DjupdykareStina Brask Bilén avslöjar havets hemligheter

7 UTMAN I NGARFÖR NATU RVETAR E

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

N U M M E R 12012

Nytändning i Lund

NATURVETARE I KRISTALLKULAN

6TI PS SOM GÖR

DIG KR EATIV

P R ATA D I G T I LL F R AM GÅN G S I D 54 | ”JAG F I C K E N I DÉ” S I D 56 | HÄN G M E D O M B U D S MAN N E N S I D 69

Erika Lindbom och Ninwa Jokilaakso är studentombudsmän på Naturvetarna. Kontakta dem om du har frågor om studier och karriär.

LÄS MER PÅ naturvetarna.se/student

Använd din studietid smartVi är experter på naturvetares kompetens och arbetsmarknad.

Tveka inte att ta hjälp av oss.

S T U D E N T

En annorlunda utställning Se utställningen på Arlanda Airport Conferenceeller på www.forlivet.se

Du får:1. Verktyg på vägen till första jobbet. Personlig rådgivning, cv-coachning och intervjuträning ingår bland annat i vår karriärservice.

2. Olycksfallsförsäkring som gäller dygnet runt året runt.

3. Platsannonser och tips på arbetsgivare för naturvetare.

4. Möjlighet att skapa nätverk med andra naturvetare.

5. Goda råd om anställningsvillkor och lön.

6. Tidningen Naturvetare med aktuella reportage och intervjuer med inspirerande naturvetare.

Arrangörer:

Projektet FÖR LIVET belyser de stora utmaningar som världen står inför beträffande global ohälsa. Kraftfulla gemensamma satsning-ar inom forskning och utveckling är en investering för bättre hälsa för dig och dina närmaste och för medmänniskor runt om i världen.

I FÖR LIVET ingår förutom ut-ställningen även Seminarier och nätverksträffar och boken Den oförlösta forskningen.

10 kronor per månad.

(Gratis första året).

3N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

InnehållNR 1 2012

OPINION SID 4

Ledare: Missen som blev en succé.Läsarbrev

REPORTAGET SID 10

Från nedläggning till nytändning i LundKnappt två år efter beslutet om nedläggning av Astra Zeneca i Lund börjar forskarna och företagen att flytta in i Medicon Village.

TEMAPROGNOSER 28

Naturvetare i kristallkulanHur kommer det att gå för ditt yrke om fem år? Läs om våra prognoser och hur utfallet blev från de prognoser som Naturvetarna gjorde för fem år sedan.

VETENSKAP SID 44

Odlat kött på framtidens matbord?Odlat kött belastar inte klimatet och miljön som traditionellt kött gör. Men ännu återstår mycket forskning innan det hamnar på vårt matbord.

KARRIÄR SID 50

Inspiratören: Rocka loss för klimatetManualen: Prata dig till framgångLedarskap: ”Jag fick en idé”Fråga experten | På nytt jobb

LEDIGA JOBB SID 62

SPANAR IN SID 65

Gästkrönikör: Gunnar Wetterberg – Ditt kapital sitter i huvudet

NYTT FRÅN NATURVETARNA SID 69

Häng med en ombudsman | Studenter med chans att påverka

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Bokning och material-

adress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 500 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 1 mars med annonsstopp den 14 februari. Korrektur: Mats Andersson, Text-piloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Omslagsfoto: Nicke Johansson.

Redaktion: Annonsering:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

Hanna Meerveld, HMreporter/redaktör08-466 24 85

KatarinaBengtssonform och layout08-466 24 63

JeanetteDuvertannonsansvarig08-466 24 86

10

54

28

N AT U R V E TA R E4 N R 1 2 0 1 2

Naturvetare klarar utmaningarnaSaker som växer har alltid fascinerat mig. Minns min första kemilåda med en lång rad av provrör, en brännare och kemikalier som jag blandade hej vilt. Något guld blev det inte, men efter några hårda duster lyckades jag göra tvål av ister och aska. Det öppnade min värld för naturvetenskapen.

Att kombinera kemi med biologi blev ännu mer spännande. Det var den första spirande grodden på våren som fångade mig. Att gödsla med ammoni-um fick groddarna att växa ännu snabbare. Senare lärde jag mig att det är markens bakterier som gör jobbet och omvandlar ammonium till nitrat som väx-terna slukar med god aptit.

I marken pågår ett spännande samspel som rym-mer såväl kemi och biologi som fysik där vattnet under torka rör sig kapillärt uppåt i marken.

Tänkte att det var biolog jag skulle bli, men fick veta att arbetsmarknaden för biologer var kärv. Därför valde jag att satsa på en framtid som agro-nom. Det fanns och finns än i dag en sektor som behöver den kompetensen. Och det bästa av allt är att man inte är knuten till jordbruket, utan utbild-ningen ger en bredd som efterfrågas inom allt från finans och försäkringar till miljö och life science.

Att kombinera naturvetenskap och skrivan-de gav mig en entrébiljett till arbetsmarknaden. Längre fram i tidningen kan du läsa om Naturve-tarnas prognoser för utbildningar inom det natur-vetenskapliga området. En titt i backspegeln visar att våra prognoser som vi gjorde för fem år sedan prickar nästan helt rätt.

Ta också del av de globala utmaningar som föl-jer i spåren på en växande befolkning som i hös-tas sprängde sjumiljardersvallen. Naturvetare har en nyckelroll för att klara utmaningarna, Därför kan vi vara helt säkra på att naturvetare kommer att behövas.

Om det och en massa annat kan du läsa i det lite tjockare magasin som du håller i din hand. Sprid det till vänner och bekanta för att visa att naturvetenskap och naturvetare gör skillnad.

CHEFREDAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

Facken kritiserar chefstillsättningElisabet Jonsson blir ny chef för Samhälls-byggnad Gävle, sammanslagningen av teknis-ka kontoret och Bygg & Miljö. Men facken är kritiska till hur tillsättningen gått till.

– Vi tycker att man borde ha ansträngt sig för att hitta fler kvalificerade sökande. Två stycken som redan sitter här ger inte ett till-räckligt stort utbud, säger Claes-Göran Nils-son, ombud för Naturvetarna och Akademike-ralliansen.

Arbetarbladet 22 dec 2011

Spelreglerna

gäller än

visar AD-dom

Naturvetarna har vunnit en principiellt

viktig dom i Arbetsdomstolen, AD. Nu står

det klart att vindkraftföretaget Kraftö AB

bröt mot förhandlingsskyldigheten när tre

medlemmar i Naturvetarna blev uppsagda.

Nättidningen webbfinanser, 12 januari,

läs mer på sid 71

Sindra Petersson-Årsköld övergav biokemin för att bli rådgivare inom ESS.

- Jag kände mig mogen för en ny sorts jobb och att lämna laboratoriet. Jag vill kunna påverka mer än bara min egen forskning. Det är ju helt otroligt att det öppnar en helt ny forskningsfacilitet i min by, säger Sindra Petersson-Årsköld.

Sindra Petersson-Årsköld är rådgivare

till forskningsdirektören Dimitri Argyriou. - Det vi jobbar för är att ESS ska bli

mera än världens häftigaste och mest tekniskt avancerade pryl. Det ska också bli en vetenskapligt relevant anläggning med utrustning som ska ge svar på de stora frågorna. Det är näst intill omöjligt att förutspå vad det ska forskas på om tio–tjugo år, men vi försöker.

Sydsvenska Dagbladet, 30 dec 2011

DISPUTERADE NATUR-

VETARE HAR SVÅRT FÅ

ETT ARBETE

Tre år efter examen har 85 procent av de forskarutbildade ett arbete. Tuf-fast är det för naturvetarna, bara 77 procent av dem har jobb tre år efter disputationen. Det visar en ny rapport från Högskoleverket.

Naturvetarna har med 77 procent den lägsta siffran, medan tekniker och samhällsvetare har den högsta sys-selsättningen med 89 procent. (Allra högst ligger den lilla restposten ”öv-riga forskningsämnesområden” med 92 procent, de flesta i gruppen har disputerat inom vårdvetenskap.)

SULF-tidningen, 20 dec 2011

Hon ska förutspå forskningen

Kolla stavningen

på Arthur Fry

5N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

O P I N I O N

Jag funderat över vad som gör att vissa lyckas och andra inte. Vad är skillnaden mellan de som når framgång och de som hoppar av på vägen?

Här kommer det jag ser som receptet att lyckas:

1. Våga försöka. Misslyckanden ligger på vägen till att lyckas.

Vad är egentligen ett misslyckande? Jag kommer att tänka på historien bakom post-it-lapparna. Uppfinnaren Spencer Silver arbetade på 1970-talet med att skapa ett su-perlim. Resultatet blev ett klister som inte alls var det han tänkt sig, utan ett klister som enkelt lossnade från ytan. Ett resultat som var precis motsatsen till det han önskat sig. Ett misslyckande, kan tyckas. Om histo-rien slutat där. Men som vi alla vet finns det en fortsättning.

Spencer försökte få företaget att hitta ett alternativt användningsområde för klistret,

Missen som blev en succé

MADE LE N N I LS SON, förbundsordförande Naturvetarna madelen.ni lsson@naturvetarna.se

För det engagemang som finns inom Naturvetarnas pro-fessionsföreningar. Några av dem är Agronomförbundet, Svenska sjukhusfysikerför-bundet, DRF och Skogsaka-demikerna

Att det är så svårt för värl-dens länder att samarbeta och komma överens om ett uthålligt klimatmål, som radikalt minskar utsläppen av växthusgaser.

L E D A R E N

M A D E LE N N I LS S O N, F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

men det var inte förrän fyra år senare som en annan medarbetare kom på ett sätt som fick gehör. Arthur Fry blev frustrerad över småpapper som föll ur hans notbok och fick idén att använda Spencers ”misslyckade” klister till lappar för att fästa dem. Post-it-lappen var född. Idag finns den i vardagen för de flesta av oss.

Så vad är ett misslyckande, vem bestäm-mer det och när är det ett misslyckande?

Albert Einstein sa: ”Den som aldrig gjort ett misstag har aldrig prövat något nytt.”

2. Uthållighet. Om att få ett oväntat resul-tat och se vad det kan ge för nya möjlighe-ter ligger på vägen till framsteg, då handlar vägen till att lyckas mycket om att fortsätta försöka. Att inte ge upp.

Ett sätt att bli uthållig är att veta vad man vill och hitta andra som vill liknande saker. Att arbeta mot gemensamma mål och ha roligt tillsammans. Då orkar vi längre och chanserna att lyckas ökar.

Jag tror det här gäller både i arbetslivet och resten av livet, oavsett om vi är geolo-ger, nutritionister, miljö- och hälsoskydds-inspektörer, chef eller egenföretagare. Vad får dig att våga misslyckas för att lyckas? Att

se nya möjligheter. Att finna energi och att fortsätta försöka. Att hitta andra som har samma mål. Att ha roligt.

Jag vill att Naturvetarna ska ge dig trygg-heten som gör att du vågar och gemenska-pen som ger dig energi att fortsätta försöka.

Det är du som bestämmer om det blir ett misslyckande eller en Post-it-lapp.

» Det är du som bestäm-mer om det blir ett miss-lyckande eller en post-it-lapp. «

FO

TO

: T

HO

MA

S C

AR

LG

RE

NF

OT

O:

TH

OM

AS

CA

RL

GR

EN

Kolla stavningen

på Arthur Fry

N AT U R V E TA R E6 N R 1 2 0 1 2

O P I N I O N

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

Inte till fördelSom doktorand har knappast föräldraledigheten varit till fördel för karriären, åtminstone inte lönemässigt. På grund av doktorand-stegen ökar ju lönen först när man har uppnått vissa steg, såsom 25, 50 och 75 procent av studietiden. I och med föräldraledighe-ten skjuter man höjningen framåt i tiden - och släpar efter i lön. Doktorera fort som tusan och engagera dig inte i någonting utöver ditt eget projekt och publicera så mycket som möjligt. Tack och ajöss - efter disputationen flyr jag någon annanstans.

JOSEFINE

S K ICKA D I N I N SÄN DAR E T I LL redaktion@naturvetarna.se el ler kommentera på webben naturvetarna.se

Inget stöd till forskande föräldrarJa det är klart att karriären påverkas. Speciellt om man inte har en fast tjänst utan är projektanställd där varje insats handlar om att maximera sitt cv och vara så produktiv som möjligt. Det är svårt att starta om hela tiden; efter graviditet, föräldraledighet och sjuka barn. Jag anser att graviditetstiden borde tas i beakt-ning när man jämför forskningsprestation. Det finns idag inget stöd för gravida forskningskvinnor via universitet eller forsk-ningsråd. Jag har försökt både på min heminstitution, fakultet och på Formas. Detta gör att projektet halkar efter under nästan ett år och även ens cv. Man missar kanske en hel fältsäsong.

MARIA GRANBERG

M Å N A D E N S F R ÅG A: H A R D I N K A R R I Ä R PÅV E R K ATS AV D I T T F Ö R Ä LD R AS K A P?

Tufft även för tonårsföräldrarMan hör nästan enbart om småbarnföräldrarnas bekymmer. Jag fick en långvarigt sjuk tonåring därhemma och det accepterades inte alls av arbetsgivaren. Det borde också lyftas i debatten. Det finns inte alls några möjligheter att vara hemma med sjukt barn då!

HÅRT PRÖVAD FÖRÄLDER

Gått ner i lönNej föräldraledigheten har inte varit gynsamm

för karriären.Har fått gå ner i lön och acceptera

en annan befattning bara för att kunna arbeta i

samma stad efteråt och att ha möjlighet att vara

med mitt barn.

CHRISTINA

Fick tillbaka inspirationenAbsolut och det till det bättre! Jag hade tappat inspirationen på mitt dåvarande jobb och fick ett annat fokus under graviditeten. Jag fick tid att fundera på vad jag ville med min karriär och efter nio månader blev jag rekryterad till en ny tjänst med bättre förutsättningar för mig och min familj. Under hela perioden fanns en förståelse för mina behov vad det gäller läkarbesök, dagisintroduktion och hämtning och det gäller fortfarande. Jag upplever att jag blivit mer effektiv och kreativ på jobbet samt att jag har hittat tillbaka till inspirationen igen!

LISA

Lyft i karriärenJag har varit pappaledig för mina två pojkar i över två år, och mitt intryck är att arbetsgivaren (regeringskansliet) ser det som en styrka, något som är positivt även för karriären. Personligen anser jag också att det är till nytta för alla as-pekter av livet, man får erfarenheter som blir värdefulla också för jobbet. För-äldraledigheten har absolut inte varit mig till last i karriären - snarare tvärtom!

ULF BJÖRNHOLM

Thank you SwedenHello, I would say that being a mother has somehow boosted my career. My work allows

me to perform my tasks from home if I need to (and this is crucial for me), and this allows me to be a multita-

sking ”mother and worker” at the same time. The Swedish system and general attitude help me in this: the result is that my employer has an open mind, and allows me to be a mother first of all. In an-other country, this would not be possible. Thank you, Sweden!

BARBARA

ajöss - efter disputationen flyr jag någon annanstans.

JOSEFINE

Thank you SwedenHello, I would say somehow boosted my career. My work allows

me to perform my tasks from home if I need to (and this is crucial for me), and this allows me to be a multita-

sking ”mother and worker” at the same time. The Swedish system and general attitude help me in this: the result is that my employer has an open mind, and allows me to be a mother first of all. In an-other country, this would not be possible. Thank you, Sweden!

BARBARA

7N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

Welcome to the Nordic Congress in Human Genetics for Biomedical Laboratory Scientists May 31 to June 2, 2012 in Umeå, Sweden.

IMPORTANT DATESDeadline for registration is March 15, 2012.Deadline for abstracts for poster presentation is January 31, 2012.More information onhttp://www.vll.se/congressgenetics

CONTACTCarin NilssonDeveloper of operationsPhone: +46 90 785 35 67E-mail: carin.e.nilsson@vll.se

All participants are invited to submit abstracts for poster presentation. Since the official language for the congress is English, we kindly ask you to submit your abstracts in English. Clinical Genetics Laboratory, Umeå University Hospital and the Department of Medical Biosciences, Umeå University look forward to your participation.

Säg din mening och skriv en insändare. Vi förbehåller oss rätten att korta ner inlägg. För att vi ska veta vem du är behöver vi dina kontaktuppgifter. Skicka till: redaktion@naturvetarna.se eller Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

VI VILL VETA VAD DU TYCKER!

D U E LLE N: B E H ÖV E R SV E R I G E F LE R N AT U R R E S E R VAT? N AT U R V E TA R E N R 9 -2011

Varför fråga WWF?Varför tillfrågas WWF överhuvudtaget? Det är en aktivistorganisation med en egen agenda som får miljöpartiet att verka ansvarstagande. Det borde vara ointressant att ta del av deras tyckande, för något annat är det inte.

JAN LINDSTRÖM

Det behövs mer gammelskog och död vedSvar till Jan Lindström: Då kan man också ifrågasätta varför man ska tillfråga en skogsdirektör från LRF. Det är ju en ”ak-tivistorganisation” som i huvudsak befrämjar skogsproduktion. Naturvård är en svag sida hos dem. Hade du tillfrågat Natur-skyddsföreningen, Jordens vänner, Skydda skogen eller någon annan förening som sysslar med skydd av gammelskog hade du även då fått höra att Sverige är dåliga på att skydda skog. Vi har väldigt lite gammelskog och död ved kvar i landet. Sten Frohm räknar in lågproduktiv mark i skogsskyddet. Att skydda produk-tiv skogsmark är något helt annat än att skydda improduktiv skogsmark.

ÅKE T

N AT U R V E TA R E8 N R 1 2 0 1 2

V A D H Ä N D E S E N ?

3 frågor till Naturvetarnas chef för samhälle och kommunikation, Frida Lawenius:

1) I höst lägger regeringen fram sin nya forskningsproposition. Vad vill Naturvetarna se i proppen?

– Vi vill ha en översyn av mobilitetsproble-matiken. Idag finns nästan ingen mobilitet, vare sig ut från lärosätena eller inom och mellan lärosätena. Forskning är inte en iso-lerad företeelse. Det är farligt att göra den till det, för då blir forskningsresultaten bara hyllvärmare, hur bra de än är. Om forsk-ningen ska kunna utnyttjas för samhällets utveckling, så måste forskares idéer möta andra frågeställningar. Men med dagens

meriteringssystem lönar det sig inte att röra på sig.

2) Hur påverkas forskarnas arbete av propositionen?

– Det viktigaste är att få ordning på forsk-ningsorganisationen. Universiteten är idag en uppochnervänd pyramid. Det är väldigt mycket på toppen – alla ska få bli professo-rer – och inget friskt blod strömmar in från botten. En undersökning bland Naturvetar-nas medlemmar visar att 40 procent av de heltidsarbetande forskarna inom universite-ten har tidsbegränsade anställningar. Bland de kvinnliga forskarna har bara varannan fast tjänst. Det attraherar inte duktiga fors-kare och när man bara vet hur framtiden ser

ut två år framöver, vågar man inte ägna sig åt den nydanande, långsiktiga, framåtsyftande, riskfyllda forskning som kan skapa nya och bättre villkor för samhället.

3) Hur ska forskningsanslagen fördelas?

De ska givetvis vara kvalitetsstyrda. Men hur skapar man system för att verkligen hitta kva-litet? Man kan inte bara tilldela medel till dem som har lyckats. Det måste finnas en variabel som tittar på förändring, som premierar dem som bli bättre över tid, så att man inte bara förstärker den etablerade miljön. HM

Emma inte längre i kläm

I somras skrev vi om Emma som kom i kläm mellan två system. Hon var gravid och skulle föda sitt för-sta barn under hösten, men finan-sieringen var osäker. Enligt lag är hennes arbetsgivare skyldig att betala ut utbildningsbidrag under föräldraledigheten.

Men det var Karolinska Insti-tutet inte så pigg på och erbjöd Emma Ahlén Bergman en anställ-

ning så att försäkringskassan skulle få betala ut föräldra-penning i stället. Men det sa hon nej till för att kunna spara föräldradagarna och plocka ut dem senare, dock innan bar-net fyllt åtta år.

Till slut svängde Karolinska Institutet och gav Emma Ahl-én Bergman det glädjande beskedet att hon får ett extra år med utbildningsbidrag, precis som hon hade hoppats.

– Dessutom får jag föräldralön från min anställning som forskarassistent på 20 procent. Det ger 400 kronor extra per månad.

Dottern Felicia är snart tre månader och mår prima. LEL

Vad behöver svensk forskning?

Optimister får jobb snabbare

Optimister är öppna för nya lösningar.

Det lönar sig att ha en positiv in-ställning visar ny forskning. Optimister får snabbare jobb efter examen och chansen att bli befordrad ökar.

Det är forskare på amerikanska Fu-qua School of Business vid Duke Univer-sity och Yale School of Management som har undersökt hur karriärmöjlighe-terna påverkas

av en optimistisk livshållning. Studierna gjordes på MBA-studenter från att de tog examen och två år framåt.

Tidigare forskning går i samma rikt-ning och visar att optimister är bättre på att hantera problem och är mer öppna för nya lösningar. Men dys-terkvistarna behöver inte misströsta. Forskning visar att det kan räcka med att ge intryck av att vara optimistisk

för att lyckas på arbets-marknaden. LEL

Det löste sig bra för Emma Ahlén Bergman.

Frida Lawenius.

9N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

O P I N I O N

Lönehöjningar på 3 pro-cent under 14 månader innebär de avtal som Na-turvetarna har tecknat för medlemmarna inom in-dustrin och i skogsbran-schen. De börjar gälla 1 februari respektive 1 april.

Sven Lang-worth, ordfö-rande i akade-mikerförening-en vid Pfizer

– Man ska väl aldrig vara helt

nöjd, men det verkar rätt ok. De anställda på Pfizer följer

industriavtalet, men har ett lo-

kalt avtal som löper ut 1 april. Nu kommer man i fas med det cen-trala avtalet.

– Tillsammans med Unionen ska vi nu komma överens om ett vettigt förslag till lokalt avtal på företaget. Även om det inte finns några individgarantier så ser vi till att medlemmar som lever upp till målen får höjd lön enligt avtal. Vi ska också förhandla om annat, som till exempel bilförmån.

Aina Illiano, Akademiker-föreningen på Astra Zeneca

i Mölndal – Med hänsyn till utvecklingen

i världsekonomin är jag nöjd med siffrorna.

Aina Illiano var Naturvetarnas representant i förhandlingarna med arbetsgivarna i Industri- och Kemigruppen.

– Jag hade hoppats på för-ändringar i villkoren när det gäl-ler arbetsmiljö, restid och övertid. Men av det blev ingenting.

Astra Zeneca i Mölndal var färdiga med de lokala förhand-lingarna före nyår. Det centrala avtalet följdes till punkt och pricka.

Gisela Björ-se, Saco-klubben på Sveaskog– Efter att in-dustrin hade satt märket så

räknade jag med samma lönehöj-

ning inom skogsbranschen, alltså 3 procent på 14 månader. Skönt att vara i hamn efter en lite trög start.

Gisela Björse har tillsam-mans med Elin Olofsson på SCA Skog ingått i Naturvetar-nas förhandlingsdelegation och har varit med i förhandlingarna med SLA.

– Som väntat fick vi inte ige-nom alla våra krav. Positivt med arbetsgrupper som ska titta på villkor för restid och rätt till vila i samband med resor i tjänsten, liksom att utreda chefers villkor.

Samtidigt som det nya avta-let börjar gälla 1 april ska en stor omorganisation sjösättas på Sveaskog. Om den blir det MBL-förhandlingar i samma veva som man ska förhandla om löner och villkor lokalt. LEL

B A R O M E T E R N

Hittills har bara en av tio tjänstemän tagit chansen att flytta sin tjänstpension. Fler borde göra det eftersom det finns mycket att tjä-na. En minskning med en procentenhet i förvaltningsavgift kan ge så mycket som 25 procent högre pension.

Collectum, som handlar upp fonder på uppdrag av PTK och Svenskt näringsliv, har lyckats sänka avgifterna rejält. Nu är den genomsnittliga avgiften nere på 0,54 procent. Många av de gamla fonderna har en avgift som ligger en procent högre. För att få del av dem måste du alltså själv flytta ditt pensionskapital.

Så här gör du:1. Gå in på www.collectum.se. Logga in med e-legitimation eller skriv ut en blankett, fyll i och posta.

2. Inom några dagar får du uppgifter om värdet på det kapital du kan flytta.

3. Genomför bytet av fonder och få del av de lägre avgifterna. LEL

Så fel det kan bli när man blundar för vetenskapliga fakta. I Mora har en person hävdat att elektromagnetisk strålning har orsakat hälsoproblem och därför krävt en strålningsfri zon från mobiler, tv och radio. Det har miljönämnden i Mora och Orsa tagit på fullt allvar och inlett en kostsam och undermålig ut-redning, som ledde till att nämnden krävde att sändarna skulle riktas om . Detta trots att läkare inte har hittat något fysiskt fel på den klagande.

Det är föreningen Vetenskap och folkbildning, som varje år utser en förvillare som motverkar vetenskap. Mora och Orsa kommun utnämns till 2011 års förvillare. Föreningen menar att man med en strålningsfri zon befäster en felaktig tolkningsmodell som inte gagnar någon.

Mer positiv var Vetenskap och folkbildning till tv-programmet Hjärnkontoret som ut-sågs till årets folkbildare. LEL

Vad tycker du om avtalet?

