reaktion nr 1 2014

of 28 /28
EN TIDNING FÖR OSS PÅ VATTENFALL SOM JOBBAR MED KÄRNKRAFT OCH AVFALL NR 1 2014 Idéer som sparar frustration och ger belöning Miljöarbetet viktigt inför bygge av kärnbränsleförvar Årets 7 revisioner i backspegeln Tveklös revisions- projektledare Första numret!

Author: forsmarks-kraftgrupp-ab

Post on 06-Apr-2016

241 views

Category:

Documents


0 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

En tidning för oss på Vattenfall som jobbar med kärnkraft och avfall.

TRANSCRIPT

  • EN TIDNING FR OSS P VATTENFALL SOM JOBBAR MED KRNKRAFT OCH AVFALL NR 1 2014

    Ider som sparar frustration och

    ger belning

    Miljarbetet viktigt infr bygge av krnbrnslefrvar

    rets 7 revisioner i backspegeln

    Tvekls revisions- projektledare

    Frsta numret!

  • 2 REAKTION NR 1 2014

    I Forsmark planeras

    ett av Sveriges strsta

    industriprojekt

    bygget av ett

    krnbrnslefrvar.

    Miljarbetet str hgt

    p agendan fr SKB

    som s lngt det r

    mjligt vill begrnsa

    slutfrvarets pverkan

    p natur-

    vrdena i

    omrdet.

    Redaktionens adressTidningen ReaktionFGKR, Forsmarks Kraftgrupp AB, 742 03 sthammar

    E-post [email protected]

    Ansvarig utgivare Anna Stlnacke, [email protected]

    Redaktrer Sara Sderstrm Forsmark, Yvonne Jonsson Ringhals, Eva Nevelius Buskhe SKB och Katariina Gven Arenastaden

    Form och layout Byr4, Uppsala 2014

    Tryck BCB, Varberg

    Omslagsbild: Henrik Rnnelius och Annika Ljungberg ingr i en kreativ arbetsgrupp p Ringhals som ofta fngar upp ider till frbttringar. Foto: Annika rnborg

    Insndare kan publiceras under signatur, men frfattarens namn ska vara knt av redaktionen. Eftertryck medges efter verenskommelse. Fr osignerat material ansvarar redaktionen.

    Ngra ord p vgenMin kamera, en trogen fljeslagare sedan mnga r, hade dragit sin sista suck. Jag frskte frgves att teruppliva den p alla stt jag kunde komma p. Mitt sista hopp stod till den lokala fotohandlaren. Han ruskade p huvudet och sa osentimentalt Du fr kpa en ny!.

    Utan minsta notis om min darrande underlpp plockade han fram kameror jag skulle titta p. Jag fann inga ord. Jag ville inte ha ngon ny kamera. Jag behvde f srja innan jag ens kunde tnka p att kpa en ny.

    Att vara utan kamera var inte ett alternativ. Det r ju trots allt ett ndvndigt arbetsredskap, s min sorgeprocess blev kort. Snart var jag i gng och tittade p olika alternativ. Nr den nya kameran var inkpt gladdes jag t finesser som den gamla saknat.

    Ngonstans har jag lst att de frndringar vi r med om, bde sjlvvalda och de vi fr hantera nd, innebr en kris. Vi r trygga med det gamla och invanda. Vi har ltt fr att reagera negativt nr vi hamnar utanfr den komfortabla zonen, ven om vi vet att det oftast r utvecklande.

    Nr beskedet kom att Ringhals och Forsmarks personaltidning-ar I strmmen och Curiren skulle integreras i en ny krnkrafts-gemensam tidning var jag en av dem som tnkte h, nej, vr tidning ska lggas ned. Drefter inleddes ett slags sorgearbete snabbt fljt av nsta steg: Tnka nytt, hitta samarbetsformer och arbetsstt fr den nya tidningen.

    I din hand hller du just nu det frsta numret av tidningen Re-aktion, eftertrdaren till Curiren och I strmmen ett resultat av utvecklade koncept och vidgade perspektiv. Hr fr du inte bara lsa om mnniskor och arbete p din egen arbetsplats utan ven om andra som jobbar i krnkraftsbranschen. Det hoppas vi ska vara bde utvecklande och intressant. Samtidigt vill vi fortstta vara nra och skriva om sdant som berr dig. Kom grna med synpunkter och uppslag till redaktionen.

    SARA SDERSTRM

    INNEHLL

    DE ENKLA IDERNA R OFTAST DE BSTA. Flj med p besk till en kreativ arbetsgrupp p Ringhals som ser ider till frenklade arbetsstt i det dagliga arbetet.

    S GICK RETS REVISIONER

    ETT R MED NY ORGANISA TION P Ringhals ter-str fortfarande en del arbete fr att alla frndringar ska n ut hela vgen. Hur har omorganisationen pverkat medarbe- tarna?

    VICTORIA DAVIDSSON, revisions-projektledare p Forsmark 1, gillar hgt tempo p jobbet.

    TEMA: MILJ

    Redaktrsrdet fr Vattenfalls nya krnkraftsgemensamma tidning: Eva Nevelius Buskhe, Sara Sderstrm, Katariina Gven och Yvonne Jonsson.

  • REAKTION NR 1 2014 3

    VATTENFALL VERGRIPANDE KRNKRAFTSVERKSAMHET I SVERIGE

    NUCLEAR OVERSIGHT AND FLEET MANAGEMENT 40 medarbetare i Stockholm, Gteborg samt i Paris, inom omrdena styrning och uppfljning

    NUCLEAR FUEL 58 medarbetare i Solna som frser kunderna Ringhals, Forsmark och SKB med krnbrnsle och relaterade tjnster

    PROJECTS & SERVICES cirka 240 medarbetare i Solna, Gteborg, Malm, Vsters, Uppsala och Gvle som jobbar med projektledning, projektstd och som teknikspecialister

    SQC 13 medarbetare i Tby som jobbar med kvalificering av ofrstran-de materialprovning p uppdrag av garna Ringhals, Forsmark och OKG

    KSU cirka 270 medarbetare i Studsvik, Forsmark, Oskarshamn, Ringhals och Barsebck som utbildar krnkraftverkens drift- och underhllspersonal samt testar och kontrollerar utrustning i simulatormilj

    Forsmark

    Stockholm

    Oskarshamn

    Ringhals

    Gteborg

    Studsvik

    Vsters

    Uppsala

    Solna

    Gvle

    Barsebck

    Malm

    Reaktion kort om tidningens namnAlla mter vi och orsakar reaktio-

    ner i ngon form. Att vi reagerar,

    reflekterar och agerar r viktiga

    begrepp med koppling till STARK

    och en god skerhetskultur. En

    gemensam nmnare fr vra

    verksamheter r dessutom att

    de alla har krnreaktionen som

    grund. Vi bryr oss om din reaktion

    hr av dig med tips och ider till

    tidningen!

    FORSMARK

    ANTAL MEDARBETARE: cirka 1200

    TYP AV VERKSAMHET: Elproduk-tion, tre reaktorer med en instal-lerad effekt p 3 291 MW

    HR FINNS VI: Forsmark i st-hammars kommun i Roslagen, en timmes bilvg frn svl Uppsala som Gvle

    GARE: Vattenfall 66 procent, Mellansvensk Kraftgrupp 25,5 procent och Eon 8,5 procent

    VISSTE DU ATT: 2013 r det hit-tills bsta produktionsret med 25,2 TWh. Forsmark r Sveriges yngsta krnkraftverk, nsta r firar F3 30-rsjubileum

    SKBSvensk Krnbrnslehantering

    ANTAL MEDARBETARE: cirka 500

    TYP AV VERKSAMHET: Tar hand om radioaktivt avfall frn krn-kraftverken, sjukvrden och forskningen. Planerar att bygga ett slutfrvar fr anvnt krn-brnsle i Forsmark och en inkaps-lingsanlggning i Oskarshamn

    HR FINNS VI: Stockholm, Forsmark och Oskarshamn

    GARE: Vattenfall, Eon, Forsmarks Kraftgrupp och OKG Aktiebolag

    VISSTE DU ATT: Utbildningsnivn bland SKB:arna r relativt hg. Runt 60 procent har ngon typ av ingenjrsexamen eller mer

    RINGHALS

    ANTAL MEDARBETARE: cirka 1600

    TYP AV VERKSAMHET: Elproduk-tion, fyra reaktorer med en instal-lerad effekt p 3746 MW

    HR FINNS VI: Vrbacka i Var-bergs kommun, sex mil sder om Gteborg

    GARE: Vattenfall 70,4 procent och Eon 29,6 procent

    VISSTE DU ATT: Ringhals firar 40 r som elproducent 2014 och har tillverkat cirka 800 TWh sedan starten

    Vlkommen till din nya personaltidning!Jobbar du inom Vattenfalls svenska krnkraftsverksamhet eller p SKB? D r det hr tidningen fr dig och om dig.

    Tv tidningar, Forsmarks Curiren och Ringhals I strmmen, har transformerats till en ny gemensam krnkraftstidning. Samtidigt har nya mlgrupper kommit till genom att tid-ningen ven innehller material om SKB och Vattenfalls vergripande krnkraftsverk-samhet i Sverige. Reaktion har lsare i hela krnkraftsbranschen!

    Ta chansen att fresl intressanta reportage och tipsa om artiklar som du skulle vilja lsa i tidningen. Kanske hnder ngot intressant i din egen arbetsgrupp eller p din arbetsplats som andra kan dra nytta och lrdom av? Eller vet du ngot spnnande inom branschen som tidningen borde bertta om under vinjetten Utblick? Stort som smtt r vlkommet. Du hittar kon-taktuppgifter p sidan tv.

    Varje nummer innehller temasidor. Den hr gngen r det miljfrgorna som vi djup-dyker i. Vi hoppas att du ska finna intressant och angelgen lsning i Reaktion!

    REDAKTIONEN

    Tyck till om tidningen!

    [email protected]

  • 4 REAKTION NR 1 2014

    Kyl kapaciteten p Forsmark 3 strktes under rets stora revision. Nya vrme vxlare, strre rr och ett sjlvrengrande musselfilter r ngra av tgrderna fr att ka kylkapaciteten. Vi har en strre marginal mellan ndvndig och tillgnglig kyl kapacitet nu, berttar Peter Eng frn Forsmarks teknikprojektavdelning.

    kad kylkapacitet p Forsmark 3

    Montren Fredrik Holmer, Coor Service Manage ment, fster en stativ platta frn en gammal vrmevxlare infr ut transport under revisionen p Forsmark 3. Totalt byttes tv vrme-vxlare ut.

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

    FORSMARK 1

    DATUM: 23 april till 12 maj

    STRSTA JOBB: Totalavstllning

    och tgrder p kylsystemet fr

    avstlld reaktor (321)

    PLUS: Bra laganda och samarbete

    mellan avdelningar

    MINUS: tta SAFEM-tillbud

    (SAFEM str fr instruktioner fr

    elektriska och maskintekniska

    arbeten p Forsmark)

    musslor. Musslorna fastnar i sys-temen och minskar fldet och drmed kyleffekten.

    Vi har installerat ett sjlv-rengrande musselfilter som tar hand om musslorna, berttar Peter.

    Revisionen pgick frn juli till september, nu terstr pap-persarbete fr Peter och hans kollegor.

    Efter att montagearbetet blev frdigt gjorde vi en teknisk avlmning, s kallad TA, till driftavdelningen. Nu arbetar vi med restpunkter, upprttning av dokumentation och renritning. F ordning p pappersjobbet helt enkelt, sger Peter.

    Fjrde gngenTack vare att det finns fyra upp-lagor av skerhetsfunktioner, s kallade subar, har liknande montagearbete gjorts tre gnger tidigare: under revisionerna 2010 och 2011 uppgraderades kylkedjorna i B-, C-, och D-subarna. Efter rets montage i A-suben r allt montagejobb frdigt.

    TEXT OCH FOTO: ALEXANDER BERG

    Timo Krner, Siemens AG, anvnder en liten slipmaskin fr att reparera skadorna p lgtrycksturbin 1 un-der revisionen p Forsmark 3.

    Plus och minus fr rets revisionerFORSMARK 2

    DATUM: 25 maj till 26 juni

    STRSTA JOBB: Inspektion av tre

    lgtrycksturbiner p turbin 21

    PLUS: Viljan att stlla upp nr det

    behvs

    MINUS: En insexskruv fastnade

    i en ventil och orsakade en

    revisionsfrlngning p elva dygn

    FORSMARK 3

    DATUM: 27 juli till 19 september

    STRSTA JOBB: Bytet av hg-

    trycksturbinen

    PLUS: Upptckten av en defekt

    vibrationsmtstuts

    MINUS: Vid provningen av

    styrstavsfrlngare skedde en

    krock med tv styrstavar

    Det finns en entusiasm att hitta lsningar.Kenneth Stensson, revisionsprojektledare p Forsmark 3

    Vattnet som cirkulerar i sprink-lersystemet (322) i Forsmark 3:s reaktor kyls konstant. Kylnings-funktionen bygger p kretsar, som kyler varandra. 322-systemet kyls av mellankylsystemet fr avstlld reaktor (721) som i sin tur kyls av kylsystemet fr avstlld reaktor (712). Kretsarna bildar tillsammans en kedja, som under rets revision har frstrkts.

