reaktion nr1 2015

of 28 /28
EN TIDNING FÖR OSS PÅ VATTENFALL SOM JOBBAR MED KÄRNKRAFT OCH AVFALL NR 1 2015 ”Här vill jag bygga mitt liv” Eleni tog språnget från Aten till Varberg Ny organisation med gemensamma staber Kompetenssäkring av instruktörer Fyra felförebyggande verktyg från USA Favoritmaten i restaurangen Utbildningar i vardagssäkerhet TEMA: SÄKERHET

Author: forsmarks-kraftgrupp-ab

Post on 08-Apr-2016

239 views

Category:

Documents


5 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

En tidning för oss som jobbar i Vattenfall med kärnkraft och avfall

TRANSCRIPT

  • EN TIDNING FR OSS P VATTENFALL SOM JOBBAR MED KRNKRAFT OCH AVFALL NR 1 2015

    Hr vill jag bygga mitt livEleni tog sprnget frn Aten till Varberg

    Ny organisation med gemensamma staber

    Kompetensskring av instruktrer

    Fyra felfrebyggande verktyg frn USA

    Favoritmateni restaurangen

    Utbildningar i vardagsskerhet

    TEMA:

    SKERHET

  • 2 REAKTION NR 1 2015

    Forsmark

    Ringhals

    I krnkraftsbranschen

    finns det mnga fr-

    kortningar och uttryck

    som kan vara svra fr

    exempelvis nyanstllda

    att frst. Om sprket

    som en barrir skriver

    Eva Nevelius Buskhe

    p sidan 19

    Omslagsbild: Eleni Brokalaki valde att flytta frn Grekland till Sverige. Nu jobbar hon som ingenjr p avdelningen fr anlggnings- och reaktorskerhet p Ringhals. Foto: Annika rnborg

    Insndare kan publiceras under signatur, men frfattarens namn ska vara knt av redaktio-nen. Eftertryck medges efter verenskommelse. Fr osignerat material ansvarar redaktionen.

    Reaktion r forsmarkarnas och ringhalsarnas personaltidning med mjlighet fr fler att medverka. Tidningen delas ut till alla medarbetare med postfack p krnkraftverken. Utver det sprids tidningen i fikarum och tidningsstll p KSU, SKB och flera arbetsplatser inom Vat-tenfall. Tidningen har ven ett stort antal prenumeranter i form av pensionerade medarbetare, fretag i energibranschen, medierna, myndigheter och politiker med flera.

    Tyngdpunkten i tidningens innehll ska spegla Vattenfalls medarbetare och deras arbete med krnkraft och avfall. I redaktrsrdet finns representanter frn Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB, Svensk Krnbrnslehantering AB och Vattenfall AB. Reaktion kommer ut med sex nummer per r.

    Vilket mottagande!Det r roligt att arbeta nr ens anstrngningar betyder ngot fr mnniskor, eller hur?

    I redaktrsrdet r vi glada fr berm, ider och synpunkter av olika slag p det frsta numret av Reaktion som kom ut i decem-ber i fjol. Det stora engagemanget fr tidningen visar att den r viktig fr mnga.

    Reaktion r Forsmarks och Ringhals personaltidning med mjlighet fr fler att medverka. Den m vara ett litet samarbets-projekt men den r samtidigt ett vldigt konkret projekt. I redak-trsrdet knner vi oss som pionjrer nr nya samarbetsformer skapas kring den krnkraftsgemensamma tidningen.

    Tekniken har sina brister men gr nd arbetet mjligt. Tele-fon- och videokonferenser erstter dock inte personliga mten. De 60 milen mellan Forsmarks och Ringhals redaktioner r en utmaning nr vi s hr i brjan behver komma verens om stort och smtt. Drfr ser jag mycket fram emot vrens mte i april, nr redaktrsrdet trffas p Ringhals fr en utvrdering av Reak-tion och planering fr kommande nummer.

    Kom grna med synpunkter och tips p vad och vem du vill lsa om i tidningen framver!

    SARA SDERSTRM

    INNEHLL

    HUSMANSKOST GR BST

    Hg klass p rvarorna garanterar god och nringsriktig mat i personalrestau-rangen p Ringhals. Hr lagas cirka 1 000 portioner mat varje dag och favoritrtten r flsk med lkss.

    UTBILDAS I VARDAGSSKERHET

    P Forsmark har en ny utbildning om viktiga skerhetsfrgor i ar-betsvardagen tagits fram. Teori blandas med praktik. Hittills har 200 per- soner ut- bildats och fler r kallade.

    ENERGIMINISTERN P BESK

    En dag i slutet av januari beskte Ibrahim Baylan, Sveriges energiminister, slutfr-varet och krnkraftverket i Forsmark.

    TEMA: SKERHET

    Vill du bli prenumerant?Vi i redaktrsrdet r glada att

    tidningens artiklar och reportage r intressant lsning fr mnga. Den som vill kan teckna sig fr en gratis prenu-meration. Hr av dig till redaktionen s ordnar vi att du fr ett eget exemplar av tidningen. Hr bredvid finns namn

    och e-postadresser till oss i redaktrsrdet.

    Redaktionens adressTidningen ReaktionFGKR, Forsmarks Kraftgrupp AB, 742 03 sthammar

    E-post [email protected]

    Ansvarig utgivare Anna Stlnacke, [email protected]

    Redaktrer Sara Sderstrm, Forsmark, Malin Sderlind, Ringhals, Eva Nevelius, Buskhe, SKB och Katariina Gven, Vattenfall internkommunikation

    Form och layout Byr4, Uppsala 2015

    Tryck BCB, Varberg

  • REAKTION NR 1 2015 3

    Forsmark

    Ringhals1. Vattenfall och inte minst krnkraften r hgaktuell i den svenska energidebatten efter riksdagsvalet. Vad hnder just nu i dessa diskussioner? Det stmmer att vi r p agen-dan i de diskussioner som den nya regeringen fr kring energi-politiken, vilket ven fr mycket uppmrksamhet i medierna. Mlet med energikommissionen r att se ver hur den framtida svenska energifrsrjning ska se ut och krnkraften r ju en av hrnpelarna i dag. En stor del av energi systemet kommer att pverkas starkt de kommande tio ren, inte minst d ldre krnkraft tas ur drift.

    Fr ett tag sedan gick vi ut externt med att vi stter vrt utredningsarbete kring ny krnkraft p sparlga. Det som hnder nu r att vi har en tt dialog med vr gare fr att f deras syn p hur vi ska hantera frgan, fr att sedan kunna gra en rimlig bedmning av frut-sttningarna fr att investera i ersttningsreaktorer.

    Redaktrsrdet fr Reaktion

    Sara Sderstrm, Forsmark [email protected]

    Malin Sderlind, Ringhals [email protected]

    Eva Nevelius Buskhe, SKB [email protected]

    Katariina Gven, Vattenfall internkommunikation [email protected]

    2. Vattenfall str infr en rejl utmaning med ett tufft marknadslge i Norden och pressade priser. Hur pverkar det krnkraften? Det tuffa marknadslget pverkar lnsamheten negativt i hela vr nordiska verksamhet. Samtidigt vet vi att vi str infr stora investeringar i bland an-nat oberoende hrdkylning fr krnkraftverken.

    Eftersom elpriset nu ntt en niv som r lgre n vra produktionskostnader inom krnkraften mste vi fortstta att snka vra kostnader. Dessutom blir det nnu tuffare press p vra marginaler om ekonomiska styrmedel som hgre krnkrafts-skatt genomfrs och nu med beslutet om hjd avgift till Krnavfallsfonden. Det r drfr helt avgrande att vi fortstter arbeta effektivt och hittar ytter-ligare frbttringstgrder.

    3. Vattenfall fr en ny strategi och organisation frn den 1 april. Vad blir viktigast att fokusera p framver? Frn 1 april kommer hela Vat-tenfalls krnkraftsverksamhet, bde den nordiska och tyska, att ing i den nya affrsenheten Generation.

    Vad gller vr strategiska riktning ser jag att vi redan r p rtt spr. Vi ska fortstta driva vr verksamhet p ett skert och effektivt stt, med hg till-gnglighet och starkt frtroende bland allmnheten. Vi ska ocks ka samarbetet mellan vra en-heter. Ringhals och Forsmarks organisationsfrndringar syftar just till att ka effektiviteten och strka mjligheterna att sam-verka mellan verken. Dessutom samordnar vi vr projektledning till den centrala stabsenheten Projects & Services. Det ska bli naturligt att kollegor i hela vr krnkraftsverksamhet har ge-mensamma projekt och samar-betsomrden.

    Sist men inte minst ska vi se till att vi har engagerade medarbetare. Jag vill att alla ska knna stolthet ver vrt viktiga uppdrag i samhllet och det fina arbete som utfrs.

    Tre frgor till Torbjrn Wahlborg

    TEXT: CECILIA GERGER FOTO: ELISABETH REDLIG

    Torbjrn Wahlborg

    Chef Vattenfall Region Norden, CNO, Chief Nuclear

    Officer, samt styrelseordfrande i Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB och SKB AB.

    Frn och med den 1 april r Torbjrn chef fr Vattenfalls

    nya affrsomrde Generation.

  • 4 REAKTION NR 1 2015

    2026Vattenfall

    planerar attstnga

    Ringhals 2

    29,00re/kWh

    Tota

    l pro

    duktionskostnad exklusive "krnkraftsk

    att" (e

    ffekt

    skat

    t) 2

    2,9

    0

    re/k

    Wh

    0

    10

    20

    30

    40

    50

    60

    Elpriset p Nord Pool

    DA

    TA S

    AK

    NA

    S.

    Tim

    pris

    et p

    N

    ord

    Pool S

    pot

    om

    fatt

    ar in

    te k

    ost

    nad

    fr

    elce

    rtifi

    kat, p

    sla

    g,

    ener

    gis

    katt

    , mom

    s och

    eln

    tsk

    ost

    nade

    r. K

    lla

    : Nord

    Pool

    2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

    Genomsnittligtelspotpris

    re/kWh pNord Pool

    Nor

    ra S

    veri

    ge

    27

    ,67

    Nor

    ra M

    ella

    nsve

    rig

    e 2

    7,7

    2

    Sd

    ra M

    ella

    nsve

    rig

    e 2

    8,1

    9

    Sd

    ra S

    veri

    ge

    29

    ,88

    Nor

    ra S

    veri

    ge

    33

    ,85

    Nor

    ra M

    ella

    nsve

    rig

    e 3

    3,8

    5

    Sd

    ra M

    ella

    nsve

    rig

    e 3

    4,0

    8

    Sd

    ra S

    veri

    ge

    34

    ,5

    Nor

    ra S

    veri

    ge

    28

    ,6

    Nor

    ra M

    ella

    nsve

    rig

    e 2

    8,6

    Sd

    ra M

    ella

    nsve

    rig

    e 2

    8,8

    Sd

    ra S

    veri

    ge

    29

    ,04

    25

    ,63

    27

    ,64

    44

    ,58

    28

    ,01

    49

    ,15

    39

    ,28

    54

    ,25

    2012 den svenska

    elmarknaden delasi fyra geografiska

    elprisomrden.

    1 100MILJARDER KRONOR

    Sedan millennieskiftet har tyska konsumenter betalat 1 100 miljarder

    kronor i std till elproducenter med

    frnybar produktion. De nrmaste tio ren

    frvntas kostnaderna fr subventionerna

    uppg till 400 miljarder kronor per r.

    Klla: SKGS, den svenska basindustrins organ fr

    energifrgor.

    2025Vattenfall

    planerar attstnga

    Ringhals 1

    re/kWh

    27,96

    Day-aheadNord Pool Spot

    16 januari

    2020Elpriset tros stiga ven i Sverige nr Tyskland stnger sin krnkraft, samtidigt som flera ldre kolkraftverk

    planerar att fasas ut.

    Total produktionskostnad

    Forsmark o

    ch Ringhals 2014:

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    r 2010, samma r Andreas Regnell tilltrdde som strategi chef fr Vattenfall, trodde de flesta att den ekonomiska krisen var ver fr den hr gngen. Svensk industri hade fart p hjulen igen, vi var Europas nya tigerekonomi och de lga elpriserna frn 2009 hade bytts till ovanligt hga niver. I dag, fem r senare, r elpriset trots skaplig ekonomisk utveckling betydligt lgre. Det finns inget som tyder p att priser-na ska stiga inom verskdligt tid, och det talas om stora besparingar bland elproducenter.

