reaktion nr 1 2014

EN TIDNING FÖR OSS PÅ VATTENFALL SOM JOBBAR MED KÄRNKRAFT OCH AVFALL NR 1 2014

Idéer som sparar frustration och

ger belöning

Miljöarbetet viktigt inför bygge av kärnbränsleförvar

Årets 7 revisioner i backspegeln

Tveklös revisionsprojektledare

Första numret!

2 REAKTION NR 1 2014

I Forsmark planeras

ett av Sveriges största

industriprojekt

– bygget av ett

kärnbränsleförvar.

Miljöarbetet står högt

på agendan för SKB

som så långt det är

möjligt vill begränsa

slutförvarets påverkan

på natur-

värdena i

området.

–

Redaktionens adressTidningen ReaktionFGKR, Forsmarks Kraftgrupp AB, 742 03 Östhammar

E-post [email protected]

Ansvarig utgivare Anna Stålnacke, [email protected]

Redaktörer Sara Söderström Forsmark, Yvonne Jonsson Ringhals, Eva Nevelius Buskhe SKB och Katariina Güven Arenastaden

Form och layout Byrå4, Uppsala 2014

Tryck BCB, Varberg

Omslagsbild: Henrik Rönnelius och Annika Ljungberg ingår i en kreativ arbetsgrupp på Ringhals som ofta fångar upp idéer till förbättringar. Foto: Annika Örnborg

Insändare kan publiceras under signatur, men författarens namn ska vara känt av redaktionen. Eftertryck medges efter överenskommelse. För osignerat material ansvarar redaktionen.

Några ord på vägen…Min kamera, en trogen följeslagare sedan många år, hade dragit sin sista suck. Jag försökte förgäves att återuppliva den på alla sätt jag kunde komma på. Mitt sista hopp stod till den lokala fotohandlaren. Han ruskade på huvudet och sa osentimentalt ”Du får köpa en ny!”.

Utan minsta notis om min darrande underläpp plockade han fram kameror jag skulle titta på. Jag fann inga ord. Jag ville inte ha någon ny kamera. Jag behövde få sörja innan jag ens kunde tänka på att köpa en ny.

Att vara utan kamera var inte ett alternativ. Det är ju trots allt ett nödvändigt arbetsredskap, så min sorgeprocess blev kort. Snart var jag i gång och tittade på olika alternativ. När den nya kameran var inköpt gladdes jag åt finesser som den gamla saknat.

Någonstans har jag läst att de förändringar vi är med om, både självvalda och de vi får hantera ändå, innebär en kris. Vi är trygga med det gamla och invanda. Vi har lätt för att reagera negativt när vi hamnar utanför den komfortabla zonen, även om vi vet att det oftast är utvecklande.

När beskedet kom att Ringhals och Forsmarks personaltidning-ar I strömmen och Curiren skulle integreras i en ny kärnkrafts-gemensam tidning var jag en av dem som tänkte ”Åh, nej, vår tidning ska läggas ned”. Därefter inleddes ett slags sorgearbete snabbt följt av nästa steg: Tänka nytt, hitta samarbetsformer och arbetssätt för den nya tidningen.

I din hand håller du just nu det första numret av tidningen Re-aktion, efterträdaren till Curiren och I strömmen – ett resultat av utvecklade koncept och vidgade perspektiv. Här får du inte bara läsa om människor och arbete på din egen arbetsplats utan även om andra som jobbar i kärnkraftsbranschen. Det hoppas vi ska vara både utvecklande och intressant. Samtidigt vill vi fortsätta vara nära och skriva om sådant som berör dig. Kom gärna med synpunkter och uppslag till redaktionen.

SARA SÖDERSTRÖM

INNEHÅLL

DE ENKLA IDÉERNA ÄR OFTAST DE BÄSTA. Följ med på besök till en kreativ arbetsgrupp på Ringhals som ser idéer till förenklade arbetssätt i det dagliga arbetet.

SÅ GICK ÅRETS REVISIONER

ETT ÅR MED NY ORGANISA TION På Ringhals åter-står fortfarande en del arbete för att alla förändringar ska nå ut hela vägen. Hur har omorganisationen påverkat medarbe- tarna?

VICTORIA DAVIDSSON, revisions-projektledare på Forsmark 1, gillar högt tempo på jobbet.

TEMA: MILJÖ –

Redaktörsrådet för Vattenfalls nya kärnkraftsgemensamma tidning: Eva Nevelius Buskhe, Sara Söderström, Katariina Güven och Yvonne Jonsson.

REAKTION NR 1 2014 3

VATTENFALL ÖVERGRIPANDE KÄRNKRAFTSVERKSAMHET I SVERIGE

NUCLEAR OVERSIGHT AND FLEET MANAGEMENT – 40 medarbetare i Stockholm, Göteborg samt i Paris, inom områdena styrning och uppföljning

NUCLEAR FUEL – 58 medarbetare i Solna som förser kunderna Ringhals, Forsmark och SKB med kärnbränsle och relaterade tjänster

PROJECTS & SERVICES – cirka 240 medarbetare i Solna, Göteborg, Malmö, Västerås, Uppsala och Gävle som jobbar med projektledning, projektstöd och som teknikspecialister

SQC – 13 medarbetare i Täby som jobbar med kvalificering av oförstöran-de materialprovning på uppdrag av ägarna Ringhals, Forsmark och OKG

KSU – cirka 270 medarbetare i Studsvik, Forsmark, Oskarshamn, Ringhals och Barsebäck som utbildar kärnkraftverkens drift- och underhållspersonal samt testar och kontrollerar utrustning i simulatormiljö

Forsmark

Stockholm

Oskarshamn

Ringhals

Göteborg

Studsvik

Västerås

Uppsala

Solna

Gävle

Barsebäck

Malmö

Reaktion – kort om tidningens namnAlla möter vi och orsakar reaktio-

ner i någon form. Att vi reagerar,

reflekterar och agerar är viktiga

begrepp med koppling till STARK

och en god säkerhetskultur. En

gemensam nämnare för våra

verksamheter är dessutom att

de alla har kärnreaktionen som

grund. Vi bryr oss om din reaktion

– hör av dig med tips och idéer till

tidningen!

FORSMARK

ANTAL MEDARBETARE: cirka 1200

TYP AV VERKSAMHET: Elproduk-tion, tre reaktorer med en instal-lerad effekt på 3 291 MW

HÄR FINNS VI: Forsmark i Öst-hammars kommun i Roslagen, en timmes bilväg från såväl Uppsala som Gävle

ÄGARE: Vattenfall 66 procent, Mellansvensk Kraftgrupp 25,5 procent och Eon 8,5 procent

VISSTE DU ATT: 2013 är det hit-tills bästa produktionsåret med 25,2 TWh. Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk, nästa år firar F3 30-årsjubileum

SKBSvensk Kärnbränslehantering


TYP AV VERKSAMHET: Tar hand om radioaktivt avfall från kärn-kraftverken, sjukvården och forskningen. Planerar att bygga ett slutförvar för använt kärn-bränsle i Forsmark och en inkaps-lingsanläggning i Oskarshamn

HÄR FINNS VI: Stockholm, Forsmark och Oskarshamn

ÄGARE: Vattenfall, Eon, Forsmarks Kraftgrupp och OKG Aktiebolag

VISSTE DU ATT: Utbildningsnivån bland SKB:arna är relativt hög. Runt 60 procent har någon typ av ingenjörsexamen eller mer

RINGHALS


TYP AV VERKSAMHET: Elproduk-tion, fyra reaktorer med en instal-lerad effekt på 3746 MW

HÄR FINNS VI: Väröbacka i Var-bergs kommun, sex mil söder om Göteborg

ÄGARE: Vattenfall 70,4 procent och Eon 29,6 procent

VISSTE DU ATT: Ringhals firar 40 år som elproducent 2014 och har tillverkat cirka 800 TWh sedan starten

Välkommen till din nya personaltidning!Jobbar du inom Vattenfalls svenska kärnkraftsverksamhet eller på SKB? Då är det här tidningen för dig – och om dig.

Två tidningar, Forsmarks Curiren och Ringhals I strömmen, har transformerats till en ny gemensam kärnkraftstidning. Samtidigt har nya målgrupper kommit till genom att tid-ningen även innehåller material om SKB och Vattenfalls övergripande kärnkraftsverk-samhet i Sverige. Reaktion har läsare i hela kärnkraftsbranschen!

Ta chansen att föreslå intressanta reportage och tipsa om artiklar som du skulle vilja läsa i tidningen. Kanske händer något intressant i din egen arbetsgrupp eller på din arbetsplats som andra kan dra nytta och lärdom av? Eller vet du något spännande inom branschen som tidningen borde berätta om under vinjetten Utblick? Stort som smått är välkommet. Du hittar kon-taktuppgifter på sidan två.

Varje nummer innehåller temasidor. Den här gången är det miljöfrågorna som vi djup-dyker i. Vi hoppas att du ska finna intressant och angelägen läsning i Reaktion!

REDAKTIONEN

Tyck till om tidningen!

[email protected]


Kyl kapaciteten på Forsmark 3 stärktes under årets stora revision. Nya värme växlare, större rör och ett självrengörande musselfilter är några av åtgärderna för att öka kylkapaciteten. – Vi har en större marginal mellan nödvändig och tillgänglig kyl kapacitet nu, berättar Peter Eng från Forsmarks teknikprojektavdelning.

Ökad kylkapacitet på Forsmark 3

Montören Fredrik Holmer, Coor Service Manage ment, fäster en stativ platta från en gammal värmeväxlare inför ut transport under revisionen på Forsmark 3. Totalt byttes två värme-växlare ut.

RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KÄRNKRAFT

FORSMARK 1

DATUM: 23 april till 12 maj

STÖRSTA JOBB: Totalavställning

och åtgärder på kylsystemet för

avställd reaktor (321)

PLUS: Bra laganda och samarbete

mellan avdelningar

MINUS: Åtta SAFEM-tillbud

(SAFEM står för instruktioner för

elektriska och maskintekniska

arbeten på Forsmark)

musslor. Musslorna fastnar i sys-temen och minskar flödet och därmed kyleffekten.

– Vi har installerat ett själv-rengörande musselfilter som tar hand om musslorna, berättar Peter.

Revisionen pågick från juli till september, nu återstår pap-persarbete för Peter och hans kollegor.

– Efter att montagearbetet blev färdigt gjorde vi en teknisk avlämning, så kallad TA, till driftavdelningen. Nu arbetar vi med restpunkter, upprättning av dokumentation och renritning. Få ordning på pappersjobbet helt enkelt, säger Peter.

Fjärde gångenTack vare att det finns fyra upp-lagor av säkerhetsfunktioner, så kallade subar, har liknande montagearbete gjorts tre gånger tidigare: under revisionerna 2010 och 2011 uppgraderades kylkedjorna i B-, C-, och D-subarna. Efter årets montage i A-suben är allt montagejobb färdigt.

TEXT OCH FOTO: ALEXANDER ÅBERG

Timo Körner, Siemens AG, använder en liten slipmaskin för att reparera skadorna på lågtrycksturbin 1 un-der revisionen på Forsmark 3.

Plus och minus för årets revisionerFORSMARK 2

DATUM: 25 maj till 26 juni

STÖRSTA JOBB: Inspektion av tre

lågtrycksturbiner på turbin 21

PLUS: Viljan att ställa upp när det

behövs

MINUS: En insexskruv fastnade

i en ventil och orsakade en

revisionsförlängning på elva dygn

FORSMARK 3

DATUM: 27 juli till 19 september

STÖRSTA JOBB: Bytet av hög-

trycksturbinen

PLUS: Upptäckten av en defekt

vibrationsmätstuts

MINUS: Vid provningen av

styrstavsförlängare skedde en

krock med två styrstavar

”Det finns en entusiasm att hitta lösningar.”Kenneth Stensson, revisionsprojektledare på Forsmark 3

Vattnet som cirkulerar i sprink-lersystemet (322) i Forsmark 3:s reaktor kyls konstant. Kylnings-funktionen bygger på kretsar, som kyler varandra. 322-systemet kyls av mellankylsystemet för avställd reaktor (721) som i sin tur kyls av kylsystemet för avställd reaktor (712). Kretsarna bildar tillsammans en kedja, som under årets revision har förstärkts.

– I 322-systemet har vi mon-terat nya rör med större dimen-sioner, det ger ett ökat flöde av vatten och därmed kylning. Vi har också bytt värmeväxlare både i 721- och i 322-systemet, berättar Peter.

En värmeväxlare kyler vatten genom att det kalla vattnet leder kylan, via plattorna i växlaren, till det varma vattnet som då svalnar.

Tätare plåtar– I de nya värmeväxlarna sitter plattorna tätare och formen på plattorna är optimerad, vilket ger en bättre kylning, säger Peter.

Kylkedjan finns på båda sidor om det kontrollerade området. 712-systemet hanterar havsvat-ten och där följer havets bihang med på köpet, bland annat


RH/SP är en del av övergångspla-nerna och innebär att kylsys-temet för avställd reaktor (RH) kopplas ihop med sprinklersys-temet för reaktorinneslutningen

Under årets revision på Ringhals 4 var ett av de stora och tidskrävande projekten RH/SP som innebär att två befintliga säkerhetssystem byggs ihop till ett som blir mer än dubbelt så bra. Projektet genomfördes på ett effektivt sätt och R4 kunde, delvis tack vare det, återstartas före tidplan.