    I 322-systemet har vi mon-terat nya rr med strre dimen-sioner, det ger ett kat flde av vatten och drmed kylning. Vi har ocks bytt vrmevxlare bde i 721- och i 322-systemet, berttar Peter.

    En vrmevxlare kyler vatten genom att det kalla vattnet leder kylan, via plattorna i vxlaren, till det varma vattnet som d svalnar.

    Ttare pltar I de nya vrmevxlarna sitter plattorna ttare och formen p plattorna r optimerad, vilket ger en bttre kylning, sger Peter.

    Kylkedjan finns p bda sidor om det kontrollerade omrdet. 712-systemet hanterar havsvat-ten och dr fljer havets bihang med p kpet, bland annat

  • REAKTION NR 1 2014 5

    RH/SP r en del av vergngspla-nerna och innebr att kylsys-temet fr avstlld reaktor (RH) kopplas ihop med sprinklersys-temet fr reaktorinneslutningen

    Under rets revision p Ringhals 4 var ett av de stora och tidskrvande projekten RH/SP som innebr att tv befintliga skerhetssystem byggs ihop till ett som blir mer n dubbelt s bra. Projektet genomfrdes p ett effektivt stt och R4 kunde, delvis tack vare det, terstartas fre tidplan.

    (SP). Syftet r att skapa ytterligare redundans fr kylning av reak-torn nr den r avstlld. Projektet genomfrdes redan 2013 p R3 och ska gras p R2 nsta r.

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

    RINGHALS 1

    DATUM: 23 mars till 22 juni

    STRSTA JOBB: Projekt CAPE

    med miljkvalificering och byte av

    kablar

    PLUS: Den strsta revisionen i

    blockets historia genomfrdes p

    ett vlplanerat stt, inte minst

    jobben i reaktorinneslutningen

    MINUS: Revisionsfrlngning med

    elva dygn, frmst beroende p en

    ott ventil i resteffektkylsystemet

    Tv system blev ett p Ringhals 4Lennart Persson p Vattenfall

    Services Nordic, som har varit montageledare fr den meka-niska delen av projektet, bde p R3 ifjol och R4 i r, r njd med hur projektet slutfrdes.

    Goda erfarenheter Vi tog vl vara p de erfaren-heter som vi fick frra ret och det gjorde att vi hade ett enklare genomfrande i r. En annan orsak till att det gick snabbare p R4 var att projektet hade lngre freberedelsetid den hr gngen, sger han.

    Vi brjade redan i januari och hade gjort huvuddelen av rrmontaget och satt upp de nya infstningarna innan revisionen startade. Under revisionen var det huvudsakligen inkopplingen av systemet och provdriften kvar.

    Samtidigt som skerheten hjs med systemens kade anvnd-ningsomrden, frstrktes ocks jordbvningsskyddet i samband med montaget. Nya bttre in-fstningar anvndes och vid std som delas med andra system byggdes helt nya fr sprinkler- och resteffektkylningen.

    En sak som Lennart r njd med r att hela projektet satt

    En erfarenhet, som hmtades frn RH/SP p R3 2013, var att det sparade mycket tid att tillverka nya glidplattor till rrstden istllet fr att modifiera de gamla. Glidplattan r den diskusformade saken verst p pelaren. Christian Allansson var en av dem som arbetade med montaget.

    tillsammans i samma byggnad. Det gjorde att uppkomna pro-blem kunde lsas omedelbart. Samarbetet med skydd och drift fungerade ocks mycket bra.

    Att s stora delar av projektet kunde gras som frmontage gjorde ocks att strldoserna kun-de hllas nere. Efter att man krt reningsdriften i samband med av-stllningen stiger aktiviteten i de berrda utrymmena markant.

    Klart snabbareTotalt arbetade ett 70-tal perso-ner med projektet, som genom-frdes cirka fem dygn fortare n p R3 2013. Kommer det d att g nnu fortare p R2 nsta r?

    Nej det gr det kanske inte, sger Lennart, som ska leda mon-taget ven dr. R2 har en annan layout n trean och fyran och till det kommer att ett mycket stort antal arbeten ska gras samtidigt i samma utrymmen. Men vi hop-pas f med oss en stor del av den personal som jobbat i projektet nu och mnga av erfarenheterna vi gjort i r och frra ret kom-mer till nytta ven dr.

    TEXT: GSTA LARSEN

    FOTO: BRJE FRSTER

    RINGHALS 2

    DATUM: 16 augusti och pgr

    nnu nr detta skrivs (terstart

    enligt UMM 20 januari)

    STRSTA JOBB: PORV

    ombyggnad av tryckhllarens

    avblsningsventiler

    PLUS: Hela revisionsgenomfran-

    det som, med tanke p mngden

    arbeten och komplexiteten, gick

    mycket bra

    MINUS: Ett lckage i inneslutning-

    ens bottenplt har lett till kraftig

    frsening av revisionen, se sidan 21

    RINGHALS 3

    DATUM: 14 maj till 19 juni

    STRSTA JOBB: tgrda dvrg-

    brytarberoenden i relrummen

    PLUS: Rekordsnabb urladdning av

    hrden och hll sedan planen

    MINUS: Brnslepatroner som bjde

    sig vid terstarten frdrjde upp-

    gngen till full effekt

    RINGHALS 4

    DATUM: 6 augusti till 1 oktober

    STRSTA JOBB: RH/SP-projektet,

    kylsystemet fr avstlld reaktor

    (RH) kopplades ihop med

    sprinkler systemet fr

    reaktorinneslutningen (SP)

    PLUS: Hll planen och klarade

    huvuddelen av revisionsmlen

    MINUS: Tv reaktorsnabbstopp vid

    fasningen, de frsta p sju r

  • 6 REAKTION NR 1 2014

    Forsmarks och Ringhals krn-kraftverk r stora arbetsplatser med mnga medarbetare. Jag vill grna trffa s mnga som mjligt fr att f ta del av deras tankar om arbetsplatsen och om verksamheten, sger Eva Hall-dn, vd p bda kraftverken.

    Frukostmten med vd har hllits p Ringhals sedan ett

    En verraskande inbjudan dk nyligen upp i fldet av mteskallelser fr ngra slumpmssigt utvalda medarbetare p Forsmark och Ringhals. Avsndaren var Eva Halldn, vd, som ville bjuda p frukost.

    Frukostmten p Forsmark och Ringhals r ett stt fr vd Eva Halldn att f tillflle att mta och ta del av medarbetares tankar och frgor om verksamheten.

    par r tillbaka och nu ven p Forsmark. Av samtalet att dma kring frukostbordet i Forsmarks VIP-matsal r initiativet upp-skattat ven av Forsmarks med-arbetare som slumpmssigt valts ut. Den enda gemensamma nmnaren r att de alla har f-delsedag i samma mnad som frukost mtet hlls.

    Samtalet den hr gngen hand-lade bland annat om den ekono-miskt anstrngda situation Vat-tenfall befinner sig i och om den pgende organisationsversynen som just nu grs p Forsmark.

    Eva Halldn konstaterar att det inte finns ngra strre kulturella skillnader mellan Ringhals och Forsmark, vilket innebr goda frutsttningar att kunna ka samverkan fr att effektivisera verk sam heten.

    Ju mer lika vi gr saker, de-sto enklare blir det att gra mer tillsammans, sger hon.

    Frukostmtena med vd kom-mer att hllas en gng i mna-den, till vilka ett 15-tal medarbe-tare bjuds in.

    Det r ett bra initiativ och tillflle att f bertta och stlla frgor om verksamheten, sger Monica Andersson som jobbar med IT-skerhet p Forsmarks avdelning fr sker-het och milj.

    TEXT OCH FOTO:

    SARA SDERSTRM

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

    Frukost tillsammans med vd

    Spnnande teknikkurs p hstlovet

    Alinde Torgny och Alice Torkelsson var tv av de fyrtiotal tjejer i ttan, som anvnde tre

    dagar av hstlovet till att lra sig mer om olika teknikgrenar p Ringhals. P instrument-

    stationen fick de flja en instruktion fr att lda fast rtt komponenter p rtt stlle till ett

    blinkande hjrta.

    Kursen Tjejer och teknik r en av satsningarna som grs fr att locka unga till tekniska

    utbildningar. Vi behver en bra mix av bde tjejer och killar som r kunniga ingenjrer och

    tekniker i framtiden. 2013 var drygt var femte ringhalsare kvinna och mlet fr 2015 r att

    drygt var fjrde ringhalsare ska vara kvinna.

  • REAKTION NR 1 2014 7

    Forsmarks skola blir TeknikcollegeForsmarks skola har certifierats som Teknikcollege.

    Jag hoppas att det leder till schyssta arbetstillfllen och samarbeten

    med fretag, sger Cedric Trost, elev p Forsmarks skola.

    Med certifieringen vill skolan skra Forsmarks och industrifretagens

    behov av kvalificerad arbetskraft och ge eleverna en attraktiv utbildning.

    Certifikatet innebr att skolan uppfyller de tio kriterier som krvs,

    bland annat ett regionalt perspektiv, en tydlig profil och att vara en

    tekniskt inriktad utbildning anpassad fr industrins behov.

    Teknikcollege r ett samarbete mellan bland annat sthammars

    kommun, Uppsala universitet, Forsmark, KSU, SKB, teknikkonsult-

    bolaget F och Uppsalahem.

    Rivning p temakvllI framtiden ska de reaktorer som

    blir gamla och tas ur drift rivas. Hur

    detta planeras g till berttade

    Fredrik De la Gardie, SKB, vid en

    temakvll fr allmnheten p fre-

    tagets sthammarskontor nyligen.

    Fredrik De la Gardie r ordfrande

    i den rivningsgrupp med represen-

    tanter frn de olika krnkrafts-

    bolagen dr informationsutbyte

    om rivning sker. Fr Barsebcks

    krnkraftverk med sina tv reak-

    torer pgr frberedelserna infr

    rivningen.

    Tanken r att det radioaktiva

    rivningsavfallet

    ska slutfrvaras i

    Forsmark. En ut-

    byggnad av Slut-

    frvaret fr kort-

    livat radioaktivt

    avfall, SFR, plane-

    ras drfr.

    Ringhals redo fr WANO follow-upUppfljningen efter WANO:s granskning av Ringhals nrmar sig. Under frsta veckan i mars terkommer WANO:s represen-tanter fr en follow-up av de frbttringsomrden som kon-staterades vid genomgngen vid samma tidpunkt fr tv r sedan.

    Syftet med granskningen r att lra av andras erfarenheter samt frbttra och frebygga brister som r baserade p verkliga hn-delser s att de inte upprepas hr. Gldjande nog r fler och fler av de 17 frbttringsomrden, som efter granskningen analy-serats och tgrdats, avklarade eller gr t rtt hll. Fr SOER (Significant Operating Experience Report) grs ett omtag beroende p att WANO kommit ut med en ny riktlinje, men ocks fr att framdriften varit smre n nskat. Vi ligger vl i fas med alla frbttringar frn frra gransk-ningen nr det gller resurs-sttning och kostnader, sger Rickard Halldin, projektledare p Ringhals. Vissa omrden krver kat fokus frn stora de-lar av organisationen fr att n i ml, men prognosen r positiv. Informationspaket med ut-bildningsmaterial finns p Ring-hals intrant. Alla chefer br g igenom materialet med sina medarbetare fr att skapa insikt om var och hur man finner fr-bttringar. WANO str fr World Association of Nuclear Operators.

    NOTERAT

    Chefer fick obligatorisk utbildning om krnkraft Under hsten har Nordens chefer p niv N-2, som pverkar eller arbetar med krnkraft, ftt

    utbilda sig. Syftet har varit att ka ledningens frstelse fr verksamheten.

    Ungefr 50 personer har deltagit i utbildningen som besttt av en halv dag om krnteknikens

    grunder och en hel dag om myndighetskunskap, skerhetsledning och affrsmannaskap fr krn-

    kraft. ven ett studiebesk till Forsmark och SKB:s slutfrvar fr kortlivat radioaktivt avfall, SFR,

    ingick. Fr innehllet ansvarade avdelningen Nuclear Oversight.

    WANO granskar Forsmark 2015Frberedelserna har startat infr Forsmarks WANO-granskning i slutet av nsta r. I oktober trf-fades de utsedda funktionrerna, tillsammans med projektledare Henrik Runermark och Forsmarks vrd fr granskningen Thomas Heimbrand, fr ett uppstartsmte.

    Fr att minimera eventuella bris-

    ter infr kommande granskning

    har funktionrerna fr respektive

    granskningsomrden pbrjat ar-

    betet med en s kallad gap-analys,

    vilket innebr att man jmfr

    nulge mot nskat lge utifrn

    WANO:s riktlinjer fr nuclear exel-

    lence. Analysen ska resultera i en

    tgrdsplan dr arbetet pbrjas i

    brjan av nsta r.

    I brjan av april kommer repre-

    sentanter frn WANO till Forsmark

    fr att presentera gransknings-

    uppdraget och bilda sig en upp-

    fattning om anlggningen. Gransk-

    ningen r planerad att genomfras

    under perioden 19 oktober till 6

    november 2015.

    INGEN EFFEKTHJNING

    P FORSMARK 3

    Med tanke p de lga elpri-serna p marknaden bed-mer Forsmarks styrelse att det skulle kosta fr mycket att g vidare med ndvndi-ga tgrder fr att hja ef-fekten p Forsmark 3. Effekthjningen tas drfr bort ur gllande planering. Dremot kommer effekt-hjningen p Forsmark 1 att g vidare som planerat.

  • 8 REAKTION NR 1 2014

    Fr att ytterligare strka

    krnkraftskompeten-

    sen inom Region Nor-

    den ges nu mjlighet till

    kunskapsutbyte i form

    arbetsrotation. All verk-

    samhet inom Vattenfall

    krnkraft deltar i sats-

    ningen. I frsta hand r

    det medarbetare inom

    drift, skerhet, teknik och

    underhll som r ml-

    gruppen.

    Syftet med arbetsrota-

    tionen r att man ska f

    ett kunskapsutbyte mel-

    lan de olika verksamhe-

    terna inom krnkraften

    genom att under en tids-

    begrnsad period byta

    arbetsplats. Personen

    ges mjlighet att arbeta

    med befintliga arbets-

    uppgifter i ett nytt bolag,

    f helt nya arbetsuppgif-

    ter eller delta i projekt/

    delprojekt. Medarbetaren

    diskuterar behov och ut-

    vecklingsplan tillsammans

    med sin chef och vljer

    sedan lmpligt stlle att

    rotera till.

    Fr mig r det vik-

    tigt att fortstta utveckla

    samarbetet och att dela

    den stora kunskap som

    finns samlad inom vr

    svenska krnkraft. Jag vill

    uppmana s mnga som

    mjligt att ta del av

    denna mjlighet, sger

    Torbjrn Wahlborg, chef

    fr Region Norden.

    Ta chansen till arbets-rotation

    I den kommersiella krnkraftens svenska begynnelse, det vill sga nr bland annat Ringhals och Forsmark byggdes p 1970- och 80-talet, styrdes mycket av arbetet centralt p Vattenfall. Inget konstigt med det, verken var tekniskt lika och centralt p Vattenfall fanns erfarenhet frn bland annat utbyggnaden av vattenkraften. Efter utbyggna-den av krnkraften avvecklade Vattenfall mycket av de cen-trala teknikkontoren och verken byggde upp egna.

    Nr politikerna rev upp 2010 som slutdatum fr svensk krn-kraft kade underhllsbehovet inom krnkraften drastiskt, sger Torbjrn Walhborg, chef fr Vattenfall Region Nordic och CNO, Cheif Nuclear Officer.

    Resultatet blev att Ringhals och Forsmark, men ven Svensk Krnbrnslehantering, SKB, ftt allt strre egna organisationer.

    En grundtanke var att ver-ken skulle konkurrera kunskaps-mssigt fr att n excellens och sedan lra av varandra. Och det har fungerat. Men vi ser att de utmaningar Vattenfalls nordiska krnkraftsverksamhet str infr i dag krver att vi samarbetar och utnyttjar vr storlek. Det rder en oerhrd prispress p markna-den samtidigt som krav hjs och kostnader kar. Vattenfall mste bli bttre p att dra nytta av de stordriftsfrdelar vi har genom att vi driver flera verk. Drfr har

    representanter frn svensk krnkraftsindustri samverkar fr att hitta effektiva och ndamls-enliga lsningar p bland annat nya skerhetskrav frn Strls-kerhetsmyndigheten.

    Det r exempel p samar-betsformer och initiativ vi vill se mer av i framtiden. Det ska bli naturligt att medarbetare i hela Vattenfalls nordiska krnkrafts-verksamhet har gemensamma projekt, sger Torbjrn och till-lgger:

    Det r inte ngot nytt, vi samarbetar redan i dag. Men vi kan bli bttre p det.

    Samtidigt ska koncernstabens roll bli tydligare, med fokus p styrning, uppfljning samt att initiera och driva frgestllning-ar med lng tidshorisont.

    Den lngsiktiga visionen r att samordning och samarbete ska bli naturligt mellan anlgg-ningarna och de gemensamma koncernfunktionerna, s att vi tillsammans kan hitta de bsta arbetsstten och lsningarna p framtida utmaningar, avslutar Torbjrn.

    TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN

    FOTO: JEANETTE HGGLUND

    Skalfrdelar strker VattenfallPrispress p marknaden samtidigt som krav hjs och kostnader kar. Vattenfall ser mer samarbete inom koncernen som svar nr energibranschen genomgr ett elddop. Vattenfall mste dra nytta av de stordriftsfrde-lar vi har, sger Torbjrn Wahlborg.

    Torbjrn Wahlborg

    ledningen tagit initiativ till ett projekt fr att skapa frutstt-ningar fr mer samarbete mellan enheterna, sger Torbjrn.

    Under 2014 har represen-tanter frn hela Vattenfalls nordiska krnkraftsverksamhet arbetat i projektet fr att se hur samarbete ver enhetsgrnserna kan ka och om det behvs nya arbetsstt fr att underltta na-turligt samarbete. Tanken r att planerna ska brja frverkligas under nsta r.

    Byta arbetsuppgifterFramfr allt r det kade samar-betet tnkt att ske direkt mellan enheterna inom Vattenfalls nordiska krnkraftsverksamhet inte centralstyrt. Alla detaljer r inte klara, men projekt-gruppen lyfter fram flera goda samarbetsexempel som vuxit fram fristende frn projektet, och som liknar de samarbets-former projektet kommer att introducera. Bland annat infrs ett rotationsprogram dr medarbetare under en period byter arbetsplats och ibland ven arbetsuppgifter. Program-met inkluderar hela Vattenfalls nordiska krnkraftsverksamhet, men riktar sig i frsta hand till personer inom drift, skerhet, teknik och underhll. Ls mer hr bredvid p sidan.

    Ett annat exempel r Krn-kraftsindustrins skerhetsko-ordineringsgrupp, KSKG, dr

    Det ska bli naturligt att medarbetare i hela Vattenfalls nordiska krnkrafts-verksamhet har gemensamma projekt.

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

  • REAKTION NR 1 2014 9

    Efter civilingenjrsutbildningen i energisystem respektive maskin-teknik skte Malin Fritz och Rick-ard Magnusson arbete p Fors-mark som systemingenjrer p tvrteknikkontoret, FTT. Men det var inte vilken tjnst som helst, Forsmark skte tv personer vars syfte var att frstrka kompeten-sen inom samfunktion, analys

    och reaktorskerhet. Tanken var att gra det genom en gedigen utbildningsplan kallad Srskild satsning under drygt ett r.

    En bttre introduktion till Forsmark och branschen kan man inte f, sger Malin. Rick-ard instmmer:

    Tjnsten vertrffar mina frvntningar.

    MALIN OCH RICKARD:

    Bttre introduktion till branschen kan man inte f Vi har ftt den bsta introduktionen man kan f. Det tycker Malin Fritz och Rickard Magnusson som sedan ett r tillbaka r anstllda av Forsmark och gr programmet Srskild satsning. Utbildning varvat med arbetsrotation har gett dem kunskap, erfarenhet och ett brett kontaktnt infr arbetet p Forsmark.

    NAMN: Malin Fritz

    LDER: 26 r

    BOSTADSORT: Uppsala

    UTBILDNING: Civilingenjr i energisystem

    TITEL: Systemingenjr

    Forsmarks Malin Fritz och Rickard Magnusson p studiebesk vid Vattenfalls tyska krnkraftverk Brunsbttel. De frbereder avvecklingen av kraftverket. Det var sorgligt och personalen dr var inte njda med nedlggnings-beslutet. Men nd var de positiva och engagerade i sitt arbete, berttar de.

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

    NAMN: Rickard Magnusson

    LDER: 25 r

    BOSTADSORT: regrund

    UTBILDNING: Civilingenjr i maskinteknik

    TITEL: Systemingenjr

    Satsningen innebar att de tv nyanstllda brjade utbildning-en med bland annat introduk-tionskurser. Drefter provade de p arbetsrotation.

    Arbeta i skiftlag Under en skiftperiod fick vi arbeta tillsammans med var sitt skiftlag. Det var mycket lrorikt

    Varje r anordnas World Nuclear Universitys Summer Institute fr

    unga inom krnkraftsbranschen. I r deltog tre forsmarkare och en

    ringhalsare: Daniel Larsson hrdfysiker p Forsmark 1, Ellen Sundin

    gruppchef fr reaktorskerhet inom tvrteknik, Mihhail Alifanov

    systemingenjr inom elkraftunderhll samt Carl-Gustav Renmarker

    utvecklingsingenjr inom byggteknik och analys.

    Kursen innehll bland annat frelsningar, studiebesk och

    ntverkande inom branschen.

    Utveckling fr unga i branschen

    Ellen SundinDaniel Larsson Mihhail Alifanov Carl-Gustav Renmarker

    att f se saker i verkligheten. Nr vi senare fick prova p att vara revisionsrapportrer under en revision fick vi lra oss nnu mer, sger Rickard.

    Det var spnnande att se s mnga arbeten som grs under revisionen och hur engagerade de som jobbade var i arbetet. Ar-betena var s samspelta och jag fick en annan frstelse fr revi-sionsplaneringen, sger Malin.

    Nytt perspektivProgrammet har ocks inklu-derat kurser i allmn generator-utbildning, reaktorunderhll och vertygande presentatio-ner. Det r bara ngra axplock i den lnga listan som fljdes upp med arbetsrotation hos Nuclear Oversight and Fleet Manage-ment i Solna.

    De r garens oberoende tillsyn av verksamheten i sker-hetsfrgor och fngar ven upp samordningsfrgor. Vi deltog vid olika mten i bde Forsmark och Ringhals och fick se Forsmark ur ett nytt perspektiv. Vi fick ocks uppgiften att jmfra de bda krnkraftverkens reaktor-skerhetsprogram och kompo-nentersttning, berttar de.

    Under ret har de ocks hunnit med ett veckolngt stu-diebesk vid Vattenfalls krn-kraftverk Brunsbttel i Tyskland. Sist i programmet r en veckas benchmarking i Ringhals dr syf-tet r att jmfra verken gllande anlggningskonstruktionsfrgor.

    Ringhals har kommit lngre i de hr frgorna s vi ska lra oss av dem och frhoppningsvis f till ett bttre samarbete fr vrt kontors rkning, sger Malin.

    I december avslutas program-met och vid rsskiftet ska Malin och Rickard placeras ut i ngon av FTT:s grupper.

    TEXT: ELIN BERGQVIST

    FOTO: KLAUS-DIETER BRANDT

  • 10 REAKTION NR 1 2014

    Marie Johansson, utvecklingsingenjr

    Ansvaret fr mina tidigare arbetsuppgifter

    ligger nu till strsta delen p nya grupper och

    enheter i den nya organisationen. I dag arbetar

    jag bde som teknikplanerare

    och tekniksamordnare. Det finns

    fortfarande frgor som inte r

    klarstllda, alla frndringarna

    har nnu inte satt sig tillrckligt

    fr att kunna utvrderas.

    Jari Alatalo, frrdstekniker

    Fr mig blev det ingen strre skillnad,

    bortsett frn att det har blivit mnga m-

    ten om detta. Frrdet ligger nu under en

    strre avdelning, Underhll,

    och vi har ftt en ny chef.

    Men det dagliga arbetet i

    frrdet har inte pverkats.

    Lars-Gran Sjstrm, revisionsledare

    Fr mig personligen har det blivit en frbtt-

    ring, nu arbetar jag mitt i smeten. Mest positivt

    r att vi nu har en gemensam planeringsfunktion,

    vilket gr att revisionerna blir en

    Ringhals angelgenhet och inte en

    blockange lgenhet. Jag tycker

    ocks det r bra att Underhll,

    dr jag var tidigare, har ftt ett

    tydligare ansvar fr anlggningen.

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

    Hur har omorganisationen pverkat dig?

    Ett r med ny organisation hur har det gtt?Frvntningarna var stora p Ringhals nya organisation nr den sjsattes vid rsskiftet. Den skulle bidra till ett skrare, enklare och effektivare Ringhals. Nu, nstan ett r senare, visar utvrderingarna att mycket r p plats men att det terstr en del arbete fr att alla frndringar ska n ut i hela organisationen.

    Vad hnder vid en frndring?I omvlvande frndringar som till exempel en omorganisation pverkas alla individer. Vi fljer ett visst mnster, som brukar kallas frndrings-kurvan, men det tar olika lng tid fr oss att ta sig igenom de olika stadierna. Nr vi har accepterat och frstr vad frndringen innebr fr oss kar arbetsenergin igen.

    Vilka r avdelningarna?

    RQ Skerhet, kvalitet och milj

    RT Teknik

    RR Planering, revision och projekt

    Chockfas Lugna kroppen, avvakta handling och beslut

    Reaktionsfas Aktivt lyssnande, int och utt

    Reparationsfas Aktiva val

    Nyorientering

    RQ:s utvrdering, som snart r frdig, visar att det finns en del kvar att frbttra men att det ver-lag fungerar vl och enligt plan.

    Spontant knde jag mig rtt lugn nr jag hade lst den, sger Ringhals vice vd Bjrn Linde. De flesta frbttringspunkterna har vi vetat om sedan frsta kvartalet i r och dr pgr arbete. Bde RQ och SSM, som snart lmnar sin inspektionsrapport, konstaterar att arbetet gr framt.

    Den strsta frndringen har avdelningarna RT och RR genomgtt. ven om det finns p papper har roller, ansvar och flden nnu inte trngt igenom hela organisationen, utan det behver stta sig bttre. En del

    tycker exempelvis att det r svrt att veta vilka p RT man ska vnda sig till med frgorna man tidigare stllde till blockets tek-nikkontor.

    Jag vet att det jobbas inten-sivt med detta och att det kon-tinuerligt sker framsteg. Det r stora frndringar och det gller att vara uthllig i frndrings-arbetet. Nr vi gr in i nsta r vill jag att det ska vara tydligt fr alla hur vi ska arbeta.

    Trots implementering av ny organisation har Ringhals leve-rerat mycket bra under 2014, ett exempel r de vl genomfrda revisionerna.

    Mnga har gtt utanfr sitt nya ansvarsomrde och hjlpt sina kollegor. Det r vldigt bra och visar p ett samarbete och ett ansvarstagande som r ndvn-digt och gldjande, betonar Bjrn.

    Ledningsgruppen fljer arbe-tet och nsta hst gr RQ nnu en utvrdering.

    TEXT: CHARLOTTA ELDELIND

    FOTO: ANNIKA RNBORG

    Det gller att vara uthllig i frndrings-arbetet, sger Ringhals vice vd Bjrn Linde.

  • REAKTION NR 1 2014 11

    SVEN-ANDERS ANDERSSON. Du deltog i omorganisa-tionen p Ringhals och r nu p Forsmark fr att leda organisationsversynen. Vad hnder just nu p Forsmark? Vi har bemannat samtliga delprojekt och har nstan hundra medarbetare involve-rade i utredningsarbetet som kommer att pg i tv etap-per. Den frsta ska resultera i en tidig anmlan till Strl-skerhetsmyndigheten (SSM) i mitten av februari. Den an-dra ska vara klar i mitten av maj och resultera i en anm-lan till SSM. Forsmarks nya organisation ska driftsttas i november 2015. Parallellt pgr en analys av samor-ganisation mellan Forsmarks och Ringhals staber. Varfr grs omorganisationen? Vi mste hantera de utma-ningar som vi str infr med fortsatt lga elpriser samti-digt som vra kostnader kar. Mnga av de kade kostna-derna ligger utanfr vr mj-lighet att pverka direkt, till exempel hjda skatter och avgifter fr krnkraften och skrpta myndighetskrav. Det innebr att vi mste jobba desto intensivare med delar som vi kan pverka. Hur gr det till? Det handlar bland annat om att jobba enklare och effektivare, utnyttja syner-gieffekter mellan Forsmark och Ringhals, och ven med andra delar inom Vattenfall och SKB. Samtidigt ska vi kunna upprtthlla en sker och stabil produktion. Fr att kunna gra det mste vi bland annat se ver organi-sationen i Forsmark fr att understdja effektivitet, fr-enkling och samarbete.

    Hall dr

    Ett r med ny organisation hur har det gtt?

    Nyorientering Koncernchef p turn

    OM MAGNUS HALL

    Var bor du? Jag bor i Linkping och i veckorna tillbringar jag rtt mycket tid i Stockholm.

    Hur hller du formen? Jag bor nra och hller igng med Friskis&Svettis.

    Vad fr dig att skratta? TV-serien Kvarteret Skatan fr mig att gap-skratta.

    Hur tillbringar du helst en sndag? P sndagar lser jag Da-gens Nyheter och Svenska Dagbladet. Drefter blir det en promenad med min fru Mona och vr hund. P kvllen trnar jag och ibland kan det bli lite arbete.

    En 54-rig trebarnsfar med rtter i Smland och skogsindustrin. Det r den korta presentationen av Magnus Hall. Han r civilingenjr i industriell ekonomi och kommer nrmast frn Holmen, dr han varit marknadschef, koncernchef och vd.

    Magnus Hall har, i egenskap av representant fr industrin, varit delaktig i diskussionerna om ny krnkraft i Sverige. Han gr ingen hemlighet av att han gillar krnkraft.

    Det vore konstigt om jag som vd fr Vattenfall inte gjorde det. Krnkraft r viktigt fr ett land som Sverige, sger han.

    Ny visionEn av Magnus Halls viktigaste uppgifter r att fatta beslut om var Vattenfall ska vara om tio r. Den nya strategin och visionen ska dras i styrelsen ngra gnger och dessutom ska den gs igenom med regeringen innan den r klar och ska implementeras i verksamheten.

    Arbetet med framtidsvisionen r Vattenfalls enskilt viktigaste frga. Fr mig r det viktigt att alla knner delaktighet och garskap

    i visionen. Vi ska inte bygga ngra luftslott utan skapa drivkraft, frstelse och frndring, sger Magnus Hall.

    TEXT: ANNA EK OCH KATARIINA GVEN FOTO: LASSE MODIN

    Magnus Hall, Vattenfalls nya koncernchef, brjade sitt nya uppdrag med att lyssna. Under hsten trffade han ett stort antal vattenfallare p 16 orter i en Speakers Corner-turn. ppenhet r ett av hans frmsta ledord och han svarade grna p medarbetarnas frgor.

    Magnus Hall tilltrdde som ny vd fr Vattenfallkoncernen den 1 oktober.

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

  • 12 REAKTION NR 1 2014

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

    P besk i ett levande FukushimaI september beskte Tomas Lundqvist frn Forsmarks erfarenhets-terfringskontor och Johan Gustafsson frn reaktorskerhetsgruppen Fukushima. Resan anordnades genom Young Generation, ett ntverk fr unga inom krnkraft. Det r en vldigt levande plats, berttar Tomas.

    Tillsammans med sin YG-grupp frn andra krntekniska anlggningar beskte Tomas och Johan bland annat krnkraftverket Daiichi, som drabbades hrdast av jord-bvningen och den efterfljande tsunamin 2011. De guidade turerna anordnades av Fukushimaverkens gare, Tokyo Electric Power Company (TEPCO).

    Jag hade aldrig frvntat mig att det skulle vara s mycket folk dr. Flera tusen mnniskor som arbetade, berttar Johan.

    En stor del av det pgende arbetet vid Daiichi r relaterat till vatten. Det byggs vat-tenfrvaringstankar och reningsanlggning-ar fr kontaminerat vatten. Arbeten pgr ocks med att hindra grundvattnet frn att trnga in i byggnaderna, fr d kommer det ut kontaminerat.

    De frberedde ven arbeten med att dra en ledning i marken runt fyra av de hrd-skadade blocken. Ledningarna ska sedan frysa marken och drigenom hindra grund-vattnet frn att trnga in, berttar Tomas.

    Mnniskorna berrde mestEfter Fukushimaolyckan evakuerades drygt 145 000 mnniskor. Bde Johan och Tomas berttar att mnniskornas historier frn olyckan berrde mest.

    Det var jordbvningen och tsunamin som krvde 15 000 mnniskoliv, inte krnkrafts-olyckan. Vi stod vid en tgstation och blickade ut ver skadade hus nr vr guide berttade att frr fanns det byggnader verallt, men nu r allting borta, sger Tomas.

    Det sg inte s allvarligt ut men nr folk berttade att det tidigare fanns hus och

    FAKTA Fukushima

    Daiichi (Fukushima 1) bestr av sex kokvattenreaktorer och Daini (Fukushima 2) bestr av fyra kok-vattenreaktorer. Kraftverken ligger cirka en mil ifrn varandra.

    Den 11 mars 2011 utsattes kraftver-ken fr en kraftig jordbvning med en efterfljande tsunami som slog ut bde de ordinarie kylsystemen och reservkylsystemen vid Daiichi. Under de fljande dagarna drabbades reak-tor 1, 2 och 3 av hrdsmlta, medan reaktor 4 fick hrdskador. Reaktor 5 och 6 undvek hrdskador. Ingen av de sex reaktorerna r i dag i drift.

    Samtliga fyra av Dainis rektorer drabbades av tsunamin och klarade sig frn hrdskador men r inte i drift i dag.

    Cirka 15 000 personer omkom till fljd av jordbvningen och tsunamin. Ingen omkom i samband med krnkraftsolyckan.

    Daini och Daiichi ligger 60 kilometer frn staden Fukushima, som r bel-gen cirka 25 mil norr om Tokyo p en av Japans strsta ar, Honshu. Bda kraftverken drivs av Tokyo Electric Power Company (TEPCO).

    Johan Gustafsson och Tomas Lundqvist har mnga intryck med sig hem frn resan till Japan. Besket anordnade de sjlva tillsammans med sin YG-grupp.

    Jag hade aldrig frvntat mig att det skulle vara s mycket folk dr. Flera tusen mnniskor som arbetade.

  • REAKTION NR 1 2014 13

    byggnader, dr det nu var helt tomt, d fr-stod man, sger Johan.

    Invnarna i vissa zoner i nromrdet runt krnkraftverken fr i dag flytta tillbaka. Men det r inte enbart positivt, berttar Johan.

    Nr myndigheterna beslutar att invnar-na fr flytta tillbaka s kan de inte lngre f betalt fr dubbelt boende, men i nromrdet fungerar inte alltid gas, vatten eller avlopp. Och de kan inte slja heller, fr ingen vill kpa bostder dr. Sdana problem verkade det finnas mnga av.

    Frutom besket vid Daiichi kte gruppen ven till Daini som drabbades av tsunamin men inte av hrdskador. De trffade ven en sociologiprofessor vid ett besk anordnat i samarbete med universitetet i Fukushima.

    Han hade gjort en enktunderskning om den japanska befolkningens kunskap om Fukushima. De fick svara p frgor som Hur mycket ris har blivit otjnligt att ta? och majoriteten uppskattade hgre vrden n de verkliga, sger Tomas.

    Tomas och Johan menar att okunskapen kring olyckan och krnkraft kan vara svr att hantera.

    Det r ett ganska svrt mne. Strlning r inte ltt att stta sig in i om man inte job-bat med det eller pluggat det. Fr oss r det ganska sjlvklart men det r mnga saker vi tar fr givet, sger Johan.

    Jag kunde bertta fr mina vnner att jag drog ngra mikrosievert vid besket och mnga undrade om det var mycket, d sa jag att vi frmodligen tog mer dos p flygresan hem, sger Tomas.

    Planerade besket sjlvaStudiebesket i Fukushima har helt planerats av Tomas och Johans YG-grupp.

    Mnga var instllda p att ka till Tjerno-byl, men det var kaos i Ukraina och situatio-

    P besk i ett levande Fukushima

    Gruppen beskte bland annat reaktorinneslutning-en i Daini 4. Kraftverket drabbades av tsunamin men inte av hrdsmlta. Ingen av Dainis fyra reak-torer r i dag i drift och det r inte heller beslutat huruvida de kommer att driftsttas igen.

    Analysarbetet fr eventuella ersttnings- reaktorerDet svenska elsystemet str

    infr stora utmaningar nr da-

    gens krnkraftverk tas ur drift.

