reaktion nr 5 2015

Samarbete vgen till framgng

Bttre system fr sprbarhet

ldringsvrd skrar lngtidsdrift

Trivsel som hjer stmningen p jobbet

Skogrnsen steg fr steg

Nytt fokus fr 2016

TEMA:

SAMARBETE

EN TIDNING FR OSS P VATTENFALL SOM JOBBAR MED KRNKRAFT OCH AVFALL NR 5 2015

2 REAKTION NR 5 2015

Nu r fokus-

omrdena fr

2016 klara.

Det hr r

vra viktigaste

uppdrag de

nrmaste

ren.

Just nu talas det mycket om samarbeten, samverkan, synergief-fekter och nya ntverk. I allt vi gr ska dessa mjligheter till bttre och mer kostnadseffektiva arbetsstt beaktas. Jag tnker att det r som att ha ett nytt filter p linsen. Att det mesta av det jag ser ska passera det hr filtret tillsammans med kontrollfrgor som: Hur gr de p vr systersajt? Kan vi jobba smartare? Kan vi gra det hr gemensamt? Frmodligen knner du igen dig i det hr resonemanget.

Att sl samman Forsmarks och Ringhals personaltidningar, vilket gjordes fr drygt ett r sedan, m ha varit ett litet fretag. Men det var ett av de frsta konkreta samarbetena som genom-frdes och som nu kommit att fljas av fler.

Det r inte helt enkelt att tnka nytt. Forsmarks och Ringhals respektive personaltidningar var bda starkt lokalt frankrade. Att vara nra sin arbetsplats och sina medarbetare var och r en viktig ledstjrna i tidningsarbetet. Pltsligt gllde nya perspektiv. Inte bara samarbeta nr det passar, utan hela tiden och i allt som grs. Det r inte alltid ltt att frng trygga rutiner och arbets-stt. Att tnka strre, inkludera och kompromissa. Mer om det berttar vi lngre fram i tidningen.

Mnga av vra erfarenheter grs nu p andra avdelningar p Forsmark och Ringhals. De flesta av oss vet att vi p grund av det ekonomiska lget mste frndra och effektivisera verksamhe-ten. Det skapar frstelse och acceptans, men att gilla det tar kanske lite lngre tid.

Man vnjer sig, sger en av Forsmarks medarbetare som intervjuas i detta num-mer. Han har varit med om flera omorga-nisationer. Det strker det vi redan vet, att ett fretags kultur inte sitter i vggarna utan i mnniskorna som jobbar dr.

SARA SDERSTRM

Omslagbild: Anders Taremark och Leonie Bartholdsson jobbar p Ringhals frrd tar hjlp av kollegorna p Forsmark fr att utveckla sin verksamhet.Foto: Annika rnborg.

Insndare kan publiceras under signatur, men frfattarens namn ska vara knt av redaktio-nen. Eftertryck medges efter verenskommelse. Fr osignerat material ansvarar redaktionen.

Reaktion r forsmarkarnas och ringhalsarnas personaltidning med mjlighet fr fler att medverka. Tidningen delas ut till alla medarbetare med postfack p krnkraftverken. Utver det sprids tidningen i fikarum och tidningsstll p KSU, SKB och flera arbetsplatser inom Vat-tenfall. Tidningen har ven ett stort antal prenumeranter i form av pensionerade medarbetare, fretag i energibranschen, medierna, myndigheter och politiker med flera.

Tyngdpunkten i tidningens innehll ska spegla Vattenfalls medarbetare och deras arbete med krnkraft och avfall. I redaktrsrdet finns representanter frn Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB, Svensk Krnbrnslehantering AB och Vattenfall AB. Reaktion kommer ut med fem nummer 2015.

Aprop nya perspektiv

INNEHLL

Ett av de stora skerhetshjande projekten fr krnkraften r infrandet av oberoende hrdkylning. Nu pbrjas arbetet med att uppfra de nya byggnaderna p bde Forsmark och Ringhals.

GOTT SAMARBETE

Mellan frrden p Ringhals och Forsmark finns ett gott samar-bete. Kim Rosman visar Leonie Bartholdsson hur Forsmarks gods- och transportflden fungerar.

Efter 45 r r det dags att g i pension. Det tar emot fr Lennart Helander som undrar: Kan man inte f vara kvar ett r till?

TEMA: SAMARBETE

Vill du bli prenumerant?

Vi p redaktionen r glada att tidningens artiklar och reportage r intressant lsning fr mnga. Den som vill kan teckna sig fr en gratis prenumeration. Hr av

dig till oss s ordnar vi att du fr ett eget

exemplar av tidningen.

Redaktionens adressTidningen ReaktionNKR, Forsmarks Kraftgrupp AB, 742 03 sthammar

E-post [email protected]

Ansvarig utgivare Ulf Bernstrm, [email protected]

Redaktrer Sara Sderstrm, Forsmark, Eva Fischer, Forsmark, Anna Collin, Ring-hals, Kajsa Prim, SKB, Katariina Gven, Vattenfall internkommunikation

Form och layout Byr4, Uppsala 2015

Tryck BCB, Varberg

God jul & gott nytt r

nskar redaktionen

REAKTION NR 5 2015 3

Torbjrn Wahlborg, chef fr Vattenfall Business Area Generation, CNO, Chief Nuclear Officer, samt styrelseord- frande i Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB och SKB AB.

Vad hnder med krnkraften infr kommande stngning av Ringhals 1 och 2? Frtidsstngning av Ringhals 1 och 2 visar hur snabbt frutstt-ningarna frndras. Krnkraften beskattas hrt samtidigt som elpri-serna fortstter att vara lga. Vi mste inse att en bestende hg effektskatt har stor pverkan p frutsttningarna fr lngtidsdrift av 80-talsreaktorerna. Investeringar i ny krnkraft r inte lngre ak-tuellt, samtidigt som vi mste vara enormt skra p de investeringar vi gr p de kvarvarande reaktorerna.

Vad behver vi gra mer av? Vad ska vi gra mindre av? Fr att uppfylla vr plan fr 60 rs driftstid p vra reaktorer ms-te vi arbeta mlmedvetet och kostnadseffektivt. Jag ser stora syner-gier inom vr verksamhet. Ett bra exempel r att samverkansomr-dena blir vldigt viktiga, exempelvis inom underhll.

Hur viktig r samverkan fr att lyckas med lngtidsdriften? Genom att skynda p samarbetet tror jag att vi kan bli effektivare p drift, underhll och investeringar. Vi har inte rd att utesluta n-gonting. Samverkan r en frutsttning fr vrt nya arbetsstt. Ett bra exempel r avvecklingen. Vi kommer att planera fr en avveckling av Ringhals 1 och 2 och dr r samarbetet en frutsttning fr att klara en kostnadseffektiv avveckling med en tuff tidsplan.

Hall dr

RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

Vattenfall har kommit ut med en ny vision och strategi som bland annat innehller kundfokus, partnerskap och hllbar produk-tion. Krnkraften har en plats i den med sker och stabil produktion med lga koldi-oxidutslpp.

Infr omstllning till frnybara kraftslag behvs krnkraf-ten som en plitlig och effektiv producent. Sker och stabil elproduktionen r ocks krnkraftens svar p kund- och samhllsfokus.

Efter beslut om tidigarelagd stngning av Ringhals 1 och 2 mste de ekonomiska frutsttningarna ndras s att terstende reaktorer kan kras under hela sin potenti-ella livstid. Vattenfall ska bli ledande i effektiv avveckling och hantering av radioaktivt avfall. Samarbete r vgen nr kostnadseffektivitet blir allt viktigare efter kade ut-maningar i form av till exempel lga elpriser samt frnd-rade skerhets- och samhllskrav.

Finns det en framtid fr krnkraften, Torbjrn Wahlborg? Vi ska gra allt vad vi kan fr att visa att krnkraften r en bra energiklla. Men nr det gller ny krnkraft d r det samhllet, medborgare och politiker, som mste ta stllning. Dessutom mste den nya krnkraften kunna konkurrera med andra kraftslag, sger Torbjrn Wahlborg.

TEXT: KATARIINA GVEN FOTO: SARA EDIN

Krnkraften i Vattenfalls vision


It takes two to tangoEller som man ocks kan uttrycka det ett gott samarbete krver en insats frn alla parter.

Nu ska det dansas, Forsmark och Ringhals tillsammans, framfrallt inom staberna. Vi ska ocks hlla takten till musiken (Vattenfall) och hlla koll p ftterna (medarbetarna) s de gr t rtt hll och inte trampar p varandra. Det r inte helt enkelt, fr klderna (ekonomin) r obekvma och det finns en viss stress fr att ngra i bandet mste g hem snart (avveckling). Hur samverkar man d p bsta stt? Hemma r samarbetet under stndig utveckling. Ett konkret ex-empel r Komma-ivg-hela-familjen-projektet som tidigare gick till s hr: Mannen gjorde en plan. Den var oftast hemlig. Sen agerade han utifrn sin plan och brjade i god tid bra ut packning i bilen. Eftersom vskorna inte var frdigpackade bar jag in dem igen, alternativt kastade in saker lite planlst i bilen s att prylar svvade omkring som efter en vettls Ullaredsshopping. Drefter inleddes stress- och snsfasen, d barnen trttnade och drog ivg till kompisar eller kom med fler grejer innan vi ntligen kom ivg, hungriga, sura och sena. Kommunikation var nyckeln till bttre samarbete hr. Numera gr vi en gemensam plan. Sen frdelar vi ar-betsuppgifterna. Konsten att hlla sig till planen trnar vi fortfarande p. Hur bra samverkan blir, brukar ofta ha att gra med motivationen. Eller vem man samarbetar med vissa skapar flow direkt, andra fr kmpa. Men alla som ngon gng ftt det att flyta, vet hur produktivt det kan vara att jobba tillsammans, och vilken skn knsla ett gott samarbete ger.

Det svnger ju.EMMA STEINWALL

KSERI

Foto

: Mim

mi G

elle

rste

dt

WANO pekar ut 16 frbttringsfrslag p Forsmark

De frbttringsomrden som framkommit r tydliga och konkreta vilket ger oss bra frut-

sttningar i vrt kommande frbttringsarbete, sger Eva Halldn, VD.

Bland frbttringsomrdena nmns att verktyg ssom Pre-Job Briefing och Peer-checking,

oberoende kontroll som grs fre och efter arbete, inte grs konsekvent. Kemikalier frvaras inte

alltid p rtt stt och mrkningen uppfyller inte alltid gllande regler. Man uppmrksammade

ven att gllande regler fr tunga lyft inte fljdes konsekvent, vilket kan leda till person- och

utrustningsskador.

NOTERAT

Folder om samverkans-omrden ute snartVattenfall har tagit fram en folder som kortfattat beskri-ver vad infrandet av samver-kansomrden innebr. Omr-dena kommer att startas upp under 20152016 och imple-menteras tvrs genom Vat-tenfalls krnkraftsverksam-heter. Samverkansomrdenas uppgift r att genom samar-bete n kad skerhet och kostnadseffektivitet utifrn samtliga deltagande enhe-ter. Foldern kommer att delas ut till alla som arbetar inom krnkraften med start i brjan av december.

Fredagen den 6 november avslutade den internationella krnkraftsorganisationen WANO sin tre

veckor lnga granskning av Forsmarks krnkraftverk. Den preliminra rapporten visade 16 fr-

bttringsomrden samt ett gott betyg fr en god och robust anlggning.

Forsmark och Ringhals bidrar till flyktinghjlpenP Vattenfall pgr arbetet p hgsta niv fr att bidra

till att flyktingarna kan tas omhand.

Forsmark har sknkt 50 sngar och 200 uppsttningar

snglinne till flyktingboendet som just nu upprttas i

sthammars kommun.

Ringhals samlar in cyklar

som normalt skulle skrotas.

Cyklarna kommer

istllet att repareras

och sedan sknkas

till Rda korset i

Varberg.

VILL DU HJLPA TILL?

Som medarbetare kan du p olika stt bidra: du kan sknka

pengar, klder eller av din tid genom att engagera dig i olika aktiviteter.

Ls mer p vra intrant, Insidan och Canalen.


Underhll visar vgen


TEMA: SAMARBETE

Vi behver varandra fr att n vra ml. Nr vi samarbetar blir

vi framgngsrika. Vrt samarbete bygger p en ppen kommunikation och att vi visar varandra fr-

troende. P de kommande sidorna fr vi ta del av

goda exempel.

TEMA: SAMARBETE

Det vergripande mlet med underhllsverk-samheten inom BA Generations krnkrafts-verksamhet r att leverera kostnadseffektiv driftskerhet och hg teknisk tillgnglighet. Samordningsansvarig inom underhll r Anders Norrman, underhllschef p Ring-hals, som tillsammans med kollegorna frn Forsmark och SKB, Svensk krnbrnslehan-tering AB, driver arbetet framt i samverkan med Fleet Integration Development.