(SP). Syftet är att skapa ytterligare redundans för kylning av reak-torn när den är avställd. Projektet genomfördes redan 2013 på R3 och ska göras på R2 nästa år.


RINGHALS 1

DATUM: 23 mars till 22 juni

STÖRSTA JOBB: Projekt CAPE

med miljökvalificering och byte av

kablar

PLUS: Den största revisionen i

blockets historia genomfördes på

ett välplanerat sätt, inte minst

jobben i reaktorinneslutningen

MINUS: Revisionsförlängning med

elva dygn, främst beroende på en

otät ventil i resteffektkylsystemet

Två system blev ett på Ringhals 4Lennart Persson på Vattenfall

Services Nordic, som har varit montageledare för den meka-niska delen av projektet, både på R3 ifjol och R4 i år, är nöjd med hur projektet slutfördes.

Goda erfarenheter– Vi tog väl vara på de erfaren-heter som vi fick förra året och det gjorde att vi hade ett enklare genomförande i år. En annan orsak till att det gick snabbare på R4 var att projektet hade längre föreberedelsetid den här gången, säger han.

– Vi började redan i januari och hade gjort huvuddelen av rörmontaget och satt upp de nya infästningarna innan revisionen startade. Under revisionen var det huvudsakligen inkopplingen av systemet och provdriften kvar.

Samtidigt som säkerheten höjs med systemens ökade använd-ningsområden, förstärktes också jordbävningsskyddet i samband med montaget. Nya bättre in-fästningar användes och vid stöd som delas med andra system byggdes helt nya för sprinkler- och resteffektkylningen.

En sak som Lennart är nöjd med är att hela projektet satt

En erfarenhet, som hämtades från RH/SP på R3 2013, var att det sparade mycket tid att tillverka nya glidplattor till rörstöden istället för att modifiera de gamla. Glidplattan är den diskusformade saken överst på pelaren. Christian Allansson var en av dem som arbetade med montaget.

tillsammans i samma byggnad. Det gjorde att uppkomna pro-blem kunde lösas omedelbart. Samarbetet med skydd och drift fungerade också mycket bra.

Att så stora delar av projektet kunde göras som förmontage gjorde också att stråldoserna kun-de hållas nere. Efter att man kört reningsdriften i samband med av-ställningen stiger aktiviteten i de berörda utrymmena markant.

Klart snabbareTotalt arbetade ett 70-tal perso-ner med projektet, som genom-fördes cirka fem dygn fortare än på R3 2013. Kommer det då att gå ännu fortare på R2 nästa år?

– Nej det gör det kanske inte, säger Lennart, som ska leda mon-taget även där. R2 har en annan layout än trean och fyran och till det kommer att ett mycket stort antal arbeten ska göras samtidigt i samma utrymmen. Men vi hop-pas få med oss en stor del av den personal som jobbat i projektet nu och många av erfarenheterna vi gjort i år och förra året kom-mer till nytta även där.

TEXT: GÖSTA LARSEN

FOTO: BÖRJE FÖRSÄTER

RINGHALS 2

DATUM: 16 augusti och pågår

ännu när detta skrivs (återstart

enligt UMM 20 januari)

STÖRSTA JOBB: PORV –

ombyggnad av tryckhållarens

avblåsningsventiler

PLUS: Hela revisionsgenomföran-

det som, med tanke på mängden

arbeten och komplexiteten, gick

mycket bra

MINUS: Ett läckage i inneslutning-

ens bottenplåt har lett till kraftig

försening av revisionen, se sidan 21

RINGHALS 3

DATUM: 14 maj till 19 juni

STÖRSTA JOBB: Åtgärda dvärg-

brytarberoenden i relärummen

PLUS: Rekordsnabb urladdning av

härden och höll sedan planen

MINUS: Bränslepatroner som böjde

sig vid återstarten fördröjde upp-

gången till full effekt

RINGHALS 4

DATUM: 6 augusti till 1 oktober

STÖRSTA JOBB: RH/SP-projektet,

kylsystemet för avställd reaktor

(RH) kopplades ihop med

sprinkler systemet för

reaktorinneslutningen (SP)

PLUS: Höll planen och klarade

huvuddelen av revisionsmålen

MINUS: Två reaktorsnabbstopp vid

fasningen, de första på sju år


– Forsmarks och Ringhals kärn-kraftverk är stora arbetsplatser med många medarbetare. Jag vill gärna träffa så många som möjligt för att få ta del av deras tankar om arbetsplatsen och om verksamheten, säger Eva Hall-dén, vd på båda kraftverken.

Frukostmöten med vd har hållits på Ringhals sedan ett

En överraskande inbjudan dök nyligen upp i flödet av möteskallelser för några slumpmässigt utvalda medarbetare på Forsmark och Ringhals. Avsändaren var Eva Halldén, vd, som ville bjuda på frukost.

Frukostmöten på Forsmark och Ringhals är ett sätt för vd Eva Halldén att få tillfälle att möta och ta del av medarbetares tankar och frågor om verksamheten.

par år tillbaka och nu även på Forsmark. Av samtalet att döma kring frukostbordet i Forsmarks VIP-matsal är initiativet upp-skattat även av Forsmarks med-arbetare som slumpmässigt valts ut. Den enda gemensamma nämnaren är att de alla har fö-delsedag i samma månad som frukost mötet hålls.

Samtalet den här gången hand-lade bland annat om den ekono-miskt ansträngda situation Vat-tenfall befinner sig i och om den pågående organisationsöversynen som just nu görs på Forsmark.

Eva Halldén konstaterar att det inte finns några större kulturella skillnader mellan Ringhals och Forsmark, vilket innebär goda förutsättningar att kunna öka samverkan för att effektivisera verk sam heten.

– Ju mer lika vi gör saker, de-sto enklare blir det att göra mer tillsammans, säger hon.

Frukostmötena med vd kom-mer att hållas en gång i måna-den, till vilka ett 15-tal medarbe-tare bjuds in.

– Det är ett bra initiativ och tillfälle att få berätta och ställa frågor om verksamheten, säger Monica Andersson som jobbar med IT-säkerhet på Forsmarks avdelning för säker-het och miljö.

TEXT OCH FOTO:

SARA SÖDERSTRÖM


Frukost tillsammans med vd

Spännande teknikkurs på höstlovet

Alinde Torgny och Alice Torkelsson var två av de fyrtiotal tjejer i åttan, som använde tre

dagar av höstlovet till att lära sig mer om olika teknikgrenar på Ringhals. På instrument-

stationen fick de följa en instruktion för att löda fast rätt komponenter på rätt ställe till ett

blinkande hjärta.

Kursen Tjejer och teknik är en av satsningarna som görs för att locka unga till tekniska

utbildningar. Vi behöver en bra mix av både tjejer och killar som är kunniga ingenjörer och

tekniker i framtiden. 2013 var drygt var femte ringhalsare kvinna och målet för 2015 är att

drygt var fjärde ringhalsare ska vara kvinna.


Forsmarks skola blir TeknikcollegeForsmarks skola har certifierats som Teknikcollege.

– Jag hoppas att det leder till schyssta arbetstillfällen och samarbeten

med företag, säger Cedric Trost, elev på Forsmarks skola.

Med certifieringen vill skolan säkra Forsmarks och industriföretagens

behov av kvalificerad arbetskraft och ge eleverna en attraktiv utbildning.

Certifikatet innebär att skolan uppfyller de tio kriterier som krävs,

bland annat ett regionalt perspektiv, en tydlig profil och att vara en

tekniskt inriktad utbildning anpassad för industrins behov.

Teknikcollege är ett samarbete mellan bland annat Östhammars

kommun, Uppsala universitet, Forsmark, KSU, SKB, teknikkonsult-

bolaget ÅF och Uppsalahem.

Rivning på temakvällI framtiden ska de reaktorer som

blir gamla och tas ur drift rivas. Hur

detta planeras gå till berättade

Fredrik De la Gardie, SKB, vid en

temakväll för allmänheten på före-

tagets Östhammarskontor nyligen.

Fredrik De la Gardie är ordförande

i den rivningsgrupp med represen-

tanter från de olika kärnkrafts-

bolagen där informationsutbyte

om rivning sker. För Barsebäcks

kärnkraftverk med sina två reak-

torer pågår förberedelserna inför

rivningen.

Tanken är att det radioaktiva

rivningsavfallet

ska slutförvaras i

Forsmark. En ut-

byggnad av Slut-

förvaret för kort-

livat radioaktivt

avfall, SFR, plane-

ras därför.

Ringhals redo för WANO follow-upUppföljningen efter WANO:s granskning av Ringhals närmar sig. Under första veckan i mars återkommer WANO:s represen-tanter för en follow-up av de förbättringsområden som kon-staterades vid genomgången vid samma tidpunkt för två år sedan.

Syftet med granskningen är att lära av andras erfarenheter samt förbättra och förebygga brister som är baserade på verkliga hän-delser så att de inte upprepas här. Glädjande nog är fler och fler av de 17 förbättringsområden, som efter granskningen analy-serats och åtgärdats, avklarade eller går åt rätt håll. För SOER (Significant Operating Experience Report) görs ett omtag beroende på att WANO kommit ut med en ny riktlinje, men också för att framdriften varit sämre än önskat. – Vi ligger väl i fas med alla förbättringar från förra gransk-ningen när det gäller resurs-sättning och kostnader, säger Rickard Halldin, projektledare på Ringhals. Vissa områden kräver ökat fokus från stora de-lar av organisationen för att nå i mål, men prognosen är positiv. – Informationspaket med ut-bildningsmaterial finns på Ring-hals intranät. Alla chefer bör gå igenom materialet med sina medarbetare för att skapa insikt om var och hur man finner för-bättringar. WANO står för World Association of Nuclear Operators.

NOTERAT

Chefer fick obligatorisk utbildning om kärnkraft Under hösten har Nordens chefer på nivå N-2, som påverkar eller arbetar med kärnkraft, fått

utbilda sig. Syftet har varit att öka ledningens förståelse för verksamheten.

Ungefär 50 personer har deltagit i utbildningen som bestått av en halv dag om kärnteknikens

grunder och en hel dag om myndighetskunskap, säkerhetsledning och affärsmannaskap för kärn-

kraft. Även ett studiebesök till Forsmark och SKB:s slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall, SFR,

ingick. För innehållet ansvarade avdelningen Nuclear Oversight.

WANO granskar Forsmark 2015Förberedelserna har startat inför Forsmarks WANO-granskning i slutet av nästa år. I oktober träf-fades de utsedda funktionärerna, tillsammans med projektledare Henrik Runermark och Forsmarks värd för granskningen Thomas Heimbrand, för ett uppstartsmöte.

För att minimera eventuella bris-

ter inför kommande granskning

har funktionärerna för respektive

granskningsområden påbörjat ar-

betet med en så kallad gap-analys,

vilket innebär att man jämför

”nuläge” mot ”önskat läge” utifrån

WANO:s riktlinjer för nuclear exel-

lence. Analysen ska resultera i en

åtgärdsplan där arbetet påbörjas i

början av nästa år.

I början av april kommer repre-

sentanter från WANO till Forsmark

för att presentera gransknings-

uppdraget och bilda sig en upp-

fattning om anläggningen. Gransk-

ningen är planerad att genomföras

under perioden 19 oktober till 6

november 2015.

INGEN EFFEKTHÖJNING

PÅ FORSMARK 3

Med tanke på de låga elpri-serna på marknaden bedö-mer Forsmarks styrelse att det skulle kosta för mycket att gå vidare med nödvändi-ga åtgärder för att höja ef-fekten på Forsmark 3. Effekthöjningen tas därför bort ur gällande planering. Däremot kommer effekt-höjningen på Forsmark 1 att gå vidare som planerat.


För att ytterligare stärka

kärnkraftskompeten-

sen inom Region Nor-

den ges nu möjlighet till

kunskapsutbyte i form

arbetsrotation. All verk-

samhet inom Vattenfall

kärnkraft deltar i sats-

ningen. I första hand är

det medarbetare inom

drift, säkerhet, teknik och

underhåll som är mål-

gruppen.

Syftet med arbetsrota-

tionen är att man ska få

ett kunskapsutbyte mel-

lan de olika verksamhe-

terna inom kärnkraften

genom att under en tids-

begränsad period byta

arbetsplats. Personen

ges möjlighet att arbeta

med befintliga arbets-

uppgifter i ett nytt bolag,

få helt nya arbetsuppgif-

ter eller delta i projekt/

delprojekt. Medarbetaren

diskuterar behov och ut-

vecklingsplan tillsammans

med sin chef och väljer

sedan lämpligt ställe att

rotera till.

– För mig är det vik-

tigt att fortsätta utveckla

samarbetet och att dela

den stora kunskap som

finns samlad inom vår

svenska kärnkraft. Jag vill

uppmana så många som

möjligt att ta del av

denna möjlighet, säger

Torbjörn Wahlborg, chef

för Region Norden.

Ta chansen till arbets-rotation

I den kommersiella kärnkraftens svenska begynnelse, det vill säga när bland annat Ringhals och Forsmark byggdes på 1970- och 80-talet, styrdes mycket av arbetet centralt på Vattenfall. Inget konstigt med det, verken var tekniskt lika och centralt på Vattenfall fanns erfarenhet från bland annat utbyggnaden av vattenkraften. Efter utbyggna-den av kärnkraften avvecklade Vattenfall mycket av de cen-trala teknikkontoren och verken byggde upp egna.

