FORSKAREINSPIRERAR ELEVER

Utmanare Anette Norberg på nytt chefsjobb

FÅ I HOP JOB B PUSSLET S I D 24 | TRÄNA LE DARSKAPET SI D 28 | B IOLOGER STARTAR EGET SID 22

DYR AFFÄR ATT TJUVFÄLLA TRÄD

Kvinnor blir oftare projektledare

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, B R A N S C H

TE MA:

Trädgård

landskap

SID 12-19

N U M M E R 3 2011

5TIPS FRÅN

CHEFEN

&

Kallelse till GEOLOGSEKTIONENs årsmöte och inbjudan till föredrag

Datum: Torsdagen den 14 april.Plats: Nordenskiöldsalen, Stockholms universitet

Klockan: 16.00 – Föredrag av geolog Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, på temat”SAMBA – kontinenternas dans eller När Sverige var granne med Amazonas”Klockan 17.00 – PausKlockan 17.15 – Geologsektionens årsmöte (med öl och smörgås)

Anmäl ditt deltagande i årsmötet senast torsdagen den 7 april till sektionens ordförande Christer Åkerman telefon: 070-2799796, e-post: perchrille@hotmail.com eller till kassör Otto Pile, SGU telefon: 031-7082671, eller e-post: otto.pile@sgu.se

MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSSEKTIONEN

inom Naturvetarna har årsmöte fredagen den 25 mars.Anmälan till Jonas Engzell via e-post senast den 16 mars. (Har du speciella önskemål avseende maten, till exempel allergier, så bör de framgå i din anmälan.)

Plats: Nacka, Stockholm Tid: klockan 15.00–17.30 Datum: 2011-03-25 Lokal: Naturvetarnas kansli, Planiavägen 13 i Nacka

NATURBRUKSLÄRARNAS PROFESSIONSFÖRENING bjuder till årsmöte måndagen den 16 maj, klockan 13.00 i Naturvetarnas lokaler på Planiavägen 13 i Nacka.

Inbjudan till utbildning i Systematiskt Arbetsmiljöarbete inom Naturbrukssektorn. Plats: Birka Paradise som har sin kajplats nära Slussen i Stockholm. Samling kl.16.00 i terminalen den 16 maj, avslutning ett dygn senare på samma plats.Anmälan skickas till Jeanette Duvert på Naturvetarnas kansli, profession@naturvetarna.se Kostnad för kursen är 2 000 kronor plus resekostnader. Ordförande Anders Hägg, anders.hagg@sabyholm.se

VAR MT VÄLKOM NA!

Medlemsmöte i delförbundet SKOGSAKADEMIKERNA Vid medlemsmötet måndagen den 11 april 2011 kommer delförbundet att ordna en "miniexkursion" med naturfotografen och författaren Claes Grundsten på temat ”Världens skogar”. Inbjudan och föredragningslista finns på www.naturvetarna.se under nätverk Delförbundet Skogsakademikerna.Plats: Stockholm Tid: Klockan 13.00 -17.00 Datum: 2011-04-11 Lokal: KSLA, Drottninggatan 95 B Vid frågor, kontakta Erik Palmqvist, 08-466 24 56

ÅRSMÖTEN

PROFESSIONS-

FÖRENINGAR

3N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 11

InnehållNR 3 2011 2,7 procent går inte att förklara bortÖppna kontorslandskap fick tummen ner av våra läsare i förra numret av tid-ningen. Många kunde vittna om nackdelar med att tränga ihop folk i ett rum för att spara kvadratmeter. Trots goda avsikter om att komma närmare varandra och bolla frå-gor mellan borden så blir snedträffarna fler med störningar och avbrott som följd. Så det arbetsgivaren i de flesta fall vinner på mindre kontorsyta förlorar den på sämre effektivitet.

Den här gången skriver vi om löneskillna-der mellan könen. I vårt elektroniska ny-hetsbrev ställde vi frågan: ”Har ditt kön påverkat din lön?” Den frågan tog avstamp i den löneanalys som Naturvetarna har låtit göra. Den visar att kvinnliga naturvetare i genomsnitt tjänar runt 19 procent mindre än sina manliga kolleger. Efter att faktorer som befattningsnivå, antal år i yrket och yrken med hög andel kvinnor har elimine-rats återstår en löneskillnad på 2,7 procent, som alltså inte går att förklara bort.

Lika illa är att männen dominerar stort på de högre chefsnivåerna. Glädjande är att fler kvinnor än män är projektledare, ett uppdrag som ofta är begränsat i tid och ansvar. Duktiga kvinnor kanske föredrar den rollen framför att bli chef, för att hinna med familj och barn.

Jörgen Ohlsson, som gjort studien, speku-lerar om kvinnorna kanske är duktigare än männen på att leda projekt. Det kan myck-et väl vara så att kvinnliga chefsämnen väl-jer att bli projektledare i stället för chefer. I så fall finns det en potential som inte kom-mer till nytta. Sedan kan man undra varför inte fler kvinnor väljer att gå vidare från projektledare till chef? Är det deras eget val eller blir de bortvalda?

För att fler kvinnor ska satsa på ett chefs-jobb måste villkoren förändras med utrym-me för att både kvinnor och män ska kun-na ha ett liv vid sidan av jobbet och lägga tid på familjen. Ett mer flexibelt chefskap med större inslag av delegering skulle kun-na lösa upp knutarna.

OpInIOn sId 4

Ledare: Naturvetarnas hjältar på jobbetKommentarer från webben

nyheter sId 6

Forskare inspirerar eleverKvinnliga naturvetare tjänar mindreKvinnor måste se möjligheternaduellen: Lönar det sig med privat pensionsförsäkring?SLU tar över forskningen om fisket

tematrädgård och landskap sId 12

Dyr affär att tjuvfälla trädPrisad park lyfter stadenså får du nytt liv i trädgårdstäppan

VetensKap sId 20

Biologisk dator på jäsning

KarrIär sId 22

Inspiratören: Nya perspektiv på naturvårdmanualen: Alla har ansvar för jobbpussletChef: på glid mot nya utmaningar | träning viktigare än talangför ledarskapet | En känslomässig utmaning att vara chef | Fråga experten | på nytt jobb | platsannonser

LedIga jObb sId 32

spanar In sId 36

gästkrönikör: Gränslös vetenskap lockar

medLemsnytt sId 40

Seminarier om karriär och forskning | Caroline brinner för den svenska modellen | Kompetens nyckeln till framtiden för life science

ChefredaKtör

24

14

20

Naturvetare med karriär, vetenskap och bransch för naturvetare.besöksadress: Planiavägen 13 postadress: Box 760, 131 24 Nacka telefon: 08-466 24 80 fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seMedlemmar hittar koderna till webbplatsen bredvid adressuppgifterna på tidningens baksida.ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar Issn: 2000–2424 Upplaga: 32 500 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 28 april med annonsstopp den 12 april. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. skribenter i detta nummer: Margareta Eldh, Nathalie von der Lehr, Elisabet Engdahl Linder. fotograf omslagsbild: Ylva Sundgren.

Redaktion: Annonsering:

Lars-Erik Liljebäck, lEl chefredaktör08-562 920 19

Hanna Meerveld, hMreporter/redaktör08-466 24 85

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Jeanette Duvertannonsansvarig08-466 24 86

Christina Jägarelayout08-466 24 87

En nära vän till mig, som tidigare ifråga-satte sitt fackliga medlemskap, blev invald i den lokala Saco-styrelsen där han jobbar. Det fick honom att ändra inställning om facket. Han ser fördelar och lär sig hela tiden nya saker, både om löneförhandlingar och om företaget.

”Jag lunchade med vd igår, det var verk-ligen inspirerande” var hans kommentar. Det visar ganska bra vad det fackliga engage-manget på jobbet kan innebära. Ibland finns det en bild av att arbetsgivaren är negativ till dem som engagerar sig fackligt. Tvärtom har jag flera exempel där den fackliga erfarenhe-ten har gett en skjuts i karriären. Det är inte ovanligt att chefer i arbetslivet tidigare har varit fackligt aktiva.

Runt om i landet har Naturvetarna runt 1200 lokala ombud som företräder dig i frågor om löner, MBL-förhandlingar, ar-betsmiljö, milersättning, friskvård, lokaler, omorganisationer, konflikter av olika slag, utbildningar och annat. Men mycket utförs i det tysta, eftersom det många gånger kan vara känsliga frågor som avhandlas.

Häromveckan träffade jag Naturvetar-föreningen på Kristianstad kommun, en relativt nybildad förening som jobbar för att förbättra villkoren för naturvetare inom kommunen. Återigen slogs jag av vilket vik-tigt arbete som bedrivs lokalt, av engagerade arbetsplatsombud som jobbar för oss alla.

Vi naturvetare har intressanta och stimu-lerande jobb och det är många saker som ska lösas under den tid som vi är på jobbet. Att då locka personer att arbeta med fackliga frågor är en utmaning. Även om viljan och drivet finns där så är det långt ifrån alltid som tiden räcker till. Det finns ju ingen som fixar ditt arbete när du jobbar fackligt.

Här några skäl till att engagera sig:Det är intressant och kul att påverka 1. din och dina kollegors situation.Du får en inblick i arbetsplatsen som 2. du annars inte skulle få.Du utvecklas som människa när du 3. ställs inför problem som kräver kreati-vitet och fingertoppskänsla.

Fackligt arbete bygger på uthållighet och vissa frågor som vi driver tar flera år att få igenom. Därför är det bra om de som aktiverar sig fackligt orkar hålla ut några år så att man inte hela tiden får starta om från noll. Därför vill jag uppmuntra dig som idag är engagerad. Fortsätt göra det bra jobb du gör! Samtidigt så vill jag uppmana andra att ta chansen! Om du inte vill, kan eller hin-ner engagera dig, ge då din uppmuntran och uppskattning för det arbete som görs, en klapp på axeln betyder mer än vi tror.

Fotnot:Några av våra medlemmar finns på arbets-platser som av olika skäl inte har någon lo-kalförening. Finns du på en arbetsplats där ni är ett gäng naturvetare, eller Saco-anslutna medlemmar – försök då bilda en lokalför-ening, det tjänar alla på! Kontakta ombuds-männen på kansliet så hjälper de till!

N AT U R V E TA R E4 N R 3 2 0 11

Naturvetarnas hjältar på jobbet

Ch r I ste r yrjas , vice förbundsordförande Naturvetarna christer.yrjas@naturvetarna.se

att en demokrativåg sveper över Mellanöstern.

att flera miljarder till forskning inte kommer till användning, som en följd av en bristfällig organisa-tion på universiteten.

L E D A R E N

C H R I ST E R Y R JAS , V I C E F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

DU UTVECKLAS SOM

MÄNNISKA OCH FÅR INBLICKAR

I ARBETSPLATSEN

5N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 11

s K ICKa d I n I n sän dar e t I LL redaktion@naturvetarna.se el ler kommentera på webben naturvetarna.se

O P I N I O N

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

Män kan drabbas dubbeltKan det inte lika gärna vara precis tvärt om. Att arbetsgivarna faktiskt gör en högst individuell bedömning och att det miss-gynnar dem som tagit ut mycket föräldraledighet eller gått ner i arbetstid. Om man tror att det bara är kvinnor som drabbas av

jörgen OhLssOn, författare tILL stUdIen Om natUr-Vetares Löner, KOmmenterar

Tack för intressanta kommentarer. I en internationell jämförelse ligger Sverige dåligt till när det gäller andelen kvinnliga chefer i arbetslivet. Generellt är akademikerlönerna lägre i Sverige än i andra jämförbara länder. Däremot har jag inga siffror på löneskillnader mellan kvinnliga och manliga akademiker.

Johans kommentar visar att även jämställda män kan drabbas av orätt-visa löneskillnader när de är föräldralediga och tar ansvar för familjen. De får känna på det kvinnor generellt blir utsatta för.

Som Ann-Kristin skriver är det en stor utmaning för förbundet Natur-vetarna att utjämna löneskillnaderna mellan män och kvinnor. I det lig-ger att få fler kvinnor att bli chefer. Den låga andelen kvinnliga chefer är den viktigaste enskilda orsaken till löneskillnader mellan kvinnor och män.

Hur ser det ut i andra länder?bra artikel om ett viktigt område. Samtidigt vore det intressant att se en jämförelse med hur det är i andra länder. Där gissar jag att Sverige ligger ganska bra till.

jOhan

En viktig roll för fackethär finns en viktig roll för facket. Det är svårt för en en-skild medarbetare att veta hur lönen är i det egna företaget – jämfört med andra med samma befattning. Lönen är nå-got som man normalt sett inte diskuterar. Frågan är om de

män som är representanter för facket, och chefen, på min arbetsplats tycker att det är en viktig fråga!

ann-KrIstIn

kVI n n lIga natU rVEtar E tJänar M I n dr E – sE sI d 8

MånadE ns Fråga på WE B B E n: har dItt kÖn påVE r kat dI n lÖn?

Halkade efter som mamma ledigmer eller mindre indirekt, kan jag nog säga att min lön har påverkats av att jag är kvinna. När jag fick barn och var mammaledig i nio månader hängde inte löneutvecklingen med på samma sätt och argumentet var att jag hade jobbat

mindre och chefen hade mindre tid att bedöma sedan förra löne-samtalet. Rätt eller fel? Svårt att säga. Männen är ju sällan föräldra-lediga lika länge som kvinnorna.

LOtta

Som kvinna blir man en bitchtyvärr får jag som kvinna lägre lön på en mansdominerad arbetsplats. Att säga att kvinnor måste stå på sig mera är fak-tiskt bara dumt. En kvinna som står på sig är en bitch – mot-svarande man är driftig. Argumenten varierar men resultatet

är alltid samma: lägst lön till kvinnan. En gång fick jag en jämställd-hetssatsning och kom ikapp kollegorna – nästa löneförhandling fick jag mindre än alla andra. Vad ska jag göra bättre för att få mer lön? ”Du gör redan allt jättebra”, säger min chef.

KrIstIna

Etnisk bakgrund påverkarja, men inte bara mitt kön utan även att jag inte är etnisk svensk och inte har bekanta med chefsbefattning. Jag tror och vet att alla i viss mån känner till spelet bakom kulis-serna men ingen vill eller vågar göra något åt det. De som

kan påverka villkoren för de som är utsatta, har inte samma historia som de utsatta .

sadIye

detta så blir ju de män som varit jämställda och tagit ut mycket för-äldraledighet dubbelt drabbade. Först blir de mindre meriterade, sen blir de bortkvoterade.

jOhan

p e dag o g Johan Lundkvist öppnar med att fråga eleverna om de känner någon som har alzheimer.

– En äldre släkting till mig har sjukdomen. Hon är glömsk och förvirrad, säger en av elev-erna som läser tredje året på samhällsprogrammet på Tum-ba gymnasium.

Eleverna, som i dag har na-turkunskap på schemat, blir intresserade och ställer frågor om den tickande bomb som både är ärftlig och förknippad med åldrande.

– I dag finns det inga läke-medel som botar Alzheimers sjukdom. Bland annat vi som är forskare på Astra Zeneca försöker lösa gåtan, säger Jo-han Lundkvist optimistiskt.

loCKa Unga

Han brinner för forskningen och om att berätta om nyttan med den.

– Som forskare har jag en skyldighet att sprida kunskap och väcka intresse för forsk-ningen. Det behövs både för att locka in unga i yrket och för att visa andra vad vi hål-ler på med. Därför är jag här i dag.

Eleverna sitter som tända ljus större delen av lektionen. Vid ett tillfälle är det några som stör med sitt småprat. Hur ska Johan lösa det här, tänker jag.

– Jag är här för er och vill ha uppmärksamhet, säger han och får som han vill.

Han uppmuntrar till frågor

och ger beröm, man riktigt ser hur eleverna sträcker på sig. Hur vet man att någon har alz-heimer, frågar en av eleverna.

– Det börjar ofta med att man är glömsk och förvirrad utöver det vanliga. Sjukdomen

bekräftas genom ett test, som visar att speciella klumpar av proteiner (senila plaque) an-samlas runt och i nervcellerna, säger Johan Lundkvist och vi-sar bilder som tydligt illustre-rar detta.

n Y H e t e r

n at U r v e ta r e6 n r 3 2 0 11

många är vi som vill sprida naturvetenskapens budskap. genom transfer har du chansen att åka ut till gymnasieklasser och berätta om ditt jobb. vi följde johan lundkvist, som forskar om alzheimers sjukdom vid astra Zeneca, när han mötte elever på sitt gamla gymna-sium i tumba.

Forskare inspirerar elever

t e X t & F o t o l a r S - e r i K l i l j e B Ä C K

Molekylärbiologen Johan Lundkvist trivs bland eleverna och be-möter dem med respekt.

CHEF PÅ DUBBLA STOLAR

Naturvetarna riktar kritik mot att sam-hällsbyggnadschefen i Torsås kommun i Småland sitter på två stolar. Sedan 2009 har han ansvaret för såväl den tekniska verksamheten som myndighetstillsynen, vil-ket strider mot kommunallagen. Samhälls-byggnadschefen är direkt chef över tillsyns-personalen i bygg- och miljönämnden.

– Det rimmar illa med vad en ansvarsfull kommun som Torsås borde arbeta med, sä-ger Gunnar Hallbäck, ombudsman för Na-turvetarna i tidningen Barometern. Jag hop-pas att vi får en reaktion som resulterar i en lösning. Man måste ha en ordentlig vatten-delare mellan driftsbiten och tillsynsdelen.

En möjlig lösning som Naturvetarna pe-kar på är att anställa en särskild chef för

tillsynspersonalen, underställd samhälls-byggnadschefen. HM

SÅ UTVECKLAS NYA TJÄNSTER

Sverige får alltfler kunskapsintensiva tjänsteföretag. Deras organisation skiljer sig från den produkttillverkande industrins, och fram tills nu har man vetat ganska lite

7n at U r v e ta r en r 3 2 0 11

Hur flyttar man ett labb?

Marie Duffield, biomedicinare, BMA och konsult, var med och flyttade AB Biodisks mikrobiologis-ka laboratorieverksamhet från Solna till Labalme utanför Lyon i fjol, efter att företaget köpts upp av franska Biomérieux.

