LedareJenny Fldt lmnade expertrollen

G E N E RATIONSHAR MON I S I D 26 | NR HJRTAT SVI KTAR SI D 24 | PROBIOTIKA GRANSKAS SID 20

D U E LLE N : Behver Sverige fler GMO-grdor?

K A R R I R , V E T E N S K A P, N T V E R KT E M A

:

Geologi

SIDORNA 14-

19

N U M M E R 5 2011

Behver Behver Behver Behver

Var du kommer ifrn pverkar din ln

5LE DARTI P S

J E N NYS

PROJEKTLEDNING FR NATURVETARE 15 HGSKOLEPONG

Akademiska pong, frbereder fr PMI-certi e-ring, nya strmningar, Best Practice!

Kvartsfart, programperiod frn hstterminen 2011 till vrterminen 2012, sex programtrffar p campus, i vrigt studier p hemmaplan

AFFRSMANNASKAP FR NATURVETARE7,5 HGSKOLEPONG

Vi plockar russinen ur MBA!

Kvartsfart, programperiod hstterminen 2011, 4 programtrffar p campus, i vrigt studier p hemmaplan.

Medlemmar i Naturvetarna har rabatt p avgiften till bda utbildningarna.

Mer information och anmlan:

www.education.lu.se/samarbeten/naturvetarna

Elisabet Engdahl-Linder

Naturvetarnaelisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08-466 24 80

Per Malmberg

Lund University Commissioned Educationper.malmberg@education.lu.se 046-222 07 07

G vidare i karrirenNu har du chansen att spetsa din kompetens. En nyhet r utbildningen i projektledning dr du fr verktygen att planera, genomfra och utvrdera projekt. Vi har ocks gldjen att erbjuda den populra utbildningen i affrsmannaskap, som i hst gr fr tredje gngen.

Bda utbildningarna r skrddarsydda fr yrkesverksamma naturvetare och utvecklade av Naturvetarna och Lunds universitet.

Anmlan senast 17 juni 2011

U T B I L D N I N G

3N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 11

26

InnehllNR 5 2011 Nr jobb och fritid flyter ihopTack fr en grymt bra tidning, stod det i ett jobbmejl som jag fick nr jag var ledig. Samtidigt puttrade grytorna med rtter frn hundkx en rik energiklla frn skogens skafferi.

Vi var ute p en verlevnadstur i sko-gen, lngt frn jobb och annat som hr civilisationen till. Men min smarta telefon kunde jag inte riktigt slppa. Jag ville gr-na veta om ngot av betydelse hade hnt.

I vrt senaste nyhetsbrev handlade M-nadens frga om att kolla jobbmejl nr man r ledig. Flertalet vill vara lediga och koppla av helt p semestern. Andra vill ha koll fr att f veta om ngot har hnt. En del vill beta av mejlen i takt med att de tickar in fr att slippa fastna vid inboxen nr de r tillbaka p jobbet.

Sjlv r jag den nyfikna typen, som har svrt att lta bli att klicka p meddelandet om nytt mejl som dyker upp i min smarta telefon. Visst bryter det av ledigheten, om inte annat till irritation fr omgivningen, som vill att jag ska fokusera p nuet.

En professor i arbetsmilj stter fingret p saken nr han lngre fram i tidningen kommer till slutsatsen att det inte finns n-got rtt eller fel, utan att det r en smak-sak. Det viktigaste r hur man sjlv upple-ver det. Vissa blir stressade, medan andra blir lugnade av att kolla mejlskrden.

S jag lste lugnt vidare mejlet i sko-gen och knde mig lite upplyft. Sedan gick det som en dans att bygga natthr-brge med slanor och granris som tak och soltorkad mossa som bdd. Det vik-tiga var att hlla kylan borta, bde frn marken och ovanifrn. Att verleva i na-turen med bara kniv och vatten r en ut-maning, med lsningar som ligger natur-vetenskapen nra.

Vad alla andra tycker om tidningen Na-turvetare visar sig snart. Ett antal slump-mssigt utvalda medlemmar har ftt svara p en enkt som kan ge svar p om tid-ningen r p rtt spr eller om vi behver vrida till ngot fr att du som lsare ska f en positiv upplevelse.

OpInIOn sId 4Ledare: Kompetensutveckling ska lna sigKommentarer frn webben

nyheTer sId 6Var du kommer ifrn pverkar din lnUndvik sommarjobbsfllornaKampanj mot kande vld p jobbetduellen: behver Sverige GMO-grdor?Mnadens frga: Kollar du jobbmejlen nr du r ledig?

TeMageologi sId 14Geolog borrar sig under MlarenP jakt efter hightechmetallerHet gruvbransch behver geologer

VeTensKap sId 20Probiotika bluff eller mirakelkur fr magen?

KarrIr sId 24Inspiratren: I trygga hnder nr hjrtat sviktar Manualen: Jobba i generationsharmoni Ledarskap: Jenny tog steget och blev ledareFrga experten | P nytt jobb | Platsannonser

LedIga jObb sId 31

spanar In sId 34gstkrnikr: Anna Ekstrm, ny generaldirektr p Skolverket

MedLeMsnyTT sId 36Nytt avtal fr teknikkonsulter | Naturvetarpriset gav kick att forska mer Naturvetarnas smrgsbord

chefredaKTr

28

17

Naturvetare med karrir, vetenskap och ntverk fr naturvetare.besksadress: Planiavgen 13 postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen p tidningens baksida.ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebck bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se prenumeration: 500 kr per r fr icke medlemmar Issn: 20002424 Ts-upplaga: 32 500 ex. Utgivning: 9 nr/per r. Nsta nummer kommer ut den 1 september med annonsstopp den 16 augusti. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skne Offset AB. Trycks p milj-vnligt papper. fotograf omslagsbild: Nicke Johansson.

Redaktion: Annonsering:

Lars-Erik Liljebck, lel chefredaktr08-562 920 19

Hanna Meerveld, HMreporter/redaktr08-466 24 85

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Jeanette Duvertannonsansvarig08-466 24 86

N AT U R V E TA R E4 N R 5 2 0 11

Det gr bra fr Sverige, vi har starka statsfi-nanser, lg inflation och en arbetslshet som sakta sjunker. Jmfrt med andra lnder har vi ett utmrkt utgngslge ven om arbetsls-heten med svenska mtt mtt fortfarande kan knnas hg. Naturvetarna har idag 2,8 procent arbetslsa medlemmar. Vad betyder detta fr hstens avtalsfrhandlingar?

Cirka hlften av Sveriges BNP r export och med allt hrdare global konkurrens blir kunskap och kompetens allt viktigare. Drfr borde det lna sig att utbilda sig och Sverige mste vara attraktivt bde fr fretagsinveste-ringar och fr kompetenta personer. Det se-nare har regeringen tagit fasta p i vrproppen dr man bland annat vill frenkla expertskat-ten och ocks underltta fr fretag att gra avdrag fr FoU. Man hjer ocks taket fr statlig skatt och infr ett femte jobbskatteav-drag. Men detta rcker inte fr att utbildning alltid ska lna sig.

En god lneutveckling fr naturvetare r viktigt fr svensk konkurrenskraft. Frbun-det Naturvetarna driver p fr individuell lnesttning, kad lnespridning liksom att alla ska ha rtt till utvecklings- och lnesam-tal. Att lnesamtal ger hgre ln visar bland annat vr egen underskning, som vi skrev om i frra numret av tidningen Naturvetare.

Vra ombud p arbetsplatserna har en viktig roll att tillsammans med arbetsgiva-ren f lnesamtalen att fungera p ett stt som bda parter r verens om. Det hand-lar om principer fr lnesttning och vilka kriterier som ska glla. Om det krvar i frhandlingarna kan man hra av sig till Naturvetarna fr std och rd. P ngra av-

talsomrden har man kommit verens om sifferlsa avtal. D r det sjlvfallet viktigt att f arbetsgivarna att inse att det inte r nollavtal, utan att lnerna d grs upp uti-frn lokala frutsttningar.

I ditt utvecklingssamtal r kompetens-utveckling en naturlig del. Vad r det du be-hver utveckla fr att kunna gra ett nnu bttre jobb? Kompetensutveckling r en del i arbetet och inte en glassig konferens istl-let fr lneutveckling. Lgg upp en plan fr kompetensutveckling utifrn dina ml och vart du r p vg. Kompetensutveckling kan vara allt frn nya utmaningar och ansvar i jobbet till specifika utbildningar. Fr arbets-givare som frstr att vrlden ndras allt snabbare och att konkurrensen kar r in-vesteringar i kompetensutveckling naturligt.

Naturvetarna hller nu p att ta fram ett lnepolitiskt program fr att bli tydligare i vilka frgor vi vill driva i centrala och lokala frhandlingar. Detta kommer att vara klart under hsten och ska kunna vara ett bra un-derlag i det lokala arbetet.

Naturvetenskaplig kompetens behvs fr att Sverige ska vara fortsatt framgngs-rik i den globala kunskapsekonomin. Vi ska konkurrera med kompetens och inte lga lner. P Naturvetarna jobbar vi fr att vra medlemsgrupper blir mer knda p arbets-marknaden, har en god lneutveckling och arbetar p bra arbetsplatser i konkurrens-kraftiga fretag och effektiva myndigheter och kommuner.

Grunden fr att lyckas med detta r ditt engagemang och ditt medlemskap. Det ger Naturvetarna legitimitet, mjlighet att fr-handla och teckna kollektivavtal samt att driva vra frgor p ett framgngsrikt stt. Ju fler medlemmar vi r desto mer kan vi gra fr att marknadsfra naturvetenskaplig kom-petens och ge dig bttre service i arbetslivet.

4

Kompetensutveckling ska lna sig

ThOMas MaLM e r frbundsdirektr Naturvetarna thomas.malmer@naturvetarna.se

Att The Human Brain Project med KI( tillsammans med fem andra projekt) r slutkandidat till EU:s nya flaggskeppspro-gram fr framtida och framvx-ande teknologier. Att hot och trakasserier kar mot naturvetare som jobbar med tillsyn inom djurhllning, milj och hlsa. Ls mer om det lngre fram i tidningen.

L E D A R E N

T H O M AS M A LM E r , F r B U N D S D I r E KT r

LGG Upp EN pLAN FR

KoMpETENSUTVECKLiNG

ska lna sig

5N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 11

Lgg ner glesbygden!

det kan lta extremt men r det s dumt egentligen? Ls och be-grunda. Jag r ingen motstndare till en levande landsbygd, tvrtom. Den glesaste glesbygden har dock vldigt litet bevarandevrde.

I Vrldsnaturfondens verksamhetsberttelse fr 2010 kan man bland annat lsa att glesbygdskommunerna str fr de strsta fotavtrycken av koldioxid per person inom omrdena boende och transporter. Det r ett tydligt tecken p ineffektivitet och det kan ifrgasttas om det r motiverat att fortstta med livsuppehllande tgrder.

De pengar som spende-ras p glesbygden kan istllet anvndas till att avveckla den. Sl ihop mindre orter till ministder med god tillgng till samhlleliga tjnster, med uthllighet i fokus.

Det kommer skert ven i framtiden finnas mnniskor som vill bo av-skilt. Det kan de gra nra de urbana omrdena, kalla det ttortsnra glesbygd.

Avfolkningen av glesbygden som redan sker r ett tecken p att glesbygden tynar bort. Istllet fr att bromsa den utvecklingen kan vi pskynda den s att vi snabbare fr ett effektivare och mer hllbart samhlle. Hur ska det g till?

Det behver inte g fort men det br g fortare n idag. I sann de-mokratisk anda kan folk f bo kvar s lnge de mktar med men nyinflyttning ska inte uppmuntras. Uppmuntra istllet utflyttning och urbanisering.

Om mnniskan drar sig tillbaka s gynnas naturen av det. Lgg ner vgar och samhllen, sanera dr det behvs, sedan kan naturen st fr demoleringen. Det lmnar kulturspr som kan bli intressanta ut-flyktsml. Turism r trots allt ngot som kan fungera ven i glesbygd.

rOberT TrnqVIsT, LandsbygdsIngenjr

s K IcKa d I n I n sn dar e T I LL redaktion@naturvetarna.se el ler kommentera p webben naturvetarna.se

o p i N i o N

L S A R B R E V

Tveksam till total ppenhetjag hller med Christer Yrjas om mycket i hans ledare i nummer 9 frra ret. En ppen och frdomsfri arbetsmilj br vi alla strva efter. Jag vill dock invnda mot tv saker som riskerar att leda analysen fel.