– När politikerna rev upp 2010 som slutdatum för svensk kärn-kraft ökade underhållsbehovet inom kärnkraften drastiskt, säger Torbjörn Walhborg, chef för Vattenfall Region Nordic och CNO, Cheif Nuclear Officer.

Resultatet blev att Ringhals och Forsmark, men även Svensk Kärnbränslehantering, SKB, fått allt större egna organisationer.

– En grundtanke var att ver-ken skulle konkurrera kunskaps-mässigt för att nå excellens och sedan lära av varandra. Och det har fungerat. Men vi ser att de utmaningar Vattenfalls nordiska kärnkraftsverksamhet står inför i dag kräver att vi samarbetar och utnyttjar vår storlek. Det råder en oerhörd prispress på markna-den samtidigt som krav höjs och kostnader ökar. Vattenfall måste bli bättre på att dra nytta av de stordriftsfördelar vi har genom att vi driver flera verk. Därför har

representanter från svensk kärnkraftsindustri samverkar för att hitta effektiva och ändamåls-enliga lösningar på bland annat nya säkerhetskrav från Strålsä-kerhetsmyndigheten.

– Det är exempel på samar-betsformer och initiativ vi vill se mer av i framtiden. Det ska bli naturligt att medarbetare i hela Vattenfalls nordiska kärnkrafts-verksamhet har gemensamma projekt, säger Torbjörn och till-lägger:

– Det är inte något nytt, vi samarbetar redan i dag. Men vi kan bli bättre på det.

Samtidigt ska koncernstabens roll bli tydligare, med fokus på styrning, uppföljning samt att initiera och driva frågeställning-ar med lång tidshorisont.

– Den långsiktiga visionen är att samordning och samarbete ska bli naturligt mellan anlägg-ningarna och de gemensamma koncernfunktionerna, så att vi tillsammans kan hitta de bästa arbetssätten och lösningarna på framtida utmaningar”, avslutar Torbjörn.

TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN

FOTO: JEANETTE HÄGGLUND

Skalfördelar stärker VattenfallPrispress på marknaden samtidigt som krav höjs och kostnader ökar. Vattenfall ser mer samarbete inom koncernen som svar när energibranschen genomgår ett elddop. – Vattenfall måste dra nytta av de stordriftsförde-lar vi har, säger Torbjörn Wahlborg.

Torbjörn Wahlborg

ledningen tagit initiativ till ett projekt för att skapa förutsätt-ningar för mer samarbete mellan enheterna, säger Torbjörn.

Under 2014 har represen-tanter från hela Vattenfalls nordiska kärnkraftsverksamhet arbetat i projektet för att se hur samarbete över enhetsgränserna kan öka och om det behövs nya arbetssätt för att underlätta na-turligt samarbete. Tanken är att planerna ska börja förverkligas under nästa år.

Byta arbetsuppgifterFramför allt är det ökade samar-betet tänkt att ske direkt mellan enheterna inom Vattenfalls nordiska kärnkraftsverksamhet – inte centralstyrt. Alla detaljer är inte klara, men projekt-gruppen lyfter fram flera goda samarbetsexempel som vuxit fram fristående från projektet, och som liknar de samarbets-former projektet kommer att introducera. Bland annat införs ett rotationsprogram där medarbetare under en period byter arbetsplats och ibland även arbetsuppgifter. Program-met inkluderar hela Vattenfalls nordiska kärnkraftsverksamhet, men riktar sig i första hand till personer inom drift, säkerhet, teknik och underhåll. Läs mer här bredvid på sidan.

Ett annat exempel är Kärn-kraftsindustrins säkerhetsko-ordineringsgrupp, KSKG, där

”Det ska bli naturligt att medarbetare i hela Vattenfalls nordiska kärnkrafts-verksamhet har gemensamma projekt.”



Efter civilingenjörsutbildningen i energisystem respektive maskin-teknik sökte Malin Fritz och Rick-ard Magnusson arbete på Fors-mark som systemingenjörer på tvärteknikkontoret, FTT. Men det var inte vilken tjänst som helst, Forsmark sökte två personer vars syfte var att förstärka kompeten-sen inom samfunktion, analys

och reaktorsäkerhet. Tanken var att göra det genom en gedigen utbildningsplan kallad Särskild satsning under drygt ett år.

– En bättre introduktion till Forsmark och branschen kan man inte få, säger Malin. Rick-ard instämmer:

– Tjänsten överträffar mina förväntningar.

MALIN OCH RICKARD:

”Bättre introduktion till branschen kan man inte få”– Vi har fått den bästa introduktionen man kan få. Det tycker Malin Fritz och Rickard Magnusson som sedan ett år tillbaka är anställda av Forsmark och går programmet Särskild satsning. Utbildning varvat med arbetsrotation har gett dem kunskap, erfarenhet och ett brett kontaktnät inför arbetet på Forsmark.

NAMN: Malin Fritz

ÅLDER: 26 år

BOSTADSORT: Uppsala

UTBILDNING: Civilingenjör i energisystem

TITEL: Systemingenjör

Forsmarks Malin Fritz och Rickard Magnusson på studiebesök vid Vattenfalls tyska kärnkraftverk Brunsbüttel. – De förbereder avvecklingen av kraftverket. Det var sorgligt och personalen där var inte nöjda med nedläggnings-beslutet. Men ändå var de positiva och engagerade i sitt arbete, berättar de.


NAMN: Rickard Magnusson

ÅLDER: 25 år

BOSTADSORT: Öregrund

UTBILDNING: Civilingenjör i maskinteknik

TITEL: Systemingenjör

Satsningen innebar att de två nyanställda började utbildning-en med bland annat introduk-tionskurser. Därefter provade de på arbetsrotation.

Arbeta i skiftlag– Under en skiftperiod fick vi arbeta tillsammans med var sitt skiftlag. Det var mycket lärorikt

Varje år anordnas World Nuclear Universitys Summer Institute för

unga inom kärnkraftsbranschen. I år deltog tre forsmarkare och en

ringhalsare: Daniel Larsson härdfysiker på Forsmark 1, Ellen Sundin

gruppchef för reaktorsäkerhet inom tvärteknik, Mihhail Alifanov

systemingenjör inom elkraftunderhåll samt Carl-Gustav Renmarker

utvecklingsingenjör inom byggteknik och analys.

Kursen innehöll bland annat föreläsningar, studiebesök och

nätverkande inom branschen.

Utveckling för unga i branschen

Ellen SundinDaniel Larsson Mihhail Alifanov Carl-Gustav Renmarker

att få se saker i verkligheten. När vi senare fick prova på att vara revisionsrapportörer under en revision fick vi lära oss ännu mer, säger Rickard.

– Det var spännande att se så många arbeten som görs under revisionen och hur engagerade de som jobbade var i arbetet. Ar-betena var så samspelta och jag fick en annan förståelse för revi-sionsplaneringen, säger Malin.

Nytt perspektivProgrammet har också inklu-derat kurser i allmän generator-utbildning, reaktorunderhåll och övertygande presentatio-ner. Det är bara några axplock i den långa listan som följdes upp med arbetsrotation hos Nuclear Oversight and Fleet Manage-ment i Solna.

– De är ägarens oberoende tillsyn av verksamheten i säker-hetsfrågor och fångar även upp samordningsfrågor. Vi deltog vid olika möten i både Forsmark och Ringhals och fick se Forsmark ur ett nytt perspektiv. Vi fick också uppgiften att jämföra de båda kärnkraftverkens reaktor-säkerhetsprogram och kompo-nentersättning, berättar de.

Under året har de också hunnit med ett veckolångt stu-diebesök vid Vattenfalls kärn-kraftverk Brunsbüttel i Tyskland. Sist i programmet är en veckas benchmarking i Ringhals där syf-tet är att jämföra verken gällande anläggningskonstruktionsfrågor.

– Ringhals har kommit längre i de här frågorna så vi ska lära oss av dem och förhoppningsvis få till ett bättre samarbete för vårt kontors räkning, säger Malin.

I december avslutas program-met och vid årsskiftet ska Malin och Rickard placeras ut i någon av FTT:s grupper.

TEXT: ELIN BERGQVIST

FOTO: KLAUS-DIETER BRANDT


Marie Johansson, utvecklingsingenjör

– Ansvaret för mina tidigare arbetsuppgifter

ligger nu till största delen på nya grupper och

enheter i den nya organisationen. I dag arbetar

jag både som teknikplanerare

och tekniksamordnare. Det finns

fortfarande frågor som inte är

klarställda, alla förändringarna

har ännu inte satt sig tillräckligt

för att kunna utvärderas.

Jari Alatalo, förrådstekniker

– För mig blev det ingen större skillnad,

bortsett från att det har blivit många mö-

ten om detta. Förrådet ligger nu under en

större avdelning, Underhåll,

och vi har fått en ny chef.

Men det dagliga arbetet i

förrådet har inte påverkats.

Lars-Göran Sjöström, revisionsledare

– För mig personligen har det blivit en förbätt-

ring, nu arbetar jag ”mitt i smeten”. Mest positivt

är att vi nu har en gemensam planeringsfunktion,

vilket gör att revisionerna blir en

Ringhals angelägenhet och inte en

blockange lägenhet. Jag tycker

också det är bra att Underhåll,

där jag var tidigare, har fått ett

tydligare ansvar för anläggningen.


Hur har omorganisationen påverkat dig?

Ett år med ny organisation – hur har det gått?Förväntningarna var stora på Ringhals nya organisation när den sjösattes vid årsskiftet. Den skulle bidra till ett säkrare, enklare och effektivare Ringhals. Nu, nästan ett år senare, visar utvärderingarna att mycket är på plats men att det återstår en del arbete för att alla förändringar ska nå ut i hela organisationen.

Vad händer vid en förändring?I omvälvande förändringar som till exempel en omorganisation påverkas alla individer. Vi följer ett visst mönster, som brukar kallas förändrings-kurvan, men det tar olika lång tid för oss att ta sig igenom de olika stadierna. När vi har accepterat och förstår vad förändringen innebär för oss ökar arbetsenergin igen.

Vilka är avdelningarna?

RQ Säkerhet, kvalitet och miljö

RT Teknik

RR Planering, revision och projekt

Chockfas Lugna kroppen, avvakta handling och beslut

Reaktionsfas Aktivt lyssnande, inåt och utåt

Reparationsfas Aktiva val

Nyorientering

RQ:s utvärdering, som snart är färdig, visar att det finns en del kvar att förbättra men att det över-lag fungerar väl och enligt plan.

– Spontant kände jag mig rätt lugn när jag hade läst den, säger Ringhals vice vd Björn Linde. De flesta förbättringspunkterna har vi vetat om sedan första kvartalet i år och där pågår arbete. Både RQ och SSM, som snart lämnar sin inspektionsrapport, konstaterar att arbetet går framåt.

Den största förändringen har avdelningarna RT och RR genomgått. Även om det finns på papper har roller, ansvar och flöden ännu inte trängt igenom hela organisationen, utan det behöver sätta sig bättre. En del

tycker exempelvis att det är svårt att veta vilka på RT man ska vända sig till med frågorna man tidigare ställde till blockets tek-nikkontor.

– Jag vet att det jobbas inten-sivt med detta och att det kon-tinuerligt sker framsteg. Det är stora förändringar och det gäller att vara uthållig i förändrings-arbetet. När vi går in i nästa år vill jag att det ska vara tydligt för alla hur vi ska arbeta.

Trots implementering av ny organisation har Ringhals leve-rerat mycket bra under 2014, ett exempel är de väl genomförda revisionerna.

– Många har gått utanför sitt nya ansvarsområde och hjälpt sina kollegor. Det är väldigt bra och visar på ett samarbete och ett ansvarstagande som är nödvän-digt och glädjande, betonar Björn.

Ledningsgruppen följer arbe-tet och nästa höst gör RQ ännu en utvärdering.

TEXT: CHARLOTTA ELDELIND

FOTO: ANNIKA ÖRNBORG

– Det gäller att vara uthållig i förändrings-arbetet, säger Ringhals vice vd Björn Linde.


… SVEN-ANDERS ANDERSSON. Du deltog i omorganisa-tionen på Ringhals och är nu på Forsmark för att leda organisationsöversynen. Vad händer just nu på Forsmark?– Vi har bemannat samtliga delprojekt och har nästan hundra medarbetare involve-rade i utredningsarbetet som kommer att pågå i två etap-per. Den första ska resultera i en tidig anmälan till Strål-säkerhetsmyndigheten (SSM) i mitten av februari. Den an-dra ska vara klar i mitten av maj och resultera i en anmä-lan till SSM. Forsmarks nya organisation ska driftsättas i november 2015. Parallellt pågår en analys av samor-ganisation mellan Forsmarks och Ringhals staber. Varför görs omorganisationen?– Vi måste hantera de utma-ningar som vi står inför med fortsatt låga elpriser samti-digt som våra kostnader ökar. Många av de ökade kostna-derna ligger utanför vår möj-lighet att påverka direkt, till exempel höjda skatter och avgifter för kärnkraften och skärpta myndighetskrav. Det innebär att vi måste jobba desto intensivare med delar som vi kan påverka. Hur går det till?– Det handlar bland annat om att jobba enklare och effektivare, utnyttja syner-gieffekter mellan Forsmark och Ringhals, och även med andra delar inom Vattenfall och SKB. Samtidigt ska vi kunna upprätthålla en säker och stabil produktion. För att kunna göra det måste vi bland annat se över organi-sationen i Forsmark för att understödja effektivitet, för-enkling och samarbete.

