K a r r i ä r , v e t e n s K a p, n ät v e r K

N u m m e r 6 2013

d u e ll o m 5:2-d I eT s i d 10 | aTT le da Talan g e r s i d 42 | s o lr esa I h ösT? s i d 60

månadens fråga:

Bensin –

25 kronor?

Är svensk mat alltid

bäst?

Henriette och Malin inspekterarPå djurens sida8tips för

lyckade projekt

samarbete ger Nya upptäckter

inbjuder till chefskonferensen

Mod att Leda6 – 7 februari 2014 på Grand Hotell

Saltsjöbaden utanför Stockholm

Varför? Genom denna tvärprofessionella chefskonferens får du möjlighet att utveckla dig i din chefsroll, utbyta erfarenheter och nätverka med chefskollegor. Inspireras och motiveras av erfarna och spännande medverkanden i en vacker miljö.

Målgrupp Våra medlemmar i chefsbefattning.

Tid och plats Torsdagen den 6 februari från kl 10.00 och fredagen den 7 februari till ca kl 14.00 på Grand Hotell i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Info och vägbeskrivning: www.grandsaltsjobaden.se.

Konferensavgift 5 400 kr exkl. moms om du är medlem i något av förbunden som arrangerar denna konferens (i annat fall dubbelt pris). I avgiften ingår förutom konferensprogrammet även helpension på Grand Hotell i Saltsjöbaden (övernattning i enkelrum, välkomstsmörgås + kaffe/te, lunch, eftermiddagsfika och trerätters middag exkl dryck dag 1 och frukost, kaffe och lunch dag 2) samt tillgång till pool och bastu.

Antal deltagare Minst 50 och max 80 deltagare. ”Först till kvarn”-principen gäller.

Anmäl dig senast 20 november 2013 på bit.ly/modattledaVänligen observera att anmälan är bindande. Frågor? Praktiska frågor besvaras Agneta Östlund, agneta.ostlund@lsr.se

Välkommen med din anmälan!

Mats Tyrstrup, ekonomie doktor och forskare vid Center for Advanced Studies in Leadership (CASL) vid Handelshögskolan i Stockholm

Jonna Jakobsson, Skaparladan AB, är organisations-konsult, konstnär och författare samt medarbetare på Chefstidningen.

Mia von Knorring, leg. psykolog, medicine doktor, Karolinska Insti-tutet. Disputerade med avhandlingen ”The ma-nager role in relation to the medical profession”.

Göran Arrius, ordförande för Saco. Chefer är ett fokus- område för Saco. En tredjedel – 140 000 – av Sacoförbundens medlemmar är chefer.

annons chefskonferens 2014 rev2.indd 1 2013-09-20 15:18

Innehåll

naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.Bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSn: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.Nästa nummer kommer ut den 12 dec med annonsstopp den 25 nov.Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB.Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Lina Alriksson. Övriga reportrar: Johanna Rösth JR, Marita Teräs MT

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Jeanette Duvertannonsansvarig08-466 24 86

naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 750 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Christina Jägare, CJreporter, layout08-466 24 87

Emmeli Nilsson, ENskribent/redaktör08-466 24 85

14Häng med djurskyddsinspektörerna Malin Larsson och Henriette Bonde under en vanlig arbetsdag.

I spåREN av NoBELpRIsENMöt några svenska forskare som bygger sin forskning på upp-täckter som nu ger Nobelpris.

på DJURENs sIDaHot och våld i jobbet tillhör vardagen för djurskyddsinspek-törerna Henriette Bonde och Malin Larsson.

ÄR DEN svENsKa MaTEN aLLTID BÄTTRE?När du köper svensk mat så köper du också en bit öppet landskap.

JoBBa I pRoJEKT på NyTT sÄTTMålbilderna, som kan föränd-ras under resans gång, ser ofta olika ut för dem som ingår i projektet.

sID 8

sID 14

sID 22

sID 38

R e DAKT I On e n

38

MåNaDENs fRåga:

Bensin – 25 kronor?

NR 6 2013

Soppa som väcker känslor att skapa dialog med er läsare är en av mina drivkrafter i jobbet. Så när drygtt femtio personer kommenterade månadens fråga i förra nyhets-brevet blev det jubel.

om bensinpriset borde höjas är en fråga som engagerar. En tydlig skiljelinje kan dras mellan dem som bor på landet och storstadsbor, som erbjuds en fungerande kollektivtrafik. Varnings-rop höjs om att landsbygden lika gärna kan slå igen om bensin och diesel chockhöjs.

Den risken är uppenbar, så varför inte låta dem som håller liv i landsbygden behålla dagens pris? De blir allt färre och påverkar inte den totala för-brukningen så mycket.

Trängselavgifter bygger på samma princip, men berör än så länge bara storstäderna. Det är hög tid att införa kännbara trängselavgifter i stör-re skala. Men då ska inte pengarna återföras till investeringar i nya vägar, som är fallet i dag.

om politikerna menar allvar med att satsa på förnybara bränslen så är det där pengarna ska hamna. Tekniken finns redan i dag, men behöver finslipas. Så kallade plugin-bilar, som drivs med

både el och biobränslen, rullar redan på våra vägar.

I samma veva som vi ställde Måna-dens fråga släppte IPCC sin femte klimatrapport. Den beskriver vad som är på väg att hända med

klimatet, men ordinerar ingen besk medicin. Med 95 pro-cent säkerhet slår experterna, de flesta naturvetare, fast att människan står bakom klimat-förändringarna.

Det borde räcka för att världens länder nu på stubben ska göra allt

som står i deras makt att minska utsläppen av växthusgaser.

Eller vad tycker du?

n AT U R V e TA R e4 n R 6 2 0 1 3

n AT U R V e TA R e I M e D I A

CHEfREDaKTöR

”Att peka med hela handen är sällan en väl fungerande ledarstil– oftast demotiverande”Klas-herman lundgren twittrade från naturvetarnas leadership battle

”Ny etisk plattform ska säkra kvalitet i välfärden”Tydliga kvalitetsmått, insyn i ekonomin och trygga villkor där an-ställda vågar varna om något går snett. En etisk plattform med tre ben ska säkerställa kvaliteten och förtroendet för offentligt finansierad vård och omsorg, skriver företrädare för arbetsgivare och fackförbund.

Vi är överens om att anställningsvillkoren och därmed kollektivavta-len har stor betydelse för kvaliteten. Därför ska den som är ansluten till plattformen redovisa de tecknade kollektivavtalen.

Dn Debatt, 23 september 2013, artikel signerad företrädare för arbetsgivare och fackförbund

HögSkOLAN På VILLOVägAR uTAN fuNgERANDE LEDARSkAPI sammanfattning handlar det hela om att ledarskapet inom universitet och högskolor upplevs som otydligt och att många anställda inte vet vem som bestämmer. Den formella organisationen skiljer sig från den reella och detta i sin tur ger ingen bra arbetsmiljö. Inget nytt för oss som varit med länge, men lika fullt viktigt att försöka förstå och kunna hantera.

Till sist uppskattar jag Naturvetarnas initiativ. Ledarskapet och organisationsfrågorna inom universitet och högskolor för-tjänar större uppmärksamhet än hittills.

Peo Rehnquist på Twitter, som länkar till egen blogg

H E LE Na N ICK Las soN, förbundsdirektör Naturvetarna helena.nicklasson@naturvetarna.se

H E LE N A N I C k L AS S O N, f ö R B u N D S D I R E kTö R

5n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

O P I N I O N

Jag har på ett flertal ställen stött på ut-tryck som att ”många arbetar i yrken där hot och våld är en del av vardagen”. För militärer och i viss mån poliser kan jag för-stå detta, men för andra yrkesgruppen ter det sig helt orimligt. Även om det förekom-mer hot och våld ska vi inte låta det bli en del av vardagen och därmed tillåta det.

De flesta av Naturvetarnas yrkesgrupper riskerar, tack och lov, inte att utsättas för hot och våld. Men för naturverare som arbetar med tillsyn och annan myndighetsutövning, arbetar med djur och inom hälso- och sjuk-vård är riskerna dessvärre påtagliga. Men vi får aldrig acceptera att de blir en del av var-dagen.

Vi måste därför vara uppmärksamma på riskerna. Arbetet måste ordnas så att ris-kerna för hot och våld förebyggs. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för detta. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska arbetsgivaren utreda riskerna för våld och hot och vidta de åtgärder som kan behö-vas. Det låter enkelt, men hur fungerar det i praktiken? Vilka riskanalyser har din ar-betsgivare gjort? När gjorde man dem se-nast? Och har man verkligen gjort riskana-lyser för varje yrkesgrupp? Hur följer man upp och hur hanterar man medarbetare som ändå råkar ut för hot och våld?

Hot och våld får inte bli en del av vardagen

För svensken som har uppfun-nit ett dubbdäck, vars dubbar fälls ut när det behövs.

För upptakten inför nästa års riksdagsval. Hittills har den viktiga frågan om utbildning och forskning lyst med sin frånvaro i debatten.

l e D A R e n

fO

TO

: T

HO

MA

S C

AR

Lg

RE

N

I många samtal med medlemmar kan jag konstatera att det verkar fin-nas stora brister i arbetsmiljöarbetet. Det gäller särskilt yrkesgrupper som man inte tidigare identifierat som riskgrupper. I dag handlar dessutom hot och våld inte bara om verbala hot och fysiskt våld i det verkliga li-vet. Mycket av hoten och hatet flyttar in i de sociala medierna. Här känns det som att ingen har riktigt bra koll på hur man ska hantera frågan. Men det händer saker på lagstiftningens område, så vi får hoppas att en lös-ning är på gång. För mig är det själv-klart att hantera företeelser på nätet på samma sätt som i verkligheten.

Vid tillbud med hot och våld ska ar-betsgivaren anmäla händelsen till Ar-betsmiljöverket och polisen. Det kan aldrig vara den enskilde medarbeta-ren som ska polisanmäla! Detsamma måste också gälla näthatet. Frågan är om näthat finns med som en kompo-nent i alla arbetsgivares riskanalyser?

Det finns många arbetsgivare som har vana vid att arbeta förbyggande med dessa frågor. Dela gärna med er av goda exempel till oss. På så sätt kan vi intensifiera vårt arbete med

att stötta skyddsombud och lokala fackliga företrädare att tillsammans med arbetsgivarena få till stånd en trygg och säker arbetsmiljö för alla medlemmar – oavsett vilket yrkes-område man arbetar inom.

n AT U R V e TA R e6 n R 6 2 0 1 3

Alltför många studenter är inte medvetna om vikten av kon-takt med arbetslivet. En del av ansvaret ligger hos studenterna, men även hos universiteten. Det menar Naturvetarnas Studentråd som släppt rapporten ”Arbetslivs-anknytning = praktik?”.

Redan i slutbetänkandet från regeringens teknikdelegation (SOu 2010:28), som kom ut för tre år sedan, konstaterades vikten av naturvetenskaplig kompetens i arbetslivet.

Trots att de flesta parter är överens om arbetslivsanknytning-ens betydelse finns idag stora brister i denna centrala fråga för utbildningens kvalitet.

Vår rapport visar att högskolan visserligen är bra på att arrang-era arbetsmarknadsdagar och att erbjuda praktikkurser för studen-terna. Men desto svårare är det att få studenter intresserade och del-aktiga, enligt de studieansvariga vi har intervjuat på olika lärosäten.

Därmed ligger en del av an-svaret för detta hos oss stu-denter, men högskolan kan bli bättre på att föra studenter och näringsliv närmare varandra från dag ett.

Ta biologiutbildningen som ex-

HäR fåR NATu RVETAR E O C H AN D R A C HAN S ATT g E S I NA SyN P u N kTE R I AkTu E LLA

f R åg O R, M E D kO P P LI N g T I LL NATu RVETE N S kAP.

Naturvetarstudenter behöver närma sig arbetslivet

nA-debatt

O P I N I O N

empel. Den vanligaste titeln för en biolog efter examen är handlägga-re. Tyvärr är få biologstudenter in-satta i vad ett arbete som handläg-gare innebär och vilken kompetens de kommer ha nytta av i den rollen.

En grupp akademiker som stu-derat heltid i tre till nio år, kom-mer alltså ut i arbetslivet oför-beredd för sina arbetsuppgifter. Detta försvårar för biologer att få jobb efter studierna och leder till långa inträningsperioder på ar-betsplatsen. Vi ser detta som ett stort resursslöseri.

I rapporten tar vi också upp det fåtal positiva exempel som finns, bland annat agronomer och jäg-mästare. Där finns en genomtänkt arbetslivsanknytning. utöver na-turvetenskap läser studenterna ämnen som ekonomi, organisa-tion, juridik och ledarskap. kurser kan vara samorganiserade med företag, och resurser läggs på studie- och yrkesvägledning.

Exemplen visar att det är möjligt att kombinera djup ämneskunskap med ett integrerat fokus på arbets-marknaden utanför universitetsvärl-

den. Men för att det ska bli möjligt krävs att högskolan får resurser som är ägnade för det.

Satsningar på samverkan med arbetsgivare, studie- och yrkes-vägledning, och ökad tvärveten-skaplighet måste belönas för att högskolan ska kunna prioritera dem på allvar.

Det är dags att universiteten blir bättre på att se problematiken ur studenternas och näringslivets ögon. Som regeringen själva kon-staterade för tre år sedan vinner vi alla på att skapa möjligheter och forum som väcker studenternas in-tresse och delaktighet i samhällsli-vet utanför högskolan.

Josefin Klein, ordförande naturvetarnas studentråd

Johannes Danielsson, ordförande Saco stu-dentråd

7n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

O P I N I O N

K O M M e n TA R e R F R å n W e B B e n

N AT u R V E TA R N A S VA R A R :

hej Jakob! Vi uttalar oss inte specifikt om geologer/hydro-loger med flera. Däremot skriver vi att prospekteringsgeolo-ger och gIS-ingenjörer är efterfrågade. Arbetsmarknaden för geovetare har förbättrats under senare år och mycket tyder på en fortsatt förbättring. Det beror dels på att klimat- och miljö-problem är i fokus och dels på en ökad efterfrågan på mineral, metaller samt andra naturtillgångar. Berg- och markvärme har blivit konkurrenskraftiga alternativ i och med klimatomställning och ökade energipriser. kompetens när det gäller att bedöma risken för skred, översvämningar och spridningen av förore-ningar har också blivit mer central när klimatet förändras.

Med vänlig hälsning, Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna

neJ!!Larso

MåNAD E N S f R ågA: B O R D E B E N S I N P R I S ET

H öJAS T I LL 25 k R O N O R? NyH ETs B R Ev N R 8 Bilen behövsBilen är en livsnödvändighet för otroligt många männis-kor. Drastiska prisjusteringar kommer att få återverkningar på glesbygd, arbetsmöjligheter, social samvaro samt ökade skillnader mellan individer på grund av ekonomisk ställning. Varför diskuteras aldrig flygets påverkan? är det rimligt med tanke på miljöaspekter att förvänta sig att kunna flyga till Thailand några gånger varje år för att bada?Bengt

Jag tycker man borde höja skatten på kött före skatten på bensin, för miljöns skull.Kristoffer

Bra idé, men räcker det?Johan

Läs alla 56 kommentarer på webben.

Absolut! Höj ordentligt och lägg pengarna på utveckling och distribution av förnybara bränslen och/eller eldrift. Jag kör själv på biogas sedan flera år tillbaka, och det fungerar utmärkt.peter

D ET B E H öVS f LE R k E M I STE R, NyH ETS B R EV N R 8

Dags att förändra kemistutbildningenKemiska ämnen får allt större betydelse i samhället och reg-leringar, som till exempel Reach, ställer allt större krav på kemisk kompetens inom många olika yrkesgrupper. Det innebär att utbild-ning i kemi kommer att vara fortsatt efterfrågad, även om yrket ke-mist inte kommer att efterfrågas lika mycket. Det gäller kanske att se över hur universitetsutbildningen i kemi ser ut. kan våra univer-sitet förändra utbildningen så att den passar samhällets och arbets-marknadens behov?olle

hur ser framtiden ut för geovetare?Tack för intressant läsning! Jag undrar dock hur pass hög upplösning rapporten har? Jag menar, när ni skriver ”geoveta-re”, betyder det alla som har en grundtitel som geovetare eller har ni också kollat specifikt på geologer/hydrologer/hydrogeo-loger med fler? Tacksam för svar.Jakob papirov

Ja det tycker jag! Inte bara miljön som påverkas utan även vår hälsa. Lägg samtidigt mer resurser på bättre kollektivtrafik! JL

n AT U R V e TA R e8 n R 6 2 0 1 3

N y H E T E R

I spåren av årets nobelpristagare

De FlYTTADe KeMIn TIll DATORn

Pristagare: Martin Karplus, Michael Levitt och arieh Wars-hel belönas med årets Nobelpris i kemi.

Upptäckt: De har tagit kemin från plastmodeller till datorn, och gift ihop kemi med kvantfysik. Det var på 1970-talet de lade grunden till de kraftfulla program som an-vänds för att förstå och förutspå kemiska förlopp. Med hjälp av de metoderna låter forskare datorer-na åskådliggöra kemiska händel-ser, som till exempel avgasrening med katalysatorer eller fotosynte-sen i gröna blad.

Gunnar nyman, professor i fysi-kalisk kemi vid göteborgs uni-versitet, använder upptäckten i sin forskning.

1. – Väldigt trevligt att den här upptäckten belönas. Pristagarna har lyckats kombinera Newtons

klassiska fysiklagar och kvantfysik med kemi.

2. – Den klassiska tillämpningen är främst inom biologin. Vi har till exempel använt simuleringar för att studera bildning av vätemole-kyler i rymden. De bildas inte i gas, utan förutsätter fast fas, det vill säga i princip heterogen katalys.

3. – Allt går inte att göra på labb eftersom det är så komplext. Da-

torsimuleringar går snabbare och ökar förståelsen för kemiska pro-cesser på molekylärnivå. Nyckeln är att använda den metoden och experiment på labb. Med snabbare datorer och säkrare simuleringar kommer tekniken att utvecklas yt-terligare.

hIGGSPARTIKeln Den SISTA PUSSelBITen

Pristagare: françois Englert och peter W. Higgs delar årets Nobel-pris i fysik för teorin om hur par-tiklar får sin massa.

Upptäckt: Standardmodellen vilar på att det finns en särskild sorts partikel, Higgspartikeln. Denna är en vibration av ett osynligt fält som fyller rymden. Till och med när universum verkar tömt på allt,

finns fältet där. utan det skulle vi inte finnas, för det är genom kon-takten med fältet som partiklarna får sin massa. Den av Englert och Higgs föreslagna teorin beskriver hur detta går till.

Stella Riad, forskarstude-rande i teoretisk partikelfysik vid KTH, bygger hela sin forskning på upptäckten av Higgspartikeln.

1. – Jätteroligt att det blev ett teoripris. Välförtjänt och väntat. kom ihåg att Higgspartikeln fanns i teorin redan 1964, men att det var först förra året som den hit-tades. Det krävdes extremt stora partikelacceleratorer, med höga energier och urstarka magnetfält, för att det skulle bli möjligt.

Trer svenska forskare berättar hur de använder de prisbelönta upptäckterna i sin forskning.

1. Vad är din känsla?

2. hur använder du upptäckten i din forskning?

3. hur kommer upptäckten till nytta?

Med datorsimuleringar på mole-kylnivå kan till exempel fotosyn-tesen åskådliggöras.

Higgspartikeln var den sista pusselbiten som fattades i partikelfysi-kens standardmodell.

2. – Min forskning handlar om Higgspartikeln och hur den interage-rar med sig själv och andra partiklar i olika modeller bortom Standardmo-dellen.

3. – Svårt att säga eftersom den är så extremt teoretisk och är grund-forskning i ordets rätta bemärkelse. Higgspartikeln är grunden för förstå-elsen för hur naturen och universum fungerar. utan Higgspartikeln skulle andra partiklar inte ha någon massa.

VAR SAK På SIn PlATS I RÄTT TID

Pristagare medicin/fysiologi: Ja-mes E. Rothman, Randy W. schek-man och Thomas C. südhoff för deras upptäckter om hur cellens transportsystem är organiserat. Upptäckterna gjordes framför allt från 1970 till 1990-talet men de tre forskarna är ännu aktiva och fort-sätter att vara ledande inom fältet.

Upptäckt: Våra celler producerar och skickar molekyler till olika platser i kroppen. Detta görs via paket som kallas för vesiklar. forskarna belönas för sina upptäckter om hur vesiklarna vet vart de är på väg och när det är dags att leverera sitt paket.

professor lennart Brodin, institutionen för neurovetenskap på Karolinska institu-tet, forskar kring hur vesiklarna återbildas

efter att de gjort sitt jobb i nerv-cellernas synapser.

1. – Jag känner mig glad, det är ett bra val. De har alla tre gjort funda-mentala upptäckter och öppnat upp forskningsfältet kring hur cellerna fungerar.

2. – Det är bland annat relevant för diabetes och sjukdomar i nervsyste-met och immunsystemet. fler sjuk-domskopplingar till detta forsknings-område kommer säkert komma ju mer vi lär oss om vårt genom. Deras upptäckter är grundforskning om hur cellerna fungerar.

3. – Deras upptäckter kring vesiklar-na i kroppens celler är ofta utgångs-punkten när jag designar ett experi-ment. Deras forskning är grundläg-gande i mitt arbete även om jag job-bar med andra, men närbesläktade, proteiner. JR och LEL

För sju av tio lärare är tidsbrist det största hindret för att få in vetenskapen i skolan. Det visar en studie som Karin larsdotter, utredare på Vetenskap & Allmänhet, har gjort.

hur får man lärarna att lägga mer tid på vetenskap?– De vill mer än de hinner med. Ett problem är att skolledarna inte delar lärarnas syn på tidsbrist. Det gäller både när veten-skapen ska användas i ämnesinnehållet och i undervisningen.

handlar det också om ekonomi?– Ja, jag ser det som en resursfråga. Efter tidsbrist har lä-rarna inom förskolan, grundskolan och gymnasiet svarat att ekonomi är det största hindret. kom ihåg att nya skollagen från 2010 säger att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Vad tycker lärarna och skolledarna är viktigast?– Att lärarna är behöriga, hamnar i topp. Sedan kommer förmågan att förmedla ett vetenskapligt förhållningssätt, vilket bör underlättas av att lärarna är behöriga. I det ligger att kritiskt granska och att ställa upp hypoteser.

Finns det goda exempel, som jobbar så i dag?– Ja, i Skåne finns forskningsnätet som jobbar på uppdrag av fyra gymnasieskolor. Nätverket kopplar ihop skolan med forskningen där eleverna får möta forskare som berättar om sin forskning och hur det är att forska. Det ideella nät-verket har funnits i tio år och har under den tiden förmedlat 300 engagerade forskare till skolan.

hur går ni vidare med resultatet från studien?– Vi hade ett seminarium i september där studien presen-terades för 200 personer, bland andra politiker och Skol-verkets generaldirektör. Vi fortsätter att sprida rapporten, som ingår i ett större projekt, och som ska utmynna i kon-kreta förslag i slutet av nästa år.