Christer Yrjas slr fast att vi mste ha fri invandring med sikten ppna vra grnser fr alla som vill komma hit. Du hnvisar till den demografiska utvecklingen och sllar dig till vriga destroende. Jag tror att det finns alternativ. Arbetskraftsbrist driver fram smarta ls-ningar dr mindre arbetskraft behvs, ssom effektivisering, meka-nisering, datorisering och tillfllig outsourcing. Det r en utveckling som gr fretagen bttre frberedda fr framtiden. En alltfr stor till-gng till arbetskraft lser in fretagen i traditionellt tnkande.

Fr det andra tror jag Christer Yrjas har fel r nr han skriver: De flesta r positiva till invandring, i alla fall i teorin och att vra frdomar hindrar oss att bemta invandrare p ett bra stt. Jag tror att det r precis tvrtom. Vi r mnga som r positiva i prakti-ken, men negativa i teorin. Jag har ltt fr att tycka om, inkludera och samarbeta med olika mnniskor oavsett etnicitet. Men nr man extrapolerar utvecklingen ett par generationer framt blir jag mycket tveksam till den totala ppenhet som du talar fr.

Naturvetarna borde kunna vara ett forum dr man fr frsta gngen skulle kunna fra en intellektuell diskussion om de hr frgorna.

sTefan eKLf

C H r I S T E r Y r J A S S V A r A r :

hej och tack fr din reaktion. Det var inte min avsikt att sl fast att vi ska ha fri invandring. Jag menar att vi str infr ett demokra-tiskt problem, dr allt frre ska frsrja allt fler.

Du menar att det finns andra alternativ genom smarta lsningar och effektiviseringar. Jag tror p en kombination med fler i arbete och smarta lsningar. Intressant att vr syn p teori och praktik skiljer sig t, vi har ju alla olika erfarenheter.

Du skriver om dina farhgor om det mngkulturella samhllet som ett resultat av total ppenhet. Sverige av idag skulle inte vara det land det r utan invandring och influenser frn omvrlden.

Jag hller med dig om att de som r tveksamma till invandring mste kunna uttrycka sin sikt utan att bli stmplade som rasister. Fr ng-ra r sedan lste jag en intressant bok tta esser om Sverige av etnologen Karl-Olov Arnstberg dr ett av avsnitten i boken handlar om just detta.

chrIsTer yrjas, VIce Ordfrande, naTUrVeTarna

Uppmuntra istllet utflyttning och urbanisering

Vi r mnga som r positiva i praktiken, men negativa i teorin

GMO lser inte grundproblemetdet vore bra om man ven diskuterade de kort- och lngsiktiga mlen nr man debatterar behovet av GMO, och fr vem? Oss sjlva, mngfal-den eller vad r det man strvar efter att gynna med GMO? Genom att mata vrlden med GMO kanske man kan lsa det kortsiktiga behovet av

mat till folk, men det lser ju inte det lngsiktiga problemet med befolkningsk-ningen. Om vi inte kan stoppa den snart s behver vi inte heller oroa oss ver om GMO minskar den biologiska mngfalden. Kanske blir det s med globala miljfrndringar att bara de genmodifierade organismerna klarar sig nr vriga inte hinner anpassa sig?

fredrIK

N AT U R V E TA R E6 N R 4 2 0 11

o p i N i o N

K o M M E N TA R E R F R N W E B B E N

Pe R SoN lig H eTSTeST e N CHANS ATT KoM MA U N De R

YTAN, FRN NATU RVeTAR e N R 4

Ta med en nypa salt

ja personlighetstester skall man ta med en nypa salt. Samma sak med IQ-tester. Det pverkas tillskillnad frn vad Sara hvdar av ett antal andra faktorer, ssom motiva-tion, smn, stress och blodsockerniv.

pOnTUs

DU e lle N: B e HVe R SVe R ig e g Mo-g RDoR? S i D 12 De BATTARTi Ke l i SYDSVe NSKAN AV B lAN D

AN DRA NATU RVeTAR NAS oR DFRAN De

MADe le N N i lSSoN

Fler lrarledda lektioner

s sant s! Lrarledda lektioner r viktigt! Jag har pluggat p ett naturvetenskapligt program, och har fr mnga omtentor! (och jag r inte den enda...) Nu mste jag sjlv klara mig, utan att f

ngon som helst hjlp frn skolan. Trodde att hgskolor-na ville att studenterna skulle ut i arbetslivet s fort som mjligt...? Varken skolan eller studenten tjnar p att dra in p lektioner och frgestunder.

anna

HR KoMST PVe R KAR lN e N, S i D 6

Svenska r ett kravjag har doktorerat och har utlndsk hr-komst, men utbildad i Sverige. Som nmns i artikel blev jag rekryterad p grund av min specialkunskap och sprkkunskap. Jag har

en ln som motsvarar min kompetens. Jag hller med om att man mste kunna svenska om man vill ha hela Sverige som arbetsplats. Det spelar inte s stor roll om man bryter p svenska, eller d och d gr ngra stavfel, men man mste kunna kommunicera och ut-fra sitt jobb ocks p svenska, resten ordnar sig p vgen.

aXana

Man ska vara man och svensk

Knner tyvrr igen mig. Man skall vara man och svensk. Att utrikesfdda naturvetare med doktorsexamen bryter mnstret kan beror p att vrlden r deras arbetsmarknad och

mnga kanske lmnar landet. Man vill grna vara stolt ver sitt land, men som kvinna och dessutom gift med en utlndsk man r det tyvrr inte alltid ltt.

annIKa

Ta med en

K A R R I R

N AT U R V E TA R E24 N R 4 2 0 11 25N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 11

IQ-test betyder mest fr att lyckas p job-bet. Det handlar om att vga information, lsa problem och att fatta beslut.

Personlighetstester r frsts ocks vik-tiga, men svrare att frbereda sig fr.

Personlighet r vagare och kan variera mellan olika tillfllen och r beroende av mnga saker, som till exempel grupptryck.

Ett personlighetstest innehller fem va-riabler kallat The big 5.

Mlmedvetenhet, som r kopplat till plikttrogenhet och driv, betyder mest fr hur man klarar jobbet. Den som r ml-medveten i ett sammanhang r det ofta ven i andra sammanhang.

PASSA IN I GRUPPEN

En trend i dag r att man ska passa in i gruppen och ha hg fikakompetens. Hur ser du p det?

D hamnar man fel. Hur gruppen fungerar beror mer p mlet och roller.

Att vlja bort de som r annorlunda ger ofta mindre dynamik och kan vara tecken p systematisk diskriminering.

Det finns ocks test fr att gallra bort riskpersoner och undvika kontraproduk-tivt arbetsbeteende, som illojalitet, stlder, lgner och fusk.

Den typen av riskpersoner kan vi f fram genom tester.

Att alla personlighetstester som finns p marknaden inte r serisa mrks inte minst p ntet. Men hur ska den som r p anstllningsintervju veta att testet r professionellt och vilar p vetenskaplig grund?

Frga om dokumentation och teorin bakom testet. Det har du rtt att veta. Det ska vgas mot risken att uppfattas som be-svrlig och drfr bli bortvald.

Positivt r att forskning och tillmpning inom omrdet nrmar sig varandra. Det finns ett stort sug bland HR-mnniskor att lra sig mer, vilket bland annat Sara Hen-rysson Eidvall mrker av som utbildare. #

lla har vi ngon gng gjort ett personlighetstest, IQ-test eller liknande. Mnga knner vnda infr ett test och undrar hur det kom-

mer att anvndas. Det r inte s konstigt eftersom test-

resultatet kan avgra om man fr jobbet, sger Sara Henrysson Eidvall, leg psyko-log med mngrig erfarenhet av person-lighetstester.

Utver att man kan bli nonchalant be-handlad och f dlig eller ingen feedback s kan testet vara dligt upplagt.

Det gller att veta vad arbetsgiva-ren vill med testet och vad man vill mta, liksom hur resultatet ska anvndas. Det finns en djungel av tester med varierande kvalitet. Nu r en ny global ISO-standard p vg att sjsttas, med anpassning till svenska frhllanden.

LR AV FEEDBACK

Sara Henrysson Eidvall jobbar sjlv med att certifiera testanvndare. Efter en veckas utbildning och en dags examination kan HR-personal och andra som jobbar med personalfrgor bli certifierade med en STP-stmpel, som bland annat Sveriges psykologfrbund str bakom.

Den som genomgr testet har rtt att f veta hur processen ska g till, liksom att

f terkoppling. P ett begripligt stt ska man f veta resultatet och hur det gick. Det kan ge lrdomar och frklaring till varfr man inte fick jobbet.

Att ge feedback menar hon ocks ligger i arbetsgivarens intresse i ett lge dr kon-kurrensen om arbetskraften hrdnar. Med den responsen kan den som inte fick job-bet vilja komma tillbaka och ska andra jobb hos samma arbetsgivare.

KOMMA UNDER YTAN

Rtt anvnda har alla att vinna p tester med chans att komma under ytan p den som intervjuas. Det r s ltt att frblindas av ett snyggt utseende och ett trevligt utt-riktat stt, menar Sara Henrysson Eidvall.

Mnga blir bortvalda p grund av ut-seende eller etniskt ursprung. Ett test kan visa talanger och egenskaper som inte kommer fram under en anstllningsinter-vju. Drfr r tester mer rttvisande.

Att lita till sin intuition r inget hon re-kommenderar.

Det leder ofta fel, vilket srskilt gller fr organisationer som ser mer till person-lighet n till vad organisationen behver. Snygga gr fre fula, lnga personer blir ofta chefer och en kraftig kklinje tilltalar mnga. S primitiva r vi mnniskor Och det finns mngder av forskning som visar att s r fallet.

Ett test, menar hon, gr runt vra fre-stllningar och bedmer egenskaper som har betydelse fr jobbet, med tydliga och synliga kriterier.

FRBERED DIG

r det mjligt att frbereda sig fr ett test? Begvningstester kan man frbereda

sig ngot p genom att va p sjlva situa-tionen, det vill sga att snabbt lsa upp-gifter p en viss tid. Hur bra det gr p ett

Att lita till sin intuition r inget som leg psykolog Sara Henrysson Eidvall rekommenderar fr den som ska anstlla personal. Ett personlighetstest ger en mer rttvisande bild. Nu r en ISO-certifiering p gng fr att hela processen ska fungera bttre.

Personlighetstest en chans att komma under ytan

M A N U A L E N

T E X T L A R S - E R I K L I L J E B C K I L L U S T R A T I O N S A R A - M A R A / S D E R B E R G A G E N T U R

A

N AT U R V E TA R N A A N A LY S -E R A R D I N A D R I V K R A F T E R

P Naturvetarnas webbplats kan du gra en analys som visar vilken karri-rtyp du r och vilka drivkrafter du har. Genom att fylla i ett formulr p web-ben fr du en bild av din karrirprofil. Om det skriver vi i kommande nummer av Naturvetare.

THE BIG 5 mts i ett personlighetstest

1. Mlmedvetenhet driv, plitlighet och ambition

2. Knslomssig stabilitet

3. Uttriktning hur extrovert man r

4. ppenhet kreativitet

5. Vnlighet

5BIG IVE t h e

MLMEDVETENHET, SOM R

KOPPLAT TILL PLIKTTROGENHET

OCH DRIV, BETYDER MEST

FR HUR MAN KLARAR JOBBET

7n At U r V e tA r en r 5 2 0 11

n y h e t e r

naturvetare fdda utanfr sveriges grnser tjnar i snitt 2,8 procent mindre

n sina svenskfdda kolleger, nr andra faktorer n ursprunget har rknats

bort. det visar naturvetarnas lneanalys.

l n e r Naturvetarna har ti-digare skrivit om hur utbild-ningsniv, ln och lnesamtal pverkar lnen fr naturvetare. Ytterligare en faktor som har inverkan p naturvetares lner r var de r fdda. Det visar analysen av 2008 rs lneenkt bland Naturvetarnas medlem-mar. Ungefr 2,8 procent lgre ln har direkt koppling till ut-lndsk hrkomst. Det kan jm-fras med de 2,7 procent lgre ln som har direkt koppling till att vara kvinna.

