reaktion nr 4 2015

of 28 /28
EN TIDNING FÖR OSS PÅ VATTENFALL SOM JOBBAR MED KÄRNKRAFT OCH AVFALL NR 4 2015 Träningspass – receptet för en god hälsa Avväpna stressen Mikrober under lupp hos SKB Säker avlämning i den nya organisationen Klädd för kärnkraft Besked om Ringhals 1 & 2 TEMA: HÄLSA

Author: forsmarks-kraftgrupp-ab-ringhals-ab

Post on 23-Jul-2016

241 views

Category:

Documents


9 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

En tidning för oss på Vattenfall som jobbar med kärnkraft och avfall.

TRANSCRIPT

  • EN TIDNING FR OSS P VATTENFALL SOM JOBBAR MED KRNKRAFT OCH AVFALL NR 4 2015

    Trningspass receptet fr en god hlsa

    Avvpna stressen

    Mikrober under lupp hos SKB

    Sker avlmning i den nya organisationen

    Kldd fr krnkraft

    Besked om Ringhals 1 & 2

    TEMA:

    HLSA

  • 2 REAKTION NR 4 2015

    Organisationsfrndring och kon-torsflytt r just nu vanligt frekom-mande samtalsmnen i korridorer och fikarum, tminstone p Fors-mark. Mnga av Vattenfalls med-arbetare r ocks mitt i ett sprng. Fr en del vntar nya uppdrag, fr andra vntar nya kontor. De flesta som jag mter p min arbetsplats vlkomnar det nya medan ngra r mer avvaktande och uttrycker sin oro. Vra knslor formar attityder och frhllningsstt. Det blir tydligt att ett fretags kultur inte sitter i vg-garna, den sitter i mnniskorna som jobbar dr.

    Att f en omedelbar och positiv respons p frndringar kan vara att hoppas p fr mycket. Det finns nmligen en teori om att mnniskor behver ta sig igenom flera olika skeden innan vi kan ppna oss fr nya mjligheter. Frst kan det hnda att vi blir bde arga och ledsna, och kanske frvirrade, av frndringar. I synnerhet de som vi sjlva inte varit med och fattat beslut om. Tid r en nyckelfaktor i frndringsproces-ser. Efter en stund brjar vi treva oss fram, fr att s smningom hitta ny lust och energi. Ett stalltips r att vga ha ett ppet sinne och ge det nya en chans. Avvakta med de snabba slutsatserna tills du hunnit prova och knna vad det nya inne-br fr dig.

    Personligen sitter jag i ett till hlf-ten tmt rum. Innan dagen r slut ska alla mina saker vara nedpackade och p vg till mitt nya kontor p Forsmark. Det r rrigt, men jag vet ju att det alltid kommer ut ngot gott av frndringar.

    SARA SDERSTRM

    Vattenfalls hlsounder-

    skningar r ett viktigt

    redskap i det systema-

    tiska arbetsmiljarbetet.

    Forskning och ny kunskap

    ligger bakom Vattenfalls

    nya friviliga hlsounder-

    skning Vatten-

    falls Friskprofil.

    Omslagbild: Tobias Lundqvist Saleh, Nuclear Independent Oversight, och Erika Bohl Kullberg, Asset Optimisation, ser till att hinna med ett trningspass i anslutning till arbetet i Solna. Foto: Olle Linder

    Insndare kan publiceras under signatur, men frfattarens namn ska vara knt av redaktio-nen. Eftertryck medges efter verenskommelse. Fr osignerat material ansvarar redaktionen.

    Reaktion r forsmarkarnas och ringhalsarnas personaltidning med mjlighet fr fler att medverka. Tidningen delas ut till alla medarbetare med postfack p krnkraftverken. Utver det sprids tidningen i fikarum och tidningsstll p KSU, SKB och flera arbetsplatser inom Vat-tenfall. Tidningen har ven ett stort antal prenumeranter i form av pensionerade medarbetare, fretag i energibranschen, medierna, myndigheter och politiker med flera.

    Tyngdpunkten i tidningens innehll ska spegla Vattenfalls medarbetare och deras arbete med krnkraft och avfall. I redaktrsrdet finns representanter frn Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB, Svensk Krnbrnslehantering AB och Vattenfall AB. Reaktion kommer ut med sex nummer per r.

    Frnderliga tider

    INNEHLL

    Mikrober har ftt allt strre fokus hos de flesta avfalls organisationerna i vrlden. Nu r de freml fr studier inom ramen fr ett nytt EU-projekt, dr 15 organisationer frn tta lnder deltar. Syftet r att ta reda p vilken betydelse de kan ha fr skerheten vid slutfrvaring av anvnt krnbrnsle.

    ATT TA MED EN MATLDA TILL JOBBET R VANLIGT. En vlkomponerad matlda med protein och kolhydrater, grna frn grnsaker, utgr ett fullgott ml mat fr de flesta av oss. Lgg dr till ett mellanml s ser du till att m bra och fr god energi hela dagen.

    I skrivande stund pgr revisionsarbete p bde Forsmark och Ringhals. Stora och sm underhllstgrder samt brns-lebyten gr anlggningarna redo fr en ny driftssong. P ett helt uppslag delar vi ett axplock av det stora antalet bilder som tagits i samband med rets revisionsarbete.

    TEMA: HLSA

    Vill du bli prenumerant?Vi i redaktrsrdet r glada att

    tidningens artiklar och reportage r intressant lsning fr mnga. Den

    som vill kan teckna sig fr en gratis prenumeration. Hr av dig till redak-

    tionen s ordnar vi att du fr ett eget exemplar av tidningen.

    Redaktionens adressTidningen ReaktionFGKR, Forsmarks Kraftgrupp AB, 742 03 sthammar

    E-post [email protected]

    Ansvarig utgivare Anna Stlnacke, [email protected]

    Redaktrer Sara Sderstrm, Forsmark, Anna Collin, Ringhals, Eva Nevelius, Buskhe, SKB och Katariina Gven, Vattenfall internkommunikation

    Form och layout Byr4, Uppsala 2015

    Tryck BCB, Varberg

    24 25

    Sara Sderstrm, Forsmark [email protected]

    Anna Collin, Ringhals [email protected]

    Eva Nevelius Buskhe, SKB [email protected]

    Katariina Gven, Vattenfall internkommunikation [email protected]

    Redaktrsrdet fr Reaktion

  • REAKTION NR 4 2015 3

    Foto

    : Olle

    Lin

    der

    Torbjrn Wahlborg, chef fr

    Vattenfall Business Area Gene-

    ration, CNO, Chief Nuclear Of-

    ficer, samt styrelseordfrande i

    Forsmarks Kraftgrupp AB,

    Ringhals AB och SKB AB.

    Vad r aktuellt fr dig som Chief Nuclear Officer, CNO? Skerhetsfrgan r alltid vik-tigast i alla enheter, men speci-ellt fr vra ldre anlggningar som redan r ver 40 r gamla. Dessutom hller stngningen av Ringhals reaktor 1 och 2 mig sysselsatt.

    Hur skapar du balans mellan arbete och fritid? r du bra p det? Jag frsker, men det r inte ltt. Drfr bokar jag in trning i min kalender och den tiden r helig fr mig, annars mr jag inte bra. Det brukar bli minst ett par trningspass i veckan.

    Varifrn hmtar du energi? Min stora hobby r ridning och hstsport. Jag fr energi av samarbetet mellan mig och mina hstar. Det r hrligt med lnga ridturer. Jag hller p med andra sporter ocks, bland annat spelar jag tennis. Jag r rtt tvlingsinriktad och tycker helt enkelt om att trna.

    TEXT: KATARIINA GVEN

    Hall dr

    I slutet av augusti beslutade styrgruppen fr RingFors att g vidare till nsta fas med arbetet som syftar till en sammanslagning av bolagen Ringhals och Forsmark. Analysarbe-tet s hr lngt visar att en sammanslagning ppnar fr nya mjligheter nr det gller att utveckla kompetens, effektivisera samt att f ner kostnaderna fr drift och underhll.

    Det knns bra att vi ftt det hr beslutet. Till nsta styrgruppsmte i mitten av okto-ber ska vi bland annat detaljera projektets resursbehov fr nsta fas och f det godknt, sger Ulf Erikson, projektledare.

    Beslut frvntas 2016I det beslut som nu fattats ligger ocks att projektet ska planera hur analyserade syner-gier kan realiseras.

    Vi gr nu in i en mer konkret fas. Planen r att det ska kunna tas ett beslut att fortstta genomfrandet enligt ursprunglig eller re-viderad plan i mitten av 2016, fortstter Ulf Erikson.

    Fram till dess fortstter arbetet i tre del-projekt: Tillstnd, Organisation, styrning och effektivisering samt Transaktion. Fr att kunna genomfra de tre delprojekten kom-mer det att krvas en stor del resurser frn bde Ringhals och Forsmark, i synnerhet i delprojektet Organisation, styrning och ef-fektivisering.

    Hr r det viktigt att vi fr stttning frn dem som jobbar ute p kraftverken, fr de sitter inne med stor kunskap om vad som krvs fr att RingFors ska kunna genomfras, sger Ulf Erikson.

    ven personal hos Vattenfalls krnkrafts-stab respektive teknikorganisationen inom Project & Services kommer att medverka

    i det fortsatta projektarbetet. Andra krn-kraftsorganisationer inom Vattenfall berrs inte av det fortsatta arbetet nu.

    Inom de tre delprojekten ska man arbeta med fljande omrden:

    Tillstnd Ta fram en krnteknisk anskan till Strl-

    skerhetsmyndigheten om att det sam-manslagna bolaget fr bli tillstndshavare fr samtliga sju reaktorer

    Ta fram en miljkonsekvensbeskrivning och genomfra ett samrd med allmnheten

    Organisation, styrning och effektivisering Definiera organisationen och en operatio-

    nell modell fr det sammanslagna bolaget Ta fram ett ledningssystem Planera och vervaka att effektiviserings-

    potential realiseras

    Transaktion Frbereda och genomfra diskussioner

    med minoritetsgarna om en legal sam-manslagning av bolagen

    Analysera konkurrensrttsliga och legala aspekter med en sammanslagning

    En stor del av det kommande arbetet inriktas p att frbereda fr hur sjlva sammanslagningen av bolagen ska struktureras samt att planera fr att effektiviseringspotentialen realiseras.

    RingFors r ett mycket viktigt steg i arbe-tet fr att lngsiktigt trygga en sker och sta-bil produktion och strka konkurrenskraften fr Vattenfalls krnkraftverksamhet, sger Ulf Erikson.

    TEXT: CLAES-INGE ANDERSSON

    FOTO: VATTENFALL OCH FOTOLIA

    Ringhals och Forsmark kan bli ett bolag

    Som ytterligare ett steg fr att mta kommande utmaningar och strka konkurrenskraften fr Vattenfalls krnkraftverksamhet har en projekt-grupp, RingFors, tillsatts. Den ska se ver mjligheterna att sl samman Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB till ett gemensamt bolag.

    Projektet RingFors

    Projektet initierades i slutet av 2014 efter att en frstudie visat p effektiviseringspotentialer vid

    en sammanslagning av Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB. Projektet har under frsta halv-

    ret 2015 genomfrt ett analysarbete som redovisades i slutet av juni. Nu fortstter utredning av

    och planering infr en sammanslagning av Ringhals och Forsmark.

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

  • 4 REAKTION NR 4 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Det gller dels tidpunkten fr nr det r optimalt att fatta ett stngningsbeslut, dr E.ON vill avvakta lngre. Dels gller det hur kostnaderna fr en stngning ska frdelas mellan delgarna.

    Fr ett definitivt stngningsbeslut mste garna vara verens, vilket man i nulget inte r. Drfr har styrelsen istllet fattat beslut om att begrnsa investeringar med infrande efter 2016, som fr till fljd att anlggningarna bedms kunna kras som lngst till 2020. Men dialogen fortstter: det r viktigt att styrelsen kommer till ett formellt stngningsbeslut fr att kunna g vidare i stngningsprocessen och lta avstllningsdrift verg i servicedrift och sedermera rivning.

    Vi har en gemensam vilja att jobba kon-struktivt i denna svra situation, sa Torbjrn

    ... Lars Bjrnkvist, projektledare

    fr STURE (Sker och Trygg

    Utfasning av Reaktor 1 och 2)

    Vad innebr det fr projektet att Ringhals styrelse inte tagit ngot beslut om frtida stngning av Ringhals 1 och 2?