– Det gick transporter i omgångar från Solna med kylar, frysar och inkubatorer, allt som vi kunde ta med oss av vårt labb och använda under franska lagar och bestäm-melser.Vilka uppgifter hade du under flytten och i det fran-ska laboratoriet?– Jag var Validation officer. När produktionen flyttas mås-te man göra en validering för att kontrollera att produkten har samma kvalitet. Biodisks produkt är en graderad anti-biotikaklädd remsa för att testa bakteriers känslighet. Jag utförde en stor del av valideringarna och lärde den franska personalen använda och läsa av testerna. Hur var det att jobba i Frankrike?– Det var en fantastisk erfarenhet att få komma utom-lands och jobba. Frankrike är ett fantastiskt land med god mat. Den franska personalen hade ett oerhört säkerhets-tänk, men det var intressant att se vilken platt organisa-tion vi ändå har i Sverige. Jag skulle önska att den franska personalen hade fått ha lite mer att säga till om.Vilka erfarenheter fick du med dig hem?– Den här erfarenheten har gett mig helt andra arbets-möjligheter. Jag visste att det skulle vara positivt för min cv, men så många samtal som jag har fått – det hade jag aldrig trott. Idag jobbar jag som konsult på Knowit IT Busi-ness Consulting och är uthyrd till ett stort läkemedelsföre-tag, där ett transferprojekt till Sverige pågår. # HM

Hallå där!

Marie Duffield

löSning pÅ SpÅren

Problemet är att man inte riktigt vet varför det sker, och varför cellerna dör. Men stora framsteg har gjorts och kanske är forskarna en lösning på spåren.

– Under de senaste åren har vi upptäckt viktiga mekanismer kring utsöndringen av de peptider, som nervceller sprutar ut och aggregerar till plaque. Frågan nu är hur plaqu-en orsakar sjukdomen och när man måste börja behandla mot plaquen för att ha terapeutisk effekt.

Det finns olika ärftliga varianter av Alzheimers sjukdom, där orsaken till sjukdomen i de flesta fall ligger i mutationer i två av människans cir-ka 35000 gener. Dessa gener kodar för ett specifikt enzym, som när det hämmas är förknippat med sidoef-fekter som kan orsaka cancer.

Forskare försöker därför angripa de farliga aggregerande peptiderna utan att hämma detta enzym. Den forskningen har gjort stora framsteg under de senaste tio åren.

– Våra kollegor i andra läkeme-delsbolag är i sen klinisk fas, och förhoppningsvis kommer dessa tes-ter visa att vi har förstått mekanis-

merna kring alzheimer och att vi är på god väg att utveckla läkemedel mot sjukdomen.

BeHövS djUrFörSöK?

Varför behövs djurförsök och är re-sultatet möjligt att överföra till män-niskan?

– Jättebra fråga. Det vore inte etiskt att testa nya läkemedel direkt på människa, därför måste vi an-vända djurförsök vare sig vi vill eller inte, säger Johan Lundkvist.

Han förklarar att plaquen finns långt innan symptomen dyker upp.

– Förmodligen är det mest effek-tivt att behandla i ett tidigt skede av sjukdomen, innan hjärnan skadats för mycket av det neruodegenera-tiva förloppet. De pågående kliniska studierna kommer att sprida nytt ljus över dessa frågor.

När Johan Lundkvist försöker för-klara de biokemiska mekanismerna bakom sjukdomen har eleverna lite svårt att hänga med i svängarna.

– Inspirerande och jättebra att det kommer hit smarta och engagerade personer, säger Jestin Altinsy, som bor i Södertälje och har sina rötter i Syrien. #

om hur den är uppbyggd. Forskare från KTH har nu gjort en kartlägg-ning av hur tjänsteföretag företag leds och organiseras. Bland annat har forskarna identifierat tre olika nivåer där utveckling av nya tjäns-ter sker – direkt på kundanpass-ningsnivå, på affärsutvecklingsen-heter och på kunskapscentrum,

som ofta finns i utlandet, framför allt i USA. En stor utmaning är kunskapsåterföringen mellan verk-samheten och dessa kunskaps-centrum.

Rapporten ska användas som under lag i den nya innovations-strategin, som regeringen presen-terar nästa år. HM

S tat i S t i K Manliga naturvetare har i genomsnitt 19 procent hö-gre lön än kvinnorna, enligt data från Naturvetarnas löneenkät.

– Det finns flera orsaker till den skillnaden. Kvinnorna är föräldralediga längre under ett viktigt skede av karriären och är mer sällan chefer. Ännu en fak-tor är att en hög andel kvinnor i vissa yrken drar ner lönen, sä-ger Jörgen Ohlsson, tidigare för-bundsdirektör på Naturvetarna, som har gjort studien.

Han menar att dessa struk-turella löneskillnader bygger på sociala och värderingsmäs-siga grunder, vilka tar lång tid att ändra. Om de skillnaderna elimineras så blir bilden en helt annan.

Då tjänar männen 2,7 procent mer än kvinnorna. Den köns-mässiga lönepremien är alltså 2,7 procent efter det att hänsyn tagits till övriga lönepåverkande faktorer.

lönediSKriminering?

Frågan är om det är ett uttryck för lönediskriminering.

– Det går inte att uttala sig helt säkert, men eftersom re-sultatet stämmer överens med

andra motsvarande studier kan man hävda att en viss del av den-na löneskillnad utgörs av direkt könsmässig lönediskriminering.

Men lönediskriminering är ju förbjudet enlig lag.

– Denna lönediskriminering kan möjligen förklaras med att arbetsgivarna generellt sätter en riskfaktor på hela gruppen kvin-nor, utan individuell värdering, vilket alltså sänker lönerna.

HalKar eFter direKt

Redan på första jobbet halkar kvinnorna efter lönemässigt. Männen har en ingångslön som ligger 3,1 procent högre. Efter ett år krymper skillnaden till 2 pro-cent och efter två år är löneskill-naden mellan män och kvinnor utraderad.

– Möjligen kan det vara så att arbetsgivarna sätter en riskpre-mie på gruppen kvinnor vid in-trädet på arbetsmarknaden. Efter ett par år inser arbetsgivarna att kvinnorna är minst lika duktiga som männen, samtidigt som facket och kvinnorna själva stäl-ler krav.

lÅg andel Kvinnliga CHeFer

Bland naturvetare som är hö-

n Y H e t e r

n at U r v e ta r e8 n r 3 2 0 11

Kvinnliga naturvetare tjänar mindreFler kvinnliga än manliga naturvetare är projektledare. men bland de högre

cheferna dominerar männen stort. och fortfarande har männen högre löner

på alla nivåer.

– en viss del av löneskillnaden kan utgöras av direkt könsmässig

lönediskriminering, säger jörgen ohlsson, som står bakom rapporten om

naturvetarnas löner. t e X t l a r S - e r i K l i l j e B Ä C K

Fullt så stor blir inte löneskillnaden mellan könen när faktorer som befattningsnivå och antalet yrkesverksamma år har räknats bort.

trädet på arbetsmarknaden. Efter

gre chefer är 73 procent män. Den manliga dominansen är mindre bland mellanchefer, medan kvinnorna tar över som projektledare med en an-del på 57 procent.

Det är inte bara så att färre kvinnor än män har högre be-fattningar. Kvinnorna har också lägre löner på samma befatt-ningsnivå.

Bland högre chefer tjänar männen 11,4 procent mer, medan de manliga mellan-cheferna har 3,9 procent hö-gre lön än kvinnorna.

– Om kvinnor fick sam-ma lön som männen i chefs-positioner skulle sannolikt fler kvinnor vilja bli chefer och då skulle en stor del av de könsmässiga skillnaderna försvinna.

Detta visar att befatt-ningsstrukturen troligen är den viktigaste orsaken till

könsmässiga löneskillnader hos naturvetare. Det finns inga belägg för att kvinnor skulle vara sämre chefer än män, snarare finns tecken på det omvända.

Kvinnliga projeKtledare

Att fler kvinnor är projektle-dare kan förklaras med att det inte är lika betungande som att vara chef.

– Projekten är ofta begrän-sade i tid, vilket gör det lättare att kombinera med familj och andra intressen. Samtidigt kan projektledaren få ett stort ansvar för såväl budget, per-sonal som resultat, men som är tidsbegränsat och väljer därför att inte söka ett chefs-jobb i linjeorganisationen.

Men varför väljer arbets-givarna i högre utsträckning kvinnor än män som projekt-ledare?

– Det skulle kunna bero på att arbetsgivarna tycker att kvinnorna är mer läm-pade som projektledare, spe-kulerar Jörgen Ohlsson, de rådande värderingarna och maktstrukturen i arbetslivet till trots. #

Jörgen Ohlsson har analyse-rat data från Naturvetarnas löne enkät från 2008.

9n at U r v e ta r en r 3 2 0 11

Kvinnor måste se möjligheternai stället för att gå på rimlig lön borde kvinnorna

ta sikte på möjlig lön i löneförhandlingen, menar

elisabet engdahl linder, chefsombudsman på

naturvetarna. lika viktigt som lön är övriga villkor

och titel.

m öj l i g lö n Statistiken visar att redan på första jobbet hal-kar kvinnliga naturvetare efter och får lägre lön än sina man-liga kolleger.

– Som regel kan tjejer påver-ka genom att bli mer medvetna och tuffare i löneförhandlingen. Många upplever en rädsla för att inte få jobbet om de begär för hög lön, säger Elisabet Eng-dahl Linder, chefombudsman på Naturvetarna.

Hon ser en könsmässig skill-nad i sättet att förhandla, där kvinnorna är lite mer försik-tiga. Det tycker hon är synd ef-tersom det finns så många duk-tiga kvinnor.

– I stället för att gå på rim-lig lön borde kvinnorna ta reda på vad som är högsta möjliga lön för jobbet. Att begära högre lön ger också arbetsgivaren en signal som visar att man tror på sig själv och sin egen kom-petens.

Elisabet Engdahl Linder me-nar att män som regel har ett annat förhållningssätt till löne-statistik.

– Män tar ofta reda på hög-sta lönen inom yrkesgruppen och siktar in sig på att få den lönen. Och får de inte den lön man vill ha så kanske det finns andra saker som kan vara av

värde, som betald restid, en speciell utbildning, längre se-mester eller en annan titel.

Andra tips inför löneför-handlingen är att ta reda på lö-nestrukturen och vad som är en möjlig lön för jobbet.

– Att förbereda sig ordenligt är grunden för att lyckas i löne-förhandlingen, liksom att sätta upp mål för lön och villkor.

Men en förhandling handlar om mer än så.

– Lika viktigt är att få rätt titel. Det ger signaler om ställ-ning i organisationen, vilket inte minst är viktigt i externa kontakter, men också internt. Är du ensam ansvarig för mil-jöfrågor i ett företag och chefs-funktioner för ekonomi, juridik har titeln direktör, se då till att du får den titeln också.

För att kunna driva frågor på ett effektivt sätt är det viktigt att sitta med i ledningsgruppen.

– Klargör lön och övriga vill-kor samt förutsättningar för ett chefsuppdrag innan du börjar på det nya jobbet, säger Elisa-bet Engdahl Linder.

En rapport från Saco visar att många kvinnor utför ar-betsledande uppgifter utan att ha den titeln och den lön som motsvaras av arbetsuppgif-terna. # LEL

n at U r v e ta r e10 n r 3 2 0 11

jonaS lindmarK, analyschef Morningstar

1. Är det en bra affär att ha en privat pensionsförsäk-ring? Som naturvetare brukar svara: ”Det beror på.” Att utnyttja av-dragsrätten är främst intres-sant om man är höginkomst-tagare, har kort tid kvar till 55 års ålder, tror på hög avkast-ning från aktiesparande och saknar bra tjänstepension.

2. Är vanliga fonder att före-dra för privat sparande?Breda aktiefonder är tryggare och bekvämare, men har avgif-ter i procent. Så länge sparka-pitalet är litet får man mycket service för pengarna..

3. Eller ska man satsa på aktier?Det finns en variant som he-ter IPS, individuellt pensions-sparande, med samma skatte-regler som för fondförsäkring och livbolag. Där har man har

större frihet att flytta pensions-sparandet och kan spara även i enskilda aktier eller på bank-konto. En bra lösning för de som vill vara aktiva – men inte så lönsam för säljarna, så IPS syns sällan i reklamen.

4. Är det mer lönsamt på sikt att amortera på bo-stadslånen?Min egen familj sparar främst genom att amortera bostads-lån, men det beror även på att vi sparar mer kortsiktigt. Om aktie- eller räntesparande blir mest lönsamt beror på världs-ekonomin och börsutveckling-en globalt. Risktagandet blir definitivt lägre med amorte-ringar, vilket jag prioriterar.

5. Behöver man pensions-spara privat över huvud ta-get?Yngre som är under 40 år har ofta anledning att prioritera annat sparande som ligger närmare i tiden. Börja med att bygga upp ett buffertsparande för att sedan kunna köpa sin egen bostad och ha råd att bilda och ta hand om en familj. Men bankerna tjänar mer på pensionssparande. #

DUELLEN

patriK nYgren Bonnier, marknadschef Swedbank Försäkringar

1. Är det en bra affär att ha en privat pensionsförsäkring? Ja, för de allra flesta. Man brukar säga att den allmänna pensionen tillsammans med eventuell tjänste-pension ger lite mer än halva lönen när det är dags att sluta arbeta. Då behövs ett privat pensionsspa-rande.

Fördelen med pensionsförsäkring är att det kan kombineras med inslag som skyddar kunden och hans eller hennes anhöriga. I varje rådgivningstillfälle går vi igenom vilken typ av sparande som passar kunden bäst.

2. Är vanliga fonder att föredra för privat sparande?För de flesta är det bra att spara i fonder, eftersom riskerna sprids på ett effektivt sätt. De som prioriterar trygghet högt kan välja att spara i en traditionella pensionsförsäkring. Där placerar bankens specialister pengarna samtidigt som sparandet skyddas av en garanti.

3. Eller ska man satsa på aktier?Det kräver lite mer intresse och tid. Det kan vara bra för den som har koll på marknaden och som är be-redd att ta högre risker för att öka avkastningsmöjligheten.För många är istället aktiefonder att föredra eftersom riskerna sprids mellan flera olika bolag, i vissa fall även regioner och branscher.

4. Är det mer lönsamt på sikt att amortera på bostadslånen?Man bör kombinera amortering på bostadslån med privat pensions-sparande. Fördelen med ett privat pensionssparande är att man öron-märker pengar för framtiden. Det behövs nästan alltid för både lö-pande och oförutsedda utgifter. Ett amorterat sparande på huset förutsätter däremot att man verk-ligen realiserar sitt sparande vid pensionering. Alltså säljer sitt hus. Och det kan vara väldigt jobbigt att behöva ta det beslutet för att tryg-ga ett bra liv som pensionär.

5. Behöver man pensionsspara privat över huvud taget?Ja, det behöver de allra flesta. Da-gens pensionssystem lägger stort ansvar på den enskilda individen. Utan ett privat pensionssparande riskerar man helt enkelt att få väl-digt lite pengar som pensionär. #

Är det värt att lägga flera hundra kronor i månaden på en privat pensions-försäkring? Den har skattemässiga fördelar, men det finns också nackdelar. Jonas Lindmark på analysföretaget Morningstar är skeptisk, medan Swedbank förordar privata pensionsförsäkringar.

LÖ N A R D E T S I G M E D P R I VAT P E N S I O N S F Ö R S Ä K R I N G?

NEJJAt e X t l a r S - e r i K l i l j e B Ä C K

U n d e r n Y H at t Nu har re-geringen bestämt sig för att SLU tar över forskningen från Fiske-riverket. Beslutet gick på tvären mot vad Naturvetarna och Saco-föreningen ville.

– Det känns ganska bra när jag har fått tänka på saken. SLU öppnar för smidiga och bra lös-ningar, säger Maja Reizenstein, ordförande i Saco-föreningen på Fiskeriverket.

Verksamheten kommer att fortsätta som i dag. Skillnaden blir att den nya Havs- och vat-tenmyndigheten kommer att be-ställa forskning från den nya institutionen vid SLU. Där kommer ansvaret för bland annat fiskefrågor, datainsam-ling och miljöövervakning i hav och sötvatten att hamna.

– Det vore önskvärt med långa kontrakt så att vi kan få arbetsro och jobba långsiktigt, säger Maja Reizenstein.

Friare ForSKning

Björn Risinger, blivande gene-raldirektör på Havs- och vat-tenmyndigheten, är inne på den linjen.

– Det kommer troligen att bli långa kontrakt eftersom 80 procent av verksamheten består av datainsamling, som EU krä-ver att vi ska utföra.

Själva forskningen tror han kan bli friare med möjlighet för forskarna att söka medel från olika finansiärer. Björn Rising-er är inte orolig för att forsk-ningen inom fiskeriområdet ut-

armas som en följd av att fors-karna väljer andra om-råden.

– En större ut-maning är att vara lika

duktig som tidigare när det gäl-ler att snabbt ta fram ny kun-skap som ligger till grund för rådgivning till regeringen och i förhandlingar inom EU. Det kan bli svårare att hantera i två olika organisationer.

Björn Risinger är ändå över-tygad om att det kommer att fungera bra med SLU som hu-vudman för forskningen. Han är van vid att hantera den här typen av relationer med SLU, bland annat på Naturvårdsver-ket och Artdatabanken.

– Med den styrka vi har på våra tre laboratorier är inte jag orolig, säger han.

SjöarnaS miljöStatUS

Maja Reizenstein är nöjd med att det inte blir några uppsäg-ningar, utan alla tjänster följer med in i den nya organisatio-nen.

– Vi passar bra in i SLU,

som liksom vi har verksam-het på många orter. Utöver de tre laboratorierna i Lysekil, Öregrund och Drottningholm har vi kontor på fem platser i landet.

Hon är ekolog och har sin bas på Drottningholm, inrikt-ning sötvatten. Genom att un-dersöka populationen av fisk-beståndet och samla in data om ålder, tillväxt, könsmognad och annat får man ett svar på miljö-tillståndet i sjöarna.

Yrkesfisket i insjöarna är inte lika betydande som i haven. Men det förekommer bland an-nat gösfiske i Mälaren.

Även Naturvetarna ser fram emot den nya organisationen med tillförsikt.