Analysen visar ocks att ln-samheten per utbildningsr i grundutbildningen r smre fr de utrikes fdda. En anledning till det kan, enligt rapporten, vara att arbetsgivarna inte har ngon tydlig bild av innehllet i utlndska utbildningar.

Totalt har omkring 13 000 naturvetare svarat p lneenk-ten. Drygt 1 100 av dem r fd-da utanfr Sveriges grnser. De drygt 2 100 av de svarande som var fdda i Sverige av utrikes fdda frldrar, hade ingen ne-gativ effekt p lnen med kopp-ling till etniciteten.

etnisk diskriminering

Forskning visar att omfattande etnisk diskriminering frekom-mer p den svenska arbets-marknaden. I Lngtidsutred-ningen 2011, som regeringen presenterade i januari, konsta-

terar man att det r svrt att komma tillrtta med problemet.

Det r svrt att visa att n-gon r diskriminerad p grund av sitt namn eller var de kom-mer ifrn. Ingen arbetsgivare tillstr att de diskriminerar, s-ger Ramn Snchez-Lvy, Na-turvetarnas frhandlingschef p privat sektor.

Validering av utlndska ut-bildningar skulle kunna ka sannolikheten fr en rttvis be-dmning av arbetsskande, en-ligt lngtidsutredningen. Brist

p sprkkunskaper och arbetslivser-farenhet kan ocks pverka lnen ne-gativt. Ofta r den

bakomliggande orsaken att in-vandrare saknar kontaktnt och har svrt att komma ut p arbetsmarknaden, srskilt i aka-demiska yrken.

sVrt F rtt joBB

Sacofrbundet Jusek har nyligen ltit SCB gra en underskning av vgen till arbete fr bland an-nat jurister och ekonomer, som kom till Sverige mellan 1980 och 2010. Den visar att bara var tredje som tagit ett arbete som inte alls motsvarar deras utbild-ning senare lyckades g vidare i karriren till ett arbete som motsvarar utbildningen. Jusek menar drfr att de etablerings-insatser som grs fr att invand-rare ska komma ut p arbets-marknaden mste strcka sig lngre n dagens tv r. Bara var tionde person i studien upplev-de att de hade blivit uppmunt-

rade att ska jobb som passade deras utbildning.

Ramn Snchez-Lvy vill inte uppmana naturvetare att tacka nej till okvalificerade jobb, men pminner om att det r viktigt att inte lta lnenivn flja med, om man sedan fr ett jobb som motsvarar utbildningen.

Om arbetsgivaren hnvisar till den tidigare lnenivn, s fr man sga att den lnen inte r relevant, eftersom det rrde sig om ett okvalificerat arbete, och nu r det andra principer som ska tillmpas.

Utrikesfdda naturvetare med doktorsexamen bryter mnstret i Naturvetarnas l-neanalys. De fr strre utdel-ning p sin forskarutbildning n sina svenskfdda kolleger. Det skulle kunna terspegla det faktum att mnga utrikesfdda naturvetare med forskarutbild-

ning som arbetar i Sverige har rekryterats p grund av speci-alkompetenser inom ett visst forskningsomrde. Men ven svenskfdda disputerade med utlndska frldrar tjnar mer p sin forskarutbildning n sina kolleger med svenskfdda fr-ldrar, ven om skillnaden inte r lika stor.

Ramn Snchez-Lvy ger ut-rikesfdda rdet att alltid satsa p att lra sig svenska.

Om man arbetar i en forskningsmilj p ett univer-sitet eller i ett multinationellt fretag, dr koncernsprket nd r engelska, kan det vara ltt att man inte tar tag i att lra sig svenska, sger han. Men det kan bli ett stort problem senare, om man blir av med jobbet och behver hitta ngot nytt. Spr-ket ger ocks tillgng till ett strre kontaktnt. Hm

Utlandsfdda tjnar mindre

det r inte bara din utbildning och kompetens som avgr vad du tjnar. ditt kn och var du kommer ifrn pverkar.

inGen arbetsGiVare tillstr

att de disKriminerar

n y h e t e r

n At U r V e tA r e8 n r 5 2 0 11

n y h e t e r

V n dA t r e n d e n Det r na-turvetare som jobbar med till-syn inom milj, djurhllning och hlsa som frmst pverkas av de kande hoten.

Jag har drabbats av verbala phopp p jobbet. Jvla kom-munist r tillmlen som fre-kommer. Jag rycker p axlarna, medan andra tar illa vid sig och grter, sger Jonas Engzell, milj- och hlsoskyddsinspek-tr i Blekinge.

Han r ocks ordfrande fr Milj- och hlsoskyddsfren-ingen inom Naturvetarna och hller med om att jobbet har

blivit tuffare. Att folk reagerar olika p

upplevelserna bekrftas av Berndt Jonsson, distriktschef p Arbetsmiljverket.

Det r viktigt att prata och komma verens om hur krnk-ningar och ledsenhet ska hante-ras s att man inte utvecklar en machomentalitet. Kom ihg att arbetsgivaren har ett ansvar fr arbetsmiljn.

FikAt en Ventil

Jonas Engzell berttar att de lyfter den hr typen av frgor p team- och personalmten, men att man ocks skmtar om det p fikarasterna.

Visst kan fikarasterna fungera som en ventil, vilket kan vara positivt, men det finns ocks risk fr att rykten blir till sanningar. Parallellt mste man jobba systematiskt med hndel-ser och scenarier, som kan leda till bttre rutiner fr hur hot och vld ska hanteras.

Tidigare begrnsade sig p-hoppen till mten, hotbrev och otrevliga telefonsamtal.

Nu har facebook och andra sociala medier blivit nnu ett stt att vrka ut sin ilska. Dr sker allt snabbt utan gransk-ning, vilket gr att mnga gr ver grnsen fr vad som r acceptabelt. Frolmpningar rullar runt i systemet och vx-er, med fljd att individer kan drabbas hrt.

Drfr har Jonas Engzell valt att inte vara p facebook.

I en organisation mste man ha kunskap om att hlla isr jobb och privatliv, liksom att ha en beredskap fr hat-kampanjer i sociala medier. Det kan vara ett bra frhll-ningsstt att avst facebook, s-ger Berndt Jonsson.

Fler AnmlningAr

Nu ska Arbetsmiljverket ta krafttag mot hot och vld p job-bet. Fram till och med februari 2013 kommer man att genomf-

Kampanj mot kande hot p jobbethot och trakasserier mot tjnstemn som gnar sig t myndighetsutvning blir allt vanligare. P facebook och andra sociala medier avreagerar sig fretag och djurgare som inte hller sig inom lagens rmrken. nu ska Arbetsmiljverket ta krafttag mot det kade vldet.

Kemi som trollbinder barn

med den eldsprutande draken Berta som lockbete kan kemi bli hur spnnande som helst. P teknikdagarna i Stockholm i maj fick barn mellan fyra och tta r gra egna kemiexperiment.

Anna Gunnarsson frn Navet science cen-ter skapade drama med frgomslag dr bar-nen fick lra sig att molekylerna gr jobbet.

Barn r mottagliga, s det hr r rtt niv fr att skapa intresse om kemi. Vi ker runt i hela landet och visar upp kemi fr barn. Lika viktigt r att f med lrarna. Mnga vljer kemibanan fr att de hade bra lrare.

Hon ppekar att det I dag r brist p l-rare i naturkunskap i de lgre rskurserna, vilket gr att lrare med annan kompetens undervisar i de mnena. Drfr r den hr typen av aktiviteter nnu viktigare.

Jtteskoj att prova sjlv och se att fr-gen ndras, sger en av de runt tjugo bar-nen runt bordet med provrr.Alla kemikalier som anvnds kan man hitta hemma i skafferiet. Som pH-indikator an-vnds cyan som har pressats ur rdkl. Nr den basiska bikarbonaten droppas i provrret slr det ver till bltt. Citronsyran gr att vtskan skiftar frg till rosa. lelexperiment lockar barn till kemins vrld.

Jonas engzell vlkomnar arbetsmiljverkets satsning.

ra upp till tv tusen inspektioner. Syftet r just att f arbetsgivarna att arbeta systematiskt med att bedma och tgrda risker fr att personal skadas eller utstts fr hot och trakasserier.

Sedan mitten av 1990-talet har de anmlda vldsbrotten mot tjnstemn frdubblats. I fjol tog polisen emot 2 150 an-

mlningar av det slaget. Det gr t fel hll, med den

hr satsningen hoppas vi kunna vnda trenden. Ingen ska be-hva knna sig hotad i jobbet, sger Berndt Jonsson.

Johan Engzell vlkomnar Ar-betsmiljverkets initiativ och att de lyfter problemet.

Trenden mste brytas, dr

Arbetsmiljverket har ett stort ansvar. Jag vill se en versyn i lagstiftningen dr fler brott kan bli lagfrda och ge pfljd.

lAgen rcker

Berndt Jonsson menar att lagen rcker till, men att den mste efterlevas i hgre grad.

Ansvaret fr arbetsmiljn ligger p arbetsgivarna. Vi r en tillsynsmyndighet, men ocks en stdfunktion som ger goda rd p webben och vid fretags-besk. I vrigt hnvisar vi till f-retagshlsan eller motsvarande.

Jonas Engzell vill se ett mer systematisk arbete med utbild-ning om hot och vld i jobbet.

Alla borde g en utbild-ning fr att klara konflikter och bttre kunna bedma hotfulla situationer. Nr r det lge att vara tv och nr ska en inspek-tion avbrytas, r frgor som vi mste kunna hantera.

Han berttar att de strsta riskerna finns i de mindre och medelstora fretagen.

Smfretagen r vrst inom bland annat restaurang-branschen och djurhllningen. Ofta r det mnniskor som mr dligt som str bakom hoten. Efter till exempel en skilsmssa

kan en djurgare misskta bde sig sjlv och sina djur.

grAnnFejder och smUggling

Som miljskyddsinspektr kan man hamna mitt i korselden i grannfejder eller p en pizzeria som visar sig vara en front fr smuggelcigaretter och annan il-legal verksamhet.

Dremot r det ovanligt att folk gr frn ord till hand-ling, ven om verbala phopp har blivit vanligare, sger Jonas Engzell.

Andra exempel r illegal av-fallshantering, dr saker grvs ner och orsakar skador p mil-jn. I ett fall var det en gare av en grustkt som begick flera villkorsbrott, vilket ledde till talsanmlan mot misstnkt miljbrott.

Ett r senare vittnade jag vid talet, med knnbara dags-bter fr fretaget som fljd. Nr en kollega senare hade va-rit p en tillsyn p samma grus-tkt kom hon tillbaka till jobbet grtande.

Det r sdana hndelser som Jonas Engzell vill frebygga, med Arbetsmiljverket i ryggen. lel

ls mer p www.hotpajobbet.se

9n At U r V e tA r en r 5 2 0 11 9n At U r V e tA r en r 5 2 0 11

livsmedelsinspektrer och annan tillsynspersonal kan leva farligt nr de ppekar brister i till exempel mathanteringen.

facKen fr nya ansiKten

sacos ordfrande Anna Ekstrm tackade fr sig i slutet av maj, och r nu generaldi-rektr fr Skolverket. Tidigare i samma m-nad lmnade TCO:s ordfrande Sture Nordh sin post, och vid LO:s kongress r 2012 kommer ven Wanja Lundby-Wedin att kliva t sidan. Drmed byts ledargestalterna fr samtliga stora centralorganisationer i Sve-rige ut. Vem som blir ny ordfrande i Saco, dr Naturvetarna r med, vntas st klart vid extrakongressen den 29 augusti. Tills vidare har Sveriges Ingenjrers ordfrande, Ric-hard Malmborg, tagit ver. Hm Ls Anna Ekstrms gstkrnika p sidan 35!

astra zeneca nyreKryterar

kemister, it-experter, farmakologer och biologer, framfr allt sdana med kompetens inom statistik. Det str hgt p nskelistan fr Astra Zeneca i Mlndal, enligt Dagens Industri. Lkemedelsjtten fick med sig 150 medarbetare frn Lund och 100 frn Charn-wood, nr verksamheten koncentrerades till Mlndal, och nu behver man fylla p med ytterligare ett hundratal forskare och spe-cialister. Astra Zeneca har kat sin samver-kan med Gteborgs universitet, Sahlgrenska akademin och Chalmers i syfte att rekrytera och ska nu ocks lgga 1,5 miljoner kronor p en annonskampanj i Norden. Hm

n At U r V e tA r e10 n r 5 2 0 11

VgA stllA krAV:

Ta inte svartjobb. Om det hnder dig ngot p arbets-tid r du inte frskrad om du arbetar svart, och du kan inte stta upp arbetslivserfarenhe-ten p din cv nr du sker jobb. Nr lnen betalas ut, ska du f en lnespecifikation, som r ditt kvitto p att arbetsgivaren har betalat skatt p din ln.