Varför gör ni detta?– Vi vill få unga att bli intresserade av vetenskap. forsk-ningen finns runt omkring oss och är en del av vår vardag. för att nå de unga är lärarna en viktig målgrupp. EN

9n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

Hallå där!

vaR föR ÄR I NTE s KoLaN M E R vETE N s Kap LIg?

Äras den som äras bör. Traditionella festligheter på Nobeldagen 10 december.

fO

TO

: H

EN

RIk

MO

NT

gO

ME

Ry

/ S

CA

NP

IX

n AT U R V e TA R e10 n R 6 2 0 1 3

DUellenDieter som påstås leda till bättre hälsa avlöser varandra. 5:2 är den senaste i raden.

viktcoachen är entusiastisk, medan dietisten är skeptisk till att banta under två av veckans dagar.

JAMarie Tegnér, viktcoach på aller

anna ottosson, dietist, grundare och vd i foodpower

1. vaD ÄR BÄsT M E D 5:2-DI ETE N?

2. f I N N s DET Någ Ra R I s K E R?

3. KaN DI ETE N föR LÄNga LIvET o CH I så faLL vaR föR?

4. f I N N s DET vETE N s Kap LIga B EvI s föR aT T R I s K E N föR CaNCE R o CH aLZ H E I M E R M I N s KaR?

5. gåR DET LI Ka B Ra aT T M I N s Ka E N E Rg I I NTag ET o CH U p p Nå saM Ma E f f E KT?

Den är enkel att följa och kräver inte några särskilda hjälpmedel eller livsmedel. Jag vill inte kalla det för en diet utan snarare en metod ef-tersom den enbart talar om hur du kan fördela och eventuellt begränsa ditt energiintag. Du ska inte utesluta eller begränsa vissa livsmedel. Du behöver inte svälta eller ställa in dig på att aldrig få njuta av god mat och dryck. Två dagars halvfasta kombineras med ett helt vanligt ätande.

Jag såg dokumentären om 5:2-dieten i våras med stort intresse. Ord som hälsorevolution och årets hetaste diet förekom. Jag ser 5:2-metoden främst som en teknik för att äta mindre kalorier. Alla vägar till viktnedgång går via mindre kalorier. Vad som är viktigt att komma ihåg är hur länge man följer metoden. utmaningen i all viktminskning är följsamheten i metoden. Livsläng-den för den här dieten tror jag är kort.

Det sägs att man får en ökad insulinkänslighet vilket på sikt kan ge ett stabilare blodsocker. Det finns också studier som tyder på en minskad risk för cancer, hjärt/kärlsjukdom och diabetes. Men här vill jag uttrycka mig försiktigt. Jag är inte medicinskt utbildad utan berät-tar bara om min subjektiva upplevelse av metoden.

Det finns tydliga paralleller till ätstörningsbeteende. Att kallsvettig och blek svälta sig och få tips på hur man står ut med sin hunger skapar ett osunt förhållande till mat. Bantningskulturen är utbredd och det kryper ner i åldrarna. Vi människor är gjorda för att äta. Mat är njutning och för kraftfullt för att jag ska avstå. Jag tror på att äta mat som ger kraft och som förebyg-ger sjukdomar och som får oss att leva det liv vi önskar.

Det finns inga kända risker, men man brukar inte rekommendera barn/ungdomar, underviktiga eller personer som har kända ätstör-ningstendenser att följa metoden. Har man en diagnostiserad sjukdom bör man tala med sin doktor innan man börjar använda metoden. En annan tänkbar risk är att du tillåter dig mer onyttigheter under de så kallade ätdagarna, vilket kan förstöra de goda resultaten.

På möss, men det återstår att bevisa om det även gäller på människor. Om man är intresserad av att påverka sin livslängd skulle jag rekommendera att titta på befolkningar som blir exceptionellt gamla i de så kallade Blå zonerna, till exempel Sardinien och Okinawa. Där äter man fiberrika grönsaker, bladgrönsa-ker, tofu, mer fisk än kött, fullkornscerealier. Att man rör på sig mycket, stressar lite och ingår i ett tydligt socialt nätverk påverkar också åldrandet.

Jag tror inte att metoden testats tillräckligt länge för att man ska kunna säga att det finns vetenskapliga bevis för något alls. Men jag vet att det nu forskas intensivt eftersom det finns mycket som tyder på att fasta och halvfasta har positiva effekter på människor.

Det finns belägg för att energi- och proteinrestriktion hos människan reducerar sjukdomsriskerna för till exempel cancer. Men det finns även mycket forskning kring hur man kan äta för att förebygga cancer.

Det beror på om du är ute efter en viktminskning eller enbart de övriga hälsofördelarna som många tror blir effekten av halvfastan. ur viktminskningssynpunkt kan du följa vilken metod som helst. Det går ju bra att även öka sitt energibehov genom ökad fysisk aktivitet och/eller att öka sin muskelmassa.

JA! en studie som hänvisas i boken 5:2-dieten ger ungefär samma resul-tat på intermittent och kontinuerlig energirestriktion. Ingen statistisk signi-fikans. Det sågs förbättringar i båda fallen. Det fanns ingen skillnad i vikt-minskning eller minskning av fettmassa mellan kontinuerlig energiminskning och intermittent.

G e R 5:2-D I eTe n BÄTTR e hÄlSA?

neJ

M å n G A VÄ R D e n I sista minuten har kommissionen föreslagit en ny skogs-strategi för Eu. Man har tagit ett samlat grepp om skogens alla värden, från miljö och klimat till biobaserade material och upplevelser.

Strategin framhåller skogens viktiga roll för landsbygdsutveckling, ekonomisk tillväxt och jobb.

– Detta är ett sätt att stärka koordi-neringen av skogsfrågorna inom Eu. Till-sammans med Forest Europe där även Ryssland är med, kan arbetet med ett

uthålligt skogsbruk i Europa och världen utvecklas positivt, säger fredrik Ingemar-son, tidigare projektansvarig på tanke-smedjan för internationella skogsfrågor.

Han påminner om de olika förutsätt-ningarna i norra och södra Europa.

– I Norden står de ekonomiska pro-duktionsfrågorna i fokus, medan skydds-frågorna väger tyngst i södra Europa. ut-maningen ligger i att ta fram strategier som stärker allas långsiktiga arbete. Det gäller att balansera de olika intressena mot varandra. LEL

Skogsstrategi på gång i EU

11n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

N y H E T E R

V I K Ä n S l A Det är lätt att skylla på arbetsplatsens organisation när folk mår dåligt på jobbet. Men det är mindre viktigt, enligt folkhälsovetaren Cathrine Reineholm vid Linköpings universitet.

– Att organisationen är tydlig och att det finns en klarhet i mål och förvänt-ningar betyder mer för trivseln, säger hon.

kontroll, autonomi och variation är tre nyckelord för att må bra och kunna pre-stera på jobbet. ännu viktigare är tydlighet.

– Jag måste veta vad som förväntas av mig. Och alla medarbetare måste för-stå vad målet innebär för just dem.

även sociala relationer betyder myck-et för hälsan. Det måste finnas en vi-känsla, där alla kan känna sig som en i gänget.

– Tempot kan vara högt och man kan ta mycket skit så länge arbetsgruppen fungerar, säger Cathrine Reineholm till tidningen Miljöaktuellt. LEL

”Enda sättet att stoppa den globala uppvärm-ningen är en massiv insats för att ändra kemin i atmosfären.”en av klimatrapportens slutsatser, enligt tidningen new Scientist

Så hög är säkerheten att männis-kan ligger bakom temperaturhöj-ningen på jorden.

I fN:s klimatrapport från 2007 var mot-svarande siffra 90 procent. De tre se-naste decennierna är de varmaste sedan 1850.

Den femte rapporten från IPCC konstaterar:

1. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären har ökat med 40 procent sedan den förindustriella tiden.

2. Temperaturhöjningen mot slutet av detta århundrade tros bli minst 1,5 grader, jämfört med åren 1850-1900.

3. Det är troligt att temperaturen kommer att stiga mer än två grader i de värsta scenarierna. Värmeböljor kommer att inträffa oftare och stanna längre. Regniga områden kommer att få mer nederbörd medan torra områden blir torrare.

4. Även om vi slutar släppa ut koldioxid kommer effekterna av de utsläpp vi gjort fram till idag att fortsätta verka i flera decennier framöver.

5. när haven värms upp, och glaciär- erna smälter kommer havsnivån att höjas, men det kommer att ske snabbare än vad vi upplevt hittills.

95%TYDLIGHET fåR OSS ATT Må BRA

n AT U R V e TA R e12 n R 6 2 0 1 3

MåNAD E N S f R ågA:

BoRDE BENsINpRIsET

HöJas TILL 25 KRoNoR?

FN:s klimatpanel har kommit med en ny rapport. Ett budskap är att utsläp-pen av växthusgaser måste hejdas. Ett styrmedel för att få fram förnybara bräns-len är att höja priset på fossila bränslen. Tycker du att det är rätt väg att gå?

kommentera på www.naturvetare.se

13n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

Bensinpriset måste höjas på sikt, menar Gö-ran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH.

– Att höja priset till 25 kronor direkt vore ett dråpslag, men jag ser gärna en upptrappning

av priset i takt med att ny miljövänlig teknik och bränslen utvecklas.

Det är en åtgärd i raden av flera styrme-del. Trängselavgifter i tätorter är en annan del i Göran Finnvedens klimatpaket.

– Lika viktigt är att gynna andra trans-portslag som kollektivtrafik, och gång- och cykelbanor. I stället kan investeringar i nya vägar minska.

Hur ska glesbygden överleva?– Det gäller att behålla och utveckla infra-

strukturen, allt från affärer och annan ser-vice till hållbara IT-lösningar. Lika viktigt är att ny teknik i form av nya bränslen och for-don görs tillgängliga till rimliga kostnader.

PISKA OCh MOROT

Han ser en kombination av piska och mo-rot på vägen till hållbara och klimatvänliga lösningar.

– Lika viktigt som att använda styrmedel är att satsa på utveckling av miljöteknik och förnybara bränslen. Det är en politisk fråga där staten och företagen jobbar ihop. När ny miljöteknik ska utvecklas och lanseras på marknaden behövs det ekonomiska stöd och stimulanser.

Rädslan för att stödja viss teknik tycker han är överdriven. Det handlar om att po-litikerna gör aktiva och medvetna val, där vissa blir framgångsrika, medan andra blir mindre lyckade.

Vilken teknik och vilka bränslen har en framtid?

– Biobränslen har en roll att spela, liksom el. De så kallade plugin-hybriderna, som drivs med el för kortare körning och biogas eller annat bränsle för längre sträckor, är en möjlig lösning. Men ännu väntar vi på an-dra generationens biobränslen i kommersi-ell drift, alltså de som har sin källa i trädens cellulosa. Där behövs mer teknikutveckling för att priset ska bli konkurrenskraftigt.

Kommer elen att räcka för att driva bi-larna?

– Jag tror vi klarar det ökade elbehovet utan att bygga ut vattenkraften eller kärn-kraften. El frigörs i takt med att industrin och hushållen blir allt effektivare i sin elan-vändning.

DAGS ATT SÄTTA FART

Göran Finnveden menar att övergången till förnybara bränslen inte kommer att ske över

en natt. Oljan tar inte plötsligt slut.– Tvärtom finns det för mycket fos-

sila bränslen, som kommer att medfö-ra en avsevärd temperaturhöjning på jorden, om allt ska förbrännas. Så det finns verkligen skäl att sätta fart på omställningen.

Lösningar för förnybar energi finns eller är på väg att utvecklas. Utma-ningen, enligt Göran Finnveden, är att göra dem attraktiva med rätt styr-medel.

Men det handlar inte bara om tek-nik, utan också om människors rela-tion till fordon. Kanske en förändring är på gång i synen på bilar.

– Bilen är en del av vår kultur, som håller på att förändras. Kanske vi är på väg mot nya öppna lösningar, där man har tillgång till olika fordon för olika ändamål. För vissa resor fungerar det med elbil, medan till exempel bio-bränslen passar bättre vid långresor.

Ett sådant system menar han byg-ger på att nya lösningar för ägande ut-vecklas, som till exempel bilpooler el-ler bilparker där man hyr sin bil. # LEL

Det behövs både piska och morot för att sätta fart på omställningen till förnybara bränslen. I det ligger ett höjt bränslepris, enligt kTH- professorn göran finnveden.

Bränslepriset behöver höjas

Lika viktigt är att gynna andra transportslag som kollektivtrafik,

och gång- och cykelbanorgöran finnveden.

N y H E T E R

R E P O R TA g E T

n AT U R V e TA R e14 n R 6 2 0 1 3

De för djurens

talanHot och våld i jobbet tillhör vardagen för djurskydds-inspektörerna Henriette Bonde och Malin Larsson.– Vi står ut med det när vi ser att vi gör skillnad för djuren, säger de. Häng med inspektörerna en vanlig dag på jobbet. T e X T l A R S - e R I K l I l J e B Ä C K F O T O l I n A A l R I K S S O n

R E P O R TA g E T

15n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

R E P O R TA g E T

R E P O R TA g E T

n AT U R V e TA R e16 n R 6 2 0 1 3

ulsen stiger och adrenalinet rinner till. Vi kliver ur bilen och går med försiktiga steg över gårdsplanen.

– Jag är alltid beredd på det värsta – ”the worst case scenario”, säger Henriette Bonde, djurskyddsinspektör på Länsstyrel-sen i Skåne.

En anonym anmälan om bristande djur-hållning av två vakthundar har kommit in. Fallet har inte högsta prioritet och har fått vänta några veckor på åtgärd.

TUnn TIK

– Den här gången kan det vara falskt alarm, eller obefogad anmälan som vi kall-lar det. Men å andra sidan är tiken rätt tunn, medan hannen ger ett slött intryck och verkar inte fungera som vakthund, sä-ger kollegan Malin Larsson.

Det kan ändå vara så att hundägaren är här för sällan och sköter om hundarna, spekulerar de.

– Om något händer djuren, om de blir skadade eller sjuka finns ingen där som kan ta hand om dem. Enligt lag ska de också rastas utanför hundgården varje dag.

När djurägaren inte heller går att nå på telefon skriver de ett meddelande och ber ägaren att höra av sig.

– Nu när vi inte ser några tydliga brister lämnar vi en lapp. Annars hade vi kommit tillbaka oanmälda igen.

AnGeR POSITIOn

Vi kör vidare mellan byarna i det böljande skånska landskapet. Nästa besök går till ännu en hundägare som, enligt anmäla-ren, har haft sin hund bunden i mer än två timmar under en dag.

Innan de knackar på dörren rapporterar de till komradion Rakel på länsstyrelsen och berättar var de ska gör besöket och hur lång tid det beräknas ta.

– Det är en säkerhetsåtgärd. Om något skulle hända vet arbetsgivaren var vi befin-ner oss, vilket är en trygghet, berättar de.

Mannen i huset är uppretad och ilsken så fort Henriette Bonde och Malin Larsson kliver in på villatomten. Familjen fick en anmälan på sig för några år sedan och blev bötfälld, vilket innebär att hundägaren åla-des att betala för kontrollen, där både resa och tid för besöket ingår. Runt 1 200 kro-nor är en rätt normal avgift.

JÄRnRÖR I hAnDen

Tonläget höjs ännu ett snäpp och det känns hotfullt när hundägaren svingar ett järnrör i luften. Inspektörerna lyckas lugna ner stämningen tack vare sitt diplomatiska uppträdande.

– Vi har en djurskyddslag som alla mås-te följa. Vår roll är att se till att lagen efter-levs, säger Henriette Bonde.

Hundägaren bedyrar att de sköter hun-den på bästa sätt och att den är en i familjen. Malin Larsson noterar att hunden är lugn och inte springer iväg när den släpps fri.

– Det kan vara ett tecken på att den inte står bunden hela dagarna. I så fall hade den rusat iväg, säger hon.

Under det nu sansade samtalet kryper det fram att en möjlig grannfejd ligger bakom anmälan. ”Så många gånger jag har

sett grannen lämna hundbajset på gatan utan att plocka upp det i en påse”, säger frun i huset upprört.

Till saken hör att familjen är från Bos-nien och kom hit under Balkankriget på 1990-talet.

– Folk från andra länder har ofta an-nan syn på djur och djurskyddslagar. Man måste ha förståelse för att människor från andra kulturer inte alltid har kunskap om våra djurskyddslagar. Därför är det så vik-tigt att sprida information om vad som gäller här.

TIllhÖR VARDAGen

Hot och våld hör till vardagen för djur-skyddsinspektörerna.

– Minst en gång i veckan blir vi utsatta för hotfulla situationer, där djurägaren är arg och gapar och skriker, säger Malin.

– Vi har blivit vana vid det och uppfat-tar det inte alltid som hot. Så läget kan vara ännu värre än det som har kommit fram i undersökningen, säger Henriette Bonde, som själv var utsatt för allvarligt hot och hade personligt larm under ett halvår.

De berättar att djurägare kan hota med att ta livet av sig själv eller andra om till exempel djuren måste omhändertas.

– En kollega till mig blev inlåst i en la-dugård under en inspektion. I ett annat fall tog djurägaren fram bössan och sköt ett får till döds i ilska efter ett beslut om omhän-dertagande. Inspektören anade oråd och hann söka skydd inne i bilen innan skott-lossningen.

KOKAR AV IlSKA

Många av de djurägare som vanvårdar sina djur är missbrukare eller är i ekonomiskt trångmål. Men så är det inte alltid.

P

7 av 10 hotas i jobbet

Henriette Bondes drivkraft i jobbet är att kunna göra skillnad för djuren. >

R E P O R TA g E T

n AT U R V e TA R e18 n R 6 2 0 1 3

– När vi gjorde ett föreläggande om omhändertagande så blev djurägaren som födde upp valpar utan tillstånd rasande. Han kokade av ilska och hotade med: ”Om du inte ändrar ditt beslut och något händer dig så vet du varför.” I det läget valde vi att lämna lägenheten och begära handräckning av polis.

En annan hotade med att spränga länsstyrelsen och jämförde med Brei-viks sprängningar i Oslo. Den djurägaren hade en kriminell bakgrund.

– I de fallen hade det varit bra att ha mer kunskap om psykologi, liksom om hur olika droger påverkar människor. Vissa djurägare ser inte problemen själva, utan tror sig vara den perfekta djuräga-ren. Med dem måste man ha särskilt tåla-mod och förklara på ett pedagogiskt sätt, säger Henriette Bonde.

AVlASTAnDe SAMTAl

Ett problem är att hot och våld sällan le-der till åtal och fällande dom, ofta i brist på bevis eller att polisen inte hinner med.

– I fallet med den inlåsta inspektören anmäldes lantbrukaren för hot mot tjäns-teman. Men målet lades ner och lantbru-karen friades.

Ännu ett problem är att Länsstyrelsen i Skåne ogärna vill polisanmäla hot mot tjänstemän.

– En kollega har blivit hårt ansatt på nätet, men länsstyrelsen väljer att inte an-mäla av brist på bevis. Det skulle vara en

bra markering om länsstyrelsen polisan-mäler. Vi vill ha deras uppbackning, säger Henriette Bonde.

Hittills har länsstyrelsen i Skåne valt att inte anmäla hot och trakasserier på nätet.

– Vi har inte bedömt det som hot mot tjänsteman. Vi vill ha ordentligt på fötter innan vi anmäler. Risken är också att en anmälan ger motsatt effekt och att nätha-tet förvärras, säger Johan Reuterhäll, sä-kerhetsansvarig på Länsstyrelsen i Skåne.

Han förklarar att lagstiftningen på om-rådet är bristfällig och att anmälningar av näthat ytterst sällan leder till åtal och fäl-lande dom.

– När det gäller hot mot tjänsteman i fält gör vi en annan bedömning. Då po-lisanmäler vi alltid. I ungefär hälften av fallen går polisen vidare med ärendet och gör en utredning. Ett eller två fall per år leder till åtal och fällande dom, säger Jo-han Reuterhäll.

Dödshot och andra hot som ”du ska få smaka av egen medicin”, förekommer. ”Är du dum i huvudet och helt inkompetent”, är vanliga tillmälen.

Hur bearbetare ni sådant?– Vi har avlastande samtal med kol-

lega som har särskild utbildning. Det är en bra rutin, som inte finns på alla läns-styrelser.

Hur orkar ni fortsätta och vad driver er?– Vi står ut med hot och utskällningar

när vi ser att vi gör skillnad. Övergivna djur som får ett nytt hem och slipper lida gör mig motiverad. Inget hot skulle stop-pa mig, säger Henriette Bonde.

VIll hJÄlPA DJURen

Malin Larssons drivkraft är att vilja hjälpa djur.

1 av 10 har utsatts för våld

H E N R I ET TE BoN DE

Yrke: Delar sin tid mellan djur-skyddsinspektör och djurskydds-kommunikatör på Länsstyrel-sen i Skåne.

Utbildning: Biolog, kandi-datprogram för

etologi och djurskydd, SLu Skara.

Drivkraft i jobbet: Vill göra skillnad för djuren.

Gör om tio år: Jobbar med djur-skyddsfrågor på en annan nivå, gärna inom Eu.

Djurintresse: är hästtjej och har ägnat sig åt fälttävlan. Ingen egen häst just nu.

MaLI N LaR s soN

Yrke: Djur-skyddsinspektör på länsstyrelsen i Skåne. Hälften av sin arbetstid ägnar hon åt att besiktiga och kontrollera djur-transporter.

Utbildning: Biolog, kandidatprogram för etologi och djurskydd, SLu Skara.

Djurintresse: är hästtjej samt katt-ägare.

19n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

– Vi för djurens talan och vet vad dju-ren behöver. Genom vår försorg kan dju-ren få hjälp.

Den här dagen står ingen akut utryck-ning på programmet, alltså de anmälning-ar som måste åtgärdas inom tre dagar. Då handlar det om djur som direkt är utsatta för lidande, de kan vara övergivna, magra eller sjuka utan att få vård.

– Vi tvingas prioritera hårt för att hinna

med. Så är det på alla länsstyrelser i hela landet, säger Henriette Bonde.

Av säkerhetsskäl åker de alltid ut två på besöken. Under en dag brukar de hinna med mellan fem och tio besök efter att an-mälningar har kommit in till länsstyrelsen.

FAlSKT AlARM

Så mycket som 40 procent av alla anmäl-ningar i Skåne är obefogade. I hela landet

är hälften av anmälningarna falska alarm. – Granntvister kan ligga bakom en an-

mälan, liksom skilsmässor, där den ena par-ten ska hämnas på den andra. Vi ställer frå-gor till den som anmäler och försöker tolka och få svar på om det verkligen är brister i djurhållningen, säger Henriette Bonde.

Många gånger är inte heller djurägaren hemma när de kommer ut mitt på da-gen. Därför har de infört kvällspass en

4 av 10 anmälningar är falska alarm, så kallade obefogade anmälningar. grannfejder kan ligga bakom en anmälan.

n AT U R V e TA R e20 n R 6 2 0 1 3

gång i månaden för att öka chansen att få tag på djurägarna.