Frsta steget var att etablera arbetsfo-rum mellan vra enheter fr att koordinera planerade, pgende och nya aktiviteter. Nu r mlet att under hsten ta fram en gemensam, lngsiktig plan fr utveckling av metoder, verktyg och teknik. Vi r fort-farande i uppstartsstadiet, men har funnit arbetsformen och har ett bra arbetsklimat, sger Anders Norrman.

Kommunikation med linjen r viktigSamordning och samarbete r nyckelord i sammanhanget. Med samordning avses till exempel att man infr gemensamma lsningar och stt att flja upp, samt att

I dagens pressande ekonomiska situation med kade krav frn omgivningen, behov av Long Term Operation och om- och tillbygg-nader r nyttan med samordning tydligare n ngonsin. Underhlls-verksamheten har kommit lngst i arbetet med att kartlgga syner-gier, frbttringsomrden och mj-ligheter fr att tillsammans n ett effektivare underhll.

derhllscheferna p respektive anlggning med ett r i taget.

Fler samverkansomrden implementeras stegvis: Skydd och Outage Management har nyligen startat. Kravharmonisering, Teknik och Projekt r igng sedan tidigare i r. Ett samverkansomrde ska arbeta med stndiga frbttringar fr hela verksamheten, men man ska frst fokusera p de delar av verk-samheten dr strst nytta finns. Initiativ fr att skerstlla koordination av samverkans-omrdena har tagits, Underhll har redan kunnat dela med sig av erfarenheter till de som startat upp senare.

Utver att vi kommer att spara pengar bidrar samverkan till ett starkare kontaktnt mellan enheterna, och inte minst med Fleet Integration Development, sger Anders Norrman.

TEXT: ANNA COLLIN FOTO: ANNIKA RNBORG

Lngsiktig vision fr Vattenfalls samverkansmodell:

Samordning och samarbete sker naturligt mellan anlggningarna och gemensamma koncernfunk-tioner i syfte att tillsammans finna bsta arbetsstt och lsningar p framtida utmaningar.

Den lngsiktiga mlsttningen r att vi tillsammans skapar en arbetskultur dr det r sjlvklart att samarbeta och att det r lika naturligt att lyfta luren och frga en kollega p en annan enhet som att vnda sig till kontorsgrannen.

myndighetskrav tolkas och implementeras p ett enhetligt stt. Samarbetet innebr bland annat att anlggningarna hjlper var-andra, drar nytta av varandras erfarenheter, stller upp med resurser eller komponenter vid akuta behov och frdelar vissa uppgifter sinsemellan.

Vi mts tta gnger per r, varje samord-ningsmte avslutas med en punkt om kom-munikation till linjeorganisationen. Om vi inte delar information kommer vi inte heller f ngon input tillbaka, konstaterar Anders.

Partnern SKB har en mindre verksamhet och andra frutsttningar n krnkraftver-ken, men kommer nd dra nytta av samver-kansarbetet.

Forsmark och Ringhals har med sina strre organisationer haft mjlighet att satsa mer p strategi och utveckling vilket r till stor hjlp fr oss, sger Mattias Ny-strm, SKB. Vi har exempelvis ftt hjlp frn Ringhals med internrevision av vrt s kallade ldringsprogram.

Samverkansomrdet Underhll har valt att lta ordfrandeskapet rotera mellan un-

Anders Norrman, underhllschef p Ringhals.


Det finns en nyfi-

kenhet p varandra och vilka lrdomar

vi kan draAnders Taremark


TEMA: SAMARBETE

Det var fr ungefr ett r sedan som Ringhals logistikchef Anders Taremark vnde sig till Forsmark och fick bra kontakt med kollegan Urban Pernestl som var mycket intresserad av samarbete.

Det finns en nyfikenhet p varandra och vilka lrdomar vi kan dra. Vi vill s mycket och samma saker och har en gemensam ml-bild, sger Anders Taremark.

Den utveckling som skedde p Forsmark fljdes med stort intresse frn Ringhals hll.

P Forsmark fick vi fr ngra r sedan mjlighet att utveckla en id som vi haft lnge, att infra handdatorer med streck-kodsavlsning. Vi lyckades g i ml med detta projekt i februari i r, sger Urban Pernestl.

Ringhals vill ocks infra det nya syste-met, som underlttar vid plock, inventering och godsmottagning. Det finns dessutom ett stort behov av att ta fram ett stdsystem som kan ge sprbarhet p hela anlggnings-omrdet, fr att skapa strre trygghet med leveranser.

Den fortsatta vidareutvecklingen kom-mer i s fall att gras i ett samarbete mellan anlggningarna och systemleverantren. Ngot som d kommer att krva utbyggnad av ett trdlst ntverk.

Likheterna strre n skillnadernaProblematiken r ungefr densamma p Ringhals och Forsmark, trots att verksamhe-terna r organiserade p olika stt. Det som skiljer r att Forsmark inte har egen beman-ning utan kper in sina leveranstjnster frn ISS.

ven om ISS har ett transportplane-ringssystem som fungerar relativt bra p Forsmarks anlggningsomrde, s ser jag

fram emot att kunna g ett steg lngre, i en vidarutvecklad version. Ringhals har tnkt mycket ver detta. En gemensam lsning skulle leda till att Forsmark ocks fr det bttre, sger Urban Pernestl.

Lra av varandraI slutet av oktober reste Anders Taremark till Forsmark i sllskap med logistikern Henriet-ta Sutter och utvecklingsingenjren Leonie Bartholdsson. Henrietta Sutter praktiserade en dag p Forsmarks frrd och mtte bland andra Pierre Sjberg, som ocks r logistiker. Leonie Bartholdsson trffade Kim Rosman som r transportsamordnare fr ISS och fick lra mer om hur rutinen fr bestllning av godstransport ser ut p Forsmark.

Ringhals behver frenkla bestllningen av godstransport, sger Anders Taremark. Forsmark r samordnade p ett strukturerat vis som vi r nyfikna p om vi kan kopiera.

Mellan frrden p Ringhals och Forsmark finns redan ett gott samarbete. Det hela brjade med att Ringhals frrd behvde ett bttre system fr sprbarhet av gods. En koll p kostnaderna visade att den bsta idn var att kontakta Forsmark som redan hade ett sdant system p gng.

Handdatorer med streckkodsavlsare anvnds numera p Forsmarks gods-mottagning. I Ringhals vill man grna infra och ven vidarutveckla detta system fr att f sprbarhet p hela anlggningsomrdet.

HR HYLLAS SAMARBETET

Gemensamma lsningar fr lagerhllning

Det r nyttigt att samar-beta och att kunna jmfra sig med varandra

Ringhalsare besker Forsmark fr att diskutera framtida samarbete och hitta nya stt att jobba p. Jag kan tnka mig jobbrotation inom frrden, det hade varit spnnande, nyttigt och utvecklande fr vra processer p en bredare front, sger Anders Taremark.

Urban Pernestl

Forsmarks Urban Pernestl och Pierre Sjberg flankerar ringhalsarna Leonie Bartholdsson, Henrietta Sutter och Anders Taremark.



En bttre planering ger minskat behov av extraresurser.

Ett exempel p god samordning r hur de dagliga besluten om portppningar tas vid morgonmten mellan driftledning och underhll, och sedan meddelas godsleveran-tren p Forsmark.

Mot modernare metoderDet prestigelsa samarbetet ger energi och inspiration till nya ider.

Det r nyttigt att samarbeta och att kun-na jmfra sig med varandra, sger Urban Pernestl.

Det finns stora likheter mellan anlgg-ningarna nr det gller logistiska utma-ningar. Ytterligare en vidareutveckling man vill samarbeta om r att frenkla ankomst-kontrollen. Detta genom att bttre anvnda leverantrens elektroniska information vid mottagningen av gods och knyta ihop den

med bestllningsunderlaget. Ngot som inte varit mjligt tidigare, men som frhopp-ningsvis r det idag nr brandvggar mellan olika system frbttrats.

Vinster fr VattenfallMed p bten i utvecklingsarbetet finns ven centrala Vattenfall som uppskattar samar-betet, eftersom de efterstrvar att minska mngden lokalt utvecklade system och bidra till att samma tekniska lsningar anvnds p flera Vattenfallsbolag.

De ser en vinning fr fler bolag med den samordning som sker, sger Anders Taremark.

TEXT: MARIE STRANNABJER MELIN

FOTO: EVA FISCHER

Lr av hur Forsmark jobbar Leonie Bartholdsson r projekt-

ledare fr VU-satsning Trans-

port och logistik och jobbar med

effektivisering av gods- och

transportflden p Ringhals.

Kim Rosman ISS visade henne

hur rutinerna ser ut p

Forsmark.

Det var bra att se hur de

jobbar och samordnar transpor-

ter. Att sitta ner med Kim och

se hur hans situation r med

exempelvis bestllning av port-

ppningar och vakter gav ider

jag tar med mig till Ringhals.

Att titta p deras transport-

planeringssystem i datorn hade

man ju inte heller kunnat gra

hemifrn. Nr man mter mn-

niskan bakom rsten r det ju

ocks lttare att f kontakt i

fortsttningen, sger Leonie.

S skiljer sig godsleveranserna t Ringhals har cirka 300 leve-

ransstllen, medan Forsmark har ett tiotal stora varifrn man sedan frdelar vidare ut till mottagaren. Ringhals be-hver enas om ett frre antal stora leveransstllen.

Forsmark har slussar dr gods kan lmnas av fr hmtning vid senare tidpunkt. Det underlttar eftersom alla inblandade personalgrupper som exempelvis strlskydd, vktare, mottagare inte mste vara p plats samtidigt som godset anlnder.

Forsmarks portppningar beslutas vid morgonmten mellan drift och underhll och meddelas vidare till godsleverantren, som ensam har mandat att kalla in vktare.

Ringhalsare besker Forsmark fr att diskutera framtida samarbete och hitta nya stt att jobba p. Jag kan tnka mig jobbrotation inom frrden, det hade varit spnnande, nyttigt och utvecklande fr vra processer p en bredare front, sger Anders Taremark.



TEMA SAMARBETE: ARBETSPLATSREPORTAGE

Bytet av svetsflns i lgtryckskretsen inom kylsystem fr avstlld reaktor r klart. Ngra av de inblandade diskuterar slutresultatet.

Rent system kontrollerar att det inte finns ngra frmmande freml i svetsflnsen och det anslu-tande rret. Den gamla svetsflnsen har svarvats bort och en ny svetsflns med lgre kolhalt svetsas fast i T-rret.

Att jobba som ett

team


genomfra det hr bytet p ett effektivt och skert stt, sger Thomas.

Vid arbetsplatsen i reaktorhallen har medarbetare frn byggunderhll hela tiden en dialog med kollegorna p avdelningen fr mekaniskt underhll som plockar bort isolering kring rren dr de gamla flnsarna r monterade. Ibland behver stllningen justeras i hjd fr att underltta arbetet fr dem.

Vi som r inblandade i det hr bytet springer emellan och stmmer av, dra nytta av, och stttar varandra i arbetet, berttar Thomas.

Samarbete r grundenNr arbetsplatsen r iordningstlld r det brandmnnens uppgift att besiktiga platsen. Finns det brandslckare? Har man tckt in ytorna runt om arbetsplatsen med svetsdu-kar? Nr besiktningen r godknd kan nsta arbetsmoment pbrjas d den gamla svets-flnsen svarvas bort och en ny svetsas dit.

Hela arbetet, frn konstruktion till mon-tering, r planerat till sju dagar. Innan drift-sttning rntgas svetsflnsen fr att se att det inte finns ngra sprickor i den. I nsta steg sker Rent system av arbetsplatsen fr att fr-hindra att frmmande freml och kemisk orenhet orsakar problem och strningar i anlggningen.

Samarbete mellan kollegor r inte bara en frutsttning utan ven grunden fr att man ska trivas p jobbet. Och trivs man har man ofta ett strre engagemang fr att gra ett bra jobb, sger Thomas.

TEXT OCH FOTO: JULIA RYDBERG

Andreas Sand, projektkoordinator, Ringhals Jag skulle vilja samarbeta med Alfred Nobel. Han var enormt intelligent och uppfinningsrik men framfrallt s hade han en bergfast tro p mnsklighetens utveckling genom fredliga metoder, vilket verkligen behvs i dag.

Tomas Hgg, informationsstrateg, Forsmark

Jag uppskat-tar att sam-arbeta med personer som efterfrgar min erfarenhet, kompetens och omdme och som sjlva de-

lar med sig av sina motsvarande egenskaper.

