LivsviktigNils G Söderqvist renar vatten i Afghanistan

NATURVETARE RUNT VATTEN SID 13 | BLIR DET EN GMO? SID 22 | SÅ HANTERAR DU JOBBIGA TYPER S ID 32

D U E LLE N : Dags att ändra LAS?

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

T E M A :

Klimat

& miljöSIDORNA 14-25

N U M M E R 7 2011

Klimatneutral tidning i din hand

30TI PS MOT FÖR KYLN I NG

Scheele Symposium 2011Pharmaceutical Sciences in

the Era of Personalised Medicine10–11 november, 2011, Uppsala

Scheelepriset som delas ut av Apotekarsocieteten

firar 50-årsjubileum

Möt årets Scheelepristagare professor Kathleen M. Giacomini, University of California, San Francisco, USA och hör henne berätta om sin nyska-pande och för såväl läkemedelsforskningen som den kliniska läkemedels-användningen betydelsefulla forskning kring sk membrantransportörer.

Vetenskapligt möte under två intensiva dagar för dig

som är intresserad av läkemedelsforskning

Programmet är utarbetat av Apotekarsocietetens naturvetenskapliga sek-tioner och anknyter tematiskt till Giacominis forskningsområde.

Bland föreläsarna:Mikael Niemi, University of Helsinki, FinlandMagnus Ingelman Sundberg, Karolinska InstitutetWolfgang Sadee, The Ohio State University, Columbus, USAPer Artursson, Uppsala UniversitetAleksandra Galetin, University of Manchester, Storbritannien

ANMÄL DIG på www.lakemedelsakademin.se/Scheele2011

ARRANGÖR: Läkemedelsakademin – Apotekarsocietetens utbildningsföretag.

SPONSORER:

3N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 11

26

InnehållNR 7 2011 Klimatneutral läsning2117 är en siffra som sitter bergfast hos mig. 8848 har också etsat sig fast. Mount Everest lär stå sig som världens utkikspunkt nummer ett. Däremot pågår ett race mellan Sydtoppen och Nordtop-pen i Kebnekaise.

Sveriges högsta berg har krympt. Den senaste noteringen ligger några centi-meter under 2100 meter och minskar oavbrutet. Under senare år har istillväx-ten under vintern varit mindre än avsmält-ningen på sommaren. Och så lär det fort-sätta i takt med ett varmare klimat. Snart är Nordtoppen Sveriges högsta punkt ef-tersom den bottnar på fast mark.

Följderna i Sverige blir inte särskilt kännbara mer än att hälleberget går i dagen på fler platser under sommaren. Värre är det i andra delar av världen, där glaciärerna fungerar som enorma vatten-reservoarer för befolkningen. Läs längre fram i tidningen om den spännande glaci-ärforskning som pågår i Tarfala, med mät-serier som i sin längd är världsunika.

Man kan inte heller göra annat än att imponeras av alla de naturvetare som job-bar med vattenfrågor. De ser till att vi kan bada i våra hav och sjöar, liksom att vi kan tappa dricksvatten direkt från kranen. Men man ska inte ta något för givet. Minns pa-rasiterna som gjorde vattnet odrickbart i Östersund och Skellefteå i vintras.

De små stegens tyranni, så kan den globala uppvärmningen beskrivas. Se-dan år 1960 har medeltemperaturen i Etiopien stigit med 1,3 grader. Även om inte torkan är enda orsaken till svältkata-strofen på Afrikas horn oroar den mig så mycket att jag väljer bort sådant som bi-drar till uppvärmningen.

Desto mer glädjande att Naturvetarna har gjort ett klimatbokslut. Allt som orsakar utsläpp av växthusgaser ska kompenseras med trädplantering. Även de utsläpp som den här tidningen bidrar med ingår i beräk-ningen, liksom resor och all annan förbruk-ning som ett fackförbund står för.

Som chefredaktör känner jag stolthet över att tidningen är klimatneutral.

OpInIOn sId 4

Ledare: Mattelyftet bra för SverigeLäsarbrev

nyheter sId 6

Vill du veta vad naturvetare tjänar?Jordbruket är framtidens miljöutmaningVärldsrekord i kemiduellen: Är det dags att ändra LASMånadens fråga: Hur får du balans i livet?

teMaklimat & miljö sId 13

Möt naturvetare runt vatten Kunskap om glaciärer på exportJohanna räknar på klimatet

Vetenskap sId 26

Nya metoder tänjer på gengränserna?

karrIär sId 30

Inspiratören: Miljöskyddsinspektör renar vatten i AfghanistanManualen: Håll dig frisk med färgstark matLedarskap: Så hanterar du falskspelare och andra jobbiga typerFråga experten | På nytt jobb

LedIga jObb sId 39

spanar In sId 42

gästkrönikör: Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef, Saco

MedLeMsnytt sId 45

Profil i Naturvetarnas styrelse | Nya på NaturvetarnaNaturvetarna gör klimatbokslut

chefredaktör

30

18

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.besöksadress: Planiavägen 13 postadress: Box 760, 131 24 Nacka telefon: 08-466 24 80 fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar Issn: 2000–2424 ts-upplaga: 32 500 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 3 novembermed annonsstopp den 18 oktober. korrektur: Mats Andersson, Textpiloten tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljö-vänligt papper. skribenter i detta nummer: Christoffer Hamark, Johanna Rösth, Margareta Eldh, Thomas Malmer.

Redaktion: Annonsering:

Lars-Erik Liljebäck, lEl chefredaktör08-562 920 19

Hanna Meerveld, Hmreporter/redaktör08-466 24 85

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Jeanette Duvertannonsansvarig08-466 24 86

N AT U R V E TA R E4 N R 7 2 0 11

Det är mycket glädjande att regeringen har lyssnat på Skolverket och satsar totalt 2,6 miljarder kronor på att stärka matema-tikämnet i skolan. Mattelyftet syftar till att svenska elever i matematik ska återta en topplacering i Europa. Det handlar om en rejäl satsning på landets alla mattelärare på förskole-, grundskole- och gymnasienivå för att utveckla och förbättra undervisningen. I mer än tio år har svenska elevers kunskaper i matematik sjunkit, sakta men säkert. Nu ska lärarna genom fortbildning kunna stär-ka både sin pedagogiska och ämnesmässiga kompetens.

Naturvetarna anser att skolan måste ge verktyg för att individen ska kunna tillägna sig kunskap. Goda kunskaper i matematik är grunden för att studenter på universitet och

högskolor ska kunna tillägna sig naturveten-skaplig utbildning. Annars är risken över-hängande att kvaliteten på de högre utbild-ningarna sjunker, något som Naturvetarna ser en stor risk i. Att göra satsningar för att höja elevers kunskap i matematik och natur-vetenskap är rätt väg att gå. Att sänka behö-righetskraven till högre studier är fel väg.

Kvaliteten på naturvetenskapliga ut-bildningar måste höjas för att arbetsgivarna ska kunna hitta kompetent arbetskraft. Lika viktigt är att forskningen i Sverige håller en

internationellt konkurrenskraftig nivå. Glo-baliseringen påverkar förutsättningarna för det svenska näringslivet. Sveriges konkur-rensmässiga fördelar ligger främst i bran-scher med stort inslag av naturvetenskap-liga, tekniska och medicinska kunskaper där matematiken spelar en nyckelroll.

Regeringens satsning på matematik är jättebra. Jag saknar tyvärr motsvarande satsningar inom övriga naturvetenskapliga ämnen. Kvaliteten i den svenska grund- och gymnasieskolan har försämrats och det krävs en resursförstärkning. Lärarut-bildningarna måste förbättras i sitt naturvetenskap-liga innehåll och lärarna måste få en prioriterad ställning för att kvaliteten på undervis-ningen ska kunna för-bättras.

4

Mattelyftet bra för Sverige

Made Le n n I Ls sOn, förbundsordförande Naturvetarna madelen.ni lsson@naturvetarna.se

Att regeringen visar att de förstått hur viktigt goda mate-matikkunskaper är för elevers och samhällets positiva ut-veckling

Att vi fortfarande saknar en motsvarande stor satsning på bättre utbildning i naturveten-skap på grundskola och gym-nasium!

L E D A R E N

M A D E LE N N I LS S O N, F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

F OTO: T H O M AS CA R LG R E N

bildningarna måste förbättras i sitt naturvetenskap-liga innehåll och lärarna måste få en prioriterad ställning för att kvaliteten på

RÄTT VÄG ATT GÅ

ATT HÖJA KVALITETEN

I MATTE

5N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 11

s k Icka d I n I n sän dar e t I LL redaktion@naturvetarna.se el ler kommentera på webben naturvetarna.se

O P I N I O N

L Ä S A R B R E V

på ledarsidan i senaste Naturvetare skriver Christer Yrjas om LAS, där han, om jag förstår honom rätt, vill verka för att regeln vid uppsägningar ”Sist in först ut” inte längre ska gälla.

Tydligen ska kompetensen få styra istället för anställningstiden, hur detta ska ske framgår inte. Kompetens är inte objektivt eller ens mätbart. Jag har själv som fackligt aktiv sett de mest hårresande exempel på nepotism och politrukbeteende från både arbetsgivarens och fackets sida vid uppsägningar.

Det verkar som om vi nu som anställda ska se till att visa framfötterna för löneutveckling och för att behålla jobben. Om inte din fackrepresentant tycker att du är tillräckligt kompetent så ligger du illa till vid neddragningar. Facket ska bli en större maktfaktor, men inte nödvändigtvis en positiv sådan för dig som individ.

Jag tycker att facket ska värna om medlemmarnas jobb. Trots allt är re-geln om anställningstid en objektiv, mätbar och en förståelig parameter. Kompetensprofil och kompetensutveckling är vackra ord men används för att bevisa eller motbevisa vad som helst.

För mig är det oroväckande om vår förbundsstyrelse nu tar steget att väl-ja bort anställningstryggheten.

nILs carLIn

ch r I ste r yrjas, VIce Or dföran de I natU rVetar na, kOM M e nte rar:

tack för ditt brev. Vi vill inte avskaffa de turordningsregler som regleras i LAS efter principen sist in först ut. Däremot vill vi utveckla lagen så att den skapar trygghet för den anställde utan att vara ett hinder för att an-ställa nya medarbetare.

Vid uppsägningar gäller det att också se framåt och trygga den framtida verksamheten hos arbetsgivaren. Lika viktigt är att individen är förbe-redd på förändringar på arbetsmarknaden genom att hela tiden hålla sig anställningsbar. Här vill Naturvetarna lyfta frågan om individuella konton för kompetensutveckling, där arbetsgivaren avsätter pengar och tid för kompetensutveckling.

Varför ökad lönespridning?göran arrius, saco:s nyvalda ordförande, rörde upp mina känslor när han lyfte ökad lönespridning som ett viktigt mål. Jag håller med om att ansvar och prestation ska belönas, men förstår inte varför lönespridning och ökade löneklyftor ska vara en prioriterad fråga för Saco.

Som medlem i Naturvetarna är jag intresserad av hög reallön, men jag har inget intresse av att andras löneutveckling ska hållas tillbaka. Tvärtom lever jag hellre i ett varmare samhälle med små klyftor än i ett där sjuka och mindre framgångsrika får slita ut sig för växelpengar.

Jag vill att Naturvetarna verkar för att jag ska få reallöneökning-ar och trygghet på arbetsplatsen. Vidare vill jag att Naturvetarna tar ett samhällsansvar när det gäller låg inflation, hög sysselsättning, effektiv sjukförsäkring och långsiktig hållbar tillväxt.

Jag vill att mina barn får lika goda möjligheter som jag har haft med en bra utbildning på alla nivåer eller ett välbetalt eftergymnasi-alt arbete. Jag har inget intresse av växande samhällsklyftor och vill inte att en sådan fråga ska drivas i mitt namn.

jOnas sVenssOn, MedLeM I natUrVetarna

natU rVetar nas för b U n ds dI r e ktör thOMas MaLM e r kOM M e nte rar:

trots att lönespridningen i Sverige ökat under senare år är Sverige ett av de länder i OECD som har mest sammanpressad lönestruk-tur. För att kunna få bra löneutveckling så behöver några gå före. När till exempel sjuksköterskorna fick individuell lönesättning så gav det mera än när de hade kollektiv lönesättning. Lönespridning är inte detsamma som ökade klyftor.

Naturvetarna vill precis som Jonas Svensson skriver att våra med-lemmars kompetens ska löna sig och givetvis tar vi ett samhällsan-svar. Löneökningar förutsätter produktivitetsutveckling vilket med-lemmarna i Naturvetarna bidrar till med sin kunskap, ansvar och prestationer. Då kan lönerna höjas utan att det sker på andras be-kostnad.

Vill Naturvetarna ta bort anställningstryggheten?

I förra numret av tidningen finns det förslag på att förbättra powerpoint presentationer.

Jag har en punkt till:punkt 7: Visa alla loggor bara en gång, eller en gång i början och en gång på slutet.Jag är så urless på alla som vill visa sina loggor på varje bild.

paUL geLadIN AT U R V E TA R E

34N R 6 2 0 11

35N AT U R V E TA R E

N R 6 2 0 11

em har inte suttit och gäspat under en dålig PowerPoint-presentation? Bilderna är fullmatade med text som knappt går att läsa och sam-tidigt ska man lyssna på den som talar. Tankarna drar iväg åt andra håll, som till kafferasten.– Många presentationer är mer förvir-rande än klargörande. De är tyngda av fakta och strider mot den kunskap vi har från forskning inom bland annat psyko-logi, neurologi och kognition, säger Da-vid JP Philips.

Han är expert på presentationsteknik och startade för två år sedan ett korståg mot dåliga PowerPoints.

FOKUS PÅ DIG SJÄLVDet har blivit bättre, men fortfarande ser han skräckexempel.– Möjligen kan det förklaras med ett flockbeteende. Många följer andra i spå-ren och gör lika dåliga presentationer som chefer och andra kvalificerade per-soner. Kan Anders Borg så kan väl jag, tycks många tänka.

Med några enkla tips kan man komma långt och få presentationen att förstärka budskapet. – Nummer ett är att ha fokus på dig själv. Presentera dig med ett öppet kroppsspråk. Det vittnar om engagemang och intresse. Publiken känner att du har något viktigt att säga. Då ska PowerPoint-kanonen inte vara påslagen. Ögat drar sig till kontraster och fastnar på skärmen.

Hjälpmedel som laserpekare, favorit-prylen för många, kan man glömma hem-ma och passar bättre till att leka med kat-ter, menar David JP Phillips. – Om den behövs så är presentationen felbyggd. Bilden ska vara självförklarande och behöver ingen laserpekare, om det nu inte är ett diagram med många detaljer som behöver förklaras. Med en laserpekare i handen blir presentatören lätt passiv och man släpper ögonkontakten med publiken.

Ögonkontakt med publiken är viktig i alla presentationer. Att vända sig från publi-ken och tala mot skärmen är en dödssynd.– Det uppfattas som bristande engage-mang och intresse. Viktigt att visa att man själv tror på sin sak. Annars kan publiken till och med tro att man far med osanning.VAR FÖRBEREDDDavid JP Philips tips är att ställa datorn framför sig, alltså mellan sig själv och publi-

Med vetenskapen i ryggen har David JP Phillips inlett ett korståg mot dåliga PowerPoints. Det finns några knep som får dina PowerPoints att höja sig över mängden. Till exempel kan hjärnan bara uppfatta högst sex objekt på en bild utan att behöva räkna dem.

Så får du dina PowerPoints att glänsa

M A N U A L E N

T E X T L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K I L L U S T R A T I O N E M M A H A N Q U I S T / V O L

V

ken. Då kan man kika där om det behövs. – Många är dåligt förberedda och an-vänder PowerPoint som manus. Att inte vara förberedd är ett hån mot publiken. De får inte valuta för den tid de lägger ner på att lyssna på dig.

EN BILD ETT BUDSKAPMånga vill få in så mycket som möjligt på en bild för att minimera antalet bilder.– Det är fel tänkt. Den enkla regeln är en bild ett budskap. Mer klarar inte hjär-nan att ta in om man samtidigt ska lyssna. Att skriva hela meningar avråder David JP Philips från. Bättre är att skriva i punkt-form. Ibland kan det fungera med mening-ar i form av till exempel citat. Men då ska inte talaren prata samtidigt. Jämför med att tala i telefon och kolla mejlen samtidigt. Bristen på fokus märks direkt.

– Våga vara tyst, det ger en extra dimen-sion och känsla av kontroll. Många är räd-da för motsatsen och pratar hela tiden av rädsla för att tappa kontrollen.MAX SEX OBJEKTAtt lista punkter är en gyllene grundregel. Men hur många punkter bör en bild inne-hålla?

– Det går en perceptiv gräns vid sex objekt. Fler än så klarar de flesta inte att uppfatta utan att räkna och förlora tid. Det finns individuella skillnader där arbets-minnet kan tränas upp. Sex punkter klarar de flesta att ta in på kort tid.Även bakgrundsfärgen har betydelse för att få fram sitt budskap. Många väljer vitt av gammal vana.– Det stjäl fokus från dig, ögat styrs till ljuset. Dessutom skapar det skuggbilder

och den som talar blir bländad. Det är också estetiskt mer tilltalande med svart bakgrund.

MINNS BILDERBilder kan vara förlösande, i alla fall om de används på rätt sätt.

– Minnet gillar bilder och betyder mer än tusen ord, som ordspråket säger. Kom ihåg att text och bild ska hänga ihop, i an-nat fall har det motsatt effekt. Integrera helst texten i bilden.Även placering av bilden har betydelse. Tipset är att lägga den till vänster eftersom hjärnan scannar av och tolkar från vänster till höger.

– Samma princip gäller tidsaxlar, som ska vara horisontella där tiden rör sig från vänster till höger, enligt kognitiva regler.Färger då?– Rött är negativt och grönt signalerar framgång. Så använd inte rött om du ska redovisa positiva siffror. David JP Phillips predikar enkelhet.– Ofta är de sämsta minst avancerade bilderna de bästa. Ibland räcker det med ett ord eller en siffra för att nå fram med sitt budskap. #

Lär dig mer om PowerPoint på www.presenta-tionsteknik.com. Se också Youtube, sök efter ”death of PowerPoint”.

1. Skriv nyckelord i punktlistor, men inte löpande text.2. En bild – ett budskap.3. Max sex objekt på en PowerPoint.4. Använd svart bakgrund.5. Använd inte laserpekare, sök ögonkontakt med publiken.6. Släck ner skärmen när presenta- tionen startar – fokus ska ligga på dig.

6 S NAB BA P P-T I P S

ännu ett tips för bättre powerpoint-presentationer.

N y h E T E R

N AT U R V E TA R E6 N R 7 2 0 11

N y h E T E R

Vill du veta vad naturvetare tjänar?Snart kommer Naturvetarnas löneenkät i din inbox. om du vill veta vad naturvetare tjänar behövs ditt svar. det och alla andra löneuppgifter är grunden för vår populära lönestatistik som du har nytta av när du ska förhandla om din lön.

S uCCÉ M E d LöN EAPPi appen Akademikerlön får du ett smakprov på lönestatistik för olika yrkesgrupper. Den grundar sig på löneuppgifter som medlemmarna har lämnat i löneenkäten. Löneap-pen blev en succé och var den mest nedladdade appen när den lansera-des i våras.

Flera av Saco-förbunden står bakom appen, som fungerar både i Apple- och Androidmiljö.

Vill du ha mer detaljerad statistik hittar du den på Saco lönesök. För indi-viduell lönerådgivning eller lönecoachning kontaktar du Naturvetarna, jour@naturvetarna.se

NAtu RVEtAR E S LöN E R

På SACO LöN E SöK

Vill du veta lönerna för din yrkesgrupp i olika branscher och på olika befattningar? På Saco lönesök finns all statistik samlad. Där kan du också jämföra din lön med akademiker i andra branscher.

För att få tillgång till den lönestatistiken måste du vara medlem och inloggad.

Ditt medlemsnummer finns på baksidan av tidningen Naturvetare.

Saco lönesök hittar du påwww.naturvetarna.se/medlem

4,5 % var den genomsnittliga

lönehöjningen för alla

naturvetare mellan åren

2009 och 2010.

SJÄLVKLARt FöR MAg N uS Att

SVARA På LöN E E N KÄtE N

Magnus thelander, jobbar med fodersäkerhet på Statens veteri-närmedicinska anstalt

1. Hur använder du lönestatistiken?Man kan få ut så mycket mer än bara löner, som till exempel var naturve-tare jobbar, bransch och befattning. Tyvärr så är underlaget ibland inte det bästa.

2. Vilken nytta har du av den?Både som ordförande i Agronomför-bundet och privat. Alla har vi regel-bundet lönesamtal och då är det bra att vara uppdaterad och få en finger-visning. Men tänk på att mycket an-nat spelar in i lönesättningen som inte framgår av statistiken.

