Hipp lärareSara Smedberg rider på naturbruksvåg

DOKTORAN DE R ANSTÄLLS SI D 6 | NATU RVETAR E R U NT PATI E NTE N SI D 22 | KAM P OM E U-M I LJAR DE R S I D 26

D U E LLE N : Är maten för billig?

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

T E M A :

Life science

SIDORNA 14-25

N U M M E R 6 2011

Alla naturvetare tjänar inte på sin utbildning

6P OW E R P OI NT T I P S

Bland debattörerna

Stig Jørgensen Johan Järte Jenni Nordborg Anna SandströmMedicon Valley Alliance Sweden BIO Vinnova Vinnova

SWEDISH ACADEMY OFPHARMACEUTICAL SCIENCES

APOTEKARSOCIETETEN

SWEDISH ACADEMY OFPHARMACEUTICAL SCIENCES

APOTEKARSOCIETETEN

Kom och ta del av debatten, lyssna och ge input!

Plats: Hilton Stockholm, Slussen

Tid: Torsdag den 20 oktober 2011, kl. 18.00 Anmäl dig före 5 oktober för att vara garanterad plats!

Baren är öppen från kl. 17.00. Vin och tilltugg serveras till självkostnadspris.

Läs mer om kvällens ämne i Vinnovas rapport från maj.http://www.vinnova.se/sv/Publikationer/Produkter/Life-Science-companies-in-Sweden/

Läs mer samt anmäl dig via

http://www.swedenbio.com/bubbeldeba

tt

Varför växer inte svenska Life Science-företag?– Vad kan vi lära av Danmark?

ModeratorAnna Karin KällénSamhällsförlaget

3N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

30

InnehållNR 6 2011 Våga gå över gränsen ”Så du har gått över till den mörka sidan”, är kommentarer som förekom-mer på universitet än i dag. De fälls över forskare som har gått från akademin till näringslivet. Vissa av dem har hittat nya roller där forskarkompetensen kommer till nytta, allt från säljare och marknadsförare till projektledare och chefer.

Att kunna göra den karriären är alldeles utmärkt och visar att en forskarutbildning har ett värde utanför universitetens väggar. Under resans gång upptäcker dessutom många att forskning inte är deras grej. De har personliga egenskaper som gör att de passar bättre i andra yrkesroller.

Att peka finger åt de som vidgar sina vyer är en märklig inställning, som man förvisso kan blunda för och följa sin egen drivkraft. Men inställningen visar på ett problem där det finns en kultur att det skulle vara finare att forska inom akade-min än att skapa värden till sin arbetsgi-vare i näringslivet.

Tänk om istället fler tar chansen och testar sina idéer kommersiellt. Bristen på finansiering kan stoppa den mest hän-givna entreprenören, särkilt i dessa tider med skuldkriser och börser som störtdy-ker. Chansen att en affärsängel tar din idé till en kommersiell produkt minskar även om venturebolaget Healthcap nyli-gen har fått nya friska pengar att inves-tera i forskning som har kommit en bit på väg.

Men det finns hjälp att få från annat håll. Inom EU:s sjunde ramprogram finns det många miljarder kronor att söka för främst de mindre forskningsföretagen. Läs mer om det längre fram i tidningen.

Och kom ihåg att båda är lika betydel-sefulla. Lika väl som vi behöver nyfikna forskare på universiteten som gör banbry-tande grundforskning behövs de som gör forskningen nyttig i människors vardag. Att kunna vandra däremellan är idealet och borde uppmuntras.

Viktigt dock att villkoren är goda även inom akademin så att man inte lämnar av det skälet.

OpInIOn SId 4

Ledare: Dags att modernisera LASLäsarbrev och kommentarer från webben

nyheter SId 6

Allt fler doktorander får anställningAlla naturvetare tjänar inte på sin anställningNy akademi för unga forskare duellen: Är maten för billig? Månadens fråga: Har du tid att vara kreativ på jobbet?

teMalife science SId 14

Mathias Uhlén tar life science till en högre nivå Stöd til innovationer från oväntat hållNaturvetare runt patienten

VetenSkap SId 26

Forskare hissar seglen för miljarder

karrIär SId 30

Inspiratören: Hippolog som rider på naturbruksvågManualen: Så får du dina powerpoints att glänsaLedarskap: Måla jobbet i regnbågens alla färgerfråga experten | På nytt jobb

LedIga jObb SId 39

Spanar In SId 42

gästkrönikör: Maria Anvret, professor Sahlgrenska akademin

MedLeMSnytt SId 45

Profil i Naturvetarnas styrelse | Experiment lockade barn i AlmedalenStudent som ambassadör för Naturvetarna

chefredaktör

34

22

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.besöksadress: Planiavägen 13 postadress: Box 760, 131 24 Nacka telefon: 08-466 24 80 fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSn: 2000–2424 tS-upplaga: 32 500 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 6 oktober med annonsstopp den 20 september. korrektur: Jeanette Duvert. tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. fotograf omslagsbild: Jeanette Hägglund. Skribenter i detta nummer: Pär Karlsson, Moa Neuman, Marita Teräs.

Redaktion: Annonsering:

Lars-Erik Liljebäck, lel chefredaktör08-562 920 19

Hanna Meerveld, HMreporter/redaktör08-466 24 85

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Jeanette Duvertannonsansvarig08-466 24 86

N AT U R V E TA R E4 N R 6 2 0 11

I grunden är LAS, Lagen om anställnings-skydd, bra då den skapar en trygghet för den anställde. Men frågan är om det inte är be-dräglig trygghet som passar illa på dagens arbetsmarknad? Kom ihåg att lagen är från 70-talet och framtagen för de strukturer som fanns i industrin då.

Väl känt är att LAS skapar inlåsningar på arbetsmarknaden med särskilda svårighe-ter för unga att ta sig in. Det är tryggt att vara kvar i sin anställning, man vet vad man har men inte vad man får. Men är det fel att vara kvar på den arbetsplats där man va-rit länge? För dig som individ behöver det ju inte vara några problem, men på det hela taget skulle både vi som arbetstagare och ar-betsgivarna vinna på en ökad rörlighet på arbetsmarknaden.

Genom en mer flexibel arbetsmarknads anpassar vi oss till en omvärld, som kanske inte håller på att springa ifrån oss, men som är i snabb förändring. Vår arbetsmarknad blir allt mer internationell och därmed be-höver arbetsgivarna snabbare kunna föränd-ras för att möta omvärldens krav. Detsamma gäller oss som arbetstagare.

Kan LAS vara ett hinder i löneutveck-lingen? När du byter jobb höjer du oftast din lön och på en arbetsmarknad där färre byter jobb torde det leda till en generellt sämre lö-neutveckling. För Naturvetarna är det en hu-vuduppgift att medlemmarna ska ha en bra lön och löneutveckling. Våra medlemsgrup-per är viktiga i samhällsutvecklingen och har lösningar på många av de problem som värl-den står inför.

Du har säkert hört uttrycket att någon har blivit ”ut-lasad”, vilket innebär att personen har varit tillfälligt anställd på en arbetsplats så länge att anställningen måste gå över i en

tillsvidareanställning eller upphöra. Då är det tyvärr så att många arbetsgivare väljer att låta anställningen upphöra och ta in en ny person på en ny tillfällig anställning. På det sättet slipper arbetsgivaren att tillsvidarean-ställa. Men där biter sig arbetsgivaren själv i svansen. Det kostar på att hela tiden lära upp nya personer.

Att vi överhuvudtaget har ett system där anställningstid går före kompetens vid en uppsägningssituation är lite märkligt. Sam-tidigt vill vi inte bidra till en utveckling där godtycke avgör vilka som blir kvar och vilka som får gå. Det behövs tydliga spelregler

som fack och arbetsgivare kommer överens om. Naturvetarna menar att hela arbets-marknaden skulle bli mer flexibel och mo-dern om vi istället för att prata enbart om ett lagligt anställningsskydd skulle prata om hur vi blir mer anställningsbara. Genom att ut-veckla sin kompetens blir man mer attraktiv på arbetsmarknaden, och därmed ökar man sin anställningsbarhet. Det skulle ge indivi-den verklig trygghet.

Vi har alla ett ansvar för vår egen utveck-ling, men Naturvetarna vill lyfta fram ar-betsgivarnas roll, eftersom båda parter är vinnare på en mer flexibel arbetsmarknad. Naturvetarna vill därför att delar i kollektiv-avtalen skulle utformas som en försäkring där arbetsgivarna delar på kostnader i sam-band med uppsägningar, såsom lön, kompe-tensutveckling och omställning.

Från politiskt håll hörs tydligt viljan att ändra i LAS genom lagstiftning, men den vägen ska vi inte slå in på! Låt istället ar-betsmarknadens parter lösa detta i förhand-lingar.

4

Dags att modernisera LAS

ch r I Ste r yrjaS , vice förbundsordförande Naturvetarna christer.yrjas@naturvetarna.se

Att Förvaltningsdomstolen i Falun ger Rättviks kommun rätt att ställa krav på djurskydd vid upphandling av mat.

Att få vill läsa till lärare – detta viktiga yrke som förtjänar respekt. Engagerade och duktiga lärare behövs för att inspirera unga att bli naturvetare.

L E D A R E N

C H R I ST E R Y R JAS , V I C E F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

LAS SKApAR

iNLÅSNiNGAR pÅ

ARBETSMARKNADEN

Dags att modernisera LAS

5N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

S k Icka d I n I n Sän dar e t I LL redaktion@naturvetarna.se el ler kommentera på webben naturvetarna.se

o p i N i o N

L Ä S A R B R E V

Satsa på landsbygden!”Lägg ner glesbygden”, skrev en landskapsingenjör i förra numret av Naturvetare. Jag protesterar.

Argumenten ser ut att vara lägre koldioxidutsläpp, bättre utnyttjande av skattemedel, ett mer hållbart samhälle och att gynna naturen, kul-turspår och turism.

På vilket vis samhället blir mer hållbart är i texten oklart för mig - hänger det kanske ihop med ovanstående?

Att naturen gyn-nas utan mänsklig påverkan håller jag helt med om. Men vad ska vi med kul-turspåren till om vi stänger glesbygden? Och stängt blir det på alla sätt om vi lägger ner vägar och samhällen. För ingen ska inbilla sig att det kommer turister till en igenväxt landsdel utan service och vä-gar! Service och infrastruktur är vad som redan idag fattas för att få riktig fart på turismen.

Och sist men inte minst, alla de naturresurser som möjliggör ett ur-bant liv. Hur har herr landskapsingenjören räknat ut att de ska pro-duceras och transporteras till städerna från en avfolkad glesbygd utan vägar?

Är lösningen att importera, vilket skulle orsaka längre transporter och mer koldioxid utsläpp? Handla av internationella multiföretag och låta vinst och beskattning hamna utanför Sverige? Stödja naturexploa-tering i länder där invånarna behöver sitt land, vilket skulle försvåra uppbyggnaden av ett hållbart samhälle?

Hälsningar från en nyfiken som hoppas få svar på tal!

karIn OLSSOn I LandSbygdSVerkLIgheten

Service och infrastruktur är vad som redan idag fattas för att få riktig fart på turismen

AllA nATU RVeTAR e TJÄnAR i nTe

PÅ si n UTB i lDn i nG

Höj studiebidraget!Inför studielön eller höj bidragsdelen i studiemedlen kraf-tigt för de som studerar på yrkesutbildningar vid Universi-tet och Högskolor! Utbildning måste löna sig!

SOfIe nyLander

Biologer borde ha mer maktIntressant studie väl värd att fundera över. De grupper som ligger på höga plus visar sig också vara de som har en hel del att säga till om. De sitter i beslutande posi-tion eller kan rent konkret påverka eller utforma livet för många andra. Men fundera över om det för allt liv som helhet är klokt att ekonomer, civilingenjörer och datave-tare har haft så mycket att säga till om och biologer så lite. Fundera på det när vi nu med full kraft verkar braka in i globala problem som drar undan mattan för vårt eget liv (klimat, sjukdomar, utslagning, krig).

anderS perSSOn

Viktigare med intressant jobbHär talar vi om att tjäna på sin utbildning i kronor och ören. Men är det inte lika viktigt att man som naturvetare blir belönad med goda arbetsvillkor och intressanta ar-betsuppgifter? Det var i alla fall sådant som jag såg fram-för mig under min utbildning. Nu trivs jag inte alls med mitt arbete och skulle gladeligen gå ned i lön för en tjänst som var intressantare. Tänk om Naturvetarna förutom högre lön också kunde ge oss stimulerande jobb?

fySIker

K o M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

N y h E T E R

N AT U R V E TA R E6 N R 6 2 0 11

L j U s N i N g – Doktoranderna har länge kämpat för detta och för de fackliga organisationerna är det en stor framgång, säger Sanna Johansson, doktorand-ombudsman på Naturvetarna.

Linköpings universitet skro-tade utbildningsbidragen redan 2007. Nu följer flera universitet efter. Under våren har Chal-mers och universiteten i Lund och Umeå fattat samma beslut.

Stockholms och Uppsala universitet, SLU samt Karo-linska Institutet väljer en an-nan väg och behåller bidragen i dagsläget. De anser att det är för dyrt och svårt att förutse följderna. Fortfarande har bara 56 procent av alla doktorander en anställning.

VARUMäRKEsFRÅgA

Chalmers menar att det är en konkurrensfördel att anställa doktoranderna.

– Med reglerad lön och se-mester och ett fullvärdigt med-lemskap i en forskarmiljö kan vi locka de bästa. Jag ser det som en varumärkesfråga, säger Alf-Erik Almstedt, vicerektor för forskar-utbildningen på Chalmers.

Lars Niklasson, prorektor vid högskolan i Skövde är inne på

samma spår. Han berättar stolt att de aldrig har haft bidrag som finansiering för sina dok-torander.

– Det har varit vår princip hela tiden att universitetet som arbetsgivare står för anställ-ningen. Forskningsprojekten ska inte leta efter billig arbets-kraft säger Lars Niklasson.

Vid sammanslagningen till Linnéuniversitetet försvann bi-draget som finansiering.

– Det är en strategisk fråga, säger Fredrik Lund, utbildnings-ledare vid Linnéuniversitetet.

spLiTTRAT i LUNd

Även om ledningen med rektor i spetsen beslutat att anställa alla doktorander vid Lunds uni-versitet är det inte alla som gil-lar den nya ordningen. Christer Löfstedt, prefekt för biologiska institutionen vid Lunds univer-sitet kommenterar på sin blogg.

– I värsta fall får det bli ett totalt antagningsstopp för dok-torander vid Biologiska institu-tionen innan vi kan överblicka konsekvenserna.

BiLLigARE MEd BidRAg?

Sanna Jo-hansson på Naturvetar-na är glad att fler anställer sina dokto-rander. Att det skulle

vara billigare att försörja genom bidrag är hon skeptisk till.

– En av de första institutio-nerna att ta steget var Marin Ekologi vid Göteborgs univer-sitet. Deras utredning visade att skillnaden i kostnad mel-lan bidrag och anställning var försumbar. Däremot var för-delarna för doktoranden be-tydande.

Hon förklarar att universi-tetet måste fortsätta betala ut-bildningsbidrag för en dokto-rand vid föräldraledighet eller sjukdom. Med en anställning betalar försäkringskassan de kostnaderna.

Prorektor Kerstin Sahlin vid Uppsala universitet menar att det är dyrare att anställa än att ge utbildningsbidrag. Hon ser

en risk i att man inte har råd att anställa doktorander alls.

– Det är ett konstigt argu-ment att doktorandernas löner ska stå tillbaka för att få fler platser. Så fungerar det inte på övriga arbetsmarknaden. Där ställer man inte lönerna mot antalet jobb, säger Marta Axner doktorandordförande i Uppsala studentkår.

oMöjLig REFoRM

Forskarutbildningen vid Stock-holms universitet är av den omfattningen att en omedel-bar omvandling av alla utbild-ningsbidrag till doktorand-tjänster är omöjlig, skriver Kåre Bremer rektor, Stock-holms universitet i sin blogg.

Karolinska institutet ser hel-

N y h E T E R

sanna johansson.

allt fler doktorander får anställningNu svänger flera tunga lärosäten och avskaffar de omdiskuterade ut-bildningsbidragen.

en anställning ger full tillgång till sjukförsäkring, föräldraförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. En anställd doktorand på Uppsala uni-versitet kan få 7 000 kronor mer i månaden än den som har bidrag.

Utbildningsbidraget ger endast 15 500 kronor per månad och är pensionsgrundande men ger inte rätt till tjänstepension eller trygghetssystem. I stället får doktoranden behålla bidraget vid sjukdom och föräldraledighet och det kan förlängas med motsva-rande tid. Utbildningsbidraget ska alltid omvandlas till en anställ-ning senast när två år återstår till disputation.

Stipendium ger sämst social trygghet för doktoranden även om det i vissa fall kan ge en högre disponibel inkomst.

Källa: rapport 2011:8 r universitet & högskolor Högskoleverkets årsrapport 2011

aN ställN i Ng KaN g e 7000 K roNor M e r

ler inga problem med utbildnings-bidragen.

– Det finns inga planer på att avskaffa dem i dagsläget säger Jo-hanna Bäckström som arbetar på centrala förvaltningen för forskar-utbildningen på KI.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU har också kvar bidragen.

– Vi har diskuterat att ta bort ut-bildningsbidragen helt, nu är det bara ett drygt trettiotal av fler än 700 doktorander som har bidrag enligt Lotta Hansson avdelnings-direktör vid enheten för strategisk utveckling på SLU. PK

7N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11 7N AT U R V E TA R E

Nej till utbildNiNgsbidrag:

» Linköping universitet

» Lunds universitet

» Chalmers tekniska högskola

» Linnéuniversitetet

» Skövde högskola

ja till utbildNiNgsbidrag:

» SLU

» Uppsala universitet

» Stockholms universitet

» KI

» Göteborgs universitet, som utreder att avskaffa utbildnings-bidragen

emma i kläm mellan två systemEmma Ahlén Bergman är doktorand i immuno-logi vid Karolinska in-stitutet. Men nu är det andra utmaningar som gäller. hon är gravid och går på utbildnings-bidrag. En ekvation som är svår att lösa.

Vä N TA R B E s K E d Utbild-ningsbidraget ger inte bara lägre ersättning än om man är anställd. Det finns också andra nackdelar.

– Trots att jag betalar skatt på bidraget får jag inte samma pension och arbetsskadeför-säkringar som de anställda. Vi hamnar mellan stolarna.

Under föräldraledigheten är universitetet skyldigt att betala ut utbildningsbidrag. Om per-sonen är anställd betalar istäl-let Försäkringskassan ut för-äldrapenning.

äNdRAR sig

Det har Karolinska Institutet, KI, insett och man har därför erbjudit Emma en anställning retroaktivt. Då kan hon få ihop en sjukpenninggrundan-de inkomst, SGI, och få föräld-rapenning från Försäkrings-kassan under ledigheten.

– Det känns väldigt märk-ligt. Från början ville de inte anställa mig och erbjöd mig

utbildningsbi-drag, men när jag blir gravid så ändrar de sig. När jag vill ut-nyttja möjlighe-ten att vara för-äldraledig med utbildningsbidrag säger de nej. Men sista ordet är inte sagt, jag väntar fortfarande på ett svar från KI.