Richard Grnlund, kompetensutvecklare, SKB Phil Lynott. Han var basist i Thin Lizzy. Skul-le velat vara med nr han skapade sina ltar och melo-dier fr att se hur han tnkte och knde. Han r en stor inspi-rationsklla fr mig.

Mikael Johansson, IT RInghals Det hade varit kul att samar-beta med Phil Lynott frn Thin Lizzy, och ftt st som med-kompositr p ex. Boys are back in town.

Vem skulle du helst vilja samarbeta med?

?Frga 4


TEMA SAMARBETE: ARBETSPLATSREPORTAGE

P ett krnkraftverk r arbetet sllan en one man show dr man genomfr ett arbete p egen hand, frn start till ml. Vanligare r att fler personer frn olika avdelningar arbetar tillsammans mot ett gemensamt ml. Samarbete r i fokus d fyra svetsflnsar byts ut vid revisionen p Forsmark 3.

Det r fortfarande tidig morgon och en och annan kollega kommer cyklande lngst med cykelbanan utanfr entrn till Forsmark 3. Thomas Liljeblad som under revisionen r montagesamordnare fr utbytet av svetsfln-sarna i lgtryckskretsen inom kylsystemet fr avstlld reaktor knner sig frvntansfull infr dagens arbete.

Det knns sknt att ntligen f pbrja arbetet. Det har varit mycket planering och nu ska vi ntligen stta planerna i verket, s-ger Thomas och ler.

Materialet i de nya svetsflnsarna som ska monteras har lgre kolhalt n de gamla. Tidigare r har man varit tvungen att g in och kontrollera att det inte bildats sprickor i svetsflnsen. I och med bytet till svetsflnsar med lgre kolhalt som frhindrar sprickbild-ning behvs inte lngre dessa inspektioner.

Ur strlskyddssynpunkt r det en jtte-viktig frndring d dessa kontroller var ett arbete som gav hg strldos, sger Thomas.

Ombytta och klara, med kamera och skrivblock i hgsta hugg, beger vi oss till reaktorbyggnaden dr de nya svetsflnsarna ska monteras. Vi passerar den ena drren ef-ter den andra och jag frundras ver hur bra Thomas hittar.

Jag har arbetat hr frn och till sedan jag var 16 r, till slut lr man sig att hitta, sger Thomas.

En kontinuerlig dialogArbetet med att byta svetsflnsarna sker i en sammakopplad kedja av arbetsinsatser. I den frsta delen av kedjan tar Forsmarks avdelning fr mekanisk konstruktion fram ett tillverkningsunderlag till Forsmarks mon-tageavdelning som sedan fr uppdraget att tillverka de nya svetsflnsarna.

Vi r beroende av att det finns en god och ppen kommunikation. Alla inblanda-

de, med sina erfaren-heter och frdigheter, spelar en viktig roll fr att vi ska kunna

Svetsflnsen svetsas i T-rret och blindflnsen skruvas fast p svetsflnsen. Tillsammans kallas de ett blindflnsfrband.

Thomas Liljeblad, montagesamordnare



TEMA: SAMARBETE

Det fanns flera skl till frndringen, bert-tar Magnus Westerlind, avdelningschef fr SKB:s teknikavdelning och medlem av fretagsledningen:

Frst ville vi skapa frutsttningar fr driftavdelningen att fokusera p sin krn-verksamhet. Det andra syftet var att gra det tydligt att konstruktion r ngot som r ge-mensamt fr mnga delar av fretaget, inte bara en angelgenhet fr just driften.

Han menar att det finns mycket att vinna p att dela erfarenheter mellan SKB:s befint-liga anlggningar och framtidsprojekten, i

Ett samarbete som gett mersmakVren 2014 fick SKB en ny konstruktionsenhet. Tidigare hade det funnits ett konstruktionskontor inom avdelning Drift. Det jobbade frmst mot mellanlagret Clab och till viss del Slutfrvaret fr kortlivat radio aktivt avfall, SFR. Men nu skulle all konstruktionskompetens p fretaget samlas under en och samma hatt ett uppdrag som stllde krav p bde samarbete och nytnkande.

Josefin Svensson r stllfretrdande gruppchef p konstruktionsenheten. Hon menar att dialog r viktig fr att samarbete ska fungera.



frsta hand Krnbrnslefrvaret och utbygg-naden av SFR:

Det r viktigt att vi r dmjuka infr vad andra kan och vet, och att vi r villiga att bde lra av andra och dela med oss av egna erfarenheter och kompetens. Det finns en stor potential i mtet som blir mellan erfarenhet av befintliga krntekniska anlgg-ningar och de stora anlggningsprojekt som vi jobbar med inom SKB.

En enhet som vxerHenrik Mattsn r chef fr konstruktions-enheten, eller TK som den ocks kallas. Han berttar att det har varit en utmaning att f ihop alla delar, och att gra sig knda

r i ett lge dr ju mer vi gr, desto strre blir efterfrgan. Och det ingr ju i uppdraget att sga ja i stllet fr nej, sger Henrik Mattsn.

Dialog viktigtJosefin Svensson r maskiningenjr och anstlldes 2011 som mek-konstruktr p gamla konstruktionskontoret. I dag r hon stllfretrdande gruppchef inom den grupp som jobbar med mekanik inom enheten Teknik- och Konstruktion, TK. Hon tycker att en av utmaningarna varit att hon och hennes kollegor sitter s utspridda. Medarbe-tare frn TK sitter totalt p fem olika kontor p tre orter.

En av nycklarna r kommunikation, bde internt i gruppen och gentemot de projekt vi jobbar med. Nr vi sjlva vet vad vi kan erbjuda fr kompetens, och nr det finns en bra dialog med till exempel projektleda-ren, s blir det mycket lttare att jobba. Och dit tycker jag att vi har kommit, sger hon.

Nr efterfrgan blir strre och enheten vxer r det ibland, enligt Josefin, svrt att hinna med grundarbetet.

Det fr aldrig g s fort s att vi inte hin-ner med att dokumentera, skriva instruktio-ner och sdant som bidrar till att vi alla kan gra ett bra jobb.

P rtt vgHon fr medhll av Magnus Westerlind som sger att det handlar om att vxa i en takt som inte leder till vxtvrk och att kunna gra prioriteringar.

Vilka r de mest angelgna frgorna att hantera? Hr r det viktigt med en bra dialog med bestllarna s att det blir rtt ur fretagets perspektiv. Det r inget problem nu, men r en viktig kontrollfrga att ter-komma till p bde kort och lng sikt.

Han menar att det nya samarbetet som manifesteras med bildandet av den nya enheten TK redan gett resultat och att det har gett mersmak:

En bra indikator p det r att flera pro-jekt nu gr konsultvxlingar via TK, det tyck-er jag visar att vi r p rtt vg, avslutar han.

TEXT: JIMMY LARSSON-HAGBERG

FOTO: CURT-ROBERT LINDQVIST

Det r viktigt att vi r dmjuka infr vad andra kan och vet, och att vi r villiga att bde lra av andra och dela med oss av vra egna erfarenheter och kompetens. Magnus Westerlind, avdelningschef

fr SKB:s teknikavdelning

Ju mer vi gr, desto strre blir efterfrgan. Och det ingr ju i uppdraget att sga ja i stllet fr nej. Henrik Mattsn, chef fr SKB:s

konstruktionsenhet.

internt, men att bitarna nu brjar falla p plats. Det mrks bland annat i antalet upp-drag han och hans medarbetare fr. Och i att enheten vxt frn ett 20-tal medarbetare till att nu vara 35 och under de nrmaste tv till tre ren kommer ytterligare 15 tjnster att behva fyllas.

Men allt har inte gtt p rls hela tiden. Det har varit en del gnissel i leden.

Frut drev ju projekten alla teknikfr-gor sjlva med konsultstd. TK r en helt ny funktion. Och visst, det kan absolut bli frgor eller uppst friktion. Men jag tycker att vi tillsammans har hanterat det p ett bra stt, och nu finns en msesidig frstelse fr varandras kompetenser och erfarenheter. Vi



TEMA: SAMARBETE

P senare r har medvetenheten kat om hur viktigt det r fr hlsan att vi trivs p jobbet. Den som sker nytt arbete tycker inte alltid att lnen r viktigast, utan tittar minst lika mycket p arbetsmiljn och trivseln. Bra arbetsmilj beror p mnga olika saker, och ngot som ofta r viktigt r kollegorna. Har man trevligt tillsammans med sina arbetskamrater knns det roligt att g till jobbet. Hr fr vi ta del av ngra aktiviteter som kar trivseln p arbetsplatsen.

S kar vi trivseln p jobbet!

Cecilia boostar sina arbetskompisar P SKB:s kontor i Forsmark jobbar hydrokemisten Cecilia Berg. Hon verraskar ofta sina kollegor med fantastiska bakverk till morgonfikat och annat som sprider gldje och god stmning. Frra julen till ex-

empel fick de var sin liten tygpse fylld med hemgjorda kolor. Med psen fljde ocks en lapp med en personlig egobooster till var och en.

Jag tnkte att de ska kunna ta fram lappen och lsa nr de behver en positiv injektion till sitt ego, bert-tar hon. Det behver vl inte sgas, men julklappen var uppskattad av arbetskompisarna. Vad hon ska hitta p i r? Det blir s klart en verraskning TEXT: KAJSA PRIM FOTO: EVA NEVELIUS BUSKHE OCH CECILIA BERG

Nuclear Riders ett trivsamt motorcykelgngNuclear Riders r det respektingivande namnet p

Ringhals egen motorcykelklubb. Sedan grundandet

r 2000 samlar man 60-talet motorburna kollegor

och drar ivg p kortare utflykter och lngre resor

i Sverige och utomlands under sommarhalvret.

Som lngst har man krt till Barcelona i sllskap

med Barsebcks Atomic Riders.

Nuclear Riders tummar sklart inte p skerhe-

ten: frsta trffen varje vr r en avrostning dr

Frivilliga motorcykelkren (FMCK) i Varberg hller

i utbildningen. Man brjar med en teoretisk del fr

att damma av trafikkunskaperna, och drefter en

praktisk del dr man var manver- och bromsprov

med mera.

En tradition varje r r Krnkraftstrffen med

motorcykelklubbarna i OKG, FKA, SKB och Studs-

vik. Vrdskapet fr trffen cirkulerar mellan verken,

men p senare r har det frmst varit Ringhals och

OKG som varit aktiva.

Ordfrande i Nuclear Riders r Rita Olofsson, till

vardags avdelningsadministratr:

Medlemmarna i freningen kommer frn alla

yrkesgrupper och enheter p Ringhals vilket bidrar

till strkt samarbete ven p jobbet. Det skapar

kontaktvgar bde internt och externt via krn-

kraftstrffarna. Nr vi r ute p vra utflykter fr

Ringhals fin PR oftast s blir folk nyfikna p vilka

vi r och vad vi r fr frening.

TEXT: ANNA COLLIN FOTO: GSTA LARSEN

HLLBART JAZZSVNGGNGI Arenastaden i Stockholm fr de anstllda rtt som det r hra svngig jazz p lun-chen. Ngra gnger om ret brukar nmligen The Sustainables underhlla i huvudkon-torets stora ljusgrd. Det brukar vara vldigt uppskattat, men framfr allt r det s kul att spela, och det gr vi grna p allt frn julfester till kick-offer, sger Claes Hedenstrm som arbetar med policyfrgor, frmst fr vattenkraft. De vriga medlemmarna jobbar p kommuni-kation, IT, marknadsanalys och R&D. Gnget som har spelat ihop sedan frra ret fr-sker att repa en eller tv gnger i mnaden. Musik r ett fantastiskt stt att koppla av frn jobbet en stund och f ny energi, sger Jonas Persson som till vardags r sektionschef p R&D.Frn vnster: Marie Wikner (sng), Claes Hedenstrm (sax), Jonas Persson (piano) Bjrn Wetterborg (trummor) Lars-Magnus Kihlstrm (gitarr)

TEXT: LARS-MAGNUS KIHLSTRM FOTO: ELISABETH REDLIG



TEMA: SAMARBETE

Vad r en vision och varfr har vi en? Vi frgade Lars Berglund, vice vd p Forsmark.

Ur mitt perspektiv r det viktigt att ha ngot hgst upp i de styrande dokumen-ten som pekar ut riktningen, sger han.

En vision ska vara ngot att strva efter, kanske kan man n dit men det ska vara riktigt svrt.

Att fretag har en vision en mlbild r inget nytt. Men ordet vision har inte anvnts s lnge. Tidigare kallade man det affrsid och ibland ocks ambition.

Oterkalleligt beslutEtt tydligt exempel p hur visionen styrs av den rdande situationen hittar man p Ring-hals i slutet av 80-talet. Ringhals som pro-duktionsplats oavsett teknikval. Milj- och energiminister Birgitta Dahl hade d fattat det oterkalleliga beslutet att tv reaktorer skulle lggas ner i mitten av 90-talet en p Ringhals och en p Barsebck. Vattenfall drog igng planeringen fr en gaskombian-lggning intill Ringhals krnkraftverk.