    Projekt STURE fortstter med

    ofrndrat uppdrag att ta fram un-

    derlag fr beslut om vilket av block-

    en som ska stllas av vilket r. Oav-

    sett styrelsebeslut r det viktigt att

    klarstlla vilken avstllningssekvens

    som r den bsta med utgngs-

    punkt frn Vattenfalls inriktning,

    och att vi nu har en bortre tidpunkt

    i och med 2020. Vi har ftt in un-

    derlag frn berrda enheter och

    kommer att presentera slutsatserna

    fr projektets styrgrupp inom kort,

    och drefter r planen att redovisa

    fr styrelsen p nsta ordinarie

    mte den 1 oktober. Delprojekt till-

    stnd har full fart framt med att

    frbereda en anskan enligt milj-

    balken om ett avstllningstillstnd.

    Jag ser att STURE:s delprojekt

    Personal och kultur blir allt viktiga-

    re i denna tid av frndring. Perso-

    nal- och kulturfrgorna har hgsta

    prioritet i arbetet med R1 och R2.

    Vi vet att det finns ett stort be-

    hov av tydlighet i organisationen.

    Vi vrnar om vra medarbetare

    och jobbar aktivt fr att frbereda

    Ringhals fr framtiden, med de fr-

    utsttningar som ges.

    Det r skillnad p att kra an-

    lggningarna och att bde kra

    anlggningarna och frbereda och

    genomfra en avveckling, vi hop-

    pas att vi kan f allas engagemang

    och std i denna frndringsresa!

    Vi behver fortstta dialogen p

    alla niver och involvera flera i fr-

    ndringsarbetet, trots den turbu-

    lens som rder just nu vet vi att

    frndringen kommer att innebra

    nya mjligheter p sikt.

    Hall dr

    Foto

    : Ann

    ika

    rn

    borg

    Ringhals 1 och 2 kr som lngst till 2020Efter Vattenfalls inriktningsbeslut om frtida stngning av Ringhals 1 och 2 satt Vattenfalls styrelse i lnga frhandlingar med E.ON hela sommaren. I sak r samtliga verens om marknadssituationen och den bristande lnsamheten, men p tv punkter skiljer sig garnas stndpunkter t.

    Wahlborg vid ett informationsmte p Ring-hals i september.

    Efter styrelsens beslut att begrnsa inves-teringar tog Ringhals VD Eva Halldn beslu-tet att de nya frutsttningarna medger drift som lngst till 2020, drefter kommer an-lggningarna inte lngre mta den kravbild som stlls p verksamheten.

    Ringhals behver tydliga planerings-frutsttningar fr verksamheten och det har vi nu ftt genom att investeringarna efter 2016 begrnsas, s att drift blir mjlig som lngst till 2020. Nu kan vi planera och arbeta fr sker och stabil drift tiden ut, sa Eva Halldn.

    TEXT: ANNA COLLIN FOTO: ANNIKA RNBORG

  • REAKTION NR 4 2015 5

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    I skrivande stund har mnga medarbetare brda dagar p Forsmark. Inte nog med att flertalet ska stda och packa infr flytt till nya kontor. Det r dessutom kort tid kvar till deadline fr det omfattande arbete som ska vara klart infr organisationsfrndringen den 1 oktober.

    Det r mycket jobb att knyta ihop allt, men vi kommer att ro i land det, sger Jonas Ferm som jobbar tillsammans med Sven-Anders Andersson i omorganisa-tionsprojektet.

    Parallellt r Jonas Ferm stll-fretrdande chef p F12C och frbereder sin nya roll som enhetschef inom avdelningen Planering, projekt och revision. Arbetet i projektet har gett ho-nom god inblick i hur den nya organisationen ska fungera.

    Ett av de prioriterade omr-dena r Sker avlmning. Det innebr frenklat att alla hller kvar och fortstter att knna ansvar fr sina arbetsuppgifter och uppdrag, ven d nya vntar runt hrnet.

    Vi vill inte att ngot faller mellan stolarna, sger Jonas Ferm.

    Levande dokumentDen nya organisationen pekar tydligt ut vilka avdelningar och enheter olika arbetsuppgifter

    hamnar p, men det r inte tillrckligt. Mottagande avdel-ning, som r ansvarig fr den skra avlmningen, mste ven ha utsett en medarbetare som tar ver ansvaret fr upp-giften.

    Sker avlmning r inte klar frrn den r handskakad, sger Jonas Ferm.

    Totalt r det 1 400 uppdrag som ska lmnas ver men lis-tan r ett levande dokument och sannolikt kan uppdragen bli fler nr den nya organisa-tionen trder i kraft. Forsmark tar std av erfarenheter frn Ringhals, som redan gjort mot-svarande arbete.

    En del avdelningar berrs mer av organisationsfrndringen, andra mindre. Teknikavdelning-en har ett omfattande arbete framfr sig medan exempelvis bevakningen och skiftlagen i stort sett kan jobba p som van-ligt.

    Arbetet fortstterOmorganisationsprojektet kom-mer att avslutas vid rsskiftet. Styrgruppen kommer dock att finnas kvar en tid fr att flja upp slutfrandet av utlovade tgrder och hantera eventuella frgestllningar.

    I vissa avseenden gr vi en ganska ordentlig frndring och det kan skert knnas lite frvir-

    Inga uppdrag ska hamna mellan stolarnaEn ny organisation skapar utrymme fr nya grns-snitt. Hr krvs tydlighet och bra kommunikation. Fr mnga medarbetare vntar nya uppdrag, men det gl-ler att inte tappa bort de gamla. En av punkterna p checklistan infr den 1 oktober r Sker avlmning.

    Jonas Ferm r stllfretrdande chef p F12C samtidigt som han jobbar med Forsmarks omorganisation. Parallellt frbereder han sin nya roll som enhetschef inom avdelningen Planering, projekt och revision.

    rat inte minst fr medarbetare som har jobbat hr lnge och r vana vid vissa rutiner och arbetsstt.

    Alla hur-frgor r inte lsta och arbetet med verksamhetsut-veckling kommer att fortstta i den nya organisationen.

    Allt r inte r spikat och klart den 1 oktober och det ska-

    par mjligheter att ndra befint-liga processer i nskad riktning, sger Jonas Ferm.

    TEXT OCH FOTO:

    SARA SDERSTRM

    Det kan skert knnas lite frvirrat inte minst fr medarbetare som har jobbat hr lnge och r vana vid vissa rutiner och arbetsstt.

  • 6 REAKTION NR 4 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Flytten i Forsmark grs efter vl utarbetat logistikschema.

    Det r lite som Rubiks kub ngra mste flytta fr att skapa utrymme till andra. Det r ett pyssel att f ihop det, sger Pl Peterson, projektledare fr flytten.

    Layouter fr placering Fr att f en bra verblick har layouter tagits fram. De visar var avdelningar, enheter och grupper ska sitta. Dokumentet kommer att uppdateras varje vecka och publiceras p intrantet Canalen. Det kommer att finnas rum till alla, men ngra ombyggnationer kommer att behva gras. Det kan exempel-vis handla om nya mellanvggar och drrar.

    I projektet har vi tagit med oss erfaren-heter frn Ringhals nr de gjorde sin om-

    Fr att hlla ihop de nya enheterna p Forsmark genomfrs en stor kontorsflytt. Cirka 1 000 medarbetare berrs.

    Flyttdags nr den nya organisationen tar form

    organisation, allt frn logistikfrgor till vad man generellt br tnka p. Det har varit vrdefullt i vrt arbete, sger Pl Peterson.

    Utvecklande att byta miljPl r vl medveten om att en del medarbe-tare kan uppleva stress och frustration ver att behva flytta och byta milj.

    Det ska man respektera, sger han. Samtidigt visar mnga underskningar att det oftast kommer ngot gott av att bryta upp frn gamla invanda miljer och att det kan vara utvecklande.

    Genom att frbereda sig och delta aktivt i frndringsarbetet kar frutsttningarna fr ett lyckat genomfrande. Om man har funde-ringar och frgor ska man vnda sig med dem till sin nrmaste chef, sger Pl Peterson.

    FlyttfrberedelserEfter semestrarna har forsmarkarna frberett sig infr flytten, exempelvis genom att rensa bland sina papper och prmar. ISS, som hjlper till med flytten, har stllt ut extra sorteringskrl i varje korridor.

    I skrivande stund r flytten redan igng. Bland annat har kontoret fr erfarenhets-terfring flyttat till lokaler ovanfr brand-stationen.

    Jag ser stora mjligheter med flytten, bde genom ett strre samarbete och fr att sprida kunskaper inom organisationen, sger Pl Peterson.

    TEXT OCH FOTO: EVA FISCHER

    Pl Peterson, chef vid avdelningen Forsmarks gemensamma service, r projektledare fr flytten som berknas vara klar till den 31 oktober.

    En gemensam ledningsgrupp etableras fr Forsmark och Ringhals. Gruppen ska ta hand om alla gemensamma frgor och beslut som inte mste hanteras lokalt.

    Ledningsgruppen sammantrder p mndagar var tredje vecka, varan-nan gng i Ringhals och varannan gng i Forsmark. Vissa avdelningar har en gemensam representant fr de tv fretagen. Syftet r att minska antalet mten fr chefer och frigra tid.

    Jag vill mjliggra en effektiv samverkan och samordning mellan fretagen och utnyttja bda organisationernas kompetens och erfa-renhet i ledningsgruppsarbetet, sger VD fr BU-N, Eva Halldn. Referat frn ledningsgruppsmtena kommer att kommuniceras via intranten Canalen och Insidan. Det kommer fortsatt att finnas lokala ledningsgrupper p Forsmark respektive Ringhals som behandlar lokala frgor, till exempel produk-tionsplanering och fysiskt skydd.

    Gemensam ledningsgrupp fr Forsmark och Ringhals

    TEXT: ANNA EK

    Lena Mattsson p Forsmarks ekonomiavdelning fr hjlp av Leif Bjrklund att flytta till sitt nya kontor.

  • REAKTION NR 4 2015 7

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Marie-Louice Andersson arbetar som stabsingenjr strlskerhet/ skerhetsstyrning, NQL, p Ringhals och ingr i en samordnings-grupp inom Krnkraftsindustrins skerhetskoordinationsgrupp, KSKG, en grupp som samordnar tillstndshavarnas svar p un-derhandsremiss och remiss av Strlskerhetsmyndighetens (SSM) ndrade freskrifter.

    Krnkraftsstaben r sammanhllande fr samordningsgrup-pen. Representanter frn Forsmark, Oskarshamn, Ringhals och SKB trffas varje mnad och samordnar respektive tillstndshavares tolkning och svar till SSM. Genom samordningen skapar gruppen sig en gemensam bild och kan ocks bist varandra i tolkningsarbe-tet, vilket frhoppningsvis frbttrar resultatet och spar tid, sger Marie-Louice Andersson.

    Vi samordnar ven dialoger med SSM kring freskriftspaketet. Mten med SSM kring freskrifterna hlls gemensamt fr Ringhals, Forsmark, SKB och OKG. I samordningen ligger ven att adressera frgor vidare till KSKG:s styrgrupp eller till deras expertgrupp som

    bereder svrare, strategiska frgor av teknisk karaktr, sger Marie-Louice Andersson.

    Enligt gllande tidplan ska SSM:s nya freskrifter trda i kraft under 2017.

    Staben stdjer och samordnarSituationen dr elpriserna sjunker samtidigt som omkostnaderna fr krnkraften kar leder till ut-maningar som bst hanteras genom samarbete. Det gller Vattenfall generellt och ven krnkraftsverk-samheterna, vars nya organisation ska hjlpa till att bttre hantera utmaningarna. Hr r ett exempel p hur staben stdjer verksamheten.

    Staben en medspelare med koll p sammanhangen Pr Lansker ansvarar fr avdelningen Safety requirements som r sammankallande fr Krnkraftsindustrins skerhetskoordinations-grupp. Avdelningen r en del av krnkraftsstaben Fleet Development och har fem medarbetare. Vrt uppdrag r att hlla blicken lite hgre och lngre fram, p de stora frgorna s att tillstndshavarna kan koncentrera sig p de rent praktiska frgorna. Arbetet med SSM:s fre-skrifter r ett exempel dr denna uppdelning har visat sig framgngsrik. Att finna en gemensam tolkning r viktigt, sger Pr Lansker. Staben r en medspelare och inte en motpart, som skapar mervrde genom att delta i mnga arbeten: drmed har vi ett ra med verallt och hller koll p de stora sam-manhangen. Syftet r att n det bsta resul-tatet, till gagn fr alla inblandade.