Flera univer-sitet väljer nu att avskaffa utbild-ningsbidragen med argumentet att locka de bästa doktoranderna.

– Det är helt fantastiskt. Jag sit-ter med i doktorandsektionens styrelse och vi jobbar för det här hos oss. Men hittills utan framgång. Vi kan bara hop-pas att ännu fler lärosäten föl-jer efter.

FoRsKAR oM iMMUNFöR-

sVARET

Emma har länge varit intresse-rad och fascinerad av männis-kokroppen och särskilt gene-tik. En bra lärare på gymnasiet ökade nyfikenheten, men då var hon redan biten och visste vad hon ville.

– Nu undersöker jag vad det är som gör att immunför-

svaret fungerar och hur det är reglerat. Jag studerar akti-veringen av en viktig gen i T-lymphocyter.

Hon förklarar att syftet är att hitta ett sätt att få igång kroppens eget immunförsvar med någon typ av behandling.

Vad gör du efter disputa-tionen?

– Det beror på hur det går med forskningen. Som det känns nu är jag sugen på att fortsätta forska och göra post-dok. Men det är många år kvar och jag är i början av mina forskarstudier. Jag hinner sä-kert ändra mig flera gånger. PK

emma ahlén bergman hoppas att fler lärosä-ten följer efter och anställer sina doktorander.

Läs om Emma som jobbar för

en förändring på Ki

N y h E T E R

N AT U R V E TA R E8 N R 6 2 0 11

L i V s Lö N E R Det unika med den här studien är att man jäm-för löner under hela karriären med hänsyn till studiemedel, skatter, antalet yrkesverksamma år, arbetslöshet och pension.

– Livslönen ger en bättre bild av det ekonomiska utfal-let av en utbildning än att jäm-föra månadslön, säger Thomas Ljunglöf, utredare vid Saco, som har gjort studien.

Den genomsnittliga avkast-ningen för akademiker ligger på sju procent. För ungefär en tredjedel av de undersökta ut-bildningarna lönar det sig inte att utbilda sig. Sett ur ett livslö-neperspektiv hade det alltså va-rit mer lönsamt att börja jobba direkt efter gymnasiet.

spLiTTRAd BiLd

För naturvetare är bilden splitt-rad. Biologer har till och med en negativ avkastning på fem procent.

– Det är skrämmande sett till vilken betydelse biologer har i samhället. Men man ska komma ihåg att gruppen biolo-ger är heterogen, vilket gör att analysen blir missvisande. Vissa inriktningar är eftertraktade, medan det kan finnas ett visst

överskott av andra, säger Frida Lawenius, samhällspolitisk chef på Naturvetarna.

Hon vill inte avskräcka nå-gon från att utbilda sig till bio-log. Vissa inriktningar har en positiv avkastning, för dem lö-nar det sig med en högskoleut-bildning. Men hon blundar inte för att vissa biologer förlorar på att utbilda sig.

– Vår roll är att ändra på det och bryta mönstret. Viktigt i det sammanhanget är att fler utnyttjar vår karriär- och löne-rådgivning. Vi jobbar också för att marknadsföra naturvetare och visa på betydelsen av deras

kompe-tens, både i förhand-lingar och gentemot beslutsfat-tare och allmänhet, säger Frida Lawenius.

sKA LöNA sig

Hon menar att en akademisk utbildning ska löna sig och jäm-för med civilingenjörerna som har en positiv avkastning på tolv procent. Även ekonomer och ju-

rister hamnar i toppskiktet med en avkastning på mellan tretton och fjorton procent.

– Naturvetare borde också ligga där. Datavetare och system-vetare kommer närmast med en avkastning på tio procent, med-an matematiker och statistiker hamnar på sex procent.

Biomedicinska analytiker kan däremot inte räkna hem sin utbildning och går back fyra procent.

– Det beror på att de flesta jobbar inom landstinget, där vi vet att lönerna är lägre inom näringslivet. Att allt fler biome-dicinska analytiker tar steget

över dit kan påverka lönerna positivt, säger Frida Lawenius.

Ett liknande mönster finns hos kemister, där många job-bar inom universiteten, vilket drar ner lönerna. Sammantaget för kemister går de plus en pro-cent, räknat på hela livslönen.

BiNgo FöR dispUTERAdE

Däremot har disputerade natur-vetare en positiv avkastning på sjutton procent, i jämförelse med dem som har en masterexamen.

– Det är glädjande och visar att en doktorsutbildning lönar sig, säger Frida Lawenius.

Saco har i sin undersökning

Med fler som utnyttjar Naturvetarnas karriär- och lönerådgivning kan livslönerna bli högre.

alla naturvetare tjänar inte på sin utbildningdet lönar sig inte att utbilda sig till biolog, medan kemister går lite plus. Några av vinnarna i saco:s livslönerapport är datavetare som har en avkastning på tio procent sett över hela livet i jämförelse med dem som börjar jobba direkt efter gymnasiet.

Frida lawenius.

Varför jobbar så få naturvetare internationellt?

sten engdahl är kansliråd på ud och uppmuntrar svenskar att söka de tu-sentals lediga tjänster som finns inom de multilaterala organisationerna över hela världen. svenska naturvetare är heta.

– De lediga jobben annonseras i de stora internationella tidningarna och på FN-or-

ganens egna hemsidor. Tyvärr tror jag att få svenskar hittar dit. Och den här typen av tjänster är ingen snackis på kafferasterna eftersom så få känner till dem.

så det här är en guldgruva för naturvetare?– Ja det kan man säga. Varje dag finns ett tjugotal lediga tjäns-ter inom främst miljöområdet, där Sverige ligger långt framme och har gott rykte. Men även yrken som agronom, geolog, na-turgeograf, jägmästare och biologer är eftertraktade

vad är uppdraget?– Ofta handlar det om ”environmental management”, klimat-frågor, uthålligt lantbruk och skogsbruk, liksom geovetenskap. Anslaget är som regel brett. Just nu gäller ett uppdrag i Bot-swana att identifiera vad som saknas i klimatarbetet för att göra det effektivare.

var finns jobben?– Många blir stationerade på organisationernas huvudkontor, som i Nairobi, Washington, New York, Paris, Montreal och Rom. Det finns också jobb på fältkontor i Gaborone, Maputo, Mauri-tius och Bonn för att nämna några platser.

vilka krav ställs på de sökande?– Engelska är arbetsspråket, så det måsta man förstås kunna. De formella meriterna varierar mellan tjänsterna. För vissa krävs flera års chefserfarenhet, medan det för andra räcker att vara nyexad med en master i bagaget. En doktorsexamen är många gånger ett plus.

andra skäl till att söka?– Det ger en bra och unik erfarenhet att jobba i en internatio-nell miljö, och det är spännande och stimulerande. Villkoren är dessutom goda med bra löner, som ofta är skattefria.

Hur hittar jag jobben?– Gå in på UD:s hemsida, där du hittar länkar till de olika FN-orga-nen, Världsbanken och regionala utvecklingsbanker som hanterar den här typen av tjänster. Kom ihåg att halva Sveriges bistånd går till multilaterala organisationer, som UNDP, WFP, UNFCCC, UNI-CEF, Världsbanken med flera. # lel

9N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

Hallå där!

sten engdahl

gjort några intressanta räkne-exempel som illustrerar hur illa läget är för främst biologer och biomedicinska analytiker.

– För att få nollavkastning skulle båda de utbildningarna behöva kortas till en termin. Då blir studieskulden mindre och antalet yrkesverksamma år fler, vilket ger en högre livsinkomst, säger Thomas Ljunglöf.

LöNEhöjNiNg BEhöVs

Ett alternativ är att höja stu-diemedlet. För biologer skulle det behöva uppgå till 89000 kronor per termin för att nå nollavkastning.

– Ännu ett sätt att räkna på är pensionsåldern. För biolo-ger skulle den behöva höjas till 68 år för att få samma livs-inkomst som den som börjar jobba direkt efter gymnasiets naturvetenskapliga program, säger Thomas Ljunglöf.

En lönehöjning på 10,4 procent skulle ge samma re-

sultat, enligt Saco:s beräk-ningar.

Agronomer och horto-nomer som delvis har en arbetsmarknad som sam-manfaller med biologerna har en positiv avkastning på fyra procent. Jägmästarna lär också gå med vinst, men de finns inte med i undersök-ningen för att gruppen inte är tillräckligt stor. Detsam-ma gäller fysiker och många andra naturvetaryrken.

BREAK EVEN EFTER 20 ÅR

Saco har använt SCB:s statis-tik från 2009 när livslönerna har räknats fram. Totalt har löneuppgifter för 750 000 in-divider använts vid beräk-ningarna.

– Räknat för alla akademi-ker når man break even 20 år efter utbildningen start. Då har akademikerna kommit ikapp dem som började jobba direkt efter gymnasiet, säger Thomas Ljunglöf. lel

avKastN i Ng* För Någ ra

yr K e sg r u P P e r

Biolog -5 %

Datavetare +10 %

Kemist +1 %

Geovetare 0

Matematiker/statistiker +6 %

Agronomer/hortonomer +4 %

Biomedicinska analytiker -4 %

Civilingenjör +12 %

Läkare +14 %

Ekonom +14 %

*jämförelse med dem som börjat jobba direkt efter gymnasiets naturvetenskapliga program.

N AT U R V E TA R E10 N R 6 2 0 11N AT U R V E TA R E10 N R 6 2 0 11

F E s T L i g T Under pompa och ståt grundades Sveriges unga akademi. Förra gången det be-gav sig var 1739 då Carl von Linné startade Kungl. Veten-skapsakademien. Då var han 32 år. I Linnés anda såddes frön i en rik mångfald.

För de flesta i den unga aka-demin har det gått ungefär tio år sedan de disputerade. De har en vetenskaplig plattform och har uppnått excellens i sin

forskning. In-spirationen kommer från bland annat Tyskland och Holland som har motsva-rande akade-mier.

– Vi ska vara en röst i sam-hället med vilja att påverka forskningspolitiken och inspi-rera unga att satsa på forskning, säger Per Eklund, en av de tju-gotvå ledamöterna i akademin.

KUL och cooLT

Han är tunnfilmsfysiker och utvecklar material för bland an-nat bränsleceller och återvin-

ning av spill-värme. För sin egen del har han långsiktig finansiering som sträcker sig tio år fram-åt i tiden.

– Unga duktiga forskare måste ha trygghet och tydliga karriärvägar, som tenure track. Då kan fler våga satsa på forsk-ning, säger Per Eklund.

Örjan Carlborg, professor i beräkningsbaserad genetik vid SLU är inne på samma spår.

– Vi är ett gäng doers med korta beslutsvägar och fria i tanken. En självklar roll är att göra inspel i forskningspropo-sitionen och påverka den så att unga forskare gynnas.

Han vill ge bilden av att forskning är kul och coolt.

– Som forskare är man en tung röst i samhällsdebatten. Vi kan fortsätta med att vara nyfik-na och hitta nya lösningar. Det är några skäl till att forska, säger Örjan Carlborg, övertygande.

Hans forskargrupp vill för-stå vilka av de hundratusentals skillnader, som finns i generna hos till exempel svartvita kor, bidrar till hur mycket mjölk de producerar, hur lätt de har för

att kalva och andra egenskaper som styrs av arvet.

ANsöKA oM pENgAR

– Utmaningen är att kunna ut-nyttja de enorma mängder data man samlar in genom genetiska program, statistiska metoder och dataprogram. Vi ligger i frontlinjen.

Maria Lindskog är ännu en le-damot i den unga aka-demin. Hon är cellbiolog inom neuro-

fysiologi.– Jag har höga förväntningar

och hoppas att vi kan göra nå-got annorlunda som påverkar villkoren för unga forskare. Jag ser fram emot kreativa möten över ämnesgränserna.

Hon har finansieringen säk-rad ett och ett halvt år till.

– Nu gäller det att publicera

bättre Miljö På beMaNNiNgsFöretageN

Alltfler är anställda i bemannings-företag och för att de ska må bra krävs nya modeller för arbetsmiljöarbete. Inhyrd personal drabbas oftare av vissa arbets-skador än personal som är anställd på arbetsplatsen. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet ska nu gå igenom arbets-skadestatistik, intervjua personer som har drabbats och besöka arbetsplatser. De hoppas kunna vaska fram vilka företag i bemanningsbranschen som har ett bra ar-betsmiljöarbete och kartlägga hur de gör för att ta fram modeller som kan fungera för andra. HM

ung akademi ska göra forskning kul och cooltEn ny vetenskaplig aka-demi såg dagens ljus 27 maj. Unga och hungriga forskare ska tänja grän-serna, utmana och skapa kreativa möten för veten-skaplig förnyelse.– Unga forskare har änt-ligen fått ett eget forum, säger helene Andersson svahn, Unga akademins första ordförande.

Per eklund.

örjan Carlborg.

Maria lindskog.

sKogsriKet sKaPar Nya värdeN

Landsbygdsministerns hjärta bultar inte bara för livsmedel. Tidigare har han lanserat Matlandet och nu kommer Skogsriket. Eskil Erlandsson har satt upp ett konkret mål. Fram till år 2020 ska ex-portvärdet från skogen öka med 20 procent.

Det ska både bli mer skogsråvara och mer so-ciala värden utan att den biologiska mångfalden minskar. Sverige ska bli en stark skogsröst i värl-den och förädlingsgraden ska öka. Lika viktigt är att få till bättre föryngringar och skötsel av ung-skog. Eskil Erlandsson ser också möjligheter att öka uttaget av biomassa.

Upplevelser och rekreation, liksom turism och att värna kulturmiljöer har en framträdande roll i det nya Skogsriket.

Bruka utan att förbruka är landsbygdminis-terns svar på mothugg från miljörörelsen.

– Utmaningen är att jämka samman dessa in-tressen. En förutsättning är att alla skogens ak-törer är med på tåget, säger han.

Om det blir några särskilda ekonomiska sats-ningar på Skogsriket återstår att se. Det avslöjas i den budget som regeringen presenterar den15 september. lel

exportvärdet ska öka med 20 procent.

11N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

N y h E T E R

11N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11 11N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

sig och ansöka om pengar. Att gå på djupet är spännande och något jag vill fortsätta med efter femton år med fokus på cellu-lära minnesmekanismer.Maria Lindskog undersöker kopplingarna mellan minnes-

lagring och belöningssystem, som motivation och depression. På cellnivå sker försöken på råt-tor där belöningen är mat.– Vi vet inte så mycket om psykisk sjukdom. Det finns lä-kemedel som kan hjälpa men vi förstår inte mekanismerna. Detsamma gäller fysisk aktivi-tet som förbättrar minnet och inlärningen, men vi vet inte hur

det fungerar på cellnivå, säger Maria Lindskog.

gLädjENs dAg

För Gunnar Öquist är detta en glädjens dag. Han är något av pappa till den unga akademin och var fram till förra året KVA:s ständige sekreterare.

– Syftet är att främja veten-skaplig förnyelse. De strategiska

satsningar som görs har främst gynnat de etablerade äldre fors-karna. Framtiden ligger hos de unga som söker nya frågor och vågar utmana.

Han vill satsa på de unga ta-langerna och ge dem bästa möj-liga villkor.

– Det är inte så att vi produ-cerar dålig forskning i dag, men jag saknar den banbrytande fria forskningen som öppnar nya perspektiv.

För att lyckas menar Gunnar Öquist att man måste gå över ämnesgrän-serna och se längre.

– En nobel-pristagare ut-

tryckte det så här: ”Inga frågor är för enkla och naiva att ställa.” Som forskare måste man ha dia-log med andra och på ett begrip-ligt sätt förklara vad man gör. lel

invigning av sveriges unga aka-demi, med Helene andersson svahn som ordförande.

gunnar öquist.

Naturvetare FöreslageN till saCo:s styrelse

Naturvetare På saab erbjuds låN

Tack vare ännu en nyemission av aktier ser det ut som Saab kan betala ut löner till sina anställda även i augusti. Arbetsgivare måste betala ut lön på avtalad tid, oftast den 25:e varje månad. Om inte lö-nen utbetalas kan facket påkalla förhandling och uppmana arbets-givaren att betala ut lön. Därefter kan facket göra en betalningsan-maning, som är första steget mot en konkursansökan. Det gör man enbart om man uppfattar att ett bolag är på obestånd. I fallet Saab biträder Sveriges Ingenjörer Natur-

vetarnas medlemmar.I nästa steg, om lönen ännu inte ut-betalats, kan ärendet fullföljas med en konkursansökan till tingsrätten. Om företaget försätts i konkurs så omfattas de anställda av en statlig lönegaranti.

För att klara en tillfällig brist på pengar erbjuds medlemmar i Na-turvetarna ett ”in blanco – lån”, som inte kräver säkerhet. Vårt avtal med Swedbank, Nordea och Salus An-svar ger en ränta på cirka två pro-centenheter lägre än andra mot-svarande lån. lel

Michael Tjernström, professor i meteorologi och medlem i Naturvetar-na, är föreslagen som ledamot i Sacos styrelse. – Det är värdefullt att vi får in en dispu-terad naturvetare med facklig erfaren-het i styrelsen, säger Ulrika Edwinson, Ordförande i Sacos valberedning.Michael Tjernström är i dag verksam som klimatforskare vid Stockholms uni-versitet. Sin fackliga erfarenhet har han

från sina år som ledamot i Naturvetareförbundet. Som ordförande för Saco föreslås Göran Arrius,, som i dag är ordförande i Jusek. lel

Michael tjernström.

N y h E T E R

N AT U R V E TA R E12 N R 6 2 0 11

Kreativitet ligger nära det barnsliga, så släpp fram barnet inom dig och ha kul på jobbet. Ett sådant klimat är en grogrund för nya idéer, som leder till innovationer.

i d É R i K I jakten på kostnader får ofta kreativiteten stryka på foten. Man hinner inte med att tänka nytt och skapa nya af-färsmöjligheter. Det upplevs som viktigare att leverera.

– Det är fel tänkt. Ett krea-tivt klimat på jobbet gynnar även produktiviteten. Folk blir mer motiverade och mår bätt-re, vilket leder till bättre presta-tioner, säger Jan Forslin, psy-kolog och professor i industri-ell arbetsvetenskap vid KTH.

Även om alla på arbetsplat-sen har ett ansvar för att det råder ett kreativt klimat så anger chefen tonen, menar Jan

Forslin. Det finns snubbeltrå-dar, som ska hanteras.

– Tid och resurser för ut-veckling måste finnas, annars blir man frånsprungen i den globala konkurrensen. Kom ihåg att förnyelse och att vara smartare än andra är Sveriges chans.

Men man får ingenting gra-tis. Det gäller att jobba syste-matiskt med att skapa kreativa möten.

– Konkret kan det handla om att bjuda in till ”brain stor-ming” i olika grupper för pro-blemlösning och att hitta nya idéer. Den klassiska förslags-lådan stimulerar också till ny-tänkande.

Men det handlar lika mycket om att gripa tillfället i vardagen under fikarasten och vid andra spontana möten.

– Jätteviktigt att ha kul på jobbet och kunna skämta och skoja, vilket är en grogrund för

att fånga upp idéer. Kreati-viteten ligger nära det barns-liga. Ha en til-låtande attityd och uppmuntra i stället för att förkasta.

