naturvetare nr2

of 68 /68
NUMMER 2 2015 DUELL OM ANTROPOSOFI SID 9 | MUSIK BYGGS MED KOD SID 31 | EN HARMONI I GALOPP SID 64 MÅNADENS FRÅGA: Hur mår du på jobbet? Jan Erik fångar in varje vrå Kartläggning KARRIÄR, VETENSKAP, NÄTVERK 5 tips. Feedback som får andra att växa Havsbruket kliver upp på land Slipp fem över tre-dippen PRIS: 75 KRONOR

Author: naturvetarna

Post on 08-Apr-2016

259 views

Category:

Documents


7 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

 

TRANSCRIPT

  • N U m m E R 2 2015

    Du e ll om aNtroposofi SID 9 | m usi k Byggs m e D koD SID 31 | e N har moN i i galopp SID 64

    mNADENS fRGA:

    Hur mr du p

    jobbet?

    Jan Erik fngar in varje vr Kartlggning

    K A R R I R , V E T E N S K A P, N T V E R K

    5 tips. Feedback som fr andra att vxaHavsbruket kliver upp p land

    Slipp fem ver tre-dippen

    PR I S: 75 k r o n o r

  • E F T E r J o B B E T

    66

    Jobbar naturvetarna med frgor som r viktiga fr dig? Du kan pverka detta genom att motionera till kongressen.

    En motion kan handla om vad som helst som rr naturvetarnas medlemmar. Frgor som r viktiga fr din profession. Ider fr vr service. Eller hur vi arbetar fr dina arbetsvillkor och arbetsmilj.

    P vr hemsida naturvetarna.se/motionera kan du lmna din motion direkt genom att fylla i ett formulr, eller genom att ladda ner en wordmall och mejla till [email protected]

    Senast den 3 september vill vi ha din motion.

    CH E F

    Vad tycker du?

    nATU rvETAr nAs kong r Ess 1314 NOVEmBER 2015

    Kongressen r Naturvetarnas hgsta beslutande organ och ett forum dr du som medlem kan pverka vilka frgor frbundet ska driva de nrmaste tre ren.

    Uppdatera dina kontaktuppgifter p Mina sidor p naturvetarna.se, s att du fr all information.

    Fr en hllbar stadsutveckling vill jag att naturvetarna lyfter vikten av vr kompetens. Anne Heino, landskapsingenjr och medlem i Naturvetarna sedan 2004

  • Innehll

    naturvetare med karrir, vetenskap och ntverk fr naturvetare.Besksadress: Planiavgen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 e-post: [email protected] Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen p tidningens baksida.Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebck.Bokning och materialadress: [email protected]

    Prenumeration: 500 kr per r fr icke medlemmar. ISSn: 20002424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per r.Nsta nummer kommer ut den 7 maj annonsstopp den 20 april.

    Korrektur: Mats Wirstrm, Textpiloten. Tryck: Norra Skne Offset AB.

    Trycks p miljvnligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trdplantering. Fotograf omslaget: Jonatan Jacobson.

    Lars-Erik Liljebck, LEL chefredaktr08-562 920 19

    Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

    Johanna Rsth, JRwebredaktr08-466 24 57-466 24 57

    naturvetarna r ett Saco-frbund med 31 000 medlemmar inom life science, jord, skog, milj, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

    Christina Jgare, CJreporter, layout08-466 24 87

    sid 9

    sid 14

    sid 36

    R e DAKT I On e n

    Nr 2 2015

    An n On S B OK n I n G

    Jan Erik solem sa upp sig frn Apple och brjade kartlgga vrlden. Alla kan bidra.

    Efter jobbet: En harmoni i galopp. dippar du ocks fem i tre? det finns hjlp.

    Anna Norberg, ANskribent08-562 920 29

    duELLEN Ska antroposofiska lkemedel stoppas i Sverige?

    ANNoNs som pRovoCERAR Strmsholms djursjukshus har svrt att rekrytera djursjukskta-re och tog till oortodoxa metoder.

    musiK oCh dAtA Framtidens konst och musik skapas allt mer i datorn. Fors-karen rikard Lindell lanserar ett verktyg fr bttre interaktion mellan mnniska och teknik.

