    R

  • Reaktion Nr 3 2016 15

    Det rcker inte med att bara skicka ut personal p station och sga tnk STARK. Ledningen mste ven jobba aktivt fr att skapa rtt frutsttningar fr att tillmpa felfrebyggande metoder, sger Maria Gab-rielsson som, tillsammans med underhllsav-delningen, utformat rets utbildningsinnehll i vardagsskerhet.

    Det r viktigt att vi gr frn att prata om att de felfrebyggande arbetsmetoderna ska anvndas till hur vi faktiskt tillmpar dem. Det menar Maria som till vardags arbetar med hndelseutredningar frn ett MTO-per-spektiv (mnniska, teknik, organisation) och som jobbat fr att baka in synsttet MTO i utbildningen. Viktigt att ha rtt frutsttningar Jag tror att det r lttare sagt n gjort att an-vnda verktygen d man str ute p stationen, mitt i natten, och mekar. Man r trtt, det r stress och revision och ngot annat vntar, sger Maria.

    Fr att kunna tillmpa metoderna mste man ha rtt frutsttningar. Det mste bland annat finnas ett gruppklimat som tillter att man sger vnta hr, stopp. En frutsttning fr att kunna tillmpa de felfrebyggande arbetsmetoderna r ocks att det finns en frstelse fr tekniken, rtt verktyg samt att de r anpassade till hur vi som mnniskor jobbar.

    Personen som mekar ute p stationen kan ses som den sista skerhetsbarriren som fregtts av mnga frberedelser som bland annat PJB, Pre-Job Briefing. Hur vet jag som mekar att jag har rtt frutsttningar? Hur vet jag att det hr arbetet r bra planerat och vl frberett? Att lyfta och problematisera dessa tankar r en viktig del i utbildningen.

    Alla faktorer pverkar varandra Vi kan gra tekniska underskningar om varfr en pump har gtt snder. Men det r en pump som har placerats dr av en mnniska som arbetar i en organisation. Mnskliga fel r som regel en konsekvens av att man inte har rtt frutsttningar. Fr att frst varfr ngot intrffat och vad vi ska gra fr att skapa rtt frutsttningar i framtiden, mste man se p alla faktorer och hur de pverkar varandra. Det spelar ingen roll om vi sger skruva inte

    p det dr sttet nsta gng. Vid ett annat till-flle r det ngon annan som kommer dit och inte ftt den informationen, sger Maria.

    Under utbildningen exemplifierades det ven vad det r man menar med vardagss-kerhet och hur felfrebyggande arbetsmetoder kan tillmpas konkret i en arbetssituation.

    Deltagarna fick prova att gra ett lyft samt montera ett sprngbleck i en mock-upp p Forsmark 3. Lyft och montage av sprng-bleck r exempel p tv arbetssituationer dr frutsttningar, frberedelser och tillmpning av felfrebyggande arbetsmetoder r mycket viktiga.

    Bengt Eriksson Det var en bra mix av mnniskor frn olika avdelningar och firmor. De praktiska vningarna var bra upplagda.

    Kenneth Matsson Det r viktigt med en ifrgasttande attityd och frberedelse, PJB, innan arbetet startar.

    Anders Eriksson Jag tycker att kursen p ett trffskert stt pvisar hur ltt det r att gra fel och att vra instruktioner oavsett hur vlskrivna de r krver att utfraren har en viss grundkompetens och frmga att ifrgast-ta. Speciellt montagedelen (sprngblecket) var intres-sant d fallgroparna var mnga och vikten av att ifrgastta och inte ta fr givet det som kommer till en blev vldigt uppenbart.

    Tnk STARK! Men rcker det?

    Felfrebyggande arbetsmetoder i all ra, men har du rtt frutsttningar fr att tillmpa dessa verktyg? Under rets frsta mnader genomfrdes

    utbildningar i vardagsskerhet p Forsmark.

    Text och foto: Julia Rydberg

    Vad tog du med dig frn utbildningen?

  • Reaktion Nr 3 2016 16

    Egen analys guld vrd

    P Ringhals sprnger man bomber som bidrar till effektivisering och minskade kostnader fr bde Ringhals och Forsmark. Lter det mrkligt? Kanske men det r faktiskt helt sant! Vi hlsade p i kemilabbet dr Maria Davidsson och

    Ulrika Pichler arbetar med saken.