Kommun årets förvillare

redning, som ledde till att nämnden krävde att sändarna

Det är föreningen Vetenskap och folkbildning,

vetenskap. Mora och Orsa kommun utnämns till 2011 års förvillare. Föreningen menar att man med en strålningsfri zon befäster en felaktig tolkningsmodell som inte gagnar någon.

Mer positiv var Vetenskap och folkbildning till tv-programmet Hjärnkontoret som ut-

Krav på strålningsfri zon i Mora.

3% på 14 månader

Tjäna på att flytta din tjänstepension

N AT U R V E TA R E10 N R 1 2 0 1 2

Från nedläggning till nytändning i Lund

När Astra Zeneca bestämde sig för att lägga ned sin anläggning med 900 anställda i Lund såg många det som en dödsdom för life science i Skåne. Men knappt två år senare har byggnaderna börjat fyllas av forskning och företagande på nytt. Den 10 januari fick Medicon Village nycklarna. T E X T H A N N A M E E R V E L D F O T O J E N N y L E y M A N

R E P O R TA G E T

11N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

En egen värld. Som vd för Medicon Vil-lage vill Mats Leifland skapa en miljö där forskare och entreprenörer kan mötas.

R E P O R TA G E T

N AT U R V E TA R E12 N R 1 2 0 1 2

Det råder ett stillsamt lugn i den stora matsalen på Scheelevägen 2 i Lund. Vid ett par av borden har lunchgäster sla-git sig ner med sina brickor för att äta fläskkotlett med potatismos eller dagens soppa. Det är högt i tak, men bortsett från skrapet av en och annan stol mot stengol-vet och ett par lågmälda samtal, är det tyst.

– Det var rätt tyst här i maj och juni också, när jag jobbade min sista månad, berättar kemisten Johan Evenäs, som var en av de nära 900 anställda på Astra Ze-neca i Lund. Jag tror att det är få som har varit med om en så lång nedläggningstid som vi har. I tretton och en halv månad

jobbade jag på som vanligt. Det var nog bara de sista en och en halv månaderna som hjärtat inte var med.

En bit längre in på området, i det som var Astra Zenecas biologiska laboratorie-enhet, är det slutstädat. Ingen kommer in utan blå skoskydd och så när som på en och annan apparat som dröjer sig kvar på en labbänk är lokalerna på andra våning-en tömda på alla lösa föremål. Bara ma-terialförrådet skvallrar om den forskning

kring luftvägarnas biologi och sjukdomar som pågått här. I plastbackar på hyllorna trängs magnetomrörare som har blandat lösningar, vortexar som skakat om inne-hållet i provrör och centrifuger som har samlat ihop celler på rörens bottnar. Det grå eftermiddagsljuset filtreras genom prydliga rader av glasflaskor.

– Folk har lagt sin kärlek i att detta ska kunna användas igen, säger Ursula Hultkvist-Bengtsson, tidigare platschef på Astra Zeneca och nu vice vd på Medicon Village med ansvar för konceptutveckling och marknadsföring.

KOMMER TILLBAKA

När nedläggningsbeskedet kom den 2 mars 2010 hade Johan Evenäs arbetat på Scheele-vägen i tio år. I vår kommer han att flytta tillbaka hit igen, då som vd för det nystar-tade företaget Red Glead Discovery, som kommer att få plats i Lund Life Science In-cubator i Medicon Village. Tillsammans med sex tidigare kollegor ska han sälja labb- och utvecklingstjänster till andra life science-företag.

Och kanske har den nya life science-byn bidragit till att så många har orkat arbeta så länge trots att nedläggningen var ett faktum.

Medicon Villages vd Mats Leifland fick nycklarna till anläggningen av Ursula Hultkvist-Bengtsson, som då var platschef på Astra Zeneca, den 10 januari. När han går igenom modellen av sin forskningsby, byggnad för byggnad – laboratorier, kon-tor, renrum för pilotproduktion av läke-medel, konferensdel med matsal och Astra Zenecas gamla gymnastiksal – påminner han om ett barn som just fått en modell-järnväg i julklapp. Och visst har han, som kommer från byggbranschen och Peab, vars grundare Mats Paulsson donerat 100 miljoner kronor till Medicon Village, fått nycklarna till en helt ny värld.

» Omkring 30 lång-tradare med arkiv-material och 30 med labbutrustning gick till Mölndal från Lund. «

VA R T TO G D E VÄ G E N ?

Omkring 900 personer arbetade på Astra Zenecas forskningsanläggning i Lund, det som idag är Medicon Village. Här är före detta platschefens upp-skattning av vad de gör idag:

» Flyttat med till Mölndal: cirka 200

» Nytt jobb utanför Astra Zeneca: cirka 300

» Jobbar i Danmark: cirka 20 av de 300 som har fått nya jobb

» Startat företag: cirka 60-70

» Studerar: cirka 60-70

» Avtals- eller ålderspension: cirka 100

» Kvar på Astra Zeneca i Lund i december 2011: cirka 70

» Utan sysselsättning: cirka 100

K Ä LL A : AST R A Z E N E CA

Ursula Hultkvist-Bengtsson, vice vd, och Mats Leifl and, vd för Medicon Village.

13N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

Slutstädat. Här bedrev Astra Zeneca en gång sin forskning kring luftvägarnas biologi och sjukdomar.

N AT U R V E TA R E14 N R 1 2 0 1 2

• Personalen får beskedet: Astra Zeneca ska lägga ned an-läggningarna i Lund och i brittiska Charnwood.

• Allan Lars-son, ordföran-de i Lunds uni-versitets styrel-se och före det-ta finansminis-ter får i uppdrag

av bland andra Lunds universitet och Region Skåne att förhandla med regeringen och Astra Zeneca om åtgärder för att hantera effek-terna av nedläggningen.

• Innovations- och forsk-ningsrådet FIRS, som bildats av Lunds universitet, Region Skåne och Malmö och Lunds kommu-ner börjar förhandla med Astra Zeneca om att få ta över an-läggningen.

• Hösten 2010: Företagsnätverket på Astra Zeneca grundas. Nätver-ket lever kvar efter nedläggningen under namnet Supernova.

– Som Lundabo har jag alltid följt den här forskningsvärlden på avstånd. Det har varit en positiv upplevelse att få sätta sig in i den, och stora projekt är jag van vid från byggbranschen.

ESS FLyTTAR IN

Det är de södra delarna av anläggningen som är äldst. De började byggas 1960, åt Astras dotterbolag Draco. Här ska nu en avgörande byggsten i regionens framtid hu-sera. ESS:s huvudkontor med drygt nittio medarbetare flyttar in i februari. Neutron-källan ESS, European Spallation Source, be-räknas stå klar 2019. Liksom synkrotronlju-sacceleratorn Max IV, som ska vara färdig redan 2015, kommer den att vara en världs-ledande anläggning för forskning kring bland annat proteiner, och finnas inom någ-ra kilometers radie från Medicon Village.

– Jag tror att människor ser potentialen i den här regionen nu, säger Mats Leifland.

Annat var det den 2 mars 2010 när de dys-tra rubrikerna om Astra Zenecas nedlägg-ning i Lund kablades ut över världen. Beske-det var en chock för många av de anställda, även om rykten om att anläggningen i Lund skulle läggas ned hade gått i över ett decen-nium, sedan Astra gick ihop med Zeneca.

Naturvetarnas ombudsman Ramón Sánchez-Lövy fick beskedet om nedlägg-ningen när han landade på Arlanda efter en semesterresa och slog på mobiltelefo-nen. Fastän klockan närmade sig midnatt, bläddrade han fram numret till ordföran-den i den lokala Sacoföreningen på Astra Zeneca i Mölndal, som han hade lagt in i mobilen under avtalsrörelsen. Och trots den sena timmen ringde hon tillbaka di-rekt och redogjorde för en del detaljer kring nedläggningsbeslutet.

– Vi har aldrig haft en nedläggning där så här många medlemmar har drabbats samti-digt förut, berättar Ramón Sánchez-Lövy.

Telefonsamtalet skulle bli upptakten till ett intensivt engagemang i akademikerna på Astra Zeneca i Lund. Under resten av våren och hösten fanns personal från Naturve-tarna på plats utanför matsalen på Astra Ze-neca i Lund så gott som varje vecka för att svara på frågor. Ovissheten var stor.

– Många var lamslagna fortfarande långt efter beskedet, berättar Ramón Sánchez-Lövy. Sedan började insikten komma att det här var ett tåg som inte gick att stoppa. Då kom frågorna. Vad ska jag göra nu? Ska jag byta bransch? Omskola mig?

Under den här tiden hade Naturvetar-na täta samtal med Allan Larsson. Under hösten inledde han på uppdrag av innova-tions- och forskningsrådet i Skåne, FIRS, förhandlingar med Astra Zeneca om att få ta över anläggningen. Naturvetarna deltog bland annat i en arbetsgrupp kring hur man bäst skulle hålla kvar och ta till vara de Astra Zeneca-anställdas kunskap och erfarenhet i Skåne och Sverige.

Naturvetarnas karriärteam var inkopp-lade för att supporta med bland annat drop-in cv-coaching. Karriärrådgivare Christel Lindgrens grundtips till dem som träffade henne var att inventera sina kompetenser.

– Många ville veta vilka kurser de skul-

F R Å N N E D L ÄG G N I N G T I LL N YSTA R T :

2 M A R S 2010 21 S E P T E M B E R 2010 H Ö ST E N 201012 M A R S 2010

En epok ska gå i graven.

Allan Larsson.

företag har startats av före detta anställ-da på Astra Zeneca i Lund som är med-lemmar i nätverket

Supernova. Många säljer sina tjänster till life science-företag, bland annat Red Glead Discovery, Truly Translational, Del-fin Kommunikaion och Trial & Care. Men företag har också startats inom brödbak-ning, konst och trädgårdsterapi.

29

Supernova ordnar soppluncher.

R E P O R TA G E T

15N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

le läsa för att vidareutbilda sig inom till exempel projektledar-skap. Ofta hade de redan dessa kompetenser och hade utvecklat dem inom ramen för sitt arbete. Det handlar om att identifiera styrkor och talanger som bidra-git till utvecklingen hittills, både ur ett verksamhetsperspektiv och på det personliga planet och hur de kan användas framöver av po-tentiella arbetsgivare.

EN SPARK I BAKEN

En grupp av anställda som till stor del upplevde nedläggningen som en spark i baken var de om-kring åttio personer som sällade sig till ett nätverk för företagare på Astra Zeneca, som idag går under namnet Supernova. Red Glead Discovery är ett av dem.

– Om inte Astra Zeneca hade lagt ned så hade det nog inte bli-vit av att jag hade startat eget, sä-ger Johan Evenäs. Nu fanns det tillgång till kompetens, eftersom så många av mina kollegor blev av med sina arbeten samtidigt,

• Årsskiftet 2010 /2011: An-ställda börjar flytta till Mölndal.

• Astra Zeneca skriver avtal om att sälja anläggningen i Lund för 450 miljoner kronor till en stiftelse grundad av Mats Pauls-son, som själv donerar hundra miljoner kronor.

• Den stora vågen av anställda lämnar Astra Zeneca i Lund.

• Astra Zeneca lämnar över nycklarna till anläggningen till Medicon Village.

JA N UA R I 2011 J U N I 2011 10 JA N UA R I 201214 JA N UA R I 2011

Labben packas ihop.Mölndal, nya arbetsorten för 200. Den gamla sajten har blivit en by.

och avgångsvederlagen har blivit en grundplåt för oss.

Martina Kvist Reimer, idag vice vd för Red Glead Discovery, var som medlem i styrelsen för Aka-demikerföreningen på Astra Ze-neca med och stöttade dem som förhandlade om avgångsvillkoren med företagsledningen. Hon är mycket nöjd med resultatet, och tar sig själv som exempel.

– Eftersom jag tillhör dem som har arbetat på Astra Zeneca i 8-10 år fick jag fem månaders uppsäg-ningstid, och den är arbetsbefriad, vilket är en bra sak. Det gav mig rätt till 8,75 månadsekvivalenter i lön, och det är också bra att jag kan slå ut och periodisera det över nio månader, så att jag inte fick allt på en gång när uppsägningstiden började den 1 juli.

Martina Kvist-Reimer har också byggt vidare på sina erfarenheter som förtroendevald och vidare-utbildat sig inom arbetsrätt. I det nya företaget är hon personalan-svarig. Hon skaffar sig också kun-skaper inom försäljning.

Johan Evenäs kommer tillbaka till sin gamla arbetsplats som vd för ett nystartat företag.

FO

TO

: T

OR

SV

EN

SS

ON

R E P O R TA G E T

N AT U R V E TA R E16 N R 1 2 0 1 2

FRÅN LUFTVÄGAR TILL CANCER

Ända sedan Draco-tiden är det luftvägar-nas sjukdomar som man har forskat kring på anläggningen i Lund. När Red Glead nu ska sälja sina tjänster är det istället cancer som står i centrum. Lunds universitet läg-ger delar av sin cancerforskning i Medicon Village och Region Skåne, sitt Cancercen-trum Syd. Det väntas locka företag med fokus på denna sjukdomsgrupp vars meka-nismer gäckat generationer av forskare.

– Här har vi en del kunskap att inhämta,

säger Martina Kvist-Reimer. Men jag har jobbat med cancer tidigare.

Att vara sin egen är också nytt, efter en lång tid under storföretagets trygga vingar.

– Det är lite pirrigare, men det är skönt att när man tar ett beslut, så kan man age-ra snabbt, säger Johan Evenäs. På Astra Zeneca drev vi väldigt mycket i projekt-form, så på det sättet är det väldigt likt att arbeta i ett eget företag. Att göra sub-stanser och testa dem har vi fått väldigt bra träning i och vi har också kunskaper

I NVÅNAR E I LI FE SCI E NCE BYN:

Verksamheter som flyttar in i Medicon Village under våren 2012:

» ESS:s huvudkontor, cirka 90 anställda

» Cancerforskningscentrum med fors- kargrupperna Create Health och Biocare, Lunds universitet, ca 200 forskare

» Cancercentrum Syd, Region Skåne

» Regionalt biobankscentrum Södra sjukvårdsregionen, Region Skåne

» Primärvården Skåne, Region Skåne

» Life Science Foresight Institute

» Lund Life Science Incubator, idag 18 företag

» Bactiguard, strategi- och marknadskontor

Utrustning i vinterdvala. Snart kan klirr och surr bryta tyst-naden i laboratorierna igen.

17N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

inom projektledning och patenträtt.Red Glead har bara funnits i tre måna-

der, men har redan ett uppdrag klart, två offerter ute och för diskussioner kring yt-terligare ett tiotal projekt. Planer finns ock-så på att utveckla egna projekt. Att få flytta in i en miljö som är stödjande och kreativ och där det mesta inom preklinisk forsk-ning finns inom räckhåll betyder mycket.

– Det är kritiskt att vi får kunder tidigt, säger Johan Evenäs. En stor del av vår för-säljning kommer att ske genom kontakter, och med tiden blir det kontaktnät som vi har idag mindre spänstigt.

DET LILLA I DET STORA

Life science-byn ska ge det lilla bolaget det stora bolagets fördelar. Lund Life Science Incubator, som nu flyttar in i Medicon Vil-lage, har 18 bolag idag, men räknar med att växa till 40 inom tre år. Utöver det för-handlar Medicon Village idag med ytterli-gare 12-13 bolag som är intresserade av att flytta in i ett senare skede.

Astra Zenecas gamla huvudkontor ska bli en knutpunkt för aktörer inom juridik, immaterialrätt och affärsutveckling som säljer sina tjänster till life sciene-företag. Här ska också rymmas ett ”Life Science Foresight Institute”, en kristallkula som ge-nom omvärldsbevakning ska hjälpa fors-kare och företagare i Medicon Village och hela Skandinavien att fatta rätt beslut.

– Det har stor bety-delse att man satsar rätt inom life science, där produkter tar mycket tid och pengar att ut-veckla, säger Kerstin Ja-kobsson.

Hon är vice vd med ansvar för affärsutveck-

ling och har tidigare har varit vd respektive försäljningschef på medicinteknikbolagen Spetracure och Hemocue.

I varje byggnad i forskningsbyn skapas gemensamhetsutrymmen.

– Vi kan inte få de här byggnaderna att leva upp själva, det måste våra medlemmar göra, säger Mats Leifland. Vill man flytta in här så innebär det ett åtagande att gå på föredrag, hålla föredrag och dra hit konfe-renser. Allt bygger på det personliga mötet, vad som händer när en biolog träffar en ekonom och de lägger ihop sina idéer och ser vad de kan göra tillsammans.

Några som kommer att anordna akti-viteter på Medicon Village är nätverket Supernova, som bildades av Astra Zeneca-anställda som var intresserade av att starta företag. De planerar soppluncher med fö-redrag en gång i månaden.

En av de saker som fick Astra Zeneca att sälja anläggningen till stiftelsen som upp-rättat Medicon Village tror Mats Leifland var att vinsten ska gå tillbaka till forskning och innovation. Kerstin Jakobsson berättar att liknande processer där företag har blivit forskningsparker nyligen har skett i Stor-britannien och Frankrike.

– Men Medicon Village är unikt i att vi har både forskning, innovation och före-tagande – industri, akademi och samhälls-funktioner under ett tak, framhäver hon.

Den stora utmaningen blir att få alla att gå tillräckligt mycket i takt med varandra för att helheten ska fungera.

Ledningsgruppen vill skynda långsamt när de bygger upp Medicon Village.

– Det är viktigt att hitta den rätta mixen med sjukvård, akademi, små företag och mogna, etablerade företag. Vi vill inte fylla lokalerna med bara start up-företag eller universitetsforskning, säger Kerstin Jakobsson.

Just nu verkar det inte vara lätt att få alla att dra åt samma håll i universitetsstaden. Är det en Lunda-anda som håller på att växa fram?

– Det fanns en Draco-anda, som för-svann när Astra slogs samman med Ze-neca, men som har kommit tillbaka under nedläggningsskedet, berättar Ursula Hult-kvist-Bengtsson. Man är rädd om varan-dra och värderar varandras kompetens. Jag önskar att den andan kan hitta en väg ner i Medicon Village, men också att den får följa med upp till Mölndal.

INGET ÄR HELIGT

Fusionen mellan Astra och Zeneca var bara en av många inom läkemedelsindu-strin på 1990-talet. Men 2012 är branschen sedan länge inne i en annan trend.

– Man drar ner, effektiviserar och lägger ut kärnområden på kontraktslabb,. Inget är heligt längre, säger Ursula Hultkvist-Bengtsson.

Och den utvecklingen kan företagen i Medicon Village dra nytta av, när de säljer sina tjänster och sin erfarenhet.

– Omkring trettio långtradare med ar-kivmaterial och trettio med labbutrustning gick till Mölndal, berättar Ursula Hult-kvist-Bengtsson. Men minst lika mycket utrustning finns kvar i Lund. Det rör sig om ungefär tusen system för biokemiska analyser, proteinrening, och cellodling.

Johan Evenäs kan bli den som packar upp forskningsbyns NMR-spektrometrar, instrument som han själv packade ner, innan han lämnade företaget i somras.

– Det känns väldigt bra att allt kommer till användning igen så snabbt, säger han. #

K VA D R AT M E T E R L A B B

Sammanlagt utgör den uthyrningsbara ytan i life science-byn Medicon Village omkring 80 000 kvadratmeter, av vilka omkring 30 000 är laboratorier. I slutet av 2012 ska verksamheter omfattande cirka 500 arbetsplatser vara inflyttade. När Astra Zeneca ägde anläggningen ar-betade omkring 900 personer här.

30 000

Kerstin Jakobsson.

N AT U R V E TA R E18 N R 1 2 0 1 2N AT U R V E TA R E18 N R 1 2 0 1 2

7 M i l jA r d E r M ä n n i s ko r

7 utmaningar för naturvetareden största utmaningen för naturvetare är att förstå mekanismerna bakom befolkningsökningen. det menar Hans rosling, som ger en bild av läget. Här listar vi sju konkreta utmaningar som kräver både kunskap och list för att klaras. T E X T l A R s - E R i k l i l j E b Ä c k

T E M A – 7 U T M A N I N G A R

19N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

7 M i l jA r d E r M ä n n i s ko r

7 utmaningar för naturvetare

T E M A – 7 U T M A N I N G A R

N AT U R V E TA R E20 N R 1 2 0 1 2

ans Rosling har ett tydligt bu-skap till alla naturvetare.

– Sätt er in i och försök förstå mekanismerna bakom

befolkningstillväxten. Ett grundfel är upp-delningen mellan vi och de. Utvecklings-länder är ett förlegat begrepp som inte har någon definition.

Från ett hotellrum i Paris, i väntan på att flyget ska ta honom till en annan kon-ferens i Lissabon, ställer han en motfråga.

– I vilket av länderna USA och Bangla-desh föds det flest döttrar per kvinna?

”Bangladesh”, svarar jag spontant och blir slagen på fingrarna av Hans Roslings ordsvada. Sanningen är att kvinnorna i USA i genomsnitt föder en dotter, medan kvinnorna i Bangladesh föder 0,99. Så fortsätter Hans Rosling att skaka om hela min världsbild.

– Många lever kvar i gamla föreställ-ningar från Tintins värld, säger han må-lande. Mödrarna i Brasilien föder i genom-snitt färre barn än svenska mammor. Det gäller även Iran och Thailand.

VAcci N E R och ANTi b ioTi kA

Flertalet länder är på väg mot att föda två barn per generation.

– Vi klarar att nå balans även om vi hamnar på födelsetal runt 2,1 - 2,2, vilket sker när länder reser sig ur fattigdom. I Afghanistan och Kongo föder fortfarande varje kvinna sex barn.

Smittkoppsvaccinet står lite som symbo-len för ett trendbrott i befolkningskurvan.

– Under lång tid födde världens mödrar sex barn och fyra dog, så är det än i dag bland naturfolken i regnskogarna.

Men med vacciner, antibiotika och sjuk-vård överlever betydligt fler. Räknat på hela världen har vi gått från födelsetal på 6 till 2,4. Och snart är vi nere på 2. Men det dröjer ungefär till år 2060 då befolknings-kurvan planar ut.

– Många lever i föreställningen att be-folkningen ökar för att fattiga barn räd-das till livet. Det är en absurd tanke. Det finns ett tydligt samband mellan minskad barnadödlighet och färre födda barn, sä-ger han och hänvisar till webben där det åskådliggörs på ett pedagogiskt sätt.

Hans Rosling skakar om vår världsbildAntalet födda barn på jorden har slutat öka sedan 1990, men världens befolkning fortsätter att växa i sextio år till.

– det är trendbrott som de flesta är okunniga om, säger Hans rosling, professor i folkhälsovetenskap, som har gjort succé i hela världen med sina animerade bilder på statistiska förändringar.

H » den klassiska befolk-ningspyramiden är ingen pyramid längre. sedan tjugo år tillbaka är den på väg mot cylinderns form. «

Hans Rosling menar att det fi nns ett tydligt samband mellan minskad barnadödlighet och färre födda barn.

Fo

To

: G

AP

Min

dE

r

i Ng E N pyRAm i d lÄNg R E

Grunden är att fattiga länder får tillgång till utbildning och hälsa på ett sätt som har skett i bland annat Bangladesh. Med siffror visar han utvecklingen under de senaste 40 åren.

– Då födde varje kvinna sju barn och 25 procent dog. I dag föder de två barn och 6 procent dör. Det är antal barn i hela världen som styr befolkningstillväxten. Sedan 2005 har antalet barn slutat öka. Den klassiska be-folkningspyramiden är ingen pyramid läng-re. Det slutade den vara för 20 år sedan och är på väg mot en cylinder.

– Tyvärr råder en kompakt okunnighet om detta, vilket inte heller dagens lärare känner till. Det innebär att myten om py-

ramiden sprids vidare. Ingen har tagit till sig att större delen av världens befolkning lever i länder där det i genomsnitt föds två barn per kvinna.

ki NA och i N d i E N på s pRåNg

Men innan man når balans så ökar befolk-ningen till mellan nio och tio miljarder människor. Det kommer att ske om runt sextio år och därefter kan den minska i långsam takt.

Hans Rosling sprutar ur sig siffror över världens utveckling utan att göra det ab-strakt. Han levererar sanningar grundade på fakta för att kunna förändra.

– Den utveckling som har skett i länder

som Kina och Indien är enorm. De län-derna är på väg att komma ifatt och mycket talar för att den anglosaxiska världsdomi-nansen är förbi.

Stora delar av världens befolkning är på väg mot ett ekonomiskt lyft, vilket han il-lustrerar med en tvättmaskin och plastlå-dor från Ikea som var och en symboliserar en miljard människor.

gApET m i N s kAR

Gå ut på www.gapmind.org och titta på fil-merna. Inför en hänförd publik visar han på det enorma gap som fanns mellan fat-tiga och rika när han själv växte upp på 1960-talet. Då fanns det tre miljarder

21N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

Hans Rosling visar sambandet mellan länders BNP och utsläpp av koldioxid. Han efterlyser aktuella rapporter om Sveriges och världens utsläpp av växthusgaser, ungefär på samma sätt som vi får veta hur ekonomin utvecklas för varje kvartal.

Fo

To

: G

AP

Min

dE

r

N AT U R V E TA R E22 N R 1 2 0 1 2

människor på jorden, varav en tred-jedel levde i industriländerna.