3. Varför svarar du på löneen-käten?För mig är det självklart. Ju fler som svarar desto mer går det att utläsa ur lönestatistiken och desto mer till-förlitligt blir innehållet, vilket vi alla har nytta av.

pen blev en succé och var den mest nedladdade appen när den lansera-

Flera av Saco-förbunden står bakom appen, som fungerar både i

Vill du ha mer detaljerad statistik hittar du den på Saco lönesök. För indi-viduell lönerådgivning eller lönecoachning kontaktar

MEd HJÄLP AV StAtiStiKEN KAN du SÄttA Ett PRiS

På dig SJÄLV. FuNdERA På VAd du KAN göRA FöR

Att KOMMA uPP På EN HögRE LöNENiVå, i KLASS

MEd dE BÄStA iNOM diN BEFAttNiNg.

RAMÓN SÁNCHEZ-LöVy,

OMBudSMAN På NAtuRVEtARNA

7N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 11

Vill du veta vad naturvetare tjänar?

Varför behövs lönestatistik?

Anna-Lena Nordén, om-budsman på Naturve-tarna, menar att löne-statistiken är värdefull fakta att luta sig mot i löneförhandlingen.

– Därför är det så viktigt att alla svarar på löneen-käten. Då får vi en tillför-

litlig lönestatistik som medlemmarna kan använ-da i löneförhandlingen.

Hur ska jag använda statistiken?– Se löneuppgifterna som ett marknadsvärde för din utbildning och en indikation på vad du borde ha i lön. Grunden är vad du som individ tillför ar-betsgivaren med din kompetens och erfarenhet.

Klarar man sig utan lönestatistik?– Nej, då hade vi varit tvungna att gå på känsla. Nu finns det fakta att luta sig mot. Det är en styrka i löneförhandlingen.

Hittar jag all statistik i Saco lönesök?– Den är ganska övergripande utifrån utbildning, befattning och examensår. Om du kontaktar oss på Naturvetarna kan vi ta fram mer detaljerad statistik över din bransch och samtidigt ge goda råd inför förhandlingen.

Hur ska jag tänka i en löneförhandling?– I lönesamtalet lyfter du fram vad du har tillfört arbetsgivaren och dina resultat under året, lik-som hur du har utvecklat din kompetens. Har du en unik kompetens som är viktig för din arbets-givare ska du ligga över medianlönen.

Om jag byter jobb då?– Ta reda på medianlönen och lägg dig en bit över den. Bestäm dig för en lägstanivå, som du inte går under. Sedan gäller det att hitta de rätta argumenten, som motiverar att du ska ha en hö-gre lön än medianen. Tänk också på att du kan förhandla om förmåner, som extra semester, pensionsavsättningar och friskvårdskort.

Vilket stöd kan jag få från Naturvetarna?– Du kan ringa till jouren och få lönerådgivning inför ett lönesamtal eller nytt jobb. Det är också möjligt att boka in ett möte för lönecoachning. Då tittar vi framåt på vad du vill uppnå och hur du ska göra för att nå målet, kopplat till dina kar-riärplaner. LEL

B RA R i KtMÄR KELönestatistiken fungerar som ett riktmärke, så använd statistiken som ett av flera verktyg för att höja lönen. Tänk på att det inte framgår om man har unik kompetens eller annan färdighet som arbetsgivaren kan dra nytta av. Erfarenhet och hur väl man lyckas finns inte heller med i statistiken. Viktigast är ändå det värde som du tillför till arbetsgivaren.

ARbETSmARkNAdSSEkToR 2009 2010 UTVECkliNG i %

mEdEllÖN mEdEllÖN

Privat företag 34 917 37 016 6,0

Privat företag inom Life science 40 514 42 374 4,6

Privat företag inom skogsbranschen 40 390 43 302 7,2

Privat företag inom lantbruk 36 004 36 755 2,1

Statlig myndighet inkl bolag 31 593 33 039 4,6

Universitet, högskola 32 484 33 978 4,6

Kommun 29 209 30 352 3,9

Landsting 29 441 30 581 3,9

Samtliga 33 521 35 019 4,5

Så MyCKEt HöJ dE S LöN E R NA M E LLAN åR E N 2009 OCH 2010

När man mäter hur stor löneökningen är mellan två år fi nns bara identiska individer med, vilket innebär att nyanställda och avgångar räknas bort. Lönehöjningen gäller medellön och indivi-derna som räknas med har samma befattning och arbetsgivare 2009 och 2010.

Det ä r v i k t i g t a t t a l l a s va ra r på l öneenkä ten . På en mynd ighe t med f l e ra hund ra med lemmar va r de t ba ra 15 som hade sva ra t . De t gö r a t t l önes ta t i s t i ken fö r den mynd ighe ten i n te ä r

t i l l f ö r l i t l i g . Dä r fö r b l i r vå r l öne rådg i vn ing t i l l dem som

jobba r dä r i n te så b ra som den kunde ha b l i v i t .

E LBA R u B i LAR-AB R E u OM B u dS MAN På NAtu RVEtAR NA

Anna-Lena Nordén, om-

N y h E T E R

N AT U R V E TA R E8 N R 7 2 0 11

Ska jag betala direkt till a-kassan?

Katarina Bengtson Ekström är kassafö-reståndare på AEA, Akademikernas ar-betslöshetskassa. Från och med årsskiftet kommer medlemmar i Naturvetarna att betala avgiften till a-kassan direkt till AEA.

– Ja, men det är inte så dramatiskt, i stället för att betala avgiften till a-kassan genom Naturvetarna så sker betalningen till oss direkt. I övrigt blir det inga förändringar. Precis som i dag ska medlem-marna vända sig till oss i frågor om a-kassa.

Vad kommer det att kosta?– Avgiften blir oförändrad 90 kronor per månad. Det innebär att vi har den lägsta avgiften på marknaden.

Någon höjning i sikte?– Nej, som det ser ut nu blir det ingen höjning. Läget ser bra ut inför 2012 om inte arbetslösheten tar fart som en följd av den finansiella oron.

Hur gör jag om avgiften idag betalas via autogiro?– Då ansöker du om autogiro hos AEA, så att avgiften dras automatiskt varje månad. E-faktura är ett annat alternativ. Detaljerad information om det och ansökan om autogiro kommer alla medlemmar att få i brevlådan under hösten.

Hur går det med betalningen till Naturvetarna?– Den justeras så att avgiften till AEA dras bort från fakturan till Natur-vetarna.Måste jag verkligen vara med i a-kassan?– Det är ett utmärkt skydd vid arbetslöshet och ger 80 procent av in-komsten upp till 18 700 kronor per månad. Eftersom a-kassan är kopp-lad till inkomstförsäkringen så blir a-kassan värd mer. Naturvetarnas inkomstförsäkring ersätter inkomster på upp till 70 000 kronor per må-nad om alla villkor är uppfyllda.

När är det läge att gå med?– När man som student börjar närma sig slutet av utbildningen. Kom ihåg att det är ett medlemskrav på ett år för att få inkomstrelaterad er-sättning. Ovanpå det kommer ett arbetsvillkor som också måste uppfyl-las för att man ska få ersättning.

Är det fortfarande många som lämnar a-kassan?– Nej, som en av få a-kassor har vi haft en positiv tillväxt under flera år, vilket förstås är glädjande och visar att vi når ut med vårt budskap.

Om det blir skakigt på arbetsmarknaden, när ska man kon-takta er?– Om risken finns för uppsägningar bör du vara förberedd och veta vilka regler som gäller, för både a-kassa och inkomstförsäkring. Om du blir varslad så finns vi där som en medspelare och hjälper den som blir arbetslös att få ut sin ersättning. LEL

p R i S A d Priset delades ut av kungen under den årliga Världsvattenveckan vid en cere-moni i Stadshuset.

– Det känns fantastiskt och spännande att få Stockholm Wa-ter Prize. Jag är glad, men också trött efter en intensiv vecka, sä-ger Stephen Carpenter.

E ffE kTE R f oRTplANTAS

Stephen Carpenter som är pro-fessor i zoologi vid University of Wisconsin-Madison, USA, gjorde sig ett namn på 1980- och 90-talet.

Mest känd är han för sin forskning om trofiska kaskader i sjöar, vilket innebär att om man påverkar en art i ett ekosystem fortplantas effekten uppåt eller nedåt i näringskedjan.

Om en större fisk i en sjö minskar i antal, ökar i sin tur mängden alger och därmed för-stärks effekterna av övergöd-ning och vattenkvalitén i sjön påverkas. Genom att ändra på sammansättningen av arter kan man återställa balansen i en sjö.

En metod som skulle kunna an-vändas i Öst-ersjön enligt Stephen Car-penter.

– Men detta är dock en åtgärd

för redan övergödda sjöar. Det bästa vore så klart att förhindra föroreningar från omkringlig-gande mänskliga aktiviteter, poängterar han.

JoRdbRUkET boVEN i dRAmAT

Jordbrukets läckage av fosfor är en stor bov i dramat när det gäller övergödning. Även kli-matförändringar påverkar vat-tenkvaliteten.

– Framtidens stora miljö-utmaning är jordbruket och dess koppling till tillgång till rent vatten och livsmedel. För att hitta nya lösningar är det nödvändigt med fortsatt forskning på det området, sä-ger Carpenter. JR

Hallå där!

Katarina Bengtson- Ekström

”Jordbruket är framtidens miljöutmaning” Ekologen Stephen R. Carpenters banbrytande forskning kring samspelet mellan mänsklig mil-jöpåverkan och sjöars ekosystem har resulterat i metoder för hur övergödning hanteras världen över. i september fick han ta emot miljöpriset Stockholm Water prize.

Stephen R. Carpenter.

J u Ry N S M Ot i V E R i N g :

”Professor Carpenter tillhör de absolut främsta inom sitt om-råde och har bidragit till att forma den ekologiska forskningen in-ternationellt. Hans arbete spänner över flera ämnesområden och ligger till grund för konkreta metoder för att förvalta sjöar.”

9N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 11

duELLENLagen om anställningsskydd, LAS, beskrivs ibland som omodern och att den skapar inlåsningar på

arbetsmarknaden. Ordförande i Akademikerföreningen på Astra Zeneca menar att lagen bäddar för samtal och bra lösningar, medan en tidigare förbundsdirektör på Naturvetarna vill se en förändring.

Ä R D E T DAG S AT T Ä N D R A L AS?

NEJJAJörgen Ohlsson, tidigare förbundsdirektör på Naturvetarna

ivar de la Cruz, ordförande i Akademiker-föreningen, Astra Zeneca, Södertälje

1 . V i LKA ÄR B R i StE R NA M E d LAS SOM LAg E N S E R ut i dAg?

2. ViLKA ÄR FöRtJÄNStERNA MEd dAgENS LAS?

3. SKA EN EVENtuELL FöRÄNdRiNg SKE MEd LAg ELLER AVtAL?

4. FiNNS dEt ANdRA SÄtt Att öKA tRyggHEtEN FöR dE ANStÄLLdA?

5. KAN EN MER MOdERN LAgStiFtNiNg FöRBÄttRA SVERigES KONKuRRENSKRAFt?

En lag som kan manipuleras är en dålig lag. Turordningsreglerna gör att arbetsgivarna utnyttjar korttidsanställningar och använder sig av be-manningsföretag, där facken har begränsat inflytande att påverka villko-ren. De som har jobb skyddas, medan bland andra unga och arbetslösa får svårare att komma in på arbetsmarknaden. Dynamiken på arbets-marknaden begränsas vilket blir allt mer allvarligt när den globala kon-kurrensen ökar.

i mindre företag tenderar samverkan som finns i större företag att minska och man hamnar lätt i den hårda lagstiftningen som inte passar små företag. Här behöver man göra insatser, men utan att nödvändigtvis ändra på lagen.

det krävs en ramlagstiftning. I övrigt ska allt regleras via kollektivavtal. Det fungerade bra före LAS år 1974. Kollektivavtalen ska vara branschanpas-sade på samma sätt som lönebildningen. De lokala parterna är bäst på att väga produktionens krav mot de anställdas krav på trygghet.

Istället för principen ”sist in – först ut” bör man ha ett skiljeförfa-rande genom en partsgemensam nämnd. Då kan parterna gemensamt ta ansvar för både produktionens fortsatta verksamhet och rättvisa vid uppsägningar.

Att kunna föra samtal mellan fack och företag på lokal nivå och hitta lös-ningar som passar båda parter. Man tvingas att hantera personal på ett hu-mant sätt istället för att säga upp dem som inte passar arbetsgivaren. LAS ger också högre i tak eftersom folk vågar säga vad de. Möjligheten till dialog är en framgångsfaktor i den internationella konkurrensen.

Kraven på saklig grund för uppsägning. Det är en mycket viktig del av LAS, liksom reglerna vid övergång av verksamhet.

Samverkan mellan parterna på central och lokal nivå ger förutsätt-ningar för att prova nya idéer för hur vi skapar rörlighet och kunskapsö-verföringar. Ett bra exempel på samverkan är TRR, Trygghetsrådet, som på ett humant sätt snabbt hjälper människor att hitta nya vägar i arbets-livet. Det finns mer att göra som ökar rörligheten och där man kan få rätt individ på rätt plats innan man ändrar på lagen.

det handlar inte bara om de anställda, utan även om alla de som inte har jobb och de som är nya på arbetsmarknaden. Trygghet skapas inte genom LAS utan genom hög sysselsättning, låg arbetslöshet och lätthet för nytillträdande på arbetsmarknaden att få ett jobb. Dessutom leder utbildnings-, arbetsmarknads- och socialpolitik till ökad trygghet för in-dividerna i olika livssituationer.

tryggheten ska framför allt handla om att göra människor anställnings-bara, vilket i sin tur ger framgångsrika företag. Anställningsbarhet skapar också en sund rörlighet. Att försämra anställningsskyddet för att skapa rörlighet är föga kreativt och ensidigt. Det vittnar istället om att företaget inte hänger med i utvecklingen.

Ja. den av EU-kommissionen rekommenderade modellen ”Flexicurity” bör ligga till grund för utformningen av reglerna på arbetsmarknaden. Flexicurity innehåller flexibla anställningskontrakt, satsningar på utbild-ning och omskolning, aktiv arbetsmarknadspolitik samt förmånlig men tidsbegränsad ersättning vid arbetslöshet.

Smartare och mer sofistikerad samverkan mellan parterna, myndigheter, re-gering, intresseorganisationer och andra ger mer. Det ger större möjligheter till kreativa lösningar som bättre kan anpassas till den snabba förändringen som pågår globalt. Bättre alltså att jobba proaktivt med det man har och försöka hitta nya vägar inom befintliga lagar. Det kan i sin tur hjälpa fram en modern lag som passar svensk arbetsmarknad på längre sikt.

N AT U R V E TA R E10 N R 7 2 0 11

hur ska det vara när det är som bäst? Ta avstamp i det och agera utifrån den känslan. då ökar chansen att skapa balans i livet, menar läkaren och organisationskonsulten birger Rexed

m å b R A på J o b b E T Många pratar om balans i livet, men gör inte vad som behövs för att nå dit.

– Det behövs insikt om vad som är viktigt för mig som per-son. Grunden är sömn, kost och motion. Men lika viktigt är den psykologiska delen, som hand-lar om att bli bekräftad och om-tyckt utifrån sitt eget perspektiv.

Han vet vad han talar om efter många år inom företags-hälsovården med hälsa i fo-kus. I botten är han läkare och har bland annat skrivit boken Långtidsfrisk – så skapas hälsa,

effektivitet och lönsamhet.– Ofta brister det i balansen

mellan krav och förmåga. Det knäcker många att vara den duktiga, en som fixar allt. För höga krav och känsla av att inte kunna påverka leder ofta till ut-mattning och sjukdom.

AGERA dÄR dU kAN påVERkA

Å andra sidan ger det framgång att som underdog gå i hamn med det omöjliga.

– Jo, men anta utmaningen inom ramen för det möjliga, där du känner att du äger frå-gan. Annars leder det lätt till frustration och i förlängningen till sjukskrivning.

Acceptera det du inte kan påverka och agera där du kan påverka, är hans devis.

Att få ihop jobb, familj och fritid är besvärligt för främst småbarnsföräldrar. Samtidigt som man står mitt upp i karriä-ren tar familjen som mest tid.

– Det funge-rar inte att job-ba 140 procent och samtidigt vara närvaran-de hemma. Här gäller det att hitta lösningar och bestämma sig för hur man vill ha det.

STÄdhJÄlp

hEmmA

För sin egen del löste han problemet med att ha städhjälp hemma.

– Det går bra att jobba 60 timmar ibland. Det gäller att ha sunda regler på arbetsplatsen – sådant styr våra handlanden.

Att det är möjligt att få folk att må bättre finns det bevis för. Genom aktiva insatser på en arbetsplats kunde 47 procent av

de anställda gå till jobbet varje dag under en tvåårsperiod. Det innebar en förbättring med 40 procentenheter.

– De som är långtidsfriska är inte mindre sjuka än andra. De är framtidsoptimister och min-dre deppiga och drivs av lust att jobba. LEL

MÅNAD E N S F R ÅGA

Många har svårt att få ihop sin vardag. Det gäller särskilt småbarnsföräldrar som kläms

mellan deadlines på jobbet och att skjutsa barnen till träningar. Man ska också hinna träffa

vänner, liksom att gå på teater och utställningar. Nu vill vi veta hur du klarar livspusslet.

Balans i livet när det är som bäst

Bror Rexed har skrivit boken Långtidsfrisk - så skapas hälsa, effektivitet och lönsamhet.

det är bra om man vågar lyssna inåt och fråga sig vad man vill göra av allt som er-bjuds idag. Sovra bland informationsflödet och ofta ställa sig frågan, Vad vill jag? Vad mår jag bra av, vad är möjligt för mig? Le-ver jag mitt liv eller någon annans? Våga gå din egen väg...Ta hand om din kropp och själ, motionera regelbundet och ät bra, men glöm ej att njuta!!Ha ett öppet sinne! LENA

Vi jobbar deltid båda två. Det blir inte så flashiga semesterresor, men vi hinner leva

hela året. 40 timmars arbetsvecka och pendling är orimligt. ANNA

Jag skulle definitivt vilja arbeta deltid om jag har familj, men tror inte att det går ihop med en karriär. Vi är båda doktorander och vill fors-ka när vi har disputerat, men jag tror att en av oss får avstå forskning eftersom det är svårt att få ihop det med att ha familj. Kan båda vara bra forskare och bra föräldrar? Jag kän-de mig aldrig prioriterad av min mamma och vill inte att mina barn ska ha det så. EVELiNA

Min filosofi är nog att det egentligen är ganska lite som SKA hinnas med. Med jobb, en liten son, en sambo, 2 timmars pendlande varje dag och lite träning för att hålla kroppen frisk behöver man inte vara kärnfysiker för att inse att man får accep-tera att hoppa över ”extrafluffet” i tillvaron ibland. Vad är viktigast i längden? Att kun-na sitta på soffan och ha lite tråkigt med sonen en kväll, eller stressa hem för att hinna sova? MARiA H

H U R FÅ R D U B A L A N S I L I V E T ?

11N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 11

N y h E T E R

Allt fler kvinnor satsar på både karriär och barn, vi-sar ett färskt forsknings-projekt. men fortfarande är det männen som får ut mest av familj-karriär-ekvationen – åtminstone räknat i pengar.

l i V S p U S S E l Forskare vid Institutet för arbetsmarknads-politisk utvärdering, IFAU, och Stockholms universitet har granskat trender i karriär och familjebildning för män och kvinnor födda mellan 1945 och 1962. I projektet ”Trading off or having it all”, som kom-mer ut i rapportform under hösten, jämförs deras livssitua-tion vid 45 års ålder.

– Ibland görs jämförelser mellan kvinnor som får barn och kvinnor som inte får barn eller så tittar man på hur mäns och kvinnors löner utveck-las före och efter barn. Men vi ville titta i ett längre perspek-tiv, säger Anna Sjögren, som har lett projektet. Det är ju inte slumpen som avgör om man skaffar barn eller inte. Ofta

görs de valen långt tidigare – man väljer kanske hur många barn man vill skaffa i kombi-nation med vilken karriär man vill satsa på.

mÄN TJÄNAR på bARN

För män har det alltid funnits ett positivt samband mellan in-komst och antal barn, medan det sambandet för kvinnor har varit negativt. Men det nega-tiva sambandet har försvagats nu, och för vissa grupper istäl-let blivit positivt.

– Fler kvin-nor vågar satsa på både kar-riär och barn idag. Många ser dock ut att avstå från en del av den ekonomiska avkastningen

från sin höga utbildning och is-tället skaffa en större familj, sä-ger Anna Sjögren.

Men samtidigt har det po-sitiva sambandet mellan antal barn och inkomst förstärkts för männen, så den relativa skill-naden mellan män och kvin-

nor har inte förändrats. In-komstspridningen har ökat för både män och kvinnor, men framför allt är det män med lång akademisk utbildning som tjänar mer idag än tidi-gare. Resultaten visar också att en högutbildad man tjänar mer om han har barn med en lägre utbildad kvinna.