    Text: Gsta Larsen Foto: Annika rnborg

    En frdel med att gra analyserna i egen regi r att man nu kan hantera akuta renden frn organisationen mycket snabbare.

  • Reaktion Nr 3 2016 17

    Den tekniska mrk-ningen av kemiska produkter ska alla som arbetar i vra system knna till. Den visar var och hur olika preparat fr anvndas p Fors-mark och Ringhals.

    Maria Davidsson

    Ulrika Pichler

    Teknisk mrkning

    Produkten fr komma i kontakt med alla typer av processystem och processmedier.

    Fr anvndas p insidan av systemen. Rester behver ej avlgsnas

    Produkten fr komma i kontakt med alla typer av processystem och processmedi-

    er. Fr anvndas p insidan av systemen. Rester mste avlgsnas p insidan av systemen. P utsidan beh-ver inte rester avlgsnas.

    Produkten fr komma i kontakt med utsidan av processystem. Rester mste avlgsnas.

    Produkten fr ej anvndas i eller p processystem.

    Produkten fr ej anvndas p kontrollerat omrde, ej heller PWR-turbinsida.

    Omfattar bland annat driftkemika-lier, lab-kemikalier, TBY-produkter och gaser.

    Det handlar om en metod fr att analysera innehllet i produkter som r tnkta att anvndas i vra an-lggningars driftsystem, och dr fel produkt i vrsta fall kan f kostsamma konsekvenser.

    Den hr metoden r ny fr oss, berttar Maria Da-vidsson. Tidigare lmnade vi ivg alla sdana analyser, men nr fretaget som utfrde testerna lade ner verk-samheten beslt vi oss fr att gra dem i egen regi.

    Metoden har man ftt hjlp med frn OKG som anvnt den sedan ett par r.

    Maria och Ulrika har gjort 50 analyser av det hr slaget sedan rsskiftet nr metoden brjade anvn-das. Varje analys som gjordes externt tidigare kostade ungefr 3-4 000 kr s det r ganska stora besparingar det handlar om.

    Boom!

    Ulrika och Maria demonstrerar hur det gr till. Ett prov i det hr fallet en olja placeras i en liten plast-

    kopp som stts in i en metallcylin-der.

    Nu fyller vi cylindern med vtgas under hgt tryck: det r den som kallas bomben, frklarar Maria. Sen placerar vi den bakom en pltskrm och sprnger det vill sga antnder gasen elektriskt.

    I den hga temperatur som bildas inne i cylindern frgasas allt mate-rial, inklusive den lilla plastkoppen. Efter att cylindern ftt svalna en stund slpps gaserna ut genom en vtska varvid de mnen som man sker efter fastnar i vtskan.

    Vi har en lista p mnen som vi ska ska efter, sger Ulrika. Det handlar om till exempel klorider, sulfater och fluorider, och ocks en

    del metaller. En del mnen r korrosiva och dem vill vi s klart inte ha in i anlggningen. Det finns metaller som kan bli radioaktiva om de bestrlas, och sdana vill vi inte heller ha i systemen.

    Det lilla vtskeformiga provet som blivit resultatet av sprngningen krs nu i en s kallad jonkromatograf ett instrument som elektroniskt analyserar bestndsde-

    larna och visar innehllet i form av en graf p en skrm. De hr topparna r det vi letar efter, sger Maria

    och pekar p skrmen. Nu registrerar vi niverna och sen skickar vi resultaten till NSM som fr avgra om produkten kan anvndas eller inte.

    Fr att f reda p vilka metaller en substans innehll-er anvnds en annan metod. Provet lses upp i syra och i en speciell micro. Sedan analyseras proven i en ICP-OES. Det r ett optiskt instrument dr en del av provet hettas upp till 5000 grader.

    Alla kemiska produkter som anvnds p Forsmark och Ringhals ska vara godknda och uppmrkta. Det r mer som hamnar inom begreppet kemiska produkter n vad man kan tro. Frutom oljor och vtskor av olika slag, kan det vara packningar, tejp, etiketter, tuschpen-nor med mera.

    Utbyter erfarenheterFr en del produkter vet man ganska vl hur resultaten br se ut, och d r det inte s svrt. Men nr det r ngot nytt fr man kolla extra noga och kanske ta flera prov.

    Vi utbyter s klart erfarenheter ven med OKG, och fr resultat drifrn, berttar Maria.