– I dag är läget annorlunda med två miljarder fattiga och tre miljar-der som har rest sig ur fattigdom och håller på att utbilda sig. Två miljarder kör bil, varav hälften också flyger.

Hur kommer det att se ut år 2050?– Med utbildning och hälsa till

alla så höjer de fattiga sin levnads-standard. Barnadödligheten mins-kar, liksom befolkningstillväxten. Ännu fler kör bil och flyger, vilket förutsätter ett tekniksprång när det gäller miljöteknik.

Så du är optimistisk inför fram-tiden?

Fler munnar att mättaEnligt fAo måste matproduktionen öka med 70 procent fram till 2050. Antalet hungrande har minskat något och uppgick förra året till knappt en miljard människor.

– Egentligen råder det ingen matbrist i världen, men maten når inte fram, säger ja-kob lundberg, vid FAo norden stockholm.

johan rockström menar att det finns goda förutsättningar att försörja även nio miljar-der människor med hållbara jordbruksmetoder. Men det kommer att krävas stora sats-ningar på forskning och utveckling.

– Vi behöver intensifiera jordbruket på befintlig jordbruksmark, det vill säga stoppa expansion av jordbruksmark på bekostnad av skogar, våtmark och gräsmar-ker. Vi måste effektivisera näringsanvändning och sluta kretslopp med vårt eget avfall. jordbearbetningen måste förändras så att vi vänder jordbruket från att vara en stor utsläppskälla av växthusgaser till att bli en kolsänka.

2.

– Optimism har sin grund i käns-lor. Jag utgår från statistik som be-skriver det verkliga läget och under-byggda antaganden om framtiden.

popU lÄR VÄR ld s kÄN d i s

Hans Rosling är en världens mest efterfrågade talare och finns med på listan över världens hundra främsta tänkare. Han har varit distriktsläka-re i Mocambique och skrivit böcker om global hälsa. Mest känd är han för sitt innovativa sätt att beskriva statistik från bland annat FN. Med animerad teknik har han gjort succé på internet och sålt datorprogram till Google. #

i n G E n H A r TAG i T T i ll s i G AT T sTÖ r r E d E lE n AV Vä r ld E n s B E F o lk n i n G lE V E r i l ä n d E r dä r d E T i G E n o M s n i T T F Ö d s 2 B A r n P E r kV i n n A

Med uthålligt jordbruk kan jorden försörja även nio miljarder männsikor.

Klimatförändringarforskningen pekar på att vi redan intecknat oss för två graders höjning i förhållande till medeltem-peraturen på jorden innan industrialismen.

– detta kommer att skapa irreversibla problem för stora delar av mänskligheten, vilket kräver

mycket stora investeringar i anpassning. de som drab-bas värst är de som bidragit minst till den globala upp-värmningen, nämligen värl-dens fattiga människor i tro-piska regioner, säger johan rockström, chef för stock-holm Environment institute.

Meteorolog Per Holmgren är inne på samma spår.– som en följd av ett varmare klimat kommer vi

att få se mer krig och andra konflikter, mer svält, fler pandemier på grund av undernäring, vattenbrist och ändrad sjukdomsspridning, liksom ökade ma-teriella skador.

Johan Rockström

1.

T E M A – 7 U T M A N I N G A R

23N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

Miljö och biologisk mångfaldVissa arter är dömda till förintelse, menar johan rockström.

– det är oacceptabelt men ett faktum. Vi befinner oss i den sjätte massutrotningen av arter på jorden, den första som är orsakad av en annan art på jorden.

Han menar att vi snabbt måste bryta denna allvarliga trend. inte av etiska skäl, utan för att biologisk mångfald är en viktig förutsätt-

ning för vår ekonomi och välfärd. Utan biologisk mångfald kollapsar basen för vår välfärd.

Allt fler menar att de regnskogar som är kvar måste räddas. även här hemma höjs det

röster för att skydda mer skog från skogsbruk, både för att skydda hotade arter och för att föregå med gott exempel

i världen.

3.

N AT U R V E TA R E24 N R 1 2 0 1 2

jukvården står inför allt större utmaningar i takt med att vi blir äldre. Man räknar med att hälften av alla barn som föds i

Sverige i dag uppnår en ålder av hundra år.– Landstingen vill ha en effektivare vård

med kortare vårdtider utan att ge avkall på omsorgen. Det kan vi inom life science hit-ta lösningar på, säger Johan Järte, vd sedan ett halvår tillbaka på Sweden Bio.

Det handlar om allt från nya knäleder till behandlingar av cancer, depression, alz-heimer, hjärt-kärlsjukdomar och sällsynta sjukdomar.

– I det ligger utveckling och innovation av både medicinteknik och läkemedel, som är gifta med varandra. Behandlingen häng-er ofta ihop.

m E d på NoTE R NA

Johan Järte efterlyser en bättre dialog mel-lan näringslivet och landstingen, även om det har börjat svänga.

– Sveriges kommuner och landsting är med på noterna, men inte alla landsting. Bland andra vill Uppsala, Skåne och Stock-holm jobba aktivt med forskning och innova-tion för att bygga en bra vård för framtiden.

Hur mår svensk life science i dag?– Jag är i grunden positiv, men inser

också att det finns mörka moln där vi står lite inför ett vägskäl om vi ska behålla och utveckla svensk life science.

Vid sidan av att få landstingen att satsa på forskning och innovation behöver skat-terna förändras, menar Johan Järte. Det

handlar om skatteavdrag för forskningsin-tensiva bolag och lägre bolagsskatter för att attrahera finansiärer.

– Vi är framgångsrika i den tidiga forsk-ningen, men problemet är att idéerna säljs till andra länder, främst USA. Det är inte bra. Vi behöver även tillverkande företag.

byggT på i N NoVATioN E R

Men han vill inte måla fan på väggen. Tvärtom ser han ljust på framtiden.

– Sverige är ett land som är byggt på innovationer. Företag och investerare från länder som Kina, Indien, USA och Japan kommer hit för att studera landet med den högsta innovationsnivån i världen. Nyligen kom en delegation från Iran hit för att be-söka både akademin och företag.

Genombrott för svenska bolag sker hela tiden, som till exempel Orexo, Xbrane och

Cellartis, även om just det bolaget har sålts till Frankrike. Antalet aktiva patent uppgår nu till sextusen och säger en del om den innovationskraft som finns i dag.

Johan Järte vill ha fler politiker som in-ser värdet med en blomstrande life science-bransch, som skapar massor av jobb.

– Jan Björklund har förstått, nu hoppas jag också på Anders Borg så att vi får en dialog med Finansdepartementet.

N E d lÄgg N i NgAR

Att medicinteknikföretaget S:t Jude lägger ner hela sin tillverkning av pacemakers och elektroder i Järfälla beklagar han förstås. Astra Zenecas nedläggning av forskningen i Lund ser ut att kunna vändas till något positivt.

– Det ska bli spännande att se vad som kommer att hända i Medicon village, som kan komma att koka av innovationer och nya forskningsidéer. Det är viktigt att få in kunskap om affärsmannaskap där. #

Life science antar utmaningenkortare vårdtider med stor omsorg om patienterna ställer nya krav på sjukvården. life science kan lösa framtidens utmaningar för sjukvården.

– om vi får landstingen och politikerna att satsa på forskning och innovation så ser framtiden ljus ut, säger johan järte, vd på sweden Bio.

S

Johan Järte är vd på Sweden Bio sedan ett halvår tillbaka.

FAKTA:

» Life science står för 20 procent av sveriges exportintäkter.

» Bara skogsindustrin betyder mer för svensk ekonomi räknat på export- intäkter.

» Sysselsätter 20 000 personer.

» Branschen har 6000 aktiva patent nu.

T E M A – 7 U T M A N I N G A R

25N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

Antibiotikaresistenslarm om nya superbakterier som ingen antibiotika biter på, dyker upp med jämna mellanrum.

– Antibiotikaresistens är den största utmaningen när det gäller att ta fram nya läkemedel i dag, säger richard laing, som jobbar med läkemedelspolicyfrågor på WHo i Genève.

En för generös förskrivning av antibiotika, särskilt bred-verkande medel, bidrar till resistensen. i dag är det inte heller lönsamt för läkemedelsföretagen att utveckla nya

antibiotika.även djurhållarna utpekas som

syndabockar.– jag vill se en djurhållning där

inte antibiotika används som ersätt-ning för en god djurmiljö, säger ivar Vågsholm, professor i livsmedelssä-kerhet på slU.

Pandemier och sjukdomarminns fågelinfluensan och svininfluensan som satte skräck i en hel värd. Följderna av ett större och allvarligare utbrott kan få kata-strofala följder för hela samhället, där bland annat belastningen på sjukvården ökar.

läkemedel för tredje världen är ofta inte lönsamma att utveck-la. Av andra skäl går det trögt att hitta läkemedel mot neurolo-giska sjukdomar som alzheimer. lika komplexa är de biologiska mekanismerna vid depression.

På den lista över allvarliga sjukdomar WHo har tagit fram kommer inte cancer särskilt högt.

– i takt med att vi blir äldre kommer cancer att öka i betydel-se. det är också där man får mest valuta för satsade forsknings-medel, men de nya läkemedlen är inte särskilt innovativa, säger richard laing.

Fossilfri värld år 2050för att klara målet måste omställningen till förnyelse-bar energi börja nu.

– det är en verklig utmaning, men är möjligt, säger johan rockström.

landsbygdsminister Eskil Erlandsson har satt upp samma mål för jordbruket, men att det ska ske tidigare och även vara en leverantör av energi och fungera som kolsänka.

Utvecklingen av miljöteknik, bland annat solceller, vägkraft och elbilar, liksom energieffektiva system måste intensifieras.

Richard Laing

Pandemier som svininfl uensan och fågelinfl uensan kan få katastrofala följder för hela samhället.

6.

4.5.

Satsningen på miljöteknik måste öka.

N AT U R V E TA R E26 N R 1 2 0 1 2

Rent vattenNära 70 procent av det vatten som förbrukas på jorden används till att bevattna åkrar. Många människor tvingas också använda vatten som inte är rent. sju miljoner människor dör varje år på grund av dålig vattenkvalitet.

– Vi måste använda vatten mera effektivt i världens jordbruk. idag ”drick-er” vi cirka 3 500 liter vatten om dagen. det finns goda förutsättningar att minska detta, både genom bättre jordbruksmetoder och genom att ändra dieter till mera vegetarisk mat, säger johan rockström.

7.

T E M A – 7 U T M A N I N G A R

27N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

1. ÄR Ny ANTibioTikA på gåNg?

– Inte i den utsträckning som är önsk-värd. Incitamenten är svaga för fö-retagen att satsa på forskning om ny antibiotika. De som tas fram läggs i malpåse tills den antibiotika som finns i dag slutar att fungera. Det positiva är att frågan nu har lyfts till EU-nivå och att stimulanser diskuteras, som att för-länga patenten.

2. NEURologiskA sjUkdomAR

som AlzhEimER då?

– Det finns några läkemedel idag, men det är ett komplex område och det behövs mer forskning på området. Generellt när det gäller nya läkemedel är frågan också om samhället ska vara med och betala för läkemedel som förlänger livet med några månader. Det finns alltså en hälsoekonomisk as-pekt i detta, där man vill veta om läke-medlet kan minska vårdkostnaderna i samhället.

3. VAR liggER cANcERfoRsk-

NiNgEN?

– Det görs många cancerstudier i Sve-rige idag. Kunskapen om själva sjuk-

domen cancer har ökat de senaste åren vilket har medfört att man har tagit fram läkemedel med nya verkningsme-kanismer. Men vi ser också att de stora företagen inte har minskad förmåga att utveckla nya läkemedel själva, utan är beroende av de små bioteknikbolagen. Ökade krav i tillståndsprövningen gör att färre nya läkemedel når ända fram. I dag är det tveksamt om till exempel magnecyl hade blivit godkänt om det hade lanserats i dag.

4. NågRA TRENdER i lÄkEmE-

dElsfoRskNiNgEN?

– Vi är på väg mot mer personligt utformade läkemedel, både på indi-vid- och gruppnivå, bland annat för att minska risken för felbehandling. Biologiska läkemedel kommer att spela en större roll, särskilt för inflamma-toriska sjukdomar. Men det är viktigt

När kommer ny antibiotika?

med uppföljning av behandlingar för att få grepp om biverkningar under läkemed-lets hela livscykel.

5. VAd öNskAR dU dig i hösTENs

foRskNiNgspRopp?

– Det är dags att satsa på den kliniska forskningen. Inför en klinisk forsknings-miljard för att stimulera sjukvårdens forskning. Sjukvården måste få ett tydligt forskningsuppdrag och bygga upp en or-ganisation för detta. Att delta i industrins kliniska prövningar kostar inte landstinget något och det finns en vilja bland svenska patienter att ställa upp. #

Karin Eriksson vill att sjukvården får ett tydligt forskningsuppdrag.

Utmaningarna är många för svensk läkemedelsforskning. men forskningen i sverige har dragit ner. karin Eriksson, konsult inom läkemedelsbranschen, vill att regeringen inför en klinisk forskningsmiljard för att stimulera sjuk-vårdens forskning.

» Vi är på väg mot mer personligt utfor-made läkemedel «

N AT U R V E TA R E28 N R 1 2 0 1 228 N R 1 2 0 1 2N R 1 2 0 1 2N R 1 2 0 1 228282828282828

Naturvetare i kristallkulanVarje år gör Naturvetarna prognoser för alla sina yrkesgrupper. Vissa är

svårbedömda och är bland annat beroende av den osäkra konjunkturen.

En titt i backspegeln visar att de prognoser som gjordes för fem år sedan

prickade rätt i de flesta fall. T E X T L A R S - E R i k L i J E B Ä C k O C H H A N N A M E E R V E L d

P R O G N O S E R

Naturvetare i kristallkulan

Läs mer om geologen Mats Fehrm på sid 28.

fO

tO

: N

ick

E j

Oh

aN

SS

ON

P R O G N O S E R

N AT U R V E TA R E30 N R 1 2 0 1 2

=

==

- Symbolen visar prognosen om fem år.- Säkerhet i prognosen, skala 1– 5, ju högre siffra desto säkrare prognos.

= Balans Överskott Brist

=

AgRONOM OCH LANTMÄSTARE

I dag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans

Om fem år: Balans

Kommentar: Bidrar till att lösa många av de utmaningar som samhället står inför. allt från hållbart jordbruk och biologisk mångfald till utveckling av bioenergi och nya material. kommande pensionsavgång-ar täcks upp av nyutbildade. Möjligheterna skiljer sig åt mellan inriktningarna, där eko-nomer och växtodlare har störst chans att få jobb.

Säkerhet i prognosen: 3. Utvecklingen i svenskt lantbruk påverkar arbetsmark-naden i hög grad, även om många agro-nomer och lantmästare söker sig utanför lantbruket.

ARBETSMiLJÖiNgENJÖR MEd fLER

I dag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans

Om fem år: Brist

Kommentar: arbetsmiljöingenjörer med naturvetenskaplig kompetens är eftertrak-tade i näringslivet, särskilt när det gäller kemiska risker. Många går snart i pension och ska ersättas. Yrket är ganska obero-ende av konjunkturen.

Säkerhet i prognosen: 3. Svårt att be-döma framtida satsningar på arbetsmiljö, liksom om det kommer nya lagkrav på ar-betsmiljöområdet.

BiOLOgER iNOM MiLJÖ OCH NATURVÅRd

I dag: Överskott

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Överskott

Om fem år: Balans

Kommentar: har varit en växande grupp, men är nu på väg ner eftersom färre bio-

loger utbildas. Många biologer har valt an-dra karriärvägar utanför den traditionella arbetsmarknaden, vilket vittnar om bredd i utbildningen. Biologer med kunskap om affärsmannaskap och marknadsföring el-ler annan breddning har störst chans att få jobb.

Säkerhet i prognosen: 5. Stor osäkerhet efter en tid av överskott och att biologer finns inom många olika branscher.

BiOLOgER, BiOMEdiCiNARE MEd fLERA iNOM LifE SCiENCE

Idag: Överskott

Om fem år: Balans

Kommentar: tuff global konkurrens inom främst läkemedelsindustrin har gjort det svårare att få jobb. fokus ligger på den mer lovande forskningen, som kan gene-rera nya produkter. att kombinera natur-vetenskaplig kompetens med affärsman-naskap och marknadsföring är en bra stra-tegi. Samtidigt kan man förvänta sig ett mindre inflöde av nyutbildade på arbets-marknaden för life science.

Säkerhet i prognosen: 3. Är beroende av framgångar i forskning och på mark-naden, liksom av politiska beslut om sats-ningar på forskning och utveckling.

BiOMEdiCiNSk ANALYTikER

Idag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans

Om fem år: Brist

Kommentar: fler går i pension än som till-kommer från utbildningen. flertalet jobbar inom landstinget och är ganska oberoende av svängningar i konjunkturen.

Säkerhet i prognosen: 4. Personal med annan utbildning kan komma att överta en del av det arbete som biomedicinska ana-lytiker utför i dag. Å andra sidan krävs det legitimation för att utöva yrket.

CYTOdiAgNOSTikER

Idag: Brist

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Brist

Om fem år: Brist

Kommentar: antalet nyexaminerade räck-er inte för att täcka behovet av dem som går i pension. Är rätt oberoende av kon-junkturen eftersom de flesta jobbar i lands-tinget.

Säkerhet i prognosen: 4. andra yrkes-grupper kan komma att utföra det arbete som cytodiagnostikerna gör i dag. Å andra sidan kan de komma att ta över arbets-uppgifter från läkarna. Ett frågetecken är också om utbildningen kommer att öppnas upp för andra yrkesgrupper än biomedicin-ska analytiker.

dATAVETARE

I dag: Brist

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Brist

Om fem år: Brist

Kommentar: kompetensen är efterfrågad inom främst it-området när nya tjänster för smarta telefoner och datorer hela tiden ut-vecklas. tjänsterna gäller allt från att spara energi till musik och annan underhållning. framgångarna för de svenska dataspelsfö-retagen ser ut att fortsätta.

Säkerhet i prognosen: 3. Osäkerheten ligger i konkurrens från andra yrkesgrup-per och om företag väljer att flytta verk-samhet till låglöneländer.

diETiST

I dag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans

Om fem år: Balans

Kommentar: Behovet av dietister ökar inom primärvården och allt fler blir medvet-na om sambandet mellan kost och hälsa. Utbildningen är mycket populär. Yrket

31N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

Hanna Arvidssons väg till yr-ket skiljer sig från många andra cy-

todiagnostikers. Hon började med att läsa biomedicin.

– Jag har alltid tyckt att det var spän-nande med kemi och medicin och tänkte mest på läkemedelsindustri och forskning, berättar hon. Men när jag var färdig kände jag att jag ville jobba ett tag, och inte börja på en forskarutbildning.

Hanna Arvidsson hade sommarjobbat på cytologlaboratoriet på Länssjukhuset i Kalmar under utbildningen, och efter exa-men fick hon anställning där och skickades till den ettåriga cytodiagnostikerutbild-ningen i Stockholm.

Hon är ett undantag, eftersom cytodiag-nostikerutbildningen idag endast tar emot biomedicinska analytiker.

– Jag tycker att det är lite tråkigt att de inte tycker att man är behörig om man har läst till exempel biomedicin. Det är brist på cytodiagnostiker idag och det kommer att bli värre. Om de breddade antagningskri-terierna, kanske fler skulle söka till utbild-ningen, säger Hanna Arvidsson.

Mycket av cytodiagnostikerns arbete görs vid mikroskopet och den som vill kunna upptäcka cellförändringar och can-cer måste ha ett tränat öga. Till den allra största delen handlar det om att upptäcka livmoderhalscancer och andra cellföränd-ringar i livmoderhalsen, men cytodiagnos-tiker letar också efter cancerceller i prover från till exempel urinvägarna, lungorna, bukhålan och hjärtsäcken.

Varför är det brist på cytodiagnostiker?

”Få vet vad en cytodiagnostiker gör”Varje dag upptäcker Hanna Arvidsson och hennes kolleger cancer och förstadier till cancer som kan behandlas innan det är för sent. Med stundande pensionsavgångar blir bristen på cytodiagnostiker kännbar. Men få av de unga som måste lockas till yrket har en aning om vad en cytodiagnostiker gör.

– Jag tror att vi har profilerat oss lite då-ligt. När jag berättar för folk vad jag jobbar med gör så är det ingen som har hört talas om det. Vi sitter inne i labbet och är ganska dolda, säger Hanna Arvidsson.

Även biomedicinska analytiker som är

intresserade av cytodiagnostik är svåra att locka till yrket.

– Löneskillnaden är inte jättestor mellan biomedicinska analytiker och cytodiagnos-tiker och det är ändå ett års studier till, säger Hanna Arvidsson. #

Mikroskopet är cytodiagnostikerns viktigaste arbetsredskap.

» Om de breddade antagningskriterierna, kanske fler skulle söka till utbildningen. «

fO

tO

: j

ON

aS

LiN

DS

tR

ÖM

H A N N A A R V I D S S O N

Ålder: 31 år.

Utbildning: Biomedicinareprogrammet, ettårig cytodiagnostikerutbidlning.

Jobb: cytodiagnostiker på Länssjuk-huset i kalmar.

Om jag inte hade blivit cytodiag-nostiker: jag har haft funderingar på att bli lärare, eller så hade jag nog forskat.

N AT U R V E TA R E32 N R 1 2 0 1 2N AT U R V E TA R E32 N R 1 2 0 1 2

”Låt dig inte styras av lön och prestige”

Granit och gnejs är grundmaterialet till de fl esta vägar. Geolog Mats Fehrm ansvarar för NCC:s labb i Uddevalla.

fO RtS. P R O G N OS D i Eti St

är inte särskilt konjunkturberoende.

Säkerhet i prognosen: 4. Yrket är legiti-merat, vilket gör att inga andra yrkesgrup-per kan göra anspråk på tjänsterna. En joker i leken är kommunerna som inte har visat korten när det gäller satsningar på att anställa fler dietister framöver.

fYSikER

I dag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans

Om fem år: Balans

Kommentar: Är en liten exklusiv grupp på arbetsmarknaden och har likheter med civilingenjörer. Den tekniska utvecklingen med nya smarta telefoner med musik-tjänster och nya appar ger jobb för fysiker, liksom utveckling av hårdvara och trådlös kommunikation. inom energiområdet med sol, vind, vatten och kärnkraft är utmaning-arna oändliga. hur det går svensk fordons-industri och verkstadsindustri påverkar fy-sikernas arbetsmarknad.

Säkerhet i prognosen: 2. hur mycket samhället satsar på forskning är en viss osäkerhet, liksom hur attraktivt det är för utländska forskningsföretag att etablera sig i Sverige.

gEOVETARE

I dag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Överskott

Om fem år: Balans

Kommentar: arbetsmarknaden har för-bättrats på senare tid, en utveckling som väntas fortsätta. i spåren av gruvboomen efterfrågas prospekterande geologer. i jak-ten på mineraler, metaller och andra na-turtillgångar öppnas både nya och tidigare nedlagda gruvor. Geovetare är också

=

=f

Ot

O:

Nic

kE

jO

ha

NS

SO

N

P R O G N O S E R

33N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

Boomen i gruvnäringen på-verkar inte geolog Mats Fehrm

särskilt mycket. I dag är han är mer bero-ende av statens satsningar på nya vägar, särskilt motorvägar.

Som teknisk ledare på NCC håller han i trådarna för labbet i Uddevalla.

– Vi servar produktionen med analy-ser av asfalt och bergtäkter för att kunna leva upp till våra uppdragsgivares krav på kvalitet. Det är viktigt att vi håller vad vi lovar för att kvaliteten på slutprodukten ska bli så bra som möjlig och ha en lång livslängd.

Han förklarar att granit och gnejs är grundmaterialet till de flesta vägar. Om ytskiktet ska vara extra slitstarkt och tåla dubbdäck är det kvartsit eller porfyr som gäller. Asfalten består upp till 95 procent

av sten och resten av destillerad råolja som fungerar som bindemedel samt olika typer av vidhäftningsmedel och ibland stabilitets- och flexibilitetshöjande poly-merer.

Mats Fehrms väg till det jobb han har i dag har varit minst sagt krokig. Han gick i fällan och pluggade ett år på en utbild-ning som visade sig vara helt fel.

– Som systemvetare spåddes man en lysande framtid med gott om jobb och höga löner. Men jag trivdes inte alls och hoppade av, med ett års studieskulder i bagaget.

När han hamnade på geovetarcentrum i Göteborg föll pusselbitarna på plats.

– Jag var motiverad och visste vad jag ville. Så det blev fyra fantastiska år.

Uppvuxen i en gruvby utanför Lud-vika väcktes en tidig fascination för berg och gruvor. Inspirationen fick han från släktingar som jobbade där. En renässans är nu på gång efter upptäckt av enorma järnfyndigheter i trakten.

– Min dröm är fortfarande att jobba med prospektering, vilket i en framtid kan bli verklighet. Några år till är jag av familjeskäl knuten till Uddevalla.

Han ser också en framtid inom NCC, men då gärna i en roll där han kommer närmare geologin.

Ditt bästa karriärtips?– Följ hjärtat och välj det som roar dig.

Var medveten om vilken arbetsmarknad som väntar utan att låta dig styras av lön och prestige. Tänk på att du ska orka ett helt arbetsliv.

När han själv gick utbildningen i slutet av 90-talet var arbetsmarknaden inte lika het som i dag.