– En möjlig tolkning av det-ta är att man specialiserar sig inom ett hushåll – en individ gör karriär och den andra tar hand om hem och barn.

kViNNoR UTbildAR SiG

Fler kvinnor än män skaffar en akademisk utbildning idag, och det blir allt vanligare med par som har olika utbildnings-nivå, visar studien.

– Det finns en tendens bland kvinnor med prestigeut-bildningar såsom civilekonom, läkare, jurist eller civilingen-jör att de också har utrymme att satsa mer på karriären och tjäna mer om deras partner har lägre utbildning än om han har samma utbildning som hon, berättar Anna Sjögren. Med fler högutbildade kvin-nor, är det är möjligt att det så småningom blir vanligare att kvinnan tar över rollen av hu-vudförsörjare i hushållet som mannen hade tidigare.

Totalt sett är det fler män än kvinnor som inte skaffar barn, och antalet barnlösa män har ökat över tid.

– Det är en jätteintressant trend som vi skulle vilja un-dersöka närmare, säger Anna Sjögren. HM

Familjen eller karriären? Både och!

20 år efter – Högutbildade 45-åriga kvinnor tjänade år 2007 lika mycket som högutbildade manliga 45-åringar gjorde 1990, omräk-nat i 2007 års penningvärde

4,5 år äldre – Högutbildade kvinnor väntar längre med att skaffa barn än kvinnor utan högskoleutbildning.

2 år senare – I alla utbildningsgrupper får man sitt första barn senare 2007 än 1990.

RAP P ORtE N i S i F F ROR

Anna Sjögren granskar livsval.

Sjöofficer tar över Saco-rodret

det ska löna sig att bli chef och fler ska byta jobb under sitt yrkesliv. Saco:s nya ordförande Göran Arrius vill också se en ökad lö-nespridning,

liksom att värnskatten tas bort. – Sverige behöver en stabil

forskningspolitik och satsning på spetskompetens, sa Göran Arrius i sitt jungfrutal.

En extrainkallad kongress valde enhälligt Göran Arrius till ordföran-de för Sacos styrelse i augusti. Ti-digare ordförande Anna Ekström är nu generaldirektör på Skolverket.

– Det ska bli jätteroligt att leda en facklig centralorganisation i medvind när andra står still eller backar., sa Göran Arrius.

Han har en bakgrund som sjö-officer och nu senast som bank-tjänsteman. Han har en bred facklig erfarenhet både som lokal fackord-förande på arbetsplatsen och för Jusek.

När två nya ledamöter skulle väl-jas till styrelsen blev det dramatik. Valberedningen hade föreslagit me-teorolog Michael Tjärnström från Naturvetarna/Sulf och Marie Wedin, Sveriges läkarförbund.

Men då presenterade Sulf ytterli-gare en kandidat, Henrietta Huzell, som liksom Michael Tjärnström är disputerad.

Omröstningen blev så jämn som den kan bli. Michael Tjärnström fick 60 röster, Henrietta Huzell 61 rös-ter och Marie Wedin 81 röster. Det innebär att Naturvetarnas kandi-dat inte blev invald som ledamot i Saco:s styrelse. LEL

göran Arrius, ny ordförande för Saco.

Ett världsrekord i kemis-ka experiment har slagits vid Stockholms universi-tet. Ett 260 meter långt experimentbord lockade tusentals nyfikna elever när forskarna flyttade ut och gjorde campus till ett färgsprakande labo-ratorium.

m A N i f E S TAT i o N Lagom till kemins år, passade naturveten-skapliga fakulteten vid Stock-holms universitet på att slå världsrekord i kemiska experi-ment, i september.

Stefan Nordlund dekanus på fakulteten och ansvarig för evenemanget, berättar entu-siastiskt att detta är världens längsta experimentbord med över 250 experiment fördelade över 260 m.

– Vi vill visa upp universi-tetets och naturvetenskapens bredd. Ungdomar på högsta-diet är en nyfiken grupp som man har en chans att påverka inför framtida gymnasieval.

ViSA på NyTTAN

Hans Adolfsson, professor i or-ganisk kemi, fyller i och berättar att experimentbordet inte bara handlar om att marknadsföra naturvetenskap och kemi:

– Som forskare vill man komma ut och visa på nyttan med sitt arbete för allmänhe-ten. Det är en viktig uppgift för oss på universitetet. Me-teorologen Frida Bender är en av de forskare som deltar och visar upp experiment. Hon be-rättar att eleverna varit väldigt begeistrade.

– Naturvetenskap kan kän-

nas abstrakt och långt borta för många men här visar vi på ett roligt sätt hur många vardagliga fenomen verkligen fungerar.

AhA-UpplEVElSER

NO-läraren Sigmund Zielin-ski från Maestroskolan i Nacka har tagit med sin klass för att titta på experimenten. Här får eleverna se när cocacola renas genom aktivt kol.

– Det ger aha-upplevelser och öppnar dörrar för elev-ernas intresse. Jag vill att det skall vara roligt att komma på

mina lektioner så jag har häm-tat mycket inspiration idag. Beatrice och Emelie, nionde-klassare från Mörbyskolan, lyssnar på naturgeografen Ylva Sjöberg som berättar om hur föroreningar sprids i grund-vatten. Väldigt intressant tyck-er tjejerna som redan bestämt sig för att läsa natur på gym-nasiet nästa år.

– Det har varit mycket roligt att titta på, man kan förklara så mycket med naturveten-skap. tEXt & FOtO:

CHRiStOFFER HAMARK

N y h E T E R

N AT U R V E TA R E12 N R 7 2 0 11

SEgER FöR SACO OM utLÄNdSKA ARBEtSgiVARE

Regeringen går på Sacos, TCO:s och LO:s linje och föreslår att det ska bli lag på att utländska arbetsgivare som utstationerar anställda i Sverige ska ha en kontaktperson här. Kontaktpersonen ska kunna ta emot en förhandlingsframställan från en facklig or-ganisation. Han eller hon ska också kunna tillhandahålla anställningsavtal som visar att lön och arbetsvillkor är minst lika bra som minimivillkoren i svenska kollektivavtal. Un-dantaget är om verksamheten i Sverige på-går i högst fem dagar. Lagändringarna är tänkta att träda i kraft år 2012. HM

Världsrekord i kemi

På ett roligt sätt visar forskarna vad man kan göra med kemi.

Stefan Nordlund, tv, är dekanus på fakulteten och håller i trådarna för världsrekordet.

LöNEKRAV På 3,7 PROCENt i iNduStRiN

Nu drar avtalsrörelsen igång på allvar. Först ut med sina krav är facken inom indu-strin. De vill ha ettåriga avtal från 1 februari 2012 med lönehöjningar på 3,7 procent.

– Det säkrar reala löneökningar och är rimligt i ett läge där företagen gör stora vin-ster, säger Ramón Sánchez-Lövy, förhand-lingschef på Naturvetarna.

Fackens bedömning är att löneökningstak-ten inte äventyrar konkurrenskraften och som är väl förenlig med Riksbankens inflationsmål.

– Naturvetarna och andra akademiker-förbund har valt att inte ha några individ-

garantier. Vi vill att goda insatser, ansvar och resultat avspeglar sig i lönekuvertet, säger Ramón Sánchez-Lövy.

övriga krav:» Föräldralön i sex månader med en in-komstutfyllnad upp till 90 procent av lö-nen, även på lönedelar över 10 prisbas-belopp.

» Rätt till kompetensutveckling. Avsätt-ningen ska ske till kompetenskonton och/eller i form av en kompetensförsäkring.

» Omställningsstödet ska gälla även för upp-sagda på grund av ohälsa och för visstidsan-ställda. LEL

13N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 11

m i l j ö , k l i m AT , E N E R g i

T E X T l A R S - E R i k l i l j E B Ä c k

Häftiga skyfall med översvämningar och torka i spåren av klimat-

förändringar ger nya utmaningar, både här hemma och globalt.

Här möter du de några av de naturvetare som gör att vi kan bada

i rena sjöar och hav, dricka friskt vatten och att vattenkraften

utnyttjas på bästa sätt.

Naturvetare runt vatten

biolog säkrAr VAttnet globAlt

Anna Forslund, rådgivare i inter-nationella vat-tenfrågor, Världs-naturfonden

Kampen om vatt-net hårdnar. Gla-ciärer smälter och våtmarker som renar floder och dämpar översväm-

ningar odlas upp och försvinner. På det sättet hotas vattenförsörjningen i megastäder som Shanghai och Mexiko City. Den trenden ska Världsnaturfonden vända.

Hur jobbar du?– Jag är handläggare i våra projekt. Ett exem-pel är Naivashasjön i Kenya, som är hårt be-lastad efter odling av snittblommor. Genom att bevara och återskapa naturliga ekosystem kan vattnet renas. Lika viktigt är att påverka myn-digheter och företag att minska vattenförbruk-ningen. Ikea deltar i projekt i Pakistan och In-dien som syftar till att hushålla med vatten och minska utsläppen från bomullsodlingarna.

tjusningen med jobbet?– Att ingå i ett internationellt nätverk med kol-legor i hela världen. En utmaning är att mer än i dag få upp vattenfrågan på den på den politis-ka agendan. Vattenbrist är en källa till konflik-ter mellan länder, så jag hoppas komma i mål med den internationella konvention där länder som delar vattenresurser ska komma överens om fördelning.

N AT U R V E TA R E14 N R 7 2 0 11

FO

TO

: JA

NN

@L

IPK

A.S

EF

OT

O:

JAN

N@

LIP

KA

.SE

limnolog kopplAr iHop VAtten ocH lAnd

Annika Stål Delbanco, miljökonsult vid calluna

Minns som-marens häftiga skyfall och över-svämningar på olika håll i lan-det. För att mins-ka belastningen

på dagvattenbrunnar och avlopp har miljökon-sultföretaget Calluna lösningar. Som disputerad har Annika Stål Delbanco ekologi i sötvatten-miljöer i fokus, med koppling till vad som händer på land. Men företaget jobbar också med natur-undersökningar i marina miljöer.

Vad är din roll?– Jag är rätt ny på jobbet och håller på att etablera ett nytt kontor i Malmö. Vi jobbar med många projekt samtidigt, där det gäller att in-hämta information, ha kontakt med kunder och markägare, liksom att skriva rapporter.

bäst med jobbet?– Mångfalden i projekten och att vara med i beslutsprocessen i tidiga skeden för att få med naturvården i samhällsbyggandet. Jag har chans att påverka.

biomedicinsk AnAlytiker jAgAr mikroorgAnismer

görel Allestam, Smittskydds-institutets vat-tenlaborato-rium

Vid utbrott av ehec, parasiter och andra mik-roorganismer i dricksvatten har Görel Allestam

på Smittskyddsinstitutet bråda dagar. Minns parasiten Cryptosporidium som gjorde vattnet i Östersund och Skellefteå odrickbart om det inte kokades innan.

Hur kommer ni in i bilden? – På uppdrag av bland andra kommuner, före-tag och landstingens smittskyddsenheter utför vi analyser med fokus på mikrobiologi. Det gäl-ler allt från renaste vatten till avloppsslam. När resultatet har tolkats föreslår vi åtgärder.

Vad inspirerar dig?– Att lösa problem och få fram ett svar. Jag slutar aldrig att fascineras av att hitta den mik-roorganism som orsakar problemen. I Öster-sund var smittkällan avloppsvatten som hade läckt ut i en bäck med förbindelse till Storsjön. Nu har man satt UV-filter på det utgående dricksvattnet för att döda parasiterna.

m i l j ö , k l i m AT , E N E R g i

» 60 av Europas städer överutnyttjar sitt vatten?

» 70 procent av allt sötvatten i världen går till jordbruket, mest bevattning. Industrin använder 23 procent och hushållen runt 8 procent?

» Varje svensk använder cirka 200 liter vatten per dygn?

» Det krävs 2 700 liter vatten för att producera en t-shirt?

» 15 500 liter vatten förbrukas för att producera ett kilo kött?

» genom import av kläder och livsmedel gör Sverige ett stort vattenfotavtryck utan- för landets gränser, ofta i länder med vattenbrist?

Källa: WWF

15N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 11

Visste du att…

ekolog kAlkAr för b iologiskmÅngfAld

Per olsson, havs- och vat-tenmyndighe-ten

Det var i mitten av 1970-talet som Sverige började kalka försurade sjöar. Mindre utsläpp av försurande

ämnen och en effektivare kalkning har gjort att man har kunnat minska kalkningen med 40 procent på tio år.

Kalkar gör man för att höja pH-värdet och binda aluminium som i löst form orsakar ska-dor på fisk och andra vattenlevande orga-nismer. Ett orosmoln nu är skogsbruket, som med ökat uttag av råvara orsakar försurning om inte askan återförs.

din roll?– Jag kommer från Naturvårdsverket och började på den nya myndigheten 1 juli. Som nationell handläggare försöker jag se till att kalkningen sker optimalt. Vi har bra koll på landets alla sjöar som är kalkade, nu återstår en komplett kartläggning av de kalkade vat-tendragen.

tjusningen med jobbet?– Det är mångfacetterat där det gäller att ha koll på helheten, allt från sjöfartens utsläpp till skogsbruket. Det känns förstås också me-ningsfullt att jobba för en bättre miljö, säger den skogliga magistern och skog lic. i ekologi.

kemist AnAlyserAr Utsläppen

Anna-maria van hees, teamleader på analysfö-retaget Eu-rofins Envi-ronment

Utsläppen av kväve och fosfor till våra hav och vat-

tendrag kan inte Anna-Maria van Hees göra så mycket åt. Men hon och hennes team på Eurofins gör analyser på närsalter som främst kommer från jordbruket och enskilda avlopp.

Ofta är det kommuner, länsstyrelser, fö-retag och privatpersoner som vill veta om avloppsvatten, dricksvatten eller badvatten innehåller kemikalier. Dricksvattnet analy-seras regelbundet på pH-värde och äm-nen som, järn, mangan och bakterier, ibland också på tungmetaller, cyanid och organiska föroreningar.

Vad gör du?– Jag är kvalitetssamordnare och teamlead-er för den grupp som jobbar med instrumen-tell analys av vattenprov. Jag utför också analyser.

Vad får dig att känna dig nöjd?– När vi har löst ett problem efter en analys i en svår matris. Det är både en källa till stress och lycka att få fram ett resultat på våra kun-ders olika prov. Jag gillar omväxlingen.

N AT U R V E TA R E16 N R 7 2 0 11

m i l j ö , k l i m AT , E N E R g i

T E X T o c h F o T o h A N N A m E E R V E l D

Agronom minskAr läckAget

markus hoff-man, expert i vattenvård på lRF

Jordbrukets nä-ringsläckage är lika aktuellt i dag som för 25 år se-dan. Men det har blivit bättre.– Tack vare pro-

jektet Greppa näringen, där vi jobbar med bönderna för att minska läckaget av kväve och fosfor, har utsläppen minskat. Forskningen, som lantbrukarna själva finansierar genom en forskningsstiftelse, ger draghjälp.

Vad är ditt uppdrag?– Jag jobbar strategiskt med matproduktio-nens påverkan på vattenmiljön, där det bland annat gäller att skydda dricksvatten från rester av kemiska bekämpningsmedel och parasiter som Cryptosporidium, liksom ehec.

Vad går du igång på?– Klara utmaningen att öka den svenska pro-duktionen med en procent per år och fortsätta att minska miljöbelastningen. Jag gillar att job-ba för Sveriges bönder och få dem att utveck-las, säger doktorn i vattenvårdslära.

Hydrolog bygger modeller för ett renAre östersjön

chantal Donnelly, forskare vid Smhi

Det mesta talar för att tillrinning-en av sötvatten kommer att öka i Östersjön när nederbörden blir högre. Model-

lerna visar på en förändring av tillflödet med mellan minus 10 och plus 25 procent, vilket kan komma att påverka det känsliga innanha-vet. Hydrologer följer hur vatten och närsalter rör sig i marken, på land och i vattendragen, för att sedan hamna i sjöar eller havet.

– Sverige har en bra vattenrening och Po-len har blivit bättre. Problemet är Ryssland med sin ökade köttproduktion, säger Chantal Donnelly.

Var kommer du in i bilden?– Jag utvecklar modeller för vattnets och när-salternas transport i ett förändrat klimat. Nu jobbar vi också med vatteninformation för hela Europa och delar av Afrika.

Vad gör dig glad?– Att själv utveckla modeller är spännande. Internationella kontakter är också en stimu-lans, liksom känslan att göra något viktigt. Jag drar mitt strå till stacken för ett renare Östersjön.

mAtemAtiker optimerAr VAttenkrAften

kaj Nyström, fors-kare vid Uppsala universitet

Sommarens rikliga regn har fyllt vat-tenmagasinen vid de svenska kraftverken. Med det följer inte självklart att elpriser-na sjunker. Så borde det vara i teorin, me-

nar matematiker Kaj Nyström. På en oligopol-marknad kan dock de normala reglerna om till-gång och efterfrågan sättas ur spel.

Vad går din forskning ut på?– Vi jobbar med att utveckla mer effektiva mo-deller och numeriska metoder för att optimera driften och få högre vinster. När priset är högt kan produktionen öka, och när priset sjunker kan man slå av på takten.

Utmaningen i jobbet?– Det är roligt att lösa problem med model-lering. Det finns mycket kvar att utveckla och med numeriska metoder kan man simulera pro-blem med stor bredd och komplexitet. Kul ock-så att jobba i en grupp med två doktorander, snart får vi hit en postdok. Nyckeln till fram-gång är att hitta bra folk.

17N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 11

fys i ke r

Utvecklar metoder och produkter för vattenre-ning och effektivare användning av vatten.

m eteorolog

Gör väderprognoser och forskar om klimatet, lik-som vattnets kretslopp.

oceAnog rAf

Den forskning som oceanografer tar fram an-vänds inom oljesanering, sjöräddning, varningar för höga eller låga vattenstånd och algblomning.

g eolog

Ser till att vi har grundvatten av god kvalitet.

nAtU rg eog rAf

Vatten, väder, klimat och glaciärer är några fo-kusfrågor för naturgeografer.

miljö- ocH Hälsoskyddsinspektör

Undersöker och har koll på vattenkvaliteten i sjö-ar och hav. Kommunerna har också tillsynsansvar för dricksvattnet.

lAn ds kAps i ng e njör

Utvecklar biologiska lösningar på tekniska pro-blem, som slingrande bäckar och gröna tak för att ta hand om dagvatten.

jäg mästAr e

Minskar belastningen på vattentäkter och vatten-drag genom varsamt brukande av skog.

mAr i n b iolog

Övervakar vad som händer i havet, har koll på vilka nya arter som dyker upp och vilka föränd-ringar som sker.

Kemikalieinspektionen

Sveriges geologiska undersökning, SGU

Länsstyrelser

Vattenmyndigheter

Livsmedelsverket

Vattenverk

Universitet och högskolor

Naturskyddsföreningen

Röda korset

Sida

fle r nAtU rVetAr e som

job bAr m e d VAtte n

fle r Ar b etsg iVAr e i nom VAtte n

miljöforskAre slUter kretsloppen

christian Baresel, hammarby sjö-stadsverk

Drömmen om ett kretslopp mellan stad och land är på väg att förverkligas i Hammarby sjöstad. Där finns en forsk-ningsanläggning som utvecklar meto-

der för rening av avloppsvatten så att det går att producera både rent vatten, näringsämnen och biobränslen. Nya krav på bättre och re-surseffektivare rening, liksom ett stort behov av alternativa energikällor kräver nya metoder och tankesätt.

Vad är din roll?– Jag är verksamhetskoordinator för Sjöstads-verkets forskning. Anläggningen ägs av IVL Svenska miljöinstitutet och KTH. Vi har även många studenter och doktorander från andra lärosäten.

tjusningen med jobbet?– Jag gillar att forskningen inkluderar så många olika discipliner, som VA-teknik (vatten och avlopp), energiteknik, kemiteknik, regler-teknik och bioteknik. Sverige ligger i framkant, vilket bland annat avspeglar sig i intresset för anläggningen. Ministrar, ambassadörer, före-tag, och riskkapitalister från hela världen kom-mer hit.

N AT U R V E TA R E18 N R 7 2 0 11

m i l j ö , k l i m AT , E N E R g i

rade älvarna. Men påverkan på fjällmiljön blir desto större.

kU N S kAP PÅ EXPoRT

Däremot kan den kunskap som svenska forskare byggt upp om glaciärer exporteras och komma till nytta globalt.

– Forskare från hela världen kommer hit för att ta del av vår kunskap. Här kan vi samla in forskningsmaterial som ökar kun-skapen om hur glaciärernas dynamik kan kopplas till klimatet. Det handlar om att studera förändringar som sker under loppet av en vecka upp till tusentals år.

Med stor entusiasm berättar hon hur den kunskapen kan tillämpas på de större glaci-ärerna som finns runt om i världen.

– Vi vet att Storglaciären rör sig utför ber-get i en hastighet av 30-40 meter per år. Un-der vintern byggs den på med snö ovanifrån. Nu ska unga forskare undersöka hur vattnet rinner i Storglaciären, en annan ska ta reda på hur snökristallen förändras från det att den faller till det att den packas i glaciären.Även nedfall av sot från fossila bränslen stu-deras och hur nedfallen varierar bero-

Storglaciären är en mäktig syn som möter vandrarna i den karga och vindpinade da-len, där bara enstaka fjällranunklar och några andra örter växer.