    Frutom analyser av nytillkommande produkter ana-lyseras ocks befintliga produkter p nytt vart femte r. P Ringhals och Forsmark finns det flera tusen kemiska produkter, mnga r givetvis samma och det finns en strvan att man framver ska anvnda samma produkter vid bda anlggningarna. Hundratals av dessa anvnds inne i anlggningen och r d freml fr analys.

    1

    2

    3

    4

    5

    G

    Det bubblar! Bombens vertryck filtreras efter sprngningen genom en vtska.

    1

    2

    3

    4

    5

    G

    1

    2

    3

    4

    5

    G

    1

    2

    3

    4

    5

    G

    1

    2

    3

    4

    5

    G

    1

    2

    3

    4

    5

    G

    Topparna visar niverna p de mnen man letar efter.

    R

  • Reaktion Nr 3 201618

    Uppgifter i media den senaste tiden har gjort gllande att krnavfallsavgifterna som de svenska krnkraftverken betalar mste hjas med 65 procent fr att tcka de kommande kostnaderna fr avveckling och slutfrvaring.

    Vi delar inte den bedmningen, sger Anna Porelius, kommunikationschef fr SKB. Vi anser att fonden r och har varit i balans vid varje avgiftsbeslut

    Snittavgiften r idag 4,1 re och med en sdan hjning skulle den hamna p ns-tan 7 re. Fr till exempel Ringhals del betyder varje ettring ungefr 250 miljoner kronor per r.

    Det r SSM som vart tredje r freslr regeringen hur stor avgiften br vara. Avgiften har redan hjts i flera steg och inbetalningen r idag cirka 3,5 miljarder per r. Fonden innehller knappt 60 miljarder kronor och pengarna investeras i skra rntebrande papper med lg avkastning.

    Energiuppgrelsen mellan regeringen och tre av allianspartierna innebar att nya placeringsregler fr Krnavfallsfonden ska glla frn r 2018. Det innebr att kapitalet kan f en betydligt bttre avkastning. Man ska ocks utreda hur mnga r avgiften ska betalas in p. Idag rknar man med 40 rs driftstider fr samtliga reaktorer, men detta kan komma att frndras.

    Vi har ett mycket bra och robust system fr finansiering av krnkraftsavfallet som mnga lnder ser p med stor avund. De hr frndringarna strker systemet ytterligare, sger Anna Porelius.

    Krnavfallsfond i balans

    Familjedag

    De japanska kollegorna frn Mitsubishi Heavy Industries i Kobe ska under rets revision skra livslngden p tryckhllarens rranslut-ningar under blockets kvarvarande livslngd, 30 r. Rranslutningarna, de s kallade safe end-studsarna, mste bytas d de r insvetsa-de med ett prickknsligt material.

    Projektet r det frsta av sitt slag som Mitsubishi ge-nomfr utanfr Japan och frberedelserna har varit minutisa, ngot projekt-ledare Roland Gabrielsson vittnar om:

    Det r ett vldigt fint team vi har frmnen att ta emot p Ringhals.

    Japanernas arbete prglas av ordning och reda, de r mycket omsorgsfulla och lgger ned stor energi nda ner till minsta detalj. Allt sker p rtt tid och r perfekt dokumenterat.

    Frberedande besk har gjorts fr att kvali-tetsskra frlggningen. Tv japanska kockar kommer att arbeta i skift i personalrestau-rangen Kantarellen fr att frse de lngvga gsterna med en smak av hemma.

    Japaner intar vstkusten

    Roland Gabrielsson

    Frberedelserna har pgtt lnge och i sommar r det dags: Ring-hals 3 hlsar 120 japanska kollegor vlkomna till Sverige och tre

    mnaders intensivt arbete.

    Ju

    st n

    u

    Alla anstllda med familj r vlkomna till

    familjedagen p jobbet!

    Forsmark 20 augusti kl 11-15Ringhals 28 augusti kl 11-15

    Mer information och anmlan p Canalen och Insidan.

  • Reaktion Nr 3 2016 19

    Att jobba som brnslebytare r ett unikt arbete: att arbeta nra brnslet r bde fascinerande och spnnande.