Hallå där…

Ett år med ny organisation – hur har det gått?

Nyorientering Koncernchef på turné

OM MAGNUS HALL

Var bor du? – Jag bor i Linköping och i veckorna tillbringar jag rätt mycket tid i Stockholm.

Hur håller du formen? – Jag bor nära och håller igång med Friskis&Svettis.

Vad får dig att skratta? – TV-serien Kvarteret Skatan får mig att gap-skratta.

Hur tillbringar du helst en söndag?– På söndagar läser jag Da-gens Nyheter och Svenska Dagbladet. Därefter blir det en promenad med min fru Mona och vår hund. På kvällen tränar jag och ibland kan det bli lite arbete.

En 54-årig trebarnsfar med rötter i Småland och skogsindustrin. Det är den korta presentationen av Magnus Hall. Han är civilingenjör i industriell ekonomi och kommer närmast från Holmen, där han varit marknadschef, koncernchef och vd.

Magnus Hall har, i egenskap av representant för industrin, varit delaktig i diskussionerna om ny kärnkraft i Sverige. Han gör ingen hemlighet av att han gillar kärnkraft.

– Det vore konstigt om jag som vd för Vattenfall inte gjorde det. Kärnkraft är viktigt för ett land som Sverige, säger han.

Ny visionEn av Magnus Halls viktigaste uppgifter är att fatta beslut om var Vattenfall ska vara om tio år. Den nya strategin och visionen ska dras i styrelsen några gånger och dessutom ska den gås igenom med regeringen innan den är klar och ska implementeras i verksamheten.

Arbetet med framtidsvisionen är Vattenfalls enskilt viktigaste fråga.– För mig är det viktigt att alla känner delaktighet och ägarskap

i visionen. Vi ska inte bygga några luftslott utan skapa drivkraft, förståelse och förändring, säger Magnus Hall.

TEXT: ANNA EK OCH KATARIINA GÜVEN FOTO: LASSE MODIN

Magnus Hall, Vattenfalls nya koncernchef, började sitt nya uppdrag med att lyssna. Under hösten träffade han ett stort antal vattenfallare på 16 orter i en Speakers’ Corner-turné. Öppenhet är ett av hans främsta ledord och han svarade gärna på medarbetarnas frågor.

Magnus Hall tillträdde som ny vd för Vattenfallkoncernen den 1 oktober.




På besök i ett levande FukushimaI september besökte Tomas Lundqvist från Forsmarks erfarenhets-återföringskontor och Johan Gustafsson från reaktorsäkerhetsgruppen Fukushima. Resan anordnades genom Young Generation, ett nätverk för unga inom kärnkraft. – Det är en väldigt levande plats, berättar Tomas.

Tillsammans med sin YG-grupp från andra kärntekniska anläggningar besökte Tomas och Johan bland annat kärnkraftverket Daiichi, som drabbades hårdast av jord-bävningen och den efterföljande tsunamin 2011. De guidade turerna anordnades av Fukushimaverkens ägare, Tokyo Electric Power Company (TEPCO).

– Jag hade aldrig förväntat mig att det skulle vara så mycket folk där. Flera tusen människor som arbetade, berättar Johan.

En stor del av det pågående arbetet vid Daiichi är relaterat till vatten. Det byggs vat-tenförvaringstankar och reningsanläggning-ar för kontaminerat vatten. Arbeten pågår också med att hindra grundvattnet från att tränga in i byggnaderna, för då kommer det ut kontaminerat.

– De förberedde även arbeten med att dra en ledning i marken runt fyra av de härd-skadade blocken. Ledningarna ska sedan frysa marken och därigenom hindra grund-vattnet från att tränga in, berättar Tomas.

Människorna berörde mestEfter Fukushimaolyckan evakuerades drygt 145 000 människor. Både Johan och Tomas berättar att människornas historier från olyckan berörde mest.

– Det var jordbävningen och tsunamin som krävde 15 000 människoliv, inte kärnkrafts-olyckan. Vi stod vid en tågstation och blickade ut över skadade hus när vår guide berättade att ”förr fanns det byggnader överallt, men nu är allting borta”, säger Tomas.

– Det såg inte så allvarligt ut men när folk berättade att det tidigare fanns hus och

FAKTA Fukushima

Daiichi (Fukushima 1) består av sex kokvattenreaktorer och Daini (Fukushima 2) består av fyra kok-vattenreaktorer. Kraftverken ligger cirka en mil ifrån varandra.

Den 11 mars 2011 utsattes kraftver-ken för en kraftig jordbävning med en efterföljande tsunami som slog ut både de ordinarie kylsystemen och reservkylsystemen vid Daiichi. Under de följande dagarna drabbades reak-tor 1, 2 och 3 av härdsmälta, medan reaktor 4 fick härdskador. Reaktor 5 och 6 undvek härdskador. Ingen av de sex reaktorerna är i dag i drift.

Samtliga fyra av Dainis rektorer drabbades av tsunamin och klarade sig från härdskador men är inte i drift i dag.

Cirka 15 000 personer omkom till följd av jordbävningen och tsunamin. Ingen omkom i samband med kärnkraftsolyckan.

Daini och Daiichi ligger 60 kilometer från staden Fukushima, som är belä-gen cirka 25 mil norr om Tokyo på en av Japans största öar, Honshu. Båda kraftverken drivs av Tokyo Electric Power Company (TEPCO).

Johan Gustafsson och Tomas Lundqvist har många intryck med sig hem från resan till Japan. Besöket anordnade de själva tillsammans med sin YG-grupp.

”Jag hade aldrig förväntat mig att det skulle vara så mycket folk där. Flera tusen människor som arbetade.”


byggnader, där det nu var helt tomt, då för-stod man, säger Johan.

Invånarna i vissa zoner i närområdet runt kärnkraftverken får i dag flytta tillbaka. Men det är inte enbart positivt, berättar Johan.

– När myndigheterna beslutar att invånar-na får flytta tillbaka så kan de inte längre få betalt för dubbelt boende, men i närområdet fungerar inte alltid gas, vatten eller avlopp. Och de kan inte sälja heller, för ingen vill köpa bostäder där. Sådana problem verkade det finnas många av.

Förutom besöket vid Daiichi åkte gruppen även till Daini som drabbades av tsunamin men inte av härdskador. De träffade även en sociologiprofessor vid ett besök anordnat i samarbete med universitetet i Fukushima.

– Han hade gjort en enkätundersökning om den japanska befolkningens kunskap om Fukushima. De fick svara på frågor som ”Hur mycket ris har blivit otjänligt att äta?” och majoriteten uppskattade högre värden än de verkliga, säger Tomas.

Tomas och Johan menar att okunskapen kring olyckan och kärnkraft kan vara svår att hantera.

– Det är ett ganska svårt ämne. Strålning är inte lätt att sätta sig in i om man inte job-bat med det eller pluggat det. För oss är det ganska självklart men det är många saker vi tar för givet, säger Johan.

– Jag kunde berätta för mina vänner att jag ”drog några mikrosievert” vid besöket och många undrade om det var mycket, då sa jag att vi förmodligen tog mer dos på flygresan hem, säger Tomas.

Planerade besöket självaStudiebesöket i Fukushima har helt planerats av Tomas och Johans YG-grupp.

– Många var inställda på att åka till Tjerno-byl, men det var kaos i Ukraina och situatio-

På besök i ett levande Fukushima

Gruppen besökte bland annat reaktorinneslutning-en i Daini 4. Kraftverket drabbades av tsunamin men inte av härdsmälta. Ingen av Dainis fyra reak-torer är i dag i drift och det är inte heller beslutat huruvida de kommer att driftsättas igen.

Analysarbetet för eventuella ersättnings- reaktorerDet svenska elsystemet står

inför stora utmaningar när da-

gens kärnkraftverk tas ur drift.

Vattenfall bedriver ett omfat-

tande analysarbete för att få

fram förutsättningarna kring

hur dessa bäst ersätts. En del

i det arbetet är att analysera

förutsättningarna för eventuel-

la ersättningsreaktorer. Vatten-

fall inledde i januari 2014 sam-

råd enligt miljöbalken om att

bygga en eller två reaktorer vid

Ringhals. Sedan tidigare finns

även en ansökan inlämnad till

Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Arbetet har gett oss vär-

defull kunskap om de utma-

ningar det skulle innebära om

det beslutades om ersätt-

ningsreaktorer, säger Mats

Ladeborn, chef för Vattenfalls

kärnkraftsutveckling.

Med anledning av den nya

regeringens energiöverens-

kommelse, där regeringen slår

fast att den vill att Vattenfalls

planer för ny kärnkraft avbryts,

ses analysarbetet nu över.

– Vi dokumenterar nu våra

slutsatser så långt och tar

inga nya steg, förklarar Mats.

Under hösten har markun-

dersökningar genomförts ut-

anför Ringhals. Detta syftar

till att lära känna de bergme-

kaniska egenskaperna, något

som är vär-

defullt oav-

sett vilken

typ av elpro-

duktion som

kan komma

att bli aktuell

i framtiden.

nen blev bara värre. De guidade turerna som vi åkte med på är inte öppna för alla, och det kan nog vara svårt för dem som inte är i bran-schen att få åka med på en guidad tur, säger Johan.

TEXT: ALEXANDER ÅBERG

FOTO: ALEXANDER ÅBERG OCH TEPCO

Byn Tomioka ligger vid kusten nära Fukushima verken. Jordbävningen och tsunamin orsakade svåra skador i byn som i dag är obebodd, de 15 000 invånarna evakuerades efter kärnkraftsolyckan. Foto: Tomas Lundqvist

Det pågår många byggarbeten på Fukushima-området, bland annat den här byggnationen av personalutrymmen för dem som arbetar i området.

Foto

: Len

nart

Str

öm



– Jag ser det som en energibesparing att komma med idéer som löser problem, säger Annika Ljungberg. Det sparar min egen frustration över att saker inte funkar och besparar även andra att slösa sin energi på onödigt krångliga arbetssätt.

Annika är anställd i gruppen RSS1 som jobbar med operativt skydd på Ringhals 1 och 2. I våras beslutade man inom grup-pen att på allvar göra en uppryckning av hanteringen av förslag som lämnats in inom ramen för idéverksamheten. Det har resulte-rat i att Annika och flera andra medarbetare sedan dess har fått belöningar för sina idéer.

– Vi på RSS hade alltför stor backlogg av inlämnade förslag som väntade på bedöm-ning så vi beslutade att ta krafttag för att minska eftersläpningen, säger Henrik Rön-nelius, gruppchef för RSS1. Goda idéer är

Det börjar oftast med irritation. Det är något som inte fungerar, som hänger upp sig eller stjäl tid. Ur detta föds en idé som stöts och blöts, och så småningom resulterar i en lösning på problemet.


ARBETSPLATSREPORTAGE

Alla är vinnare när förslag till förbättringar tas till vara:

”Goda idéer är energibesparande”VEM KAN

LÄMNA IDÉER?Alla medarbetare i Vattenfall är

välkomna med idéer. Det gäller även entreprenörer, praktikanter, konsulter

och kunder. Beroende på var du jobbar kan det skilja hur man går till väga för att lämna in en idé. Oftast hanteras

detta via intranätet, i annat fall kan du vända dig till din chef.

I Forsmark används systemet ERFKA.

Ett budskap som syns. Mattias Heljebäck demonstrerar hur avspärrningsgardinen fungerar. Kraftiga mag-neter håller gardinen på plats på dörren och i plastfickor kan tilläggsskyltar sättas.

Tack vare Annika Ljungbergs skåpsidé är det numera ordning på fallskyddsdämpare, fallskydds-block och selar.


viktiga för verksamheten, ger ett kreativt klimat i arbetsgruppen och innebär bespa-ringar och effektivitet för företaget.

Tänk enkeltDe enkla idéerna är ofta de bästa. Ett exempel på en förändring som var ganska enkel att införa är Annikas idé som förenklat och för-bättrat utlämningen av fallskyddsutrustning.

– I vårt uppdrag ligger att tillhandahålla säker fallskyddsutrustning till alla som ska jobba på hög höjd i anläggningen, men vi hade ett serviceproblem, berättar Annika. Vi hade inget bra system för att hålla ordning på utrustningen.

Lösningen blev låsta förvaringsskåp. Var och en som behöver utrustningen får nume-ra kvittera ut nyckel på skyddsexpeditionen till ett skåp där det finns godkänd och avsökt fallskyddsutrustning inklusive storleksan-passad sele.

– Summan skåpen kostade i inköp tjänade vi snabbt in bara genom att svinnet av fall-skyddsutrustning minskade markant, säger Annika. Folk är mer rädda om utrustningen nu och vi har fått en säkrare hantering.