– Utmaningen är att vara lika snabbfotad som tidigare och behålla den höga kvalite-ten, säger ombudsman Jonny Andersson. #

VAR FEMTE TRAKASSERAD

Uppemot en femtedel av arbetstagarna inom EU har blivit trakasserade på något sätt på jobbet. Det visar Europeiska byrån för säkerhet och hälsa på arbetet i en rap-port, som Europaportalen har tagit del av. Det handlar om såväl fysisk som psykisk mobbning och angrepp från till exempel kunder eller patienter. Unga män med

liten arbetslivserfarenhet löper större risk än andra grupper att bli utsatta för trakas-serier av kunder och andra utomstående. Fyra av tio chefer säger sig vara oroade över trakasserier på arbetsplatsen, men bara en av fyra har försökt göra något åt saken. I Sverige är det kollegorna, snarare än chefen som mobbar på arbetsplatsen, visar studien. HM

SÄKRARE ATT SLÅ LARM

Konstitutionsutskottet vill l att regeringen ser över lagstiftningen för att stärka skyd-det för personer som slår larm om oegent-ligheter. Medan den som lämnar anonyma tips till media redan har ett starkt skydd i tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen, är skyddet för den som vill anmäla till exempel korruption till en myndighet. HM

11n at U r v e ta r en r 3 2 0 11

n Y H e t e r

1 juli i år kommer forskningen inom Fiskeriverket att överföras till SlU. alla tjänster följer med in i den nya organisationen. verksamheten blir samma som i dag, men under ny hatt.

SlU tar över forskningen om fisket

t e X t l a r S - e r i K l i l j e B Ä C K

Björn Risinger

N AT U R V E TA R E12 N R 3 2 0 11

T E M A T R ä d g Å R d o C H L A N d s K A P

Det är få saker som väcker så starka känslor som träd, särskilt om de har fällts utan lov. Några jublar över den nyvunna utsikten, medan andra sörjer en kär vän som alltid har funnits där. Den har gett skugga, vindskydd och glädje.

– Kanske trädet också hade höga mil-jövärden och bidrog till den biologiska mångfalden med insekter och fåglar. Allt detta sammantaget gör det komplicerat att värdera träd, säger Per Stjernberg, jäg-mästare och arborist, utbildad i USA.

Ofta räknar man ut ett träds värde ge-nom en formelmetod, där man matar in olika trädvariabler. För att få en anpass-ning till regionala förhållanden har olika nationella system utvecklats. Sverige till-lämpar lite olika metoder, där danska VAT03 är en av de vanligaste.

– Det finns en övertro på formel-

metoderna och resultatet blir olika bero-ende på vilken man använder. Därför får man ta dem med en nypa salt, särskilt om de ska användas i rättsfall. Men de kan under vissa förutsättningar vara väldigt användbara och ge en fingervisning om trädets värde.

BäTTR E UTs I KT

Per Stjernberg, som själv har skrivit en rapport om vad som avgör ett träds vär-de, har gjort en genomgång av de senaste årens rättsfall av olovliga trädfällningar. En av de mer uppmärksammade är den som ägde rum i Bromma förra året.

En fastighetsägare tjuvfällde tio hund-raåriga tallar på kommunens mark för att få sjöutsikt. Boende och flanörer i områ-det blev upprörda och menade att det var ett sätt för ägaren att öka värdet på sin fastighet. Deras strövområden hade mist en del av sin tjusning.

TRäd FÖR M I LJoN E R

Kommunen polisanmälde övergreppet och krävde skadestånd. Brottet rubriceras som grov skadegörelse, men klassas inte som miljöbrott.

– I det här fallet har VAT03-metoden använts som ger ett värde på totalt 2,2 miljoner för de tio träden. Men fallet är ännu inte avgjort i domstol. Det kan ald-rig vara rimligt att fastighetsägaren ska tjäna pengar på att olovligt fälla träden. Skadeståndet bör alltså minst uppgå till fastighetens värdestegring som en följd av

sjöutsikten, säger Per Stjernberg.I ett annat fall fick en kvinna betala

nästan en halv miljon kronor efter att ha fällt grannens träd. I Norge är lagen an-norlunda, där kan man under vissa förut-sättningar såga ner träd på grannens tomt – och det med stöd av lagen.

Dyr affär att tjuvfälla trädSjöutsikt för någon kan vara en tragedi för andra. Att olovligen fälla träd på annans mark kan bli en dyr affär. Men det brister i kunskap om vilka värderingsmetoder som är lämpliga att an-vända för att lösa olika typer av rättstvister, menar arboristen och jägmästaren Per Stjernberg. T E X T L A R s - E R I K L I L J E B ä C K

Aktuell: Författare till rapporten ”Vad avgör ett träds värde?”

Yrke: Arborist på Jacksons trädvård.

Utbildning: Jägmästare på SLU med inriktning Arboriculture och Urban Fo-restry vid Purdue University.

Kopplar av med: En kopp kaffe, en bra bok, trevligt sällskap, gärna i solen framför fårstallet på Koster.

Bästa film: Eftersom jag är en trädnörd - The Big Trees med Kirk Douglas eller Spartree från 1979.

Favoritträd: Alla träd har sin plats i det ekologiska systemet.

Bästa karriärtips: Gör det du är intres-serad av, inte det som ger mest pengar eller status.

Aktuell: Författare till rapporten ”Vad

PER STJERNBERG

Per Stjernberg trivs i rollen som klättrande och konsulterande arborist.

13N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 11

Dyr affär att tjuvfälla trädR i m ligA VäR d E N

Per Stjernberg påpekar svårigheten med att ge träd rimliga värden.

– Träden skapar olika värden för oli-ka personer. Ett första steg är därför att fråga sig för vem man ska skatta trädets värde, och sedan fundera över hur viktigt trädet är för just denna person och vilken metod som är lämplig att använda för det specifika fallet.

Det finns mer objektiva värden som trädets miljönytta i form av kolsänka, hur mycket damm trädet binder och hur det påverkar vattenbalansen i marken, liksom den biologiska mångfalden. Värden som skönhet och att trädet skänker glädje är svårare att värdera.

– I vissa fall kan kostnaden för att åter-ställa eller plantera ett nytt träd vara en rimlig straffsats. Det fungerar ibland, sär-skilt om träden är mindre, annars kan det bli orimligt dyrt, speciellt om man ska plantera fullvuxna träd.

Fi losoFi s kT VäR d E

Det finns också filosofiska och sociolo-giska aspekter av trädvärdering. Träd har olika värde för olika personer. Han tar ett exempel.

– Min björk är ovärderlig för mig, men knappast för min pollenallergiska granne som vill ha sjöutsikt och sågade ner det. Vad är då det totala värdet?

Han undrar också vad värdet är om hälften av de boende i en bostadsrättsför-ening eller kommun älskar trädet, medan hälften hatar det.

– Vem ska då ersätta vem, frågan han retoriskt och låter frågan hänga i luften eftersom han inte har något bra svar, men spekulerar om att de boende själva borde komma överens om en trädplan för fören-ingen innan skadan är skedd. Det är alltid bra att veta vad man har och vad man vill med sina träd. #

– I USA är den karriärvägen vanlig för jäg-mästare, vi som gick utbildningen hade alla samma bakgrund.Han ser en brist i att det inte finns motsva-rande studieväg här hemma.

– Det innebär att det inte heller finns kar-riärvägar för arborister inom akademin, vilket får till följd att forskningen halkar efter inom

området trädvård, det saknas en helhet med hänsyn till de behov som finns i branschen.

Per Stjernberg är konsulterande och klätt-rande arborist.

– Det passar mig perfekt, jag får jobba teoretiskt med trädplaner och besiktningar, träffa kunder och ge tips och råd, men också arbeta praktiskt med beskärningar och träd-fällningar.

Just nu jobbar han på ett norskt företag, där han var med och byggde upp verksamhe-ten kring trädvård. Snart ska han tillbaka till Sverige och företaget Jacksons trädvård.

På ideell basis skriver han rapporter om trädvård och hjälper till med Svenska Träd-föreningens verksamhet, bland annat som medlem i redaktionen för tidningen Trädbla-det. # LEL

Jägmästaren som blev arboristDet var efter tredje året på jägmäs-

tarprogrammet som Per Stjernberg

bestämde sig för att inrikta sig

på trädvård. Så han åkte över till

indiana i USA och utbildade sig till

arborist vid Purdue University.

Träd har personliga värden, som att de ger skugga och är vackra. Det är lättare att vär-dera trädens miljönytta, som den biologiska mångfalden.

Det är Sveriges Arkitekter som varje år delar ut Sienapriset för landets bästa ute-miljö.

Sandgrundsparken ligger på en udde där Klarälven delar sig i två älvfåror, ett stenkast från centrum. Tidigare var här en plan gräs-yta som har genomgått en förvandling och blivit en grön oas med böljande åsar med utblickar över älven och dalar med olika te-man.

– Vi hade folkhälsan i fokus när vi pla-nerade parken. Tanken var att stadsborna skulle komma hit och flanera, ägna sig åt re-kreation och spontanidrott, men också fester med artister och kultur av olika slag, nu se-nast i form av eldkonst.

Trots det stora besökstrycket, särskilt sommartid då folk trängs på bryggor och soldäck, blir slitaget måttligt.

– Efter större arrangemang måste vi repa-rera gräsmattor, medan de naturlika rabat-terna med perenner klarar sig bra.

PLAN FÖR dAgVATTE N

Det finns också en strategi bakom dag-vattenhanteringen, även om parken i sig själv sväljer mycket vatten.

– Vi har valt genomsläppligt stenmjöl på gångvägarna som mer ger känslan av grus-gång än asfalt.

Den biologiska mångfalden är impone-rande med en mängd olika arter av träd, buskar och perenna örter. I parkens inre trivs boken, medan pil, ask och hägg före-drar de lite mer öppna och fuktiga ytorna ner mot älven.

– Björken ger en nordisk känsla med både den hängande varianten och ornäsbjörken. I

ormbunksdalen växer strutbräken, krolliljor, strandiris, nävor och myskmadra med fågel-bär och mispel som höjer sig över mängden.

FLYTT AV äNg

Ett spännande inslag som ökar mångfalden ytterligare är den örtrika ängen som flyttats hit från ett område som skulle exploateras.

– Ängsfloran har klarat sig riktigt bra, bortsett från orkidéerna som vi inte trodde skulle överleva flytten, säger Christina Hägg-lund, biolog och chef för park- och naturen-heten i kommunen.

Få skönheter överträffar den poetiskt klingande magnoliadalen under blomningen

N AT U R V E TA R E14 N R 3 2 0 11

Prisad park lyfter stadenDen prisbelönta Sandgrundsparken i Karlstad visar hur bra resultatet kan bli när design och funktion gifter ihop sig till en romantisk skapelse.– Fantastiskt roligt att vinna pris, men ännu viktigare är att få Karlstadbornas uppskattning, säger Mikael Lundh, landskapsingenjör och projektledare för den prisbelönta parken.

T E X T L A R s - E R I K L I L J E B ä C K

”Den nya parken är en tidlös och romantisk skapelse, med säker växtbehandling och ter-rassering. Här ryms både robusta bryggor, vida utblickar och intima, mjukt formade blomstran-de rum. Motivet har målats med bred pensel och resultatet har blivit en mycket vacker och användbar park.”

J U RYN S MOTIVE R I NG

T I LL S I E NAP R I S ET 2010:

Mikael Lundh och Christina Hägglund hade folkhälsan i fokus när de planerade Sandgrund-sparken i Karlstad.

i maj. Den mer prosaiska gräs- och trädda-len inbjuder till lek och spel.

Som projektledare har Mikael Lundh varit med under hela processen. Han har hållit i trådarna för flera arbetsgrupper med före-trädare från de olika förvaltningarna inom kommunen och stämt av med kommunin-vånarna som har fått ge synpunkter under resans gång.

– Den demokratiska processen har fung-erat bra och har tagit tid, men sett till slutre-sultatet var det en värdefull investering, sä-ger Mikael Lundh.

TäT d IALog

Landskapsarkitekten Torbjörn Andersson anlitades som arkitekt och kom in tidigt i processen.

– Vi har haft en tät dialog under hela pro-cessen, både när det gäller funktion och ge-staltning. Sedan har det gällt att förverkliga idéerna under byggprocessen, säger Mikael Lundh.

Helt klart satsar Karlstad på sina parker, träd och gröna miljöer.

– Det finns en vilja att skapa miljöer som

höjer livskvaliteten. Man har en tradition av att bygga gröna rum där natur och kultur möts.

Christina Hägglund fyller i.– Det gäller även naturliga miljöer som

den tätortsnära skogen och strövområden.På stora torget är det hästkastanj som gäl-

ler. Några almar finns också, vilka är försko-nade från almsjukan i en växtzon som klas-sas som tre.

– Vi har flera skyddade miljöer där växt-zonen är närmare två än tre, vilket gör att många exotiska arter klarar sig bra här, säger Mikael Lundh.

15N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 11

T E M A T R ä d g Å R d o C H L A N d s K A P

I Karlstad fi nns en vilja att skapa miljöer där natur, kultur och människor kan mötas.

Bastanta bryggor skjuter ut i älven och bryter av den mjuka rundningen.

FO

TO

: ÅK

E E

:SO

N L

IND

MA

N A

B

N AT U R V E TA R E16 N R 3 2 0 11

T E M A T R ä d g Å R d o C H L A N d s K A P

Platsen är fantastisk med udden som sticker ut i Klarälven som en fågelnäbb. Jag har velat förstärka den positiva sjökontakten och regisse-ra den närheten. De fem åsarna ger ett sug ut mot det kalla och strömmande vattnet. Svack-orna är inbäddade i grönska med olika biotoper, vilket ger en variation och olika upplevelser.

Roligt att en mindre kommun som Karlstad gör en park av internationell klass. Det höjer sta-dens attraktionskraft i ett läge där folk väljer livsstil med närhet till parker och grönområden mitt i staden. Trenden i dag är att kommuner satsar på sina offentliga rum för att kunna er-bjuda en livsmiljö med hög kvalitet.

Thorbjörn Andersson, Sweco Arkitekter, professor i landskapsarkitektur vid SLU.

LAN DS KAP SAR K ITE KTE N

KOM M E NTE RAR:

FO

TO

: ÅK

E E

:SO

N L

IND

MA

N A

BF

OT

O: Å

KE

E:S

ON

LIN

DM

AN

AB

FO

TO

: K

AS

PE

R D

UD

ZIK

Så får du nytt liv i trädgårdstäppan

årsolens strålar har pre-cis börjat tina upp ett vintervitt Stockholm när Naturvetare knackar på dörren till Koloniträd-gårdsförbundets lilla

kontor på Södermalm. Trädgårdssäsongen är än så länge bara en avlägsen hägring för de flesta entusiaster, men här är det redan bråda dagar. Trädgårdsmässan när-mar sig och i år ska det bli en monter ut-

formad som en historisk vandring med anledning av att förbundet fyller nittio år. Fenomenet koloniträdgård har dock fun-nits längre än så. Redan på 1890-talet an-lades de första odlingslotterna i skånska Landskrona.

Över hundra år senare finns det åter ett nyvaknat intresse för odling. Kolonilotten har fått ett uppsving också bland yngre, och den som vill odla upp några åtråvär-da kvadratmeter måste på flera håll i lan-

det köa länge. – Trädgården blir på något sätt en oas i

det här stressade samhället. När allt snur-rar på är det ändå skönt att få ha fingrar-na i jorden, säger Solveig Sidblad.

JoRdEN äR gRUNdEN

Så hur tar man då hand om den lilla lott man fått att förvalta – vare sig det är en ko-loniträdgård eller en villa- eller radhusträd-gård?

V

Vad är det med att köra fi ngrarna i jorden som får generation efter generation att vilja äga sin egen lilla täppa? Och hur får man den att bjuda på sköna dagar och goda skördar? Solveig Sidblad, hortonom och trädgårdsrådgivare sedan över tjugo år tillbaka, har svaren.

17N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 11

T E X T & F o T o H A N N A M E E R V E L d

FOTO: COLOU R BOX

N AT U R V E TA R E18 N R 3 2 0 11

– Det vanligaste felet är man att gapar ef-ter mycket – man vill göra allt på en gång. En del som skaffar odlingslott tror också att det bara är att så och plantera och sedan sköter allt sig själv, och så kommer man dit i slutet av säsongen och skördar! säger Sol-veig Sidblad och skrattar.

Så är det naturligtvis inte. Men med ge-nom några enkla knep går det att skapa goda förutsättningar.

– Grunden är jorden, säger Solveig Sid-blad. Fråga grannarna vad området har för jord. I de flesta fall är det bra att fylla på

med mull. Det luckrar upp en lerjord och gör en sandjord mer fuktbindande Kom-plettera med naturgödsel och kompost.

Första året kan man överväga gröngöds-ling – att bara så en blandning av baljväxter som binder kväve, framför allt klöver och lusern.

– De är jättevackra att se på och sedan kan man börja gräva upp en bit i taget, sä-ger Solveig Sidblad.

Potatis, rädisor och plocksallad är bra att börja med för den som är ny på att odla för att äta, och klassiska sommarblommor som ringblommor och blåklint kräver inte sär-skilt gröna fingrar.

Om du tar över en gammal igenvuxen trädgård gäller det att inte börja röja för snabbt. Ha is i magen och vänta en sommar för att se vad du har, tipsar Solveig Sidblad.

– Det kan vara värt att ta dit en expert som går igenom trädgården. Kanske finns det riktigt gamla perenner som kan vara

sällsynta, till exempel dagliljor eller pioner.Gamla fruktträd är också guld värda,

eftersom det kan ta minst ett decennium innan du får någon ordentlig skörd från ett nytt träd.

TäNK IgENoM sToMMEN

Innan du börjar på ny kula, ger Solveig Sid-blad rådet att börja med att tänka igenom trädgårdens stomme.

– Titta på hur den ser ut i olika väder-streck och fundera på vad du vill använda ytan till. Var ligger solen på och var finns det ett blåsigt hörn?

Med hjälp av buskar och träd kan du skaffa dig lä för vinden och skapa olika rum och klimat i trädgården. Om du vill att det ska växa snabbt är häggmispel och fläder bra alternativ.