    Hur ser lget ut fr Vattenfall? Vnta s ska jag visa, sger Andreas Regnell och plockar fram

    Det r riktigt illa just nuRekordlga elpriser tvingar elproducenter i hela Europa till drastiska besparingar. Vattenfall r inget undantag. Med de kostnader och skatter Vattenfall har i dag r det inte lnsamt att driva krnkraft, sger Andreas Regnell, strategichef p Vattenfall.

    sin mobiltelefon. Han sveper igng skrmen och vnder den mot mig. Det str: 27,96 re/kWh.

    Det r spot-priset p Nord Pool. Vi fr just nu mindre betalt fr elen vi levererar n det kostar att driva Forsmark och Ringhals. D r det nd vinter och tre reaktorer str stilla just nu. Pri-serna borde vara hga. S svaret p din frga r att det r illa, det r riktigt illa just nu.

    Du har talat om Vattenfalls ekonomiska lge p bland annat Forsmark och Ringhals. Vad sger du nr du r ute? Eftersom den situation vi befinner oss i beror p att mark -naden har totalfrndrats brukar

    jag brja med att tala om orsaken till att elpriset r s lgt som det r i dag. P 1990-talet bestmde Europas politiker att vi skulle minska utslppen och stlla om vr energiproduktion. Det resulterade i EU:s 202020-ml. Fr att skynda p processen knt politikerna mlen till ett system som subventionerar ny frnybar kraftproduktion, trots att de kraftverk som man ville f bort inte var uttjnta. I Tyskland har man exempelvis subventionerat en stor utbyggnad av sol- och vindenergi. Men eftersom f gamla kraftverk lagts ner har det gett verkapacitet p marknaden. Samtidigt har efterfrgan p el minskat bde p grund av den lga tillvxten och genom energi -effektiviseringar. Utvecklingen av shale gas (skiffergas) har ftt priset p kol att sjunka kraftigt.

    Det handlar allts om att verkapacitet, lg efterfrgan och lgt kolpris har gett oss ett

    Frn 1 april ingr Andreas Regnell i Vattenfalls nya koncernledning.

    extremt lgt elpris, under ovan-ligt lng tid. Och nu mste vi gra ngot om Vattenfalls stor-skaliga produktion ska finnas kvar i framtiden.

    Har subventionerna rubbat balansen p marknaden? Ja, och det till ett hgt pris i exempelvis Tyskland. Den tyska

  • REAKTION NR 1 2015 5

    VD KOMMENTERAR

    S lnge vi hade hga elpriser fanns det inte samma incitament att se ver verk-samhetens alla kostnader. Forsmark och Ringhals har under mnga r varit s lnsamma att vi inte behvt tnka ett varv till fr att spara pengar i varje projekt. Men precis som s mnga andra fretag som i tuffa tider har klarat av att stlla om, och gtt strkta ur krisen, r jag vertygad om att vi kommer att klara att minska vra kostnader och bli lnsamma igen.

    Eva Halldn, vd Forsmark och Ringhals

    2026Vattenfall

    planerar attstnga

    Ringhals 2

    29,00re/kWh

    Tota

    l pro

    duktionskostnad exklusive "krnkraftsk

    att" (e

    ffekt

    skat

    t) 2

    2,9

    0

    re/k

    Wh

    0

    10

    20

    30

    40

    50

    60

    Elpriset p Nord Pool

    DA

    TA S

    AK

    NA

    S.

    Tim

    pris

    et p

    N

    ord

    Pool S

    pot

    om

    fatt

    ar in

    te k

    ost

    nad

    fr

    elce

    rtifi

    kat, p

    sla

    g,

    ener

    gis

    katt

    , mom

    s och

    eln

    tsk

    ost

    nade

    r. K

    lla

    : Nord

    Pool

    2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

    Genomsnittligtelspotpris

    re/kWh pNord Pool

    Nor

    ra S

    veri

    ge

    27

    ,67

    Nor

    ra M

    ella

    nsve

    rig

    e 2

    7,7

    2

    Sd

    ra M

    ella

    nsve

    rig

    e 2

    8,1

    9

    Sd

    ra S

    veri

    ge

    29

    ,88

    Nor

    ra S

    veri

    ge

    33

    ,85

    Nor

    ra M

    ella

    nsve

    rig

    e 3

    3,8

    5

    Sd

    ra M

    ella

    nsve

    rig

    e 3

    4,0

    8

    Sd

    ra S

    veri

    ge

    34

    ,5

    Nor

    ra S

    veri

    ge

    28

    ,6

    Nor

    ra M

    ella

    nsve

    rig

    e 2

    8,6

    Sd

    ra M

    ella

    nsve

    rig

    e 2

    8,8

    Sd

    ra S

    veri

    ge

    29

    ,04

    25

    ,63

    27

    ,64

    44

    ,58

    28

    ,01

    49

    ,15

    39

    ,28

    54

    ,25

    2012 den svenska

    elmarknaden delasi fyra geografiska

    elprisomrden.

    1 100MILJARDER KRONOR

    Sedan millennieskiftet har tyska konsumenter betalat 1 100 miljarder

    kronor i std till elproducenter med

    frnybar produktion. De nrmaste tio ren

    frvntas kostnaderna fr subventionerna

    uppg till 400 miljarder kronor per r.

    Klla: SKGS, den svenska basindustrins organ fr

    energifrgor.

    2025Vattenfall

    planerar attstnga

    Ringhals 1

    re/kWh

    27,96

    Day-aheadNord Pool Spot

    16 januari

    2020Elpriset tros stiga ven i Sverige nr Tyskland stnger sin krnkraft, samtidigt som flera ldre kolkraftverk

    planerar att fasas ut.

    Total produktionskostnad

    Forsmark o

    ch Ringhals 2014:

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    elkonsumenten betalar tre gnger s mycket som den svenska. Men samtidigt mste vi vara sjlvkritis-ka. Det som har hnt r inte fel. Vljarna har valt politikerna som fattat de hr besluten. Och det i flera val efter varandra. Samhllet vill ha mer frnybar el. Och man vill inte ha kolkraft.

    Pverkar opinionen krnkraftens framtid? Krnkraften r i ett helt an-nat lge n kolkraften. Mnga svenskar funderar ver om det r en god id att bygga ny krn-kraft, men f vill lgga ner de reaktorer vi har.

    Att vi mste gra besparin gar inom krnkraften beror inte p att Vattenfall inte tror p krn-kraft, utan p att elpriset r s lgt. Min sikt r att vi br driva de befintliga verken enligt plan fr att ge Sverige mjlighet att i god tid stlla om till ett energi-system som svenska folket vill ha och som vi frhoppningsvis brjar definiera i den kommande energikommissionen.

    Kan det nd bli aktuellt att stnga olnsamma reaktorer? Om vi trodde att priset skulle vara kvar p 28 re/kWh i tio r till, skulle vi vara tvungna att stnga reaktorer. Men det tror vi inte.

    En komplicerande faktor r att det r dyrt att stnga krn-kraftverk. S lnge vi har till-stnd att vara i drift mste vi ha personal och utfra underhll. Men det finns en grns. Vi kan inte fortstta att investera i an-lggningar om det inte gr att f dem lnsamma ens p sikt.

    Hur lnge kan priset vara s hr lgt? Det r svrt att sga. 2020 stnger tyskarna sin sista krn-kraft och ungefr samtidigt pla-neras en hel del gammal kolkraft att fasas ut. D tror vi att priset kommer att g upp i Tyskland vilket ocks pverkar vrt pris. Enligt plan ska R1, R2, O1 och eventuellt O2 stngas i Sverige runt 2025, allts om tio r. Det kommer ocks att pverka priset.

    Men subventionerna och utbygg-naden av frnybar produktion kommer att fortstta. Ja, men nr andelen vder-beroende kraft kar, kar ven behovet av reglerbar kraft, vilket gr krn- och vattenkraft mer vrdefull.

    S vad gr vi nu? Vi mste snka kostnaderna. Den tid nr krnkraften var s lnsam att det inte spelade ngon roll hur mnga miljarder ett projekt kostade, den r borta. Vi mste ta tillvara varje id som spar pengar utan att tumma p skerheten. Sedan mste vi fundera ver hur vi kan f bttre betalt fr vr produkt.

    Bttre betalt lter trevligt. Tidigare var idn att krnkraf-ten skulle vara baskraft. Men ju mer vderberoende elproduk-tion vi har, desto strre efterfr-gan p reglerkraft. Kanske kan det lna sig att snka effekten fr att kunna hja produktio-nen nr det blser lite eller nr solen inte skiner?

    r det ngot omrde dr du ser att kostnaderna kan minska? Nej, och det r verkligen inte vi hr i Solna som r experter p hur Forsmark och Ringhals ska spara. Men jag tror att det ligger mycket

    i det Forsmarks och Ringhals vd Eva Halldn sger nr hon menar att vi gr saker ondigt krngligt. Vi tar i som om det gllde reak-torskerheten ven nr det inte gr det. Och vi gr miste om stor-driftsfrdelar nr vi exempelvis inte samordnar projekt mellan Forsmark och Ringhals.

    Att till exempel arbetet med stresstesterna efter Fukushima drivits i tv olika projekt, Buster p Ringhals och FOSH p Forsmark, r en lsning som inte kommer att tillmpas i framtiden? Alla utmaningar ska lsas s lika som mjligt. D gr det inte att ha tv separata organisatio-ner som arbetar med en uppgift.

    Vilka reaktioner fr du? Jag fr intryck av att mnga tnker F-n vad trist, men nu fat-tar jag. Man ska komma ihg att behovet att skra i kostnaderna inte beror p att verksamheten r missktt, utan p att marknaden frndrats p ett vis som ingen frutsett. Och vi mste anpassa oss efter det, eller frsvinna.

    Varje medarbetare blir otroligt viktig i en s hr allvar-lig ekonomisk situation. Vi p huvudkontoret kommer att gra allt vi kan fr att skapa s bra fr-utsttningar som mjligt, men det r alla som arbetar p Ring-hals och Forsmark som sitter p lsningarna. Bde Forsmark och Ringhals har stora investerings-projekt som ska genomfras de nrmaste ren och behovet av underhll kar. Om man gillar problemlsning tror jag att man kommer att tycka att de nr-maste ren blir ganska kul. Fulla av utmaningar, men kul.

    TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN

    FOTO: ANDREAS LINDH

    ILLUSTRATION: DAVID MARKLUND

  • 6 REAKTION NR 1 2015

    Fredrik Hegrelius. Foto: Elin Bergqvist

    Kenneth Stensson. Foto: Elina Meuller

    De omfattande frnyelseprojekten har under flera r frgat revisionerna p Forsmark. Mycket har bockats av, men ngra strre arbeten terstr. Ett av dem r byte av generator p Forsmark 3. Det r rets strsta projekt och berknas vara tidsstyrande fr revisionen.

    I samband med revisionen 2011 tgrdades nglckage p generatorn vid Forsmark 3. P bilden demonteras vtgashusets verhalva. Foto: Pehr Andersson

    n r den nya generatorn inte p plats, men i slutet av maj frvntas den 780 ton tunga pjsen anlnda med bt frn Frankrike.

    Den r frdigtillverkad men det r mnga prover och kon-troller som mste genomfras innan generatorn r klar fr leverans, berttar Fredrik Hegre-lius, projektledare.

    Den nya generatorn frn Alstom kommer att erstta den gamla som suttit p plats sedan starten 1985. Dessutom ska till-hrande hjlp- och kylsystem bytas ut. I samband med ge-neratorbytet kommer ven sex transformatorer att bytas ut.

    De r ocks gamla och vi har haft problem med oljelckage. De nya transformatorerna r anpas-sade till den nya generatorn som levererar en hgre spnning n den gamla, 25 kV istllet fr 20,5 kV, sger Kenneth Stensson, revi-sionsprojektledare vid Forsmark 3.

    Ingen effekthjningGeneratorbytet var ursprung-ligen planerat att gras r 2014 men flyttades fram ett r p grund av tekniska tillverknings-problem frn leverantren.

    Det r trkigt med sdana frseningar eftersom det har medfrt stora kostnader fr Fors-mark, bde fr projektet och fr driften, sger Fredrik.