    JoBB i NoRdKoREASkogsmstaren Bo Lager var med och byggde upp jordbru-ket i Nordkorea. Men landet behver mer ett systemskifte n bistnd.

    sid 31

    26

    Annonsbokningen i sverige ABEmelie Eriksson, 035-295 38 40materialadress: [email protected]

    mnADenS FRGA:

    Hur mr du p

    jobbet?

    PAUS

    90 min

    PAUS

    90 min9

    Ta smart energipaus ofta rr p dig - det minskar smrta och kar blodcirkulationen.

    Lr dig ngra enkla stretchv-ningar rulla med axlarna, tj p nacken.

    90-minutersregeln jobba inte lngre pass n 60-90 minuter i

    taget. Annars kan du hamna i djupa dippar som r svra att

    ta sig ur och sockerbegret ta ver.

    Energigivande vision ger dig bra tankar och hjer humret. Att tnka p vad som gr ditt liv menings-fullt, tnder en gnista och drar dig framt.

    t lagom - en lttare lunch som gr att du str dig tre timmar. Stora mngder mat hamnar som en klump i magen och krver energi fr att brytas ner.

    Ta en rask promenad p lunchen. Det ger syre till hjrna och muskler.

    Sluta slentriangnlla - va att tnka strkande tankar under dagen: Det hr har jag verkligen gjort bra och ikvll ska jag trffa den hr personen som jag tycker s mycket om. Det ger mental energi.

    Stt upp tydliga ml i jobbet. Kan vara sm ml du klarar av. Pongen r att du fr saker gjorda. Det blir roligare. Du brjar se dig som en person som lyckas med saker och det ger dig kraft.

    t hlsosamma mellanml skaffa en lista p supermat: exempelvis keso med blbr och hallon, en skiva grovt brd med kalkon och avokado, en frukt eller en nve ntter.

    Ta ansvar fr din energi hll energitjuvar p avstnd. Ger kollegor och vnner energi? Ger de rd och peppar dig? Var uppmrksam vilka som peppar och vilka som drar ner.

    38

    64

  • I brjan av forskarkarriren r det bra att inte stanna lngre n ett par-tre r p samma

    stlle, och kunna publicera bra forskning.Anna-Karin Gustavsson p vg till Stanforduniversitet fr att forska med frra rets nobelpristagare i kemi. Skaraborgs

    lns tidning 18 februari 2015

    Drfr lyfter vi naturvetare Ibland fr vi p redaktionen hra att vi framstller naturvetare i fr positiv dager. Ngra tycker att vi har fr stort fokus p karrir och lyckade naturvetare. Man jm-fr sig med civilingenjrer som ofta har mer kvalificerade jobb och hgre lner.

    Fick jag vlja om utbildning skulle jag bli civilingenjr, sger en miljkemist lngre fram i tidningen. Henne skriver vi inte om av den anledningen, utan fr att hstar r hennes passion, som hon gnar sig t efter jobbet. Den branschen kan vare sig skryta med hga lner eller trygga an-stllningsvillkor. Hon menar att hon hade lyckats bttre p arbetsmarknaden som civilingenjr n som naturvetare.

    Den typen av problem ska vi frsts upp-mrksamma. En rapport som Naturvetar-na slppte i brjan av ret visade att bara drygt hlften, 54 procent, av nybakade naturvetare skulle vlja om sin utbildning om de fick chansen. Det innebr ocks att mnga inte ger rdet till unga att sat-sa p en naturvetenskaplig utbildning.

    Vi har gjort ett tydligt vgval. I stllet fr att grva ner oss i problemen vill vi in-spirera och visa p goda

    exempel. Vi vet att det hr magasinet nr lngt

    utanfr den egna kret-sen.