Det kan vara trevligt att ha en trädgård med en lång säsong, där något blommar hela sommaren. Antingen blandar du eller så delar du in trädgården i sektioner efter var du vistas mest under olika tider på vår, sommar och sensommar. Ökad effekt får du om du kontrasterar blomrabatter mot något mörkt, till exempel en häck, ett plank eller barrväxter. Tänk på att ha lite högre växter som ”lyfter” rabatten så att den inte bara blir en platt matta.

oR EgANo soM og Räs

I de skuggiga och fuktiga partierna trivs ormbunkar och barrväxter. Även rhododen-dron gillar fukt, om det inte är alltför mycket skugga. Där det blir soligt och torrt passar till exempel fetbladiga växter, såsom sedum-släktet, gråbladiga växter, eterneller och kryddor som timjan och oregano.

– Oregano är det värsta ogräset hemma i min trädgård! säger Solveig Sidblad.

Där tillbringar hon en stund varje dag. Trädgårdsintresset har hon sedan barnsben.

– Min far var trädgårdsanläggare, och jag tyckte att det var roligt att följa med honom på jobbet, säger Solveig Sidblad. Jag gillar att det är något levande man jobbar med, och genom att utbilda mig till hortonom fick jag

SOLVEIG SIDBLAD

Född: 1956 i Dala-Järna

Utbildning: Hortonom

Jobb: Trädgårdsrådgivare

Bor: I Tyresö med man och två barn

Fritid: Trädgården, skridskor, skidor, padd-ling och körsång

Trädgårdsdröm: När jag går i pension vill jag göra i ordning det skogs- och bergs-parti som finns i ett hörn av min trädgård. Det går att plantera i skrevorna där och kanske anlägga något vattendrag.

Favoritväxt: Luktärt

MED BUSKAR OCH TRÄD

KAN DU SKAPA

RUM I TRÄDGÅRDEN

Pioner åldras med behag.

T E M A T R ä d g Å R d o C H L A N d s K A P

FOTO: COLOU R BOX

kombinera det med mitt naturvetenskapliga intresse för att förstå vad som händer och sambanden som ligger bakom.

Efter examen hann Solveig Sidblad arbeta som lärare på trädgårdsskola och som träd-gårdskonsulent, rådgivare till yrkesodlare, innan hon landade på Koloniträdgårdsför-bundet. Där har hon har hjälpt medlemmar med odlingsbekymmer i över tjugo års tid.

SVAMPAR OCH SNIGLAR

De vanligaste frågorna handlar om beskär-ning av buskar och träd och om växtskydd mot svampangrepp, insektsskador – och så sniglar förstås. På senare år har mördarsni-geln, eller den spanska skogssnigeln , som Solveig mer korrekt benämner den, varit mycket på tapeten.

– Det gäller att vara observant och plocka bort alla sniglar direkt. Att odla i pallkrage med en utåtböjd kant överst och strö järnfosfat runt pallkragen, kan också hjälpa, säger Solveig Sidblad, som följer Koloni trädgårdsförbundets ekologiska linje.

Sniglar tycker också bättre om vissa väx-ter än andra, så det kan vara bra att ha med dem i beräkningen redan när du sår eller planterar.

I N STANT GAR D E N

Tyvärr gillar de slemmiga små liven tagetes, en mormorsfavorit som annars känns härligt retro att så i år.

– Tagetes har varit en lite utskälld blom-ma, men nu är den tillbaka, säger Solveig Sidblad. De finns i många färger och blom-mar hela sommaren, och de är väldigt lätt-odlade, förutom då att sniglar gillar dem…

Trädgårdstrenderna följer inrednings-

trenderna. Ett tag skulle allting bara vara ”ljust och fräscht”, men nu är det åter tillåtet att vara lite djärvare. På Koloniträdgårdsför-bundet tar man trendväxlingarna med ro.

– Ibland kan jag tycka att man gör det lite för avancerat, säger Solveig Sidblad. Om man är intresserad av design, kan det ju vara roligt att försöka skapa något visst, men man blir lätt besviken om det inte ser ut som i trädgårdsprogrammet på tv, där de har allt på en gång.

Den som har råd kan idag i princip köpa sig en ”instant garden” med redan uppvuxna plantor och utrullad gräsmatta.

– Men det kanske inte riktigt är poäng-en, säger Solveig Sidblad. Lite av charmen med en trädgård är ju att man kan hålla på och flytta runt och göra misstag och det mesta går att rätta till. Trädgården för-ändras också med olika faser i livet. I en fas kanske man har glädje av en stor gräs-matta där ungarna kan springa och leka, och i nästa fas får rabatterna kanske breda ut sig lite mer. #

19N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 11

MISSTAGEN GÅRATT RÄTTA TILL

Så här års beskär många sina träd, men Solveig Sidblad tipsar om att det även går bra att beskära under juli, augusti och september, så kallad JAS-beskärning. An-nars handlar den tidiga våren i trädgården mycket om att skydda växter från tem-peraturväxlingarna mellan dag och natt. Solen kan snabbt väcka växter till liv och tina upp cellvävnaden, och när växten se-dan fryser igen på natten kan cellerna sprängas.

Under april kan man börja fylla på med jordförbättring och lägga ut kompostjord. Redan nu kan man emellertid börja driva till exempel squash, gurka, tomat, chili och olika kålsorter inomhus, liksom tagetes och petunior, för att sedan flytta ut dem i slutet av maj eller början av juni, beroende på väderlek. Tänk bara på att de behöver vänjas vid utetemperatur, sol och vind och flyttas in och ut under någon veckas tid.

VÅR I TRÄDGÅRDEN

Ringblomma och blåklint kräver inte särskilt gröna fi ngrar.

Kungl. Skogs- och LantbruksakademienDrottninggatan 95 B, Stockholm, 08-54 54 77 00

akademien@ksla.se, www.ksla.se

Välkommen till KSLA:sseminarier och

konferenser!

Seminarium 30 marsKan entreprenörskap rädda landsbygden?

Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

Seminarium 4 aprilEn värld En hälsa – vem förlorar på minskad biologisk mångfald?

Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

Konferens 5 aprilDen nya älgförvaltningenKontakt: bo.carlestal@ksla.se

Konferens 7 aprilLokal mat – från produktion

till konsumtionKontakt: magnus.stark@ksla.se

Seminarium 14 aprilhos IVA:

Nya produkter från skogenKontakt: bo.carlestal@ksla.se

Sammankomst 14 aprilFörlorar vetenskapen mark?Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

Conference 9 MayGlobal overview of tree

retention as a biodiversity conservation tool

Kontakt: bo.carlestal@ksla.se

Arrangemangsprogrammet uppdateras kontinuerligt. Vi webbsänder också många

av våra aktiviteter. Se www.ksla.se.

KSLA_Naturvetaren03-2011.indd 1 2011-03-08 13:14:39

FR ITT FRAM FÖR RÖNTG E N UTAN KR I STALLI S E R I NG

F Y S I K Röntgendiffraktion har länge varit ett nyckelverktyg för att avslöja biologiska struktu-rer. Men tekniken kräver att materialet som ska undersökas är packat i kristaller. För att kunna avbilda en enskild partikel har det krävts så stora röntgendoser att partikeln har förstörts på kuppen. Nu visar forskare vid Uppsala universi-tet och SLU tillsammans med ett internationellt forskarteam att det går att få fram bilder utan att kristallisera – med hjälp av frielektronlaser. En enda röntgenpuls från frielektronlasern, fo-kuserad till en mikrometerstor punkt, innehåller lika mycket energi som allt solljus som träffar jorden – om det vore koncentrerat till en kva-dratmillimeter. Instrumentet skickar ut röntgen-

pulser på bara någon miljondels miljarddel av en sekund och hinner skapa en bild innan par-tikeln hettas upp till 100 000 grader och för-

störs. Forskarna har använt världens första frie-lektronlaser i hårdröntgenområdet, Linac Cohe-rent Light Source vid Stanford National Accele-rator Laboratory, och en aeorosolpartikelinjektor byggd i Uppsala. Deras bilder, som föreställer ett virus respektive ett membranprotein komplex från en bakterie, togs för drygt ett år sedan och har nu publicerats i Nature. HM

NY M ETOD AVS LÖJAR VI KTE N AV ATT S KI LJAS

STATISTIK Vill du behålla figuren? Skilj dig! I alla fall om du är en medelålders kvinna. En avhandling i statistik vid Umeå universitet visar att kvinnor mellan 40 och 60 års ålder i genom-snitt går upp mindre i vikt om de skiljer sig än

N AT U R V E TA R E20 N R 3 2 0 11

V E T E N S K A P I K O R T H E T

Premiär. Mimiviruset är världens största kända virus, och dess storlek har, tillsam-mans med dess ytstruktur, gjort att det har varit omöjligt att avbilda med elek-tronmikroskopi eller röntgenkristallografi .

immy Kjellén och Kentaro Furu-kawa, som ingår i Stefan Hohmanns forskargrupp vid Göteborgs uni-versitet, har utnyttjat det faktum att jästceller kan kommunicera med

varandra genom feromoner, som utsöndras av en cell, och tas upp av en annan, där de ger upphov till en reaktion.

Genom genetiska förändringar av celler av bagerijäst, Saccharomyces cerevisiae, kunde forskarna styra deras kommunikation med varandra.

– Vi använder oss av flera olika genmo-difierade jästceller för att bygga någonting som liknar elektroniska kretsar i en dator, sä-ger Jimmy Kjellén, doktorand vid Göteborgs

universitet och en av forskarna bakom det mångåriga arbetet.

De byggde också in ett system för att av-läsa och kvantifiera kommunikationen (se faktaruta).

Att det var just jäst som forskarna valde att använda för studien berodde på flera fak-

torer, bland annat är jästceller lätta att odla och att modi-fiera genetiskt. Där-för är det möjligt att konstruera ett bib-liotek bestående av jästceller med olika genetiska föränd-

ringar som kan användas för att bygga kom-plexa syntetiska kretsar, ungefär som i ett lego-bygge.

– Våra resultat är ett ”proof of principle”, målet var att visa att det över huvud taget kan fungera, säger Jimmy Kjellén.

FRÅN ARTIFICIELLT SYSTEM TILL PRODUKT

Framtida användningsområden för de biolo-giska datorerna är till exempel tidig diagnos av sjukdomar.

En idé är att kunna ta ett blodprov till vil-ket man tillsätter jästcellerna, som fungerar som en sensor. Resultatet av analysen kan se-dan kopplas till en sjukdomsbild. Ännu har forskargruppen inte något förslag på en sjuk-

J

Biologisk dator på jäsningGenom att kombinera biologi och teknik har forskare i

Göteborg kommit några steg närmare en biologisk dator.

På sikt kan systemet, som är uppbyggt av jästceller, för-

hoppningsvis utnyttjas för bland annat medicinska diag-

noser. T E X T N ATA L I E V O N D E R L E H R F O T O M I K A E L A N D E R S S O N

Duger till mer än bara bullbak...

N R 3 2 0 11 21N AT U R V E TA R E

dom som kan diagnosticeras på detta sätt.– Det gäller att hitta en molekyl som ökar

i mängd i samband med ett speciellt sjuk-domstillstånd. Det intressantaste vore själv-klart att kunna bygga ett system för diagnos där det inte finns några bra metoder än, sä-ger Jimmy Kjellén.

Han förklarar också att det behövs ett samarbete med kliniker på lång sikt, till ex-empel med Sahlgrenska sjukhuset i Göte-borg. Dessutom är grundforskningen bero-ende av fördelning av forskningsanslag.

Mer forskning behövs också för att kunna bygga ihop många celler som ska kommuni-cera med varandra i olika led. Risken finns

att signalerna kan tunnas ut efter varje steg. Jimmy Kjellén betonar dock att det nuvarande systemet fungerar bra efter optimeringen och att även ett mer komplext system skulle kunna fungera. Men för detta behövs tid, pengar och mycket arbete.

SAMARBETE MELLAN OLIKA DISCIPLINER

Forskningsresultaten, som har publicerats i Nature, är ett bra exempel på ett samarbete mellan olika discipliner. Forskargruppen i Göteborg har, tillsammans med en spansk grupp, bidragit med kompetensen kring jäst-cellerna och deras signalering medan ännu en spansk forskargrupp har stått för den tek-

niska kompetensen kring de elektroniska kretsarna.

– Personligen kan jag tycka att det behövs mer samarbete av detta slag och även mer kommunikation inom universiteten för att gynna grundforskningen, säger Jimmy Kjel-lén.

Själv planerar han nu att lämna akademin för att kunna bedriva mer tillämpad forsk-ning.

– Den här publikationen blir ett avslut för mig. Jag är nöjd med det jag har åstadkom-mit och vill nu kunna se hur man praktiskt kan tillämpa grundforskningens olika pussel-bitar, säger Jimmy Kjellén. #

om de fortsätter att vara gifta. Depression efter skilsmässan är en förklaring till att de frånskilda kvinnorna i genomsnitt väger ett till två kilo min-dre än sina gifta medsystrar. Någon liknande effekt på män märks inte i studien, men det kan bero på att underlaget av skilda män är för litet. I studien ingår drygt 12 000 personer som har deltagit i Västerbottens läns hälsoundersök-ningar mellan 1990 och 2006.

Att undersöka effekter av skilsmässa är en sta-tistisk utmaning, eftersom händelsen inte kan fördelas slumpmässigt. Skillnaden mellan skilda och gifta kan bero på individers egenskaper och erfarenheter, till exempel utbildningsnivå. I avhandlingen presenteras en ny metod där data i kombination med olika utjämningsparametrar

får bestämma vilket samband som passar bäst mellan viktutvecklingen för gifta personer och sannolikheten att en person skiljer sig. Med rätt utjämningsparametrar minskar risken för fel-tolkning av resultaten. HM

M USS E LS KAL B E RÄTTAR ÖSTE R SJÖN S H I STOR IA

M I L J Ö Kanske är det dags att ompröva ut-trycket ”att sluta sig som en mussla”. Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och Luleå tek-niska universitet har nämligen lyckats få tusen-åriga musselskal att berätta Östersjöns historia. För 3 000 år sedan var salthalten i Bottenviken upp till tio gånger högre än vad den är idag, av-slöjar musselskalen, som forskarna har plockat

fram ur strandvallar vid det stora innanhavet. Det är främst landhöjningen och det minskade inflödet till Östersjön som har sänkt salthalten. Ett tusenårigt musselskal kan vara svårt att skilja från ett helt nytt för blotta ögat, men forskarna har daterat skalen med kol-14-metoden. Saltvariationen i vattnet kan utläsas av innehållet av grundämnet strontium i muss-lorna. Östersjöns vatten har under de senaste 10 000 åren gått från sött, till salt, till sött igen, för att sedan bli bräckt och allt sötare. Havets historia kan ge kunskap om hur det fungerar, bland annat när det gäller salthaltsskiktning, som försvårar utbyte av bottenvattnet. HM

V E T E N S K A P

B IOLO G I S KA DATOR E R –

ET T E X E M P E L

Glukos (socker) i odlingsmediet indu-cerar genuttryck av MFalpha i cell#8.

Cellen producerar feromon som ut-söndras och binder till en receptor på ytan av cell#9.

Externt tillsatt doxycyclin (dox) inducerar i kombi-nation med signal-molekylen MFalpha uttryck av GFP (green fluorescent pro-tein), som kan mätas.

Källa: Nature

Jimmy Kjellén och Kentaro Furukawa har tagit oss ett steg närmare den biologiska datorn, genom att utnyttja jästcellers kommunikation.

Det är främst landhöjningen och det minskade inflödet till Östersjön

N AT U R V E TA R E22 N R 3 2 0 11

et var på en kurs om kryptogamer och na-turvård vid Uppsala universitet hösten 2005 som Niina Sall-mén, Karolin Ring och

Emma Hultén träffades. På kursen fick de göra en inventering och lämna in en rap-port, precis som om de hade arbetat på konsultfirma, och så var idén född.

– Vi tyckte att det verkade roligt att ta eget ansvar för sitt jobb. Det är lite dåligt med jobb inom biologbranschen, och är man konsult så ökar man sina sysselsätt-ningschanser, säger Niina Sallmén.

Hon tror att hennes personlighet pas-sar för företagande.

– Jag gillar att arbeta självständigt och att ta eget ansvar. Jag är väldigt bra på att jobba i projekt och gillar att genomföra dem och hålla i alla trådar – även i pri-vatlivet, till exempel ordna fester.

Kollegan Karolin Ring är uppvuxen med företagande.

– Mina föräldrar hade eget företag, och min syster är också företagare. Jag ville också kunna bestämma själv och rikta in mig på vad jag vill göra, säger hon.

FRÅN TANKE TILL HANDLING

Det skulle ta fyra år innan Naturföreta-get registrerades. Först skulle utbildning-arna klaras av och tanken mogna. Efter

examen 2007, har Karolin Ring varit pro-jektanställd på SLU, Uppsala universitet och länsstyrelsen. Niina Sallmén, som tog examen 2006, har haft projektanställ-ningar på Länsstyrelsen i Uppsala län och varit co-koordinator för hotade arter. När nedskärningar innebar att hennes jobb på länsstyrelsen försvann i fjol, kunde hon få hjälp att starta eget företag från Trygg-

hetsstiftelsen, och idén blev verklighet.Under förra året fick Naturföretaget

sina sju första uppdrag. En del var klas-siska inventeringsuppdrag, som ofta handlar om att följa en viss hotad art i ett naturområde eller att räkna exemplar av rödlistade arter och signalarter som kan vara tecken på att en naturtyp är vik-tig att bevara. Utifrån inventeringen kan man sedan göra skötselplaner för områ-det.

Men företaget fick också illustrations-uppdrag, eftersom Emma Hultén också är utbildad illustratör.

– Det är en del av vår affärsidé att vi har en sådan bredd. Medan jag och Ka-rolin bland annat kan GIS, kan Emma il-lustration och layout vilket gör att vi kan erbjuda bland annat skyltar, foldrar och hemsidor till naturreservat, till exempel.

OVÄNTADE UPPDRAG

Vad de inte hade väntat sig, var att två av deras första uppdrag skulle beställas av en arkitektfirma, som såg en genomgång av naturvårdsaspekter som en konkur-rensfördel gentemot andra arkitektbyråer.

– Det var en inriktning som vi inte ens hade haft någon idé om att den fanns, sä-ger Karolin Ring.