– För mig tog det ett år att få ett geolo-gjobb även om jag inte sökte aktivt. Un-der den tiden jobbade jag med annat.

Om du inte hade blivit geolog?– Funderade ett tag på att bli veterinär,

men kom fram till att jag inte ville avliva djur, som ingår i det jobbet. #

Redan som liten grabb var Mats fehrm fascinerad av berg och gruvor. Men istället för att följa sitt hjärta valde han att utbilda sig till systemvetare, vilket blev en åter-vändsgränd. Efter ett år hoppade han av och satsade på att bli geolog.

=

MATS F E H R M

Arbete: teknisk ledare för NNc:s labb i Uddevalla.

Utbildning: Geolog, examen 2000, från Göteborgs universitet.

Ålder: 47 år.

Kan mer: Läste musik ett år och har varit datalärare.

Vill lära sig mer om: Väldigt mycket, bland annat mineralogi.

» följ hjärtat och välj det som roar dig. tänk på att du ska orka ett helt arbetsliv. «

Vägmaterial som ska analyseras på labb.

P R O G N O S E R

N AT U R V E TA R E34 N R 1 2 0 1 2

I gymnasiet var Stina Brask Bi-lén enligt egen utsago ”jättedålig”

på naturvetenskap.– Jag gick ut med låga betyg, men fick

chansen att göra om allt på Komvux. Där fick jag inspirerande lärare och blev duk-tig på matte och fysik.

Allra lättast upptäckte Stina Brask Bi-lén att hon hade för biologin. Hon hade

alltid varit förtjust i vatten och intres-

set för marinbiologi började, som för så många andra, med delfiner. Idag dyker Stina Brask Bilén ofta ner i det stora blå, i sitt jobb på Cowi, ett internationellt tek-nikkonsultföretag. Där undersöker hon förutsättningarna för att bygga i eller in-vid vattnet.

– Jag tittar på växt- och djurlivet, ger förslag på utredningar och inventeringar och arbetar fram en miljökonsekvensbe-

skrivning som kan ligga till grund för en tillståndsansökan. Det

gäller att se

till att utvecklingen av infrastruktur sker på ett så miljövänligt sätt som möjligt.

Stina Brask Bilén har hittat sitt dröm-jobb, men det tog några år.

– Ett tag efter examen var jag arg på universitetet för att ingen hade berättat hur arbetsmarknaden såg ut. De startade

”Alla jobb ger erfarenhet”Marinbiolog Stina Brask Bilén har ett jobb som många dröm-mer om. Hon tycker inte att man ska låta sig avskräckas av överskottet på biologer, men ger tipset att skaffa sig bred kompetens och vara beredd på att det kan ta några år att jobba sig fram till drömmen.

ST I NA B R A S K B I LÉ N

Jobb: Marinbiolog på teknikkonsult-företaget cowi.

Utbildning: Magisterexamen i marin-biologi.

Ålder: 37 år.

Om jag inte hade blivit marin-biolog: ”När jag var liten ville jag bli stridspilot, men det finns bara en kvinnlig stridspilot i Sverige. kanske något inom medicin – läkare eller barnmorska.”

» Ett tag efter examen var jag arg på univer-sitetet för att ingen hade berättat hur arbetsmarknaden såg ut. «

=

35N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

en linje för marinbiologer just då och jag tänkte att de lurar ju folk.

Istället för marinbiologi blev det först lärarjobb för Stina Brask Bilén. Därefter blev hon labbassistent och sedan doktorand inom båtbottenfärger. Men egentligen ville hon ut och jobba. Hon skrev ett par spon-tana ansökningsbrev och fick göra ett te-stuppdrag för ett litet företag inom marin miljöanalys. Hon fick jobbet, som sedan ledde till det hon har idag.

– Det kanske låter naivt, men om man har en önskan att jobba inom ett visst område, att vara duktig på det, så finns det alltid plats för folk som

är ambitiösa, och ar-

betsmarknaden kan svänga. Men man får vara beredd på att jobba kan-ske fem år med något annat först. Kom ihåg att alla jobb du har ger erfarenhet som gör att du kan få nästa jobb, säger Stina Brask Bilén.

Hon tipsar också om att inte stirra sig blind på bara det man allra helst vill jobba med.

– Säkra dig genom att inte specialisera dig alltför mycket på något smalt. Om du är intresserad av marinbiologi, så läs rätt mycket kemi eller ekotoxikologi också.

Vad gör du om tio år?– Då hoppas jag att jag har blivit bättre

på det jag gör. Att om man har ett problem inom mitt område, så ringer man mig!

Något särskilt som du vill utveckla?– Jag skulle vilja ha lära mig mer inom

miljöjuridik. Det är också ett tips på ett ämne att ta med i utbild-

ningen! #

fO

tO

: N

ick

E j

Oh

aN

SS

ON

”Havets Sherlock Holmes”. Stina Brask Bilén hittar ledtrådar till miljövänlig infrastruktur i vattenmassorna.

N AT U R V E TA R E36 N R 1 2 0 1 2

==

fO RtS. P R O G N OS G EOVEtaR E

heta i infrastrukturprojekt när nya vägar och järnvägar byggs, liksom vid andra ex-ploateringar. klimatförändringarnas effek-ter med översvämningar och jordskred är andra utmaningar för geovetare.

Säkerhet i prognosen: 3. Är relativt känsliga för konjunkturen. En viss osäker-het för hur den globala ekonomin kommer att utvecklas, liksom politiska satsningar på bland annat infrastruktur och klimatan-passningar.

HiPPOLOg

I dag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Brist

Om fem år: Balans

Kommentar: intresset för ridning bland allmänheten håller sig på en fortsatt hög nivå, med reservation för att sämre ekono-miska tider skulle kunna ändra den bilden. Det avspeglar sig också på naturbruks-gymnasierna som attraherar ungdomar att studera hästhållning. De hippologer som väljer att bli ridlärare, stallchef eller natur-brukslärare kan vänta sig en fortsatt bra arbetsmarknad.

Säkerhet i prognosen: 3. Om ekonomin försämras i Sverige kan hästnäringen på-verkas negativt eftersom det är många pri-vatpersoner som utgör kunderna.

HORTONOM, TRÄdgÅRdS-iNgENJÖR OCH LANd-SkAPSiNgENJÖR

I dag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans

Om fem år: Brist

Kommentar: Vi står inför stora pensions-avgångar inom hela trädgårdsbranschen. Växande intresse för trädgård i samhället,

både bland privatpersoner och i kommu-ner. Även bostadsföretag och kyrkogårdar satsar på parker och grönytor. Gröna rum förbättrar trivseln och ökar värdet på fast-igheten. Nya krav på planering, uppföljning och kvalitet i anläggningarna ökar kompe-tensbehovet.

Säkerhet i prognosen: 3. Påverkas i viss mån av konjunkturen. kommunala sats-ningar på park och trädgård kan minska när ekonomin är dålig. Det ligger också en viss osäkerhet i om andra yrkesgrupper, ofta med lägre utbildning, kan konkurrera om jobben.

JÄgMÄSTARE OCH SkOgS-MÄSTARE

I dag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans

Om fem år: Balans

Kommentar: konkurrensen om skogs-råvaran ökar. Vid sidan av pappersmassa och sågade trävaror behövs råvara till bio-energi, textilier, kemiprodukter och annat. klimatfrågan ökar skogens betydelse, sär-skilt i ett internationellt perspektiv. Miljö och naturvård är numera jämställda mål i skogspolitiken med följd att det behövs jägmästare och skogsmästare med mil-jöprofil. Även kombinationen med affärs-mannaskap och marknadsföring är efter-traktad.

Säkerhet i prognosen: 3. arbetsmarkna-den är känslig för svängningar i konjunk-turen. Sverige är ett skogsland med stor kompetens och traditioner inom skogsvård och industriell förädling av skogsråvaran. Så det mesta talar för att svensk skogs-näring klarar sig bra på exportmarknaden även i framtiden.

kEMiSTER

Idag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans

Om fem år: Brist

Kommentar: Många går i pension framö-ver samtidigt som allt färre utbildar sig till kemister. flera utmaningar väntar, som till exempel att utveckla nya bränslen och nya miljövänliga och energieffektiva ma-terial, bland annat med hjälp av nanotek-nik. Samtidigt ställer samhället och EU allt högre krav på att de nya produkterna ska vara säkra för människor och miljö.

Säkerhet i prognosen: 2. Är konjunk-turkänsliga och beroende av hur attraktivt Sverige är för forskningsintensiva utländ-ska företag att etablera sig här.

MATEMATikER OCH STATiSTikER

Idag: Brist

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Brist

Om fem år: Brist

Kommentar: Många går i pension de när-maste åren, vilket inte täcks upp av nyut-bildade. kompetensen blir alltmer efterfrå-gad i takt med ökat behov av matematiska modeller och komplexa beräkningar inom it, bank och försäkring.

Osäkerhet: 3. Osäkerheten hänger ihop med att matematiker finns en mängd branscher och kan specialisera sig inom många olika områden.

P R O G N O S E R

37N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

ska man inte vara rädd för att byta jobb. An-nars fastnar man och får hålla på med sam-ma arbetsuppgifter.

Det råder inget tvivel om att Katarina Östberg trivs med sina uppgifter.

– Det är ett omväxlande arbete. Jag får både vidareutveckla produkter och ta fram nya. Jag arbetar bland annat med jurister, IT, ekonomi, kundorganisation, affärsom-råden – jag får vara spindeln i nätet! #

Matematiker är en bristvara i Sverige idag, det har katarina Östberg märkt av när nya ak-tuarier – försäkringsmatema-tiker – ska rekryteras till folk-sam. Men det var inte något som hon hade med i beräkningen när hon valde sin utbildning.

När hon började läsa matematik vid Linköpings universitet hade Ka-

tarina Östberg inga förebilder i sin släkt el-ler bekantskapskrets. Inte heller hade hon någon bild av vad hon skulle jobba med när utbildningen var färdig. Hon valde med hjärtat.

– Jag tyckte alltid att matte var roligt i skolan och inte särskilt svårt, berättar hon.

Redan under praktiken på utbildningen hamnade hon på Väg- och trafikinstitutet i Linköping, numera Statens väg- och trans-portforskningsinstitut. Där skulle hon sena-re också komma att göra sitt examensarbete, och få sitt första jobb. Institutet bedriver forskning kring bland annat trafiksäkerhet.

– Det var ganska tekniskt, och jag kände att jag skulle vilja kombinera matematiken med lite mer ekonomi.

Det får man göra i försäkringsbran-schen, tänkte Katarina Östberg, och skick-ade spontana ansökningsbrev till ett antal försäkringsbolag. Wasa Försäkring nappa-de, och hon började arbeta på beräknings-avdelningen. Det var inte förrän då som hon fick upp ögonen för aktuarieyrket och kompletterade sin utbildning med kurser vid Stockholms universitet.

Sedan dess har Katarina Östberg arbe-tat på Länsförsäkringar, Salus Ansvar och Skandia. I somras blev hon chef för en grupp på tio aktuarier som arbetar med liv-

försäkring på Folksam. De beräknar bland annat avsättning av reserver så att försäk-ringspengar ska kunna betalas ut och tar fram modeller för prissättning utifrån anta-ganden om livslängd och lönsamhet.

Den som är intresserad av sådana fråge-ställningar är lyckligt lottad.

– Det är svårt att få tag på aktuarier idag, särskilt sådana som har yrkeserfarenhet. Det har vi märkt när vi rekryterar, säger Katarina Östberg.

Vad är ditt bästa karriärtips?– Jag är ingen karriärmänniska. Det vikti-

gaste är att man jobbar med något som man tycker är roligt. Då går det oftast bra. Och så

”Var inte rädd för att byta jobb emellanåt”

» jag får vara spindeln i nätet! «

fO

tO

: j

Ea

NE

tt

E h

ÄG

GL

UN

D

K ATA R I N A Ö S T B E R G

Jobb: aktuarie, gruppchef på folksam.

Utbildning: Matematikerlinjen vid Linköpings universitet.

Ålder: 47 år.

Vill utveckla sig inom: Ledarskap och juridik på försäkringsområdet, arbeta med försäkring på en mer övergripande nivå.

Om Katarina inte hade blivit aktuarie, hade ekonom eller systemvetare legat nära till hands.

P R O G N O S E R

N AT U R V E TA R E38 N R 1 2 0 1 2

Ett brinnande intresse och bra jobbmöjligheter fick Jo-nas Ludvigsson att satsa på en framtid i skogsnäringen. Men vägen har inte varit helt spikrak.

Sverige har aldrig haft så mycket skog som nu och efter-

frågan på råvaran ökar. Vid sidan av trä, pappersmassa och bränsle är klimatet en ny joker i leken.

– Så länge skogen växer finns det en framtid, säger Jonas Ludvigsson, skogs-mästare och chef på Virkesmätningsfö-reningen syd, som ägs tillsammans av köpare och säljare av skogsråvara, vilket borgar för en opartisk mätning.

Med rötter i de djupa Värmlandssko-garna har hans yrkesbana varit utstakad sedan barnsben. Förebilder fanns det gott hemma i Lekvattnet med flera släk-tingar som är skogligt utbildade.

– Intresset har styrt mitt yrkesval. Jag har prövat på hela kedjan inom skogs-bruket med röjning, gallring och hugg-ning. Jag har även jobbat på sågverk och på bygge. Det har gett mig erfarenhet och kunskap om vilka kvaliteter som ef-terfrågas.

Konjunktursvackan under tidigt 1990 gjorde att han väntade med att utbilda sig. Då var det kärvt för både skogsmäs-tare och jägmästare att få jobb.

– Det var ett medvetet taktiskt val, där jag passade på att bredda min kom-

”Vårda dina kontakter och tänk på hur du agerar”

» Så länge skogen växer finns det en framtid. «

Jonas Ludvigsson har prövat på hela kedjan i skogsbruket från röjning, gallring, huggning till sågverk. Jobbet på bygge gav känsla för vilka kvaliteter som efterfrågas.

fO

tO

: t

OM

MY

hV

itf

EL

Dt

=

39N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

J O N A S LU DV I G S S O N

Jobb: kvalitetschef på Virkesmätnings-föreningen syd.

Utbildning: Skogsmästare, Gammel-kroppa och SLU Umeå.

Ålder: 40 år, tog examen för sju år se-dan.

Lär sig mer genom: att hela tiden kartlägga på vilket sätt min kompetens-utveckling kan bidra till företagets ut-veckling. Därefter söka och gå lämpliga kurser.

petens. I slutet av 1990 hade det vänt. Så när jag tog examen 2004 fick jag jobb direkt. Det fanns ett sug på arbetsmarknaden.

När stormen Gudrun slog till året efter gick telefonerna varma till honom och hans kolle-gor. Det fanns hur mycket jobb som helst.

Att han hamnade där han är idag var inte planerat.

– Det var mest en slump. Jag såg en an-nons om ett ledigt jobb som verkade intres-sant. Då var jag virkesköpare, vilket är en bra erfarenhet för det här jobbet.

Jonas Ludvigsson är chef över sex kon-trollmätare som jobbar från Boxholm i norr och söderut. Volym, rakhet och barktjocklek mäts med hjälp av laserteknik. Dessutom är han kvalitetsansvarig och har sin bas på hu-vudkontoret i Jönköping.

Ditt bästa karriärtips?– Vårda dina kontakter, tänk på vad du

säger och hur du agerar i alla sammanhang. Ligg steget före och ha koll på vart bran-schen är på väg, både nationellt och inter-nationellt.

Var är du om tio år?– Jag hoppas fortsätta vara en del av

svensk skogsnäring i någon roll.Om du inte hade blivit skogsmästare?– Då hade jag jobbat med trä på annat

sätt, förmodligen i byggbranschen. #

=

=

MiLJÖ- OCH HÄLSOS-kYddSiNSPEkTÖRER

Idag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans

Om fem år: Balans

Kommentar: Miljö har blivit en stra-tegisk fråga i både näringslivet och offentlig verksamhet. Efterfrågan på miljövetenskaplig kompetens ser ut att öka. Behovet av tillsyn av miljö, hälsa, djurskydd och livsmedel kan komma att öka som en följd av tuf-fare krav från EU.

MiLJÖVETARE MEd fLER

Idag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans

Om fem år: Balans

Kommentar: Miljö har blivit en stra-tegisk fråga i både näringslivet och offentlig verksamhet. Efterfrågan på miljövetenskaplig kompetens ser ut att öka. Å andra sidan är det många som utbildas med den kompetensen, vilket gör att det inte lär uppstå nå-gon brist.

Säkerheten i prognosen: 3. Svårt att veta vilka satsningar som kom-mer att göras framöver eller vilka lagkrav som kommer. klimatfrågan kommer att fortsätta vara i fokus.

NUTRiTiONiSTER

I dag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans

Om fem år: Balans

Kommentar: allt fler inser samban-det mellan kost och hälsa, vilket gör att kompetensen är efterfrågad. Det avspeglar sig i att många nutritio-nister är verksamma som konsulter i eget företag. Den trenden ser ut att hålla i sig. forskning och utveck-ling inom universitet och näringsliv är beroende av politiska beslut, men också på livsmedelsföretagens sats-ningar på forskning och utveckling.

Säkerhet i prognosen: 3. Osäker-het kan ligga i att flera yrkesgrupper med motsvarande jobb konkurrerar om samma jobb.

SJUkHUSfYSikER

I dag: Balans

Naturvetarnas prognos för fem år sedan: Balans

Om fem år: Balans

Kommentar: Efterfrågan ökar och allt fler jobbar utanför sjukvården. Det gäller främst i företag som pro-ducerar och säljer medicinteknisk utrustning. Strålskyddsmyndigheten är en annan stor arbetsgivare. Om inte fler utbildas talar det mesta för en brist om fem år.

Säkerhet i prognosen: 5. Det krävs legitimation för att arbeta som sjukhusfysiker, vilket gör att inga andra yrkesgrupper konkurrerar om tjänsterna.

=

=

N AT U R V E TA R E40 N R 1 2 0 1 2

Ett sätt att komma igång är att göra en karriärplan, som inte är så pretentiöst som det låter.

– En karriärplan är bra att ha, även om den inte leder spikrakt till ett nytt jobb. Den behöver inte följas slaviskt, utan kan anpassas under resans gång. Poängen är att man funderar på vad man vill och kan.

I balansgången mellan att följa hjärtat eller hjärnan är valet ganska enkelt.

– Tänk i första hand intresse och det du brinner för. Motivation och drivkraft är viktigast för att göra ett bra jobb eller lyckas med sin utbildning. Snegla gärna på vad arbetsmarknaden efterfrågar.Kopplingen mellan utbildning och ar-betsliv är fortfarande dålig på många håll. Vissa känner inte ens till vilken arbets-marknad som väntar ett år före examen.

E NgAg E RA d ig

– Försök att se helheten och placera in kurserna i ett sammanhang. Fundera på vad du tar med dig från varje kurs och vilken nytta den kan ge. Att bara ta sig igenom en kurs är ingen bra strategi.

Lika viktigt som att göra bra ifrån sig på tentorna är att utvecklas som person. Att engagera sig i olika föreningar kan vara ett plus i cv:n. Men knappast på be-kostnad av betygen väl?

– Självklart ska man satsa på sina stu-dier men det som utvecklar dig som per-son kan vara lika meriterande. Vid rekry-teringar i dag lägger arbetsgivarna stor vikt vid personliga egenskaper.

Andra tips som ökar jobbchanserna?– Att bygga nätverk är viktigt under hela

karriären. Börja redan under utbildningen, men tänk på att du måste ge något för att få något tillbaka. Det handlar bland annat om att dela med sig av sin kunskap och er-farenhet, men också av åsikter.

d R iVkRAfTE R

Nätverken kan både vara formella och av mer lös karaktär, som genom vän-

ner och bekanta, liksom sociala medier. Kom ihåg att de flesta jobb förmedlas via kontakter.

– Professionella nätverk ger chans att lära sig mer genom möten och eventu-ella nyhetsbrev. Passa på att jobba ex-tra under utbildningen, de kontakterna och erfarenheterna kan du få nytta av senare.

Ann Lundström pratar mycket om drivkrafter och vad man motiveras av.

Så hittar du rätt i karriärenHar du koll på dina drivkrafter och vad som motiverar dig att göra ett bra jobb? Med den insikten är det lättare att göra de rätta valen av utbildning och i den fortsatta karriären.– i det ligger att lära känna sig själv och att kunna kommunicera sin kompetens, säger Ann Lundström, karriärrådgivare på Naturvetarna.

- Bygg nätverk tidigt under karriären, tänk på att du själv måste ge för att få något till-baka, säger Ann Lundström, karriärrådgivare på Naturvetarna.

P R O G N O S E R

41N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

Det gäller också att göra karriär på egna villkor och inte vad som förvän-tas av en.

Hur vet man skillnaden?– Ett sätt att ta reda på det är att göra

en karriärprofilanalys, som vi på Natur-vetarna erbjuder medlemmarna. Den ger svar på vilka drivkrafter man har. Synen på karriär kan förändras över li-vet, medan drivkrafterna är mer stabila.

PASS iON OCH MOTiVATiON

Här kan man se en skillnad mellan ge-nerationerna. Åttio- och nittiotalisterna drivs mer av att utveckla sin personlig-het än att få en hög lön.

– Vill arbetsgivarna behålla sin per-sonal måste de erbjuda spännande och utmanande arbetsuppgifter som lever upp till de kraven.

För alla gäller att motivation och

passion för jobbet väger tyngre än nackdelar som lång restid eller att man mot sin vilja sitter i kontorslandskap.

Vad har du själv för drivkrafter?– Enligt karriärprofilanalysen så är

jag utvidgande, vill lära nya saker och bredda min kompetens. Jag har också en linjär drivkraft, som innebär att göra en uppåtriktad karriär med stort ansvar. #

VILL DU GÖRA EN

KARRIÄRPROFILANALYS?

Medlemmar betalar 250 kronor (cirka 2 000 kronor på marknaden). Uppföljande samtal med någon av Naturve-tarnas karriärrådgivare ingår. Mejla till: karriar@naturvetarna.se

Naturvetarnas karriärprofilanalys bygger på en metod som företaget Decision Dynamics har utvecklat ge-nom forskning. Den visar att vi i våra karriärer har oli-ka drivkrafter som kan delas in fyra olika inriktningar.

ExpertenMan blir mästerlig inom ett område. framgång innebär att man lär sig mer inom yrkesområdet, både kompetens- och kunskapsmässigt.

Den linjärafokuserad på att göra en uppåtriktad karriär med stort ansvar och auktoritet.

Den utvidgandeBygger på att man upptäcker sin karriär genom horison-tella förflyttningar till närliggande områden. Med det föl-jer en bredare kompetens.

Den episodiskaÄr den mest förändringsbenägna och minst konventionella. Stimuleras av nya arbetsuppgifter och att byta jobb ofta.

Kurs iKEMIKALIEHANTERING

Anmälan senast 16 mars via www.ibl-inst.se Upplysningar: 070-444 61 44

KursinnehållDefinition, lagstiftning, säkerhetsdatablad,riskbedömnings-övning, CLP,kemikalieregister,substitutionsidéer.

16April

Huge konferensRöntgenvägen 3Huddinge

IBLannons:Layout 1 2012-01-11 13.53 Sida 1

V I LKA DR IVK RAF TE R

HAR DU?

P R O G N O S E R

N AT U R V E TA R E42 N R 1 2 0 1 2

Att sia om framtiden är ingen en-kel sak. Det hindrar inte Naturvetarna från att årligen göra prognoser om arbetsmarknadens utveckling på fem års sikt.

– De prognoser vi gjorde för fem år sedan hamnade nästan helt rätt. Ett undantag är geovetarna som har en bättre arbetsmarknad idag än vad vi förutsåg. Vi missbedömde den boom som gruvnäringen har varit med om med nya prospekteringar och att nedlagda gruvor har öppnats, säger Kristofer Jervinge.

kAN TR E N d E R

Han förklarar att den typen av oväntade händelser är svåra att förutse. I motsatt riktning gick Naturvetarnas prognos om hippologer. Där förutspåddes en brist på arbetsmarknaden istället råder nu balans. Men i jämförelse med andra prognosmakare hamnade Naturvetarnas prognoser överlag klart bättre.

– Det är förstås glädjande. Vi är i en unik situation där vi genom våra med-lemmar har tillgång till kunniga perso-ner som kan trender och förändringar inom olika branscher. Detta fångar vi kontinuerligt upp och när prognoserna ska göras så diskuterar vi i vilken rikt-ning vinden blåser.

fOkUS PÅ kOM PETE N S

Det som skiljer från andra prognoser är också att fokus mer ligger på den kom-

petens som olika gene-rella natur-vetenskap-liga utbild-ningar leder till, snarare än på olika yrken. Sam-

tidigt som man inte kan

se på utbudet på ett alltför statiskt sätt kan man heller inte se på efterfrågan på arbetsmarknaden som konstant för alla grupper.

– Det kanske låter självklart men ofta använder man historisk data när man ska förutspå utvecklingen inom olika branscher. För vissa grupper kan det dä-remot öppnas möjligheter i en helt ny bransch genom olika innovationer eller för att en viss kompetens efterfrågas i en bransch där den tidigare inte funnits.