    Drfr kommer vi fortstta att lyfta fram naturvetare som gr viktiga insatser

    fr framtiden, dock utan att ducka fr proble-men. Ls till exempel om

    skogsmstaren som gick miste om a-kassan fr att

    han valde att jobba en tid i Nordkorea.

    n AT U R V e TA R e4 n R 2 2 0 1 5

    ChEfREdAKtR

    NSTAN ALLA HAr JOB B Tr E r E FTE r N E DLgg N I Ng E N

    CHANS Fr LrOSTE N ATT grA SkI LLNADDet r dags att sluta gmma sig bakom att studenten bara r in-tresserade av teori och ta ansvaret fr studenternas arbetslivsan-knytning p allvar. Den kunskap om arbetsmarknaden som lros-tena kan frmedla inom ramen fr utbildningen gr reell skillnad fr studentens framtida arbetsliv och karrir.

    Det r hg tid fr lrostena att ta sitt ansvar och skerstlla ut-bildningskvaliteten genom att se till de studenter som examineras r vl frberedda fr arbetslivet, oavsett om de kommer att arbeta inom eller utanfr akademin.

    Debattartikel SvD Brnnpunkt 26 januari 2015, av Ivar de la Cruz, Theres lundahl och marita Ters, naturvetarna

    n AT U R V e TA R e I m e D I A

    Ivar de la Cruz, tidigare ordf-rande fr Akademikerfreningen p Astra Zeneca i Sdertlje, hade hoppats p att ha kvar en krn-verksamhet inom forskningen i S-dertlje istllet fr att ta bort den helt. Han hade ven grna sett att man hade skapat bttre relationer med andra fretag och forsknings-center, ngot som hade gjort om-stllningen nnu lttare.

    Det ser vi ju nu att vi inte lyckades alls med.

    gunilla Osswald, forskare som

    ledde avvecklingen i Sdertlje, tycker att en av de strsta nega-tiva bieffekterna av nedlggningen r att Astra Zenecas roll i utbild-ningen av unga forskare har gtt frlorad.

    Astra Zeneca fungerade som en plantskola fr unga, nyutbildade forskare, sger hon. Nu mste an-dra aktrer ta ett strre ansvar fr att vrna om ungdomarna.

    lnstidningen Sdertlje 3 mars 2015

  • 5n AT U R V e TA R en R 2 2 0 1 5

    O P I N I O N

    hr r natu rvetar e och an dra vlkom na att g e si na syn pu n kte r

    i aktu e lla frgor som rr natu rvetar e.

    nA-debatt

    O P I N I O N

    i vrt land har vi brist p bost-der. Det mste byggas mer n hundra tusen bostder, ja kan-ske tvhundra tusen bostder fr unga och ldre de nrmaste ren och behoven r som strst i vra universitetsstder.

    det r mrkligt att de ekono-miska strukturerna inte kan till-godose ett behov som finns. Byggsektorn har inte producerat de lgenheter som mnniskor ropar efter. Unga har inte eko-nomin att starta med bostadsrtt utan behver hyresrtter.

    men det finns alternativ. Det r att bygga med tr. Miljsklen talar fr tr. Det r frnyelsebart och den mngd virke som skall anvndas fr att bygga bostder producerar Sveriges skogar p ngra timmar. Stl och cement vxer inte av sig sjlvt. Jrn hr-das till stl och utvinns ur berg. Cement frutstter utvinning av kalk p jordskorpan. Bde stl och cementtillverkning sker med stor energitgng.

    tr eller biomassa frn skogen bildar en koldioxidsnka efter-som trden tar upp koldioxid ur luften som inte avges frrn tret frbrnns. FN:s klimatpanel har

    lyft fram just byggande som en viktig klla till koldioxidutslpp och framhllit skogens biomassa som ersttningsmaterial till stl och betong. Sedan 1994 med-ger EU mjlighet att bruka tr fr byggnader med mer n tv vningar.

    sedan dess har forskning gett resultat att skogens biomassa kan klara av svl brighet, brandfrgor, bestndighet, ener-

    gihushllning som produktions-villkor fr bostadsbebyggelse.