    Den nya generatorn har en hgre effekt n den gamla, 1500 MW mot tidigare 1156 MW. Generatorbytet innebr dock ingen effekthjning fr anlggningen. Det tidigare

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Generatorbyte p Forsmark 3 strst i r

    Planerade revisioner 2015

    Ringhals

    R1 12 april8 juni

    R2 25 juli25 november

    R3 20 maj25 juni

    R4 12 augusti17 september

    Forsmark

    F1 3 maj7 juni

    F2 519 juli

    F3 2 augusti17 september

    beslutet om att effekthja Forsmark 3 togs bort av styrelsen i november 2014 p grund av en frsmrad lnsamhetskalkyl.

    rets revision var ursprung-ligen planerad att vara en kortare brnslebytesrevision.

    Det r en av anledningarna till att vi inte kommer att gra s mnga strre arbeten under revi-sionen utver generatorbytet.

    Det vi passar p att gra r betongreparationsarbeten i tre kylvattenkanaler och att byta kabelgenomfringar till reak-torinneslutningen. Bda jobben r omfattande och krver runt 20 dagar, berttar Kenneth.

    TEXT: ELIN BERGQVIST

  • REAKTION NR 1 2015 7

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Senast den 31 december 2015 ska alla tgrder i vergngsplanerna, GP, vara klara. Det har varit en lng resa men nu nrmar vi oss mlet, sger Magnus Albrekt-son, projektledare fr RISE (Ringhals Safety Enhancement).

    Under rets revisioner ska de sista GP-tgrderna infras i anlggningarna. Av totalt 45 infrandeprojekt r hittills cirka 30 slutfrda. Ringhals 1, 3 och 4 har ett ftal t-grder kvar medan Ringhals 2 har flera stora anlggningsndringar p programmet.

    RISE svarar fr kravtolkningen av SSM:s f-reskrift. Baserat p kraven har koncept tagits fram fr vilka anlggningsndringar som be-hver gras och detta har brutits ner i matri-ser fr varje block. Projekten frbereds inom RISE fram till etableringsfasen och gr sedan vidare som fristende genomfrandeprojekt.

    Vr uppgift r ven att flja upp slut-resultatet s att de infrda tgrderna verkligen lever upp till de krav som stlls, sger Magnus.

    Frn analys till tgrdRinghals arbete med vergngsplanerna inleddes p bred front i mitten av 2000-talet. Ambitionerna var stora och man la ner myck-et tid p att analysera skerhetsfunktionerna. Efter hand har arbetet fokuserats mer och mer mot konkreta anlggningsndringar.

    Ola Bergstrm, underhllsingenjr inom kraftelektronik p Ringhals 1 och 2, som ftt en belning p 300 000 kronor frn Idbanken. Du har tagit fram en lyftvagn som sparat mer n en miljon kronor t Ringhals. Bertta! Med start 2011 skulle vi byta batterier i delar av det avbrottsfria elsystemet p R2, totalt mer n 800 battericeller 88 kilo styck. Eftersom det inte fanns ngon bra lyft- metod klurade jag p en snabb och flexibel lsning som skulle fungera i det trnga utrymmet. Jag tog fram ett konstruktionsunderlag och en extern mekanisk verkstad tillverkade lyftvagnen. Hur fungerar den? Lyftvagnen rullas fram till batteristllningen och hakas fast i den. Stllningen blir drmed ett mothll fr lyftet. Genom en vridbar lyftbalk med en telfer kan batteri-cellerna enkelt lyftas i och ur sina stllningar. Det funkade ver frvntan. Batteribytet kunde gras p halva tiden och dessutom skrare och med bttre arbetsfrhll-anden fr personalen. Du har blivit utsedd till potentiell specialist. Vad innebr det? Jag har en utvecklingsplan fr att bli frdig specialist inom kraftelektronik 2016. Det handlar om anlggning-ens elsystem och att se till att de avbrottsfria nten, som tcks upp genom kraft-elektronik och batterisystem, alltid fungerar. Det r ett spnnande och utmanande omrde, som jag tror blir allt viktigare fr krnkraften.

    Hall dr

    Under 2013 sg vi ver omfattningen d det stod klart att 2015 var det slutr som gll-de frn SSM, berttar Magnus. Det vi levererar ska vara tillrckligt bra och mta myndighe-tens krav, men behver inte ha guldkant.

    Fr nrvarande omfattar RISE cirka 75 hel-tidstjnster men i personer rknat r antalet det dubbla. ven utanfr projektet r ett stort antal ringhalsare berrda i olika roller. Engagemanget r stort och framdriften god, framhller Magnus.

    Tv utmaningar Vi har tv utmaningar som vi nu fokuserar p inom RISE. Dels att de pgende genom-frandeprojekten fr det std och de resurser som behvs fr att kunna g i ml med sina tgrder. Dels att Ringhals kan leverera do-kumentationen till SSM som visar att de fyra blocken uppfyller de nya skerhetskraven.

    Slutprodukterna bestr av uppdaterade skerhetsredovisningar och skerhetstek-niska driftfrutsttningar (SAR och STF) samt verifieringsrapporter som p anlgg-ningsniv visar hur myndighetens krav r tillgodosedda.

    Vi vet vad som ska gras och det kom-mer att bli tufft, men slutresultatet blir bra, sammanfattar och frutspr Magnus.

    TEXT: YVONNE JONSSON

    FOTO: BRJE FRSTER OCH YVONNE JONSSON

    Ringhals viktigaste fokusomrdeEfter mnga rs arbete med analyser och tgrder fr att frstrka reaktorskerheten och anpassa Ringhals till Strlskerhetsmyndighetens (SSM) kade skerhetskrav, r det 2015 dags fr mlgng.

    Ringhals 2 har flera stora anlggningsndringar som ska genomfras innan arbetet med vergngs- planerna avslutas. Det ger frutsttningar fr fortsatt drift efter 2015.

    Magnus Albrektson, projektledare fr RISE.

    Foto

    : Yvo

    nne

    Jons

    son

  • 8 REAKTION NR 1 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Under januari och februari har kartlggningar av de olika stabernas arbetsuppgifter och funktioner genomfrts.

    Fr att synliggra effektivi-seringspotentialen gr vi jmf-rande analyser mellan Forsmark och Ringhals. Vilka arbetsstt r gemensamma? Hur ska stabs-funktionerna se ut nr de r gemensamma? Det r frgor vi arbetar med, sger Peter Selting, bitrdande chef p Forsmarks av-delning fr skerhet och milj.

    I de olika grupperna, som till exempel Kommunikation och Affrsstd, finns medlemmar frn bde Forsmark och frn Ringhals.

    Det finns ven en frnd-ringsgrupp i Ringhals, vars upp-gift r se till att frndringarna kan implementeras dr, berttar Peter.

    Effektiv organisationAnalyserna grs bland annat genom att lista de olika avdel-ningarnas arbetsuppgifter.

    De analyser som genomfrs omfattar bland annat en ver-syn av vilka arbetsuppgifter som kan vara gemensamma fr de olika bolagen, och vilken effek-tiviseringspotential som r fr-knippat med dessa. Fr omrden dr skillnader finns frsker vi dessutom identifiera vilket an-greppsstt som r mest effektivt, sger Peter.

    Effektiviseringar innebr ven besparingar. Peter och hans kollegor arbetar med tre olika scenarier.

    Tio, tjugo, eller trettio pro-cents besparingar, utifrn de niverna ska vi sedan se var vi kan gra besparingarna och vil-ken pverkan dessa besparingar har p verksamheten. I slutet av februari hlls ett styrgrupps-

    Som ett led i frnyelsen av Forsmarks organisa-tion utreds mjligheten att samordna staberna Kom-munikation, Personal och Affrstd med Ringhals. Det r en sporrande uppgift. Det handlar om tv olika fretag och ett geografiskt avstnd, sger Peter Selting som leder delprojektet.

    kade synergier med gemensamma staber

    Ny organisation till hstenDen frsta fasen av organisationsutredningen p Forsmark r avslutad. Enligt nuvarande planering

    kommer en anmlan om organisationsfrndringen att skickas till Strlskerhetsmyndigheten i maj.

    Rekrytering och tillsttning av chefer och medarbetare berknas vara klart innan sommaren.

    mte dr genomfrda analyser presenteras fr beslut om fort-satt arbete. Planen r att vi efter det mtet kommer att kunna fokusera p ett tydligt scenario, sger Peter.

    Det r fortfarande fr tidigt att tala om vilka besparingar det kan rra sig om.

    Syftet med organisations-versynen r att vi ska hitta synergier mellan Ringhals och Forsmark och jobba enklare och effektivare. Exakt vilka bespa-ringar detta medfr och vad det kommer att innebra r nnu fr tidigt att sga, avslutar Peter.

    Forsmarks nya organisation, med gemensamma staber, ska infras i oktober 2015.

    TEXT: ALEXANDER BERG

    ILLUSTRATION: VLADGRIN

  • REAKTION NR 1 2015 9

    E.ON tar ver BarsebckVattenfall har slt sin andel av driftbolaget Barsebck Kraft AB till E.ON.

    verltelsen skedde vid rsskiftet och E.ON tilltrder som gare senast

    1 april 2015.

    E.ON ger sedan tidigare mark och fastigheter vid verket. I och med

    kpet fr man nu ett tydligare ansvar fr rivning och det radioaktiva av-

    fallet. Nsta steg i avvecklingen av Barsebck blir byggnation av ett mel-

    lanlager fr radioaktiva delar.

    Driftbolaget har i dag ett 50-tal anstllda med uppdraget att skta

    dagens servicedrift och frbereda fr kommande rivning.

    NOTERAT

    Arbetet med att reparera bottenplten

    p Ringhals 2 kommer att ta betyd-

    ligt lngre tid n vad som antogs ur-

    sprungligen. Att svetsa p ny plt och

    terstlla golvet tar flera mnader och

    tillsammans med rets frlngda revi-

    sion kommer det att drja till novem-

    ber innan blocket r tillbaka i drift.

    Det var ett lckage i samband med

    en tthetsprovning av reaktorinneslut-

    ningen under fjolrets revision som var

    upptakten till det arbete som pgr

    nu. Nr man tog bort en bit av betong-

    golvet fr att laga lckan upptcktes

    frndringar i plten som visade sig

    vara korrosion.

    Underskningar och analyser har

    visat att korrosionen hrrr frn bygg-

    tiden. Tv tredjedelar av det cirka 900

    kvadratmeter stora golvet frdigstll-

    des ganska snabbt efter att plten

    monterats, men resten i princip hela

    ytan lngs innervggen stod ppen

    fr pverkan under en lngre tid. Det

    r denna yta som nu mste frilggas

    och delvis frses med ny plt. Plten

    tcks av dryga halvmetern betong och

    lecablock som mste tas bort, innan

    reparationen kan genomfras. Golvet

    ska drefter gjutas p nytt och avslut-

    ningsvis tthetsprovas inneslutningen.

    Detta arbete berknas pg fram till

    25 juli varefter den ordinarie revisio-

    nen inleds.

    rets revision r omfattande p

    grund av den stora mngd skerhets-

    hjande anlggningsndringar som

    ska genomfras. terstarten efter re-

    visionen r berknad till 25 november.

    Reparationen av Ringhals 2 tar tid

    Fr att skydda resten av anlggningen mot damm, plastas varje delomrde in. Betongen tas om hand som krntekniskt avfall. P fotot syns byggkonstruktr Adnan Jukic.

    Kulinarisk och svettig gemenskapDrygt 30 skidkare deltog i Vattenfall IF:s rliga trningslger

    i Orsa Grnklitt, 15-18 januari. Mnga kte mer n fem mil per

    dag fr att frbereda sig infr Vasaloppet. Deltog gjorde bland

    annat Farhad Rouhani-Kalleh, Nuclear Fuel, och Hkan Wenner-

    strm, Projects & Services, som delade stuga med likasinnade

    skid- och matfantaster. Dagarna gnades t skidkning och

    kvllarna t matlagning, d middagarna bestod av tre rtter.

    Foto

    : Kat

    ariin

    a G

    ven

    Foto

    : Brj

    e F

    rst

    er

    Foto

    : Fel

    ix G

    erla

    ch

    SKB ansker om utbyggnadFre jul skickade SKB in an-

    skningarna om att f bygga

    ut Slutfrvaret fr kortlivat

    radioaktivt avfall, SFR, i Fors-

    mark. Utbyggnaden grs i

    frsta hand fr att f plats

    med lg- och medelaktivt riv-

    ningsavfall frn de svenska

    krnkraftverken. Barsebcks

    tv reaktorer vntar redan

    p att rivas. Men i framtiden

    kommer ven reaktorer som

    fortfarande r i drift i dag bli

    gamla, stngas av och mon-

    teras ner.