    Krnkraftsindustrins skerhetskoordinationsgrupp bestr av Gustav Dominicus, Bjrn Myhrberg, Anders Johansson, Roger Axelsson, P-O Waessman, Monica Persson, Thomas Hornebrant, Tomas Eriksson, Marie-Louice Andersson.

    Marie-Louice Andersson, en av deltagarna i Krn-kraftsindustrins skerhetskoordinationsgrupp.

    TEXT: ANNA COLLIN FOTO: ANNIKA RNBORG

    Kort om stabens avdelningarTill krnkraftsstaben hr avdelningarna Fleet integration development, Asset optimisation, Performance monitoring samt nmnda Safety requirements. Stabschef r Mats Ladeborn.

    Performance monitoring r de avdelning inom staben Fleet Develop-ment vars huvuduppgift r verksamhetsuppfljning. Detta innebr att, utifrn Business Units egna rapporter och nyckeltal, gra analyser och ge Chief Nuclear Officer (CNO), Torbjrn Wahlborg en vergripande bild av verksamheten.

    Asset optimisation arbetar fr att optimera vrdet p BA Generations produktionsanlggningar. Detta grs genom analys av optimala livslng-der, analys av investeringsprojekten vad avser vrde och prioritering samt utveckling av vergripande strategier fr BA Generation.

    Fleet integration development verkar fr en lngsiktig och strategisk verksamhetsutveckling genom uppfljning och samordning av samt-liga samverkansomrden. Uppdraget innebr ven att utvrdera, ana-lysera och samordna utvecklingsaktiviteter.

    Per Lansker.

  • 8 REAKTION NR 4 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Markus rn, konstruktr, Forsmark P vilket stt kommer vi att behva frndra vrt arbetsstt fr att f ut s mycket som mjligt av den likriktade organisationen med Ringhals?

    Andreas Gunnarsson, tekniker med inriktning mot reaktorhallen, Forsmark Vad det innebr fr Fors-mark i stort har jag vl inte riktigt ftt grepp om n, men mycket nya konstiga avdelningsnamn r vl frsta intrycket. Min blivande chef kontaktade mig och delgav det mesta via telefon s fr min egen del s r det gan-ska f frgetecken kvar fr vad omorganisationen kom-mer att innebra just fr mig.

    Organisationsfrndringar, stabssammanslagningar och avvecklingsplaner.

    Vad funderar du p i samband med de pgende frndringarna?

    Anna Hgstrm, ny som revisions- projektledare, Forsmark Omorganisationen oroar mig egentligen inte. Det blir nytt och spnnande. Rollen som revisionsprojektledare ska, vad jag har frsttt hit-tills, likriktas med motsva-rande roll i Ringhals. Det kommer att innebra en del frndringar som strre an-svar och mer mandat. Men ocks en strre kostym att fylla. Vi kommer tyvrr att sitta lngt ifrn verksamheten, utanfr driftomrdet. Det tror jag kan vara en nackdel men vi vinner skert ngot annat. Avstndet till blocken kom-mer vi att f jobba med. Jag tror att vi blir en bra grupp som med rtt frutsttningar kommer att kunna utfra ett bra arbete.

    SVAR 2 Just nu har vi fokus p att skra kompetens och en god skerhetskultur eftersom vi kommer att ha produktion under mnga r framver. Det finns ingen risk fr ver-talighet i nrtid. S snart vi vet vilket behov vi har av kompetens- och bemanning framver behver vi planera fr omstllningen. Min bedm-ning r att vi har tid p oss att arbeta med frgan p ett planerat och ansvarsfullt stt. Vi vet att vi kommer fortstta kra Ringhals 3 och Ringhals 4 i mnga r framver. Vi vet ocks att en avveckling ppnar nya mjligheter. Rent arbetsrttsligt styr Lagen om anstllningsskydd (LAS) reglerna fr hantering av en eventuell vertalighet. Om vi fr en vertalighet och hur den i s fall ska hanteras finns inga tydliga svar p i dag. En eventuell vertalighet kommer att MBL-frhandlas mellan fretag och fackliga organisationer.

    Anonym Hur ska det g fr de nya cheferna som ska ha personal p bda siterna och pendla mycket?

    SVAR Berit Andersson, tf HR-chef, Ringhals, frn 1 oktober HR-chef, Ringhals och Forsmark Det r vanligt med chefer p distans inom vriga Vattenfall och affrsvrlden, s det finns mnga kloka tips att ta del av. Jag har sjlv chefat p distans och pendlat i tio r. Det blir ett annat frhllningsstt och krav p mer tydlighet i ledarskapet och mer strukturerade mten virtuellt och p plats. Det kan vara en utma-ning fr den chef som har varit nrvarande i alla detaljer, men det lter medarbetarna vxa. Det r viktigt fr cheferna att bestmma sig fr livsprinciper om hur de arbetar och att den nrmsta famil-jen r med p det. HR-avdelningen r mitt i arbetet med att ta fram ett material som std fr de nya offsite-cheferna.

    Joakim Ryberg, servicekoor- dinator, Ringhals Det r positivt att samar-betet och erfarenhetster-fringen kar. Vad anvnder Forsmark fr saneringsut-rustning och hur kan vi sam-arbeta kring leverantrer? Det kan bara bli bttre.

    Caroline Marklund, sanerare, ISS, Ringhals Trkigt om de lgger ner tidigare och mnga frlorar jobben. Jag r hr tillflligt, men vad hnder med de fast-anstllda? Och vad ska erst-ta krnkraften i elsystemet?

    SVARMats Sandin cFTE, Forsmark Vi ska se ver hur vi kan hitta frbttringar och fr-enklingar i arbetsstt och rutiner inom olika samarbets-omrden. Exakt vad vi mste frndra r inte klarstllt i dagslget men ett steg i den riktningen fr att vi enklare ska kunna anvnda vra gemensamma kompetenser och resurser r att vi har lika organisation p Ringhals och Forsmark.

    SVAR 1Lars Bjrnkvist, STURE-projektet, Ringhals Krnkraften har en framtid i Sverige och str i dag fr 30-40 procent av Sveriges elproduktion. Den kommer att vara en viktig basproduktion, speciellt hr i sdra Sverige men under frutsttningen att den r lngsiktigt lnsam. Det finns inte ngra alter-nativ till den som i dag eller inom en verskdlig framtid. Dock rder verkapacitet p marknaden i dagslget, efter-frgan p el har minskat bde p grund av lg tillvxt och genom energieffektivisering.

  • REAKTION NR 4 2015 9

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Ha det bra Hej d, ha det s bra!

    Hej d, ta hand om dig!

    S ltt att sga, men hur har man

    det bra och tar hand om sig sjlv?

    Fantastiska hlsotips och skrckpro-

    paganda kring det livsmedel som fr

    tillfllet r utsatt fr mediedrev basu-

    neras ut. Kaffe, vin och choklad r po-

    pulrt att omvxlande hissa och dissa.

    Bantning heter det inte lngre, men

    olika typer av kostrestriktioner rekom-

    menderas av kndisar och experter.

    Att det r viktigt att rra p flsket

    enar nd tyckar-kren. ven om

    metod och intensitet varierar, s hade

    Arne Ge mig en kvart om dagen

    Tammer rtt i att kroppen behver

    trning. Sinnet behver ocks sitt. Att knna

    delaktighet och gemenskap. Lagom

    stora utmaningar. Triangeldramat nring-aktivitet-

    avkoppling gr att pverka och p rtt

    stt ger det fantastiska resultat, har

    jag hrt. Jag undrar ibland om den upplys-

    ningstta hjlp dig sjlv-kulturen leder

    till en skyll dig sjlv-kultur. Tack och

    lov har det inte blivit s. Sjukvrden

    finns dr fr oss oavsett vad vi har

    besvr och vr arbetsgivare har stt-

    tat flera kollegor i livets svackor.

    Ibland behvs en tankevckare. De

    strkande ryggvningarna blir inte av

    frrn det gr ordentligt ont och nr

    allt r bra igen ebbar trningstillfllena

    ut. Fr att hinna med ngot roligt r

    det ltt att tulla p smnen, nda tills

    psarna under gonen r stora nog

    att lgga trningsklderna i. Chips r

    gott och en liten valk r ju inte s far-

    lig, men nr inga klder passar, s kan

    jag tnka mig att avst en kort period.

    Tricket med en sund livsstil r att f

    det sunda till en vl inrutad vana, som

    man inte ens behver reflektera ver.

    Bra vanor gr att nta in p relativt

    kort tid. Men vgen dit mste best av

    beslutsamhet och envishet!MALIN SDERLIND

    KSERI

    Foto

    : Eri

    ka L

    ek

    TEMA: HLSASm frndringar gr ofta

    stor skillnad fr den som vill frbttra sin hlsa. Att ta rtt och rra p sig r en beprvad kombination. Vad som r bsta

    tipset fr dig fr du veta genom att gra nya

    Vattenfalls Friskprofil.

    Kunskapen om hur hlsounderskningar ska utformas fr att ha en positiv effekt p hlsan har utvecklats under de senaste ren.

    Det har till exempel kommit ny kunskap om hur man gr frn att ta prover fr att hlla koll p sin hlsa till att gra livsstilsfr-ndringar fr att frbttra hlsan. Vi har haft en arbetsgrupp med bland annat fackliga fretrdare och fretagshlsovrdens lkare och psykologer fr att ta in och tillmpa den senaste forskningen i det hlsofrmjande ar-betet Vattenfall gr, sger Linda Hammar.

    Hon r hlsostrateg p Vattenfall och en av dem som arbetat med utvecklingen av Vattenfalls nya hlsounderskning. Hennes kollega Gitte Klingspor, ocks hon hlso-strateg och en del i arbetet, fortstter:

    I dag vet vi att behovsanpassade upplgg och uppfljning r avgrande fr att n framgng.

    Fokus p uppfljningDen nya underskningen innehller tre delar. En webbaserad hlsoenkt dr du sjlv skattar din hlsa utifrn en rad frgor. Under ett besk p fretagshlsovrden grs sedan en fysisk underskning med bland annat en rad blodprover.

    Vi vet att kondition och syreupptag-ningsfrmga r viktigt fr ditt vlmende och din vardagsork. Drfr har vi lagt till ett enkelt konditionstest p motionscykel, sger Linda Hammar.

    Den strsta skillnaden jmfrt med den gamla underskningen r den tredje del-en, ett motiverande samtal med fretags-

    hlsovrden och en personlig handlings-plan.

    I det motiverande samtalet gr man igenom och analyserar resultatet frn webb-underskningen och de fysiska proverna. Men fretagsskterskan kommer inte att tala om fr dig vad du borde gra, utan samtalet handlar om vad du vill gra, vad du har fr behov och mjligheter. Utifrn det tar ni fram en handlingsplan fr hur du ska n dina ml, sger Linda Hammar.

    Resultaten r givetvis konfidentiella. Chefer fr anonymiserade samman-

    stllningar fr att kunna fnga upp om det exempelvis r mycket stress i en viss grupp. Men det r alltid grupper om minst 30 per-soner fr att man inte ska kunna identifiera enskilda medarbetares resultat. Rtt anvnt blir hlsounderskningarna ett viktigt redskap i det systematiska arbetsmiljar-betet, och fr att frbttra arbetsmiljn i stort, sger Gitte Klingspor.

    TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN FOTO: OLLE LINDER

    Frsk forskning och ny kunskap ligger bakom den nya frivilliga hlsounderskningen Vattenfalls Friskprofil.

    Ny hlsounderskning

    En promenad p lunchen med en kollega ger bde bra motion och en kort tids avkopplande umgnge, sger hlsostrategerna Linda Hammar och Gitte Klingspor.

    Kort om Vattenfalls Friskprofil

    Vattenfalls Friskprofil r en hlsofrmjande

    underskning som alla anstllda vid Vattenfall

    erbjuds att gra vartannat r.

    Underskningen r helt frivillig och resultaten

    konfidentiella.

    Mer information finns p Canalen och Insidan.

    Du kommer att f ett mejl nr det r dags fr

    just dig att boka en tid.

  • 10 REAKTION NR 4 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Att vara certifierade innebr att vi granskas av en oberoende part som jmfr oss mot standard och andra certifierade fretag. Ingrid Isaksson och Dag Sjholm frn SP certifiering leder rliga uppfljande arbets-miljgranskningar p Forsmark och Ring-hals. Hur ser vrt arbetsmiljarbete ut i jmfrelse med andra branscher?