Grunden för ett kreativt klimat är so-cial omsorg och goda relationer, att alla känner sig sedda och unika, enligt jan Forslin.

– Lika viktigt är att skapa en anda av dynamik och se nya möjligheter. Utmaningen är att förena det med den sociala omsorgen. Konflikter ger di-rekt motsatt effekt och lägger locket på för nya idéer.

Han framhåller tillit som en faktor för framgång, att man

litar på varandra både inom ar-betsplatsen och mellan företag och organisationer.

– I Sverige har vi goda förut-sättningar att vara innovativa. Vi är justa mot varandra och inte så byråkratiska. Glöm inte bort att en tillåtande kreativ at-mosfär ger friskare och gladare medarbetare. lel

H A R D U T I D AT T VA R A K R E AT I V PÅ J O B B E T ?

MÅNAD E N S F R ÅGA

Tidsbrist och allt för mycket fokus på att leverera gör att många inte hinner vara kreativa på jobbet.

Utan kreativa idéer blir det heller inga innovationer, med följd att konkurrenterna får ett försprång.

avsätt tid för kreativa möten

jan Forslin är professor i industriell arbetsveten-skap vid KtH.

bra fråga. Vi slösar alltför mycket tid på: 1) budgetar 2) kontrakt 3) meningslös pro-jektadministration. Vi är alltför beroende av externa inkomster också. Det är ett helvete.

Paul

vi har arbetsplatsträffar med bland an-nat brainstorming för att hitta kreativa sätt att utveckla arbetet. Det är högt i tak vid fi-karasterna och ett öppet, accepterande kli-

mat med mycket humor och självdistans. Se-dan vi fick ny chef som började med detta så levererar vi också mycket mer. Sjukskrivning-arna har minskat och trivseln ökat. Rekom-menderas varmt!

MiljöiNsPeKtör

Min kollega och jag startade vårt aktiebo-lag just för att få utrymme för kreativ brain-storming och pauser, liksom att använda

olika kreativa verktyg inför nya uppdrag och problemställningar. Vi märker själva, att snål-heten bedrar visheten när vi sparar in på den tiden. Dessutom är det dessa metoder och arbetssätt vi förespråkar till våra kunder. Jag är övertygad om att utrymme för kreativitet är direkt kopplat till ett bättre resultat, vare sig det handlar om produktutveckling eller processtöd och projektledning.

rebeCKa

13N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11 13N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

duelleNHar jordbruket drivits för hårt i jakten på billig mat? Nej säger Peter Sylwan som

menar att vi aldrig har haft bättre livsmedel. LRF hävdar att maten är för billig om bönderna ska få betalt för satsningar på djurhälsa och miljö.

Ä R M AT E N F Ö R B I LLI G?

NejjaHelena jonsson, ordförande för lrF och ekologisk uppfödare av hereforddjur

Peter sylwan, agronom ochvetenskapsjournalist

är Mate N För b i llig?

sKulle djurHälsaN, MiljöN, sMittsKyddet oCH MatKvaliteteN bli bättre Med Högre MatPriser?

Får deN sveNsKa boNdeN betalt För s iNa satsNiNgar På djurHälsa oCH Miljö?

Måste sveriges böNder överge deN sveNsKa ModelleN För att överleva, oM Nu sverige är bäst i KlasseN?

är lösNiNgeN Mer eKologisK MatProduKtioN?

ja, svensk mat konkurrerar prismässigt med livsmedel som inte är pro-ducerade med samma höga krav när det gäller djurhälsa, matkvalitet, smittskydd och miljö. Att ta de hänsynen leder till högre produktions-priser. Men det är inte säkert att konsumenten märker någon skillnad i butiken.

Maten har aldrig varit så billig som nu, och aldrig så bra. Vi har krävt allt, fått det – och betalt mindre. Högre säkerhet (trots EHEC), högre näringsvärde, större bekvämlighet. Nu kräver vi ekologi och etik också. Om naturvetarna (och andra forskare) sköter sig och lantbrukare och uppfödare får rätt signaler, så kommer vi att få både djurvälfärd och eko-säkerhet till ett pris vi vill och kan betala. Om det sedan går upp eller ner är en annan sak.

delvis, problemet är att när det blir lagstiftning så får uppköparna den största delen av mervärdet utan att behöva vidta några åtgärder. Vi får betalt för den del av produktionen som de medvetna konsumenter-na är villiga att betala efter att mellanhänderna har fått sin del.

inte nödvändigtvis. De syns ju inte i varumärket. Svenskt är ju ingen garanti. Pris, kostnad och värde är ju tre stundtals helt oberoende storhe-ter. Köttet i Saluhallen är dyrare än i ICA:s plasttråg men kostnaden för uppfödaren är ungefär densamma.

ja, om prishöjningarna verkligen hamnade hos oss lantbrukare som skapar de olika mervärdena.

Nej, det finns ju ingen sådan koppling. Den dag Jordbruksverket gör på matmarknaden som dåvarande Vägverket gjorde för bilmarknaden på 90-talet skulle den möjligen uppstå. Då publicerades resultatet från sä-kerhetstester offentligt. Det dröjde bara några år så fick vi ABS, bältes-sträckare och krockkuddar på alla bilar utan att de blev dyrare. Den dag vi får motsvarande i matindustrin vill ingen sälja mat som inte fått fem stjärnor i Jordbruksverkets E5-tester (för god etik, estetik, ekologi, em-pati och ekonomi) i hela kedjan från jord till bord.

Nej, men med högre krav för djurskydd och miljö än i vår omvärld är det rimligt med politiskt stöd. Det kan till exempel gälla krav vid offentlig upphandling, ersättning för kollektiva nyttigheter och en positiv inställ-ning till svensk produktion.

Vi bönder, vår egen förädlingsindustri och våra andra affärspartners be-höver även bli bättre på att hitta vägar från producent till konsument så att konsumentens förväntningar och önskemål tillgodoses till rätt pris.

Nej, tvärtom. Den måste utvecklas och bli vad den ger sig ut för att vara och kan bli. Vi måste lära av naturen - det är ju vad vi har naturvetare till – och använda kunskapen till ersätta brutal teknik med elegant biologi och anpassa praktik och teknik efter djur och natur.

det är klart att svenska bönder ska vara med och tillgodose konsu-menternas efterfrågan på ekologiska varor. Vi är duktiga ekoproducen-ter i Sverige. Hittar vi en lönsam marknad för ekoexport vore det posi-tivt. Grunden är att efterfrågan finns och att det är lönsamt. Det gäller all produktion.

Nej, ekobonden har lika långt till hållbar produktion som standardbon-den. Eko betyder att man utesluter viss teknik – inte att man uppnår be-stämda miljömål. När vi väl får bra metoder för att mäta miljöpåverkan och djurvälfärd - och det lönar sig att följa dem får vi också en hållbar livsmedelsproduktion - oavsett om den är eko eller standard.

N AT U R V E TA R E14 N R 6 2 0 11

L I F E S C I E N C E

et är på långresorna till Kina, Korea och USA som Mathias Uhlén är som mest produktiv. Mellan möten med forskare och andra samarbetspartners

skriver han sina artiklar. Målet är att skriva ett pek varannan vecka.

– Klart att jag lägger ner mycket tid på det jag brinner för. Lika viktigt är att kunna priori-tera och minimera mötestiden. För varje möte måste det finnas en tydlig agenda och ett syfte.

Vid sidan av det leder han två stora forsk-ningsprojekt. Ögonen lyser när han berättar om den kartläggning som pågår om männis-kans proteiner, den så kallade proteinatlasen.

– Med tvåtusen proteiner om året räknar vi med att vara i hamn år 2015. Nu är 57 procent av de omkring tjugotusen proteinerna klara.

H ITTA NYA VÄgAR

Runt hundra personer jobbar heltid med det svenskfinansierade projektet vid forskningssaj-ter i Sverige och i Asien.

– Det är fantastiskt att lilla Sverige kartläg-ger människans alla proteiner, som ju är mål

för de flesta läkemedel och diagnos-tiska metoder.

Därifrån är inte steget långt till det andra projektet som finansieras med strategiska forskningsmedel. Även Sci-ence for life i Stockholm basar han för, än så länge. En ny chef ska nu rekry-teras.

– Jag hoppas på en ökad satsning i kommande forskningsbudget som re-geringen lägger nästa år. Vi har en jätte-chans att vara först in i nästa paradigm-skifte. Läkemedelsutvecklingen är inne i en återvändsgränd och måste hitta nya vägar. Företagen gör stora investeringar, men det kommer ut få nya läkemedel.

E NoR mA dATAmÄNg d E R

Han förklarar att lösningen är att an-vända diagnostiska verktyg för olika patienter och personligt skräddarsydda läkemedel.

– Det skulle gynna patienterna ge-nom bättre behandling och det skulle troligen bli lättare att få läkemedlen

N AT U R V E TA R E14 N R 6 2 0 11

D

Professorn och entreprenören Mathias Uhlén har en mer positiv syn på framtiden

för svensk life science än många andra.

– Sverige har chans att leda utvecklingen mot personligt skräddarsydda läkemedel

och metoder för diagnostik. Life science kan också hjälpa oss att lösa miljöproblem

och ta fram nya biobränslen. T E X T L A R S - E R I k L I L J E B Ä C k

Mathias Uhlén tar life science till en ny nivå

MAthiAS UhlÉn oM...

» lärarundantaget:

– ger Sverige en konkurrensfördel när innovationer i akademin ska exploateras jämfört med att låta byråkrater leda processen.

» gmo-mat:

– Viktigt att vi använder modern teknik i form av riktade växtförädling för att producera livsmedel på ett mer hållbart och miljövänligt sätt.

» att den kliniska forskningen minskar:

– Sverige ska fortsätta vara en nation med klinisk forskning i världsklass.

» att allmänhetens förtroende för forskning minskar:

– Mycket bekymmersamt även om jag upplever att forskarens ställning i Sverige fortfarande är respekterad.

15N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

Mathias Uhlén håller i trådarna för både Science

for life och kartläggningen av människans proteiner.

N AT U R V E TA R E16 N R 6 2 0 11

L I F E S C I E N C E

godkända. Den utvecklingen har Sverige chans att leda.

Science for life startade 2010 och är ett samarbete mellan de stora universiteten inom life science i Stockholm- och Uppsa-laregionen. I dag jobbar 150 personer inom centret i Stockholm som ligger på Karolinska institutets campus. Dessa är allt från moleky-lärbiologer till bioinformatiker och datave-tare. Uppdraget handlar bland annat om att sekvensera DNA hos cancerpatienter. Från en miljon prover blir det enorma datamäng-der som ska hanteras och analyseras.

– Vi är inne i ett spännande skede och jag tror på många medicinska genombrott inom tio år, säger Mathias Uhlén optimistiskt.

Den nya kunskap som tas fram inom ra-men för Science for life är inte bara tillämp-bar inom läkemedelsindustrin.

– Miljö är lika viktigt, som Östersjöns eko-logi och att producera bioenergi, liksom pro-dukter som är baserade på biomassa. Så kan life science lösa stora samhällsproblem.

TVå kI Lo BAkTE R I E R

Även magens ekologi med sina två kilo bak-terier får vi verktyg för att förstå. I dag har vi dålig kunskap om kopplingen mellan hälsa, mat och miljö.

Vi kommer in på den nyligen utgivna bo-ken ”Den oförlösta forskningen”.

– Jag är lite förvånad över titeln, så illa är det inte. Kom ihåg att 20 procent av svensk nettoexport kommer från life science. Men det är klart att det har varit bakslag, som att Pharmacia försvann från Sverige.

Han ser också ett bekymmer i att många av de runt 700 life science bolag som finns i Sve-

rige inte växer. Å andra sidan ökar produktivi-teten i bolagen och de är konkurrenskraftiga.

– Jag är optimist. Vi bygger bolag med uni-ka idéer som säljs till utlandet. Tänk på att 95 procent av försäljningen sker utomlands för mänga av dessa bolag. Vi har dock gått från ett system där vinsterna investeras i forskning till att forskningen är beroende av riskkapital, vilket förstås är en sämre situation.

BÄST I S I N N I SCH

Han konstaterar att man måste vara etta eller tvåa i sin nisch för att kunna tjäna pengar. Många av bolagen är inte där.

– Problemet är att även de som har poten-tial saknar pengar med följd att goda idéer inte får chans att utvecklas. Innovation är en färskvara och utan pengar är det svårt att driva projektet genom systemet. Jämför med USA där amerikanska bolag ofta får lika många dollar som vi får kronor.

kAN SVE N S kA STATE N göRA m E R?

– Ända sedan Tage Erlanders dagar har vi haft en framsynt satsning på forskning, även om vi ännu inte nått målet på en procent av BNP. Vi måste fortsätta tro på att kun-skap, kompetens och teknik är en brygga in i framtidens välfärd.

S E R d U kI NA Som ETT HoT?

– Hela utvecklingen i Kina och Korea kan gynna Sverige. Vi är vana vid att samarbeta globalt och har gott rykte om vår innova-tionsförmåga och industri. Det ska vi dra nytta av.

Mathias Uhlén har själv startat ett företag i Korea och åker dit flera gånger per år.

H U R S E R d U på FoR S kAR RoLLE N?

– Den har förändrats med större behov av att vara multidisciplinära i den meningen att man måste kunna samarbeta med olika dis-cipliner. Forskning är ett lagarbete med krav på social förmåga, liksom att kunna göra re-klam för sin forskning, vilket bygger på att man själv tror på det man gör.

Att ingå i nätverk, menar han, blir allt mer en förutsättning för att få finansiering. Däre-mot behöver inte alla bli entreprenörer.

– Fler och fler blir entreprenörer och rör sig mellan grundforskning och tillämpad forskning. Men vi måste också värna om dem som brinner för grundforskning och inte vill vara sina egna entreprenörer. #

N AT U R V E TA R E16 N R 6 2 0 11

hAr StArtAt tio BolAg

Aktuell: Leder projektet att kartlägga människans proteiner och Science for life i Stockholm.

känd för: Har grundat tio bolag inom life science.

yrke: Professor i mikrobiologi vid KTH i Stockholm. Hans forskargrupp har lämnat in ett 70-tal patentansökningar.

Utbildning: Civilingenjör i kemiteknik.

Stolt över: Protein A, ett forskningsrea-gens som är en av GE Healthcares främ-sta produkter och bidrar till hundratals miljoner i exportintäkter varje år.

Familj: Sambo och tre barn.

gjorde i somras: Var på sommarstället på Dalarö.

kopplar av med: Golf, alpin skidåkning, skärgårdsliv och resor.

Bästa lästips: Dawkins Den själviska ge-nen, Friedmans The world is flat och Nu ska vi sjunga våra milda sånger.

mATHIAS UHLÉN, pRoFESSoRN oCH ENTREpRENöRkTH

göRA REkLAm FöR SIN FoRSkNINg

FoRSkNINg ÄR ETT LAgARBETE mEd kRAV

på SoCIAL FöRmågA, LIkSom ATT kUNNA

Björklund vill ta upp en diskussion med landstingen om skärpta kriterier för de så kallade ALF-medlen för klinisk forskning. Han vill också koppla anslagen till deltagan-de i företagens kliniska prövningar.

– Är man inte öppen för klinisk forskning och samarbete med industrin, så ska man inte få några pengar, sade Björklund.

E Ld I BAkE N

De statliga ALF-medlen fördelas idag i hu-vudsak schablonmässigt mellan de landsting där det finns medicinska universitet.

Utbildningsministern vill samtidigt koppla prestige-epitetet ”universitetssjukhus” till krav på klinisk forskning.

Så vill Björklund rädda den kliniska forskningen

17N AT U R V E TA R EN R 5 2 0 11

ntalet kliniska prövningar, där läkemedel testas på patienter, har nästan halverats på sex år. Resurser och incitament för att delta i studier saknas på lan-

dets kliniker, visar en kartläggning från Lä-kemedelsindustriföreningen, LIF.

– Det händer i stort sett varje vecka att vi blir tvungna att lägga studier i andra länder, trots att företag vill göra dem i Sverige, säger Jan Hellqvist, regionchef för norra Europa på TFS, som genomför kliniska prövningar på uppdrag av läkemedels- och med-icinteknikföretag. Tiden

och viljan att genomföra studier tryter tyvärr i vården.

Enligt Jan Hellqvist har Sverige idag ett mycket gott rykte som ett bra land att ge-nomföra kliniska studier i.

– Detta rykte har byggts upp under lång tid, men det kan raseras på några år om det visar sig att svensk sjukvård fortsätter att vara svårtillgänglig för kliniska prövningar.

S kÄR pE R kRAVE N

Utbildningsminister Jan Björklund hoppas kunna vända trenden, bland annat genom att koppla finansiering till deltagande i kli-niska prövningar.

– Vi måste från statens sida börja ställa krav på landstingen, sade Björklund vid en konferens om klinisk forskning som Vin-nova och Vetenskapsrådet arrangerade i början av sommaren.

Antalet kliniska prövningar i Sverige sjunker. Utbildningsminister

Jan Björklund vill nu koppla statsanslagen till landstingens

medverkan i forskningen.

– Utan kliniska prövningar kommer vi inte att ha någon läkemedels-

industri eller medicinsk forskning, säger han.

Jan Björklund.

– Det är ett väldigt attraktivt begrepp som utstrålar hög status, och om vi knyter det till vissa kriterier så skulle det ge landstingen eld i baken, sade Björklund.

Jan Hellqvist är positiv till förslagen.– Det är bra att följa upp och skapa incita-

ment med hjälp av pengar, säger han. Men ti-den måste också finnas där för läkare och öv-rig personal. Den behöver arbetas in i lands-tingens och universitetssjukhusens budgetar.

Han ser också ett behov av att se över hur verksamheten kring kliniska prövningar är or-ganiserad.

– Något som har förändrats under framfö-rallt de senaste tio åren är att vi inte längre har några stora svenska läkemedelsföretag, utan istället ett stort antal små forskande företag. Deras behov ser helt annorlunda ut, säger Jan Hellqvist.

d E pARTE m E NTE N S kA SAmAR B ETA

Björklund lovar också att en samarbetsgrupp med representanter för socialdepartementet, utbildningsdepartementet, näringsdeparte-mentet och finansdepartementet skulle ska-pa ordning i frågor kring klinisk forskning.

– Idag är de här frågorna verkligen upp-splittrade i regeringskansliet, sade han.

Bland annat ska otydligheter kring forsk-ningens intresse i sjukvårdens register och värnandet av den personliga integriteten redas ut, så att inte forskare och företag ska hamna i korselden, försäkrar Björklund.

Karin Eriksson, forsk-ningsdirektör på LIF, tycker att det är bra att regeringen tar tag i frå-gan om den kliniska forskningen, men skulle gärna se att den skrevs in i vårdavtalen och blev en del av Socialstyrelsens öppna jämförelser mellan

de olika landstingen. – I landstingens vårdavtal står det idag

inget om att man ska bedriva forskning, sä-ger hon. #

A F

OT

O:

JAN

N L

IPK

A

T E X T H A N N A m E E R V E L d

Jan hellqvist.

karin eriksson.