    Strlskerhetsmyndig-

    heten och Mark- och milj-

    domstolen pbrjar nu till-

    stndsprvningen. Frst nr

    tillstnd beviljats kan bygget

    sttas i gng. Efter utbygg-

    naden blir SFR nstan tre

    gnger s stort som i dag.

    Mer brnsle kan f plats I framtiden behver SKB kunna lagra mer anvnt krnbrnsle i mellanlagret Clab i Oskarshamn. Nuvaran-de tillstnd ger mjlighet att lagra 8 000 ton. Enligt da-gens prognoser uppns det cirka 2023. Men det befint-liga utrymmet kan utnyttjas mer effektivt genom att lasta om brnsle frn normalkas-setter till kompaktkassetter. Samtidigt skulle hrdkompo-nenter, exempelvis styrstavar, kunna lagras p annan plats. Utan att fr den skull bygga ut mellanlagret innebr detta att 11 000 ton kan rymmas i anlggningen. SKB planerar under vren att skicka in ett tillggsyrkande om utkad mellanlagring till myndighe-terna. Det sker inom ramen fr den pgende tillstnds-prvningen av hela systemet fr slutfrvaring av anvnt krnbrnsle.

    Vi ska se till att vi har stolta och engagerade medarbetareTorbjrn Wahlborg, chef Vattenfall Region Norden

  • 10 REAKTION NR 1 2015

    Christian Zackrisson,

    processoperatr, Ringhals

    Utbildningen var vldigt bra och

    pkostad. Vi fick bland annat gra

    en studieresa till forskningsreak-

    torn ISIS i Saclay, utanfr Paris.

    Under terminen hade vi studerat

    reaktorfysik, och att f utfra labo-

    rationer i ett riktigt kontrollrum fick

    alla bitar att falla p plats. Lrarna

    var bra och jag kan

    rekommendera ut-

    bildningen till alla

    som r intresserade

    av en framtid inom

    krnkraften.

    Oskar Lidholm,

    systemingenjr, Forsmark

    Det bsta med utbildningen var

    att alla kurser hngde ihop vl-

    digt bra. Lrarna var vldigt en-

    gagerade och vi fick gra mnga

    intressanta studiebesk och la-

    borationer. Vi var en liten men vl

    sammansvetsad

    grupp som plugga-

    de tillsammans. Ut-

    bildningen har varit

    till stor nytta i mitt

    dagliga arbete.

    Mikael Haglund,

    processoperatr, Ringhals

    Jag upplevde utbildningen som

    extremt genomtnkt med en

    detaljerad plan dr syftet med

    varje enskild kurs var tydligt, d

    r det kul att lra. Kurserna hl-

    ler ett hgt tempo och krver

    engagemang, men satsar man

    fr man vldigt mycket tillbaka

    av lrarna. Tack

    vare utbildning-

    en knde jag

    mig vl frbe-

    redd nr jag br-

    jade jobba.

    Olof Lantz,

    processoperatr, Forsmark

    Utbildningen gav mig mycket

    kunskap frn bland annat labo-

    rationer och frelsningar. Det

    gjorde att jag knde mig vl fr-

    beredd nr det var dags att brja

    jobba. Vi var en relativt liten grupp

    och vi gjorde en

    hel del studiebe-

    sk. Det skapade

    nrhet till bde

    universitet och

    industri.

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Michael sterlund r program-ansvarig fr hgskoleingenjrs-programmet i krnkraftsteknik som ges av Uppsala univer-sitet med std av de svenska

    Hgskoleingenjrsprogrammet i krnkraftsteknik r unikt. Fyra rskullar har hittills utexaminerats och flera av eleverna arbetar i dag p Ringhals och Forsmark. Studenterna knner att de r behvda inom in-dustrin och det finns ett stort intresse av att anstlla dem, sger Michael sterlund vid Uppsala universitet.

    Eftertraktade studenter

    krnkraftverken. Utbildningen som r den enda i sitt slag r ettrig, ger 60 hgskolepong och leder till hgskoleingen-jrsexamen.

    Fr att bli antagen krvs tv rs tidigare studier p ett hgskole-ingenjrsprogram inom maskin- eller elektroteknik eller motsva-rande vid en svensk hgskola.

    Med f undantag har stu-denterna som gtt ut frn pro-grammet anstllts vid krnkraft-verken, fretrdelsevis inom driften, sger Michael sterlund som hoppas p fler skande till kursens platser.

    Inom programmet lser stu-denterna bland annat reaktor-

    och krnbrnsleteknik, krn-kraftsskerhet och elkraftteknik. Under utbildningen finns mnga mjligheter att knyta kontakter inom industrin.

    Utbildningen har gett en mycket god grund fr fortsatt utveckling, konstaterar tidigare studenten Christian Zackrisson som i dag jobbar som process-operatr p Ringhals 4.

    TEXT: ANNA COLLIN

    FOTO: MARIE-LOUISE OLSEN

    FOTO CHRISTIAN OCH MIKAEL: ANNA COLLIN FOTO: OSKAR OCH OLOF: SARA SDERSTRM

    Kursen leder till en yrkesexamen, den omfattar 60 hgskolepong:

    Introduktion till krnkraft 5 hp Reaktorfysik 5 hp Nukler termohydraulik och

    ngturbinteknik 5 hp Lttvattenreaktorteknik 5 hp Kemi, material och brnsle

    fr reaktortillmpningar 5 hp Elkraftteknik 5 hp Krnkraftsskerhet 5 hp Krnkraftsdrift 5 hp Framtida nuklera energisys-

    tem 5 hp Examensarbete 15 hp

    Michael sterlund.

    Hgskoleutbildning i krnkraftsteknik.

  • REAKTION NR 1 2015 11

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Sara Eriksson, kvalitets- och arbetsmilj-samordnare, SKB Forsmark Jag tycker det r bra att man kan anvnda det till flera olika saker. Coretrning p kontoret i sthammar r

    lttill gngligt och kul, jag har vanligt gymkort och jag har gtt p itrim, ett koncept som ser till helheten.

    Gran Larsson, driftchef Ringhals 2 Nu trnar jag med rullski-

    dor infr Vasa-loppet, s jag ska skmma bort mig sjlv med massage eller ngot lik-nande.

    Rozhgar Othman, ingenjr, Vattenfall Nuclear Fuel AB Jag ska anvnda mitt frisk-

    vrdsbidrag till att simma. Det r viktigt fr de som har stilla-sittande arbe-ten att rra p sig p fritiden.

    Lars Jansson, systemutvecklare, Forsmark Jag mste erknna att jag hittills varit dlig p att an-vnda friskvrdsbidraget. Jag brukar promenera och

    springa och det kan man ju gra nd. Men i r ska jag anvnda frisk-vrdsbidraget till massage.

    Hur tnker du anvnda ditt friskvrdsbidrag?

    ?Frga 4

    Oavsett p vilken sajt du jobbar ringer du som behver hjlp av fretagshlsovrden till Manpower Hlsopartners Kundcenter, dr du kan boka tid fr ett frsta besk.

    Kundcenter r ppet alla vardagar mel-lan kl 817. kad tillgnglighet r en av frdelarna med det nya avtalet, sger Brita Evansson, Human Resource Business Partner p Forsmark.

    Ny leverantr av fretagshlsovrdAlla medarbetare inom Vattenfall har tillgng till fretagshlsovrd nr det gller besvr och symptom som uppstr i samband med arbetet. Frn och med rsskiftet r Manpower Hlsopartner Vattenfalls nya leverantr av fretagshlsovrd.

    Gunilla Filipsson, sjukskterska p Manpower Hl-sopartner, tar emot beskare p Forsmarks mot-tagning fr fretagshlsovrd.

    Sveriges friskaste medarbetare

    Vattenfall vill erbjuda sina anstllda en bra arbetsmilj dr mnniskor kan trivas och m

    bra. Det r viktigt fr fretaget, vars vision r att ha Sveriges friskaste medarbetare.

    En av de viktigaste faktorerna fr att medarbetarna ska kunna ha bra energi och god

    hlsa r fysisk aktivitet. Drfr sponsras alla medarbetare med ett rligt friskvrdsbidrag,

    som kan anvndas till trning, kursavgifter och olika slags behandlingar. Det kan ven

    anvndas till andra friskvrdsaktiviteter ssom kost- och motionsrdgivning, sluta rka-

    kurser och stresshantering. P Ringhals och Forsmark r friskvrdsbidraget 1 500 kronor

    per anstlld och r. Se till att anvnda ditt friskvrdsbidrag - boka dina trningspass eller

    behandlingar nu. P Vattenfalls intrant kan du lsa mer om hur du gr fr att f erstt-

    ning fr dina utlgg: Att arbeta p Vattenfall/Arbetsmilj och hlsa/Friskvrdsbidrag

    Manpower Hlsopartners Kundcenters telefonnummer:

    0771-38 80 00

    Ls mer p Vattenfalls intrant: Att arbeta p Vattenfall/ Arbetsmilj och hlsa/

    Fretagshlsovrd

    P mottagningen mrks fr vrigt inte s stor skillnad efter att Previa vid rsskiftet lmnade ver till den nya leverantren. Manpower Hlsopartner fortstter att leverera fretagshlsovrd som tidigare, bland annat rutinmssiga hlsounder-skningar.

    TEXT: SARA SDERSTRM FOTO: ANNA EK

  • 12 REAKTION NR 1 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Kameran r monterad p Roger Karlssons hjlm. Den har hg uppls-ning och kommunicerar trdlst med basstationen s att strlskyddarna vid Rolls-Roycevagnen hela tiden kan flja arbetet.

    De strre kamerorna monteras snabbt och enkelt med magneter och kan exempelvis stllas in p att rra sig i loopar fr att tcka ett strre omrde.

  • REAKTION NR 1 2015 13

    En ny utrustning som integrerar ljud-, bild- och teledosimetrivervakning ska snka strldoserna fr Forsmarks strlskyddspersonal och ka sker-heten fr alla som arbetar i miljer med hg strlning.

    ARBETSPLATSREPORTAGE

    Rolls-Roycevagnen integrerar ljud, bild och teledosimetri i en anvndarvnlig it-milj. Vagnen r vr basstation. Vi r direktuppkopplade mot de olika ka-merorna, kan vervaka teledosimet-rarna och kommunicera med dem som r ute och gr jobben, sger Kent Karlsson, arbetsledare.

    P bildskrmarna p Rolls-Roycevag-nen kan Kent Karlsson flja Roger Karlssons rrelser genom hjlmkame-ran och de trdlsa kameror som till-flligt monterats i rummet. Samtidigt har de kontakt via ett headset.

    Vi hoppas ocks kunna hitta fler anvndningsomrden fr utrustning-en. Att exempelvis filma arbeten som utfrs och gra instruktionsfilmer, sger Kent Karlsson.

    Teledosimetrisystemet har samma leverantr som arbetsdosimetrisyste-met och ser ut som en liten tillsats p den vanliga arbetsdosimetern. Man kan lsa av teledosimetrarna i de vanliga dosimeterlsarna, sger Kent Karlsson.

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Det r en kta Rolls-Royce som skyddssektio-nen p Forsmark, FMS, kpt in, bedyrar Kent Karlsson, en av sektionens arbetsledare. Eller tv Rollsar, faktiskt. En fr Forsmark 1 och 2 och en fr Forsmark 3.

    Jag har hrt att de gr bra bilar ocks, men just nu r jag mer intresserad av den hr, sger han lite skmtsamt och lgger handen p en stor svart lda.

    Den ser ut ungefr som en sdan dr gigantisk plywoodbox p hjul som rockband slpar runt utrustning i under turner, fast mindre kantsttt. Men nr Kent Karlsson och Roger Karlsson, instrumentingenjr inom skyddssektionen, ppnar locket och brjar plocka upp alla finurliga manicker som gmmer sig i ldor och fack, knns det mer som hgteknologisk James Bond n rocknroll. Hr ryms en hypermodern utrustning fr integrerad teledosimetri, ljud- och bildvervakning. Den r tillverkad av Rolls-Royce i samarbete med det franska strlskerhetsfretaget Mirion, som ven leve-rerat Forsmarks nya arbetsdosimetrisystem.

    SnabbriggatP bara ngra minuter riggar Kent och Roger upp ljud- och bildvervakning i rummet. Roger fr en teledosimeter, en smidig kamera p hjlmen och ett headset med mikrofon och hrlurar, s att han hela tiden kan kom-municera med Kent vid basstationen.

    Vid basstationen kan Kent p tv stora bildskrmar i realtid flja allt Roger ser och vad som hnder i rummet. Han knappar p tangentbordet och stller in larmniver fr Rogers dosimeter. Skulle Roger komma s lngt frn basstationen att signalerna inte nr fram, finns smidiga lsningar ven fr det.