Som vi vet fick minister Dahl ta upp sitt oterkalleliga beslut mnga gnger och Vattenfall skrinlade planerna p gaskraft-verket, mjligen p grund av det massiva motstndet frn Varbergs kommun.

SkerhetenForsmark antog 2008 visionen Att vara det skraste och mest vrdeskapande krn-kraftverket i Norden och bli knd fr detta i Sverige. Med den s kallade Forsmarks-hndelsen i frskt minne var det kanske inte konstigt att ordet skerhet hamnade lngt fram.

Diskussionen om ordet skerhet ska vara med i visionen eller inte, har frts mnga gnger, sger Lars Berglund. Fr oss har

det varit s sjlvklart att skerheten r ett grundfundament och utan den kr vi inte, s oftast har den inte varit en del av visionen.

VrldsbstAtt ambitionerna har styrts av vilken framtidstro fretagsledningarna har haft r tydligt. Att Ringhals skulle vara Sveriges effektivaste krnkraftverk p 80-talet vxte till att Ringhals AB skall vara det ledande krnkraftverket i Europa i mitten av 00-ta-let. Och det stannade inte dr. Nr vi kom in p 10-talet ld visionen Ringhals AB skall vara ett krnkraftverk i vrldsklass.

Forsmarks affrsider/visioner har varit mer blygsamma. FKA har njt sig med att vara s in i Norden bra! Att vara Nordens bsta krnkraftverk och blir mer knd fr det i Sverige med varianter an-vndes under en fljd av r. Men att hlla vrldsklass ndde ven till Norduppland s smningom.

JordnraDen nya visionen som gller fr bda krn-kraftverken r mer jordnra - Efterfrgad el, varje dag, ret runt. Men ven den har sin frankring i omvrldsfaktorer. I det rdande lget p elmarknaden r det inte lngre optimalt att producera maximalt. Det viktiga r nu att se till att vi kan leverera nr produkten behvs och kanske ocks minska produktionen nr efterfrgan r lgre.

Jag tycker att vi hade en mycket bra diskussion i ledningen, som ledde fram till den visionen, sger Lars Berglund. Det kndes som om vi verkligen funderade p vad vi skulle ha den till istllet fr att tn-ka p orden och i vilken ordning de kom.

TEXT: GSTA LARSEN FOTO: WIKIMEDIA

Sedan en tid tillbaka delar Forsmark och Ringhals samma vision Efterfrgad el, varje dag, ret runt. Under rens lopp har visionerna varierat en del, tydligt pverkade av omvrlden och den rdande situationen fr krnkraften.

Vra visioner speglar sin tid

Martin Luther King... I have a dream.

S kar vi trivseln p jobbet!

FredagsfikaDet mrks att det r fredag. I fikarum-met har det slckts ner och p fikabordet brinner ljusen i ngra ljuslyktor intill ett uppdukat frukostbord. Under mnga r har Forsmarks personalavdelning gemen-sam frukost p fredagar. Frn brjan var frukosten tnkt som ett tillflle att diskutera jobbrelaterade frgor d vi ofta r ute och springer mel-lan olika avdelningar och sllan sitter samlade. P senare r har det mer ver-gtt till en frukost dr vi samlar ihop alla och har en trevlig stund ihop, sger Rose-Marie Karlsdotter. Bakom fredagsfrukosten ligger en del planering. Det grs ett rullande schema s alla vet vem som bjuder p frukost den kommande fredagen. Vi har ocks en gemensam kassa dr vi lgger ett par hundringar ngon gng per r. Nr det r min tur att st fr fru-kosten s kan jag sedan byta ut mitt mat-kvitto mot pengar frn matkassan, bert-tar Lennart Wahlberg. Just den hr fredagen r det Lennart som bjuder kollegorna p frukost. Det blir mest kallskuret idag. Lite oli-ka sorters skinka och ngra ostar. Till det blir det marmelader, frukt, grnsaker och ngra varianter p brd. Vi har haft freda-gar nr det bjudits p bacon och ggrra och vid ett annat tillflle fick vi testa su-

shi, berttar Lennart.

TEXT OCH FOTO: JULIA RYDBERG



TEMA: SAMARBETE

I fokus 2016Ringhals och Forsmarks fokusomrden fr 2016 r klara. Nu frvntas fretagens avdelningar ta initiativ fr att p bsta stt kunna bidra till en positiv utveckling inom respektive omrde. Resultatet ska bli en samsyn p vilka som r vra viktigaste uppdrag de nrmaste ren.

Illus

trat

ion:

Lin

da C

olm

Lars Berglund, Forsmarks vice vd:Uttalade fokusomrden fungerar vgledande fr avdelningarna p Forsmark, som nu har uppdraget att gra jobbet effektivare och till lgre kostnad. Forsmarks nya organisation r p plats, terstr gr att hitta nya och bttre arbetsprocesser tillsammans med kollegorna p Ringhals, men ven med Svensk Krnbrnslehantering AB och inom vriga Vattenfall.

Effektiviseringar och samverkan r ett av de gemensamma fokusomrdena. Vi behver vara ppna fr nya intryck fr att kunna jobba p ett smartare stt. Att kunna hjlpa varandra och anvnda varandras kompetenser innebr effektiviserings-potential och besparingsmjligheter, sger Lars Berglund.

Fokusomrdet FOSH, Forsmarks skerhetshjande tgrder, inkluderar arbetet med oberoende hrdkylning som ven ska genomfras p Ringhals.

Lngsiktiga tgrder enligt myndigheternas krav r en frutsttning fr lngsiktig drift, sger Lars Berglund. Ett annat fokusomrde r sker och stabil drift, som innebr att alla medarbetare alltid stter skerheten frmst. Viktigt r ven att minska antalet olyckor och tillbud p arbetsplatsen.

Vi ska vrna om en sker arbetsmilj, respektera anvis-ningar och regler. Men vi mste ta det ett steg till och vga sga till om vi ser ngon som gr fel. Mlsttningen r att inga arbetsolyckor som leder till sjukskrivning ska frekomma p Forsmark.

TEXT: SARA SDERSTRM FOTO: ELINA MEULLER

Bjrn Linde, Ringhals vice vd: Frn och med 2016 lyfts fokus-omrdena in i det slutgiltiga ml brevet vilket r nytt, tidigare

har de inte funnits med i de styrande dokumenten. Min frvntan r att

respektive avdelning fr resonemang kring dessa vra fyra viktigaste omrden och gr dem till en del i sitt verksamhets planearbete, sger Bjrn Linde.

Sker och stabil drift kommer som alltid frmst, men har p Ringhals ftt tillgget att fokusomrdet ven inklu-derar avvecklingsplaneringen fr Ringhals 1 och 2.

Det handlar inte bara om de rent tekniska bitarna el-ler separationstgrderna frn R3 och R4, utan att vi skrar kompetens och tar hand om vr personal. Oberoende hrdkylning r avgrande fr att R3 och R4 ska f kra efter 2020, sger Bjrn Linde

Nytt r ocks att omfattningen av omrdet kring olyckor och tillbud breddats:

Mlet att ingen ska behva bli sjukskriven kvarstr, men medvetenheten kring vr radiologiska arbetsmilj mste hjas.

Vi r i stort behov av att tillsammans gra allt vi kan och frmr nr det kommer till effektivisering och sam-verkan med tanke p det ekonomiska lget. Vi ska lra av varandras exempel, och utmana oss sjlva att finna det enk-laste och bsta sttet inom vra samverkansomrden, sger Bjrn Linde.

TEXT: ANNA COLLIN FOTO: ANNIKA RNBORG

Sker & stabil drift FOSH - Oberoende hrdkylning Minska antalet olyckor och tillbud Effektivisering & samverkan

Sker & stabil drift inklus

ive

avvecklingsplanering

Oberoende hrdkylning

Minska antalet olyckor o

ch tillbud

Effektivisering & samver

kan



Ringhals projekt, som kommit lngst bland de svenska krn-kraftverken, befinner sig fortfa-rande i scoping-fasen, det vill sga att man gr igenom system fr system fr att bestmma vilka delar som ska ing i LTO, och grupperar komponenterna efter funktion och vilken pver-kan de utstts fr.

Vi har kommit ganska lngt med arbetet p tryckvattenre-aktorerna, berttar Ringhals projektledare Rasmus Waginder. Hittills r vi uppe i cirka 300 commodity-grupper, som vi kallar dem.

En commodity-grupp bestr av komponenter som har sam-ma eller liknande stt att ldras eller degraderas.

Det kan lta mycket med 300 men det finns rtt mycket prylar p ett krnkraftverk, tillgger han. Att Ringhals 1 och 2 ska tas ur drift tidigare pverkar inte pro-jektet som kommer att slutfras ven fr de bda blocken.

Gemensam workshopI brjan av oktober hlls en workshop tillsammans med det ny-startade projektet p Forsmark.

Vi hoppas kunna dra nytta av Ringhals erfarenheter och drigenom f en snabbare start, sger Forsmarks projektledare Peter Wikstm. Mtet p Ring-hals var en av de frsta aktivite-terna som vi genomfrde efter att projektet hade ftt investe-ringsbeslut av styrelsen.

Eftersom LTO handlar om drift efter den ursprungliga designtiden 40 r har Forsmark mer tid p sig n Ringhals dr R1 och R2 redan har passerat lders-strecket. nd planerar projektet att ha merparten av arbetet gllande F1 och F2 frdigt 2018 flera r innan blocken passerar 40-rsgrnsen.

Just nu hller vi p att formera projektet, sger Peter Wikstrm. Men med hjlp av att Ringhals har tagit fram metoder ska vi kunna g fortare fram. Vi har bestllt en workshop med Internationella Atomenergior-ganet IAEA:s SALTO (Safety As-pects of Long Time Operations) redan i april 2016 och en Pre-SALTO i november.

Ringhals som redan har ge-nomfrt sin Pre-SALTO har upp-fljning p den i brjan av 2016 och en fullstndig SALTO r

bestlld till 2018 d projektet be-rknas vara frdigt med arbetet.

SUP viktigtNyckeln till lngtidsdrift fr Ringhals del ligger i SUP-arna de strategiska underhllplaner-na. I dem ska relevanta tgrder och program fr att motverka ldringsfenomen finnas doku-menterade.

En ny anvisning fr hur SUP-ar ska skrivas fr att bttre stdja LTO har tagits fram.

Det r viktigt att under-hllsavdelningarna fortstter att utveckla SUP-arna. Vrt arbete kommer att skerstlla att vi har kunskap om ldring och degra-dering och i vissa fall ge frslag till bttre dokumentation och rutiner, konstaterar Rasmus Waginder.

TEXT OCH FOTO: GSTA LARSEN

Long Term Operation Samarbete startat mellan RAB och FKA

Sedan ngot r pgr Long Term Operation (LTO) p Ringhals och nu har motsvarande projekt ven startats p Forsmark. Syftet med projekten r att verifiera att krnkraftsverken har kunskap om ldring och degradering av skerhetsrelaterade system och se till att det finns relevanta tgrder som tar hand om och motverkar en negativ utveckling.

Rasmus Waginder och Peter Wikstm samarbetar kring projektet Long Term Operation (LTO) som ska se till att det finns relevanta tgrder som tar hand om och motverkar ldring och degradering i anlggningarna p Forsmark och Ringhals.

Det r viktigt att underhllsavdelningarna fortstter att utveckla SUP-arna.

Sker & stabil drift FOSH - Oberoende hrdkylning Minska antalet olyckor och tillbud Effektivisering & samverkan

Sker & stabil drift inklus

ive

avvecklingsplanering

Oberoende hrdkylning

Minska antalet olyckor o

ch tillbud

Effektivisering & samver

kan



Oberoende hrdkylning viktig fr krnkraftens framtid

Hans Sjstrand och Agneta Johansson, Ringhals, r i planeringstagen infr den nya byggnaden som ska husera den nya, oberoende hrdkylningen.


Det r en stor byggnad som rent visuellt kommer att frndra vyn p

nuvarande anlggning.


Strlskerhetsmyndigheten, SSM, har bestmt att samtliga svenska krnkraftverk ska vara frsedda med det nya systemet fr oberoende hrdkylning se-nast r 2020. I mitten av oktober startades markarbeten fr en ny hrdkylningsbyggnad vid Fors-mark 1. Uppfrandet av den nya byggnaden startar under vren och fljs drefter av motsva-rande byggnation i anslutning till Forsmark 2 och 3.