    Sandra Jensen

    Sandra Jensen

    BrnslebytareJag trivs jttebra som brnsletekniker p Ringhals. Det hnder att folk hjer p gonbrynen nr jag berttar vad jag gr, fr det r ju inte ett jttevanligt jobb. De reagerar nog p att det lter stort och farligt, men det beror nog mest p att de inte riktigt vet hur det fungerar p ett krnkraftverk, eller hur vi jobbar med skerheten.

    Jag har arbetat som brnsletekniker sedan i novem-ber 2011: tidigare jobbade jag p saneringen hos en av entreprenrerna. Jag arbetar i ett jttebra team och tillsammans med de olika skiftlagen. Vi ansvarar fr brnslebytena under revisionerna, och att ta emot nytt och frakta bort uttjnt brnsle. I arbetsuppgifterna in-gr drivdonsservice, inspektioner och reparationer av brnslet. Vi har ven rligen terkommande service p vr brnslehanteringsutrustning. Utmaningen ligger i

    de mnga momenten: man lr sig mycket av de erfarna kollegorna och har stor nytta av att lyssna p deras erfarenheter, tips och trix.

    Under revisionerna och nr uttjnt brnsle ska skep-pas ivg jobbar vi skift: att arbetstiderna varierar och att tempot periodvis r hgre passar mig bra, ven om det innebr att en hel del ska klaffa med familjelivet. Jag gillar att trna hgintensiv intervalltrning och har brjat tvla i hinderbanelopp, s kallad Toughest.

    Att jobba som brnsletekniker r ett unikt arbete: att arbeta nra brnslet r bde fascinerande och spn-nande. Att jag r enda kvinnan i Sverige med det hr jobbet tnker jag sllan p.

    Berttat fr Anna Collin Foto: Brje Frster

    Mit

    t jo

    bb

    Mitt jobb

  • Reaktion Nr 3 2016 20

    Text: Krister Svahn Foto: Annika rnborg

    Ringhals gruppering fr arkiv och doku-mentation frvaltar samtliga dokument som ngonsin upprttats om krnkraftverkets anlggning och verksamhet, inklusive all inkommande korrespondens.

    Det blir ngra papper. ver sex miljoner dokument har ngon rknat ut. Lena Chris-tensen har jobbat med Ringhals arkiv sedan skrivmaskinernas tid och vet drfr (nstan) var allt gr att hitta.

    Nr krnkraften var ny vgade man inte kasta ett enda papper. P Ringhals har vi sparat allt som ngonsin skrivits nda sedan byggplaneringen startade i mitten av 1960-ta-let, plus lite till fr skerhets skull.

    De miljontals dokumenten fyller idag omkring 10 000 hyllmeter och samlingen vxer. Fr ett antal r sedan var trngseln s akut att Ringhals lanserade ett projekt fr att minska antalet arkiv. Istllet har de kat. Idag rknar gruppchef Victoria Dragstedt till nra 150 arkiv: frn enskilda dokument- och skerhetsskp till de toppmoderna, klimat-kontrollerade, brand- och intrngsskyddade

    arkivlokalerna i RG19 och RG21. Fr att en gng fr alla lsa platsbristen

    terstr bara en sak: hrdare gallring. Men vad som kan slngas och inte r en delikat fr-ga, styrd av bde lagar och frordningar och arkivariens krlek till historien.

    Att gallra i ett arkiv handlar i slutndan om att slnga information som sedan inte lngre finns. Det r inget vi gr lttvindigt, sger Victoria Dragstedt och ser sig om i arkiv 23-01, dr kartonger str p hg fyllda med tio r gamla skrivarrullar frn kontrollrum-men:

    Hemligstmplat Vi vill bara gallra det som inte har bring

    p skerheten, och som inte har ngot fram-tida vrde. Skrivarrullarna r ett bra exempel p att ALLT kanske inte behver sparas...

    En del arkiv innehller hemligstmplade dokument som frvaras i hemliga rum. De fr vi inte se och skriva om. Detsamma gller arkivspket som sgs stryka runt bland hyl-lorna. Men Victoria Dragstedt och kollegan

    Ann-Sofie Olofsson glntar grna p drren till det medarbetarna p NTGC kallar Lenas arkiv.

    Hr str 240 hyllmeter prmar som Lena Christensen sjlv tagit tillvara och hoppas hinna g igenom fre hon pensioneras om sex r.