    Ett argument fr tr r fr-mgan att anvnda det, som ett material fr lngt driven industriell tillverkning. Att till-verka komponenter och volym-element p fabrik, som sedan monteras i tidsvinnande mon-tage p byggplatsen i stllet fr platsrelaterad suboptime-rat byggande, som alltid tar tid

    och r dyrt. Det kan ge fler jobb framfr allt i regioner dr bde r-vara och trmanufaktur finns fr kad frdling av ett klimatsmart material.

    i dag finns flera projekt genom-frda i vrt land. Skellefte och Vxj kommuner gr i tten med srskilda trbyggnadsstrategier fr att visa p alternativ till det hvda-de byggandet.

    Ett exempel p genomfrande r ett bostadskvarter av skogens bio-massa, med bostder och parke-ringshus uppfrt mitt inne i Skel-lefte vid Nygatan. Parkeringshu-set som r byggt i fyra plan ovan mark har redan blivit k-mrkt av kommunen.

    fr mig innebr byggande med tr, en hllbar sknhet fr framtiden, som nskar allt gott fr planeten.

    magnus silfver-hielm, arkitekt sAR/msA& siR, professor i design, hllbar inriktning, vid Linnuniversi-tetet

    Drfr ska vi bygga mer i tr

    Ett parkeringshus i tr mitt inne i skellefte har redan blivit K-mrkt av kommunen.

    FO

    TO

    : P

    er

    My

    re

    he

    d

  • n AT U R V e TA R e6 n R 2 2 0 1 5

    K O m m e n TA R e R F R n W e B B e n

    mNAdE N s fRGA: F r N NYH ETS B r EV 3

    H U r MYC k ET VI LL D U J O B BA?

    Job b + r esa = 11 ti m marSkulle vara roligt att ha det som mina danska kollegor, 37 timmars vecka inkl. betald lunchrast p 30 minuter per dag. Is-tllet hnger jag p jobbet i nstan 9 timmar eftersom 45 mi-nuters lunchrast r obetald och klmdagar jobbas in. Drtill 2 timmar restid per dag = 11 timmar.

    Biolog

    Ls mer p sid 10.

    H u r klarar vi e konom i n?Det r fina tankar men hur gr de ihop med ekonomin? Om vi lyck-as jobba mer effektivt, gra samma jobb p frre timmar och ska be-hlla samma ln som nu - d blir det vl inga nya jobb? Jag gissar att mnga naturvetare behver sin hela ln fr att klara privatekonomin. Och de som kan klara sig med deltidsln, befinner sig lngt in i kar-riren. Det r osannolikt att en del av deras arbete skulle kunna fras ver till arbetslsa ungdomar osv. Eller tnker jag fel?

    Tjugo timmars arbetsvecka. Men instmmer i vad mnga tidigare har skrivit att fokus egentligen borde ligga mer p vad som ska ut-fras snarare n exakta antalet timmar vi r p jobbet.

    Love

    U P PSAg DA F r N ASTr A Z E N ECA Fr J O B BLs mer p sid 60.

    De flesta Har lm nat b ranscH e nDe allra flesta har ftt jobb men man kan frga sig vad fr jobb? Jag skulle nog sga att 1 av 10 jobbar med ett nra relaterat omrde till lke-medelsutveckling resten har lmnat branschen. Har sjlv ett bra jobb idag men det r inte alls i linje med det jag gjorde innan och det knns fortfa-rande inte bra att slppa ivg 18 rs erfarenhet av lkemedelsutveckling.

    Gurra

    e n skugga av sitt for nstora JagVisst, mnga har ftt jobb, men som antyds i delar av artikeln s har mnga av forskarna hamnat p mindre kva-lificerade positioner och mnga arbetar inte alls med lke-medelsforskning lngre. Svensk preklinisk forskning r en skugga av sitt fornstora jag.

    En som blev uppsagd

    fRGA EXpE RtE N:

    kAN FAC k ET LM NA UT kO LLEg O r S L N?

    u pp ti ll De batt! Tyvrr frekommer det att lokala Saco-S-klubbar tillhanda-hller listor ver anstlldas lner kopplat till personlig identitet.

    Min frhoppning r att Saco-S ser till att dessa integritetskrnkande aktiviteter upphr.