    Kamerornas upplsning r suvern. Kent Karlsson kan utan problem zooma in och lsa vad som str p informationsskyltar fem vningar ner i ett schakt. Det r lite s man undrar nr Bondingenjren Q ska dyka upp. Istllet kommer Jan Martinsson, chef fr FMS.

    Han r njd med inkpet. Det r en del i vrt systematiska arbete

    fr att ka skerheten och minska strl-doserna fr bland annat strlskydds- och

    underhllsmedarbetare. Och det utan att behva tumma en millimeter p skerheten vid jobb i miljer med hga strldoser, sger Jan Martinsson.

    Lgre strldoserVad r skillnaden jmfrt med tidigare? Jo, vid jobb dr det finns risk fr hga dosrater har strlskyddspersonal tidigare varit tvungna att flja med in i miljerna fr att vervaka och ge rd som minskar strldoserna. Med den nya utrustningen kan skyddspersonalen istllet vervaka och ge instruktioner p distans, utan att sjlv riskera att utsttas fr strlning.

    Jag tror att vi strlskyddare kommer att kunna gra ett bttre jobb med det hr sys-temet. Det r inte alltid ltt att ha verblick ver allt som hnder nr man r med p ett jobb ute i anlggningen. Folk rr sig mellan rum, det r ofta trngt. Hr vid basstationen ser jag allt, jag kan flja allas strldoser p skrmen och kan smidigt och ltt kommuni-cera med alla jag vervakar. Och det ven om de r p vitt skilda platser i anlggningen, sger Kent.

    Spela in instruktionsfilmerUtrustningen r inkpt fr att ka skerhe-ten och kontrollera och minska strldoser i besvrliga miljer, men Jan berttar att den ven kan anvndas fr att spela in exem-pelvis utbildnings- och instruktionsfilmer. Roger hller med.

    Vi har inte haft den s lnge n, s rets revisioner blir lite av en testperiod. Men det vi sett n s lnge r imponerande. Den r vldigt smidig att anvnda. Jag tror att den kommer att frndra och frbttra det stt vi arbetar med strlskydd p, sger han.

    TEXT OCH FOTO: MARIE-LOUISE OLSEN

    Ny utrustning ger skrare strlskydd

    Vid basstationen ser jag allt och kan smidigt

    och ltt kommunicera med alla jag vervakar.

  • 14 REAKTION NR 1 2015

    Granskningar frbereds och fljs uppI skrivande stund pgr frberedelser infr WANO:s granskning av Forsmark i slutet av

    ret. Den 1012 februari kommer representanter frn WANO hit fr ett frberedande

    mte, en s kallad pre-visit. P agendan str att bilda sig en uppfattning om anlggningen

    samt g igenom praktiska frberedelser infr granskningen. Under besket kommer de att

    gra en rundtur p Forsmark 1, trffa Forsmarks ledning samt intervjua utvalda personer

    tekniker, operatrer, systemingenjrer och Forsmarks funktionrer, s kallade counterparts.

    Syftet med intervjuerna r att f en lgesbeskrivning av vilka frgor vi jobbar med

    just nu och vilka omrden som r prioriterade, sger Thomas Heimbrand, Forsmarks

    vrd fr besket.

    P Ringhals genomfrs WANO Follow up den 26 mars. D grs en utvrdering av det

    arbete Ringhals har gjort med frbttringsomrdena som identifierades under WANO

    Peer Reeview 2013.

    WANO fljer upp SKB1830 januari genomfrdes en s kallad WANO Follow Up

    p SKB:s anlggningar. Besket var en uppfljning av den

    WANO-granskning som SKB genomfrde 2013. Frsta veckan

    befann sig WANO-teamet p mellanlagret Clab i Oskarshamn.

    Fljande vecka var de p Slutfrvaret fr kortlivat radioaktivt

    avfall, SFR, i Forsmark. WANO:s team var utsnda frn Paris och

    ledare fr granskningen var Gilles Blyweert. SKB:s vrd fr

    besket var Bo Sundman.

    NOTERAT WANO

    WANO:s kontor i Paris utkarSedan 2011 har antalet anstllda p WANO:s kontor i

    Paris kat med det dubbla. P grund av personalkningen

    behvdes ytterligare ett kontor.

    Det nya kontoret, som ligger p ttonde vningen i en

    kontorsbyggnad vid La Dfense, kompletterar det befintli-

    ga kontoret p Rue Blaise Pascal. Avstndet mellan de tv

    kontoren r ganska kort, ungefr tta minuter till fots.

    Utvecklas genom WANOWANO, World Association for

    Nuclear Operators, genomfr regel-

    bundet seminarier och workshops

    fr personal inom krnkraften dr

    du fr mjlighet till kompetensut-

    veckling och att diskutera med kol-

    legor frn andra krnkraftsfretag.

    Seminarierna baseras p WANO:s

    riktlinjer eller motsvarande.

    Fr vren 2015 planeras fljande

    program:

    > Independent Oversight

    Workshop; 1619 mars

    > Nuclear Leadership Seminar;

    1217 april. Ledarskapsfrgor

    specifika fr krntekniska verk-

    samheter.

    > Performance Indicators Seminar;

    46 maj

    > Management of SOER Recom-

    mendations; 1922 maj

    > Digital Control Systems (DCS)

    Workshop; 2629 maj

    Genom Vattenfalls medlemskap r

    deltagandet kostnadsfritt. Mer

    information och anmlan via WANO:s

    hemsida, www.wano.org (inloggning

    krvs) eller via Gran Larsson

    [email protected]

    Thomas Heimbrand, vrd fr WANO pre-vist p Forsmark. Foto: Eva Fischer

    Per Thern r tillbaka p Ringhals efter fyra r p WANO i Paris och ser nu fram emot att f anvnda sina erfarenheter i rollen som stllfretrdande produktionschef.

    Det har varit mycket lro-rika r i Paris, sger Per som nu hoppas kunna dra nytta av sina erfarenheter. Jag ska s klart frska frmedla WANO:s tankestt nr det gller skerhet. Jag hoppas ocks hitta nya ut-vecklingsvgar fr driften, till exempel mer likartade ar-betsstt mellan blocken. De frsta tv ren p WANO arbetade han med Peer Reviews runt om i vrl-den. Han konstaterar att det skiljer en hel del i hur man arbetar och i kulturen p de olika stllena. Men trots att medarbetarna i WANO-tea-men ocks kom frn mnga olika lnder fungerade sam-arbetet bra. Vi gr efter WANO:s rikt-linjer vilket gr att vi har sam-ma synstt nr vi genomfr granskningarna, sger han. De senaste ren har han varit programchef fr WANO:s tekniska support och planerat uppdrag efter medlemmarnas nskeml. Trots att han haft ett spn-nande jobb i internationell milj tycker Per att det r sknt att vara hemma igen. Han har skaffat sig en hel del erfarenheter som han grna underhller om tillflle ges. Allt har sin tid, men dyker det upp ngra kortare inter-nationella uppdrag framver s r jag beredd att delta till exempel i en Peer Review om jag fr den mjligheten, s-ger han.

    Hall dr

    Gilles Blyweert deltog vid en workshop i Gimo. Foto: Eva Nevelius Buskhe

    Foto

    : Gst

    a La

    rsen

  • REAKTION NR 1 2015 15

    Kursinnehll Aktiv arbetsledning Egenkontroll terkoppling av erfarenheter Freskriven skyddsutrustning Vi hller vad vi lovar Intakta brandceller Kontroll p anlggningens status Noggrann beredning Riskbedmning Rent system

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    I november pbrjades underhllsavdel-ningens nya utbildning i vardagsskerhet fr arbetsledare/ansvariga och driftperso-nal, bde Forsmarksanstllda och inhyrda. Hittills har drygt hlften av de runt 400 personerna som kallats gtt kursen.

    Att det gr att frbttra skerhetskulturen r Anna Hgstrm, gruppchef p montagesektionen, och Rolf Fernroth, i underhllsavdelningens ledningsgrupp, vertygade om. Ledningens frvntningar har lnge kommunicerats, men det r frst genom den hr utbildningen som budskapen omsatts till praktik, sger de.

    Det r inte alltid skert att den person som arbetat fre mig har gjort rtt och drfr r det viktigt att alltid kontrollera arbetsplatsen innan man brjar arbeta.Markus Persson, underhllstekniker

    Under ett rollspel i en underhllssimulator gr Markus Persson, underhllstekniker, igenom arbetet som ska genomfras med kursdeltagarna.

    De som kallats har yrkesroller med stor betydelse fr skerheten och kvaliteten av de arbeten som utfrs. Det r viktigt att ocks inhyrda arbetsledare och arbetsansva-riga fr samma frutsttningar som de fast anstllda att gra ett bra jobb, menar Rolf Fernroth.

    Anna Hgstrm och Rolf Fernroth har till-sammans med en arbetsgrupp inom under-hllsavdelningen tagit fram en utbildning om viktiga skerhetsfrgor i arbetsvardagen p Forsmark. Kursen syftar till att gra delta-garna mer skra p sitt arbete fr att frbttra skerheten i olika arbetsmoment.

    Gemensam synTeori blandas med grupparbeten och prak-tiska rollspel dr frmst frberedelser infr olika arbetsuppgifter trnas i underhlls-simulatorer byggda i containrar.

    Utvrderingarna visar att srskilt den praktiska delen uppskattas. Det r d man fr anvndning av de teoretiska kunskaperna, sger Anna Hgstrm.

    Markus Persson, underhllstekniker, r en av dem som har gtt utbildningen.

    Att vi som gr kursen har olika yrkesroller r jttebra fr erfarenhetsutbytet. Vi arbetar ofta p lite olika stt och kursen skapar en gemensam syn p hur olika moment ska genomfras och vad som r viktigt att tnka p, sger Markus.

    Dan Andersson och Bengt Jansson r kur-sens lrare. De hller med Marcus:

    Vi fr verkligen inblick i varandras arbete och kad frstelse. Jag fr ocks mjlighet att frmedla mina elkunskaper, till exempel om vilka risker som finns nr man arbetar med el.

    Rolf och Anna berttar att kursen ocks r planerad att genomfras av arbetsledare/ansvariga som ska arbeta under revisionerna.

    Det blir i s fall en kortare utbildning dr tyngdpunkten ligger p de vanligaste problemomrdena. Det gller till exempel tillstndsutlmning och kontroll av avstll-ningar, frklarar de.

    TEXT OCH FOTO: ELIN BERGQVIST

    NY UTBILDNING I VARDAGSSKERHET

    Vi trnar vardagsproblematik ver grnserna

    TEMA: SKERHET

    TEMA: SKERHETSkerhet r ett vlknt

    begrepp fr oss i krnkrafts- branschen. Temasidorna i det

    hr numret av Reaktion r fyllda med exempel p hur vi gr nr vi stter skerheten

    frmst i vrt arbete.

  • 16 REAKTION NR 1 2015

    Peter Lindvall, vd KSU, utanfr huvudkontoret i Studsvik. Foto: Anna Karlsson

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Sedan 2013 har KSU valt att fokusera p tre viktiga utbildningsomrden: tertrning av kontrollrummens skiftlag, utbildning till olika befattningar, som till exempel turbin-operatr, och utbildning i verkslik milj, frmst riktad till stationstekniker och under-hllspersonal frn verket.

    Samtidigt har KSU utvecklat ett nytt ut-bildningsprogram som kallas Program fr in-struktrsutbildning (PIU), med tillhrande behrighetstilldelning fr instruktrer. Programmet bestr av de tv delarna grund-lggande instruktrsutbildning (GI) och simulatorinstruktrsutbildning (SI). Syftet r att hja kompetensnivn hos alla KSU:s instruktrer.

    KSU kompetensskrar sina instruktrerKSU satsar fullt ut p att kompetensskra sina instruktrer. Genom att kunna garantera bra utbildning bidrar fretaget till sker krnkraft. De bsta instruktrerna kommer ofta frn viktiga positioner p krnkraftverken, sger Peter Lindvall, vd p KSU.

    Lagarbete i O2-simulatorn p KSU. Thomas Ragnarsson, Gustav Kvarnemo, Patrik Olsson, Magnus Trogstam och Sandra Tvingsell planerar nsta kurs. Foto: Fideli Jonson

    TEMA: SKERHET

    Nya ntverk fr kvinnor och unga

    Charlotte Loid, chef fr Pro-

    jects & Services, har startat

    tv nya ntverk. Ett kvinnligt

    och ett ungt, fr medarbetare

    som vill trffas och diskutera

    olika arbetsrelaterade frgor.