Jobba inte gratis. Att prova p ett jobb fr att arbetsgivaren ska f veta om du r lmpad fr uppgiften, eller att g bredvid och lra sig arbetet av ngon, r ocks att jobba och ska ge ln.

Ta inte skamlner. G inte med p att du ska ha lgre ln bara fr att du r vikarie eller s-songsarbetare. Det r prestatio-nen som ska avgra hur mycket man fr i ln, inte anstllnings-formen.

Undvik timanstllning. Det r en otrygg anstllningsform. Blir du till exempel sjuk mellan arbetspassen, har du inte rtt till sjukpenning. Du fr enbart er-sttning fr de dagar du kan be-visa att du var inbokad fr arbete.

Skriv avtal. Arbetsgivaren r skyldig att skriva anstllnings-avtal. I avtalet ska det framg vilka arbetsuppgifter du ska utfra, dina arbetstider, semes-

ter, eventuell ersttning fr ar-bete p vertid och obekvm arbetstid samt din ln och nr den betalas ut. Avtalet ska vara underskrivet av bde arbetsgi-varen och dig. Lt Naturvetar-na granska ditt avtal innan du skriver p, srskilt om fretaget saknar kollektivavtal. Tjnsten kostar inget extra, den ingr i ditt medlemskap.

Kolla kvittot. Arbetsgivaren ska skicka en lnespecifikation vid varje lneutbetalning, som r ditt kvitto p att arbetsgivaren har betalat din ln, skatt, med

mera. Om du misstnker att n-got inte str rtt till, kan du kon-takta Skatteverket och kontrol-lera att skatten r inbetald.

dU hAr rttigheter:

Du har rtt till 11 timmars vila per dygn och 36 timmars sam-manhngande vila varje vecka.

Praxis r fem minuters rast per timme, som ofta sls ihop till en kvarts paus p frmidda-gen och en p eftermiddagen, som ingr i arbetstiden och r betalda. Lunchrasten, som ska vara minst en halvtimme lng,

ingr inte i arbetstiden. Drfr har du rtt att lmna arbets-platsen under lunchen.

Du har rtt till ett intyg p att du har jobbat hos en viss ar-betsgivare. Dremot r det upp till arbetsgivaren om du ocks fr ett betyg p din insats.

ven sommarjobb r se-mestergrundande. Senast vid din sista lneutbetalning, ska du f ut de semesterdagar du har tjnat in. Semestererstt-ningen utgr 12 procent av l-nesumman. Hm

Undvik sommarjobbsfllornaknslan av att st p egna ben och samla sina frsta arbetslivserfarenheter r hrlig. det r ltt att tumma lite p villkoren fr att f ett eftertraktat sommarjobb men det kan lna sig att ha huvudet p skaft. elba rubilar-Abreu, ombudsman p naturvetarna, ger tips fr en sker sommar.

i trdgrdsbranschen r det vanligt med timanstllningar, en otrygg anstllningsform.

11n At U r V e tA r en r 5 2 0 11

n y h e t e r

jenny eriksson, lser

AndrA ret P skogs-

mstArProgrAmmet:

Jag br-jade p mitt sommar-jobb redan i mitten av april. Jag rjnings-planerar t Sveaskog.

Arbetet r vldigt fritt, s jag kan sjlv bestmma mina arbetstider och kombinera jobbet med mina studier i just skoglig planering.

Vad bestr arbetet i? Jag gr ut i den unga skogen med flygfoton, handdator och GPS och tittar p sammanstt-ningen av lv- och barrskog och mter trden. Om det finns ngra bckar eller kulturminnen, till ex-empel lmningar efter kolmilor, s ritar jag in det p kartan. En dag i veckan sitter jag p kontoret och analyserar de data jag har sam-lat in och markerar vilka trd som ska rjas. Det r bland annat min planering som kommer att ligga som grund fr hur skogen kom-mer att se ut i framtiden.

r det ditt frsta sommarjobb? Nej, frra ret jobbade jag med utbildning av arbetslsa fr Ut-bildning Skog Frna.

skte du mnga jobb i r? Nej det hr r det enda jag har skt, jag fick jobbet redan i februari.

r det hr ngot du vill hlla p med i framtiden? Det hr r mitt drmjobb! P stt och vis r det kanske dumt att jag fick det redan nu, men ar-betsgivaren sger ocks att det

r viktigt att jag avslutar min ut-bildning. Det r underbart att f g i skogen hela dagarna, det enda som r lite jobbigt just nu r att det r s mycket huggormar.

Har du ngra tips till den som vill ska sommarjobb? Sommarjobb r ett perfekt stt att f in en fot, s tnk p vad du vill gra efter studierna. Var ute i god tid. Och tala om vad du vill nr du sker ett jobb svara rligt p arbetsgivarens frgor, det handlar inte om att svara rtt, utan om att hitta rtt jobb.

jesPer lindkVist, Frdig

ciVilingenjr i teknisk

Fysik:

Jag ska sommar-jobba vid Svenska sol-teleskopet p La Palma. Jag kommer att lras upp av en stu-

dent som r dr och jobbar nu p vren, och sedan ska jag se till att allt fungerar och visa forskare hur man gr observationer med teleskopet.

Varfr observerar man solen? Den r vr nrmsta stjrna! Genom att studera till exempel solens atmosfr, solflckar och solens korona den upphettade gasen som omger solen kan vi lra oss mycket om strukturen hos stjrnor i hela vr galax.

r det ditt frsta sommarjobb? Nej, jag har alltid knogat vid si-dan av studierna, bland annat p

Shell-mack och som vrdbitrde.

skte du mnga jobb i r? Nej, bara det hr.

r det hr ngot du vill hlla p med i framtiden? Jag skulle nog kunna tnka mig att forska kring solen. Min civilingen jrsexamen r inriktad p tillm pad fysik och frmst astrofy-sik och partikelfysik, och sedan har jag lst extrakurser i astronomi vid

Stockholms universitet det hr ls-ret. Infr hsten har jag skt dok-torandplatser inom astronomi och astrofysik. Sommarjobbet r en bra mjlighet att lra knna forskare som jobbar med solen.

Har du ngra tips till den som vill ska sommarjobb? Hll gonen ppna! Allt hnger ju ocks p att ha ett stort socialt ntverk och mycket kontakter. Hm

Vad ska du gra i sommar?

solteleskopet p la Palma r Jesper lindkvists sommararbetsplats.

n At U r V e tA r e12 n r 5 2 0 11

dUellenMnga forskare menar att GMO r vgen till ett uthlligt lantbruk, medan frmst milj-

organisationerna hvdar att bioteknologin r sjlva problemet. Vi stller en docent i vxtfysiologi mot en agronom som fretrder Naturskyddsfreningen.

B E H V E R SV E R I G E F LE R G M O - G R D O R?

neJJaJens sundstrm, biolog och docent i vxtfysiologi vid slU.

mikael Karlsson, agronom och ordfrande i svenska naturskyddsfreningen

b e HVe r Vi G mo - G rd or?

f i n n s det nG ra r i s K e r?

Var fr Har de G mo - G rd or som taG its f ram Var it i n r i Ktade P H e r b ici dr e s i ste n s?

nr fr V i G mo - G rd or som Kan s K rddar sys e f te r Vra b e HoV?

Vad tror dU K rVs fr at t oP i n ion e n s Ka sVnGa i f rGa om G mo?

genteknologin ingr som del i den moderna vxtfrdlingen och r grunden fr utvecklingen av ett uthlligt lantbruk. I framtiden kommer vi att behva torktliga grdor fr Sydeuropa och sjukdomsresistenta gr-dor fr Skandinavien. Fr att lyckas behver vi anvnda bioteknologin. Misslyckas vi kommer det att ka kemikalieanvndningen i jordbruket och dessutom riskerar vi matbrist.

det gr inte att utesluta att genmodifierade grdor framver kan ge viktiga bidrag till jordbrukets stora miljproblem eller till en kad livs-medelstrygghet, men idag r effekterna begrnsade samtidigt som befintliga problem och miljrisker r alltfr dligt hanterade i regelver-ken. Forskningen har exempelvis tydliggjort att odling av genmodifie-rade grdor kan ge strre skador p biologisk mngfald n konventio-nell odling, vilket r ett steg i fel riktning.

drfr att det offentliga har abdikerat frn vxtfrdlingen och ver-lmnat ansvaret till privata aktrer. Dessutom har vi utvecklat ett regel-verk som r s kostsamt att bara de riktigt stora bolagen har rd och mjlighet att f en grda godknd. Drmed s r det bara grdor som mnga jordbrukare kan ha nytta av som utvecklats. Herbicidresistenta grdor tillhr den gruppen av GMO-grdor.

Givetvis. den som pstr motsatsen har knappast reflekterat ver begreppet risk. En viktigare frga r hur vi hanterar riskerna och p den punkten behver regelverken utvecklas.

eU har nyligen publicerat en rapport som redovisar de senaste tio rens riskforskning kring GMO-grdor, med runt 50 olika projekt som involverat ver 400 olika forskargrupper. Totalt har EU, under de se-naste 25 ren, finansierat oberoende forskning fr motsvarande tre miljarder kronor och den huvudsakliga slutsatsen r att GMO-grdor inte innebr ngon strre risk n motsvarande konventionellt frdlade grdor.

det finns en marknad fr sdana industrigrdor.

i afrika finns ett frdlingsprogram (WEMA, Water Efficient Maize for Africa) som syftar till att ta fram lokalt anpassad torktlig majs fr ln-derna sder om Sahara. WEMA-majsen kommer att sortprvas under ren 2013-1017 och kan drefter komma de afrikanska bnderna till nytta. Om vi kan se fram emot motsvarande utveckling i Europa, beror p opinionen.

det har rapporterats bde hjda och minskade skrdar, kad och mins-kad anvndning av bekmpningsmedel, men de skrddarsydda supergr-dor som utlovats sedan lnge r fortfarande lngt frn en realitet.

Jag tror att vi mste bli bttre p att bertta om vilken nytta biotekno-logiska innovationer inom jordbruket kan gra, fr miljn och fr mn-niskors och djurs hlsa.

strkta regelverk, som exempelvis innefattar strikt miljskadeansvar, och en frbttrad rik dialog i samhllet.

r det sunt att kolla mejlen p semestern?

Gunnar aronsson r professor i psykologi vid stockholms uni-versitet och forskar om arbets-milj och stress. enligt en frsk underskning kollar 40 procent mejlen varje dag eller flera gnger i veckan p semestern.

Det finns inget ja eller nej p frgan. Var vi n befin-ner oss har vi med ny teknik jobbet bara ett klick bort. Det fr vi lra oss att hantera p ett bra stt.

kan man minimera mejlskrden?

Lgg in frnvarobesked och se till att ngon annan tar hand om viktiga renden nr du r ledig. Annars blir man angelgen och vill kolla mejlen hela tiden, vilket kan vara stressande bde fr dig sjlv och din omgiv-ning. Se grna till att ha ett rent skrivbord innan du gr p semestern.

om man nd vill ha koll?

Vissa vill ha kontroll och kollar mejlen regelbundet. Det kan vara en frdel fr att dmpa oro. Man fr veta att inget av betydelse har hnt. Men kom ihg att det kan vara strande fr omgivningen, s ett tips r att komma verens om att tider fr lsning av mejl, till ex-empel tv gnger i veckan.

eller r det bttre att koppla av jobbet helt?

Visst r det en frdel att kunna gra det, i alla fall brdan och oron. Dremot kan man passa p att lsa jobbrelaterade bcker, vilket kan vara stimulerande.

hur lng br ledigheten vara?

Tre veckor i rad r en tumregel, utan att det r veten-skapligt underbyggt. Gr en kalkyl och planera in tre ordentliga ledigheter under ett r. Att brnna hela se-mestern p en gng r inte att rekommendera.

ngra semestertips?

Gr ngot annorlunda, vidga vyerna och strunta i klock-an. Ut i skogen och anvnd kroppen om du sitter fram-fr en dator till vardags.