    Det r en angelgen uppgift. ven om det mesta idag sparas digitalt r papperskopiorna fortfarande centrala fr Ringhals drift och sktsel, och konstruktionsoriginalen frnyas stndigt i en noggrant vervakad process.

    Arbetet med bottenplten p Ringhals 2 r ett exempel dr arkiverade handlingar spelat en viktig roll.

    Dr har arkivet hjlpts t och bland annat kunnat hjlpa till med originalfoton frn gjutningen, som varit viktiga fr att kartlgga skadans orsak. Vi har ocks kunnat leverera mycket material till SSM, sger Ann-Sofie Olofsson.

    Ett annat viktigt arkivprojekt blir nedmonteringen av block 1 och 2. Hr kan arkivet tillhandahlla hllfasthetsberkningar

    Hyllmetrar fyllda av historia

    Sedan mitten av 1960-talet har Ringhals producerat mer n sex miljoner dokument. Reaktion hlsade p i Ringhals oknda arkiv och fick en rund-

    vandring bland tio hyllkilometer industrihistioria.

    2012 fick Ringhals utmrkelsen rets Arkiv ett bevis p att Ringhals dokumenthantering r i framkant och att Lena Christensen, Victo-ria Dragstedt och Ann-Sofie Olofsson r hngivna sitt jobb.

  • Reaktion Nr 3 2016 21

    Luktar mysko eller hur!

    och verifikat p varenda pryl och bult. P s stt slipper vi betala fr nya berkningar, och

    med verifikatens hjlp kan vi ta reda p metallinnehllet och p s stt avgra vad som kan slngas och vad som kan skrotas mot ersttning, sger Victoria Dragstedt.

    Allt i ett arkiv r dock inte papper. I cen-tralarkivets kllare luktar det translar.

    Translar anvnds frmst fr rit-ningar, eftersom det r ett material som ldras bttre och inte bleks lika ltt, sger Ann-Sofie Olofsson och sticker en trans-larprm under min nsa.

    Luktar mysko eller hur! D ska du se nr vi fr fram de riktigt gamla translaren, som r mrkbruna och s sprda att vi fr skriva av dem fr hand s att informationen inte ska frsvinna.

    Frutom att frvara, sortera och rdda dokument r arkivet en serviceinrttning. Till centralarkivet kan vem som helst komma fr att lsa, lna och studera, och finns inte dokumenten dr str Lena Christensen och hennes kollegor till tjnst.

    Eftersom allt inte finns registrerat i vra datasystem s krvs det lite tankearbete. Ofta behver en frga ligga och gro lite i skallen, men sen efter ngra dagar s japp, nu vet jag! Och s hittar jag oftast pappret,

    sger Lena. Och s gr arkivariens arbetsdag bland

    prmar och blad: ett tlmodigt detektivarbete fr att bevara och sortera det som r Ringhals

    historia och sjl. Allra gladast blir Lena Christensen nr

    hon fr ett tips om en ldre medarbetare som gr i pension. D finns mjligheten att hon fr lgga vantarna p det arkivarien kallar ett handlggarkiv, och vi andra kallar skrivbordslda.

    Frr var det inte ovanligt att den som var ansvarig fr ett projekt satt och hll p sina papper. Nr jag fr tag i ett handlggarkiv gr pulsen upp, fr det innebr att jag kan sortera upp och fra in handlingarna i vra ordinarie system dr de kan komma till anvndning fr alla. Det r vl det som r det roligaste i det hr jobbet att skapa ordning och reda!

    Victoria Dragstedt och Ann-Sofie Olsson bldd-rar bland Ringhals arkiverade passerkort.

    Det r inte bara landets lagar som stller krav p sktseln av Ringhals arkiv. ven Riksarkivet, SSM, Arbetar-skyddsstyrelsen, Lnsstyrelsen, Sjfartsverket och Tullverket, samt frsts Vattenfall reglerar dokumentationen.

    Vad r det som luktar i arkivet? Translar!

    I arkivhyllorna finns tjocka prmar med foton frn byggtiden och alla pressklipp sedan 1965.

    Nr Ringhals en dag stnger ska ngon ta ver alla papper. Enligt arkivlagen mste mnga handlingar sparas i ytter-ligare 75 r.

    6 miljoner dokument delat p 10 000 hyllmeter = jttemnga prmar.