    Syftet med de nya nt-

    verken r att uppmuntra

    kvinnor och unga medarbe-

    tare att ta p sig mer an-

    svarsfulla roller och f dem

    att intressera sig fr ledande

    positioner inom fretaget,

    sger hon.

    Maria Jalvemo och Karin

    Snis r tv av deltagarna. De

    ser bland annat fram emot

    att delta i diskussioner och

    studiebesk som arrangeras

    i ntverkets regi.

    Foto

    : Olle

    Lin

    der

    Foto

    : Chr

    isto

    ffer

    g

    stra

    nd

    Produktions- rekord igen

    Vattenfalls krnkraftverk, Forsmark

    och Ringhals, producerar p en

    mycket hg niv ven under 2014,

    det fjrde bsta ret sedan starten

    fr nstan 40 r sedan. Forsmark

    slr nytt rekord med 25,3 TWh. Pro-

    duktionen i samtliga sju reaktorer

    fr 2014 r 50 TWh vilket motsvarar

    cirka en tredjedel av den totala el-

    produktionen i landet.

    Krnkraftverken levererar myck-

    et bra under 2014. Vi brjar se posi-

    tiva resultat av de investeringar som

    har gjorts fr att modernisera vra

    reaktorer, sger Torbjrn Wahlborg,

    chef Vattenfall Norden.

  • REAKTION NR 1 2015 17

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Hgre kvalitet p utbildningen ger sk-rare krnkraftsdrift, och hgre kvalitet nr vi genom systematik, ml och krav, slr freta-gets vd Peter Lindvall fast.

    Systematiserad instruktrsutbildning handlar om individuellt anpassade utbild-ningsprogram fr instruktrer som varit p KSU en tid och en enhetlig utbildning fr alla nyanstllda instruktrer.

    Instruktrernas utbildning tar mycket ar-betstid och fretaget frsker hitta lsningar s att leveransen av utbildningar till krn-kraftverken inte ska drabbas.

    Vi har som ml att lta varje instruktr praktisera p ett krnkraftverk tv veckor per r. Det r en stor satsning som KSU gr. Re-sultatet kommer att bli behrighetstilldelade instruktrer och en nnu hgre utbildnings-kvalitet, lovar Peter.

    GI genomfrdes frsta gngen under hsten 2014. Den bestr bland annat av pedagogik, Human Performance, ledarskap, SAT (Systematic Approach to Training) och arbete enligt KSU:s ledningssystem, medan SI precis har pbrjats fr frsta gngen.

    Kommer frn verkenDen nya instruktrsutbildningen ges till alla nyanstllda instruktrer. KSU vill att alla instruktrer ska ha rtt behrighet inom det omrde de ska undervisa. Fr att klara detta erbjuds medarbetarna att delta i Instruktrs-

    FAKTA KSUKrnkraftskerhet och Utbildning AB, KSU, utbildar de svenska krn-kraftverkens drift- och underhlls-personal. Fretaget informerar om krnkraft och samlar in, analyserar och terfr drifterfarenheter frn krnkraftverk vrlden ver. Verksamheten bedrivs vid utbild-ningsenheter i Barsebck, Fors-mark, Oskarshamn och Ringhals. Den leds frn huvudkontoret i Studsvik dr ocks centralt utveck-lingsarbete sker. KSU, med cirka 260 anstllda, ingr i Vattenfallkon-cernen sedan 2000.

    John Thorsmyr, instruktr p KSU, Utbildning Ringhals.

    Malin Engvall, instruktr p KSU, Utbildning Forsmark.

    Mikael Lundh, avdelningschef fr Std och utveckling vid huvudkontoret i Studsvik.

    lyftet, vilket innehller flera kompletterande utbildningar utspridda ver en trersperiod.

    Fr att f grundlggande behrighet behvs samtidigt teknisk kompetens mot-svarande vra branschgemensamma utbild-ningar fr arbete med el, reaktor och turbin. Denna behrighet mste alla instruktrer ha fr att sjlvstndigt f genomfra utbild-ning, frklarar Mikael Lundh, avdelnings-chef fr Std och utveckling vid huvudkon-toret i Studsvik.

    PIU innehller i dag ingen vrig teknisk utbildning, utan frutstter att instrukt-rerna har ftt den tekniska kompetens som krvs via befattningsutbildningarna.

    Nsta utvecklingsomrde r att frdjupa instruktrernas tekniska kompetens. Det arbetet r pbrjat och berknas vara infrt i PIU till 2016, sger Mikael.

    Malin Engvall vid Utbildning Forsmark r en av de nyanstllda instruktrer som ftt sin grund genom PIU. Hon tycker att utbild-ningen inneburit utveckling inte bara fr yrkesrollen utan ocks fr henne sjlv som person.

    Det bsta med jobbet r att f dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter s att de nyutbildade knner sig trygga i sina yrkesroller p krnkraftverken. Men alla yr-keskategorier som arbetar inom krnkrafts-branschen mste ta sitt ansvar och frst sin roll och betydelse i helheten fr en sker krnkraft, sger hon.

    Peter Lindvall ppekar ocks att den vik-tigaste resursen fr krnkraft r just perso-nalen.

    Fr KSU r det viktigt att krnkraftver-ken kan lita p att utbildningen som deras personal fr r av hg kvalitet. De bsta instruktrerna kommer ofta frn viktiga po-sitioner p krnkraftverken, och sedan 2014 rekryterar vi endast instruktrer med erfa-renhet frn krnkraftverken, sger han.

    Frn operatr till instruktrInstruktren John Thorsmyr har tidigare jobbat som processoperatr p Ringhals 4. Att f ing i en arbetsgrupp som har mlet att strka krnkraftspersonalen och jobba fr skrare krnkraft var ett starkt skl fr honom att brja jobba p KSU. Han tycker att PIU strker KSU:s organisation samtidigt som instruktrskompetensen hjs.

    Och ju bttre vi blir desto bttre kommer vr driftpersonal att bli, sger han, och till-lgger:

    KSU har en devis som sger enabling world class operators, och det frutstter att vi ska vara snppet bttre n vrldsklass. Fr att dra en sportparallell: om driftpersonalen p vra verk ska vara Sveriges skidlandslag mste vi vara Norges.

    TEXT: MARIA LINDN HJELTE

    Foto

    : Ann

    a K

    arls

    son

    Foto

    : Ann

    a K

    arls

    son

    Foto

    : Rola

    nd J

    oha

    nsso

    n

  • 18 REAKTION NR 1 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Det r ingen tillfllighet att mnet blir vningar och framfr allt frberedelser nr Jan Stang-ebye ska intervjuas. Just hem-kommen som instruktr frn en workshop i transportskydd av

    nationella utvecklingen, sger Jan.

    Det var inte frsta gngen han lmnade smstadsidyllen st-hammar fr att agera p det in-ternationella planet. Med jmna mellanrum arbetar han veckovis p internationella atomenergi-organet IAEA:s huvudkontor i Wien tillsammans med experter frn hela vrlden.

    Tv spnnande projekt Jag r involverad i tv spn-nande projekt, jag sitter som ordfrande i en arbetsgrupp som tar fram modeller fr hur man

    Frn smstadsidyllen i sthammar till viktig internationell samverkan. Spnnvidden r stor fr SKB:s bitrdande skerhetsskyddschef Jan Stangebye.

    JAN STANGEBYE, BITRDANDE SKERHETSSKYDDSCHEF

    Med fokus p skerhetsskydd i stort och smttRisker, faror och ovntade hndelser tar aldrig semes-ter. I krnkraftsbranschen sitter drfr skyddet av vra anlggningar i hgstet. Det gller att vara s vl frberedd det ngonsin gr, sger SKB:s bitrdande skerhetsskyddschef Jan Stangebye.

    krnmnen i Slovakiens huvud-stad Bratislava konstaterar han att skerhet r lika viktigt oavsett vilket land det handlar om.

    Det r s spnnande med kontakter ver grnserna, och jag knner att jag ftt en unik chans att vara med i den inter-

    analyserar det fysiska skyddet vid krntekniska anlggningar. Dessutom i en grupp dr vi tar fram handledningar fr v-ningsmodeller fr krntekniska transporter, berttar han.

    Nr det gller transporter av krnavfall har Sverige ett flagg-skepp i form av det nya fartyget Sigrid, som ersatt trotjnaren Sigyn. Sigrid kommer att vara involverad i en stor vning i Sverige senare i vr som kommer att rna mycket stort internatio-nellt intresse.

    35 nationer kommer att bli inbjudna. Egentligen r det tv

    TEMA: SKERHET

  • REAKTION NR 1 2015 19

    vningar p svensk mark, d vi innan samverkansvningen i skrgrden med mnga medver-kande myndigheter, kommer att kra en seminarievning med simulerade hndelser, sger Jan.

    Livet p hemmaplanAtt f jobba med dessa pro-jekt fr IAEA, r frsts sti-mulerande. Men ljudet av de charmiga sprvagnarna vid Donaus strand eller klappret vid Spanska ridskolan sls dock av livet p hemmaplan fr privat-personen Jan.

    Det finns inget hrligare n naturen, skogens sus och ett bra jakthundsarbete. D trivs jag verkligen, sger han.

    Han ser faktiskt lite drm-mande ut fr en stund bland kontorsrummets internationella guider och dokument.

    Det r frihet att f vara ute i naturen, jag har alltid varit det, sger han som en gng utbildade sig till jgmstare innan sker-hetssidan tog verhanden i form av jobb inom frsvaret, som mi-litrpolis och skyddsvakt.

    Nr han r ledig funderar han inte alls p jobbet. Men under arbetstid r det fysiska skyddet p Forsmarkshalvn eller ute i vrlden stndigt i fokus.

    Fr oss p SKB r ju sker drift av vra anlggningar det viktigaste. Och hr r frsts en frutsttning det fysiska skyd-det, i alla former.

    I det internationella projektet att ta fram handledningar fr vningsmodeller nr det gller krntekniska transporter har SKB ett hgt anseende:

    Det r frsts stor skillnad p de olika nationernas frut-sttningar och hr kan vi kon-statera att vi i Sverige ligger lngt framme och tnker smart. Givet-vis gller det att vara lngsiktig. Men egentligen spelar det ingen

    roll vilken nation deltagarna i vra arbetsgrupper kommer ifrn. Alla har en sak gemensamt och det r att jobba fr sker hantering, menar Jan.

    Daglig verksamhetMen det viktigaste r nd sker-hetsarbetet p hemmaplan dr samarbetet inom Vattenfallkon-cernen r centralt.

    Det r nyttigt att ha fot fstet i den dagliga verksamheten med skerhetsskyddet i stort och smtt. Vi fr aldrig slappna av nr det gller detaljer, avslutar Jan.

    TEXT: LARS-RUNE LUND

    FOTO: LASSE MODIN

    JAN STANGEBYE

    LDER: 38

    FAMILJ: Fru och en dotter p tv och ett halvt r

    YRKE: Bitrdande skerhets-skyddschef, SKB

    AVDELNING: Skerhet, kvalitet och milj

    DET GR MIG GLAD: Att f vara med familjen

    DET GR MIG UPPRRD: Arrogans och nonchalans

    FAVORITSYSSELSTTNING: Jakt och hundar

    DET VISSTE NI INTE OM MIG: Utbildad jgmstare

    DRMRESML: Australien

    OM JAG INTE JOBBAT P SKB: Fr-svarsmakten, eller skerhetskon-sult p privat skerhetsfretag

    FAVORITFILM: Ronin med bland annat Robert de Niro och Stellan Skarsgrd

    FAVORITMUSIK: Hammerfall

    Det r s spnnande med kontakter ver grnserna, och jag knner att jag ftt en unik chans att vara med i den internationella utvecklingen.

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Vet du vad ett pegelrr r? Nej,

    tnkte vl det. Och visste du att

    en viktig del av SKB:s arbete i Forsmark r monitering, en

    verksamhet som inte har ett dyft med montering att gra?

    Att komma som skribent till SKB r som att ramla huvud-

    stupa ner i ett hav av obegripliga termer, ord, begrepp

    och uttryck, fr att inte tala om frkortningar. Hr vimlar

    det av tekniker, forskare och experter som tycker att det

    hr till allmnbildningen att knna till just deras vokabulr.