N AT U R V E TA R E18 N R 6 2 0 11

L I F E S C I E N C E

Däremot tappar vi mark i den kliniska forsk-ningen, vilket gör att våra bolag drabbas av förseningar. En möjlighet är att lägga de kliniska prövningarna i andra länder, säger Björn Odlander.

tt hitta bidrag för att ta idéer till nya produkter är en djungel. Drömmen för många är att riskkapitalbolag går in och säkrar finansie-

ringen, men marknaden är tuff så långt ifrån alla blir utvalda.

- Vi får flera hundra förslag från små forskningsföretag varje år, men vi investerar bara i en bråkdel. För att vi ska gå in med kapital bör forskningsidén ha blivit relevant testad med goda indikationer att den fung-erar på människa. En del av den biologiska risken måste vara borta, säger Björn Odlan-der, doktor och en av Healthcaps grundare.

Han föredrar att kalla investeringarna för ven-turekapital, eftersom de bygger värden och skapar produkter. Me-ritlistan imponerar med 15 nya läkemedel och 45 nya medicintekniska produkter i de 90 bo-lag som Healthcap har

investerat i. Nu har man fått in nya friska pengar, huvudsakligen från utländska fond-förvaltare.

g LoBAL AkTöR

Healthcap investerar i bolag över hela värl-den och välkomnar fler aktörer på en väx-ande marknad.

- Svenska bolag står sig starkt i den globa-la konkurrensen. Vi har varit duktiga på att ta fram nya produkter från forskningsidéer.

SÄrSkilt de SMÅ BolAgen

hAr Mycket Att VinnA

PÅ nÄtVerken

karin Aase och gunnar Sandberg på Vinnova hjälper till med ansökan.

Stöd till innovationer från oväntat hållMånga forskningsidéer stupar på mållinjen, medan andra inte ens

får chansen av brist på fi nansiering. Men det fi nns hjälp att få från

olika håll och i olika skeden. EU har blivit en faktor att räkna med

när riskkapitalet uteblir.

A

Björn odlander.

T E X T o B I L d L A R S - E R I k L I L J E B Ä C k

Han är besviken på att pensionsförvaltar-na inte satsar mer pengar på life science.

- Det ger långsiktiga värden och utvecklar nya viktiga produkter till nytta för männis-kors hälsa med nya läkemedel och behand-lingsmetoder.

Björn Odlander välkomnar skattefinansie-rade stödsystem för innovationer.

- Vinnova är helt rätt, men det behövs mer mjuka pengar för att ge stöd till forsk-ningsföretag som är på väg att byggas upp och få dem att växa.

mYCkET ATT HÄmTA

Vid sidan av de projekt som Vinnova ger bi-drag till enligt principen hälften bidrag, hälf-ten egenfinansiering finns EU:s sjunde ram-program för forskning och utveckling. Här finns mycket pengar att hämta för framför allt små och medelstora forskningsföretag.

- Glöm det svenska perspektivet, tänk eu-ropeiskt, säger Gunnar Sandberg, som job-bar på avdelningen för hälsa vid Vinnova.

Det nya är att det finns mer pengar att söka och att anslaget är bredare. Nu i augusti har EU utlyst 650 miljoner euro till hälsofrämjan-de forskning. Den totala forskningsbudgeten som sträcker sig över sju år uppgår till 56 mil-jarder euro, varav hälften är förbrukat.

moTFI NAN S I E R I Ng kRÄVS

Även här krävs det motfinansiering. För små företag kan stödet bli upp till 75 procent. Projekten bygger på samverkan och nätverk mellan olika länder och mellan de bästa fors-karna inom industri och akademi. Minst tre aktörer från tre olika länder ska vara inblan-dade.

- Det ger möjlighet till nya kontakter och nya kunder. Man får testa sina idéer och produkter på en ny marknad. Särskilt de små bolagen har mycket att vinna på nätverken, säger Karin Aase på det internationella kans-liet vid Vinnova.

19N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

llergi har blivit en av våra stora folksjuk-domar. Enligt den så kallade hygienhypote-sen utvecklar vårt im-

munförsvar allergier eftersom vi lever i en allför ren miljö.

– Spädbarn i Sverige ligger många månader efter spädbarn i Pakistan när det gäller att få ner bakterier i magen och de har inte heller samma omsätt-ning av olika bakteriestammar, säger Annika Bergström, molekylärbiolog och affärsutvecklare.

Lösningen? Att ge spädbarn en blandning av avdödade bakterier och proteiner i munnen strax efter födseln och på så vis stimulera immunförsva-ret. Det är detta vaccin som utvecklas inom ramen för projektet Auremune.

TIo åR S FoR S kN I Ng

Vaccinet bygger på tio års forskning vid Göteborgs universitet där profes-sorerna Agnes Wold, Ingegerd Adler-berth och Anna Rudin har studerat barns tarmflora och upptäckt att en speciell bakterie har betydelse för om barnen senare utvecklar allergi.

Vaccinet har hittills testats på möss med goda resultat, tack vare ett anslag

från Göteborg Bio i fjol. Men fler djurförsök krävs innan

vaccinet kan testas på friska frivilliga vuxna och slutligen på barn i högrisk-familjer. Auremune har sökt anslag från Innovationsbron för att kunna gå vidare.

– Vi har fått avslag fyra gånger trots att vi anser att vi bemött deras in-vändningar, säger Annika Bergström.

De skäl hon har fått är projektet inte kunnat visa på att de har någon kund eller marknad och att de kliniska prövningarna skulle bli svåra att ge-nomföra. Annika Bergström anser att bidraget från Innovationsbron skulle kunna ge möjlighet att undersöka just dessa frågor.

– Vi är de första att erkänna att det kan uppfattas som känsligt att ge vac-cinet till spädbarn, men vi vet också att föräldrar skulle acceptera det och att det finns en stor marknad. Vi vet det, för att vi har pratat med dem, säger Annika Bergström.

Privat kapitalsista hoppetför vaccinHur söker man pengar?

- Vi på Vinnova hjälper till och visar hur man sö-ker pengar. Det är också möjligt att söka planerings-stöd upp till hundrafemtiotusen kronor, som ska användas till att söka pengar ur det sjunde rampro-grammet, säger Karin Aase.

Det finns andra EU-program som forskningsföre-tag kan söka pengar från. Innovative medicine ini-tiative, Imi är ett sådant exempel, liksom Eurostars. Inom Imi finns 600 miljoner kvar att söka.

Anledningen till EU stimulerar forskning och innovation är att man vill förbättra industrins kon-kurrenskraft och medborgarnas hälsa. Utmaning-arna är många, som alzheimer, antibiotikaresistens, diabetes och att förbättra folkhälsan.

- Ännu en poäng med forskningsbidrag från EU är att det utgör en kvalitetssäkring, som gör det lät-tare att få riskkapital från till exempel Healthcap och Industrifonden, säger Gunnar Sandberg. #

nÅgrA BolAg SoM FÅtt eU-Stöd

Cellartis

Olink

Vironova

BioInvent

NeuroNova har nyligen fått ett stort anslag för klinisk prövning

eXeMPel PÅ BolAg heAlthcAP inVeSterAr i

Affibody

Alba Therapeutics

Algeta, Norgebaserat

Cardoz

Ultragenyx Pharmaceutical, finns I San Fransisco

Göteborgsprojektet Auremune har fått fyra avslag från

Innovationsbron på sina ansökningar om fi nansiering

för utveckling av ett vaccin mot allergi. Nu står hoppet till

affärsänglar och privat kapital.

AT E X T H A N N A m E E R V E L d

Allergier

För Att BekÄMPA

det hÄr Är VÄgen FrAMÅt

N AT U R V E TA R E20 N R 6 2 0 11

L I F E S C I E N C E

Hon har genomfört en första marknads-undersökning i form av ett utskick till med-lemmar i Astma- och allergiföreningen i Göteborg. Hittills har 29 föräldrar svarat och 64 procent av dem skulle vilja ge vaccinet till eventuella framtida barn när de är nyfödda. Knappt en tredjedel känner sig osäkra och 4 procent är negativa.

Av de som ställer sig positiva är omkring 85 procent beredda att betala för vaccinet ur egen ficka, nära 45 procent är beredda att betala så mycket som 3 000 kronor eller mer.

– Vi har även pratat med Läkemedelsver-ket om kliniska studier på spädbarn, vilket de inte ansåg vara en omöjlighet, säger An-nika Bergström.

Innovationsbron delar ut upp till 200 000 kronor till projekt i verifieringsfasen.

– Vi har inte pengar att dela ut till alla de hundratals projekt som kommer in till oss, säger Charlotta Gummeson, Investment ma-

nager på Innovationsbron i Göteborg. Vi har rådgivare med erfarenhet av olika delar av Life Science-industrin, och försöker att göra en rättvis bedömning enligt fastställda kriterier.

LåNg TI d TI LL mAR kNAd

Inför regeringens nya innovationsstrategi ser nu Innovationsbron centralt över kriterierna för investeringar inom Life Science-sektorn.

– Det är ett speciellt område där tiden till marknad är längre än för många andra pro-dukter, säger Charlotta Gummeson.

Auremune har även ansökt om Vinnovas verifieringsstöd om 2 miljoner kronor, men fick avslag med motiveringen att svårighe-terna att verifiera och validera ett förebyg-gande läkemedel för nyfödda är mer eller mindre oöverstigliga.

Dörren till innovationssystemet är stängd, konstaterar Annika Bergström.

– Får man inte pengar från Innovations-

bron, så får man inget från Vinnova heller verkar det som. De fungerar som en gatekee-per, säger hon.

Men hon tror på Auremunes idé och dess potential att ge barn och vuxna en normal vardag och bespara samhället stora kostnader.

Auremune är nu på jakt efter affärsänglar och privat kapital. Såväl Annika Bergström som forskarna i Auremune, jobbar idag oav-lönade i projektet, som har sin hemvist i fö-retagsinkubatorn Encubator.

– Det här är vägen framåt för att bekämpa allergier, säger Annika Bergström. Forsk-ningen på de ämnen som orsakar allergierna har inte gett oss några lösningar. #

Fotnot: Vinnova och Innovationsbron har hittills

gjort separata bedömningar, men nästa år ska de

båda verifieringsstöden kopplas, så att man först

måste få Innovatinsbrons verifieringsstöd för att se-

dan kunna få Vinnovas.

”Vi har blivit tvungna att kliva ur innovationssys-temet”, säger Annika Bergström, affärsutveck-lare på Auremune.

21N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

N AT U R V E TA R E22 N R 6 2 0 11

L I F E S C I E N C E

Biomedicinska analytiker är experter på att lösa metodo-logiska frågeställningar kring provtagning till analys. De förser läkare med det underlag de behöver för att ställa diagnos.

Fredrik wAString, BlodcentrAlen, UMeÅ:

Vad gör du på jobbet?Jag brukar säga att jag är professionell blodgivare! Jag ser till att patienter som be-höver blod får blod som deras kropp kan ta emot. Jag jobbar både med akuta fall och med djupgående analyser.

Vilka är utmaningarna?De flesta har hört talas om blodgrupperna A, B, AB och 0, men utö-ver dem finns det ett femtiotal olika antigen med klinisk betydelse. Patienter som har fått blod tidigare kan ha utvecklat antikroppar och ibland är det ett detektivarbete att hitta blod som de kan få. Vi kan också till exempel behöva enzymbehandla blodet för att ta bort vissa antigen.

Varför ville du bli BMA?Jag jobbade tidigare som undersköterska, men blev så intresserad av vad som hände med de prover jag lämnade in att jag bestämde mig för att vidareutbilda mig.

Naturvetarna runt patientenLäkare, sjuksköterskor och undersköterskor är de du oftast möter på

vårdcentraler och sjukhus. Men för att vården ska fungera och utvecklas

krävs också ett stort gäng naturvetare. Många av dem arbetar bakom

kulisserna. Här möter du några av dem! T E X T H A N N A m E E R V E L d o C H m A R I TA T E R Ä SI L L U S T R A T I o N E R S A R A - m A R A / S ö d E R B E R g A g E N T U R

Sjukhuskemister utvecklar och kvalitetssäkrar analysmeto-derna i vårdens laboratorier.

SArAh thUnBerg, kArolinSkA UniVerSitetSSJUkhUSet, hUddinge:

Vad gör du på jobbet?– Sjukhuskemister kan vara alltifrån klassiska kemister, med en magisterexamen i kemi till disputerade cellbiologer, som jag. Jag jobbar med diagnostik inom immunbristsjukdomar och stamcellstransplantation. Jag får sätta upp nya

cellanalyser som våra läkare efterfrågar, och jag träffar också repre-sentanter för läkemedelsföretag som vill göra kliniska studier och tar fram analyser åt dem. I mitt arbete ingår också kvalitetssäkring, samt att handleda BMA.

Vilka är utmaningarna i ditt arbete?– Det är stor skillnad mellan forskningslabb och landstinget! Här får inget gå utanför protokollet, det är spårbarhet på precis allt och strikta kontroll-system. Det har varit en utmaning för mig att komma in i det tänket!

B mA – B I om E d I CI N S kA ANALYTI k E R

S J U k H U S k E m I ST

23N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

L I F E S C I E N C E

Naturvetarna runt patienten

Sjukhusgenetiker tolkar resultat av ge-netiska analyser och ansvarar för samt utvecklar nya analysmetoder. Sjukhusge-netiker har också driftsledande funktion och kan även ha olika chefsroller.

MArgAretA nordling, SAhl-grenSkA Uni-VerSitetSSJUk-hUSet, göte-Borg:

Vilka är utmaning-arna i ditt arbete?Utvecklingen inom detta område går väl-

digt snabbt både vad gäller antalet sjukdomar som kan analyseras och även tekniskt vad gäl-ler ny instrumentering. Det är positivt att vi kan erbjuda fler patienter analyser men det kräver också kontinuerlig kompetensutbildning samt avancerad metodologi.

Vilka drivkrafter har du?Kopplingen mellan sjukdomar och gener är fas-cinerande. De kliniska analyserna leder ofta till nya forskningsresultat. Det är väldigt viktigt att man hittar personer som bär på anlag för sjuk-domar som kan förebyggas. Genom min kontakt med läkare och annan vårdpersonal får jag job-ba väldigt nära patienterna, även om jag mer har det tekniska intresset.

S J U k H U S g E N ETI k E R

Sjukhusfysiker är experter på strål-ning. Tillsammans med läkare löser de problem inom medicinsk bilddi-agnostik, såsom röntgen, nuklearme-dicin och magnetresonanstomografi samt strålbehandling. De ansvarar också för strålsäkerheten för patien-ter och personal.

hAnS-er ik kÄllMAn, FAlU lASArett:

Vad gör du på jobbet?Jag doktorerar på halvtid inom databas-applikationer för diagnostisk radiologi. Resten av tiden arbetar jag med metod-utveckling och kvalitetssäkring av radio-logisk undersökning och behandling.

hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?Idag har jag programmerat hela dagen, men andra dagar kan jag till exempel rycka ut för att lösa problem med utrustning i under-sökningsrum, göra kontroller eller ta fram kriterier för upphand-ling av ny utrustning.

Varför blev du sjukhusfysiker?– Jag tycker att det är väldigt intressant med blandningen av biologi och fysik, människa och maskin. Jag har alltid fascine-rats av strålning – den är något vi inte kan se, men som finns där ändå.

Vilka är utmaningarna? – Att arbeta i en multiprofessionell miljö som är enormt präglad av teknisk utveckling. Naturvetare behövs i en sådan här miljö, när alla yrkeskategorier specialiserar sig alltmer har vi en bre-dare kompetens, vi kan vår matematik och fysik och människans biologi.

S J U k H U S FYS I k E R

N AT U R V E TA R E24 N R 6 2 0 11

Dietister utreder och behandlar patienter som av något skäl måste vara ex-tra noga med vad de äter, till exempel överviktiga och undernärda. Dietisters specialistkompetens är också värdefull bland annat vid utveckling, planering och upphandling av tjänster, samt vid utvecklingen av nya produkter.

MikAel n ilSSon, SkÅneS UniVerSitetSSJUkhUS, lUnd:

Vad gör du på jobbet?– Jag jobbar i team med läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och kurator eller psykolog. Hälften av tiden arbetar jag med patienter med cystisk fibros som har ett större energibehov än genomsnittet. Resten av tiden arbetar jag med cancerpatienter, som ofta har då-lig aptit och behöver sondnäring eller dropp och med allergiker som behöver hjälp att undvika till exempel ägg, mjöl och vete.

Vilka är utmaningarna i ditt arbete?– De människor jag träffar är allvarligt sjuka – att vara ödmjuk inför deras tuffa liv. Det är svårt att få människor att ändra på sina vanor när de blir sämre i sin sjukdom.

Cytodiagnostiker är experter på att upptäcka tidiga tecken på cancer i cell-prover. Framför allt letar de efter tecken på livmoderhalscancer i gynekologis-ka cellprover. Precis som läkare, har cytodiagnostiker rätt att ställa diagnos.

liSBeth SVenSSon, centrAlSJUkhUSet, kr iStiAnStAd:

Vilka är dina drivkrafter i jobbet?

– Jag räddar liv! Sedan tycker jag fortfarande efter 27 år att arbetet är väldigt spännande. Även om jag sätter samma diagnos på alla 50 cellprover som jag kan mikroskopera på en dag, så finns det inte två prover som är likadana.

Vilka är utmaningarna?

– I Skåne har man slagit ihop cytodiagnostiken vid fyra sjukhus un-der förvaltningen Laboratoriemedicin Skåne. Det gör att vi kan utnyttja personalen bättre till exempel för att bedöma sällsynta fall. Vi jobbar mycket med att få samarbetet att fungera bra. En utmaning för cytodiagnostiken i hela Sverige är hur man ska locka unga till yrket när omkring hälften av alla cytodiagnostiker går i pension inom fem års tid.

CYTod IAg N oSTI k E R

d I ET I ST

25N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

L I F E S C I E N C E

F o r S k A r e

Förutom alla naturvetare inom vården som forskar på deltid, är också bland annat biologer, molekylär-biologer, biomedicinare, kemister och nutritionister inom akademi och industri med och flyttar fram gränserna för sjukvård, läkemedel och medicintek-nik. På Läkemedelsverket hittar man naturvetare som kontrollerar och följer upp användningen av läkemedel och medicintekniska produkter.

M e d i cA l w r i t e r S

Arbetar ofta på läkemedelsbolag eller företag som specialiserar sig på kliniska prövningar. Använ-der sina ämneskunskaper för att skriva alltifrån stu-dieupplägg till rapporter och vetenskapliga artiklar.

e M B ryo lo g e r

dessa vidareutbildade BMA har bokstavligen människors liv i sina händer. De blandar ägg och spermier och hjälper barnlösa par att bli föräldrar.

ko S t e ko n o M e r

Ser till att sjukhusmaten är rätt sammansatt för att ge patienterna alla de näringsämnen de behö-ver och att all upptänklig specialkost finns att tillgå.

y r k e S h yg i e n i k e r

om man misstänker att arbetsmiljön är boven i dramat när någon blir sjuk kan en yrkeshygieniker göra en bedömning av arbetsplatsen, mäta halter av olika potentiellt skadliga ämnen och föreslå åtgärder.

g r ö n r e h A B i l i t e r i n g

Att vistas i naturen kan bli vägen tillbaka för män-niskor som har drabbats av stressrelaterade sjukdo-mar. Här kan hortonomer, trädgårdsingenjörer, land-skapsingenjörer och biologer spela en viktig roll.