Ny utsiktAtt infra ytterligare en mjlig-het att kyla reaktorhrden obe-roende av de redan installerade har varit p gng under mnga r. SSM (dvarande SKI) hade med det redan i kringarbetena nr nya freskrifter togs fram 2004. Fr cirka ett r sedan gav SSM de svenska krnkraftverken ett frelggande att infra tgr-der som signifikant frstrker hrdkylfunktionens oberoende senast 2017 och en installation av en funktion (permanent) fr oberoende hrdkylning 2020.

Framfr Forsmark 1:s re-aktorbyggnad frbereds fr den planerade hrd kylnings-byggnaden som blir cirka 30 meter lng, 20 meter bred och 25 meter hg.

Det r en stor byggnad som rent visuellt kommer att frndra vyn p nuvarande an-lggning, sger Hans Davidsson, projektledare p FKA.

Byggnaden kommer att inne-hlla en bassng med vatten, pumpar och reglerutrustning.

Den nya hrdkylningsbygg-naden utanfr Forsmark 1 byggstartas nsta vr och ska vara klar 2017. Parallellt startar frberedelserna fr byggnation av ytterligare tv hrdkylnings-byggnader, vid Forsmark 3 och Forsmark 2. Dessa byggnader ska st klara 2018 respektive 2019.

P Ringhals har projekt OBH just startat och befinner sig i en analysfas.

Det betyder att vi just nu tittar p vad projektet ska om-fatta och vad som inte ska ing, berttar projektledaren Hans Sjstrand. Givetvis utbyter vi erfarenheter med Forsmark och frsker hitta synergier.

Tillsammans med bitrdande projektledaren Agneta Johans-son och ett 30-tal medarbetare i Ringhals organisation, arbetar de nu fram ramarna fr den nya oberoende hrdkylningen som ska komplettera skerhets-systemen p Ringhals 3 och 4. Ringhals 1 och 2 bedms redan ha infrt funktioner som mter SSM:s krav fr den terstende drifttiden.

Helt oberoendeKraven p den oberoende hrd-kylningen r just att den ska vara helt oberoende av samtliga redan installerade system. Det vill sga helt egen tillgng till

Ett av de stora skerhetshjande projekten fr krn-kraften r infrandet av oberoende hrdkylning, som r ett krav frn SSM p de reaktorer som ska drivas vidare till 60 r. Projekt pgr bde p Forsmark och Ringhals och Forsmark ligger frst i spret.

Den nya hrdkylningsbyggnaden framfr Forsmark 1:s reaktor- byggnad kommer att bli cirka 30 meter lng, 20 meter bred och 25 meter hg.

Hans Davidsson, projektledare i Forsmark, tar det frsta spadtaget infr bygget av den nya hrdkylnings-byggnaden vid Forsmark 1.

vatten och elektricitet fr att utfra primrsyftet att genom spdmatning kyla hrden och undvika hrdsmlta.

Funktionen ska kunna garan-teras under 72 timmar innan an-nan extern utrustning kan till-godorknas i samtliga scenarier.

Dessutom ska den ha ett starkt fysiskt skydd som frhin-drar yttre pverkan av naturkraf-ter eller mnskliga aktiviteter.

Det r ett utmanande projekt p den tid vi har till frfogande, konstaterar Agneta Johansson, bitrdande projekt-ledare p Ringhals.

Det finns nnu inte ngra ritningar fr byggnaderna p Ringhals men de kommer att bli snarlika de i Forsmark och av samma dimension. Placeringen av de nya byggnaderna blir ut-efter lngsidan p brnslebygg-naden vid R3 respektive R4 och grnsande till PMR-byggnader-na. Frutom pumpar, ventiler och generatorer kommer de att innehlla allt det vatten och die-sel som krvs fr uppgiften. Led-ningsdragning kommer att ske via en ny kulvert som frbinder de nya byggnaderna med con-tainment. De frsta spadtagen p Ringhals berknas kunna tas senare delen under 2017.

Samtidigt pgr tgrder fr att mta SSM:s krav p tillflliga tgrder fre utgngen av 2017.

P Ringhals innebr det bland annat att man frstrker bat-

terikapaciteten och ytterligare mobil utrustning. ven p Fors-mark r mobila enheter en del av lsningen p myndighetens krav fr 2017. FKA har nyligen har kpt sju stora mobila dieslar.

TEXT: GSTA LARSEN

OCH SARA SDERSTRM

FOTO: ANNIKA RNBORG

OCH JULIA RYDBERG

ILLUSTRATION: THINA NILSSON



I brjan av 2013 fick Forsmark dispens frn Arbetsmiljverket att lta medarbetare under begrnsade stunder arbeta utan andnings-utrustning i utrymmen med snkt syreniv. Det handlar om utrymmen med knslig elektronik dr syrenivn snkts frn normala

Syreniv i Forsmarks syrereducerade miljer.

Flamh

jd i p

rocent

i frh

llande

till

syreha

lt i luft

en.

21 % SYRENormal syrehalt.

1417 % SYREKraftigt minskad brandrisk. Liten eller ingen inverkan pmnniskors hlsa.

15 % SYREOmjligt att tndappen eld, exempelvistndstickor.

Luft innehller normalt21 procent syre. 78 procent kvve och 1 procent andra gaser.

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11

Personer fr inte arbeta mer n 2+2+2 timmar per dygn och 24 timmar per vecka i den syrereducerade miljn.

Alla som vistas i miljn mste genomg noggranna lkarunderskningar.

Dispensen gller inte rkare, personer med nedsatt hjrt- eller lungfunktion, gravida och minderriga.

Syres

ttning

av blo

det

i proce

nt i fr

hllan

de till

syreha

lten i lu

ften.

syre i

%

Procent

lu ft e n

Effekter av olika syrehalter vid havsniv

Illustration: David Marklund

Ingen risk fr syrebristInget tyder p att det pverkar kognitiva frmgor eller knslotillstnd att arbeta i de rum med lgre syreniv som sedan ett par r finns p Forsmark, visar en studie frn enheten fr Arbets- och miljmedicin vid Akademiska sjukhuset.

21 procent till 15 procent fr att minska brandrisken.

Samtidigt fick enheten fr Arbets- och miljmedicin vid Uppsala universitet i uppdrag att genomfra en studie p plats p Forsmark, fr att skerstlla att den lgre

syrehalten inte kognitivt pverkar de medar-betare som arbetar dr.

Som att jobba p hg hjdDet finns sedan tidigare en hel del studier om hur personer pverkas av att arbeta p hg hjd, dr syrehalten sjunker p grund av det ndrade atmosfrstrycket, men relativt lite forskning om hur kroppen reagerar vid havsniv.

Frn andra studier finns indikationer p att en hel del brjar hnda runt 3 0003 500 meters hjd, vilket motsvarar en syreniv p ungefr 14 procent. Allts ngot lgre n man har p Forsmark. Men atmosfrstrycket p hg hjd skapar helt andra frhllanden fr kroppen n trycket vid havsniv, sger sa Stllman, psykolog vid Arbets- och miljmedicin, Institutio-nen fr medicinska vetenskaper p Uppsala universitet.

Utifrn den forskning som tidigare gjorts satte sa Stllman tillsammans med sin kol-



lega Thomas Hlj, ihop ett batteri av tester specifikt anpassade fr Forsmark.

Vi vet att hjrnan r det organ i kroppen som pverkas frst nr syrenivn sjunker. Drfr gjorde vi psykologiska tester fr att underska om den kognitiva frmgan p-verkas. Det vill sga inlrning, uppmrksam-het, minne, sprket och till exempel kreativi-tet och problemlsning, sger sa Stllman.

Inga fysiska symptomTotalt gjorde man provet med 60 slumpvis utvalda personer som regelbundet arbetar i de aktuella utrymmena. Hlften av proven

Efter varje person vi gjorde testet med skrev jag och min kollega Thomas Hlj var fr sig ner om vi trodde att syrenivn hade varit snkt eller inte. Nr vi analyserade resultatet eftert visade det att vi inte heller mrkte ngon skillnad, trots att vi gjorde testet med 60 personer, sger sa Stllman.

Erika Kjettselberg, jobbar med instrumentkalibrering och r regelbundet inne i rummen med reducerad syreniv.

Vad gr du och hur ofta arbetar du i en syrereducerad milj? Jag jobbar i instrumentgrup-pen. Vi kalibrerar instrument, gr regelbundna kontroller och felsker i elektroniken som finns dr. Det blir ngra timmar varje vecka. Ibland mer, ibland mindre. Jag har aldrig varit i nrheten av de grnser som Arbetsmiljver-ket satt upp.

Ni fr maximalt vara inne tv timmar i taget, fungerar det bra? Det fungerar bra. Vid kalibre-ringar gr vi till exempel ut frn de syrereducerade rummen med jmna mellanrum fr att kon-trollera vrden p en fast dator och fr att kontrollera visarin-strument. S d fr vi naturliga andningspauser. Vi har syre-mtare p oss nr vi gr in som larmar om syrenivn sjunker, och det finns tydliga syremtare i rummet. S det knns skert. Vi r tv nr vi gr in, utfall att ngot skulle hnda en av oss.

Hall dr

Kort fakta: S mnga berrsTotalt r det 212 personer p Forsmark som har varit inne i de syrereducerade utrymmena det senaste ret. Av dem r 45 personer inne i utrym-mena sammanlagt mer n 30 minuter i veckan. Tiden i rummen r ofta uppdela-de p flera korta renden under veckan. vriga r inne mindre n 30 minuter per vecka. Dispensen frn Arbetsmiljverket gller till den 30 juni 2016.

gjordes i syrereducerad milj, hlften med normalluft. Varken sa Stllman och Thomas Hlj, som utfrde testerna, eller de personer som testades visste om syrenivn var snkt eller inte.

Vi hittade inga indikationer p att det fanns ngon pverkan. Det var inga skill-nader mellan grupperna, varken p testen i stort eller om man brt ner det i sina olika bestndsdelar. Vi underskte ven om det fanns symptom p hjdsjuka. Exempelvis huvudvrk, trtthet och nedstmdhet. Men vi hittade inget dr heller, sger sa Stllman.

TEXT OCH FOTO: MARIE-LOUISE OLSEN

Vi vet att hjrnan r det organ i kroppen som pverkas frst nr syrenivn sjunker. Drfr gjorde vi psykologiska tester fr att underska om den kognitiva frmgan pverkas.

Foto

: Sofi

a N

ystr

mForskande kollegor prisades av SKC

Pristagarna vid SKC:s symposium: Cheuk Wah Lau, Giulio Imbalzano, prisutdelare Hans Henriksson, Klara Insulander Bjrk och Johan Larsson.

Svenskt Krntekniskt Centrum (SKC) arrangerade i brjan av oktober ett symposium i Sigtuna. Ett 60-tal delta-gare gnade tv dagar t mnet krnteknik. Bland annat presenterade Westinghouse Electric Sweden AB forsk-ning, projekt och aktiviteter i vrlden. Svensk Krnbrnslehantering AB, SKB, presenterade det senaste ang-ende platsvalet fr det planerade krnbrnslefrvaret samt om prvningen av deras anskan till miljdomstolen och Strlskerhetsmyndigheten. P plats fanns ven forskare och doktorander frn Chalmers tekniska hgskola, Kungliga Tekniska hgskolan (KTH) och Uppsala universitet som presenterade sin utbildning och forskning. I samband med symposiet delades Sigvard Eklunds pris ut. Det r ett pris som SKC instiftat fr att stdja krnteknisk forskning och utbildning vid landets hgskolor, uppkallat efter den tidigare generaldirektren fr det internationella krnenergiorganet IAEA. rets priser delades ut till forsmarkaren Johan Larsson, Uppsala universitet, fr bsta kandidatarbete Dokumentation av underhllssimulatorer fr utbildning i vardagsskerhet. Pris fr bsta examensarbete i masterskategorin tilldelades Giulio Imbalzano, KTH, fr hans arbete First principle calculations of the residual resistivity of defects in metals. Priset fr bsta doktorsavhandling delades mellan Klara Insulander Bjrk och ringhalsaren Cheuk Wah Lau, Chalmers, fr deras arbeten med toriumanvndning i dagens reaktorer. Titlarna p deras avhandlingar r Thorium fuels for Light Water Reactors och Improved PWR Core Characteristics with Thorium-containing Fuel.



Som chef br man vara vak-sam p tidiga tecken p att en medarbetare inte mr bra p jobbet, sger Mirella Nyberg, ny rehabiliteringsspecialist p Vattenfall som bland an-nat stttar Ringhals, KSU och Barsebck. Sjlvklart gller det ven kollegor emellan att man r uppmrksam och omtnk-sam mot varandra, men det r cheferna som har arbetsgivar-ansvaret att ta tag i arbetsmil-jproblem.

Till hjlp fr cheferna att ta detta ansvar finns Vattenfalls rehabiliteringsspecialister.