    Man lr sig med tiden, och missuppfatta mig inte, det

    r roligt att lra sig. Hr finns mycket spnnande att ta

    del av och s mycket kunnigt folk som kan bertta. Men

    ibland tror jag att vi p SKB, men ven industrin i stort,

    skulle vinna p att tnka oss fr lite. Alla branscher har

    specialuttryck som bara de redan insatta knner till.

    Men vi riskerar att stnga folk ute om vi inte pratar s

    att de frstr. Och vi gr det oerhrt mycket svrare fr

    vikarier, praktikanter och nyanstllda som dyker upp p

    vra arbetsplatser.

    Framdrift eller framsteg

    Men istllet verkar det ibland finnas en lust att gra det

    krngliga nnu lite krngligare. Dessutom vnjer man

    sig skrmmande fort och tycker snart att det r helt

    normalt att prata om framdrift inom vra projekt.

    Fast vad betyder det egentligen? Att vi hller tidsplan,

    att vi gr framt i strsta allmnhet eller att vi gr stora

    framsteg (p norska betyder fremdrift just framsteg)?

    Om du slr upp ordet i Nationalencyklopedin fr du veta

    att det r en bergteknisk term fr hur fort en tunnel

    drivs/sprngs ut. Ingenting annat.

    Nvl, just framdrift r ett ord vi kan gissa oss till vad

    det betyder. Mnga av termerna inom vra branscher

    r betydligt mer komplicerade n s. Vem sjutton vet

    vad betongkokiller och dosrat r fr ngot utanfr vra

    grindar till exempel?

    Att frska hitta de enkla frklaringarna p vad vi

    egentligen sysslar med kan ven f oss att reflektera

    ver vilka ord det r vi slnger oss med i yrkeslivet. Vem

    vet, kanske kan det till och med vara ett framsteg att

    undvika ordet framdrift emellant.

    Eva Nevelius Buskhe, Redaktr, SKB

    Liten ordlista

    Pegelrr anvnds fr att mta vattennivn i sjar och vtmarker. Monitering r underskningar och mtningar som upprepas kontinuerligt under en lngre tid fr att f kad frstelse fr ett omrde. Betongkokill r en behllare i betong oftast fr medelaktivt radioaktivt avfall och dosrat r strldos per tidsenhet.

    Med sprket som barrir

    SPRKSPALTEN

    Foto

    : Las

    se M

    odi

    n

  • 20 REAKTION NR 1 2015

    Projekt Buster p Ringhals fokuserar fr nrvarande p tre specifika tgrder som en del i att ka robustheten.

    I korta drag handlar det om byte av ttningar till reaktorkylpumparna, pfyllnadsanordning fr spdmat-ning av brnslebassngerna och mobil utrustning, frenklar Hans Sjstrand, projektledare fr Buster.

    Fr att reaktorkylpumparna p Ringhals 2, 3 och 4 ska klara ett lngre elbortfall, uppgraderas de med en ny del i axelttningen.

    Brnslebassngerna ska f nya rrsystem och kopplingspunkter p utsidan av byggnaden fr pfyllning av vatten. Det blir nya nivmtare i bas-sngerna och frbttrade vgar ut fr den nga som kan bildas.

    Vad ska vara mobilt? Den mobila utrustningen gller spn-ningsmatning, allts elkraft, och vat-teninpumpning samt trycksttning av tryckluftsystemet fr instrumentluft.

    Fr Ringhals 1 gr Ringhals bedm-ningen att redan vidtagna och nu pgende tgrder uppfyller Strlsker-hetsmyndighetens, SSM:s, krav p obero-ende hrdkylning. Fr Ringhals 2 r det tillrckligt med mobila lsningar som ska vara klara 2017 och fr Ringhals 3 och 4 ska det gras vergngslsningar infr att fasta system ska vara p plats senast 2020.

    Under en vergngsperiod freslr projektet mobila lsningar fr hela

    TEMA: SKERHET

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    I spren efter Fukushima och stresstesterna identifierades ett antal omrden dr kraftverken planerar att genomfra sker-hetshjande tgrder. I Forsmark bedrivs det arbetet i projektet FOSH. P Ringhals ingr motsvarande aktiviteter bde i projektet Buster och i linjearbetet.

    Skerhetshjande arbete p krnkraftverken

    Eric Ramenblad, Projektledare fr FOSH.

    Det har gtt fyra r sedan stresstesterna och SSM:s handlingsplan SNAP, Swedish National Action Plan. Hur gr det? En hel del av de tgrder vi har identifierat r nu inplanerade, en del av den nya mobila utrustningen r p plats och i r inleder vi de sista delprojekten inom FOSH. Vad r klart? Vi har bland annat kpt in mobil utrustning, exem-pelvis dieselaggregat som kan komplettera den be-fintliga reservkraften p blocken. Vi ser ver pverkan p vergripande str-ningsinstruktioner och frsker hitta var och nr ny utrustning ska anvndas. Vi har startat en lokal beredskapsstyrka. Nr 2015 r slut s ska FKA ha en haveriorganisation som kan anvnda den mobila utrustningen och han-tera strre strningar p alla block. Ni har vat ocks. En viktig del i FOSH r att se till att vi kan an-vnda all ny utrustning. Bland annat har driften vat med den lokala beredskapsstyrkan. Och det kom-mer fler vningar. Vad hnder nrmast framver? Tre nya delprojekt drar igng p allvar. Vid ett ha-veri ska vi kunna ppna ett logistikcentrum p la-gom avstnd frn anlggningen, en sluss fr mnn-iskor och material som ska in och ut. Ringhals har en intressant lsning p gng som vi ska frska lra oss av. Vi ska ven installera aktivitetsmtare inne i anlggningen. Sedan ska vi pbrja arbetet med en tempo-rr lsning fr att frstrka hrdkylningsfunktio-nen med mobil kraftmatning, det ska vara p plats 2017. Vi ska ven fatta beslut om den permanenta hrdkylning som ska vara installerad i alla block se-nast 2020.

    TEXT OCH FOTO: MARIE-LOUISE OLSEN

    BAKGRUNDEfter haveriet i Fukushima i Japan 2011 stresstestades alla europeiska krnkraftverk. Det innebar att man testade anlggningarnas tlighet vid bland annat extrema vder-frhllanden. Resultaten visar att Forsmark och Ringhals r vl rustade att mta yttre extrema vderfenomen och att skerhetssystemen r robusta. En svag punkt visade sig vara att anlggningarna inte klarar en lngre Station Blackout, det vill sga ett lge dr ingen reservkraft fungerar.

    Ringhals. Det innebr driftklara diesel-drivna generatorer och pumpar i con-tainrar placerade vid respektive block.

    Vattenfrsrjningen lser vi med de dieseldrivna pumparna och slangar som kan anslutas till olika vattenkllor, beskriver Hans.

    Nsta steg I ett lngre perspektiv krver SSM fast installerad oberoende hrdkylning fr Ringhals 3 och 4, som har en planerad drifttid lngt efter 2020. Den lsning-en kommer i nsta skede.

    TEXT OCH FOTO: MALIN SDERLIND

    Hans Sjstrand, projektledare fr Buster.

    Hall dr

  • REAKTION NR 1 2015 21

    TEMA: SKERHET

    Resultat frn fjolrets skerhetskulturenkt

    Under ret kommer kontoret fr reaktor-skerhet p Forsmark att arbeta fr att ka medarbetarnas medvetenhet om hur viktigt varje persons agerande r fr en vl fung-erande och sker organisation.

    Det handlar om hur viktigt det r att vi gr vrt arbete bra. Det r inte alla personer som direkt arbetar med skerhetsfrgor, mnga av oss r som olja i maskineriet. Det kan till exempel glla hur fakturahanteringen fungerar eller stdningen. Blir det problem tar det energi frn andra saker vilket kan p-verka skerheten, frklarar Joachim Bende.

    Att lyfta fram det arbete vi i dag gr inom skerhetskulturfrgor r ocks ngot som reak-torskerhetskontoret kommer att arbeta med.

    Vi gr s mnga bra saker fr att frbttra skerheten, men ofta r det f mnniskor som

    Joachim Bende och Fredrik Jakobsson arbetar med skerhetskulturfrgor p Forsmarks kontor fr reaktorskerhet.

    Arbetet med skerhets- kulturfrgor gr framtOm man vill att ngon ska frndra sitt beteende och sin attityd ska man ha i tanke att mnniskor lr sig av hur andra gr och inte av det de sger t oss att gra. Det menar Joachim Bende och Fredrik Jakobsson som ar-betar med skerhetskulturfrgor p Forsmark.

    knner till de olika aktiviteterna. Det gller bland annat kurser, seminarier och viktiga be-slut som fattas, berttar Fredrik Jakobsson.

    I februari ska en kampanj marknadsfra mnet Jag r en del av skerheten fr att ka medarbetarnas knsla och insikt om att var och en r en viktig del i skerhetsarbetet. Forsmarks medarbetare kommer ocks att f mer kunskap om vad som hnder i orga-nisationen gllande skerhetsfrgor. Med hjlp av intrantet ska information frn produktionsmten och Forsmarks skerhets-kommitt publiceras samt artiklar om olika aktiviteter som berr skerhetskultur.

    Det vl anvnda uttrycket skerheten frmst r ingen klyscha. Vi vill visa att vi ak-tivt arbetar med skerhetsfrgor hela tiden, avslutar Joachim Bende.

    TEXT: ELIN BERGQVIST

    FOTO: ELIN BERGQVIST OCH EVA FISCHER

    Skerhetskulturenkten mter attityder till skerhet vid Forsmarks krn-kraftverk. Syftet r dels att f in vrdefulla kommentarer avseende attityder och sikter gllande skerhet, dels att alla medarbetare ska tnka igenom hur de sjlva kan pverka skerheten i anlggningen. Underskningen omfattar bland annat ett antal frgor relaterade till WANO:s skerhetskulturprinciper fr en god skerhetskultur. Ungefr lika mnga som i 2013 rs underskning svarade p enkten, 704 stycken. Forsmark fr godknt resultat fr tta av tio underskta omrden.

    Resultatet av enkten visar att vrt arbete med skerhetskulturfr-gor gr framt, sger Fredrik Jakobsson som tillsammans med Aili Hunt vid avdelningen fr reaktor skerhet, FQS och Marie Johansson, Vattenfall BR Nordic, jobbat med underskningen. I fjolrets underskning har mindre avvikelser noterats fr tv omrden och ftt en gul signal, vilket indikerar en frbttringspotential. Det r omrdena Ledarskapets ansvarstagande/skyldighet och Kontinuerligt lrande.

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Att leverera i rtt tid och med hg kvalitet r viktigt fr ossFilip Turesson, Hans Bergman, Saeed Ghafouri, mekaniska verkstaden

    Jag frsker upptcka sm avvikelser. De kan vara grunden till strre problemRobin Tulesj, processoperatr

    Jag ser mig som en lnk i en kedja. Alla lnkar r lika viktiga fr kedjans styrkaAnnika Mellberg, systemkonstruktr

    Alla r vi en del av skerheten

  • 22 REAKTION NR 1 2015

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

    Vid WANO:s Peer Review 2013 fann WANO att Ringhals inte nyttjar de felfrebyggande metoderna i den omfattning som krvs. Drfr for Bjrn Nystrm, gruppchef fr mek- och byggmontage, och Anders Tilstam, Human Performance Coordinator, till USA fr att se och lra. Resan gick till Duke Powers anlggning McGuire i Huntersville, North Carolina fr en s kallad TSM-bench-mark visit (Technical Support Mission).

    Krnkraftverket har givits Institute of Nuclear Power Operations hgsta ranking i USA hela tio r i rad. Vi fick se hur det fre-byggande skerhetsarbetet fungerar nr det r som allra bst, konstaterar Bjrn som var mycket imponerad av det han fick uppleva.

    De r enormt stolta ver sin topplace-ring och r mycket angelgna om att behlla den. Samtidigt delar de dmjukt med sig av sina insikter och kunskaper, berttar Anders.

    Den frmsta framgngsfaktorn r att man prioriterat fyra felfrebyggande verk-tyg som man kallar The Core 4 som alla fokuserar p ett skert beteende. Dessa kr man med stenhrt, utan undantag. Varje nyanstlld eller entreprenr som ska arbeta i anlggningen mste g en tv veckor lng utbildning, dr de fyra punkterna och deras innebrd nts in, sger Bjrn.

    The Core 4 valdes ut av personalen sjlva fr tre r sedan och har fullt std frn ledningen. Jag vgar pst att flertalet av de hndelser som rapporterats p Ringhals p grund av mnskligt felhandlande hade kunnat avvrjas om man arbetat fokuserat p liknande Core 4 som McGuire gjort, hvdar Anders.