    Denna frga mste upp till debatt!

    upprrd och krnkt

    5 i topp p webbenmest lsta p www.naturvetarna.se jan-feb 2015

    1. ingen tackar dig nr du blir sjukskriven

    2. Aktuella lner fr naturvetare

    3. Zandra har ftt livet tillbaka

    4. mnadens frga: hur mr du p jobbet?

    5. s undviker du deltidsfllan

  • Vi vill veta vad du gr i din vardag! Dela med dig av dina bilder p Instagram. Fotografera din vardag och publicera bilderna med hashtag #naturvetarekan och

    skriv en kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasinet och p vr webb.

    7n AT U R V e TA R en R 2 2 0 1 5

    O P I N I O N

    l S A R B R e Vdu E LLE N: F r N NYH ETS B r EV 2

    S kA ANTr O POS O F I S kA Lk E M E D E L STO P PAS I SVE r I g E?

    #naturvetarekanKom ihg!

    plgaDe DJ u r b li r H u n Dmat

    mrkning av hundmatsfrpackningar r inte alls s reglerad som mrkningen av vanlig mat.

    Mnga hundgare luras av mrkning som svenskt och svenska flaggor p psarna, nr de kper torrfoder till sina hundar. Det r d ltt att tro att djuren, som kttet i p-sen kommer frn, levde sin tid i Sverige. S r det inte. Svenskt betyder hr bara att hundmatstillverkningen skett i Sverige. kttet i psarna r importerat och fr grisktt - illegalt producerat i strid med EU:s djurskyddslagar.

    Jag har mejlat alla producenter av hundtorrfoder och grvt fram, att det bara finns ett torrfoder, dr allt ktt kom-mer frn svenska djur, som fds upp i enlighet med EU:s djurskyddslagar. Det fodret tillverkas i Bro. Ingen av hund-matstillverkarna stller ngot krav p hur djuren som ham-nar i deras hundfoder, ska ha haft det i sina liv. De frgar inte om kycklingar nbbklippts, om grisar packats ihop p miniytor, om grisarna svansklippts, tandklippts, ftt antibioti-ka i fodret varje dag, eller om suggorna str fastlsta mellan gallergrindar under halva sina liv. ven veterinrer sljer ofta hundfoder gjorda p djur, som ftts upp i strid med EU:s djurskyddslagar.

    Vad man fr skriva p en hundmatspse r nra p oreg-lerat, s att det utan risk gr att lura kunderna. Ska grisar och kycklingar behva utst djurplgeri, fr att bli mat t hundar och katter?

    Ylva Gefvert, dietist

    mNAdE N s fRGA:

    H U r Mr D U P J O B B ET?

    tr ivs som fiske n i vattn et n uTrkigt att s mnga mr dligt p sina jobb. Det har jag ocks gjort, men nu trivs jag som fisken i vattnet. Frihet under ansvar, relevanta, spnnande arbetsuppgifter, alltid glada nunor som m-ter en varje dag, chefer som lyssnar och stttar men fr vrigt lmnar en i fred, transparenta beslutsprocesser, flexibla arbetsti-der. D r det toppen att vara naturvetare. Men jag har jobbat p knasiga arbetsplatser allt fr mnga gnger. Prestige, revirpink, skitsnack och ingen insyn i processer eller budget.

    LottaKristin

    stll sam ma kravSjlvfallet ska de bara f marknadsfras som lkeme-del. Men bara om de genom-gr samma prvningar som ordinra lkemedel, och om de har pvisbar effekt p det som de omfattas av. Drutver borde ven befintliga lkemedel omprvas till och frn, som exempelvis vra vrktabletter.

    fredrik

    mer glada nunor och mindre revirpink har ftt LottaKristin att trivas p jobbet.

  • n AT U R V e TA R e8 n R 2 2 0 1 5

    O P I N I O N

    Goda prestationer ska lna sig

    Fr att Sverige gr i spetsen fr en global verenskommelse att minska anvndningen av antibiotika.

    Fr att regeringen, inte har med akademikerna och tjns-temnnen, Saco och TCO, i sin analysgrupp fr framtidens ar-betsmarknad.