– Vi har en unik mätserie som sträcker sig sextiofem år bakåt i tiden. Det här är den mest studerade glaciären i världen. Under sommaren mäter vi hur glaciärytan smälter och hur dess front drar sig uppför fjället.

AccE lE R E RAR

Gunhild Rosqvist kan se att avsmältningen accelererar, vilket beror på att somrarna blir varmare och längre, antalet dagar med tem-peraturer över noll blir fler, med en längre smältsäsong som följd.

– Om avsmältningen fortsätter som i dag så är glaciärerna i Tarfala borta om mellan 100 och 200 år. En utmaning nu är att ta reda på hur stora och tjocka glaciärerna var för sjutusen år sedan då somrarna var runt två grader varmare än i dag.

Det lär bli ett detektivarbete, som hon hoppas hitta svar på i sedimenten i sjön ned-ströms Nikkaloukta. Det är där som vittrade bergarter har avlagrat sig när de följt med smältvattnet från glaciärerna.

Vad skulle då hända om de svenska gla-ciärerna försvinner? Någon stor påverkan på den globala havsnivån blir det inte, isvoly-men är inte stor nog. Inte heller kommer på-verkan på vattenkraften bli så stor eftersom nederbörden dominerar tillskottet i de regle-

Världens glaciärer smälter på bred front. De är viktiga markörer för klimat-

förändringar. På forskningsstationen i Tarfala fi nns en unikt lång mätserie

för glaciärer, vilket lockar forskare från hela världen.

å bara några decennier har Kebnekaises sydtopp krympt sjutton meter. Den senaste noteringen i september ligger några centimeter under 2100

meter. Det är bara en tidsfråga innan Nord-toppen vinner det racet. Där finns ingen glaciär som kan smälta, utan hälleberget ut-gör högsta mätpunkten.

– Att glaciärerna smälter är en tydlig trend över hela världen, säger Gunhild Rosqvist, glaciärforskare och förestånda-re vid forskningsstationen i Tarfala, som drivs av Stockholms universitet.

Området kring Kebnekaise hör till det vidsträckta område runt Nordpolen som utgör Arktis. Hit kommer forskare från hela världen för att studera glaciärer och hur de reagerar på klimatförändringar.

– Särskilt i år har Storglaciären här i Tarfala krympt rejält efter en snöfattig vin-ter och en varm sommar.

E N TR E Dj E D E l BoRTA

Någon tillväxt av Storglaciären har inte skett på sex år. Mätningar visar att Storgla-ciären, liksom alla andra svenska glaciärer var som störst för hundra år sedan.

– Våra beräkningar visar att en volym motsvarande 150 globenarenor har smält bort under den tiden men det finns 350 kvar, säger Gunhild Rosenqvist pedago-giskt för att ge en bild av läget.

Kunskap om glaciärer på export

PT E X T l A R S - E R i k l i l j E B Ä c k

om AVs mältn i ng e n fortsätte r

som i dAg sÅ är g lAciär e r nA i

tAr fAlA bortA om m e llAn

100 ocH 200 År

19N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 11

m i l j ö , k l i m AT , E N E R g i

Kiruna

Stockholm

Tarfala

Jokkmokk

Piteå

g U n H i ld r o s Q V i s t

Aktuell: Förestån-dare för forsknings-stationen i Tarfala.

yrke: Glaciärfors-kare och professor i naturgeografi vid Stockholms univer-sitet.

familj: man (forskare) och två döttrar 15 och12 och fjällhunden Akka.

fritid: ute, kreativitet på fjäll och på Gotland.

favoritglaciär: Riukojietna (Sveriges enda platåglaciär, ligger mellan Kebne-kaise och Riksgränsen).

gör för klimatet: snålar på resor och konsumtion privat och för Tarfala, engagerar unga för klimatfrågor.en volym motsvarande 150 globenarenor har

smält bort av storglaciären i tarfala.

Miljövetaren Johanna Grant hjälper företag och organisa-tioner att göra klimatbokslut och klimatkompensera sin verksamhet.– Genomgående i alla upp-drag är att miljöfrågorna ska bli affärsdrivande. De får inte vara något lulligt grönt vid sidan av, säger hon.

När Johanna Grant studerade till miljövetare var det många som ifråga-satte om hon skulle kunna få ett jobb.

–”Och vad ska du bli då? Trädkra-mare?” kunde folk fråga, berättar hon.

Själv lät hon sig med tillförsikt sve-pas med av klimatvindarna. Det var under mitten av 2000-talet. Al Gore öppnade världens ögon för klimatfrå-gan och den brittiske ekonomen Nicho-las Stern satte en prislapp på klimatet.

– Vid Linköpings universitet be-drevs den senaste klimatforskningen och jag lockades av de stora frågorna, säger Johanna Grant.

Och jobben kom. Först som miljö- och kvalitetsansvarig på transportfö-retaget Panalpinas Stockholmskon-tor, och sedan, hösten 2010, som kli-matstrateg på miljökonsultföretaget U&W. Här jobbar Johanna Grant med företagets varumärke för klimatkom-pensation, Zeromission, och hjälper företag och organisationer att räkna ut hur mycket de påverkar klimatet.

TRÄD E llE R E N E Rg i

Kunderna kan sedan välja om de vill kompensera för sin klimatpåverkan genom att investera i trädplanterings-

ende på från vilket håll nederbörden kom-mer. Ju mer sot som ansamlas desto mer solvärme absorberas, vilket påskyndar av-smältningen.

– Vi lägger ett pussel, där varje ny kun-skap leder till större förståelse för hur glaciä-

rer reagerar på klimatför-ändringar och miljöstör-ningar.

Globalt är det mycket som står på spel. Om hela Grönlands inlandsis smälter beräknas den globala havsnivån öka med upp till sju meter. Redan nu har glaciärerna vid kusterna ökat sin av-smältning.

– Det i sin tur kan på-verka havsströmmarna när så mycket färskvatten rinner ut i Golfström-men. I ett sådant läge kan klimatet bli kallare i Norden.

om ANTAR kTi S

S mÄlTE R

Ett annat skräckscenario är att den stora inlandsis-en på i Antarktis smälter.

– Det skulle höja havs-nivån med 80 meter. Men då skulle det krä-vas en global tempera-turhöjning på minst åtta grader, enligt klimatfors-karna.

Många områden i världen är också beroende av smältvatten från glaciärer, som exempelvis i Himalaya, Sydamerika och på Kilimanjaro .

– De är viktiga magasin för färskvatten och en avsmältning påverkar floder och försörjningen av färskvatten i områden med liten nederbörd.

Trots den stora betydelse som forskning-en i Tarfala har så är resurserna knappa.

– Vi har forskningspengar för ett år till och är beroende av särskilda medel från Stockholms universitet.

Hennes önskan är att regeringen öron-märker pengar till glaciärforskning och miljöövervakning i forskningsproppen. Det skulle säkra framtiden för forskningsstatio-nen i Tarfala. #

s U lite lmA störst

det finns 250 glaciärer i Sverige. För att klassas som glaciär måste isen ha en rö-relse och för det krävs en istjocklek på minst 40 meter. Storglaciären i Tarfala är 270 meter tjock.

De största glaciärerna hittar man i Sarek, den allra största finns i Sulitelma.

Johanna

till forskningsstationen i tarfala kommer studenter och doktoran-der från hela världen. stockholms universitet driver stationen, som har fl er byggnader än den på bilden.

N AT U R V E TA R E20 N R 7 2 0 11

m i l j ö , k l i m AT , E N E R g i

ar i dem. I trädplanteringsprojekt är additio-naliteten särskilt hög.

– Klimatnyttan i trädplanteringsprojek-tet är dessutom nästan det sekundära, då de framför allt bidrar till bättre levnadsvillkor för människorna på landsbygden och främjar den biologiska mångfalden.

Att klimatkompensera genom att köpa ut-släppsrätter, tror hon mindre på.

– Taket för utsläppen är satt så högt så att det knappast blir något tryck på företagen även om en del av utsläppsrätterna ”parkeras”, säger hon.

Alla som klimatkompenserar genom Zero-mission åtar sig att också arbeta för att mins-ka sin klimatpåverkan. Johanna Grant fram-håller att miljösatsningar inte bara är en kost-nad, utan också kan ge affärer.

– Om vi ska lösa klimatfrågan, tror jag att näringslivet måste vara dragloket.

Som exempel tar hon hamburgerkedjan Max, som är kund hos U&W.

– De har fått mycket fler kunder sedan de klimatkompenserade sin mat från jord till bord och byggde sitt varumärke kring det.

En annan kund är NCC, som vid upp-handlingar över en viss prisnivå alltid lägger fram ett grönt sidoanbud.

Även som privatperson kan man göra mycket för klimatet, menar Johanna Grant. Hon köper ekologiskt, drar ner på köttet och tar cykeln istället för bilen. Och så klimat-kompenserar hon sig själv, förstås.

– I år har jag varit i Australien och Kanada, så det blir några ton att kompensera!

Även Naturvetarna klimatkompenserar. Läs mer på ”Nytt från Naturvetarna”Hm Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Drottninggatan 95 B, Stockholm, 08-54 54 77 00akademien@ksla.se, www.ksla.se

Välkommen till KSLA:s seminarier och konferenser!

Seminarium 10 oktoberSmå partiklar och mat – möjligheter

och risker. Om nanoteknologi och matKontakt: magnus.stark@ksla.se

Sammankomst 13 oktoberGrön ekonomi – med fokus på

ekosystem och biologisk mångfaldKontakt: eva.ronquist@ksla.se

Seminarier 19–20 oktoberSäl, skarv och �sk – om sälars och skarvars inverkan på �sk-

bestånden i ÖstersjönKontakt: eva.ronquist@ksla.se

Konferens 25 oktoberHar EHEC-bakterien kommit

för att stanna?Kontakt: magnus.stark@ksla.se

Konferens 26 oktoberSveriges roll i Europas energipussel

Kontakt: bo.carlestal@ksla.se

Seminarium 8 novemberFramtidens växtskydd,

vilken väg ska vi gå?Kontakt: magnus.stark@ksla.se

Sammankomst 10 novemberProduktionslantbrukets

konkurrenskraftKontakt: magnus.stark@ksla.se

Conference 22 NovemberThe global need for food, �bre

and fuel – how do we overcome constraints to meet the demands?

Kontakt: fredrik.ingemarson@ksla.se

Seminarium 23 november på IVA:Förnyelse av EU:s �skeripolitik –

minimerade bifångster och förbud mot utkast

Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

Seminarium 29 novemberJordbruksmarken som kolsänka

Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

Konferens 30 novemberDet nya Vattensverige

Kontakt: magnus.stark@ksla.se

Seminarium 8 decemberDen svenska odlingsmarken i ett

internationellt perspektiv – hur skyddar vi den?

Kontakt: magnus.stark@ksla.se

Arrangemangsprogrammet uppdateras kontinuerligt. Vi webbsänder också många

av våra aktiviteter. Se www.ksla.se.

Johanna räknar på klimatet

projekt eller projekt som främjar förnybara energialternativ i utvecklingsländer.

– Viktigt i alla våra projekt är att de bi-drar till social hållbarhet för de människor som är involverade, säger Johanna Grant.

Projekten ska också ha additionalitet, vil-ket innebär att de inte skulle ha genomförts om inte kunder hade valt att investera peng-

joHAn nA g rAnt

(ti digAr e b r U ng e)

Ålder: 30 år.

jobb: Klimatstrateg på U&W i Stockholm.

Utbildning: Internationell master i miljö-vetenskap, Linköpings universitet.

familj: Man och tvåårig son.

fritid: Paddlar i den nyinköpta hopfäll-bara kajaken.

läser just nu: The Curious Incident of the Dog in the Night-Time av Mark Haddon.

3% av världens utsläpp av växthusgaser står flygresorna för

17,4% beror på avskogning

FO

TO

: H

AN

NA

ME

ER

VE

LD

21N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 11

N AT U R V E TA R E22 N R 7 2 0 11

är EU:s regelverk kring gene-tiskt modifierade organismer, GMO, utformades i början av 1990-talet, dominerade en en-

kel princip hur vi såg på arv och miljö: en gen – ett protein – en växtvariant.

Sedan dess har forskningen gjort fram-steg. Med hjälp av riktade mutationer kan man tysta gener utan att föra in genetiskt material.

Epigenetiken har tillfört en helt ny dimen-sion – alla gener uttrycks inte konstant. Det går att påverka genuttrycket utan att påverka genuppsättningen över huvudtaget.

EU SYNAR GMO-BERGREPPET

Nu gör EU-kommissionen en översyn över de senaste växtförädlingsteknikerna – och bioteknik-Europa håller andan.

– En del forskare och företag har sagt att blir det här klassat som GMO, så lägger vi ner direkt, berättar Marie Nyman.

Hon är kanslichef på Gentekniknämnden och har suttit med i en europeisk vetenskap-lig arbetsgrupp som har berett frågan kring de nya teknikerna. Gruppen hoppas kunna lämna över sin rapport till myndigheter i alla EU-länder under hösten, och sedan tar ett långt politiskt arbete vid.

N

Nya metoder tänjer på gengränsernaVad är en genmodifierad växt? Och hur avgör vi om det finns risker med att odla och äta den? Nya metoder gör det möjligt att förändra genuttryck-et utan att föra in gener. Samtidigt utvecklas nya GMO – utan kopplingar till gifter och med fördelar för miljö och människa. T E X T H A N N A M E E R V E L D

Vill man odla GMO i Europa, krävs idag både mod och tålamod.

– Det tog oss 14 år att få godkännande för vår stärkelsepotatis Amflora, berättar Kristo-

Torkel Berglund och Anna Ohlsson på KTH änd-rar förutsättningarna för genuttryck i granplan-tor och växtcellodlingar – utan genmodifi ering.

FO

TO

: H

AN

NA

ME

ER

VE

LD

N R 7 2 0 11 23N AT U R V E TA R E

fer Vamling på Plant Sciene Sweden. – Tillståndsprocessen är inte förutsäg-

bar, och om Europa inte vaknar snart, kommer vi att gå miste om en stor ut-vecklingspotential, när företagen istället väljer att gå vidare främst i Nord- och Sydamerika, men även i Asien.

De nya metoderna använder DNA el-ler RNA för att åstadkomma mutationer eller tysta uttrycket av protein från vissa gener i en växt. Men i slutresultatet finns

för flertalet av dem inte längre något till-fört genetiskt material kvar. Det har gjort sitt jobb och sedan brutits ner eller se-lekterats bort. Är den resulterande väx-ten då en GMO?

STRESSÄMNEN SKYDDAR

Faktum är att man kan dra frågan yt-terligare till sin spets. I en skyddad vrå på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm står e-kolvar med cellkultu-rer i gröna och rödlila nyanser och ska-kar under stark belysning. Här studerar växtbioteknikerna Torkel Berglund och Anna Ohlsson hur man kan stärka väx-ters försvar – utan att ändra den gene-tiska koden.

De använder ogiftiga ämnen som växter själva producerar när de utsätts för stress, som till exempel oxidativ stress med fria radikaler eller ett insekts-angrepp.

Forskarna har badat frön i dessa äm-nen under ett par timmar eller tillsatt ämnet i granplantors vatten.

I både barrträdsplantor och cellkultu-rer har de kunnat observera förändring-ar i hur mycket av deras arvsmassa som är metylerad – täckt med små grupper av atomer som kallas metylgrupper. Det-ta är epigenetiska förändringar.

Om nivån av DNA-metylering sänks, kan DNA bli mer ”öppet” för avläsning till RNA och den tillverkning av protein som följer på det. Genuttrycket är föränd-rat, men någon GMO är det knappast.

– Vi har följt epigenetikområdet sedan början av 1980-talet. När vi sedan för-sökt få anslag för att forska inom epige-netik sedan början av 1990-talet, har det varit som att tala med en vägg, ett infor-mationsproblem, säger Torkel Berglund. Fortfarande är det många som är fast i att GMO-plantor är den enda lösningen för ett effektivare skogs- och jordbruk.

”NATUREN VET BÄST”

I fältförsök med granplantor har KTH-forskarna, tillsammans med organke-mister vid KTH och skogsforskare vid Högskolan Dalarna, sett tecken på ökad motståndskraft mot snytbaggen, vars angrepp kan ha en förödande effekt på unga plantor, och som man hittills har besprutat med insektsgift som inte läng-re får användas.

– Jag tror att naturen kan bäst själv. Den har utvecklat de här systemen för reglering av genuttryck under väldigt lång tid, säger Anna Ohlsson. Vad vi gör

Kristofer Vamling utvecklar GMO-potatis.

Här är några av de nya växtförädlings-tekniker som EU granskar:

» RNA-beroende DNA-metylering (RdDM)En promotorsekvens i växtens DNA främjar ut-trycket av en viss gen. Om promotor-DNAts RNA-motsvarighet förs in i växten, binder det till det RNA som skrivs av från promotorn och dubbel-strängade RNA-sekvenser bildas. Efter att dessa sekvenser har bearbetats av växtcellens enzymer, startar de en process där promotor-DNAt täcks av metylgrupper. Detta hindrar RNA från att skrivas av från promotorn, och genen tystas. Metyleringen ärvs i flera generationer, medan det RNA som förts in försvinner.

» Zinkfingerteknik (ZFN)Zinkfingernukleaser är enzymer som består av en så kallad zinkfingerdomän, som känner igen en specifik DNA-sekvens och ett nukleas som klipper i DNAt. Det finns flera vari-anter av tekni-ken. Vid ZFN-1 förs generna för enzymet in i växtcellen på en plasmid – en ring av DNA. Zink-fingernukleaset bildas och klipper i cel-lens DNA, och när DNAt sedan reparerar sig själv uppstår en mutation på bara ett eller ett par baspar. Mutationen ärvs, medan plasmi-den bryts ned. Forskare håller också på att un-dersöka om man kan föra in zinkfingernukleas direkt som protein.

» Oligonukleotidstyrd mutangenes (ODM)Här använder man oligonukleotider – korta DNA-sekvenser eller sekvenser med blandat DNA och RNA för att åstadkomma mutationer där ett eller ett par baspar försvinner eller byts ut. Oligonukle-otiderna motsvarar sekvensen i växtens DNA, så när som på det ställe som man vill förändra. När oligonukleotiden binder till växtcellens DNA, bildas omaka baspar, och mutationerna tros uppstå när dessa rättas till av cellens egna reparationsmeka-nismer. Oligonukleotiderna bryts sedan ned.

Källa: Joint Research Centre, EU-kommissionen

V E T E N S K A P

B LI R DET E N G MO?

NATUREN HAR UTVECKLAT

SYSTEM FÖR REGLERING AV

GENUTTRYCK UNDER LÅNG TID

så kallad zinkfingerdomän, som känner igen en specifik DNA-sekvens och ett nukleas som klipper i DNAt. Det finns flera vari-anter av tekni-ken. Vid ZFN-1 förs generna för enzymet in i växtcellen på en plasmid – en ring av DNA. Zink-fingernukleaset bildas och klipper i cel-lens DNA, och när DNAt sedan reparerar sig själv uppstår en mutation på bara ett eller ett par baspar. Mutationen ärvs, medan plasmi-den bryts ned. Forskare håller också på att un-dersöka om man kan föra in zinkfingernukleas

N AT U R V E TA R E24 N R 7 2 0 11

TR E G RAM KR EATI N GÖRD IG S NAB BAR E

Tre gram kreatin om dagen kan öka prestationsförmågan vid sprintidrott och annan högintensiv, kortvarig träning. Det fastslår den europeiska livsmed-elsmyndigheten, EFSA. Myndigheten har genomfört en stor granskning av hälsopåståenden som används för att marknadsföra ämnen i kosttillskott och så kallade ”functional foods” – livsmedel som ska ge hälsoeffekter utöver nä-ring och energi. Över 2 700 ämnen har granskats och ett av EFSA:s över 300 utlåtanden gäller kreatin. Tillverkare av kosttillskott med kreatin rekommende-rar idag betydligt högre doser än vad

EFSA funnit vetenskapligt motiverat. Dessutom hittar myndigheten inga håll-bara bevis för att kreatin skulle göra skillnad vid träning som kräver mer ut-hållighet, som till exempel långdistans-löpning. HM

SÅ B LI R BAR N ET ”U NGT”

Vi bär alla på skador i våra celler, som har uppkommit under livets gång och som ger oss ålderstecken, som till ex-empel rynkor. Men trots att barn bildas av celler i mammans kropp, ärver de inte hennes skadade proteiner. Hur är det möjligt? Jo, kroppen tar till en storstäd-ning när embryots celler börjar specia-lisera sig, visar en avhandling vid Göte-

V E T E N S K A P I K O R T H E T

V E T E N S K A P

är att ge växterna en extra skjuts, så att de mer effektivt kan utnyttja sina egna försvars-metoder.