Biostatistiker använder sina kunskaper inom matematik och statis-tik för att lösa medicinska frågeställningar. De förser sjukvård och forskning med underlag kring riskfaktorer för ohälsa, sjukdomars utbredning och förlopp och kostnadseffektiviteten för behandlingar.

SAndrA elorAntA, kArolinSkA inStitUtet:

Vad gör du på jobbet?

– Jag tillämpar statistiken på det epidemiologiska om-rådet och förser forskningsprojekt med planering, data-insamling, analys och redovisning. Jag undervisar också doktorander och läkar- och biomedicinstudenter i statis-tik och datahantering inom forskning. På halvtid forskar jag kring nya mått för att kvantifiera cancerpatientöver-

levnad som är mer relevanta för patienter och läkare – inte bara överlevnad på fem års sikt, utan till exempel sannolikheten att bli helt botad, eller att överleva i fem år till, givet att man redan har överlevt ett visst antal år.

Vilka drivkrafter har du i arbetet?

– Jag är nyfiken av mig, och i det här jobbet får man hela tiden lära sig nya sa-ker. Det är väldigt allmänbildande och utvecklar mitt kritiska tänkande!

Kliniska prövningsledare är kontakten mellan läkemedelsföreta-get och sjukvården när läkemedel eller medicintekniska produk-ter ska testas.

AzAr PetterSSon, clin icAl reSeArch ASSociAte, SMerUd MedicAl reSeArch AB, UPPSAlA:

Vad gör du på jobbet?

– Jag tar kontakt med vårdgivare och ser om det finns tillräckligt med patientunderlag och resurser i form av laboratorier och personal för att de ska kun-na delta i en klinisk prövning av ett läkemedel eller en medicinteknisk produkt. Sedan fungerar jag som

hjälp och stöd och följer upp att kliniken tar in patienter i studien, att data som samlas in är korrekt, att de följer regelverken, där patientens säkerhet och integritet är det främsta, och att de hanterar läkemedlet på rätt sätt.

Vilka är dina drivkrafter?

– Jag är en problemlösare och gillar att vara spindeln i nätet, att se till att saker och ting fungerar och utförs som de ska.

B I oSTATI ST I k E R

k LI N I S k pR öVN I N g S LE dAR E

FLE R NATU RVETAR E

I VåR d E N:

N AT U R V E TA R E26 N R 6 2 0 11

Us satsning på två forsknings-flaggskepp inom nya teknolo-gier har jämförts med USA:s beslut att ta människan till månen på 1960-talet. Sex kan-

didater har fått nära 14 miljoner kronor var-dera för att fram till maj nästa år vidareut-veckla sina planer och nätverk. Sedan avgörs

E

Forskare hissar seglen för miljardraceSex utvalda forskningsprojekt vill möta framtidens utmaningar – bara två kan

bli EU:s flaggskepp och få upp till tio miljarder kronor i finansiering vardera.

Vinner kartläggningen av hjärnans vindlande hemligheter eller en storsatsning

på Nobel-materialet grafen så får Sverige en plats i frontlinjen. T E X T h A N N A m E E R V E l d

vilka två flaggskepp som sjösätts 2013.Ett av kandidatprojekten leds från Sverige,

Graphene – Coordinated Action. Det hönsnäts-lika materialet grafen, som består av endast ett lager av kolatomer, blev känt för allmänheten när de rysk-brittiske Konstantin Novoselov och ryskfödde holländaren Andre Geim fick Nobelpriset i fysik för sin upptäckt i fjol. Men

Chalmers-professorn Jari Kinaret flyttade re-dan ett par år tidigare över tyndgdpunkten i sin forskning från kolnanorören, som länge varit i ropet, till den mer utslätade släktingen grafen. Nu leder han den europeiska satsning-en på materialet, som förenar egenskaper som vi normalt förknippar med så vitt skilda mate-rial som glas och metall.

Tävlar om tio miljarder. Chalmersprofessorn Jari Kinaret, ledare för Graphene – Coordinated Action samt Sten Grillner, professor vid Karolin-ska Institutet, och Henry Markram, professor vid Tekniska högskolan i Lausanne, samarbetspartners i Human Brain Project.

N R 6 2 0 11 27N AT U R V E TA R E

Varför ska Europa satsa 10 miljarder på grafen?

– Jag tror att grafen kommer att bli en lika stor revolution inom material som plaster blev när de kom, men med den viktiga skill-naden att det inte har alla de negativa effek-ter på miljön och hälsan som man har kopp-lat till plaster på senare år, säger Jari Kinaret.

BEhållA TäTposiTioN

Det gäller att hålla sig framme om man vill ha en del i den revolutionen.

– Det satsas på grafen på många håll i världen nu. Grafen är ett europeiskt forsk-ningsämne och vi är väl placerade på om-rådet idag, men om vi ska få någon nytta av denna nya teknologi i form av företag och arbetstillfällen måste vi se till att behålla vår tätposition.

Grafen är minst hundra gånger starkare än stål och samtidigt lätt, vilket gör det idea-liskt för en ny generation av kompositmate-rial, som kan användas bland annat för att bygga flygplan.

– Grafen är det material som har flest su-perlativer. Det leder elektricitet bättre än ki-sel och är samtidigt böjbart och transparent. Det är en ovanlig kombination som gör det perfekt för att utveckla snabb och böjbar elektronik och för att använda i bland annat pekskärmar, säger Jari Kinaret.

Grafen lämpar sig också för spinntronik. Har du tröttnat på att din bärbara dator be-höver laddas i tid och otid? Genom att ut-nyttja elektroners spinn, istället för deras laddning, hoppas forskarna att man i framti-den ska kunna pressa ner effektförbrukning-en drastiskt.

KäNsligARE ANAlysER

Själv är Jari Kinaret mest intresserad av de möjligheter att tillverka nanoelektromeka-niska komponenter som grafen erbjuder. Inbyggda i vågar och sensorer skulle gra-fenkomponenter kunna göra analyser inom sjukvård och miljöövervakning en miljard gånger känsligare än idag.

Nio institutioner deltar i pilotprojektet, men om grafensatsningen blir ett av EU:s forskningsflaggskepp, kommer antalet att stiga till flera hundra. Redan idag har över 400 forskargrupper i 29 europeiska länder registrerat sitt intresse att delta, däribland 15 grupper från Sverige.

– Under pilotprojektet ska vi ta fram en

struktur och en forskningsagenda för projek-tet och en plan för hur vi ska fördela pengar-na och få medfinansiering från industri och medlemsländer, säger Jari Kinaret.

Om grafen är materialens superhjälte så är kanske hjärnan organens. Den mänskliga hjärnan antas vara uppbyggd av mellan 50 och 100 miljarder nervceller. Deras kommu-nikation avgör hur vi uppfattar vår, vad vi känner och tänker och den styr vilka hand-lingar resten av vår kropp utför. Trots stora framsteg inom neurologi är hjärnan fortfa-

rande till stor del outforskat område och i takt med att vi lever allt längre, ökar lidandet och samhällskostnaderna för dem som lever med en i övrigt frisk kropp men en hjärna som drabbats av sjukdomar såsom demens, alzheimer eller parkinson.

läKEmEdElsiNdUsTRiN hAR gETT Upp

Ett efter ett har läkemedelsbolagen lagt ned sina satsningar på centrala nervsystemet. Men nu vill en av konkurrenterna till grafenpro-jektet ta upp kampen: Human Brain Project. Nyckeln till framgång, är att samordna all data om hjärnan som ackumuleras i labb värl-

den över. En viktig knytpunkt för det arbetet finns på Karolinska institutet i Solna, där In-ternational Neuroinformatics Coordinating Facility, INCF, har sitt sekretariat.

– Det här ska ses som en satsning av samma kaliber som HUGO-projektet, som kartlade det mänskliga genomet, säger Sten Grillner, professor vid Karolinska Institutet och en av grundarna till INCF.

I första hand vill forskarna ta reda på och förstå hur hjärnan fungerar och vilka proces-ser som gör det möjligt för oss att till exem-

pel lära oss nya saker. Nästa steg är att un-dersöka de mekanismer som ligger bakom alkohol-, narkotikaberoende och vad som händer i hjärnan när människor drabbas av sjukdomar såsom depression, schizofreni och olika former av demens. Men hjärnans hemligheter kan också bana väg för ny tek-nik. Precis som grafenprojektet vill HBP ge oss energieffektivare datorer.

– Om man kan förstå hjärnan, så kan man skapa mycket effektivare processning av data, säger Sten Grillner.

Förutom Karolinska Institutet är också forskare från Kungliga Tekniska högskolan

V E T E N s K A p

EU-kommissionens satsning på ”Future and Emerging Technologies Flagship Initiatives” har jämförts med USA:s ambition att sätta en människa på månen på 1960 talet.

N AT U R V E TA R E28 N R 6 2 0 11

s NART s li ppE R Vi KRäKAs

hälsA Rotavirus skördar dödsoffer bland barn i stora delar av världen och en som nå-gon gång har drabbats av vinterkräksjukans

norovirus vet att det inte är att leka med. Forskare vid Linköpings universitet ställer nu i utsikt att de våldsamma kräkningarna ska kunna mildras med hjälp av samma medicin som ges till cancersjuka vid illamående or-sakat av cellgiftsbehandling. Forskarna, med första författaren Marie Hagbom, laborato-rieningenjör på avdelningen för molekylär vi-rologi, i spetsen har undersökt hur norovirus (vinterkräksjukan) och rotavirus ger upphov till kräkningar. De har kommit fram till att de celler som infekterats med virus utsöndrar ett toxin som retar känselceller i tarmväg-garna. Dessa kommunicerar via vagusnerven med hjärnan, och får den att frisätta seroto-nin som i sin tur aktiverar hjärnans kräkcen-trum. Eftersom det läkemedel som idag ges till cancerpatienter blockerar receptorer för

serotonin i hjärnan tror forskarna att det ska kunna fungera även mot kräkningar orsa-kade av virus. En klinisk prövning i Brasilien är på gång. HM

dold i s i mAR KE N s E KosysTE m

m i lj ö Forskare vid SLU rapporterar i Sci-ence att de har odlat och klassificerat en jordsvamp som tillhör Archaeorhizomycetes, en klass av svampar vars existens tidigare endast varit känd genom att man har hittat deras DNA i marken. Archaeorhizomycetes betyder uråldrig rotsvamp. Den art som nu finns i odling, döpt till Archaeorhizomyce-tes Finlay, efter SLU-professorn Roger Fin-lay, samlades in i prover från barrträdsröt-

V E T E N s K A p i K o R T h E T

V E T E N s K A p

och Högskolan i Skövde med i HBP. Le-dare för projektet är Henry Markram, chef för Brain Mind Institute vid tekniska hög-skolan i Lausanne, Schweiz. Kärnan i HBP är hans Blue brain project, som startade 2005 och som, med hjälp av en superda-tor, har lyckats simulera en kortikal ko-lumn, en liten enhet i vår hjärnbark.

– Ny teknik leder till en tsunami av

data om vår hjärna, säger Henry Mar-kram. Vi ska integrera datan med hjälp av superdatorer. För att kunna göra det måste fysiologer, farmakologer och sys-tembiologer för första gången i historien sätta sig ner runt ett bord tillsammans. De här olika forskningsfälten har stund-tals inte ens pratat med varandra.

Genom att bygga upp virtuella neuroner

och simulera aktivitet i dem, hoppas fors-karna kunna arbeta sig fram till regler och principer som styr hjärnans arbete, och som i sin tur kan appliceras på datafloden.

– Regler gör att informationen blir han-terlig, säger Henry Markram, som vågar påstå att projektet, om det får genomföras i full skala, ska kunna simulera en mänsk-lig hjärna efter tio års arbete, alltså 2023.

Sten Grillner skriver under på att åt-minstone många av hjärnans funktioner kan vara kartlagda inom ett decennium.

– Den del av hjärnan som styr emo-tioner, delar som styr vissa motorfunk-tioner och delar som styr väsentliga delar av talet, hur man inlagrar minnen och återkallar dem. Det här är grundläggande hjärnfunktioner, som jag tror att det är mycket möjligt att vi förstår inom tio år. Det skulle inte förvåna mig om vi kom-mer att förstå vad som ligger till grund för depression och schizofreni till och med snabbare än så.

När det gäller den kognitiva förmågan, intelligent resonerande - att väga olika al-ternativ mot varandra med hjälp av den stora kunskapsbakgrund som utgör vår intuition – så tror Sten Grillner att det

Ett virustoxin orsakar serotoninfrisättning i hjärnan och aktiverar kräkcentrum.

Ska hjärnans hemligheter eller grafens potential vinna EU-kommissionens gunst? Eller båda?

N R 6 2 0 11 29N AT U R V E TA R E

ter i närheten av Umeå för tolv år sedan. I motsats till sina närmaste släktingar,

jästsvamparna, lever den som ett mycel, ett nätverk av trådar. Dessa trådar eller hyfer är inte mer än någon mikrometer tjocka. DNA från ett hundratal olika arter av Archaeorhizomycetes har hittats i olika miljöer och världsdelar. Att svampklassen är så vanligt förekommande, tyder på att den har en viktig roll i markens ekosys-tem. När de nu har svampen i odling, ska SLU-forskarna försöka ta reda på vilken roll det är. HM

Fys i KE R U ppTäCKE R NyTT pARTi KE lTi llsTåN d

Fys i K Ett internationellt team av fors-kare, med bland annat fysiker från Upp-sala universitet, har observerat sönder-

fallsprodukter från ett partikeltillstånd som aldrig tidigare har kunnat påvisas. Det rör sig om en partikel uppbyggd av sex kvarkar eller ett bundet system av två exciterade baryoner, som består av tre kvarkar vardera. Partikelns livstid är inte längre än 10 till 23 sekunder, den tid det tar för en partikel att passera en atomkärna. Fram tills nu har man bara observerat fria kvarkar, materiens fun-damentala byggstenar, i två olika system eller hadroner: mesoner och baryoner, där neutroner, atomkärnornas bestånds-delar utgör de mest kända exemplen i den senare kategorin. Andra kombina-tioner av kvarkar har varit möjliga i teo-rin, men deras existens har aldrig tidiga-re kunnat påvisas i experiment. HM

S E X KAN DI DATE R V I LL B LI

F LAGG S K E P P

• Graphene - Coordinated Action vill utveckla den fulla potentialen hos detta nya material som är ledande, transparent, böjbart och samtidigt starkt, för att bara nämna några teknologiskt intressanta egenskaper.

• Human Brain Project vill kartlägga hjärnan och dess sätt att arbeta med hjälp av IT och superdatorer

• Guardian Angels vill låta oss slippa sladdar och bat-teriladdare för gott genom att utveckla nya former av strömlös energiförsörjning för apparaterna och de tek-niska hjälpmedlen i vår vardag

• RoboCom vill säkra välfärden genom att utveckla ro-botar som kan bli våra hjälpredor

• FuturICT vill förena IT med samhällsvetenskaplig forskning för att lösa de stora världsproblemen – alltifrån ekonomisk instabilitet till konflikter och kriminalitet

• Modelling in Health and Medicine vill göra verklighet av skräddarsydda läkemedel och förebyggande vård ge-nom att integrera IT och medicin och på allvar börja an-vända den information vi bär med oss i våra gener.

fortfarande kan vara en bit kvar.– Om vi inte blir ett av flagg-

skeppen, kommer utvecklingen att gå mycket långsammare, säger Henry Markram. Det här är för komplicerat för industrin.

Han tycker att det är ett argu-ment som talar mot en del av de andra flaggskeppen.

– Grafenprojektet handlar om att ersätta kiselteknologin. Det finns företag som är goda för 100 miljarder dollar som kan göra det.

Jari Kinaret tycker inte att reso-nemanget stämmer.

– Grafenforskningen har bara pågått i ett halvt decennium. Det är mycket som vi inte känner till. Vi befinner oss med grafenelek-troniken idag där kiselelektroni-ken befann sig 1948. Det finns ingen industri som vill investera i en så ny teknologi, säger Jari Ki-naret. Däremot är det nog sant att grafen är det projekt i racet som kan ge störst industripåverkan.

Grafeinprojektet strävar inte heller efter att ersätta kisel.

– Kisel är ett oerhört bra mate-rial för många tillämpningar inom elektroniken, och en sådan strä-van vore inte heller realistisk. Dä-remot närmar sig kiselteknologin sina gränser, och grafen och rela-terade tvådimensionella material har stor potential att ta informa-tionsteknologin till en ny fas.

Vilket annat projekt skulle vara den bästa flaggskeppspartnern?

Henry Markram:– Vi skulle troligen kunna in-

teragera mest med robot-flagg-skeppet – de har inte hjärnan och vi har inte kunskap om hur man bygger konstgjorda kroppar.

Jari Kinaret:– Eftersom grafen är så mång-

sidigt, skulle det kunna användas i många av de andra projekten, till exempel skulle det kunna ge na-nokompositmaterial till fördel för robot- och elektronikindustrin. Guardian Angels skulle också kunna ha nytta av oss. Vårt pro-jekt är dock mer innovativt och långtgående. #

Svampar av klassen Archaeorhizomy-cetes har levt dolda i marken under miljoner år.

FO

TO

: A

NN

A R

OS

LIN

G O

CH

KA

RE

LYN

C

RU

Z M

AR

TIN

EZ

, S

LU

N AT U R V E TA R E30 N R 6 2 0 11

k A R R i ä R

iNsPiRATöREN sid 30–32

FRågA ExPERTEN sid 33

MANUAlEN sid 34-35

lEdARskAP sid 36-37

På NYTT jobb sid 38

PlATsANNoNsER sid 39-41

Sarar Smedberg kombinerar sin hästkompetens med pedagogik. Hon gillar att möta eleverna.

31N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

ara Smedberg har full kontroll på sin häst som elegant galop-perar över sommarängen. Men det är i dressyr hon tränar och tävlar på sitt svenska halvblod som hon själv har utbildat. I

den hårda konkurrensen siktar hon nu på att ta sig till en högre nivå.

– För att kunna undervisa på ett bra sätt måste man utveckla och underhålla sin egen ridning. Tävlar gör jag för att få lite extra krydda till träningen.

Det var praktiken som ledde till lärar-jobbet på Säbyholm Utbildningar. Då läste Sara Smedberg naturbrukslärarprogram-met på distans och breddade sin kompe-tens som hippolog.

– Jag har hamnat helt rätt. Steget från ridlärare till naturbrukslärare var lätt att ta. Jag gillar verkligen att jobba med eleverna, som just nu består av tonårstjejer. På in-riktningarna trädgård, hund och sällskaps-djur går också killar.

PosiTiV VUxENkoNTAkT

Lika mycket som hon är lärare är hon ett stöd för tjejerna i deras personliga utveckling.

– En del har stökiga bakgrunder och be-höver en positiv vuxenkontakt, som kan uppmuntra och bekräfta. Därför är det så roligt att många kommer på fötter under de tre åren här. Internatboende föder an-svar och gemenskap.

Många elever söker sig till naturbruk för

att det är en mix mellan teori och praktik. Drivkrafterna varierar, vissa vill läsa vi-dare till hippolog, agronom eller veterinär, medan andra vill lära sig mer om häst för att det är roligt.