I händelsernas centrum– I vårt jobb är vi ofta ute i anläggningen. Vi träffar mycket folk, finns till hands i skydds-frågor och servar på olika sätt. Då blir det naturligt att man själv också får ögonen på vad som inte fungerar riktigt bra, säger Per Crona som en av förklaringarna till varför just deras grupp lämnar in många idéer.

En idé som Per har belönats för är en mo-bil kontorscontainer för skyddsgrupperna som lyfts på plats i reaktorinneslutningen under revisionerna på R2, R3 och R4. Con-tainern innehåller skrivbordsarbetsplats, instrument och avsökningsutrustning samt nätverksuppkopplad dator och kameraskär-mar för övervakning.

– Vi flyttar helt enkelt ut ett kontor i hän-delsernas centrum. Folk vet då att de alltid kan få tag i skyddspersonal där. Dessutom har vi själva fått en bättre arbetsmiljö och en samlad plats för vår utrustning, säger Per.


Alla är vinnare när förslag till förbättringar tas till vara:

”Goda idéer är energibesparande”

Ibland är det svårt att veta vem inom gruppen som kom på idén från början, men det har mindre betydelse.

– Man sitter tillsammans vid fikat och spå-nar, alla kan vara med och bidra, säger Per. Sedan brukar det falla sig naturligt att det är den av oss vars verksamhetsområde idén lig-ger närmast som jobbar vidare med förslaget och ser om det går att genomföra.

En gardin som synsFör några år sedan hände ett tillbud då obehörig personal gick in i utrymmen där röntgenundersökning pågick, utan att observera varningsskyltarna. Det satte igång tankeverksamheten hos skyddsgruppen. Hur skulle detta kunna förhindras?

– Vi på Ringhals är ju något av världs-mästare i skyltning, men mängden skyltar gör att man kan blir blind för vad skyltarna egentligen säger, menar Henrik. Det är lätt att missa om det tillkommit en extra skylt bredvid de andra.

Lösningen blev en avspärrningsgardin av övertydlig modell som täcker hela dörrbla-det och handtaget, omöjlig att missa med trycket Tillträde förbjudet.

– Idén fick jag från en barnsäkerhetsav-spärrning man kan sätta för trappor, berät-tar Mattias Heljebäck. Jag vände mig till ett lokalt företag i Kungsäter som jobbar med

tekniska textilier och nu tillverkar de av-spärrningsgardiner åt oss.

Lön för mödanInlämnade idéer som förverkligas får en pengabelöning enligt en beräkningsmodell som är gemensam inom Vattenfall.

– Pengarna är så klart uppskattade och trevliga att få, säger Per. Men det finns också ett värde i att se att det man föreslagit tas väl emot och verkligen löser det där problemet som man irriterade sig på.

– Oftast är det lätt att få gehör för sina idéer, säger Jimmy Olausson, som varit en-gagerad i flera förslag som förverkligats och belönats. Men det krävs att man själv är aktiv och beredd att driva frågorna vidare. Det gäl-ler att tänka nytt och komma bort ifrån ”så här har vi alltid gjort”.

TEXT: YVONNE JONSSON

FOTO: BÖRJE FÖRSÄTER

Ett kontor i kompaktformat. Skyddsgruppens mobila kontorscontainer, för tillfället uppställd i reaktorinne-slutningen på Ringhals 2, är en naturlig samlingspunkt under revisionstid. Här ses Henrik Rönnelius, An-nika Ljungberg och idégivaren Per Crona.

Spårbarhet och ordning råder numera, när man får kvittera ut nyckel till iordningställda förvaringsskåp med fallskyddsutrustning.

”Man sitter tillsammans vid fikat och spånar, alla kan vara med och bidra.”


Vinden blåser genom barrskogen och blå-bärsriset har antagit höstens gula färger när vi följer med Niklas Heneryd, ansvarig för Platsförvaltning Forsmark, ut i markerna. Han vandrar med stora stövelsteg ner mot en av de små gölar som ligger inom det tänkta slutförvarsområdet. Här trivs både gölgroda och orkidén gulyxne, några av Forsmarks rödlistade arter. Men så här års har grodorna för länge sedan gått i vinterdvala och de små gulgröna orkidéerna har blommat över.

Tillstånds- prövning pågårSKB:s ansökningar om att få bygga Kärnbränsleförvaret i Forsmark och inkapslings- anläggningen i Oskarshamn lämnades in för tre år sedan. De prövas nu av både Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhets-myndigheten.

Det är hela systemet för att slutför-vara använt kärnbränsle som gran-skas av myndigheterna. Samman-lagt omfattar ansökningarna mer än 10 000 sidor. – Det är ett oerhört omfattande material som spänner över många ämnesområden och belyser många aspekter av slutförvaring av använt kärnbränsle. Därför är det inte kon-stigt om det kommer många frågor, säger SKB:s projektledare för till-ståndsprövningen, Helene Åhsberg. Frågorna besvaras i form av kom-pletteringar och ett stort antal så-dana har redan skickats in. Höstens kompletteringar har handlat om så olika saker som klimatfrågor, natur-miljön i Forsmark och möjligheterna att höja vattennivåer i känsliga våt-marker på konstgjord väg (se artikel här intill) samt kopparkorrosion.

Fem ja krävs När ansökningarna till sist anses vara kompletta kommer de att kun-göras. Kungörandet är en första milstolpe på vägen mot de fem ja som behövs för att tillstånd ska be-viljas. Efter huvudförhandling i Mark- och miljödomstolen kommer domstolen samt Strålsäkerhetsmyndigheten att rekommendera regeringen att antingen tillstyrka eller avslå ansök-ningarna. Innan regeringen till sist fattar det avgörande beslutet tillfrå-gas även Östhammars kommun (om Kärnbränsleförvaret) och Oskars-hamns kommun (om inkapslingsan-läggningen).

Helene Åhsberg är SKB:s projektle-dare för tillståndsprövningen.

Med känsla för naturen

I Forsmark ska höga naturvärden samexistera med vad som kan bli ett av Sveriges största industriprojekt – bygget av ett kärnbränsleförvar. På Svensk Kärnbränslehantering har miljöarbetet hög prioritet och känslan för platsen är stark.

– Det är en fantastisk plats som är speciell på många sätt. Mycket tack vare närheten till kärnkraftverket har den förblivit väldigt orörd. Landskapet har präglats av en kraftig landhöjning och kalkhalten i moränen ger en speciell flora som liknar den på Gotland, Öland och kring Storsjön i Jämtland, förkla-rar Niklas entusiastiskt.

Men det är också den plats där SKB vill bygga Kärnbränsleförvaret. Och på senare år har företagets miljöarbete handlat mycket om att fundera över hur de hotade arterna och de ovanliga miljöerna ska skyddas från påverkan vid ett framtida bygge.

TEMA: MILJÖ


TEMA: MILJÖVattenfall jobbar aktivt

med miljöfrågor för att uppnå minsta möjliga påverkan på miljön.

Om några av sätten berättar vi på temasidorna i detta

nummer av Reaktion.

”Kalkhalten i moränen ger en speciell flora som liknar den på Gotland, Öland och kring Storsjön i Jämtland.”


Vid just den här gölen finns ett antal vita rör nerstuckna i marken, resterna av det lyckade infiltrationsförsök som genomfördes sommaren 2013.

– Rikkärren där gulyxne trivs kan drabbas av en grundvattensänkning när vi bygger förvaret nere i berget. För att motverka det vill vi kunna tillföra vatten på konstgjord väg. Det låter lätt i teorin men det är något som aldrig tidigare har gjorts med det här syftet, berättar Niklas.

Lyckat försökVid försöket pumpades vatten genom en perforerad slang och fick rinna genom den kalkhaltiga marken ner i gölen. Resul-taten visade att metoden fungerar. Samti-digt som vattennivåerna ökade i och runt omkring just den här gölen, minskade de vid andra liknande gölar denna torra och varma sommar.

– Det här är en utmaning för oss helt klart. Men efter det här försöket känner vi att vi är på god väg att lösa detta. Risken för att en grundvattensänkning får någon effekt är i re-aliteten ganska liten. Om det trots allt inträf-

far har vi goda förutsättningar att lyckas mot-verka konsekvenserna av det, säger Niklas.

Sex nya gölarNär det gäller gölgrodan har man kommit ännu längre. Här vet man att det kommer att uppstå en påverkan genom att en av de gölar där grodorna lever i dag måste fyllas igen när ovanjordsanläggningen till Kärnbräns-leförvaret byggs. Som kompensation har SKB anlagt sex nya gölar. I flera av dessa har gölgrodor redan flyttat in och i en göl vet man säkert att de även lyckats föröka sig.

Vad säger Niklas Heneryd till dem som undrar hur man kan lägga ner så mycket tid och energi på att rädda några grodor och en ovanlig blomma, när huvuduppgiften är att bygga ett slutförvar för hela Sveriges an-vända kärnbränsle?

– Jag har full förståelse för att man kan tänka så, men det är så här vår lagstiftning ser ut. Det är vad vi har att förhålla oss till och vi försöker göra vårt bästa för att så långt det är möjligt begränsa slutförvarets påver-kan på naturvärdena i området.TEXT: EVA NEVELIUS BUSKHE FOTO: LASSE MODIN

FAKTA ArtskyddsförordningenI artskyddsförordningen sägs att fridlysta arter inte får dödas eller skadas. Deras levnadsmiljöer får inte heller förstöras. För att fylla igen den göl där gölgrodan finns i samband med bygget av Kärn-bränsleförvaret krävs dispens från artskyddsförordningen. Även för gulyxne krävs dispens.

Niklas Heneryd, ansvarig för Plats-förvaltning Forsmark, rör sig gärna ute i markerna i Forsmark. Han brinner för att bevara naturvärdena på platsen även vid bygget av ett framtida kärnbränsleförvar.


FAKTA GölgrodaGölgrodan är fem till tio centimeter lång, grön-brun till färgen och har ett kväkande läte. Gölgrodor finns i större delen av Europa men före-kommer i Sverige endast vid nor-ra Upplandskusten och fridlystes 1985. I dag räknar man med att det finns 10 000 gölgrodor i Uppland. Den trivs bäst i grunda gölar som värms upp om våren.

Foto

: Las

se M

odi

nFo

to E

lina

Meu

ller

FAKTA Gulyxne Gulyxne är en orkidé med kort blomstängel. Den blommar i juni-juli med gul-gröna blommor och blir runt en decimeter hög. I hela lan-det finns ungefär 20 000 plantor med gulyxne på drygt 100 platser, huvudförekomsten i Gästrikland och norra Upplandskusten. Gulyxne trivs i riktigt blöta marker.



TEMA: MILJÖ

Miljöfokuserat kärnbränsleVattenfall Nuclear Fuels långsiktiga satsning på höga miljökrav minskar kärnkraftens ekologiska fotspår.

Utvinning av uran har historiskt sett varit omgärdad av relativt stor miljöpåverkan. Och trots att gruvorna i dag drivs med helt andra miljökrav och större miljömedveten-het än för 50 år sedan är brytningen fortfa-rande ett av de områden inom kärnkraften som orsakar den största miljöpåverkan.

– Det betyder att inköp av bränsle är ett av de områden där vi kan minska vår totala miljöpåverkan mest, säger Andreas Lidén, kvalitets- och miljöchef för Vattenfall Nuclear Fuel.

Genom ett långsiktigt miljöarbete har Vattenfall Nuclear Fuel redan i dag bland an-nat fasat ut vissa leverantörer av anriknings-tjänster till fördel för leverantörer med bättre miljöprestanda. Vattenfalls produktion av kärnkraftsel miljövarudeklareras sedan flera år enligt den internationella standarden Environmental Product Declaration, EPD. Rapporterna är offentliga och kan läsas via Vattenfalls hemsida.

– Till exempel har utsläpp av växthusgaser från anrikningen av vårt uran minskat med runt två tredjedelar sedan 2010. Tidigare stod urananrikningen för den näst största delen av utsläpp av växthusgaser för hela produk-tionsledet av kärnkraftsel, säger Andreas.

Kontroll på varje stegProcessen att tillverka kärnbränsle kan i stora drag delas upp i fyra skilda steg, där uranet successivt omvandlas från råmaterial till kärn-bränsle. Varje steg har sina miljöutmaningar.

I det första utvinns uran via någon form av gruvbrytning. Det handlar om dagbrott, underjordsanläggningar, så kallade In Situ-

lakning eller som biprodukt vid utvinning av andra mineraler.

– Miljöpåverkan från de olika metoderna skiljer sig markant åt. Vattenfall Nuclear Fuel gör regelbundna kontroller av att uranbrytningen hos våra leverantörer följer de höga krav vi ställer på grundvattenhan-tering, CSR, miljö, säkerhet och arbets-förhållanden. Vi har till exempel valt att prioritera leverantörer som utnyttjar den ur utsläppshänseende mycket fördelaktiga utvinningsmetoden In Situ-lakning, säger Andreas.

I nästa steg konverteras uranet till gas, för att i det tredje steget kunna anrikas så att det kan användas i den typ av reaktorer som finns i Sverige. Slutligen tillverkas urankutsar som placeras i de bränsleelement som laddas i reaktorerna.

– Vattenfall köper varje komponent för sig för att på så sätt ha kontroll över hela kedjan. Genom att ständigt se över våra leverantörer och de metoder de använder, och ställa höga miljökrav på det bränsle vi köper har vi lyck-ats att nästintill halvera kärnkraftens totala miljöpåverkan, säger Andreas.