Tillsammans med sina kollegor på KTH går Anna Ohlsson nu vidare, i samarbete med Botaniska institutionen på Stockholms Uni-versitet, och tittar på om de kan öka kadmi-umtoleransen i sälg, men också i vete – för-stås utan att mer kadmium hamnar i kärnan.

Kärnan är i fokus även för SLU-forska-ren Claudia Köhler. Hon använder epige-netiken för att identifiera gener som skulle kunna användas för att ta fram grödor med en större frövita. Frövitan är den del i växt-kärnan som förser grodden med näring och som utgör det mesta av kärnan i enhjärtbla-diga växter såsom vete, ris och majs.

EPIGENETIKEN STYR KÄRNAN

Claudia Köhler och hennes forskarlag un-dersöker tillsammans med forskare i Schweiz och Österrike, fröstorlekens ganska speciella genetiska bakgrund, där gener uttrycks olika starkt på grund av ett fenomen som kallas genomisk prägling.

Tidigare har man trott att fenomenet var ganska sällsynt, men nu visar sig ett 70-tal gener vara påverkade.

– Epigenetiken kan visa vilka gener som har inflytande på förvitans storlek. Men om man vill öka storleken, är det mer effektivt att göra förändringar på gennivå, säger Claudia Köhler.

De flesta tidigare angreppssätt för att öka

fröstorleken har gått ut på att förändra en enda gen eller genetisk signalväg.

– Men en mycket lovande möjlighet i en nära framtid är att undersöka epigenetiska signalvägar som gör det möjligt att påverka många gener, säger Claudia Köhler.

GMO UTAN GIFTER

Samtidigt som nya tekniker utvecklas, har vi bara sett början på vad man kan åstadkom-ma med klassisk genmodifiering.

De flesta GMO som odlas idag, är antin-gen kopplade till växtskyddsmedel eller så är de resistenta mot skadeinsekter, genom att de har förmåtts att producera eget gift. De tampas med den problematik som gäller för allt ensidigt bruk av bekämpningsmedel – resistensutveckling.

Men, bara i Sverige, finns flera nya GMO som inte delar denna problematik. Amflora, Plant Science Swedens potatis, som har en hö-gre andel amylopektin på bekostnad av amylos i sin stärkelsesammansättning är ett exempel.

Ett annat är den oljekål som Sten Stymne och hans forskargrupp vid SLU i Skåne håller på att utveckla, inom ramen för ett samarbete med europeiska, amerikanska, kanadensiska, australiska och kinesiska forskare.

Claudia Köhler forskar kring frövitans epigenetik.

Lite kosttillskott hjälper, enligt EFSA.

FO

TO

: J

EN

NY

SV

EN

NÅ

S-G

ILL

NE

R

N R 7 2 0 11 25N AT U R V E TA R E

Istället för triglycerider i sin fröolja, tillverkar oljekålen, tack vare ett par gener från ökenbusken jojoba, istället vaxestrar. De är stabila vid höga temperaturer och

tryck, vilket gör oljan lämpad att använda som smörjmedel istäl-let för fossil olja.

– När jag började forska på det här, kunde vegetabilisk olja inte konkurrera prismässigt med fossil

olja, men idag närmar vi oss ett läge där det är möjligt, säger Sten Stymne.

GOTT FÖR MILJÖN

Liksom vegetabilisk smörjolja har stär-kelsepotatisen Amfloras amylopektin-rika stärkelse potential att göra gott för miljön.

– Genom stärkelsens speciella kvalitet kan man hoppa över kemiska behandlingar och till exempel använda en högre andel returpapper vid papperstillverkning med bibehållen kvalitet, säger Kristofer Vamling.

Plant Science Sweden har nu ytterli-gare en potatis i fältförsök i Sverige,

matpotatisen Fortuna. Den ska vara re-sistent mot såväl brunröta som bladmö-gel. Men Kristofer Vamling framhåller att inga nya giftiga ämnen produceras i potatisen.

– Resistensen fungerar genom ”brän-da byars taktik” – cellerna runtomkring svampangreppet dör, tack vare en meka-

nism för programmerad celldöd som har hämtats från en vild potatissort som är mycket tålig, förklarar han.

Istället blir mindre gift resultatet. Po-tatisen behöver inte besprutas lika ofta som ”vanlig” potatis, vilket ger miljö-vinster inte bara i form av minskad gift-spridning, utan också mindre transpor-ter och koldioxidutsläpp. #

borgs universitet. Vid livets bör-jan, när alla celler fortfarande är likadana stamceller, som kan utvecklas till vilken typ av cel-ler som helst, finns det ganska många skador i deras proteiner, men ett par dagar efter att cel-lerna har börjat specialisera sig, sjunker skadenivån med 80-90 procent. Troligen är det prote-asomens maskineri som står för föryngringsprocessen i cellen. Upptäckten kan få betydelse för våra möjligheter att motverka åldersrelaterade sjukdomar, så-som parkinson, alzheimer, typ 2-diabetes och cancer. HM

PE R FE KTA KVANTPR ICKAR

Forskare i Linköping tar oss ett steg närmare drömmen om kvantda-torn. Genom att analysera det optiska spektrumet från kvantprickar, har de lyckats identifiera prickar med mycket hög symmetri, som kan användas för att skapa foton-par som är kopplade till varandra kvantmekaniskt. Kvant-prickar är halvledarkomponenter som, när de tillförs energi, sänder ut ljus i form av enstaka fotoner. De prick-ar som forskarna, tillsammans med schweiziska kollegor, har analyserat, är inte mer än hundra atomer breda och fem till femton atomer höga. HM

Sten Stymne

Dyra droppar. Smörjolja från genmo-difi erad oljekål kan bli ett alternativ till fossil olja.

Dyra droppar. Smörjolja från genmo-

Barnet ärver inte ”gamla” skadade proteiner.

N aT U r V E Ta r E26 N r 7 2 0 11

atten är en bristvara i det krigshärjade Afghanistan. Brunnar sinar och sätts igen när uttaget blir för stort. Ne-derbörden är knappt mätbar

under sommaren då kvicksilvret snuddar fyrtiogradersstrecket.

– En huvuduppgift för mig är att säkra vattenkvaliteten för de runt femtio svenska soldater som är stationerade i den mindre campen Sar-e-Pol, inte så långt från den mer kända och större campen i Mazar-e-Sharif, säger Nils G Söderqvist.

Han berättar att vattnet inte är som hem-ma i Värmland, där man på sina håll kan dricka vatten direkt från bäckar och älvar.

– Här finns mycket mer bakterier, parasi-ter och andra vattenlevande organismer. De håller vi i schack med stora tillsatser av klor. Tyvärr har vi ingen fungerande utrustning för filtrering och ozonbehandling. Så vatt-net duger bara till dusch och handtvätt.

BrUNNar siNar

Eftersom den egna brunnen har slammat igen kör man vatten i stora tankar från en annan brunn. Men det gäller att hushålla på den värdefulla råvaran, så att njuta i du-schen är inte aktuellt. Här är det fokus på tvagning. Dricksvatten får de på flaska.

– För att inte vattnet ska gå rätt genom kroppen tillsätter vi salter och socker så att vattnet binds, säger Nils G Söderqvist

Hans officiella titel är livsmedelstekni-

ker, vilket innebär ett bredare ansvar för att förhindra uppkomsten av livsmedelsburna sjukdomar.

– Vi har haft utbrott av magsjuka, som ofta beror på brister i den egna hygienen. För att undvika det har vi stränga hygien-regler. En epidemi skulle kunna slå ut hela campen.

I det lilla köket, som knappast skulle godkännas i Sverige, jobbar två svenska kockar. De lagar all mat på plats med im-porterade råvaror utom brödet som in-handlas på lokala bagerier. För att slippa utbrott av salmonella importeras äggen från Sverige, medan det mesta av den öv-riga maten är från Tyskland.

– I den här värmen är det viktigt att ma-ten förvaras på rätt sätt och i lämplig tem-peratur. Vi har egenkontrollprogram som ska följas.

kapplöpNiNG mEd möss

Ett annat ansvar som ligger på Nils G Sö-derqvist är att hålla koll på och bekämpa skadeinsekter, främst myror, och möss.

– Utmaningen är att hålla dem på en dräglig nivå. Det är en ständig kapplöpning mellan mig och dem.

Inne på campen, med beväpnade vakter, kan personalen känna sig trygg. Men att bara vistas där kan bli enformigt.

– Jag är i tjänst dygnet runt. När jag är färdig med mitt ordinarie jobb, så är jag ute och patrullerar i byarna. Det är väl-digt trevligt och vi blir vänligt bemötta av byborna, som uppskattar att vi är där och upprätthåller ordningen.

Går på miNor

Risker finns förstås, bland annat med minor som finns utplacerade i terrängen. En av hans kolleger gick på en mina och blev skadad.

k a r r i ä r

iNspiraTörEN sid 26–28

FråGa ExpErTEN sid 29

maNUalEN sid 30-31

lEdarskap sid 32-34

på NyTT joBB sid 35

plaTsaNNoNsEr sid 36-37 Nils renar vatten i Afghanistani N s p i r aT ö r E N

För naturvetare finns det utmaningar i hela världen. Miljö- och hälsoskydds-inspektör Nils G Söderqvist tog chansen när Försvarsmakten kallade. På en svensk camp i Afghanistan ser han till att soldaterna inte drabbas av sjukdomar, kopplade till vatten och mat.

VT E x T l a r s - E r i k l i l j E B ä C k

nils g söDerQvist

aktuell: Livsmed-elstekniker i Afgha-nistan på uppdrag av Försvarsmakten.

utbildning: Miljö- och hälsoskyddsin-spektör.

Jobb i sverige: Torsby kommun i Värmland.

Bor: Gräsmark.

intressen: Fallskärmshoppning.

kopplar av med: Ett hopp eller en bra bok.

Bästa lästips: Trilogin om Djingis Kahn av Conn Iggulden.

nästa utlandsjobb: Förhoppningsvis om nåt år igen.

27N aT U r V E Ta r EN r 7 2 0 11

i jobbet ingår också att patrullera i byarna för att upprätthålla ordningen.

M A N B LI R Ö D M J U K I N F Ö R LI V E T O C H M A N

K A N U P P S K AT TA S JÄ LV K L A R H E T E R H Ä R

H E M M A, S O M D R I C KSVAT T E N

D I R E KT F R Å N K R A N E N.

”

KabulKabulKabulKabul

Mazar-e-Sharif

Sar-e-Pol

Kabul

r-e

Nils renar vatten i Afghanistan

k a r r i ä r

N aT U r V E Ta r E28 N r 7 2 0 11

– Det förekommer också beskjutningar från talibaner som har den lokala militä-ren som måltavla. Vi fungerar som un-derstöd till dem och kan bli träffade.

Att gå runt och vara rädd skulle inte fungera, menar Nils G Söderqvist. Däre-mot måste han vara vaksam och beredd på att saker kan hända. Att bege sig ut-anför campen på egen hand är inte att tänka på. Risken för att bli beskjuten el-ler kidnappad är mycket stor.

Gillar späNNiNGEN

Många hjälporganisationer från hela världen är på plats och bygger bland an-nat upp skolor. Men talibanerna slår ock-så tillbaka.

– Det går i vågor och de förflyttar sig mellan olika platser. Så det gäller att hål-la noga koll på var de befinner sig.Att Nils G Söderqvist trivs med spän-

ningen och pulsen i Afghanistan går inte att ta miste på när jag möter honom i den svenska sommarhagen.

– Det vidgar vyerna att jobba i ett an-nat land och se hur befolkningen har det. Man blir ödmjuk inför livet och man kan uppskatta självklarheter här hemma, som dricksvatten direkt från kranen.

Vad är tjusningen med jobbet?– Jag får chans att vara kreativ och

komma med lösningar på problem. Här är jag med hela vägen på ett sätt som skiljer sig från mitt jobb i Torsby kom-mun. Som miljö- och hälsoskyddsin-spektör skriver jag ett föreläggande och sedan får näringsidkaren själv lösa pro-blemet.

iNTE hElT GröN

Han trivs även med det jobbet även om det är mycket klagomål som han får han-

tera, allt från dålig grannsämja till skäl-lande hundar. Men det handlar också om tillsyn av kommunens 25 grus- och berg-täkter, liksom bensinmackar, enskilda av-lopp och jordbruk.

Nils G Söderqvist är inte helt grön för uppdrag åt Försvarsmakten. Han hade en motsvarande roll i Kosovo för några år sedan.

– Jag kände att jag ville ut igen och blev jublande glad när de ringde i no-vember och kallade på mig. Jag fick en bra utbildning första halvåret i år med tuffa fys-tester. Skjuta kunde jag sedan tidigare eftersom jag jagar älg.

Efter ett kort sommaruppehåll är han nu tillbaka i Sar-e-Pol och stannar där till lucia.

– Den goda sammanhållningen och att man kommer nära varandra i campen är ännu en höjdpunkt. #

Det gäller att hålla noga koll på var talibanerna håller till. Man måste vara vaksam och alltid gå i grupp.

F r å G a E x p E r T E N :

Grattis till din examen! Börja med att fundera på vad du vill och vilka talanger och styrkor du har, som är attraktiva för en ar-betsgivare.

Följ din magkänsla och välj jobb efter intresse. Det är alltid bra att ha koll på ar-betsmarknaden, men det är viktigt att du tycker jobbet är kul och ser möjligheter att utvecklas. Fundera på hur du kan använda den kompetens och erfarenhet du redan har innan du börjar en ny utbildning.

Fråga dig vad som måste ingå för att du ska trivas? Vill du ha möjlighet till kompe-tensutveckling, varierande arbetsuppgifter, behöver det vara ett högt tempo? Vill du job-ba inom privat eller offentlig sektor? Vad har varit kul hittills? Vad tycker andra att du är bra på – fråga runt bland vänner och bekanta.

Gör en kompetensinventering, som innebär att du listar din kompetens. Vilka kunskaper, färdigheter och erfarenheter har du skaffat dig?

Ta reda på dina drivkrafter. Vad motiverar och driver dig för att du ska trivas och göra

ett bra jobb? Vilka personliga egenskaper har du? Vilka attityder och värderingar har du? Snart upptäcker du den röda tråd som för dig i riktning mot drömjobbet.

På Naturvetarnas hemsida under Karriär finns matnyttig information som ger dig yt-terligare stöd på vägen, bland annat kan du som medlem göra en karriärprofilanalys till rabatterat pris. Den identifierar din ide-ala bild av karriär och dina drivkrafter. Kom ihåg att personlig feedback ingår.

Du är välkommen att kontakta mig eller mina kollegor för ett personligt karriärsam-tal. Jag hoppas att detta svar hjälper dig i rätt riktning och jag önskar dig lycka till i din fortsatta karriär.

läs mer: www.naturvetarna.se/karriär

kontakt: karriar@naturvetarna.se

soFia sjöholm

Börja med att ta reda på om det finns kollektivavtal på ditt nya jobb och i så fall vilket det är. Det hittar man ofta på före-tagets hemsida. Det ska också stå i an-ställningsavtalet. I kollektivavtalet finns allmänna villkor för anställningen vad

gäller till exempel övertidsarbete, semes-ter, sjuk- och föräldralön, liksom uppsäg-ningstid.

Av kollektivavtalet framgår också att man varje år ska göra en löneöversyn och från vilken tidpunkt den nya lönen ska gälla. Därför är det bra om det framgår vilket år den överenskomna lönen gäl-ler för.

Finns det kollektivavtal på ditt nya jobb finns det också försäkringar som tjänste-pension, sjuk- och livförsäkring. Saknas det kollektivavtal får du istället komma överens med arbetsgivaren om alla dessa villkor i ditt anställningsavtal. På Natur-vetarnas webb finns en mall för hur ett sådant anställningsavtal kan se ut. Det är exklusivt för medlemmar i Naturvetarna.

Du loggar in med ditt medlemsnummer, som du hittar på tidningens baksida.

I anställningsavtalet ska du också se till att anställningsform, tjänstebenämning och tillträdesdag framgår, liksom om du jobbar heltid. Tänk på att du normalt sett inte kan säga upp dig från en tidsbegrän-sad anställning. Därför kan det vara bra att komma överens med arbetsgivaren om en uppsägningstid ifall du till exempel har ett vikariat.

Får du rikskuponger eller andra löne-förmåner, se till att ni skriver in det i an-ställningsavtalet. Skriv ner alla överens-kommelser för att undvika missförstånd i framtiden.

moNika EloWssoN

NATURVETARNAS EXPERTER SVARAR PÅ FRÅGOR FRÅN MEDLEMMARNA

Hur hittar jag mitt drömjobb? Jag är precis färdig med min ke-mistutbildning, men har svårt att hitta ett arbete som jag trivs med. Funderar på om jag ska läsa ännu en kurs eller till och med en helt ny utbildning för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden. Hur ska jag tänka?

hälsNiNGar marika

Vad ska stå i mitt anställningsavtal?Jag har fått nytt jobb och ska för-handla om lön och villkor nästa vecka. Vad ska jag tänka på i mitt anställningsavtal?

hälsNiNGar liNda

E x p E r T pa N E l E N :

Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löne-förhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

Monica ElowssonOmbudsman

Sofia Sjöholm Karriärcoach

vidare i karriären, få goda råd inför löne-förhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour:

Sofia Sjöholm Karriärcoach

Monica ElowssonOmbudsman

Sofia SjöholmKarriärcoach

Sofia SjöholmKarriärcoach

yckeln till hälsa är att bygga upp ett effektivt immunförsvar som skyd-dar oss från sjukdomar.

- Om vi ger kroppen rätt näring, motion och regelbunden vila, kan vi hålla oss friska, säger Charlotte Er-lanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi.

Den läkande maten kallar hon den, som höjer kroppens beredskap mot sjuk-domar. Och i sin nya bok ”Maten som stärker din hälsa” ger Charlotte Erlanson-Albertsson rikligt med tips på smart mat.

– Det är aldrig försent att ändra sina matvanor, kroppen har en otrolig för-måga att anpassa sig. Bäst är att ha bra matvanor från början, i annat fall är det bra att få veta vad man ska frossa i, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

aNTioxidaNTEr i skalET

Läkande mat är framförallt färgstarka naturliga råvaror från växtriket. De inne-håller en rad nyttiga fytosubstanser, star-ka färgpigment, som skyddar kroppens celler mot fientliga angrepp. Forskningen visar att fytosubstanser har mycket kraft-full effekt på vår hälsa.

– De höjer kroppens beredskap mot sjukdomar genom att de fungerar som antioxidanter. De sitter i skalet och ger växten färg och smak, ju mer skal, desto fler fytosubstanser. Därför är små bär och frukter, som slånbär, blåbär, nypon ultranyttiga, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Framförallt ska vi äta varierat, allsi-

digt och färgrikt. Helst tre färger om da-gen – t ex ett rött äpple, en orange apel-sin och en skål med blåbär. Och byta färger nästa dag. Färgerna står för nyttig-heter som hindrar åldrande och skyddar oss mot våra vanligaste folksjukdomar.

– Alla borde äta frukt och bär varje dag, gärna ett halv kilo. Skaffa en våg, då ser du att det inte är så mycket; ett äpple, en apel-sin, en kiwi, en banan och en halv grape-frukt. Det viktiga är att få i sig antioxidan-ter, som främst kommer från bär och frukt, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

skydd moT alzhEimEr

I Maten som stärker din hälsa ger Char-lotte Erlanson-Albertsson råd om vil-ken typ av mat som kan motverka och skydda oss mot våra vanligaste livsstils-sjukdomar, så som hjärtkärlsjukdomar, cancer, åldersdemens och andra vanliga sjukdomar, som ledvärk, inflammato-

riska tarmsjukdomar, psoriasis och fi-bromyalgi.

– Alzheimer beror till 95 procent på vår livsstil, kost och rörelse. Vi har myck-et att vinna på att tänka på hur vi äter, det är aldrig försent att reparera skador som skett tidigare, säger Charlotte Erlan-son-Albertsson.

Numer finns starka bevis att medel-havskosten har en skyddande effekt. En typisk medelhavskost består av grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, fullkorn, ost eller yoghurt, fisk, samt bra fetter från vegeta-biliska oljor.

Frossa i TomaTEr

Många och täta infektioner är tecken på nedsatt immunförsvar. En folsyrarik kost är viktig, som tar hand om nybildning av celler.

– Ät mycket grönt, gröna grönsaker som purjolök, gröna ärtor, grön sparris, spenat, broccoli, linser, kikärter och bönor, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

- I Italien äter man ofta tomatsallad med lök, vitlök och olivolja till maten. Det är en god vana vi borde ta efter, det minskar be-hovet av antibiotika i förkylningstider.

Sötsugna råder hon att frossa i toma-ter. Förutom att de innehåller lykopen som skyddar mot hjärtkärlsjukdomar, åderförkalkning och cancer, är tomaten ett effektivt vapen mot sockerberoende.

– Att dricka tomatjuice eller äta en tomatsallad är ett bra sätt att bromsa sötsuget. Bäst nytta gör de kokta, välj annars cocktailtomater, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Blått och lila - Blåbär, björnbär, svarta vinbär och vindruvor.

mörkt rött – Körsbär, hallon och smultron.

rött – Tomater och tomatprodukter och vattenmelon.

Gul och orange – Morötter, pumpa, aprikos, mango, apelsin och persika.

Grönt – Gröna bladgrönsaker som spenat, broccoli och brysselkål.

– Lök, vitlök och äpplen.

Fä r g pa l e t t F r å n

v ä x t r i k e t :

N aT U r V E Ta r E30 N r 7 2 0 11

Höst och förkylningstider. Studier visar att rätt mat både förlänger livet och

ger bättre hälsa. Nyckeln är att äta färgrikt och varierat.

– Det är aldrig för sent att ändra sina matvanor, säger professor Charlotte

Erlanson-Albertsson.

Håll dig frisk med färgstark matm a N U a l E N

T E x T m a r G a r E T h a E l d h i l l U s T r a T i o N s a r a - m a r a / s ö d E r B E r G a G E N T U r

N

31N aT U r V E Ta r EN r 7 2 0 11

Håll dig frisk med färgstark mat

Många svenska bär i våra trädgårdar och skogar är sanna hälsokurer, blåbär, tranbär, björnbär, hallon och jordgubbar. Forskning visar att blåbär stärker huden, skyddar ögonen, hjärncellerna och mot-

verkar demenssjukdomar. - De andra bären är minst lika nyttiga,

det är bara att forskningen har fokuse-rat på blåbär, säger Charlotte Erlanson-Albertsson. #

30 i to p p s o M s tä r k e r

i M M u n F ö r s va r e t :

Frukt & bär:

Slånbär1.

Nypon2.

Aromia, mörkt bär som liknar fläderbär3.

Rosenkvitten4.

Fläder5.

Björnbär6.

Blåbär7.

Lingon8.

Havtorn9.

Äpple10.

Plommon11.

Vindruvor12.

Apelsin13.

Grönsakernas topplista:

Kål1.

Lök2.

Tomater3.

Gröna blad, såsom spenat, grönkål4.

Morot5.

Linser6.

Kikärter7.

Kryddväxter8.

Rotselleri9.

Baljväxter10.

Bästa fetterna:

Rapsolja1.

Olivolja2.

Mandlar3.

Nötter4.

Fet fisk5.

Linfröolja6.

Mjölkfett7.

Ofta förky ld?s å s k y D Da r D u D i g :

» Se till att få i dig protein från kyckling, lax, makrill, sill och linser som stärker immunförsvaret.

» Ät mycket av gröna grönsaker, till exempel purjolök, bönor, ärtor, spenat, sparris, samt lök och bönor.

» Frossa i frukt och bär.

» Dra ner på mjölken.

edan i förordet slår förfat-tarna fast att det finns jobbiga personer, sådana som ställer till problem för sina kolleger. Du möter egoisten, falskspe-

laren, glidaren, smitaren och några fler mindre tilltalande personligheter. Typer som alla kan relatera till på jobbet.

I handboken lär du känna igen de olika typerna och hur du ska hantera dem. Bo-ken väcker också tankar hos en själv. Hur beter jag mig på jobbet och hur uppfattas jag av mina kolleger?

TajTa orGaNisaTioNEr

Anders Wahlberg valde att fokusera på falskspelaren och smitaren. Salen var full-satt med chefer, som är medlemmar i Na-turvetarna eller DIK.

– När organisationerna blir tajtare med högre krav på samarbetsförmåga blir de här personerna synliga. Men ingen arbetsplats har råd med personal som inte sköter sitt jobb eller påverkar stämningen negativt.

Anders Wahlberg medger att man kan ha en dålig dag, men om beteendet återkom-

mer har det sin källa i behov av kontroll och makt, liksom ofta bristande självkänsla.

– Det kan yttra sig i att de motsätter sig förändring. Många har också dålig

insikt om sin egen kompetens och svag självkänsla.

Vilka är det då som drabbas av de job-biga kollegerna?

– De som har en tydlig moraluppfatt-ning och de som har extra behov av att bli sedda. Chefen, som ska ta de svåra samta-len och har ett ansvar för att verksamheten fungerar, blir särskilt utsatt.

lisTiG som EN räV

Om vi tittar lite närmare på falskspelaren. Vad utmärker den personen?

– Han eller hon är listig och sticker kni-ven i ryggen på dig när du minst anar det. Du känner igen honom på att han gör bort dig inför kolleger och får dig att framstå som mindre vetande. Klagomålen på dig och andra kopplas ihop med att ni inte tar ansvar.

De flesta känner säkert igen situationen där man som utsatt av falskspelaren tap-par självförtroende och kommer ur balans. Anders Wahlberg menar att det inte är ac-ceptabelt att utvecklingen i en organisation får hindras av en person.

– Ofta är det rutinerade personer som

l E d a r s k a p

Lär dig hantera falskspelare och andra jobbiga typerMingel, frukostmacka och möte med författare som berättar om sin senaste bok drar

folk. I september var det Anders Wahlberg som gästspelade på Leadership Friday i

Gamla stan. Jäkla människa är bokens träffande titel.

RT E x T o C h F o T o l a r s - E r i k l i l j E B ä C k

De jobbiga typerna blir synliga i tajta organi-sationer, enligt författaren anders Wahlberg.

N aT U r V E Ta r E32 N r 7 2 0 11

Lär dig hantera falskspelare och andra jobbiga typer

har varit med länge som upp-träder i skep-naden av falsk-spelare.

Hur ska man komma åt falsk-spelaren?

– Se till att prata sak istäl-

let för person. Konfrontera istället för att negligera. Ställ frågan direkt: ”Håller du med mig, du ger ett annat intryck.” I det läget måste falskspelaren lägga korten på bordet.

iNGEN aTT liTa på

Smitaren är en annan typ som kollegerna irriterar sig på. Du känner igen honom på att han är svår att lita på, kommer sent och går tidigt. Irritation uppstår när andra får jobba mer för att smitaren ska slippa. Det beteendet bottnar ofta i oin-tresse, men det förekommer också smi-tare som inte tar på sig uppdrag av rädsla för att deras kompetens inte räcker till.

– Då handlar det ofta om fel person på fel plats, där man får hitta andra sätt att jobba på eller att personen byter ar-betsuppgifter. Ställ krav på den som smi-ter av lathet eller ointresse.

dokUmENTEra oCh Följ Upp

I alla lägen gäller att dokumentera och följa upp personer som stör organisatio-nens utveckling.

– Många chefer gör inte det, utan litar på sin allmänna känsla. Jobbiga perso-ner är ofta experter på bortförklaringar. Även om du inte har nytta av dokumen-tationen direkt kan den komma till nytta senare.

33N aT U r V E Ta r EN r 7 2 0 11

t i p s på H u r D u

H a n t e r a r e n

J o B B i g p e r s o n

1. ta reda på om det verkligen är en jobbig person, vilken är min egen roll?

2. undvik mentalt underläge – var logisk och prata om sak istället för person.

3. tro inte att du kan trolla – ta tag i problemet och prata med dem.

4. Marginalisera dem och gör dem små.

5. Bredda perspektivet, fler än jag är drabbade.

6. Försök förstå typen, varför beter han sig så?

7. informera, vilket inte är lika med skvaller.

8. Förstärk det positiva, hitta saker de gör bra.

9. ta hjälp.

9Beställ boken från liber.

på g å n g– för chefer och projektledare

B U B B E l oCh d E BaTT

20 oktober kl 17.00 på Hilton Hotell, Stockholm

NäTVE r k sTräFF

10 november, hotell Mayfair, Malmö

lEad E r s h i p Fr i day

Det lilla extra – Om drivkrafter I ar-betslivet

7 oktober lund

21 oktober stockholm

28 oktober göteborg

läs mer: www.naturvetarna.se/chef

Andra typer som det finns beskriv-ningar på i boken manipulatören, mar-tyren, den fullkomlige, mobbaren, tids-optimisten och glidaren.

Ta dig gärna en funderare på om du passar in i någon av beskrivningarna. #

Författarna:

anders Wahlberg, arbetar som leg psykolog,

främst inom organisation och arbetsmiljö.

mattias lundberg, leg psykoterapeut, forskar

om personlighet och stress i arbetslivet vid

Umeå universitet.

N aT U r V E Ta r E34 N r 7 2 0 11

Hur ska jag motivera mina medarbetare?Direkt efter semestern är vi alla lite svårstartade. Men nu har snart halva hösten gått och jag märker att flera av mina medarbetare inte alls har samma driv och motivation som tidigare. Hur ska jag få dem att leverera igen?

Hälsningar anders

Semester är en tid för återhämtning och eftertanke. Vi har alla haft möjlighet att fun-dera på vad vi arbetar med, om jobbet är rätt eller om man kanske vill göra något helt annat i livet . Möjligen kan det vara vad du ser just nu. För dig som chef är det viktigt att inse att du inte kan motivera dina med-

arbetare . Varje medarbetare måste hitta sin egen motivation. Förhoppningsvis brinner de för arbetsuppgifterna eller så är drivkraften att få lön varje månad.

Som chef kan du samla dina medarbe-tare och göra något trevligt tillsammans för att få ihop arbetslaget. Men framförallt att tillsammans med dem gå igenom målen för verksamheten. Som chef är du ledare och det är du som skall tala om vart är ni på väg och vad ni skall uppnå tillsammans. Det kan låta enkelt, men verksamhetens mål är inte alltid självklart för alla.

Verklig motivation i arbetet skapas när dina medarbetare tycker att det ni gör är viktigt och angeläget. Det är bra om du har möjlighet att följa upp mötet med individu-ella utvecklingssamtal där varje medarbe-tare formulerar sina mål. Kanske har nå-gon kommit på nya saker som ni kan göra eller något som kan förbättras. Sommaren

kan generera många nya kreativa tankar som du som chef kan ha nytta av . Bra ut-vecklingssamtal med individuella mål är en god grund för uppföljning av lönesamtalet.

Vill du veta mer om drivkrafter i arbetet får du inte missa Leadership Friday i höst. Då presenteras boken Det lilla extra av fil.dr Ulrika Lundberg. Den handlar om hur medarbetares olika drivkrafter påverkar ar-betet och hur du som chef kan agera för att få ut det mesta och det bästa för verk-samheten. Vad kännetecknar en A-män-niska, varför blir vissa människor utbrända

och vad är egentligen flyt i arbetet, är några frågor som ställs i boken.

C H E F S F r å G A N

och vad är egentligen flyt i arbetet, är några frågor som ställs i boken.

Elisabet Engdahl Linder

Chefombudsman Naturvetarna

elin lundström,vd och kravana-lytiker på it-fö-retaget Decuria

1. Intressant om-råde och lätt att känna igen sig. Jag tar med mig insikten om att

vrida tillbaka till sakfrågan och inte fastna i personfrågan vid konflikter. Tar också boken med mig hem.

2. Det är första gången jag går på Leadership Friday, vilket gav mersmak.

1. vad tar du med dig hem?

2. varför kom du hit?

forts. från föregående sida.Magnus stark, sekreterare för jordbruks-avdelningen, ksla

1. Hos mig väcktes tankar om vilka typer jag själv går

igång på och hur de påverkar resul-taten i olika arbetsgrupper. Rådet att det inte är jag som är problemet tog jag också med mig.

2. Nyttigt att möta andra ledare un-der avspända former, man får nya tankar både av föreläsarna och un-der minglet.

inga-stina ödmark, teamleader på srCra

1. Viktigt att våga diskutera ämnet. Det är slående hur konflikträdda många är, men när personliga beteen-den tas fram öga mot öga på ett positivt sätt finns det möjligheter att lösa störande mo-ment.

2. Det är inspire-rande att ta del av kunskaper om ledarskap som utvecklar mig, både i jobbet och privat.

35N aT U r V E Ta r EN r 7 2 0 11

k a r r i ä r

vad vill kunderna ha av dig?– Ofta är det ak-tiva lantbrukare och skogsägare som står inför en investering i ma-skiner, byggnader eller mark. Jag ger goda råd och gör kreditvärderingar. Värdesäkring av

EU-bidrag och spannmålshandel vill kunderna också ha hjälp med, liksom skogskonton efter avverkning.

Hur fungerar skogskonton?– Det är ett sätt att fördela inkomsterna över en längre tid, max tio år, efter en avverkning. Pengarna beskattas först när man tar ut dem, på så sätt sänks marginalskatten.vad händer med fastighetspriserna?– Priserna har pekat uppåt en längre tid, men nu tror man på en avmattning utan att priser-na dippar. När börsen skakar och det råder finansiell oro så uppfattas jord och skog som en säker tillgång.

vilka är köparna?– Det är svårt att etablera sig som ny på marknaden. De flesta köpare är grannar som

vill utöka sitt förvärv eller komplettera med skog om man är jordbrukare. Söder om Mot-ala, där vi har kontoret, finns en av landets bästa jordar. Norrut dominerar skogen.

trivs du bra?– Det känns riktigt bra efter en dryg månad, både med kunder och kollegor. Jag fattade ett ganska snabbt beslut när jag lämnade LRF Konsult för det här jobbet. Det ångrar jag inte.

vilken hjälp fick du av naturvetarna?– Jag skulle haft ett karriärsamtal, men job-bet kom före. Nu känns det bra att ha samtalet innestående. Jag kommer att behöva ett boll-plank även om jag inte har några planer på att byta jobb. Tror det är bra att få struktur på sin karriär av en professionell person utifrån och få koll på sina styrkor och svagheter. lel

Magnus håller kunderna på gott humörSkog och åkermark uppfattas som en säker hamn när börsen skakar. Efter flera

goda år är en avmattning av priserna på gång, enligt skogsmästare Magnus

Bäck, som är kundansvarig inom skogs- och lantbruk på Danske Bank.

p å N y T T j o B B

Edit ErikssonMiljöutredare på Vectura Consul-ting AB.tidigare jobb: Miljöinspektör på

miljökontoret i Uppsala.utbildning: Mark-/växtagronom, SLU.

mårten svenssonSkogsförvaltare på Skogssällska-pet i Jönköping. tidigare jobb:

Assisterade på Södra skogs-ägarna under sommarledigheten.utbildning: Nyexad jägmästare.

anne CarnwallForskningssam-ordnare på Aka-demin för hälsa, vård och välfärd på Mälardalens

högskolautbildning: Disputerad i medi-cinsk biokemi.

linda sahlin Kvalitetsansva-rig controller på kostenheten, Falu kommun. utbildning: Ny-

exad Leg.dietist.

linn knutmejerMiljöhandläggare, Förorenade

områden på Länsstyrelsen i Stockholms län.utbildning: Kandidatexamen i geovetenskap, Stockholms uni-versitet.

jonas kallinKonsult hos det nystartade IT- fö-retaget Agima. tidigare jobb: Sweco Position.

utbildning: Skogsmästare.

paal ahnfeltGeofysiker vid Boliden mineral AB.tidigare jobb: Sommarjobb som

geofysiker i Boliden och vid Tara Mines Ltd på Irlandutbildning: Kandidat i struktur-geologi och master i marin geo-fysik, Stockholms universitet.

Tobias johansson Handläggare inom kompe-tensförsörjning och utbildning på Livsmedels-företagen (Li).

tidigare jobb: Livsmedelsin-spektör på miljöförvaltningen i Stockholm. utbildning: Miljö- och hälso-skyddsprogrammet vid Umeå universitet.

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@natur vetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv. HAr Du oCkSå Nytt jobb

F l E r p å N y T T j o B B

Magnus Bäck

N aT U r V E Ta r E36 N r 7 2 0 11

Vi söker en

Miljövårdsdirektöroch chef för miljövårdsenheten

Sista ansökan är den 17 oktoberFör mer information www.lansstyrelsen.se/halland

Den nationella forskarskolan i naturvetenskap matematik och teknik och dessa ämnens didaktik, LicFontD, är ett samarbete mellan nedanstående 13 lärosäten. Forskarskolan erbjuder 30 forskarutbildningsplatser (till licentiatexamen) för yrkesverksamma lärare och förskollärare. I tjänsten ingår 20 % undervisning på skolan och 80 % forskningsstudier. För närmare information om förutsättningar och krav, se www.regeringen.se/sb/d/14484. För information om ansökan, de inriktningar de olika lärosätena erbjuder, krav samt ansökningshand-lingar, se www.isv.liu.se/fontdSista ansökningsdatum 2011-11-03Linköpings universitet (LiU)Kontakt: Lena Tibell, lena.tibell@liu.se, Thomas Ginner, thomas.ginner@liu.se

Högskolan i Kristianstad (HKr)Kontakt: Andreas Redfors, andreas.redfors@hkr.se (NaTk), Kristina Juter, kristina.juter@hkr.se (Ma)

Malmö högskola (Mah)Kontakt: Margareta Ekborg, margareta.ekborg@mah.se

Karlstads universitet (KaU)Kontakt: Shu-Nu Chang Rundgren, shu-nu.chang-rundgren@kau.se, Niklas Gericke, niklas.gericke@kau.se

Mälardalens högskola (MDH)Kontakt: Peter Gustafsson, peter.gustafsson@mdh.se (naturvetenskap och teknik), Andreas Ryve, andreas.ryve@mdh.se (ma)

Umeå Universitet (UmU)Kontakt: Mikael Winberg, mikael.winberg@matnv.umu.se

Linnéuniversitetet (Lnu)Kontakt: Inger Edfors, inger.edfors@lnu.se

Mittuniversitetet (MiU)Kontakt: KG Karlsson, kg.karlsson@miun.se

Högskolan i Gävle (HiG)Kontakt: Annica Gullberg, agg@hig.se

Högskolan i Halmstad (HH)Kontakt: Pernilla Nilsson, pernilla.nilsson@hh.se

Lunds universitet (LU)Kontakt: Ann-Marie Pendrill, ann-marie.pendrill@fysik.lu.se

Göteborgs universitet (GU)Kontakt: Anita Wallin, anita.wallin@ped.gu.se

Luleå tekniska universitet (LTU)Kontakt: Monica Johansson, monica.johansson@ltu.se

�� forskarutbildningsplatsertill Nationella Lic-forskarskolan, LiC-FontD. ”Lärarlyftet”

Läs mer om tjänsten och ansök på vår webbplats.

Vattensamordnarewww.vattenorganisationer.se/hjalmaren

HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND SÖKER EN

MILJÖINSPEKTÖRERNu söker Miljökontoret två miljöinspektörer som vill vara med och stimulera till en hållbar ekologisk utveckling med god hälsa och miljö för alla som vistas och verkar i Malung-Sälens kommun.

Hos oss finner du Sälenfjällen, som gör oss till Nordens största vinterturismkommun, vilket skapar förutsättning för utvecklande och stimulerande arbetsuppgifter.

Läs mer på www.malung-salen/Kommunen/Lediga jobb Välkommen med din ansökan!

37N aT U r V E Ta r EN r 7 2 0 11

Då nuvarande befattningshavare snart går i pension, söker vi en ny Verkställande Redaktör till Physica Scripta, en internationell, vetenskaplig fysikalisk tidskrift som utges av Kungl. Vetenskapsakademien i samarbete med fysikersamfunden och vetenskapsakademierna i de nordiska länderna. Redaktören ansvarar för den vetenskapliga granskningen av material och innehåll samt svarar för de löpande kontakterna med förlaget. Du innehar även det övergripande budgetansvaret för Physica Scripta. Tjänsten är placerad vid Kungl. Veten-skapsakademiens kansli i Stockholm, men innebär en del resor och internationella kontakter.

Vi söker dig som har erfarenhet av vetenskaplig pu-blicering inom det fysikaliska området – antingen som redaktör eller som ”sub-editor”. Du måste kunna tala och skriva både svenska och engelska flytande på relevant vetenskaplig nivå samt ha erfarenhet av att bearbeta vetenskapliga texter. Vidare måste du ha mycket god samarbetsförmåga, vara diplomatisk samt ha ett visst mått av integritet. Som person är du utåtriktad, struktu-rerad och har bra sinne för affärer. Vi kräver att du är dis-puterad inom fysik. Du bör också vara en dokumenterat duktig administratör samt ha goda grundkunskaper i

ekonomi. Du bör vara väl förtrogen med forskningen inom fysik både nationellt och internationellt.

Intresserad? Ring 08-744 16 60 och tala med Zlatko Kotevski på Tresurs Företagsutveckling, som hjälper oss med rekryteringen. Du kan också tala med akademiråd Per Hedenqvist, tfn: 08-673 95 95. Facklig kontaktperson är Cecilia Herbst, tfn: 08-673 9619.

Märk din ansökan med ”Redaktör Physica Scripta” och skicka helst e-post; zlatko@tresurs.se. Alternativt kan du skicka din ansökan till: Tresurs, WTC, Box 703 96, 107 24 Stockholm.Vi vill ha din ansökan senast 2011-10-17.

Arbetstid/Varaktighet: Tillsvidareanställning med ca 50 % tjänstgöringsgrad. Vi tillämpar sex (6) månaders provanställning. Tillträde, 1 januari 2012. Lön enligt avtalSkicka gärna ansökan så snart som möjligt då intervjuer sker löpande.