    Krnkraften har alltid haft ett mycket vl fungerande frebyggande arbetsmilj-arbete nr det gller strlskydd. Fr kemiska risker har man ocks en frebyggande han-tering. Nr det gller vanlig arbetsmilj r man lik vanlig verkstadsindustri. Utbildning fre intrde, pre job briefing och omfattande skyddsrondning r bra arbetsstt. Men i jmfrelse med exempelvis byggbranschen s finns det bde de som har grundligare och mer uppstyrt frebyggande arbetsstt och de som har mindre, sger Ingrid Isaksson, SP.

    Forsmarks arbetsmiljingenjr Cecilia Lindmark ser mnga frdelar med krnkraf-tens arbetsmiljarbete, men ocks ngra svagheter.

    Vi r vana vid att ha mycket styrning, mycket instruktioner och regler, och ocks att gra insatser och ha fokusomrden. Men vi lser ibland problem genom att skriva yt-terligare en instruktion nr vi borde jobba lngsiktigt med mnniskorna, sger hon.

    Mats Lidbck, revisor frn SP certifiering diskuterar arbetsmiljfrgor tillsammans med Ilpo Rihinen och Robert Holmgren frn AC-stllningsmontage, Tomas Eriksson frn Forsmarks miljavdelning och Anders Moberg frn Forsmarks montageavdelning.

    Hur duktiga r vi p arbetsmilj?Ringhals och Forsmark r OHSAS-certifierade, vilket ger arbetet med arbetsmiljfrgor en tydlig struktur. rliga kontroller och en omcertifiering vart tredje r utfrs av det ackrediterade certifieringsorganet SP certifiering. Hur ser de p krnkraftens arbetsmiljarbete?

    Organisationens arbete fr milj och arbetsmilj r stndigt frbttrande och det finns en stabil organisation och styr-ning fr att skerstlla den dagliga skerheten fr bde yttre milj och arbetsmilj.Ingrid Isaksson SP revisionsledare Forsmark

    OHASLedningssystemet r en struktur fr hur

    organisationen arbetar med sina arbets-

    milj- och miljfrgor. OHSAS 18001 r en

    standard som kan ligga till grund fr ett led-

    ningssystem fr arbetsmilj. Det omfattar

    styrning, genomfrande, kontroll samt utvr-

    dering p Ledningens genomgng.

    Vrt arbete med yttre milj r ISO-certifierat

    enligt ISO14001. Granskningarna som ven

    de utfrs av SP, sker integrerat med OHSAS.

    Standarderna har tagits fram i ett internatio-

    nellt samarbete. Fr att garantera opartisk-

    het, lngsiktighet och internationell accep-

    tans utfrs certifiering av vra krnkraftverk

    av det ackrediterade certifieringsorganet SP.

    Citat frn frra rets granskning:

    TEXT: MARIE STRANNABJER MELIN

    FOTO: JULIA RYDBERG TEMA: HLSA

    Ringhals har ett effektivt ledningssystem dr det finns en tydlig rd trd frn verksamhetspolicy och strategier till det milj-arbete som sker ute p avdelningar och enheter via till exempel risk inven-teringar och analyser.Dag Sjholm SP revisionsledare Ringhals

  • REAKTION NR 4 2015 11

    NOTERAT

    VM p Gotland avgjortHelgen den 2830 augusti samla-des deltagare frn hela landet fr att gra upp i Vattenfallsmster-skapen. I r arrangerade Gotlands Energi tvlingarna som gde rum p gamla P18:s regementsomrde Visborg i Visby. Hr mtte man sina krafter och talanger i fotboll, orien-tering, boule, brnnboll och lpning. Tillflle gavs ocks att utom tvlan prva p varpa. Resultat frn sam-mandrabbningarna finns p www.sommarvm.se.

    Idrott frmjar sam-arbete, samhrighet och kamratskapVattenfalls Idrotts- och Fritidsfrbund, VIF, r en sammanslutning av fren-ingar inom Vattenfallkoncernen med idrotts- och fritidsverksamhet som ndaml. VIF bestr av 30 lokala f-reningar, vilket innefattar nstan 6 000 medlemmar frn Malm i sder till Por-jus i norr. Freningarna erbjuder ett brett utbud av aktiviteter p mnga av vra orter runt om i landet till sina medlemmar. Vid Vattenfallsmster-skapet p Gotland i slutet av augusti deltog mer n 600 personer frn Vattenfall i Sverige.

    Vad och var kan man trna i anslutning till jobbet? P Forsmark finns mnga olika trningsmjligheter. I ISS

    reception finns mjlighet att lna olika idrottsredskap s

    som tennis- och badmintonracket, volleyboll, boule, fiske-

    sp med mera. Forsmarks idrottsfrening, FiF, har som ml

    att uppmuntra personalen till idrotts-, motions- och fritids-

    verksamhet. Freningen har ett stort utbud att vlja p,

    dr du kan testa dig fram fr att se vad som passar dig.

    Ringhals IF har aktiviteter i och utanfr Ringhallen.

    Ls mer p intranteten Canalen och Insidan.

    Healthwatch sjlvskattningsverktyg fr bttre hlsaHealtwatch r ett webbaserat sjlv-skattningsverktyg med elva frgor om individens hlsa och arbetsmilj som syftar till att frmja hlsa och frebyg-ga ohlsa p individ-, grupp- och orga-nisationsniv. terkoppling sker direkt med frslag p vningar utifrn det egna resulta-tet och kan anvndas som underlag fr att identifiera utvecklingsomrden och uppmrksamma positiva resultat

    inom en grupp.

    Ls mer p Vattenfalls intrant Arbetsmilj och Hlsa/Fretags- hlsovrd

    Sllsyntheter i LabboskogenP frsommaren invigde Svensk

    Krnbrnslehantering en slinga

    med informationsskyltar i Labbo-

    skogen i Forsmark. P fem skyltar

    berttas det om de rdlistade ar-

    terna som lever dr, orkidn gul-

    yxne och den sllsynta glgrodan,

    samt det naturvrdsarbete som

    fretaget bedriver p platsen.

    Personal som har tilltrde till

    omrdet kan n platsen genom

    att ka/g genom paviljongerna

    och ta vgen frbi borrplats 1.

    Den lilla slingan med spngar

    ver vtmarkerna hittar man

    sedan p hger sida om vgen.

    Hllbar hlsa tillsammans med naprapaten Vi ser en markant kning av kundbesk s fort en

    omorganisering stter fart. Ovisshet och spekulation

    skapar stress, oro och ibland smnproblem som kan re-

    sultera i spnningshuvudvrk och ont i rygg och axlar,

    sger Magnus Hrd, legitimerad naprapat i Arenasta-

    den.

    Vattenfalls naprapater arbetar hllbart och lngsik-

    tigt med att frebygga problem. Kunden har dock sjlv

    ett stort ansvar fr att bli frisk genom att gra de hem-

    vningar de fr av naprapaten. Genom ett sdant sam-

    arbete hller du som kund, dig stark och frisk lngre.

    Foto

    : Pri

    vat

  • 12 REAKTION NR 4 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    TEMA: HLSA

    Knner du dig stressad av alla frndringar p jobbet just nu? Du r troligtvis inte ensam.

    Stress r en i grunden sund och naturlig reaktion p frndring, sger Karin Allera, psykolog och organisationskonsult p Previa.

    Karin Allera har lng erfarenhet av arbete med hlsa och arbetsmilj i organisationer i frndring. Hon mter ofta mnniskor som upplever kad stress under omorganisatio-ner, ofta innan frndringen genomfrs.

    Varfr blir vi stressade av frndring, eller till och med av vetskapen om att en frndring r p gng? Det r en naturlig reaktion. Stress r hjr-nans stt att frbereda kroppen p de oknda situationer den kan tnkas mta i den nya organisationen. Exempelvis tolkar hjrnan oskerhet som ett hot. Ju strre oskerhet, desto strre stresspslag nr hjrnan brjar g p hgvarv fr att utveckla strategier fr vrsta tnkbara scenario. Nr frndringen vl r genomfrd vnjer vi oss ofta snabbt vid den nya situationen och stressen klingar av. Det kan tyckas bde ologiskt och irrationellt, men det r s hjrnan fungerar.

    Nr blir stress farligt? Stress blir farligt nr kroppen inte hinner terhmta sig och fylla p energi. Om du till

    exempel fortstter att lta tankar och oroa dig ver framtiden nr du kommer hem frn jobbet istllet fr att g ner i varv och vila.

    Vad kan jag som chef tnka p fr att minska stressen bland mina medarbetare? Vi vet att informationsbrist kar stressen. Brist p information blir svarta hl som hjrnan frsker fylla i med egna scenarion. Drfr r det viktigt med regelbundna in-formationsmten. Finns det ingen informa-tion, vilket r vanligt, r det viktigt att tala om nr informationen ska komma.

    Men om man inte gillar de planerade fr-ndringarna, om man r orolig fr att det nya inte kommer att fungera? Det r viktigt att alla knner att de fr vara delaktiga i utvecklingsprocessen. En osker si-tuation upplevs som n mer stressande om vi samtidigt knner att vi inte har ngon mjlig-het att pverka utgngen. Det r ocks viktigt att frklara varfr omorganisationen grs. Nr jag frstr att en frndring mste genomfras har jag lttare att acceptera ven det jag inte gillar. Sen ska man se en omorganisation som en process ver tid. Det r som nr man flyttar, det tar ett tag innan man fr sakerna p plats.

    Vad kan jag som individ gra? Tnk p att du har en pse resurser, och den ska rcka till bde arbetsliv och privatliv.

    r du till exempel smbarnsfrlder eller vet att du r inne i en intensiv period i privat-livet tycker jag att du ska ta extra vl hand om dig nr det blir mycket p jobbet. Rullar privatlivet p lugnt och stabilt tl du troligt-vis mer stress p jobbet. Man ska ocks vara medveten om att vi tl tuffa och stressiga perioder, s du ska inte vara orolig ver att du blir stressad. Men dra ronen t dig om du inte kan slappna av nr du r ledig. Hur terhmtar jag mig? Sov, t sunt och ha roligt. Stress r ener-gikrvande och under stressiga perioder r det extra viktigt att fylla p energi till bde kropp och sjl. Hur vl vi klarar att hantera stress handlar om hur vi lever hela ret. Jag kan inte leva p hgsta vxeln och tro att en mnad i Thailand en gng om ret rcker fr att vila ut. Jobba inte ver lunchen och ha terhmtande fritidsaktiviteter. Se till att bygga upp din kropp och g ner i varv bde korta perioder under arbetsdagen och lngre perioder nr du r ledig.

    TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN

    ILLUSTRATION: DAVID MARKLUND

    Vad gr jag?Om du knner att stress r ett problem ska

    du i frsta hand prata med din chef som

    direkt kan hjlpa dig i din arbetssituation.

    Men du kan ocks ringa till fretagshlso-

    vrden eller till vrdcentralen.

    Stress r en reaktion i kroppen fr att hantera yttre hot. Stress r inte farligt s lnge kroppen kan g ner i varv och terhmta sig mellan

    varven. Hur mycket stress vi tl r hgst individuellt och varierar under olika perioder i livet. Men det finns stt att hjlpa kroppen att bttre

    klara hantera stress.

    1. Sluta inte med det som r kul.Nr det r stressigt p jobbet, eller fritiden, r det extra viktigt att fylla p energi i bde kropp och sjl. Plocka svamp, lgg pussel, g ut med hunden, kr rjsg, mecka med bilen eller vad det nu n r som just du gr bara fr att det r kul och avkopplande.

    2. Sova br man.Smn r absolut ndvndig terhmtningstid fr hjrnan. Exakt hur mycket man behver sova r hgst individuellt. Var uppmrksam p frndringar i hur mycket du sover. Sover du till exempel mindre nu n tidigare, eller mrker du att du behver sova mer n vanligt fr att orka ta dig igenom dagarna?

    3. Rr p dig.Fysisk aktivitet bygger upp kroppen s att den kan hantera den pfrestning stress innebr. Redan en halvtimmes promenad om dagen gr stor skillnad. Anvnd lunchen fr en kort promenad.

    4. t sunt.Att fylla p med energi och nringsmnen blir extra viktigt under stressiga perioder. Missa inte mellanml och brja inte slarva med lunchen fr att hinna jobba i kapp.