Vad som är viktigt att komma ihåg är att prognoser är kvalificerade gissning-ar. Bättre än så blir det inte och där-för sätts också ett mått på säkerheten i prognoserna. Om Naturvetarnas kvalifi-cerade gissningar som precis publicerats i Sacos Framtidsutsikter 2016 slår in el-ler inte vet vi först om fem år.

– Det enda vi kan säga med säker-het är att prognoserna som gjordes 2006 har visat att vi allt som oftast har dim-ljusen på, vilket är ett gott betyg i detta sammanhang. #

PROGNOSER ATT LITA PÅ?Prognoserna försöker förut-säga utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden på fem års sikt och bygger på Naturvetarnas medlems- och lönestatistik samt statistik från ScB och akademi-kernas a-kassa.

Utbudet av arbetskraft påver-kas bland annat av:

» hur mångas som examineras

» hur många som går i pension

» Vad de som redan har utbil- dat sig väljer att arbeta med

» Migration, både in- och ut- vandring

» Regler om kompetenser inom ett visst yrke

Efterfrågan på arbetskraft påverkas bland annat av:

» Befolkningens ålderssam- mansättning

» Ändrade konsumtionsmönster och trender

» konjunkturens utveckling

» Politiska prioriteringar och beslut

» tekniska innovationer

» Nya sätt att organisera arbete

» Nya kompetensbehov

Kristofer Jervinge har örat mot rälsen.

Naturvetarnas prognoser slår inEn spaning in i framtiden med örat mot rälsen. det är för-klaringen till att Naturvetarna ofta träffar rätt i arbetsmark-nadsprognoser enligt kristofer Jervinge, utredare vid Natur-vetarnas kansli.

Skogens roll växer i samhället. Vi behöver rekrytera allt fler skogligt utbildade för att utveckla skogen och dess produkter.

Ta chansen att utvecklas i ett expansivt företag som satsar för framtiden!

Läs mer och sök våra tjänster via vår hemsida,www.holmen.com

Följ oss på Facebook, www.facebook.com/jobbapaholmenskog

Du behövs för skogen

43N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

Medlemslån – för dig som är medlem i facket!

Låg ränta och inga avgifter* Låg ränta och inga avgifter* Låg ränta och inga avgifter* Inget krav på säkerhet Liv- och Betalskydd ingår utan extra kostnad

Förverkliga dina önskningar och känn dig samtidigt trygg genom det unika Liv- och Betalskydd som ingår i Medlemslånet.  Villkoren för lånet gäller lika för alla och du kan låna upp till 250  000 kr. Återbetalning sker genom månadsvisa uttag från ditt lönekonto i banken.

Livskyddet innebär att lånet löses om låntagaren avlider, Betalskyddet betalar en del av lånekostnaden om låntagaren blir sjuk eller arbetslös.

 Läs mer på swedbank.se/medlemslan

* Effektiv ränta 6,75% (jan 2012), beräknad med en kreditränta på 6,55%, kreditbelopp 100 000 kr och återbetalningstid på 5 år.

N AT U R V E TA R E44 N R 1 2 0 1 2

orskningen med att ta fram odlat kött är ännu i sin linda. Det vill säga kött som aldrig tagit vägen via ett levande djur,

utan har sitt ursprung i stamceller som får växa i en näringslösning. I bland annat USA och Nederländerna pågår enstaka för-sök. Men det finns ännu inga vetenskapliga artiklar publicerade om resultaten. Fors-kargruppen i Nederländerna med Mark Post i spetsen, har lovat att man snart ska presentera den första hamburgaren gjord på odlade grisceller. Men än återstår att se om det blir så.

– Det krävs mycket grundforskning och tillämpad forskning, innan det kan bli nå-gon produkt, säger Julie Gold, universitets-lektor på Chalmers tekniska högskola.

Julie Gold, som forskar på biomaterial och tissue engineering, som handlar om att bygga levande vävnad från stamceller, har länge ve-lat börja forska på att få fram odlat kött.

– Jag har sökt forskningsanslag sedan 2006. Men har ännu inte fått något. Finan-sieringen är det som de flesta som sysslar med odlat kött har svårast med. Det finns också ett stort motstånd mot odlat kött från allmänheten. Folk tycker det är äckligt eller ren science fiction.

MUSKELCELL FRÅN RÅTTA

Så ännu så länge får Julie Gold nöja sig med att tillsammans med sina studenter försöka

F

Är odlat kött lösningen på vår ökande köttkonsumtion? I Nederländerna håller just nu en forskningsgrupp på att ta fram en hamburgare, gjord på grisceller.

Men än är det långt kvar innan det odlade köttet når oss konsumenter. T E X T M A R I TA A N D E R S S O N

Odlat kött på framtidens matbord?

SÅ F U N KAR DET :

Muskelstamceller tas från embryon eller biopsier från djur. Det kan vara från allt från vilda djur till tamdjur, be-roende på vilket kött man vill ha.

Cellerna placeras i en bioreaktor. Där tillförs syra, näringsämnen, till-växtfaktorer och andra molekylära cellsignalsubstanser för att styra cel-lerna, så att de kan föröka sig och utvecklas till muskelceller. Tillväxt-faktorerna kan bestå av olika mo-lekyler. Inom forskningen använder man sig bland annat av proteinet FGF som finns i cellerna. Tillväxt-faktorer och signalsubstanser som används är samma molekyler som cellerna tillverkar och använder i dju-rens kroppar. Näringslösningen kan bestå av, eller vara baserad på, ex-empelvis blågröna alger.

Muskelcellerna växer, utvecklas och motioneras med hjälp av exem-pelvis elektricitet.

En större mängd muskelceller har vuxit fram, som skulle kunna använ-das som köttfärs. Att odla fram en filé med muskelfibrer är betydligt svårare.

1.

2.

3.

4.

Det fi nns ett visst intresse för odlat kött inom forsk-ningsvärlden. Och Julie Gold ger sig inte. Hon tänker fortsätta att söka forsk-ningsanslag. F

OT

O:

JA

N-O

LO

F Y

XE

LL

V E T E N S K A P

45N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

få omogna muskelceller från råttor att växa. – Vi använder blodserum från olika ty-

per av djur, som ger de rätta tillväxtfakto-rerna och signalsubstanserna, exempelvis från kalv eller häst, berättar hon. Det är det vanligaste sättet, att odla mammalian-celler. Men i framtiden måste det ersättas med specifika molekyler, som tillverkas av bakterier eller andra celltyper.

På Chalmers är det bara Julie Gold och hennes doktorand Patric Wallin som be-driver forskning inom området. Patric Wallins examensjobb har varit att bygga en elektromekanisk apparat som stimulerar celltillväxten.

– Den kan liknas vid en gymmaskin som tränar musklerna så att de växer, säger Julie Gold.

Man forskar även på odlingsmiljön.

– Ytan som muskelcellen ska växa på kan exempelvis bestå av partiklar gjorda av stärkelse från potatis, säger Julie Gold.

Men mer pengar behövs för att forsk-ningen ska komma igång på allvar.

SPRINGER UR STAMCELLER

Det är i den embryonala stamcellsforskning-en, som tankarna att odla fram kött som föda till oss konsumenter har sitt ursprung.

Inom medicinsk vetenskap är stamcells-forskningen omfattande. Forskningen med att kunna odla fram mänskliga organ har också kommit längre, än att få fram od-lat kött som föda. Men fortfarande ligger den stora utmaningen i att kunna styra och kontrollera stamcellerna så att de bildar de celler man vill ha.

De tidigaste försöken med att odla fram

kött, finansierades av den amerikanska rymdstyrelsen Nasa i slutet av 1990-talet. Tanken var att det skulle kunna använ-das av astronauter på långfärder. Försöken gjordes då, genom att man tog muskelbitar från guldfiskar, för att försöka få dessa att öka sin vikt, utanför fiskkropparna.

I dag har forskningen kommit längre. Men än dröjer det innan man kan presen-tera hela framodlade muskler. Först måste man kunna integrera stamceller från musk-ler, bindväv och blodkärl. Att få fram något som påminner om köttfärs är enklare.

MILJÖVÄNLIGT

– Odlat kött är en fascinerande tanke. Det skulle lösa problemet med den stora ef-terfrågan som nu finns på kött. Samtidigt skulle köttproduktionen bli miljö-

Kommer odlat kött att bli verklighet? Än så länge är det svårt att fi nansiera den kontroversiella forskningen.

V E T E N S K A P

N AT U R V E TA R E46 N R 1 2 0 1 2

vänligare, menar Stellan Welin, professor i bioteknik, kultur och samhälle vid Linkö-pings universitet, som forskar om köttpro-duktion utan djur.

Han hänvisar till FAO:s rapport som beräknar att den globala produktionen av kött kommer att fördubblas mellan 1999

och 2050. I dag står också köttproduktio-nen för cirka 18 procent av världens ut-släpp av växthusgaser.

– Främst är det i de asiatiska länderna som efterfrågan ökar, i takt med att män-niskors levnadsstandard höjs. Samtidigt är det svårt att få fram billigt kött, där för-hållandena har varit drägliga för djuren och utan att vi slipper hugga ner en massa regnskog.

En tanke är att det odlade köttet skulle tillverkas i fabriker nära konsumenterna för att på så sätt slippa långa transporter. Näringen skulle kunna komma från blå-gröna alger.

– En annan fördel är också att det här

köttet skulle vara lätt att övervaka, menar Stellan Welin. Det springer inte omkring eller flyger iväg. Man kan odla det utan antibiotika och ha en total kontroll över de ämnen som tillförs odlingen.

MÅNGA UTMANINGAR

Men ännu är inte teknologin färdig. Det finns det många svårigheter att övervinna innan man kan sätta igång med någon storskalig köttproduktion. Ett av proble-men är att optimera bioreaktorn så att köttet växer tillräckligt snabbt. Ett annat är smaken. En stor del av hur en biff sma-kar bestäms av vad djuret har ätit.

Det är också svårt att få någon ekonomi i

PLUS OCH MINUS

FÖR ODLAT KÖTT

+ Kan tillgodose den stora efter- frågan på kött.

+ Miljön tar mindre skada. Växthus- gaserna kan minskas.

+ Produktionen är lätt att övervaka.

+ Några djur behöver inte lida i djur- fabriker.

+ Kan tillverkas nära konsumenterna.

– Svårt att få fram en god smak och konsistens.

– För långsam tillväxt.

– Dyrt att framställa, i alla fall i ett inledningsskede.

På Chalmers tekniska högskola i Göteborg har Julie Gold tillsammans med Patric Wallin påbörjat forskningen kring odlat kött.

+ –

» Man kan odla det utan antibiotika och ha en total kontroll över de ämnen som tillförs odlingen. «

FO

TO

: J

AN

-OL

OF

YX

EL

L

det hela. Köttfärs tillhör lågprissegmentet och all ny teknik är väldigt dyr i början.

– Det behövs industripartners för att få fart på utvecklingen. Men matindu-strin som till stor del ägs av bondekoope-rationen, är ännu så länge väldigt skep-tisk, säger Stellan Welin.

GLOBALT NÄTVERK

Men inom forskarvärlden finns ett visst intresse. Chalmers och European Science Foundation har anordnat en workshop om odlat kött där ett tjugofemtal fors-kare deltog. Ett informellt forskarnätverk har också bildats.

– Nu närmast ska vi ordna ett sympo-sium vid en stor international konferens

om vävnadsodling och regenerativt med-icin, och ånyo söka pengar från EU:s forskningsprojekt, berättar Julie Gold.

– Jag har också kontakt med forskare från Korea. Och andra personer i nät-verken är i kontakt med forskare i Japan och Singapore, som forskar inom väv-nadsodling. De är väldigt intresserade av odlat kött.

Både Stellan Welin och Julie Gold tror att det odlade köttet har framtiden för sig.

– Det finns ingen möjlighet att tillgo-dose dagens ökande efterfrågan på kött med konventionell uppfödning. Mar-ken räcker helt enkelt inte till, säger Julie Gold. #

47N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

En forskargrupp i Nederländerna har lovat att presentera den första hambur-garen gjord på odlat kött, redan i år.

FORSKNINGTIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

Som medlem i Naturvetarna får du rabatt på en prenumeration av FORSKNING. Du betalar endast 135 kr (inkl moms) för 4 nr/år, ordinarie pris 270 kr. Är du studerande betalar du 100 kr/år.

50%

Innehållet i FORSKNING spänner från intressanta student projekt över framstående forskning vid universitet och högskolor till nydanande utveckling inom företagssektorn. FORSKNING ges ut i nära samarbete med hög skolor och universitet, vilket garanterar hög redaktionell kvalitet och trovärdighet.

FORSKNING

BESTÄLL din prenumeration genom att maila ditt namn, adress och telnr till: sofia@forskning.com Skriv att du är medlem i naturvetarna.

TIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

Annons ligg Naturvetaren 1-2011.indd 1 2011-12-21 14.17

FO

TO

: P

AT

RIC

WA

LL

IN

V E T E N S K A P

N AT U R V E TA R E48 N R 1 2 0 1 2

V E T E N S K A P

N AT U R V E TA R E48 N R 1 2 0 1 2N AT U R V E TA R E48 N R 1 2 0 1 2

V E T E N S K A P I K O R T H E T

EN TREDJEDEL FÖR FÅGLARNANär fiskbeståndet sjunker under en tredjedel av de maximala nivåerna minskar havsfåglarnas fortplantning drastiskt. Det vi-sar ett internationellt forskarteam, med forskare från bland an-nat Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, i en rapport som publicerats i Science. Fåglarna är en indikator på hur mycket mänsklig påverkan havens ekosystem kan klara av. Forskarna var förvånade över att den kritiska nivån verkar vara

densamma för oli-ka havsfågelarter i olika delar av värl-den. De föreslår nu ”one-third for the birds”, en tredjedel för fåglarna, som ett riktmärke för att ge dessa djur en möj-lighet att lyckas med sin häckning. HM

MISSAD MJÖLKNING PÅVERKAR I TIO DAGARNär automatiska mjölkningssystem, såkallade mjölkningsrobo-tar, krånglar, kan kor få vänta i upp till ett dygn på att bli mjölkade. Tidigare har man sett att antalet vita blodkroppar från kon ökar i mjölken, när kons immunförsvar ska hantera situationen. Nu visar en avhandling från SLU att mjölkmängden efter ett sådant drift-stopp minskar med 0,75 kilo per dag och ko under tio dagar eller

mer. Den minskade mjölkmängden blir ett betydande ekonomiskt avbräck för mjölkproducenten, som dessutom kan få mindre be-talt för mjölken på grund av det ökade antalet vita blodkroppar. Under de två första dagarna efter den missade mjölkningen fanns dubbelt så många vita blodkroppar som normalt i kornas mjölk. HM

HADE EINSTEIN RÄTT I ALLA FALL?Ingenting som har massa kan färdas fortare än lju-set, slog Albert Einstein fast. I höstas såg det ut som om han skulle bli motbevisad av en grupp forskare vid CERN i Schweiz, som hade skickat neutriner till ett laboratorium i italienska Gran Sasso. Par-tiklarna, som visserligen är väldigt lätta, men dock antas ha massa, kom fram 60 nano-sekunder tidigare än de skulle ha gjort om de hade färdats med ljusets hastighet. Dessa resul-tat skulle bland annat göra tidsresor möjliga, åtminstone i teorin. Men fors-karna bjöd in världens fysiker att testa deras slutsatser, och snart började invändningarna trilla in, skriver den amerikanska forsk-ningssajten Science Daily. Brittiska forskare påpekar att de su-persnabba neutrinerna snabbt skulle bli av med sin energi i form av elektron-positronpar. Och amerikanska kolleger hävdar att så snabba neutriner omöjligt skulle kunna bildas överhuvudtaget. Forskarna i CERN hade fått fram sina neutriner genom att låta pioner falla sönder, och de amerikanska forskarna visar att om neutrinerna färdades fortare än ljuset, skulle pionernas livstid öka. Problemet blir större ju större energi neutrinerna har. Beviset för att de har rätt finns i naturen, anser de amerikanska forskarna. Icecube-detektorn i Antarktis har upptäckt neutriner som strå-lar in mot jorden med energier upp till 10 000 gånger högre än de som CERN-neutrinerna hade. Dessa neutriners pion-föräldrar skulle ha motsvarande höga energi, vilket skulle innebära att de aldrig skulle kunna falla sönder till neutriner som färdades fortare än ljuset. HM

Fisken måste räcka till föräldrar och ungar.

En missad mjölkning kan bli ett stort ekonomiskt avbräck.

Still going strong?

49N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

FRÅGA E N

NATU RVETAR E

Fråga: Jag plockade runda sjö-stenar till bastun i Ammarnäs. Funkar finfint, spricker inte när man häller vatten på dem och vackra är de. Fick frågan från en orolig bekant som tycker det är säkrare att köpa stenar i butik. Jag är ingen geolog. Skulle be-skriva mina stenar som vanliga grå fjällstenar plockade vid Tjul-träsket 8 km väst Ammarnäs. Ganska mjuk bergart, går att rista i men med hyfsat hög den-sitet. Tror det kallas för fyllit. HÄLSNINGAR ULF

Svar: Det låter riskfritt. Är det, som du skriver, en fyllit eller närbesläk-tad bergart, så är det ingen risk för gaser. Vad som kanske oftare kan vara ett litet riskmoment med egen-

plockade bastustenar är snarare att de spricker eller t.o.m. splittras vid upphettning. Vanligast är det hos bergarter eller mineralaggregat som innehåller så kallade vätskein-neslutningar (oftast blandningar av gas och vätska). Det finns sådana exempel där en kristall sprungit i bitar med ganska avsevärd kraft med en halogenlampa som enda uppvärmning..

Det finns också vissa skiffrar (svarta) som kan avge en del min-dre attraktiva gaser vid upphettning, men det lär inte vara någon större fara i ditt fall.

ERIK JONSSON, STATSGEOLOG

SGU, ADJUNGERAD PROFESSOR

I MINERALOGI, UPPSALA

UNIVERSITET

VAR FÖR I NTE SOM MARTI D ÅR ET R U NT?

Fråga: Varje vår går vi över till sommartid för att spara energi. Vad är det för vits med att vrida klockan tillbaka på hösten? Kan vi inte behålla sommartiden året runt och slippa hatta fram och tillbaka? LILIAN

Svar: Under 1970-talet införde många europeiska länder sommartid och de nordiska länderna diskuterade att följa efter eller införa sommartid året om. Argumenten var att vi trivs bättre och blir friskare av fler vakna timmar i ljus och att det ansågs spara energi. År 1980 fick Sverige sommartid och perioden för sommartid har blivit längre sedan vi gick med i EU.

Sparar då sommartid energi? Vissa undersökningar visar att vi använder mindre el till belysning, men istället ökar energianvändningen för annat, som till exempel uppvärmning och transporter. Men studierna har några år på nacken. I Sverige blir det dessutom redan tidigt på våren snabbt ljusare. Länder närmare ekvatorn anses tjäna mer på sommartiden.

Det finns politiska förslag om att ändra normaltiden (vintertiden) till sommartid året om. I debatten har hörts några naturvetenskapliga röster som menar att det strider mot en naturvetenskaplig ”själ” att helt ta bort den tid som utgår från att solen står som högst klockan tolv på dagen.

CECILIA BERTILSSON, BIOLOG, INFORMATÖR,

AVDELNINGEN FÖR FRÄMJANDE, ENERGIMYNDIGHETEN

Fråga: Stämmer det att varmt vatten löser joner från koppar-ledningar och att man därför ska använda kallt vatten för att till exempel koka tevatten? Om ja, hur farligt är det? MVH, ANNA

Svar: Välj alltid dricksvatten ur kallvattenkranen som spolat nå-gon minut för tekokning. Dricks-vatten som i fastigheter med in-stallationsledningar av koppar kan innehålla kopparjoner som genom korrosion lösts ut till vattnet från ledningen. Ju varmare vattnet är desto mer omfattande blir korro-sionen. Även om dricksvattnet up-pehållit sig ett eller annat dygn i ledningar innan konsumenten an-vänder det, så brukar marginalen upp till dricksvattenföreskrifternas

gränsvärden för koppar dock vara betydande. Vid halter över 0,2 mg/l koppar bedöms vattnet som tjän-ligt med anmärkning. Det kan ge blåfärgning av håret, missfärgning av sanitetsgods och smakföränd-ringar till det sämre. Vid kopparhal-ter över 2,0 mg/l koppar bedöms dricksvattnet otjänligt. Dessa höga kopparhalter förekommer inte i kommunalt vatten men kan säll-synt förekomma i enskilda privata brunnar med mjukt vatten med lågt pH- värde. Då finns risk för diar-réer, särskilt hos känsliga småbarn. Spola några minuter, särskilt vid be-redning av barnmat efter längre tids stillestånd i ledningen samt vid nya installationer.

CHRISTER BERG, STOCKHOLM

VATTEN, KVALITET OCH MILJÖ-

STYRNING

F I N N S DET KOP PAR I VAR MVAT TN ET?

KAN BASTUSTE NAR NA AVG E G I F T IGA GAS E R?

N AT U R V E TA R E50 N R 1 2 0 1 2

eteorologen och klimatföreläsa-ren Pär Holm-gren har under

många år arbetat med att an-vända musik och teater för att på ett lättsamt sätt ta upp ett allvarligt budskap. Nu skriver han på rockoperan Crime of the Century, tillsammans med några medlemmar i Flower King.

Men det första projektet var rockgruppen Spridda SkurarS. Den började som en kul avslut-ning på SVT:s programserie Me-teorologi – mer än bara väder. De spelade ”Ja, se det regnar”, som var en version av ”Nej, se det snöar” med innebörden att det inte längre snöar innan jul.

Gruppen spelade sedan på Sweden Rock Festival 2004, vilket gav ett stort genomslag. Deras presskonferens var festi-valens näst mest besökta, efter Europe som då gjorde sin åter-föreningskonsert.

– Vi övertalade MTV att stor-

ma in under presskonferensen och gå på om hur glad hon var över att äntligen få tag på oss, säger Pär Holmgren och skrattar gott. Vi berättade också högtid-ligt att vi skulle åka till USA och spela på Madison Square Gar-den. Tanken var att vi skulle få in klimatfrågan på nöjessidorna. Det här var innan Al Gore och En obekväm sanning, innan fil-men Day after tomorrow.

Och genomslag fick de. Med besked. Dagen efter fick de en helsida i båda de stora kvälls-tidningarnas nöjesbilagor. Det hade aldrig inträffat förr att en sådan fråga fått i närheten av den exponeringen på nöjesplats i så stora media.

bRoAdWAy om Tio åR

Vid den tiden hade Pär redan en idé till en rockopera. Planerna var storstilade.

– Det började när en journa-list frågade mig vad jag ser mig själv göra om tio år. Jag tänkte

Hjärtat lika viktigt som hjärnan för den som vill kommunicera vetenskap till en bred publik. det har meteorologen och klimatdebattören Pär Holmgren tagit fasta på. nu är han aktuell med en rockopera. tidigare åkte han landet runt med en elmoppe för att predika sitt klimatbudskap. T E X T k i m b E R g s T R ö m

M

iNSPiraTÖrEN SiD 50–53

MaNUaLEN SiD 54–55

LEDarSkaP SiD 56-59

PÅ NYTT JOBB SiD 60

arBETSMarkNaD SiD 61

PLaTSaNNONSEr SiD 62–64

Per rockar loss för klimatet

efter lite grann, och med mitt engage-mang för klimatfrågan och mitt musik-intresse drämde jag till med att jag skulle sätta upp en rockopera om klimatfrågan på Broadway.

Pär insåg snart att det där med Broad-way nog var överambitiöst, men idén om en rockopera har sedan dess mognat. Nu pågår skrivandet för fullt, och planerna är att först släppa en platta, förhoppningsvis redan i slutet av 2012. Om det sedan fak-tiskt blir en scenuppsättning står skrivet i stjärnorna (eller kanske molnen).

hoppAs på EN Ny VäRld

Huvudpersonerna i storyn är en flicka och hennes pappa, och storyn är uppdelad på tre akter som utspelar sig i olika tider. Den första akten utspelar sig i nutid, där flick-an är orolig över allt som händer i världen, med ett klimat i förändring, ett nära före-stående peak oil, miljögifter i mat, dryck och nyfödda bebisar och en ekonomi som står på randen till kollaps. Pappan ser inte detta utan för honom rullar livet bara på.

Akt 2 utspelar sig några ospecificerade år senare, när världen är i uppror, medan den tredje akten äger rum sig ett antal år

senare när flickan är vuxen och världen har börjat hitta fram till en ny jämvikt där alla ser problemen för vad de är och vad som måste göras för att göra livet drägligt för så många som möjligt. Då är det den nu vuxna flickan som får guida pappan genom den nya världen.

– Det är egentligen en hoppfull berät-telse, säger Pär Holmgren. Ur alla problem som hopar sig reser sig en delvis ny värld, men en värld som är anpassad efter de förutsättningar som finns, och därför kan-ske också mer mänsklig.

Musiken på plattan kommer att ligga åt det symfoniska rockhållet. Pär tror att den borde kunna locka en bred målgrupp, och hoppas givetvis att den gör det.

k a r r i ä r

51N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

» ... drämde jag till med

att jag skulle sätta upp

en rockopera om klimat-

frågan på Broadway. «

PÄR HoLMG R E N

Född: 1964 i Gävle. kom till Uppsala 1970, och har bott där sedan dess.

bor: Nåntuna i Uppsalas södra ut-kanter.

jobb: Frilansande föreläsare och för-fattare. Meteorolog i botten. Blir he-dersdoktor vid Uppsala universitet i januari.