Verkställande Redaktör till Physica Scripta

Naturvetarna söker dig som vill arbeta med naturvetare och deras arbetsgivare inom life science. I korthet ska du:

» ha verksamhetsansvar för avtalsområdet Industri och kemi

» ge rådgivning till och utveckla medlemmarna och branschens villkor

» ansvara för avtalsförhandlingarna inom IoK, men även självständigt sköta förhandlingar för enskilda medlemmar

» arrangera och medverka i fackliga utbildningar och andra aktiviteter för medlemmarna

Vi söker dig som vill verka för utvecklingen av branschen och dess villkor i Sverige. Du får gärna ha erfarenhet från det här området.. En positiv och serviceinriktad inställning till medlem-marna är en förutsättning för arbetet. God pedagogisk förmåga och välstrukturerat arbetssätt är viktigt. Som person är du prestigelös, engagerad och kommunikativ. Du måste också ha hög integritet.

Vi vill ha din ansökan senast den 25 oktober 2011. Obs! förlängd ansökningstid.

Naturvetarna är ett Saco-förbund som vill ge medlem-marna möjlighet att växa på arbetsmarknaden, både som individer och i grupp. Läs mer om Naturvetarna på www.naturvetarna.se

ENGAGERAD OMBUDSMAN MED FOKUS PÅ LIFE SCIENCE

FÖR M E R I N FOR MATION:

Bo Seving, chef Arbetsliv och juridik, 08-466 24 28, 0733-66 24 28 eller Elba Rubilar-Abreu, ordförande Saco föreningen, 08-466 24 74, 0733-66 24 74

S P A N A R I N

N AT U R V E TA R E38 N R 7 2 0 11

S P A N A R I N

M AT L AG N I N G

Ljus i vintermörkretDet är lätt att låta matlagningsinspira-tionen gå i vinterdvala när sommarens alla färska delikatesser är ett minne blott. Men Mats-Eric Nilsson, alias ”Den hem-lige kocken” vill få oss på andra tankar. Sedan flera år tillbaka slåss han i böcker och dagspress mot halvfabrikat, tillsat-ser och drivhusgrönsaker. Och nu lovar han Smakernas återkomst för den som vågar laga mat efter råvarornas säsong. Rotmos och kåldolmar i all ära, men på vinterns meny står karamelliserad lök, palsternacks chips, vildsvinskorv, blåmuss-

lor med veteöl och kanske en och annan smulpaj med rödbetor eller frisk kula morotsglass som avslutning. HM

Läs mer: www.ordfront.se

I N S P I R AT I O N

Säg ja till roligare vardagVisslar du när du går till jobbet eller när du går hem? frågar Thomas Lundqvist i Ja! 2011. Han är en av tolv coacher och inspiratörer som pep-par läsaren, enligt samma koncept som i fjolårets förlaga. Tillsammans berättar de hur du skapar positiva minnen av framtiden, hur du kan sätta i system att berömma dina kollegor, hur du kan bli expert på just ditt jobb eller se dig själv som en nybörjare – vad som helst som får dig att börja vissla på vägen till jobbet. Själv skrattade jag så att jag började gråta redan under läsningen – åt säljgurun Per Langes ögonöppnande möte med en indisk guru av det mer andliga slaget.

Läs mer: www.soderpalm.se

KO M M U N I K AT I O N

Saknar du bredband?På landsbygden saknar många fortfarande tillgång till snabb in-ternetuppkoppling. Nu finns en chans att påverka telebolagens utbyggnad av fjärde generationens mobilnät, 4G eller LTE, Long Term Evolution. Post- och telestyrelsen har öppnat en lista, där alla som saknar bredband kan skriva upp sig. Listan kommer sedan att överlämnas till de bolag som ska bygga ut sina nät. Gå in på Post- och telestyrelsens hemsida och klicka dig fram till listan via flikarna ”Internet” och ”Bredband”. HM

Läs mer: www.pts.se

VÄ R LD E N I E T T K L A S S R U M

Plugga vid MIT – från soffhörnan

Har du någon gång drömt om att plugga vid MIT? Än är det inte för sent. Uppsala teknolog- och na-turvetarkår tipsar på sin webbplats om att du kan följa prestigeuniver-sitetets föreläsningar på Youtube och ta del av anteckningar och tentor på MIT Open Course Ware. ”My life is in teaching. To have a chance to do that with a world

audience is just wonderful”, säger matematikprofessorn Gilbert Strang i ett citat på sajten.

Läs mer: www.ocw.mit.edu, www.utn.se

En guldgruva för kalenderbitaren. Men även andra har nytta av Jord-bruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900. Ingen har väl undgått de enorma förändringar som de gröna näringarna har genomgått under de senaste hundra åren. Vi har gått från ett land där i stort sett alla var bön-der till att några få procent är sysselsatta inom jord- och skogsbruket, men den brukade arealen har inte minskat mer än marginellt. Med dia-

gram och kartor får man en tydlig bild av till exempel stormfälld skog under seklet, gran-barkborrens framfart och fördelningen av de fyra sädeslagen på våra åkrar. Det kanske mest iögonfallande är mjölkkornas av-kastning. Från strax under 2000 kg per ko och år i seklets början till 8000 kg hundra år senare. I motsvarande grad har antalet kor minskat.Kungl. Skogs- och Lantbruksakade-mien, KSLA och Sveriges nationalatlas står bakom den fullmatade boken. LELHundra år av produktion.

senaste hundra åren. Vi har gått från ett land där i stort sett alla var bön-

gram och kartor får man en tydlig bild av till exempel stormfälld skog under seklet, gran-barkborrens framfart och fördelningen av de fyra sädeslagen på våra åkrar. Det kanske mest iögonfallande är mjölkkornas av-kastning. Från strax under 2000 kg per ko och år i seklets början till 8000 kg hundra år senare. I motsvarande grad har antalet kor minskat.Kungl. Skogs- och Lantbruksakade-

Hundra år av produktion.

Jordbruk

och skogsbruk

i Sverige sedan år 1900 Temaredaktör: Ulf Jansson är Fil. Dr i

kulturgeografi vid Stockholms universitet.

Jordbruk och

skogsbruk

i Sverige sedan år 1900

Jordbruk och skogsbruk i Sverige sedan år 1900

Sedan år 1900 har mycket förändrats inom jordbruk och skogs-

bruk. Det har varit ett på många sätt dramatiskt århundrade

vad gäller exempelvis arbete, teknikutveckling, produktion

och landskapsförändringar. Detta speglas i atlasen i form

av kartor, diagram, fotografier och text. Genom att studera

flygbilder och kartor från olika tidsperioder kan man följa de

areella näringarnas utveckling. Flygbilden ovan från 1989 och

kartutsnitten från 1884–92, 1966 samt 2010 visar alla samma

område över Askersby sydväst om Sunne i Värmland. Bebyg-

gelsen som återfinns längs landsvägen mellan åkermarken och

skogen har förändrats, bland annat har ekonomibyggnaderna

på de kvarvarande jordbruken blivit större. Vissa mindre fastig-

heter har försvunnit sedan mitten av 1900-talet och en del

byggnader har styckas av från jordbruksfastigheter för att bli

bostadshus. Åkermarken i gult är relativt konstant under dessa

120 år, då det i huvudsak är bördiga sedimentjordar med bra

bonitet som brukas i detta område.

Sveriges Nationalatlas (SNA) är ett bokverk som

presenterar landet i kartor, text och bild.

SNA finns även på Internet www.sna.se

I serien ingår:

S V E R I G E S K A R T O R

S K O G E N

B E F O L K N I N G E N

M I L J Ö N

J O R D B R U K E T

I N F R A S T R U K T U R E N

H A V O C H K U S T

S V E R I G E I V Ä R L D E N

K U L T U R L I V , R E K R E A T I O N O C H T U R I S M

A R B E T E O C H F R I T I D

K U L T U R M I N N E N O C H K U L T U R M I L J Ö V Å R D

B E R G O C H J O R D

K U L T U R L A N D S K A P E T O C H B E B Y G G E L S E N

K L I M A T , S J Ö A R O C H V A T T E N D R A G

I N D U S T R I O C H S E R V I C E

V Ä X T E R O C H D J U R

S V E R I G E S G E O G R A F I

A T L A S Ö V E R S K Å N E

F O L K H Ä L S A O C H S J U K V Å R D

V Ä S T R A G Ö T A L A N D

S T O C K H O L M – M Ä L A R R E G I O N E N

S P R Å K E N I S V E R I G E

J O R D B R U K O C H S K O G S B R U K I S V E R I G E

S E D A N Å R 1900

B E R G S B R U K – G R U V O R O C H M E T A L L -

F R A M S T Ä L L N I N G

Förlag: Norstedts Förlagsgrupp AB

Försäljning: Kartbutiken,

Vasagatan 16, 111 20 Stockholm

Tel: 08-202 303 Fax: 08-202 711

E-post: kartbutiken@kartbutiken.se

Redaktion: Leif Wastenson, chefredaktör

Pär Aspenberg huvudredaktör för Jordbruk och

skogsbruk i Sverige sedan år 1900

Ulla Arnberg, bokredaktör;

Mathias Cramér, IT-redaktör

Sveriges Nationalatlas

Norstedts Förlagsgrupp AB

Box 2052, 103 12 Stockholm

Besök: Tryckerigatan 4

Tel: 08-769 89 38

E-post: info@sna.se

www.sna.se

Denna atlas har möjliggjorts genom en

framsynt donation till Kungl. Skogs- och

Lantbruksakademien i början av 1900-ta-

let från grosshandlaren Mortiz Fraenckel.

Han ville att medlen hundra år senare

skulle användas för att ta fram en atlas

över Sverige. Med hjälp av 342 kartor,

133 diagram samt 171 foton och 59 andra

illustrationer beskriver atlasen det drama-

tiska århundrade som varit.

Mekanisering, motorisering, växtför-

ädling, kemiska bekämpningsmedel, ny

kunskap på många olika plan, en föränd-

rad ekonomi och politik m.m. har omfor-

mat jordbruket och skogsbruket. I början

av seklet stod människor och djur för det

mesta av arbetet och redskapen var enkla.

I skogen ersattes yxan med motorsåg

och sedermera av skördare som snabbt

fäller, kvistar och kapar ett träd. Modern-

iseringen av jordbruket har fått lika stor

betydelse. Gårdar som förr krävde stora

skaror av arbetare som statare, torpare,

mjölkerskor kan nu med hjälp av förbrän-

ningsmotorer och mjölkmaskiner skötas

av ett fåtal personer.

De areella näringarna förser oss med

livsmedel, energi, byggnadsmaterial och

papper. Produkter som är väsentliga i

vårt dagliga liv. Dagens markanvändning

och dess förändringar inom jordbruk och

skogsbruk sätts in i ett historiskt perspek-

tiv i denna atlas.

Omslagets framsida: Alf Linderheim/IBL

Häggvik söder om Nordingrå, Ångermanland.

Omslagets baksida: Foto Jan Norrman/RAÄ.

Karta t.v. Konceptkartan till ekonomisk karta,

Värmlands län, bladet Rottneros 80:16, 1884–92.

Karta upptill t.h. ekonomisk karta, 1966, RAK.

Karta nedtill t.h. Fastighetskartan, 2010 Lantmäteriet.

0_jord_skogsbruk_omslag_ht.indd 1

2011-03-18 15.32

Läs och bli en kul typ.

H I S TO R I A

Jord- och skogsbruket i backspegeln

Häng med den som kan!

Full koll på kålen!

39N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 11

Inför avtalsrörelsen har LO vädjat till Jante. Men löneskillnader är bra för Sverige.

På försommaren kom LO med rapporten Sy-nen på löner och löneskillnader. De intervjuade fick sätta lön på tio yrken. De flesta tyckte att alla borde tjäna ungefär lika mycket. Framför allt ska de som tjänar mycket – civilingenjörer, läkare och försäljningschefer – ha betydligt min-dre betalt än idag.

Drygt 76 procent av alla anställda anser att da-gens löneskillnader är för stora, 17 procent att de är lagom. Bara två procent tycker att de är för små. De flesta vill att de lägst betalda ska ha 55 procent av lönen för de bäst betalda yrkena.

SCB frågade vad som är en rimlig lön. De till-frågade pressar samman månadslönerna för nio av de tio yrkena från 22 800 kr för kassörskor till 39 000 kr för läkare. Bara en ”verkställande direktör på ett stort bolag (exempelvis Ericsson eller Handelsbanken)” kan få markant mer – 97 400 kr …

Folksjälen talar. Sverige är ett egalitärt sam-hälle. Den svenska lönestrukturen är mer sam-manpressad än i andra OECD-länder. Det lig-ger något fint i det: Vi har nog en större respekt för de flesta olika slags arbeten än man har i många andra länder. Men reaktionerna har ock-

så andra sidor. Hur klok vore en så långt driven utjämning?

Redan med dagens löneskillnader har Sverige problem. Utbildning lönar sig betydligt sämre än i många andra europeiska länder.

Vem ska utbilda sig, förkovra sig i sitt yrke och ta ansvar, om utbytet blir ännu sämre? Den som lagt några år på utbildning måste få bättre betalt för att inte förlora på det. Många yrken – lärare, sjukgymnaster, bibliotekarier – tjänar mindre under livet än om de tagit jobb direkt ef-ter gymnasiet. Biologer skulle behöva arbeta till 68 års ålder för att komma upp i samma livslön. Om LO-enkäten blev vägledande för framtidens löneutveckling skulle det göra ont värre. Om fär-re utbildar sig till skola, vård och omsorg drab-bar det även LO-medlemmarna och deras famil-jer. Och vart ska näringslivets förnyelse ta vägen utan uppslagsrika forskare?

För den ekonomiska framtidens skull vore det bra om våra jämlikhetsideal blev mer konstruk-tiva och dynamiska. I LO-enkäten talar Jante:

ingen ska tjäna mer än jag gör. Men vore Jante amerikan skulle han kanske snarare fråga: Hur ska jag kunna tjäna lika mycket som han?

Den frågan borde bli svensk. Löneskillnaderna blir lättare att tåla, om rörligheten ger fler möj-lighet att klättra och komma ifatt. Om vi skapar mekanismer som gör det enklare för människor att byta bana mitt i livet – obligatoriska omställ-ningsförsäkringar? – skulle Sveriges jämlikhets-längtan kunna bli en mäktig hävstång.

I själva verket vore det att bejaka något som egentligen är mer svenskt än amerikanskt, fast-än vi förtränger det. Den sociala rörligheten är större i Sverige än USA, åtminstone mellan ge-nerationerna. Med större lönepremier för ansvar

och utbildning skulle motiven öka för att för-kovra sig även inom ge-nerationerna. Då skulle vi ha bättre råd med våra ideal.

GUNNAR WETTER-BERG , samhällspolitisk chef på Saco

BIOLOGER SKULLE BEHÖVA ARBETA

TILL 68 ÅRS ÅLDER

G Ä S T K R Ö N I K A N

LÄS PÅ WE B B E N OM VAD SOM ÄR PÅ GÅNG

FÖR NATU RVETAR E. DU KAN SJÄLVA T I PSA OM

SPÄN NAN DE SE M I NAR I E R, MÖTE N OCH AN NAT.

W W W. N AT U R V E TA R N A . S E

Vad är rimlig lön?

2011Skogskonferensen1 december

Folkets Hus, Umeå

Mer information, program, pris och anmälan: www-conference.slu.se/skog2011

Välkommen till årets skogskonferens! Nya träd i skogen – exoter och GMO?

Datum: 1 december 2011

Plats: Folkets Hus, Umeå

Foto

: Sko

gfor

sk/L

ars

Ryt

ter

N AT U R V E TA R E40 N R 7 2 0 11

Kunskap och nytta!Köp SKOGENs handböcker – de ger dig idéer och praktiska tips. Medlemmar i Föreningen Skogen får rabatt! Läs mer om böckerna och beställ i webbshopen på www.skogen.se. Frakt tillkommer.

Praktiska skötseltips!Planera avverkningen, hittarätt gallringsform, hur dulejer bort arbete och får ord-ning på ekonomin. 332 sidor.495 kr. Medlemspris 395 kr.Pris inkl moms.

Ta ut svängarna!Boken ger praktiska tips.Lite tokiga idéer som kanförgylla din skogliga vardag.Sköt skogen på det sätt dudrömmer om! 71 sidor. 140 kr. Medlemspris 90 kr. Momsfri.

Snabbstart!Som ny skogsägare får dukoll på de 57 orden så duvet vad skogsbruk går ut på. Då är du igång. 115 sidor. 130 kr. Medlemspris 99 kr.Momsfri.

Bättre virkesaffärer!Bli en bättre förhandlare,välj rätt affärsform, lär digmer om hur virkesmarkna-den fungerar. 95 sidor. 260 kr. Medlemspris 230 kr.Momsfri.

Box 1159, 111 81 STOCKHOLM • 08-4121500 • info@skogen.se • www.skogen.se

Utlysning av Axel Adlers fondStipendium kan sökas för:» studier inom lantbruks- och livsmedels- området, egna kortare studieresor

» projekt som är till gagn (kunskaps- mässigt) för svenskt lantbruk och livs- medelsproduktion

Stipendiet kan endast sökas av medlemmar i Naturvetarna. Det totala stipendiebeloppet uppgår till 100 000 kronor vilket kan uppdelas på ett eller �era stipendier.

Ansökan ska vara Agronomförbundets ord-förande tillhanda senast den 31 oktober 2011 och görs på särskild blankett.

Ansökan skall innehålla en redogörelse för vad de ansökta medlen ska användas till, delta-

gare, resmål, projekt, beräknade kostnader samt eventuella andra sökta stipendier. Efter fullgjort projekt/resa ska en redogörelse inlämnas.

Denna kan komma att publiceras i tidningen Agronomen och/eller i tidningen Naturvetare.

Skicka ansökan med e-post till ordf@agronomforbundet.se eller Agronomförbundet, c/o Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka.

Mer information och ansökningsblankett �nns på vår hemsida, www.agronomforbundet.se

41N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 11

Hur ska energi lagras och distribueras i framtiden? Forskningen kring nya, miljövänliga och billiga material för batterier till el- och hybridbilar är ett av många exempel på forskningsexcellens vid Uppsala universitet. Gemensamt för våra satsningar är att omsätta forskningens resultat till reell nytta – därför tillvaratas våra ingenjörers och naturvetares drivkraft vid Entreprenörsskolan och Masterprogrammet i industriell ledning och innovation. Läs mer om engagerade studenter och forskare i nya Drivkraft.

LEVE BATTERIET!

BESTÄLL DRIVKRAFT PÅ TEKNAT@UADM.UU.SE

N AT U R V E TA R E42 N R 7 2 0 11

4 doktoranderDjurs och människors hälsa och välfärd är mycket tätt samman länkade. Att leva nära djur ger mätbart positiva effekter på människors välbefinnande och livskvalitet. Vissa av våra djur delar vår miljö och livsstil i så hög grad att de drabbas av samma typ av livsstilssjukdomar som vi. Studier av djurens sjukdomar ger information som inte bara kommer djuren tillgodo, utan som också är viktiga inom komparativ medicin för forskning på motsvarande sjukdomar hos människa.

I arbetet för god hälsa och välfärd för djur och människor gör SLU inom sitt fakultetsövergripande framtidsprogram Framtidens djurhälsa och djurvälfärd en satsning på:

LIVSSTIL – påverkan på hälsa och välfärd

Inom denna satsning utlyses nu fyra doktorandtjänster med ämnesmässig anknytning till varandra och med goda möjlig-heter till interdisciplinära samarbeten.

• Diabetes hos katt, ref nr 3035/11

• Stress hos katt, påverkan på beteende och infektions-sjukdomar, ref nr 3036/11

• Metabolt syndrom hos häst, ref nr 3037/11

• Inflammation hos hund och kopplingen till fetma och tarmflora, ref nr 3038/11

Sveriges lantbruksuniversitetFramtidens djurhälsa och djurvälfärd söker

Sista ansökningsdag: 14 november 2011.Fullständiga annonser finns på www.slu.se/lediga-jobbMer information: www.slu.se/framtidensdjur

Linnéuniversitetet söker

Universitetslektori miljövetenskap med inriktning mot djurskydd

Universitetslektori miljövetenskap

Läs mer om anställningarna på Lnu.se

Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi �nns i Kalmar och Växjö med 35 000 studenter och 2 000 anställda.

www.vgregion.se/jobb

NU-sjukvården

CytodiagnostikerOmråde Diagnostik, Patologkliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan

Heltid. Tillsvidare. Tillträde enligt överenskommelse.

Ref.nr: 2011/1745

Upplysningar: Avdelningschef Mariette Styrenius, tfn 0520-918 85.

Sista ansökningsdag: 2011-10-21.

Vi söker nya medarbetare

43N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 11

M E D l E M s N y T T

Agronomer, geoveta-re och biomedicinska analytiker. Det är exem-pel på grupper inom Na-turvetarna som har or-ganiserat sig i professi-onsföreningar. Naturve-tarna gör nu en satsning på deras viktiga arbete.