    5. Ta paus p jobbet.Hjrnan behver tid fr ter-hmtning ven under arbets-dagen. G och ta ett glas vatten, t en frukt eller stng gonen och andas djupt i fem minuter.

    FEM KNEP SOM AVVPNAR STRESSEN

    1

    2

    3

    4

    5

    Fem knep som avvpnar stressenStress r en naturlig reaktion fr att hantera yttre hot. Stress r inte farligt s lnge kroppen hinner terhmta sig mellan varven. Hur mycket stress vi kan hantera r individuellt och varierar under livet. Men vi kan pverka hur vl vi hanterar den stress vi utstts fr.

  • REAKTION NR 4 2015 13

    Ulf Ericsson, processtekniker p SKB Jajamen. I den ligger rester frn grdagens mid-dag. Det r min fru som gr iord-ning den och jag r alltid njd med innehllet.

    Anders Lindholm, elektriker p SKB Inte alltid men oftast. Om jag inte har ngon matlda hn-der det att jag ker till Fors-

    marks wrds-hus och ter istllet. I dag har jag paj i matldan men oftast r det grdagens mat hemifrn.

    Faty Vanaki, projektkoordinator p Vattenfall Ja, jag brukar ha matlda p job-bet. Oftast tar jag av middagen som innehller mest fisk, grn-saker och frukt-sallad. Ibland blir det bara sallad och smrgs.

    Hugrun Gisladottir, administratr bevakning, Ringhals Alltid, frdelen r att man fr

    den mat man vill ta, och billiga-re. Jag kr ofta kall mat, som exempelvis sal-lad med lax och en god ss.

    Brukar du ha med dig matlda till jobbet?

    ?Frga 4

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Siri Klingstrm r legitimerad dietist och arbetar vid specialiserad internmedicin p Helsingborgs lasarett. Hon har mnga rs erfarenhet av kostrdgivning, och vet vikten av matens pverkan p vr hlsa, energi och vlmende. Hon pminner om ngra vl knda, men ack s viktiga tumregler nr matldan packas:

    Fr att stta ihop en god, nringsriktig lunch ska man frst tnka protein, dvs ktt, fisk, gg, keso/kvarg och baljvxter som rter, bnor, eller linser. Till detta lgger man kolhydrater i form av potatis, ris, pasta, bulgur, couscous eller en bit brd. Viktigt r ocks att f med kolhydrater frn grnsaker som morot, broccoli, blomkl, palsternacka. I lunchldan kan delen med potatis, ris och pasta med frdel vara strre fr den som har ett kroppsarbete jmfrt med om du har ett mer stillasittande kontorsarbete.

    Bygg mackan p hjdenDet finns ju de som fredrar macka till lunch: det r ju snabbt och enkelt, men kan man leva p det i lngden?

    Kanske inte bara p vr traditionella ost-macka, men om man vljer ett fiberrikt brd s fr man i sig mer mineraler och vitaminer. Till detta mste man tnka rejlt med p-lgg p hjden, ngot matigt som gg och sill, makrill i tomatss, keso och avokado, skinka och hummus. Man br lgga till en bit morot, paprika eller ett gng cocktailto-

    mater. Avsluta macklunchen med en frukt, eller spar den till senare p dagen, rder Siri.

    Det vanligaste misstaget vi gr nr det kommer till lunchldan r kanske att vi glmmer den hemma i kylskpet, sger Siri och skrattar. Skmt sido s r nog grnsa-ker det som glms bort mest. Hr tycker jag att frysta grnsaker r en rddare i nden. Ltt att ha hemma och ta till om middagens grnsaker tagit slut. Man kan ta grnsakerna direkt frn frysen och tillreda dem i lite vat-ten i mikron nr det r lunchdags.

    Mrkt kiss en varningssignal Generellt kan man sga att vi har ett basbe-hov av cirka 30 ml vtska/kg/dygn. Vger du 85 kg behver du drygt 2,5 l vatten. Vi fr i oss en del av det via maten vi ter, cirka 5001000 ml. Om ditt kiss r mrkfrgat r det ett var-ningstecken p att du dricker fr lite, sger Siri.

    Frukten hller fokus ven vuxna br unna sig en fruktstund! Ofta kan det g lng tid mellan lunchen och middagen. Hr fyller en frukt en funktion att hlla oss pigga och lagom hungriga fram till nsta ml. Likas ter mnga inte s mycket till frukost s ett mellanml p frmiddagen kan hjlpa s att vi behller fokus. Kropps-arbetar du eller ska trna direkt efter jobbet kan dock fruktstunden behva frstrkas med exempelvis kvarg och ntter s att du orkar med, sger Siri.

    TEXT: ANNA COLLIN BILD: PRIVAT, PIXABAY

    Medhavd matsck goda rd fr hlsa och energi hela dagenLunchldan en trogen vn som ker med till jobbet varje dag, en stressfaktor eller ett dligt samvete? Underskningar visar att medhavd matlda r den vanligaste lunchen fr arbetande svenskar. Sex av tio tar med sig mat till jobbet minst ett par gnger i veckan och en av tre gr det varje dag.

    TEMA: HLSA

    Proteiner, kolhydrater, vitaminer: lunchldan ska ge brnsle fr resten av dagen.

  • 14 REAKTION NR 4 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Kldkod: Krnkraft

    Ordning och reda, knppt nda upp och inga syn-liga underklder. Krnkraftens kldkod r strikt och tillter f individuella utsvvningar. Skyddsglasgonen tillter lite personliga variatio-ner, vilket r tur. Ett par riktigt skna skyddsglas-gon r en absolut ndvndighet. En djupdykning i Ringhals frrd visar ett brett utbud som tcker de flesta behov. Hr finns glajjor med en blandning av mjuk och hrd plast, stllbara skalmar och mjuk nsbrygga fr bsta komfort hela dagen. Man kan vlja glas med styrka eller i olika frger fr att hjlpa gat att se bttre. Gula och bruntonade glas kar skrpan vid detaljarbeten och ger gonen en lug-nare arbetsmilj (det r ingen tillfllighet att skyttar anvnder gula glas). Bruna glas filtrerar dessutom bort irriterande bltt ljus som gr att man kisar an-strngande med gonen, vilket hller gonen alerta lngre under pfrestande ljusfrhllanden. Att odla skgg har blivit allt mer poppis, vilket inte alltid r kompatibelt med de skyddsmasker som ibland r ndvndiga. Ansiktsbehring medfr lckage mellan mask och ansikte. Visste du att redan ett tredagarsstubb minskar maskens skydds-faktor med hela 90 procent? Hrselskydden r dina bsta vnner. Att st brevid en tubin i full sving r detsamma som att st bakom ett reaplan med fullt drag i motorerna. Det krvs bara minuter utan hrselskydd innan innerrat skadas fr gott.

    Hjlmarnas tysta budskapSkyddshjlmar finns i fyra frger, var och en med sitt bestmda omrde eller anvndare: bl, vit, grn och rd. En grn hjlm signalerar ett helt annat budskap n en rd. Och en bl hjlm p vift i per-sonalmatsalen kan nog vcka uppstndelse. Vet du vilken frg som brs var? Rtt svar hittar du lngst ner p nsta sida.

    TEXT: ANNA COLLIN FOTO: ANNIKA RNBORG

    Lgg en stund p att prova ut de skyddsglasgon som passar dig bst. Eller ha flera par beroende p vilket jobb som ska gras.

    Trender kommer och gr: krnkraftsmodet bestr. Vra skyddsklder kanske inte funkar p rda mattans premirer, men de fyller helt klart sin funktion. Hr kommer ngot s unikt som ett modereportage inifrn ett krnkraftverk, ett mode som varken r inne eller ute fast stndigt aktuellt nd.

    Skyddsskor fr aktiv sida: Ska andra skyddsskor anvndas, ska dessa vara blmrkta p tn. Skor som anvnts p kontrollerat om-rde fr inte vandra ver till okontrollerat omrde igen.

    Skyddsskor med stlhtta.

    Blte Ett borttap-pat freml kan f frdande konse-kvenser. Verktygen hnger skert i bltet och fsts vid handle-den vid anvndning.

    Skyddsoverall fr aktiv sida finns i gult, orange och bltt.Under overallen brs privata underklder och strumpor. Overal-len specialtvttas i Formarks eget tvtteri, eller som i Ringhals fall snds till Holland fr tvtt.

    Senilsnre Snodden fngar upp glasgonen s de inte faller av eller frlggs inne i anlgg-ningen.

    Hrselkpor kan mon-teras direkt p hjlmen, likas skyddsglasgon.

    Flamskyddade arbetsbyxor och jacka skyddar ven mot vder och vind vid utomhusarbete.

    Skyddsglasgon

    Hrselskydd

    Ta skydd!

    ronproppar fr engngsbruk ska bytas ofta. Ma-

    terialets expansionsfrmga frsmras fr varje anvndning och skyddar smre redan andra gngen du anvnder dem.

    Tack till vra modeller Felicia,

    Robin och Roland

  • REAKTION NR 4 2015 15

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Helmask, halvmask eller andningskydd. Alternativet fr den som inte vill raka bort skgget r att anvnda en flktmatad helmask med tillfrsel av filtrerad luft.

    Tejpade handskar skyddar extra mot kontamination.

    Extra ver-dragsoverall skyddar i riktigt smutsiga utrym-men eller vid srskild risk fr kontamina-tion. Kastas i soporna efter anvndning.

    Skoskydden r tvttbara och finns i alla omkldningsrum p kontrollerad sida.

    Skyddshandskar

    Hjlmen ska vara ren frn tusch och tejp. Tillverk-ningsdatum str inuti. Efter fem r kasseras de.

    Dosimeter mter strl- dos. Ska sitta med fotot utt i avsedd ficka (fast i reaktorhal-len lggs den tillsam-mans med andra lsa freml i stngd ficka).

    Helmask

    Andningsskydd

    P Forsmark lnar beskare skydds-skor, p Ringhals fr de dispens.Kldd fr arbete utomhus.

    Vit, rd och bl hjlm, kan du frgkoden?

    P Ringhals brs grn hjlm av beskare, p Formark r den reserverad fr skyddsombuden.

    Statsminister eller skolelev spelar ingen roll: som gst p Ringhals ker hjlm, skydds-glasgon och grn vst p.

    Varselvst: grnt fr beskaren, gul fr ci-ceronen p Ringhals.

    Synligt passerkort ven utanp ytterklderna.

    Administrativ personal br privata klder. Jeans och skjorta r en favorit.

    Rd hjlm: skyddspersonal Bl hjlm: kontrollerad sida Vit hjlm: okontrollerad sida Grn hjlm: beskare (Ringhals) skyddsombud (Forsmark)

    Huva under hjlmen.

    BH-kupa eller melittafilter krt andningsskydd har mnga namn.

  • 16 REAKTION NR 4 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    RINGHALS BRANDSKYDD Effektivisering har varit ledordet, nr Ring-hals brandskydd omstrukturerats och inlett samarbete med den externa leverantren Falck. Mlet var att strka brandfrsvaret och att samtidigt gra ekonomiska besparingar.

    Ringhals enhet fr brand och rddning har nu en tydligare bestl-larroll och leverantren Falck en mer omfattande utfrarroll.

    Den operativa personalen samlas nu p samma stlle, frklarar Ann-Charlotte Hed-strm, enhetschef.

    Befattningen Internt Rddningsbefl kom-mer att finnas kvar, men placeras i extern regi tillsammans med den vriga brandstyrkan. Genom att flja samma skiftgng som brand-mnnen underlttas samverkan inom den interna rddningsstyrkan. Skiftgngen fr-ndras frn i dag 5-skift/7-skift till att alla gr 4-skift, vilket innebr att man minskar med ett skiftlag.

    Bttre helhetssynBrandstyrkan involveras mer i det operativa brandskyddsarbetet. Fler resurser kommer

    Skyddet p Ringhals blir effektivareARBETSPLATSREPORTAGE

    Ska man effektivisera finns det flera tillvgagngsstt.

    Inom Ringhals brandskydd valde man outsourcing, medan

    Ringhals bevakning istllet effektiviserat genom

    insourcing.

    Ann-Charlotte Hedstrm, enhetschef fr Ringhals brand och rddning.

    Brandvning med skrslckare vatten blandat med nya brandbekmpningsmedlet X-fog, som under hgt tryck kan skra igenom olika byggnadskonstruktioner och material.

    De tv mindre brandbilarna togs i bruk 2013 och ersatte den gamla strre.

    att finnas p blocken under dagtid d mest arbete utfrs. Nr larmutryckning inte pgr, utfrs andra uppgifter i anlggningen.