Naturföretaget fick analysera hur na-turen kunde bevaras men också hur man kunde skapa nya miljöer vid ett trafik-

K A R R I Ä R

INSPIRATÖREN SID 22–23

MANUALEN SID 24–25

CHEF SID 26-29

FRÅGA EXPERTEN SID 30

PÅ NYTT JOBB SID 31

PLATSANNONSER SID 32-35

Nya perspektiv på naturvård

I N S P I R AT Ö R E N

Många drömmer om det. Få vågar ta steget. Att vara sin egen har både risker och fördelar. Biologerna Niina Sallmén, Karolin Ring och Emma Hultén gjorde slag i saken redan några år efter examen och startade Naturföretaget. Genom att kombinera sina kompetenser, vill de skapa nya möjligheter inom naturvård.

DT E X T & F O T O H A N N A M E E R V E L D

– Lavar är bra signalarter för hotade miljöer. Vissa lavar är tecken på att skogen har stått där länge, och det fi nns så många arter som är knutna till den sortens natur, och de speciella värden den har, till exem-pel död ved, säger Niina Sallmén.

det.

uppdrag, eftersom Emma Hultén också är utbildad illustratör.

har en sådan bredd. Medan jag och Ka-rolin bland annat kan GIS, kan Emma il-lustration och layout vilket gör att vi kan erbjuda bland annat skyltar, foldrar och hemsidor till naturreservat, till exempel.

OVÄNTADE UPPDRAG

Vad de inte hade väntat sig, var att två av deras första uppdrag skulle beställas av en arkitektfirma, som såg en genomgång av naturvårdsaspekter som en konkur-rensfördel gentemot andra arkitektbyråer.

hade haft någon idé om att den fanns, sä-– Lavar är bra signalarter för hotade miljöer.

23N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 11

platsbygge utanför Hjulsta. De fick också komma med synpunkter på utformning-en av ett ”blågrönt stråk” genom ett in-dustriområde i Helsingborg som skulle binda samman havet med ett koloniträd-gårdsområde.

– Vi lyfte fram att man kan tänka på att använda växter som finns i regionen och föreslog också miljöer som är viktiga för olika djurarter, till exempel öppen sand för bin och andra insekter och bus-kar för fåglar.

FlExibElT FöRETAgANdE

Just nu väntar Naturföretaget på att väck-as ur sin vinterdvala av sommarens be-ställningar. Emma Hultén passar på att göra klart det sista av sitt examensarbete på Naturhistoriska riksmuseet i Stock-holm, där hon också arbetar som foto-graf. Karolin Ring söker jobb i avvaktan på att uppdragen ska trilla in, så för till-fället är hon inte aktiv i företaget, medan Niina Sallmén ägnar sig åt att marknads-föra företaget på heltid.

– Jag mejlar alla biologer i vårt kon-taktnät, och ansvariga för naturvård på länsstyrelser, kommuner och skogsbolag och berättar vad vi gör och vad vi skulle kunna hjälpa dem med.

Företaget marknadsför sig också via sin hemsida och Facebookgrupp.

Var befinner ni er om fem år?– Det står ju i vår affärsplan! Utropar

Niina Sallmén. Om fem år är vi en väle-tablerad aktör i naturvårdsbranschen och har så mycket upparbetade kontakter att vi lätt kan jobba med företaget på heltid om vi vill.

Hon är ganska säker på att hon vill det, medan de två kollegorna kanske kommer

att kombinera företagandet med anställ-ningar.

– Tillsammans har vi jättemånga idéer om vad vi skulle vilja göra, säger Niina Sallmén. I framtiden skulle vi vilja ar-beta med naturvård på nya sätt. VI har alla olika egenskaper och tror att det kan

komma fram något nyskapande ur det. Bland illustratören och biologen Emma

Hulténs idéer finns bland annat frimär-ken och tapeter med naturmotiv.

– Det skulle vara värsta chansen att lyfta fram utrotningshotade arter i Sve-rige, säger Niina Sallmén. #

Nya perspektiv på naturvård

NaturföretagarNas tips till dig som vill starta företag:

» läs på! Ta reda på så mycket du kan om att driva företag och fundera över till exempel vilken bolagsform som passar dig bäst.

» var seriös! Skaffa en bra försäkring och investera i ett bra bokföringsprogram.

» det behöver inte kosta så mycket! Rådgivning har Naturföretaget fått kostnadsfritt från Trygghetsstiftelsen och från Drivhuset som är knutet till Uppsala universitet. E- kontor och mejladresser med företagets namn gick att fixa gratis på Google apps.

Karolin ring, Niina sallmén och emma Hultén vill hitta nya sätt att jobba med naturvård.

K A R R i Ä R

N AT U R V E TA R E24 N R 3 2 0 11

å senare år har begreppet medarbetarskap använts allt flitigare. Medarbetarna ska vara delaktiga i att nå före-tagets mål.

Johan Bertlett, som nyligen dispute-rat i psykolog vid Lunds universitet, pe-kar också i sin avhandling på vikten av att samspelet flyter mellan chefen och de anställda för att skapa ett bra arbets-klimat.

Det räcker inte, menar Bertlett, att enbart utbilda cheferna för att de ska få bättre förutsättningar att klara sina jobb. En chefsutbildning leder inte automatiskt till att förståelsen mellan chef och an-ställd blir bättre.

Avhandlingen bygger på en studie av närmare 200 anställda på flygplatsen Ar-landa. Johan Bertlett har tittat på hur olika faktorer påverkar arbetsklimatet på arbetsplatsen. Det handlar om medarbe-tarnas beteende, hur cheferna beter sig och samspelet mellan chef och anställda.

UTbildA oCH dElEgERA

Studien visar att chefen ensam har begrän-sade möjligheter att påverka arbetsklima-tet. Istället är det samspelet mellan chefen och de anställda som ger störst effekt.

– En bra chef bör satsa på att utbilda sin personal och främja informellt ledarskap genom att delegera till dem som är villiga att ta större ansvar, säger Johan Bertlett.

– Givetvis krävs det en bra chef för att samspelet mellan chefen och de anställda ska fungera. Men det är viktigt att förstå att även chefens förutsättningar påverkas av de anställda. Om alltför stort fokus är på chefen blundar man för en stor potential som finns bland de anställda i företaget.

Johan Bertlett anser att det finns många vinster med att lösa problem på operativ nivå, framför allt blir kommunikations- och beslutsvägarna kortare. På det viset kan chefen fokusera på strategiskt ledar-skap.

– På arbetsplatser med ett gott arbets-klimat ger chefen förutsättningar till de

samspelet mellan chef och medarbetare har störst inverkan på arbetsmiljön. därför bör hela arbetslaget gå på kurs, inte bara chefen, anser forskaren johan bertlett.

Alla har ansvar för jobbpusslet

M A N U A l E N

T E x T M A R g A R E T H A E l d H i l l U S T R A T i o N E M M A H A N Q U i S T / V o l

P att samspelet mellan chef och anställda flyter bra.

att chefen satsar på att vidareutbilda sin personal.

att chefen främjar informellt ledarskap och delegerar till de som är villiga att ta ett större ansvar.

att det finns förutsättningar för de anställda för att kunna leda sig själva och varandra.

att de anställda är villiga att axla ett större medarbetarskap. Det ger chefen möjlighet att fokusera på strategiskt ledarskap.

att hela arbetslaget utbildas och inte bara chefen.

reCept pÅ ett

Bra arBetsKlimat

eNligt JoHaN Bertlett:

25N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 11

anställda att leda sig själva. Men det för-utsätter att de själva är villiga att axla mer ansvar, säger Johan Bertlett.

HElA ARbETSlAgET

Samspelet bör också gälla vidareutbild-ning, menar Bertlett. Han anser att det är

onödigt att skicka enbart chefen på ledar-skapsutbildning. Istället för företagen satsa på att utveckla hela arbetsteam.

– Jag utesluter inte traditionell ledar-skapsutbildning utan menar att min mo-dell kan fungera som ett viktigt komple-ment baserat på vad det är företaget vill

uppnå med utbildningen, säger Johan Bertlett.

– Min studie visar att det finns alterna-tiva vägar till de traditionella individbase-rade ledarskapsutbildningarna och att det många gånger gör större nytta om man ut-bildar hela arbetslag.

Johan Bertlett vill gärna gå vidare och studera hur samverkan på arbetsplatsen påverkar produktiviteten, lönsamheten och sjukfrånvaron.

– Hittills har jag fog för att påstå att det påverkar företagens lönsamhet. Min studie bekräftar tydligt att samstämmighet har en positiv effekt på arbetsklimatet. Flertalet andra studier visar att det har en positiv effekt på produktivitet och lönsamhet och även minskar sjukfrånvaron, säger Johan Bertlett.

– Det behövs studeras närmare för att kunna slå fast att det finns tydliga fördelar för ett företag att satsa på det här perspek-tivet istället. Att det kan leda till att man utbildar och utvecklar sin personal och chefer utifrån ett samspelsperspektiv, efter-som det gagnar arbetsklimat men också fö-retaget ekonomiskt. #

satsa pÅ att

utveCKla

Hela arBetsteam

An Employeeship Model and its Relation to Psychological Climate. A Study of Congruence in the Behavior of Leaders and Followers:

Finns på Lunds universitets webbsida: www.lu.se

lÄstips

inns glädjescenerna från OS när curlingtjejerna hade vunnit guld för andra gången. En av dem var matematikern Anette

Norberg, som lyfter fram lagandan som en framgångsfaktor.

– Glädje är ett av våra ledord och en vik-tig drivkraft. Vi tjänar inga pengar på cur-ling, så lusten är nödvändig om vi ska nå resultat.

Men det är inte med guldmedaljen runt halsen som hon känner störst lycka, även om hon erkänner att det är stora ögonblick.

– För mig är vägen dit drivkraften, att ständigt vara på väg mot nya utmaningar. I botten ligger både trygghet och glädje för att kunna lyckas.

FöRTRoENdE oCH ACCEpTANS

Nu är det VM som gäller, men med lite andra förutsättningar. Hennes lagkamrater är 20 år yngre, så hon fungerar både som mentor och spelare.

– Jag går mycket på känsla för att få till dialogen, vilket bygger på förtroende och acceptans från lagmedlemmarna. Kommu-nikation är nyckeln.

Går det synsättet att överföra till ditt jobb som chef på Folksam?

– Ja, det finns många likheter. Det hand-lar om att sätta mål, planera och ha driv-

kraften att nå resultat. Och inte minst att jobba i team.

Anette Norberg inser att mål och mål-uppfyllelse inte är lika tydliga på jobbet. Så det blir mindre jubel där än på curlingba-nan. Drivkraften att möta utmaningar och att nå resultat är inte heller lika stark hos alla.

– Det måste jag förhålla mig till som chef. Det gäller att hitta roller och uppgifter för dem med svagare drivkrafter så att de-ras kompetens kommer till nytta.

lEdA SpECiAliSTER

Att leda specialister med akademisk utbild-ning ställer särskilda krav.

– Även här är nyckeln att skapa dialog och kommunicera. Svårigheten är att få ti-den att räcka till. Kom ihåg att ledarskap och coachning är ett yrke i sig. Många che-fer fastnar i att lägga upp strategier, admi-nistrera och att fatta beslut. Den viktiga delen att coacha sina medarbetare hinner man inte med.

Framöver blir det ännu mindre av den varan. Hon har precis befordrats inom Folksam och är nu chef över tre avdelning-ar: juridik, produktutveckling och aktua-rierna med totalt ett 50-tal medarbetare. Tidigare var hon chef över bara aktuarier-na.

– Utmaningen är att hitta strukturer och

N AT U R V E TA R E26 N R 3 2 0 11

C H E F

På glid mot

nya utmaningar Matematikern Anette Norberg har vunnit os två gånger i curling och laddar nu

för VM. Hon menar att det finns många likheter mellan att lyckas i idrott och i

yrkeslivet. Hon har precis tagit ännu ett kliv i karriären och blivit högre chef på

Folksam.

M

T E x T l A R S ­ E R i K l i l j E b Ä C K F o T o y lV A S U N d g R E N

aktuell: VM i curling i Esbjerg.

Yrke: Chef på Folksam.

utbildning: Matematik-statistik, examen 1988, Uppsala universitet.

familj: Pojkvän och två barn, 13 och 20 år.

tränar: Curling/fys 10-15 timmar per vecka.

läser nu: Solens enda son av Stefan Hjertquist.

Bästa film: Slumdog millionaire.

sudoku eller korsord: Både och.

aktuell: VM i curling i Esbjerg.

aNette NorBerg

27N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 11

arbetssätt, liksom att skapa relationer med andra inom företaget, som marknad, finans och ekonomi. Det ska bli skojigt att kunna påverka målen och inriktningen för hela företaget.

ANAlySERAR RiSK

Att analysera risk är hjärtat i den verksam-het som Anette Norberg leder, både när det gäller livförsäkringar och kundernas pensionssparande.

– Folksam är Sveriges tionde största in-vesterare på Stockholmsbörsen. Utifrån olika risknivåer och garanterad avsättning räknar vi på lönsamheten.

Innan en ny produkt ska lanseras har den varit föremål för utredningar och lön-samhetsberäkningar. Utifrån ett behov på marknaden föds nya produktidéer.

– Det är där vi kommer in i bilden. Vi gör en utredning av den nya produkten där man väger in risk i prissättningen, vil-ket vi stämmer av med marknadsavdel-ningen som bedömer om produkten går att sälja.

Hon förklarar att de bygger matematis-ka och slumpmässiga modeller och räknar på olika scenarier, från bästa tänkbara ut-fall till värsta tänkbara scenario. För att få en fullständig bild gör man simuleringar med upp till tiotusen olika utfall.

Men det är inte siffror som Anette Nor-berg går igång på. Hon hävdar bestämt att hon inte är någon siffernörd som är sär-skilt mycket bättre på huvudräkning än någon annan.

– Jag gillar problemlösning, tänka lo-

giskt och att göra sannolikhetsberäkning-ar, liksom att räkna på risk.

De förmågorna har hon nytta av på cur-lingbanan.

– Curling är lite som schack på is, med samma inslag av problemlösning och ris-

kanalys som i jobbet. Det är en del av tjus-ningen.

Hur kommer det att gå i VM?– Vi överraskade genom att vinna VM-

kvalet, så jag är optimist och tror på med-alj och kanske seger. #

Curling är lite som schack på is med problemlösning och riskanalys, som anette Nor-bergs jobb handlar om.Curling är lite som schack på is med problemlösning och riskanalys, som anette Nor-bergs jobb handlar om.

1. skapa dialog med medspelarna eller medarbetarna.

2. Jobba för att få acceptans och förtroende.

3. satsa på att bygga laget.

4. sätt upp mål, sikta lite högre än vad som är realistiskt för vissa medarbetare.

5. se till att personalen trivs och känner glädje att gå till jobbet.

5 CoaCHtips frÅN CHefeN

N AT U R V E TA R E28 N R 3 2 0 11

Många av cheferna i den fullsatta föreläsningssalen sit-ter med uppräckta händer. Sara Henrysson Eidvall, psykolog med arbetslivet som specialitet, har frågat vilka av deltagarna på Naturvetarnas och Liber förlags Leadership Friday, som har en förälder som är eller har varit chef.

– Studier har visat att det finns en ärftlig komponent när det gäller ledarskap, säger Sara Henrysson Eidvall, men till största delen är det något annat. Talang räcker till en viss del, men det krävs många timmar för att bli bra.

Kanske är det där med ta-lang inte ens nödvändigt för att

kunna leda, men träningen är ett måste, fastslår hon i Träna ledarskap, tillsammans med sin medförfattare Palle Lundberg, kommundirektör i Helsing-borgs kommun. De träffades när Sara Henrysson Eidvall började utveckla ledningsgrup-pen i Botkyrka kommun och träna Palle Lundberg, som var kommundirektör där. År 2009 utsågs Palle Lundberg till årets chef, och i fjol kom deras ge-mensamma bok ut.

VÄRldENS ÄldSTA yRKE

Vad är då hemligheten bakom träningen? En viktig kompo-nent är att komma till insikt om vad man har för uppdrag och roll som ledare.

– Ledare är världens äldsta yrke. Att ledarskapet överhu-vudtaget har utvecklats är av evolutionära skäl, säger Sara Henrysson Eidvall. Ledarskap är att få människor att för en stund avstå från sina egna be-hov för att det är mer lönsamt att arbeta tillsammans för ett gemensamt mål.

Ledarskapet hjälper oss att hantera kollektiv problemlös-ning, lösa konflikter, dela ut bestraffning och fördela re-

surser. På samma sätt som ledaren har sin roll, har följaren sin, och de båda är ömsesidigt beroende av varandra.

– Om ledaren inte upp-levs som rättvis, vill följarna inte följa. De kanske tolererar det ganska länge, men till slut blir de förbannade, säger Sara Henrysson Eidvall. Det kanske inte behöver gå så illa som för Ceausescu, som slutade på en bakgård i Bukarest. Men istället kan ju medarbetarna sätta sig ned med ett leende på läpparna och helt enkelt inte göra det ni säger.

Hon menar att man som chef måste man ställa sig frågan: ”Varför ska mina medarbetare följa mig?”

– En uppmaning styr bara 20 procent av vårt beteende, sedan är det konsekvenserna av bete-endet, som styr, säger Sara Hen-rysson Eidvall.

Vi påverkas mer av att få po-sitiva konsekvenser än av att

slippa negativa och ju säkrare och närmre i tid en konsekvens ligger, desto mer inflytande får den över vårt handlande.

Ledarens uppgift är att få gruppen att prestera väl i kon-kurrens med andra. Du tränar ditt ledarskap i skarpt läge i din vardag som chef genom att systematiskt gå igenom vilka styrkor och svagheter du har på olika områden och vad du behöver göra mer eller mindre av för att få gruppen att prestera bättre.

– Fråga dig själv: ”Vilka be-teenden ska jag lägga in i le-darrollen och vilka ska jag inte ta med mig?”, uppmanar Sara Henrysson Eidvall.

KARTlÄgg diNA RollER

Som chef har du ofta många olika roller. Du är kanske ledare i en grupp, men följare i en an-nan, till exempel i organisatio-nens ledningsgrupp.

Ett bra verktyg kan vara att kartlägga dina olika samman-hang. Ta en stund tillsammans med en sparringpartner, till ex-empel en annan chef, och inter-vjua varandra. Vilka samman-hang är du med i? Vad är målet för respektive sammanhang? Vilken roll har du? Vad är målet för din roll? Vilka nyckelbete-enden leder till ditt mål? Och vilka leder bort från det?