    Ringhals arkiv i siffror

    19 antal medarbeta-re p arkiv/dokument-service

    39 antal r Lena Christensen jobbat p Ringhals

    300 totalt antal anstllningsr hos personalen

    380 kvadratmeter ytan p Ringhals strs-ta arkiv

    R

  • Reaktion Nr 3 201622

    rets revision p Ringhals 1 innehll en rad tunga lyft, ngra vldigt tunga. Hr r det den nya generatorn som lyfts p plats rotor och stator i ett lyft tillsammans cirka 350 ton. Fr att lyfta en sdan tung pjs krvs en speciell lyftrigg som monterats i lyftschaktet.

    Rotor och stator i samma lyft

    800 000 kronor i frskringspremier fick Forsmark nyligen terbetalt frn sitt frsk-ringsbolag tack vare ett fokuserat arbete med frbttringar som minskat riskerna p anlggningen.

    MururoadrktEn ventilerad skydds-drkt som fr braren att anta formen av en Michelingubbe. Muru-roadrkten anvnds vid arbeten dr risk fr inanding av kontamine-rad luft r srskilt stor, som hr dr ett drivdon i reaktorinneslutning-en tas ner. Drkten r kopplad till en slang som frser braren med frisk sval luft.

    Foto

    : Lar

    s N

    ilsso

    n

    Varfr inte njesparken Wunderland i tyska Kalkar som r byggt i och kring ett nedlagt krnkraftverk? Reaktorn SNR-300 som ligger cirka en timmas bilfrd frn Dsseldorf brjade byggas re-dan 1972, men har aldrig varit i drift. Bygget frsenades kraftigt efter protester i samband med hndelserna i Three Mile Island och Tjernobyl. 1991 sldes den mer eller mindre frdigstllda an-lggningen till en hollndsk investerare som konverterade verket till en njespark.

    Idag lockar Wunderland Kalkar 600 000 beskare varje r, man har 40 kattraktioner inklusive berg- och dalbana och pariserhjul. P utsidan av det 58 meter hga kyltornet finns en klttervgg fr den vghalsige.

    Sugen p ett annorlunda resml i sommar?

    Sara nominerad till stipendiumForsmarks huvudskyddsombud Sara Edin har nominerats till Prevents arbetsmiljstipendium. Stipendiet ges till personer som genom framstende insatser aktivt arbetat fr att utveckla och frbttra arbetsmiljn, svl den fysiska som den psykosociala och genom god samverkan arbetat fr att integrera arbetsmil-jarbetet i fretagets verksamhet. Stipendiet ska anvndas fr personlig utveckling eller utbildning inom arbetsmiljomrdet fr vinnaren.

    Foto

    : Jul

    ia R

    ydbe

    rg

  • Reaktion Nr 3 2016 23

    Namn......................................................................................................................................

    Avdelning .............................................................................................................................

    Adress ...................................................................................................................................

    PysselSommartider r korsordstider! Ls vrt kluriga kryss fr njes skull eller var med och tvla. Du deltar i utlottningen genom att snda in bildtexterna till [email protected] eller till adressen p sidan 2 senast den 31 augusti. Fina priser till tre vinnare lycka till!

    Lycka till!

    VinnareGrattis till alla er som lste frra numrets sudoku! De tre frst dragna lsningarna har belnats med pris som vi hoppas kommer till nytta och nje i sommar.

    Grattis till er med de tre frst dragna lsningarna: Ulrika Salestedt, sthammazrFredrik Kihlgren, VarbergErik Andreasson, Vsters

  • Vilken r den vanligaste fr-gan du fr nr du berttar att du jobbar p krnkraftverk?

    Peter Bengtsson, Konstruktionssupport, Ringhals Ska ni lggas ner, hur ser framtiden ut egentligen? Jag brukar svara att vi tror p en fortsttning, energi mste vi ju f p nt vis.

    Ida Gille, Byggdokumentation, Forsmark Den spontana reaktionen r att det verkar coolt och spnnande. Man pratar grna om det politiska lget och ekonomin, d brukar jag istl-let bertta om mina roliga arbetsuppgifter.

    Samuel Vikstrm, Underhll, Ringhals Hur skert r det? brukar folk frga. Mitt svar r att det r vldigt skert och att vi har koll p lget. Nr man jobbar hr vet man ju att skerheten prioriteras hgst.

    Elias Jansson, IT Drift Infrastruktur och Kund-std Forsmark Utomlands fick jag mnga frgor: vldigt mnga var intresserade och undrade hur ett krnkraftverk fungerar.