Vilka befogenheter har ni?– Om det är allvarliga brister i

djurhållningen kan vi göra ett före-läggande om vite i form av böter eller omhändertagande. Det kan vi göra direkt på plats om vi bedömer att det är utsiktslöst att lösa problemet. Men att ta djuret från ägaren är det sista vi vill göra.

Hur fungerar det?– Vi fattar beslut och polisen verk-

ställer. Själva hämtningen av djur ut-förs av professionella djurhem eller pensionat. Ibland kan det vara bättre att djuren, särskilt om det rör sig om lantbruksdjur stannar kvar på gården och sköts av någon yrkesperson.

nYTT heM FÖR DJURen

Sedan kommer länsveterinären in i bilden och bestämmer om djuren ska omplacera eller avlivas. I de flesta fal-len får djuren ett nytt hem.

Däremot är det inte så att lant-bruksdjuren är särskilt drabbade. Tvärtemot mediabilden så finns de stora problemen bland sällskapsdjur. Förra året gjordes 110 omhänderta-ganden av djur här i Skåne. Bara ett av dem gällde livsmedelsproduce-rande djur.

– Jag vågar påstå att våra lantbru-kare tar hand om sina djur på ett bra sätt. Ett lantbruk med 300 kor får större uppmärksamhet än om en hund far illa. Ofta handlar det om bönder som har hamnat i trubbel, som ekonomiska bekymmer, sjuk-dom eller att de är verksamma för länge upp i åldrarna.

Ett besök till hinner de med innan lunch. Ett äldre par, som närmar sig 90 år, bor tillsammans med sin son på en hästgård. Anmälan gäller en halt häst, en

”En kollega blev inlåst i en ladu-gård under en

inspektion”

misskött gris och magra katter som springer runt på gården.

Ingen är hemma när vi smyger runt på tå. Gården är sliten och det luktar kattkiss vid entrén. Några magra katter stryker runt och jamar efter mat. Nå-gon gris kan inte upptäckas, men inne i stallet står några hästar i mörkret. En av dem är gammal, halt och mager.

– Nordsvensken lider och borde avlivas direkt. Förmodligen står de friska hästarna i stallet för att den gamla ska få sällskap.

Men ingen är hemma. Som så ofta får de komma tillbaka senare. #

fO

TO

: D

RA

gO

PR

Vu

LO

VIC

/ S

CA

NP

IX

Det är inte alltid hästarna har det så här bra. I ett mörkt stall stod en gammal halt nordsvensk, som borde avlivas direkt.

R E P O R TA g E T

21n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

DJURSKYDDS-

InSPeKTÖReR

MIlJÖ &- hÄlSO-

SKYDDSInSPeKTÖ-

ReR OCh lIVSMeD-

elSInSPeKTÖReR

hAR InTe BlIVIT UTSATT FÖR hOT

hAR BlIVIT UTSATT FÖR hOT

HAR Du BLIVIT uTSATT föR HoT I TJÄNsTEN?

7 av 10 har utsatts för hot i tjänsten.

1 av 10 har utsatts för våld. Ska man jämföra med de andra inspektörerna i un-dersökningen så hade 38 procent utsatts för hot och 4 procent för våld.

30 procent svarar att den beredskapsplan som finns mot hot och våld inte

används aktivt av arbetsgi-varen.

52 procent anser att resurserna (antal årsarbets-krafter med mer) styr nivån/frekvensen i tillsynsuppdra-get.

82 procent anser att det finns svagheter inom lag-stiftningen, tillsynsmyndighe-terna, polis eller åklagare.

Fakta

En rapport från Naturvetarna visar att:

7 AV 10 HOTAS I JOBBET

SÅ F U N G E RAR RAKE L

Inspektören ringer in via komradion och berättar var kontrollen ska göras. I ett dataprogram (Tryggare) finns inskrivet vilka besök som ska göras under dagen. Om kontrollen tar längre tid än den angivna tiden, i normalfallet en halvtimme, för-söker inspektören och samordnaren på länsstyrelsen få kontakt med varandra via Rakel eller mobiltelefon. Rakel är kopplat till ett larm. Vid utebliven kontakt fattar chefen eller säkerhetsansvarig beslut om anmälan.

L ÄT TAR E AT T D R IVA ÅTAL M OT NÄTHAT

Den 27 september lämnade regeringen över en remiss till lagrådet där man fö-reslår att det ska bli lättare att driva åtal mot näthat. för att en åklagare ska väcka åtal i dagsläget krävs att det ska finnas särskilda skäl och det leder till att förtals-mål sällan tas upp. förslaget innebär att kravet på särskilda skäl tas bort och att fler drabbade ska kunna få åklagarhjälp och spara stora kostnader. Bakgrunden till förslaget är att näthatet – med förtal, förolämpningar och hot – är ett växande samhällsproblem som kränker många människor och det är inte acceptabelt, enligt justitieminister Beatrice Ask.

DJ U R S KYD DS I N S P E K TÖ R E R NA

RYC KE R UT :

1. Efter anmälan.

2. Normalkontroll av främst lantbruk, zoo, hunddagis, försöksdjur och ridskolor.

3. Tillståndsprövning. krävs för sällskapsdjur på bland annat zoo, kennel, ridskolor och hunddagis.

P R I O R ITETS O R D N I N G E F TE R

AN MÄL AN

1. Akut, åker inom tre dagar. övergivna, magra eller sjuka djur som inte får vård.

2. Inom tre veckor. Till exempel smutsig miljö, vindskydd saknas eller hund som står och skäller i rastgård utan tillsyn.

3. Skriver brev eller ringer. kan gälla häst som står ensam i hage eller hund som inte rastas.

DJ U R S KYD D ET I S I F F R O R

109 djur omhändertogs i Skåne under 2012. Ett av de fallen var lantbruksdjur.

40 procent av anmälningarna i Skåne var förra året obefogade anmäl-ningar – falskt alarm. Motsvarande siffra för hela landet var 50 procent.

50 procent av besöken ska vara oanmälda rutinkontroller på lantbruk. Det ställer Eu som krav.

T E M A – J O R D B R U K – L I VS M E D E L

n AT U R V e TA R e22 n R 6 2 0 1 3

Blott Sverige svenska krusbär har. Blågul mat har mervärden, och

smakar det så kostar det. Men är konsumenterna beredda att betala?

Importen ökar samtidigt som vi ställer högre krav på djurskydd. Vi gör

ett försök att reda ut begreppen, område för område. T e X T K I M B e R G S T R Ö M

Är svensk mat alltid bättre?

fO

TO

: H

åk

AN

LIN

Dg

RE

N /

SC

AN

PIX

T E M A – J O R D B R U K – L I VS M E D E L

23n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

Det är inte lätt att vara en medveten konsument i mat-affären. Ekologiskt, rättvise-märkt, svenskt, närodlat?

– Det är svårt att som konsument ställa de olika märkningarna mot varandra, säger Elin Röös, som forskar på livscykelanaly-ser av livsmedel vid SLU.

Det ekologiska avtrycket av maten är en fråga med delvis oväntade svar. Trans-porter står för en förhållandevis liten del av det totala avtrycket. Så för livsmedel med ett stort avtryck, som nöt- och gris-kött, så dominerar produktionsmetoden avtrycket. Nyzeeländskt Eko-lamm kan ha samma eller lägre avtryck än kött från grannbonden. När det gäller frukt och grönt spelar transporterna större roll, ef-tersom avtrycket från produktionen är mycket mindre.

I slutändan tycker Elin Röös att det vik-tigaste är att göra ett aktivt val, och inte automatiskt välja det billigaste.

VeGeTARISKT MInSKAR PåVeRKAn

Men frågan är mer komplicerad än så.– Lägger vi ner jordbruksmark och im-

porterar så sätter vi större tryck på mark, vatten och andra resurser hos de vi im-porterar från. Så ur ett globalt perspektiv är det dåligt att vi inte utnyttjar mark som vi skulle kunna producera mat på, säger Elin Röös.

Hon tycker också att det är viktigt att fokusera på rätt saker.

Ekologiskt avtryck och klimat

– Vill man minska sitt avtryck är det mycket viktigare att minska på kött- och mejerikonsumtionen än att välja ”rätt” märkning.

lIVSMeDelSInDUSTRIn BehÖVeR

TA eTT STÖRRe AnSVAR

Elin Röös tycker att handeln och industrin har ett ansvar som de i dagsläget inte tar.

– De kan inte gömma sig bakom ar-gument som ”vi säljer det folk vill köpa”. Vi måste föra en moralisk diskussion om

den mat vi äter. Livsmedelsföretagen skulle kunna jobba mycket mer med att erbjuda attraktiva vegetariska produkter, eller produkter med en lägre kötthalt men med bra närings-värde, gärna baserade på våra egna baljväxter.

Det skulle också kunna ge den svenska matindustrin produkter som de kan konkurrera med på den internationella marknaden, konsta-terar hon. #

Det kan vara så att lammköttet från Nya Zeeland har mindre ekologiskt avtryck än köttet från grannbonden.

n AT U R V e TA R e24 n R 6 2 0 1 3

Svensk produktion av nötkött går sakta ner. Produktionen av fläskkött har fallit från 330 000 ton vid mitten av 1980-talet till cirka 260 000 ton år 2010.

T E M A – J O R D B R U K – L I VS M E D E L

25n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

Svenskarna sviker allt mer det svenska köttet. Ett stort bidragan-de skäl är säkert att det är dyrare än det danska, irländska, polska och tyska köttet. Varför är det så?

– Vi har en lagstiftning och en hantering av djur som är bättre än

övriga Europa, säger Chris-ter Yrjas, landsbygdsrådgi-vare på Hushållningssäll-skapet och tidigare vice ordförande i Naturve-

tarna. Och djurom-sorg kostar.

I Danmark och resten av Europa kan suggor stå fix-

erade i små burar. För

att undvika att de biter varandra i svansen klipps ofta svansarna bort. Det är också vanligt med liggsår och magsår. Alla dessa faktorer samspelar till att sänka produk-tionskostnaderna, och köttet blir billigare.

– Det är så dumt att inte hela kostnaden syns i priset, säger Johanna Sandahl, vice ordförande och talesperson för jordbruks-frågor för Naturskyddsföreningen. Det är ett klockrent exempel på marknadsmiss-lyckande.

FRAMTIDen ÄR eKOlOGISK

Men våra nordiska grannar är också långt framme. Det kan verkar paradoxalt, men Danmark på väg att köra om oss. Den danska regeringen har systematiskt satsat på ekologisk produktion. De har också ett

skattesystem för bekämpningsmedel som är hårdare än vårt.

Johanna Sandahl ser en möjlighet för svenskt jordbruk, både för djur- och växt-produktion.

– Svenskt jordbruk har miljömässigt kommit långt. Men genom att ta ytterli-gare ett steg och satsa på ekologiskt blir det svenska mervärdet synligt. Konkur-rensen sker då på en annan spelplan, där det finns många marknadsandelar att vinna. I Sverige har vi också bra förut-sättningar att odla ekologiskt, med fosfor-rika jordar och ett lågt tryck från skade-insekter. Ekoproducenter har dessutom en bättre lönsamhet överlag. Den ekolo-giska produktionen är vägen framåt. Där finns marknaden. #

När det gäller hälsoaspekterna på mat och livsmedelsproduktion ligger Sve-rige bra till. Vi har friska djur, och smittoris-ken från livsmedel vi äter är internationellt sett liten.

– De svenska aktörerna bedriver ett bra arbete för att hindra smittspridningen mel-lan djurbesättningar och för att hålla dju-ren friska. Därför behöver vi inte använda så mycket antibiotika, vilket i sin tur gör att vi inte har lika stora problem med antibio-tikaresistens som många andra länder, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.

Det pratas mest om smittrisker när det gäller kött. Men frukt och grönt kan givetvis

också vara smittat.– Det är sällan pro-

blem med svenska grön-saker. Men det händer exempelvis att vi hittar salmonella i importerad ruccola eller bladspenat. Frukt överhuvud taget är det väldigt sällan pro-blem med.

GMO lITe AV ICKeFRåGA

Det finns ett bistert skäl till den svenska noggrannheten. På 1950-talet hade vi ett stort salmonellautbrott där 9 000 blev sjuka och 90 människor dog.

– Jag ska inte säga att det är hela skä-let, men det var nog definitivt en väck-arklocka, säger Mats Lindblad.

Diskussionens vågor går ofta höga när GMO kommer på tal. Livsmedels-verket säger att det i dagsläget saknas evidens för att räkna GMO som en häl-sofråga. Louise Ungerth på Konsument Stockholm tror heller inte att det är så många som tänker på det när de hand-lar mat.

– Det beror nog delvis på att det inte finns så mycket GMO-produkter i Sveri-ge. Skulle det bli vanligare misstänker jag att det skulle bli liv i media, och att en del konsumenter skulle börja fundera. #

Ovanligare med smitta i svensk mat

Djurvälfärd i världsklass

Mats Lindblad.

Johanna sandahl.

n AT U R V e TA R e26 n R 6 2 0 1 3

Fram till för några decennier sedan fanns det en nationell planering att Sverige skul-le vara förhållandevis självförsörjande om det inträffade en kris som stoppade den internatio-nella handeln. Men i samband med att muren föll 1989 förändrades situationen i omvärlden, och efter inträdet i EU började de svenska be-redskapslagren avvecklas.

MåSTe BlI TYDlIGARe

– Livsmedelsförsörjningen utgår från EU:s ge-mensamma livsmedelspolitik med en gemen-sam marknad för medlemsstaterna, som ska försörja Sverige vid en kris säger Therese Fri-sell, som arbetar med livsmedelsförsörjnings-frågor på Livsmedelsverket.Sverige är fortfarande i princip självförsörjande

på exempelvis spannmål, mjölk och ägg. Men pro-duktionen av nöt- och svinkött går ner.

En konsekvens av EU-samarbetet inom jord-brukspolitiken är att de enskilda länderna inte får skydda sin egen mat-produktion. Men inget hindrar LRF, Scan, Kronfågel eller andra organisationer eller fö-retag att göra reklam för svensk mat.

Louise Ungerth på Konsumentförening Stockholm tror att sådana informationskam-panjer måste vara mycket tydligare än de varit.

– ”I Sverige har grisen knorr” säger inte en konsument så mycket. Istället kanske det skul-

le stå ”vi ger en tiondel av antibiotikan mot vad land X ger”, eller ”köper du inte svenskt har vi ingen levande landsbygd".

Plan för kris?Sedan något år tillbaka har Livsmedelsverket

ett övergripande uppdrag att samordna plane-ring av livsmedelsförsörjning vid kortare kriser.

– Vi kan se till att det finns planering som gör att distributionen kan fungera även vid kris, säger Therese Frisell. Det kan handla om att förbereda samarbeten mellan kommuner och livsmedelsaktörer, ha en högre lagringska-pacitet hos leverantörer och distributörer och ha utsäde i lager.

Och vill vi ha kvar ett svenskt jordbruk som kan försörja oss i kris så måste vi ha ett svenskt jordbruk, och betala för det. #

Vi trivs bäst i öppna landskap. Men är det och ett rikt odlingslandskap något mer än en nostalgisk längtan efter en Emil i Lönneberga-idyll? Fyller det någon funktion?

– Definitivt, säger Johanna Sandahl, vice ordförande och talesperson för jordbruksfrå-gor för Naturskyddsföreningen. Vi behöver ett svenskt jordbruk för att klara många utma-ningar, och betesmarkerna producerar mycket av den biologiska mångfalden.

en Del AV Den SVenSKA SJÄlen

Den biologiska mångfalden kan bli ännu viktigare i framtiden. Klimatförändringarna kommer att påverka det svenska jordbruket, och då står vi starkare rustade om vi har en större mångfald i den svenska naturen, både den tämjda och den vilda.

Det finns även många praktiska konse-kvenser om landsbygden avfolkas.

– Då kan det bli svårt att locka turister, sä-ger Christer Yrjas, landsbygdsrådgivare på Hushållningssällskapet och tidigare vice ord-förande i Naturvetarna. Utan lantbrukare försvinner odlingslandskapet, och då blir det ingen lokal mat, inga bönder som kan dra upp folk som kör i diket och inga bed and break-fast-ställen. Ett levande svenskt jordbruk ger också arbetstillfällen i andra näringar, som in-frastruktur, logistik, transporter, mejerier och slakterier. Kossorna, åkrarna och ängarna är en viktig del av bilden av Sverige, både för oss som bor här och för turister.

Louise Ungerth, chef konsument och miljö på Konsumentföreningen Stockholm, håller med.

– När man betalar för maten så betalar man ju också för en bit landsbygd, med ett odlingslandskap. För mig är svensk lands-bygd mer intressant än landsbygden i Nya Zeeland. #

Maten en del av rikets säkerhet

Levande landsbygd ger biologisk mångfald

Therese frisell.

Louise Ungerth betalar för en bit öppet landskap.

T E M A – J O R D B R U K – L I VS M E D E L

27n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

5 snabbaBättre skolmat i matlandet Sverige?nu satsar regeringen på skolmaten. Dietist Ulrika Brunn är projektsamordnare för skolmatsverige.se

1. H u R I LLA äR DET Eg E NTLIg E N STäLLT?

– Enligt en undersökning från 2011 nådde bara 6,3 procent av grundskolorna upp till kra-ven på innehåll av D-vitamin, järn, fettkvalitet och fiber. Nu är det lag på att skolorna ska

servera näringsrika måltider. Vi hoppas på bättring, bland annat med hjälp av ett webbaserat verktyg, skolmatsverige, tillgängligt för alla landets grund-skolor.

2. H u R fu Ng E RAR VE R kTyg ET?

– Skolorna svarar på frågor om bland annat näring, säker mat, service, miljö, klimat och pedagogik. Det mest fiffiga är att de får tillbaka en resultatrapport som visar vad som är bra och vad som kan förbätt-ras. ännu en poäng är att skolorna kan få en tan-keväckare om hur maten kan ingå som en del i un-dervisningen, som att räkna på näringsinnehåll och matsvinn.

3. VAR kOM M E R MATg LäDJ E N I N?

– Den har en självklar plats. Det spelar ingen roll hur näringsrik maten är om ingen gillar den. Det finns även med frågor om trivsel, miljö, buller och annat som ramar in en trevlig måltid.

4. föLJER gRuNDSkOLORNA LAgEN?

– Det får vi svar på när kartläggningen är klar se-nare i höst. ytterst är det Skolinspektionen som har ansvar för att skolorna följer lagen. Vi har re-dan sett problem med kostchefer som har sagt upp sig i protest mot att det satsas för lite resurser på skolmaten, och därmed inte kan följa lagen.

5. Så DET kAN B LI E N B LåSLAM PA På kOM M u N E R NA?

– Jag hoppas det. Den nya lagen ger också en statushöjning av kostchefer, kockar och andra yr-kesgrupper inom skolmåltiden. Det behövs för att uppnå visionen: Sverige det nya matlandet. LEL

fLE R RåDg IVAR E B E HöVS

ÄTA UTE NYCKELN TILL BÄTTRE HÄLSA

Nu ska det bli lättare att äta hälsosamt på restau-ranger. Nyckelhålet mo-derniseras och får en ny-start.

– Vi vill omforma det så att det får en ny attraktiv profil med matglädje i fokus. Det ska vara lockande för restauranger och storhushåll att erbjuda hälso-samma alternativ, säger Ellinor Moberg, projektledare på Hus-hållningssällskapet, som tar över märkningen. LEL

En brist på rådgivare inom lantbruket är un-der uppsegling. Allt för få utbildar sig till agronom med mark-växtin-riktning.– Redan i dag

är det svårt att re-krytera rådgivare med rätt kompetens. Och värre blir det i takt med att många går i pension, säger ulrik Lovang, verksamhetsansvarig på rådgiv-ningsföretaget Lovanggruppen.

20-30 studenter per år räcker inte på lång väg för att försörja Lantbrukssverige. Vid sidan av rådgivningen behövs kompetens inom Eu-administration, försälj-ning, forskning och annat.

– Dubbelt så många behövs, enligt branschen, säger Lena Andersson Ek-lund, prorektor vid SLu.

ulrik Lovang ser en framtid där de

får ta in folk med annan bakgrund, som biologer.

– Det blir en längre startsträcka ef-tersom de inte har samma kunskap om lantbruk och produktion. Lantmästarna är förstås viktiga, men de blir inte fler, säger ulrik Lovang. LEL

Nyckelhål med matglädje i fokus.

I runda tal utbildas 170 agronomer per år:

Ekonomi: 40Husdjur: 40

Mark-växt: 20-30Livsmedel: 20-30

Landsbygdsutveckling: 35

Lena andersson Eklund.

n AT U R V e TA R e28 n R 6 2 0 1 3n AT U R V e TA R e28 n R 6 2 0 1 3

Samarbete som leder till nya upptäckterI Karlstad samarbetar forskare på universitetet med sjukhuset. Forskningen får tillgång till blod och vävnader från patienter. I utbyte drar sjukhuset nytta av forskningens framsteg.

T e X T : l A R S - e R I K l I l J e B Ä C K

I ett vävnadsprov från lunga syns de blåfärgade tumör-cellerna. De brunfärgade makrofagerna (ett slags vita blodkroppar) missgynnar tumörcellerna.

R E P O R TA g E T

29n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

lilla

är Margareta Ericsson fär-gar och identifierar celler i sitt vanliga jobb på sjukhu-set i Karlstad gör hon ock-

så en insats för forskningen. Hon hjälper den disputerade molekylärbiologen Ann Erlandsson att studera hur immunförsva-ret kan påverka uppkomst och spridning av cancer.

– Det är ett spännande samarbete mellan sjukhuset och universitetet här i Karlstad. På köpet får jag chans att utvecklas i jobbet och bygga på min examen, säger biomedi-cinska analytikern Margareta Ericsson.

Hon påpekar att det inte tar resurser från patienterna, färgning av cellprover från pa-tienter på sjukhusets patologilabb gör hon rutinmässigt varje dag. Några extra cellprov från forskningen påverkar inte arbetets om-fattning mer än marginellt.

– Syftet på sikt är naturligtvis att patien-ter som i framtiden diagnostiseras med cancer ska kunna dra nytta av forskningen.

KOllAR CelleR

Lutade över datorskärmen, som är kopplad till mikroskopet, identifierar de tumörceller och makrofager. Patologläkare och ibland cytodiagnostiker bidrar med sitt expert-kunnande när det behövs.

Inflammation är en organisms svar på skada orsakad av till exempel en infektion. Den inflammatoriska processen är mycket komplex, där både nedbrytande och upp-byggande processer samverkar.

– Det är viktigt att kunna skilja mellan akut och kronisk inflammation, eftersom man vet att framförallt kronisk inflamma-tion, som ulcerös kolit, Crohns sjukdom, utgör en riskfaktor för cancer.

N

Med tränad blick identifierar Margareta Ericsson och Ann Erlandsson tumör-celler och makrofager.

R E P O R TA g E T

n AT U R V e TA R e30 n R 6 2 0 1 3

lilla

Ann Erlandsson förklarar att olika can-cerformer påverkas olika av inflammation och inflammatoriska celler.