Vi r i frsta hand ett std till cheferna och till perso-nalavdelningens HR Business Partners, sger Mirella. I vr roll ligger att vara specialister i rehabiliteringsfrgor och att

och verkan kan vara svrt att beskriva och bedma.

ven psykiska problem kan ju yttra sig i fysiska besvr. Vi rehabspecialister har erfarenhet och utbildning i att stlla de rtta frgorna till chef och medarbe-tare fr att man gemensamt ska frst var problematiken finns.

Rehabspecialisterna fljer regelbundet upp statistik fr sjukfrnvaron. Vattenfall har re-lativt lg sjukfrnvaro, cirka 2,3 procent. Kvinnors sjukfrnvaro r hgre n mnnens och mer n hlften av sjukskrivningarna har sin grund i psykosociala faktorer.

Frutspr kningMedia rapporterar att sjukfrn-varon i landet nu vnder uppt, men n s lnge har den trenden inte ntt hit.

Vi ser ingen kning, tmins-tone inte n. Men vi str infr ut-maningar som troligen kommer att stta spr hos de anstllda, sger Mirella. De ekonomiska neddragningarna inom Vat-tenfall och beslutet om frtida stngning av reaktorer kommer att pverka mnniskors vardag.

Arbetsliv och privatliv hnger ihop. En tuff period p jobbet

Tidiga insatser motverkar ohlsaGenom frebyggande och tidiga insatser kan man ofta undvika ohlsa och lngvariga sjukskrivnings-perioder. Det r en vinst bde fr den enskilde individen och fr fretaget.

Min drivkraft i rehabarbetet r att hitta bra lsningar bde fr individen och organisationen, sger Mirella Nyberg. Hon har tio rs erfarenhet av arbets-platsinriktad rehabilitering frn Arbetsfrmedlingen och Frskringskassan. I somras tog hon ver som rehabsamordnare efter Raili Johansson, som gick i pension efter ver 40 r p Ringhals.

0

1

2

3

4

5

Sjukfrnvaro 2014 %

Sverige Vattenfall Ringhals Forsmark

Mn

Kvinnor

Totalt

4,6

3,4

2,2

3,3

2,3

2,0

3,3

2,3

2,0

3,3

2,4

2,1

Diagram som visar statistik fr sjukfrnvaro fr Sverige, Vattenfall, Ringhals och Forsmark

kan man ofta klara om man har ett stabilt privatliv och vise versa. Brjar tillvaron gunga bde p arbetet och fritiden kan man behva vara ppen fr att ta emot professionell hjlp.

Samverkan r bst r min erfarenhet, sger Mirella. Med gemensamma anstrngningar hittar man ofta en bra lsning fr alla parter.

TEXT: YVONNE JONSSONFOTO OCH GRAFIK: ANNIKA RNBORG

ge stttning och vgledning till cheferna genom hela rehabilite-ringsprocessen. Jag deltar vid re-habmten med medarbetare och chef, kan hjlpa till att ta fram rehabplaner och att hitta rtt tgrder fr den enskilde indivi-den. Det kan exempelvis handla om samtalsstd, hjlp frn er-gonom eller fretagsskterska. Jag hller ocks i kontakter med olika berrda myndigheter. Vi kan ocks vara ett std i det fre-byggande arbetet.

Fysiska och psykiska faktorerOfta upplevs det som lttare att hantera fysiska arbetsmil-jproblem och skerhetsrisker, som exempelvis fallolyckor eller buller. Psykosociala faktorer r svrare att mta och motverka, dr sambandet mellan orsak

Vad kan jag gra om jag blir sjuk eller mr dligt?Tala med din chef s kan ni tillsammans avgra om std frn rehabiliteringsspecialist behvs. Arbetsgivaren ansva-rar fr den arbetslivsinriktade rehabiliteringen och det finns regler fr nr rehabplaner ska tas fram. Du kan f hjlp via fretagshlsovrden med olika rehabiliterande insatser eller mjlighet till anpassning av ar-betet i samband med ohlsa eller risk fr ohlsa.


Att g ver grnsen

Krnkraftverken har fyra kontaminationszoner: vit, bl, gul och rd. Att kl av och p sig mellan zonerna r en strikt ritual, fr den oinvigde kan den framst som omstndlig. Men den som jobbar p kontrollerat omrde vet hur viktig den r fr att inte sprida kontamination. D vi inte kan uppfatta den radioaktiva smutsen med vra sinnen kan ltt en felaktig av- eller pkldning nr en skogrns passeras resultera i att man kontaminerar sig sjlv eller sprider kontamination vidare.

1

2

3

4

Innan grnsen till kontrollerad sida passeras tas frst de privata klderna av, men strumpor, BH, t-shirt och smbyxor behlls p. Se till att ta med din dosimeter.

En bnk markerar skogrnsen och utgr passagen mellan okontrollerad och kontrollerad sida. Stll arbetsskorna p

kontrollerad sida, stt dig p bnken och svinga ver benen. Stt genast ftterna i skorna strumplsten fr inte nudda golvet! Det kan vara kontaminerat av anvnda arbetsskor. Skogrnsbnken betraktas som ren och fr aldrig vidrras av arbetsoverall eller arbetsskor som kan vara kontaminerade.

Dags att kl p sig! Dra p den gula (eller bl) arbetsoverallen,

utan att strumplsten nuddar golvet. Det gller att hlla balansen Dosimetern stts p plats, likas skyddsglasgon och hjlm.

Osker p vad som gller just dr du befinner dig? Ls p den bl skylten

Freskriven skyddsutrustning, p skyddstillstndet eller rdfrga en strlskyddare. r du i en zon som krver extra skoskydd? Kom ihg att overallen ska tcka skaften p skoskydden (rdmarkerad).

TEXT: ANNA COLLIN ILLUSTRATION: STIBBE JOHANSSON LAYOUT: ANNIKA RNBORG FAKTA: JOHAN PETTERSSON

en guide ver hur man inte nuddar golv och andra praktiska tips mellan okontrollerad och kontrollerad sida

Hr har en tillfllig extra skogrns in till rd zon upp-rttats eftersom ytterligare skyddsutrustning krvs fr arbetet. Den tas p i fljande ordning:

1. Extra overall 2. Huva3. Andningsskydd (fr inte

glipa! Nr det tas av fr inte handskarna vidrra hud eller hr)

4. Handskar (ibland krvs dubbla par. Nr de tas av fr inte handskens utsida nudda handen)

5. Rda skoskydd (de gula behlls p under och fr inte rra golvet p den rdklassade sidan)




Strsta arbetsinsatsen under revisionen p Forsmark 1

Lika lng och tung som en buss var lgtrycksfrvrmarna som byttes ut under rets frsta revision p Forsmark 1.

Revisionen var en s kallad frnyelserevision p 39 dygn, mellan den 3 maj och 11 juni men blev frlngd till den 13 juni. Den strs-ta arbetsinsatsen under rets revision var bytet av fyra stycken lgtrycksfrvrmare. Dessa r en del av det primra kretsloppet, en typ av vrmevxlare som har till funktion att vrma upp vattnet frn kondensorn till matarvattenpumparna.

2012 gjordes en frstudie dr man bland annat diskuterade frgor som: Behver lg-trycksfrvrmarna bytas ut? Vilken livslngd har de kvar? Ska man enbart byta ut manteln p lgtrycksfrvrmarna eller ska man byta ut hela enheten? Efter frstudien togs beslu-tet att byta ut fyra lgtrycksfrvrmare av tolv, d dessa ntt sin tekniska livslngd p cirka 30 r.

Lgtrycksfrvrmaren bestr av en man-tel, ett slags pltskal, och en hel del rr. I frstudien kunde vi konstatera att manteln hade blivit s tunn att den behvde bytas ut. D lgtrycksfrvrmarna r stora, lika lnga som bussar, bestmdes att det var skrast att byta ut hela enheten, berttar Mikael Sand-berg, projektledare fr bytet.

De fyra lgtrycksfrvrmarna som byttes ut under sommarens revision vgde cirka 15

ton vardera och var 12,5 meter lnga. De har varit igng sedan starten av Forsmark 1, r 1980.

Lyckat byteVid demontaget av de gamla lgtrycks-frvrmarna kapades en hel del rr fr att underltta utforslingen. Vid intransport och installation av de nya krvdes relativt avancerade lyft med en specialtillverkad lyftutrustning.

Lgtrycksfrvrmarna r bde tunga, stora och otympliga, men bytet gick bra, s-ger Mikael Sandberg.

Bytet av lgtrycksfrvrmare p Forsmark 1 var en del av ett strre projekt dr den an-dra delen bestr av att gra samma byte p Forsmark 2 under nsta rs revision.

Bytet pgick under 28 dygn, frn att vi fick arbetstillstndet till att sista dokumen-tationspappret var skrivet. Det var det tids-spannet som vi ven hade i kontraktet med leverantren. Att vi lyckades hlla oss till tidplanen knns mycket bra, sger Mikael Sandberg.

TEXT: JULIA RYDBERG FOTO: ALEXANDER BERG

+ och fr

rets revisioner Forsmark

FORSMARK 1

Datum: 3 maj till 7 juni som frlngdes till den 13 juni

Strsta jobb: Utbyte av fyra stycken lgtrycksfrvrmare

+ Bra samordning kring turbin

respektive reaktoraktiviteterna

Upptckten av ett defekt

sprngbleck i slutet av revisionen, vilket orsakade revisions-frlngning

FORSMARK 2

Datum: 5 till 19 juli som frlngdes till den 1 augusti

Strsta jobb: Underhllstgrderna p dieslarna p respektive SUB-avstll-ning samt arbetet med reningssystem fr reaktorvatten (331) V17 och tillh-rande T-stycke

+ Frberedelserna och infrandet

av T-stycket i reningssystem fr reaktorvatten (331) ventil V17

Flertalet SAFEM (Skerhets-

anvisningar fr Elektriska och Maskintekniska arbeten) tillbud och mnskligt felhandlande

FORSMARK 3

Datum: 8 augusti till 16 september som frlngdes till den 6 december (enligt nuvarande plan)

Strsta arbetet: Utbyte av generator och de strre transformatorerna

+ Mycket arbete har genomfrts

av en organisation i en fortsatt god anda med tanke p revisions-lngden

Utbytet av generatorn har tagit

avsevrt lngre tid n den ursprungliga planeringen

+

Under revisonen p Forsmark 1 bytte man ut fyra av de totalt 12 lgtrycksfrvrmarna i turbininneslut-ningen. Varje lgtrycksfrvrmare vger cirka 15 ton och r 12,5 meter lnga, vilket i storlek kan liknas vid en buss.



rets revision har varit gigantisk med 100 000 arbetade timmar, sger revisionsle-dare Lars-Gran Sjstrm. Drtill kommer de 40 000 arbetstimmar i frberedande tgrder som kunde gras nr blocket stod stilla fr reparation av bottenplten efter revisionen 2014.

Anhopning av projektTre stora skerhetshjande projekt inom vergngsplanerna har dominerat: frstrk-ning av hjlpmatarvattensystemet, om-byggnad av reaktorns komponentkylning samt ihopbyggnad av RH/SP-systemen fr att skapa ytterligare skerhetsmarginaler fr kylningen nr reaktorn r avstlld. Totalt har 56 projekt infrts, dr byte av bda lgtrycks-turbinernas rotorer ven ingick. Dessutom har en hel del provning och underhllsarbe-ten gjorts.

Som helhet har revisionsjobben gtt bra och planenligt. Tre arbetsolyckor som lett till sjukskrivning har intrffat, vilket r tre fr

Laddat fr drift p Ringhals 2Revision, bottenpltsreparation och sedan revision igen. Gissa om man p Ringhals 2 r taggade att visa att blocket kan leverera el!

mnga, men kan ha en frklaring i den stora arbetsmngden.

Vntar p grnt ljusNr detta skrivs invntar R2 godknnande frn Strlskerhetsmyndigheten fr komplet-terad dokumentation som skickats in om bottenpltsreparationen. Frst drefter kan man g vidare med uppstarten och avslutan-de provdrift av nyinstallerade system. Mel-lantiden utnyttjas till att tgrda terstende frgor och frberedelser infr terstarten.

Nr det r motigt andas man tre gnger och sedan tar man nya tag, sger Lars-Gran Sjstrm. Vi stttar varandra, tar fram vr professionalism och ser till att f jobbet gjort. Nu har vi siktet instllt p att f igng stationen igen och sedan kra nda till 2017 utan revisionsuppehll. Vi har en mycket bra anlggning, och nu vill vi visa att vi kan gra el.

TEXT: YVONNE JONSSON FOTO: ANNIKA RNBORG

Arbetet med att inspektera, reparera och terstlla bottenplten och det verliggande betonggolvet i reaktorinneslutningen p Ringhals 2 har varit tidskrvande.