– Utbildningen ger möjligheter att job-ba utomlands, där svenska hästskötare är attraktiva. Under praktiken får de in en fot som ger jobb efter examen. Det finns möjlighet till utlandspraktik i bland annat Ungern, England och Kanarieöarna.

FRiskolA gER FRihET

Sara Smedberg berättar att många får jobb den vägen även i Sverige. Allt är dock inte frid och fröjd. Skolan har inte lyckats fylla de 24 platserna i de olika årskurserna.

– Det är en utmaning för framtiden. Med ett eget ridhus och stall för elevernas hästar kan vi fylla de tomma platserna på häst och dessutom utöka ridverksamheten för fler än de som går hästutbildningen. Tillsammans med marknadsföring tror jag att vi då kommer att fylla platserna och därmed öka intäkterna.

I ett sådant läge kan ännu en hippolog el-ler motsvarande anställas. I dag är hon en-sam med den kompetensen, men har stöd av en husdjursagronom i de teoretiska ämnena.

– Eftersom vi är friskola sedan förra sommaren kan vi själva besluta om nysats-ningar, utifrån vad ekonomin tillåter.

Den nya gymnasiereformen passar na-turbruksgymnasierna bra.

– Utbildningen blir uttalat yrkesinriktad och leder till ett yrke. Det innebär att våra hästelever från och med i höst blir häst-skötare med inriktning mot ridning. Bra också att vi får ett betygssystem med fler steg än i dag. Skalan går från A till F, där F är underkänt.

lEdER Till högRE sTUdiER

Exakt hur det blir när reformen träder i kraft i höst är inte klart.

– Det har funnits en oro för att utbild-ningen stänger dörren till högre studier. Men det är möjligt att läsa några extra äm-

Hippolog som rider på naturbruksvåg

i N s P i R AT ö R E N

Det växande intresset för häst har öppnat en spännande arbetsmarknad för hip-pologer. Allt fler jobbar som naturbrukslärare och får möta elever med olika driv-krafter. Som lärare gäller det att hänga med i forskningen om bland annat avel, sjukdomar, foder och hållbarhet.

ST E x T l A R s - E R i k l i l j E b ä c k F o T o j E A N E T T E h ä g g l U N d

Sara Smedberg

aktuell: Inspirerande lärare på Säbyholm Utbildningar.

Utbildning: Hippolog, inriktning ridlärare. Naturbruksprogrammet, Uppsala universitet.

Familj: Man och två barn.

Fritid: Tränar och tävlar i dressyr på egen häst.

Läser just nu: Barnböcker.

det visste du inte om Sara: Började rida som tolvåring.

k A R R i ä R

N AT U R V E TA R E32 N R 6 2 0 11

nen för att få grundläggande behörighet till högskolan.

Två halvdagar i veckan är praktik inom olika discipliner, som dressyr, hoppning, körning och ridning i skog och mark. I det ingår stall- och häst-skötsel.

De lär sig också hästens fysiologi, anatomi, sjukdomar, foderstater, avel och annat. Därför måste Sara Smedberg hänga med i forskningen.

– SLU Ultuna är ledande på området med fokus på hållbarhet. Tävlingshäs-tar är avlade på sin specialitet, medan ridskolehästar är mer all round.

bjUdA På sig själV

Även om det har gått elva år sedan Sara Smedberg gick hippologutbildningen kan hon rekommendera den till andra.

– Jag stortrivdes och lärde mig mas-sor, det enda var att tiden inte räckte

till, vilket nu har rättats till tack vare att utbildningen har förlängts till tre år.

Kritiken mot att det skulle vara för mycket stalltjänstgöring håller hon inte med om.

– Vi skojade om det och sa att vi fick universitetspoäng i mockning. Men skötsel av hästen hänger ihop med rid-ning, att delta i alla delar ger en bättre helhetsbild och man kan bedöma hur hästen mår.

Hon kan också tipsa andra hippolo-ger att komplettera med en pedagogisk utbildning och bli naturbrukslärare.

– Det var nyttigt att läsa med andra än hippologer och lära sig nya sätt att nå fram till eleverna. Det handlar myck-et om att bjuda på sig själv och läsa av eleverna.

Den förmågan verkar Sara Smedberg ha i sin personlighet, vilket också reak-tioner från elever kan vittna om. #

HäStar i Sve r ig e

det finns omkring 360 000 hästar i Sverige. Hästnäringen omsätter 46 miljarder kronor och sysselsätter 28 000 människor. Källa: Hästnäringens Nationella Stiftelse.

Stiftelsen Hästforskning delar ut anslag till hästforskning i Sverige och Norge.

Pågående forskning, några exempel:

vårdhygien inom svensk hästsjukvård i relation till vårdrelaterade infektioner med fokus på MRSA.

Nya metoder för att diagnostisera och prog-nostisera osteoartrit hos häst.

Hästaktiva flickors upplevelser av utseende-kulturen i stallet.

glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar vid utfodring med foderstater med olika socker-innehåll.

F R å g A E x P E R T E N :

Grattis! Det måste kännas bra att ha kommit in. Visst har jag lite tips.

Kom fram till vad du vill jobba med!Många studenter som befinner sig i

slutet av sin utbildning vet inte var de vill jobba när åren på högskolan är över. Om du inte vet var du vill så är det svårt att ta första steget. Därför är det bra om du så tidigt som möjligt börjar tänka på vad du vill göra sen. Ta reda på hur ar-betsmarknaden ser ut för någon som gått din utbildning. Vi hjälper gärna till om du tar kontakt med oss. Om du redan nu börjar fundera kan du göra ett mer medvetet val.

skAPA koNTAkTER

De allra flesta jobben får man inte via annonser utan genom kontakter och de kan du börja bygga redan under studie-tiden. Efter examen kommer du att ha

nytta av dem. Gå på arbetsmarknads-dagar, seminarier, kontakta intressanta personer, engagera dig i studentlivets föreningar, arbeta extra och sådant som utvecklar dig som person. Men ta inte på dig mer än att du klarar studierna.

göR AkTiVA sTUdiEVAl

Tänk på vad du ska använda din utbild-ning till? Kanske behöver du en extra kurs i ekonomi, juridik, språk, retorik, statistik, psykologi eller ledarskap. Välj med både hjärta och hjärna, välj det du är intresse-rad av, men gör också medvetna val.

Men glöm inte bort att ha roligt! Stu-dietiden är en spännande tid, ta vara på den. Lycka till!MäRTA liNdqVisT

En uppfinning kan skyddas genom patent, som ger en ensamrätt att kom-mersialisera själva dess tekniska funktion. För att erhålla patent krävs; (1) att upp-finningen inte har funnits tidigare, (2) att den har uppfinningshöjd och (3) att den

ska kunna tillgodogöras industriellt. Upp-finningshöjd innebär att produkten måste skilja sig väsentligt från allt som tidigare är känt. En patentansökan, som även kan ansökas internationellt, ges in till Patent och registreringsverket , PRV samt gäller i 20 år från ansökningsdagen.

Ett patent kan aldrig erhållas för; (1) en upptäckt, vetenskaplig teori eller matema-tisk metod, (2) en konstnärlig skapelse, (3) en plan, en regel eller metod för intellek-tuell verksamhet, spel eller för affärsverk-samhet eller datorprogram, (4) en presen-tation av information eller (5) ett sådant förfarande för kirurgisk eller terapeutisk behandling eller för diagnostisering som ska utövas på människor eller djur.

En uppfinning som ges ett unikt kän-netecken, till exempel ett ord eller en logotype, kan också skyddas genom va-rumärkesskydd hos PRV, vilket ger en ensamrätt till kännetecknet men inte till

funktionen som hos patent. Det innebär att så länge kännetecknet används, och registreringen förnyas vart 10 år, har ing-en annan rätt att använda kännetecknet kommersiellt på andra liknande varor eller tjänster utan tillstånd från varumär-kesinnehavaren.

En produkt som har en unik ny de-sign, till exempel unik form, kan erhålla ett designskydd hos PRV. Då får ingen utan tillstånd från innehavaren kom-mersialisera en annan produkt som har identisk eller snarlik design. Här skyd-das bara utseendet och inte funktionen som hos patent. Ett designskydd gäller i maximalt 25 år. kARl-FREdRik bjöRklUNd

är advOKat OCH deLägare PÅ

advOKatFirmaN CarLer OCH JObbar

med SveNSK OCH iNterNatiONeLL

aFFärSJUridiK, immateriaLrätt,

arbetSrätt OCH it-rätt.

NATURVETARNAS EXPERTER SVARAR PÅ FRÅGOR FRÅN MEDLEMMARNA

Hur kan jag utnyttja studietiden bäst? Jag har just fått reda på att jag kommit in på min drömutbildning. Jag är så pepp! Jag vill verkligen göra det bästa av min studietid och undrar om du har några tips på hur jag kan få ut så mycket som möjligt av mina år på högskolan? Jag vill ju gärna få jobb så fort som möjligt när jag är klar sen…

hälsNiNgAR AlExANdER

Hur skyddar man en forskningsidé?Jag är forskare och jobbar på ett av landets större universitet. Jag är ganska ny inom forskningen och har dålig koll på hur det fungerar med patent och immaterialrätt. Jag har en idé som jag tror kan bli kommersiellt intressant. Hur skyd-dar jag min forskningsidé?

hälsNiNgAR liNdA

E x P E R T PA N E l E N :

Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löne-förhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

Karl-Fredrik BjörklundAdvokat

Märta Lindqvist Studentombudsman Märta Lindqvist Studentombudsman

Karl-Fredrik BjörklundAdvokatStudentombudsman

N AT U R V E TA R E34 N R 6 2 0 11

em har inte suttit och gäspat under en dålig PowerPoint-presentation? Bilderna är fullmatade med text som knappt går att läsa och sam-

tidigt ska man lyssna på den som talar. Tankarna drar iväg åt andra håll, som till kafferasten.

– Många presentationer är mer förvir-rande än klargörande. De är tyngda av fakta och strider mot den kunskap vi har från forskning inom bland annat psyko-logi, neurologi och kognition, säger Da-vid JP Philips.

Han är expert på presentationsteknik och startade för två år sedan ett korståg mot dåliga PowerPoints.

FokUs På dig själV

Det har blivit bättre, men fortfarande ser han skräckexempel.

– Möjligen kan det förklaras med ett flockbeteende. Många följer andra i spå-ren och gör lika dåliga presentationer som chefer och andra kvalificerade per-soner. Kan Anders Borg så kan väl jag, tycks många tänka.

Med några enkla tips kan man komma långt och få presentationen att förstärka budskapet.

– Nummer ett är att ha fokus på dig själv. Presentera dig med ett öppet kroppsspråk. Det vittnar om engagemang och intresse. Publiken känner att du har något viktigt att säga. Då ska PowerPoint-kanonen inte vara påslagen. Ögat drar sig till kontraster och fastnar på skärmen.

Hjälpmedel som laserpekare, favorit-prylen för många, kan man glömma hem-ma och passar bättre till att leka med kat-ter, menar David JP Phillips.

– Om den behövs så är presentationen felbyggd. Bilden ska vara självförklarande och behöver ingen laserpekare, om det nu inte är ett diagram med många detaljer som behöver förklaras. Med en laserpekare i handen blir presentatören lätt passiv och man släpper ögonkontakten med publiken.

Ögonkontakt med publiken är viktig i alla presentationer. Att vända sig från publi-ken och tala mot skärmen är en dödssynd.

– Det uppfattas som bristande engage-mang och intresse. Viktigt att visa att man själv tror på sin sak. Annars kan publiken till och med tro att man far med osanning.

VAR FöRbEREdd

David JP Philips tips är att ställa datorn framför sig, alltså mellan sig själv och publi-

Med vetenskapen i ryggen har David JP Phillips inlett ett korståg mot dåliga

PowerPoints. Det finns några knep som får dina PowerPoints att höja sig över

mängden. Till exempel kan hjärnan bara uppfatta högst sex objekt på en bild

utan att behöva räkna dem.

Så får du dina PowerPoints att glänsaM A N U A l E N

T E x T l A R s - E R i k l i l j E b ä c k i l l U s T R A T i o N E M M A h A N q U i s T / V o l

V

35N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

Så får du dina PowerPoints att glänsa

T E x T l A R s - E R i k l i l j E b ä c k i l l U s T R A T i o N E M M A h A N q U i s T / V o l

ken. Då kan man kika där om det behövs. – Många är dåligt förberedda och an-

vänder PowerPoint som manus. Att inte vara förberedd är ett hån mot publiken. De får inte valuta för den tid de lägger ner på att lyssna på dig.

EN bild ETT bUdskAP

Många vill få in så mycket som möjligt på en bild för att minimera antalet bilder.

– Det är fel tänkt. Den enkla regeln är en bild ett budskap. Mer klarar inte hjär-nan att ta in om man samtidigt ska lyssna.

Att skriva hela meningar avråder David JP Philips från. Bättre är att skriva i punkt-form. Ibland kan det fungera med mening-ar i form av till exempel citat. Men då ska inte talaren prata samtidigt. Jämför med att tala i telefon och kolla mejlen samtidigt. Bristen på fokus märks direkt.

– Våga vara tyst, det ger en extra dimen-sion och känsla av kontroll. Många är räd-da för motsatsen och pratar hela tiden av rädsla för att tappa kontrollen.

MAx sEx objEkT

Att lista punkter är en gyllene grundregel. Men hur många punkter bör en bild inne-hålla?

– Det går en perceptiv gräns vid sex objekt. Fler än så klarar de flesta inte att uppfatta utan att räkna och förlora tid. Det finns individuella skillnader där arbets-minnet kan tränas upp. Sex punkter klarar de flesta att ta in på kort tid.

Även bakgrundsfärgen har betydelse för att få fram sitt budskap. Många väljer vitt av gammal vana.

– Det stjäl fokus från dig, ögat styrs till ljuset. Dessutom skapar det skuggbilder

och den som talar blir bländad. Det är också estetiskt mer tilltalande med svart bakgrund.

MiNNs bildER

Bilder kan vara förlösande, i alla fall om de används på rätt sätt.

– Minnet gillar bilder och betyder mer än tusen ord, som ordspråket säger. Kom ihåg att text och bild ska hänga ihop, i an-nat fall har det motsatt effekt. Integrera helst texten i bilden.

Även placering av bilden har betydelse. Tipset är att lägga den till vänster eftersom hjärnan scannar av och tolkar från vänster till höger.

– Samma princip gäller tidsaxlar, som ska vara horisontella där tiden rör sig från vänster till höger, enligt kognitiva regler.

Färger då?– Rött är negativt och grönt signalerar

framgång. Så använd inte rött om du ska redovisa positiva siffror.

David JP Phillips predikar enkelhet.– Ofta är de sämsta minst avancerade

bilderna de bästa. Ibland räcker det med ett ord eller en siffra för att nå fram med sitt budskap. #

lär dig mer om PowerPoint på www.presenta-

tionsteknik.com. se också Youtube, sök efter

”death of PowerPoint”.

1. Skriv nyckelord i punktlistor, men inte löpande text.

2. en bild – ett budskap.

3. max sex objekt på en PowerPoint.

4. använd svart bakgrund.

5. använd inte laserpekare, sök ögonkontakt med publiken.

6. Släck ner skärmen när presenta- tionen startar – fokus ska ligga på dig.

6 S Nab ba P P-t i P S

om chef sätter du tonen på en arbetsplats. Du signalerar vad som är okej och inte, och det är till stor del dig det hänger på om en medarbetare ska våga vara

öppen som homosexuell, bisexuell eller transperson. Det är grundtanken i boken Regnbågschefen.

– Det här är en bok som jag själv skulle vilja ha i min hand, säger författaren Petra Elisson, som har jobbat med personalfrå-gor och suttit med i ledningsgrupper på flera arbetsplatser.

Hon driver företaget Get Going Now, där hon i egenskap av regnbågskonsult hjälper företag och organisationer att bli bättre på mångfalds- och hbt-frågor. Det var när Petra Elisson arbetade i resebran-schen som hon först insåg vilken inverkan heteronormen har på dem som inte känner sig hemma i den.

– Jag jobbade med många hbt-personer och såg hur folk i min omgivning gjorde avkall på sig själva, säger hon.

I begreppet hbt-personer räknar hon in homo- bi- och transsexuella samt transves-titer – de grupper som på något sätt bryter mot heteronormen.

– Man kan anta att omkring 10 procent av vår befolkning tillhör hbt-populationen, säger Petra Elisson.

Enligt en undersökning från Arbets-livsinstitutet har var fjärde homo- eller

bisexuell valt att inte vara öppen på sin ar-betsplats. I Regnbågschefen berättar hbt-personer om hur mycket energi de har lagt ned på att hålla en del av sitt liv hemligt för kollegorna och om de reaktioner som de har mött i arbetslivet som öppet homo-sexuella.

– Vi behöver bli varse att heteronormen

finns, och som chef måste man ha koll – det chefer gör, gör andra medarbetare. Man kan göra så otroligt mycket med små medel, säger Petra Elisson.

I boken, som fick Veckans affärers pris för ”Årets ögonöppnare 2010”, introducerar hon en modell som hon kallar för regnbågs-trappan, som man som chef kan använda

l E d A R s k A P

Måla jobbet i regnbågens alla färgerkonfettin har sopats upp från Stockholms gator efter Pride-festivalen, men ett arbets-

klimat där alla kan vara sig själva är något som man måste jobba på året om. kanske

har du en medarbetare i garderoben? bli medveten om heteronormens kraft och ta

dina första steg på regnbågstrappan redan idag!

ST E x T h A N N A M E E R V E l d

”det första steget är det svåraste – att ta tag i sig själv och sina egna värderingar”, säger Petra elisson, författare till boken ”regnbågschefen”.

N AT U R V E TA R E36 N R 6 2 0 11

Måla jobbet i regnbågens alla färger

sig av för att komma igång med arbetet kring hbt-frågor på arbetsplatsen.

– Det första steget på trap-pan är det svå-

raste – att ta tag i sig själv och sina värde-ringar. Efter det är de andra stegen egentli-gen enkla, säger Petra Elisson.

REsAN UPPFöR REgNbågsTRAPPAN

1) Se över din egen kunskap och dina attityder

2) Lyft hbt-frågan i ledningen

3) Gör en hbt-policy och skriv in hbt i strategidokumenten

4) Involvera och utbilda personalen kring värderingarna

5) Se över den interna kommunikationen ur hbt-perspektiv

6) Gör rekryteringsprocessen hbt-vänlig

7) Kommunicera ut ert engagemang till omvärlden

8) Håll grytan kokande!

CH r i Ste r YrJaS , agronom, landsbygds-rådgivare och ordförande i Akadmikerföreningen på Hushållningssällskapet i Kristianstad, vice ordfö-rande i Naturvetarna:

du är öppet homosexuell – påverkar det din arbetssituation?

– Jag är Christer Yrjas – jag är inte bögen Christer, men homogrejen är en oerhört stor del av mig. Jag är öppen på jobbet och i för-

eningslivet, men jag träffar ju hela tiden nytt folk i jobbet. Det är ett ständigt avvägande. Många tror att man kommer ut en gång och sedan är det gjort, men så är det inte. Man kommer ut och kommer ut och kommer ut. Och då händer det att man får en del frågor, men det brukar inte vara några problem.

vad betyder det att kunna vara öppen med sin homosexualitet på arbetsplatsen?