– Kunskap behövs om vi i framtiden ska kunna förhindra uppkomst och spridning av cancer.

Man vet idag att inflammation och in-flammatoriska celler kan vara både häm-mande och stimulerande för utveckling och spridning av cancer och det är just detta som Ann Erlandsson studerar i sin forskning.

– Ett stort fokus har legat på en typ av vit blodkropp som kallas makrofag. Vis-sa typer av makrofager gynnar tumören, medan andra typer bryter ner den. Önsk-värt är förstås att få bort dem som bygger upp tumören.

SPÄnnAnDe SAMSPel

De beskriver det som ett spännande och komplext samspel, där både makrofagerna och tumörcellerna ser olika ut och har oli-ka egenskaper.

– På vårt forskningslabb på universitetet studerar vi även hur olika tumörceller från

bland annat bröst, lunga och tarm beter sig när de odlas tillsammans med olika typer av makrofager. Förändringar och effekter i cellerna undersöks sedan med olika meto-der, bland annat immmunhistokemiskt på sjukhuset, säger Ann Erlandsson.

Mål ATT STYRA MAKROFAGeRnA

Hon berättar att makrofagerna påverkar tu-mörcellerna på olika sätt. Det avspeglar sig bland annat i uttrycket av proteiner som ger cellerna sin ytstruktur och typ av receptorer.

– Målet är att kunna styra immunförsva-ret, som bland annat utgörs av makrofager, så att tumörcellerna oskadliggörs. Om det fungerar kan det bli en behandlingsform i framtiden. På sikt kan det även bli aktuellt med målsökande behandling, där radioak-tiva antikroppar målsöker specifika pro-teiner på ytan av en makrofag så att dessa kan elimineras från tumören.

Utan att dra för höga växlar på sin forsk-ning kan Ann Erlandsson se resultat redan nu.

– Vi har i in vitro-studier på labb sett att flera typer av tumörer växer till sämre ef-ter behandling med vissa makrofagtyper, medan andra typer av tumörer inte påver-kas alls eller till och med gynnas.

Hur kan tumören byggas upp av mak-rofagen?

– Vi har inte kunskap om alla detaljer, men man vet att vissa makrofager kan sti-mulera tumörceller så att de växer bättre och metastaserar lättare. En tänkbar förkla-ring är att kroppens eget immunsystem inte känner skillnaden mellan en tumörcell och vanliga celler, vilket gör att båda gynnas.

Det finns så mycket kunskap

bland biomedicinska analytiker. Ta vara på den kunskapen i forskningen.

”

fO

TO

: k

AR

LS

TAD

S u

NIV

ER

SIT

ET

Samarbetet mellan Karlstads universitet och sjukhuset vinner båda på.

Ann Erlandsson berättar att det är en rätt ny kunskap och att balansen mellan uppbyggnad och nedbrytning kan bero på i vilka vävnader tumören finns.

BåDA VInneR

Samarbetet mellan sjukhuset och universi-tetet vinner båda på. Det finns en vilja på sjukhuset i Karlstad att odla detta samarbe-te, bland annat genom att ta emot studenter som gör sitt examensarbete.

– Jag får tillgång till avidentifierad pa-tientdata och blod och vävnader med tu-mörceller. Den kliniska kunskapen finns på sjukhuset. Det har vi nytta av i både under-visningen och i forskningen.

Även Margareta Ericsson ser fördelarna.– Det känns bra att kunna bidra till

forskning och det är positivt att samarbeta på det här sättet. Med detta samarbete och några kurser hoppas jag kunna bli specia-list i immunhistologi.

På köpet kan sjukhuset sätta upp meto-der för att detektera nya typer av proteiner på ytan på cellerna i en tumör och att för-fina metoderna genom till exempel annan spädning av reagenser eller förbehandling av provet.

– Det finns så mycket kunskap bland biomedicinska analytiker. Ta vara på den kunskapen i forskningen, säger Margareta Ericsson. #

31n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

fO R S kAR E NA n n E r l A n D S S o n

Yrke: Lektor vid karlstads universi-tet, som finansierar forskningen. I tjäns-ten ingår också un-dervisning.

Utbildning: Mole-kylärbiolog, dispute-

rad i immunologi vid umeå och karlstads universitet.

Bäst med jobbet: Stort utrymme att få vara kreativ både i forskning och under-visning.

Brinner för: Att försöka förstå hur sam-spelet i min forskning hänger ihop och att utifrån det hitta kliniska tillämpningar som kan hjälpa cancerpatienter.

Fritid: går mycket i skogen, seglar och tränar viltspår med hunden.

Familj: Son, sambo, tre bonusbarn och en hund.

B I O M E D I C I N S kA ANALyTI k E R NM A r g A r E tA E r I K S S o n

Yrke: Biomedi-cinsk analytiker vid klinisk patolo-gi Centralsjukhu-set i karlstad.

Utbildning: karlstads univer-sitet.

Trivs på jobbet: Ja, bra arbets-kompisar och stora möjligheter att utvecklas i patologi, främst inom im-munhistokemi.

engagerar mig: Djur och natur.

Gör en ledig dag: umgås med fa-miljen, är ute i skog och mark med hundarna. Träning.

Familj: Två söner, sambo och tre hundar.

BloggenTwitterfacebookLinkedin

D u fö LJ E R VäL

NATu RVETAR NA På:

får du våra digitala nyhetsbrev?om inte, så kanske vi har fel mejladress. gå in på www.naturvetare.se Mina sidor och uppdatera dina uppgifter. Inloggningsuppgifter hittar du på baksidan av detta magasin.

› www.facebook.com/Naturvetarna

› http://naturvetarbloggen.se

› www.linkedin.com – sök på ”groups” och ”Naturvetarnas nätverk”

nATU RVeTARBlOGG en.Se

V E T E N S k A P

n AT U R V e TA R e32 n R 6 2 0 1 3

V E T E N S k A P

Världens dyraste hamburgare1,7 miljoner för en 140-grammare. Det är vad värl-dens första odlade hamburgare har kostat att ta fram. förespråkarna för odlat kött menar att det minskar djurs lidande, är mer etiskt och är bättre ur miljösyn-punkt. En studie från 2011 pekade exempelvis på minskad energiåtgång, att det krävs mindre mark och att klimatpåverkan blir lägre. Idén om att odla kött är

inte ny. Winston Churchill skrev om det i en novell redan 1931.

utmaningarna är emeller-tid många innan odlat kött

kommer att finnas på var mans bord. fortfarande be-hövs blod från

slaktade kalvar till tillväxtserumet. Det är

också svårt att förse muskelcel-lerna med näring, eftersom de saknar blodkärl, och se-dan behövs antibiotika för att förhindra att köttet an-grips av bakterier. MT

Med hjälp av kemiskt framställda ”fri-sörmolekyler” har professor fredrik Almqvists forskargrupp i umeå lyckats avväpna bakterier i stället för att döda dem. Vitsen med detta är att resistens då inte utvecklas lika snabbt. frisörmo-lekylerna hindrar hårliknande strukturer, så kallade curli, på bakterierna från att växa ut, vilket gör att bakterierna får svårt att fästa vid varandra.

– Effekten är häftig, kommenterar fredrik Almqvist.

– Små förändringar i molekylen på några atomer har drastiska konsekven-ser för bildandet av curlifibrer.

Det är curlifibrerna som gör att bak-terier kan haka fast vid varandra och bilda biofilmer. Biofilmer är kolonier av bakterier som ofta ger ofta upphov till infektioner till exempel i urinvägarna. När bakterierna bildar biofilm försvåras infektionen, immunförsvaret får svårt att bekämpa inkräktarna och behandling med läkemedel försvåras. MT

Frisörmolekyler sätter

för bakterierna

odlat kött.

proteinet Csga som bildar curli.

Molekyl a som påskyndar bil-dandet av curli.

Konstnären Natalie sett-les har konstruerat tapet-motiv som liksom orga-nismer kan förändras över tid. Motiven är uppbyggda av åttio enkla geometriska mönster och om en åskå-dare rör vid något motiv får

det större evolutionär fram-gång och kommer att upp-repas oftare i framtida ta-petrullar. Konst, men också ett digitalt experiment och resultatet av ett intimt sam-arbete med genetikern Stephen Tonsos. MT

Vill du ha en evolutionär

tapet?

Molekyl B som påskyndar bil-dandet av curli.

Molekyl som hämmar bildan-det av curli.

P

n R 6 2 0 1 3

Tre forskare på Lunds universitet fick ut-märkelsen Ig Nobel Prize på en underhål-lande gala i Boston. Bakom utmärkelsen, Ig Nobel Prize, står en amerikansk organisation som vill väcka intresse för naturvetenskap genom att hylla forskning som först får oss att skratta, men sedan får oss att tänka ef-ter. Biologerna Marie Dacke, Erik Warrant och Emily Baird belönades för en studie som visar att dyngbaggar navigerar med hjälp av Vintergatans stjärnor. Redaktionen för Natur-vetare kontaktade Marie Dacke för en kom-mentar.

hur var ceremonin i Boston?

– Helt fantastisk, det var en knasig bland-ning av akademiska traditioner och olika upptåg. Vi höll till i en anrik träbyggnad på Harvard, under ceremonin flög pappers-flygplan omkring och om någon pratade för länge började en åttaåring skrika.

hur har dina forskarkollegor reagerat på utmärkelsen?

– Vi har bara fått positiva kommentarer. fakulteten har till och med ordnat en special-föreläsning, för att vi ska få tillfälle att berätta om vår forskning.

Tror du att du kommer att få bekymmer med din trovärdighet nu?

– Nej, inte alls. Jag är jättestolt. Det är ju bra forskning som ligger bakom även om den först kan framstå som lite tokig. Vår studie har till exempel publicerats i Current biology.

Varför tror du att ni fick detta pris?

– Jag vet att det beror på att vi satte hattar på dyngbaggar. Det visade sig vara bästa sättet att hindra dem från att se Vintergatan. De tyck-te också att det var roligt att vi ordnat planetarievis-ningar för insekter.

Skratta och tänk efter

Emily Baird, Eric Warrant, Marie Dacke och Marcus Byrne livade upp sitt tacktal med hattar och bollar.

Kommer du att fortsätta att studera dyngbaggar?

– Ja absolut, vi har jättemycket kvar att lära. Vi vill ta reda på hur ett biologiskt kom-pass-system fungerar och då är dyngbaggar en perfekt modellorganism. MT

Dyngbaggen navigerar efter vintergatan.

45sekunder ska det ta att få en dryck kall. I

alla fall om projektet Rapidcool når ända fram.

Med den så kallade v-Textekniken anser sig

Rapidcool-gruppen ha utvecklat en metod

som gör att kolsyrad dryck kan skakas om

utan att den sprutar ut när man öppnar

den. Metoden bygger på att kalla

och varma partier i förpack-

ningen blandas. LEL

n AT U R V e TA R e34 n R 6 2 0 1 3

För två år sedan var forskare i Lund först i världen med att omvandla vanliga hudceller direkt till nervceller. Nu har de kommit ett steg längre och kan omvandla celler direkt i hjärnan genom att spruta in några gener. Låter det som science fiction? Det är det, men bara ett litet tag till.

T e X T O F O T O n ATA l I e V O n D e R l e h R

Cellterapi reparerar hjärnan

Bilden: omprogrammerade nervceller under mikroskopet. De långa utskotten är nervcellens så kallade axon som skickar ut nervsignaler.

V E T E N S k A P

35n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

att studera hur de transplanterade cel-lerna fungerar och bildar nätverk i sin nya miljö. I ett källarrum i Lund har hon

byggt ihop sin ”rigg” som består av ett mikroskop, en tunn elektrod som fästs vid enstaka celler, en styrplatta och skär-men där hon kan se de enstaka cellerna i förstoring. En dator spar all information om cellernas egenskaper. Här ska hon till-bringa många timmar för att undersöka hur och om de omprogrammerade celler-na fungerar efter transplantationen.

– Det är viktigt att återställa nervnät-verket och signaleringen. Annars spelar det ingen roll vad vi transplanterar, för-klarar Daniella Rylander.

Hon ska utvärdera cellernas funktion genom att bland annat mäta deras elek-triska spänning och deras förmåga att bil-da en aktionspotential, den elektriska puls som behövs för att nästa cell i hjärnan ska

gentligen trodde ingen att det skulle vara fullt så en-kelt. Men Malin Parmars forskargrupp vid Lunds universitet provade i alla

fall. De odlade mänskliga hudceller i en petriskål och introducerade fyra gener med hjälp av ett virus. Sedan utvecklades cellerna till fungerande nervceller som producerar dopamin.

– Det är inte själva cellen men kombi-nationen av gener som är nyckeln för att påverka utvecklingen, själva omprogram-meringen, förklarar Malin Parmar.

OMPROGRAMMeRInG PåGåR

I uppföljningsstudien injicerade forskarna levande möss med de generna som behövs för omprogrammeringen direkt i hjärnan. Resultatet blev en omvandling av gliaceller, stödjeceller som finns naturligt i hjärnan, till dopaminproducerande nervceller. Det

är just dessa celler som är skadade i Par-kinsons sjuk-dom, det lång-siktiga målet av forsknings-gruppen är att kunna ersätta och därmed reparera ska-dan genom en transplantation

med omprogrammerade celler. Men Malin Parmar uttrycker sig försiktigt.

– Vår forskning fokuserar på cellterapi. Vi försöker förstå processen hur olika cel-ler utvecklas. För att kunna utveckla fram-tidens behandlingar måste vi sedan han-tera en sak i taget. Dels måste vi veta att metoden hur vi omprogrammerar cellerna är säker och dels att cellerna fungerar som de ska. Men det är inga oöverstigliga hin-der, vi kommer att se cellterapi i kliniken i framtiden.

åTeRSTÄllA nÄTVeRKeT

Daniella Rylander, postdok i Malin Par-mars forskargrupp, har tillbringat två år hos en forskargrupp i Rom för att lära sig den avancerade tekniken som krävs för

E aktiveras. Mätningen utförs med hjälp av elektroder som fästs vid enstaka celler antingen i en cellkultur eller i tunna snitt från rått- eller mushjärnor.

– Det är ett pilligt arbete, hjärnsnitten är små och måste vara syresatta och ligga i speciella lösningar. Allt från prepara-tion av vävnaden till mätningarna måste ske inom några timmar, så man har lite tid på sig.

BÄTTRe DOnATORVÄVnAD

För att etablera att metoden fungerar job-bar hon just nu på omprogrammerade celler som har odlats i petriskålar. Nästa steg är att undersöka hjärnor från råttor som har blivit transplanterade med om-programmerade nervceller. Efter det kan det bli aktuellt att undersöka hur de celler som omprogrammeras direkt i hjärnan, med hjälp av injektion av gener, fungerar och bildar nätverk med befintliga celler.

– Det är lite science fiction över det hela, men ändå inte. Det är mycket fo-kus på donatorvävnad, genom att kunna använda omprogrammerade celler skul-le vi kunna hjälpa fler patienter med Parkinsons sjukdom och på sikt för-hoppningsvis även patienter med andra hjärnsjukdomar. #

Det är lite science fiction över det hela.Cellterapi

reparerar hjärnan

Malin parmar

– Det är häftigt att se att jag har byggt ihop allt detta själv, kommenterar Daniella Rylander medan hon förbereder mikroskopet för ett experiment.

n AT U R V e TA R e36 n R 6 2 0 1 3

OlIKA SORTeRS STAMCelleR

TRAnSPlAnTATIOn AV STAMCelleR

Vid lunds universitet har

Anders Björklund och Olle Lindvall

varit pionjärer inom transplantation

av hjärnceller. Deras utgångspunkt för ar-betet var att hjärnan och ryggmärgen har en dålig egen läkningsförmåga. Den förmå-gan skulle kunna förbättras genom att till-föra celler som är bättre på att växa till sig och reparera skadad vävnad.

De första patienterna fick trans-plantationer av stamceller från aborterade mänskliga embryon på 1980-talet. Några av dessa patienter har dött av naturliga orsaker och undersökningarna av deras hjärnor visa-de att transplantaten som gjordes ungefär femton år tidigare har överlevt till en större del och var funktionella fram till dödsfallet.

Till varje transplantation behövs celler från minst sex aborterade foster och detta väcker svåra logistiska och etiska

frågor. Transplantation av omprogrammera-de celler skulle öppna upp för behandling av många fler patienter.

Just nu planeras en handfull nya operationer i Lund. Detta sker inom det europeiska nätverket Transeuro där flera forskare och kliniker i Europa deltar. Ett av syftena med Transeuro är att utarbeta ett kliniskt protokoll som kan användas för stamcellstransplantation i framtiden.

Många andra sjukdomar skulle kunna behandlas på ett liknande sätt. Studier pågår på olika håll i världen för att till exempel behandla diabetes med om-programmerade insulinproducerande celler eller hjärt-kärlsjukdomar med omprogram-merade kardiomyocyter.

embryonala stamceller: Celler som tas fram från överblivna embryon efter en provrörsbefruktning. De kan dela sig oav-brutet och har förmågan att utvecklas till alla typer av celler i kroppen.

Adulta stamceller: finns hos vuxna och har som uppgift att förnya och reparera kroppen vid skada. Det är till exempel hud-, lever- och blodstamceller som alla kan ut-vecklas till en viss typ av celler.

Inducerade pluripotenta stamceller (iPS): Hudceller eller andra mogna cell- typer som genmodifierats så att de har samma utseende och egenskaper som embryonala stamceller.

T I Ds LI NJ E : omprogrammer ing av ce l ler för ce l l terapi

2007Shinya Yamanaka lyckas att om-vandla mogna (utvecklade) celler till stamceller. Cellerna kallas för indu-cerade pluripotenta stamceller (iPS), yamanakas upptäckt belönas senare med Nobelpriset (2012).

2008Forskaren Marius Wernig omvandlar hudceller från råt-ta först till iPS och sedan till nervceller. Transplantation av dessa celler tillbaka till råt-torna lindrar symptomen av Parkinsons sjukdom.

2011Malin Parmars forskar-grupp lyckas att ompro-grammera mänskliga hud-celler till nervceller utan att behöva passera stam-cells- eller iPS-stadiet.

2013Samma forskargrupp omprogrammerar celler inuti hjärnan till nervceller (i möss).

V E T E N S k A PV E T E N S k A P

FRÅGA EN

NaTURvETaRE

Blir man starkare efter en skada?Det sägs att när ett brutet ben läkts så blir det starkare där brottet var. stämmer det och gäller samma sak för muskler?

en fraktur som läkts med indirekt benläk-ning (callus) är star-kare än skelettet ovan och nedan, förutsatt att frakturen läkt i korrekt läge. Detta beror på att benmas-san blir högre och benet därmed blir tjockare där brottet va-rit. Detta gäller dock inte ope-rerade fraktu-rer som läkt utan callus, så kallad direkt läkning. Om implantatet då tas bort, och en rimlig rehabiliteringstid förflutit , så torde skelettet vid frakturen inte vara vare sig starkare eller svagare än om-givande ben.

Hos barn sker en kraftig remodellering efter frakturer och ovanstående gäller under läkningsfasen, dock kan man efter månader till år inte se var frakturen suttit och då får man förmoda att benet återfått sin normala styrka.

Muskler blir däremot svagare efter en muskelbristning. Då bildas en bindvävshinna mellan muskelcellerna där brist-ningen blev till. Bindvävshinnan är stark och går inte sönder så lätt men den har ingen funktion i muskeln, vilket gör att muskeln blir svagare.

MAThIlDe BAeKKeVOlD, ST I ORTOPeDI På

SÖDeRSJUKhUSeT OCh ABRAM KATZ,

FORSKARe InOM CellUllÄR MUSKelFUnKTIOn

Hur kan salt smälta is?varför smälter isen när man saltar på vägarna och hur påverkas miljön?

Isen smälter därför att fryspunkten för blandningen salt (natriumklorid) och is sjunker jämfört med ren is, detta kallas fryspunktsnedsättning. I skolan fick vi mäta temperaturen på en blandning av snö och is och man kunde då se att blandningen höll en temperatur som var lägre än noll grader men att den trots detta var flytande. I praktiken fungerar salt för halkbekämpning ner till cirka minus 6⁰C. Vid lägre temperaturer finns risk för så kallad återfrysning.

Halkbekämpning med salt har medfört förhöjda kloridhalter i en del vat-tentäkter, såväl allmänna som enskilda, som ligger nära så kallade saltvä-gar. förhöjda kloridhalter innebär inte någon direkt hälsorisk men om halten överstiger 100 mg/liter kan korrosion (frätskador) på tekniska installationer (ledningar, varmvattenberedare med mer) uppstå. Om kloridhalten i brunns-vatten överstiger cirka 300 mg/liter kan smaken på vattnet påverkas.

även vegetationen längs vägar kan påverkas av vägsalt. Bland annat kan barrträd bli bruna, men då är detta i första hand resultatet av luft-spridning genom stänk och damm.

Salt (kloridjonen) är inte en indikator på grundvattnets innehåll av an-dra ämnen än klorid men kloriden kan användas som spårämne och visa hur grundvatten som eventuellt är förorenat av vägdagvatten rör sig.

AnDeRS CARlSTeDT, hYDROGeOlOG VID

SVeRIGeS GeOlOGISKA UnDeRSÖKnInG, SGU

37n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

starkare efter benbrott.

salt funkar ner till minus sex grader.

k A R R I ä R

n AT U R V e TA R e38 n R 6 2 0 1 3

De flesta har någon gång varit en kugge i ett projekt eller hållit i trådarna som projektledare. Alla har vi också en bild av vad projekt är och vad det innebär att jobba i projekt.Men ack så fel vi har, i alla fall enligt docent Jesper Blomgren som vänder upp och ner på begreppen.

– När vi följer modellerna för hur pro-jekt ska fungera går det åt pipan. Det är sällan det finns en tydlig början och ett klart slut. De flesta är löpande och pågår under lång tid.

Olika målbilder

Men måste man ändå inte ha gemensam-ma mål att jobba mot, som ju är själva kärnan i projektet?

– Nej, även det är en myt och det är inte ens önskvärt att målet ska vara det-samma för alla. Varje aktör har sin bild av projektet. För den som håller i peng-arna är det viktigast att hålla budget. Säl-

jaren vill optimera avkastningen, medan produktutvecklaren ser nya lösningar och vill inte vill bli begränsad i sitt skapande.

mur eller katedral

Jesper Blomgren målar upp en bild, som springer ur en rysk sägen, där muraren ser som sitt mål att bygga en mur, medan arkitekten drivs av att skapa den mest magnifika katedralen.

– Målet kan också förändras över ti-den. Under resans gång inser några av de inblandade att resultatet kommer att bli platt med det uppsatta målet, som alla har

varit överens om. Då måste det finnas en flexibilitet att höja ribban och sätta upp nya mål.

bryt inte flOwet

Det mesta gör vi utan att reflektera och planera. Målet styr inte vårt agerande, vilket gör att nya insikter kan förändra målbilden, menar han.