    P nya platserPeter Henriksson, tidigare turbinoperatr r sedan 1 maj driftingenjr vid R2. Ulrika Bothin r sedan 1 maj ny ingenjr vid radiokemi, tidigare miljingenjr. Stefan Eriksson var tidigare specialist vid Ringhals enhet fr skerhetsanalyser, nu gruppchef fr samma enhet.

    I pensionRinghals:Olle Rabe Koordinator service 1/4Kjell Larsson Tekniker mek 1/5Leif Axbom utvecklingsingenjr anlgg-ning & reaktorskerhet 1/5 Roland Johansson Frrdstekniker 9/5Lars-Erik Nilsson Tekniker mek 1/6 Mats Fredlund Utvecklingsingenjr 1/6 Hkan Gillstrm Turbinoperatr 1/6Stefan Iderud Driftstd 1/7Gert-Olof Nilsson IT Controller 1/8Johnny Gustafsson Utvecklingsingenjr 1/9Thord Lidholm Driftingenjr 1/9

    TackMot nya utmaningar Sista timmarna som anstlld p NPC3 efter nstan nio r... ja hur sorterar man allt som har hnt? De gick konstigt nog s fort. Det har varit ett stndigt lrande, massor av utmaning-ar, OSART, WANO, NYMF, nuklider? vad r det :-) Fluxtilting, sipping, brnsleskador!! Ja massor, listan blir lng om man ska rabbla allt.

    Men det jag framfrallt vill belysa r mina kollegor som alla bidragit till att det varit roligt att g till arbetet.

    Ett speciellt tack vill jag ge: Anette Grundin, Mattias Olsson, Meta, Maria Berglund, Patrik Jansson, Jan-Ola Hel-mersson och alla mina kollegor p PC3! Tack alla som frgyllt mina dagar p Kemi!

    Anna Mineur

    Tack fr uppvaktning i samband med min pensionering och tack alla hrliga mnniskor jag mtt under alla r p Ringhals.

    Mats Fredlund

    Mitt och snernas allra varmaste tack till Ringhals AB fr den underbara blomster-uppsttningen som gavs i samband med min lskade make Stellan kerlundsbegravning, den 31 mars.

    Inger kerlund med snerna Kristoffer, Sebastian, William

    Hej d Forsmark!Nu efter drygt 42 r i Vattenfalls tjnst, r det dags fr mig att g i pension. Jag tackar drfr er alla fr mina 40 r p Forsmark.

    Fr mig r det nu en svindlande tanke att tnka sig att jag som reaktoroperatr har varit med om att kra igng bde Forsmark 1 och 2, anlggningar som det nu till och med pratas om att lgga ned. Det speciellt med tanke p att jag levde mina frsta sju r helt utan elektricitet, d var det fotogenlampor och stearinljus som gllde.

    Tillsammans har vi genom ren klarat av en del svra och en del nstan omjliga arbetsuppgifter. Dessutom har vi klarat av ngra begripliga och ngra obegripliga omorganisationer. Jag hoppas drfr att ni ven klarar av pgende omorganisa-tion samt alla tunga besparingskrav.

    Lycka till och tack fr mig!Rolf Wigert

    Forsmarkelev etta i mattetvlingMarkus Hoflin stu-derar vid Forsmarks skolas Teknikprogram och deltog nyligen i en nationell matema-tiktvling som kallas

    Kngurun och placerades d p frsta plats i sin rskurs i Uppland. Ser man till hela Sverige kom Markus p fjrde plats. Matte r mitt strsta intresse och mina lrare har alltid stttat mig och gett mig utmaningar, sger Markus Hoflin.

    Ringhalspriset till unga snillenrets Ringhalspris gr till gymnasiestu-denterna Hannes Karlsson, Clara Char-lesson, Oscar Blommegrd, Oliver Brink och Rawan Alkattan (vid prisutdelningen saknades Oliver Welin Odeback). De stu-derar alla vid PS-gymnasiet i Varberg och har mycket goda kunskaper i matematik, fysik och kemi. Ringhalspriset syftar till att uppmuntra ungdomar att lsa vidare efter gymnasiet och vara med och forma framtidens energiproduktion.

    Posttidning

    Retur till:Ringhals AB

    432 85 Vrbacka B