+ och fr

rets revisioner Ringhals

RINGHALS 1

Datum: 12 april till 7 juni

Strsta jobb: Byte av generator samt stllverksarbeten

+ Frre avvikelser och fasning

fre marknadstidplanen, trots att rets revision innehll fler tunga lyft och komplicerade beroenden mel-lan aktiviteter, jmfrt med 2014 rs i vrigt likvrdiga revision

Uppgngen till maximal effekt

frdrjdes, frmst beroende p generatorbytet

RINGHALS 2

Datum: 25 juli till 18 december (+3 riskdygn enligt marknadsmeddelande)

Strsta jobb: Infrande av ett helt nytt frstrkt hjlpmatarvattensystem

+ Viljan att alltid sttta och hjlpa

varandra nr det gr tungt

Revisionen fick gra halt i

vntan p att anskan om drift med skadad anordning (bottenplts-reparationen) skulle kompletteras och granskas av SSM

RINGHALS 3

Datum: 20 maj till 24 juni

Strsta jobb: Omgummering av rrled-ningar i saltvattensystem och byte av en vrmevxlare till komponentkylvat-tensystemet

+ Bra samarbete och kommunika-

tion i organisationen, ett resul-tat av vl genomfrt planeringsarbete

En turbin fick demonteras fr

att sedan skruvas ihop igen d mtmetoden felaktigt hade visat indikationer p sprickor

RINGHALS 4

Datum: 12 augusti till 18 september

Strsta jobb: Installation av lckage-system p reaktorkylpumparna samt dvrgbrytartgrder

+ Minskad kontaminations-

spridning tack vare nytt stt att fylla reaktorbassngen och att dosutfallet blev hlften av ursprunglig prognos

Fasning till nt ett dygn efter

marknadsplanen, att parallella revisioner pgick innebar brist p vissa resurser


Lennart Helander var en av de allra frsta med-arbetarna p Forsmark. Han brjade jobba med anlggningsarbete i juni 1970, jmte skogshug-gare och andra som frberedde platsen fr Forsmarks krnkraftverk. Efter 45 r r det dags att g i pension. Det tar emot fr Lennart som undrar: Kan man inte f vara kvar ett r till?

NAMN: Lennart Helander

LDER: Fyllde 67 den 15 november

YRKE: Skyddsvakt, administratr

BAKGRUND: Realexamen och kameral kurs i sthammar, FN-tjnstgring och arbete p Polismyndigheten

FAMILJ: Fru, tre barn och fyra barnbarn

BOR: I en villa i regrund

STARKASTE KORT: Inget sitter fast. Jag hjlper till s mycket det gr

FRITID: Hus och hem, inte minst sommarstugan p land

AKTUELL: Som motvillig pensionr

GILLAR: Raka puckar

OGILLAR: Orlighet

MOTTO: Varje dag man lr sig ngot nytt r en bra dag

PROFILEN

Den motvillige pensionrenDet fanns en tid d arbets-

veckan brjade med att Lennart Helander, tillsammans med en handfull andra unga lokala frmgor, vntade i Forsmarks bruk p att arbetsledningen frn Statens vattenfallsverk skulle dyka upp.

P dagordningen stod skogsavverkning och andra anlggningsarbeten infr det planerade bygget av Forsmarks krnkraftverk, eller atomkraft-verk som det benmndes d, sger Lennart Helander.

Som s mnga andra, med mnga r p Forsmark, har han provat olika tjnster och gjort sig vl knd i mnga lger. Inte minst som den som alltid har svar p frgor, servar, skapar

trivsel och rcker ut en hjlpan-de hand till den som behver.

Lennart Helander r fdd i Vaxholm men flyttade i unga r till regrund. Egentligen ville Lennart bli polis, som sin far och farfar. Men livet tog en annan riktning. Ngra rs FN-tjnstgring p Cypern och i Egypten mttade hans behov av spnning i tillvaron.

Vl hemma igen tog jag jobb som skyddsvakt p Fors-mark. Hr har jag varit med om

mycket: polis- och haveribered-skapsvningar, moderniseringar, teknisk utveckling, omorganisa-tioner och besk av bde kungar och aktivister, sger Lennart.

Som i sin egen fickaLennart Helander r inte en av de skyddsvakter som vervakar skyddsobjekt och bemannar driftportar. Hans tjnst r mer administrativ och vergripande. P hans kontor r vggarna affischerade med minnen frn

Lennart Helander avtackas, bland annat av polisinstruktrer i krnkraftsskerhet, fr ett mngrigt och utmrkt samar-bete.


ren p Forsmark. Fotografier, pins, diplom och brev minner om mten och hndelser. Len-nart har bland annat jobbat med tilltrdesfrgor, som driftvrns-ledare, beredskapshandlggare samt med bevakning och fysiskt skydd. Nr polisen eller G4S Se-curity services AB var med sina sprngmnesskhundar i an-lggningen r Lennart Helander engagerad, liksom nr brnsle ska levereras till eller transporte-ras frn Forsmark.


FOLK

P NYA UPPDRAG

Peter Dahlin har brjat som geolog p SKB:s Platsfrvaltning i Forsmark. Efter en utflykt till Lule har han flyttat tillbaka till Uppsala dr han tidigare har doktorerat i geologi kring Dannemora och dess gruvor.

Sarah Lundqvist har brjat som bitrdande projekt-ledare p SKB:s projekt fr utbyggnaden av slutfrvaret

fr medel- och kortlivat avfall i Forsmark. Hon kommer att vara ansvarig fr bland annat kvalitetsfrgor, krav- och riskhantering. Sarah har tidigare bland annat arbetat inom lke-medelsindustrin.

TACK

Ett hjrtligt och varmt tack till mina arbetskamrater fr den fina uppvaktningen med kaffekalas, tal, blommor och presenter, i samband med min 60-rsdag. Ett trevligt minne fr livet!

Bjrn Stahlin, Ringhals

Hjrtligt tack till er alla som uppvaktade mig i samband med min pensionering. Vill ocks tacka alla som jag haft frmnen att arbeta med och lrt knna under mina 36 r p Forsmark. Den fina gemenskap och laganda som funnits, bde i medgng och motgng, hoppas jag fortlever i er nya organisation. Lycka till och p terseende. Jag terkommer bland Forsmarksveteranerna.

Torbjrn Wikman, Forsmark

PENSIONERINGAR

Gert Bolg, skerhetssamordnare, anlggningsskydd och bevakning p Ringhals gick i pension den 1 oktober 2015.

Eddy Majkvist, tekniker reaktor & brnsleservice p Ringhals gick i pension den 1 november 2015.

Bengt Hellstrm, systemingenjr teknik p Forsmark gick i pension den 1 oktober 2015.

Har du brjat ett nytt jobb, ftt ett nytt uppdrag eller en utmrkelse? Kanske har du rekryterat en ny medar-betare? Under den hr vinjetten vill vi i varje nummer av tidningen kortfattat presentera mnniskor p nya befattningar och i andra sammanhang som kan vara intressant fr oss i krnkraftsbranschen.

Skicka in en text (max 300 tecken) och en portrttbild till Folk. Glm inte att tala om vem du r och var vi kan f tag i dig, ifall vi har frgor. Redaktionen frbehller sig rtten att redigera i materialet.

E-post: [email protected]

D r jag transportledare, frklarar mannen som har mnga strngar p sin lyra.

Han kan sin historia och kn-ner den hr arbetsplatsen som sin egen ficka. Och han tycker mycket om den. Tankarna p pensionering har han skjutit framfr sig s lnge det varit mjligt, men nu har han fyllt 67 r och vare sig han vill eller inte r det dags att sluta. Flertalet arbetsuppgifter har han lmnat ver till kollegor men mnga kommer att sakna livlinan Len-nart, som tycker det r viktigt att skapa trivsel och vara hjlpsam.

Jag tycker det r roligt att trffa mnniskor och jag har byggt upp ett stort ntverk p Forsmark. Jag behver bara lyfta luren s fixar sig det mesta. Det vet folk, sger Lennart.

Van vid frndringMycket har hnt p Forsmark under de 45 r Lennart jobbat hr. Nr arbetsplatsen var ny var staketen f och linjebussarna krde in p omrdet och vnde.

Mnga hndelser och mten har kantat Lennart Helanders vg under ren p Forsmark. Bland annat hll Uppsala Folkkamp demonstrationer p platsen 1980. Kontrollrumspersonalen hade ett Palmelge och ett Flldinlge p driftvljarknappen i samband med folkomrstningen sam-ma r. Mnga besk har han ocks deltagit i, bland annat nr Carl XVI Gustaf beskte Forsmark.

D var det mer ppna land-skap, sger Lennart.

Med tiden och efter miljakti-visternas aktioner har arbetsmil-jn frndrats.

Myndighetskraven p ett utkat fysiskt skydd, utbildning av skyddsvakter och frndrade rutiner r bde dyra och tids-krvande, men man fr vnja sig och lra sig gilla lget, sger Lennart.

Och s har det sett ut under hans r p Forsmark, en arbets-plats som vxt i storlek, moder-niserats och med jmna mellan-rum omorganiserats.

Man vnjer sig vid alla slags frndringar, sger Lennart som tycker det har varit utvecklande och lrorikt att jobba hr.

Nu blir det tid fr fritidsin-tressen som trdgrdsarbete, husrenovering, svampplockning och fiske fr den motvillige pen-sionren. Frgan r bara om han kan vnja sig vid det ocks.

TEXT OCH FOTO:

SARA SDERSTRM



Fr mig var det en mjlighet att vara med om ett nybyggnadsprojekt. Via kontak-ter p E.ON i Tyskland kom jag hit, berttar Kjell som dessutom vrvat flera svenska kol-legor till ENEC.

Frenade Arabemiraten bygger sin frsta krntekniska anlggning som omfattar fyra block, det frsta frvntas laddas nsta r. Bygget r mellansterns frsta och rknas som vrldens strsta krnkraftsbygge som sysselstter 20 000 personer. Nr alla blocken r i drift kommer Kjells avdelning att omfatta 30 anstllda, men hittills r man 10 personer. Rekryteringspusslet lggs noggrant.

Vi satsar p en god blandning av natio-naliteter, kn och kompetenser, redan till rsskiftet har vi dubblat personalstyrkan.

Som svensk har man i sammanhanget frdel av att myndighetens kravbild pmin-ner om den i Sverige: vi r vana vid att kra-ven r skrivna p en hg niv och att p egen

Kjell & kompani bygger nytt i emiratetKjell Ringdahl finns p plats i Frenade Arabemiraten sedan februari 2014 dr han arbetar p ENEC (Emirates Nuclear Energy Corporation). Kjell, som har en lng och gedigen bakgrund frn arbete med licensfrgor p bde Vattenfall och E.ON, ansvarar fr att bygga upp den organisation som ska skerstlla att verksamheten lever upp till myndigheternas krav.

hand tnka ut vad myndigheterna vill ha. Detta till skillnad frn till exempel i USA dr kraven r skrivna p en mycket detaljerad niv och omfattar tusentals sidor.

Det r utvecklande att trffa andra med lng erfarenhet frn krnkraftsbyggen i USA, Sydamerika, Indien och Kina. Det har varit ett lyft fr mig personligen att tillsammans med motiverade kollegor arbeta med ett ge-mensamt fokus: att f anlggningen startklar i tid. Man lr sig mycket om andra kulturer, berttar Kjell.

Flera av Kjells svenska kollegor har flyttat med sina familjer till det nya landet, men Kjells familj har valt att bo kvar i Sverige och istllet beska Emiratet.

En utlandsflytt medfr en del prakti-kaliteter och beslut om bostadsfrsljning med mera, allt sdant br man tnka ige-nom noggrant och ha ordnat innan man ger sig ivg, sger Kjell.

Frgan dyker upp ngon gng emellant om det inte r ngot jag saknar hr nere, nu i avseende mat inte familj, d kan jag bara sga att det inte r ett u-land som vi har kommit till utan det gr att f tag i allt frn flsk till Kalles kaviar. Det enda jag nnu s lnge inte har trffat p r surstrmming, hpp!Martin Forsberg

Faktaruta om Frenade Arabemiraten

Yta i km2 83 600 (2013) 1

Tid svensk + 3 timmar

Hgsta berg Jebel Hafit (1166 m h)

Angrnsande lnder Oman, Saudiarabien

Huvudstad Abu Dhabi

(1,1 miljon invnare i

storstadsomrdet 2014)

vriga strre stder Dubai (2,2 miljoner invnare,

uppskattning 2014),

Sharja (919 000 invnare,

uppskattning 2010)

Klla: Landguiden.se

Man ska vara beredd p att det tar tid innan man r p plats i det nya landet, upp till tv r kan det ta, s det gller att ha t-lamod. P plats gller det att vara flexibel och medveten om de stora kulturella skill-nader som finns. Ett kontrakt betyder ngot helt annat n hemma i Sverige, hr kan frutsttningarna ndras utan att man blir informerad.