– Man gör saker i sitt flow, den där gudomliga känslan när tiden står still och allt sker av sig själv. Att stanna upp och reflektera bryter sönder flowet och föder tvivel. Det kan gå så långt att re-flektion gör att handlingen bryter sam-man.

Håller inte budget

Hur vet man då att projektet är på väg åt rätt håll?

– Det blir attraktivt att vara en del av det och alla vill jobba mer för att ro det i hamn. Ofta växer det och blir större än

För att lyckas ro innovativa idéer i hamn fungerar det inte att jobba traditionellt i projekt. Det menar docent Jesper Blomgren, som slog hål på myten om projekt på ett seminarium med Naturvetarna.

Jobba i projekt på nytt sätt

m a n u a l e n

teXt lar S-e r i k li lJ e bÄCk i lluStratiOn JOHan na aStrÉ n

Målet kan ocksåförändras under

resans gång

39n at u r V e ta r en r 6 2 0 1 3

man planerade från början, vilket gör det svårt att hålla budget.

Det gäller särskilt inom teknik och natur-vetenskap. Ett innovativt projekt menar han kännetecknas av att det inte håller budget.

– Ett bra exempel är utvecklingen av över-ljudsplanet Concorde som spräckte budgeten många gånger om, men som revolutionerade flygvärlden.

Jesper Blomgrens forskning visar att de projekt som inte håller budget ofta blir bäst.

– Superplanering och att hålla budget leder ofta till att resultatet blir en tumme-tott. Alla ska få säga sitt och ha inflytande i processen, vilket ofta slutar med en dålig kompromiss. Det är en anledning till att storslagna planer på höga hus ofta blir lägre i verkligheten än på ritbordet.

Helig deadline

Det enda som han tycker är värt något i den projektmodell som många följer är att hålla deadlines.

– Det gör man om det finns vitesavtal som ger böter om inte deadline hålls i till exempel ett byggprojekt.

Om dagens projektmodell är en myt hur ska man då göra för att lyckas? Jesper Blom-gren tecknar en åttapunktslista för ett fram-gångsrikt projekt.

– Beskriv idén som något annorlunda, vackert och extraordinärt. Knyt till dig vik-tiga personer, en guru, som gör att idén går att sälja in. Ännu ett tips är att rekrytera så unga och oerfarna medarbetare som möj-ligt. De är ofta lojala och vill jobba hårt.

JObba tillSammanS

Ytterst handlar hans budskap om att ändra bil-den av projekt som en teknisk konstruktion med flöden och fasta ramar.

– Kom ihåg att vi är människor som ska jobba tillsammans och då finns det inga mallar för hur projekt ska fungera. Tveka till exempel inte att frångå planen. Verkligheten är facit, inte planen. #

beskriv idén som något vackert och extraordinärt.

knyt en betydelsefull person till projektet.

rekrytera så unga och oerfarna medarbetare som möjligt. De är lojala och vill jobba hårt.

ta inte hänsyn till allas intressen i eller utanför projektet. Måla istället bilder som passar varje aktör.

Sätt upp orealistiska och otydliga mål, som går att ändra under resans gång.

beskriv och fokusera på de goda sidorna. Inte de dåliga.

formulera idén/projektet som lösningen på många problem.

tveka inte att frångå planen. Verkligheten är facit, inte planen.

J E S P E r B loMg r E n S

BÄSTA PROJ E KTTI PS

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

8Vi har olika målbilder när vi går in i projekt.

n at u r V e ta r e40 n r 6 2 0 1 3

Efter nyår har forskaren Anne Beskow full finansiering från Vetenskapsrådet. Det första året som postdoc i New York hankade hon sig fram på medel från institutionen på Columbia University.

– Det är kul och inspirerande att befinna sig i en internationell forskningsmiljö. Tem-pot är högt uppskruvat.

När jag träffar Anne Beskow är hon på be-sök hemma i Stockholm. Hon är fortfarande lite jetlaggad, men sprudlar av alla intryck från Manhattan som hon vill dela med sig av.

– Alla är så ambitiösa och nyfikna. Och vilken känsla att bo på 177:e gatan och jobba på 168:e. Det ligger högt upp på Manhattan, ovanför Harlem. Visst kan jag sakna naturen hemma, men jag älskar att träffa folk.

SpÄnnande möten

Lediga stunder hänger hon med svenska journalister och forskare från världens alla hörn. Det är upplagt för spännande möten med chans till personlig utveckling.

– Så visst hinner jag uppleva New York mellan de långa passen på labbet. Man job-bar hårt och kraven på att publicera sig är ungefär som hemma. Däremot slipper jag stressen att ha en disputation framför mig.

Hon läste om situationen för postdoks på Karolinska institutet, som vi skrev om i ett tidigare nummer av den här tidningen.

– Modigt av dem att gå ut och berätta, men trist med missnöjet. Så är det inte här. Jag jobbar i en grupp på fyra personer, nära min handledare.

Ha tålamOd

Det var ingen slump att Anne Beskow ham-nade på Manhattan. Rätt tidigt under dok-torandstudierna hade hon siktet inställt på att göra en postdok i New York. När examen närmade sig började hon agera.

– Jag sökte inte på annons, utan tog själv initiativ för att få komma dit. I ett första steg blev jag intervjuad genom Skype. Den riktiga

Annes forskardröm slog in på andra sidan Atlanten På Columbia University i New York tar man hand om sina gästforskare. Postdok Anne Beskow gillar den globala stämningen och inspirerar andra att ta steget. t e X t O C H f O t O l a r S - e r i k l i l J e b Ä C k

i n S p i r at ö r e n

A N N E B E S kOWaktuell: Post-dok på Colum-bia university, New york.

forskning: Molekylärbiologi och neuroveten-skap.

ålder: 30 år i november.

bästa häng: Ständigt nya ställen. Det finns

så mycket att upptäcka och blir man fast på ett ställe, missar man ju alla andra.

gör en ledig dag: Skajpar med familjen, tar promenad på upper West Side, äter brunch med kompisar och går sedan ut på nån bar på kvällen.

bästa new york-tips: Ta en båttur runt Manhattan. Det är mycket fascinerande att se Manhattan från sjösidan. Väldigt mäktigt.

” Visst kan jag sakna naturen

hemma, men jag älskar att träffa folk”

k A R R I ä R

41n at u r V e ta r en r 6 2 0 1 3

intervjun ägde rum på Columbia Univer-sity, dit jag blev bjuden på resan.

Men ha tålamod och räkna inte med napp direkt.

– Jag mejlade till många universitet och det tar tid. Så vänta inte för länge med att ta kontakt. Ta reda på forskningsgrup-pen och vilka personer som ingår, liksom forskningens inriktning förstås.

Måste det vara inom det egna området?– Välj ett forskningsfält som har likheter

med vad du har gjort tidigare. För att själv utvecklas och bredda sig som forskare bör något vara nytt. Det blir ömsesidig nytta, där de vill ha min kompetens i utbyte mot att jag får ny kunskap och nya erfarenheter.

lÄrt Sig nÄtVerka

Hon känner redan att hon har blivit mer självständig och lärt sig att jobba i nät-verk med andra forskningsgrupper, bland

annat en i Singapore. Det finns också pla-ner på att starta samarbete med svenska forskningsgrupper.

Som doktorand på Stockholms universi-tet tittade hon på nedbrytning av protein i cellerna – en process som sker hela tiden. Nu ligger fokus på molekylärbiologi och neurovetenskap.

– Det handlar om hur nerver signalerar till varandra genom att signalsubstanser som dopamin och glutamat frisläpps. Det har kopplingar till Alzheimers och Parkin-sons sjukdom. Vi undersöker vad som hän-der med cellerna när de utsätts för stress. Stroke och neurodegeneration är exempel på sådan cellulär stress.

Hon förklarar att den grundforskning som de ägnar sig åt kan leda till nya upptäckter, där varje steg är en framgång.

– Som alltid i forskning måste man ha tå-lamod. Uppmuntran och feedback ger inspi-

ration att komma vidare. Men jag är inte typen som grot-tar ner mig. Jag gillar att jobba i team.

bÄSta från tVå VÄrldar

Anne Beskow trivs bäst när hon får disku-tera forskning.

– Jag lär mig nya saker varje dag. Det är så roligt och inspirerande att träffa nytt folk.

Finns det något som inte är på topp?– Det skulle kunna vara fler seminarier

och ännu större öppenhet. Vi äter lunch i ett trångt genomgångsrum och fikar bara när någon fyller år.

Hon tycker ändå att hon har fått det bästa av två världar. Finansiering från svenska Vetenskapsrådet ger trygghet med lön, försäkringar och pension. New York lockar med helt andra saker. #

fO

TO

: M

ICH

AE

L y

AM

AS

HIT

A/S

CA

NP

IX

Med Manhattan i blickfånget. Columbia university syns i förgrunden, på 168:e gatan.

3 S N A B B ATar initiativ – Väntar

Analytisk – Doer Central Park – Kungs-

trädgården

et är inte hög lön som top-par listan över vad dagens medarbetare efterfrågar på sin arbetsplats. Istället sö-

ker de möjligheter att utvecklas, feed-back och ett meningsfullt jobb med tyd-liga syften och mål. Det förklarade le-darskapsexperten Charlotta Wikström.

– Förr kunde man stå i fabriken och harva utan engagemang dag ut och dag in, men unga idag vill ha mer. De vill bidra till något större.

För att bemöta detta krävs en talent management-plan för att attrahera, ut-veckla och behålla unga duktiga perso-ner. På sikt handlar det om lönsamhet, enligt Charlotta Wikström. Organisatio-

n at u r V e ta r e42 n r 6 2 0 1 3

l e d a r S k a p

Fyrtiotalisterna går i pension och arbetsgivarna behöver fylla på med unga förmågor. Men de konkurrerar med hela världens arbetsplatser. Till Naturvetarnas seminarium med temat Talent management kom chefer som ville ta sig an utmaningen. t e X t O f O t O e m m e l i n i l S S O n

D

Unga talanger stannar hos rätt chefer

ner som jobbar med talent management har högre ekonomisk omsättning, lägre personalomsättning bland högpreste-rande anställda och ett starkare varu-märke som arbetsgivare.

talangdrag

Vad som egentligen utmärker en talang är inte helt glasklart. Charlotta Wik-ström hade en försiktig definition:

– Att ha något bättre förutsättningar för en viss sak än andra. Det får inte bli någon elitism.

Ann-Sofie Rosenberg, konsult på Ac-cord group executive search och med lång erfarenhet av att rekrytera chefer, agerade sidekick. Hon påpekade att öv-

ning ligger bakom en stor del av begåv-ningen. Ett växande sinnelag talar också för att någon är en talang. Det innebär att man gärna prövar nya saker, i mot-sats till den med ett fast sinnelag som begränsar sig till enstaka områden. För att gynna det växande sinnelaget behövs en trygg arbetsmiljö där det är tillåtet att misslyckas.

– Jag vill föra in situationsbegreppet. En förmåga blir en talang först när den kommer i en situation där den är efter-frågad, sa Ann-Sofie Rosenberg.

Vikten aV en plan

För att få till effektiv talent manage-ment krävs struktur. Charlotta Wik-

k A R R I ä R

43n at u r V e ta r en r 6 2 0 1 3

LäS VAD NågRA AV DELTAgARNA TyCkTE OM SEMINARIET.

ström beskrev processen som en tre-stegsraket: Först bör ledningen fråga sig, var är verksamheten idag? Hur fungerar den? Därefter behöver man reda ut var verksamheten ska vara om några år. Hur ändras kraven? Och de-mografin? I sista steget är det dags att sätta upp mål och göra en plan för att nå dit man vill.

Den som vill hitta unga talanger har flera saker att tänka på. Företagskultur och arbetsgivarvarumärke är grund-läggande faktorer, inte minst eftersom många företag idag styrs genom vär-deringar.

Att sedan behålla talangerna är en annan femma. En genomtänkt intro-

duktion och ett gott första intryck kan bli avgörande. Charlotta Wikström berättade om en it-specialist som re-kryterades för en stor summa pengar.

Efter tre veckor på företaget sa han upp sig. Orsaken? Ingen hade ta-git med honom på lunch den första veckan, så han hade fått äta ensam.

den gOda CHefen

På längre sikt behöver de unga ta-langerna målstyrning, feedback, kompetensutveckling, lön för mödan och sist men verkligen inte minst – ett gott ledarskap.

– Duktiga medarbetare lämnar inte dåliga företag, utan dåliga che-fer, sa Charlotta Wikström.

En bra chef ska kunna visa kartan och rikta organisationens kraft på rätt sätt, förklarade Ann-Sofie Ro-senberg.

– Men också kunna kommunicera den bilden, engagera och få grup-pen att bli ett team. För mig handlar god kommunikation om pedagogisk förmåga.

Frågan är då hur speciella ungdo-mar och specialister egentligen är i sammanhanget. Röster i publiken gjorde gällande att ett gott ledarskap är något alla behöver, men att yngre ställer tydligare krav. Främst efter-frågar unga feedback i högre grad än tidigare generationer.

– Om de börjar jobbet i januari och har sitt första utvecklingssamtal först i augusti så tror de att de hamnat på månen, sa Charlotta Wikström. #

Medarbetare som är duktiga

lämnar inte dåliga företag, utan dåliga chefer

Ann-Sofie rosenberg och Charlotta Wikström menar att unga talanger behöver feedback, målstyrning och kompetensutveckling.

n at u r V e ta r e44 n r 7 2 0 1 2n at u r V e ta r e44 n r 1 2 0 1 3n at u r V e ta r e44 n r 6 2 0 1 3

Vilken kompetens-utveckling behöver jag?Jag är mellanchef på ett företag med tolv medarbetare och ska nu ta tag i min kompetensutveckling. Min nya chef vill att jag skall utvecklas och kommer att satsa på mig. Jag är själv lite villrå-dig och funderar på vad som kan vara klokt i min situation. Stefan

eftersom du har en chef som vill sat-sa på dig, så utgår jag från att de också kommer att avsätta tid och pengar för din utveckling. Jag skulle vilja peka på två utvecklingsområden. Det första är en ut-

bildning som du borde fått direkt då du blev chef.

ugL, utveckling av grupp och ledare, är en upplevelsebaserad utbildning, där du i grupp får träna dina ledaregenskaper och bli mer medveten om dina styrkor och svaghe-ter. Naturvetarna har från och med i höst ett samarbetsavtal med Perlan/gällöfsta Ledar-skap AB, där du som medlem i Naturvetarna får bra rabatt.

Det andra området avser dina rent af-färsmässiga kunskaper. Hur fungerar mark-naden där ditt företag verkar, hur styr eko-nomin och vilka utvecklingsområden är framöver. Naturvetarna har tillsammans med Lunds universitet tagit fram utbildningen Af-färsmannaskap för naturvetare, som ges för femte gången 2014.

utbildningen bygger på att du gör en affärsplan och kopplar teoretisk kunskap till din egen verklighet på arbetsplatsen.

även här får du bra rabatt som medlem

i Naturvetarna. går du in på vår hemsida hittar du också Naturvetarakademien, där du hittar Naturvetarnas hela utbud av ut-bildningar.

förutom ren utbildning skulle jag re-kommendera dig att få kontinuerlig påfyll-ning, genom korta seminarier och möten med andra chefer. På www.naturvetarna.se/chef hittar du Naturvetarnas utbud för chefer. Eftersom du bor i göteborg vill jag särskilt tipsa dig om det chefsnätverk som finns där. Dessa semina-rier och nätverk är gratis för chefer i naturvetare – så det är bara tid du behöver avsätta.

C H E F S F R Å G A N

eliSabet

engdaHl linder

ombudsman för chefer på naturvetarna

kristina rönnebjerg, chef för kundtjänst på laboratorie-utrustningsföretaget Vwr

Varför kom du hit?– Vi anställer bara naturvetare i vårt före-tag, och de har ju valt att ta steget från att jobba med naturvetenskap till försäljning. Så hur kan man attrahera dem och deras specialkunskaper? Det ville jag få reda på.

Du har valt att ha utvecklingssamtal med dina anställda varje månad. Varför?– Jag försöker leda på samma sätt som jag själv hade velat ha en chef. Det är otroligt viktigt att lära känna varje individ, vad den vill och sedan följa upp. Och det är mycket roligare för mig när jag kan ha en dialog med medarbetarna. Den gamla generationen var inte lika intresserad av att bubbla av sig idéer.

VAD TyCkTE DE LTAgAR NA?

Vad fick du ut av seminariet?

marie berggren, chef för slutförvarsenheten i östhammars kommun

Varför kom du hit?– Slutförvarsenheten är unik i Sve-rige. kommunen är utsedd för förvar, och ansökningsprocessen som pågår tar extremt lång tid. Att behålla intres-set och utmaningarna under så lång

tid är svårt – det är därför jag kom hit. även vi kommer behöva rekrytera unga medarbetare och behöver ett framtidsperspektiv.Är generationsglappet en kliché eller sanning?– Jag känner igen att den unga generationen har ett större be-hov av feedback. De drar sig inte för att gå in till chefen. Det är en stor generationsskillnad. De prövar nya arenor som man inte är van vid!

Maja med

TIDför alla

Nya regler för dig som är arbetslös

AEA INFORMERAR NR 3 2013

Så mycket betyder jobbet för din personlighet

tips som visar dig steg-för-steg hur du gör för att få rätt ersättning om du blir arbetslös6

Etta bred.indd 1 2013-09-18 11:39

Maja med

TIDför alla

Nya regler för dig som är arbetslös

AEA INFORMERAR NR 3 2013

Så mycket betyder jobbet för din personlighet

tips som visar dig steg-för-steg hur du gör för att få rätt ersättning om du blir arbetslös6

Etta bred.indd 1 2013-09-18 11:39

Ändrade planerledde till framgång

Maja Oljans är dalkulla. Född i Leksand och uppvuxen i lilla Västannor i Häradsbygden. De första skolåren, upp till sexan, gick hon i bysko-lan, sedan högstadiet i Leksand och gymnasiet i Rättvik. Betygen räckte till naturvetenskaplig linje men det blev naturbruksprogrammet med fokus på djurskötsel och hästhållning. Ännu hade Maja inte spikat sitt mål, och hon visste ju hur som helst att det fanns fl er än en ingång till veterinärutbildningen …

– Jag bodde borta i veckorna och trivdes jät-tebra på gymnasiet. Och hade jag inte gått i Rättvik hade jag nog aldrig träff at min man, Gustaf, han gick linjen med jordbruksinriktning två år över mig.

Bestämde sig för KomvuxSitt första jobb hade Maja hos en travtränare.

– Sedan var jag mjölkpiga i ett par år på en stor gård i Borlänge. Det var tungt och rätt tuff t att stiga upp tre på natten för att ta den tidiga morgonmjölkningen. Roligast var det när veterinären eller seminören kom.

– Så jag bestämde mig för att läsa lite till och gick ett naturvetenskapligt basår på Komvux och gjorde högskoleprovet.

Maja hade pluggat hårt. Ändå kom hon inte in på Veterinärhögskolan. Kanske skulle hon lägga sig snäppet under och bli djursjukvårdare?

– Men samtidigt hade en helt ny idé växt fram: Varför inte sjuksköterska? Djuren kunde jag ju ha som intresse vid sidan om.

Maja sökte till högskolan i Falun, där seglade hon in. Tre år senare, i januari 2006, hade hon

sin legitimation. – Just när jag gick ut skrek man inte efter

sjuksköterskor, så det var inte precis frågan om att välja och vraka.

Men Maja fi ck en tjänst direkt, på Falu la-saretts avdelning för mag- och tarmopererade patienter.

– Det var roligt, jag trivdes, det hände myck-et, jag lärde mig massor och det fanns en bra struktur – ett team work – som jag gillade. Man jobbade lika nära undersköterskorna som läkarna.

Maja stannade i sju år, två föräldraledighe-ter inräknade. När barnen kommit – Ingrid, 3, och Märtha, 6 – fi ck vardagen prioriteras om. Kruxet var pendlingsavståndet, nio mil i bilen varje dag.

Efter att först ha gått ned i tid valde Maja att söka sig till närliggande Hedemora vård-central.

– I stället för att ha ansvar för upp till 14 pa-tienter på ett kvällsskift arbetar jag bara dagtid och tar hand om en i taget. Jag trodde nog att

jobbet skulle kännas lite tråkigt jämfört med kirurgavdelningen, men så är det inte alls. Ett inslag som är helt nytt för mig är sjukvårds-rådgivningen i telefon, den är spännande, man övar verkligen upp sin bedömningsförmåga när man inte möter patienten öga mot öga.

Framtidsdrömmar Framför sig ser hon jobbet som distriktssköter-ska, det passar att kombinera med uppgiften som

På Oljansgården i Koberga i Dala-Husby bor Maja med man och barn, tre får, ett par katter, kaniner, höns, hunden Doris och två shettisar. Maja tycker om djur och skulle blivit veterinär. Det var plan A. För tio år sedan växlade hon över till plan B, ett lappkast hon inte har ångrat.

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER

Det är viktigt för Maja Oljans att tiden räcker till för både arbete och familj. Döttrarna Ingrid och Märtha får en kram framför pappa Gustafs solrosodling.

Maja Oljans Ålder: 34 årIntressen vid sidan om jobbet: Umgås med familj och vänner. Ridning och fotboll, inredning och antika möbler. Vill hinna med i framtiden: Vara mer fackligt/politiskt aktiv och arbeta för att förbättra vården. 72

%

58%

54%

51%

48%

42%

22%

2%Anpa

ssni

ngsb

ar/fl

exib

el

Soci

al fö

rmåg

a

Min

förm

åga

att l

ära

Min

rika

erf

aren

het

Han

dlin

gskr

aftig

Bra

utbi

ldni

ng

Språ

kkun

skap

er

Anna

t

Så tycker allmänhetenAEA har frågar 1000 personer över 18 år. Vad vore viktigast för dig om du blev arbetslös?

mamma och ger ändå utmaningar och kompe-tensutveckling.

Nu i höst ska Maja gå en kurs i närings-lära:

– För att höja mina högskolepoäng, distrikts-sköterskeprogrammet är populärt och inte helt lätt att komma in på, när jag sökte i fjol var jag en av många och blev 82:a reserv!

Och på ännu längre sikt, om tio år sådär, drömmen om något helt annat … utlands-

tjänstgöring med Läkare utan gränser eller Röda Korset? En 4H-gård, ett hästfritids? Kan-ske fosterhem?

– Det fi nns så många barn som aldrig får allt det som mina barn har fått, med djur och friheten på landet. Jag skulle vilja att vi kunde dela med oss.

I kombination med Bed & Breakfast, varför inte? Om också entreprenören i Maja Oljans fi ck säga sitt.

Nya regler för arbetslösaFrån 1 september ska alla arbets-lösa, eller sysselsatta i ett arbetsmark-nadspolitiskt program, fylla i en aktivi-tetsrapport hos arbetsförmedlingen. I rapporten ska t.ex. noteras:1. Jobb du sökt och vilka jobbintervjuer som du har varit på.