Vad ska du sjlv gra p semestern? Jag har skog som skall rjas och det r riktigt tungt kroppsarbete i svr terrng. Tvtimmarspass med rj-sgen varje dag i ngra veckor. Det blir vldigt annor-lunda sinnes- och kroppsupplevelser. Mejlen har jag med mig. # lel

13n At U r V e tA r en r 5 2 0 11

n y h e t e r

Hall dr!

Gunnar aronsson

KO LL A R D U J O B B M E J LE N N R D U R LE D I G ?

MNAD E N S F R GA

de nya smarta telefonerna gr att vi kan vara stndigt uppkopp-lade och lsa jobbmejl. Vissa blir stressade, medan andra r ny-fikna och knner att de vill ha koll p inboxen, ven nr de r lediga och har semester. Kanske arbetsgivaren frvntar sig att vi alltid ska vara tillgngliga.

nej nr jag har semester vill jag koppla av frn jobbet. Man kan inte vara nbar jmt. Jag hnvisar till andra i ett svarsmeddelande.

Karin

brukar kolla jobbmejlen nr jag r ledig, inte bara ngon gng p semes-tern utan ven p helgerna. Tycker det knns bra att vara frberedd d man kommer tillbaka p jobbet. Knner det inte alls som en belastning utan det r ngot jag vljer sjlv.

insPeKtren

nej, det gr jag inte. Dessutom stnger jag av jobbmobilen ocks. Jag har turen att arbeta in en grupp dr vi kan tcka upp fr varandra. Visst blir det mycket att lsa nr man kommer tillbaks, men det r det absolut vrt!

mario

bttre att ha koll p mejlen under se-mestern n att lgga frsta veckorna efter semestern p att bara lsa mejl.

forsKaren

nej, jag kollar aldrig jobbmejlen nr jag r ledig, jag lser inte min hotmail heller och stoppar undan mobiltelefo-nen lngt in i garderoben. I fyra som-marveckor fr vrlden dr utanfr klara sig utan mig och jag - jag klarar mig alldeles utmrkt utan den. Jag r inte ens nyfiken p vem som frskt n mig p min heliga semester.

VeroniKa daHlberG

Jag vill ha balans mellan arbete och fritid i mitt liv och skulle inte komma p tanken att kolla jobbmejlen nr jag r ledig. Jag har rtt till semester och det r arbetsgivarens skyldighet att se till att ngon bevakar min e-post nr jag r borta. Jag har ingenting till vers fr den arbetskultur som nu r-der dr jag fr mejl frn, i synnerhet, chefer som skickats mitt i natten och p helger. Eller fr chefer som skrat-tande sger du har ju hela helgen p dig...Jag levererar bst nr jag ges en mjlighet att terhmta mig mellan varje arbetsdag.

UlriKa borG

mnga vill stnga av jobbet helt nr de r lediga och fokusera p annat.

N AT U R V E TA R E14 N R 5 2 0 11

Geolog borrar sig under MlarenGeologer har en nyckelroll nr en av Sveriges mest spektakulra tunnlar

ska byggas. Nstan sjuttio meter under Mlarens vattenyta ska Frbifart

Stockholm dra fram. En av utmaningarna r att kunna tta sprickor i

berget s att inte vatten trnger igenom. T E X T l A R S - E R I K l I l j E b C K

15N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 11

G E O V E T E N S K A P O C H G R U V N R I N G

ed sitt trnade geolog-ga analyserar Tomas Hellstrm borrkrnan frn berget under M-laren. Hr ska den 17

kilometer lnga tunnel g som kommer att utgra Frbifart Stockholm.

Den svaga lnken r under Mlaren mellan Stra och Kungshatt, liksom vid tv andra passager under Mlaren. ven om le-ran p botten tpper igen finns det risk fr att vatten kan trnga ner i sprickor.

Det r bland annat sprickor i berget som Tomas Hellstrm spanar efter i de ngra centimeter tjocka och flera meter lnga cy-lindrar som borrkrnan utgr.

Vi tittar ocks p berghllar i dagen fr att f koll p berggrundens egenskaper, som kan ventyra hllfastheten.

Berget, som bildades fr ungefr 1,9 mil-

jarder r sedan, bestr av gnejs med sedi-mentrt ursprung. Istiderna har slipat ner berget, som har blivit lite porsare efter landhjningen. Den branta n Kungshatt r en plint med granit, som har sttt emot vittringen. Dr Mla-ren drar fram ligger en frkast-ningszon med skjuvning och dr kan det vara porst.

Det r svrt att frestlla sig att en av Sveriges mest trafike-rade vgar kommer att g nstan sjuttio meter under markytan i detta naturskna och populra skogsomrde vid Mlarens strand. Vitsippan str i blom och flan-rer njuter av vrsolen denna dag i brjan av maj.

Frn brjan var tanken att trafikleden skull g ovan mark och frstra stora de-lar av naturen, vilken nu kan rddas. Man mste nd ta miljhnsyn, bde fr att skra grundvattnet och att inkrkta s lite som mjligt p naturen.

TRAfI KSKE R H ET OCH m I lj

Men det handlar ocks om trafikskerhet nr tunnelns linje bestms. Tunneln fr inte vara spikrak, utan ska svnga lite la-gom s att bilfrarna hller sig alerta.

Resultatet r en kompromiss mellan olika intressen, dr frsts bergets kvali-tet spelar stor roll. Berget r skiktat med omvxlande hrda och mjuka partier. Det finns inslag av biotit som kan omvandlas till klorit och skapa glidytor, vilket fr-smrar hllfastheten. ven diabasgng-arna kan spela oss ett spratt eftersom de slpper igenom vatten.

Han frklarar att tunneln kommer att g p tvren mot den storskaliga strukturen som lper i ostvstlig riktning. Sprickor i dagen avspeglar strukturen p djupet.

Att f tunneln fri frn vatten r en utmaning fr Tomas Hellstrm och de ingenjrer som ska konstruera tunneln.

Diabasgngar behver inte vara ett d-ligt tecken, men ngot man mste ta hnsyn

Mtumregeln r att en tio meter

bred tunnel krver fem meter

bergtckning

to m a s H e lls t r m

Yrke: Geolog bergteknik p konsult-fretaget WSP Samhllsbyggnad.

utbildning: Magisterexamen i kvartr-geologi vid Stockholms universitet.

bsta med jobbet: Hela kedjan frn utredning av ny tunnel till besiktning av gamla tunnlar.

favoritbergart: Stockholmsgranit.

N AT U R V E TA R E16 N R 5 2 0 11

G E O V E T E N S K A P O C H G R U V N R I N G

till. Drfr kommer tunneln att ttas med en s kallad injekteringsskrm. Den bestr av ttt liggande borrhl som fylls med cement och vid behov ett miljklassat kemiskt tt-ningsmedel, motsvarande det miljfarliga Rhoca-Gil, som anvndes i Hallandssen.

lE dA bORT VATTE N

Den tekniken gr att vattnet leds runt tunneln och innebr att grundvattnet rr sig p sam-ma stt i berget som om inte tunneln fanns.

nnu en utmaning i detta gigantiska projekt r de stora bergutrymmen som krvs vid avfarterna. Den normalt 16 meter breda tunneln dubbleras.

Tumregeln r att en tio meter bred

G E O V E T E N S K A P O C H G R U V N R I N G

Hr nra stra varv, nstan sjuttio meter under mlarens vattenyta, ska den sexfiliga motorvgen g.

P l a n e r a d bYg g s ta r t 2013

I september 2009 godknde regering-en att Frbifart Stockholm ska byggas.

Ngra arbetsplaner med tillhrande miljkonsekvensbeskrivningar terstr, liksom klartecken frn Mark- och milj-domstolen.

Kostnaden berknas till 27,6 miljarder kronor i 2009 rs priser. Enligt Trafikver-ket kommer prislappen att hllas.

tunnel krver fem meter bergtckning. Allt r mjligt, men det blir dyrare ju mer komplicerat det r. Jmfr med Hal-landssen.

RKNAR P PR I S lAPPE N

Som geolog kollar Tomas Hellstrm om projektet r mjligt och tar fram underlag fr att berkna kostnaden.

Berget hr r inte exceptionellt, utan frhllandena r ganska bra. Det r minst tjuigo meter bergtckning p de flesta stl-len.

Under Mlaren kommer tunneln att g nrmare sjuttio meter under vattenytan. Vattendjupet ligger p nrmare tjugofem

meter, fljt av ett lika tjockt lerskikt. Nr man har ntt berget ska man ner ytterli-gare 15 meter.

Det r p det djupet provborrningen sker horisontellt.

Vi brjar med en vinkel p 45 grader och gr en mjuk vergng till noll grader. Frn det borrprovet fr vi veta bergets kvalitet och hur det r beskaffat.

Vggarna dr den 76 millimeter tjocka borren har dragit fram filmas och jmfrs med borrkrnan.

Om vi ser spr av lera som trngt igenom vittnar det om att det finns sprickor, som mjligen slpper igenom vatten, vilka mste ttas.

H E lA KE djAN

Tomas Hellstrm trivs med sitt jobb som konsult p WSP.

Det bsta med jobbet r att man som geolog r med under hela kedjan, frn utredning till att ha koll p befintliga an-lggningar, s att inget ofrutsett hnder.

Frbifart Stockholm tycker han r sr-skilt spnnande.

Vi har jobbat med projekteringen i fyra r. Sedan kommer vi att vara med under hela byggskedet. Men just nu hn-der ingenting. Framtagandet av bygg-handlingar str stilla efter en verklagan i upphandlingen.

Men redan nu har ppningen till en arbetstunnel brjat grvas ut. Det r full fart alldeles vid btvarvet i Stra. Dr kommer schaktmassor att tas upp frn tunneln och tanken r att grva ut fr tunneln p flera platser samtidigt fr att vinna tid. #

en grna Landrovern letar sig fram p slingriga skogs-vgar. Genom hllregnet som tcker bilrutan denna majdag

syns berg som inte r berg hgar av sten som en gng brutits ur de gruvhl som nu omgrdas av grna staket och fr denna vrmlndska skog att likna en schweizer-ost. Det r svrt att tro att den inte alltid sttt hr, skogen, med sin fgelsng och sitt vindsus. Att landskapet har varit ett kal-hygge dr ljudet av sten som krossas mste ha dominerat.

Under mossan rr sig marken verallt. Det som lmnats kvar hr r varp, sten som inte ansgs innehlla tillrckligt med jrn fr att transporteras till hyttan. Erik Jonsson, statsgeolog vid Sveriges geologiska under-skning, SGU, och adjungerad professor vid Uppsala universitet, rr sig obehindrat ver den frrdiska terrngen. D och d klyver han en sten mitt itu, dyker ner och plockar upp bitarna och slnger bort dem igen. Mineraljakten gr trgt p dagens exkursion p Finnshyttebergsfltet utanfr Filipstad.

Annat var det igr! D samlade vi in fem, sex kilo intressant material p bara en timme, berttar Erik Jonsson.

dOldA TI llGNGAR

Fr bara ngra dagar sedan blev han rikskndis d nyheten om att han hittat ett nytt mineral kablades ut ver vrlden. I sjl-va verket var det flera r sedan Erik Jonsson hittade Lngbanshyttaniten, som han har f-reslagit att mineralet ska kallas, efter Lng-bangruvan, strax norr om den plats vi befin-ner oss p. Men fr att bli godknt som nytt mineral mste materialet karaktriseras med

17N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 11

P jakt efter hightechmetallerMobiltelefoner. Datorer. Platt-TV. En stor del av den teknik som fr din vardag att fungera r

beroende av sllsynta metaller. Idag bryts mnga av dem framfr allt i Asien och Afrika,

men de stigande metallpriserna har ftt forskare och gruvbolag att brja leta p nrmare

hll i gammalt avfall frn svenska gruvor. T E X T O C H f O T O H A N N A m E E R V E l d

D

tervinningstanken r inte ny. nygruvelaven i nordmarksberg, fraktade upp sten, som tidigare inte hade ansetts innehlla tillrckligt med jrnmalm, ur gruvorna i den vulkaniska berggrunden norr om filipstad. idag blickar laven ensam ut ver det geologiskt sett ointressanta granitlandskapet nedanfr.

N AT U R V E TA R E18 N R 5 2 0 11

G E O V E T E N S K A P O C H G R U V N R I N G

bor

tsor

tera

d ste

n kan g

mma framtidsresurser. avancerade analysme-

toder och g igenom en rigo-rs inter-nationell gransk-

ning. Fyndet

visar att man fortfarande kan

hitta nya saker hr, sger Erik Jonsson.