– Det är jätteviktigt för arbetssituationen. Om man inte är öppen kan man kanske inte berätta om saker man har gjort i helgen. Man får säga att man har varit ”i Stockholm med kompisar” när man i själva verket har varit på Pride-festivalen. Och bara en sådan sak som att man inte skulle kunna lista en man som bor på samma adress som en själv som när-maste anhörig om något skulle hända.

vad kan chefen göra?

– Det är viktigt att man kan ha förtroende för chefen och att han eller hon tydligt signa-lerar att det är en tillgång att ha medarbetare med olika bakgrund. En enkel sak är att man som chef inte går med i tuff jargong eller bögskämt.

aN Na ÖN e Hag, astronom, doktorerar på soltypsstjärnor vid Uppsala universitet:

du är öppet homosexu-ell – påverkar det din arbetssituation?

– Vi har ett bra arbetsklimat på astrono-miska institutionen med många öppenhjärtiga människor. När jag nämner min sambo och folk frågar något om ”honom”, korrigerar jag bara och säger ”henne” och så är det ofta inget mer med det. Sedan är det klart att en och annan ur den äldre generationen kanske har trott att min

flickvän är en kompis till mig, men det är ingen som menar något illa.

vad är viktigt för att man ska våga vara öppen?

– Ett jämställt klimat. Att alla känner sig som en del av institutionen, att man upplever att man är jämställda arbetskollegor på arbetsplatsen och inte jobbar i en hierarki - att doktoranden kan föra en vettig diskussion med professorn och vice versa.

vad kan chefen göra?

– Det är bra om chefen använder ett neutralt språk och pratar om partner eller respektive, till exempel när man bjuder in till julfesten. Det är ett enkelt sätt att få alla att känna sig inkluderade. #

PÅ g Å N g– för chefer och projektledare

lEAd E R s h i P FR i dAY

Jäkla människa – 2 sept i Stockholm

Det lilla extra – om drivkrafter i arbetslivet:

7 okt i Malmö eller Lund

21 okt i Stockholm

28 okt i Göteborg

NäTVE R k sTRäFFAR

14 sept kl 13.00–16.00 Kungliga väntsalen, Malmö

21 sept kl 16.00–18.00 med mingel på Gillet, Uppsala

10 nov kl 13.00–16.00 Hotel Mayfair, Malmö

läs mer: www.naturvetarna.se/chef

sig av för att komma igång med arbetet kring hbt-frågor på arbetsplatsen.

vad färgar ditt ledarskap?

37N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

N AT U R V E TA R E38 N R 6 2 0 11

k A R R i ä R

38

u har forskat på Ki, Smitt-skyddsinstitutet och Lunds universitet – varför lämnar du akademin?

Jag disputerade vid 25 och var docent vid 35. Jag har publicerat 24 artiklar och ett bokkapitel, och jag har publicerat varje år, till och med när jag var mammaledig med min dotter. Men när jag kom tillbaka från mam-maledigheten och inte fick anslag från Ve-tenskapsrådet för mitt projekt – trots jättebra omdömen – nådde jag vägs ände. Nu i höst skulle jag ha varit anställd i två år på Lunds universitet, och jag visste att jag inte skulle få fast tjänst. Jag tog kontakt med Naturvetarna och frågade ”Vad ska jag göra? Jag har varit inom akademin hela mitt arbetsliv – jag kan inget annat!”

Vad sa karriärcoachen?

Christel Lindgren bad mig att fundera över vart jag ville – ”om du inte vet det, så kan jag inte hjälpa dig dit”, skrev hon. Jag tyckte först att det lät hårt, men började fundera. Jag kom fram till att jag gärna skulle vilja arbeta i en interna-tionell hälsoorganisation som WHO eller ECDC. Christel hjälpte mig att göra min cv mer person-lig – lyfta fram mina ”success stories” från fors-karkarriären, och de saker som jag har lärt mig, till exempel att leda projekt och grupper. Det var verkligen en ögonöppnare!

vilka är utmaningarna på ditt nya jobb?Europa är på väg ut ur en kris och måste göra besparingar, men samtidigt behålla kva-liteten inom sjuk- och äldrevården. Om man kan få ner antalet vårdrelaterade infektioner med resistenta bakterier, så kan man spara mycket pengar. Jag kommer att arbeta med vetenskaplig rådgivning, planering, samord-

ning och kommunikation av myndighetens ar-bete för att nå detta mål.

kommer du att sakna universitetsforsk-ningen?Jag är verkligen glad att jag har forskat. Jag kommer till viss del att sakna friheten, men inte osäkerheten. Som forskare är man som en egenföretagare som måste skaffa pengar till sin egen lön, de anställdas lön och lokal-hyran. När man får barn blir det viktigare med mer trygghet. Hm

Lämnar akademin för ECDCAntibiotikaresistenta bakterier är ett växande problem som mikrobiologen Barbara Albiger ska ta tag i på sitt nya jobb som Programme Officer på den Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC. Karriärcoachning från Naturvetarna hjälpte henne att hitta de styrkor som hon byggt upp under sin akademiska karriär.

P å N Y T T j o b b

D

Mikaela ståhlVikarierande avdelningschef på Avdelning-en för livsmed-el och serve-ringstillstånd

på Miljökontoret i Uppsala.tidigare jobb: Statsinspektör på Livsmedelsverket.Utbildning: Husdjursagronom.

Thomas ArctaediusVD på Ayond ABtidigare jobb: VD för SU Hol-ding AB och Näringslivschef vid

Stockholmsuniversitet.Utbilding: Disputerat i kärnfysik, Stockholms universitet.

Anna sjö-ström dou-gaiVerksamhets-chef för Sveri-ges unga aka-demi, Kungl

Vetenskapsakademien.tidigare jobb: Forskningsse-

kreterare Internationella frågor, Vetenskapsrådet.Utbildning: Disputerat 2002 på Karolinska institutet inom Im-munobiologi.

krisztina Anderberg halaszMedical In-formation and Comp-liance Co-ordinator på

Lundbeck i Köpenhamn.Utbildning: MSc. Kemi, PhD. Medicinsk vetenskap.

tidigare jobb: Information Sci-entist på Astra Zeneca i Lund.

carl höjman Hållbarhets-konsult på TEM i Lund.tidigare jobb: Praktikant på TEM

Utbildning: Master i Sustaina-ble Business Leadership från Lunds Universitet.

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@natur vetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv. HAr Du oCkSå nyTT Jobb

F l E R P å N Y T T j o b b

barbara albiger kommer ursprungligen från Frankrike.

39N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

Nordkalk söker en

LANTBRUKSKUNNIG SÄLJARE med miljöintresseMarknaden ökar för vårt Fostopkoncept och Nordkalk behöver utöka med ännu en engagerad säljare. Fostopkonceptet består i att reducera fosforläckage, konceptet är under utveckling och förväntas ha stor potential. Du kommer framförallt att arbeta med Fostop® Struktur och Fostop® Dike, båda riktar sig mot lantbruket.

Försäljningsarbetet inriktas både på återförsäljare och direkt mot slutkund. Allt säljar-bete kommer att ske i nära samarbete med produktcheferna för Lantbruk och Miljö. Förutom direkt försäljning kommer du tillsammans med produktcheferna arbeta med kickoffer, mässor och utbildningsträffar. Du kommer även att involveras i olika utveck-lingsprojekt.

Lämplig bakgrund är lantmästar- eller agronomutbildning tillsammans med säljerfa-renhet inom lantbruk. Kunskaper inom vattenkemi är meriterande. Vi söker en positiv person som har lätt för att samarbeta och knyta kontakter. Arbetsfältet är Sverige med tyngdpunkt på området söder om Mälardalen. Placeringort är Landskrona. Tjänsten medför ca 3 resdagar i veckan.

Välkommen med din ansökan som du sänder till Kajson Agri Konsult, Storkvägen 7, 274 33 Skurup eller via e-post till anna@kajson.se. Märk din ansökan ”Ref.nr. 247”.

Har du frågor angående tjänsten är du välkommen att ringa till produktchef Lars Wadmark, tel. 0418-43 75 86 eller rekryteringskonsult Anna Kajson, tel 0411-45 733Vi vill ha din ansökan senast den 16 september 2011.

Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av högklassiga kalk-stensbaserade produkter för miljö-vård, industri och lantbruk. År 2010 uppgick Nordkalks omsättning till 331,9 miljoner euro. Bolaget har ca 1150 anställda på över 30 orter i bl.a. Sverige, Norge, Finland, Polen, Est-land och Ryssland. Nordkalk tillhör Rettig Group-koncernen.

ww

w.m

atch

aled

arsk

ap.s

e

Medins Biologi AB är ett väletablerat miljökonsultföretag med cirka 20 medarbetare. Vi är verksamma i hela Sverige med huvudkontor i Göteborg och filial i Karlstad. Vi är marknadsledande på biologiska undersökningar i vatten. Vår affärsstrategi är att kunna erbjuda helhetslösningar av biologiska och kemiska utredningar i limniska och marina ekosystem.Våra kunder finns inom offentlig sektor, industrin och tekniska konsultföretag. Kompetens och kvalitet är nyckelord på Medins Biologi och med specialister inom alla affärsområden kan vi erbjuda tjänster med högsta standard.

VD MiljöteknikföretagSom vd får du uppgiften att leda bolaget in i framtiden. Ambitionen är en fortsatt expansion, alltid med kvalitet och lönsamhet i fokus. Vi vill därför bredda vår kundbas genom högre aktivitet på marknaden.

Vi är och skall vara ett ledande kunskapsföretag inom vårt område vilket kräver att vi arbetar aktivt med kompetensutveckling av våra medarbetare. Vi måste också tydliggöra våra unika specialistkunskaper för våra kunder och skapa nya a�ärer till nytta för båda parter.

Vår nya vd bör vara en a�ärsinriktad naturvetare eller tekniker med lång erfarenhet av miljökonsultbranschen eller liknande verksam-het. Du måste också ha ledarerfarenhet och goda kunskaper om ekonomi och administration.

Som person är du utåtriktad och tycker om att trä�a kunder och medarbetare samtidigt som du vet att analys och uppföljning av verksamheten är centralt för att utveckla bolaget.

Information om Medins Biologi hittar du på www.medins-biologi.se.För ytterligare information om tjänsten, kontakta gärna Sven Jellbo på Matcha Ledarskap, 0705-29 98 24.Din ansökan sänder du senast 15 september till sven@matchaledarskap.se.

N AT U R V E TA R E40 N R 6 2 0 11

Landstinget Kronoberg är det lilla landstinget med de stora möjligheterna. Vi erbjuder hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god tillgänglighet. Tillsammans bidrar vi till att nå visionen om ett gott liv i ett livskraftigt län.

Lena, Agneta och Pernilla söker ny kollega, som tillsammans med dem vill arbeta som

avdelningschef

på klinisk kemi och TFM i Växjö För mer information gå in på www.ltkronoberg.se och klicka på "Jobba hos oss" eller ring verksamhetschef Elisabet Brücher, tel. 0470-58 74 51.

Medf yttarservice l- ring 0470-74 50 05 eller besök www.medak.info

Samhällsbyggnadssektorn/Miljökontoret i Borlänge söker

Miljöinspektör medinriktning på vattenSe mer på: www.borlange.se/ledigajobb

Gävles 95 000 invånare bor vid havet, strax norr om Stockholm, där väg, järnväg och hamn möts. Näringslivet är varierat och Gevalia,Läkerol och Mackmyra svensk whisky är några av regionens varumärken. Högskolan i Gävle erbjuder sina 12 000 studenter över40 utbildningsprogram. Gävle kommun är regionens största arbetsgivare med 7 000 anställda och sex miljarder i omsättning.Verksamheten är bred och omfattar allt från skola, omsorg och kultur till väghållning, miljöfrågor och turism. Vi arbetar utifrån engemensam värdegrund med bemötande, samarbete och kvalitet i fokus. Läs mer på www.gavle.se

Miljöstrateg till Kommunledningskontoret

Ditt uppdragSom miljöstrateg kommer du att arbeta med omvärldsbevakning inom sakområdet samt komma med egna förslag för att ut-veckla kommunens arbete med miljöfrågor. Ditt uppdrag blir även att delta i slutfasen av det pågående arbetet kring kom-munens miljöstrategiskaprogram samt att implementera förslaget i den kommunala organisationen och kommunicera detmed andra berörda organisationer och företag.

Din bakgrund och personlighetDu har erfarenhet av att arbeta med miljöfrågor på en strategisk nivå inom offentlig eller privat verksamhet. Du harhöskoleutbildning med inrikting på miljö. Du har en bred kunskap inom miljöområdet samt att du har lätt att samarbeta. Duförstår och tycker om att arbeta i en politiskstyrd organisation.

Vi erbjuderEn tjänst där du får möjlighet att vara med och ge underlag för utformandet av framtida miljöagerandet i Gävle kommun.

Välkommen ombord!

Välkommen med din intresseanmälan via www.proffice.se ,under Sök jobb, senast 12 september.Ansvarig rekryteringskonsult Kristoffer Åkerlund, 073-343 44 73

41N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

{ focused innovation}

You will have the analytical responsibility in our R&D projects. You will also participate in customer support and internal technical support activities as the analytical expert. Your assignments will be hands on analyses in the laboratory as well as desktop studies and assistance in administrative tasks. Active partici-pation in the department’s technical and methodological development is crucial as well as knowledge sharing with colleagues.

As an R&D analytical chemist at Perstorp Innovation you will contribute to the innovation process comprising application, product and process development, within the Perstorp Group and also give support to business.

For over 130 years, we have worked to improve the daily lives of millions of people around the world with innovative chemistry. Today we have an annual turnover of 14.5 billion SEK and have 2,200 employees worldwide, in Asia, Europe and North America. Our specialty chemicals make everything from cars to computers, from sails to shoes, lighter, stronger and safer. Every aspect of our corporate culture is infused with our core values of focused innovation, reliability and responsibility.

www.perstorp.com

Analytical Chemist/Specialist The goal for Perstorp Innovation is to manage the company R&D project portfolio with the aim to develop sustainable specialty chemicals.

In our global organization we offer a position full of variety and challenges in a very enthusiastic team. The position is located at Perstorp R&D Centre in Perstorp.

Please visit perstorp.com, Careers, for more information about the position, who to contact and how to submit your application.

LänsstyrelsenVästraGötalandsöker

NaturumföreståndaretillHornborgasjön

Läsmeromtjänstenunderledigajobbpå

www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

S P A N A R I N

N AT U R V E TA R E42 N R 6 2 0 11

L I F E S C I E N C E

Dags att göra upp med den svenska paradoxen

Den svenska life science-industrin har under de senaste dryga tjugo åren investerat ungefär lika många miljarder i forskning. Men under denna tid har bara en ny originalsub-stans tagit sig ut på marknaden – ett läkemedel mot leukemi. I Den oförlösta forskningen, berättar femton profiler inom forskning, näringsliv och offentlig förvaltning vad de tror krävs för att vi ska kunna lämna denna svenska paradox bakom oss.

Kan skatteincitament förlösa forskningen? Eller är det upp-handling av innovativa läkemedel som gör företagens sats-ningar lönsamma? Läs och bilda dig en egen uppfattning om

framtiden för Sveriges största exportindustri, näst pappersindustrin.Redaktör för Den oförlösta forskningen är Anna Karin Källén och boken ges ut på

Samhällsförlaget i samarbete med utställningen ”För livet” på Arlanda Business Cen-ter. Naturvetarna är en av arrangörerna bakom utställningen, som under tre års tid kommer att sätta fokus på global hälsa, forskning och företagande. ”För livet” invigs med ett seminarium den 9 september. HM

Anmäl dig till invigningen: simplesignup.se/event/7291

A N VÄ N D B A R A P P

Svamp i mobilenDu behöver du inte längre släpa med dig tunga böcker ut i skogen om hösteneller plocka med dig misstänkt svamp hem för gransk-ning. Biologen Michael Krikorev har i över ett decennium delat med sig av sina tips kring skogens guld på Svampguiden.com. Hans bilder och beskrivningar av de vanligaste matsvamparna och de giftiga svam-par som de kan förväxlas kan lad-das ner som app till androidmobiler. Appen innehåller också en nyckel för artbestämning av mer sällsynta fynd och hjälper dig att hålla reda på dina bästa svampställen. HM

Läs mer: www.svampguiden.com

Från idé till marknad.

F LY T T HJ Ä LP

Allt på ett ställe för forskare i EuropaVisum, skatter och socialförsäkring är några av de saker man måste tänka på när man som forskare ska börja arbeta i ett nytt land. Den nya webbplatsen Euraxess Sweden samlar allt på ett ställe för forskare som kommer till Sverige. Här kan man även hitta utannonserade forskarjobb och stipendier. Bakom webbplatsen står bland annat Vinnova och Ve-tenskapsrådet och om man inte hittar svar på sina frågor på webben, kan man vända sig till någon av de 50 kontaktpunkter på universitet, forskningsråd, forskningsinstitut och företag i Sverige som är knutna till sajten. Den svenska sajten är en del av det europeiska nätverket Eurax-ess. Om du funderar på att forska i ett annat europeiskt land, finns det goda chanser att du finner liknande service där – många länder har va-rit snabbare än Sverige med att starta upp nationella sajter. HM

Läs mer: www.euraxess.se, ec.europa.eu/euraxess

U T S TÄ LLN I N G

Mer om MarieMarie Skłodowska /Mme Curie är titeln på Nobelmuseets utställning som vill belysa nya sidor av historien om världens mest kända vetenskaps-kvinna. Marie Curie var inte bara första kvinna att få Nobelpriset (fysikpriset 1903), utan också först med att belönas en andra gång (kemipriset 1911). Men kontrasten var stor mellan festligheterna och vardagen i laboratoriet. Curie kämpade mot den manliga akademiska världens fördomar och vann en plats i historien, men förlorade till slut mot de ödesdigra konsekvenserna av dens strålning som hon studerade. Utställningen öppnar den 16 september och pågår till januari 2012. HM

Läs mer: www.nobelmuseum.se

FO

TO

: N

OB

EL

MU

SE

ET

Oglamourös labbvardag.

Michael Krikorev, svampexpert.

Medelhavsmaten framställs ofta som dunder-kuren för den som vill sänka sitt kolesterolvärde och skydda hjärtat. Nu har Viola Adamsson, dokto-

rand vid Uppsala universitet och verksam vid Lant-männen, visat att den nordiska maten kan vara lika hälsosam.

Det gäller förstås att välja råvaror med omsorg. I boken Hälsosam nordisk mat hittar du många inspi-rerande recept som inte bara är bra för hjärtat. Vad sägs till exempel om lax med lingontäcke och ve-loutesås? Delikat även för finsmakaren.

Till många av rätterna serveras matkorn eller

mathavre. Grönsaker är en självklarhet, liksom full-kornsbrödet. För att slippa hitta på maträtter för varje dag finns det förslag på menyer för halva eller hela veckan. Möjligen kan man tycka att författaren frångår bo-kens grundidé när hon tipsar om nötter och mand-lar som mellanmål. Gott och nyttigt, men inte sär-skilt nordiskt. Trevligt att det är okej att dricka så mycket kaffe man vill. LEL

H Ä LS A

Delikat mat för hjärtat

43N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

ur ska svensk forskning och industri utveckla life science till ett konkurrenskraftigt och attraktivt område? Frågan dis-

kuteras ständigt och har stötts och blötts under mer än tio års tid. Vad har hänt?