2. vilka rekryteringsträff ar som du har deltagit i.3. utbildningar du sökt och eventuella samtal med studie- och yrkesvägledare.Skulle rapporten inte komma in i tid meddelas a-kassan som

utreder och beslutar om det påverkar ersättningen.Mer information fi nns på arbetsförmedlingen, telefon 0771-416 416. Mer information om arbetslöshetsersättning och sanktioner fi nns på www.aea.se

1,27 %av AEA:s medlemmar är arbetslösa.Det blir sammanlagt 8 387 personer.

AEA i AlmedalenAnn Heberlein, teologie doktor i etik och förfat-tare, inledde AEA:s semi-narium om arbetslösas människovärde. Se sammanfattning på www.aea.se/almedalen

DJUR M.M

BERGE R B E

R G E R

T H O MA S B

E R G ER

+ 4 6 ( 0 ) 7

0 5 27 5 4

6 7

T H O MA S @ B

E R G ER B E R

G E R .S E

F L I NT B A C

K E N 2 4

1 1 8 4 2 S

T O C KH O L M

W W W .B E R G

E R B ER G E R

. S E

64%

30%

6%

Att snabbt hitta ett jobb

som bryter arbetslösheten.

Att snabbt hitta ett jobb

som motsvarar vissa krav, även om det innebär längre arbetslöshet.

Osäker, vet ej.

64%

30%

6%

Att snabbt hitta ett jobb

som bryter arbetslösheten.

Att snabbt hitta ett jobb som motsvarar vissa krav, även om det innebär längre arbetslöshet.

Osäker, vet ej.

Vad tror du skulle få en arbetsgivare att att välja just dig för en anställning?

Läs mer på www.aea.se/

enkät

GRAF

IK: S

ara

Bran

dber

g/LS

Ent

erta

inm

ent

Mitt bred nr 3 2013.indd 1 2013-09-18 11:59

Ändrade planerledde till framgång

Maja Oljans är dalkulla. Född i Leksand och uppvuxen i lilla Västannor i Häradsbygden. De första skolåren, upp till sexan, gick hon i bysko-lan, sedan högstadiet i Leksand och gymnasiet i Rättvik. Betygen räckte till naturvetenskaplig linje men det blev naturbruksprogrammet med fokus på djurskötsel och hästhållning. Ännu hade Maja inte spikat sitt mål, och hon visste ju hur som helst att det fanns fl er än en ingång till veterinärutbildningen …

– Jag bodde borta i veckorna och trivdes jät-tebra på gymnasiet. Och hade jag inte gått i Rättvik hade jag nog aldrig träff at min man, Gustaf, han gick linjen med jordbruksinriktning två år över mig.

Bestämde sig för KomvuxSitt första jobb hade Maja hos en travtränare.

– Sedan var jag mjölkpiga i ett par år på en stor gård i Borlänge. Det var tungt och rätt tuff t att stiga upp tre på natten för att ta den tidiga morgonmjölkningen. Roligast var det när veterinären eller seminören kom.

– Så jag bestämde mig för att läsa lite till och gick ett naturvetenskapligt basår på Komvux och gjorde högskoleprovet.

Maja hade pluggat hårt. Ändå kom hon inte in på Veterinärhögskolan. Kanske skulle hon lägga sig snäppet under och bli djursjukvårdare?

– Men samtidigt hade en helt ny idé växt fram: Varför inte sjuksköterska? Djuren kunde jag ju ha som intresse vid sidan om.

Maja sökte till högskolan i Falun, där seglade hon in. Tre år senare, i januari 2006, hade hon

sin legitimation. – Just när jag gick ut skrek man inte efter

sjuksköterskor, så det var inte precis frågan om att välja och vraka.

Men Maja fi ck en tjänst direkt, på Falu la-saretts avdelning för mag- och tarmopererade patienter.

– Det var roligt, jag trivdes, det hände myck-et, jag lärde mig massor och det fanns en bra struktur – ett team work – som jag gillade. Man jobbade lika nära undersköterskorna som läkarna.

Maja stannade i sju år, två föräldraledighe-ter inräknade. När barnen kommit – Ingrid, 3, och Märtha, 6 – fi ck vardagen prioriteras om. Kruxet var pendlingsavståndet, nio mil i bilen varje dag.

Efter att först ha gått ned i tid valde Maja att söka sig till närliggande Hedemora vård-central.

– I stället för att ha ansvar för upp till 14 pa-tienter på ett kvällsskift arbetar jag bara dagtid och tar hand om en i taget. Jag trodde nog att

man inte möter patienten öga mot öga.

Framtidsdrömmar

På Oljansgården i Koberga i Dala-Husby bor Maja med man och barn, tre får, ett par katter, kaniner, höns, hunden Doris och två shettisar. Maja tycker om djur och skulle blivit veterinär. Det var plan A. För tio år sedan växlade hon över till plan B, ett lappkast hon inte har ångrat.

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER

Det är viktigt för Maja Oljans att tiden räcker till för både arbete och familj. Döttrarna Ingrid och Märtha får en kram framför pappa Gustafs solrosodling.

Maja Oljans Ålder: 34 årIntressen vid sidan om jobbet: Umgås med familj och vänner. Ridning och fotboll, inredning och antika möbler. Vill hinna med i framtiden: Vara mer fackligt/politiskt aktiv och arbeta för att förbättra vården. 72

%

58%

54%

51%

48%

42%

22%

2%Anpa

ssni

ngsb

ar/fl

exib

el

Soci

al fö

rmåg

a

Min

förm

åga

att l

ära

Min

rika

erf

aren

het

Han

dlin

gskr

aftig

Bra

utbi

ldni

ng

Språ

kkun

skap

er

Anna

t

Så tycker allmänhetenAEA har frågar 1000 personer över 18 år. Vad vore viktigast för dig om du blev arbetslös?

mamma och ger ändå utmaningar och kompe-tensutveckling.

Nu i höst ska Maja gå en kurs i närings-lära:

– För att höja mina högskolepoäng, distrikts-sköterskeprogrammet är populärt och inte helt lätt att komma in på, när jag sökte i fjol var jag en av många och blev 82:a reserv!

Och på ännu längre sikt, om tio år sådär, drömmen om något helt annat … utlands-

tjänstgöring med Läkare utan gränser eller Röda Korset? En 4H-gård, ett hästfritids? Kan-ske fosterhem?

– Det fi nns så många barn som aldrig får allt det som mina barn har fått, med djur och friheten på landet. Jag skulle vilja att vi kunde dela med oss.

I kombination med Bed & Breakfast, varför inte? Om också entreprenören i Maja Oljans fi ck säga sitt.

Nya regler för arbetslösaFrån 1 september ska alla arbets-lösa, eller sysselsatta i ett arbetsmark-nadspolitiskt program, fylla i en aktivi-tetsrapport hos arbetsförmedlingen. I rapporten ska t.ex. noteras:1. Jobb du sökt och vilka jobbintervjuer som du har varit på.

2. vilka rekryteringsträff ar som du har deltagit i.3. utbildningar du sökt och eventuella samtal med studie- och yrkesvägledare.Skulle rapporten inte komma in i tid meddelas a-kassan som

utreder och beslutar om det påverkar ersättningen.Mer information fi nns på arbetsförmedlingen, telefon 0771-416 416. Mer information om arbetslöshetsersättning och sanktioner fi nns på www.aea.se

1,27 %av AEA:s medlemmar är arbetslösa.Det blir sammanlagt 8 387 personer.

AEA i AlmedalenAnn Heberlein, teologie doktor i etik och förfat-tare, inledde AEA:s semi-narium om arbetslösas människovärde. Se sammanfattning på www.aea.se/almedalen

DJUR M.M

BERGE R B E

R G E R

T H O MA S B

E R G ER

+ 4 6 ( 0 ) 7

0 5 27 5 4

6 7

T H O MA S @ B

E R G ER B E R

G E R .S E

F L I NT B A C

K E N 2 4

1 1 8 4 2 S

T O C KH O L M

W W W .B E R G

E R B ER G E R

. S E

64%

30%

6%

Att snabbt hitta ett jobb

som bryter arbetslösheten.

Att snabbt hitta ett jobb

som motsvarar vissa krav, även om det innebär längre arbetslöshet.

Osäker, vet ej.

64%

30%

6%

Att snabbt hitta ett jobb

som bryter arbetslösheten.

Att snabbt hitta ett jobb som motsvarar vissa krav, även om det innebär längre arbetslöshet.

Osäker, vet ej.

Vad tror du skulle få en arbetsgivare att att välja just dig för en anställning?

Läs mer på www.aea.se/

enkät

GRAF

IK: S

ara

Bran

dber

g/LS

Ent

erta

inm

ent

Mitt bred nr 3 2013.indd 1 2013-09-18 11:59

Utges av akademikernas a-kassaansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

Anmäl dig på arbetsförmedlingen, håll kontakten med dem och skicka in dina aktivitetsrapporter i tid.

Skicka oss dina handlingar. Ansökan och arbetsgivarintyg är obligatoriska. Efter två veckor skickar du ditt första kassa-kort. Några dagar efter din anmälan på arbetsförmedlingen får du information om hur du redovisar arbetslösheten på internet.

Sök arbete aktivt, på egen hand och via arbetsförmedlingen.

Vi skickar dig skriftligt beslut och betalar ut den ersättning du har rätt till. Som mest kan du få 680 kronor fem dagar i veckan. De sju första dagarna är karens.

Skicka kassakort var 14:e dag. Ersättningsperioden är 300 dagar, 450 för föräldrar till barn under 18 år. Om du deltidsarbetar begränsas ersättningen till 75 dagar, men du kan ha rätt till resten av din period om deltidsarbetet avslutas.

Har du rätt till inkomstersättning från facket eller en privat försäkring? Har du omställningsstöd eller avgångs- ersättning via exempelvis Trygghets- rådet eller Trygghetsstiftelsen? Kontrollera och ansök.

A-kAssAnså får du rätt a-kassa från början

12

34

5

6

Hur skulle du påverkas av att bli arbets-lös? svårt att säga eftersom självkänsla, självförtroende och självrespekt är komplicerade saker. Men vi vet att hur man blir bemött av andra och vilket jobb man har är viktigt.

Många av våra arbetslösa medlemmar har vittnat om att det kan vara tufft att behålla respekten för den man är, särskilt om arbetslösheten blir långvarig. Det händer till och med att man undviker situationer där man behöver träffa nya människor för att slippa berätta att man är arbetslös.

Vi bad bland andra politiker, arbets-förmedling, arbetsgivare och en etiker diskutera frågan under Almedalsveckan på Gotland i juli.

några av slutsatserna är att det är viktigt att man får respons på det man drömmer om, det man vill och kan för att kunna fortsätta tro på sin egen förmåga. Att myndigheter och arbetsgi-vare ska ha sin utgångspunkt i individen och inte i grupper och att man också ska våga prata om känslor och inte bara om cv:n, statistik och prognoser.

Handen på hjärtat, vad säger du i föl-jande situation? Du presenterar dig för en ny granne och frågar vad hon arbetar med. Hon svarar –”nej, jag jobbar inte, jag är arbetslös sedan ett halvår tillbaka”.

Se ett kort sammandrag av Almedals-diskussionen på www.aea.se/almedalen

”Till sisT

Vem är du om du inte jobbar?

katarina Bengtson ekström Kassaföreståndare AEA

Vi vet att hur man blir bemött av andra och vilket jobb man har är viktigt.

DJUR M.M

BERG E R B E R G E R

T H O M A S B E R G E R+ 4 6 ( 0 ) 7 0 5 2 7 5 4 6 7

T H O M A S @ B E R G E R B E R G E R . S E

F L I N T B A C K E N 2 41 1 8 4 2 S T O C K H O L M

W W W . B E R G E R B E R G E R . S E

Vill du hellre ha AEA informerar elektroniskt?anmäl det på www.aea.se/anmäl

Sista bred nr 3 2013.indd 1 2013-09-18 12:08

k A R R I ä R

49n at u r V e ta r en r 6 2 0 1 3

Madelen nilsson

nytt jobb: Berednings-handläggare på Tillväxt-verkets

programkontor i Luleå.tidigare jobb: Projektledare på Akademikerförbunden. Ordförande för Naturvetarna.

Utbildning: Matematiskt- naturvetenskapligt program (matematik, fysik, data) vid uppsala universitet.

Varför sökte du jobbet? – Jag får jobba med kollektivtrafiken som är viktig för miljön. Det är en fråga som alltid är aktuellt och prioriteras, oavsett vilket po-litiskt parti som styr. Jag får jobba mer lång-siktigt, vilket jag saknade i mitt tidigare jobb som konsult på Sweco. kul också att rollen som samordnare är ny, vilket gör att jag del-vis kan påverka innehållet i tjänsten.

Vad innebär jobbet som samordnare?– Jag kommer att fungera som spindeln i nä-tet när Storstockholms lokaltrafik bygger. Det

är hundratals projekt som omfattar flera mil-jarder kronor. Min roll är att stötta projekten och se till att regler om till exempel kvalitet och miljö implementeras. Vissa projekt har kommit fram till smarta lösningar på problem och min uppgift är att se till att idéerna över-förs till andra projekt som har nytta av dem.

Vad gillar du bredden?– Det känns spännande och jag tror jag kom-mer utvecklas och lära mig mycket. Jag har alltid gillat att arbeta med projekt. Jag är inte specialisten som väljer att forska på ett litet

område. Därför passar det mig bra att jobba brett, där jag får lära mig mycket.

Vilka personliga egenskaper behövs?– Jag tror att jag rekryterades för att jag är utåtriktad och bra på att ta initiativ. Som sam-ordnare handlar det om att träffa människor och kunna ta tillvara på deras tankar och idé-er. Då är det bra att vara lyhörd och duktig på att ställa frågor.

Ditt bästa karriärtips?– Ta vara på dina kontakter. Jag fick möjlig-het att komma på intervjun för det här job-bet med hjälp av kontakter från universitets-tiden. Vikten av kontaktnätet som Naturve-tare brukar skriva om stämmer verkligen.

Hur skulle du bygga ut kollektivtrafiken i Stockholm, om du fick bestämma?– När jag ser hur komplex frågan är så har jag ingen bra åsikt. Men utvecklingen av spår-trafiken intresserar mig. överlag tycker jag att politikerna ska satsa på kollektivtrafiken, som är en viktig kugge i framtidens sätt att resa smartare och miljövänligare. Jr

Katarina samordnar arbetet med lokaltrafikenbiologen katarina Jonerholm är inte experten som grottar ner sig inom ett område. Hon höjer blicken och jobbar långsiktigt med större frågor. Som ny sam-ordnare för miljö, arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet på trafik-förvaltningen i Stockholms län, har hon hittat rätt.

P Å n Y t t J o B B

f l e r p å n y t t J O b b

lena Söderberg

nytt jobb: Ny general- direktör och chef för Sveri-

ges geologiska undersök-ning.tidigare jobb: Direktör för Svenskt Vatten AB.

Utbildning: Civiljägmästare.

Christoph Kircher

nytt jobb: konsult för geographic Information Manage-

ment på Sweco Position AB. tidigare jobb: gIS-expert och miljökonsult på Calluna AB.

Utbildning: geografi och fysisk planering, MSc geospatial technologies.

Petra Palm

nytt jobb: Projektledare på Västsvenska Turistrådet, för ett projekt med målsättningen att

utveckla mötesindustrin i Västra götalandsregionen.tidigare jobb: Programansvarig för Vetenskapsfestivalen på göte-borg & Co.

Utbildning: Biologi och zoologi på göteborgs universitet. Post- graduate Diploma in Marketing (Chartered Institute of Marketing).

Utges av akademikernas a-kassaansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: annika.stenberg@aea.se telefon: +46(0)8 412 33 63

Anmäl dig på arbetsförmedlingen, håll kontakten med dem och skicka in dina aktivitetsrapporter i tid.

Skicka oss dina handlingar. Ansökan och arbetsgivarintyg är obligatoriska. Efter två veckor skickar du ditt första kassa-kort. Några dagar efter din anmälan på arbetsförmedlingen får du information om hur du redovisar arbetslösheten på internet.

Sök arbete aktivt, på egen hand och via arbetsförmedlingen.

Vi skickar dig skriftligt beslut och betalar ut den ersättning du har rätt till. Som mest kan du få 680 kronor fem dagar i veckan. De sju första dagarna är karens.

Skicka kassakort var 14:e dag. Ersättningsperioden är 300 dagar, 450 för föräldrar till barn under 18 år. Om du deltidsarbetar begränsas ersättningen till 75 dagar, men du kan ha rätt till resten av din period om deltidsarbetet avslutas.

Har du rätt till inkomstersättning från facket eller en privat försäkring? Har du omställningsstöd eller avgångs- ersättning via exempelvis Trygghets- rådet eller Trygghetsstiftelsen? Kontrollera och ansök.

A-kAssAnså får du rätt a-kassa från början

12

34

5

6

Hur skulle du påverkas av att bli arbets-lös? svårt att säga eftersom självkänsla, självförtroende och självrespekt är komplicerade saker. Men vi vet att hur man blir bemött av andra och vilket jobb man har är viktigt.

Många av våra arbetslösa medlemmar har vittnat om att det kan vara tufft att behålla respekten för den man är, särskilt om arbetslösheten blir långvarig. Det händer till och med att man undviker situationer där man behöver träffa nya människor för att slippa berätta att man är arbetslös.

Vi bad bland andra politiker, arbets-förmedling, arbetsgivare och en etiker diskutera frågan under Almedalsveckan på Gotland i juli.

några av slutsatserna är att det är viktigt att man får respons på det man drömmer om, det man vill och kan för att kunna fortsätta tro på sin egen förmåga. Att myndigheter och arbetsgi-vare ska ha sin utgångspunkt i individen och inte i grupper och att man också ska våga prata om känslor och inte bara om cv:n, statistik och prognoser.

Handen på hjärtat, vad säger du i föl-jande situation? Du presenterar dig för en ny granne och frågar vad hon arbetar med. Hon svarar –”nej, jag jobbar inte, jag är arbetslös sedan ett halvår tillbaka”.

Se ett kort sammandrag av Almedals-diskussionen på www.aea.se/almedalen

”Till sisT

Vem är du om du inte jobbar?

katarina Bengtson ekström Kassaföreståndare AEA

Vi vet att hur man blir bemött av andra och vilket jobb man har är viktigt.

DJUR M.M

BERG E R B E R G E R

T H O M A S B E R G E R+ 4 6 ( 0 ) 7 0 5 2 7 5 4 6 7

T H O M A S @ B E R G E R B E R G E R . S E

F L I N T B A C K E N 2 41 1 8 4 2 S T O C K H O L M

W W W . B E R G E R B E R G E R . S E

Vill du hellre ha AEA informerar elektroniskt?anmäl det på www.aea.se/anmäl

Sista bred nr 3 2013.indd 1 2013-09-18 12:08

k A R R I ä R

n at u r V e ta r e50 n r 6 2 0 1 3

k A R R I ä R

Att lyfta blicken över litteraturen och engagera sig under studietiden är en bra idé, tycker Johannes Danielsson.

– Ett enkelt skäl är att det är roligt, man knyter många kontakter och får nya kompisar som pluggar annat än en själv.

Han lyfter också fram att man utvecklas som person och lär sig mycket om arbets-marknaden.

– Det finns ett högre värde som att bi-dra till demokratin. Det är bra för samhäl-

let med engage-rade människor, inte minst ungdo-mar som lär sig hur besluten fat-tas. Det är också nyttigt att lära sig hur en styrelse fungerar och vil-ket ansvar man har som ledamot.

Men om man tycker att tiden inte räcker till?

– Jag menar att det finns nog med tid för att hinna både och. Men det finns en risk att studierna kommer i andra hand, och det kan man få ångra senare. Jag har sett folk som satsat för mycket på student-organisationer och nationsliv.

Även om engagemang av olika slag sticker ut i cv:n så tycker han inte att det ska vara enda drivkraften.

– Då gör man nog inte speciellt bra ifrån sig. Men visst visar det att man har driv och vill utveckla saker tillsam-mans med andra. Det fina är att enga-gemang stärker egenskaper som arbets-marknaden efterfrågar, som ledaregen-skaper och teamkänsla.

I den ofta hårda konkurrensen på ar-betsmarknaden håller Johannes Danielsson med om att studentfackligt engagemang ger ett försprång till jobben.

– Det behövs mer än studier i baga-get för att bli intressant för en arbets-givare. Praktik ger också draghjälp när man ska söka första jobbet, säger den blivande statsvetaren, som precis har påbörjat en master.

Engagemang stärker egenskaper som arbetsmarknaden

efterfrågar.

Johannes Danielsson bygger nätverk.

Många studenter väljer att engagera sig fackligt eller i studentkåren under studietiden.– Att det sticker ut i cv:n är en bonus, säger Johannes Danielsson, ordförande för Saco studentråd.

Höj blicken över böckerna

t e X t l a r S - e r i k l i l J e b Ä C k

TVå STuDENTER TyCkER TILL

k A R R I ä R

51n at u r V e ta r en r 6 2 0 1 3

Vi träffade två studenter som har helt olika strategier när det gäller att engagera sig utanför studierna. t e X t e m m e l i n i l S S O n

LI N N EA SKYTT, LäSE R D I ETIST-PROg RAM M ET I u PPSALA

– förra året hade jag studieuppehåll för att sitta som ordförande för umeås naturvetar- och teknologkår. Innan dess var jag engage-rad i min sektion. Nu är jag aktiv både i sek-tionen och inom min kårs fullmäktige.

Varför?

– först för att det var roligt, de som gjort det tidigare pratade om att det var så kul. Men sedan också för att jag vill hjälpa andra att få det bättre.

Hur mycket har tanken på en bra cv påverkat?

– Egentligen inte alls. Jag funderar på att

stanna inom universi-tetsvärlden och då är det kanske inte en lika stor fjäder i hatten som hos andra arbetsgivare. Men man får träffa mycket folk och det är bra att få mötesvana.

Finns det någon nackdel?

– Det har tagit mycket tid. Jag ligger ett år efter i min examen och har inte alltid kunnat fokusera helt på studierna. Men samtidigt har jag lärt mig att bolla mellan olika saker och prioritera.

– Jag är inte enga-gerad i något. Jag pendlar en timme till skolan och en timme hem. Vi på Institu-

tionen för kostvetenskap har ett studentråd jag gärna skulle sitta med i, men de har sina möten på tider som hittills inte passat mig. Annars skulle jag engagera mig.

Hur viktigt tror du ideellt engage-mang är för cv:n?

– Jag är fullt medveten om att det skulle

se bra ut. Men det är också en styrka att vara uppdaterad eftersom det händer så mycket i forskarvärlden. Det är bättre att diskutera med andra än att sitta hemma och försöka följa vad som händer.

finns det något negativt med engage-mang under studietiden?

– I uppsala med alla nationer är det ju väl-digt mycket fest. Vet arbetsgivaren det, så kanske de inte uppfattar studentengage-manget som lika intellektuellt.

HUR VÄRT ÄR DET ATT ENGAGERA SIG?

H E LE NA DAH LB E RG, LäSE R B IOLOg I OCH g EOVETE NSkAP VI D u M Eå u N IVE RSITET

k A R R I ä R

n AT U R V e TA R e52 n R 5 2 0 1 3

Vi firar 20 år med bra villkor och priser.