Som p s mnga andra platser i Sverige var det jrn som brts p Finnshyttebergs-fltet. De stigande priserna p metaller har gjort det intressant att ter ppna gamla gru-vor, men blickarna vnds nu ocks mot andra metaller n de traditionella, som i Bergslagen, frutom jrn, har varit koppar, zink och bly. Hetast just nu r, frutom hightechmetaller som indium, gallium och germanium, de s kallade sllsynta jordartsmetallerna, som an-vnds mycket i handburen elektronik. Dessa r i sjlva verket inte srskilt sllsynta, men s jmnt frdelade i jordskorpan att de platser dr det r lnsamt att bryta dem r sllsynta.

KI NA STYR mAR KNAd E N

Faktum r att Sverige dominerar som upp-tcktsland fr sllsynta jordartsmetaller. Bland annat har Ytterby i Stockholms skr-grd ftt ge namn t yttrium, erbium och ter-bium, och senare ocks ytterbium, fast det

upptcktes av en schweizisk kemist. I Bastns i Vstmanland upptcktes cerium och flera av de nrbeslktade lantanoiderna.

Idag str Kina fr 95 procent av pro-duktionen av sllsynta jordartsmetaller. Men landet har en vxande egen industri, och har bestmt att man i frsta hand ska skra den inhemska tillgngen, och dra ned p expor-ten, sger Karin Hgdahl, forskare vid Upp-sala universitet.

Hon r projektledare fr en satsning p att hitta metaller som r trvrda fr den hg-teknologiska industrin i gammalt gruvavfall. I hennes rum p institutionen fr geologi vid Uppsala universitet finns stenar i prydliga utdragsldor, ovanp skp, i provisoriska kar-tonger p golvet. Mittemot, p andra sidan korridoren str Sveriges enda fltemissions-elektronmikrosond fr analys av mineral, en av bara en handfull i vrlden. Den anlnde i br-jan av ret och gr det mjligt fr forskare frn hela Sverige att underska innehllet i ett mi-neral ner p bara ngra hundra nanometer.

NYA ANAlYS E R AVS ljAR

Ett prov frn Lngban har preparerats och Karin Hgdahl vljer p datorskrmen var elektronstrlarna ska sttas in och excitera elektroner i provet. Elektronernas energi av-

sljar vilka grundmnen som finns i minera-let dr. Snart vxer diagram med toppar fram. Hr finns koppar, men ocks indium, en me-tall som bland annat anvnds i bildskrmar. Nr den hr stenen lades p varphgen fanns det inte ngon marknad fr indium.

Man hade inte heller analysmetoder fr att hitta mnga av de metaller som r intressanta idag och i vissa fall har dessa mineral sorterats bort fr att de var i vgen nr man skulle an-rika basmetaller, sger Karin Hgdahl.

G EOlOG I S KT d ETE KTIVAR b ETE

Det var nr SGU-forskare, i samarbete med Uppsala universitet, brjade underska frut sttningarna fr att p nytt brja bryta jrnmalm i gruvan i Grngesberg i Dalar-na som idn att underska potentialen i de varphgar som fanns dr fddes. Snart ut-vidgades projektet till att omfatta gruvor i hela bergslagen och Vetenskapsrdet gick in som finansir.

Frutom Karin Hgdahl och Erik Jonsson och ngra av deras kollegor p Uppsala uni-versitet och SGU r ocks Naturhistoriska riksmuseets sektion fr mineralogi en part-ner i projektet. Museets samlingar av mine-ral, bland annat sdant som tidigare mest har setts som vacker och exotisk kuriosa, har tillsammans med vetenskapliga artiklar och SGU:s databaser och kartor bildat underlag fr ett geologiskt detektivarbete. Mlet r att identifiera om och var de metaller som eftertraktas p den hgteknologiska vrlds-marknaden kan ligga gmda i Bergslagens gamla gruvor.

indium frn vrmland. i malmmikroskopet framtrder den mrka koppar-indiumsulfi den roquesit som ett t-format kristallaggregat. den stora fyrkantiga kristallen r magnetit. foto: erik Jonsson/sgu och uppsala universitet (c).

En mobiltelefon innehller fyrtio oli-ka rmaterial, en dator sextio. EU-kom-missionen har ltit stlla samman en lista p 14 mineral, metaller och metallgrup-per som r mycket viktiga fr Europa un-der det nrmaste decenniet, och som vi r helt beroende av att f importera frn andra delar av vrlden. Antimon, berylli-um, kobolt, flusspat, gallium, germanium, grafit, indium, magnesium, niob, tantal, platinagruppens metaller och wolfram finns med, tillsammans med de s kal-lade sllsynta jordartsmetallerna.

KllA: SGU

rvaror na som e u vi ll skra

karin Hgdahl analyserar grundmnena i ett prov med fltemissionselektronmikrosond.

19N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 11

Kungl. Skogs- och LantbruksakademienEnheten fr de areella nringarnas historia

Drottningg 95 B, Box 6806, 113 86 Stockholm08-54 54 77 20, kslab@ksla.se, www.kslab.ksla.se

Det elektroniska nyhetsbre-vet Freja ger agrarhistoriska nyheter, tips om nya bcker med historisk inriktning i mnen som trdgrd, land-skap, djurhllning, natur-skydd, skogsbruk, teknik,

Bcker om skogs- och lantbrukshistoria

Kungl. Skogs- och Lant-bruksakademien och dess donatorerDetta r berttelsen om en ska- ra knda och oknda donato-rer alla frenade av en vilja att utveckla jordbruk och skogs-

Jord- och skogsbruk har ge-nomgtt en dramatisk om-formning sedan 1900-talets brjan. Tillsammans med Sveriges Nationalatlas ger vi nu ut en atlas samt en an-tologi, som bda stter in dagens markanvndning och dess frndringar i ett histo-riskt perspektiv. Utges ven i engelsksprkiga versioner.Atlas: Ulf Jansson (temaredak-tr). 232 s. Pris: 425 kr (ca 250 kr i ntbokhandeln).

JORDBRUK OCH SKOGSBRUK I SVERIGE SEDAN R 1900

DE AREELLA NRINGARNAS VLGRARE

NYHETSBREVET FREJA

bruk. Boken skapar kad frstelse fr dona-tioners betydelse fr forskning, studier och utvecklingsarbete inom de areella nringarna. Frhoppningen r ocks att boken ska stimu-lera presumtiva donatorer att finansiellt bidra till KSLA:s oberoende arbete. Av Nils Edling. 734 s. Ill. delvis i frg. Pris: 400 kr (ca 280 kr i ntbokhandeln)

politik och livsmedel. Nyhetsbrevet berttar ocks om Kungl. Skogs- och Lantbruksaka-demiens biblioteks samlingar, bokslpp samt vra historiska projekt. Freja utkommer med tio nummer per r. Prenumerera genom att mejla till per.eriksson@ksla.se.

Ls mer om bckerna och bestll frn oss via hemsidan www.kslab.ksla.se, via www.

bokus.com eller www.adlibris.com.

Antologi: Hans Antonson & Ulf Jansson (red.). 512 s. Pris: 300 kr (ca 170 kr i ntbokhandeln)

.6/$B1DWXUYHWDUHQLQGG

det r all time high inom gruvn-ring och prospektering. Det r nstan omjligt att f tag p er-farna svenska geologer, sger Pr Weihed, professor i geologi vid Lule universitet och direktr fr CAMM, Center of advanced mi-ning and metallurgy.

Han pminner om att Sverige r en av de strsta gruvnationerna i Europa.

Behovet av mineral och metaller kom-mer att ka och det blir allt svrare att hitta

nya fyndigheter. De som har kompetens kring prospektering blir attraktiva.

I dagslget r nrmare femtio bolag, va-rav mnga utlndska, verksamma i Sverige med prospektering. Boliden r ett av dem och LKAB r p vg att bygga upp en orga-nisation fr prospektering.

Det hga guldpriset gr att mnga bo-lag satsar p guldprospektering, men ven basmetaller och jrn. Vi ser ocks ett kat fokus p sllsynta jordartsmetaller. lel

Bland annat har forskarna i Grngesberg hittat monazit, ett mineral som r en fosfat av olika sllsynta jordartsmetaller. I det hr fallet rr det sig bland annat om cerium och lantan som anvnds i katalysatorer, batterier och som

tillsats i diesel. Ce-rium anvnds ocks till exempel i anti-reflexbehandlingar. Forskarna har ocks hittat andra mineral som r rika p sll-synta jordartsmetal-ler, bland annat apa-tit och xenotim.

Det finns inga ltthittade jttere-

surser av sllsynta jordartsmetaller i Sverige d hade vi hittat dem redan men vi kan-ske kan skra en framtida tillgng fr vr in-dustri, sger Karin Hgdahl.

m I N E RAl fRN HAVETS bOTTE N

En viktig del av projektet r att kartlgga de mekanismer som har bildat mineralen i berg-grunden. Gruvdriften p Finnshyttebergsfl-tet brjade troligtvis ngon gng under 1600-talet och upphrde fr ver hundra r sedan. nnu mycket lngre tillbaka i tiden, fr om-kring 1,9 miljarder r sedan, var landskapet inte ett landskap utan en havsbotten med un-dervattensvulkaner och vulkaniska ar som stack upp ver ytan.

Avlagringar av material som slungades ut ur de eldsprutande bergen och material som vittrat frn vulkanernas sluttningar samlades p havsbotten och nr det salta vattnet sipp-

rade ner genom dem, och vrmdes upp av den magma som fanns strax under ytan, lste det ut metaller.

Nr vattnet blev varmt brjade det rra sig uppt igen, och nr det mtte det kalla havsvattnet flldes omedelbart de metal-ler som det hade frt med sig ut, och sul-fider och andra mineral bildades berttar Erik Jonsson. Den hr processen fick st och pumpa i tusentals, hundratusentals r.

De vulkaniska bergarterna r gula p den berggrundsgeologiska kartan, och ligger in-sprngda i ett rdprickigt blte av betydligt yng-re och ekonomiskt mindre intressant granit.

OUTNYTTjAd E R E SU R S E R

Erik Jonsson visar ngra svarta band, knappt urskiljbara i en mrkgr sten. Det r magne-tit, det mineral som jrnet terfinns i hr. Vi ser ocks vulkaniter, bergarter som vittnar om berggrundens vldsamma frflutna. Ti-digare har man funnit kobolt i nggruvorna, en metall som bland annat anvnds i lege-ringar och i mobiltelefoner. Vittrade sulfider med kobolt kan visa sig som rdaktiga ko-boltblommor, men inga spr av de sulfid-mineral som oftast hyser denna och andra trvrda hgteknologimetaller syns denna dag. Erik Jonsson kommer att tervnda och leta vidare.

Om man hittar ngonting intressant hr, s kan det snabbt bli lnsamt i en nra fram-tid, eftersom volymerna r s pass stora, s-ger han. Det gller att f in ett nytt tnk. Vi anstrnger oss idag fr att tervinna alumini-umburkar, men hr ligger betydligt strre re-surser outnyttjade. #

Het gruvbransch behver geologer

erik Jonsson r p jakt efter nya metaller.

N AT U R V E TA R E20 N R 5 2 0 11

att barnet r ngra r har stor betydelse fr vilka bakterier som etablerar sig i tarmen. Dessa kom-mer att utgra ett skydd mot framtida sjukdomar.

Frsk p mss visar att det finns ett fnster, under en tidsperiod i livet, d vissa bakterier kan etablera sig. Fnstret r olika fr olika bakterier. Missar man det s r loppet troligen krt och det r svrt fr

isste du att du har runt tv kilo bakterier i din kropp? 95 procent av dem r kopp-lade till matsmltningen och finns i munnen och hela v-

gen ner till ndtarmen. Allt tyder p att de fler n tusen bakteriearterna betyder mer fr vr hlsa n man tidigare trott.