Senast lästa bok: Physics of the Future av Michio kaku.

Roligt minne: Satt efter Deep Purp-les spelning i Stockholm i december och diskuterade klimat och miljöpro-blem. Det visade sig att Don airey gjorde musiken till en kortfilm om sopsortering. Efter det började han sopsortera själv och han har nu tre komposter i sin trädgård och ska sät-ta upp solpaneler på huset i början av nästa år.

Värsta missen: Den gången jag sa att det skulle regna nästa dag. Visst, det regnade, men det var fel regnom-råde! Stor miss för mig som meteo-rolog, men som nästan ingen annan upptäckte.

Antal föreläsningar per år: Varie-rar, men har sista halvan av 2011 haft cirka femtio.

Det visste du inte: Nästan vegeta-rian i tjugo år.

säg det i toner och inte i ord

Per rockar loss för klimatet

k a r r i ä r

N AT U R V E TA R E52 N R 1 2 0 1 2

på ElmopEd RUNT sVERigE

Ett annat av Päres miljöprojekt är elmopedturnén. Idén dök upp när han tillsammans med några ko-miker, satt och spånade kring ett gemensamt projekt. Det slog dem att alla tre hade var sin elmoped.

– Varför inte dra igång en turné? Så under en knapp vecka åkte vi runt och framträdde på olika platser i Uppland, och passade på att prata om klimat- och energifrågorna.

Under 2010 växte turnén. Pär och Staffan fick sällskap av Sara Nilsson och Anna Jonsson från Naturskyddsföreningens mil-jökabaré Sweet Dreams på sin väg från Karlstad till Stockholm. Tillsammans gav de föreställ-ningen 350 km för klimatet.

Turnén 2011 var ännu ambitiösare då de åkte över 200 mil, från Tommarp i Skåne till Haparanda. Resan tog en må-nad och Pär och Staffan hade sällskap av

gästartister som Tina Ahlin, Anders Lun-din och Anders Linder.

– Den vanligaste reaktionen är fortfa-rande efter tre år. ”Oj, vad tyst den är”. Just att lyfta fram elmopeden som ny tek-

nik, som något nästan vem som helst kan skaffa, är en av de viktigaste budskapen med turnén. Ibland får vi frågan om det inte vore ännu miljövänli-gare att cykla. Men elmopeden ska inte ersätta cykeln. Den ska ersätta bilen, åtminstone på kortare sträckor.

mUsikEN EN Ny kANAl

Vetenskapligt kunnande spelar en stor roll i ett modernt, de-mokratiskt samhälle. Utan ett ordentligt faktaunderlag blir det svårt för medborgare och poli-tiker att fatta bra beslut. Detta är kanske viktigare nu när vi står inför ett antal ödesfrågor där både problem och lösningar springer ur naturvetenskapen.

Därför kan elmopedturnéer, rockoperor och engagerade artister vara ett väldigt värde-fullt komplement till de mer traditionella kanalerna för att föra ut vetenskap. #

Idén med elmopeden dök upp när Pär Holmgren satt och spånade med några komiker. Det utmynnade i föreställningen 350 kilometer för klimatet.

Säg det i toner och inte i ord är Pär Holmgrens (till höger) melodi för att kommunicera klimatfrågan.

FO

TO

: L

ar

S M

aG

NU

SS

ON

53N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

Anders Linder var en av dem som var med på den succéartade rockturnén.

Den här synen kommer att bli vanligare, enligt klimatforskarna.

VAR MAR E , b LÖTAR E o CH ToR RAR E

Effekterna av ett varmare kli-mat är omöjliga att urskilja när man tittar ut ge-nom sitt fönster. Men statistiken vi-sar att den typ av ovanliga väderhän-delser som bör bli vanligare i ett var-mare klimat också blir vanligare. Det

handlar exempelvis om att redan torra områ-den blir torrare, redan blöta områden blir blö-tare och att polartrakterna blir varmare. Det senare innebär bland annat att utbredningen av isen i arktis minskar. Det hav som tidigare var is suger upp solens strålar istället för att reflektera det, vilket späder på uppvärmning-en. i ett varmare arktis frisätts också allt mer tidigare infruset metan, som spär på växthus-effekten i en stigande spiral. allt detta går redan att se.

– Men ett varmare klimat yttrar sig än så länge bara som lite mer av allt, säger Pär Holmgren. Lite fler och varmare värmeböl-jor. Lite fler och häftigare skyfall. Lite längre torka och lite större översvämningar. Det gör det svårt att se den egentliga orsaken. När folk i afrika svälter för att det varit ovanligt torrt är det svårt att med säkerhet peka ut klimatförändringen som boven. Men det är precis sådana längre torrperioder vi kommer att få se mer av i framtiden. Och mer över-svämningar.

allt detta kommer sannolikt att leda till ökad migration och ökad konkurrens om vat-ten och odlingsmark.

Men trots alla problem är Pär Holmgren hoppfull om att det svenska folket ska ge våra politiker ett mandat att agera.

– Det är aldrig för sent att börja ställa om samhället. Men ju förr vi börjar desto mer av de dåliga konsekvenserna kan vi slippa.

rat är inte bara prat. Ord är ut-tryck för så mycket – precis som tystnad och pauser.

– Vårt sätt att samtala med varandra är komplext och kopplat till vårt känsloliv, vår uppfostran och kultur, säger språkforskaren Viveka Adelswärd.

Det kräver en hel del för att vara smidig i umgänget med andra människor. Frågan är om man kan bli bättre? Det finns i alla fall allmänna regler att hålla sig till för att vara socialt skicklig.

Man bör till exempel visa intresse för andra människor och ha en känsla för när man kan ställa frågor och på vilket sätt man kan fråga. Frågor är nämligen laddade och kan uppfattas som hotfulla.

– Att ställa frågor är att utöva makt. Det märks framförallt i vårt vardagsliv när nå-gon frågar för mycket. Folk börjar värja sig vid ungefär den fjärde frågan och und-rar om de blir korsförhörda, säger Viveka Adelswärd, som idag är professor emerita i kommunikation vid Linköpings universitet.

Till skillnad från en anställningsinter-vju eller hos doktor, där vi förväntas svara på frågor.

De som lyckas i det sociala umgänget kan

också konsten att tala så folk begriper och de stjäl inte hela showen utan låter andra komma till tals. Om de berättar en historia så klarar de av att hålla intresset vid liv.

För att lyckas i det sociala samspelet bör man även kunna hantera konflikter och klara av att visa vad man tycker. Man ska också veta syftet med ett samtal, vad det går ut på. Det är inte alltid det lättaste ef-tersom vi har mängder av skäl till varför vi pratar med varandra.

läR dig hANTERA omgiVNiNgEN

Saknar du verktyg för att bemöta svåra situa-tioner? Viveka Adelswärd ger råd om hur du på ett smidigt sätt kan hantera omgivningen.

» Få sTopp på EN pRATkVARNVissa människor dominerar samtal genom att prata mycket, helt enkelt för att de gillar sin egen röst. Pratsamhet kan också fung-era som en mur mot omvärlden. Man kan-ske pratar av rädsla för verklig kontakt.

Så gör du: Det bästa sättet är att vänligt men bestämt avbryta någon som bara pratar för att visa att du också har något att säga.

Går inte det, kan du höja rösten något och fortsätta prata tills motparten lyssnar.

» Få igåNg EN pERsoN som TigERI arbetslivet kan tystnad användas som maktmedel. Någon vill få dig att känna dig osäker och döljer sin åsikt genom passivitet och ett orörligt ansikte.

Så gör du: Oavsett vem det är som göm-mer sig bakom tystnad, är bästa utvägen att ställa en fråga. Genom att fråga om den andres åsikt visar du ditt intresse och bju-

N AT U R V E TA R E54 N R 1 2 0 1 2

att behärska konsten att kommunicera och agera rätt socialt blir allt mer värdefullt i arbetslivet. Här får du både tips på hur du får stopp på en pratkvarn och får fart på en som tiger.

Prata dig till framgång

m A N U A l E N

T E X T m A R g A R E T h A E l d h i l l U s T R A T i o N C h R i s T o F F E R p E T T E R s s o N

P

V IVE KA ADE LSWÄR D

yrke: Professor emerita i kommuni-kation vid Linköpings universitet.

bor: Åtvidaberg.

böcker i urval: Till struntpratets lov, Prat, skratt, skvaller & gräl, Ord på glid och Kvinnospråk och fruntimmersprat.

Utmärkelser: Svenska akademiens språkvårdspris år 2005.

k a r r i ä r

55N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

der in till samtal. På det viset bryter du eventuellt maktspel.

» Få moTpARTEN ATT lyssNASlår dina arbetskamrater dövörat till när du ber om något? Hur du än tjatar är det som om orden aldrig nådde deras öron. Tjatighet har drag av gräl, man repeterar och tar om för att få den andre att lyssna och förhoppningsvis uträtta det man vill. Men ingen gillar en tjatmoster.

Så gör du: Pröva olika strategier för att komma ur tjatet. Försök byta perspektiv, avväpna motparten genom att fråga vad de tycker. Alternativet är att du markerar din ståndpunkt kraftfullt.

» Få sTopp på gRälGräl uttrycker aggression, starka känslor och kamp mellan de grälande om vem som rår på den andre. Ett våldsamt gräl behöver inte vara enbart negativt utan kan vara ett sätt att försöka närma sig varandra.

Så gör du: Det smidigaste och mest effektiva sättet att avvärja gräl är att inte låta sig bli provocerad. Försök ig-norera giftiga repliker. Blockera möj-ligheterna till gräl genom att ta emot motpartens grälsökande repliker som om de inte vore så illa menade.

» FöRhiNdRA Folk FRåN ATT gå UNdANHar du en kollega som överlåter hela ar-betet/beslutet åt omgivningen och som aldrig kommer med egna förslag utan bara tiger som muren och går undan? Då visar den här personen något som kallas för ett passivt aggressivt sätt.

Så gör du: Vill man ta reda på om tystnaden är fientlig eller om den beror på osäkerhet eller ointresse, kan man försöka möta personen ansikte mot an-sikte. Helst utan att alla medlemmar i gruppen är närvarande. Visa att du verkligen är intresserad av den andres synpunkter. #

l E d A R s k A p

”jag fick en idé”alla vill vara kreativa, men det är inte alla som kommer loss med sina idéer och genomför dem. Kungsvägen till kreativitet är att vara närvarande i nuet och gå ur sina rädslor. om det talade coachen bengt renander på naturvetarnas Leadership Friday. T E X T l A R s - E R i k l i l j E b ä C k

I » Men kreativitet och goda idéer kommer inte bara sådär, som en skänk från ovan. «

déer har blivit hårdvaluta. Fö-retag är beredda att betala stora pengar för goda idéer. När IBM skulle lista de viktigaste fakto-

rerna för framgång kom kreativitet överst på listan.

Så inte undra på att det var fullsatt på Leadership friday när den tidigare copy-writern Bengt Renander talade om sin bok Kreativitet för livet. I dag är han för-fattare, coach och föreläsare.

ViTT bEgREpp

Han rivstartade med att ställa den öpp-na frågan: Vad är kreativitet? Publiken var med på noterna och delade med sig av sin syn på det vida begreppet. För att locka fram kreativiteten var Bengt Re-nander tillåtande och välkomnade alla förslag.

Men han har också en egen definition som är lätt att ställa sig bakom.

– Nyskapande problemlösning är krea-tivitet för mig. Hela ti-den stöter man på pro-blem i vardagen och

någon given lösning finns sällan. Då be-

höver jag en kreativ person som kan hjäl-pa mig. Har ni tänkt på att dessa personer blir efterfrågade och populära på jobbet?

släpp mobilEN

Nyckeln till kreativitet är att vara närva-rande i nuet med hela sin uppmärksam-het. Då duger det inte att sitta och knap-pa på sin mobil samtidigt som man lyss-nar på Bengt Renander.

– Är vi inte närvarande kan vi inte mötas.

Han pratade om hur idéer uppstår. ”Jag fick en idé”, känner alla igen sig i. Men var kom den ifrån?

– Svaret är att den kom från mig själv i ett läge där jag har uppmärksamhet med hela min kropp och med alla sinnen. Jag är fri från rädslor om att inte duga eller klassas som onormal.

Men kreativitet och goda idéer kommer inte bara sådär, som en skänk från ovan.

– Förmågan måste övas, där det hand-lar om hur jag kan stödja mig själv och andra i den kreativa processen. Det har jag inte bara nytta av i jobbet, utan också i umgänge med mina barn och vänner.

låT sAkER häNdA

För att förstå vad som hämmar och gyn-nar den kreativa processen skiljer Bengt Renander mellan egot och självet. Alla har båda delarna där egot står för rädsla, begär och tankar om dåtid och framtid.

– Egot drar bort oss från kreativiteten. Ingen kan komma med bra idéer om man oroar sig för vad chefen ska tycka eller om lönen ska räcka hela månaden.

Det så kallade självet har en hög ac-

bengt Renander lockar fram kreativiteten.

5 vägar till kreativitet

1. Var närvarande i nuet med både kropp och själ.

2. Skapa kreativa möten och öva.

3. Var inte rädd för att klassas som onormal.

4. Gå ur ditt ego och våga misslyckas.

5. Se problem som bränsle för den kreativa processen.

VaD TYCkTE DE LTaGar Na OM FÖr E LäSN i NG E N?

ceptans och man låter saker hända. Man är i nuet.

– Utan kontakt med sig själv blir det inga kreativa idéer. Man är fast i egot som skapar prestationsångest. Ha istället en ac-cepterande inställning och låt saker hända.

Det är inte så passivt som det kan låta, utan handlar om att leva i verkligheten.

FAsTNAR i RäVsAX

Vad är då ett accepterande förhållningssätt? Bengt Renander visar med ett exempel.

– Vännen Siv ringer och frågar om du ska med ut i svampskogen och du säger ja efter viss tvekan eftersom du hade planer på annat. Mitt i naturen bland svamparna trampar du i en rävsax och fastnar.

Han förklarar att det finns olika stra-tegier för att komma ur fällan. Här är tre scenarier:1. ”Typiskt, hade jag inte hängt med ut i svampskogen hade jag klarat mig. Det är Sivs fel att jag sitter här.”

2. ”Läskigt, hur ska det här gå med ett öp-pet sår som kanske aldrig kommer att läka efter operationen då risken finns att resi-stenta bakterier intar min kropp?”

3. ”aj katten, jag låtsas som det regnar så kan-ske det går över. Detta kan inte hända mig.”

– Med ett accepterande förhållnings-sätt inser du att du sitter i en rävsax och kämpar inte mot verkligheten. Du blir handlingskraftig och försöker hitta lös-ningar på problemet.

läR dig lyssNA

Det handlar alltså om att vara närvarande i kropp och själ. Det gäller i alla situatio-ner, inte minst på jobbet.

– Den bästa chefen är den som är där och inte någon annanstans, liksom att chefen är sig själv. Den som är upptagen i sitt ego blir inte kreativ, utan är mer reak-tiv. Rädsla för att misslyckas och inte vara normal hindrar dig.

Lösningen ligger i att göra varandra trygga och lyssna på varandra.

– Kom ihåg att alla är onormala och unika men vi upprätthåller ett sken av normalitet. Släpp den tvångströjan och våga improvisera.

Men det handlar också om att sluta se problem som problem.

– Inse istället att de är bränsle för den kreativa processen, en förutsätt-

ning för livet och en möjlighet för oss att utvecklas.

Bengt Renander påminner om att idén är en del av kreativiteten.

– Den kreativa processen kan delas in i tre akter där man definierar problemet, får en idé och genomför den. #

N AT U R V E TA R E58 N R 1 2 0 1 2

58

3 frågor

1. Vad fick du ut av föredraget?

2. hur ska du använda dina nya kunskaper?

3. gillar du formen runt leadership Friday?

Anna Lundhagen, forskare och projekt-ledare i ekologi – populationsgenetik vid SLU.

1. Bilden av egot som hämmar kreativite-ten och självet som låter saker hända så att nya idéer kan födas. Det gav mig en aha-upplevelse.

2. Både för att stödja min egen kreativa process och stödja andra i deras kreativa process.

3. Å ena sidan bra med smakprov, som det är i dag. Å andra sidan skulle det kunna vara längre, särskilt om man som jag reser från Uppsala.

Erik von Stedingk, biokemist med erfa-renhet av försäljning och marknadsfö-ring på väg mot nytt jobb

1. Den inre dialogen mellan egot och själ-vet som vi alla brottas med dagligen.

2. att ha ett kreativt förhållningssätt vid problemlösning och i möten med andra.

3. Jag gillar formatet, det är lätt att slinka in på vägen till jobbet och lära sig nya sa-ker utan att halva dagen går. Skoj också att träffa andra i motsvarande situation.

Det är mycket på gång för che-fer i Naturvetar-na. En av succé-erna är Leader-ship Friday, där aktuell litteratur i ledarskap pre-senteras av för-fattarna själva. Formatet är lika enkelt som ge-nialt med fru-kostmacka och chans till ming-

el under den tidiga morgontimmen.– Tanken är att bli inspirerad, ut-

vecklas och lära nytt under trivsamma former. Att möta andra chefer och nät-verka ingår i konceptet, säger Elisabet Engdahl Linder.

Utbildningen i affärsmannaskap för naturvetare har också varit uppskattad. Hittills har sextio naturvetare gått ut-bildningen, som arrangeras i samarbete med Lunds universitet. Den 21 mars blir det uppföljning med ett stort nät-verksmöte.

– Naturvetare som tillägnar sig kom-petens i ledarskap, affärsmannaskap, juridik och avtalsfrågor kan jobba i le-

dande och affärsstrategiska positioner. Det stärker naturvetare på arbetsmark-naden.

Annat som händer?– Tillsammans med Sweden Bio

kommer vi att ha ett stort seminarium om Kina för chefer inom life science. Hur kinesisk kultur och tankesätt på-verkar affärslivet är temat, som bland annat kommer att upp de 36 krigslis-terna. Vi kommer också att bjuda in till seminarier om sociala medier där vi bland annat tar upp de juridiska re-gelverken.

utvecklas som chef i naturvetarnaVisste du att Naturvetarna har en särskild service för chefer? Elisabet Engdahl linder håller i trådarna.

– Chefer är en viktig grupp i Naturvetarna eftersom de leder verksamheten och påverkar villkoren för andra naturvetare.

E LI SAb ET E NG DAH L L I N DE R

Aktuell: Ombudsman för chefer i Na-turvetare.

Utbildning: Socionom och ett anta universitetskurser. Har själv gått ”af-färsmannaskap för naturvetare”.

Familj: Gift, maken jobbar i Dallas. Har en vuxen son.

Kopplar av med: Springa, åka skrid-skor och odla rosor.

Stark sida: att skapa nya tjänster och produkter genom att omformulera pro-blem och behov.

Elisabet Engdahl Linder, ombudsman för chefer på Natur-vetarna.

59N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

Hur säkert sitter jag som vd?jag är vd på ett litet företag och undrar hur min anställning kan påverkas av att företaget måste säga upp personal och minska kostymen radikalt. jag har job-bat här i fem år och har tre månaders uppsägningstid.

Hälsningar Nils

Som vd arbetar du på uppdrag av styrel-sen, och grundregeln är att din anställning inte omfattas av Lagen om anställnings-skydd, LaS. Det innebär att styrelsen när som helst kan säga upp din anställning utan saklig grund. Då gäller de villkor i an-

ställningsavtalet som du och bolagets sty-relse har kommit överens om.

Men det finns undantag. Om du kan be-visa att du i själva verket inte haft de befo-genheter som en vd förväntas ha och vill-koren inte alls tagit hänsyn till vd:s svagare anställningsskydd. Då kan man pröva om ditt avtal är ett riktigt vd–avtal, som man kan häva direkt utan saklig grund. kommer man fram till att det inte är ett riktigt vd-av-tal, då skall reglerna i LaS även gälla dig.

Så sammanfattningsvis, kan du som vd mycket väl påverkas av en arbetsbrist. Det är till och med så att det inte ens behöver vara arbetsbrist för att styrelsen skall kun-na säga upp en vd.

Därför är det så viktigt att du har ett rik-tigt vd-avtal, som reglerar en situation där styrelsen säger upp avtalet. i dessa avtal

kompenserar företaget den som är vd med längre uppsägningstid och/eller avgångs-vederlag, beroende på anställningstid.

Naturvetarna chef har tagit fram en ny mall för vd–avtal som du kan använda för att få en uppfattning om hur ett avtal kan se ut. Jag rekommenderar dig att hämta upp mallen och jämföra den med det av-tal du har träffat, samt beställa tid för en chefsrådgivning.

Ta kontakt med underteck-nad eller skicka ett mail till

chef@naturvetarna.se

c H E F s F r å G a n

nad eller skicka ett mail till chef@naturvetarna.se

Elisabet Engdahl Linder

Ombudsman för chefer

på Naturvetarna

Hon berättar att en utredning är på gång gällande chefers villkor och avtal inom skogsbranschen. Det kommer bland annat att utmynna i seminarier.

– Skogsbranschen är viktig för Naturvetarna och många skogsmäs-tare och jägmästare är chefer på oli-ka nivåer.

Frågor om löner, avtal, konflikthan-tering, uppsägningar och juridisk råd-givning till chefer utgör en stor del av Elisabet Engdahl Linders vardag.

– För den som är vd gäller inte la-gen om anställningsskydd, LAS. Där-för har jag tagit fram en ny mall för vd-avtal med kommentarer, som lan-seras i början av januari.

Naturvetarna har omfattande råd-

givning för den som skall ta på sig ett chefsuppdrag.

– Det kan gälla uppdragets om-fattning, liksom hur ansvar och be-fogenhet hänger ihop, men även att uppsägningstiden är rimlig. Särskilt för kvinnliga chefer är titeln viktig att bevaka.

Hon lyfter fram den fördelaktiga inkomstförsäkringen som ingår i medlemskapet. Den ger 80 procent av lönen upp till 80 000 kronor per må-nad för den som blir uppsagd.

– Styrkan med vår service till che-fer är att vi kan de branscher där na-turvetare jobbar. Cheferna har läm-nat sin expertroll och leder medarbe-tare, som ofta själva är experter. De cheferna ger vi stöd till. #

N AT U R V E TA R N A E R b j U D E R

1. Chefscoachning i frågor om ledarskap och förutsättningar för chefsuppdrag.

2. juridisk och strategisk rådgivning och förhandlingsstöd vid problem.

3. Avtalsgranskning.

4. Inkomstförsäkring ingår i medlem-skapet och ger 80 procent av lönen upp till 80 000 kronor per månad om man blir arbetslös.

5. Leadership Friday – ledarskapssemi-narier som bygger på aktuell ledarskaplit-teratur och möjlighet att köpa böcker till medlemspris.

6. Nätverk för chefer – vi ser över for-merna för det just nu.

N AT U R V E TA R E60 N R 1 2 0 1 2

Varför fick du jobbet?– Mina tjugo år på Lantbrukarnas riksför-bund, LrF, i olika roller spelade säkert in. Se-nast var jag medlemschef med ansvar för nä-ringspolitik och den regionala verksamheten. Jag har haft en medveten strategi att gå från expert till projektledare och chef.

Vad driver dig?– Jag gillar utmaningar och att göra nya sa-

ker, har gått en del in-terna utbildningar på LrF i bland annat le-darskap. När lämnade du LRF?– Efter en omorganisa-tion och ny ledning sluta-de jag för ett drygt år se-dan. Jag fick bland annat coachning för att komma

vidare, vilket var världens chans för mig. Så när

chefsjobbet blev ledigt på PTk så sökte jag det. Precis som på LrF är medlemmarna i fokus.

Vilka frågor jobbar PTK med?– Bland annat pensioner och försäkringar för sjuhundra tusen medlemmar i PTk:s med-lemsförbund, där Naturvetarna är ett av för-bunden. arbetsmiljö och frågor om omställ-ning är andra centrala frågor.

Vad är aktuellt just nu?– i april kommer PTk att påbörja förhandlingar med Svenskt Näringsliv om omställningsavtalet, som vi vill ska omfatta både visstidsanställda och uppsagd på grund av ohälsa. Tanken är att bygga trygghet på den egna kompetensen och inte bara anställningstid, som ofta är en bedräg-lig trygghet.

Andra frågor?– En ny upphandling av pensionsförvaltare är på gång. i förra vändan kunde avgifterna sän-kas rejält. Nu satsar vi på att säkra ännu mer pension för pengarna. Men är detta ett agronomjobb?– inte i traditionell mening. Utbildningen gav mig ett förhållningssätt att lösa problem och se saker i ett större sammanhang. Nu handlar det mer om att hitta hållbara lösningar för ar-betslivet än för miljön, även om miljöfrågan är aktuell här också. LEL

Kristina jobbar för din trygghet Kristina Rådkvist har bytt fokus från lantbrukare i LRF till tjänstemän i PTK, där Naturvetarna är ett av medlemsförbunden. Trygghet i arbetslivet, som omställning och pensioner är frågor som PTK jobbar med och som berör dig som medlem.

P å N y T T j o b b

Sarah Nilssonprojektledare och projektutvecklare på Energikontor Sydost.Tidigare: Grupp-chef vid Växjö

kommun för ekologisk hållbarhet.Utbildning: Biolog med inriktning information.

jenny Malm-kvistMiljökonsult på WSP, avdelning mark och vat-ten i Västerås.Tidigare jobb: Jobbade med

täkter på Svevia.Utbildning: Miljöingenjör.

Inyang Eyoma bergenstråleUppdragsle-dare och kon-sult, Verksam-hetsutveckling, Sweco.

Tidigare jobb: Nutritionist, coach och föreläsare på Workwell. Utbildning: kemilinjen Stock-holms universitet, medicinsk nä-ringslära karolinska institutet., miljörevisor, certifierad iCF coach.

Christin FuruhagenStatsinspektör på Livsmedelsverket.

Tidigare jobb: Livsmedelsin-spektör på mil-jöförvaltningen i Stockholm.Utbildning: Livs-medelsagronom.

Sindra Petter-sonExpert resear-cher and advisor to the Science Director, Euro-pean Spallation

Source ESS aB.Tidigare jobb: Universitetslek-tor i biokemi och strukturbiologi, Lunds universitet.

Utbildning: Fil. mag. i fysik 1996, Stockholms universitet. Fil. dr. i kemi 2001, Lunds universitet.

Erik Hult Vd för kläckeribolaget Lantmän-nen Swehatch.Tidigare jobb: Produktionschef och platschef för Flyingekläckeriet.

Stina jaenssonMiljösamordnare Lidingö stad.Tidigare jobb: kommunikatör Sö-dertälje kommun.Utbildning: Mil-

jövetare, magister i miljökommu-nikation.

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@natur vetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv. Har du ocKså nytt jobb

F l E R p å N y T T j o b b

Ny kanslichef på PTK.

FlödAT kRisTiNA:

k a r r i ä r

61N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

Intervjuerna är avklarade. Äntligen kommer telefonsamtalet – du har fått jobbet! Nu är det bara att dyka upp första dagen. Eller? Följ ombudsman Andreas Janssons tips för att få en smidig start.

Vad ska man tänka på inför ett nytt jobb?– Skriv inte på anställningsavtalet vid

sittande bord. Ta det med dig hem och läs igenom det i lugn och ro. Nu om inte förr får du reda på om arbetsgivaren har kollek-tivavtal. Finns det inte kollektivavtal, så är det en hel del som du bör ta med i beräk-ningarna när det gäller till exempel semes-ter, övertid och pension och som påverkar hur mycket du bör få i lön. Ta kontakt med Naturvetarnas ombudsmannajour för att få koll på villkoren.

När ska man kom-ma överens om lönen?

– Förhandla om lön så sent som möjligt. När arbetsgivaren vill ha dig på tjänsten har du ett övertag. Dess-utom måste du veta vad som förväntas av dig innan du kan komma fram till vad du bör be-

gära i lön. Gå igenom ansvar och arbetsupp-gifter och jämför med statistiken i Saco Löne-sök. Gå också in på Naturvetarnas hemsida eller ring jouren för att få stöd och coachning.

Hur vet jag om jobbet är rätt för mig?– Det är lätt hänt att du blir så glad över

att ha fått jobbet att du inte tänker efter om det verkar så bra som du hoppades när du

skickade in ansökan. Din närmsta chef är väldigt viktig för hur du mår på jobbet och dina möjligheter att komma vidare. Ser che-fen dig som person? Kommer han eller hon att bidra till din utveckling? Vad säger din magkänsla? Om du inte har gjort det tidi-gare, så kontakta de lokala fackliga represen-tanterna på arbetsplatsen. Tänk också ige-nom om arbetssituationen fungerar med till exempel familj och pendlingsavstånd.

Något tips när man väl är på plats?– Ta vara på den första tiden. Lär känna

de nya kollegorna och ställ frågor. Ta hjälp av din chef för att hitta en rimlig arbetstakt. Även om den första tiden kan kännas job-big när allt är nytt, så har du möjligheter att komma in i verksamheten som du inte har sedan, när allt rullar på och du ska prestera. HANNA MEERVELD

så får du en bra start på nya jobbet

Andreas jansson.

Hej Sanna och tack för ditt mejl!Jättebra att du förbereder dig inför steget ut på arbetsmarknaden – ju tidigare under utbildningen du börjar fundera på vart du är på väg, desto bättre! Tre korta tips: Formulera ditt/dina mål. Du behöver inte veta

exakt vad du vill bli. Fundera på vilka sam-manhang/uppgifter du trivts i, vad du tycker är roligt/viktigt och vad du absolut inte vill jobba med. Har du något fritidsintresse som går att kombinera med din utbildning? Det du gillar att göra är det du blir bra på. Då kommer du längst och mår bäst!

Omvärldsbevaka. Enklare än det kanske låter. Läs Naturvetarnas tidning och andra branschtidningar för att se vad som händer och vilka tjänster som utlyses. Hör av dig till de arbetsgivare du är intresserad av och frå-ga om du kan få årsredovisningar, nyhetsbrev och personalinformation. Det handlar om att få veta vilken kompetens som efterfrågas på din arbetsmarknad. är det något som passar det du läst, eller kanske något du kan och vill komplettera din utbildning med?

kartlägg och bygg nätverk. En student

som gått fyra år på universite har i snitt ett kontaktnät på 250 personer! Sätt dig ner, fundera och anteckna. Fråga dig vilka män-niskor du har inspirerats av genom åren, vilka personer skulle du behöva kontakta för att nå dina mål?

kursare, föreläsare, fasters nya man, gam-la fotbollstränarens syster, frisörens kompis… arbetade inte de med något som lät väldigt intressant och som kunde hjälpa dig på vä-gen? Gå på arbetsmarknadsdagar, tänk ige-nom var du vill göra examensarbete som le-der till ditt mål, fixa praktik och/eller sommar-jobb på drömarbetsplatsen… det är bara din fantasi och ditt mod som sätter gränserna!

Lycka till och hör gärna av dig om du har fler frågor!liNdA WiRÉN, sTUdENTombUds-

mAN FöR NATURVETARNA

F R å g A E X p E R T E N :NATURVETARNAS EXPERTER SVARAR PÅ FRÅGOR FRÅN MEDLEMMARNA

Hur får jag in en fot på arbetsmarknaden?jag har ungefär ett år kvar till examen och börjar fundera på jobb. Hittills har jag varit fokuserad på att klara tentor-na. Hur bör jag utnyttja sommarlovet och mitt sista år på utbildningen för att få in en fot på arbetsmarknaden?

sANNA

A R b E T S M A R K N A D

N AT U R V E TA R E62 N R 1 2 0 1 2

BERGVIK SKOG är en av Sveriges största markägare med 2,3 milj hektar skogsmark, varav 1,9 milj hektar är produktiv skogsmark. Den årliga avverkningen är ca 6 milj m3fub.Bergvik Skog Plantor AB, är ett helägt dotterbolag i Bergvik Skog och producerar ca 55 milj plantor per år, fördelat på tre plantskolor; Sjögränd, Nässja och Sör Amsberg. Plantor produceras för Bergvik Skogs behov och övriga plantor säljs i marknaden. Produktionen per plantskola är ca 15 – 20 milj plantor per år. Berg-vik Skog är engagerat i skogsträdförädling och utveck-ling av plantodlingsverksamhet.

ArbetsuppgifterVi söker en plantskolechef till plantskolan i Sör Amsberg, Borlänge. Befattningen innebär ansvar för att leda och utveckla verksamheten. Ledning av plant-produktionen är en viktig del av arbetsuppgifterna. Utveckling av verksamheten sker i nära samarbete med bitr. plantskolechef och övriga medarbetare inom plantskolan.

Det kan bli aktuellt med deltagande i projekt i an-slutning till verksamheten. I arbetsuppgifterna ingår kundkontakter och kontakter med myndigheter.

KvAlifiKAtionerVi ser gärna att Du har en högre utbildning inom nå-got av områdena skog, trädgård eller jordbruk. Några års erfarenhet av arbetsledning är värdefullt.

Viktiga personliga egenskaper är:- resultatorienterad- goda ledaregenskaper- god samarbetsförmåga- strukturerat arbetssätt- intresse av växtodling

stAtionering plantskolan Sör AmsbergTillträde enligt överenskommelse skicka Din ansökan till: Bergvik Skog AB att: Lars-Erik Wigert Trotzgatan 25 791 71 Falun. alternativt lars-erik.wigert@bergvikskog.se

söker plAntsKolechef

Länsstyrelsen i Uppsala län söker

Läs mer om tjänsten påwww.lansstyrelsen.se/uppsala/ledigatjanster

Miljöskyddshandläggare

Ansökan senast den 12 februari 2012

Två handläggare av djurskydds- och jordbrukskontrollermed placering i Umeå och Skellefteå

Länsstyrelsen i Västerbottens län söker

Läs mer om tjänsterna under lediga jobb på www.lansstyrelsen.se/vasterbotten

Lunds Kommunsöker

Stadsträdgårdsmästare

Läs mer på www.lund.se

Två vattensamordnaretill kansliet för Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt.

För mer information, gå in på vår webbplats: www.lansstyrelsen.se/vastmanland

Länsstyrelsen i Västmanlands län söker

63N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

För m e r i n For mation: Christel Lindgren, chef studier och karriär, 08 466 24 58, 0733 66 24 58erik Palmqvist chef personal och administration, 08 466 24 56, 0733 66 24 56 elba rubilar-abreu, ordförande Saco föreningen, 08 466 24 74, 0733 66 24 74

Vilka är naturvetarna? Naturvetarna är ett Saco-förbund som vill ge medlemmarna möjlighet att växa på arbetsmarknaden, både som individer och grupp. Förbundets verksamhet drivs av en vilja att förändra förutsättningarna för naturvetare och sätter en ära i att alltid ligga steget före och hitta nya lösningar. Läs mer om Naturvetarna på www.naturvetarna.se

intiatiVrik karriärrådgiVare med känsLa För kVaLitet! Vill du arbeta med karriärfrågor för naturvetare, i synnerhet doktorander? Då ska du söka den här tjänsten!

Jobbet innebär i korthet att du ska:

» Coacha och utveckla medlemmar

» Hålla dig uppdaterad om naturvetares utbildningar och arbetsmarknad

» Bidra till den fortsatta utvecklingen av förbundets karriärservice

» Marknadsföra Naturvetarna och aktivt rekrytera nya medlemmar

» Arrangera och medverka i workshops och andra lokala aktiviteter med fokus på karriärfrågor

dina kVaLiFikationerDu har akademisk utbildning. Du har också kom-petens inom både karriärutveckling och naturve-tenskap. Du har lätt för att kommunicera i både tal och skrift, såväl på engelska som på svenska, både i enskilda samtal och inför grupper. Du kan arbeta självständigt.

Du har också god samarbetsförmåga och gillar att arbeta i projektform. Arbetet är i hög utsträckning förlagt runt om på landets lärosäten och medför en hel del resande.

God pedagogisk förmåga och ett coachande förhåll-ningssätt är viktigt, liksom ett genuint intresse för karriärfrågor på individnivå. Du får gärna vara dispu-terad inom ett naturvetenskapligt område. Som person är du prestigelös, engagerad och kommunikativ. En positiv och serviceinriktad inställning till medlemmarna är en förutsättning för arbetet. Du måste ha administra-tiva talanger och hög integritet.

anstäLLningen

Anställningen är en tillsvidareanställning. Tillträde enligt överenskommelse. Naturvetarna har sitt kansli i Nacka, men har hela Sverige som arbetsfält.

ansökan

Snarast, dock senast den 3 februari vill vi ha din ansökan.

Ansökan skickas till erik.palmqvist@naturvetarna.se.

N AT U R V E TA R E64 N R 1 2 0 1 2

Vår odlingsrådgivare kommer om ca 1 år att gå vidare på sin karriärstege och av den anledningen behöver vi snarast anställa en person på denna tjänst. Under 2012 kommer du att arbeta parallellt med vår nuvarande odlingsrådgi-vare och kanske även komplettera luckor i ditt kunnande. Vad kräver vi då av dig som tänker söka detta jobb:• Teoretisk bakgrund, det är viktigt att du kan det där om blommor och bin, vilket ju är anledningen till att vi har en massa frukter. Helst ser vi att du har någon form av hortikulturell eller agronomi högskoleutbildning i grunden.• Praktisk bakgrund, det gäller att kunna prata med odlare på odlares språk och även att kunna visa det som du säger, genom att göra det. • Som odlingsrådgivare hos Äppelriket kommer du att vara en central person inom fruktodlingen i Sverige, det gäller att du har förmåga att kommunicera både i skrift och inför grupp.• Vår nuvarande odlingsrådgivare har under åren

byggt upp ett stort kontaktnät av sakkunskap både i Sve-rige men även i Europa, det blir din uppgift att vårda och utveckla dessa kontakter.• Äppelriket är inne i en mycket expansiv fas med många nya odlingar och även många äldre odlingar som håller på att moderniseras. Din uppgift blir att vara med och hjälpa till att bygga upp och förändra, driva fruktod-lingen inom Äppelriket framåt, både den konventionella fruktodlingen men även den ekologiska som också expan-derar inom föreningen.

Eftersom vi ser ett ökat behov av rådgivning inom Äppel-riket, genom att vi de närmsta åren expanderar kraftigt, är tjänsten tänkt att vara en heltidstjänst.Har du frågor angående tjänsten ring Lars-Olof Börjesson 0414-414151.Låter det intressant att vara med och utveckla Svensk fruktodling, skicka in din ansökan till: Lars-Olof Börjesson, Äppelriket Österlen ek.för., 277 35 KIVIKMail: lars-olof@appelriket.se

ODLINGSRÅDGIVARE

LänsstyrelseniVästraGötalandslänsöker

1marinhandläggare1-2reservatshandläggare

Läsmeromtjänsternaunderledigajobbpå

www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

S Pa N a r i N

65N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2 65N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

b Lo M S T E R P R A K T

Frossa i vårens teckenVisste du att vilda tulpaner blommar vid polcirkeln varje år i maj? Eller att tulpaner fortsätter växa i vasen? (klipp av om du inte vill att de ska sloka!) Eller att det finns drygt hundra vilda tulpansorter, men hela 6 000 registrerade förädlade? i Stora tulpanboken beskriver bio-logen, författaren och fotografen Susanna rosén, som tidigare gjort succé med Stora Pelargon-boken, omkring 200 tulpansor-

ter. Det räcker för att väcka habegär och beslutsångest. Enkel? Fylld? Fransig? Vit, rosa, rödgul eller djupt pur-purfärgad? Låt dig inspireras av svenska och holländska trädgårdar fyllda av vårens blomsterprakt. HM

www.norstedts.se

N ÄT V E R K

skicka kollegan på karriärdejtIdag har många av oss större nätverk än någon-sin – på nätet. Men att träffas i verkliga livet smäller fortfarande högre, menar initiativtagaren till Linkedins nya tjänst Lunchaihop. Där kan du para ihop kontak-ter i ditt Linkedin-nätverk som du tror kan ha utbyte av varandra och låta dem upptäcka sina gemensam-

ma eller komplet-terande intres-sen över en bit mat. kanske går vägen till nästa jobb genom magen? HM

läs mer: www.

lunchaihop.se

V E T E N S K A P

södertälje för allaTom Tits Experiment i Södertälje är ett mecka för alla som vill upptäcka och utforska. Med över 600 experiment sprider huset sedan star-ten 1987 fascination för naturvetenskap bland barn och skolungdomar. Den som bor i närheten kan till och med låta sitt barn ”forska” varje dag i världens enda förskola i anslutning till ett Sci-ence center. Har du inte vägarna förbi, kan du få dig en dos av vetenskaplig inspiration genom bloggen …i en strut. Här serveras funderingar kring aktuella vetenskapliga rön och fenomen

tillsammans med ett rikt smörgåsbord av länkar inom forskning och vetenskap från hela världen. alltifrån vad biologer tycker om träden i Harry Potter-filmerna till Stalins insatser för alternativ till antibiotika. inspirerande för både unga och vuxna! HM

www.tomtit.se Glädjekick.

doktorandlivet på biodukenPhD comics, serien som så träffsäkert skildrar doktorandernas vardag, har blivit film. Skaparen Jorge Cham var på plats när filmen visades på karolinska institutet i november.

Trots att serien och filmen baseras på Jorge Chams egna erfarenheter som dokto-rand kan många känna igen sig i den tuffa tillvaron.

– Vi pratar om en global misär inom alla discipliner, säger han.

Filmen spelades in vid Caltech (Californina institute of Technology) där Jorge Cham själv har forskat innan han bestämde sig för att satsa helt på sin serie. alla som på nå-got sätt medverkar i filmen har en anknytning till platsen.

– ibland kändes det som att mina roller som skådespelerska och doktorand var de-samma. Det var mycket terapeutiskt att agera ut den frustrationen som man kan känna som doktorand, säger alexandra Lockwood som spelar Cecilia.

Nu pratas det om en uppföljare, eller någon typ av tv-serie.

– Det viktigaste för mig är att porträttera doktorandernas vardag som den är, istället för att fastna i stereotyper av forskare.

Jorge Cham själv tycker inte att han medvetet kritiserar det akademiska systemet.

– Jag håller mig till sanningen, när det gäller forskningen verkar folk tycka att det som är sant också är roligt. NATALIE VoN DER LEHR

Vetenskap som känns i magen.

FO

TO

: T

HO

Ma

S a

ZiZ

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E66 N R 1 2 0 1 2

Att ta de första skären när isarna äntligen bär är en fin naturupplevelse. Häng med en av Naturve-tarnas medarbetare Elisa-bet Engdahl Linder på en drömtur i skärgården just när vårvintersolen börjar värma.

Det är en sån där underbar lördagsmorgon i mars, när so-len skiner, himlen är klarblå och snön gnistrar. Vi är mitt i den femte årstiden, som kallas vårvinter. Det har varit kallt en längre tid och skärgårdsisarna är äntligen åkbara. Nu har jag chansen att förverkliga något jag länge har tänkt.

Så när friluftsfrämjandet i Huddinge erbjuder en chans-tur hänger jag på direkt. Jag är enda kvinnan i ett säll-skap med sex äldre herrar, alla mycket vana skridskoåkare. Vi ger oss iväg ut mot ytterskär-gården utanför Muskö mot Mysingen. Vi pulsar i snö på isen en halv kilometer innan vi kommer fram till den åkbara isen. Den ligger blank med öp-pet hav en bit utanför, där Got-landsfärjorna passerar.

Vi spänner på oss skridskor-na och åker längs iskanten. Den erfarna skridskoåkaren Bosse är dagens ledare. Vi åker med korta skär längs den öppna isen, som blänker i solen utef-ter vår väg. En fantastisk känsla att åka på vattnet där vi i som-ras passerade med båt.

När vi kommer till de stora isflaken gäller det att inte kliva i hörnen, för då välter isblocken, utmaningen är att hoppa mitt på för att balansera sig fram.

Nu är det dags för högtids-stunden med fika på isen. Man riktigt känner hur den första vårsolen värmer. Vi kastar en blick in mot land och konstate-rar med skräckblandad förtjus-ning att havet är öppet där.

Vi rundar en udde och kom-mer ut på ren blankis. Innan vi åker ut kontrollerar vi isens tjocklek, som bör vara minst fem centimeter för att bära, vil-ket den är nu.

Att åka på blank is i solen med havet som fond är en i det närmaste gudomlig upplevelse.

När vi står längst ut på isen kommer Gotlandsfärjan . Det dröjer en stund innan vågorna svallar isen under våra fötter. Isen böljar och följer vågens rö-

relser. Skärgårdsisen är segare, därför bryts den inte lika lätt som sötvattenis.

Men mot land krossar vågen isen, där vi bara för en halvtim-me sedan satt och fikade. I den-na stund litar jag fullt på Bosse, en före detta militär, som har lång erfarenhet av ledarskap och skärgårdsisar. Efter denna skräckblandade erfarenhet läm-nar vi ytterskärgården för att ta oss mot land. #

Drömturen på blank skärgårdsis

På glid mot nya äventyr. Säkerheten i främsta ledet.

T E X T O F O T O E L I S A B E T E N G D A H L - L I N D E R

67N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

S Å KO M M E R D U I G Å N G

1. Skaffa dig ordentlig utrustning.

2. Gå med i någon av de skridsko-klubbar som finns. Klubbarna er-bjuder en grundläggande utbildning både när det gäller åkning och utrust-ning. När du väl tagit dig igenom det, kan du hänga med ut på isarna. Klub-barna är hårda. Har du inte fullständig utrustning får du inte följa med.

3. Ta inga risker. Ett tips är också att delta i en vakövning där du un-der kontrollerade former får hoppa i

en vak och ta dig upp och klä om på isen. En bra erfarenhet för att inte få panik om det händer i verklighe-ten. En skridskoåkare måste vara be-redd på att isen kan vara svag och då måste man tillsammans med gruppen kunna hantera den situationen.

4. Inför varje tur kontrolleras isarna genom israpportörer, som lägger ut sina rapporter på klubbarnas webbsidor.

5. Du delas in i grupper efter er-farenhet och förmåga – från 1 till 5, där ettorna är snabba och erfarna. Femmorna har en lugnare takt. Din

utrustning kollas, det gäller att ha ryggsäck med fullständigt ombyte, livlinan rätt fastsatt och pikarna på rätt plats.

6. För varje grupp finns två ledare, en åker före och en längst bak, som håller koll så att alla åkare kommer med. När någon ramlar blåser man i visselpipan och vips stannar hela gruppen och inväntar åkaren som fallit på isen. Min oro innan var toa-lettbesöken. Lugn, här finns tydliga rutiner. Man stannar med jämna mellanrum och åkarna kilar vant upp i skogen.

S K R I DS KOK LU B BAR

SSSK – Stockholms skridsko-seglarsällskap www.sssk.se

Friluftsfrämjandet www.friluftsframjandet.se

Friskis & Svettis www.friskissvettis.se

B RA AT T VETA OM I S

» Is växer uppifrån och ner.

» Temperatur, vind och luft-fuktighet påverkar isens tillväxt.

» Isen är ofta tunnare under broar, vid bryggor och uddar.

» Skärgårdsis måste vara tjockare än sjöis eftersom den är böjlig.

» Snön isolerar, vilket kan göra att isen under snön kan vara mycket tunn.

F I KA E N HÖJ DP U N KT

Höjdpunkter är förstås när gruppen stannar och tar efter-längtade fikapauser på väl ut-valda platser. Att sitta och njuta av isens kyla och solens värme. Jag kan lova att inget kaffe smakar så gott som då.

TU M MA I NTE PÅ SÄK E R H ETE N

Ta med:

� Isdubbar – för att ta dig upp om isen brister.

� Ispik – för att känna på isen.

� Visselpipa – så att du kan vissla om du faller eller ramlar i sjön. Livlina och karbinhake med rem - så att livlinan är fäst i ryggsäcken och lätt går att slänga ut vid behov

� Fullt ombyte med kläder.

� Hjälm och knä- och armbågsskydd.

Klubbarna tummar inte på säkerheten, saknas viktig utrustning får du inte följa med på turen.

N AT U R V E TA R E68 N R 1 2 0 1 2

loger gör det inte för livslönens skull. Men det är bra att veta vad man ger sig in på.

Faran med låga livslöner är att allt fler blir medvetna om alternativen. En stor del av varje årskull pluggar minst ett år utomlands – och då vet både de och deras vänner hur grönt gräset kan vara på den andra sidan. Det lönar sig med utlandserfarenhet, visar livslöneboken

– men för landet helst bara några års lärande utflykt, inte en flytt för all framtid.

GUNNAR WETTERBERG, sAmhällspoliTisk chEF på sAco

Vanligt folk har inte sitt mesta kapital i hus eller aktier. Det sitter i huvudet.

Antag att lönen är en avkastning som på vilket kapital som helst. Med en realränta på tre procent motsvarar en årslön på 360 000 kr ett kapital på 12 miljoner. Det är mer än de flesta har i traditionella förmögenhetsslag.

Det kapitalet måste man vårda. Kapitalvård innebär placeringar. I princip är det vad några av oss på Saco-kansliet skrivit om i boken Livslön. Välja studier, arbete, familj (SNS), som kom ut härförleden.

Boken handlar om val. Valen avgör våra livs-inkomster. Staten påverkar genom utbildning, arbetsmarknadsinsatser, skatter och socialför-säkringar; arbetsmarknaden genom lönebild-ning och arbetstillfällen; men ytterst är det var och en själv som väljer mellan vad som bjuds. Det är vi själva som väger utbildning och jobb mot familj, intressen och andra faktorer, som inte alltid låter sig mätas i pengar.

Detta berör allt fler. För femtio år sedan var det bara någon procent som gick vidare till universitetet. I dag går bortåt hälften av varje ny generation igenom högre utbildning. Men frågeställningarna är desamma.

När debatten började på 1960-talet hand-lade den i hög grad om den privatekonomiska ”rättvisan”. Varför skulle akademikernas livs-inkomst beskattas hårdare bara för att den var koncentrerad till färre år? Under årens lopp har det blivit alltmer samhällsekonomi. Hur påverkar livslönerna individernas val av utbildning och arbete? Vilka följder får det för

G ä s T k R ö N i k A N

Ditt kapital sitter i huvudet

Dina val avgör dina livsinkomster.

FöR FEmTio åR sEDAN VAR DET

BARA NåGoN pRocENT som Gick ViDARE Till UNiVERsiTETET

arbetsmarknaden och näringslivet, när den som börjar arbeta direkt efter gymnasiet kan tjäna mer än stora akademikergrupper?

mantrat i debatten om arbetsmarknadens utveckling har varit kompetens. Problemet är att många utbildningar ger individen då-lig avkastning. Om utbildningarna inte blir tillräckligt attraktiva påverkar det kvaliteten på de verksamheter som de nyexaminerade så småningom söker sig till.