20 år har gått sedan vi grundades 1993. Det har varit en lång och spännande resa. Sedan dagen då första penndraget drogs för Akademikerförsäkring har vi strävat efter att förmedla försäkringar med bra villkor till ett bra pris. Vi tycker att vi har lyckats riktigt bra. Faktum är att ni medlemmar verkar tycka detsamma och det är vi stolta över.

I år har vi antagit ett nytt varumärkeslöfte: “Vår kunskap - din trygghet.” Vi ska känna till dina behov utifrån din arbetsmarknad. Vår vision är att vi ska vara en viktig och värdefull del i ditt medlemskap.

Det är ett gediget löfte vi givit. Det sätter en ordentlig press på oss. Fast vi är inte rädda för att jobba hårt, utan vi tänker fortsätta i samma takt nästkommande 20 år också. 2013 var året då vi blev nominerade till “Årets Försäkringsförmedlare Liv.” Snart tänker vi inte bara bli nominerade, utan vinna hela kalaset. För vi tänker vara den självklara försäkringsförmedlaren för alla våra medlemmar.

Vi hörs.

Nominera pristagare till Föreningen Skogens utmärkelser

Greve Carl Bernadottes Skogspris, Guldkvisten och Silverkvisten

Genom Föreningen Skogen uppmärksammar skogsbranschen varje år personer som gjort

värdefulla insatser för de svenska skogarna.

Känner du någon som du tycker borde få pris? Skicka en motivering! Den ska ta utgångs-

punkt i Föreningen Skogens stadgars riktlinjer för respektive utmärkelse. För mer informa-

tion se www.skogen.se/foreningen/utmarkelser. Motiveringen skickas med post eller e-post

senast den 30 november till Föreningen Skogens kansli: Föreningen Skogen, Box 1159,

111 81 Stockholm, info@skogen.se

Box 1159, 111 81 STOCKHOLM www.skogen.se • info@skogen.se

53n AT U R V e TA R en R 5 2 0 1 3

Skogssällskapet söker fastighetskonsult med inriktning på fastighets- och jordbruksfrågor.

Vi utgår från att du gillar jord och skog. Men för att trivas hos oss bör du tycka om människor lika mycket. För det är samma regel i skogen som i övriga näringslivet – affärer görs mellan människor. Just nu söker vi en fastighetskonsult till södra Sverige som kommer att arbeta med värderingar, förhandlingar, jordbruksarrenden och jordbruksfrågor, upphandlingar, tillståndsprocesser och byggnadsteknik.

Skogssällskapet hjälper dig att öka avkastningen och utveckla verksamheten på ditt markin-nehav. Utan egen industri står vi fria att jaga de bästa virkesaffärerna åt dig. Skogssällskapet sköter 500 000 ha skog tillsammans med stora och små skogsägare. Vi hanterar också många andra affärer åt våra kunder som rör jordbruksmark, avtals- och arrendefrågor, byggnader och ekonomi. Läs mer på www.skogsallskapet.se

Läs mer om tjänsten på www.kajson.se

INSTITUTIONEN FÖR BIOSYSTEM OCH TEKNOLOGI SÖKER EN

PREFEKT/CHEF

Sista ansökningsdag: 31 oktober 2013Fullständig annons:www.slu.se/lediga-jobb

Calluna är landets största konsult med fokus på natur-miljöfrågor inom samhällsplanering, miljöövervakning och naturvård. Våra kunder är bland annat kommuner, statliga verk, vindkraftsbolag, byggbolag och hamnar. Huvudkontoret ligger i Linköping och vi har regionkontor i Stockholm, Gšteborg och Malmš samt Þlialer i Lidkšping och Kalmar. Hos Calluna får du en mycket utvecklande och dynamisk arbetsmiljö med ett fyrtiotal engagerade kollegor.

Erfaren naturmiljökonsult Till vårt regionkontor i Göteborg söker vi en senior naturmiljökonsult.

Konsult ekosystemtjänster & urban ekologi Till vårt regionkontor i Stockholm söker vi en person som kan bli vår specialist inom ekosystemtjänster och urban ekologi.

Om du Šr nyÞken, lŠs mer pŒ:

www.calluna.se

Calluna söker ßera nya naturmiljškonsulter

k A R R I ä R

n at u r V e ta r e54 n r 6 2 0 1 3

Hur kommer jag loss?Jag har jobbat som forskare under flera år och känner att jag har fastnat i ett fack. Jag vill testa något nytt, men vet inte var jag passar utanför den akade-miska forskningen. Hur ska jag tänka för att komma vidare?

f r å g a e X p e r t e n :NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MARNA

Reallönerna i Sverige har ökat med 55 pro-cent sedan 1993, enligt statistik från SCB och Medlingsinstitutet.

De nominella lönehöjningarna har förstås va-rit ännu större. Snittlönen i Sverige har mer än fördubblats på tjugo år och är i år 30 600 kro-nor per månad. Inflationen på 30 procent under den tiden har urholkat en del. Men reellt blev det ändå ett plus på 55 procent.

Ersättningarna från socialförsäkringarna har inte hållit jämna steg på lång väg. Högsta ersätt-ningen från a-kassan uppgick 1993 till 564 kro-nor per dag. I dag ligger taket på 680 kronor.

Det innebär att andra försäkringslösningar har blivit viktigare. Medlemmar i Naturvetarna har en inkomstförsäkring inbakad i medlem-skapet. Den fyller ut a-kassan och ger 80 pro-cent av tidigare lön under ett halvår. lEl

Stoppa europeisk a-kassa!Statsminister Fredrik Rein-feldt måste sätta klackarna i backen och stoppa förslaget från Eu-kommissionären Laszlo An-

dor om en europisk a-kassa. Det skriver Sacos ordförande göran Arrius i en debattartikel i Dagens Industri.

55%

Hej,Att söka jobb är både tids- och energikrävan-de. för att lägga din tid och energi på att söka det som är just rätt jobb för dig måste du bör-ja med att ställa dig frågan: ”Vad vill jag?”

Här ska du inte tänka på de kunskaper och erfarenheter du har utan vad som måste fin-nas/ingå i en tjänst för att du ska trivas och

må bra. Vad driver och motiverar dig att ar-beta? Vilka värderingar är viktiga för dig? Ställ dig gärna också frågan varför dessa saker behöver ingå och är viktiga för dig. genom att veta detta blir du tryggare i din karriärplane-ring, du vet inte bara varför du väljer vissa sa-ker utan också varför du väljer bort andra.

Nästa steg är att lista alla dina kompeten-ser. Här ingår erfarenheter, kunskaper och resultat men som forskare inom akademin är det lätt att glömma bort alla sina generella kompetenser. Några exempel är: analytisk för-måga, projektledning, pedagogiska erfarenhe-ter, social och interkulturell kompetens, perso-nalansvar, budgetansvar med mera. fundera också på vad dessa kompetenser säger om dig som person. Dina personliga egenskaper är en avgörande faktor vid en rekrytering idag.

När du nu tittar på vad du faktiskt vill och kan ser du ett mönster eller en röd tråd. Det är väldigt individuellt hur länge man behöver jobba med de här frågorna, men till slut faller pusselbitarna på plats. Passa under tiden på att uppdatera dig gällande arbetsmarknaden och se även över ditt nätverk. fundera på om du behöver någon strategi för att nå dit du vill? När du är redo att söka jobb är du varmt

välkommen att använda dig av vår cv-coachning.

lycka till!

ann lundStröm,

karriärrådgivare på naturvetarna

På arbetsplatser där det inte finns någon akademikerförening eller motsva-rande vänder du dig till Naturvetarnas kansli. Någon av våra ombudsmän fö-reträder dig i förhandlingar med arbets-givaren om dina arbetsvillkor. lEl

Enda naturvetarenpå jobbet?Var lugn, du får fackligt stöd från Naturvetarna

55n at u r V e ta r en r 6 2 0 1 3

NutritioNistföreNiNgeN söker styrelsemedlemmar

Nutritionistföreningen är en professions-förening inom Naturvetarna vars syfte är att bygga nätverk samt arbeta för nutritionisters intressen. Är du nutritionist och intresserad av ett lärorikt, meriterande och nätverksbyggande uppdrag bör du kontakta oss för mer information.

Nutritionistföreningens styrelse genom Per Frank, per.frank@hotmail.com

Vill du arbeta med rovdjursfrågor i Dalarna?Vi söker en handläggare till Länsstyrelsens kontor i Falun

Läs mer och sök tjänsten på www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

www.

face

book

.com

/lans

styr

else

nida

larn

a

Helsingborg är skapande och gemenskap, initiativ och engagemang. Här finns möjligheterna för dig som vill utveckla och utvecklas. Här växer både människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något.

Fredriksdal museer och trädgårdar söker

Museibonde Välkommen med din ansökan senast den 17 november.

helsingborg.se/ledigaj-obb

nästa nummer:tE MA g EoVEtE n S KAPI din brevlåda 12 decemberAnnonsstopp 25 november

läs också om teorin bakom robothandeln och lampan som lyser i rymden på 27 000 meters höjd.

bygg på din kompetensAffärsmannaskap för naturvetareEn pusselbit i karriären för naturvetareStrategi –ledarskap – kommunikation - ekonomi

Startar: 12-14 mars, 2014. Anmälan: före 31 januari.Arrangör: Lunds universitet i samarbete med Naturvetarna

Vill du arbeta med landsbygdsstöd i Dalarna?Vi söker två personer som ska arbeta med EU:s jordbrukarstöd.

Läs mer och sök tjänsten på www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

www.

face

book

.com

/lans

styr

else

nida

larn

a

k A R R I ä R

n AT U R V e TA R e56 n R 6 2 0 1 3

S PA N A R I N

Det är inte bara livsmedelsindustrin som lurar oss. Minns den hemlige kocken som avslöjade den oäkta maten med mängder av e-nummer och tillsatser. Nu har Mats-Eric Nilsson gett ut en ny bok.

I saltad nota gör han upp med gatuköken och gourmetkrogarna. I mataffären kan man som regel läsa på innehållsförteckningen vilka ingredienser som ingår och från vilket land köttet kommer.

På café och restaurang får man inte veta mer än vad kalaset kommer att kosta. Det visar sig att hemlagade såser ofta är fabriksgjorda mixer. även potatisgratäng-en och tiramisun har sin källa i industrin. Och vem vill ha äggröra på dunk? Läs hela listan över vad krogarna blandar i sina rätter. lEl

B o K t I P S

Make it newVill du veta hur unga forskare tän-ker och deras vägar till vetenska-pen? Då är den här boken helt rätt. På ett personligt och inspirerande sätt berättar 20 av forskarna inom Sveriges akademi om sin resa.

”Hjärnan sätter på många sätt gränserna för den värld vi lever i. Allt detta inspirerar och låter oss förundras. Men det i sig är inte vårt uppdrag som forskare. Vårt uppdrag är att formulera nästa fråga. Av-slöja nästa fasett. Make it new”, som Christian Broberger, forskare inom neurovetenskap, kall-lar sin berättelse.

Avsikten med boken är att locka in fler unga på forskarbanan. Lyckas de? Ja, men möjligen hade det gått ännu bättre med en mer spän-nande form med häftiga bilder på forskning och citat, som fångar forskningens inneboende väsen. Sådana berättelser finns det gott om i boken. lEl

H otA D S VÄVA r E

Sjöhästar fascinerar

lU r A D

Även krogarna fuskar

Har du vägarna förbi karlstad? Sta-den vid klarälven lockar inte bara med Lars Lerins museum. Passa på att kolla in den internationella utställ-ningen 1001 inventions, som redan har setts av 3,1 miljoner människor i världen.

Den lyfter fram inno-vationer och upptäckter som den muslimska civi-lisationen gjorde under åren 600 och 1600. Vem visste att det var en mus-lim som sent 800-tal upp-täckte skillnaden mellan mäss-lingen och smittkoppor. Samma person står också bakom det första tvålrecep-tet. I samma veva byggdes en flygma-skin och industri för glastillverkning. lEl

U P P tÄC K t E r

1001 inventions

Ett muslimskt arv.

En ingrediens i kinesiska mediciner.

Just nu pågår utställningen Sagolika sjöhäst på Aquaria i Stockholm. Sjöhäs-tar är vackra och gracila djur. De svävar dansande fram och har ett utseende som för tankarna till drakar i sagornas värld.

Livsstilen fascinerar också. I sjöhästens värld är det hanen som har hand om ungarna. En annan intressant detalj är att de saknar magsäck och att de därför inte tar upp näring särskilt effektivt. De måste ständigt äta. I detta liknar de hästar.

utmaningen är att få sjöhästarnas att trivas, men med tanke på att de redan fått igång reproduktionen så verkar det gå rätt bra.

– Våra djurvårdare är otroligt skickliga, säger driftchefen ylva Nordmark.utställningen har också ett viktigt budskap. Vilda sjöhästar är hotade och vi be-

höver skydda deras livsmiljöer samt stoppa handeln med dem. I likhet med många andra hotade arter är de en eftertraktad ingrediens i kinesiska mediciner. Mt

k A R R I ä R

57n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

B O k T I P S E T :

lean@home ger tid över till annat

leans 5 grundpelare 1. Få flyt

2. Sluta slösa

3. Ständiga förbättringar

4. Skapa en visuell planering

5. Reflektion, ordning och reda Eva Jarlsdotter firar segrar i vardagen.

Ett muslimskt arv.

Är det möjligt att flytta över arbets-modeller från jobbet till hemmet? – För mig handlar lean om att hitta lösningar på egna problem. Vi har gått från kaos till flow i vardagen, säger eva Jarlsdotter, aktuell med en ny bok.

Har du jobbat med Lean och tror på idén om ständiga förbättringar? Men du kanske inte har tänkt på att Lean, som har sin källa i japansk fordonsindustri, skulle passa i hemmiljö.

– Det är precis vad den gör, säger Eva Jarls-dotter. Det handlar om att skapa fungerande flöden i vardagen och att ta bort flaskhalsarna.

Boken Från frustration till flow med lean@home pryds symboliskt av färggranna garntrå-dar på omslaget.

– Varje aktivitet, som att städa, tvätta, läsa läxor och laga middagsmat, har som en tråd en början och ett slut. Ta reda på vad som är vär-deskapande i processen och vad som skapar frustration.

Vart är ni på väg?– I näringslivet är målet att nå en pro-

duktivitetsökning, där siffror på 35-40 pro-cent per år inte är ovanliga. Samma förbätt-ringar kan göras inom vård och skola, där tid frigörs för att ägnas åt eleverna och de som behöver vård.Hur kan då lean se ut i hemmet?

– Samla familjen och fråga var ni är nu och vart ni vill. I nästa steg tar ni reda på vad som behövs och vad ni behöver göra för att nå målet. Det bygger på delaktighet och att komma överens.

Eva Jarlsdotter, som bland annat har ett förflutet som kommunikationschef inom Astra Zeneca, har kartlagt tidstjuvarna i hemmet. Det gick åt onödig mycket tid till att leta efter borttappade strumpor och an-nat som var utspritt i huset.

– Vi upptäckte också att vi hade en mas-sa onödiga prylar som vi inte behövde. Vi gjorde en budget för att få koll på utgifter-na. ytterst handlar det om att hitta lösning-ar på egna problem.

På köpet sparar familjen pengar och det ekologiska fotavtrycket har minskat till en tredjedel, bland annat som en följd av min-dre matsvinn och att de installerade berg-värme.

FIRAR SeGRAR

Varje torsdag är det städdag hos familjen Jarlsdotter Norell. Med musik på högsta vo-lym städar man enligt de rutiner man kom-mit överens om. Det firas med glass efteråt.

för att få skoltrötta barn att göra läxorna

kan det handla om att skapa en mysig plats med lugn och ro. I stället för att tjata hit-tar man ett läge att tri-vas i, som ger flow.

DRÖMMeR OM eGYPTen

På luckorna till whiteboarden i köket finns plats för drömmar med bilder på spännande resmål som Egypten och New york. Det är en sporre att inte slösa pengar på onödiga saker. för en grundpelare i Lean är att reducera slö-seriet – allt från tid och pengar, till miljö.

När söndagskvällen kommer samlas fa-miljen och går igenom vad som händer nästa vecka: matsedeln och om det är något som ska firas.

– Det ger en förväntan och gör att var och en känner an-svar för egna aktiviteter, sä-ger Eva Jarls-dotter. Och vi har fått tid över till att springa, sim-ma, odla och umgås med familjen. lEl

k A R R I ä R

n AT U R V e TA R e58 n R 6 2 0 1 3

”Forskare lockas hem med miljoner”

Gästkrönika

Av Patrik Hadenius, chefredaktör för

Forskning & Framsteg

Att jämföra forskare med fotbolls-spelare – eller ett framstående universitet med en framgångsrik fotbollsklubb – kan kanske verka långsökt. Men det görs med jämna mellanrum. Senast jag hörde jäm-förelsen var när Harriet Wallberg-Henriks-son, ordförande för Strategiska stiftelsen och tidigare rektor vid karolinska institutet, jämförde sitt jobb som rektor med att leda en stor fotbollsklubb. Hon berättade att en inte obetydlig del av hennes tid gick åt till att fara runt som en fotbollsscout i värl-den och locka framstående forskare hem till sitt lag.

Jämförelsen med fotboll kom som en naturlig följd av att Ingvar Carlsson, ti-digare socialdemokratisk statsminister, just sagt att en bra forskare är som en bra fot-bollsspelare. Enligt honom kännetecknas båda av att de är starka individualister och samtidigt goda lagspelare. Han nämnde förstås Zlatan som en förebild.

Både Ingvar Carlsson och Harriet Wallberg-Henriksson var närvarande då Ingvar Carlsson Awards delades ut. Tolv unga forskare får tre miljoner var av Stif-telsen för strategisk forskning och lockas

därigenom hem till Sverige för att fortsät-ta sin forskning. De såg ut som fotbolls-stjärnor som just bytt klubb.

Att jämförelsen mellan fotboll och akademi inte är så märklig visade sig också vid Naturvetarnas frukost-seminarium om ledarskap nyligen. På scenen berättade Astrid Söderbergh Widding om sin första tid som rektor vid Stockholms universitet. Hon nickade igenkännande när jag beskrev jämfö-relsen med fotbollen. universiteten tror gärna att de är unika och omöjliga att

styra, men de är inte så annorlunda, ens jämfört med ett fotbollslag.

Naturvetarna hade till seminariet tagit fram siffror som beskrev hur forska-re upplevde ledarskapet på sitt lärosäte. Det var inte särskilt upplyftande siffror. Bland annat tyckte 27 procent att det var otydlig vem som hade ansvaret på läro-sätet, 35 procent upplevde att den som formellt var ansvarig inte fattade beslu-ten och hela 27 procent tycket att ledar-skapet generellt fungerade dåligt. Men ledarskapskonsulten Charlotta Wikström, som också deltog i debatten, var inte för-vånad: Så ser det ut överallt.

Universitet är som de flesta större arbetsplatser, och dess anställda är som folk är mest. kanske är det till och med trösterikt. Om ett universitet är som nästan vilken arbetsplats som helst, går det också att lösa problemen som på vilken annan arbetsplats som helst. Och det var faktiskt också pane-lens slutsats på Naturvetarnas semina-rium: vi vet vad vi ska göra för att för-tydliga och förbättra ledarskapet på uni-versiteten. Det är bara att göra.

Det finns många likheter mellan forskning och fotboll.

59n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

Som medlem i Naturvetarna får du rabatt på e-tidningen FORSKNINGDu betalar endast 75 kr (inkl moms) för 5 nr/år

50%

BESTÄLL din prenumeration genom att gå in på ”Prenumerera” i menyn på tidningens webb-plats www.forskning.com och välj alternativet ”Medlemmar i Naturvetarna”

forskning AKTUELLT www.forskning.comUNIVERSITETSNYTT

TIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

PERSONAL PRISER&ANSLAG

Är du verksam inom - eller seriöst intresserad av - svensk forskning inom naturvetenskap och teknik? Då ska du läsa tidningen FORSKNING. Den innehåller intressant, viktig och trovärdig information om framstå-ende forskningsprojekt. Dessutom nyheter, information och fakta om svensk forskning. FORSKNING ges endast ut som e-tidning och kommer ut med fem nummer per år. Prenumeration sker på tillsvidarebasis. Alla prenumeranter kommer även åt tidigare digitala nummer med alla funktioner, såsom direkt vidareinformation, mailkontakter, sökning och delning av information, utskrift etc.

Om e-Tidningen FORSKNING• bevakar svensk forskning och utveckling inom naturvetenskap och teknik • innehållet spänner från grundforskning till innovation• vänder sig till alla som är direkt verksamma inom forskning och utveckling, men även till studerande, lärare, tjänstemän, beslutsfattare och opinions- bildare, samt intresserade privatpersoner• är helt självständig, men har ett kvalificerat kontaktnät inom svensk forskning• innehåller den unika avdelningen UniversitetsNytt med samlad information

direkt från universiteten• har som redaktionell idé att presentera framstående svensk forskning i ett

samhälls perspektiv, som ger läsaren både djupare kunskap och bredare sammanhang

STUDENT

n AT U R V e TA R e60 n R 6 2 0 1 3

I motsats till vardagsresandet så ökar fritidsresandet. Vi vill så gärna unna oss några veckor utomlands under vinterhalvåret, men samtidigt gnager miljösamvetet. går mönstret att bryta?

E f T E R J O B B E T

T e X T e M M e l I n I l S S O n

Solresa med gott samvete?

– Klart det går! Så säger Tommy Gärling, seni-

orprofessor vid psykologiska insti-tutionen på Göteborgs universitet och en av redaktörerna till boken Handbook of Sustainable Travel som i dagarna ges ut på förlaget Springer Environmental Science. I boken undersöker författarna uti-från ämnen som ekonomi, geografi, psykologi och ingenjörsvetenskap hur vårt resande bli mer hållbart utan att det påverkar vårt välbefin-nande.

– Man kan välja resmål som är mer ekologiska, men kärnan ligger i vilket färdmedel vi väljer. Det går inte att åka tåg överallt, säger Tom-my Gärling.

Kanske kan vi välja destinationer som ligger närmare. Människor vill

göra som andra, men då måste de också veta vad andra gör. Att infor-mera om hur folk gör är därför vik-tigt – och att skapa så kallade de-skriptiva normer. Vi vill inte gärna avvika från flocken.

KOnSTen ATT MOTIVeRA

Information har stor betydelse. Vårt egoistiska beteende, att gynna sig själv och sina närmaste, är inte så starkt som man kan tro, enligt Tommy Gärling. Får vi inblick i framtida kostnader kan vi välja att agera annorlunda.

Ett alternativ till information är demokratiska beslut som görs till lag. Trängselskatt är ett exempel.

– Det är inget fel med tvingande åtgärder som man är överens om. Och klarar man inte det så har man

inte förklarat ordentligt vad det ska vara bra för.

Klimatkompensation är däremot ingen god idé, tycker Tommy Gär-ling. Det blir bakvänt att försöka återskapa något som redan är för-stört, och dessutom borde miljö-vänligt beteende löna sig och inte kosta.