Kom ihg att vi fds sterila utan bak-terier, vilket gr att nyfdda inte har ngra naturliga frsvarsmekanismer. Efter en vecka ndras miljn s att olika bakterier, till en brjan lactobaciller och bifidobacil-ler, koloniserar det nyfdda barnets mage, sger Tore Midtvedt, professorn i medicinsk mikrobiell ekologi, som har forskat nrmare femtio r p tarmfloran.

fNsTER fR ETABlERiNg

Han pminner om att det nyfdda bar-nets avfring inte luktar illa, vilket visar p frnvaron av E.coli. Perioden fram till

V

Probiotika bluff eller mirakelkur fr magen?Kan man lita p de hlsopstenden som livsmedelsfretagen lockar

med i sin marknadsfring? Knappast, menar tv forskare vid Karolinska

institutet som underknner de studier som har lett fram till lften om

bttre immunfrsvar och lindring av magbesvr. T E X T l A R s - E R i K l i l j E B C K

tore Midtvedt menar att tarm oran avgr vr livslngd och vilka sjukdomar vi drabbas av i livet.

ett proBleM kan lsas,

Men nYa kan skapas

de bakterierna att komma igen senare i livet.Tore Midtvedt menar att varje art har sin

favoritmilj. Till exempel trivs bakterien heli-

N R 5 2 0 11 21N AT U R V E TA R E

ren i en kapsel, sger docent Elisabeth No-rin, som ingr i sam-ma forskargrupp som Tore Midtvedt.

De vet inte exakt vilka de verksamma bakterierna r.

Vi lyckas terska-pa den biologiska ba-

lansen genom att fra in bakteriearter som den sjuke har frlorat. Till skillnad frn probiotika kan de tillsatta bakterierna vxa till och kolonisera. De r anaeroba, precis som miljn i tarmen, vilket gr att de trivs, sger Elisabeth Norin.

Bde hon och Tore Midtvedt r dre-

cobacter i magen och finns hos 70 procent av vrldens alla magar, men bara ngra promille utvecklar magsr.

Exakt vad som hnder vet vi inte.Som en sagofarbror berttar han om det

fascinerande mikrolivet i magen. Jag gillar bakterier, de gr strre nytta

n skada. Tidigare gllde det att bekmpa dem. Nu r siktet mer instllt p att frst dem och vad de betyder fr hlsan.

AVgR liVslNgd

Han menar att tarmfloran avgr vr livslngd och vilka sjukdomar vi drabbas av i livet.

Forskning visar att smala och tjocka personer har olika bakterieflora i

mag-tarmkanalen.

V E T E N s K A p

naturliga brer r att fredra framfr syntetiska.

v l j f i B r e r M e d o M s o r g

Det avgrs av var i magen spjlkningen sker och vilka bakterier som gr jobbet. F-rekomst av firmicuter hgre upp i tunntar-men kan gra att fettsyror bildas och lagras i kroppen. En lsning r att fra ver tarm-bakterier frn smala personer till tjocka och f dem att g ner i vikt, sger Tore Midtvedt.

Redan idag fungerar den principen fr personer som har diarr orsakad av antibio-tika. Han och hans forskargrupp p Karolin-ska institutet har visat att diarrn kan botas genom att verfra en odlad bakteriekultur frn avfring till en sjuk patient.

En studie i Sverige och Norge har visat p goda resultat. I nsta steg frsker vi ut-veckla ett preparat som patienten enkelt kan ta. Nu r spret att frystorka bakteriekultu-

ATT Vi sKA ta mer fibrer har vi ftt intrummat sedan barnsben. Men det gller inte alla fibrer. Det r de lttlsliga fibrerna i lnga socker-kedjor som r bra fr magen och som bryts ner i tunntarmen.

Det r nr fibrer hamnar i tjocktarmen i verskott som de kan stlla till problem och orsaka ballongmage, sger Elisabeth No-rin, docent p Karolinska institutet.

Hon r ingen vn av syntetiska fibrer som vissa livsmedel berikas med. Fiberpasta kan vara ett s-dant exempel.

De bsta fibrerna finns i na-turliga livsmedel som frukt, spenat, tomat och havre.

Den som har knslig mage br

bland annat undvika kl, baljvxter och sparris, liksom fiberberikade livsmedel. I varje fall prva att av-st om de har problem sedan tidi-gare och vlja kokta grnsaker och vitt brd.

Forskarna vet inte exakt vad IBS, irritable bowel syndrome beror p, men kan hnga ihop med en rub-bad balans i tarmfloran.

Vi behver f i oss fiber av olika slag, om inte annat fr att ge avfringen volym som frebygger frstoppning. Man vet ocks att cancer uppkommer dr den bakte-riella jsningen r som strst. Dr-fr gller det att avfringen inte blir liggande dr. Fiber stter fart p magen, sger Elisabeth Norin.

elisabeth norin

N AT U R V E TA R E22 N R 5 2 0 11

Kl i mATfRN d R i NgAR NA pVE R KAR AR KTi s m E R N VNTAT

m i lj Den senaste femrsperioden har varit den varmaste i Arktis sedan 1880-talet, d man brjade mta temperaturen dr. Data frn bland annat trdringar visar att sommar-temperaturerna under de senaste decennier-

na har varit de hgsta p tvtusen r. Sn-tcket har krympt, vintern har blivit kortare och temperaturen i permafrosten har kat. Det beskriver nra tvhundra polarforskare frn bland annat Sverige i en ny forsknings-rapport som ska fungera som underlag fr FNs klimatpanels nsta rapport, som ska vara klar 2014. Nr permafrosten smlter kan sto-ra mngder koldioxid och metangas frigras.

Men det kan ocks bli s att den ve-getation som kan vxa nr marken tinar, tar upp koldioxiden, frklarar lundaforskaren Margareta Johansson. Det hr vet vi fortfa-rande vldigt lite om. Med den kunskap vi har idag kan vi inte skert sga om den ti-nande tundran blir en snka eller en klla till vxthusgaser i framtiden.

Mellan 2003 och 2008 stod avsmlt-ningen av is i Arktis fr 40 procent av den globala havsnivkningen, och forskarna fr-

utspr nu att havsnivhjningen vid seklets slut kommer att vara ungefr dubbelt s stor som FN:s klimatpanel frutspdde i sin rap-port 2007, vilket innebr ngonstans mellan 0,9 och 1,6 meter. HM

syN KRoTRoN lj Us AVs ljAR d i NosAU R i E pRoTE i N

h i sToR iA Trodde du att fossil bara be-stod av sten? D hade du fel. Forskare i Lund

mot skeptiska till probiotika som tillstts i yoghurt och andra livsmedel.

Det r bra och nyttiga livsmedel, men det finns inga vetenskapliga belgg fr indu-strins hlsopstenden., sger de samstm-migt och intygar att de inte har sett ngra positiva effekter i olika granskningar.

sTd fRN EfsA

Att enstaka personer kan uppleva bttre hlsa r inte tillrckligt fr att produkter-na frbttrar immunfrsvaret och gr oss friskare, menar de. De fr medhll av den europeiska myndigheten fr livsmedels-skerhet, EFSA. nnu har inga av de flera hundra probiotiska stammar som myndig-heten har granskat ftt positivt utltande om freslagna hlsoeffekter utifrn den dokumentation som EU krver.

Kom ihg att bakteriestammar som lactobaciller och bifidobaciller r enkla att producera, och att produkterna dess-utom smakar gott. Hlsopstendena har kommit i efterhand. Ingen underskning

visar hur mycket som behvs fr att f effekt, sger Tore Midtvedt.

VARNiNgENs fiNgER

Han ppekar att de mste fyllas p varje dag eftersom de inte vxer till i den anaeroba tarmmiljn. Dessutom finns det risker att ge bakterierna till sm barn innan tarmflo-ran har stabiliserat sig. Lactobacillus GG, som Valio har i sina probiotiska mejeripro-dukter, visade sig minska frekomsten av eksem. Men i stllet fanns det en tendens till frekomst av astma senare i livet.

Ett problem kan lsas, men nya kan ska-pas. Ju mer vi frstr om tarmbakterierna de-sto mer inser vi hur ltt balansen kan rubbas. Jmfr med antibiotika som kan ge strning-ar i magen, som kan ta flera r att terstlla.

Han hjer ocks varningens finger fr att ge probiotioka till sjuka vuxna. En ne-derlndsk studie visar att personer med infekterad bukspottkrtel uppvisade fler biverkningar och ddsfall n de som inte fick probiotika. Frsket ansgs farligt och avbrts drfr.

De fretag som producerar probiotika framhller de positiva hlsoeffekterna. I sin marknadsfring sger Probi att deras produkter kan lindra magbesvr, strka immunfrsvaret och hjlper kroppen att terhmta sig efter trning.

impoNERAd pRofEssoR

S hr sger Jan Nilsson, professor i kardio-vaskulr forskning och ordfrande i Probis vetenskapliga rd.

V E T E N s K A p i K o R T h E T

V E T E N s K A p

effekterna r iMponerande ocH

r vldigt god

den vetenskapliga dokuMentationen

en av vrldens bst bevarade mosasaurie-skallar, Museum of paleonthology, univer-sity of california Berkeley, kalifornien.

Havsnivhjningen vid seklets slut frutsps bli dubbelt s stor som ipcc tidigare skrivit.

N R 5 2 0 11 23N AT U R V E TA R E

Effekterna r imponerande och den vetenskapliga dokumentationen r vl-digt god. I de kliniska prvningarna har man lagt ribban p en niv som motsva-rar den fr lkemedel.

Han hller med om att det kan vara svrt att tolka bedmningar eftersom symtomen i magen upplevs subjektivt. Drfr vlkomnar han utvecklingen av nya instrument fr skattning av symtom.

Visst r det komplext och studierna mste designas drefter, vilket Probi har gjort p ett frtjnstfullt stt. Dremot ska man vara frsiktig med att ge probio-tika till barn.

Tore Midtvedt ger inte mycket fr de studier som har genomfrts. Han har sjlv suttit med i en tvrvetenskaplig grupp som har granskat dokumentation, dock inte de som Probi har genomfrt.

Tyvrr har vi inte kunnat se de po-sitiva hlsoeffekterna. Vad kan en bakte-rieart gra bland nrmare tvtusen andra arter? Chansen att trffa rtt r inte sr-skilt stor. Kom ihg att det r de goda re-sultaten som publiceras, och inte de som inte strker tesen.

Men han pongterar att han inte r motstndare till probiotika i sig.

Det r hlsopstendena som jag vnder mig emot. Mnga har ltit sig lu-ras av dem. #

har, med hjlp av bland annat synkrotron-ljusbaserad infrard spektroskopi, visat att det finns aminosyror, rester av bindvvs-proteinet kollagen typ ett, i ett fossil frn en mosasaurie. Fyndet har publicerats i tidskriften PLoS ONE. Sextiofem miljoner r har gtt sedan de varanliknande mosa-saurierna simmade omkring i haven p vr planet. Tidigare har spr av kollagen bara hittats i strre benfragment. HM

E fTE R g RAfE N Kom m E R g RAfAN

mATE R iAl Ingen kunde vl undg att hra talas om det nya supermaterialet gra-fen i hstas, nr upptckarna av det en kolatom tunna moleylksiktet belnades med Nobelpris i fysik. Grafen leder elektri-citet bttre n koppar och vrme bttre n

de flesta material. Det r starkt och genomskinligt, men forskarna r nd inte njda. Genom att koppla vtgas-molekyler till grafenets yta, tillverka-des fr ett par r sedan en polymer som fick namnet grafan. Tvrtemot grafen, har grafan isolerande egen-skaper. Hittills har det varit en job-big process att f vtemolekylerna att fastna p grafenets yta, srskilt om materialet har legat p ett sub-strat med endast en yta tillgnglig. Forskare vid Ume universitet har nu kommit p en smidigare metod: De lter vtgasmolekyler binda till den bjda ytan p kolnanorr, vars vg-gar utgrs av ett grafenskikt. Sedan fr vtgasmolekylerna skra upp kol-nanorren, som plattas ut och voil: grafan. HM

tio gng e r fle r g e n e r

tarmbakterierna hos mnniska har tillsammans minst tusen gnger fler ge-ner n de minst tjugotusen aktiva gener som mnniskan har.

en frsk forskningsrapport frn Lunds universitet visar att dagligt in-tag av Lactobacillus plantarum kan f-rebygga fetma och minska risken fr inflammation hos rttor. De rttor som fick den bakterien gick upp mindre i vikt n vriga rttor fast alla fick lika stort energiintag.

rttor M i n dr e tjocka

M e d lactoBaci llus

vad kan probiotika gra bland nrmare 2000 bakteriearter i magen? undrar tore Midvedt.

kolnanorr blev en genvg fr att tillverka grafan.