A R B E T s M A R K N A D Natur-vetarna har 12 professionsför-eningar. Samtliga föreningars styrelser har blivit inbjudna till ett möte med förbundsord-förande Madelen Nilsson och Klara Rapp, verksamhetsan-svarig för professioner på Na-turvetarna.

– Det här är första steget i en process för att få ett ännu bätt-re samarbete mellan alla delar inom Naturvetarna, säger Ma-delen Nilsson. Vi diskuterar vik-tiga frågor för professionsfören-

ingarna och deras verksamhet.Professionsföreningarna är

en viktig länk utåt för Natur-vetarna. De har kunskap om och är insatta i situationen på arbetsmarknaden för sina res-pektive professioner.

– Professionsföreningarna gör Naturvetarna starkare, sä-ger Klara Rapp.

Tillsammans med profes-sionsföreningarnas styrelser och Madelen Nilsson ska hon kartlägga professionsförening-arnas verksamhet och bygga

upp en sammanhållen struktur för deras arbete och det stöd de behöver från Naturvetar-nas kansli för sin utveckling på kort och lång sikt.

– Professionsföreningarna är en bra form att arbeta i för att utveckla yrket och natur-vetarnas professionsföreningar gör ett fantastiskt arbete idag, säger Madelen Nilsson. Vi vill stärka dem i deras arbete med att bilda opinion och påverka beslut som har bäring på na-turvetares arbetsmarknad. HM

Som medarbetare i Skellefteå kommun bidrardu till att få allt att fungera. Du är samhällsbyggare.

Ledigt jobb!

LivsmedelsinspektörReferensnummer 310Bygg- och miljökontoret, miljöavdelningenUpplysningar: Johanni Wellenius, miljöinspektör 0910-737671

Välkommen med ansökan senast 2011-10-14. Läs mer och sök jobbet på www.skelleftea.se/ledigajobb

betare i Skellefteå kommun bidrardu till att få allt att fungera. Du är samhällsbyggare.

Anders Camilla

LivsmedelsinspektörLivsmedelsinspektör Camilla

Hasan

Professionsföreningarna stärker naturvetare

NATU RVETAR NAs 12 PR oFE s s i oN s-F ÖR E N i N GAR

» Agronomförbundet

» Biomedicinska analytiker- föreningen

» Delförbundet Skogs- akademikerna

» Dietisternas Riksförbund

» Djurskyddsinspektörernas riksförening

» Ekoingenjörernas Riksförbund

» Geosektionen

» Miljö- och hälsoskydds- sektionen

» Naturbrukslärarförbundet

» Nutritionistföreningen

» Sektionen Sveriges Arbets- miljöinspektörer

» Svenska Sjukhusfysiker- förbundet

Madelen nilsson och Klara Rapp hjälper till att utveckla naturvetarnas professionsföreningar. Kansliets kontaktperson är Jeanette Duvert.

N AT U R V E TA R E44 N R 7 2 0 11

P I Lot FÖR nAtU RVEtAR nAS W E B B

namn: Jo-hanna Rösth

Uppgift: Kommunika-tör och webb-redaktör

Ålder: 27 år

Utbildning: Kandidat i miljövetenskap och ma-gister i journalistik

tidigare jobb: Informatör på Hud-dinge kommun

Går igång på: Att göra informa-tion på webben mer lättillgänglig och användarvänlig! Jag gillar att strukturera om, rensa, fixa och dona.

Bästa film: Cinema paradiso av Giuseppe Tornatore

Kåldolmar /glass

oM B U DS MAn M E D FoK US PÅ S Ko G E n

namn: Andre-as Jansson

Uppgift: Om-budsman Skog

Ålder: 35

Utbildning: Jägmästare

tidigare jobb: Virkesinköpare för Stora Enso Skog, medlemsansva-rig på Föreningen Skogen

Brinner för: Skog och människor!

trivs bäst: När jag och min fru och tre söner fixar på gården eller fikar i solen.

Äpple / kanelbulle

G E R GoDA RÅD I KAR R IÄR E n

namn: Ann Lundström

Uppgift: Kar-riärrådgivare

Ålder: 37

Utbildning: Filosofie Dok-tor i mikro-

biologi

tidigare jobb: Säljare inom Life Science på In Vitro, Nordic Biosite och senast Roche Diagnostics

Brinner för: Att kunna hjälpa andra.

Läser nu: Huvudjägarna av Jo Nesbø

Leda / hänga med

AnALYS E RAR nAtU RVE-tAR E S AR B EtS MAR K nAD

namn: Kristo-fer Jervinge

Uppgift: Utre-dare

Ålder: 36 år

Utbildning: Kandidat-examen med

statsvetenskap och nationalekonomi

tidigare jobb: Projekthandlägga-re på United Nations Development Programme (UNDP) i Jakarta, In-donesien, handläggare på Sida i Stockholm, administratör och se-nare utredare på kommunstyrel-sens kansli i Sundbybergs stad

Går igång på: Rättvisa, i alla dess former och att påverka så att män-niskor får det bättre!

Läser nu: ”Igelkottens elegans” av Muriel Barbery

Läsa / se film (det är så rogivande)

nya på naturvetarnas kansli

naturvetarna har nu parts-ställning i avtalen inom flera av KFO:s avtalsområden.

– Det här öppnar möjligheter för Naturvetarna att påverka villkoren för våra medlemmar på bland annat Folksam, Håll Sverige rent , Krav och OKQ8, säger Ramón Sánchez-Lövy, förhandlingschef på Naturve-tarna.

Det var den 13 september i år som Naturvetarna tillsammans med tolv andra akademiker-

förbund tecknade avtalet, som innebär att de nu uppträder ge-mensamt gentemot KFO.

– Akademikerförbunden är mycket nöjda över att ha teck-nat ett avtal som förtydligar samarbetet mellan förbunden tillsammans med en växande organisation som KFO, säger Ramón Sánchez-Lövy.

KFO är en arbetsgivarorga-nisation för kooperativa före-tag, ideella organisationer och folkrörelsen. LEL

naturvetarna ger tummen upp för satsningen på matematik i skolan. Värre i regeringens bud-get är nedskärningarna på SLU med totalt 110 miljoner kronor, som slår både mot grundutbild-ningen och miljöövervakningen. Illa också att man drar ner på energiforskningen i ett läge där Sverige borde växla upp.

Satsningar som går åt rätt håll är att man vill stärka kli-niska forskningen genom natio-nella kvalitetsregister. Att FoU-

avdragen för företag utvidgas och man inför möjligheter för privatpersoner att göra avdrag för gåvor till forskning är också positivt.

Naturvetarna kommer noga att följa utvecklingen på SLU och hur den kan påverka våra medlemmar. Vi kommer också att jobba vidare med att påverka regeringen i arbetet med nästa års forskningspolitiska propo-sition så att dessa frågor lyfts upp. tM

B RA M E D MAt tE LYF t, M E n DRÅP S LAG Mot S LU nY t t AV tAL oM PARtS StÄLLn I nG M E D K Fo

och användarvänlig! Jag gillar att strukturera om, rensa, fixa och

Cinema paradiso av

fikar i solen.

Äpple / kanelbulle

Läser nu: Nesbø

Leda / hänga med

45N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 11

M E D l E M s N y T T

Har du vägarna förbi Ar-landa? Passa på och se den nya utställningen ”För livet”. Den visar hur forskningen och sjukvår-den ska klara de utma-ningar som den globala hälsan står inför. Mats odell, som klippte ban-det, intygar att reger-ingen vill satsa på forsk-

ning och innovationer

F E s T l i G T Alla var där. Det var känslan när ”För livet” invigdes på Arlanda den 9 september.

– Det finns många utma-ningar för den globala hälsan. Utställningen, som pågår i tre år, visar att det finns hopp. Med fle-ra hundra tusen besökare per år når vi viktiga målgrupper, sa Ola Björkman vid Stockholm Upp-sala Life Science.

Naturvetarna, Samhällsför-laget och LIF står också bakom utställningen, som lyfter fram ny diagnostik och nya behandlingar.

PARADiGMsKiFTE

Arrangörerna bjöd också på ett spännande seminarium om till-ståndet för svensk life science. Man tog avstamp i boken Den oförlösta forskningen.

Först ut var den obotliga opti-misten Mathias Uhlén.

– Jag tror på ett paradgimskif-te, där vi går mot mer individu-ell och skräddarsydd behandling för att minska biverkningarna. Ett perfekt område för samarbe-te mellan akademi, industri och sjukvård, sa han.

Han menar att Sverige har många konkurrensfördelar nu när Asien kommer på bred front.

– Vi har våra biobanker med register där patienter kan följas under lång tid. Tack vare Science for life kan alla data analyseras

av bioinformatiker och IT-folk. På så sätt har den biologiska forskningen ändrat karaktär.

MiNDRE sVENsK

Östgöten och professorn Bertil Andersson var en frisk fläkt i de-batten från sin Singaporehorisont, där han är president på ett tekno-logiskt universitet.

– Forskningen är internatio-nell, snart är hälften av alla pu-blikationer ett samarbete mellan olika länder. Redan om två år har Kina gått om USA, sa han.

Singapore har gått från ingen-ting till toppen på tio år. Det finns en uttalad politisk satsning på ut-bildning, forskning och innova-tioner, med en generös budget.

– Det är en möjlighet och inget hot. De bidrar med ny kunskap, som svenska forskare kan dra nytta av. Det svenska forsknings-systemet måste bli mindre svenskt för att gynna Sverige.

UPP Till lANDsTiNGEN

Den kliniska forskningen var en fokusfråga i slutdebatten, där Mats Odell intygade att regering-en gör vad den kan för att stimu-lera den kliniska forskningen. Nu är det upp till landstingen och sjukvården att se till att något händer. Han lovade att ta en dis-kussion med berörda parter.

– Nästa höst lägger vi forsk-

ningsproppen, en innovations-strategi är på gång och en läke-medelsstrategi är tagen. Det gör

vi för livet och för att skapa nya produkter, som ger exportintäk-ter, sa Mats Odell. LEL

STIPENDIER 2012

Riksföreningen för Klinisk Cytologi

Riksföreningens stipendium à 15 000 krSista ansökningsdag 2011-12-31

Studerandestipendium à 5 000 krSista ansökningsdag 2012-02-29

Mer information på www.cytodiagnostiker.se

Det fi nns hopp ”För livet”

Under tre år pågår utställningen ”För livet” på Arlanda.

M E D l E M s N y T T

N AT U R V E TA R E46 N R 7 2 0 11

Arbetar du inom life sci-ence, skog, jordbruk eller trädgård? Vill du ha insyn i företagets verksamhet och en chans att påver-ka? Då kan Roma Uddin hjälpa dig att starta en lokal facklig förening för alla akademiker på din arbetsplats.

l o K A lT Molekylärbiologen Roma Uddin hade arbetat på Sangtec Molecular Diagnostics, senare Cepheid, i fyra år, när fun-deringarna på att starta en lokal akademikerförening tog form. Hon halkade in på ett bananskal.

– Jag visste egentligen inte vad det innebar. Jag trodde att jag bara skulle hjälpa till med att hål-la ett uppstartsmöte, och sedan blev jag vald till ordförande!

Företaget hade kollektivavtal och Roma Uddin tyckte att ar-betsvillkoren var schysta.

– Men vi märkte snabbt att det fanns saker att jobba med. Ofta har man inte så bra koll på vad som står i kollektivavtalet om till exempel extra lediga dagar, ar-

betstider och uppsägningstider.I våras, efter fem år som fack-

ligt aktiv, tog Roma Uddin klivet över till att arbeta fackligt på hel-tid. Nu hjälper hon till med att starta lokala akademikerfören-ingar på andra life science-före-tag samt företag inom lantbruk, djursjukvård och skogssektorn.

iNsyN i FÖRETAGET

Roma Uddin har redan varit med och dragit igång det fackliga ar-betet på Atos Medical i Skåne, och fler är på gång.

Det finns många fördelar med att ha en lo-kalförening på arbetsplatsen. Som medarbeta-re får man insyn i hur företaget styrs och bättre koll på budget, personalfrågor och kompetens-utvecklingsfrågor.

– Något som många inte kän-ner till är att om löneavtalet är ett processavtal,

kan det inte tillämpas fullt ut om man inte har en lokal represen-tant, säger Roma Uddin.

Men även arbetsgivare har fördelar av att det finns en lokal-förening. De får en bättre dia-log med personalen och slipper bland annat att ta kontakt med många olika fackförbund vid uppsägningar. De kontaktar då istället lokalföreningen, som i sin tur kan vända sig till förbunden för att få stöd.

– Man står aldrig ensam som lokalförening, utan har alltid för-

bundet i ryggen, säger Roma Ud-din. Det är särskilt viktigt vid in-dividärenden och uppsägningar.

Det händer att arbetsgivare hör av sig till Roma Uddin och hen-nes kollegor som arbetar med andra avtalsområden och vill att de ska hjälpa deras anställda att bilda lokala akademikerförening-ar. Andra arbetsgivare behöver tid på sig att uppskatta den fack-liga närvaron på arbetsplatsen. Inom life science-industrin är det till exempel vanligt att arbetsgiva-re inte sluter kollektivavtal.

– Det är många små avknop-pade företag och utländska ägare som tror att fackförbund är syn-dikalistiska och ska stå på barri-kaderna, säger Roma Uddin. HM

Roma hjälper dig starta lokalförening

Roma Uddin hjälper er att komma igång,

Vi ll D U sTARTA E N

AKAD E M i KE R FÖR E N i NG?

» Kontakta Roma Uddin eller någon av hennes kollegor som har hand om andra avtalsområden: roma.uddin@sverigesingenjorer.se

» Prata med dina kolleger – se till att alla är med på tåget!

» titta gärna in hos HR-chefen och berätta om era planer!

som första fackliga orga-nisation, gör Naturvetarna ett klimatbokslut över så-väl sina resor som sin för-brukning av el, värme och papper, inklusive tidningen Naturvetare. organisatio-nens klimatpåverkan ska kompenseras genom träd-plantering.

M i l J Ö – Naturvetarna företrä-der alltifrån klimatforskare och miljöstrateger till fysiker och

agronomer och det är naturligt att vi ligger i framkant, säger ordförande Madelen Nilsson.

Det var på Naturvetarnas kon-gress 2009 som idén föddes om ett klimatbokslut för förbundets verksamhet.

– Naturvetarnas medlemmar har stor kompetens på det här området och därför sänder beslu-tet en stark signal om vilken rikt-ning vi som samhälle måste välja om vi ska få en positiv utveckling framåt, säger Madelen Nilsson.

Naturvetarnas totala klimat-påverkan under 2010 från el, värme, tjänsteresor och pappers-förbrukning, inklusive förbun-dets medlemstidning ”Naturve-tare”, berkänas till 141 ton koldi-oxidekvivalenter.

PlANTERAR TRÄD

Nära hälften, 73 ton, är utsläpp från resor, och ytterligare 57 ton kommer från medlemstidningen.

Naturvetarnas styrelse har beslutat att klimatkompensera

verksamheten genom att investe-ra i trädplantering och organisa-tionen tittar nu på olika projekt i Afrika.

De träd som planteras kommer att ta upp den mängd koldioxid som motsvarar förbundets kli-matpåverkan under 2010.

Samtidigt som Naturvetarna nu klimatkompenserar sin verk-samhet, fortsätter arbetet med att minska organisationens klimat-påverkan genom att se över ar-betssätt, teknik och resor. HM

naturvetarna gör klimatbokslut

FO

TO

: H

AN

NA

ME

ER

VE

LD

47N AT U R V E TA R EN R 7 2 0 11

– Att marknadsföra naturve-tare och stärka varumärket är viktigt för mig. Det gör vi ge-nom samhällspolitiskt arbete både gentemot allmänhet och beslutsfattare. Tänk på att det är politiker som har makt över våra löner i kommuner och landsting.

Vilken är din roll i styrelsen?– Jag är ingen visionär, säger hon eftertänksamt och blickar ändå fem år in i framtiden. Jag tror att vi då har samlat fler naturvetargrupper i Natur-vetarna. Styrelsen har precis fattat beslut om att välkomna djursjukskötarna till förbundet. Programmet ges av SLU och är treårigt.

Vad är på gång?– Just nu jobbar vi med nya stadgar efter fusionen mellan gamla Naturvetareförbundet och Agrifack. De ska klubbas av kongressen i november nästa år. De jordnära frågorna enga-gerar mig och jag går i spinn på att analysera, lösa problem och komma med lösningar.

Andra hjärtefrågor?– Att få folk att engagera sig och bli delaktiga. Den bästa kompetensen om skog har Skogsakademikerna, på sam-ma sätt har sjukhusfysikernas

förening koll på sina frågor och Geologföreningen på sina. Med stöd av Naturvetarna kan professionsföreningarna nå ut och påverka samhällsutveck-lingen.

Din kommentar på Sacos livslönerapport?– För min yrkesgrupp miljö- och hälsoskyddsinspektörer finns ett lönetak, som är omöjligt att komma över om man inte byter jobb. Det går på tvären mot av-talen som säger att lönesprid-ningen ska öka. För att locka

fler att bli naturvetare måste lö-nerna höjas. Här har vår karriär- och lönerådgivning en nyckelroll.

Vi glider över på Margareta Jonssons arbete som livsmed-elsinspektör på Södertörns miljö- och hälsoskyddsför-bund. En mindre del av tiden ägnar hon åt verksamhetsut-veckling.

Hur har inspektörsrollen förändrats?– Vi har gått från detaljstyr-ning till funktion. Vi tittar inte i alla hörn eller efter trasiga kakelplattor. Det finns en flexi-bilitet i EU-lagstiftningen där fokus ligger på att verksamhe-ten ska fungera, vilket måste bevisas med underhållsplaner och liknande. Det ställer högre kunskapskrav på näringsidka-ren men även oss som kontrol-lerar.

Med de större producen-terna har hon en bra dialog. De har fungerande kontrollpro-gram och kvalitetssäkringssys-tem som följer lagen, vilket är nödvändigt om de ska sälja in sig hos de stora kedjorna.– Det är värre med de små producenterna som både kan ha dålig ekonomi och sakna kunskaper. Vi ställer krav som kostar pengar. Då gäller det att kunna förklara och skapa dia-log. Då uppfattas vi inte som nitiska. LEL

KontAKt

wwww.naturvetarna.se

E - P o S t : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P o S tA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00

o R D F Ö R A n D E : Madelen Nilsson, 073–366 24 79

F Ö R B U n D S D I R E K tÖ R : Thomas Malmer, 08–466 24 82

M E D LE M SJ o U R : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K A R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26

A K A D E M I K E R n A S E R K Ä n DA A R B E t S LÖ S H E t S K A S S A : www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

I n Ko M S t F Ö R S Ä K R I n G E n : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0200–87 50 40

A K A D E M I K E R F Ö R S Ä K R I n G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

”Varje krona ska göra nytta” För Margareta Jonsson står medlemsnyttan i fokus. Hon vill att varje krona ska komma medlemmarna till del. Ett bra exempel är inkomstför-säkringen som man har lyckats få till ett bra pris.

Margareta Jonsson välkomnar djursjukskötarna till naturve-tarna.

PR oFi l i NATU RVETAR NAs sTyR E ls E

P O S T T I D N I N G BAvsändare: Naturvetarna , Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Gör karriär på dina villkorNaturvetarna erbjuder exklusivt för medlemmar:

P E R SON LIG KAR R IÄR RÅD G IVN I NGHur vill och kan du utvecklas i din karriär? Vi är ditt boll-plank och hjälper dig att analysera ditt nuläge så att du kan göra karriär på dina villkor. Boka tid direkt: karriar@naturvetarna.se

KAR R IÄR P ROF I LANALYSVilka är dina drivkrafter och vad är karriär för dig? Gör en karriärprofi lanalys på webben, specialpris för med-lemmar. Boka också tid för personlig återkoppling från någon av oss certifi erade karriärrådgivare.

CV- C OACH N I NGVi coachar din jobbansökan så att du kan marknadsföra din kompetens optimalt. Skicka din cv, ditt personliga brev och jobbannonsen till cv@naturvetarna.se

I NTE RVJ UTRÄN I NGVi ger goda råd och förbereder dig inför intervjun. Med goda förberedelser ökar dina chanser att lyckas med intervjun och komma vidare.

WOR K S HOP S U N DE R HÖSTE NVi bjuder in till workshops i karriärplanering på fl era platser i landet under hösten. Fokus ligger på hela jobbsökarprocessen där vi varvar teori och praktik. Innehållet anpassas efter deltagarnas önskemål. Vi erbjuder personlig rådgivning.

Anmäl dig redan nu:

» Stockholm 10–11 oktober

» Uppsala 25–26 oktober

» Malmö 8–9 november

Boka redan nu in workshops i Linköping 22–23 november och i Stockholm 14–15 december. Håll koll på webben.

www.naturvetarna.se/karriar

Vi ger dig verktygen!

Naturvetarnas karriärrådgivare, Helena Nicklasson, Sofi a Sjöholm,

Ann Lundström och Christel Lindgren.