Men det finns mer att göra.– Att återanvända redan utvunnet uran

är ett mycket effektivt sätt att reducera kärn-kraftens miljöpåverkan. Vattenfall Nuclear Fuel har sedan länge använt så kallad åter-anrikad tail, det vill säga att man använder det utarmade uran som normalt utgör en restprodukt i anrikningssteget. Men vi utre-der också andra sätt att återanvända redan utvunnet uran, säger Andreas.

TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN

FOTO: MARTIN AMFT

Varifrån kommer uranet?Vattenfall köper för närvarande sitt uran av leverantörer som har gru-vor i fem länder: Kanada, Namibia, Australien, Ryssland och Kazak-stan. Ungefär 20 procent kommer från respektive land.

Kort om In Situ-lakningIn Situ-lakning, ISL, anses vara det mest miljövänliga sättet att bryta uran. Utvinningen sker genom att en lakningsvätska sprutas ner i berggrunden via borrhåll. Laknings-vätskan löser uranet ur berget och pumpas därefter upp igen tillsam-mans med uranet. Med metoden kan mellan 60 och 80 procent av uranet i berget utvinnas.

Andreas Lidén, kvalitets- och miljöchef för Vattenfall Nuclear Fuel.


Påverkar effekthöjningen av Forsmarks reaktorer fiskarna i Forsmarks skärgård och vilken betydelse får detta på fiskbestånden i området? Den frågan ska Sveriges Lantbruksuniversitet besvara. I december presenterar de en rapport som ligger till grund för de studier som ska genomföras när Forsmarks totala effekthöjning är klar.

kylvattnet från F3 ligger på samma nivå som tidigare.

– När Forsmarks totala effekthöjning är klar kommer vi att göra ytterligare en lika-dan studie för att se om det fått några effek-ter på fiskbeståndet i området, säger Anders.

Förstudien visar bland annat att abborrar-na i området växer snabbare än i övriga Öster-sjön då de vandrar ut och in i Biotestsjön och tillgodogör sig värmen. Flera fiskarter lockas av det varmare vattnet vid utloppet från Bio-testsjön, till exempel mört och strömming. Vid den kommande studien ställs bland an-nat frågor som: Lockas fisken ännu mer när vattnet är ännu varmare? Hur påverkas fis-kens rekryteringsmiljöer av ökade kylvatten-strömmar och av högre vattentemperaturer?

– Det ska bli spännande att se resultaten från undersökningarna och få en bild om hur fiskbestånden ser ut i Forsmark, säger Anders.

TEXT: ELIN BERGQVIST

FOTO: SARA SÖDERSTRÖM

Biotestsjön i Forsmark består av ett kvadratkilometer stort vattenområde omgärdat av öar som sammanbun-dits med kraftiga vallar. Hit pumpas kylvattnet från Forsmark 1 och 2. Kyl-vattnet från Forsmark 3 pumpas ut i en separat kanal intill sjön.

Anders Adill och Staffan Westerberg från Sveriges Lantbruksuniversitet, insti-tutionen för akvatiska resurser, på en provfiskerunda vid Forsmarks Biotestsjö.

FAKTA Biotestsjön

Kärnkraftverk kräver stora mängder kylvatten. I Forsmark tas vatten från Östersjön in i verken via en kylvat-tenkanal. När kylvatten passerar genom kraftverket höjs vattentem-peraturen med cirka tio grader. Från Forsmark 1 och 2 pumpas kylvattnet ut till Östersjön igen genom en lång bergstunnel och därefter via ett in-vallat vattenområde, den så kallade Biotestsjön. Utloppet med kylvatten från Forsmark 3 går i en separat tunnel. Biotestsjön i Forsmark var färdig-byggd 1977. Den är en unik förete-else som ibland kallas för ett forsk-ningsakvarium i jätteformat. Fram till 2004 fanns fiskgaller uppsatta vid sjöns utlopp till havet. Ingen fisk större än tio centimeter kunde då ta sig genom gallret och fiskbeståndet avgränsades i sjön. Fiskeriverket be-drev en omfattande forskning i Bio-testsjön kring varmvatteneffekterna på djurlivet. I dag görs inte längre några större forskningar i området. Kustlabora-toriet gör kontrollundersökningar enligt ett kontrollprogram som inne-fattar bland annat provtagning från bottenfaunan, provfiske, åldersana-lys samt yngelundersökningar. Fors-marks Kraftgrupp gör regelbundna radiologiska kontroller i området. Övrig forskning som görs i sjön står främst forskare från olika universi-tet för.

TEMA: MILJÖ

Hur påverkas fiskbeståndet?

Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, redovi-sar en rapport om fiskbeståndet i Forsmarks kylvattenutloppsområde. Studien ligger till grund för att se om effekthöjningen av Fors-marks reaktorer, med högre kylvattenflöde och varmare kylvatten som följd, påverkar fiskbeståndet i området. Studien har pågått under fem års tid, 2009–2014.

– Ett av miljödomstolens krav för att be-vilja effekthöjningen var att det görs en stu-die för att se om effekthöjningen har någon inverkan på fiskfaunan samt fiskbestånden i området i området, säger Anders Adill, pro-jektledare vid SLU som ansvarar för studien.

Mätningar som gjorts visar att tempe-raturen på kylvattnet från Forsmark 1 och 2 nu ligger cirka nio grader högre än det omgivande havet mot cirka tio grader högre innan effekthöjningen. Temperaturen på

Foto

: FK

A a

rkiv

bild



I över 40 år har marinbiologer hållit koll på vad som händer i kustområdet vid Ringhals. Provfiske och insamling av flora och fauna flera gånger om året är några av metoderna. Men fram till sommaren 2013 var djur- och växtlivet i de upp till 20 meter djupa svallbassängerna på kraftverksområdet helt okänt. Även om kontroller förstås gjorts vid kylvattenutsläppet.

– Det har varit svårt att komma åt bas-sängerna, vattnet är väldigt turbulent och strömmande, förklarar Ulrika Bothin, miljö-ingenjör på Ringhals.

Förra sommaren yppade sig dock tillfället när både Ringhals 3 och 4 stod stilla samti-digt för revision. Ett krav i miljöprövningen av Ringhals 4 var att kontrollera förekom-

Främmande arter i svenska vattenRinghals havsmiljö och påverkan kartlagd

Blåskrabbor, japanska jätteostron och svartmunnade smörbultar. Allt fler främmande arter i havet oroar. På Ringhals har man dock bokstav-ligen gått till botten för att kartlägga problemet. Genom att för första gången någonsin dyka i svallbassängerna. – Väldigt spännande, men vi hittade inget annat än det som redan finns längs Västkusten, konstaterar Björn Fagerholm, marinbiolog på Kustlaboratoriet, som följde dykningarna.

sten av främmande och skadliga, så kallade invasiva arter, i närheten av anläggningen.

För att kunna genomföra undersökningen av svallbassängerna hyrdes yrkesdykare in för den tekniskt svåra uppgiften.

– De gick ner med kamera medan jag kunde stå på land och leda jobbet via en mo-nitor, berättar Björn.

Uppmärksammat fyndResultatet blev dock inte särskilt alarmerande, några nya arter hade inte lockats till det varma vattnet. Bara tidigare kända, som exempelvis japanskt jätteostron, algen rödsvansing och sargassotång, som redan finns på Västkusten hittades. Däremot höjde nog en och annan på ögonbrynen åt rubrikerna i höstas om en blås-krabba utanför Ringhals. Den återfanns i den rutinmässiga musselinsamling som gjordes

vid Ustö, strax söder om Vendelsö, i början av september i år. Krabban, ingående i över hundratalet andra invasiva arter, kan föröka sig rekordsnabbt och har ibland jämförts med trädgårdarnas gissel – mördarsnigeln.

– Normalt finns krabban i Asien, men förekommer också i Engelska kanalen. Såvitt jag känner till har bara ett fynd i Sverige gjorts tidigare, säger Björn.

Fyndet i höstas är dock inget som kan kopplas till Ringhals verksamhet. Den hit-tades också utanför det något uppvärmda havsområde som kylvattnet orsakar.

– De arter vi hittar där finns också på andra platser längs Västkusten, ett par kilo-meter ut är det heller ingen skillnad i vatten-temperatur, säger Björn.

Snarare är det mänskliga aktiviteter som fört hit de objudna gästerna, menar han.

– Invasiva arter som exempelvis japanska jätteostronet, sargassotång och troligen även blåskrabban har importerats. Stora mängder japanska ostron har tagits in till europeiska odlingar, jag skulle säga att det uteslutande beror på detta.

Fortsatt fokusBåde Björn och Ulrika menar att det omfat-tande kontrollprogram som finns gör att en ny art snabbt skulle upptäckas. Dessutom kommer också kontrollerna att utökas.

– Vi har föreslagit länsstyrelsen att vi ska fortsätta dyka i en av svallbassängerna vart tredje år, och väntar nu svar från myndighe-ten, berättar Ulrika.

Det ligger också i linje med EU-parlamen-tets beslut att kartlägga och ta fram hand-lingsplaner mot invasiva arter i Europa.

TEXT: JAN SÖDERLIND

TEMA: MILJÖ

Från land kunde marinbiolog Björn Fagerholm följa och instruera dykarna om vad som skulle hämtas upp för undersökning. Roger Lindblom, yrkesdykare på Dyk&Båt, hämtar här algprov från intagskanalen för R1-2. Foto: Ulrika Bothin

Den här krabaten, en blås-krabba funnen utanför Ringhals, orsakade medie-rubriker i september i år. Foto: Anders Wernbo

Ulrika Bothin, miljöingenjör på Ringhals, och Björn Fagerholm, marinbiolog på Kustlaboratoriet. Foto: Jan Söderlind



Dags för målsamtal

”Den svenska kärnkraftens klimatnytta uppstår i våra grannländer.”Daniel Westlén

NOTERAT

R2 kontrollerar bottenplåtenRinghals 2 genomförde vid revisionsslutet en rutinmässig täthetsprovning av reaktorinneslut-ningen (CAT) med godkänt resultat. Provningen gällde gasläckage. Sam-tidigt noterades dock att läckaget av vatten genom inneslutningens bottenplåt, som man haft under ett antal år, hade ökat. Läckan har nu identifierats och reparerats. Vid allmänna kontrol-ler av plåtens status har ett antal mindre gropar i plåten konstate-rats. För att fastställa om sådana förekommer på andra ställen utökas kontrollerna, vilket innebär att ytterligare delar av bottenplåten behöver friläggas. Eftersom plåten täcks av flera decimeter tjock betong är arbetet omfattande. Analyser pågår för att klarställa skadeorsaken, liksom analyser och åtgärder för ytterligare förstärkningar av inneslutnings-barriären.

Seminarium för unga inom kärnkraftDen 2–3 oktober hölls Young Ge-

nerations (YG) mittseminarium på

Forsmark. Organisationen verkar

för att unga inom kärnkraften ska

lära av varandra och skaffa sig

kontakter inom branschen.

YG anordnar uppstarts-, mitt- och

avslutningsseminarier för sina

medlemmar. Det var fem år sedan

Forsmark senast var värd för mitt-

seminariet.

Under seminariet kunde besö-

karna bland annatlyssna till Daniel

Westlén, F3C, som studerat det

europeiska kraftsystemet i sin tidi-

gare tjänst vid Vattenfall, Thomas

Smed som pratade om anlägg-

ningsdynamik och Martin Luthan-

ders föreläsning om Vattenfalls

analysarbete för eventuella ersätt-

ningsreaktorer.

Daniel Westlén föreläste om svensk kärnkraft och det nordeuropeiska kraftsystemet.

Under perioden 1 december till 28

februari kommer alla medarbetare

på Vattenfall att kallas till det årliga

utvecklingssamtalet, målsamtalet

eller medarbetarsamtal. Namnen kan

variera. Men gemensamt för alla,

oavsett namn, är att samtalen syf-

tar till att medarbetare och chef i

lugn och ro ska sätta sig ner för att

prata om hur det fungerar på jobbet.

Dessutom går man igenom hur med-

arbetarens individuella mål kan bidra

till förbättrade prestationer och

resultat i företaget.

”Tycker ni att det går bra för Ringhals?”, inledde vd

Eva Halldén med att fråga publiken vid de årliga per-

sonalmötena.

Svaren varierade och Eva förklarade varför hon

tycker att det går bra just nu. Väl genomförda revi-

sioner, en stabil produktion och mycket bra koll på

kostnaderna. Samtidigt gör de låga elpriserna att

vi alla behöver jobba mer med effektiviseringar och

minska våra kostnader.

Ett nytt inslag på personalmötena var att publiken fick tycka till i olika frågor via mentometerknappar.

Nytt för i år är att medarbetaren själv, både före och efter målsamtalet, lägger in de

överenskomna personliga målen i ett nytt digitalt system, Success Factor. Dokumentet,

Performance Agreement, skrivs under och kvitteras digitalt av medarbetaren och chefen.

Det digitala systemet nås via Vattenfall intranät eller via respektive organisations intranät.