  • REAKTION NR 4 2015 17

    RINGHALS BEVAKNING Inom enheten fr anlggningsskydd och bevakning har stora frndringar skett fr att effektivisera verksamheten. Fokus har legat p att anpassa organisationen fr bde da-gens och framtida krav.

    Redan 2012 inleddes effektiviseringsarbe-tet. Vattenfalls sourcingstrategi var den utl-sande faktorn, men bde kvalitetshjningar och en strkt skerhetskultur var snart inom synhll. Att hitta ekonomiska effekter har varit ett av delmlen.

    Vi jobbar med att hitta samverkans-vinster mellan bevakningsuppdragen, och att anvnda personalen s effektivt som mjligt, berttar Anders Lindberg, chef fr enheten.

    Arbetsledning i egen regiRent konkret har frndringen inneburit att enheten bestr av 44 personer, jmfrt med tidigare nio. Ansvarsomrdena har frtydli-gats mellan grupperna operativ bevakning, tilltrde och bevakningsstd. Nya befatt-ningar har ocks tillkommit.

    Ett av mlen r en strkt skerhetskultur. Genom att anstlla arbetsledare och chefer minskar leden i kommunikationen en stor frdel framfr allt i skiftarbete.

    Bevakningen har en omfattande verk-samhet, menar Anders Lindberg. Vi behvde

    knyta arbetsledningen nrmare verksamheten. Bevakningsledarna i skift-lagen r nu Ringhalsan-stllda egna arbetsledare

    r viktiga ambassadrer. Skyddsvakter anlitas fortfarande frn bevakningsleverantren.

    Kraven har kat mycket de senaste ren och mer omfattande utbildningar krvs.

    D blir kontinuitet en viktig faktor. Det satsas en hel del p utbildning av personal och d vill vi sjlvklart behlla den s lnge som mjligt, sger Anders Lindberg.

    Under frarbetet sneglade man p Fors-mark, dr arbetsledningen inom bevakning drivits i egen regi sedan flera r. Man har ocks anvnt erfarenheter inom driften vad gller arbetsstt. Tidplanen har i stort fljts under hela genomfrandet och den 1 ok-tober i r verkstlls den sista frndringen d operatrerna i bevakningscentralen tillstts.

    Vi har lyckats skapa en organisation som lser uppgifterna, och vr frndring passa-de vl in i Ringhals omorganisation 2014. Nu jobbar vi fr fortsatt kat samarbete mellan alla grupper, sger Anders Lindberg.

    TEXT: EMMA STEINWALL

    FOTO: EMMA STEINWALL OCH BERTIL LINDSKOG

    Brandstyrkan tar ver strre delen av utbildningsuppdraget och det frebyggande arbetet som tidigare gjordes av dagtidsg-ende, vilket skapar strre frstelse fr helhe-ten, menar Ann-Charlotte Hedstrm.

    I arbetet med effektiviseringen har Forsmarks modell varit en tydlig frebild, och resultatet blev ocks mycket likt Fors-marks.

    En skillnad r att vi har en utsedd bestl-larfunktion, utvecklingsingenjr brand. Vi har ocks en extra brandtekniker, allts fyra

    jmfrt med deras tre, p grund av att vi har ett block extra.

    Huvuddelen Ringhalsanstllda som berrs av frndringen har gtt ver till anstllning hos Falck.

    Avtalet med Falck r lngsiktigt, med stora mjligheter frn leverantrens sida. Vi samarbetar i mnga frgor. Och vi valde just Falck fr att de har lng erfarenhet inom operativ och frebyggande brandtjnst.

    Frndringen trder i kraft den 1 februari 2016.

    Anders Lindberg, enhetschef fr Ringhals anlggnings-skydd och bevakning.

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Skyddet p Ringhals blir effektivareARBETSPLATSREPORTAGE

    Skyddsvakt vid inpasseringen till Ringhals 4.

    Frmnsportalen BenefitsSderberg & Partners r leverantr

    av frmnsportalen Benefits. Portalen

    ger dig en snabb verblick av Vatten-

    falls frmner. I frmnsportalen hittar

    du bland annat en mngd olika frisk-

    vrdsaktiviteter som du kan bestlla

    via portalen. Om du har kpt friskvrd

    utanfr frmnsportalen s registrerar

    du ditt kvitto i frmnsportalen.

    Genom det avtal som Vattenfall

    tecknat med Sderberg & Partners s

    kommer du som medarbetare ven att

    f tillgng till en mngd olika rabatter

    p olika typer av varor och tjnster.

    Hll dig uppdaterad med WANOWANO, World Association of

    Nuclear Operators, genomfr

    regelbundet seminarier och

    workshops fr personal inom

    krnkraften dr du fr mjlighet

    till kompetens utveckling och att

    diskutera med kollegor frn an-

    dra krnkraft fretag. Seminarier-

    na baseras p WANO:s riktl injer

    eller motsvarande. Fr hsten

    2015 finns fljande planerat:

    Nuclear Leadership Seminar:

    49 oktober

    Human Performance Seminar:

    1922 oktober

    Management-in-the-Field

    Seminar: 1922 oktober

    Emergency Preparedness

    Workshop: 26 november

    Operational Decision Making

    (ODM) Facilitator Seminar:

    1619 november

    Genom Vattenfalls medlemskap

    r deltagandet kostnadsfritt.

    Mer information och anmlan via

    WANO:s hemsida, www.wano.org

    (inloggning krvs) eller via

    Gran Larsson [email protected]

    vattenfall.com

  • 18 REAKTION NR 4 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    I skrivandes stund pgr rets sista och lngsta revision p Forsmark 3. Mnga arbeten r genomfrda, ngra str i start- groparna. Infrandet av en ny generator r det strsta projektet under den hr revisionen. I dagslget r den nya generatorn p plats i turbinhallen och nu kvarstr endast montering och installation av kring-liggande utrustning.

    Forsmark 1 och 2 r klara med rets revi-sioner. P Forsmark 1 genomfrdes en s kallad frnyelserevision dr bland annat fyra lgtrycksfrvrmare byttes ut. P Forsmark 2 hlls en kort och intensiv revision dr ett av de strre arbetena som utfrdes var versyn av samtliga reservelkraftdieselaggregat. Hr kan du se ett axplock av bilderna som togs under revisionen p Forsmark 2.

    TEXT OCH FOTO: ALEXANDER BERG

    Mnga ventiler kontrollerades under Forsmark 2:s revision. Askalon AB kontrollerade 60 ventiler p turbinanlggningarna och 90 ventiler i reaktoranlggningen. P bilden syns Hoshmand Oveisi Kian och Fredrik Hj som kontrollerar en ventil i kondensatsystemet.

    Per-Olof Lfblom, Formarks underhllsavdelning, justerar ventiler p B-subens cylinder under revisionen p Forsmark 2. Arbetet ingick i den versyn som gjor-des av samtliga dieselaggregat.

    Hannu Holappa, Forsmarks underhllsavdelning, bevakar svetsarbetet via ka-meror och headset. Inne vid ventilen arbetar kollegan Martin Scherp, MIIAB, med att korrigera svetsen efter instruktioner frn Hannu. Tillvgagngssttet med kameror och headsets kallas fr teledosimetrisystem och r ett stt att minska strldosen eftersom alla inte behver vara i utrymmet samtidigt.

    Under revisionen p Forsmark 2 byttes elva drivdon, vars funktion r att reg-lera styrstavarna i hrden. Thomas Eriksson jobbar t ISS och innan drivdon-bytena inleddes kontrollerade han styrdosan och bytesmaskinen hgst upp i den nedre reaktorinneslutningen.

    rets revisioner

  • REAKTION NR 4 2015 19

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Elektriker Beatrice Alexandersson i frlngda containment p Ringhals 4. En del av projekt KIL, Kylning I Lngtid, r att signalering och elmatning till ventil-manverdon skyddas genom skrare placering och tligare anslutningar.

    Foto

    : Brj

    e F

    rst

    erFo

    to: B

    rj

    e F

    rst

    er

    Sanni Nilsson och Christian Brandt frn Meccon AB monterar nya vattenav-blsande ventiler i ett av reaktorsystemen. Det r trngt, men det gr bra, hlsar de. Ringhals 1 uppfyller efter rets revision Strlskerhetsmyndighetens krav p moderna reaktorer.

    Foto

    : Ann

    ika

    rn

    borg

    Foto

    : Em

    ma

    Ste

    inw

    all

    Nstan 60 meter upp i luften pgr kontroll och besiktning av spnnkablarna som skrar reaktorinneslutningen p Ringhals 2. Spnnkablarna, som lper runt om, vertikalt och ver reaktorbyggnadens kupol, kontrolleras vart tionde r.

    Att rengra tryckvattenreaktorernas brnsleelement med ultraljud har visat sig vara en metod med mnga frdelar. I r gjordes brnsletvtten fr frsta gngen p Ringhals 3 och i egen regi. Gruppen fr reaktor- och brnsleservice jobbade skift fr att inom loppet av mindre n tv dygn genomfra ultraljudstvtt av 96 brnsleelement. Hr fljer Sandra Jensen via dataskrm och kameravervakning rengringsprocessen som sker i en fixtur nere i brnslebassngen.

    Ringhals r nu i slutspurten av revisionsssongen i och med att Ringhals 2 avslutar sin revision.

    Ringhals 3 hade en mnadslng avstllning p frsommaren. Underhllsjobben dominerade revisionen, exempelvis om-gummering av rr i saltvattensystemet samt byte av vrme-vxlare i reaktorns komponentkylsystem.

    Ringhals 1 bytte generator, den nya vgde 400 ton och sat-tes p plats i ett enda lyft. En ny rvattentank byggdes och flera skerhetshjande tgrder genomfrdes.

    Ringhals 4:s revision avslutades den 18 september d ge-nerator 41 fasades mot nt. P lite drygt en mnad har bland annat saltvattenrr fr komponentkylning p reaktorsidan omgummerats, kontaktdon och kablage fr kylning i lngtid r utbytta och ett nytt uppsamlingssystem fr oljelckage frn reaktorkylpumparna har installerats.

    Ringhals 2 frvntas ter brja leverera el den fjrde novem-ber efter ver ett rs stillestnd. Nr reakorinneslutningens bottenplt och golv krvde omfattande reparationsarbete kunde mnga andra arbeten tidigarelggas. Den ordinarie revisionsperioden har fr den skull inte varit lugnare: hela 56 projekt har genomfrts mot normala 1015.

    TEXT: ANNA COLLINrets revisioner

  • 20 REAKTION NR 4 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    WANO brukar frlgga utbildningen p en anlggning som ska genomg en granskning under ret. Det var anled-ningen till att Forsmark i r var vrd fr utbildningen. Utbildningen innefattade dels teori om WANO:s granskningsmeto-dik men ven praktiska vningar i form av intervjuer och granskningar i Forsmarks anlggning.

    Frdelen med att vara vrd fr utbildning-en var bland annat att Forsmark fick mjlig-het att disponera ett antal utbildnings- platser. Dessutom fick Forsmark terkopp-ling frn de vningar som genomfrdes ute p anlggningen.

    Med andra ord blev utbildningen fr Forsmarks del en typ av Readiness Review infr kommande WANO-granskning, sger Henrik Runermark, projektledare fr gransk-ningen.

    Frn Forsmark deltog personer som kom-mer att ha roller som counterparts i den kommande granskningen. En av dem var

    Aili Hunt frn avdelningen Skerhet och milj.

    Att frst WANO:s metodik fr hur man granskar gr att jag i min roll som counter-part kommer att ha en helt annan frstelse och kunskap fr granskarnas frgor. Det gr att jag kan bemta och underbygga mina svar p ett bra stt, sger Aili Hunt.

    Andra kulturerEn annan erfarenhet frn utbildningen som Aili Hunt tar med sig r vikten av att lra sig mer om andra kulturer.

    Att ha frstelse fr att vi alla tnker oli-ka och ser saker utifrn vra egna perspektiv gr att mitt stt att bemta och kommuni-cera fr en stor betydelse fr att vi ska n ett bra resultat, sger Aili Hunt.

    TEXT OCH FOTO: EVA FISCHER

    WANO utbildade blivande granskare

    Under midsommarveckan var WANO i Forsmark och hll en grund-utbildning (WANO Basic Training) fr nya WANO-granskare frn hela vrlden, en utbildning som hlls fyra gnger om ret.