    Rapporterar hndelserEn annan framgngsfaktor r att McGuire arbetar mycket och konsekvent med coach-ning genom ppna frgor och frstrkning genom feedback, ngot man har utbildat chefer p alla niver i:

    Man sger inte till ngon som kanske gr fel eller glmmer, man frgar istllet var-

    fr till exempel inte skyddsglasgonen sitter p. Det skapar medvetenhet, ansvarstagande och garskap, berttar Bjrn som knner att vistelsen gett honom nya tankar om sitt chefskap.

    Man r naturligt bekvm i att ge och ta emot coachning och ser det som ett stt att ta hand om varann, berttar Bjrn. Det sgs att medarbetare r 200 procent ansvariga fr skerheten 100 procent fr sin egen och 100 procent fr sin arbetskamrats skerhet.

    Medarbetarna r mycket flitiga att rap-portera hndelser, vilka allt oftare handlar om felaktigt beteende. Vi pratar om 350-400 avvikelser per vecka, sger Anders. Nr vi kom in i entrn p kraftverket mttes vi av en stor tv-skrm dr man varje vecka fljde upp tillmpning av The Core 4 i form av trafikljus. Vid behov lyftes bud-skapet kring de omrden som var gula och rda.

    Man frstrker, uppmuntrar och ger frutsttningar fr rtt beteende och resul-tatet r vldigt inspirerande , sger Anders och Bjrn som hoppas fler kollegor ska ges chansen att beska McGuire och uppleva kulturen The Core 4 skapat.

    TEXT OCH FOTO: ANNA COLLIN

    Bjrn Nystrm och Anders Tilstam reste till USA fr att lra sig mer om felfrebyggande arbete.

    Fyra sm verktyg gr enorm skillnadFyra felfrebyggande verktyg har blivit en hel kultur p krnkraftver-ket i North Carolina. The Core 4 sitter i vggarna och engagerar alla i verksamheten att upprtthlla vrldsklass.

    THE CORE 4TAKE A MINUTE Ta en minut innan arbetet pbr-jas vad r den strsta risken hr?

    CORRECT COMPONENT VERIFICATION & VALIDATION ASSUMPTION Verifiera rtt komponent fr arbetet och ifrgastt antaganden

    PRE-JOB BRIEF/TASK PREVIEW PJB/Arbetsgenomgng

    PROCEDURE USE & ADHERENCE Instruktionsanvndning och efterlevnad

    TEMA: SKERHET

  • REAKTION NR 1 2015 23

    Ny gemensam modell fr projektstyrning Frn och med den 1 februari gller den Vattenfallgemensamma pro-jektstyrningsmodellen VPMM p Forsmark och Ringhals. Frkort-ningen str fr Vattenfall Project Management Model och innebr bland annat enhetliga definitioner, processer och roller inom projekt-styrning. SKB har ocks fattat beslut om att infra VPMM, vilket kommer att ske under vren. Syftet med en gemensam pro-jektstyrningsmodell r att stad-komma effektivare arbetsstt med hjlp av en kad samverkan. Vidare att frbttra frutsttning-arna fr erfarenhetsterfring och strka frmgan att tillsammans driva framgngsrika projekt. Fr ndamlet finns projektkon-tor p respektive arbetsplats, dr verksamheten sker enligt respek-tive bolags ledningssystem. Per-sonal som berrts av frndringen tillhr numera den koncerngemen-samma organisationen Project &

    Services.

    NOTERAT

    Heldagsprogram fr Sveriges krntekniska sllskap Den 20 mars hlls Sveriges krntekniska sllskaps rsmte i Forsmark. P agen-dan str bland annat en presentation av SKB, en guidad visning av Slutfrvaret fr kortlivat radioaktivt avfall samt en inspirationsfrelsning av krnkrafts-veteranen Lars G Larsson, SiP Nuclear Consulting. SKS r en ideell intresse-frening fr alla som r intressarade av krnteknik. Medlemmarna gr studie-besk vid krntekniska anlggningar, arrangerar fredragskvllar och lunch-seminarier. Syftet med verksamheten r att frmja utvecklingen av den fredliga krntekniken samt stimulera utbyte av erfarenheter och kunskaper inom det krntekniska omrdet. Freningen delar varje r ut hederspris fr att uppmrk-samma frtjnstfulla insatser inom det krntekniska omrdet.

    Ls mer om Sveriges krntekniska sllskap och programmet fr rsmtet p www.karnteknik.se

    800 miljarder kilowattimmar

    Ringhals har producerat 800 TWh (800 miljarder kilowattimmar) sedan starten fr

    40 r sedan. Det r en ofattbar stor volym el som till exempel skulle rcka till Sve-

    riges samtliga hushll i 40 r. Ringhals produktion har besparat atmosfren flera

    hundra miljoner ton vxthusgaser jmfrt med om samma mngd el skulle ha produ-

    cerats med kolkraft. Om allt gr enligt de planer som finns i dag kan Ringhals fyra

    reaktorer producera lika mycket el till under sin kvarvarande livstid.

    Foto

    : Ann

    ika

    rn

    borg

    SKSSVERIGES KRNTEKNISKA SLLSKAPS W E D I S H N U C L E A R S O C I E T Y

    Energiministern sg slutfrvar och krnkraftverk Ibrahim Baylan, Sveriges energiminister, kom p besk till

    Forsmark i slutet av januari. Det var hans frsta besk p

    ett krnkraftverk. Efter besket inne p Forsmark var

    energiministern njd.

    Jag knner mig mycket trygg med krnkraften och

    de system som finns fr att garantera skerheten,

    sade han.

    En tung frga vid besket p Forsmark var krn-

    kraftens frutsttningar och utmaningar p den hrt

    prispressade elmarknaden. Budskapet frn Vatten-

    falls koncernchef Magnus Hall, Nordenchefen Torbjrn

    Wahlborg och Forsmarks vd Eva Halldn var mycket

    tydligt. Priserna p elmarknaden r nu s lga att mar-

    ginalerna fr svensk krnkraft r minimala och ibland

    negativa. En stor brda r krnkraftsskatten som r

    bortt 20 procent av Forsmarks totala produktions-

    kostnad. Energiministern lyssnade och frstod proble-

    matiken men utlovade inget.

    Ibrahim Baylan berttade om den breda energikom-

    missionen som nu hller p att formeras.

    Oavsett om man r fr eller emot enskilda

    kraftslag s mste vi nu f igng arbetet med den

    framtida energifrsrjningen, sade han. Vi kan inte vn-

    ta tills vi har kniven p strupen och starta arbetet d,

    det r ansvarslst.

    Han ppekade att krnkraften r en betydande del

    av svensk elproduktion och att vi mste ha en god

    framfrhllning infr den tidpunkt d de ldsta reakto-

    rerna brjar stngas.

    Jag anser att vi mste ha ett brett perspektiv i en-

    ergikommissionen och inte enbart titta p elproduktio-

    nen utan ocks ha hela kraftverfrings- och eldistri-

    butionssystemet med i det arbetet.

    Efter beske vid krnkraftverket kte ministern ven

    ned till SKB:s anlggning Slutfrvaret fr kortlivat ra-

    dioaktivt avfall (SFR).TEXT: CLAES-INGE ANDERSSON

    Energiministern Ibrahim Baylan beskte Forsmark. Hr ses han tillsammans med vd Eva Halldn. Foto: Lasse Modin

  • 24 REAKTION NR 1 2015

    Under en semester i Sverige sommaren 2013 blev grekiska Eleni och hennes sambo Sotiris s frtjusta i landet att de fattade beslutet att flytta hit.

    De visste inte s mycket om Skandinavien nr de kom till Sverige fr att beska en vn som studerade i Stockholm. De blev genast frlskade i det vack-ra landet och de lugna, vnliga svenskarna.

    Hr finns respekt fr mn-niska och natur, och man satsar hrt p hllbar utveckling vilket r viktigt fr oss, berttar Eleni.

    ELENI BROKALAKI

    NAMN: Eleni Brokalaki (Eleni r grekiska fr Helena)

    UTBILDNING: Civilingenjr Vg och Vatten med inriktning p byggteknik, internationell masterexamen i analys och design av jord-bvningsresistenta strukturer

    LDER: 28 r

    BOR: Lgenhet i Varberg

    FAMILJ: Frlovad med Sotiris som bor i Stockholm, mamma och pappa p Kreta

    INTRESSEN: Modern dans, har tidigare simmat konstsim

    PROFILEN

    Frn Kreta till Ringhals p ren magknslaEleni Brokalaki r 28 r och kommer frn den grekiska n Kreta, som fr mnga svenskar r knt som ett soligt semesterparadis. Sedan i hstas arbetar hon p Ringhals och hon fr ofta frgan varfr hon valde att lmna sitt hemland fr den mrka, kalla Norden?

    Jag trivs jttebra hr. Svenskar r diplomatiska och lite tillbakadragna vilket passar mig ganska bra fr jag anses som en lugn person med grekiska mtt mtt, sger Eleni Brokalaki.

    RINGHALS FORSMARK SKB VRIGA KRNKRAFTSENHETER

  • REAKTION NR 1 2015 25

    renhet frn stora projekt och att arbeta med betong och stl.

    Strsta skillnaden p att arbeta hr r att Grekland r mycket mer hierarkiskt, dr lget p arbetsmarknaden r tufft med lgre lner och lngre arbetstider. I Sverige r alla kollegor och man r du med chefen. Man har mnga frmner och fr diskute-ra sin egen utveckling, i Grekland r mjligheterna i nulget dess-vrre begrnsade, berttar hon.

    I Sverige har man frutstt-ningar att f en bra balans mel-lan arbetsliv och privatliv vilket jag vrdestter hgt. Jag mter ofta reaktionen hur kan du flytta till kalla mrka Sverige?, men vad hjlper det att det r vackert vder ute om man inte har tid att njuta av det?

    Anstllningen p Ringhals innebr att hon numera r srbo med Sotiris som bor kvar i Stock-holm, dr han arbetar p Fortum.

    Att bo p var sin kust inne-br lite pusslande och pend-lande. Greker r inte mycket fr planering, skrattar Eleni, och konstaterar att hon r ett undan-tag med stor frkrlek fr struk-tur, ordning och reda.

    Jag vill och hoppas f ut-vecklas nnu mer i min yrkesroll framver med nya utmaningar och mer ansvar. Jag tycker att jag har kommit in i det svenska samhllet utan strre problem och jag vill bidra s mycket jag kan. P Ringhals har mitt arbets-liv tagit en ny, spnnande vg.

    TEXT: ANNA COLLIN

    FOTO: ANNIKA RNBORG

    Vi bodde i Aten och levde ett bra liv dr. Sotiris r elkrafts-ingenjr och jag arbetade som byggkonsult med projektering och byggkonstruktion, dessutom forskade jag vid Atens universitet i labbet fr jordbvningsteknik. Vi hade nd talat om att flytta utomlands fr att ge oss sjlva strre mjligheter till utveckling, och nr vi kom till Sverige fick jag en stark magknsla att hr vill jag bygga mitt liv. Jag har rest mycket, men Sverige r det land som gjort det strsta intrycket p mig, det passar min livsstil och mina prioriteringar bra, berttar Eleni.

    Nr vi kom hem frn semes-tern kontaktade vi genast svenska ambassaden i Aten som hjlpte oss, bland annat att hitta en bra svensklrare och sedan var bollen i rullning. Paret studerade sprket intensivt under fyra mnader och versatte sina cv:n. En svensk rekryteringsfirma hjlpte till med praktiska detaljer.

    I april 2014 gick flyttlasset till Stockholm, med blandade kns-lor i bagaget.

    Det var verkligen inte ltt att ta farvl av vnner och familj i Grekland, men om det inte knts rtt hade vi aldrig flyttat, sger Eleni.

    I brjan var det omtum-lande och tufft att frst vad olika befattningar p svenska arbetsmarknaden innebar fr att kunna ska lmpliga tjnster, berttar hon.

    Ganska snart kom inbjudan frn Vattenfall och Ringhals som grna ville trffa Eleni.

    Jag blev imponerad ver hur serist intresset var fr min bakgrund och frstod att hr fanns mjlighet att utvecklas som ingenjr, vilket gjorde mig intresserad, minns hon.

    Balans i livetEleni arbetar som ingenjr p avdelningen fr anlggnings- och reaktorskerhet vilket innebr ar