Läs mer på Vattenfall intranet:

Att arbeta på Vattenfall/Performance mgmt

Välbesökta personalmöten med viktiga ämnen

RINGHALS VIKTIGASTE FOKUS FÖR 2015

➔ Säker och stabil drift➔ Övergångsplanerna och stresstesterna➔ Minska antalet arbetsolyckor som leder

till sjukskrivning➔ Effektiviseringar och samverkan med Forsmark

Illu

stra

tion:

Chr

isti

na A

nder

sson


Men vi börjar, som sig bör, i början. Hon kom hit 1991. Efter fyraårig teknisk linje var det antingen Forsmark eller Sandvik i Gimo som var målet. Forsmark drog det längsta strået.

– Det lockade mer att jobba här. Jag hade gjort praktik på Forsmark och sökte sedan till instrumentverkstaden, som i dag är Forsmarks avdelning för kontrollutrustning (FMK).

Som kvinna på en mansdomi-nerad arbetsplats fick hon bevisa lite mer, menar hon.

gruppchef och fortsatte som det till januari i år.

– Efter att ha varit chef i några år såg jag det som stimulerande att komma tillbaka till det jag uppskattade mest som instru-menttekniker: revisionerna. Därför sökte jag en tjänst som revisionsprojektledare.

Med en bakgrund i teknik och personalfrågor är Victoria i prin-cip en mall för en projektledare. Men hur är en bra revisionspro-jektledare?

– Man måste kunna sam-arbeta och lyssna in alla olika kategorier av människor. Man

”Det fanns ingen tvekan”Victoria Davidsson, revisionsprojektledare på Forsmark 1, pratar snabbt och kontrollerat. Vilket är enkelt förklarat: hon har mycket att berätta. Vi träffas på hennes kontor i FM-centret mellan Forsmarksverken. Nästa års revision på Forsmark 1 är lång, men med en revision i bagaget och 23 års erfarenhet från Forsmark är Victoria redo.

– Alla får ju jobba sig in på ett eller annat sätt, men som kvinna kanske man får göra det lite mer. Men det handlar om vilka krav man sätter på sig själv också, att vilja leverera. Jag var van från gymnasiet, de två första åren var vi sex tjejer och 28 killar. De två sista åren var jag ensam tjej i min klass.

På FMK blev Victoria kvar till 2003, då hon började som kompetensutvecklare på Fors-mark. Efter fem år flyttade hon internt igen, denna gång till en projektledartjänst på teknikpro-jektavdelningen. 2011 blev hon

behöver en drivkraft också, tri-vas med att fånga upp frågor och se till att de betas av.

Varvar ner genom att höja pulsenRevisionsarbetet är roligt tack vare det höga tempot, menar Victoria. Men även hon behöver lugn och ro, och då använder hon löpskor eller skidor.

– Jag är jättenöjd över att ha klarat midnattsloppet (en mil) under 55 minuter. Motion är ju säsongsbetonat så under vintrarna är det längdskidor eller långfärdsskridskor som gäller.

När hon ser på sport är det också skidor, dock tillsammans med gevär, som är favoriten.

– Tävlingen är ibland inte av-gjord förrän sista skottet, de åker som dårar och måste ändå lyckas skjuta snyggt. Just avvägningen:


PROFILEN

”Frågorna måste upp på bordet, direkt. Ju tidigare man fångar upp och börjar jobba med dem, desto bättre är det.”


tänksam. Hennes sämsta egen-skap? Den tar lite längre tid. Och hon ändrar sig emellanåt.

– Jag är tidsoptimist. Sen har jag ett kontrollbehov också men där har jag blivit bättre, säger hon med ett skratt.

– Det kan ju vara en bra egen-skap. Men det får inte slå över. Jag har övat också, när man sit-ter som chef måste man delegera för att hinna med det som för-väntas av en.

Avslutningsvis pratar vi före-bilder. Inspiration. Det är enk-lare att svara på vad, snarare än vem, som inspirerar.

– Att utvecklas. Dels att ut-veckla mig själv men också att utveckla verksamheten.

Tids nog kommer svaret på vem som inspirerar: Pia Sund-hage, tränare för det svenska damlandslaget i fotboll.

– Hon fick kalla sig Pelle för att få vara med och spela fotboll för att det ansågs vara en pojksport. Hon valde sin egen väg, även om den inte alltid var den enkla.

TEXT OCH FOTO: ALEXANDER ÅBERG

VICTORIA DAVIDSSON

ÅLDER: 44

FAMILJ: Döttrarna Tilde, 13, och Elsa, 10. Kärleken heter Lennart.

YRKE: Revisionsprojektledare för Forsmark 1

AVDELNING: Forsmarks underhållsplanering

DET GÖR MIG GLAD: Umgås med mina vänner

DET GÖR MIG UPPRÖRD: Orättvisor

FAVORITORD: Kärlek

AVSKYR LJUDET AV: Motorsåg

DRÖMRESEMÅL: Bora Bora (Franska Polynesien)

OM JAG INTE HADE JOBBAT PÅ FORSMARK: Då hade jag job-bat inom vården som kirurg eller specialist

FAVORITFILM: Notting Hill

hur hårt kan de åka och ändå skjuta bra? Det är spännande.

Resor är ett stort intresse. Med ett skratt säger Victoria att ”det ska vara varmt”.

– Bästa resminnet är nog Mal-diverna, en plats som verkligen ser ut som på foto. Storstäder lockar också.

Och nog kan avkoppling behövas. Nästa år väntar en 35 dygn lång revision på Forsmark 1.

– Bland annat ska fyra låg-trycksförvärmare bytas ut och sex lågtrycksturbiner skovlas om. Det blir många arbeten på turbinsidan, men även många kontroller och provningar på reaktorsidan.

Med sig till revisionen 2015 har Victoria färsk kunskap och lagrad erfarenhet.

– Min viktigaste erfarenhet är årets revisionsarbete. Andra de-lar som kommer till nytta är min förståelse för olika verksamheter som instrument, eller underhåll. Från jobbet som kompetensut-vecklare tar jag med mig min personkännedom.

Omtänksam tidsoptimistRevisionen på Forsmark 1 var den första av årets avställningar. Och den lärde Victoria mycket.

– Frågorna måste upp på bor-det, direkt. Ju tidigare man fångar upp och börjar jobba med dem, desto bättre är det. Det är också viktigt, det märkte jag, att upp-märksamma de starka insatserna. Det går inte alltid bra, och de da-garna när det går sämre är det bra att få en boost genom att prata om de positiva erfarenheterna.

Victoria tog över jobbet has-tigt. Jonas Ferm som skulle ha varit revisionsprojektledare bör-jade en annan tjänst.

– När Jonas försvann så fördes diskussionen om jag skulle ta över. Jag tänkte direkt att ”det är väl lika bra att hoppa på det med en gång”. Jag visste att jag skulle ha stöd från mina kollegor och revisionsorganisationen. Det fanns ingen tvekan.

– Extra roligt var det ju såklart att revisionen gick så bra som den gjorde. Nu kan jag bygga upp förväntningar på mig själv.

På frågan om sin bästa egen-skap svarar Victoria snabbt: om-

Jan Greisz har från den första decem-ber utsetts till ny chef för teknikavdel-ningen på Forsmark (FT). Han kommer närmast från tjänsten som chef för Nu-clear Oversight & Fleet Management inom Vat-tenfall Region Norden. Jan har sedan 1990 arbe-tat på en rad olika posi-tioner inom Vattenfall.

Tomas Eriksson är sedan den 6 oktober ny miljöingenjör på Forsmarks avdel-ning Säkerhet och miljö. Tomas kommer närmast från Sandvik Material Technology i Sandviken, där han arbetat som mil-jö- och säkerhetschef.

TACK

Tack för all uppvaktning vid vår pen-sionering. Det har varit många minnes-värda år tillsammans med alla trevliga arbetskamrater på Ringhals. Rolf Sandberg och Ulf Andersson

Tack VBS och Ringhals personal för den fina avtackningen och presenten i samband med min pensionering. Kenneth Persson, Löner

Tack alla arbetskamrater för den fina uppvaktningen på min sista arbets-dag på RSA. Det blev mycket tankar och känslor så tacket kom inte riktigt fram. Många kramar till er alla. Patrik Halldén

UTMÄRKELSER

Bergsprängartangon får Vattenfalls kulturarvsstipendium Erik Hallberg, historiker vid Göteborgs Universitet, har tilldelats Vattenfalls kulturarvsstipendium på 30 000 kro-nor för att studera mötet mellan inflyt-tade norrlänningar och den halländska landsbygdsbefolkningen när Ringhals byggdes på 1970-talet. Veckans stora nöje var då ”bergsprängartangon” i Värö. Tidigare har Erik Hallberg skrivit boken ”När kärnkraften kom till byn”, utgiven av Hallands kul-turhistoriska museum i Varberg 2014 i samar-bete med Ringhals och Värö-Stråvalla hem-bygdsförening.

FOLK

PÅ NYA UPPDRAG

Jessica Bergström, fysioterapeut och ergonom, är ny arbetsmiljöingenjör på enheten Miljö inom Ringhals skyddsav-delning (RSM). Hon kom-mer även vara counter-part för Industrial Safety när WANO gör follow up på Ringhals i början av nästa år.

Från och med den första oktober är Göran Persson utlånad till SKB för att jobba med drift- och säkerhetsfrågor. Bakgrunden finns bland annat i WA-NO-granskningen och det föreläggan-de som SKB fick av Strålsäkerhets-myndigheten i april 2014. Göran Persson har de senaste sju åren varit vice vd på Forsmark, och dessförinnan produk-tionschef först på Fors-mark 1 och sedan på Forsmark 2.

Lars Berglund har från den första okto-ber utsetts till ny vice vd på Forsmark. Lars har tidigare arbetat som chef för driftled-ningsstaben vid Forsmark 3, chef för Forsmark 1 och som chef för teknik-avdelningen (FT).

Eric Ramenblad, chef på teknikkontoret Härd och bränsle (FTB), är sedan sep-tember ny projektledare för FOSH Sam-manhållande (Forsmarks säkerhetshöj-ning). Han kommer att dela sin arbetstid mellan FOSH och strate-giska frågor på FTB. Eric har tidigare arbetat med bränslefrågor och härdnä-ra säkerhetsanalyser på Vattenfall Nuclear Fuel.

Sofia Nilsson, tidigare gruppchef för utveckling och utbildning på dokumen-tationsavdelningen på Forsmark (FGCU), är se-dan den 24 november ny safeguardhandläggare på avdelningen för härd och bränsle (FTBR).

Fredrik Eriksson, tidigare chef för er-farenhetsåterföringskontoret på tek-nikenheten, är sedan oktober ny bi-trädande driftchef på Forsmark 3. Han kommer även att vara counter-part för driftverksamhe-ten under WANO peer review 2015.

Har du börjat ett nytt jobb, fått ett nytt uppdrag eller en utmärkelse? Kanske har du rekryterat en ny medarbetare? Under den här vinjetten vill vi i varje nummer av tidningen kortfattat presentera människor på nya befattningar och i andra sammanhang som kan vara intressant för oss i kärnkraftsbranschen.

Skicka in en text (max 300 tecken) och en porträttbild till Folk. Glöm inte att tala om vem du är och var vi kan få tag i dig, ifall vi har frågor. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i materialet.

E-post: [email protected]


Driftpersonal i forskning om ”svarta svanar”Den 25 juli 2006 inträffar en störning på Forsmark 1. Händelsen får stor uppmärksamhet i tv och tidningar som rapporterar om tekniska brister och dålig säkerhetskultur. Margaretha Engström, som arbetar på Vattenfall Research and Development AB, såg händelsen i ett helt annat perspektiv. I stället för att fokusera på det som inte fungerat valde hon att se allt som faktiskt fungerat bra i denna svåra stund. Hon började forska om svåra driftsituationer vid svenska kärnkraftverk. Nu finns resultatet av hennes forskning sammanställt i doktorsavhandlingen Yrkeskunnande som säkerhetsmetod.

Erfarenhet och väl fungerande samspel är viktiga parametrar när teknologie doktor Margaretha Engström definierar driftperso-nalens yrkeskunnande som säkerhetsmetod. Efter sju års arbete är hennes studie av svåra drift situationer vid svenska kärnkraftverk klar.

I studien kan man bland annat läsa om ”svarta svanar” – oväntade händelser som kan få stor inverkan och för vilka det inte finns några generella motmedel. Om det har hon pratat med skiftchefer på Forsmark och Ringhals. Därtill har hon intervjuat skiftlagspersonal om deras erfarenheter. Hon ställde öppna frågor och bad dem berätta om sitt yrkeskunnande.

– De ville gärna dela med sig av både kunskaper och erfarenheter. Fram träder en bild av ödmjuka yrkesstolta medarbetare och betydelsen av deras tysta kunskap, säger Margaretha.

Med tyst kunskap menar hon erfarenhet och förståelse för hur regler och instruktio-ner ska användas på rätt nivå i olika situatio-ner som kan uppstå.

– Där ingår det som inte kan uttalas såsom handgrepp vilka måste förstås av kroppen, säger hon.

Alla kände anläggningenEn grå höstdag kommer Margaretha till Forsmark för att berätta om sitt forsknings-resultat. Här jobbade hon i tolv år, bland annat som utbildningschef och chef för besöksverksamheten, under 1970- och 1980-talet innan hon började arbeta med strategiska frågor i samband med Vattenfalls dåvarande omorganisation.