    Aili Hunt frn avdelningen Sker-het och milj var en av deltagarna i WANO:s grundutbildning som hlls p Forsmark i somras.

    Personer frn hela vrlden deltog och anteckningar frdes p mnga olika sprk.

    Deltagarna frn WANO:s grundutbildning, Per Blombergsson, FKA, Cui Yuming, WANO, Michael Lvgren, WANO, och Zhang Shiwei frn Kina observerar nr Daniel Hllman, driftvakt i kontrollrummet p Forsmark 2, utfr ett periodiskt test fr att verifiera att hjlpmatarsystemet fungerar som det ska.

  • REAKTION NR 4 2015 21

    Bjrn Peterson, som arbetade p Ring-hals 19712012, var med och byggde upp stationerna frn ett hl i marken till att senare vara med att gra brnsleby-ten och reaktorunderhll. En spnnande resa i tid och rum.

    Veteraner berttar Ringhals historiaNu har Ringhals historia nedtecknats av dem som var med frn brjan. Det r pensionrsfreningen Ringhalsve-teranerna som intervjuat och doku-menterat medlemmarnas berttelser. Mnga av dem arbetade i princip hela sitt yrkesliv p verket och sg det byg-gas, vxa fram och utvecklas genom ren. Berttelserna r tidsdokument som vittnar om den heta debatten i samband med folkomrstningen 1980, kamratskap, ledarskapsfilosofier som kommit och gtt, roliga anekdoter och en yrkesstolthet som inte gr att ta miste p. Ett urval av berttelserna finns att lsa p www.vattenfall.se/Ringhals (jobba p Ringhals/Veteraner berttar). Intervjumaterialet har dessutom arkive-rats fr framtida forskning.

    Samarbete inom teknisk standardisering

    Foto

    : Em

    ma

    Ste

    inw

    all

    Foto

    : Ann

    ika

    rn

    borg

    Och frrdet fr frre material att tillhandahlla, vil-

    ket ger utrymme fr att ta hem strre volymer.

    Frra ret pbrjades ett kontinuerligt samarbete

    kring TS mellan Ringhals och Forsmark. Behovsanaly-

    ser grs p respektive stlle, och sedan vljs en ge-

    mensam standard. ven lagerhllning samordnas, s

    att komponenter kan skickas mellan sajterna istllet

    fr att nybestllas.

    NOTERAT

    Konan en rrdel som fungerar som vergng mellan rr r ett exempel p en teknisk standardkomponent.

    I juni kom Forsmarkskollegorna till Ringhals och diskuterade teknisk standard.

    Det kom ett brevFrvnansvrt sllan fr vi p redaktionen synpunkter p det vi skriver i

    Reaktion. Det kanske vi ska vara glada fr. Det betyder frhoppningsvis

    att vi inte skriver fel s ofta och att vi inte frargar ngon med vra artik-

    lar. Men s hnde det att det kom ett brev frn en man i Visseltofta. Han

    tycker att Reaktion r s bra att han nskar att alla Sveriges medborgare

    skulle f tillgng till den. Det r inte utan att vi blir vldigt glada fr det

    fina bermmet. Tack Jarl Lindberg!

    Har du ider och nskeml om vad du vill lsa om i framtida nummer av

    Reaktion? Gr som Jarl och skriv ett brev till oss. Adressen hittar du p

    frsta uppslaget i tidningen.

    Redaktionen

    Taiwan tar hjlp av SKBNu ska SKB International hjlpa Taiwan att f fart p arbetet med slutfrvaring av anvnt krnbrnsle. Ett trerigt avtal har tecknats dr taiwaneserna ska f ta del av SKB:s kunskap om bland annat skerhetsanalys och slutfrvarsteknik. Det hr r det strsta avtalet som SKB International har tecknat ngonsin och det visar att den svenska kunskapen r eftertraktad internationellt, sger Hans Forsstrm p SKB International som varit med och frhandlat fram avtalet.

    Manpower blir Previa igenI vras blev Previa ny gare

    till Manpower Hlsopartner.

    Detta innebr att Manpower

    Hlsopartner och Previa nu

    sls samman. Frn och med

    den 1 september kommer de

    att leverera tjnster under

    ett och samma varumrke

    Previa.

    Fr dig som medarbetare

    och fr Vattenfalls del inne-

    br detta inga strre fr-

    ndringar, d vrt nuvarande

    avtal innehllande priser,

    tjnster, bestllningsvgar,

    rutiner med mera kommer att

    verltas till Previa.

    Inom teknisk standardisering (TS) samordnas konstruktionsregler och val av komponenter.

    Syftet r att frenkla fr flera parter, konstruktren vet vilket material som ska vljas och

    montren behver inte hantera lika mnga olika produkter.

  • 22 REAKTION NR 4 2015

    Att koordinera Vattenfallbolagens skerhetskrav r en av hstens uppgifter fr Carl Berglf, som ocks r aktiv i Sveriges Krntekniska Sllskap (SKS).

    NAMN: Carl Calle Berglf

    LDER: 35 r

    YRKE: Reaktorskerhetsingenjr p Vattenfall Teknik. Fr nrvarande utlnad till Fleet Development fr att arbeta med kravhantering

    UTBILDNING: Civilingenjr i teknisk fysik och doktorsexamen i reaktorfysik vid Kungliga Tekniska hgskolan

    FAMILJ: Hustrun Elin och tre barn

    BOR: I lgenhet i Vasastan, Stockholm. Cyklar ldcykel i stllet fr att kra bil

    FRITID: Ordfrande i Sveriges Krntekniska Sllskap. Gillar att fjllvandra och att semestra p gotlndska Sudret

    DOLDA TALANGER: Spelar fiol och var tidigare med i KTH:s akademiska kapell.

    STARKASTE KORT: Inlyssnande och dmjuk

    OVNTADE ERFARENHETER: Blev skuggad av KGB nr jag kom som frsta vsterlndska gstarbetare till ett tidigare hemligt krnforskningsinstitut i Vitryssland

    GILLAR: Modern konst och klassisk musik

    OGILLAR: Simhallar

    MOTTO: Det vackra finns i det enkla

    PROFILEN

    I krnteknikens tjnst

    Carl Berglf, reaktorskerhetsingenjr p Vattenfall Teknik och ordfrande i SKS, r ute p cykeltur med sina dttrar nr jag ringer. Det r sommar och han njuter av en lng frldraledighet som har pgtt sedan januari d sonen Ivar fddes.

    Det r bra timing fr mig att vara ledig nu nr jag just avslutat mitt arbete med Vatten-falls nybyggnationsprojekt och ska gna mig t andra arbetsuppgifter till hsten, sger han.

    I nybyggnationsprojektet har Carl Berglf haft det operativa ansvaret fr Vattenfalls anskan om att uppfra, ga och driva en el-ler tv ersttningsreaktorer i takt med att de ldsta svenska reaktorerna ska fasas ut.

    Det var ett spnnande uppdrag som upp-hrde efter frra hstens regeringsbildning, d Vattenfall bestmde sig fr att avsluta sitt analysarbete om ny krnkraft, sger han.

    Arbetet som Vattenfall hittills utfrt r p intet stt bortkastat och Carl Berglf tycker det r bra att sakfrgan lyfts.

    Det r viktigt att ha samhllet med sig i den hr typen av infrastruktursatsningar, sger han.

    Nu ser han med tillfrsikt fram emot re-sultatet av energikommissionens arbete.

    Vrens och sommarens ledighet har gett honom tillflle att stanna upp och hinna re-flektera ver tillvaron och andra viktiga fr-gor. Han sger att han skaffat sig kad insikt om vad han vill gra i framtiden.

    Visst r det inte bara ledighet nr man r hemma med sm barn. Det r ofta intensivt, men man fr mjlighet att begrunda sin till-varo frn ett annat perspektiv, sger Carl. Carl Berglf r civilingenjr i teknisk fysik samt doktor i reaktorfysik. Han brjade jobba p Vattenfalls teknikavdelning 2011, dr han fick mjlighet att jobba med mnga olika uppdrag och projekt.

    Det har gett mig en bred kompetens, sger han.

    Bred kompetensNu ska han jobba med koordinering av skerhetskrav. Det handlar om att bist Fors-mark, Ringhals och Svensk Krnbrnslehan-tering i den hr typen av frgor och se till att Vattenfalls olika bolag r eniga i remisshan-teringsrenden.

    Det hnder mycket nu nr det gller krntekniska skerhets- och strlskyddskrav. EU har kommit med nya direktiv som ska in-frlivas i respektive medlemsland och samti-digt ser Strlskerhetsmyndigheten ver sin

    freskriftsflora. Under Vattenfalls paraply finns ju en rad krntekniska anlggningar, ssom krnkraftsreaktorer och befintliga s-vl som tilltnkta avfallsfrvar. D gller det att se till att vi i vra remissvar tar hnsyn till alla dessa anlggningars behov.

    Energifrgorna och de globala klimat-mlen str hgt p Carls agenda och hans intresse fr teknisk och vetenskaplig krn-teknik tar sig olika uttryck. Bland annat skriver han debattinlgg p den webbaserade nyhetstjnsten Second Opinion, senast om att svenska energibeslut br fattas i solida-ritet med andra lnders strvan att minska sina koldioxidutslpp.

    Sverige r vrldsbst p klimatvnlig el-produktion. I stllet fr att minska den borde

    Carl Berglf trivs med mnga jrn i elden. I hst vntar nytt uppdrag p Vattenfall, dr han ska samordna Vattenfallbolagens skerhetskrav. Utver det r han ordfrande i Sveriges krntekniska sllskap.

    Sveriges Krntekniska Sllskap (SKS) r en

    ideell intressefrening fr alla med intresse

    fr krnteknik. Freningens vision r att vara

    den naturliga mtesplatsen fr individer med

    intresse fr krntekniken och dess fredliga

    tillmpningar. SKS ska, med ett vrnande

    om den svenska krntekniska historien, fra

    krnteknikens utveckling framt. Ls mer

    om freningen p www.krnteknik.se

  • REAKTION NR 4 2015 23

    TACK

    Mnga rsringar har det blivit p Ringhals, men nu vljer jag en ny frdriktning. Det gr jag med s-vl gldje som vemod. Tack fr fin gemenskap och fina mten under en massa r. Nu blir jag fritids-miljonr och det r en aktningsvrd befattning, tycker jag. Varma hlsningar frn Raili Johansson

    Tack till alla mina arbetskamrater under mina 38 r p Ringhals. Tack ocks fr ett intressant och givande jobb. Detta tack vare alla duktiga, glada och mysiga arbetskamrater. Ni har frgyllt mitt ar-betsliv! Nils-Anders Nisse Carlsson, Ringhals

    Ett stort tack till er alla som uppvaktade mig vid min pensionering! Tack till alla ringhalsare och en-treprenrer som har gjort mina 44 r p Ringhals till en trevlig tid! Kenneth Gustavsson, Ringhals

    Efter 42 r r jag nu sledes pensionr. Det har varit grymt fantastiska, stimulerande och utveck-lande r p Ringhals. Ett stort tack till arbetskolle-gorna vid den fina avtackningen. Lycka till med de utmaningar som vntar framver, jag hoppas och tror att Ringhals fr leva kvar mnga r n! Bjrn Tarvis, Ringhals

    Ett stort tack till alla er som uppvaktade mig med presenter, tal, trevlig btresa och andra roligheter i samband med min pensionering efter 29 r p Ringhals. Det kommer jag att bra med mig lnge! Janne Andersson, Ringhals

    Tack till er alla som uppvaktade mig nr jag slu-tade p Ringhals. Tack ocks till alla er som jag har haft frmnen att arbeta med och lra knna under mina 29 r p verket. Lycka till framver och p terseende. Olof Eriksson, Ringhals

    FOLK

    P NYA UPPDRAG

    Niklas Ekstrm har lst krn-kraftsingenjrsprogrammet p Uppsala universitet. Nr han gjorde sitt examensarbete p Forsmark blev han erbjuden en tjnst p elsektionen. Efter den 1 oktober byter Niklas jobb och blir gruppchef p mekanikav-delningen.

    Lisa Adill tilltrder tjnsten som enhetschef p GN-EQ (erfarenhetskontoret FTQ) samt gruppchef p GN-EQI (interna erfarenheter). Hon brjar sitt nya uppdrag den 1 oktober och arbetar fram till dess som gruppchef fr administrativt std till blocken och underhlls-avdelningen p Forsmark.