– Då slipper du sitta på ett möte och känna dig förvirrad och undra varför du är där, sä-ger Sara Henrysson Eidvall. #

träning viktigare än talang för ledarskapetVisst finns det människor som verkar vara födda till ledare, men de flesta av oss måste träna för att ut­veckla ledarskapet, på samma sätt som man måste träna för att bli bra i idrott eller musik. Sara Henrys­son Eidvall och palle lundberg vill få chefer att kav­la upp ärmarna. T E x T o b i l d H A N N A M E E R V E l d

surser. På samma sätt som

slippa negativa och ju säkrare och närmre i tid en konsekvens ligger, desto mer inflytande får den över vårt handlande.

gruppen att prestera väl i kon-kurrens med andra. Du tränar ditt ledarskap i skarpt läge i din vardag som chef genom att systematiskt gå igenom vilka styrkor och svagheter du har på olika områden och vad du behöver göra mer eller mindre av för att få gruppen att prestera bättre.

» Förstå ditt uppdrag, fatta beslut på rätt sätt med rätt personer

» Kommunicera, bilda och leda en grupp, coacha medarbetare

» Formulera mål, utveckla strate- gier och få med dig gruppen dit

» Använda strukturer för eko- nomi, HR och IT för att styra verksamheten

» Ta ansvar för din egen utveck- ling, hantera stress och arbets belastning

Träna och bli bättre på att

29N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 11

Boken Chef med känsla och förnuft är en guldgruva för den som är intresserad av ledar-skap. Den bygger på forskning kring ledarskap i fråga om makt, värderingar, synlighet och utsatthet med koppling till chefens känslor.

MAKT

Det är genom makten som du får instrumentet, men det är genom din egen auktori-tet som du kan leda en grupp medarbetare. Auktoritet byg-ger på andras tilllit och för-troende och att alla är överens

om syftet med verksamheten och har insikt om vad som behöver göras.

VÄRdERiNgAR

Varför vill du bli chef? är en viktig fråga att ställa. Om det enbart är makt och goda vill-kor, så är det sällan grunden för ett bra ledarskap. Som chef är det bra att bli medve-ten om sina drivkrafter. Vad är syftet och vad vill du upp-nå? # eel

Hur privat kan jag vara på intervjun? Hej, jag ska på anställningsintervju för ett chefsjobb. För mig känns det viktigt att ska-pa en bra relation, men frågan är hur privat jag kan vara utan att förlora respekten?

Hälsningar sophie

Du kan fundera på vilka uppgifter av pri-vat karaktär som kan vara av intresse för det här uppdraget. Har du haft en ledarroll på fritiden, så har du kanske omfattande erfa-renhet av ledarskap. Är du småbarnsmamma som lärt dig att planera, prioritera, läsa av kroppsspråk och sätta gränser så kan det vara mycket bra erfarenheter för ett chefs-

uppdrag. Det som är intressant är den kom-petens du utvecklat och de erfarenheter du gjort. Har du ett nätverk som kan tillföra job-bet professionella kontakter kan det vara in-tressant, liksom styrelseuppdrag.

Däremot är det mindre intressant om dina barn är jätteduktiga på att sjunga, eller att du älskar thaimat eller att du är gift för tredje gången. Privat information som gäller din fa-milj eller vänner hör inte hemma på en an-ställningsintervju.

Något som du skall vara uppmärksam på är information som finns på nätet om dig. Goog-la ditt namn och se vad som kommer upp. Ibland kommer oväntade saker upp – en del går att ta bort genom att kontakta källan. Det skall inte komma fram överraskningar under en anställningsintervju.

Är du med i Facebook? Du kan vara överty-gad om att arbetsgivaren kommer att gå in och läsa om dig, ta del av din vänlista och titta på dina foton. Vill du inte det, kan du låsa dina sidor så att de enbart blir tillgängliga för dina vänner. På Linked In är det mindre vanligt med privat information. Se till att information, som som ligger öppet på nätet, är något du kan står för, även inför en presumtiv arbetsgi-vare. Det gäller även Twitter och bloggar som

du har. Det är skillnad på att vara personlig och privat och det förra är betydligt bättre än det senare.

c H E F s F r å G A N

Elisabet Engdahl Linder Chefombudsman Naturvetarna

vara personlig och privat och det förra är betydligt bättre än det senare.

Elisabet

En känslomässig utmaning

att vara chef

Under våren fortsätter Natur-vetarnas chefsnätverk i Skåne och Uppsala-regionen. Syftet är erfarenhets- och kunskaps-utbyte mellan chefer som är naturvetare.

Om du vill delta, välkommen att kontakta chefsombudsman Elisabet Engdahl Linder:» 08-466 24 26» 0733-66 24 26» elisabet.engdahl-linder@ naturvetarna.se

C H e f s N Ät v e r K

Christer san-dahl pekar på tre

känslomässiga dilemman för den som är chef. Alla har känslor, men det är viktigare för chefer att vara medveten om och känna till hur man reagerar i olika situationer.

STåR på EN SCEN - Som chef har du makt över andra och kan påverka medarbetarnas arbets-situation. Som chef står du alltid på en scen. Det du säger och gör

kommer att förstoras upp och värderas. En chef kan därför inte som andra medarbetare reagera spontant, exempelvis om man blir arg. Ett känslomässigt utbrott kan undergräva din auktoritet för lång tid framöver.

UTSATTHET - Som chef är du en-sam om svåra beslut. I krislägen förväntas du träda fram och stå för det som är svårt. I goda tider förväntas du lyfta fram dina med-

arbetare. En chef som inte agerar i utsatt läge kan förlora mycket i trovärdighet och förtroende.

ENSAMHET - Som chef är man ensam att hantera egna känslor. Den bästa metoden för att arbeta med detta är reflektion, att ge sig tid vända tillbaka och begrunda för att bygga kunskap om sig själv. Det krävs mod för att lära sig hantera egna känslor och andras känslor och bli en mogen ledare.

Christer Sandahl är professor vid Karolinska institutet och gästprofessor vid lunds universitet där han leder projektet framtidens forskningsledare.

tre k äns lomäss iga

d i l emman

K A R R i Ä R

N AT U R V E TA R E30 N R 3 2 0 11

F R å g A E x p E R T E N :

Att löneförhandla innebär att du måste planera och förbereda dig i god tid. I det ligger att hitta de rätta argu-menten för att du ska ha en viss lön, och då måste du veta hur löneprocessen fungerar där du arbetar.

Din nya lön ska främst grunda sig på vad du har presterat under det gångna

året. Det vill säga, om du har uppfyllt dina mål, bidragit till verksamhetens ut-veckling, tagit på dig mer ansvar. Har dina arbetsuppgifter utvecklats åt det håll som du önskar? Om du har fått nya arbetsuppgifter eller höjt din kompetens så ska även detta räknas in som lönehö-jande faktorer. Kolla också Naturvetar-nas lönestatistik för att få en känsla av hur lönerna ligger i ditt yrke och i din bransch.

När du har samlat ihop alla argument och även kommit fram till en önskad nivå ska du sätta upp din lägsta nivå, mållön och det bud som du tänker ge till arbetsgivaren. Att ha en mållön i hu-vudet betyder att ditt lönebud bör ligga högre. Detta för att ge dig ett förhand-lingsutrymme. Ibland kan det vara svårt att veta hur mycket högre denna nivå

ligger, men det är inte helt ovanligt att lägga ett bud som är mellan 1000 och 3000 kronor högre, beroende på bransch och sektor. Ring till Naturvetarna så hjälper vi dig med den statistiken. Glöm inte heller att fråga om vad som står i kollektivavtalet.

När du sitter i själva lönesamtalet och har gjort alla förberedelser, blir det lät-tare för dig att argumentera för den öka-de lönen, eftersom du har gjort en kart-läggning av din kompetens, ansvar och hur du har presterat. Om du ändå inte får något bra gensvar från arbetsgivaren och hamnar på en nivå som ligger under din lägsta gräns, måste du ställa frågan till arbetsgivaren vad som är orsaken till detta och vad du kan göra för att nå upp till en högre nivå.MillA joNSSoN

Att besöka branschdagar och gå ut-

bildningar stärker din kompetens och borde ligga i arbetsgivarens intresse. Att du får ny kompetens har arbetsgivaren nytta av, ofta direkt genom att du blir ef-fektivare på jobbet, men minst lika viktigt är den indirekta nyttan som större kon-taktnät och nya sätt att tänka som kan göra dig mer kreativ.

Börja med att ta reda på om det finns en akademikerförening på arbetsplatsen. Det är akademikerföreningen som med stöd av de centrala avtalen, som bland an-nat Naturvetarna tecknar med arbetsgiva-reorganisationer inom våra branscher, läg-ger grunden för att lokala avtal om kom-petensutveckling tecknas på företagen.

Finns det ingen akademikerförening måste du själv försöka övertyga din ar-betsgivare om branschdagens betydelse för att höja din och företagets kompetens-nivå.

Inom bland annat bioteknik- och lä-

kemedelsbranschen har vi tillsammans med arbetsgivarorganisationen särskilt velat framhäva vikten av kompetensut-veckling. I Kompetensutvecklingsavtalet står skrivet: ”Enskilda anställdas kompe-tensutveckling bör utgöra en viktig del i lönebildningen i företagen…” Det ska inte uppfattas som att kompetensutveckling ersätter lön, utan det ska tolkas som att frågan om kompetensutveckling är nära kopplad till lön och ska tillmätas stor be-tydelse.

I Kompetensutvecklingsavtalet står vi-dare: ”Den allt hårdare internationella konkurrensen kräver en målmedveten satsning på att utveckla kompetensen hos de anställda. Snabb produktionsutveckling ställer krav på nya kompetenser hos be-rörda anställda... Härvid har cheferna en viktig uppgift att översätta företagets be-hov till den egna arbetsgruppen…”RAMÓN SÁNCHEZ­löVy

NATURVETARNAS EXPERTER SVARAR PÅ FRÅGOR FRÅN MEDLEMMARNA

Hur förbereder jag mig för löne-samtalet?Jag ska ha lönesamtal med min chef. Hur förbereder jag mig på bästa sätt?

HÄlSNiNgAR liNdA

Hur ska jag argu-mentera för att få gå på bransch-dagar?Jag har fått en inbjudan till en branschdag som jag gärna vill gå på, men chefen säger nej. Jag hävdar att det är kompetensut-veckling och ett sätt att bygga kontaktnät. Kan jag med någon rätt hävda att jag ska få gå? Har för mig att kollektivavtalet på min arbetsplats medger kompetensut-veckling.

HÄlSNiNgAR KARl

E x p E R T pA N E l E N :

Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löne-förhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

Ramón Sánchez-Lövy Förhandlingschef

Milla Jonsson OmbudsmanMilla Jonsson

hov till den egna arbetsgruppen…”RAMÓN SÁNCHEZ­löVy

Ramón Sánchez-Lövy Förhandlingschef

Milla JonssonOmbudsman

MAT, MILJÖ, KLIMAT 7,5 HP

www.slu.se LV0083mat miljö hälsa kursen_med bakgrund_naturvetaren_185x56mm.indd 1 2011-03-07 16:27:05 31N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 11

ad gör du i Kenya?– Jag är här för att reka boende, skola för barnen och annan var-dagslogistik inför flytten hit i augusti, då jag börjar på jobbet som regionchef för Kooperation utan gränser och Vi-skogen i östra

Afrika. Utöver Kenya ingår Tanzania, Uganda och Rwanda i mitt område.

vilka är utmaningarna?– Vi arbetar i några av världens fattigaste områden så utmaningar saknas inte. Målet är att göra oss själva överflödiga genom att bygga upp strukturer som fungerar även när vi har dragit oss tillbaka. Fokus ligger på fattigdomsminsk-ning och utveckling av jordbruket och landsbygden i stort.

vad innebär det konkret?– Vi bidrar med rådgivning och utbildning i syfte att höja produktionen, bygga upp lönsamma företag och fungerande organisationer, vilka kan vara i form

av kooperativ eller lösare nätverk. Genom Kooperation Utan Gränser stödjer vi nationella bondeorganisationer.

Klarar inte småbönderna det själva?– Odlingen i dag är väldigt ensidig, till exempel majsod-ling, med skördar som minskar för varje år. Vi vill visa på alternativ som ökar skördarna på ett uthålligt sätt. Ett fungerande system här är agroforestry – samodling av träd och jordbruksgrödor.

vad är poängen med agroforestry?– Träden ger skugga och hjälper till att hålla kvar vatten i marken. På sikt ökar även mullhalten i jorden som är positivt för odlingen. På köpet får bönderna ved, virke och kanske frukt.

vad driver dig?– Det ska bli spännande att jobba i fält igen och bedriva bistånd nära målgrup-pen. Vi har tydligt fokus på resultat vilket är väldigt givande.

så insatserna ger resultat?– Ja absolut. Vi har hjälpt till att stödja många bönder att organisera och ut-veckla småföretag. Mångfalden i produktionen har ökat och många har höjt sin levnadsstandard. Konkret fattigdomsminskning! lel

Henrik får landsbygden i Afrika att växa Att plantera träd i Vi-skogen är inte bortkastade

pengar. Ökade skördar och större mångfald i

oldingen är påtagliga resultat enligt biologen Henrik

Brundin, som blir ny regionchef i östra Afrika.

p å N y T T j o b b

V

åsa HolmbergProjektledare på Sandvikenhustidigare jobb: Hyresgästföreningen Aros-Gävle där jag jobbat med olika projekt, bland annat inom miljö, samt som verksamhetsutvecklareutbildning: Ekoteknik

Abel gonzalezKarttekniker på stadsbyggnadskontoret, Täby kommuntidigare jobb: GIS tekniker på Svenska Kraft-nätutbildning: Master i Miljö och Utveckling

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@natur­

vetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv.

HAr du också Nytt jobb

F l E R p å N y T T j o b b

Hanna SettergrenLeg. dietist inom Vård och äldreomsorg i Kungälvs kommuntidigare jobb: Projektanställd i nutritionsprojekt inom äldre-omsorgen i Kungälvs kommun utbildning: Dietistprogrammet, Göteborgs universitet

patrik SvenssonSkogsinspektor på Norrskog distrikt sydtidigare jobb: SCA skog Medelpads skogsförvaltning som produktionsledareutbildning: Skogsmästare, examen våren 2010

N AT U R V E TA R E32 N R 3 2 0 11

KärlväxtansvarigVill du vara med och arbeta med kärlväxter i en central roll i svensk naturvård?

ArtDatabanken är en nationell kunskapsbank för information om biologisk mångfald. Ett av våra centrala uppdrag är att sammanställa kunskap om Sveriges djur och växter samt genomföra analyser av populationsstatus och miljötillstånd för den biologiska mångfalden i Sverige.

Vi söker nu en kärlväxtansvarig som ska arbeta med faktasammanställning, analyser och kom-munikation. Ref nr 770/2011

Sista ansökningsdag är den 8 april 2011.

Sveriges lantbruksuniversitet ArtDatabanken, Uppsala

Fullständig annons finns på www.slu.se/lediga-jobb

woo

d fo

r li

fe

Vi erbjuder ett spännande och utvecklande arbete med ansvar för produktionsflödet genom timmerhantering och såglinjer. Vi söker dig med ett genuint intresse av produktion och teknik samt goda ledaregenskaper med en vilja och förmåga att leda andra.

Läs mer om tjänsten och skicka in din ansökan senast den 27 mars via vår hemsida.

www.setragroup.com

Produktionscheftill Hasselfors sågverk

Setra är ett av Sveriges största träindustriföretag och en ledande aktör i Europa. Vi erbjuder miljöcertifierade träprodukter för inredning och byggnation till kunder inom bygghandel och industri. Setra har 1 100 medarbetare och omsätter cirka 4,6 miljarder kronor, varav 60 % avser export.

www.svenskakyrkan.se/vaxjostift

Vi söker en

Stiftsskogvaktare till Växjö stift

Som stiftsskogvaktare är dina arbets-uppgifter att bedriva ekonomiskt skogsbruk med budgetansvar på distriktet. Mer konkret innebär detta ansvar för och ledning av verksamheten där du har ett personalansvar för 3 medarbetare och ett ledningsansvar för inhyrda entreprenörer. Du ansvarar för planläggning och genomförande av avverkning, skogsvård och utsyning av rotposter samt virkesförsäljningar lokalt. I arbetsuppgifterna ingår också att utöva tillsyn över fastighe-terna i distriktet samt att ajourhålla de digitala skogsbruksplanerna.

Du kommer att ingå i en arbetsgemenskap med skogsarbetare på distriktet, kollegor i andra distrikt, stabspersonal och ledning på stiftskansliet i Växjö.

Växjö stift omfattar huvuddelen av Småland samt Öland. Stiftskansliet, där ca 50 personer arbetar, ligger i det vackra området kring biskopsgården Östrabo i Växjö. Egendomsförvaltningen i Växjö stift förvaltar ca 47 000 ha produktiv skogsmark fördelat på 4 distrikt. Sävsjödistriktets areal uppgår till drygt 11 000 ha. På kansliet i Växjö arbetar 8 personer med egendomsförvaltningen och förutom stiftsskogvaktare finns 17 tillsvidareanställda skogsarbetare varav 3 i Sävjö distrikt.

Vi söker dig som har skoglig högskoleutbild-ning och minst 3-5 års yrkeserfarenhet från praktiskt skogsbruk. Vidare ser vi att du har goda ledarerfarenheter och lätt för att samar-beta. Har du erfarenhet från affärsförhandling och ett intresse för och vana av att använda skogliga IT-hjälpmedel är detta ett extra plus.

Vi erbjuder dig ett självständigt arbete med stort eget ansvar. Vi ser därför att du är struk-turerad, ansvarskännande, resultatinriktad och är en god kommunikatör som kan hantera oväntade händelser och har ett problemlös-ningsorienterat arbetssätt.

B-körkort är ett måste.

Information om tjänsten Har du frågor om tjänsten är du välkommen att kontakta Claes-Göran Johansson, stiftsjäg-mästare, 0470-77 38 71 eller Sten Ström-berg, stiftsskogvaktare och företrädare för Naturvetarna, 070-579 61 73.

I denna rekrytering samarbetar vi med Anna-Karin Yngwe, annpocon AB.