Kjell trivs bra, hans kontrakt med ENEC r inte tidsbestmt s han har mjlighet att stanna s lnge han vill. Han r nyss kom-men frn semester hemma i Sverige som bjudit p ngot svalare temperaturer n emi-ratets +45 grader.

P helgerna dyker vi ofta; landet ligger bra till fr utflykter till Thailand, Maldiverna och Egypten. Det ger en fantastisk mjlighet att utforska andra lnder.

TEXT: ANNA COLLIN

FOTO: CHRISTINE JUNG (MILJBILDER),

MARTIN FORSBERG (MILJBILDER) PRIVAT


Claes Andersson Jobbade i Sverige med reaktorskerhet p Vattenfall Engine-ering (tidigare VPC/SwedPower). Arbetar i Frenade Arabe-miraten med licensieringsfrgor med fokus p framtagning av processer och procedurer, samt granskar skerhetsredovis-ningen till myndigheterna. Vissa erbjudanden mste man bara hoppa p. Jag insg att om jag tackade nej och stannade hemma skulle jag bara fundera p hur det varit om jag tackat ja. Claes familj har flyttat med till Abu Dhabi och bloggar om sitt nya liv p www.familjeniabudhabi.se

Bjrn Ivarsson Tidigare teknikchef p Ringhals 2, senare chef fr avdelningen Skerhet & Licensiering under Vattenfall Teknik. I dag an-stlld i den driftorganisation vars huvudsakliga uppdrag r att underhlla driftlicensen nr den erhllits. Ansvarar fr dialog

med myndigheter kring krav och skerhets-redovisning. Jag lockades av utmaningen och ven-tyret bde yrkesmssigt och privat att samverka och lra av mnniskor frn olika lnder och kulturer. Min fru och mina dttrar flyttade med. Den ldsta r 20 r och har flyttat hem igen, men 17-ringen gr p high school hr nere och trivs utmrkt.

Gran Arbin Arbetade tidigare som oversight engineer vid krnkraftsstaben i Solna samt som projekt-ledare fr WANO corporate peer review av Vattenfall. Jag tog chansen att f vara med i upp-byggnaden av ngot nytt och att f arbeta i en internationell milj.

Per ClaessonTidigare enhetschef fr Skerhetsanalys p Vattenfall Teknik, nu Senior Licensing Spe-cialist. Kombinationen av att jobba med ny krnkraft, ekonomin, samt mjligheten att gra en utflykt tillsammans med familjen. Delar av familjen flyttar ner under hsten, hoppas f hit fler framver.

Martin Forsberg Har arbetat p Ringhals & KSU sedan 1978. Hsten 2014 valde han att brja jobba fr ENEC i Abu Dhabi: Jag har alltid haft en dragning t att vilja gra ngot ut-omlandsjobb, nr jag d fick chansen s nappade jag. Det r ju inte heller vrre n att trivs man inte s kan man ju alltid g tillbaka. Dessutom s hade jag stttning frn min familj. Nu arbetar jag som Senior Licensing Specialist. Jag har inget tids-bestmt kontrakt utan r anstlld precis som p vilken arbets-plats som helst. Min familj r kvar hemma. Barnen r stora och har sina liv, min fru har ett bra jobb hem-ma som hon i dagslget inte vill avsluta, s jag r hr alldeles sjlv frutom mina svenska kamrater inom fretaget som man kanske kan kalla familj. Jag har inte s mnga r kvar till min pension men att f krna mitt CV med denna utlandstjnst knns som ett bra avslut p min jobbkarrir.

Svenskar i Frenade Arabemiraten JULPYSSELLser du vrt kluriga sudoku?

Var med och tvla om ett trevligt pris genom

att skicka din lsning, mrkt med namn och adress, fre

den 31 december till Tidningen Reaktion, FGKR Forsmarks Kraftgrupp AB,

742 03 sthammar, eller [email protected] Lycka till!

GRATTIS!Korsordet i frra numret av Reaktion lockade mnga deltagare.

Nu har vi dragit vinnarna: Ewa och Kent Lundberg, Grs samt

Jan Troedsson, Varberg. Stort grattis till Er! Varsin kaffemugg

till adventsfikat kommer med posten.

3 8 9

2 1 4

1 7

1 9

4 7 8 5 3

5

9 6 8 7

7 4 3


Vi producerar varje dag, ret runtNu r vi igng. Tack vare lika organisationer och gemensamma staber kan vi skapa och ta vara p samordningsmjligheter mellan Forsmark och Ringhals fr att jobba effektivare tillsammans. Detta stds ocks genom vra samverkansomrden inom BA Generation, som du kan lsa mer om hr i tidningen. Lget p elmarknaden r fortsatt dystert och vi behver gra kostnadssnkningar. Men ven i ekonomiskt tuffa tider som nu stter vi alltid skerheten frst och frmst, inget r viktigare n det. Ytterligare ett steg p vgen i nrmandet mellan Ringhals och Forsmark r att vi numera har en gemensam vision fr verksamheten: Efterfrgad el varje dag, ret runt. Vr produktion ska vara efterfrgad, nskad och tillgnglig nrhelst den behvs. Visionen bygger p att vi har omgivningens frtroende, att vi kort sagt uppfyller frvntningarna och hller oss inom de givna ramarna oavsett om det handlar om myndighetskrav eller ekonomi. Visionen lyfter ven fram vikten av vr produktions-frmga, att vi r redo att producera svl hr och nu som lngsiktigt. rtalen fr stngningen av R1 och R2 faststlldes i oktober till 2020 respektive 2019. Fram tills den sista kilowattimmen r producerad ska de vara lika skra och viktiga

produktionsanlggningar som vra vriga fem reaktorer vars horisont r 60 rs drifttid.

Den framtida produktionsfrmgan har skrats bland annat genom tgrderna inom vergngsplanerna. Vid rsskiftet passerar Ringhals mllinjen fr det arbetet. Jag vill passa p att tacka fr alla goda och mngriga insatser som tagit blocken till en hgre reaktorsker-hetsniv. Det r grundlggande fr vr fortsatta skra och stabila drift. Under hsten har Forsmark haft besk av ett granskningsteam frn WANO som gett viktig ter-koppling p vad vi kan och br utveckla ytterligare

fr att vara bland de bsta i branschen. Dessa terkommande granskningar ger ny energi till vrt frbttringsarbete. Ett viktigt fokus vi inte kan slppa r att ingen ska riskera att komma till skada p vra arbetsplatser. Trots vra anstrng-ningar sker tillbud och arbetsolyckor i alltfr hg grad. Vi har alla ett ansvar att flja regler och att vara observanta p risker i arbetsmiljn s att de kan tgrdas. Tnk efter fre hur ditt age-rande kan pverka dig sjlv och andra. Vintermnaderna r hr. Hoppas att midvinternattens kld blir hrd s vi fr visa att vr kraft lngt ifrn r utrknad. Jag nskar er en god jul och

gott nytt r!

Eva Halldn r verkstllande direktr fr Forsmarks Kraftgrupp AB och Ringhals AB. Foto: Annika rnborg

Till sist

reaktion nr 5 2015

Documents

Automationseffekte im Fahrzeug von der Reaktion zur Übernahme · IV Zusammenfassung „Automationseffekte im Fahrzeug – von der Reaktion zur Übernahme“ Anzahl und Funktionsumfang

Schweizer KMU: Flexible Reaktion auf die Coronakrise

Der Kontext Lebensmittel als Rahmen zur Vermittlung einer ... · Frischer Pilz Biuret-Reaktion Xanthoprotein-Reaktion Ninhydrin-Reaktion. Fettextraktion. Nachweis ungesättigtes Fett

Aktion & Reaktion

Reaktion nr 2 2016

Ninhydrin - Was weiß man über die Reaktion?daten.didaktikchemie.uni-bayreuth.de/umat/ninhydrin/...1 Die Ninhydrin-Reaktion 1.1 vorgelagerte Gleichgewichtsreaktion Im Folgenden sind

(REAKTION BOOKS) - Amazon Web Services

Reaktion nr 1 2014

Inhaltsfeld: Stoffe und Stoffveränderungen - … · Stoffumwandlung Chemische Reaktion Energieformen (Wärme, exotherm) 1. erläutern, dass bei einer chemischen Reaktion immer

Vad är en kemisk reaktion

Cheese a global history (reaktion books edible)

Kompass für mich Ich übernehme Verantwortung Ereignis + Reaktion = Folge Meine Reaktion kann ich verändern Gedanken Innere Bilder Verhalten sind veränderbar

Labormethoden (Vorlesung zur ZP- bung, Teil Enzyme) 2016 ... · 03.06.2016 2 Das Energieprofil einer chemischen Reaktion. Das thermodynamische Gleichgewichteiner chemischen Reaktion

Maskinmestrenes Forening maj 2015 nr. 5 august 2015 nr. 8 N … · 2015-09-15 · Maskinmestrenes Forening maj 2015 nr. 5 Maskinmesteren management and technology august 2015 nr

Utveckling, uppmärksamhet och reaktion Felipe Estrada461320/...Skolvåldet: reaktion och utveckling 1. Inledning 85 2. Syfte och frågeställningar 87 3. Trendanalys av misshandelsstatistik

(Reaktion Books - Exposures ) FranCois Brunet-Photography and Literature (Reaktion Books - Exposures)-Reaktion Books (2009)

Behandlingsmetoder vid hopparknä - en litteraturstudie1022692/FULLTEXT01.pdf · patella, periosteal reaktion av anteriora patellar ytan (sågtands reaktion), inlagring av kalk i

EU-Emissionshandel: Anpassungsbedarf des Caps als Reaktion ... · EU-Emissionshandel: Anpassungs-bedarf des Caps als Reaktion auf externe Schocks und unerwartete Entwicklungen? von

Deutung der Arrhenius-Gleichung für eine bimolekulare Reaktion

Die E2 Reaktion - Organische Chemie · 4 Bei der E1-Reaktion wird ein Carbokation gebildet Achtung: Umlagerungen möglich! Konkurrenz der E2 und E1 Reaktion Stereochemie der E2 Reaktion

Jacob Horst - Reaktion 2

Reaktion nr1 2015

3 Die chemische Reaktion 3.3 Zustandsdiagramme

Reaktion auf die wirtschaftlichen Auswirkungen von COVID-19

Reaktion nr 1 2016

Klinik für Dermatologie Universitätsklinikum Essen · Pathophysiologie des allergischen Kontaktekzems Immunologische Reaktion Klinische Reaktion Erstmaliger Antigenkontakt (Sensibilisierung)

Aldolreaktion und ihre Stereokontrolle - akoci.uni · PDF file• Stereoselektive Enolisierung mit dem Evans‘Auxillar • Paterson Aldol-Reaktion. 2 Aldoladditions-Reaktion H O H

Where Corals Lie - Reaktion Books

Allergenspecifik immunterapi - NAAF · Dato Dosisændring AH PF Batch nr Konc. Volumen Arm Tid Sign Straks reaktion Sen reaktion Patientens tilstand sidste 3 døgn Nè Før

Die Vitali-Reaktion zum Nachweis von Tropanalkaloidenillumina-chemie.de/die-vitali-reaktion-zum-nachweis-von-tropan... · Illumina-Chemie.de - Artikel Analytik ... Die Vitali-Reaktion

5.7 KKKKOHLENHYDRATE UND PPPPROTEINE · 5.7.12.6 Xanthoprotein Reaktion: Proteine 154 5.7.12.7 Biuret Reaktion: Proteine 154 5.7.12.8 Drill&Practice CDG 155 5.7.12.9 Lösungen zu

REAKTIOTASAPAINO - Peda.net · tuvan reaktion no-yhtäsuuria Näin saatua vakiota sanotaan reaktion tasapainovakioksi ja saatua lause-ketta reaktion tasapainovakion lausekkeeksi

Utveckling, uppmärksamhet och reaktion Felipe Estrada/menu... · Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem Utveckling, uppmärksamhet och reaktion Felipe Estrada Kriminologiska institutionen

REVISTA NR. 7 2015 Şcoala Gimnazială Nr. 19 Braşov scolii/revista_scolii_7.pdf · 1 Sperante Nr. 7/2015 REVISTA NR. 7 2015 Şcoala Gimnazială Nr. 19 Braşov . 2 Sperante Nr. 7/2015

Die Sonogashira- Reaktion · Die Sonogashira - Reaktion 12 Sonogashira mit Kupfer-Co-Katalysator Bei der Sonogashira-Reaktion mit Kupfer als CoKatalysator unterscheidet man zwei Zyklen