    Martin Luthander har utsetts till ny chef fr Nuclear Sponsors. Han eftertrder Agneta Nesten-borg som lmnar Vattenfall fr externt uppdrag.

    Ulf Bernstrm r ny avdelnings-chef fr den Forsmarks- och Ringhalsgemensamma staben Kommunikation. Han har varit anstlld inom Vattenfallkoncer-nen sedan 2012 och har bland annat arbetat som chef fr Ope-rational Excellence & IT inom Region Norden och BU-chef fr Products and Solutions inom Distribution & Sales.

    Olof Eriksson brjade som s-kerhetspecialist p Vattenfall Teknik, Safety & Licensing den 1 september. Han kom nrmast frn enheten anlggningsstra-tegi p Ringhals dr det senaste uppdraget var teknisk ren-dehandlggare fr Ringhals 2. Olof har sedan tidigare en lng

    bakgrund inom moderniseringsprojekt p Ringhals, dels som analytiker p R2:s teknikkontor, men ven inom drift och underhll.

    Har du brjat ett nytt jobb, ftt ett nytt uppdrag eller en utmrkelse? Kanske har du rekryterat en ny medarbetare? Under den hr vinjetten vill vi i varje nummer av tidningen kortfattat pre-sentera mnniskor p nya befattningar och i andra sammanhang som kan vara intressant fr oss i krnkraftsbranschen.

    Skicka in en text (max 300 tecken) och en portrttbild till Folk. Glm inte att tala om vem du r och var vi kan f tag i dig, ifall vi har frgor. Redaktionen frbehller sig rtten att redigera i materialet.

    E-post: [email protected]

    vi exportera el och hjlpa andra lnder att n klimatmlen, menar han.

    Vidare r han ordfrande i SKS, vars ml bland annat r att frmja utveck-lingen inom den fredliga krntekniken samt att stimulera utbyte och erfarenhe-ter inom det krntekniska omrdet.

    Hans engagemang fr dessa frgor r stort och ngon skarp grns mellan jobb och fritid har det tidigare inte funnits fr Carl Berglf. Med jobb, freningsengage-mang och tre barn i familjen har han dock under senare r ftt brja planera sin tid, fr att logistiken ska fungera. Nya medlemmarCarl Berglf beskriver sig sjlv som en igngsttare som tycker om att hitta p nya saker. Tillsammans med de vriga styrelsemedlemmarna i SKS jobbar han hrt med att utveckla SKS verksamhet.

    En ny verksamhetsplan med ml och aktiviteter minst en gng i mnaden har resulterat i ett kraftigt kat antal med-lemmar och att sllskapet ftt flera nya stdjande fretag.

    Det finns en ptagligt stark yrkesstolt-het inom den krntekniska branschen. Mnga r inspirerade att g till sina arbe-ten och vetskapen att man gr ngot gott fr klimatet, samhllet och miljn r en stark kraft. Vr ambition r att fnga den-na energi genom SKS. SKS samlar mnn-iskor frn industri, samhlle och akademi och r ett viktigt ntverk fr att sprida kunskap och erfarenheter, sger han.

    r man hngiven sitt arbete eller av krnteknik i vrigt s ska det vara natur-ligt att vara med i SKS. Det senaste rens medlemsuppsving har varit mycket in-spirerande fr oss i styrelsen, sger Carl. Det utmanar oss att bli n mer verksam-ma och phittiga.

    Nya arbetsuppgifter och familjemed-lemmar fr inte Carl Berglf att gra avkall p sitt freningsengagemang. Vid senaste rsmtet sa han ja till att axla SKS ordfrandeskap nnu ett r och r numera ven styrelseledamot i moder-freningen European Nuclear Society (ENS). SKS utgr remissinstans och be-handlar remisser frn exempelvis Strl-skerhetsmyndigheten och olika depar-tement. De delar ut pris fr frtjnstfulla insatser inom det krntekniska omrdet och arrangerar medlemsaktiviteter.

    Framver planeras ett studiebesk p Marvikens kraftverk, belget p Vikbo-landet sydost om Norrkping, samt p den nya Skandionkliniken i Uppsala.

    Dessutom har SKS ombetts vara vrd fr en planerad konferens eller workshop p temat krnskerhet, sger Carl Berglf.

    TEXT: SARA SDERSTRM

    FOTO: OLLE LINDER

    Foto

    : Ann

    ika

    rn

    borg

  • 24 REAKTION NR 4 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Birgitta Kalinowski r SKB:s expert p omr-det. Hon frklarar att det handlar om bakte-rier och arker. Varelser som r s sm att de inte syns med blotta gat men kan verleva under mycket lng tid och ofta ven under extrema frhllanden. Nere i berget finns det mellan en miljon till en miljard bakterier per kubikmeter grundvatten.

    Frn brjan trodde man nog inte att mikrober fanns p djupet och fr bara ngot decennium sedan drog mnga p munnen nr man brjade prata om bakterier i slutfr-varssammanhang. Men nu har man hittat mikrober p flera tusen meters djup p flera stllen i vrlden. Och mikrober har ftt allt strre fokus hos de flesta avfallsorganisatio-ner i vrlden, berttar hon.

    SKB tidigt uteFr SKB:s del inleddes forskningen dock tidigt. Redan p 1990-talet byggde profes-sor Karsten Pedersen frn Gteborg upp ett mikroblaboratorium i den underjordiska anlggningen p sp utanfr Oskarshamn. Han var en av pionjrerna p omrdet och studerade hur mikrober kan verleva p de hr djupen. Men ocks om de skulle kunna

    ha ngon betydelse fr skerheten vid slut-frvaring av anvnt krnbrnsle.

    Forskningen visade entydigt att mikrober r ngot att rkna med i ett slutfrvar. Och de kan faktiskt ha bde en positiv och en ne-gativ effekt p skerheten.

    Vilken pverkan det blir beror p vilka mikrober som r aktiva, hur bra de trivs helt enkelt. Mikrober behver vatten och nring och de behver kunna andas p ngot stt fr att verleva. Men till skillnad frn mnn-iskor kan de inte bara andas syre utan ven nitrat, jrn, mangan och sulfat bland annat.

    De olika mikroberna bildar tillsammans ett helt ekosystem dr det som en producerar kan anvndas av ngon annan. I slutfrvars-

    miljn kommer de till en brjan att frbruka syret, ngot som r bra fr kopparkapslarna med anvnt krnbrnsle. Men nr syret tagit slut tar andra mikrober som andas andra m-nen vid. Till sist blir det de sulfatreducerande bakteriernas tur. I processen omvandlas sul-fat till sulfid, ett mne som skulle kunna ta sig in till kapseln och bryta ner den genom korrosion.

    En viktig frga nu r just hur de sulfatre-ducerande mikroberna kan verleva i den bentonitlera som ska fungera som en buffert i det framtida Krnbrnslefrvaret i Fors-mark. Hr r det extra viktigt att ha koll p mikroberna. Men ocks att se till att buffer-ten skyddar kapslarna som det r tnkt.

    Stort intresse fr sm mikrober

    Lngt nere i berget finns ett helt ekosystem med mikrober. De hr pyttesm verlevarna behver Svensk Krnbrnslehantering rkna med nr man planerar att bygga ett krnbrnslefrvar i Forsmark. Inom ramen fr ett nytt EU-projekt ska nu en rad olika frgor om mikrobernas betydelse besvaras.

    Nu har man hittat mikrober p flera tusen meters djup p flera stllen i vrlden.

  • REAKTION NR 4 2015 25

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Frmedlar kunskapDet har tagit flera r men nu finns mikrober hgt upp p agendan p flera hll i vrlden. Nyligen startades ocks ett nytt EU-projekt inom mikrobforskning som Birgitta Kali-nowski och Petra Christensen p SKB r vetenskaplig koordinator respektive admi-nistrativ koordinator fr.

    Den som vistas nere i SFR, Slutfrvaret fr kort-livat radioaktivt avfall, i Forsmark kan se spr av mikrober bland annat som belggningar p berg-vggarna. Det svarta p bilden r frmodligen resultatet av manganoxiderande bakterier medan det rda r jrnoxiderande mikrober.

    Birgitta Kalinowski r SKB:s expert p mikrober och en av flera forskare p fretaget.

    SKB:s forskningSKB har bedrivit forskning och ut-veckling i mer n 30 r. Verksam-heten bestr i dag av tre delar: naturvetenskaplig forskning, teknik-utveckling och samhllsvetenskap-lig forskning.

    Mlet med den naturvetenskapliga forskningen r att frst hur frhl-landena i de olika slutfrvaren fr radioaktivt avfall ndras med tiden och hur detta pverkar skerheten p lng sikt. SKB:s forskningspro-gram spnner ver mnga olika om-rden, till exempel geologi, ekologi och klimat. Inom teknikutvecklingen pgr ett lpande arbete med konstruk-tion, tillverkning, provning och vida-reutveckling av alla de tekniska de-larna i slutfrvarssystemen. En stor del av forsknings- och utvecklings-arbetet genomfrs vid SKB:s tre laboratorier i Oskarshamn: spla-boratoriet, Bentonitlaboratoriet och Kapsellaboratoriet. Vart tredje r redovisar SKB sina planer fr den fortsatta forskningen och teknikutvecklingen i ett srskilt Fud-program (Fud str fr forsk-ning, utveckling och demonstration). Det senaste lmnades in till Strl-skerhetsmyndigheten i september 2013 och beskriver planerna fram till 2019.

    TEXT: ANNA WAHLSTEEN

    Fotnot: Vill du veta mer om SKB:s forskning? G in p vr webbplats www.skb.se. Under rubriken Forskning & teknik finns bland annat temasidor om vr forskning om klimat, Grnland, informationsbevarande, kopparkorro-sion med mera.

    Mikrober har ftt allt strre fokus hos de flesta avfalls-organisationer i vrlden.

    Projektet Mind, Microbiology In Nuclear waste Disposal, startade 1 juni och ska pg i fyra r. 15 organisationer frn tta lnder deltar.

    Ett syfte med projektet r att frmedla kunskap till lnder som inte kommit s lngt i sin slutfrvarsprocess, s drfr r vi srskilt glada att Tjeckien deltar, berttar Birgitta Kalinowski.

    TEXT: EVA NEVELIUS FOTO: LASSE MODIN

    Fotnot: Arker r mikroorganismer som tillhr vad man populrt skulle kalla extremofiler (klarar radio-aktivitet, extrem kyla, extremt hga temperaturer, sura eller basiska miljer osv).

  • 26 REAKTION NR 4 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Skerheten frmst r ngot av ett mantra fr oss som jobbar i krnkraftsbranschen. Oav-sett vad vi har fr arbetsuppgifter, anammar vi regeln att alltid beakta skerheten i det arbete vi gr. Ngra av oss gr det ven p sin fritid. Sakarias Petersson och Claes Dahle r tv av en handfull forsmarkare som r enga-gerade i Sjrddningssllskapet.

    Knslan av att kunna gra en betydelsefull insats fr den som behver hjlp, gemenska-pen och att f tillflle att vara p sjn. Det r tre faktorer som flera av sjrddarna jag talar med nmner som anledningar till deras fri-villigengagemang i Sjrddningssllskapet.

    Frivilligt uppdragI genomsnitt behvs deras insatser en gng om dagen under sommarmnaderna, d mnga vistas i skrgrden. Det r inte alltid larmet gller drunkningstillbud. Det kan exempelvis vara motorhaverier och sjuk-domstillbud.

    Ett annat uppdrag r exempelvis att skjutsa brandmn p utryckning i skrgr-den, berttar Sakarias Petersson.

    Han bor i regrund och jobbar som kemist p Forsmark. Uppdraget som sjrddare r ett frivilligt uppdrag som han gr fr att han vill gra en insats och gillar att vara p sjn.

    Tv gnger i mnaden trnar han och de drygt 30 kollegorna, s att alla knner sig vl frtrogna med btar, utrustning och

    varandra. vningarna genomfrs med olika samarbetsparter, bland annat Sjfartsverket, Kustbevakningen och rddningstjnsten.

    Sjrddningssllskapet har tv btar i regrund, cirka tre mil sder om Forsmark. Det r den tolv meter lnga Olof Wallenius och den ngot mindre ribbten Rigoletto. Sjrddarna turas om att ha jour. Fyra man r alltid redo att inom 15 minuter kunna ge sig ivg p ett rddningsuppdrag. Omrdet de har ansvar fr strcker sig frn Bjrns fyr i norr till Grisslehamn i sder och mot den lndska grnsen.

    Vi skulle b