Hon berättar om tiden innan Forsmark driftsattes, då medarbetare kunde röra sig fritt i anläggningen och alla visste hur den

såg ut på riktig och överallt. Mycket har änd-rats sedan dess.

– Alla slags förändringar har betydelse för kompetensuppbyggandet. De som job-bat länge vet hur man ska göra och att man inte kan skriva instruktioner för allt, säger Margaretha.

Enligt henne innebär för många och omfattande instruktioner att det blir för de-taljrikt, vilket gör att medarbetare riskerar att tappa helhetsuppfattningen. Kunskap i praktikenI sin studie reflekterar Margaretha över det ständiga arbetet med att utveckla säkerheten på svenska kärnkraftverk. Hon flyttar fokus från det vi vet och kan förutse till det oförut-sägbara, till exempel händelsen den 25 juli. Vidare till de insatser som gjordes av det ak-tuella skiftlagets och Forsmark 2:s operatörer vid tillfället, så kallade rätthandlingar. Det menar Margaretha är ett tydligt tecken på ett gott yrkeskunnande.

Syftet med Margarethas forskning är att visa vikten av människors kunnande och då inte enbart teoretisk kunskap.

– När det gäller behövs riktig kunskap, det vill säga förståelse för hur kunskapen ska an-vändas, säger hon.

Det handlar om praktisk kompetens, att instinktivt veta vad som behöver göras för att en driftincident inte ska utvecklas till ett driftavbrott. Oförutsedda situationer krä-ver improvisation i ett erfaret och samspelt arbetslag, vilket föranleder Margaretha att fundera på hur en del tjänster tillsätts.

– Kanske ställer vi för höga krav på teo-retiska kunskaper. Vi borde exempelvis bli bättre på att rekrytera lokalt i förhoppningen att få behålla personalen länge. Det är ett sätt att uppnå den kontinuitet som visat sig vara så viktig i sammanhanget, säger Margaretha.

Om det och om andra slutsatser av sin forskning vill hon berätta för chefer och med-arbetare på Forsmark. En föreläsning på temat planeras under våren som också är tidpunk-ten för Margarethas pensionering.

– Det känns fint att avsluta arbetslivet med detta som jag hoppas ska ha betydelse för det fortsatta arbetet med att utveckla säkerheten på kärnkraftverken – också för sådana händelser vi inte kan förutse, säger Margaretha.

TEXT OCH FOTO: SARA SÖDERSTRÖM

Kort om studiens resultat• Yrkeskunnande är viktigt vid

oväntade händelser och därmed för säkerheten.

• Yrkeskunnande byggs över tid i konkreta handlingar i en fungerande praxis.

• Formaliserad kunskap är en inträdesbiljett till att utveckla yrkeskunnande.

• Tidigare lösningar på problem och lyckosamt hanterande av ovanliga driftsituationer bör hållas vid liv.

• Vid rekrytering av tekniker bör första urvalskriteriet vara praktiska personer.

• Kontinuerlig rekrytering behövs för att inte få ett glapp i genera-tionskurvan där yrkeskunnandet är olika långt utvecklat.

• För att behålla personal med gott yrkeskunnande föreslås prioritering av tjänstesökande från eller med koppling till orten.

• Styrning med formaliserade krav och mätbara mål når inte yrkes-kunnande och kan dessutom skymma det.

• Personal och andra intressenter inom kärnkraft, som inte själva har praktiskt driftkunnande från kärnkraftverk, behöver bli medvetna om yrkeskunnandets betydelse för säkerheten.

• Förståelsen för yrkeskunnandets förmedlingsvillkor bör spridas till de grupper som påverkar förutsättningarna för formandet av kunskap på kärnkraftverken.

UTBLICK



Malin Engvall, instruktör, KSU– Vi kan samla på oss massor av erfarenhet men det i sig är ingen garanti för en för-bättrad säkerhet. För att en erfarenhet ska vara lärande och kunna bidra till en ökad

säkerhet är det viktigt att indi-viden reflekte-rar över erfa-renheten och kommunicerar den utåt.

Anders Österman, anläggnings- och säkerhets-ingenjör, SKB– Jag tror att erfarenhet inom ett yrkesområde också le-der till djupare förståelse för varför det är viktigt att alltid arbeta för förbättrad säker-het. Ett sätt att göra det är att använda det vi kallar för sä-kerhetshöjande metoder, eller på engelska ”Human Perfor-mance Tools”.

Niklas Wahlqvist, turbinoperatör, Forsmark– Att ta vara på våra sam-

lade erfaren-heter och kun-skaper är vårt största verktyg för att ständigt höja säker- heten.

Per-Ola Karlsson, processoperatör, Ringhals– Jag har en bild av hur det kan se ut redan innan jag är på plats. Man känner till vilka risker och problem som kan uppstå vid en viss situation.

Hur ser du på sam-bandet mellan erfarenhet och förbättrad säkerhet?

?Fråga 4

I våras blev Margaretha Engströms doktorsav-handling Yrkeskunnande som säkerhetsmetod klar. – Jag har fått väldigt god respons på boken från både drift- och säkerhetspersonal som ställer sig bakom mina slutsatser, säger författaren.



NAMN

ADRESS

Nästan en av fem svenskar upp-lever vad man i dagligt tal kallar höstdepression. Men runt tre procent får så starka symtom att de uppfyller kriterierna för de-pression, som då kallas årstids-bunden depression – Seasonal

Det är mörkt nu– men det blir ljusare igenSå här mitt i den mörkaste årstiden upplever många en ökad trötthet. Hur påverkad du blir av mörkret beror på sömnhormonet melatonin och på dina arvsanlag. Men din livsstil spelar också stor roll.

Affective Disorder (SAD). SAD existerar knappt i länderna runt ekvatorn, men är vanligare ju längre norr- respektive söderut man kommer.

Störd dygnsrytmNär det mörknar bildas sömn-hormonet melatonin i kroppen. Melatoninproduktionen avbryts först när en tillräckligt stor ljusmängd når ögat. Om du får för lite dagsljus blir melatonin-produktionen störd, och du blir trött och energilös. Förmågan att bilda melatonin sjunker med åren och gör både nattarbete och de mörka vintrarna skadli-gare ju äldre du blir.

För skiftarbetare är den störda dygnsrytmen ett vanligt problem. Ämnesomsättningen sjunker på natten, medan mela-toninproduktionen har sin topp klockan 03–04. Detta är ultimata förutsättningar vid sömn, men kan leda till stor trötthet vid nattskift. Det är nästan omöjligt att ”vända på dygnet” ens vid många nattskift i följd.

Höstdepression innebär stor trötthet, även om du sover mer än vanligt. Tröttheten i sin tur ger koncentrationssvårigheter, och många blir också håglösa och all-mänt nedstämda. Ett vanligt sym-tom är ett sug efter kolhydrater, i synnerhet socker och stärkelse. Att ge efter för detta innebär en mycket kortsiktig lindring, och skapar istället ett beroende.

Som tur är finns det mycket du kan göra själv för att lindra höstdepression.

Det nödvändiga ljusetViktigast är att vara ute under dygnets ljusa timmar. Även en mulen dag är ljuset utomhus många gånger starkare än god belysning inomhus. En halv-timmes promenad varje dag, helst vid lunchtid, kan göra stor skillnad. Undvik solglasögon eftersom det är via ögat som du tillgodogör dig ljuset.

Väl inomhus ska det vara ordentligt ljust. Utöver vanlig belysning kan du använda en ljusterapilampa, som effektivt simulerar kraftigt dagsljus och sätter stopp för melatoninpro-duktionen.

För den som är hårt drabbad kan det vara lämpligt med sol- eller skidsemester på vinterhalv-året. En lite mer kontroversiell, men vanlig, behandlingsmetod är att ta melatonin som kosttillskott.

Kosten påverkarKosten kan också, som nästan alltid, göra skillnad. Se till att få i dig tillräckligt med vitaminer och mineraler. D-vitaminbrist är vanligt under vinterhalvåret. Välj livsmedel rika på D-vitamin, till exempel fet fisk och lätta mjölkprodukter som normalt D-vitaminberikas, och komplettera gärna med kosttillskott.

Att träning och aktivitet hjäl-per mot det mesta vet vi. Ändå är detta faktum så svårt att ta till sig – kanske för att det kräver ett avsteg från den bekväma soffan. Den som motionerar en timme tre gånger i veckan kom-mer att uppleva en stor effekt. Men en halvtimmes promenad om dagen är betydligt bättre än ingenting.

I övrigt är det bara att må så bra man kan under dessa mör-kaste veckor. Gör dem ljusare med tända ljus, goda vänner, bra film och aktiviteter som gör dig glad. Prioritera mycket och regelbunden sömn. Sedan är det bara att minnas julplågan Tänd ett ljus – Det är mörkt nu, men det blir ljusare igen.

Läs merwww.psykologiguiden.sewww.1177.sewww.arbetsmiljoupplysningen.se

TEXT OCH FOTO: EMMA STEINWALL

En ljusterapilampa simulerar dagsljuset när ringhalsaren Maria Nilsson sitter och jobbar. För bästa effekt ska du sitta vid lampan direkt på morgonen, och kanske igen vid lunchtid. Men inte senare på dagen om du ska kunna somna på kvällen.

Tips för vintertrötta

➔ Ta vara på dagsljuset

➔ Se till att få i dig D-vitaminer

➔ Rör på dig – lite är bättre än inget

➔ Sov mer om det behövs

INBLICK



KRYSSETVarför inte gnugga geniknölarna med ett korsord som omväxling till julstöket? Vi belönar tre pristagare. Skicka in din lösning senast den

26 januari 2015 så har du chans att vinna. Adressen finns på sidan 2.

NAMN

ADRESS


Linda Bergman, informatör, SKB– Jag kan bli lite trött på alla sådana här nya dagar som

dyker upp. Man orkar inte hålla reda på dem. Jag har fullt upp med att komma ihåg Mors och Fars dag.

Veronica Wejander, teknisk rådgivare för avfalls- och av-vecklingsfrågor, Arenastaden – Vattenfall och andra elproducenter bör uppmärk-samma dagen genom att

visa upp elproduktio-nen och peka på den viktiga funktion som elen har i samhället.

Mattias Wikström, systemkonstruktör, Forsmark– Jag tycker att man skulle kunna slå ihop firandet av ”Elens dag” med den internationella kampanjen ”Earth Hour”. Under den timme då man släcker ner belysningen för att uppmärk-

samma klimat-frågan skulle man även kunna reflek-tera över elens betydelse i samhället.

Per-Erik Göransson, maskintekniker, Ringhals– Man kan stänga av ström-

men och mörk-lägga. Spara ström och tän-ka på miljön. Och tänka på hur man använ-der sin el.

Hur tycker du att man ska fira Elens dag den 23 januari?

?Fråga 4

Posttidning

Retur till:Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar

B

Samarbete – ett ledordVerksamheterna i Forsmark och Ringhals går bra och kärnkraften levererar. Det gäller såväl hög säkerhet som bra produktion och koll på våra kostnader. Forsmark ser ut att få sitt bästa produktionsår hittills och även Ringhals låg över plan efter tre kvartal. Men säkerheten kommer alltid först och vi fattade beslutet att laga vattenläckan i bot-tenplåten till inneslutningen på Ringhals 2, trots att det innebar en förlängd revision. I dagsläget är återstarten planerad till slutet av januari. Och det är viktigt att vi håller en bra tillgänglighet med hög reaktorsäkerhet. Det är det enda sättet att få fortsatt förtroende för verksamheten. Säkerhet och produktion är helt beroende av varandra.

Vi behöver också ha fortsatt högt fokus på våra kostnader. Elpriset motsvarar näs-tan våra produktionskostnader och våra marginaler riskerar att minska ännu mer om ekonomiska styrmedel i form av högre kärnkraftsskatt genomförs. Höjd avgift till kärnavfallsfonden är också en faktor som naturligtvis påverkar vårt resultat, samman-lagt ökade kostnader med nästan 1,5 miljard kronor om året.

Det är också för att ha styrkan att möta de här utmaningarna som vi har gjort Ring-hals omorganisation och nu gör en organisationsöversyn på Forsmark. En fortsatt

effektivisering är förutsättningen för våra möjligheter att med högsta säkerhet och tillgänglighet fortsätta vårt viktiga uppdrag med att

generera baskraft till samhället. Det är därför vi vill att våra organisationer på öst- och västkusten ska bli så lika varan-

dra som möjligt. Med mer jämförbara ansvar och roller får vi det lättare att hitta rätt, ett bättre stöd för att

skapa samhörighet och enklare att tala samma språk.Vår nya gemensamma tidning är ett bra exempel

på hur vi redan samarbetar på allt djupare plan. Den ger oss en möjlighet att lära känna varandra, att lära av varandra, att göra våra argument tyngre och att

känna styrkan i att få arbeta tillsammans mot ge-mensamma mål. Den ger också mig möjlighet

att ge er alla en sista gemensam uppmaning för året; var rädda om varandra och se

till att ni inte skadar er, varken på jobbet eller fritiden.

Med snö och kyla kommer is och halka, så ta det lugnt, sätt inga rovor och ha en riktigt bra julledighet.

God jul och gott nytt år!

Eva Halldén är verkställande direktör för Forsmarks Kraftgrupp AB och Ringhals AB. Foto: Annika Örnborg

Till sist

reaktion nr 1 2014

Documents