Att det finns möjligheter och utmaningar, både nationellt och internationellt, råder det ingen tvekan om. Dessa utmaningar går inte alltid hand i hand och ska inte så göra. Brytpunkterna är viktiga att identifiera och ta till vara, vilket vi måste bli mycket bättre på. Det är positivt att många aktörer kän-ner ansvar, men tyvärr ofta bara för den del som adderar värden utifrån den egna agen-dan. Jag vill se mer samverkan och att alla inblandade parter drar åt samma håll.

Sverige har konkurrensfördelar genom våra kvalitetsregister, biobanker, framstående naturvetenskaplig och medicinsk forskning, liksom bra kliniskt kunnande. Ofta ser man dem inte som nationella, utan snarare som egna fördelar utifrån sitt intresse. Kunskap och erfarenheter måste utbytas inom och över ämnesgränser.

Viktiga framsteg har skett på senare tid. Kvalitetsregistren har lyfts fram som en ef-fektivitets- och kvalitetsfaktor inom sjukvår-den om de får utvecklas och utnyttjas ytter-ligare. Dessutom har ett nationellt initiativ inletts vad gäller biobankerna BioBanking & Molecular Resource Infrastructure of

Sweden (BBMRI.SE). En utmaning är att få dessa två system att tala med och dra nytta av varandra. Det kommer att bli avgörande om vi ska klara den globala konkurrensen.

Svensk forskning visar på framsteg när det handlar om att öka förståelsen för sjuk-domsmekanismer som är av intresse för lä-kemedelsindustrin internationellt. Att denna forskning är avgörande och attraktiv för den internationella industrin är viktigt att fram-hålla. Lika viktigt är att vara medveten om att den nationella industrin har den globala forskningsmiljön på sin radar. Forskningen är global och industrin har förutsättningarna att scanna av var man kan få tillgång till den kunskap och kompetens man är i behov av.

Utmaningen för oss i Sverige är att tillsam-mans utveckla life science för att skapa en långsiktig konkurrens- och attraktionskraft oberoende av var mottagaren geografiskt är lokaliserad. Kvalitet och effektivitet är vär-deord att bygga på. Men frågan är hur vi gör det. Ansvaret för detta är alla aktörers gemen-samma angelägenhet.

Life science involverar och engagerar hela kunskapstriangeln: utövare och utvecklare

inom vård och industri, stöd- och support-funktioner och inte minst samhället och in-dividen. Life science berör oss alla eftersom

vi förr eller senare kommer att behöva tillgång till de framsteg som sker när det

gäller behandling och vård. Med en åldrande befolkning kommer detta att bli allt mer på-tagligt.

Ansvaret för life science involverar alla aktörer, vilket lyftes fram nu senast av dele-gationen för klinisk forskning. Tidsfönstret krymper, andra länder har visat på beslut-samhet. Det är nu dags att gå från ord till handling i den kommande forsknings- och innovationspropositionen och på allvar satsa på att utveckla life science till det konkur-renskraftiga område som politiker och be-slutsfattare ger uttryck för.

Vi har möjligheterna att bli ännu mer framgångsrika inom forskning och inno-vation, men då måste vi förvalta pundet rätt och samarbeta inom hela området life science.

Maria AnvretPhD, FRCPathSenior Advisor, Research and External RelationsSahlgrenska Aka-demin, Göteborgs Universitet

NU ÄR DET DAGS ATT

GÅ FRÅN ORD

TILL HANDLING

G Ä S T K R Ö N I K A N

H

LÄS PÅ WE B B E N OM VAD SOM ÄR PÅ GÅNG FÖR

NATU RVETAR E. DU KAN SJÄLVA T I PSA OM SPÄN-

NAN DE SE M I NAR I E R, MÖTE N OCH AN NAT.

W W W. N AT U R V E TA R N A . S E

Samarbeta för framgång inom life science!

Samhällsutvecklingsförvaltningen söker

För mer information besök vår hemsida

N AT U R V E TA R E44 N R 6 2 0 11

TIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

Som medlem i Naturvetarna får du rabatt på en prenumeration av FORSKNING. Du betalar endast 135 kr (inkl moms) för 4 nr/år, ordinarie pris 270 kr. Är du studerande betalar du 100 kr/år.

50%

Innehållet i FORSKNING spänner från intressanta student projekt över fram-stående forskning vid universitet och högskolor till nydanande utveckling inom företagssektorn. FORSKNING ges ut i nära samarbete med hög skolor och universitet, vilket garanterar hög redaktionell kvalitet och trovärdighet.

TEMABioteknik

MÖT

STEN STYMNE BIOTEKNIK, MEDICIN, LIVSMEDEL, KEMI

www.forskning.com

FORSKNINGSSVERIGEUNIVERSITETSNYTT

3-42010

BESTÄLL din prenumeration genom att maila ditt namn, adress och telnr till: sofia@forskning.com Glöm inte nämna att du är medlem i naturvetarna.

45N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

M E D L E M S N Y T T

Naturvetarna söker dig som vill arbeta med naturvetare och deras arbetsgivare inom life science. I korthet ska du:

» ha verksamhetsansvar för avtalsområdet Industri och kemi

» ge rådgivning till och utveckla medlemmarna och branschens villkor

» ansvara för avtalsförhandlingarna inom IoK, men även självständigt sköta förhandlingar för enskilda medlemmar

» arrangera och medverka i fackliga utbildningar och andra aktiviteter för medlemmarna

Vi söker dig som vill verka för utvecklingen av branschen och dess villkor i Sverige. Du får gärna ha erfarenhet från det här området. En positiv och serviceinriktad inställning till medlem-marna är en förutsättning för arbetet. God pedagogisk förmåga och välstrukturerat arbetssätt är viktigt. Som person är du prestigelös, engagerad och kommunikativ. Du måste också ha hög integritet.

Vi vill ha din ansökan senast den 16 september 2011

Naturvetarna är ett Saco-förbund som vill ge medlem-marna möjlighet att växa på arbetsmarknaden, både som individer och i grupp. Läs mer om Naturvetarna på www.naturvetarna.se

ENGAGERAD OMBUDSMAN MED FOKUS PÅ LIFE SCIENCE

FÖR M E R I N FOR MATION:

Bo Seving, chef Arbetsliv och juridik, 08-466 24 28, 0733-66 24 28 eller Elba Rubilar-Abreu, ordförande Saco föreningen, 08-4662474, 0733-66 24 74

Mario Baban, snart färdig biomedicinare vid Uppsala universitet, var ambassa-dör för Naturvetarna under läsåret som gick.

AM BAS SAD ÖR – Det är så ro-ligt och givande att man inte tän-ker på att det tar lite tid. Dessut-om är det en bra merit i min cv.

Uppdraget är att marknadsföra Naturvetarna på universitetet och skapa kontakter. I det ligger att visa vilka tjänster som Naturve-tarna erbjuder, allt från cv-coach-ning och jobbtips till lönestatistik och försäkringar.

– Vi fixar också studiebesök och lunchföreläsningar. I våras besökte vi ett läkemedelsföretag här i Uppsala. Vi fick veta vilken kompetens de behöver och vad som förväntas av de anställda.

Det var mycket uppskattat.Han beskriver rollen lite som

en projektledare, att arrangera, ha koll och hålla i trådarna.

Mario Baban gillar möjligheten att träffa naturvetare från andra utbildningar.

– Som ambassadör får man en utbildning i ledarskap, säljteknik, retorik och allmänna praktiska råd när man ska tala inför grupp.

Han framhåller det personliga

karriärprogram som ambassadö-rerna själva erbjuds av Naturve-tarnas duktiga karriärrådgivare.

– Det var verkligen givande, inte minst intervjuträningen, men också att starta processen om vad man vill och vart man är på väg i karriären. Och hur man ska nå sina mål.

När Mario Baban var ambas-sadör förra läsåret utgick inget arvode. Nu har en extra sporre införts på tvåtusen kronor efter skatt per termin. LEL

En slant på köpet för en bra merit

E N GAG E RA D i G i NATU RVETAR NA!

Vill du sitta med i Naturvetarnas studentstyrelse? Vi jobbar med frå-gor som är viktiga för studenter, som studiemedel, utbildningskvalitet och inte minst att marknadsföra våra 5000 studentmedlemmar.

Nominera senast 16 september. Skicka in cv och ett personligt brev till valberedningens ordförande Luka Hedin, 87lukas@live.se tel 073-24 13 002. Valet sker vid kongressen i Stockholm 15-16 oktober.

ViLL DU BLi

AMBASSADÖR fÖR

NATURVETARNA?

Kontakta Moa Neuman på 0737-19 20 46 eller Märta Lind-qvist på 0737-19 20 22. Du når oss också på student@naturve-tarna.se. Din ansökan vill vi ha senast 7 september. Du bör ha minst ett år kvar av din utbildning så att du kan vara ambassadör under minst ett år.

Mario Baban tipsar fl er om att bli ambassadörer.

M E D L E M S N Y T T

N AT U R V E TA R E46 N R 6 2 0 11

Anne-Li Karlsson, kemist, och Britt-Marie Ehn, forskarutbildad BMA, jobbar båda på Allergikompetens.

Sven Anders Benjegård, Astra Zeneca Nordic, och Håkan Hernqvist, Hernqvist clinical trials consulting minglade på life science-dagen.

i början av sommaren arrangerade Naturvetarna tillsammans med

tidningen Kemivärlden Biotech årets upplaga av ”forskning och utveckling

i morgondagens life science”. Vi lät deltagarna i Göteborg ge sin syn på

forskningens och branschens framtid.

Hur blir morgondagens life science?

Sofi Johansson, föräldraledig dispu-terad biomedicinare (till vänster på bilden ovan, med seminariets yngste deltagare, felix, åtta månader):

– Det saknas mycket på små forsknings-företag idag. Jag hoppas att de kan växa sig starkare och att man kan satsa på det som kommer från universiteten – de stora företagen sköter sig bra själva. Det är också ett problem att det pratas så mycket om att forskare ska bli entreprenörer. Forskare på universiteten blir för fokuserade på att deras forskning ska komma ut på marknaden. Vi måste behålla vår grundforskning också. Det är med akademiker som vi konkurrerar med resten av världen, det har alltid varit vår styrka, att vi har många som utbildar sig, eftersom vi har billig utbildning.

Elin Löf, disputerad biomedicina-re, arbetar med klinisk prövning på Sahlgrenska (till höger på bilden):

– Jag tror att det kommer att bli mer gränsö-verskridande mellan industri och akademi

och även geografiskt - mer internationellt. Jag hop-pas att man återupptar forskningen inom psykiska sjukdomar, som till exempel alkoholberoende. Spe-ciellt när företag köper upp varandra, läggs forsk-ning på hjärnans sjukdomar åt sidan. Men sam-hällskostnaderna är stora och marknaden för läke-medel på det här området är stor.

Anne-Li Karlsson, kemist på Allergikompetens:

– Morgondagens life science har inte bara fokus på medicin, utan också livs-medel och psyke, mer av en helhetssyn.

Britt-Marie Ehn, forskarutbildad BMA, på Allergikompetens:

– Jag hoppas att det blir mer tvärve-tenskapligt och att det ska finnas ut-vecklingsmöjligheter och möjligheter att koppla ihop olika discipliner och lära sig nya saker. Det är så spännan-de att jobba ihop om man har ett ge-mensamt mål och olika bakgrunder.

”

”

”

”

Russinhissar, Coca-Colafon-täner, odlade handskar och jästballonger. Dessa och många fler experiment lock-ade både stora och små barn när studenter i Naturvetarna ordnade naturvetenskap-lig experimentverkstad i Al-medalen.

ÅT E R VÄ XT – Det här är vik-tigt för att sporra intresset för naturvetenskap, säger en pappa

om möjligheten för barn att få experimentera.

Han gillar också handboken som gör det möjligt att gå vidare med experimenten hemma.

– Förra året var det stort in-tresse för våra experiment här i Almedalen. Därför tog vi fram handboken. Vi vill att barnen och föräldrarna ska kunna göra enklare experiment hemma.” sä-ger Elin Wallin som är ordföran-de för Naturvetarnas Studentråd.

I handboken finns instruktio-

ner till enkla och ofarliga expe-riment att utföra hemma, på för-skolan eller i skolan. Eller varför inte som höjdpunkt på kalaset?

Tillsammans med Samhälls-förlaget arrangerade Naturvetar-na under Almedalsveckan också ett välbesökt seminarium om framtiden för life science, ”Vi har bränt våra flaggskepp!” MN

Läs mer om seminariet och ladda

ned experimenthandboken: www.na-

turvetarna.se/opinion

Experiment lockade barn i Almedalen

Experimentera på egen hand med Naturvetarnas handbok.

Sven Anders Benjegård, investigator Sponsored Studies Manager, Astra Zeneca Nordic:– Konkurrensen från andra länder ändrar på våra förutsättningar. Vi måste göra andra

saker på andra sätt en vad vi gör idag. Vi har svårt att konkurrera med pris, så vi måste konkurrera med kompetens.

”

T E X T H A N N A M E E R V E L D

Vad kan Naturvetarna bidra med?

– Genom enkäter och un-dersökningar kan vi tillföra ny kunskap till debatten. Det skulle till exempel vara spän-nande att veta hur många naturvetare som jobbar med produktutveckling inom miljö och life science. Mer än i dag ska vi använda medlem-marna som kunskapskälla för att påverka samhällsutveck-lingen.

Andra viktiga frågor?– Att stärka kopplingen mel-lan utbildning och arbetsliv, så att studenterna på ett ti-digt stadium får möta arbets-livet . Ett annat bekymmer är att lönerna för akademiker är så låga i offentlig sektor. Vik-tigt också att genom bland annat marknadsföring av na-turvetare påverka naturvetar-nas arbetsmarknad.

Hur ser du på fackets roll?– Det kan bli några stormiga år med en inflation som drivs på av höjda råvarupriser. Med högre inflation än löne-höjningar finns det risk för strejker. Därför är det viktigt att hålla en hög svansföring när det gäller våra konflikt-fonder.

Hur menar du då?– Vi ska ha en beredskap för oroliga tider och se till att ha en tillräckligt stor konflikt-

fond, vilket bygger på att den löpande verksamheten ger överskott.

Var fusionen lyckad?– Ja, den har fört samman forskarna i gamla Naturve-tareförbundet och de mer tillämpade yrkena inom Agri-fack. Att det har gått bra av-speglar sig inte minst i vårt samhällspolitiska program som har en bra balans mel-lan olika intressen inom Na-turvetarna.

Varför går det så trögt för miljöinnovationer?– Ofta tar det flera decen-nier innan en innovation bär sig på marknaden. Det finns en tröghet för att utveckla en

radikal teknik som inte finns i dag. Det bästa sättet är att få kunden att efterfråga de nya produkterna.

Finns det något bra exempel?– De så kallade ”feed in ta-rifferna” som Tyskland har, vilket innebär att privatper-soner som producerar el från solceller får betalt för det.

Vilken energikälla vinner i längden?– Jag tror på en mix i det korta perspektivet. När tunn-filmssolcellerna och elektro-niken gifter ihop sig kan det bli ett genombrott för solen-ergin, i klass med det som in-ternet innebar. LEL

47N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 11

KoNtAKt

wwww.naturvetarna.se

E - P o S t : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P o S tA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00

o R D F Ö R A N D E : Madelen Nilsson, 073–366 24 79

F Ö R B U N D S D I R E K tÖ R : Thomas Malmer, 08–466 24 82

M E D LE M SJ o U R : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K A R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26

A K A D E M I K E R N A S E R K Ä N DA A R B E t S LÖ S H E t S K A S S A : www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

I N Ko M S t F Ö R S Ä K R I N G E N : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0200–87 50 40

A K A D E M I K E R F Ö R S Ä K R I N G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

PR ofi L i NATU RVETAR NAS STYR E LS E

Miljöinnovatör med kraft att påverkaDet är de samhällspolitiska frågorna som ekoingenjör Andreas Englund brinner för i Naturvetarnas styrelse. De går i hand i hand med jobbet som konsult inom miljö-, affärs- och innovationsutveckling.

Andreas Englund vill att studenterna ska få möta arbetslivet på ett tidigt stadium.

P O S T T I D N I N G BAvsändare: Naturvetarna , Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Missa inte 9 september, kl 09.30 – 12.30 på Arlanda Airport Conference, Sky City

LIVSVIKTIGT SEMINARIUM OCH INVIGNING AV UTSTÄLLNINGEN FÖR LIVET!Anmäl dig till seminariet och invigningen: http://simplesignup.se/event/7291

Samhällsförlaget i samarbete med utställningen För Livet inbjuder till en spännande förmiddag om framtiden för en livsviktig bransch – läke medel och medicinsk teknik – Life Science.

Kl 09.30 – 11.30: Seminarium

Kl 11.30: Utställningen För Livet invigs. Arrangörer: Stockholm-Uppsala Life Science tillsammans med Naturvetarna och LIF – de forskande läkemedelsbolagen.

Den oförlösta forskningen Life Science – en bransch på undantag? Så kan vi göra för att behålla en livsviktig forskning och industri i Sverige. SEMINARIEPROGRAM:

Perspektiv på forskningStår vi på tröskeln till en ny medicinsk era? Professor Mathias Uhlén, Kungliga Tekniska högskolan, Proteinatlasen, Science for Life Lab

Sverige – kanske bäst i världen på befolkningsbaserade studier. Professor Nancy Pedersen, Karolinska Institutet, LifeGene

Så kan Sverige utveckla och dra nytta av sin kunskap och position. Professor Bertil Andersson, President of Nanyang, Technological University, Singapore

Forskarrollen håller på att stöpas om. Jagar vi för mycket molekyler och för lite sjukdomar? Professor Kerstin Lindblad-Toh, Uppsala Universitet, Broad Institute, USA och Science for Life Lab

Perspektiv på samverkan för framtida innovationerHur den ”kreativa dansen” kan få fler idéer att utvecklas till innovationer på marknaden. Ashkan Pouya, entreprenör och styrelseordförande, investmentbolaget Serendipity

Hur mycket betyder rätt incitament och attityder? Thomas Eldered, entreprenör, VD, Recipharm

Hur kan vi vända de negativa trenderna; minskande produktivitet och färre kliniska prövningar? Generaldirektör Christina Åkerman, Läkemedelsverket

Hur får vi ett bättre samarbete mellan akademi-vård-industri? Chefsläkare Annelie Liljegren, Nya Karolinska Solna

Paneldebatt med talare från seminariet och ordföranden för riksdagens näringsutskott Mats Odell (KD).

Utställningen För Livet invigs av ordföranden för riksdagens näringsutskott, Mats Odell (KD) och VD för Swedavia, Torborg Chetkovich.

Utställningen pågår i tre år och berättar om spännande utma-ningar för den globala hälsan och ger exempel från forskning och företagande.

Anmäl dig till seminariet och invigningen: http://simplesignup.se/event/7291

Mediepartner: