K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

N U M M E R 72012

IVAR DE LA CRUZ REDO TA ÖVER KLUBBAN

6 TIPS FÖR

BÄTTRE RETORIK

LOCKET AV FÖR GMO SID 5 | LITAR DU PÅ DIN ETISKA KOMPASS SID 34 | NY GD PÅ SVA SID 38

TE MA:

Life science

SID 16–21

Moderator: Debattörer:

Petra Hedbom Mats Odell Håkan Wallin Björn LarssonChefredaktör Näringsutskottets Chef för Företagsutveckling, Affärsutvecklare &Läkemedelsvärlden ordförande (kd) Medivir Investeringsansvarig – life science, GU Holding

SWEDISH ACADEMY OFPHARMACEUTICAL SCIENCES

APOTEKARSOCIETETEN

SWEDISH ACADEMY OFPHARMACEUTICAL SCIENCES

APOTEKARSOCIETETEN

Plats: Hotel Reisen, Skeppsbron 12, Stockholm Tid: 15 november kl. 18.00–19.00Nätverka med folk i branschen från kl 17.00. Vin och tilltugg serveras i baren till självkostnadspris.

Läs mer samt anmäl dig via

http://www.swedenbio.com/bubbeldeba

tt

Från idé till färdig produkt – hur behåller vi hela kedjan i Sverige?

- Hur behåller vi produktionen och bolagen i Sverige?

- Hur främjar vi den samlade kompetensen att ta fram nya produkter?

3N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

InnehållNR 7 2012

OPINION SID 4

Ledare: Lägg inte locket på för GMOLäsarbrev och kommentarer från webben

NYHETER SID 8

Årets geolog spårar klimatförändringarNytt Nobelhus ska sätta svensk forskning på kartanHallå där: Räcker den svenska solen?Månadens fråga: Vad är viktigast för dig på jobbet?

TEMA SID 14

På Scilife Lab byggs vetenskap för livetNa-analys: Nya miljarder inte nog för glädjeskuttSom ett stort mingelparty i fem våningar

VETENSKAP SID 24

Svenska forskare tar sikte mot jupiterFråga en naturvetare: Vad är Higgs partikel?

KARRIÄR SID 29

Inspiratören: Simon koordinerar Vätterns branterManualen: Lär dig kummunicera en idéLedarskap: Litar du på din etiska kompass?Fråga experten | På nytt jobb

LEDIGA JOBB SID 39

SPANAR IN SID 42

Gästkrönikör: Jörgen Ohlsson – Släpp loss kreativiteten – stimulera innova-tioner

NYTT FRÅN NATURVETARNA SID 44

Madelen Nilsson tack för sig | Ivar de la Cruz redo ta över ordförandeklubban

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck. Bokning och material-

adress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 8 november med annonsstopp den 23 oktober. Korrektur: Mats Andersson, Text-piloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Omslagsfoto: Anna Ledin Wirén.

Redaktion:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

KatarinaBengtssonform och layout08-466 24 63

JeanetteDuvertannonsansvarig08-466 24 86

14

Marita Teräs, MTreporter08-466 24 81

Johanna Rösth, JRreporter08-466 24 57

24

32

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 500 medlemmar inom life science, jord, skog och miljö, kemi, fysik, geovetenskap matematik och data.

Från Vättern till JupiterDen gamle nobelpristagaren i medicin Arvid Carlsson har rutit till. Han menar att den biomedi-cinska forskningen har drabbats av en katastrof. Innan regeringen skjuter till mer pengar kräver han en haverikommission som analyserar vad som har gått snett.

Det ligger något i det. Mer pengar löser inte de grundläggande problemen. Jan Björklund vill nu satsa på kvalitet i forskningen och vaska fram eli-ten bland forskarna. Lite som i idrottens värld där man tillåter stjärnor som Zlatan att glänsa. Känns som man har hört det förut. Innebär det att man hittills har satsat på bredd och svag kvalitet?

Nej, det har man inte, men däremot finns ett grundläggande problem i svensk forskning, som Sofie Andersson skriver om längre fram i tid-ningen under vinjetten: Na-analys. Forskningen går miste om talangerna i brist på karriärvägar och tjänster för forskare. Det är också dags att gå från ord till handling när det gäller utbytet mellan akademi och industri. Minns att många svenska framgångar, som losec, strålkniven, xylokainet och pacemakern har sin källa i akademin.

Här har de små forskningsbolagen en nyckelroll, som en brygga mellan idé och kommersiell ut-veckling i de större bolagen. Lika viktigt är att få fart på den kliniska prövningen, där några lands-ting går före och inser betydelsen av att delta i

processen att ta fram nya läkemedel och be-handlingsmetoder. Det har alla nytta av, inte

minst landstingen själva, som i förlängning-en kan skapa en effektivare vård.

Vi skriver om mer än life science. Nu tar forskarna sikte mot Jupiter för

att få veta mer om rymden. Lite mer jordnära nyheter hittar vi vid Vätterns östra branter, där E4:an skär genom landskapet. Där invigdes Sveriges femte biosfärområde i september. Det handlar både om att be-vara och utveckla bygden på ett uthålligt sätt.

processen att ta fram nya läkemedel och be-handlingsmetoder. Det har alla nytta av, inte

minst landstingen själva, som i förlängning-en kan skapa en effektivare vård.

Vi skriver om mer än life science. Nu tar forskarna sikte mot Jupiter för

att få veta mer om rymden. Lite mer jordnära nyheter hittar vi vid Vätterns östra branter, där E4:an skär genom landskapet. Där invigdes Sveriges femte biosfärområde i september. Det handlar både om att be-vara och utveckla bygden på ett uthålligt sätt.

N AT U R V E TA R E4 N R 7 2 0 1 2

CHEFREDAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

Otto Hermelin gratuleras till: Ut-nämningen till Årets geolog.Han sätter bekräftelsen av sin lär-argärning som ”unik” och ”banbry-tande”, som Geosektionen inom Na-turvetarna kallar hans insatser, högre än prispengen på 25 000 kronor.– Att sprida entusiasm för geologi är så viktigt. Särskilt som det inte är ett

eget ämne i skolan.Den 8 november ska Otto Hermelin hålla tal på Sveriges geologiska un-dersökning, SGU i Uppsala, i sam-band med att han får utmärkelsen Årets geolog. Ämnet är ”Samverkan med omgivande samhälle”.

DN gratulerar, 16 september 2012

eget ämne i skolan.Den 8 november ska Otto Hermelin

Brist på cytodiagnostiker fördröjer cancerbesked

EN DR IVANDE KRAFT FÖR GEOLOGIN

Skolundervisningen i naturveten-skap och teknik behöver blir bättre. Det anser regeringen som därför av-sätter 148 miljoner kronor under fem år för att utveckla undervisningen.

– De naturvetenskapliga ämnena är helt avgörande för svenskt näringsliv, säger utbildningsminister Jan Björk-lund (FP).

Ett problem, enligt Björklund, är att elever uppfattar undervisningen i äm-nena som abstrakt och han betonar vikten av fler behöriga lärare.

– I längden måste vi öka söktrycket till läraryrket. På kort sikt så måste vi ge de lärare som finns, som ibland är obehöriga, kompletterande utbildning.DN.se, 9 augusti 2012

Kvinnor kan få vänta i upp till tio veckor på besked om de har cancer eller inte. Orsaken är en stor brist på cytodiagnostiker och patologer.

– Situationen har blivit sämre

de senaste 10-15 åren, medelål-dern på patologer är över 60 år och man har inte satsat på att ut-bilda nya, säger professor Ingvar Karlberg till Göteborgs-Posten.UNT, 27 augusti 2012

Miljonsatsning på naturvetenskap i skolan

5N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

O P I N I O N

Det är dags att öppna upp för en debatt om GMO-grödor, både dess möjligheter och risker. Att lägga locket på är en dålig strategi, särskilt som många länder utan-för Europa satsar stort både på forskning och odling av genmodifierade grödor.

Som naturvetare är vi vana att söka kunskap. Vi undersöker, ifrågasätter, fors-kar och bygger ny kunskap för att hitta nya läkemedel, få snabbare datorer och annat som driver utvecklingen framåt. Lika viktigt är att hitta lösningar på de miljöproblem vi står inför. Genmodifie-ring av grödor skulle kunna vara en pus-selbit i den utvecklingen. Men den osäkra framtiden för tekniken har lett till att forskningen här hemma och i hela Europa går på tomgång.

Många av våra medlemmar i Naturvetar-na jobbar med GMO utifrån olika perspek-tiv. Åsikterna går isär. Själv tycker jag att frågan är svår, men jag vet att den är viktig och att den innehåller många dimensioner och kan ge lösningar på framtida problem. Jag vet också att det finns risker med tek-niken, vilket bekymrar mig. Det finns även en etisk dimension. Är det okej att flytta gener från djur till växter? Är det okej att man kan ta patent på gener?

Det har funnits, och finns, ett problem att stora internationella företag tar fram grödor som är anpassade till den egna pro-duktportföljen och därmed styr bondens val. I kraft av sin storlek och sina ekono-miska resurser får de en dominerande

Dumt att lägga locket på för GMO

CH R I STE R YRJAS , vice styrelseordförande Naturvetarna christer.yrjas@naturvetarna.se

Regeringens ökade anslag till forskning.

Att Tillväxtverkets trixan-de med representation påver-kar övriga statsanställda, som knappt får fikabröd och ännu mindre får ha personalfester.

L E D A R E N

C H R I ST E R Y R JAS , V I C E ST Y R E LS E O R D F Ö R A N D E

ställning som är olycklig. Samtidigt finns möjligheter med GMO att ta fram grödor som ger högre avkastning, grödor som är resistenta mot sjukdomar och därmed mins-kar behovet av kemisk bekämpning, växter som producerar olja som kan ersätta fossila smörjoljor, med mera.

Lösningen kan knappast vara att vi läg-ger locket på och inte lär oss mer. Vi behö-ver uppmuntra forskning och utveckling inom området så att vi kan bygga upp ny kunskap. Att säga nej är ingen lösning. Vi har alla ett ansvar att se på vilket sätt vi kan

använda tillgänglig kunskap för att söka mer kunskap men också att använda kunskapen på rätt sätt.

Jag vill betona att denna ledare inte är ett inlägg för vare sig ja eller nej till GMO. Det är en önskan om att öka kun-skapen och öppna upp debatten i en fråga som är komplex och svår. Är det något som kan hjälpa världen med detta så är det den kompetens som finns inom Naturvetarna.

» Lösningen kan knappast vara att vi lägger locket på och inte lär oss mer. «

CHRISTER YRJAS

N AT U R V E TA R E6 N R 7 2 0 1 2

O P I N I O N

S K ICKA D I N I N SÄN DAR E T I LL redaktion@naturvetarna.se el ler kommentera på webben naturvetarna.se

L Ä S A R B R E V

N AT U R V E TA R N A S VA R A R :

Vi ska stödja och coachaHej Gunnar.Tyvärr har du alldeles rätt i din beskriv-ning av verkligheten, men tack och lov ser det inte lika mörkt ut på alla håll. För att få vår löneprocess att fungera överallt kommer vi att finnas ute på arbetsplatserna i ännu större utsträckning än idag. Vi kommer att intensifiera vårt arbete med att stödja och

coacha både medlemmar och de lokala fack-liga organisationerna.

Men som du själv ger uttryck för så räck-er inte detta. Vi kommer därför att lägga mer kraft på att få arbetsgivarna att se för-delarna. Det gör vi tillsammans med de cen-trala arbetsgivarorganisationerna som har ett stort ansvar för att avtalen följs lokalt.

På det statliga området har vi redan ett nära samarbete med Arbetsgivarverket i denna fråga. Ett problem är att Arbetsgi-varverket inte tycks få genomslag på alla myndigheter för sina idéer om hur vi tycker att löner ska sättas. I nära dialog

med Arbetsgivarverket kommer vi att be-vaka och följa utvecklingen.

När avtalen fungerar så ger de möjlighe-ter för medlemmarna att påverka sin egen löneutveckling. På de myndigheter där arbetsgivaren inte följer avtalet, kan man kalla in de centrala parterna. De har ett särkskilt ansvar för att avtalets intentioner följs.

Låt oss hoppas att vi slipper införa obli-gatorisk ”pott-träning”!

HELENA NICKLASSON,

FÖRBUNDSDIREKTÖR, NATURVETARNA

Lättare sagt än gjort med Individuell lönesättning Helena Nicklasson har helt rätt i sin ledare i förra Naturve-tare att individuell lönesättning borde vara den klart bästa me-toden. Men det är svårt att få det att fungera i praktiken. Jag har varit anställd inom Skogsstyrel-sen sedan 1994 och varit fack-ligt aktiv större delen av tiden, ett par år även som ordförande för alla Saco-anslutna, så jag har stor erfarenhet av hur lönesätt-ningen går till - i praktiken.

Du avslutar ledaren med ”Hur svårt kan det vara då, undrar jag – i praktiken”. I den verklighet vi lever med ständigt långsamt minskande statsan-slag går lönesättningen till så att

cheferna först bestämmer hur stort löneutrymmet ska vara. Eftersom Saco numera har sif-ferlösa avtal blir det i praktiken ST:s förhandlingsresultat som alla följer.

Varje enhet får sedan en viss lönepott som chefen har man-dat att fördela bland dem hen är chef för. Detta mandat bru-kar som regel tillämpas enligt någon slags ”Robin Hood-prin-cip”, det vill säga man tar några hundralappar från de äldres lö-nepott och lägger på de yngre, för att rätta till snedsitsar hos de nyanställda.

I den situationen är det fullt förståeligt att man i sin frus-

tration kan önska sig tillbaka till lönegrads-systemet. Utfallet blir ju tämligen likartat – i praktiken.

Jag efterlyser skar-pare signaler från Saco centralt. Tvinga de statliga arbetsgi-varna att följa avtal! Det blir ju aldrig några konse-kvenser hur mycket de än till-lämpar sina förlegade löneför-delningsregler, i strid mot både gällande avtal och den egna lö-nepolicyn! Gör lönesättningen individuell, så att goda arbets-insatser blir belönade även när det gäller äldre specialister

som trivs på sin arbetsplats och därför varken vill byta jobb eller bli chef. Inför obliga-torisk ”pott-träning” för löne-sättande statliga chefer!

VÄNLIGA HÄLSNINGAR

GUNNAR ISACSSON,

SKOGSSTYRELSEN

5N AT U R V E TA R E

N R 6 2 0 1 2

O P I N I O N

”Det här med lönesamtal, det tar ju bara en massa tid.” Jag studsade över påståendet och kunde inte låta bli att förundras över att lön verkade betraktas mer som ett nödvändigt ont än som ett redskap för framgång. ”Och indivi-duell lön, det fungerar ju inte i praktiken”, fort-satte samtalet. ”Men hur menar ni”, frågade jag, ”om lönen inte är individuell hur ska den då vara? Kollektiv? Vill ni tillbaka till tiden med lönegrader och löneklasser när nivåerna be-stämdes centralt? – i Stockholm?” lade jag till, väl medveten om att detta samtal utspelade sig på en plats där det mesta som försiggår i huvudstaden betraktas med en viss skepsis.För mig är det självklart att lönen ska bestäm-mas på arbetsplatsen i överenskommelser mel-lan medarbetare och chef. De flesta arbetsgi-vare borde se styrkan i att använda löneproces-sen som ett verktyg för att målstyra och utveck-la verksamheten. En fungerande löneprocess, där chefer har mandat att bestämma lönen i lönesamtalen, skapar de förutsättningar som behövs för att naturvetare ska få rätt lön i för-hållande till sin betydelse och sitt uppdrag.

Men utan befogenhet att komma överens om lönen i lönesamtalet och utan en genom-tänkt lönepolitik, uppfattas lönesamtalet ofta som ett spel för gallerierna. Och det är här som skon verkar klämma. Det fungerar inte i praktiken på alla arbetsplatser – i all fall inte ännu!

Här har Naturvetarna en viktig uppgift. Vi måste få arbetsgivarna att förstå innebörden i och styrkan med lönesamtalsmodellen. Vi måste också fokusera på att ge medlemmar-na stöd i löneprocessen.

Lönen ska sättas nära dig

H E LE NA N ICK LAS SON, förbundsdirektör Naturvetarna helena.nicklasson@naturvetarna.se

För en ny renodlad statlig tillsynsmyndighet inom hälso- och sjukvård, som statskon-toret föreslår i en utredning. Samma princip borde gälla för tillsyn av miljö, hälsoskydd och djurskydd.

För att skolan effektivt dö-dar intresset för NO-ämnena fysik, kemi och biologi, redan under högstadiet, enligt didak-tikforskaren Magnus Oskars-

sons avhandling.

L E d A R E N

H E LE N A N I C K L AS S O N, f ö r b u N D S D I r E KTö r

Fo

to

: t

ho

ma

s c

ar

lg

re

n

Min bestämda uppfattning är att vi ska ägna mer tid åt att stödja medlemmarna i själva löneprocessen och mindre tid åt att i årligen återkommande avtalsförhandlingar di-videra med centrala arbetsgivarparter om nå-gon tiondels procent hit eller dit. Jag menar att alla våra centrala löneavtal ska vara fria från löneökningstal. Hur stor löneökningen ska vara måste beslutas på arbetsplatsen, nära verksamheten. Avtalen måste också ga-rantera att det finns fungerande uppföljnings-system för en individuell lönesättning. Och vi måste se till att avtalen följs!

Att lönenivåerna borde bestämmas lokalt och inte av några centrala parter i Stockholm, det var mina samtalsparter med på. Vi kom också överens om att bra lön och löneutveck-ling ökar engagemanget hos medarbetarna. Och vi enades om att lönen kan och ska an-vändas som ett sätt att styra verksamheten.Så hur svårt kan det vara då, undrar jag – i praktiken.

» Så hur svårt kan det vara, undrar jag – i praktiken. «

Lönen ska sättas nära dig

Helena Nicklasson gav sin syn på löne-sättning.

M Å N A D E N S F R ÅG A :

K A N D U TÄ N K A D I G AT T B L I C H E F ? F R Å N N Y H E TS B R E V N R 8 .

Läs alla kommentarer på webben.

Du är välkommen!Hej Jenny, om du har lust att vara med på seminarier för blivande chefer så händer det en hel del just nu. Den 11 oktober i Stockholm och 16 oktober i Malmö anordnar Saco seminarier under temat ny som chef. Du är också väl-kommen att delta i de seminarier vi ordnar för chefer i mån av plats. Du hit-tar det mesta på www.naturvetarna.se/chef i kalendariet.

ELISABET ENGDAHL LINDER OMBUDSMAN FÖR CHEFER

Vad erbjuds för blivande chefer?Just nu jobbar jag som rådgivare/konsult men skulle absolut kunna tänka mig att bli chef i fram-tiden. Har fått prova på att arbeta i en ledande be-fattning under mitt år som kårordförande och det var något som jag tyckte var både roligt och utma-nande. Jag skulle önska att det fanns möjlighet att delta i vissa av Naturvetarnas aktiviteter för che-fer trots att man inte är chef. På så vis skulle man kunna utbyta erfarenheter med befintliga chefer samt få viss chefsutbildning och därmed vara bättre rustad den dag man kliver på ett sådant uppdrag. Vad säger Na om det?

JENNY

Bättre kontroll behövsÅr 2007 gick det ut ett rikslarm om ett naturläkemedel, grapefruktkärneex-trakt, som kunde ge allvarliga biverkningar med ökad risk för blödning hos patienter som behandlas med Waran, ett blodförtunnande läkemedel. Bättre kontroll av naturläkemedel behövs således.

HENRY TALLGREN

D U E LLE N :

ÄR E FFE KTE R NA AV NATU R LÄKE M E DE L ÖVE R DR IVNA? SE S I D 12.

MATH ARTMATH JEWELLERY

”De matematiska symbolerna besitter en säregen dekorativ kraft som man märker när man arbetar med dem.”

Konst att räKna med

Lars Nystedt

Mer information: www.instantmath.sewww.instantmath.se

örhängen Lambda hänge Gamma manschettknappar Tetrachtys

Pi, relief i guldLinjeintegral, relief i stål

N Y H E T E R

N AT U R V E TA R E8 N R 7 2 0 1 2

fler stipendier till utländska studenter

pR I SAD Otto Hermelin har utsetts till Årets geolog år 2012. Priset på 25 000 kronor får han för sina banbrytande insatser som folkbildare för geovetenskapen. Tack vare hans forskning om amöbalik-nande organismer är det möj-ligt att spåra klimatföränd-ringar bakåt i tiden.

Det är Geosektionen inom Naturvetarna som delar ut priset för sextonde gången. Som docent i geologi vid Stockholms universitet har Otto Hermelin inriktat sig på mikropaleontologi med stu-dier av de minsta fossilerna.

Under tjugo år har han fors-kat på amöbaliknande djur i marina områden. Med hjälp

av dem kan man spåra klimat-förändringar bakåt i tiden.

DINOSAURIERNAS

HERRAVälDE

I dag undervisar Otto Her-melin inom olika grenar av geologin. Hans arbete med att föra ut geologi som ämne till skolor och den stora all-mänheten är banbrytande. På ett inspirerande sätt väcker han nyfikenhet om livets och människans utveckling, lik-som dramatiken om lavaspru-tande vulkaner och till synes livlösa öknar. Dinosaurierns herravälde på jorden och

bergarternas mångfald missar han inte att berätta om.

VäRlDENS AllA HÖRN

Många studenter har hängt med på Otto Hermelins ex-kursioner till världens alla hörn för att se, känna och lukta på den historia som geologin vittnar om. Priset delas ut vid en ceremoni på Sveriges geologiska under-sökning (SGU) i Uppsala den 8 november. Då visar Årets geolog prov på sin berättar-konst. Även andra forskare ger föreläsningar inom geove-tenskapen denna dag. LEL

bYg g plAN E R Förra året underteck-nade Stockholms stad och Nobelstiftel-sen en överenskommelse om att bygga ett ”Nobel Prize Center” vid Nybroviken i Stockholm. Dagens Nobelmuseum klarar nämligen inte längre av att möta det ökade intresset för Nobelprisen. Tanken med det nya centret är att er-bjuda både museiverksamheten och lo-kaler för till exempel symposier och se-minarier med anknytning till Nobelpri-sen i en och samma byggnad. Nu med-delar regeringen att man tycker att det är så viktigt att man stöttar verksamhe-ten med 30 miljoner kronor per år från och med 2018 då huset ska stå klart.

SofiE anDERSSon

Årets geolog spårar klimatförändringar

otto Hermelin är mest stolt över att han gjort banbrytan-de insatser för folkbildning.

FO

TO

: © N

OB

EL

MU

SE

ET

Nytt Nobelhus ska sätta svensk forskning på kartan

Dagens nobelhus har blivit för trångt. Ett nytt planeras att byggas vid nybroviken, granne med nationalmuseet.

M OR OT År 2011 infördes studieav-gifter för utländska studenter som vill studera vid svenska lärosäten. Refor-men har kritiserats hårt. Studier visar att antalet utländska studenter i Sverige har minskat drastiskt sedan avgifterna infördes. Nu annonserar regeringen att man ökar antalet stipendier som riktar sig till studenter från utvecklingslän-der. Medlen höjs med 50 miljoner kro-nor från och med år 2013.

– Satsningen är bra. Frågan är dock om det räcker med 50 miljoner. För att utländska toppstudenter och fors-kare ska välja att komma hit så måste forskningsvillkoren förbättras. Sverige måste bli ett attraktivt land att forska i, säger Sofie Andersson, utredare på Na-turvetarna.

9N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

Hallå där!

Räcker den svenska solen?

Ingemar Holmen vill se fler svenskar som satsar på solceller och blir elpro-ducenter. Hortonomens vision är att solceller blir standard på nya hus.

Varför har ni solceller på hustaket?

– Vid sidan av miljöintresset vill jag vara med och påverka utveck-lingen av ny miljöteknik. För att något ska hända måste det finnas folk som testar tekniken i praktiken.

Men räcker den svenska solen?– Ja, absolut. Även när det är molnigt producerar solcellerna el året runt. En klar vinterdag ger några kilowattimmar, vilket ska jämföras med en solig sommardag då elmätaren registrerar runt tolv kilowattimmar från våra sexton kvadratmeter solceller.

Lönar det sig?– Den stora vinsten är att vi slipper köpa dyr el, som i normalfal-let kostar upp emot 1.25 kronor per kilowattimme. Vi får inte mer än 30-40 öre när vi säljer överskottet till elbolaget. Idealet vore så kallad nettoavräkning, där förbrukad el kvittas mot producerad el, men där är vi inte än.

Är det en dyr investering?– Material och installation gick på totalt 85 000 kronor. Man kan bidrag på upp till 45 procent av investeringskostnaden. Behovet av underhåll är litet och livslängden är mellan 25 och 50 år.

Så ni slipper köpa el?– Nej, vi räknar med att solcellerna täcker en femtedel, tvåtusen kilowattimmar, av vår totala förbrukning.

Så ni har flera energikällor?– Solfångarna, som värmer vatten, ger ungefär lika mycket energi. Basen i uppvärmningen är pellets. Målet är att bli självförsörjande på el. Kanske nästa steg blir att sätta upp ett vindkraftverk.

Vad är din vision?– Att solceller blir standard när det byggs nya hus. För min egen del är jag nyfiken på en elbil. Det passar mig bra eftersom jag ofta åker korta sträckor.Vad gör du för miljön som vd för en lastbilscentral?– Här finns mycket att göra och utväxlingen av en liten insats blir stor. Nu har vi till exempel bytt ut en del av dieseln till tallolja. LEL

Ålderism, den finns!AR b ETA läN g R E Ålderism är ett nytt namn på den re-dan välkända åldersdiskrimi-neringen. I ett delbetänkande av Pensionsåldersutredningen slår man för första gången fast begreppet ålderism från offici-ellt håll.

Är något nytt i sak då eller är det bara ett nytt begrepp? Det som är nytt är att det numera finns många undersökningar som tyder på att Sverige har re-lativt utbredd ålderism jämfört med andra länder i Europa.

Det är intressant, och sam-tidigt lite tragiskt, att det krävs en utredning om hur man kan förmå individer att arbeta läng-re för att man ska ta ålderism på allvar. Men gör man det ändå inte lite för enkelt för sig?

När vi har ställt liknande frågor till Naturvetarnas med-

lemmar får vi intrycket av att ålderism inte är ett särskilt utbrett problem. Naturvetare verkar generellt sett efterfrågas utifrån sin kompetens, oavsett ålder.

Utredningen visar i och för sig att tjänstemän arbetar i hö-gre utsträckning i äldre ålder än arbetare. Men detta är den enda jämförelse kring kompe-tens man lyckas åstadkomma i utredningen.

Ålderism finns i vårt sam-hälle men det skiljer sig åt mel-lan akademiker och de som inte har en akademisk utbild-ning, precis som arbetslösheten i stort alltid är mindre för de som har en akademisk examen. En utredning på 528 sidor tycker man borde kunna berö-ra detta närmare.KRiStofER JERVingE

En utredning på 528 sidor ger inte så många nya svar. Klart är ändå att akademiker inte är lika utsatta som andra för ålderdiskriminering i arbetslivet..

N Y H E T E R

N AT U R V E TA R E10 N R 7 2 0 1 2

på S K O l b ä N K E N Naturve-tare har en stark koppling till akademin och forskningen, men desto sämre kontakt med världen utanför. Det brister i kunskap hos både studenter och bland arbetsgivarna.

I Stockholmsregionen har ett unikt projekt startat för att råda bot på den här situationen. Tanken är att vända sig till uni-versitets- och högskolelärarna för att lära dem mer om vad som väntar de studenter som lämnar akademin efter en ut-bildning inom naturvetenskap och teknik.

Projektet finansieras av Eu-ropeiska socialfonden, som ger pengar till yrken som står un-der stark förändring. Det kri-teriet uppfyller universitetslä-rarna för första gången, mycket tack vare de ökade krav på an-ställningsbarhet som kom i och med Bolognaprocessen.

Med en budget på hela 14,5

miljoner kronor ska Notis-pro-jektet öka universitetslärarnas kompetens om naturvetares ar-betsmarknad och vilken kom-petens som efterfrågas utanför akademin.

– Från regionens sida finns också ett starkt intresse av pro-jektet, som grundar sig i att behovet av kvalificerad arbets-kraft i form av naturvetare och tekniker förväntas öka framö-ver, berättar Notis-projektets huvudprojektledare Daniel Brolén.

fÖRANKRINg äR A OCH O

Naturvetarna är tillsammans med naturvetenskapliga fakulte-ten vid Stockholms universitet, KTH och Stockholms akade-miska forum några av de aktö-rer som medverkar i projektet. I det här skedet av handlar det mycket om att engagera uni-versitetslärarna, så att de förstår varför detta är viktigt och kan

bidra med idéer kring vilka akti-viteter som kan vara av intresse.

– Vi får prova oss fram, sä-ger Daniel Brolén ödmjukt. Förhoppningsvis kommer vi att kunna utarbeta modeller som kan användas efter att projektet avslutats 2014.

Han betonar vikten av att förankra projektet, hos univer-sitetslärarna, men också hos prefekter och andra beslutfat-tare på utbildningarna. Univer-sitetslärarna har en hög arbets-belastning och det är viktigt att ledningen ger dem förut-sättningar att kunna prioritera denna kompetensutveckling.

SpEED-NETWORKINg

Anna Forsby, en av delprojekt-ledarna på Stockholms uni-versitet som själv är både uni-versitetslärare och naturvetare, berättar att de just har dragit igång. Målet är att nå 40 pro-cent av alla lärarna på KTH och den naturvetenskapliga fa-kulteten på Stockholms univer-sitet, så det gäller att nå ut till alla berörda så här i början.

Workshops kommer att äga rum för att inhämta lärarnas synpunkter och Anna berättar att de planerar att dra nytta av universitets alumner.

Lärare lär sig naturvetares arbetsmarknadHur ska lärare som aldrig arbetat utanför aka-demin klara av att förbereda sina studenter för arbetslivets alla krav? genom kompetensutveck-ling om arbetsmarknaden och de krav som ställs utanför akademin. Det menar i varje fall de som driver notis-projektet i Stockholmsregionen.

B o Lo g n a -P R o C E S S E n

Bolognaprocessen syftar till ett ökat europeiskt samarbete inom högre utbildning och har tre övergripande mål: att främ-ja mobilitet och anställnings-barhet samt att göra Europa attraktivt att studera i för stu-denter från hela världen.

Högre utbildning är uppde-lade tre cykler:

1. Den första cykeln ska ta minst tre år och kvalif- cera för arbetsmarkna- den, samt ge behörighet till vidare studier. i Sverige kallas första cykeln grundnivå (mot- svarar undergraduate).

2. avancerad nivå.

3. forskarnivå.

Den 1 juli 2007 infördes ett nytt poängsystem i Sverige som i hög grad överensstäm-mer med poängsystemet inom ECTS (European Credit Trans-fer and Accumulation System). En heltidsstudent läser 60 högskolepoäng per år, det vill säga 60 ECTS, istället för 40 poäng i det gamla systemet.

– Vi planerar bland an-nat speed-networking, där alumner får berätta för uni-versitetslärarna om sina ar-beten och vilka kompetenser som krävs.

MåTT på fRAMgåNg

En fråga är om och i så fall hur man vet om projektet är lyckat eller inte. Projek-tet kommer visserligen att utvärderas löpande av del-tagarna, men hur vet man att det verkligen ökat de na-turvetenskapliga utbildning-arnas koppling till arbets-marknaden?

– Jag kommer att vara nöjd när jag ser att det här ger lärarna en möjlighet att förbättra utbildningarna och kompetensutveckla sig själ-va, säger Daniel.

Anna Forsby vill se en konkret förändring av de naturvetenskapliga utbild-ningarna.

– Jag ser gärna att våra lä-rare beaktar arbetsgivarnas kompetensbehov när de pla-nerar utbildningarna utan att det för den skull blir frå-ga om uppdragsutbildning, säger hon.MaRita tERÄS

11N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

Projektet har sin grund i att behovet av naturvetare och tekniker förväntas att öka framöver.

N AT U R V E TA R E12 N R 7 2 0 1 212

DUELLEntraditionellt växtbaserade läkemedel, tVBL, avses.

äR E ffE KTE N AV NATU R läK E M E D E l ÖVE R S KATTAD?

nEJJaDan LaRHaMMaR, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet

Jan g BRUHn, tidigare professor i farmakognosofi vid Kalmar högskola

1. ÄR natU R LÄK E M E DE L E n B LU f f E LLE R nÅgot Vi Kan Lita PÅ?

2. ÄR DEt SoM KoM M E R f RÅn natU R E n P E R DE f i n it ion got t?

3. f i n n S DEt R i S K E R M E D natU R LÄK E M E DE L?

4. Kan t VB L E R SÄt ta Van Liga LÄK E M E DE L?

5. Kan EVE ntU E LL P LaCE BoE f f E Kt Ha Et t VÄR DE?

traditionellt växtbaserade läkemedel, TVBL, har i många fall ingen effekt förutom placeboeffekt. Dessbättre är risken för biverkningar i allmänhet låg. Om effekten vore säkerställd skulle de inte vara TVBL utan bli riktiga läkemedel. Vissa produkter har överdriven marknadsfö-ring och är ren bluff. Ett exempel är reklamen för rosenrot (Arctic root). Reklamen bluffar genom att påstå att rosenrot är godkänd av Läkeme-delsverket, trots att produkten bara är registrerad (ej godkänd). Endast växtbaserade läkemedel kan godkännas och måste då visa dokumente-rad effekt, vilket rosenrot ej gjort.

traditionellt växtbaserade läkemedel, TVBL, är ingen bluff, utan ett medicinskt kulturarv som använts inom både folk- och skolme-dicin sedan mycket lång tid. Alla TVBL är dokumenterade i äldre läkarhandböcker och deras användning bygger på en samlad och beprövad erfarenhet. Idag har många TVBL även studerats i klinis-ka studier och Läkemedelsverket kontrollerar tillverkning, kvalitet, effekt och säkerhet av alla TVBL.

Ja, på flera olika sätt: interaktioner med konventionella läkemedel, bi-verkningar, utebliven önskad effekt.

nej. Det finns många starka gifter i naturen, men också en enorm potential att bland alla växter och djur hitta nya läkemedel.

nej! flugsvamp, stryknin och botox är naturliga ämnen som är dödliga.

Ja, som med alla läkemedel. Allergiska reaktioner kan förekomma, liksom interaktioner med andra läkemedel. Det är viktigt att be-handla alla läkemedel, oavsett ursprung, med respekt och följa do-seringsanvisningarna.

nej. traditionellt växtbaserade läkemedel saknar väldokumenterade effekter. Läkemedelsverket har granskat produktens kvalitet och säker-het, men effekten är endast bedömd utifrån traditionell användning, inte från kliniska studier. Därför är det extremt svårt att bedöma placeboef-fektens bidrag. Läkemedelsverket säger inget om effekt för traditionellt växtbaserade läkemedel, blott att de ”används traditionellt vid” en viss åkomma.

tVBL är ett komplement till vanliga läkemedel och kan betraktas som ett mjukare alternativ som ibland kan vara att föredra. Istället för starkare sömnmedel kan man prova valeriana. Johannesört har lika bra effekt som psykofarmaka vid depressioner, men färre bi-verkningar.

Ja, men den måste användas försiktigt. En placeboeffekt kan maskera en försämring av sjukdomen som skulle kräva verksam specifik be-handling.

naturligtvis! Det är bara i kliniska studier som man vill tvätta bort placeboeffekten. I all terapi vill man utnyttja placeboeffekten som ett plusvärde. Naturläkemedel har en påtagligt högre placeboef-fekt än syntetiska läkemedel som ofta uppfattas som farliga.

Johannesört.

N Y H E T E R

13N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

lönen toppar inte listan över det som gör oss lyckliga på job-bet. Viktigare är att utvecklas, känna mening och stolthet, lik-som att vara nöjd med sin egen arbetsinsats, enligt undersök-ningen Wise Happiness.

Jobbet ligger högt på listan över det som gör oss lyckliga. Det är bara den egna hälsan som är viktigare. Familjen hamnar först på tredje plats.Det är HR-koncernen Wise som har låtit Netsurvey ställa ett stort antal frågor till femtusen svenskar om livet och lyckan.

– Undersökningen visar att jobbet är en stark lyckoskapare. Och det som gör oss mest lyckliga där är att kunna utvecklas, säger Mår-ten Westberg, analytiker på Netsurvey.

Viktigt är också att känna stolthet över sitt företag eller organisation, liksom att känna mening och vara nöjd med sin egen arbetsinsats.

– Det är en trio som ger en stark hand och grund för lycka.

Mårten Westberg är inte förvånad över att lönen inte värderas högre.

– Folk blir inspirerade av att göra ro-liga och meningsfulla saker. Och då kan de jobba gratis. Se Wikipedia som bygger

MÅNAD E N S F R ÅGA:

Har du funderat på vad du måste ha i jobbet för att trivas och

göra bra resultat? En del går igång på utmanande arbetsupp-

gifter, medan andra vill ha feedback och gillar att fika. Nu vill

vi veta vad som är viktigast för dig och om jobbet ger dig det?

Kommentera på www.naturvetarna.se

VA D Ä R V I KT I G AST F Ö R D I G PÅ J O B B E T ?

VA D Ä R V I KT I G AST F Ö R D I G

PÅ J O B B E T ?

Johannesört.

Lycka är att utvecklas på jobbet

Att kunna utvecklas i jobbet

Att vara stolt över sitt företag/ sin organisation

Att vara nöjd med sin egen arbetsinsats

Att ha ett meningsfullt jobb

Att ha kul på jobbet

Att lönen känns rättvis

Att få feedback

Att känna sig utmanad av sitt jobb

Att känna sig respekterad av sina kollegor

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

på frivillig uppdatering utan ersättning. Många undersökningar visar att samban-det mellan lön och motivation har ett svagt samband. Kraften kommer inifrån. Vi vill känna att vi gör något som är viktigt, och i bästa fall ha kul medan vi gör det.

Hans slutsats är att arbetsgivarna inte ska sätta lönen på slentrian, utan fundera på hur lönepolicyn ska se ut när pengarna inte är den viktigaste drivkraften.

– Att känna mening, ha kul och trivas med kollegerna väger tyngre. Om de an-ställda utvecklas så utvecklas också orga-nisationen, vilket ger ökad lönsamhet. De

arbetsgivare som vill attrahera och behålla kompetent personal bör fundera på hur de ska skapa arbetsplatser som har de ingre-dienserna.

Något som förvånade dig i undersök-ningen?

– Att jobbet är viktigare än hur många barn man har. Många barn kan både vara en lyckoskapare och något som drar ner lyckan. LEL

D E t S o M g Ö R o S S LYC K L i g a PÅ J o B B E t :

Mårten Westberg är analytiker på netsurvey.

N AT U R V E TA R E14 N R 7 2 0 1 2

T E x T N ATA l i E V o N d E R l E h RF o T o A N N A l E d i N W i R é N

Här byggs vetenskap för livet

Med Science for Life Laboratory ska Sverige bli världsledande i forskning inom biomedicin, hälsa och miljö. Nu byggs det för fullt i Stockholm och Uppsala, där forskarna ska ta fram morgondagens läkemedel och medicinteknik.

T E M A – L I F E S C I E N C E

15N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

>

Här byggs vetenskap för livet deT Ta Är SC i L i F e LaB

» en forskningsresurs som tillhandahåller teknik och expertis för att ge svar på naturvetenskapliga och medicinska frågor.

» Målet är att bidra till en bättre hälsa och sjukvård samt till en bättre miljö.

» Kontakter med sjukvården, myndigheter, företag och andra strategiska satsningar som till exempel biobankerna skapar dialog och samarbeten.

T E M A : L I F E S C I E N C E

N AT U R V E TA R E16 N R 7 2 0 1 2

en av Astra Zenecas forskningsavdelning i Södertälje blev känd. Våra plattformar skulle kunna vara ett sätt att få läkeme-delsutvecklingen att fungera i Sverige.

Samtidigt betonar Kerstin Lindblad-Toh vikten av grundforskningen.

– Läkemedelsutveckling styrs av en för-ståelse för sjukdomsbiologi och grundbio-

logi. Det är viktigt att förstå hur saker fung-erar, att förstå helheten för att bli expert inom ett område och för att sedan kunna attackera sjukdomen med rätt behandling.

R E kRyTE R i Ng AV kom pETE N s

Trots att Scilife Lab har bara funnits se-dan år 2010 är numera en stor del fors-

ruset dammar i höstsolen. Betongblandaren snurrar och den gigantiska kranen svävar

över biomedicinskt centrum (BMC) i Upp-sala. Här skapas ”Navet”, en mötesplats för Scilife Lab Uppsala.

Än så länge går det bara att ana den runda formen som är utmärkt med pinnar. Vid Ka-rolinska institutet åker den tunga byggtrafi-ken fram och tillbaka, och fasaden av en ny byggnad där morgondagens läkemedel kom-mer att tas fram, reser sig mot himlen.

TE kN i s kA plATTFoR mAR

Scilife Lab är redan i full gång. Kerstin Lindblad-Toh, director i Uppsala, berät-tar att labbet både är en infrastruktur som tillhandahåller avancerad service och en ”community” där forskare med olika bak-grund kan jobba tillsammans.

Olika plattformar inom genomik, proteo-mik, visualisering och komparativ genetik ska skapa tekniken för att svara på komplexa naturvetenskapliga och medicinska frågor.

– Scilife Lab ska vara ett ställe där man

kan ställa en tvärvetenskaplig fråga och se-dan få tillgång till kompetensen och verkty-gen för att lösa den, säger hon.

g R U N d FoR s kN i Ng

De vetenskapliga problemen som ska lö-sas definieras av användaren, visionen är att i slutändan bidra till en bättre hälsa och

miljö. Inom läkemedelsutveckling och di-agnostik finns just nu pilotplattformar som troligen kommer att utvecklas vidare.

– Mycket av det vi gör handlar om grundforskning men förr eller senare vill vi kunna behandla patienter. Regeringen har visat rätt stor entusiasm för dessa pilot-plattformar, speciellt efter att nedläggning-

”

G

Det behövs en kritisk massa av bioinformatiker för att se till att data blir till kunskap.

Första spdataget för Navet i Uppsala togs i maj i år, under festliga fomer.

Kerstin Lindblad-Tho håller i trådarna för labbet i Uppsala.

17N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

kargrupper anslutna dit. Främst har redan befintliga forskargrupper rekryterats och flyttats ihop till det som både Kerstin Lindblad-Toh och Mathias Uhlén, director för Scilife Lab Stockholm, kallar för en multi-disciplinär miljö.

– För de vetenskapliga problemen som vi ska lösa måste vi vara multidisciplinära. I Stockholm står KTH för modern teknologi, KI för den medicinska forsk-ningen och Stockholms universitet för den naturve-tenskapliga kompetensen och analys av data, förklarar Mathias Uhlén.

I Uppsala kommer forskargrupperna från olika om-råden, som medicin, farmaci och teknik och naturveten-skap inom Uppsala universitet samt även från Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska an-stalt (SVA).

Strategiska nyrekryteringar har hittills fokuserat på analys av data. Nyckeln till framgång inom forskningen är att kunna bearbeta den enorma mängden data som gene-reras, förklarar både Kerstin Lindblad-Toh och Mathias Uhlén. Speciellt bioinformatik är ett viktigt område.

– Det behövs en kritisk massa av bioinformatiker för att se till att data blir till kunskap, säger Mathias Uhlén.

– Naturligtvis måste vi investera i modern tekno-logisk utrustning och i personal som kan sköta den. Men det räcker inte, 90 procent av framgångsfaktorn handlar om den bioinformatiska behandlingen av da-tan som genereras, det är det som krävs för att uppnå världsklass.

sToR s kAlig h ET och klU R ig h ET

Kerstin Lindblad-Toh tillbringar hälften av tiden som forskningsledare vid Broad Institute i USA. En hel del in-spiration för SciLife Lab kommer därifrån, men även eu-ropeiska institut som Sanger Institute i Storbritannien och det europeiska institutet för bioinformatik, har bidragit.

– Svenskar är bra på hypotesdriven forskning och på att klura på problem medan amerikaner är duktiga på storskaliga lösningar. Om vi kan lyckas kombinera klurigheten med storskaligheten kan vi komma riktigt långt, säger Kerstin Lindblad-Toh.

Hon lägger till att det samtidigt är viktigt att kunna avväga när det passar att ett projekt går vidare till den storskaliga fasen. En annan faktor i att SciLife Lab ska bli en forskningsresurs i världsklass är diskussion och samarbeten mellan de olika forskargrupperna.

Hon hoppas att den nya byggnaden i Uppsala, som

Mathias Uhlén betonar behovet av bioinfor-matiker som kan behandla den gigantiska mängd information som skapas.

T E M A : L I F E S C I E N C E

N AT U R V E TA R E18 N R 7 2 0 1 2

tillhandahåller ytor både för en del av de ve-tenskapliga plattformarna samt lokaler för möten och platser för gästforskare, ska kata-lysera nya idéer och samarbeten.

– Egentligen är det inget större problem att forskarna just nu sitter rent fysiskt på oli-ka håll i staden, det går ju att cykla emellan. Men ibland är det fysiska mötet viktigt och det oplanerade samtalet över en kopp kaffe kan bli väldigt givande, förklarar hon.

E N moToRVäg FöR FoR s kN i Ng

I april i år tillkännagavs att Scilife Lab ska bli en nationell resurs från år 2013, både Knut och Alice Wallenberg Stiftelse och

Astra Zeneca stöder satsningen. Precis som ESS och Max IV i Lund ska det na-tionella ScilifeLab vara en resurs som samlar kompetensen på ett ställe och som ska kunna användas av hela landet.

– Redan nu kommer 40 procent av uppdragen ifrån andra håll i landet och vi hoppas att den siffran kommer att öka. Det handlar inte om att dirigera pengar till Uppsala och Stockholm men om att bygga upp en infrastruktur, pre-cis som en järnväg eller motorväg för att forskningen ska bli snabbare, förklarar Karin Forsberg-Nilsson, ställföreträdan-de direktör för Scilife Lab Uppsala.

2009Uppsala och Stockholm får var sitt anslag för att bygga upp Scilife Lab. Regeringen ger pengar till bland annat verktyg inom molekylär biovetenskap.

201075 forskargrupper igång i Uppsala, samti-digt som 70 forskare flyttar in i ny byggnad vid KI campus, Stockholm.

2011antalet forskargrupper har växt till 150 i Uppsala. Etablering av formellt samarbe-te med SLU. Nationella referenskommittén (NRK) med representanter från andra univer-sitet tar form. Ytterligare 110 forskare rekryte-ras till Stockholm.

I den kommande orskningspropo-sitionen kommer det att avgöras hur mycket pengar Scilife Lab får för sin fortsatta verksamhet. Det finns gott om expansionsplaner, till exempel för pi-lotplattformarna inom diagnostik och läkemedelsutveckling, men även för att knyta ännu fler forskargrupper till Sci-life Lab. På senare tid har det handlat mycket om elitforskare.

– Jag välkomnar en större satsning på yngre forskare. Vi behöver en ba-lans mellan infrastrukturdriven forsk-ning och unga duktiga forskare som kan växa inom sina områden och kom-

SCi Li F e LaB S P LaT TFor Mar

Genomik – ger grundläggande informa-tion om cellens eller organismens gener, mutationer eller andra förändringar

Proteomik – ger information om vilka proteiner som finns i cellen, vilka som binder till varandra och vilka modifieringar som finns.

Visualisering – av RNA, DNA, proteiner i celler eller vävnader

Komparativ genetik – djursystem där det är möjligt att studera hur genetiska förändringar påverkar en hel organism

Uppsala: totalt nio plattformar samt två pilotplattformar (diagnostik och läkeme-delsutveckling)

Stockholm: totalt åtta plattformar

det gäller att få logistiken att fungera i de nya lokalerna, med naturliga mötesplatser och infrastruktur.

19N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

2012

Första spadtaget för ”Navet” 23 maj. Fort-satt tillväxt med totalt 800 individer i Uppsa-la. Där byggs nya anläggningar för läkeme-delsutveckling och diagnostik. Rekrytering av ytterligare 150 forskare i Stockholm.

September 2012regeringen ger besked om att satsa yt-terligare 200 miljoner kronor under åren 2013-2016. Det innebär en fördubbling av budgeten.

2013Uppsala och Stockholm blir en nationell forskningsresurs. Gammabyggnaden invigs under hösten i Stockholm, där totalt 600 forskare är verksamma.

eT T aX P Lo CK U r For S K N i NG e N

Miljontals nya reglerelement funna i människans arvsmassa

• Kartläggning och jämförelse av 29 däggdjurs arvsmassa. Resultaten visar på miljontals nya reglerelement i människans arvsmassa som på olika sätt styr hur pro-tein bildas. Den nya kunskapen är viktig för att förstå hur mutationer i människans arvsmassa ger upphov till sjukdom.

Stor avancerad cancerstudie leds av Uppsala universitet

• Målet är att förstå vilka tumörer som kommer att svara på behandling och ta reda på varför vissa cancerläkemedel mis-ter sin effekt efter en tids behandling.

Sekvensering av granens arvsmassa

• öka förståelsen och kunskapen om granens biologi som kan användas i för-ädlingssyfte

Systembiologiska studier av öster-sjöns mikrobiella näringsväv

• Mikrober är avgörande för omsätt-ningen av kol och näringsämnen i akva-tiska ekosystem. Kunskap om hur enskil-da populationer kontrolleras i miljön är avgörande för att exempelvis förhindra blomningar av skadliga alger eller förut-säga förekomsten av patogener.

det mänskliga proteom-projektet

• ett projekt som analyserar proteiner-na som de 20 000 gener i en mänsklig cell kodar för. Målet är att karaktärisera människornas byggstenar för att kunna förstå mänsklig biologi och sjukdomsut-veckling.

plettera varan-dra, kommen-terar Mathias Uhlén.

– Lika vik-tigt som spets-forskare som driver sin egen idé stenhårt är det som man skulle kunna

kalla för yrkesforskare som jobbar i grupp och hjälps åt. Det borde fin-nas karriärvägar för båda grupper-na, säger Kerstin Lindblad-Toh. #

Jag välkomnar en större satsning på yngre forskare.

”

Scilife lab i Uppsala som Navet är tänkt att se ut när det står färdigt. Här ska åttahundra personer rymmas.

Mathias Uhlén.

BIL

D:

WE

RK

ET

AR

KIT

EK

TE

R

Vi frågade några tongi-vande personer i bran-schen om hur de ser på möjligheterna med Scilife Lab.

Sara G U N N e råS , Sw e de N B io

– Ska vi kunna

konkurrera glo-balt är denna typ

av satsningar helt rätt. Vi måste våga tänka större för att få loss resurser och tid till bra högkvali-tativ forskning.

– Vi är övertygade om att forskning inom områden

som translationell medicin och mo-lekylär biomedicin kommer att ge ringar på vattnet och på sikt spilla över till industrin. Nya läkemedel och behandlingsmetoder kommer individen och samhället till gagn.

– Närheten till universitet, sjukhus och företag både

i Stockholm och i Uppsala är en styrka. Chans till samarbeten mel-lan de olika aktörerna och de olika plattformarna, som genomik, pro-teomik och komparativ genetik är stora. Kan vi dessutom använda våra unika biobanker bör vi kunna göra avtryck globalt.

– att detta blir den natio-nella resurs som är öppen

för både akademi och industri och därmed en katalysator för utbyte mellan uppfinnare och lä-kemedelsutvecklare.

J e N N i Nor dBorG , V i N NoVa

– Utmärkt. en stark

infrastruktur är nödvändig för att

Sverige ska stå sig i konkurren-sen internationellt. Men det krä-ver ett starkt fokus på nyttiggö-rande av kunskap genom breda-re samarbeten med näringslivet och hälso- och sjukvård.

– Genom att fokusera på verkliga behov och

öppna upp för bredare samarbe-ten, samt stärka möjligheten för små och medelstora företag att omsätta spetskompetens i nya affärsmöjligheter.

– Genom samverkan med sjukvården och näringslivet.

Om vi kopplar ihop forskningsin-frastruktur med tillgångar som bio-banker och kvalitetsregister kan vi bygga ett globalt attraktivt ekosys-tem för hälsa där Sverige har en fortsatt internationell position.

– Nya samarbeten med näringslivet och sjukvården

som sätter Sverige på världskartan som ett ledande innovationsland inom hälsa. Det ska genomsyra hela kedjan från forskning till nya innovativa behandlingsmetoder.

H e Le N e aN de r S SoN SVaH N , SVe r iG e S U NGa aKade M i

– Fantas-tiskt! Sats-

ningen är mycket viktig för den typ av biovetenskaplig forskning som kräver storskalig infrastruk-tur, speciellt för ett litet land som Sverige.

– Många yngre fors-kare har fått möjlighet att

etablera sig. Det är nästan bara personer under 40 år som fått ta del av finansieringen för tjänster på Scilife Lab.

– Genom att lyckas re-krytera unga forskare av

världsklass.

– att Scilife Lab är ett le-dande center i Europa för

denna typ av life science-forsk-ning.

SiMoN FredriKSSoN, Vd För oLi N K

– en fan-tastisk

möjlighet att yt-terligare stärka svensk forskning.

– Sverige har utvecklat många viktiga metoder för att studera proteiner, på

det arvet bygger svensk industri inom life science idag. Plattfor-marna inom proteomik kommer förhoppningsvis att växa och ut-vecklas, jag hoppas på möjlighe-ten till storskaliga analyser som drar nytta av biobankerna.

– Vi bör fortsätta på de områden som Sverige är unikt starka på och även

rekrytera in nya kompetenser in-ternationellt.

– att det som plattfor-marna kan erbjuda blir så pass unikt i ett globalt per-

spektiv att det lockar fler läke-medelsbolag till att etablera stu-dier i Sverige.

N AT U R V E TA R E20 N R 7 2 0 1 2

Hur kan Scilife Lab nå världsklass?

1. Vad tycker du om SciLifeLab?

2. Hur påverkas life science i Sverige?

3. Hur kan SciLifeLab uppnå världsklass?

4. Vad vill ni se framöver?

1.

2.

3.

4.

1.

2.

3.

4.

1.

2.

3.

4.

1.

2.

3.

4.

T E M A : L I F E S C I E N C E

Naturvetarnas universitetsturné 2012

MoB i LiTeT + SaMVe r KaN = K r eaT iV M i L Jö

Vi vet att rörlighet mellan akademi och näringsliv är bra för kreativiteten. Men det fungerar dåligt i praktiken. Hur kan vi tillsammans främja mobilitet och samverkan mellan länder, lärosäten och sektorer?

Kom och ta del av två nya undersökningar om hur rörligheten bland svenska forskare ser ut och delta i debatten om hur vi bör arbeta framåt. I panelsamtalet finns företrädare från aktuellt lärosäte och politiker.

Universitetsturnén kommer till ett lärosäte nära dig:

11 oktober – Uppsala

18 oktober – Göteborg

25 oktober – Lund

Tid: 17:00–19:00.

Debatten följs av mingel.

Universitetsturnén är en del av Stockholm Meeting, Naturvetarnas årliga konferens för att uppmärksamma forskningens betydelse för samhällsutvecklingen. Läs mer på www.naturvetarna.se/stockholmmeeting

arrangörer: Naturvetarna, Kungl. Vetenskapsakademien och Vetenskap & Allmänhet

Håll utkik efter mer information om plats och medverkande på www.naturvetarna.se/ Universitetsturnen

N AT U R V E TA R E22 N R 7 2 0 1 2

Nya miljarder inte nog för glädjeskuttFyra miljarder kronor till svensk forskning, varav en stor del direkt till life science. Bara att applåde-ra. Eller? I veckan fick vi veta att forskningspropo-sitionen som kommer i dagarna innebär 200 nya miljoner till Scilife Lab, 100 miljoner för att bygga upp ett nytt institut för processutveckling och katalys och ytterligare 75 miljoner för att stärka svensk behandlingsforskning.

Dessutom satsar regeringen 100 miljoner kro-nor på ett nytt medicinskt forskningscentrum i Sö-dertälje, bland annat för att skapa en fungerande länk mellan akademi och näringsliv. Mumma för oss som sedan Astra Zeneca-nedläggningen und-rat om regeringen verkligen tänkt låta de strate-giska möjligheter som finns för Sverige inom life science gå till spillo.

Så varför hoppar jag inte jämfota av glädje? Sedan förslaget presenterades har reaktionerna varit mest positiva. Universiteten räknar på vad det innebär för dem, Sveriges Ingenjörer välkomnar investeringen i life science. Sulf gillar ökningen av anslag som går direkt till universiteten.

Regeringens förslag är inte dåligt. Tvärtom. Många av de områden som lyfts fram ligger oss alla nära hjärtat: forskning om infektion och anti-biotika kan ju i bästa fall kan ge nya läkemedel och behandlingsmetoder.

Men är förslagen bra? Jag är tveksam. Jag tror inte att satsningar på enskilda forskningsområden löser grundproblemet i svensk forskning. Alltför få anställningsmöjligheter, dåliga karriärvägar och ett krångligt finansieringssystem är hinder i vägen.

Här krävs ett nytänkande som inte finns i de förslag som hittills presen-terats. Framförallt borde man fundera över hur bra det är att låta forsknings-politiken utformas i Utbild-ningsdepartementets stup-rör en gång vart fjärde år.soFiE ANdERssoN

analysdubbelt så många bolag har projekt i klinik i år i jämförelse med år 2006. de lovande sub-stanserna har chans att ta sig hela vägen till läkemedel.

sARA gUNNERås vid SwedenBio håller i trå-darna för pipelinerap-porten, som bygger på svar från 79 svenska forskningsföretag.

1. Så det är inte så illa som det sägs?– När de stora bolagen, som Astra Ze-neca, drar ner i Sverige ser vi att de små forskande bolagen blir allt vikti-gare. De stora läkemedelsbolagen och forskningsföretagen är beroende av varandra. Lika viktigt är samspelet med akademin för att få fram nya läkemedel. Årets pipelinerapport visar att 45 pro-cent av projekten har koppling till aka-demin. Kom ihåg att framgångar som strålkniven, losec, xylokainet och pace-makern har sin källa i akademin.

2. Hur få fart på de kliniska prövningarna?– Utbytet med landstingen ser lite olika ut i landet. I vissa landsting fungera det bra, med testbäddar och kliniska pröv-ningscentra, som Gothia Forum i Västra Götaland. Det vore bra om andra lands-ting satsade på samma sätt. Glädjande är att regeringen avsätter 50 miljoner kronor till att samordna de kliniska stu-dierna, enligt forskningspropositionen, som kommer i dagarna.

3. När får vi se nya läkemedel från dagens kandidater?– Från klinik tar det upp till sju år innan substansen når patienten. Tiden varie-rar beroende på typ av sjukdom. Är det en infektion går det snabbare, medan det för en metod vid cancerbehandling tar längre tid. Förra året nådde tre kan-didater fram till godkänd produkt efter tiotals år av forskning. Intressant att no-tera är att de proteinbaserade läkemed-len utgör hälften av de substanser som har nått klinik.

doktoranden och sjuk-husfysikern Patrik Bro-din vill förbättra behand-lingen av en särskild form av hjärntumörer hos barn. I sin forskning har han tit-tat på alternativa strålbe-handlingstekniker och på så sätt minimera biverk-ningarna. Resultaten är hoppfulla.

– Protonterapi ger möj-lighet att rikta strålbe-handlingen mycket mer precist och på så sätt går

det att skona de relativt små områden i hjärnan som är viktiga för exem-pelvis inlärning, logiskt tänkande och minnet, för-klarar Patrik.

Nu hoppas Patrik att han efter disputationen ska kunna göra en klinisk studie i samarbete med forskarna i Köpenhamn, Lund och Göteborg.

Möjligheten att genom-föra en studie med den här typen av protonterapi

kommer inom ett par år att finnas i Sverige genom öppnandet av Skandion-kliniken i Uppsala, alter-nativt i samarbete med andra.

Om även denna studie faller väl ut kan vi se fram emot att barn som drab-bas av hjärntumörer kom-mer att slippa många av de allvarliga biverkningar som ofta blir följden av dagens behandling.mARiTA TERäs

3 S NAB BA

Fler bolag når klinik

Bättre behandling av hjärntumörer

FO

TO

: D

AV

ID B

ICH

O

T E M A : L I F E S C I E N C E

23N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

Som ett stort mingelparty i fem våningar. de uppsagda från astra Zeneca i Södertälje kunde nära på välja och vraka bland de 128 utställarna på en av Sveriges största arbetsmarknadsdagar. Naturvetarna var på plats och gav goda råd om lön och karriär.

Företag från hela Europa är här och ja-gar kvalificerad personal. Novartis har redan börjat anställa personal från Astra Zeneca.

Apotekare Gunilla Osswald, som är ansva-rig för avvecklingen av forskningen i Söder-tälje, har koll på alla de fjortonhundra per-soner som har sagts upp. Sexhundra av dem har framtiden säkrad genom nytt jobb, pen-

sion, vill starta eget eller studier. Några job-bar i dag på Läkemedelsverket och Folksam.

kAN bådA VäR ldAR NA

Hennes kollega kemisten Per Arvidsson jobbar också med avvecklingen fram till årsskiftet. Tidigare var han projektledare och hade ett övergripande ansvar för flera projekt inom Astra Zeneca.

– Jag vill fortsätta inom life science. Jag drivs av att skapa nya läkemedel till nytta för människor. Att ta idéer till kommersi-ella produkter brinner jag för.

Han ser en möjlig framtid i gränssnittet mellan akademi, de små bioteknikbolagen och läkemedelsföretagen. Som adjungerad professor vid Uppsala universitet kan han båda världarna.

– Jag kan också tänka mig att jobba ut-omlands. Tiden i Schweiz gav mersmak.

Stämningen bland de runt tusen besökarna på arbetsmarknadsdagarna i september är uppåt. Många är optimistiska om framtiden.

– Det positiva med nedläggningen är att folk har börjat prata över gränserna och hjälper varandra med tips om jobb. Jag tror att vi som har jobbat här kan tillföra de små bioteknikbolagen värdefull kunskap.

Fanny Bjarnemark kan tänka sig att läm-na life science.

– Som analytisk kemist kan jag jobba inom flera branscher. Det finns jobb att söka och jag har varit på intervjuer, men hittills har det inte riktigt klaffat, så jag är öppen för nya erbjudanden.

Hon har knutit flera kontakter under de här dagarna.

– Det här är en chans att träffa arbetsgi-vare. Jag har inget emot att flytta inom lan-det, men inte utomlands med hänsyn till familj och barn, säger Fanny Bjarnemark.

U ppsAg dA FRåN mölN dAl

Bland besökarna finns också några av de hundra uppsagda i Mölndal.

Vad som händer efter årsskiftet börjar klarna. Regeringen satsar hundra miljoner på att använda en del av anläggningen i Sö-dertälje till industrinära forskning.

– Vi kör ända in i kaklet och jobbar fort-farande med våra fyrtio läkemedelsprojekt innan de lämnas över till andra anlägg-ningar, säger Gunilla Osswald.

Att det finns arkiv att avveckla tänker inte så många på.

– Det är 18 kilometer långt och ska be-varas för framtiden. Där finns en samlad dokumentation över alla läkemedel, inklu-sive de som har fallit ifrån på vägen, som har tagits fram i Södertälje.

Fruktbara möten för jobb

Kemisterna Fanny Bjarnemark och Per arvidsson tog chansen och träffade tänk-bara arbetsgivare.

V E T E N S K A P

N AT U R V E TA R E24 N R 7 2 0 1 2

ngströmslaboratoriets korri-dorer ekar nästan tomma i au-gustihettan. Men rymdfysikern

Jan-Erik Wahlund är i tjänst ändå. Hans forskargrupp leder ett internationellt kon-sortium som jobbar för att få ombord en rad vetenskapliga instrument på sonden Juice. Destinationen är Jupiters månar Eu-ropa, Callisto och Ganymedes, där forskar-na hoppas hitta både saltvatten och bakte-riologiskt liv under den frusna skorpan.

– Juice är ett av Esas stora vetenskapliga projekt de närmaste 20-30 åren. Där vill vi verkligen vara med, säger Jan-Erik Wahlund.

Han är docent vid Uppsala universitet men får sin lön från Institutet för rymdfysik,

Med landsättningen av Marssonden Curiosity har Nasa tagit nästa stora kliv i utforskandet av vårt solsystem. Trots hotande budgetnedskärningar spänner det europe-iska rymdprogrammet musklerna för att vara med i racet, med svenska rymdfysiker i främsta ledet. T E X T E R I K O L A U S S O N

Svenska rymdforskare tar sikte på Jupiter

IRF. I Uppsala finns ett 40-tal av det stat-liga institutets anställda. Fokus ligger på att utveckla relevanta mätinstrument som kan åka med rymdsonder uppskjutna av Esa, Nasa eller japanska Jaxa. Utan några instru-ment i rymden, inga data att forska på.

SVERIGE BRA MED

För att vara ett litet land har Sverige lyck-ats rätt bra med att komma med på de satelliter som skjuts upp, där begränsad energitillgång och dyrt raketbränsle gör konkurrensen om utrymmet mördande. Juice-projektet är ändå unikt eftersom det för första gången finns två konsortier ledda av svenska forskare som har chans att få

ombord sina instrument – utöver Jan-Erik Wahlunds team en forskargrupp i Kiruna under ledning av Stas Barabash, professor i rymdfysik vid Umeå universitet.

– Vi får besked i december. Konkurren-sen är hård, men vi har jobbat tre år med detta och det är längre än våra konkurren-ter, säger Stas Barabash.

De svenska forskarnas instrument ska bland annat studera Jupiters magnetosfär, sammansättningen av den tunna gas som omger varje måne och de elektriska ström-mar som läcker ut, något som bland annat kan indikera närvaron av salta hav.

– Vi är ganska säkra på att det finns hav under isen på Europa och Ganymedes. Hav

Å

Juice-sonden tar närmare tio år på sig att nå Jupiter, som ligger mer än fem gånger längre bort från solen än avståndet mellan jorden och solen.

Solen Merkurius Venus Jorden Mars Jupiter

som kan innehålla biologiska objekt, sä-ger Stas Barabash.

Jupiter och dess månar tros också likna de planeter som observerats runt andra stjärnor. Därmed kan forskarna få indikationer på förhållanden på plane-ter tiotals ljusår bort. Men det finns även mer krassa motiv bakom upptäckarlus-tan, menar Jan-Erik Wahlund.

– Det handlar även om att kartlägga himlakroppar. Någon gång i framtiden ska vi väl börja utnyttja dem, säger han.

KOLONIALA FÖRTECKEN

Ända sedan kalla krigets rymdkapplöp-ning har kartläggningen av vårt solsystem pendlat mellan nyfikenhetsforskning och upptäcktsfärd med koloniala förtecken. I USA har Nasa fått i uppgift att sätta en människa på en asteroid år 2025 och på Mars i mitten av 2030-talet. Landsättning-en av Curiosity i början av augusti var därför inte bara ett kvitto på amerikanskt teknikkunnande och chans till ny kun-skap. Den var också ett steg mot att sprida mänskligheten bortom vår egen planet.

Även för Esa hägrar Mars som ett nära mål. År 2018 hoppas organisationen land-sätta en egen robot som kan borra sig ner under planetens sterila yta. En lyckad landning på Mars är ett krav för att Esa ska tas på allvar som samarbetspartner för övriga rymdnationer, menade organisa-tionens vetenskapliga chef Alvaro Gimé-nez Cañete då han i somras skissade upp framtiden för europeisk rymdforskning på den tvärvetenskapliga konferensen ESOF.

– Vårt långsiktiga mål är att nå dit med människor, men jag tror inte det sker inom de närmaste femtio åren. Först måste vi klara av att hämta hem prover från planeten och vi tittar på två framtida expeditioner för det, sa han.

25N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

” Det handlar även om att kartlägga sådana här himlakroppar. Någon gång i framtiden ska vi väl börja utnyttja dem.

BIL

D:

ES

A/

AO

ES

En illustration över Juice-sonden i bana runt Jupiter. I bakgrunden syns Jupiter och månen Europa.

GPS OCH SATELLITER

Svenska forskare är dock inte så involve-rade i de planerade Marsfärderna. Och det vetenskapliga utbytet av bemanna-de rymdfarkoster är litet med tanke på kostnaderna de innebär, menar Jan-Erik Wahlund.

– Du skickar inte en astronaut för att göra vetenskap. Syftet är exploatering och att utöka civilisationens gränser. Det ki-nesiska rymdprogrammet har ett exploa-teringsmål med i varje expedition. Det handlar om att lägga beslag på energi- och råvaruresurser före USA, säger han.

Men även om forskningen ibland kommit i andra hand i rymdsatsningarna har resultaten och tekniken kommit till nytta inom en rad andra vetenskapliga discipliner. Metrologi och miljöforskning

– med övervakning av allt från ozonhål till biologisk mångfald – är några ex-empel där rymdforskningen möjliggjort stora framsteg.

– Du använder dig dagligen av rymdfar-koster: GPS, satelliter, vädertjänster och an-nat, säger Jan-Erik Wahlund.

Medan Kina och Indien visar fram-fötterna som rymdnationer har Nasa av budgetskäl tvingats skrota en aggressivare satsning på Mars. Även Esa riskerar att få minskade anslag då budgeten sätts nästa år. Men Jan-Erik Wahlund är inte särskilt oroad över tillfälliga avbräck i eurokri-sens spår. Rymdforskningen arbetar med mycket långa tidshorisonter, påpekar han.

– Med uppskjutning år 2022 är jag över sjuttio år när Juice är framme. Det här gör jag för de yngre. #

N AT U R V E TA R E26 N R 7 2 0 1 2

I R FInstitutet för rymdfysik har ett 100-tal anställda i Kiruna, Uppsala, Umeå och Lund. Ungefär hälften är fysiker och resten ingenjörer och administrativ personal.

IRF är ett statligt forskningsinstitut och lyder under utbildningsdepartementet. Budgeten ligger på 46 miljoner kronor om året i statliga anslag och ungefär lika mycket i externa forskningsmedel.

Verksamheten är helt fokuserad på att utveckla instrument åt internationella forskningssatelliter, eller i bilaterala pro-jekt med Kina, Japan eller Indien. IRF har till exempel utrustning med på Esa-sonden Bepicolombo som ska skickas ut mot Merkurius om ett par år, och Ro-setta som 2014 blir den första rymdfar-kosten någonsin att landa på en komet.

E SAEuropean Space Agency är en mel-lanstatlig organisation grundad 1975. I december blev Rumänien det 19:e medlemslandet. Budgeten har de se-naste åren stigit något till 4020 mil-jarder euro. Cirka en fjärdedel rör det obligatoriska programmet, där med-lemsavgiften sätts efter medlemslän-dernas BNP. Resten gäller det frivilliga programmet, där varje medlemsland betalar det de önskar. Alla bemannade rymdfärder, som Christer Fuglesangs tur till internationella rymdstationen ISS 2006, faller under det frivilliga pro-grammet.

Sverige bidrar med cirka 600 miljoner kronor om året till Esas budget, varav merparten återinvesteras i form av ut-vecklingsuppdrag till svensk rymdindustri.

Färgbild över Jupiter tagen med Cassini-sonden år 2000. Skuggan av Europa syns nere till höger.

BIL

D:

NA

SA

/J

PL

/U

NIV

ER

SIT

Y O

F A

RIZ

ON

A

V E T E N S K A P

27N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

V E T E N S K A P I K O R T H E T

FRÅGA E N

NATU RVETAR E

Varning för konstgjord andning i Östersjön

VAD ÄR EG E NTLIG E N H IGG S PARTI KE L OCH VI LKE N NYTTA KAN VI FÅ AV U PPTÄCKTE N?

Higgspartikeln är en ele-mentarpartikel, det vill säga en partikel som inte består av några mindre bestånds-delar. Som sådan är den en del av det vi kallar standard-modellen för partikelfysik som beskriver vilka partiklar som finns i universum och vilka krafter som verkar mellan dem. Higgspartikeln är den sista byggstenen som behöv-des för att göra standardmo-dellen komplett, den förutsa-des existera på 1960-talet och nu vet vi slutligen att den verkligen existerar. Upptäck-

ten av Higgspartikeln bevisar att vår teori för hur elemen-tarpartiklarna erhåller massa är korrekt. Att Higgspartikeln existerar bevisar också att två av de fyra fundamentala kraf-terna i universum, nämligen den svaga kärnkraften och den elektromagnetiska kraf-ten, i själva verket bara är två sidor av en och samma kraft som vi kallar den elektrosvaga kraften. Vilken betydelse upp-täckten har för samhället i stort kan vi inte veta förrän lång tid har gått. Det man

kan säga är att upptäckter i grundforskningen, som gör att vi bättre förstår världen omkring oss, historiskt sett varit den överlägset säkras-te vägen till utveckling. När Thompson upptäckte elek-tronen i slutet av 1800-talet kunde han aldrig förutse hur det skulle komma att ändra världen. På samma sätt kan vi inte nu förutse hur våra upptäckter kommer att på-verka samhället i framtiden.JONAS STRAN D B E RG,

DOKTOR I PARTI KE LFY-

S I K VI D KTH

VI LKE N NYTTA GÖR E N VÅTMAR K?I mina hemtrakter ska man anlägga en våtmark, både för fågellivet och för att rena vatten. På vilket sätt har våtmarker en renande effekt?

En våtmark som anläggs till exempel i jordbrukslandskapet renar vattnet genom att den fungerar som ett filter för växtnä-ringsämnen, främst fosfor och kväve, och miljögifter, som bekämpningsmedel och tungmetaller.

Genom att vattnets flödeshastighet är låg i våtmarken jämfört med i vattendra-get skapas goda förutsättningar för att växter och mikroorganismer tar upp lösta ämnen direkt ur vattnet eller att partiklar som innehåller näringsämnen och miljögif-ter sedimenterar.

På så sätt binds ämnena i biomassa el-ler fastläggs i sedimenten i stället för att rinna vidare nedströms. Nitrat, en form av oorganiskt kväve, kan omvandlas till kväv-gas genom denitrifikation varvid kväve av-går till atmosfären.

Hur effektivt våtmarken renar vattnet varierar kraftigt mellan olika våtmarker och beror bland annat på vilket ämne det är, hur stort vattenflödet är, om våtmarken torkar ut, hur väl syresatt vattnet är, vatt-nets surhet, temperatur och annat. Under vissa förhållanden kan ämnen som fång-ats i våtmarken till och med frigöras igen.TOB IAS VR E D E,

DOCE NT I L I M NOLOG I , S LU

De djupare delarna av Östersjöns bottnar lider av syrebrist. För att råda bot på det finns planer på att blan-da ner syrerikt vatten i havs-bottnarna. Men den idén ställer inte lundaprofessorn Daniel Conley upp på.

I Nature varnar han för att använda storskaliga

tekniska metoder för öka syrehalten. Han menar att utsläppsminskningar gör att havet är på väg att frisk-na till.

– Viktigare än konst-gjord andning är att län-derna runt Östersjön fort-sätter att minska utsläp-pen, säger han. LEL

Med fokus på framtiden och en positiv utveckling inom läkemedelsområdet

w w w . a p o t e k a r s o c i e t e t e n . s e

Apotekarsocieteten utlyserforskningsstipendier inomläkemedelsområdet

Stipendier för forskning och vetenskap

ForskarstipendierStipendier med ändamål att främja farmacevtisk vetenskap och forskning, företrädesvis för doktoranders deltagande i forskarkurser, kongresser, resebidrag eller dylikt.• ElisabethochAlfredAhlqvistsstiftelse,70000kronor• CDCarlssonsstiftelse,200000kronor• GunnarHylténsstiftelse för läkemedelsforskning inom området hjärt-kärlsjukdomar,30000kronor

Post-doc stipendiumElisabethochAlfredAhlqvistsstiftelseutlyserminstettstipendiumomcirka300000kronorförattfrämjagrundläggandeläkeme-delsforskningunderettår(heltid)videttvälrenommeratuniver-sitet utomlands efter avlagd doktorsexamen. Sådan ansökan ska kompletteras med budget, forskningsplan etc se vidare www.apotekarsocieteten.seunderLedigastipendier.

Stipendieansökan• Ansökangörspåwww.apotekarsocieteten.seunderLedigastipendier.Beslutomtilldeladestipendiermeddelasibörjanavjuni.Ofullständigtifylldansökankommerinteattbehandlas.

• Sistaansökningsdag31oktober2012.

• Ansökankangörasföraktivitetsombörjarefterden1januari2013.MedlemskapiApotekarsocietetengerföreträde.

• Stipendieräravseddaförenskildaindivider.Aktivitetersomfallerutanförnormaltarbetsgivaransvarprioriteras.

• OmutdeladestipendierintekananvändasföravsettändamålskadettameddelasApotekarsocietetenochstipendiumsominteanväntsförangivetändamålskaåterbetalas.

• Enstipendieredogörelseskainsändassenast3månaderefterstipendietsutnyttjande.

• Förkurser,temadagarochsymposiermedvetenskapliginriktningrespektivefort-ochvidareutbildningseLäkemedels-akademins hemsida www.lakemedelsakademin.se.

• Ytterligareupplysningar:AgnetaAndersson,tel08-7235088 agneta.andersson@apotekarsocieteten.se.

K A R R I Ä R

29N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

anske du har åkt den slingrande motorvägen utmed Vättern och njutit av utsikten över Visingsö. Att

hålla blicken på vägen brukar vara en utmaning när sjön på ett ögonblick skiftar färg och form.

Nu har både ön, delar av Vättern och bran-terna som störtar ner mot sjön blivit ett biosfär-område. Invigningen ägde rum under festliga former i september.

– Det är större än så. Området är en mil brett inåt land och består av gamla kulturmar-ker, som det småskaliga jordbruket har danat, liksom skyddad skog i flera naturreservat. Även tätorterna Gränna och Huskvarna ligger inom biosfärområdet.

SVÅRSLAGEN NATURROMANTIK

Koordinatorn Simon Jonegård visar med stolt-het upp äppelodlingar, stengärdsgårdar, porlande bäckar och uråldriga ekar som har gett området dess karaktär. Att vandra i den mäktiga eksko-gen på Visingsö minner om skeppsbyggen under svensk stormaktstid.

Ett nytt biosfärområde har sett dagens ljus, det femte i Sverige. Branter-nas skönhet och mångfald vid östra Vättern ska inte bara bevaras. Lika viktigt är att utveckla området med ett uthålligt näringsliv. Tanken är också att det ska bli en guldgruva för forskare. T E X T L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K

Simon koordinerar Vätterns branter

K

INSPIRATÖREN SID 29-31

MANUALEN SID 32-33

LEDARSKAP SID 34-36

PÅ NYTT JOBB SID 38

LÖNER VILLKOR SID 37

PLATSANNONSER SID 39-40

FRÅGA EXPERTEN SID 59

Med utsikt över Landsjön och Visingsö. I september invigdes biosfärområdet Östra Vätterbranterna.

FO

TO

: E

RIK

SO

LL

AN

DE

R

Här finns en naturromantik som är svår-slagen och landskapet byter snabbt skepnad under vår promenad.

På bara några kilometer passerar vi fyra odlingszoner. Närmast Vättern är det möjligt att odla persikor tack vare att sjön fungerar som ett stort värmemagasin. Knotiga äppelträd, som klättrar på branter-na, med gamla sorter har man fortsatt odla vid sidan av den moderna odlingstekniken.

SYR IHOP INTRESSEN

Men vad innebär biosfärområde?– Vi ingår i Unescos nätverk och är mo-

dellområde för hållbar utveckling. Det byg-ger på lokal medverkan, där initiativen ska komma underifrån. Det handlar lika mycket om att utveckla som att bevara. Ännu en be-ståndsdel är att stödja med forskning och ut-bildning.

Simon Jonegårds roll är att sy ihop olika intressen och stämma av mot Unesco, så att de går i takt.

– Utmaningen är att hitta lösningar som både miljörörelsen och näringslivet kan ställa sig bakom. Både LRF och Södra är med på tåget, liksom WWF och Natur-skyddsföreningen lokalt. Där finns även Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Jönkö-pings kommun.

Det innebär att rödlistade arter och unika naturmiljöer lever sida vid sida med skogs-bruk och jordbruk, liksom småskalig livs-medelsproduktion. Vägen dit har inte varit helt spikrak, även om det nu finns en ge-mensam vision där alla vill åt samma håll.

– Det hela började med en konflikt för tju-go år sedan. Man ska inte vara rädd för kon-flikter, som ger bränsle för att komma framåt. Nu har vi ett fungerande forum för att hitta

en balans mellan bevarande och brukande.En het fråga just nu är byggande av nya

vindkraftverk och hur EU-stödet inom landsbygdsprogrammet ska vara utformat.

– Den varierande topografin gör det svårt att rationalisera jordbruket, som bär spår från tidigare epoker med små åkerlap-par och betande kor. Det fanns en tradition av hamling som gav foder till djuren. De träden har restaurerats och hamlas på gam-malt sätt.

INGA EKOLOGISKA KRAV

Är det ekologiskt jordbruk som gäller?– Nej några sådana krav finns inte. Vi

använder oss av mjuka styrmedel utan res-triktioner. Jag ser möjligheter för utveck-ling av nya näringsgrenar som turism och forskning.

Hur kommer forskningen in i bilden?

N AT U R V E TA R E30 N R 7 2 0 1 2

S I M O N J O N E G Å R D

Aktuell: Koordi-nator för det nya biosfärområdet Östra Vätterbran-terna.

Arbetsgivare: Jönköpings kom-mun, halvtid ko-

ordinator och halvtid landsbygdsut-vecklare.

Utbildning: Landskapsvetare, exa-men från Kristianstad år 2004.

Familj: Gift.

Ditt bästa Vätterntips: När isen lig-ger är skridskoåkning på Vättern en upplevelse i världsklass.

Gör en ledig dag: Slår med lien eller klättrar på klippor.

Läser just nu: Harry Martinssons diktsamling Tuvor.

Att vandra i ekskogen på Visingsö minner om skeppsbyggen under svensk stormaktstid.

FO

TO: C

AR

OL

INE

JO

NE

GÅ

RD

FO

TO

: S

IMO

N J

ON

EG

ÅR

D

– Det här är ett välinventerat område, bland annat med många nyckelbiotoper. Redan nu har Stock-holms universitet och Resilience centre med Johan Rockström i spet-sen förlagt forskning hit. Det finns bra testområden med en fungerande infrastruktur för forskning. Vi är nå-got av en brygga mellan forskning och praktik.

Än så länge är inte begreppet

biosfärområde så känt. Sedan tidigare finns det fyra sådana i Sverige. Kristian-stad vattenrike är ett av dem, som tidigare betraktades som vattensjukt. På så sätt kunde en nackdel förvandlas till en rike-dom.– Jag hoppas att biosfärområden ska slå igenom på bred front även här hemma. Det är stort i Tyskland. Det här är ett sätt att sätta fokus på naturresurserna och visa att olika intressen kan jämkas ihop. #

K A R R I Ä R

31N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

» Utmaningen är att hitta lösningar som både miljö-rörelsen och näringslivet kan ställa sig bakom. «

FA K TA B I O S FÄ R O M R Å D E :

Ledorden är bevara, utveckla och stödja (forskning och utbildning).Visionen är att ”samhället ska säker-ställa basen för mänsklig välfärd ge-nom bevarande av biologisk mångfald och hållbart nyttjande av ekosystem-tjänster”.

5 biosfärområden i Sverige:

» Kristianstads vattenrike

» Vänerskärgården med Kinnekulle

» Älvlandskapet i nedre Dalälven

» Blekinge arkipelag

» Östra Vätterbranterna

Huskvarna och Gränna ligger inom biosfär-området. Rödlistade arter och unika natur-miljöer fi nns in på knuten.

N AT U R V E TA R E32 N R 7 2 0 1 2

aturvetare behöver inte bara kunna skriva vetenskapliga artiklar och labbrapporter.

Träning i att presentera naturvetenskap för en publik som har begränsade bakgrunds-kunskaper och att kunna argumentera för ett ställningstagande är minst lika viktigt.

”Genom att ge den populärvetenskap-liga kommunikationsträningen ökat ut-rymme i utbildningen ökar vi också stu-dentens möjligheter att se sitt ämne i ett större sammanhang”, skriver författarna till boken Retorik för naturvetare.

Den som vill bli skicklig på att nå fram med ett budskap bör känna till de grund-läggande retoriska greppen och sedan ge sig i kast med att träna. För lika lite som du kan lära dig matematik genom att läsa om räknesätten kan du lära dig att kom-municera genom att enbart läsa om det.

DE TRE ANTIKA GRUNDPELARNA

Etos, logos och patos är grundläggande retoriska begrepp som funnits sedan anti-ken. För att du ska nå ut med ett budskap

måste alla dessa tre ingredienser finnas på plats. Etos handlar om trovärdighet. Du måste lyckas visa att du själv är värd att lyssnas på eller att förmedla ett budskap från någon som är det.

Den fakta du vill förmedla ryms inom logos och just den biten är nog för de fles-ta naturvetare relativt okomplicerade. Be-tydligt svårare är det då att lyckas skapa känslor eller patos hos åhörarna, vilket är helt nödvändigt om du ska lyckas få re-spons på det du förmedlar. Oavsett om det handlar om att du ska bli kallad till en

anställningsintervju, få pengar avsatta i budgeten för ett nytt projekt eller forsk-ningsmedel måste du alltså kunna ska-pa känslor hos mottagaren.

Exempel på känslor som du kan vädja till är hopp, rädsla och nyfikenhet. Du kan måla upp en bild över vilka möjlig-heter som öppnar upp sig om de anställer just dig, skapa en oro för att ni kommer att tappa i förhållande till era konkurren-ter om ni inte gör den här satsningen just nu eller låta din egen nyfikenhet på hur något fungerar smitta av sig.

Kan du på ett snabbt och enkelt sätt förklara din forskning eller vad du jobbar med? Att kunna kommunicera blir allt viktigare i arbetslivet. Här får du några retoriska tips för att slippa gå i de värsta fallgroparna. I botten ligger retorikens tre grundpelare etos, patos och logos.

Lär dig kommunicera en idé

M A N U A L E N

T E X T M A R I TA T E R Ä S I L L U S T R A T I O N S A R A - M A R A / S Ö D E R B E R G AG E N T U R

N Det första intrycket är ofta helt avgörande.

T I P S ! LE K M E D OR D , L J U D E LLE R TAN KAR

Om vill vara riktigt slagkraftig kan det vara en god idé att använda dig av knep som upprepning och visualisering.

Ex. Den röda gladan lämnar rödlistan (Forskning & Framsteg)

33N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

DE 3 R ETOR I S KA G R U N DP E LAR NA

1. ETOS Trovärdighet

2. LOGOS Fakta

3. PATOS Känsla

Inspirationskälla: Retorik för naturvetare, Susanne Pelger och Sara Santesson, Studentlitteratur

BRA STRUKTUR ÖVERTYGAR

Alla texter har någon form av struktur. I en vetenskaplig artikel brukar frågeställning-en exempelvis komma i inledningen och slutsatserna först i slutet. En text som ska övertyga bör däremot enligt teorin inledas med något som skapar intresse och välvilja, följas av en kortfattad och saklig bakgrund samt ett tydligt budskap. Därpå följer en del som utvecklar och motiverar budska-pet. Avslutningen bör bestå av en uppma-ning, slutsats eller något annat som du vill att läsaren ska komma ihåg.

Tänk på att det finns många sätt att få folk att ta till sig det du vill säga. Det för-sta intrycket är ofta helt avgörande. Om du ska prata inför en publik kan det till exem-pel vara effektivt att visa att du är mänsklig och framhäva saker som du har gemen-samt med publiken. I skrift får du istället väcka intresse genom rubriken, en intres-

sant ingress samt genom en visuell form som manar till läsning.

Illustrationer, bildtexter och hur långa styckena är har här en avgörande betydel-se. Alltför långa stycken gör att texten ser kompakt och krävande ut, medan det kan vara svårt att få flyt i läsningen om de är alltför korta. Ett gott råd är att försöka hål-la sig till ett sammanhang per stycke.

ANALYSERA SAMMANHANGET

Om du ska kommunicera med människor utanför ditt eget specialområde måste du kunna sätta in det du vill säga i ett större sammanhang. Vad har det för betydelse för din verksamhet eller samhället att isbergen smälter eller att ett visst enzym kan effekti-visera en kemisk reaktion? Om den du vän-der dig till inte kan förstå varför det du har att säga är relevant för honom eller henne är det självklart omöjligt att nå fram.

Lika hopplöst är det nå fram om du fel-bedömer mottagarens bakgrundskunska-per eller för den del intresse. Om nivån är för hög blir det jobbigt att hänga med och onödiga detaljer avskräcker lätt.

VEDERLÄGG OCH BEKRÄFTA

Det är inte ovanligt att naturvetare kän-ner sig obekväma med att argumentera för en ståndpunkt. De är ofta mer vana vid att lägga fram fakta och överlåta slutsatserna till andra. Den som vill övertyga kommer emel-lertid inte särskilt långt på detta sätt. För att övertyga måste du både kunna lyfta fram de viktigaste argumenten för din sak och be-möta de allvarligaste invändningarna.

Du måste vrida och vända på en fråga för att se dess för- och nackdelar. Inom re-toriken används de sex så kallade topikerna för att göra just detta på ett systematiskt sätt. Du kan vederlägga eller kullkasta ett påstående genom att visa att det är oklart, orimligt, omöjligt, inkonsekvent, opas-sande och ofördelaktigt. På samma sätt kan du bekräfta ett påstående genom att visa att det är klart, rimligt, möjligt, konsekvent, passande och fördelaktigt. #

» Du tar för lång tid på dig att komma till saken.» Din trovärdighet brister.» Det är svårt att följa den röda tråden.

» Du överskattar mottagarens kunskaper och intresse.» Sammanhanget är för snävt och väcker inte intresse.» Du använder onödiga facktermer.

Vanliga fallgropar:

idlyftig representation och fiffel med kvitton kan leda till grillning i tv:s morgon-soffa.

Det var precis vad Tillväxtverket och Strategiska forskningsstiftelsen råkade ut för. Att historierna kryddades med fester på Grand Hotel och med Micael Bindefeld som festfixare stack i ögonen på folk.

– Nu måste offentliga arbetsgivare se över sin representation och sina regel-verk. I det ligger att ha koll på lagarna, som den om offentlig upphandling och skatter.

BARA EN PROMILLE

Av de 2,6 miljarder kronor som verket delar ut är representationen bara någon promille.

– Det handlar inte om beloppen, utan symbolfrågan. Som skattebetalare undrar man om det ser ut så överallt, säger Tomas Brytting, docent i före-tagsekonomi och etikforskare på Ersta Sköndal högskola.

Han är lite förvånad över att det blev så starka reaktioner när ingen reagerar på motsvarande excesser i näringsli-vet. Att många har intressen där genom sina pensionsfonder tycks ingen göra någon koppling till.

– Många makthavare förstår inte symbolvärdet av sitt handlande. Minns Mona Sahlins tobleroneaffär, där värdet var försumbart.

Förklaringen i fallen Tillväxtverket och Strategiska forskningsstiftelsen, me-nar han, kan vara att de smittats av den representation som finns i näringslivet.

N AT U R V E TA R E34 N R 7 2 0 1 2

L E D A R S K A P

När skattepengar slösas bort blir folk upprörda. Pengar som skulle finansiera forskning går i stället till storslagna fester.– Utan att försvara det behöver den typen av representation inte vara så konstig, säger etikforskare Tomas Brytting. T E X T L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K

Många makt-havare förstår inte symbol-värdet av sitt handlande.

VSÅ U N DVI K E R D U FÄLLAN:

Ha koll på lagar och regler, allt från skatter till upphandling.

Är känslan bra? Om du inte litar på din etiska kompass, prata med någon du har förtroende för.

Gynnar det verksamheten med bättre klimat och mer kreativa medarbetare.

Tål det en granskning. Kan du försvara beteendet i tv?

D ETTA GÄLLE R:

Fri lunch beskattas som löneförmån med undantag av intern och extern representation. Måltider i samband med interna kurser, planeringsmöten och personalfester är skattefria.

Lagen om offentlig upphandling gäller alla inköp till ett värde som överskrider xxx kronor och samt-liga offentliga arbetsgivare. Varor och tjänster ska upphandlas i kon-kurrens med flera anbudsgivare.

1.

2.

3.

4.

1.

2.

Litar du på din etiska kompass?

K A R R I Ä R

35N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

Den har de tagit med sig in i den inter-na representationen.

LOCKA UNGA FORSKARE

När det gäller Strategiska forsknings-stiftelsen var tanken att höja statusen för forskning och locka till sig unga forskare. Det är mot den bakgrunden som man anlitar Michael Bindefeld för

250 000 kronor i månaden.

– Utan att för-svara festerna behö-ver det inte vara så konstigt. Återigen handlar det skan-dalösa om sym-bolvärdet. Statliga

forskningsmedel som borde gått till forskning slösas bort på fester. Att det sedan utgör promille av den totala forskningsbudgeten är ointressant.

Hur ska man som chef göra för att slippa hamna i sådana situationer?

– Tänk rationellt, fråga dig om akti-viteten gynnar verksamheten och gör

Litar du på din etiska kompass?

medarbetarna mer kreativa. Att ge belöningar till de anställda när de har presterat extra är naturligt, men du måste kunna stå för det och det ska tåla en granskning eller en grillning i tv-soffan.

TYDLIGA REGELVERK

Han påpekar att det måste finnas tyd-liga regelverk som följs, vilket är led-ningens ansvar. Men även övriga på arbetsplatsen har ett ansvar.

– Tyvärr är det sällan någon som vågar blåsa i visselpipan när något går snett i organisationen. En tyst-nad sprider sig på svenska arbets-platser, av rädsla för att förlora sin position och i förlängningen jobbet. De flesta lever på marginalerna och vågar inte ta risker.

Ur det perspektivet kanske inte Ann Wibble hade så fel när hon en gång i tiden sa att alla svenskar borde ha en årslön på banken, menar To-mas Brytting.

– Kom ihåg att de flesta vill göra

Tomas Brytting.

bra insatser och bidra till verksam-heten så att den blir effektiv. Det borde chefer våga lita på och ha re-gelbundna diskussioner om organi-sationen. Däremot kan man inte be-gära av de anställda att de ska tacka nej till en personalfest för att den verkar vara för dyr.

SNÅLA INTE

Den andra ytterligheten, att snåla, är inte heller något han rekommenderar.

– Jag tror att intern uppmuntran är viktig. Jag hörde om någon

N AT U R V E TA R E36 N R 7 2 0 1 2

Vad skiljer en ledare från en chef? I dag talar man ofta om ledarskap, medan chefen som pekar med hela handen verkar vara på väg bort. Vad skiljer egentligen en ledare från en chef?

Med ledarskap brukar vi mena nå-got man föräras, ett förtroende man får av medarbetare utifrån vissa förtjänster, som tillit, trovärdighet, engagemang och entusiasm. Chefskap däremot är ett for-mellt företräde, ett uppdrag man ersätts för att utföra och man ska representera organisationen. Man kan säga att chef-

skap bygger på position medan ledarska-pet är en relation.

Ledarskapet grundar sig ofta på leda-rens utstrålning eller karisma, eller på res-pekten för hens kompetens och yrkeskun-nande. Även hur ledaren utövar sin makt är centralt i relationen, verkar hen gilla makt? Att bekanta sig med sin makt är centralt i ett ledarskap; det är dessutom en fördel om man gillar att utöva den, ledarskap är ju påverkan!

Utifrån att ledarskapet betraktas som en relation så är den emotionella kvaliteten på ledarens utövande av sitt inflytande och sin makt påtagligt viktig. I den kvaliteten ingår träning inom just empati eller medmänsk-lighet, impulskontroll samt fördjupad och ökad självkännedom via reflektion, utvärde-ring och lärande av misstag.

Klart är att det coachande ledarska-pet är här för att stanna. Den traditionella

chefsrollen med en auktoritär underton fungerar inte särskilt bra på dagens unga generation, de vill ha ett tydligare kom-municerat helhetsperspektiv, veta varför de förväntas göra vissa saker samt en god relation med sin chef. Men kom ihåg att chefer ska fatta beslut och har ett juridiskt företräde.

C H E F S F R Å G A N

chef som drog in kaffebrödet, vilket väckte starka reaktioner. Det hämmar kreativiteten och det sociala klimatet. Ofta är det runt kaffebordet idéer föds.

Vill du höra mer av Tomas Brytting ska du komma på Naturvetarnas semina-rium om etik. Det äger rum efter nyår.

– Visste du att 80 procent av alla bedragare på jobbet är chefer? De är alltså dömda för ekonomisk brottslig-het, eller trolöshet mot huvudman som det heter.

Innan den typen av bedrägerier uppdagas kan det vara känt hos de an-ställda.

– Men många vill inte se det och vå-gar inte gå vidare med en anmälan. #

F ÖR CH E FE RPå gång

Att inte fi ra framgångar eller dra in kaffebrödet är ingen bra idé.

chefer ska fatta beslut och har ett juridiskt företräde.

Åsa Lundquist CoeyORGANISATIONS- OCH LEDARSKAPS-KONSULT, VD FÖR CENTRE FOR OUT-STANDING LEADERSHIP AB

11 oktober, Arbeta med konflikter, Lund

12 oktober, Leadership Friday – Våga chefa, Göteborg

15 oktober, Ny som chef Stockholm

16 oktober, Ny som chef, Malmö

18-19 oktober, chefskonferens – Lust att leda, Stockholm

26 oktober, Leadership Friday – Chefen och medarbetaren, Malmö

7 november, Arbeta med konflikter, Göteborg

Läs mer: www.naturvetarna.se/chef

K A R R I Ä R

37N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

D I N LÖ N

2006 2008 2010 2012Lö

ne

skil

lna

d

N AT U R V E TA R E38 N R 7 2 0 1 23838

Grattis till nya jobbet! Hur känns det? – Jätteroligt att ha fått uppdraget. SVA ar-betar med många viktiga frågor så det är ett spännande och intressant jobb.

Vad gör SVA?– Vi har exempelvis beredskap för allvarliga sjuk-domsutbrott som kan skada djur eller överföras från djur till människa, till exempel fågelinfluen-san eller EHEC. SVA arbetar också med forsk-ning och utveckling. Som expertorgan sprider vi kunskap och råd till allmänheten. Här jobbar många naturvetare med bakgrund inom biologi, molekylärbiologi, agronomi och kemi.

Vad är din uppgift som generaldirektör?– Jag ser till att SVA följer instruktioner från regeringen och att vi klarar mål och återrap-portering. För att klara uppgiften har jag stöd av SVA:s många experter och starka adminis-tration. Jag leder också chefsgruppen där vi diskuterar inriktning på verksamheten, sats-ningar som ska göras och personalfrågor.

Varför sökte du jobbet?– Jag har tidigare jobbat på SVA och när möj-ligheten till den här tjänsten öppnades tog jag chansen och sökte. Samtidigt blev jag head-huntad av en rekryteringsfirma. Det känns roligt att de identifierade mig som en möjlig kandidat samtidigt som jag själv var intresse-rad. Mitt intresse bottnar i att jag tror på upp-draget att främja friska djur och människor.

Vad blir en stor utmaning?– Pensionsavgångarna bli en tuff utmaning, liksom det är för många verksamheter. Idag är vi cirka 400 anställda och runt 70 personer är snart i pensionsålder. Deras kunskap måste föras över till nyrekryterade, vilket kräver både

resurser och pla-nering. Mer ödes-mättat blir frågan kring antibiotika-resistensutveck-lingen.

Vilka erfarenhe-ter från Lifegene bär du med dig?– Vikten av poli-tisk förankring av nya projekt, det räcker inte alltid med en akade-misk grund. Om ett projekt kollide-rar med existerande lagrum, så som Lifegene gjorde, måste man tidigt få upp det på bordet. Det är också oerhört viktigt att kommunicera med alla intressenter och vara transparent i det man gör. SVA är dock en mycket äldre or-ganisation med en tydlig nationell och inter-nationell lagstiftning att arbeta utifrån. JR

Med koll på infl uensor och andra djursmittorUppdraget att leda Sveriges arbete för friskare djur och människor lockade Jens Mattsson, disputerad i mikrobiologi och tidigare projektansvarig på Lifegene. Sedan augusti är han ny generaldirektör på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

P Å N Y T T J O B B

Maja UllbergNytt jobb: Com-pliance officer på regelavdel-ningen hos före-taget Gymgros-sisten.

Tidigare arbete: FOU-praktikant på institutionen för folkhälsove-tenskap, Karolinska institutet.Utbildning: MSc i nutrition/nutritionist.

Elisabet NordströmNytt jobb: Nutritionist på Oriflame Cosmetics i Stockholm.

Tidigare jobb: Postdok inom lipidmetabolism på KI och som produktutveck-lare på Cederroth i Upp-

lands Väsby.Utbildning: Fil mag i nutrition från Stockholms universitet och en PhD i metabolism och endokrino-logi från Institutionen för medicin på Karolinska institutet.

Tove EngströmNytt jobb: Vetenskapens Hus.

Tidigare jobb: CSR och varu-märkeschef på Astra Zeneca.Utbildning: Biolog från geo-vetarlinjen.

Tobias SahlmanNytt jobb: Kon-sult på Rejlers enhet för Till-stånd och miljö.Tidigare jobb: Miljöplanerare på

Vallentuna kommun.

Utbildning: Disputerad biolog.

Marie Assars-sonNytt jobb: Health and Nu-trition Mana-ger på Indevex Biotech och

har startat företaget Balanz En-ergy AB.Tidigare jobb: Nutritionsansvarig/dietist på Compass Group AB.Utbildning: Dietistutbildningen på Uppsala universitet och Af-färsmannaskap för naturvetare.

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@natur vetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv. HAR DU OCKSÅ NYTT JOBB

F L E R P Å N Y T T J O B B

Jens Mattsson jobbar för hälsa.

39N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

Liv och hälsa i Västerbotten

Landsting ets vision: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning .

Lycksele lasarett söker leg. biomedicinsk analytiker Om du vill arbeta på ett mindre sjukhus i nyrenoverade lokaler i nära kontakt med övriga vårdenheter så är detta en plats för dig. Du kommer att ingå i ett team på ca 12 personer med god social ge-menskap och intressanta arbetsuppgifter på blodcentral och kliniskt kemiskt laboratorieum. Lycksele kan erbjuda dig/er/ familj.... max 3 månaders kö till barnomsorg gott om lediga lägenheter villor till bra priser nära till skog och fjäll två f ygavgångar per dag till Stockholm lf era turer per dag med tåg/buss till Umeå lFör mer information se www.lycksele.se Är du jaktintresserad kan vi hjälpa till att förmedla kontakt så att du får möjlighet att ingå i ett jaktlag eller rätt till småjaktsvilt. Mer upplysningar lämnas av avdelningschef Eva Hedström, tele-fon 090-785 2520, eva.hedstrom@vll.se. Ansökan senast 21 oktober. Referensnummer Ly 29-12.

Läs mer och ansök på vll.se/ledigajobb

(ref.nr: 112-5811-2012)

Vi söker

Enhetschef för Miljöskyddsenheten

Mer information om tjänsten finns på vår webbplatswww.lansstyrelsen.se/jonkoping eller på Offentliga jobbs webbplats, www.offentligajobb.se

Nästa Nummer av Naturvetare kommer deN 8 NovemBer, aNNoNsstopp deN 23 oktoBer.

Boka diN aNNoNs på annons@naturvetarna.se

LANTBRUK - LIVSMEDEL

Nästa

LANTBRUK - LIVSMEDEL

Läs 2012 års utlysning på www.skogssallskapet.se/utlysning

Miljoner till skogsforskning

Skogssällskapet finansierar forskning om hållbar utveckling av skog och mark. Driver du projekt inom detta område är du välkommen med en ansökan. I år delar vi ut 10 miljoner kronor.

Skogssällskapet förvaltar cirka 500 000 hektar skog tillsammans med stora och små skogsägare i Sverige, Norge och Lettland. Tjänsteutbudet inbegriper skogsbruk och tjänster inom ekonomi och fastighetsfrågor. Ägare är Stiftelsen Skogssällskapet som grundades 1912 och vars syfte är att verka för skogshushållning och naturvård. Skogs-sällskapet delar årligen ut cirka 10 miljoner kronor till forskning och utveckling.

Sista ansökningsdag 24 oktober

N AT U R V E TA R E40 N R 7 2 0 1 2

För m e r i n For mation:

Lars-erik Liljebäck, chefredaktör, 08 562 920 19, 0737 92 20 19

Frida Lawenius, chef kommunikation och samhälle, 08 466 24 20, 0733 66 24 20

elba rubilar-abreu, ordförande Sacoföreningen, 08 466 24 74, 0733 66 24 74

Vilka är naturvetarna?Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 500 medlemmar inom life science, skog, jordbruk och miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data. Förbundet ger service till medlemmarna i frågor om lön, villkor och karriär. Genom påverkan och opinionsbildning lyfter vi naturvetare på arbetsmarknaden.

Läs mer på: www.naturvetarna.se

Är du en driven skribent med god språkkänsla? Då kan du vara rätt person för oss. Du kommer att ingå i vår redaktion med tidning, webb och nyhetsbrev.

Nu tar vi ett steg till och utvecklar tidningen Naturvetare till ett magasin som sticker ut på tidningshyllan.

Vi skriver om karriär, arbetsmarknad, vetenskap och fackliga frågor som löner och villkor för våra medlemmar. Du behöver inte vara utbildad naturvetare, men du måste ha intresse och känsla för naturvetare och naturvetenskap.

Tempot är ofta högt med nyheter som ska ut på webben samtidigt som vi lägger sista handen på magasinet. Kan du fotografera är det ett plus.

Redaktionen tar även fram informations- och marknads-föringstexter till broschyrer, guider och andra trycksaker.

Ansökan skickar du till redaktion@naturvetarna.seSista ansökningsdag är 28 oktober.

Naturvetarna söker

Skribent/journaLiSt

Vill du utveckla forskningsområdet

Skogsproduktion?Då tycker vi att du ska söka

tjänsten som ny forskningschef.

Läs mer på skogforsk.se/jobb

Norrköpings kommun söker medarbetare

Ekolog till tekniska kontoret Sista ansökningsdag är 21 oktober

LÄS MER OM TJÄNSTEN PÅ:

41N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

FORSKNINGTIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

Som medlem i Naturvetarna får du rabatt på webb-tidningen FORSKNING. Du betalar endast 75 kr (inkl moms) för 6 nr/år.

50%Innehållet i FORSKNING spänner från intressanta student projekt över fram-stående universitetsforskning inom naturvetenskap och teknik till viktig utveckling inom företagssektorn. FORSKNING ges ut i nära samarbete med hög skolor och universitet, vilket garanterar hög redaktionell kvalitet och trovärdighet.

Tidningen kan läsas på dator, läsplatta eller smartphone. Du når direkt länkad informa-tion och angivna kontaktpersoner, du kan skriva ut eller maila det du önskar etc.

FORSKNINGFORSKNING

BESTÄLL din prenumeration genom att gå in på ”Prenumerera” i menyn på tidningens webb-plats www.forskning.com och välj ”Medlemmar i Naturvetarna”

TIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

Utlysning av Axel Adlers fondStipendium kan sökas för:» studier inom lantbruks- och livsmedels- området, egna kortare studieresor

» projekt som är till gagn (kunskaps- mässigt) för svenskt lantbruk och livs- medelsproduktion

Stipendiet kan endast sökas av medlemmar i Naturvetarna. Det totala stipendiebeloppet uppgår till 100 000 kronor vilket kan uppdelas på ett eller flera stipendier.

Ansökan ska vara Agronomförbundets ord-förande tillhanda senast den 31 oktober 2012 och görs på särskild blankett.

Ansökan skall innehålla en redogörelse för vad de ansökta medlen ska användas till, deltagare, resmål, projekt, beräknade kostnader samt eventuella andra sökta stipendier. Efter fullgjort projekt/resa ska en redogörelse inlämnas.

Denna kan komma att publiceras i tidningen Agronomen och/eller i tidningen Naturvetare.

Skicka ansökan med e-post till ordf@agronomforbundet.se eller Agronomförbundet, Box 7031, 750 07 Uppsala.

Mer information och ansökningsblankett finns på vår hemsida, www.agronomforbundet.se

D O K U M E N T

Hotat artprojektÄnnu en gedigen bok har kommit ut i serien National-nyckeln. Den här gången är det myror och getingar som avhandlas in i minsta detalj. Med färggranna bilder visas hur myrorna bygger bo, parar sig och attackerar bladlöss.

Detta är en guldgruva för insektssamlaren och för oss som är allmänt roade av att veta vilka arter vi träffar på i skogen och hemma i trädgården. 81 arter av myror och 51 getingarter beskrivs utförligt i text och bild.

Men nu är det inte säkert att det enorma artprojektet får en fortsättning. En utredare med stöd av en del fors-

kare har föreslagit att Nationalnyckeln ska läggas ner. Varför ett bokpro-jekt när webben finns, är en invändning, liksom att det finns mer angelägen forskning att lägga pengarna på, som genteknik.

Men då missar utredaren att artkunskap och genforskning går hand i hand och berikar varandra. LEL

N AT U R V E TA R E38 N R 7 2 0 1 2

S PA N A R I N

J O B B O C H F R I T I D

App med ”att göra-lista”Bra idé med apptips. En av de appar jag använder mest är Any.do som finns både för Android och iOS. Det är en väldigt smidig att-göra lista som kan sorte-ras och rangordnas på olika sätt, med påminnelser osv. utan att vara för krång-lig (som de flesta andra liknande appar är). Bra för jobb och fritid. JOSEF PANNEE

D O PA M I N

Grymt fet fi lm om hjärnan

Visste du att hjärnan är fullt ut-vecklad först vid 25-30-årsåldern? Ny teknik gör det möjligt att stu-dera de hundratals miljarder nerv- och stödjeceller som kommunicerar via synapser. Varje cell har upp till en miljon synapser, som föränd-ras beroende på hur de används. Plasticiteten gör att vi kan kom-

pensera för åldrande, sjukdom och skada.Det kan säkert också förklara varför tonåringar klarar

att titta på tv, spela dataspel, lyssna på musik och göra läxan samtidigt.

De fem filmerna från Astra Zeneca vänder sig till de som har tonåringar i sin omgivning. Man får veta att de-ras högre halter av dopamin ger starka känsloyttringar. Behovet av att tillhöra gänget gör att de också är mer riskbenägna.

Med filmerna vill Astra Zeneca väcka intresse för na-turvetenskap och tonårshjärnan. Produktionen ingår i den globala satsningen på Young Health.

Lärare och skolpersonal kan beställa filmerna gratis på www.utbudet.se LEL

ÄV E N T Y R

Övernatta i ett träd eller på en klippväggVärldens första hängande hotell har öppnat i Funäsdalen. Det är en minst sagt spektakulär upplevelse där gästerna övernattar i ett hängande tält på en klippvägg, ovanför ett stup på 800 meter.

Kanske inget för den höjdrädde, men kan passa den som behöver en adrena-linkick. Femtiofemårige Vesa Kalenius kläckte idén för något år sedan och såg möjligheter. Han har själv premiärsovit där och kan garantera full säkerhet.

Upplägget är att gästerna klättrar ner från toppen. Utbildning och guid-ning ingår i paketet. På morgonen

bjuds det på frukost med en hisnan-de utsikt över Funäsdalen.

Men smakar det så kostar det. Ett enkelrum går loss på 16 000 kronor och ett dubbelrum 26 000 kronor.

För den som vill ha ett lite mer la-gom nattligt äventyr kan trädhotellet i Harads, nordväst om Luleå rekom-menderas. Där kan man hitta spän-nande husformer, som skatbon, ku-ber och rymdfarkoster, allt på hög höjd i en fura.

Priserna är lite mer modesta och ligger på runt 3 500 kronor för en natt. LEL

Förstå hur tonårshjärnan fungerar utifrån fem teman:1. Sömnen2. Kompisar & familj3. Kicken – om belöningar 4. Känslor5. Lärandet

Grymt Fett– en filmserie om tonårshjärnan

Bildtext

N R 7 2 0 1 2 39N AT U R V E TA R E

För att få till stånd en offensiv innovations-politik krävs att incitamenten för kunskapsut-veckling och entreprenörskap förbättras, att lönebildning och ekonomisk politik stimulerar detta. Ska hästen dra vagnen uthålligt en lång sträcka så är det bättre att mata den med

havre än att an-vända piskan.

JÖRGEN OHLSSON, TIDIGARE FÖRBUNDS-DIREKTÖR PÅ NATURVETARNA

Klimathot, miljöförstöring, ekonomisk kris. Man kan bli deppig för mindre.

Men problem är till för att lösas. Människans kunskaper och förmåga att använda dessa för att utveckla samhället har varit den väsentli-gaste drivkraften sedan tiden långt före he-denhös. Det finns stora möjligheter att lösa problemen, även om det tar tid. Men ett nöd-vändigt villkor är att det skapas ett ännu posi-tivare klimat för innovationer, det vill säga nya sätt att organisera verksamheter, nya tekniker, nya varor och tjänster.

Vad krävs för en lyckad och långsiktigt håll-bar innovationsstrategi? Med utgångspunkt från bland annaty en nyutkommen bok av Braunerhjelm med fler, Ett ramverk för innova-tionspolitiken, vill jag sammanfatta åtgärderna i två huvudpunkter:

1. Stärk kunskapsutvecklingen

Alltifrån grundskolan till forskarutbildningen och villkoren för forskarna. I flera decennier har det bland såväl politiker som delar av all-mänheten funnits en viss avog inställning till utbildning och kunskaper. Lyckligtvis håller den attityden på att ändras till det bättre.

Det krävs också incitament för individen att utbilda sig och fortlöpande skaffa sig nya kunskaper. Därför måste lönebildningen vara individuell och stimulera till kunskapsutveck-ling och innovationer.

2. Stimulera de mekanismer som sprider kunskaper och omvandlar dem till sam-hälleliga nyttigheter

Här kommer entreprenören in, länken mellan forskningsresultat och nya idéer å ena sidan

G Ä S T K R Ö N I K A N

Släpp loss kreativiteten – stimulera innovationer

och realiserandet av dessa i form av nya tekniker, varor och tjänster å andra sidan. Entreprenörer i form av företagare tar dess-utom ofta stora ekonomiska risker.

Vad driver entreprenörer och få dem att våga ta stora risker? Jag tror att det främst är förhoppningen om god ekonomisk ersätt-ning samt självförverkligande. Innovations-politiken måste utgå från detta och göra det möjligt för entreprenören att tjäna pengar vid en lyckad innovation. Det är ju genom expan-siva företag som ökad sysselsättning, höjda löner och ökade skatteintäkter till stat och kommun skapas. Staten kan bidra till denna utveckling, genom bland annat lägre skatter, riskkapital och bättre kommunikationer.

GÅR V I DAR E Anna Sjö-ström var en av 25 som blev uppsagda på läkemedelsföreta-get Orexo under vårvintern.

– Först blev jag ledsen, men accepterade läget gan-ska snabbt. Efter åtta år vid företaget såg jag en möjlighet att göra annat. Jag kände mig trygg i min kompetens och var inte allt för orolig.

Hon bestämde sig tidigt för att inte kämpa emot och hävda sin rätt till anställning.

– Det var en jobbig process, särskilt som företaget inte hade kollektivavtal. Lyckligtvis fick vi utmärkt hjälp och stöd av Naturvetarna, som skötte hela förhandlingen. Det stödet var guld värt, där det blev lite olika individuella lösningar för oss som blev uppsagda.

VäGAR tIll nytt jobb

Anna Sjöström fick ett av-tal där hon var arbetsbefriad under uppsägningstiden på fem månader och skulle jobba fram till påsk. I det läget fick hon en inbjudan till Naturve-tarnas workshop ”Vägar till nytt jobb”.

– Det passade mig per-

fekt. Det gav nya insikter och sätt att tänka. Jag funderade mycket på vad jag vill, vad jag kan och vart jag är på väg. I det ligger också att ta reda på vad jag inte vill. Övningarna som jag jobbade med hemma var bra.

Hon hade ett personligt kar-riärsamtal med en av Naturve-tarnas karriärrådgivare.

– Det var verkligen givande, med många bra tips på hur jag ska skriva en jobbansökan med brev och cv. Viktigt är bland annat att kunna formu-

lera sin kompetens så att den matchar det som efterfrågas i jobbannonsen.

PERfEkt tAjmnInG

Till hennes glädje fanns det några tjänster att söka, men det var svårt att komma till inter-

n At U R V E tA R E44 n R 7 2 0 1 2

Anna gick vidare med Naturvetarna i ryggenEfter att vi skrev om uppsägningarna på orexo i våras var det många som hörde av sig till Anna Sjöström och undrade hur det gick.– nu har jag ett nytt jobb som projektledare på Uppsala universitet. naturvetarna har varit ett bra stöd under hela processen.

Disputerade kemisten Anna Sjöström lämnar läkemedelsindustrin, som är inne i ett stålbad. konkurrensen om de få lediga jobben är knivskarp.

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

45N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 1 2

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

naturvetarna har fått pengar från Arbetsmiljö-verket för att förbättra arbetsmiljön i de små privata företagen. tre naturvetare och en jurist har uppdraget som regionala skyddsombud.

Nu ska arbetsmiljön bli bättre

StR E S S – vi kommer att kon-takta företag och hjälpa dem att bygga upp rutiner för en funge-rande arbetsmiljö, säger Sonny La, som till vardags är sjukhusfysiker på Skånes universitetssjukhus.

Han förklarar att kunskapen om arbetsmiljöfrågor ofta saknas på de mindre företagen. Hur det ska bedri-vas finns reglerat i arbetsmiljölagen.

– Det känns meningsfullt att job-ba med de här frågorna. Ofta hand-lar det om den psykosociala arbets-miljön, där många är hårt belastade och lider av stress. Men även fysiska belastningsskador kan förekomma med tunga lyft, liksom ryggskador av för mycket stillasittande.

Sonny La jobbar med detta på 40 procent av heltid. vad driver dig?

– Som ordförande för Natur-vetarna i region Skåne så är det här ett naturligt steg. Jag gillar fackligt arbete och att hjälpa an-dra. Det är också en chans till vi-dareutbildning, som även arbets-givaren har nytta av.

Övriga regionala skyddsombud är anders Hägg och Jon-erik rehn i uppsala- och Stockholmsregio-nen. Däremot saknas det ett regio-nalt skyddsombud i Göteborg. Den som är intresserad att på minst 20 procent av heltid jobba som regio-nalt skyddsombud kontaktar anna Sonesson på Naturvetarna.

Naturvetarna samarbetar med Saco-förbunden Civilekonomerna, Jusek och Sveriges Ingenjörer i detta viktiga projekt. LEL

Här är de regionala skyddsombuden som ska besöka de små företa-gen. Anders Hägg, Anders P Hansson, Sonny La och Jon-Erik Rehn.

” Jag gillar att knyta ihop saker, få folk att jobba tillsammans, lösa problem och leverera.

vju. Så plötsligt släppte det.– Äntligen blev jag kallad

till intervju och fick chan-sen att träffa arbetsgivaren. Det var i juni på Uppsala universitet. Någon vecka se-nare när jag var på semester i Toscana ringde de och be-rättade att jobbet var mitt.

Första veckan i septem-ber började hon på det nya jobbet som projektledare för uppdragsutbildningar. Rollen är att sätta ihop och skräddarsy utbildningar för företag, myndigheter och organisationer.

– Tajmningen var per-fekt, eftersom uppsägnings-tiden på Orexo gick ut veckan innan.

Att hon lämnar läkeme-delsindustrin sörjer hon inte, utan ser det nya job-bet som en ny spännande utmaning. I botten är hon analytisk kemist och dispu-terad inom biomedicinsk strålningsvetenskap.

– Visst var det kul och utmanande att jobba i en bransch som förändras snabbt, men är svårt att

hitta lediga jobb i läkeme-delsindustrin. Branschen är inne i ett stålbad och många kvalificerade och er-farna forskare söker jobb. Jag hoppas att det löser sig lika bra för dem som för mig.

lönEn okEj

Som projektledare har hon på sitt sätt redan lämnat den direkta forskningen.

– Jag gillar att knyta ihop saker, få folk att jobba till-sammans, lösa problem och leverera. Den typen av kompetens är användbar inom många områden.

Att hon fick gå ner i lön på det nya jobbet är inget hon beklagar alltför mycket, utan glädjer sig åt att få ett stimulerande jobb.

Kontaktade du Naturve-tarna innan löneförhand-lingen?

– Nej, men jag tittade i statistiken från Saco Lö-nesök, som gav en bra bild över löneläget inom akade-min för projektledare eller motsvarande. LEL

Valberedningen fö-reslår Ivar de la Cruz som ny ordförande för naturvetarna. Valet äger rum på kongres-sen 9-10 november.

nytän D n I n G Ivar De la Cruz tackade ja direkt när val-beredningen ringde honom. När följdfrågan kom var svaret inte lika självklart.

– Det är ett stort ansvar att bli ordförande så jag behövde tid att fundera. Sedan kände jag mig säker. Naturvetarna är ett bra förbund som ligger i fram-kant, är dynamiskt och aktivt. Det står på medlemmarnas sida.

Ivar de la Cruz kan den fack-liga världen, liksom villkoren i industrin, både tillverkning och forskning. Från sin tidigare roll som ordförande för akademi-kerföreningen på Astra Zeneca i Södertälje är han van vid för-ändringar, nu senast nedlägg-ningen av forskningen där.

– Naturvetarna har en viktig roll för att påverka samhällsut-vecklingen i frågor om allt från miljö och natur till forskning och innovation. Men vi ska inte glömma vårt viktigaste uppdrag att skapa bra villkor för med-lemmarna, så att de kan jobba för ett hållbart samhälle.

Som blivande företagare brinner han för frågor om en-treprenörskap och att få in det i

folks medvetande. Astra Zeneca lämnar han sista oktober.

– Det är inte farligt att starta företag. Kom ihåg att det är

forskning, innovation och före-tagande som skapar jobben.

Han gillar idén om att fack och arbetsgivare går i takt.

– På Astra Zeneca har vi en lång tradition av samverkan, vilket borgar för kvalitet och framgång. Det handlar om att möta företaget på samma nivå. Därför är det så viktigt att rätt personer jobbar fackligt.

Hur känns det inför kongres-sen då valet sker?

– Det är upp till mig att visa vad jag kan tillföra. Jag vill ska-pa värden för medlemmarna och en tydlig vision för förbun-det. Med några enkla meningar ska vi kunna tala om för både oss själva och vår omvärld vilka vi är och vad vi vill uppnå. LEL

n At U R V E tA R E46 n R 7 2 0 1 2

Ivar redo ta över klubban

Rekordmånga motioner bäddar för en livlig debatt på årets kongress. Vi tar pulsen på kongressgenera-len Ulf bergius som ger en lägesrapport.

Blir det fart på kongressen?– Ja, det vågar jag lova. Det blir premiär på nya filmen om natur-vetare. Den visar hur naturvetare jobbar och vad de bidrar med i samhällsutvecklingen.

Hur är engagemanget hos medlemmarna?

– vi har fått in rekordmånga mo-tioner. De 15 motionerna handlar om allt från fritt meningsutbyte i tidningen Naturvetare till att stär-ka det fackliga arbetet lokalt med mer stöd till de förtroendevalda. Professionsföreningen för djur-skyddsinspektörer vill ta upp kam-pen mot hot och våld i yrket.

Så debatten kan bli livlig?– Ja det är jag övertygad om. en annan motionär vill begränsa arbets-kraftsinvandringen, med undantag för universitetslärare på hög nivå.

Vad vill Naturvetarna?– Styrelsen lägger flera propo-sitioner, som bland annat gäller verksamhetsinriktning och prin-cipprogram för förbundet. Nya stadgar föreslås också, liksom en utvecklad facklig verksamhet för de förtroendevalda.

Hur går det med avgifterna?– Styrelsen föreslår att avgifterna höjs med fem kronor år 2014 och ytterligare fem kronor 2015 för dem som har ordinarie avgift, allt-så fullbetalande.

Något annat som delegaterna kan se fram emot?– Kjell enhager, vinnare av stora talarpriset 2009, har lovat att ge en energikick. Han kommer bland annat att prata om förändringens fyra fack. Göran arrius, ordfö-rande i Saco, kommer också att tala. LEL

Filmpremiär på kongressen

Ivar de la Cruz antar utmaningen.

N aT u r v e Ta r KO N G r e S S e N

Naturvetarkongressen

Valberedningen fö-reslår Ivar de la Cruz

Ivar redo ta över klubban

N aT u r v e Ta r KO N G r e S S e N

Vad är du mest nöjd med?– vi har byggt en plattform för Sveriges naturvetare att gå vi-dare från. Inte minst har vi blivit stärkta genom våra professions-föreningar, som har fått en tyd-ligare roll. vi har blivit en röst i samhället, men väntar fortfarande på det mediala genomslaget. Hur märker medlemmarna av förbättringen?– Stödet till medlemmarna hål-ler en hög kvalitet, vilket jag ofta får höra i möten med naturvetare. vi har lyckats bli avtalspart inom Industri- och kemigruppen, lik-som med Skogs-och lantbruksar-betsgivareförbundet. Det innebär att vi kan påverka innehållet i de centrala avtalen.Hur har servicen utvecklats?– vi har ett bra erbjudande och nöjer oss inte med att ge medlem-marna stöd i förhandlingar vid till exempel en uppsägning. Sedan tar karriärservice över, där medlem-men får hjälp att komma vidare i arbetslivet. Ovanpå det har vi in-komstförsäkringen som tryggar ekonomin under omställningen.Vilken är din drivkraft?– Jag brinner för det fackliga uppdraget, som ger chans till på-verkan. Det kan handla om allt från löner och kollektivavtal till forskningspolitik och ett uthålligt samhälle set till miljö, näringsliv och sociala frågor. Som förtroen-

devald får man insyn och infor-mation.Så det ger mycket tillbaka?– Ja absolut. fler borde engage-ra sig fackligt. I mötet med med-lemmar händer det något som får mig att trivas.Men nu kastar du in klubban?– Jag har suttit i styrelsen i nio år, varav sex år som ordförande. Så nu kan det vara läge för nya krafter att ta över. under den ti-den har vi haft två fusioner, först med Skogsakademikerna och se-dan med agrifack, vilket gör att vi har gått från 18 000 till 31 000 medlemmar.Vad hade fått dig att fortsätta?– Jag tror på idén att en ordfö-rande för Naturvetarna ska ha uppdraget på heltid. Det menar jag behövs för att lyfta förbundet en nivå till. Men det klivet är inte Naturvetarna redo för. Så därför väljer jag att avgå.

Så det är inga ”bad feelings”– Nej, tvärtom är jag stolt och glad över det jag har åstadkommit tillsammans med övriga som har engagerat sig för Naturvetarna.Vad ska du göra nu?– Jag är föräldraledig fram till sommaren. Sedan återgår jag till mitt ordinarie jobb, där jag på uppdrag av flera Saco-förbund träffar medlemmar och bygger upp nya akademikerföreningar hos privata arbetsgivare. LEL

47n At U R V E tA R En R 7 2 0 1 2

Madelen tackar för sig Efter sex år som ordförande för naturvetarna avgår madelen nilsson på kongressen i november. Under hennes tid har servicen till med-lemmarna blivit mer komplett och förbundet har närapå fördubblats.

P R o f I l I n At U R V E tA R n A S S t y R E l S E

MADE LE N N I LS SON

Aktuell: avgår som ordfö-rande för Naturvetarna.

Utbildning: Meteorolog.

Familj: Man och två barn, bor i Luleå.

Det visste du inte om Madelen: Dansar som en gud.

Gör en ledig lördag: utflykt i skogen, helst vid vatten.

Tips till nya ordföranden: Ta till vara kraften hos alla fantastiska medlemmar och lyft Naturvetarna en nivå till.

KONTAKT

wwww.naturvetarna.se

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00

O R D F Ö R A N D E : Madelen Nilsson, 073–366 24 79

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R : Helena Nicklasson, 08–466 24 36

M E D LE M SJ O U R : jour@naturvetarna.seväxel 08–466 24 80för frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K A R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.seväxel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : chef@naturvetarna.se08–466 24 26

A K A D E M I K E R N A S E R K Ä N DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A : www.aea.se, post@aea.seväxel 08–412 33 00

I N KO M S T F Ö R S Ä K R I N G E N : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0200–87 50 40

A K A D E M I K E R F Ö R S Ä K R I N G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

P o s t t i d n i n g BAvsändare: Naturvetarna , Box 760, 131 24 Nacka

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Fototävling sista chansenTEMA: NATURVETARE ”IN ACTION”

Vi har fått in många fi na sommarbilder. Men vi saknar färgsprakande höstbilder och gnist-rande vinterbilder. De tolv bästa, en för varje månad, kommer att publiceras i nästa års almanacka. Årets bästa bild kommer att belönas med en digitalkamera. Vinnaren utses på Naturvetarnas kongress 9-10 november 2012.

Så här gör du:Mejla dina bilder till redaktion@naturvetarna.se Rubricera mejlet ”Fototävling”Glöm inte att ange ditt namn och vad bilden föreställer

Du som deltar i fototävlingen godkänner att Naturvetarna kan använda bilderna för publicering på vår webb, i broschyrer och tidningen Naturvetare.

Senast 15 oktober vill vi ha dina bilder.Vinn en digitalkamera!

1. 2. 3.

Vinnande bidrag i förra fototävlingen

1: Trädbeskäraren Foto: Katja Tuominens

2: Inventering av fl odpärlmusslaFoto: Jakob Bergengren

3: Skogsingenjör mäter in naturreservatFoto: Fredrik Karlsson

Vi saknar färgsprakande höstbilder och gnistrande vinterbilder!

Fototävling sista chansen

höstbilder och gnistrande vinterbilder!vinterbilder!höstbilder och gnistrande vinterbilder!vinterbilder!höstbilder och gnistrande vinterbilder!vinterbilder!