Välkommen med din ansökan innehållande personligt brev och styrkt meritförteckning till Svenska kyrkan, Växjö stift, Box 527, 351 06 Växjö.

Ansökan ska vara stiftskansliet tillhanda senast den 11 april 2011.

Märk kuvertet ”Stiftsskogvaktare”.

33N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 11

Länsstyrelsen – för det hållbara samhället. Vi samordnar och driver statens insatser i Västra Götalands län. Vi bidrar till trygghet för den enskilde medborgaren. Vi står för rättssäkerhet, effektivitet, samarbete och helhetssyn. Vi är cirka 800 medarbetare upp delade på 16 enheter och 8 orter i länet. Alla enheter samarbetar i en decentrali-serad organisation med stort eget ansvar.

Vattenvårdsdirektör

Rollen som vattenvårdsdirektör är att leda och utveckla enhetens verksamhet med krav på god professionell kompetens, hög administrativ effektivitet och god service till näringsliv och medborgare. Förutom adekvat utbildning har du erfarenhet av kvali�cerat miljökvalitetsarbete i liknande roller. Enheten har ett 65-tal medarbetare placerade i Göteborg, Vänersborg och Mariestad.

Läs mer och ansök på www.manpower.se/executive (annonsnr 741614). För mer information om tjänsten kontakta chefrekryteringskonsult Gunilla Thulin, 0702-81 35 49, e-post: gunilla.thulin@manpowerprofessional.se Sista ansökningsdag är 1 april.

Manpower är ett auktoriserat bemanningsföretag.

Rekryteras av Executive, ett affärsområde inom Manpower Professional specialiserat på ledande chefsnivå.

N AT U R V E TA R E34 N R 3 2 0 11

Försvarsmakten söker KVALIFICERAD HANDLÄGGARE PREVENTIV MEDICIN till Försvarsmedicincentrum i Göteborg

Ansökan görs via Försvarsmaktens hemsida: www.forsvarsmakten.se/ledigajobbAnsökningsbrev och meritförteckning skall vara Försvarsmedicincentrum tillhanda senast den 15 april 2011.UpplysningarDu är välkommen att kontakta avdelningschef Erik Casselbrant eller Miljö- och hälsoskyddsinspektör Bo Forsberg. Dessa nås enklast via Försvarsmaktens växel 031-69 20 00

Huvudsakliga arbetsuppgifter Ämnesområdet Preventiv Medicin (Force Health Pro-tection) är omfattande och sträcker sig över infektions-medicin, medicinsk underrättelseverksamhet, livsmed-els- och vattenhygien, miljömedicin och miljö- och hälsoskydd. Du ska stödja Försvarsmakten nationellt och internationellt med insatser för att förebygga ohälsa och icke stridsrelaterade skador.

Centrum för miljö- ochklimatforskning

PostdoktorFör anställning inom områdetklimatpåverkan och klimatanpassning:Modellering av näringsomsättningen iterrestra ekosystem

För mer information: sewww.lu.se/om-lunds-universitet/arbeta-inom-lunds-universitet/lediga-anstaellningar

Sista ansökningsdag 31 mars 2011.

SLU och svensk djurhållning står inför stora utmaningar och nödvändiga förändringar. Förutsättningarna för att hålla djur i Sverige påverkas i allt högre grad av globala skeenden och av den förvänt ade klimatförändringen. För att möta dessa utmaningar behövs vetenskapligt baserad kunskap. Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap gör därför en fortsatt strategisk forskningssatsning inom området Den framtida djurhåll-ningen, där utlysningen av följande anställningar utgör en viktig del. Anställningarna är tidsbegränsade till två år.

Postdoktorer inom:Nöt- och lammköttsproduktion, ref nr 570/11

Klimatförändringens effekter på produktionsdjurens fysiologi, ref nr 571/11

Reproduktiv hälsa hos husdjur, ref nr 572/11Globala smittsamma sjukdomar

– kliniska aspekter, ref nr 574/11Nya produktionsmiljöer och djurvälfärd inom fågelproduktionen, ref nr 579/11

Klimatförändringen och nya smittsamma djursjukdomar, ref nr 573/11

Forskare inom:Globala smittsamma sjukdomar

– vektorburna sjukdomar, ref nr 576/11Mikrobiell livsmedelssäkerhet,

ref nr 577/11

Postdoktorer/forskare inom:Globala husdjursgenetiska resurser, ref nr 575/11

Minskning av växthusgasemissioner från djurhållningen, ref nr 578/11

6 postdoktorer2 forskare2 postdoktorer/forskare

Sista ansökningsdag 26 april 2011.Fullständiga annonser finns på

www.slu.se/lediga-jobb

Sveriges lantbruksuniversitet

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap

söker

35N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 11

Länsstyrelsen Östergötland söker

inom området EU:s jordbrukarstöd

Funktionschefoch

Kontrollansvarig

Sista ansökningsdag 7 april

Länsstyrelsen Östergötland är regeringens länskontor, med uppdrag att aktivt bygga ett hållbart samhälle för nuvarande och kommande generationer östgötar. Det gör vi genom arbete med planering, utveckling och uppföljning inom många sektorer. En av våra viktigaste uppgifter är att vara länken mellan de som bor i länet och de som styr vårt land.

Läs mer om tjänsterna på lansstyrelsen.se/ostergotland

Umeå universitet

Miljöanalytikertill Umeå marina forskningscentrum

Läs mer på: www.jobb.umu.se

För mer information och ansökan besök:www.storaenso.com/careers

Sektionschef MiljöSektionschef SkogsskötselProduktionsutvecklare avverkning

Stora Enso Skog söker nu

www.storaenso.com/skog

P L A S T PA R A D OX

Dammsugare från havetVåra världshav är fulla av plast. Bara i Bohus-läns skärgård flyter mer än 5 000 kubikmeter iland varje år, och i Stilla havet flyter en soppa av plast dubbelt så stor som Texas. Samtidigt råder det brist på återvunnen plast på land. Denna ”plast-paradox” står i centrum för projektet Vac from the Sea, som elektroniktillverkaren Electrolux drog igång i somras. Medan företagets båt samlar plast till ett antal dammsugare, ställer Sjöhistoriska museet fram till 30 mars ut solblekta, saltfrätta plastföremål. Kampanjen har kammat hem PR-pris, och det är svårt att inte bli såld på de plastutsmyckade dammsugar-na. Det mest bedårande du någonsin sett i städväg – även om de är täckta med skräp! HM

Följ båten på: www.electrolux.com/vacfromthesea

S P A N A R I N

N AT U R V E TA R E36 N R 3 2 0 11

N Y S A J T

Hjälp att hitta praktikplatsEn praktikplats kan vara ett bra sätt att få in en fot på ar-betsmarknaden. Under februari öppnade Praktiksajten.se. Här kan privatpersoner öppna konton och presentera sig och vilka praktikplatser de är intresserade av, och företag och organi-sationer kan lägga ut praktikplatser. Sajten kan sedan matcha ihop personer och praktikplatser med varandra. Tjänsten är än så länge gratis, för både sökande och arbetsgivare, men fram-över kan en avgift komma att tas ut för arbetsgivarsidan.

Praktikplatser är inte det enda som praktiksajtens grundare vill hjälpa oss att hitta. De startade i fjol även sajten Ilovegra-tis, där man kan skänka bort och få saker, samt Nyli-genstulet där man kan efterlysa så-dant man har blivit av med. HM

P.S. Är du ute ef-ter en meriterande praktikplats eller ett internship i en internationell orga-nisation? Ta en titt på praktikförmed-lingen, www. prak-

tikplats.org. HM

”När man betraktar den grova barken, innanför vilken saven ändå stiger varje vår och förmår bladen att slå ut med ny grönska, så är det en tanke som infinner sig, och som i all sin enkelhet är nästan obegriplig. Den har levt hela tiden.” Så skriver Chris-tel Kvant inför Kvilleken, Sveriges och Europas troligen äldsta ek, som har stått på sin plats norr om Vimmerby i Småland sedan vikingatiden. Christel Kvant har skrivit många trädgårdböcker, men i Trädets tid gräver hon djupare i vår relation till naturen och trädets roll i människans liv och livsåskådning. Hon tar oss från asken yggdrasil, via heliga lundar till dagens kult kring julgranen. Viktor Kvant står för de suggestiva illustrationerna och Tobias Kvant, för formgivningen! HM

www.norstedts.se

Inger ödmjukhet.Inger ödmjukhet.

N AT U R N Ä R A

Filosofi skt om träd

Läs mer: www.praktiksajten.se

Dags för vårstädning?

B OTA N I K

Frossa i orkidéerDe kräver nästan inget vatten. De blommar länge, och se-dan om och om igen. Det är lätt att tycka om orkidéer. Om du inte får nog av blomsterprakten i fönsterkarmen där hemma, kan du bege dig till Göteborgs botaniska trädgård. Fram till den 27 mars pågår Orkidéfrossan, med aktiviteter och visningar i samarbete med Västsvenska Orkidésällskapet, som finns på plats på slutda-gen. Men orkidéerna finns naturligtvis kvar även efter det. Göte-borg har Sveriges största samling av tropiska orkidéer – omkring 1 500 arter och kulturformer, som huserar i fyra växthus med olika klimat. Under 2010 lades ett antal hotade arter av det brasilianska släktet Hoffmannseggella till samlingen. HM

www.gotbot.se

inget vatten. De blommar länge, och se-dan om och om igen. Det är lätt att tycka om orkidéer. Om du inte får nog av blomsterprakten i fönsterkarmen där hemma, kan du bege dig till Göteborgs botaniska trädgård. Fram till den 27 mars

Cattleya mossiae, en av Göteborgs skönheter.

P E N S I O N

Öppna det röda kuvertetOm det orange kuvertet var en kalldusch så kan det röda kuvertet värma. I mitten av mars skickade Collectum ut det röda kuvertet till landets alla 1,3 miljoner privatanställda tjänstemän. Kuvertet ger besked om värde-utvecklingen på tjänstepensionen under 2010. De som fyllt 35 år får också en prog-nos över hur stor pensionen kan bli den dagen de går i pension. För många kommer tjänstepensionen utgöra ett betydande tillskott till den allmänna pensionen. I det röda kuvertet får du också veta vad du får från ITP vid en långvarig sjukdom, liksom vad efterlevandeskyddet uppgår till vid dödsfall. Den som inte har gjort ett omval av förval-tare bör göra det nu. Enligt Collectum kan en 30-åring som sänker avgiften med en procentenhet få tusen kronor mer i pension under en femårsperiod.

Vill du veta mer om din pension går du in på www.radgivningstjanst.se. PTK hjälper dig att ge en samlad bild av ditt försäkringsskydd i dag och hur det kan förbättras. LEL

landets alla 1,3 miljoner privatanställda tjänstemän. Kuvertet ger besked om värde-

Pengar På sikt.

37N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 11

a några tusen forskare, tusen jour-nalister, och så ett gäng nyfikna studenter och vetenskapsintresse-rade lekmän. Blanda och häll ner i en gigantisk amerikansk konfe-

rensanläggning. Vad får du?Ett årsmöte för AAAS – American Association for the Advancement of Science.AAAS är världens största vetenskapsförening, har funnits i över 150 år och ger ut tidningen Science. Årsmötena flyttar runt mellan norda-merikanska städer och drar minst sex tusen deltagare varje gång. Forskare håller föredrag om språkutveckling, nanoteknik, björnsömn, sopbränning, tarmbakterier, kemisk signale-ring…

Jag blir alldeles vindögd av att läsa pro-grammets närmare 200 punkter. Årets möte i Washington D.C. är mitt tredje. Det hjälper inte, jag blir vindögd ändå. Hur ska jag veta vilket symposium som är bäst av de sjutton som körs samtidigt?

Bland de mest uppmärksammade ämnena i år var forskning om solens aktivitet. Den går i cykler och kommer att ha en topp omkring 2013. Solforskarna ansåg att vi behöver samla mer kunskap om så kallade solstormar och finna sätt att skydda oss från dem. En fram-tida solstorm liknades vid ”A global Katrina”,

för att ge perspektiv på de möjliga skadeverk-ningarna. Inte på hus, vägar och broar som stormen Katrina, men på våra satelliter och jordens elektronik – vilket skulle bli lika kata-strofalt. Den senaste större solstormen inträf-fade 1859, och då fanns inte mycket elektronik att skada.

AAAS-mötena är fantastiska tillfällen att få höra det senaste inom forskningen, och ming-la med dem som bedriver den. Mötets mål lig-ger också på många sätt rätt i tiden: internatio-nellt, samhällstillvänt och multidisciplinärt.

Men når man målen?Vi tar vi en titt på internationaliteten. Årets

möte har titeln Science Without Borders, ve-tenskap utan gränser. Även om majoriteten av talarna är amerikaner så finns alla världsdelar representerade och var femte journalist är ut-länning.

Samhällskontakten då? Ambitionen har vuxit rejält på senare år. Nu satsar man på Fa-mily Science Days med fri entré, där barn och vuxna kan se demonstrationer, höra populär-vetenskapliga föredrag och testa experiment.

Och visst är det multidisciplinärt. Under ge-mensam rubrik på ett symposium samsas ofta

ett par naturvetare, en ekonom, en beteen-devetare och en myndighetsrepresentant, till exempel. Det svåra kommer när moderatorerna ska

knyta ihop symposiesäcken. Det finns tid för lite publikfrågor, men ingen moderator verkar ha förberett något eget. Ingen avrundning som sammanfattar symposiet, belyser komplikatio-ner och konflikter.

Det är synd. En slutdiskussion skulle göra föredragen mer spännande och lättillgängliga. Då kanske AAAS rentav kan locka allmänhe-ten hela vägen in i föreläsningssalen. Sedan kan man följa upp med att sänka priset på de föreläsningar som läggs ut på nätet. Tretton dollar för en ljudfil i mp3? Kom igen.I somras hölls Euroscience Open Forum, AAAS lillasyster, i italienska Turin. De lägger upp strömmade bildsändningar av alla sina fö-reläsningar – gratis.

Lisa Kirsebomfrilansande vetenskapsjournalist och naturvetare

NATURVETARE

OCH EKONOMER

SAMSAS

G Ä S T K R Ö N I K A N

T

A P R I L

K A L E N D A R I E T hittar du på www.naturvetarna.se/kalender

Gränslös vetenskap lockar

HAR DU NÅG OT SPÄN NAN DE AR RANG E MANG FÖR NATU RVETAR E

PÅ GÅNG? T I PSA KALE N DAR I ET PÅ W W W. N AT U R V E TA R N A . S E

1 Sista ansökningsdag; stipendier inom arbetsmiljö

4 Utveckla dig på Kunskapsdagarna, Jönköping

4-5 DRF:s kongress 2011, Göteborg

4 Sista anmälningsdag: Riskanalys och riskvärdering

6 Stockholm Meeting 2011, Stockholm

7-8 Nationell konferens om Vatten, Avlopp och Kretslopp, Uppsala

11 Medlemsmöte i delförbundet Skogsakademikerna, Stockholm

13 Inspirationsdag för kunskapsföretagare, Malmö

14 Symposium: The effects of top predators on ecosystems and biodiversity, Stockholm

Vill du jobba som arbetsmiljöingenjör?Nya utbildningar i Arbetsliv & HälsaStart hösten 2011Sista anmälan 15 april

Info och anmälan:www.aloha.org.umu.se

N AT U R V E TA R E38 N R 3 2 0 11

FORTBILDNING PÅ DISTANSÄr du intresserad av naturupplevelser och/eller lands-bygdsutveckling? I höst erbjuder SLU (Sveriges Lant-bruksuniversitet) en ny fristående högskolekurs, 5 hp. Kursen är på distans med fyra kursdagar i Alnarp. Aktuell forskning samt kunskap om entreprenörskap varvas med goda förebilder inom området. Kursen är avgiftsfri.

ANMÄLAN kan göras från den 15 mars men senast den 15 april 2011 genom att gå in på www.studera.nu. För att söka efter kursen; ange anmälningskod SLU-10253.

Mer info finns på http://fortbildningalnarp.slu.se

Har du frågor så kontakta Lena Johnson, Omvärld Alnarp, 040–41 52 69 eller lena.johnson@slu.se.

GRÖN ENTREPRENÖRNaturens, djurens och trädgårdens betydelse för upplevelsen, 5 hp

Ny högskolekurs!

Johan OttossonSusanna Lundqvist

Lena Johnson

Johan OttossonSusanna Lundqvist

Lena Johnson

GRÖN ENTREPRENÖR

Naturupplevelse och hälsa –forskningen visar vägen

Ny bok!

Beställ boken på http://fortbildningalnarp.slu.se

För dig som är intresserad av Naturupplevelse och Hälsa

ÅRSMÖTEN

PROFESSIONS-

FÖRENINGAR

VAR MT VÄLKOM NA!

BIOMEDICINSKA ANALYTIKERFÖRENINGEN kommer att ha årsmöte i Stockholm lördagen den 9:e april kl. 13.00.

Mer information finns på www.bmaforeningen.se

RIKSFÖRENINGEN FÖR KLINISK CYTOLOGI Årsmötet äger rum torsdagen den 7 april kl 16.00 på Högbo Brukshotell, Sandviken.

OBS! Årsmötet är endast öppet för medlemmar.

Mer informaton finns på www.cytodiagnostiker.se

DIETISTERNAS RIKSFÖRBUNDTa möjligheten att vara med och påverka DRF:s framtid!

Anmäl dig till årsmötet på söndagen den 3 april.För att ta del av årsmöteshandlingarna måste du registrera dig på hemsidan, www.drf.nu, där du kan logga in.

39N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 11

TA UT SVÄNGARNA!

NYHET!

Boken Skogstokig ger praktiska tips till dig somhar egna idéer om hur du vill sköta skogen. Litetokiga idéer som kan förgylla din skogliga vardag.Vad sägs om att skapa profitskog, jaktskog, 1700-talsskog eller körsbärsskog. Sköt skogen på detsätt du drömmer om! Kompromissa inte!

Boken köper du i SKOGENs nya webbshop påwww.skogen.se från och med 29 mars. Där kan duprovläsa lite ur boken innan du slår till. Det går ävenbra att beställa på 08-41215 90.