    Vattenfall bedriver ett omfat-

    tande analysarbete fr att f

    fram frutsttningarna kring

    hur dessa bst erstts. En del

    i det arbetet r att analysera

    frutsttningarna fr eventuel-

    la ersttningsreaktorer. Vatten-

    fall inledde i januari 2014 sam-

    rd enligt miljbalken om att

    bygga en eller tv reaktorer vid

    Ringhals. Sedan tidigare finns

    ven en anskan inlmnad till

    Strlskerhetsmyndigheten.

    Arbetet har gett oss vr-

    defull kunskap om de utma-

    ningar det skulle innebra om

    det beslutades om erstt-

    ningsreaktorer, sger Mats

    Ladeborn, chef fr Vattenfalls

    krnkraftsutveckling.

    Med anledning av den nya

    regeringens energiverens-

    kommelse, dr regeringen slr

    fast att den vill att Vattenfalls

    planer fr ny krnkraft avbryts,

    ses analysarbetet nu ver.

    Vi dokumenterar nu vra

    slutsatser s lngt och tar

    inga nya steg, frklarar Mats.

    Under hsten har markun-

    derskningar genomfrts ut-

    anfr Ringhals. Detta syftar

    till att lra knna de bergme-

    kaniska egenskaperna, ngot

    som r vr-

    defullt oav-

    sett vilken

    typ av elpro-

    duktion som

    kan komma

    att bli aktuell

    i framtiden.

    nen blev bara vrre. De guidade turerna som vi kte med p r inte ppna fr alla, och det kan nog vara svrt fr dem som inte r i bran-schen att f ka med p en guidad tur, sger Johan.

    TEXT: ALEXANDER BERG

    FOTO: ALEXANDER BERG OCH TEPCO

    Byn Tomioka ligger vid kusten nra Fukushima verken. Jordbvningen och tsunamin orsakade svra skador i byn som i dag r obebodd, de 15 000 invnarna evakuerades efter krnkraftsolyckan. Foto: Tomas Lundqvist

    Det pgr mnga byggarbeten p Fukushima-omrdet, bland annat den hr byggnationen av personalutrymmen fr dem som arbetar i omrdet.

    Foto

    : Len

    nart

    Str

    m

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

  • 14 REAKTION NR 1 2014

    Jag ser det som en energibesparing att komma med ider som lser problem, sger Annika Ljungberg. Det sparar min egen frustration ver att saker inte funkar och besparar ven andra att slsa sin energi p ondigt krngliga arbetsstt.

    Annika r anstlld i gruppen RSS1 som jobbar med operativt skydd p Ringhals 1 och 2. I vras beslutade man inom grup-pen att p allvar gra en uppryckning av hanteringen av frslag som lmnats in inom ramen fr idverksamheten. Det har resulte-rat i att Annika och flera andra medarbetare sedan dess har ftt belningar fr sina ider.

    Vi p RSS hade alltfr stor backlogg av inlmnade frslag som vntade p bedm-ning s vi beslutade att ta krafttag fr att minska efterslpningen, sger Henrik Rn-nelius, gruppchef fr RSS1. Goda ider r

    Det brjar oftast med irritation. Det r ngot som inte fungerar, som hnger upp sig eller stjl tid. Ur detta fds en id som stts och blts, och s smningom resulterar i en lsning p problemet.

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

    ARBETSPLATSREPORTAGE

    Alla r vinnare nr frslag till frbttringar tas till vara:

    Goda ider r energibesparandeVEM KAN

    LMNA IDER?Alla medarbetare i Vattenfall r

    vlkomna med ider. Det gller ven entreprenrer, praktikanter, konsulter

    och kunder. Beroende p var du jobbar kan det skilja hur man gr till vga fr att lmna in en id. Oftast hanteras

    detta via intrantet, i annat fall kan du vnda dig till din chef.

    I Forsmark anvnds systemet ERFKA.

    Ett budskap som syns. Mattias Heljebck demonstrerar hur avsprrningsgardinen fungerar. Kraftiga mag-neter hller gardinen p plats p drren och i plastfickor kan tillggsskyltar sttas.

    Tack vare Annika Ljungbergs skpsid r det numera ordning p fallskyddsdmpare, fallskydds-block och selar.

  • REAKTION NR 1 2014 15

    viktiga fr verksamheten, ger ett kreativt klimat i arbetsgruppen och innebr bespa-ringar och effektivitet fr fretaget.

    Tnk enkeltDe enkla iderna r ofta de bsta. Ett exempel p en frndring som var ganska enkel att infra r Annikas id som frenklat och fr-bttrat utlmningen av fallskyddsutrustning.

    I vrt uppdrag ligger att tillhandahlla sker fallskyddsutrustning till alla som ska jobba p hg hjd i anlggningen, men vi hade ett serviceproblem, berttar Annika. Vi hade inget bra system fr att hlla ordning p utrustningen.

    Lsningen blev lsta frvaringsskp. Var och en som behver utrustningen fr nume-ra kvittera ut nyckel p skyddsexpeditionen till ett skp dr det finns godknd och avskt fallskyddsutrustning inklusive storleksan-passad sele.

    Summan skpen kostade i inkp tjnade vi snabbt in bara genom att svinnet av fall-skyddsutrustning minskade markant, sger Annika. Folk r mer rdda om utrustningen nu och vi har ftt en skrare hantering.

    I hndelsernas centrum I vrt jobb r vi ofta ute i anlggningen. Vi trffar mycket folk, finns till hands i skydds-frgor och servar p olika stt. D blir det naturligt att man sjlv ocks fr gonen p vad som inte fungerar riktigt bra, sger Per Crona som en av frklaringarna till varfr just deras grupp lmnar in mnga ider.

    En id som Per har belnats fr r en mo-bil kontorscontainer fr skyddsgrupperna som lyfts p plats i reaktorinneslutningen under revisionerna p R2, R3 och R4. Con-tainern innehller skrivbordsarbetsplats, instrument och avskningsutrustning samt ntverksuppkopplad dator och kameraskr-mar fr vervakning.

    Vi flyttar helt enkelt ut ett kontor i hn-delsernas centrum. Folk vet d att de alltid kan f tag i skyddspersonal dr. Dessutom har vi sjlva ftt en bttre arbetsmilj och en samlad plats fr vr utrustning, sger Per.

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

    Alla r vinnare nr frslag till frbttringar tas till vara:

    Goda ider r energibesparande

    Ibland r det svrt att veta vem inom gruppen som kom p idn frn brjan, men det har mindre betydelse.

    Man sitter tillsammans vid fikat och sp-nar, alla kan vara med och bidra, sger Per. Sedan brukar det falla sig naturligt att det r den av oss vars verksamhetsomrde idn lig-ger nrmast som jobbar vidare med frslaget och ser om det gr att genomfra.

    En gardin som synsFr ngra r sedan hnde ett tillbud d obehrig personal gick in i utrymmen dr rntgenunderskning pgick, utan att observera varningsskyltarna. Det satte igng tankeverksamheten hos skyddsgruppen. Hur skulle detta kunna frhindras?

    Vi p Ringhals r ju ngot av vrlds-mstare i skyltning, men mngden skyltar gr att man kan blir blind fr vad skyltarna egentligen sger, menar Henrik. Det r ltt att missa om det tillkommit en extra skylt bredvid de andra.

    Lsningen blev en avsprrningsgardin av vertydlig modell som tcker hela drrbla-det och handtaget, omjlig att missa med trycket Tilltrde frbjudet.

    Idn fick jag frn en barnskerhetsav-sprrning man kan stta fr trappor, bert-tar Mattias Heljebck. Jag vnde mig till ett lokalt fretag i Kungster som jobbar med

    tekniska textilier och nu tillverkar de av-sprrningsgardiner t oss.

    Ln fr mdanInlmnade ider som frverkligas fr en pengabelning enligt en berkningsmodell som r gemensam inom Vattenfall.

    Pengarna r s klart uppskattade och trevliga att f, sger Per. Men det finns ocks ett vrde i att se att det man freslagit tas vl emot och verkligen lser det dr problemet som man irriterade sig p.

    Oftast r det ltt att f gehr fr sina ider, sger Jimmy Olausson, som varit en-gagerad i flera frslag som frverkligats och belnats. Men det krvs att man sjlv r aktiv och beredd att driva frgorna vidare. Det gl-ler att tnka nytt och komma bort ifrn s hr har vi alltid gjort.

    TEXT: YVONNE JONSSON

    FOTO: BRJE FRSTER

    Ett kontor i kompaktformat. Skyddsgruppens mobila kontorscontainer, fr tillfllet uppstlld i reaktorinne-slutningen p Ringhals 2, r en naturlig samlingspunkt under revisionstid. Hr ses Henrik Rnnelius, An-nika Ljungberg och idgivaren Per Crona.

    Sprbarhet och ordning rder numera, nr man fr kvittera ut nyckel till iordningstllda frvaringsskp med fallskyddsutrustning.

    Man sitter tillsammans vid fikat och spnar, alla kan vara med och bidra.

  • 16 REAKTION NR 1 2014

    Vinden blser genom barrskogen och bl-brsriset har antagit hstens gula frger nr vi fljer med Niklas Heneryd, ansvarig fr Platsfrvaltning Forsmark, ut i markerna. Han vandrar med stora stvelsteg ner mot en av de sm glar som ligger inom det tnkta slutfrvarsomrdet. Hr trivs bde glgroda och orkidn gulyxne, ngra av Forsmarks rdlistade arter. Men s hr rs har grodorna fr lnge sedan gtt i vinterdvala och de sm gulgrna orkiderna har blommat ver.

    Tillstnds- prvning pgrSKB:s anskningar om att f bygga Krnbrnslefrvaret i Forsmark och inkapslings- anlggningen i Oskarshamn lmnades in fr tre r sedan. De prvas nu av bde Mark- och miljdomstolen och Strlskerhets-myndigheten.

    Det r hela systemet fr att slutfr-vara anvnt krnbrnsle som gran-skas av myndigheterna. Samman-lagt omfattar anskningarna mer n 10 000 sidor. Det r ett oerhrt omfattande material som spnner ver mnga mnesomrden och belyser mnga aspekter av slutfrvaring av anvnt krnbrnsle. Drfr r det inte kon-stigt om det kommer mnga frgor, sger SKB:s projektledare fr till-stndsprvningen, Helene hsberg. Frgorna besvaras i form av kom-pletteringar och ett stort antal s-dana har redan skickats in. Hstens kompletteringar har handlat om s olika saker som klimatfrgor, natur-miljn i Forsmark och mjligheterna att hja vattenniver i knsliga vt-marker p konstgjord vg (se artikel hr intill) samt kopparkorrosion.

    Fem ja krvs Nr anskningarna till sist anses vara kompletta kommer de att kun-gras. Kungrandet r en frsta milstolpe p vgen mot de fem ja som behvs fr att tillstnd ska be-viljas. Efter huvudfrhandling i Mark- och miljdomstolen kommer domstolen samt Strlskerhetsmyndigheten att rekommendera regeringen att antingen tillstyrka eller avsl ansk-ningarna. Innan regeringen till sist fattar det avgrande beslutet tillfr-gas ven sthammars kommun (om Krnbrnslefrvaret) och Oskars-hamns kommun (om inkapslingsan-lggningen).

    Helene hsberg r SKB:s projektle-dare fr tillstndsprvningen.

    Med knsla fr naturen

    I Forsmark ska hga naturvrden samexistera med vad som kan bli ett av Sveriges strsta industriprojekt bygget av ett krnbrnslefrvar. P Svensk Krnbrnslehantering har miljarbetet hg prioritet och knslan fr platsen r stark.

    Det r en fantastisk plats som r speciell p mnga stt. Mycket tack vare nrheten till krnkraftverket har den frblivit vldigt orrd. Landskapet har prglats av en kraftig landhjning och kalkhalten i mornen ger en speciell flora som liknar den p Gotland, land och kring Storsjn i Jmtland, frkla-rar Niklas entusiastiskt.

    Men det r ocks den plats dr SKB vill bygga Krnbrnslefrvaret. Och p senare r har fretagets miljarbete handlat mycket om att fundera ver hur de hotade arterna och de ovanliga miljerna ska skyddas frn pverkan vid ett framtida bygge.

    TEMA: MILJ

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

    TEMA: MILJVattenfall jobbar aktivt

    med miljfrgor fr att uppn minsta mjliga pverkan p miljn.

    Om ngra av stten berttar vi p temasidorna i detta

    nummer av Reaktion.

    Kalkhalten i mornen ger en speciell flora som liknar den p Gotland, land och kring Storsjn i Jmtland.

  • REAKTION NR 1 2014 17

    Vid just den hr glen finns ett antal vita rr nerstuckna i marken, resterna av det lyckade infiltrationsfrsk som genomfrdes sommaren 2013.

    Rikkrren dr gulyxne trivs kan drabbas av en grundvattensnkning nr vi bygger frvaret nere i berget. Fr att motverka det vill vi kunna tillfra vatten p konstgjord vg. Det lter ltt i teorin men det r ngot som aldrig tidigare har gjorts med det hr syftet, berttar Niklas.

    Lyckat frskVid frsket pumpades vatten genom en perforerad slang och fick rinna genom den kalkhaltiga marken ner i glen. Resul-taten visade att metoden fungerar. Samti-digt som vattenniverna kade i och runt omkring just den hr glen, minskade de vid andra liknande glar denna torra och varma sommar.

    Det hr r en utmaning fr oss helt klart. Men efter det hr frsket knner vi att vi r p god vg att lsa detta. Risken fr att en grundvattensnkning fr ngon effekt r i re-aliteten ganska liten. Om det trots allt intrf-

    far har vi goda frutsttningar att lyckas mot-verka konsekvenserna av det, sger Niklas.

    Sex nya glarNr det gller glgrodan har man kommit nnu lngre. Hr vet man att det kommer att uppst en pverkan genom att en av de glar dr grodorna lever i dag mste fyllas igen nr ovanjordsanlggningen till Krnbrns-lefrvaret byggs. Som kompensation har SKB anlagt sex nya glar. I flera av dessa har glgrodor redan flyttat in och i en gl vet man skert att de ven lyckats frka sig.

    Vad sger Niklas Heneryd till dem som undrar hur man kan lgga ner s mycket tid och energi p att rdda ngra grodor och en ovanlig blomma, nr huvuduppgiften r att bygga ett slutfrvar fr hela Sveriges an-vnda krnbrnsle?

    Jag har full frstelse fr att man kan tnka s, men det r s hr vr lagstiftning ser ut. Det r vad vi har att frhlla oss till och vi frsker gra vrt bsta fr att s lngt det r mjligt begrnsa slutfrvarets pver-kan p naturvrdena i omrdet.TEXT: EVA NEVELIUS BUSKHE FOTO: LASSE MODIN

    FAKTA ArtskyddsfrordningenI artskyddsfrordningen sgs att fridlysta arter inte fr ddas eller skadas. Deras levnadsmiljer fr inte heller frstras. Fr att fylla igen den gl dr glgrodan finns i samband med bygget av Krn-brnslefrvaret krvs dispens frn artskyddsfrordningen. ven fr gulyxne krvs dispens.

    Niklas Heneryd, ansvarig fr Plats-frvaltning Forsmark, rr sig grna ute i markerna i Forsmark. Han brinner fr att bevara naturvrdena p platsen ven vid bygget av ett framtida krnbrnslefrvar.

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

    FAKTA GlgrodaGlgrodan r fem till tio centimeter lng, grn-brun till frgen och har ett kvkande lte. Glgrodor finns i strre delen av Europa men fre-kommer i Sverige endast vid nor-ra Upplandskusten och fridlystes 1985. I dag rknar man med att det finns 10 000 glgrodor i Uppland. Den trivs bst i grunda glar som vrms upp om vren.

    Foto

    : Las

    se M

    odi

    nFo

    to E

    lina

    Meu

    ller

    FAKTA Gulyxne Gulyxne r en orkid med kort blomstngel. Den blommar i juni-juli med gul-grna blommor och blir runt en decimeter hg. I hela lan-det finns ungefr 20 000 plantor med gulyxne p drygt 100 platser, huvudfrekomsten i Gstrikland och norra Upplandskusten. Gulyxne trivs i riktigt blta marker.

  • 18 REAKTION NR 1 2014

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

    TEMA: MILJ

    Miljfokuserat krnbrnsleVattenfall Nuclear Fuels lngsiktiga satsning p hga miljkrav minskar krnkraftens ekologiska fotspr.

    Utvinning av uran har historiskt sett varit omgrdad av relativt stor miljpverkan. Och trots att gruvorna i dag drivs med helt andra miljkrav och strre miljmedveten-het n fr 50 r sedan r brytningen fortfa-rande ett av de omrden inom krnkraften som orsakar den strsta miljpverkan.

    Det betyder att inkp av brnsle r ett av de omrden dr vi kan minska vr totala miljpverkan mest, sger Andreas Lidn, kvalitets- och miljchef fr Vattenfall Nuclear Fuel.

    Genom ett lngsiktigt miljarbete har Vattenfall Nuclear Fuel redan i dag bland an-nat fasat ut vissa leverantrer av anriknings-tjnster till frdel fr leverantrer med bttre miljprestanda. Vattenfalls produktion av krnkraftsel miljvarudeklareras sedan flera r enligt den internationella standarden Environmental Product Declaration, EPD. Rapporterna r offentliga och kan lsas via Vattenfalls hemsida.

    Till exempel har utslpp av vxthusgaser frn anrikningen av vrt uran minskat med runt tv tredjedelar sedan 2010. Tidigare stod urananrikningen fr den nst strsta delen av utslpp av vxthusgaser fr hela produk-tionsledet av krnkraftsel, sger Andreas.

    Kontroll p varje stegProcessen att tillverka krnbrnsle kan i stora drag delas upp i fyra skilda steg, dr uranet successivt omvandlas frn rmaterial till krn-brnsle. Varje steg har sina miljutmaningar.

    I det frsta utvinns uran via ngon form av gruvbrytning. Det handlar om dagbrott, underjordsanlggningar, s kallade In Situ-

    lakning eller som biprodukt vid utvinning av andra mineraler.

    Miljpverkan frn de olika metoderna skiljer sig markant t. Vattenfall Nuclear Fuel gr regelbundna kontroller av att uranbrytningen hos vra leverantrer fljer de hga krav vi stller p grundvattenhan-tering, CSR, milj, skerhet och arbets-frhllanden. Vi har till exempel valt att prioritera leverantrer som utnyttjar den ur utslppshnseende mycket frdelaktiga utvinningsmetoden In Situ-lakning, sger Andreas.

    I nsta steg konverteras uranet till gas, fr att i det tredje steget kunna anrikas s att det kan anvndas i den typ av reaktorer som finns i Sverige. Slutligen tillverkas urankutsar som placeras i de brnsleelement som laddas i reaktorerna.

    Vattenfall kper varje komponent fr sig fr att p s stt ha kontroll ver hela kedjan. Genom att stndigt se ver vra leverantrer och de metoder de anvnder, och stlla hga miljkrav p det brnsle vi kper har vi lyck-ats att nstintill halvera krnkraftens totala miljpverkan, sger Andreas.

    Men det finns mer att gra. Att teranvnda redan utvunnet uran

    r ett mycket effektivt stt att reducera krn-kraftens miljpverkan. Vattenfall Nuclear Fuel har sedan lnge anvnt s kallad ter-anrikad tail, det vill sga att man anvnder det utarmade uran som normalt utgr en restprodukt i anrikningssteget. Men vi utre-der ocks andra stt att teranvnda redan utvunnet uran, sger Andreas.

    TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN

    FOTO: MARTIN AMFT

    Varifrn kommer uranet?Vattenfall kper fr nrvarande sitt uran av leverantrer som har gru-vor i fem lnder: Kanada, Namibia, Australien, Ryssland och Kazak-stan. Ungefr 20 procent kommer frn respektive land.

    Kort om In Situ-lakningIn Situ-lakning, ISL, anses vara det mest miljvnliga sttet att bryta uran. Utvinningen sker genom att en lakningsvtska sprutas ner i berggrunden via borrhll. Laknings-vtskan lser uranet ur berget och pumpas drefter upp igen tillsam-mans med uranet. Med metoden kan mellan 60 och 80 procent av uranet i berget utvinnas.

    Andreas Lidn, kvalitets- och miljchef fr Vattenfall Nuclear Fuel.

  • REAKTION NR 1 2014 19

    Pverkar effekthjningen av Forsmarks reaktorer fiskarna i Forsmarks skrgrd och vilken betydelse fr detta p fiskbestnden i omrdet? Den frgan ska Sveriges Lantbruksuniversitet besvara. I december presenterar de en rapport som ligger till grund fr de studier som ska genomfras nr Forsmarks totala effekthjning r klar.

    kylvattnet frn F3 ligger p samma niv som tidigare.

    Nr Forsmarks totala effekthjning r klar kommer vi att gra ytterligare en lika-dan studie fr att se om det ftt ngra effek-ter p fiskbestndet i omrdet, sger Anders.

    Frstudien visar bland annat att abborrar-na i omrdet vxer snabbare n i vriga ster-sjn d de vandrar ut och in i Biotestsjn och tillgodogr sig vrmen. Flera fiskarter lockas av det varmare vattnet vid utloppet frn Bio-testsjn, till exempel mrt och strmming. Vid den kommande studien stlls bland an-nat frgor som: Lockas fisken nnu mer nr vattnet r nnu varmare? Hur pverkas fis-kens rekryteringsmiljer av kade kylvatten-strmmar och av hgre vattentemperaturer?

    Det ska bli spnnande att se resultaten frn underskningarna och f en bild om hur fiskbestnden ser ut i Forsmark, sger Anders.

    TEXT: ELIN BERGQVIST

    FOTO: SARA SDERSTRM

    Biotestsjn i Forsmark bestr av ett kvadratkilometer stort vattenomrde omgrdat av ar som sammanbun-dits med kraftiga vallar. Hit pumpas kylvattnet frn Forsmark 1 och 2. Kyl-vattnet frn Forsmark 3 pumpas ut i en separat kanal intill sjn.

    Anders Adill och Staffan Westerberg frn Sveriges Lantbruksuniversitet, insti-tutionen fr akvatiska resurser, p en provfiskerunda vid Forsmarks Biotestsj.

    FAKTA Biotestsjn

    Krnkraftverk krver stora mngder kylvatten. I Forsmark tas vatten frn stersjn in i verken via en kylvat-tenkanal. Nr kylvatten passerar genom kraftverket hjs vattentem-peraturen med cirka tio grader. Frn Forsmark 1 och 2 pumpas kylvattnet ut till stersjn igen genom en lng bergstunnel och drefter via ett in-vallat vattenomrde, den s kallade Biotestsjn. Utloppet med kylvatten frn Forsmark 3 gr i en separat tunnel. Biotestsjn i Forsmark var frdig-byggd 1977. Den r en unik frete-else som ibland kallas fr ett forsk-ningsakvarium i jtteformat. Fram till 2004 fanns fiskgaller uppsatta vid sjns utlopp till havet. Ingen fisk strre n tio centimeter kunde d ta sig genom gallret och fiskbestndet avgrnsades i sjn. Fiskeriverket be-drev en omfattande forskning i Bio-testsjn kring varmvatteneffekterna p djurlivet. I dag grs inte lngre ngra strre forskningar i omrdet. Kustlabora-toriet gr kontrollunderskningar enligt ett kontrollprogram som inne-fattar bland annat provtagning frn bottenfaunan, provfiske, ldersana-lys samt yngelunderskningar. Fors-marks Kraftgrupp gr regelbundna radiologiska kontroller i omrdet. vrig forskning som grs i sjn str frmst forskare frn olika universi-tet fr.

    TEMA: MILJ

    Hur pverkas fiskbestndet?

    Institutionen fr akvatiska resurser vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, redovi-sar en rapport om fiskbestndet i Forsmarks kylvattenutloppsomrde. Studien ligger till grund fr att se om effekthjningen av Fors-marks reaktorer, med hgre kylvattenflde och varmare kylvatten som fljd, pverkar fiskbestndet i omrdet. Studien har pgtt under fem rs tid, 20092014.

    Ett av miljdomstolens krav fr att be-vilja effekthjningen var att det grs en stu-die fr att se om effekthjningen har ngon inverkan p fiskfaunan samt fiskbestnden i omrdet i omrdet, sger Anders Adill, pro-jektledare vid SLU som ansvarar fr studien.

    Mtningar som gjorts visar att tempe-raturen p kylvattnet frn Forsmark 1 och 2 nu ligger cirka nio grader hgre n det omgivande havet mot cirka tio grader hgre innan effekthjningen. Temperaturen p

    Foto

    : FK

    A a

    rkiv

    bild

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

  • 20 REAKTION NR 1 2014

    I ver 40 r har marinbiologer hllit koll p vad som hnder i kustomrdet vid Ringhals. Provfiske och insamling av flora och fauna flera gnger om ret r ngra av metoderna. Men fram till sommaren 2013 var djur- och vxtlivet i de upp till 20 meter djupa svallbassngerna p kraftverksomrdet helt oknt. ven om kontroller frsts gjorts vid kylvattenutslppet.

    Det har varit svrt att komma t bas-sngerna, vattnet r vldigt turbulent och strmmande, frklarar Ulrika Bothin, milj-ingenjr p Ringhals.

    Frra sommaren yppade sig dock tillfllet nr bde Ringhals 3 och 4 stod stilla samti-digt fr revision. Ett krav i miljprvningen av Ringhals 4 var att kontrollera frekom-

    Frmmande arter i svenska vattenRinghals havsmilj och pverkan kartlagd

    Blskrabbor, japanska jtteostron och svartmunnade smrbultar. Allt fler frmmande arter i havet oroar. P Ringhals har man dock bokstav-ligen gtt till botten fr att kartlgga problemet. Genom att fr frsta gngen ngonsin dyka i svallbassngerna. Vldigt spnnande, men vi hittade inget annat n det som redan finns lngs Vstkusten, konstaterar Bjrn Fagerholm, marinbiolog p Kustlaboratoriet, som fljde dykningarna.

    sten av frmmande och skadliga, s kallade invasiva arter, i nrheten av anlggningen.

    Fr att kunna genomfra underskningen av svallbassngerna hyrdes yrkesdykare in fr den tekniskt svra uppgiften.

    De gick ner med kamera medan jag kunde st p land och leda jobbet via en mo-nitor, berttar Bjrn.

    Uppmrksammat fyndResultatet blev dock inte srskilt alarmerande, ngra nya arter hade inte lockats till det varma vattnet. Bara tidigare knda, som exempelvis japanskt jtteostron, algen rdsvansing och sargassotng, som redan finns p Vstkusten hittades. Dremot hjde nog en och annan p gonbrynen t rubrikerna i hstas om en bls-krabba utanfr Ringhals. Den terfanns i den rutinmssiga musselinsamling som gjordes

    vid Ust, strax sder om Vendels, i brjan av september i r. Krabban, ingende i ver hundratalet andra invasiva arter, kan frka sig rekordsnabbt och har ibland jmfrts med trdgrdarnas gissel mrdarsnigeln.

    Normalt finns krabban i Asien, men frekommer ocks i Engelska kanalen. Svitt jag knner till har bara ett fynd i Sverige gjorts tidigare, sger Bjrn.

    Fyndet i hstas r dock inget som kan kopplas till Ringhals verksamhet. Den hit-tades ocks utanfr det ngot uppvrmda havsomrde som kylvattnet orsakar.

    De arter vi hittar dr finns ocks p andra platser lngs Vstkusten, ett par kilo-meter ut r det heller ingen skillnad i vatten-temperatur, sger Bjrn.

    Snarare r det mnskliga aktiviteter som frt hit de objudna gsterna, menar han.

    Invasiva arter som exempelvis japanska jtteostronet, sargassotng och troligen ven blskrabban har importerats. Stora mngder japanska ostron har tagits in till europeiska odlingar, jag skulle sga att det uteslutande beror p detta.

    Fortsatt fokusBde Bjrn och Ulrika menar att det omfat-tande kontrollprogram som finns gr att en ny art snabbt skulle upptckas. Dessutom kommer ocks kontrollerna att utkas.

    Vi har freslagit lnsstyrelsen att vi ska fortstta dyka i en av svallbassngerna vart tredje r, och vntar nu svar frn myndighe-ten, berttar Ulrika.

    Det ligger ocks i linje med EU-parlamen-tets beslut att kartlgga och ta fram hand-lingsplaner mot invasiva arter i Europa.

    TEXT: JAN SDERLIND

    TEMA: MILJ

    Frn land kunde marinbiolog Bjrn Fagerholm flja och instruera dykarna om vad som skulle hmtas upp fr underskning. Roger Lindblom, yrkesdykare p Dyk&Bt, hmtar hr algprov frn intagskanalen fr R1-2. Foto: Ulrika Bothin

    Den hr krabaten, en bls-krabba funnen utanfr Ringhals, orsakade medie-rubriker i september i r. Foto: Anders Wernbo

    Ulrika Bothin, miljingenjr p Ringhals, och Bjrn Fagerholm, marinbiolog p Kustlaboratoriet. Foto: Jan Sderlind

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

  • REAKTION NR 1 2014 21

    Dags fr mlsamtal

    Den svenska krnkraftens klimatnytta uppstr i vra grannlnder.Daniel Westln

    NOTERAT

    R2 kontrollerar bottenpltenRinghals 2 genomfrde vid revisionsslutet en rutinmssig tthetsprovning av reaktorinneslut-ningen (CAT) med godknt resultat. Provningen gllde gaslckage. Sam-tidigt noterades dock att lckaget av vatten genom inneslutningens bottenplt, som man haft under ett antal r, hade kat. Lckan har nu identifierats och reparerats. Vid allmnna kontrol-ler av pltens status har ett antal mindre gropar i plten konstate-rats. Fr att faststlla om sdana frekommer p andra stllen utkas kontrollerna, vilket innebr att ytterligare delar av bottenplten behver frilggas. Eftersom plten tcks av flera decimeter tjock betong r arbetet omfattande. Analyser pgr fr att klarstlla skadeorsaken, liksom analyser och tgrder fr ytterligare frstrkningar av inneslutnings-barriren.

    Seminarium fr unga inom krnkraftDen 23 oktober hlls Young Ge-

    nerations (YG) mittseminarium p

    Forsmark. Organisationen verkar

    fr att unga inom krnkraften ska

    lra av varandra och skaffa sig

    kontakter inom branschen.

    YG anordnar uppstarts-, mitt- och

    avslutningsseminarier fr sina

    medlemmar. Det var fem r sedan

    Forsmark senast var vrd fr mitt-

    seminariet.

    Under seminariet kunde bes-

    karna bland annatlyssna till Daniel

    Westln, F3C, som studerat det

    europeiska kraftsystemet i sin tidi-

    gare tjnst vid Vattenfall, Thomas

    Smed som pratade om anlgg-

    ningsdynamik och Martin Luthan-

    ders frelsning om Vattenfalls

    analysarbete fr eventuella erstt-

    ningsreaktorer.

    Daniel Westln frelste om svensk krnkraft och det nordeuropeiska kraftsystemet.

    Under perioden 1 december till 28

    februari kommer alla medarbetare

    p Vattenfall att kallas till det rliga

    utvecklingssamtalet, mlsamtalet

    eller medarbetarsamtal. Namnen kan

    variera. Men gemensamt fr alla,

    oavsett namn, r att samtalen syf-

    tar till att medarbetare och chef i

    lugn och ro ska stta sig ner fr att

    prata om hur det fungerar p jobbet.

    Dessutom gr man igenom hur med-

    arbetarens individuella ml kan bidra

    till frbttrade prestationer och

    resultat i fretaget.

    Tycker ni att det gr bra fr Ringhals?, inledde vd

    Eva Halldn med att frga publiken vid de rliga per-

    sonalmtena.

    Svaren varierade och Eva frklarade varfr hon

    tycker att det gr bra just nu. Vl genomfrda revi-

    sioner, en stabil produktion och mycket bra koll p

    kostnaderna. Samtidigt gr de lga elpriserna att

    vi alla behver jobba mer med effektiviseringar och

    minska vra kostnader.

    Ett nytt inslag p personalmtena var att publiken fick tycka till i olika frgor via mentometerknappar.

    Nytt fr i r r att medarbetaren sjlv, bde fre och efter mlsamtalet, lgger in de

    verenskomna personliga mlen i ett nytt digitalt system, Success Factor. Dokumentet,

    Performance Agreement, skrivs under och kvitteras digitalt av medarbetaren och chefen.

    Det digitala systemet ns via Vattenfall intrant eller via respektive organisations intrant.

    Ls mer p Vattenfall intranet:

    Att arbeta p Vattenfall/Performance mgmt

    Vlbeskta personalmten med viktiga mnen

    RINGHALS VIKTIGASTE FOKUS FR 2015

    Sker och stabil drift vergngsplanerna och stresstesterna Minska antalet arbetsolyckor som leder

    till sjukskrivning Effektiviseringar och samverkan med Forsmark

    Illu

    stra

    tion:

    Chr

    isti

    na A

    nder

    sson

  • 22 REAKTION NR 1 2014

    Men vi brjar, som sig br, i brjan. Hon kom hit 1991. Efter fyrarig teknisk linje var det antingen Forsmark eller Sandvik i Gimo som var mlet. Forsmark drog det lngsta stret.

    Det lockade mer att jobba hr. Jag hade gjort praktik p Forsmark och skte sedan till instrumentverkstaden, som i dag r Forsmarks avdelning fr kontrollutrustning (FMK).

    Som kvinna p en mansdomi-nerad arbetsplats fick hon bevisa lite mer, menar hon.

    gruppchef och fortsatte som det till januari i r.

    Efter att ha varit chef i ngra r sg jag det som stimulerande att komma tillbaka till det jag uppskattade mest som instru-menttekniker: revisionerna. Drfr skte jag en tjnst som revisionsprojektledare.

    Med en bakgrund i teknik och personalfrgor r Victoria i prin-cip en mall fr en projektledare. Men hur r en bra revisionspro-jektledare?

    Man mste kunna sam-arbeta och lyssna in alla olika kategorier av mnniskor. Man

    Det fanns ingen tvekanVictoria Davidsson, revisionsprojektledare p Forsmark 1, pratar snabbt och kontrollerat. Vilket r enkelt frklarat: hon har mycket att bertta. Vi trffas p hennes kontor i FM-centret mellan Forsmarksverken. Nsta rs revision p Forsmark 1 r lng, men med en revision i bagaget och 23 rs erfarenhet frn Forsmark r Victoria redo.

    Alla fr ju jobba sig in p ett eller annat stt, men som kvinna kanske man fr gra det lite mer. Men det handlar om vilka krav man stter p sig sjlv ocks, att vilja leverera. Jag var van frn gymnasiet, de tv frsta ren var vi sex tjejer och 28 killar. De tv sista ren var jag ensam tjej i min klass.

    P FMK blev Victoria kvar till 2003, d hon brjade som kompetensutvecklare p Fors-mark. Efter fem r flyttade hon internt igen, denna gng till en projektledartjnst p teknikpro-jektavdelningen. 2011 blev hon

    behver en drivkraft ocks, tri-vas med att fnga upp frgor och se till att de betas av.

    Varvar ner genom att hja pulsenRevisionsarbetet r roligt tack vare det hga tempot, menar Victoria. Men ven hon behver lugn och ro, och d anvnder hon lpskor eller skidor.

    Jag r jttenjd ver att ha klarat midnattsloppet (en mil) under 55 minuter. Motion r ju ssongsbetonat s under vintrarna r det lngdskidor eller lngfrdsskridskor som gller.

    Nr hon ser p sport r det ocks skidor, dock tillsammans med gevr, som r favoriten.

    Tvlingen r ibland inte av-gjord frrn sista skottet, de ker som drar och mste nd lyckas skjuta snyggt. Just avvgningen:

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

    PROFILEN

    Frgorna mste upp p bordet, direkt. Ju tidigare man fngar upp och brjar jobba med dem, desto bttre r det.

  • REAKTION NR 1 2014 23

    tnksam. Hennes smsta egen-skap? Den tar lite lngre tid. Och hon ndrar sig emellant.

    Jag r tidsoptimist. Sen har jag ett kontrollbehov ocks men dr har jag blivit bttre, sger hon med ett skratt.

    Det kan ju vara en bra egen-skap. Men det fr inte sl ver. Jag har vat ocks, nr man sit-ter som chef mste man delegera fr att hinna med det som fr-vntas av en.

    Avslutningsvis pratar vi fre-bilder. Inspiration. Det r enk-lare att svara p vad, snarare n vem, som inspirerar.

    Att utvecklas. Dels att ut-veckla mig sjlv men ocks att utveckla verksamheten.

    Tids nog kommer svaret p vem som inspirerar: Pia Sund-hage, trnare fr det svenska damlandslaget i fotboll.

    Hon fick kalla sig Pelle fr att f vara med och spela fotboll fr att det ansgs vara en pojksport. Hon valde sin egen vg, ven om den inte alltid var den enkla.

    TEXT OCH FOTO: ALEXANDER BERG

    VICTORIA DAVIDSSON

    LDER: 44

    FAMILJ: Dttrarna Tilde, 13, och Elsa, 10. Krleken heter Lennart.

    YRKE: Revisionsprojektledare fr Forsmark 1

    AVDELNING: Forsmarks underhllsplanering

    DET GR MIG GLAD: Umgs med mina vnner

    DET GR MIG UPPRRD: Orttvisor

    FAVORITORD: Krlek

    AVSKYR LJUDET AV: Motorsg

    DRMRESEML: Bora Bora (Franska Polynesien)

    OM JAG INTE HADE JOBBAT P FORSMARK: D hade jag job-bat inom vrden som kirurg eller specialist

    FAVORITFILM: Notting Hill

    hur hrt kan de ka och nd skjuta bra? Det r spnnande.

    Resor r ett stort intresse. Med ett skratt sger Victoria att det ska vara varmt.

    Bsta resminnet r nog Mal-diverna, en plats som verkligen ser ut som p foto. Storstder lockar ocks.

    Och nog kan avkoppling behvas. Nsta r vntar en 35 dygn lng revision p Forsmark 1.

    Bland annat ska fyra lg-trycksfrvrmare bytas ut och sex lgtrycksturbiner skovlas om. Det blir mnga arbeten p turbinsidan, men ven mnga kontroller och provningar p reaktorsidan.

    Med sig till revisionen 2015 har Victoria frsk kunskap och lagrad erfarenhet.

    Min viktigaste erfarenhet r rets revisionsarbete. Andra de-lar som kommer till nytta r min frstelse fr olika verksamheter som instrument, eller underhll. Frn jobbet som kompetensut-vecklare tar jag med mig min personknnedom.

    Omtnksam tidsoptimistRevisionen p Forsmark 1 var den frsta av rets avstllningar. Och den lrde Victoria mycket.

    Frgorna mste upp p bor-det, direkt. Ju tidigare man fngar upp och brjar jobba med dem, desto bttre r det. Det r ocks viktigt, det mrkte jag, att upp-mrksamma de starka insatserna. Det gr inte alltid bra, och de da-garna nr det gr smre r det bra att f en boost genom att prata om de positiva erfarenheterna.

    Victoria tog ver jobbet has-tigt. Jonas Ferm som skulle ha varit revisionsprojektledare br-jade en annan tjnst.

    Nr Jonas frsvann s frdes diskussionen om jag skulle ta ver. Jag tnkte direkt att det r vl lika bra att hoppa p det med en gng. Jag visste att jag skulle ha std frn mina kollegor och revisionsorganisationen. Det fanns ingen tvekan.

    Extra roligt var det ju sklart att revisionen gick s bra som den gjorde. Nu kan jag bygga upp frvntningar p mig sjlv.

    P frgan om sin bsta egen-skap svarar Victoria snabbt: om-

    Jan Greisz har frn den frsta decem-ber utsetts till ny chef fr teknikavdel-ningen p Forsmark (FT). Han kommer nrmast frn tjnsten som chef fr Nu-clear Oversight & Fleet Management inom Vat-tenfall Region Norden. Jan har sedan 1990 arbe-tat p en rad olika posi-tioner inom Vattenfall.

    Tomas Eriksson r sedan den 6 oktober ny miljingenjr p Forsmarks avdel-ning Skerhet och milj. Tomas kommer nrmast frn Sandvik Material Technology i Sandviken, dr han arbetat som mil-j- och skerhetschef.

    TACK

    Tack fr all uppvaktning vid vr pen-sionering. Det har varit mnga minnes-vrda r tillsammans med alla trevliga arbetskamrater p Ringhals. Rolf Sandberg och Ulf Andersson

    Tack VBS och Ringhals personal fr den fina avtackningen och presenten i samband med min pensionering. Kenneth Persson, Lner

    Tack alla arbetskamrater fr den fina uppvaktningen p min sista arbets-dag p RSA. Det blev mycket tankar och knslor s tacket kom inte riktigt fram. Mnga kramar till er alla. Patrik Halldn

    UTMRKELSER

    Bergsprngartangon fr Vattenfalls kulturarvsstipendium Erik Hallberg, historiker vid Gteborgs Universitet, har tilldelats Vattenfalls kulturarvsstipendium p 30 000 kro-nor fr att studera mtet mellan inflyt-tade norrlnningar och den hallndska landsbygdsbefolkningen nr Ringhals byggdes p 1970-talet. Veckans stora nje var d bergsprngartangon i Vr. Tidigare har Erik Hallberg skrivit boken Nr krnkraften kom till byn, utgiven av Hallands kul-turhistoriska museum i Varberg 2014 i samar-bete med Ringhals och Vr-Strvalla hem-bygdsfrening.

    FOLK

    P NYA UPPDRAG

    Jessica Bergstrm, fysioterapeut och ergonom, r ny arbetsmiljingenjr p enheten Milj inom Ringhals skyddsav-delning (RSM). Hon kom-mer ven vara counter-part fr Industrial Safety nr WANO gr follow up p Ringhals i brjan av nsta r.

    Frn och med den frsta oktober r Gran Persson utlnad till SKB fr att jobba med drift- och skerhetsfrgor. Bakgrunden finns bland annat i WA-NO-granskningen och det frelggan-de som SKB fick av Strlskerhets-myndigheten i april 2014. Gran Persson har de senaste sju ren varit vice vd p Forsmark, och dessfrinnan produk-tionschef frst p Fors-mark 1 och sedan p Forsmark 2.

    Lars Berglund har frn den frsta okto-ber utsetts till ny vice vd p Forsmark. Lars har tidigare arbetat som chef fr driftled-ningsstaben vid Forsmark 3, chef fr Forsmark 1 och som chef fr teknik-avdelningen (FT).

    Eric Ramenblad, chef p teknikkontoret Hrd och brnsle (FTB), r sedan sep-tember ny projektledare fr FOSH Sam-manhllande (Forsmarks skerhetshj-ning). Han kommer att dela sin arbetstid mellan FOSH och strate-giska frgor p FTB. Eric har tidigare arbetat med brnslefrgor och hrdn-ra skerhetsanalyser p Vattenfall Nuclear Fuel.

    Sofia Nilsson, tidigare gruppchef fr utveckling och utbildning p dokumen-tationsavdelningen p Forsmark (FGCU), r se-dan den 24 november ny safeguardhandlggare p avdelningen fr hrd och brnsle (FTBR).

    Fredrik Eriksson, tidigare chef fr er-farenhetsterfringskontoret p tek-nikenheten, r sedan oktober ny bi-trdande driftchef p Forsmark 3. Han kommer ven att vara counter-part fr driftverksamhe-ten under WANO peer review 2015.

    Har du brjat ett nytt jobb, ftt ett nytt uppdrag eller en utmrkelse? Kanske har du rekryterat en ny medarbetare? Under den hr vinjetten vill vi i varje nummer av tidningen kortfattat presentera mnniskor p nya befattningar och i andra sammanhang som kan vara intressant fr oss i krnkraftsbranschen.

    Skicka in en text (max 300 tecken) och en portrttbild till Folk. Glm inte att tala om vem du r och var vi kan f tag i dig, ifall vi har frgor. Redaktionen frbehller sig rtten att redigera i materialet.

    E-post: [email protected]

  • 24 REAKTION NR 1 2014

    Driftpersonal i forskning om svarta svanarDen 25 juli 2006 intrffar en strning p Forsmark 1. Hndelsen fr stor uppmrksamhet i tv och tidningar som rapporterar om tekniska brister och dlig skerhetskultur. Margaretha Engstrm, som arbetar p Vattenfall Research and Development AB, sg hndelsen i ett helt annat perspektiv. I stllet fr att fokusera p det som inte fungerat valde hon att se allt som faktiskt fungerat bra i denna svra stund. Hon brjade forska om svra driftsituationer vid svenska krnkraftverk. Nu finns resultatet av hennes forskning sammanstllt i doktorsavhandlingen Yrkeskunnande som skerhetsmetod.

    Erfarenhet och vl fungerande samspel r viktiga parametrar nr teknologie doktor Margaretha Engstrm definierar driftperso-nalens yrkeskunnande som skerhetsmetod. Efter sju rs arbete r hennes studie av svra drift situationer vid svenska krnkraftverk klar.

    I studien kan man bland annat lsa om svarta svanar ovntade hndelser som kan f stor inverkan och fr vilka det inte finns ngra generella motmedel. Om det har hon pratat med skiftchefer p Forsmark och Ringhals. Drtill har hon intervjuat skiftlagspersonal om deras erfarenheter. Hon stllde ppna frgor och bad dem bertta om sitt yrkeskunnande.

    De ville grna dela med sig av bde kunskaper och erfarenheter. Fram trder en bild av dmjuka yrkesstolta medarbetare och betydelsen av deras tysta kunskap, sger Margaretha.

    Med tyst kunskap menar hon erfarenhet och frstelse fr hur regler och instruktio-ner ska anvndas p rtt niv i olika situatio-ner som kan uppst.

    Dr ingr det som inte kan uttalas ssom handgrepp vilka mste frsts av kroppen, sger hon.

    Alla knde anlggningenEn gr hstdag kommer Margaretha till Forsmark fr att bertta om sitt forsknings-resultat. Hr jobbade hon i tolv r, bland annat som utbildningschef och chef fr besksverksamheten, under 1970- och 1980-talet innan hon brjade arbeta med strategiska frgor i samband med Vattenfalls dvarande omorganisation.

    Hon berttar om tiden innan Forsmark driftsattes, d medarbetare kunde rra sig fritt i anlggningen och alla visste hur den

    sg ut p riktig och verallt. Mycket har nd-rats sedan dess.

    Alla slags frndringar har betydelse fr kompetensuppbyggandet. De som job-bat lnge vet hur man ska gra och att man inte kan skriva instruktioner fr allt, sger Margaretha.

    Enligt henne innebr fr mnga och omfattande instruktioner att det blir fr de-taljrikt, vilket gr att medarbetare riskerar att tappa helhetsuppfattningen. Kunskap i praktikenI sin studie reflekterar Margaretha ver det stndiga arbetet med att utveckla skerheten p svenska krnkraftverk. Hon flyttar fokus frn det vi vet och kan frutse till det ofrut-sgbara, till exempel hndelsen den 25 juli. Vidare till de insatser som gjordes av det ak-tuella skiftlagets och Forsmark 2:s operatrer vid tillfllet, s kallade rtthandlingar. Det menar Margaretha r ett tydligt tecken p ett gott yrkeskunnande.

    Syftet med Margarethas forskning r att visa vikten av mnniskors kunnande och d inte enbart teoretisk kunskap.

    Nr det gller behvs riktig kunskap, det vill sga frstelse fr hur kunskapen ska an-vndas, sger hon.

    Det handlar om praktisk kompetens, att instinktivt veta vad som behver gras fr att en driftincident inte ska utvecklas till ett driftavbrott. Ofrutsedda situationer kr-ver improvisation i ett erfaret och samspelt arbetslag, vilket franleder Margaretha att fundera p hur en del tjnster tillstts.

    Kanske stller vi fr hga krav p teo-retiska kunskaper. Vi borde exempelvis bli bttre p att rekrytera lokalt i frhoppningen att f behlla personalen lnge. Det r ett stt att uppn den kontinuitet som visat sig vara s viktig i sammanhanget, sger Margaretha.

    Om det och om andra slutsatser av sin forskning vill hon bertta fr chefer och med-arbetare p Forsmark. En frelsning p temat planeras under vren som ocks r tidpunk-ten fr Margarethas pensionering.

    Det knns fint att avsluta arbetslivet med detta som jag hoppas ska ha betydelse fr det fortsatta arbetet med att utveckla skerheten p krnkraftverken ocks fr sdana hndelser vi inte kan frutse, sger Margaretha.

    TEXT OCH FOTO: SARA SDERSTRM

    Kort om studiens resultat Yrkeskunnande r viktigt vid

    ovntade hndelser och drmed fr skerheten.

    Yrkeskunnande byggs ver tid i konkreta handlingar i en fungerande praxis.

    Formaliserad kunskap r en intrdesbiljett till att utveckla yrkeskunnande.

    Tidigare lsningar p problem och lyckosamt hanterande av ovanliga driftsituationer br hllas vid liv.

    Vid rekrytering av tekniker br frsta urvalskriteriet vara praktiska personer.

    Kontinuerlig rekrytering behvs fr att inte f ett glapp i genera-tionskurvan dr yrkeskunnandet r olika lngt utvecklat.

    Fr att behlla personal med gott yrkeskunnande fresls prioritering av tjnsteskande frn eller med koppling till orten.

    Styrning med formaliserade krav och mtbara ml nr inte yrkes-kunnande och kan dessutom skymma det.

    Personal och andra intressenter inom krnkraft, som inte sjlva har praktiskt driftkunnande frn krnkraftverk, behver bli medvetna om yrkeskunnandets betydelse fr skerheten.

    Frstelsen fr yrkeskunnandets frmedlingsvillkor br spridas till de grupper som pverkar frutsttningarna fr formandet av kunskap p krnkraftverken.

    UTBLICK

    RINGHALS FORSMARK SKB VATTENFALL KRNKRAFT

  • REAKTION NR 1 2014 25

    Malin Engvall, instruktr, KSU Vi kan samla p oss massor av erfarenhet men det i sig r ingen garanti fr en fr-bttrad skerhet. Fr att en erfarenhet ska vara lrande