Trots de dystra livslöneutsikterna är det ändå många som söker sig till de långa men lågbetalda utbildningarna. Livslöneberäk-ningarna fångar inte den lockelse som lig-ger i yrkenas innehåll. De som utbildar sig till mikrobiologer, bibliotekarier eller psyko-

69N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2 69N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

Elba ger naturvetare råg i ryggen

Häng med en av Naturvetarnas ombudsmän under en dag. Elba rubilar-abreu drivs av ett rättspatos där medlemmar som kommit i kläm får chans att utvecklas.

– Utmaningen och glädjen i jobbet är att lösa problem så att både medlemmen och arbetsgivaren kan känna sig nöjda. T E X T L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K F O T O H A N N A M E E R V E L D

N Y T T F r å N N aT U r V E Ta r N a

N AT U R V E TA R E70 N R 1 2 0 1 2

Varje minut är inbokad i Elba Rubilar-Abreus almanacka. Är hon inte ute och träffar med-lemmar sitter hon i telefon och förhandlar. Hennes mörka hår-svall går inte att missa när hon sveper in på kontoret. De starka färgerna förstärker hennes ar-gentinska ursprung.

Hon mår bäst när nöjda medlemmar hör av sig. Ibland går det över förväntan, som när en forskare efter lönecoachning höjde sin lön med tiotusen kro-nor mer än hon tänkt sig.

– Många naturvetare inser inte sitt värde, särskilt kvinnor. Min roll är att ge dem råg i ryg-gen och förstå att de säljer sin kompetens. Argument som att ”facket tycker att jag ska ha en högre lön” fungerar inte. Utgå i stället från dig själv och vad du kan tillföra.

FÅR SAKER HÄNDA

Som ombudsman är Elba Ru-bilar-Abreu inte bara med om

solskenshistorier. Många för-handlingar gäller jobbiga saker som avsked, rehabilitering vid sjukdom, diskriminering och lönetvister.

– Jag drivs av en vilja att hjälpa medlemmar i utsatta si-tuationer. Ofta är det svårt för den anställde att ställa krav, till exempel vid sjukdom när en re-habiliteringsplan ska göras. När vi kommer in i bilden händer det saker som leder till resultat. Vi kan ställa krav.

Just rehabilitering har Elba specialiserat sig på och går kur-ser för att lära sig mer om.

– Den som är svag själv kan inte kämpa för sina rättigheter.

KÄMPAR FÖR DE UTSATTA

Hennes rättspatos för de utsatta i arbetslivet har sin källa i barn-

domen. Familjen med pappa och fem syskon sökte asyl i Sve-rige 1979 efter att ha blivit ut-visade från Argentina. Pappan kämpade för arbetarnas rättig-heter och sattes i fängelse. Som agitator uppfattades han som farlig för den dåvarande mili-tärdiktaturen.

I Sverige utbildade sig Elba till biomedicinsk analytiker. Hon jobbade med elektronmi-kroskopi för virusdiagnostik och drev en del forskning om rotavirus på Smittskyddsinsti-tutet. Men ryggen och nacken stod inte pall för den arbets-ställning som jobbet innebar .

På SMI var hon även ordfö-rande för den lokala Saco-för-eningen.

SVARAR SNABBT

Så när hon fick erbjudande att jobba hos Naturvetarna var va-let inte lätt, men hälsan avgjorde. Det ångrar hon inte i dag. Hen-nes energi och vilja att alltid stäl-la upp för medlemmarna smittar av sig. Det hon inte hinner med på jobbet tar hon med sig hem.

– Jag vill inte lämna medlem-marna i sticket och har en ambi-tion att kunna svara snabbt.

Hon sitter i medlemsjouren två halvdagar i veckan och sva-rar på frågor om allt från löner och semester till inkomstför-säkring och pensioner.

Att företräda medlemmarna i förhandlingar med arbetsgivar-na upptar en stor del av Elbas tid. De flesta förhandlingarna sker över telefon.

Vilken är din taktik?– Jag avslöjar inte allt, men

det handlar om att ha rätt at-tityd och inte söka konfronta-tion. Min inställning är att vi har ett problem som ska lösas. Var kan vi mötas? Jag hotar inte med lagboken, utan den finns med som ett stöd om det kär-var och ska respekteras. Det ger ofta bra resultat.

Facket är en stark röst som arbetsgivarna lyssnar på. Goda relationer är viktigt för att bli en respekterad part. Utgångspunk-ten är att båda ska bli nöjda.

– Men jag ger mig inte om jag vet att jag har rätt. Det är klart att jag kan bli upprörd. Men när blodet börja koka an-das jag djupt och dröjer med svaret. Jag vill inte släppa in känslor utan agerar sakligt. #

”Jag ger mig inte om jag vet att jag har rätt” säger Elba Rubilar-Abreu.

E lBA R U B i lAR-AB R E U

Aktuell: Ombudsman på Natur-vetarna, privat sektor.

Utbildning: Biomedicinsk ana-lytiker.

Familj: Man och en son.

kommer från: Buenos aires i argentina.

kopplar av med: Meditation och ströva i skogen.

intresse: Fotografera och doku-mentera vilda blommor i argen-tina, Chile och Sverige. Hantverk som att göra egna smycken.

Favoritblomma: Näckros och orkidé, finns också i amazonas där hon har sina rötter.

håller formen med: Sumbaträ-ning som är en mix av samba, salsa, marengue och andra latin-amerikanska danser.

» Jag drivs av en vilja att hjälpa medlemmar i utsatta situationer. «

N Y T T F r å N N aT U r V E Ta r N a

71N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

kl 18.00Skrapar bort fros-ten på bilrutorna och

hämtar upp maken från hans jobb på vägen hem.

kl 19.00Hemma, lagar mat. Ikväll blir det

argentinska milanesas, en typ av schnitzel av nöt.

kl 21.00att kolla nyheter är ett måste. Hur ska

det gå för Grekland och euron?

kl 21.30Pysslar med att göra egna smycken och stickar.

kl 22.30Läser några rader innan lampan och hon själv slocknar.

lönesteg, som de vill ha en stan-dard för i sin expertroll. arbetsgi-varna är med på noterna, men det fungerar inte som det är tänkt på alla sjukhus.

kl 15.00 Gemensam fika på jobbet. Det är inte

varje dag som alla är med och fi-kar, men i dag bjuds det på bullar.

kl 15.30 Hoppar in i jouren för en kollega som hastigt

åkte hem för att vårda sjuka barn. Frågorna domineras av löner och anställningsformer.

kl 16.30Möte med konstför-eningen på jobbet.

Nu är det inköp av konst för näs-ta år som gäller.

kl 17.00Borde egentligen åka hem, men passar på

att justera ett förhandlingsproto-koll som ska vara klart i morgon.

Naturvetarna. Som ordförande håller Elba i klubban.

kl 11.30En medlem har drab-bats av utbrändhet

och kan inte jobba. I samråd med arbetsgivaren, försäkringskassan, företagshälsovården och läkare kommer de fram till en rehabili-teringsplan. Elba företräder med-lemmen som inte har krafter att driva sin sak på egen hand. – Vi kan ställa krav och få gehör på ett helt annat sätt, säger Elba.

kl 12.00Lunch. Har med sig egen lunchlåda med

mycket grönsaker i olika färger och en blodig biff. Många av kol-legerna gör samma sak, så lun-chen blir ett bra tillfälle för kolle-gialt utbyte och trivsel.

kl 13.00En medlem ringer och är förtvivlad.

Chefen vill säga upp honom efter att ha ägnat sig åt en konkurre-rande bisyssla, vilket strider mot företagets policy. Elba lovar att företräda medlemmen, som kan få svårt att behålla jobbet om det inte finns förmildrande omstän-digheter.

kl 14.00Sjukhusgenetikerna i Naturvetarna ringer

och vill träffa Elba, som är ansva-rig för den professionens frågor. På samma sätt jobbar hon med biomedicinska analytiker och cy-todiagnostiker. Sjukhusgeneti-kerna i Lund vill diskutera karriär-

kl 06.00Väckarklockan ringer hemma i Blackeberg

i Stockholm. Efter frukost och lite pysslande med orkidéerna sätter hon sig i bilen till Sickla i Nacka.

kl 08.00arbetsdagen börjar. Hon kollar mejlen

och ringer en medlem som vill ha lönecoachning inför lönesamtal med chefen. Efter samtalet är Elba nöjd över att medlemmen inser att hon säljer sin kompe-tens, som har ett värde för ar-betsgivaren.

kl 08.30Hon svarar på några frågor över mejl, om

bland annat uppsägningstider och semester.

kl 09.00Elba besöker ett fö-retag som vill ha

hjälp med att starta en akademi-kerförening. Läget på arbetsplat-sen börjar bli akut efter en om-organisation och folk sjukskriver sig i protest. Det saknas också regler om bilersättning och över-tidsarbete. arbetsgivaren välkom-nar en facklig motpart, vilket gör att man får tydliga regler och slip-per förhandla med var och en.

kl 10.00 Köper en fika som hon tar i bilen på väg

tillbaka till kansliet.

kl 10.30 Möte med den lokala Saco-föreningen på

häng med Elba under en arbetsdag

Elba Rubilar-Abreu förbereder en förhandling.

N AT U R V E TA R E72 N R 1 2 0 1 2

N i N WA Jok i lAAk soålder: 31 årUtbildning: Konsultut-bildning inom personalrekry-tering, snart kandidat i cell-biologi.

Tidigare jobb: rekryteringskon-sult och labbkoordinator.Trivs bäst: När jag har mycket att göra!Brinner för: Människor! att sam-tala och diskutera.senaste bok: Nalle Puh – asgarvade!

Fritid: Nintendonörd. Därför är jag studentombuds-man: Jag vet hur det är att vara naturvetarstudent. Ofta får man höra att man kan bli vad som helst. Vad betyder det? Hur ska man lägga upp studierna för att få ett jobb när man är klar? Nu vet jag hur arbetsmarknaden ser ut och vill gärna hjälpa andra att hitta rätt.Därför ska studenter vara med i Naturvetarna: Naturvetarna är en hjälp på väg ut i yrkeslivet. Du håller dig uppdaterad kring vad som händer på arbetsmarknaden och får tillgång till bland annat cv-

coachning och karriärrådgivning. Har du frågor om anställning och arbetsvillkor, så kan du vända dig till Naturvetarnas medlemsjour.

E R i kA l i N DBomålder: 24 årUtbildning: Magister i bio-medicin, jour-nalistikkurserTidigare jobb: Frilansjournalist och forsknings-

assistent.Går igång på: Jag tycker om att se resultat på det jag gör. När jag

når ett mål, blir jag peppad.senaste bok: Frankenstein – en klassiker, men ingen höjdare!Fritid: Dykning.min uppgift som studentom-budsman: Vi ska vara ute på läro-sätena och marknadsföra naturve-tarna och rekrytera nya medlemmar. Men vi ska också stötta de student-medlemmar som vi redan har.Därför behöver vi studentam-bassadörer: ambassadörerna är vår förlängda arm på universitet och högskolor, eftersom vi bara hinner göra ett begränsat antal besök per år. Vi kommer att hjälpa dem att lägga upp sitt arbete. hm

Bli amBassadör du också!

S T U D E N T

Gillar du utmaningar, att träffa människor och att ligga steget före? Är du idérik, engagerad i studentfrågor och bra på att få saker gjorda? Då är du den vi söker.

Att vara studentambassadör innebär att du: • är Naturvetarnas förlängda arm på din studieort

• marknadsför Naturvetarna hos våra utbildningsgrupper

• arrangerar informationsdagar, studiebesök till företag och andra

aktörer inom näringslivet, till exempel rekryteringsföretag

• anordnar jobbsökar-kurser

I ditt uppdrag som ambassadör får du:• ett personligt karriärcoachningsprogram

• erfarenhet som projektledare

• utbildning i kommunikation och att tala inför grupp

• en merit att addera till din cv

Vi ser gärna att du vill vara engagerad i minst ett år för att kunna nå de olika utvecklingsstegen i ambassadörsrollen, därmed bör du ha minst ett år kvar av dina studier. I ditt uppdrag som studentam-bassadör får du stöd och hjälp från Naturvetarnas studentombuds-män.

Intresserad?

Låter det intressant och utvecklande? Kontakta i så fall någon av våra studentombudsmän via student@naturvetarna.se.

Ninwa och Erika stöttar på väg ut i yrkeslivetN aT U r V E Ta r N a S N Ya S T U D E N TO M B U D S M Ä N

N Y T T F r å N N aT U r V E Ta r N a

73N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2 73N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 2

I grunden är Helena Nicklas-son arkeolog och kvartärgeolog, men har ett brett intresse för na-turvetenskap och forskning.

– Jag brinner för naturvetare och vill lyfta fram deras unika kompetens. Den är viktig i allt från att utveckla ny miljöteknik och läkemedel till nya appar som gör vardagen enklare och roligare.

Hon lever som hon lär och gör karriär på egna villkor. Ef-ter många år på Naturvetarna i olika roller, nu senast som chef för karriärservice, tar hon ett steg till.

– Jag är glad och stolt över att ha blivit utsedd till för-bundsdirektör. En utmaning är att få arbetsgivarna och politi-kerna, liksom allmänheten att förstå värdet av naturvetare.

I det ligger betydelsen av att naturvetare finns i olika bran-scher.

– Tänk om Sveriges stats-minister var naturvetare. Kan Tyskland kan väl vi, säger hon entusiastiskt och syftar på Ang-ela Merkel som är fysiker.

helena lyfter sveriges naturvetareHelena Nicklasson är ny förbundsdirektör för Na-turvetarna. Naturvetares livslöner, forskarnas vill-kor och att göra karriär på egna villkor är viktiga frå-gor för henne.

Aktuell: Ny förbundsdirektör för Naturvetarna.

Utbildning: arkeolog och kvartärgeolog.

Bästa sida: Positiv och glad.

Analytiker eller doer: Lika mycket av varje.

Bästa karriärtips: Ta tid på dig när du klargör vad du vill, kan och vart du ska. Men ta också tillfället i flykten.

Dold talang: Kan mjölka kor.

h E lE NA N icklAssoN

Lika viktigt är att fler natur-vetare blir chefer.

– Vi ska stötta naturvetare som vill bli chefer eller väljer andra karriärer utanför den traditionella banan. Låt var och en växa utifrån sina förutsätt-ningar och önskemål.

HÖGRE LÖNER

Lönefrågan är förstås central för Helena Nicklasson.

– Naturvetare värderas på tok för lågt, det gäller särskilt om man tittar på livslöner där till exempel biologer går back på sin utbildning i jämförelse med dem som börjar jobba direkt efter gymnasiet.

Hur ska man ändra på det?

– Det handlar både om att lägga en bra grund i de centrala avtalen och att stötta och coacha enskilda individer i löne-samtalet. Vi vet att när medlem-mar får prata lön med chefen så märks det i lönekuvertet. Vik-tigt också att få arbetsgi-varna att tillämpa avtalen på rätt sätt.

Vi glider över på forskarnas villkor som verkligen engage-rar Helena Nicklasson.

– Kom ihåg att framgångsrik forskning är grunden för vårt välstånd. Därför är det viktigt att skapa konkurrenskraftiga villkor i Sverige för forskning.

TYDLIGA KARRIÄRVÄGAR

Tydliga karriärvä-gar för forskare är

en hjärtefråga för henne. Dä-

remot tycker hon inte att forskar-na måste kombinera

forskning med under-

visning.– Forskning

och utbild-

ning ska hänga ihop på univer-siteten, men det behöver inte vara samma person som fors-kar och undervisar. Låt var och en göra det den är bäst på. Då blir både studenter och forskare nöjda.

Mer på gång?– Vi har kongress i höst där

Naturvetarna fattar beslut om färdriktning de närmaste tre åren. Inför kongressen hoppas jag på dialog med medlemmar-na på webben, i vår tidning och ute på arbetsplatserna. lEl

» Tänk om Sveriges stats-minister var naturvetare. Kan Tyskland kan väl vi. «

N Y T T F r å N N aT U r V E Ta r N a

N AT U R V E TA R E74 N R 1 2 0 1 2

Emelie Ryan brinner för tvärvetenskap.

– Experter och personer med bredd är beroende av varandra.

Själv är hon typen som ser helheter. Men det var först i slutet av utbildningen som hon gick med i Naturvetarna.

– Det var en aha-upplevelse och ger insikter om den arbets-marknad som väntar och hur min kompetens kan komma till nytta. Att sätta sig in i det borde man göra direkt när man börjar en utbildning, bland an-nat för att få motivation.

TRYGGHET I STUDIERNA

Men det brister i kopplingen till arbetslivet, där hon me-nar att universiteten måste bli bättre på att ge vägledning om den arbetsmarknad som väntar.

I Naturvetarna engagerade hon sig direkt och gjorde en ra-

ketkarriär. I dag är Emelie vice ordförande för studenterna.

– Vi jobbar med årets fokus-fråga som handlar om studen-ternas trygghet vid bland annat sjukdom och när de får barn. Studiestödet bygger på att man är ung och inte blir sjuk.

Att kommunicera naturve-

tenskap och tjusningen med att bli naturvetare är viktigt för henne.

LOCKA MED APPAR

– Jag är en stolt nörd, men den bilden kan vi inte förmedla när vi ska locka nya till yrket. Då är det bättre att locka med allt från appar till spännande mil-jöteknik, liksom läkemedel och annat som gör nytta i männis-kors vardag.

Där menar hon att läkeme-delsindustrin har en del att göra.

– För att öka förtroendet hos allmänheten måste bran-schen kommunicera vad forsk-ningen leder till.

Det blir en utmaning för Emelie när hon är färdig bio-entreprenör. I vårens master-uppsats ska hon göra en om-världsanalys och titta på hur life science kan utvecklas.Hon har hittat sin nisch i

gränslandet mellan beteende och neurologi. Hon spekulerar om det blir möjligt att på bio-kemisk väg kunna påverka till exempel arbetsminne och so-ciala funktioner.

I botten har Emelie en ma-gisterexamen i psykologi från Australien där hon läste bete-endeneurologi med inslag av affärsutveckling, marknadsana-

studenter med chans att påverkaTrygghet under studierna och kopplingen till arbetslivet är saker som

får Emelie Ryan att engagera sig. Hon är vice ordförande för studenter-

na i Naturvetarna. Med tretusen medlemmar i ryggen kan de påverka.

P R O F I L I N AT U R V E TA R N A

E m E li E RYAN

Aktuell: Vice ordförande i Na-turvetarna Student.

Utbildning: Magisterexamen i psykologi – beteendeneurologi. Läser nu bioentreprenörskap på Karolinska institutet.

ålder: 29 år.

Bor: I Göteborg

kopplar av med: En bok och en kopp te i soffan.

Bästa karriärtips: Nätverka alltid! att vänta till sen funkar inte, ”sen” blir sällan av.

Emelie Ryan fi ck en aha-upp-levelse när hon blev medlem.

I N Ä S Ta N U M M E r

hur påverkas skogen av ett förändrat klimat?

- Längre växtsäsong ger mer kubik.

- Kantarellplockning i december.

- Fler flyttfåglar övervintrar.

läs också om inspiratören och manualen som hjälper dig på jobbet.

missa inte löneguiden med aktuell lönestatistik.

kom m E R 1 mAR s . AN NoN s sTop p 14 F E B R UAR i .

U D E N T

KONTAKT

wwww.naturvetarna.se

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00

O R D F Ö R A N D E : Madelen Nilsson, 073–366 24 79

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R : Helena Nicklasson, 08–466 24 36

M E D LE M SJ O U R : jour@naturvetarna.seväxel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K A R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.seväxel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se08–466 24 26

A K A D E M I K E R N A S E R K Ä N DA A R B E T S LÖ S H E T S K A S S A : www.aea.se, post@aea.seväxel 08–412 33 00

I N KO M S T F Ö R S Ä K R I N G E N : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0200–87 50 40

A K A D E M I K E R F Ö R S Ä K R I N G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

Student: 10 kronor per månad. (Första året är gratis).

Doktorand: Tjänst med lön: 110 kronor, med utbildningsbidrag 10 kronor per månad.

Företagare: 85 kronor per månad.

Ordinarie: 230 kronor per månad. Om din inkomst är lägre än 20 000 kronor per må-nad kan du ansöka om avgiftsreduktion.

Så mycket skulle det kosta om du köper tjänster på egen hand:

Juridisk hjälp: 2 500 kronor per timme eller mer.

Inkomstförsäkring: 200-500 kronor per månad.

Karriärprofilanalys: 2000 kronor (vårt pris 250 kronor)

Avgifter i Naturvetarna

Läs mer om avgifterna på www.naturvetarna.se

Naturvetarna har vunnit en principi-ellt viktig dom i Ar-betsdomstolen, AD. Nu står det klart att vindkraftföretaget Kraftö AB bröt mot förhandlingsskyldig-heten när tre med-lemmar i Naturvetar-

na blev uppsagda.

Arbetsdomstolen beslu-tade i dag att vindkraftfö-retaget Kraftö AB döms att betala 35 000 kronor i ska-destånd och rättegångskost-nader till Naturvetarna.

– Domen är principiellt intressant för hela arbets-marknaden och visar att arbetsgivarna måste hålla

sig till spelreglerna enligt lag och praxis. Det innebär att arbetsgivaren måste pre-sentera det underlag som styrker en omorganisation, uppsägning eller annan för-ändring, säger Elba Rubi-lar-Abreu, ombudsman på Naturvetarna.

Det var sommaren 2010 som vindkraftföretaget Kraftö AB skulle säga upp personal efter ekonomiska bekymmer. Naturvetarna kallades till förhandling för att företräda medlemmarna.

– Arbetsgivaren presente-rade inte någon kalkyl eller annat underlag som styrkte att bolaget gick dåligt el-ler bakgrunden till uppsäg-ningarna. Turordningslistan fick vi inte heller se i tid, sä-ger Elba Rubilar-Abreu.

Enligt domen har ar-betsgivaren brutit både mot förhandlingsskyldigheten och att man inte fullföljde förhandlingen. Naturvetar-nas medlemmar blev alltså uppsagda utan fullständig förhandling och tillräckligt underlag.

Parallellt med proces-sen i AD pågår en process i Tingsrätten om bolaget följ-de turordningsreglerna en-ligt lag. Den förhandlingen äger rum den 23 januari.

– Min uppfattning är att Kraftö inte följde tur-ordningen enligt lag. Jag hävdar att våra medlem-mar hade tillräckliga kvali-fikationer för att vara kvar, säger Elba Rubilar-Abreu, som företräder medlem-marna. LEL

Naturvetarna vann i arbetsdomstolen

P o s t t i d n i n g BAvsändare: Naturvetarna , Box 760, 131 24 Nacka

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Gör karriär på dina villkorNaturvetarna erbjuder exklusivt för medlemmar:

P E R SON LIG KAR R IÄR RÅD G IVN I NGHur vill och kan du utvecklas i din karriär? Vi är ditt bollplank och hjälper dig att analysera ditt nuläge såatt du kan göra karriär på dina villkor. Boka tid direkt: karriar@naturvetarna.se

KAR R IÄR P ROF I LANALYSVilka är dina drivkrafter och vad är karriär för dig? Gör en karriärprofi lanalys på webben, specialpris för med-lemmar. Boka också tid för personlig återkoppling från någon av oss certifi erade karriärrådgivare.

CV- C OACH N I NGVi coachar din jobbansökan så att du kan marknadsföra din kompetens optimalt. Skicka din cv, ditt personliga brev och jobbannonsen till cv@naturvetarna.se

I NTE RVJ UTRÄN I NGVi ger goda råd och förbereder dig inför intervjun. Med goda förberedelser ökar dina chanser att lyckas med intervjun och komma vidare.

WOR K S HOP S U N DE R VÅR E NVi bjuder in till workshops i karriärplanering på fl era platser i landet under våren. Fokus ligger på hela jobb-sökarprocessen där vi varvar teori och praktik. Innehål-let anpassas efter deltagarnas önskemål. Vi erbjuder personlig rådgivning.

Håll koll på webben för kommande workshops.

www.naturvetarna.se/karriar

Vi ger dig verktygen!

Naturvetarnas karriärrådgivare,

Sofi a Sjöholm, Ann Lundström och

Christel Lindgren.

Nu söker vi ännu en

karriärrådgivare,

se sidan 63.

Ansökan:

S T U D I E R

Akademisk grundutbildning

Avslutad/avslutas

Högre akademisk utbildning

Avslutad/avslutas

A R B E T E

Arbetsmarknadssektor

ArbetssökandeAnställd

Mer än 5 år

Lic Dr Ej klar

4 år 3 år 2 år Ej klar

Företagare Doktorand med tjänst Doktorand utan tjänstStudent

Huvudsaklig ämnesinriktning Universitet/högskola

Huvudsaklig ämnesinriktning Universitet/högskola

Privat Kommun Landsting Stat Företagare

Adress

E-post

Förnamn Efternamn

Postnummer Postadress

Personnummer Mobil

Befattning/tjänst/titel

Arbetsgivare

Org. nr.Ort

D U K A N ÄV E N G Ö R A D I N A N S Ö K A N PÅ N AT U R V E TA R N A . S E

Tillsammans lyftervi naturvetare

NA

TU

RV

ET

AR

NA

Kundnum

mer 201 132 73131 20 N

acka