Men som med allt annat här i världen är inte heller reseindustrin en svartvit historia. Utlandssemes-trar ger sol, vila och avkoppling. För lokalbefolkningen skapas det jobb och kanske leder resandet till möten som annars inte skulle uppstå.– För att ändra resvanorna krävs kunskap och motivation. Att skapa en grön industri med bibehållen ekonomisk tillväxt är nog det enda som är realistiskt. #

61n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

LEDIGHETSLUST?nästan alla har rätt till semester, men exakt vad som gäller för dig regleras av semesterlagen eller din arbetsplats’ kollektivavtal. Reglerna för betald semester är olika beroende på bransch och huru-vida arbetsplatsen har kollektivavtal eller ej. Ring Naturvetarnas medlemsjour för mer information.

SOLSUG?Av de långväga vinterresmålen är kanarieöarna mest populärt i år, visar siffror från Resia och Ticket. Charterbolagen som nu ställt in alla Egyptenresor, satsar på de spanska öarna som alternativ.

Den geologiskt intresserade besöker givetvis vul-kanen Teide på Teneriffa under sin visit. Toppen är med sina 3718 meter Spaniens högsta berg och världens tredje största vulkan, och går bra att be-stiga. Teide omges av en nationalpark som är ut-sedd till världsarv av unesco.

METROPOLMOTIVERAD?london är den mest bokade storstaden under hösten, enligt statistik från Ticket. Den naturve-tenskapligt lagda passar förstås på att besöka anrika The Science Museum. från och med den trettonde november kan besökarna vandra in i en kopia av världens största experiment – CERN. Tänder du på fysik och Higgsbosoner är utställ-ningen Collider: Step Inside the World’s greatest Experiment något för dig.

KOLDIOXIDÅNGEST?Döva samvetet genom att klimatkompensera din flygresa – bakvänt eller ej så kanske det åt-minstone får dig att må lite bättre. Den extra av-giften går till projekt som ska minska koldioxid-utsläppen på andra håll, motsvarande de utsläpp som flygresan orsakat. Ett exempel är trädplan-tering. Transportstyrelsen har mer information på sin hemsida.

SOLBRÄND?Solbränna ökar risken för hudcancer senare i livet, särskilt om du bränt dig som ung. Hud-cancer är den näst vanligaste cancerformen och dessutom den form som ökar mest. förebygg med solskyddsmedel, skugga och kläder, men är skadan redan skedd rekommenderas kallvat-ten, kylbalsam och/eller kortisonkräm, upplyser Vårdguiden.

N y T T f R å N N AT u R V E TA R N A

n AT U R V e TA R e62 n R 6 2 0 1 3

Hon förklarar att de är öppna för nya tankebanor och arbetssätt. kunskap och erfarenhet av styrelsearbete är merite-rande men inte nödvändigt eftersom för-bundet kan ge utbildning.

– Det är inte skrivet i sten att vi ska job-ba som vi alltid har gjort.

årsmötet där styrelsen väljs är i mars 2014.

– Du kan nominera dig själv eller någon annan. Enligt stadgarna kommer årsmötet

att välja ordförande och en till tre ledamöter, säger ulrika Sundin Wennergren. CJ

E N g a g E M a N g

Var med och utveckla DRf!Är du engagerad, har driv och vill lyfta dietisterna i samhället? Då kan du vara rätt person för DRf:s styrelse. valberedningen söker nu nya ledamöter till den.

Dietister är ofta väldigt engagerade på jobbet, och DRf är en mycket aktiv förening.

– Vårt viktigaste uppdrag är att tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga intressen, ska-pa nya möjligheter och fler tjänster, samt att lyfta fram dietisters kompetens i media, för allmänhet och för politiker. Läs mer om fören-ingens arbete på www.drf.nu, säger Eva Rise.

O M S TÄ l l n I n G – Vi har kommit över-ens om att förhandla fram ett nytt avtal som är mer inriktat på omställning än

vad dagens Trygghetsavtal är. Vi är också överens om att anställda med tidsbegränsad anställ-ning fortsättningsvis ska ingå i avtalet, säger Bo Seving, förhandlingschef på Naturvetarna.

Avtalsklart i staten

Tilläggs- försäkringen ändras

Dessutom ska ett arbete om den framtida tjänstepensionen inledas.

– förhandlingarna om ett nytt pen-sionsavtal fortsätter och vi vet ännu inte hur ett nytt avtal kommer att se ut. Målet är att ett nytt avtal ska vara klart under 2014 med en möjlig start 1 juli 2015.

Eftersom Saco-S har ett tillsvidareav-tal har lönerörelserna på de flesta statli-ga myndigheter redan startat och i vissa fall även slutförts. JR

”Genom att engagera dig är du med och bygger framtidens DRF.”

varma hälsningar från valberedningen:Ulrika sundin Wennergren, pia Nevala Westman, Lena Ljungkrona falk, ordförande Martina Jansson och Eva Rise.

n YA R e G l e R från och med den 1 januari 2014 sker några förändringar i inkomstför-säkringens tilläggsförsäkring. Slutåldern höjs från 62 år till 65 år, och inträdesåldern sänks från 60 år till 55 år.

förändringen innebär att ersättning från tilläggsförsäkringen kan utbetalas så länge som a-kassa kan utbetalas vilket är fram till månadsskiftet innan man fyller 65 år.

Enligt de nya reglerna finns möjlighet att teckna tilläggsförsäkringen till och med decem-ber månad det kalenderår man fyller 55 år. JR

nOMIneRA SenAST 15 nOVeMBeR

Mejla namn, kontaktuppgifter, bostadsort, arbete och gärna lite bakgrundsinforma-tion till valberedning.drf@gmail.com. geografisk spridning och yrkesinriktning beaktas.Har du frågor eller funderingar, välkommen att mejla oss på samma adress.

63n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

Klargör ledarrollerna i akademin Ledarskapskonsulten Charlotta Wikström rörde om i den akade-miska grytan på Naturvetarnas Leadership Battle i september.

– Naturvetare är också människor som behö-ver konstruktiv feedback och tydliga mål för att lyckas med sin forskning.

Seminariet tog avstamp i Naturvetarnas un-dersökning om ledarskapet i akademin, där 27 procent tycker att ledarskapet i akademin är otydligt. Ingen i panelen var särskilt överras-kad av resultaten.

– Det är ungefär som i näringslivet, sa le-darskapskonsulten Charlotta Wikström.

Vicerektor vid SLu, Johan Schnürers recept är att ha ett administrativt stöd runt prefekten för att denne ska kunna fokusera på sin uppgift.

Charlotta Wikström återkom flera gånger till att sätta upp mål, följa upp och utvärdera kvali-teten.

– Risken finns att man gömmer sig bakom argumentet att akademin är så speciell.

En forskare i publiken reagerade på det och menade att det är inte är så lätt i verkligheten.

– Det är svårt att mäta forskning, om det ens är önskvärt. Nya upptäckter kan nås när man minst anar det. LEL

Charlotta Wikström, Johan schnürer och astrid söderbergh Widding i panelen.

– Jättebra och givande seminarium. Jag gillade ma-nagementkonsulten som visade att bilden är densam-ma i näringslivet. En utma-ning är att få visioner och mål att fortplanta sig genom hela organisationen, från rektor till dok-torand.

Margarita Diez, forskningssamordnare, sitter i ledningsgruppen på institutionen för klinisk neurovetenskap, KI

– Doktorander ser ofta inte bortom sin egen forskargrupp, vilket gör

det svårt för dem att uttala sig om ledningsnivåerna ovanför. Jag tycker att kI har en vision, som handlar om att ligga i framkant i världen inom life science.

Sarah Sim, forskare vid KI

RösTE R fRåN pU B LI KE N

F R A M T I D S T R O Naturvetarna varnar för att det blir brist på kemister om fem år. Det går stick i stäv med de prognoser som SCB och Arbetsförmedlingen gör.

– Vi menar att det är balans på arbets-marknaden nu, men att vi går mot ett under-skott när allt färre utbildar sig till kemist, säger kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna.

Han förklarar att många av dem som blev

uppsagda när Astra Zenecas forskning i Lund och Södertälje lades ner har fått nytt jobb eller startat eget.

– Det visar att kompetensen behövs, bland annat i spåren av regeringens satsning på forskning. Men också inom ramen för Reach, som utgör lagstiftningen för kemikalier inom Eu. Vi ska inte glömma den kemiindustri vi har i Sverige. LEL

Det behövs fler kemister

allt färre utbildar sig till kemist.

fO

TO

: J

uL

IAN

ST

RA

TE

NS

CH

uLT

E /

S

CA

NP

IX

n AT U R V e TA R e64 n R 6 2 0 1 3

1973

-197

7

1978

-19

82

1983

-19

87

198

8-19

92

1993

-19

97

199

8-20

02

2003

-200

7

200

8-20

12

60 000

55 000

50 000

45 000

40 000

35 000

30 000

25 000

Medianlön för specialister/projektledare privat sektor

CivilingenjörNaturvetare Samhällsvetare

1973

-197

7

1978

-19

82

1983

-19

87

198

8-19

92

1993

-19

97

199

8-20

02

2003

-200

7

200

8-20

12

80 000

75 000

70 000

65 000

60 000

55 000

50 000

45 000

40 000

35 000

30 000

25 000

CivilingenjörNaturvetare Samhällsvetare

90:e percentil för specialister/projektledare privat sektor

analysMed lönestatistik i ryggenRedan på första jobbet halkar naturvetare efter civilingenjörer som lyckas förhandla sig till en högre in-gångslön. Skillnaden består och ökar dessutom svagt under hela karriären. Samhällsvetare däremot kan lätt bli åksjuka som det ter sig och tappar mot naturvetare genom arbetslivet. I alla fall om man ska tro statistiken. Ska man då det? Nja, ni vet vad man säger, ”lies, damn lies and statistics”.

Statistiken är på en väldigt aggregerad nivå men det är ändå en intressant överblick. för att få bättre skärpa i bilden måste man bryta ner statistiken och då ser man till exempel att de med en examen inom skogen har högre löner än civilingenjörer. Agronomer ligger i pari-tet med kollektivet naturvetare.

för att få upp ingångslöner för naturvetare gäller det att individen har råg i ryggen när man är på anställ-ningsintervju för det allra första jobbet i karriären. Det är där Saco Lönesök kommer in i bilden. Med ett ut-drag som är relevant för tjänsten och utbildning har man lite mer makt över sin situation. Med goda råd från våra ombudsmän blir man än mer stärkt i sin sak och vågar kanske lägga sig på 90:e percentilen.

Detsamma gäller självfallet inför nästa löneförhandling och inte minst när man ska byta jobb. genom att svara på löneenkäten har man en unik möjlighet att påverka lönestatistiken samtidigt som man får en användbar output. Det är en viktig medlemsförmån som jag vill slå ett slag för just nu.

PS. Nämnde jag att statistiken även an-vänds för att göra löneanalyser som driver och utvecklar löneprocessen i de centrala avtalen? Enkäten går lätt att besvara i din smartphone, din surfplatta eller på din dator.

KRISTOFeR JeRVInGe,

UTReDARe På nATURVeTARnA

65n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 3

N y T T f R å N N AT u R V E TA R N A

5 skäl att svara på Naturvetarnas löneenkät

– Jag vill bidra till en tillförlitlig lö-nestatistik. Den har hjälpt mig att höja lönen. När HR-avdelningen har sin lö-nestatistik är Saco Lönesök guld värd.

”Hjälper mig att höja lönen”

Bo Hellstedt, 53 år, lant-mästare. Ord-förande för akademiker-föreningen på Lantmännen.

– Det är jätteviktigt att svara på enkä-ten. Statistiken visar aktuella lönelä-

”Jag får veta om jag har rätt lön”

S nART I D I n I n BOX.. .

Varför svarar du på löneenkäten?

Du får en lönestatistik, som går att lita på.

Du får koll på löneläget i din bransch eller på din myndighet.

Perfekt att veta inför löneförhandlingen.

Vi kan ge bättre lönerådgivning.

Du ökar chansen att nå ditt lönemål.

1

2

3

4

5

Ute i sista minuten?

Nu finns Sveriges bästa lönestatistik

i din mobil: www.naturvetarna.se

Josephine garpsäter, 31 år, kommundietist i Sundbybergs stad.

gen och utgör ett bra underlag när man ska löneförhandla. Det är särskilt viktigt på första jobbet och när man byter jobb.

Hur använder du lönesta-tistiken?

– Jag tittar på min egen ut-bildning som lantmästare och tjänst, och förstås antal år i yr-ket. Då får jag svar på om lö-nen är på en rimlig nivå.

Hur använder du statistiken?– Jag kan få fram lönelä-

gen för olika titlar, som ut-vecklare, strateg, specialist och kvalitetssäkring. Jag tit-tar på antal år i yrket, uppde-lat på femårsklasser. för att verkligen ha på fötterna tar jag också reda på vad andra kommundietister i Stockholm tjänar.

Lars Ide-ström, 29 år, sjukhusfysiker på Karolinska universitets-sjukhuset.

– för att få lönestatistik måste jag svara på löneenkäten. Statistiken har

”Jag gör en insats för att få något tillbaka”

jag nytta av när jag ska lö-neförhandla eller byta jobb.

Hur använder du statis-tiken?

– Jag filtrerar på olika parametrar och tittar bland annat på antal år i yrket. Det är alltid intressant att jämföra med läkare, som ligger närmast vår yrkes-grupp. Som ordförande för Svenska sjukhusfysiker-förbundet får jag också frågor om lönelägen från fackliga företrädare i olika delar av landet.

n AT U R V e TA R e66 n R 6 2 0 1 3

”Jag fascineras av att naturvetare är med hela livet igenom”

P R O F I l I n AT U R V e TA R n A

MARTInA JAnSSOn

Aktuell: Ledamot i Naturvetar-nas styrelse.

Andra uppdrag: Fackligt för-troendevald sedan sex år. Ord-förande i Sacorådet samt vice ordförande i Naturvetarnas lokala styrelse i Region Skåne.

Utbildning: Leg. dietist.

Bor: Veberöd utanför Lund.

Familj: Man, tre vuxna barn, hund.

Fritidsintressen: resor är det bästa jag vet. Mat och motion tycker jag mycket om. Jag lyssnar gärna på musik, för tillfället är det Goo Goo Dolls och Parachute som gäller.

”Ett modernt, aktivt och tryggt fackförbund, som lyfter naturvetare både på arbetet och i samhället.”

Bra med Naturvetarna!

Möjligheten att påverka är det som driver Martina Jansson. hon beskri-ver sig själv som en nyfiken och en-gagerad person.

Varför började du arbeta fackligt? – Jag har alltid ogillat orättvisor och för-

sökt hjälpa utsatta personer. Jag diskutera-de med några fackliga representanter som skulle sluta på sina uppdrag. Då ”sögs jag in” och nu arbetar jag fackligt på heltid. Det finns så mycket att göra och förbättra på arbetsgivarsidan. Dietistyrket har både för låg status och lön, och yrket är fortfarande alldeles för osynligt. Arbetsgivaren glöm-mer ofta bort den så viktiga kompetens som dietisterna besitter.

Varför har du valt att sitta i naturve-tarnas styrelse?

– Jag vill föra fram naturvetares kom-petens och vara med och påverka förbun-

dets arbete. Inom exempelvis sjukvården arbetar många naturvetargrupper med kopplingar sinsemellan på alla plan.

– Jag fascineras av att naturvetare är med hela livet igenom, och länkar ihop människans livsvillkor. Våra naturvetare finns överallt: inom frågor om miljö, natur, mat, sjukdomar och ner till den minsta be-ståndsdelen. Samhället skulle inte fungera utan grupper som biomedicinska analyti-ker, sjukhusfysiker, kemister, dietister och nutritionister. Alla har var för sig viktiga funktioner men sammantaget har de ännu större betydelse inom exempelvis sjukvår-den. Det är kul att vara en del av detta!

hur ser din arbetsdag ut? – Den är extremt varierande. Jag har

mycket kontakter med både medlemmar och arbetsgivare. Medlemsfrågorna handlar om allt från löner och vad man ska tänka på när man söker en ny tjänst, till problem av olika slag. Samverkansmötena tar en hel del tid, liksom att läsa handlingar inför mö-tena, såsom budgetförslag. Det gäller ock-så att förankra synpunkter från andra.

Saknar du ditt jobb som dietist?– Ja absolut, både att möta patienterna

och att hålla sig ajour med allt inom yrket. Jag kommer aldrig att släppa dietistyrket helt, men samtidigt skulle det vara svårt att gå tillbaka. Då vill jag nog ha någon roll där jag har möjlighet att påverka och utveckla dietistjobbet. CJ

Ko n Ta KTwwww.naturvetarna.se

e - p O s t : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

p O s ta d r e s s : Box 760, 131 24 nacka

B e s Ö K s a d r e s s : Planiavägen 13

vä X e L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

O r d f Ö r a n d e : Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

f Ö r B U n d s d i r e K tÖ r : helena nicklasson, 08–466 24 36

m e d Le m sJ O U r : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

m e d Le m s s e r v i C e : info@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

K a r r i ä r s e r v i C e : karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

C H e f s s e r v i C e : chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

a K a d e m i K e r n a s a - K a s s a , a e a : www.aea.se, post@aea.se, växel 08–412 33 00

i n KO m s t f Ö r s ä K r i n g e n : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0770–78 20 50

a K a d e m i K e r f Ö r s ä K r i n g :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

N r 6 2 0 1 3 67N at u r V e ta r e

n Y T T F r å n n aT u r v e Ta r n a

maja vikarierar för eriki JOU r e n när erik allard är pappaledig tar maja reizenstein över ansvaret för med-lemmarna på universitet och högskolor.

hon är van vid fackliga förhandlingar, främst från hennes tid som ordförande för saco-föreningen på Fiskeriverket. senast var

hon ledamot i saco-föreningen på slu, som för två och ett halvt år sedan tog över forsk-ningen från Fiskeriverket.

– spännande och jätteroligt att kunna foku-sera helt på fackliga frågor och ge service till medlemmarna. samtidigt inser jag att det är mycket att lära, vilket är en utmaning.

hon kommer också att sitta i jouren och svara på frågor från alla medlemmar, alltså även privatanställda och de som jobbar i kom-muner och landsting.

arbetet med nationell miljö-övervakning, vad gäller insjö-fisk, vid slu är hon tjänst-ledig från under ett halvår. I botten är maja reizenstein biolog/ekolog.vad gör du en ledig dag?

– Jag är med familjen och min sjuåriga dotter, och huset som vi renoverar tar en del tid. att baka bröd är en passion. LeL

elias ska göra det självklart att vara medmar Knads fÖr elias Tony är en person som många naturvetare kommer att möta. som nyanställd på naturvetarna ska han marknadsföra förbundet, både bland befintliga och blivande medlemmar.

– det känns jätteroligt och utmanande att göra förbundet ännu mer attraktivt. I ett första skede ska jag bygga relationer och fånga in synpunkter från medlemmarna.

som nybakad civilekonom, inriktning mark-

nadsföring, är han som klippt och skuren för jobbet. han har också ett förflutet som ledamot i saco studentråds styrelse, vilket gör att han har bra koll på stu-dentfackliga frågor.

– mitt mål är att det ska vara själv-klart att vara med i naturvetarna. Jag vill skapa en sådan kultur. den bygger på både känsla och förnuft, som att vi ger bra facklig service, tidning och inkomstförsäkring.

nu närmast ska elias Tony åka runt i landet och träffa studenter på universiteten.

– min roll är att inspirera naturvetare att engagera sig i naturvetarna. Jag

lovar att det ger mycket tillbaka utöver att det är roligt att träffa andra naturvetare.Hur spenderar du en ledig kväll?

– Jag umgås. sällskapet är viktigare än vad vi gör. Försö-

ker också hinna med att träna. LeL

Nya på Naturvetarna...

Brödbakning är en passion för maja reizenstein.

elias tonymöter studenterna.

inbjuder till chefskonferensen

Mod att Leda6 – 7 februari 2014 på Grand Hotell

Saltsjöbaden utanför Stockholm

Varför? Genom denna tvärprofessionella chefskonferens får du möjlighet att utveckla dig i din chefsroll, utbyta erfarenheter och nätverka med chefskollegor. Inspireras och motiveras av erfarna och spännande medverkanden i en vacker miljö.

Målgrupp Våra medlemmar i chefsbefattning.

Tid och plats Torsdagen den 6 februari från kl 10.00 och fredagen den 7 februari till ca kl 14.00 på Grand Hotell i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Info och vägbeskrivning: www.grandsaltsjobaden.se.

Konferensavgift 5 400 kr exkl. moms om du är medlem i något av förbunden som arrangerar denna konferens (i annat fall dubbelt pris). I avgiften ingår förutom konferensprogrammet även helpension på Grand Hotell i Saltsjöbaden (övernattning i enkelrum, välkomstsmörgås + kaffe/te, lunch, eftermiddagsfika och trerätters middag exkl dryck dag 1 och frukost, kaffe och lunch dag 2) samt tillgång till pool och bastu.

Antal deltagare Minst 50 och max 80 deltagare. ”Först till kvarn”-principen gäller.

Anmäl dig senast 20 november 2013 på bit.ly/modattledaVänligen observera att anmälan är bindande. Frågor? Praktiska frågor besvaras Agneta Östlund, agneta.ostlund@lsr.se

Välkommen med din anmälan!

Mats Tyrstrup, ekonomie doktor och forskare vid Center for Advanced Studies in Leadership (CASL) vid Handelshögskolan i Stockholm

Jonna Jakobsson, Skaparladan AB, är organisations-konsult, konstnär och författare samt medarbetare på Chefstidningen.

Mia von Knorring, leg. psykolog, medicine doktor, Karolinska Insti-tutet. Disputerade med avhandlingen ”The ma-nager role in relation to the medical profession”.

Göran Arrius, ordförande för Saco. Chefer är ett fokus- område för Saco. En tredjedel – 140 000 – av Sacoförbundens medlemmar är chefer.

annons chefskonferens 2014 rev2.indd 1 2013-09-20 15:18

LÖNE-STATISTIK

MIN LÖN

FÖRHANDLINGS-KRAFT

LÖNE-UTVECKLING

Jag gör en insats för att få något tillbaka.

Lar s i de strÖm , 29 å r , s J u K h u s F Ys I K e r På K a r o lI n s K a u n I v e r s I T e Ts s J u K h u s e T

”

C H E F

P o s t t i d n i n g BAvsändare: Naturvetarna , Box 760, 131 24 Nacka

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

www.naturvetarna.se/lon/svara-pa-loneenkaten

Löneenkäten snart i din inboxDitt svar på löneenkäten är viktigt. Ju fler vi är som svarar, desto bättre lönestatistik. med bra lönestatistik får du större kraft när du förhandlar om din lön. det bidrar till en positiv löneutveck-ling för både dig och dina kollegor.

Tillsammans lyfter

vi naturvetare

om du inte fått löneenkäten kan du beställa den på www.naturvetarna.se/loneenkat