N AT U R V E TA R E24 N R 5 2 0 11

lle har haft diffusa besvr med hjrtat p senare tid. Det slr ojmnt och flset r dligt. Han blir andfdd av minsta anstrngning. Att det

finns hjrtsjukdomar i slkten strker miss-tanken om att det r hjrtat som krnglar.

S nr Olle besker vrdcentralen fr han en remiss till hjrtmottagen p Falu lasarett. En lkare bedmer remissen och fattar beslut om utredning.

Om det behvs mter vi blodtrycket och tar ett EKG p patienter som kommer hit, sger biomedicinska analytiker Janne Raappana, som har klinisk fysiologi som specialitet.

HACk i kURVAN

Han eller en underskterska hller i trdar-na och placerar ut elektroderna p kroppen. P datorskrmen upptcker han ett hack i EKG-kurvan. De annars s regelbundna topparna r inte s jmna som de ska vara, vilket indikerar att hjrtat inte mr bra.

Janne Raappana konsulterar verlka-ren Stefan Liljedahl, som har sin arbetsplats mitt emot Janne.

Det r en klar frdel att sitta s nra var-andra, vilket gr att vi kan ha en dialog om patienterna direkt, sger Janne Raappana.

Stefan Liljedahl nickar instmmande och framhller frdelen med att jobba i team. P andra sjukhus skickar man remisser mellan avdelningarna.

Vi kommer tillbaka till Olle, som vn-tar p fortsatt utredning. Man fattar be-

slut om att hans hjrta ska underskas med ultraljud.

HGT BlODTRyCk

Hr ser vi en frtjockning av hjrtmus-keln, vilket kan bero p hgt blodtryck. Det fr till fljd att hjrtat fr jobba hr-dare hela tiden, vilket r en riskfaktor fr framtida hjrtproblem.

I ett sdant lge gller det att snka blodtrycket, ofta med hjlp av lkemedel.

Lyckligtvis verkar klaffarna fungera som de ska. Jag ser inga frkalkningar p dem och de ppnar och stnger ltt, ngot lckage ser det inte heller ut att vara.

Om klaffen hade behvt tgrdas s hade Olle ftt komma till thoraxkirurgen. Antin-gen reparerar man klaffen eller s byts den ut mot en biologisk eller mekanisk klaff, be-roende p vilken klaff det r fel p.

lNG TiD ATT lRA

Underskningen med ultraljud r central i diagnosen av hjrtsjukdomar.

Alla kan f fram en bild frn ultraljud efter ngra mnaders vning. Sedan gller att frst vad man ser, tolka och stta in i ett sammanhang. Det krver mer och tar lng tid att lra sig, sger Stefan Liljedahl.

Janne Raappana har jobbat med ultraljud i tv r, men har fortfarande en del att lra.

Fr att verkligen bli specialist krvs det mellan fem och tio r i kombination med kompetensutveckling. I hst ska jag g en utbildning i kardiologi, motsvarande 15 hgskolepong.

lNGTiDs-EkG

Att Olles hjrta slr ojmnt kan tyda p en hjrtrytmrubbning.

Fr att f koll p det kan vi gra en lngtids-EKG en s kallad holtertest, dr

k A R R i R

iNspiRATREN siD 2425

MANUAlEN siD 2627

CHEF siD 28-29

FRGA EXpERTEN siD 30

p NyTT jOBB siD 31

plATsANNONsER siD 32-33 I trygga hnder nr hjrtat sviktari N s p i R AT R E N

P sjukhuset i Falun jobbar biomedicinska analytiker och lkare sida vid sida fr att patienten ska f rtt diagnos och behandling. Flj hur den snart pensionerade Olle fr hjlp med att utreda sina hjrtbesvr.

OT E X T l A R s - E R i k l i l j E B C k

aktuell: Biomedicinsk analytiker, inriktning klinisk fysiologi, Hjrtmot-tagningen Falu Lasarett.

Examensr: 2008, Ume Univer-sitet

lder: 27

nsta utbildning: Kardiologi, 15 hp.

Bst med naturvetarna: Det ak-tiva arbetet fr vr yrkesgrupp.

Gr p semestern: Reser med sambon, trnar, umgs med vnner och familj.

tips fr hjrtat: Hll igng krop-pen med det man tycker r roligt samt tnka p kosten. Allt i mttliga mngder.

JannE RaaPPana

25N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 11

vi registrerar hjrtslagen upp till tv dygn i strck hos patienten, s-ger Janne Raappana.

Mnga patienter fr ocks gra ett arbets-EKG, dr de fr trampa p en testcykel och uppskatta an-strngningen p en skala.

Det r ytterligare en pusselbit, som leder fram till en diagnos och

i frlngningen en behandling.

Vi gr vidare p kardiolo-gen i Falun och kommer till rummet fr pa-cemaker.

Att pro-grammera en pacemaker r ocks en del av en biomedicinsk analy-tikers jobb. Med ngra mnaders inskolning skulle jag klara den uppgiften, men just nu finns inte

det behovet hr p hjrtmottag-ningen, sger Janne Raappana.

BRisTyRkE

P kardiologen i Falun jobbar fyra biomedicinska analytiker och nu ska ytterligare en anstllas.

Det r kompetensbrist redan i dag och svrt att hitta biomedicinska analytiker klinisk fysiologi. De sugs upp direkt, sger Stefan Liljedahl.

Bde han och Janne Raappana r nd optimister och rknar med att hitta en lmplig person. Om en brist skulle uppst fr lkarna ta en strre del av hjrtunderskningarna.

Visst skulle vi f mer att gra, med fljd att andra arbetsuppgif-ter blir lidande, sger Stefan Lil-jedahl. #

Fotnot: Olle r en fiktiv person och en

ganska typisk patient.

I trygga hnder nr hjrtat sviktar

Stefan Lilljedahl

konkurrensen om biomedicinska analytiker hrdnar. De r p vg att bli en bristvara, sr-skilt i storstderna dr det privata n-ringslivet lockar.

Om ungefr fem r tror jag att bristen blir ptaglig inom lands-tingen om inte fler bio-medicinska analytiker utbildas. Redan i dag rder brist p cytodi-agnostiker, sger Sivert Stenman, bitrdande verksamhetschef fr La-boratoriemedicin inom landstinget Dalarna.

S nu gller det fr landstingen att gra sig attraktiva.

Vi samarbetar med ngra av utbildningscen-tra genom att erbjuda praktikplatser. Den svaga ekonomin i landstinget gr det svrt att hja l-nerna, ven om jag tror p lnen som lockbete.

Sivert Stenman menar att yrkesrollen kommer att frndras och g mot

mer teknik och data. Bedmningar och tolk-ningar ligger kvar som en central del, men ven de blir mer avancerade. D kan andra yrkesgrup-per, som underskter-skor utfra provtagning-ar och ankomstregistre-ringar, s kallat preana-lytiskt arbete.

Han ser mjligheter att kunna infra olika karrirsteg fr BMA i takt med att yrket blir mer tekniskt och kvali-ficerat. Det ligger i linje med Naturvetarnas upp-fattning om hur yrket kan utvecklas och vr-deras hgre. Karrir och ln gr hand i hand, me-nar Elba Rubilar-Abreu p Naturvetarna.

Ngot mste gras. Vr egen underskning visar att hlften av alla biomedicinska analy-tiker inom landstinget Dalarna gr i pension innan r 2020, sger Si-vert Stenman, som sjlv r biomedicinsk analyti-ker och har arbetat som produktionschef p ett bioteknikfretag. #

Karrir och ln som lockbete

Biomedicinska analytikern Janne Raappana tolkar och analyserar kur-vorna frn EKG-provet.

k A R R i R

N AT U R V E TA R E26 N R 5 2 0 11

hefen drar budgeten fr nsta r. Pltsligt vrids stela nackar mot bakersta raden i mtes-rummet. Det r den nya kol-legan som ser ut att just ha

tagit studenten som undrar om siffrorna verkligen stmmer och om man har avsatt tillrckligt med resurser fr sociala medi-er. Men var fick han luft ifrn?!

Lite frenklat kan man sga att tre ge-nerationer idag samsas p svenska ar-betsplatser: babyboomers, generation X och generation Y. Babyboomergeneratio-nen, de som r fdda p 1940- och 50-talen, sit-ter idag p nstan alla viktiga positioner i sam-hllet och nringslivet.

De r vldigt duktiga p att f saker att hnda, de r pragmatiska och kan tum-ma lite p sin politiska korrekthet, sger Linus Jonkman, organisationskonsult och frfattare till bokserien Egonaut.

Den typiska representanten fr nsta generation, 1960- och 70-talens generation X, beskriver han som sjlvstndig och ob-jektiv med frkrlek fr att nyansera saker och ting. ttiotalisterna och nittiotalister-na, som nu r p vg in p arbetsmarkna-den, r formade av den mlstyrda skolan och uppfostrade med familjerd och ge-mensamt beslutsfattande. Nr de kommer ut p arbetsmarknaden r de ofta blinda

fr dess hierarkier och gr det som de har uppmuntrats att gra: de ifrgastter.

Men detta bidrag till verksamheten upp-skattas inte alltid av de ldre generationer-na. Ulla Holmberg, organisationskonsult p Evidenta-gruppen i Stockholm, blev kontaktad av en chef som hade problem med en ambitis yngre medarbetare som ifrgasatte i tid och otid.

Vi diskuterade en modell dr man jobbar med olika hattar, berttar hon. Infr ett mte kan man d komma ver-ens om vilken hatt man ska ta p sig till

exempel ifrgasttar-hatten eller hitta-minsta-gemensam-ma-nmnare-hatten.

AVUNDsjUkA EN FAkTOR

I sjlva verket r det kanske inte alltid ifr-gasttandet som r roten till irritationen hos kollegorna. Avundsjuka r en faktor att rkna med nr unga mnniskor, som har hela livet och alla karrirmjligheter fram-fr sig, ska arbeta tillsammans med ldre kolleger som redan har gjort sin resa, el-ler det mesta av den. Avunden kan spdas p ytterligare av att de unga fr en bttre introduktion, mer feedback och snabbare blir delaktiga i beslutsfattande alla de sa-ker som chefer rekommenderas att gra fr att attrahera, behlla och f ut det mes-ta av generation Y.

S dr var det minsann inte nr jag brjade, kan nog mnga tnka. Men man erknner ju aldrig att man r avundsjuk. D r det lttare att sga att det r den nya kolle-gan som r jobbig, fr att han eller hon ifr-gastter fr mycket, sger Ulla Holmberg.

Det stora generationsskiftet i svenskt arbetsliv har brjat. Hur kan man verfra vrdefull kunskap och vlkomna nya tankestt nr arbetsplatsen pltsligt r en smltdegel av olika referensramar? Och gr det att ha det trevligt under tiden? Ta p dig generationsglasgonen och bli en bttre kollega!

Jobba i generationsharmoni

M A N U A l E N

T E X T H A N N A M E E R V E l D i l l U s T R A T i O N M A R i A R Ay M O N D s D O T T E R / s D E R B E R G A G E N T U R

C

s DR VAR DET MiNsANN iNTE

NR jAG BRjADE...

U n dvi K Kon f Li KtE R na:

Prata om det! Vilka generationer finns p er arbetsplats? Vilka skillnader finns i era erfarenheter och perspektiv?

visa intresse fr varandra och res-pektera varandra.

Kom p samma vglngd. Bestm infr ett mte vilken hatt ni ska ta p er r det ifrgasttar-hatten eller hitta-minsta-gemensamma-nmnare-hatten som gller idag?

Starta en mentorsverksamhet, dr ldre och yngre medarbetare fr kon-takt med varandra. De ldre kan verfra sin erfarenhet och de yngre bland annat kunskap om ny teknik.

Ge nya ider en chans! Att man har gjort p ett visst stt under lng tid, be-hver inte betyda att det r rtt stt idag. Att man ndrar p ngot, betyder inte att det man gjort tidigare var dligt.

27N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 11

Mentorskap r ett stt att bryta med avunden. Samtidigt som det r en smidig kanal fr verfring av den erfarenhet och den tysta kunskap om organisationen och arbetslivet i stort som mer erfarna medar-betare sitter p, strker det ocks mentorns roll och sjlvknsla.

Nr man verfr kunskaper blir den egna kompetensen ocks tydligare fr en sjlv, och s kanske man fr beundran frn den yngre kollegan, sger Ulla Holmberg.

Hon har lng erfaren