Box 1159, 111 81 STOCKHOLM www.skogen.se • info@skogen.se

M E D L E M S N Y T T

N AT U R V E TA R E40 N R 3 2 0 11

V ä G V A L Ska man stanna kvar i universitetsvärlden eller söka sig ut i näringslivet? Det är frå-gan för många av dagens unga forskare. På Naturvetarnas se-minarium ”Karriär och forsk-ning” i Göteborg fick unga na-turvetare inspiration och tips av

kollegor som delade med sig av sina egna forskarkarriärer. lrica Marklund, Konsultansvarig på Proffice Life Science Väst, har låtit magkänslan vägleda henne i karriären, från cell- och mo-lekylärbiologi till rekrytering, eller ”Från cell till människa”, som hon kallade sitt föredrag. Hon rekommenderar rörlighet i karriären, inte minst för att det kan leda till att man upptäcker nya sidor hos sig själv.

GöR MEDVETNA VAL

Maria Anvret utvecklade temat i sitt föredrag, och gav tips på hur man kan ge magkänslan lite hjälp på traven, och göra medvetna val som leder till att man utvecklas. Hon gav rådet att samla en kärna av personer

kring sig som man litar på och som kan fungera som bollplank inför de ”ja” och ”nej” som av-gör karriärens riktning.

– Varje steg man tar ska ad-dera något till en själv. Om du tackar ja till något där de vill ha mycket av dig, men du själv inte får så mycket, då är du inte lika intressant längre efter det, när du har gett allt, sade Maria Anvret.

Hon är molekylärbiolog i bot-ten och har arbetat inom såväl akademin som läkemedelsindu-strin och jobbade för arbetsgi-varorganisationen Svenskt Nä-ringsliv, innan hon fick det jobb hon har idag, som professor i innovation och entreprenörskap vid Sahlgrenska akademin.

TYDLiGARE KARRiäRVäGAR

De allra flesta disputerade na-turvetare lämnar akademin, men för den som vill stanna – eller komma tillbaka – finns det gott hopp om att karriärvägar-na ska bli mer lättöverskådliga framöver. David Turner, prefekt för den Naturvetenskapliga fa-kulteten vid Göteborgs univer-sitet, redogjorde för den nya tjänstestrukturen, i kölvattnet av regeringens autonomiutredning.

Han hoppas att universiteten nu ska lyckas skingra det han kallar för ”det grå molnet”, där forskare har hankat sig fram på tidsbegränsade anställningar i väntan på en fast tjänst, men utan några tydliga riktlinjer för hur de ska uppnå den.

– Det värsta exemplet jag har

Erfarna kollegor inspirerade unga forskare

K A R R i ä R T i P S Mycket inspi-rerande, tycker Jonas Eriksson, som går tredje året på sin dokto-randutbildning i molekylärbiologi vid Uppsala universitet.

– Jag gillar särskilt tipset om att framhålla meriter som att ha coachat ett fotbollslag när man söker jobb. Den erfarenheten har jag själv.

LUST oCH PASSioN

Lika nöjd är Elina Hjertström, ny-bliven doktor inom medicinsk bio-kemi, specialiserad på alzheimer.

– Jag hade förmånen att få personlig cv-coachning från Na-turvetarna. Det var verkligen vär-

defullt, där jag bland annat lärde mig att inte skicka med publice-ringar när man söker jobb utan-för akademin.

De räknar inte med att karriä-ren kommer att gå som på räls.

– Det är lite upp och ner, man får inse att det kan ta tid innan man får drömjobbet, säger post-dok Jonas Eriksson. Å andra si-dan visade kvällens talare att vä-gen fram till målet ofta är krokig.

DRiVKRAfT oCH KREATiViTET

Lars-Erik Nyström, forsknings-chef vid GE Healthcare, tecknar en bild av vilka medarbetare de vill ha.

– Matte, fysik och kemi är grunden, vi vill ha experter som kan de biologiska processerna. Men lika viktigt är personliga egenskaper som drivkraft, kreati-vitet och idérikedom.

Tröskeln in till GE Healthcare är hög utan att vara avskräckande.

– Vi tittar bortom nuet och be-dömer potentialen att kunna leda och motivera sina medarbetare, liksom om de sökande är lagspe-lare eller individualister.

De som är disputerade på GE Healthcare jobbar inte bara med forskning. Marknad, försäljning och produktutveckling växlar doktorerna mellan.

HA GäRNA EN PLAN

Även Kenneh Alness, vd för de två företagen Bioagri och Inco-tec, karriärväg har varit krokig.

Krokiga vägar till drömjobbet

FÖ LJ D I N MAG KÄN S LA O C H D I N PAS S I O N. HA GÄR NA E N P LAN,

M E N VAR SÅ F LE X I B E L ATT D U KAN VÄX LA S PÅR.

D ET VAR NÅG R A AV D E T I PS S O M U N GA NATU RVETAR E F I C K AV

S I NA M E R E R FAR NA FO R S KAR KO LLEG O R PÅ NATU RVETAR NAS

KAR R IÄR S E M I NAR I E R U N D E R VÅRVI NTE R N.

Kenneth alness är vd för två företag som springer ur forskningsidéer.

Maria anvret fi ck många frågor.

41N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 11

sett var en person som hade 30 halvårsanställningar i rad. Det krävs inte så lång analys för att inse att det inte är någon bra per-sonalpolitik, sade David Turner,

som propagerade för en fyraårig tjänst, ”biträdande lektor” som den saknade länken mellan post-doktorstudier och lektorstjänst.

Han tog också upp rena lärar-

tjänster och befattningar som enbart tjänsteman eller ledare som möjliga framtida karriärer inom universitetsvärlden.

– Man är inte begränsad till bara forskning, sade han.

I kaffepausen och under minglet efter seminariet flocka-des deltagarna kring talarna.

– Särskilt Ulrica Marklunds föredrag var intressant, eftersom jag inte har tänkt stanna inom akademin för alltid, sade Maja Sohlin, postdoktor inom MR-fy-sik. Jag fick lite tips och idéer.

Sambon Patrik Fors, dispute-rad kärnkemist, har redan tagit steget till näringslivet och arbe-tar som konsult på Vattenfall. Han överraskades till viss del över hur liten skillnaden mellan de två världarna är.

– Jag hittar fler och fler likhe-ter, sade han. Mitt arbete består fortfarande av en frågeställning som jag ska lösa och skriva rap-port om. # HM

– Lusten är min starkaste driv-kraft. Ha gärna en plan, men var flexibel och våga frångå den.

Båda företagen springer ur

forskningsidéer. Bioagri har ut-vecklat ett miljövänligt betnings-medel med en bakterie i stället för kemikalier.

Redan under studierna till agronom utvecklade han nya metoder, bland annat en effektiv sprututrustning. Hans innovativa förmåga upptäcktes av Anders Wall som gav ett stipendium till honom.

– För att utvecklas är det viktigt med uppmuntran, att någon an-nan tror på mig. Det ger självför-troende och en kick i karriären.

DUBBLA KoMPETENSER

Maria Sörby, administrativ chef Science for Life Laboratory i Uppsala, tillförde ännu en dimen-

sion. Hon är biokemist och dis-puterade inom cancerforskning.

Hon tackar forskarutbildning-en för att hon har kommit dit där hon är i dag.

– Den ger möjligheter och till-träde till många spännande jobb.

Men kom ihåg att även specialis-ter behöver kunna administra-tion, ekonomi och ledarskap. Mitt tips är att skaffa dubbla kompe-tenser, liksom att ta reda på sina drivkrafter. Jag älskar att leverera.

PATENT PÅ jäSTSVAMP

Professorn och vice rektorn vid SLU, Johan Schnürer, framhåller passionen som drivkraft.

– Man pratar mycket om pro-blembaserad inlärning, men jag tror på passionsdriven inlärning.

I trettio år har han jobbat med en jästsvamp som kan tämjas för att producera allt från etanol till probiotika till mjölkkor, som är en patenterad världsprodukt. # LEL

Prefekt David turner vill se tydligare karriärvägar på universitetet.

Kenneth alness är vd för två företag som springer ur forskningsidéer.

Maria Sörby älskar att leverera.

Patrik Fors har lämnat akademin, Maja Sohlin är kvar.

nya kontakter. Pausmingel på Hotell Eggers i Göteborg.

M E d L E M S n Y t t

n At U r v E tA r E42 n r 3 2 0 11

P Å P L At S Det var ett jobb där personalvillkoren inte var de bästa, som fick Caroline Linde-berg att välja att läsa personalve-tenskap. Till skillnad från många av hennes kurskamrater, som arbetar inom HR och är före-tagsledningens högra hand, har Caroline Lindeberg alltid haft ett arbetstagarperspektiv.

Sedan februari är hon lokal-föreningsrekryterare för anställ-da inom IT- och telekombran-schen som är medlemmar i Na-turvetarna, Sveriges Ingenjörer, Jusek eller något annat Saco-för-bund. Och jobbet passar henne som hand i handske.

– Det var inte riktigt givet att jag skulle hamna här, men jag känner att jag sitter på rätt sida av bordet nu, säger hon.

Under utbildningen fick Ca-roline Lindeberg väldigt lite in-formation om den svenska mo-dellen där parterna på arbets-marknaden gemensamt reglerar löner och villkor.

– I andra länder går man in och reglerar precis allt. Det gör vi inte i Sverige. Här går fackför-bund in och sluter avtal lokalt, och det blir mycket flexiblare, säger Caroline Lindeberg.

För att den svenska modellen ska fungera behövs lokala fack-liga representanter som vet vad som händer på arbetsplatsen.

– Det är många delar av kol-lektivavtalen som ska regleras, och framför allt drivas, lokalt. De centrala avtalen kanske inte är optimalt anpassade för alla arbetsplatser och det behövs lo-kala aktörer som tar vara på frå-gor om alltifrån lön, övertidser-sättning, jourtider och semester till fusioner med andra företag.

Hon tipsar alla som vill starta en lokalförening att de ska ta kontakt med henne eller Natur-vetarna för att få hjälp med for-malian.

– Men det är också viktigt att men tar en tidig kontakt med HR på företaget. Ta ett förut-sättningslöst möte eller en fika och presentera er och visa att vi är här för att vara en input till er om vad som händer på fö-retaget. Poängen är att ni vill åt samma håll i slutändan!

KonSULtArBEtE UtMAninG

Många inom IT-branschen jobbar på konsultbasis. Caro-line Lindeberg har själv arbetat ett par år på bemanningsföre-tag, och vet att det är en situa-tion med särskilda utmaningar.

– Man sitter inte på sin ar-betsplats, utan ute hos en kund, och har i praktiken två chefer, arbetsgivaren och kunden. Dess-utom finns alla medlemmar hos en arbetsgivare på olika ställen.

Caroline var med och star-tade en lokalförening, som hon blev ordförande för, och tycker inte att man ska låta sig av-skräckas av att kollegorna inte sitter på samma arbetsplats. Man kan hålla kontakt via mejl och ha telefonkonferenser.

Caroline Lindeberg arbetar efter en lista med prioriterade företag inom sektorn.

– Men folk tar kontakt med mig också, säger hon. Det går bra att ringa om man så bara vill ställa frågan: ”Vad tusan är en lokalförening?”! # HM

Caroline brinner för den svenska modellen

aktuell: Ny på posten som lokalföreningsrekryterare för IT- och telecomområdet.

Född: 1983 i Stockholm.

Utbildning: Personalvetare.

Fritid: Klubben och festivalen ”Popaganda”, stå-upp-komiker.

Dröm: Att få alla arbetsgivare och arbetstagare att förstå den svenska modellen, särskilt unga. Det är en vinst för alla att arbets-tagarna mår bra.

aktuell: Ny på posten som lokalföreningsrekryterare för IT- och

CaRoLInE LInDEBERG

Vill du starta en akademikerförening på din arbetsplats? Ta kontakt med Naturvetarna, så får du hjälp med formalian. Om du arbetar i IT- och telekombranschen, kan du vända dig direkt till Caroline Lindeberg, som finns på Sveriges Ingenjörer.

Tänk också på att tidigt ta kontakt med och informera HR eller ledningen på din arbetsplats. Det ger en mycket bättre start, än om ni presenterar er först när ett problem har uppstått.

VILL DU StaRta En LoKaLFÖREnInG?

Caroline Lindeberg hjälper akademiker i it- och telekombranschen att starta lokala fackliga

föreningar på sina arbetsplatser.– jag brinner för att få människor att förstå att vi är en samtalspartner som vill uppnå precis samma mål som ledningen – att företaget ska gå framåt, säger hon.

Många hoppas att den nya innovations-strategin ska hjälpa svenska uppfinningar inom life science att nå marknaden. En fe-bruarikväll samlades företag, branschorga-nisationer och myn-digheter på Hotell Anglais i Stockholm för att diskutera vad

branschen behöver.

i n n o v At i o n Årets för-sta ”Bubbel och Debatt” ar-rangerades av fyra aktörer verksamma inom life science-branschen – Naturvetarna, Sweden Bio, Apotekarsociete-ten och tidningen Kemivärl-den Biotech. Efter champagne och snittar på egen bekost-nad, vidtog upprättandet av en veritabel önskelista över vad som ska ingå i innova-tionsstrategin, som kommer 2012. Sune Rosell, styrelsele-damot i Umeå-företaget Crea-tive Antibiotics slog fast att svensk life science är i kris.

– Ingen växer, ingen tjä-nar pengar. Vi är ett antal småbolag, sade han, och fick medhåll av Anna Sandström, handläggare på Vinnova, Ver-ket för innovationssystem.

– Det finns en förbättrings-potential, sade hon. Företag påtalar tillgången till sjukvår-den för kliniska prövningar, kapital i tidiga skeden och kompetens som är svår att köpa in när man inte har stora riskkapitalister på kroken.

Ganska snart kom debat-ten att handla om ett ämne som delar branschen i två lä-ger: lärarundantagets vara el-ler icke vara. Sune Rosell, själv professor och tidigare bland annat forskningschef och ve-tenskaplig chef inom Astra-koncernen, tycker inte längre att forskare ska ha rätt till sina egna innovationer på det sätt som lärarundantaget ger dem.

– De flesta små bolag går kaputt på grund av konflikter mellan affärsutvecklare och forskare. Vi måste se till att en handfull amatörer inte får be-stämma, sade han.

jäMför MEd USA

Det amerikanska systemet, där universitetet har rätt till uppfinningar istället för en-skilda forskare, framhålls ofta som en förebild, men Mar-tin Wikström, programchef för forskning och utbildning på Naturvetarna, gav en mer komplex bild.

– Jag tror inte att skillna-den i innovation mellan Sve-rige och USA har något med

lärarundantaget att göra. Det handlar snarare om den mer prestigelösa relationen mel-lan näringsliv och akademi i USA, sade han.

Om Martin Wikström fick önska sig bara en sak i inno-vationsstrategin, så är det en satsning på kompetens.

– Utan det fungerar inget. Vi måste kunna attrahera duktiga forskare till Sverige.

Branschorganisationen Sweden Bios medlemsföretag har i undersökningar fram-hållit kunnig arbetskraft som en avgörande faktor

– Kompetens är absolut det viktigaste, men det är också viktigt med skattetrycket, att Sverige ska vara ”business friendly”. Allt som är negativt måste slipas bort, sade pro-jektledare Karin Aase.

Panelen var överens om att det gäller att få regeringen att förstå att life science är en framtidsbransch för Sverige.

– Regeringen måste se till olika branschers unikheter, flaskhalsar och drivkrafter, sade Anna Sandström. # HM

KontaKt

wwww.naturvetarna.se

E - P o S t : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P o S ta D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

B E S Ö K S a D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00

Fa X : 08–466 24 79

o R D F Ö R a n D E : Madelen Nilsson, 073–366 24 79

F Ö R B U n D S D I R E K tÖ R : Thomas Malmer, 08–466 24 82

M E D LE M SJ o U R : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K a R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26

a K a D E M I K E R n a S E R K Ä n Da a R B E t S LÖ S H E t S K a S S a : www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

I n Ko M S t F Ö R S Ä K R I n G E n : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0200–87 50 40

a K a D E M I K E R F Ö R S Ä K R I n G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

a K a D E M I K E R R Å D G I V n I n G :www.akademikerradgivning.seinfo@akademikerradgivning.se 08–518 043 80

43n At U r v E tA r En r 3 2 0 11

Kompetens nyckeln till framtiden för life science

– Jag går på ”Bubbel och debatt” för att hänga med i vad som är på gång i branschen och snappa upp intressanta kunder och kandidater, sade Hanna Sandvall, rekryte-ringskonsult på Proffice Life Science, här tillsammans med kollegan Sanna Baradaran.

P O S T T I D N I N G BAvsändare: Naturvetarna , Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

B L I M E D LE M I NATU RVETAR NAÄR DU NATU RVETAR E och vill få del av Naturvetarnas service och ingå i ett kvalifi cerat nätverk så kan du enkelt bli medlem. Mejla till info@naturvetarna.se, så skickar vi en länk där du kan ansöka om medlemskap.

Ännu enklare är att gå in på, www.na tu rve t a rna .seklicka på ”Bli medlem”.

Oreda på jobbet?

www.naturvetarna.se

Känner du att frågor om lön, friskvård, kompetensutveckling, milersättning och an-

nat inte riktigt fungerar som det borde? För att hitta lösningar behövs en dialog med

arbetsgivaren. Men det är svårt att nå framgång på egen hand.

Elba Rubilar-Abreu, Vincent Paciello Lundvall och Milla Jonsson är några av våra ombudsmän som kan hjälpa dig att starta en lokalförening.

STARTA E N LOKALFÖR E N I NG!

Den svenska modellen med kollektivavtal och infl ytande bygger på att det fi nns en lokalfören-ing som tar till vara dina intressen. Tillsammans får ni tyngd att föra fram åsikter om verksamhe-ten och krav på förbättringar.

NATU RVETAR NA HJÄLPE R

Kontakta Naturvetarna så kommer någon av våra duktiga ombudsmän och hjälper er att komma igång. Det handlar om allt från formalia till hur frågorna ska drivas för att ni ska lyckas med det ni vill uppnå.

NATU RVETAR NA UTB I LDAR

Om det redan fi nns en lokalförening på jobbet så erbjuder vi utbildning. Vi kommer till er och lär MBL, förhandlingsordning och annat som har med det lokalfackliga arbetet att göra.

UTB I LDN I NG PÅ WE B B E N

Ta chansen och lär dig mer om hur det fackliga arbetet fungerar genom vår grundkurs på webben.