    De arbetsplatser som omfattas av avtal dr lnesamtal r en av grundstenarna, men som inte lever upp till avtalens intentioner, ska frst att det inte r acceptabelt. Med gemen-

    sam kraft mste vi tyd-liggra betydelsen av fungerande lnesam-tal i de lokala lne-processerna.

    h E LE NA N iCK LAs soN, frbundsdirektr Naturvetarna [email protected]

    H E LE N A N I C k L AS S O N, F r B U N D S D I r E kT r

    l e D A R e n

    Har du varit i kontakt med Naturvetar-na och pratat om din ln? I s fall r du i gott sllskap! Mnga medlemmar vn-der sig till oss fr att f lnerd infr ett nytt jobb eller fr att boka tid fr coach-ning infr lnesamtalet. Som grund fr de rd vi ger vra medlemmar ligger vr lnepolitik.

    naturvetarna menar att goda presta-tioner, kompetens och ansvar ska av-speglas i lnekuvertet. Kongressen har ocks beslutat att vi ska trffa avtal dr lnen stts i samtal mellan chef och medarbetare. Statistik visar att den mo-dellen gynnar akademiker mest.

    Dessvrre gller inte detta fr alla akademikergrupper. Sverige har lnge haft bland de lgsta utbildningspremi-erna i de industrialiserade lnderna. Fr att ndra p det mste vi bli bttre p att ta till vara och belna vra akade-mikers bidrag till hjd effektivitet och produktivitet.

    nr den individuella lnesttningen med lnesamtal fungerar fullt ut gynnar det ven verksamheten, som ger frut-sttningar fr hgre lner. Andra lne-modeller med liten lnespridning spor-rar inte till goda prestationer, vilket leder till smre effektivitet och lga lner. Det bekrftas av studier frn Saco. Deras stu-dier och vr egen statistik visar dessutom

    att osakliga lneskillnader mellan till exempel kvinnor och mn minskar med lnesamtal.

    allt fler omfattas av lnesamtal och samtalen blir bttre. De innehller i strre utstrckning rtt kriterier fr att diskutera och vrdera medarbetarens kompetens, prestation, ansvar och re-sultat. Allt fler chefer fr ocks man-dat att verkligen stta ln vilket r en av de viktigaste frutsttningarna fr att samtalen ska bli bra.

    gott s, men jag r inte njd frrn processen fungerar fullt ut. Frst d kommer vi se att lnesamtalsmodel-len hjer bde produktivitet och lner, och att naturvetare fr en utbildnings-premie och livsln som str i propor-tion till den egna insatsen.

    vr roll som facklig organisation r att ge lokala fackliga fretrdare och medlemmar verktyg fr att lyckas med sina lokala lneprocesser ute p arbets-platserna. Vi arbetar stndigt med att utbilda och ta fram std till frtroen-devalda och medlemmar kring vr l-nepolitik, hur man kan anvnda sig av lnestatistik och hur man kan frbere-da sig infr lnesamtalet. P vr webb-sida hittar du nytt material och dr kan du boka tid fr lnesamtalscoachning och lnerdgivning.

  • Dan Larhammar , professor i molekylr cellbiologi, Uppsala universitet

    Ska antroposofiska lke-medel stoppas i Sverige?

    Duellen

    UrsULa FLatters , specialist i allmnmedicin och styrelseledamot i Stiftelsen Vidarkliniken

    Inga. mnga antroposofiska produkter r grundade p myter, som symboliska tolkningar av naturen, ockulta ider och Rudolf Steiners s kallade andevetenskap. Om det finns ngon antroposo-fisk produkt som visar farmakologisk effekt ska den bedmas enligt samma kriterier som vanliga lkemedel med avseende p effekt i relation till biverkningar.

    nej, att erbjuda produkter som sannolikt r enbart placebo, men med frespegling om att de har specifika effekter, r etiskt problematiskt. Skl finns att ifrgastta om antroposofiska lkare ger patienter korrekt beskrivning av evidenslget fr antroposofiska produkter. Dessbttre finns det blott 2 700 licensierade antroposofiska lkare i Europa. Mnga lkare utomlands som skriver ut homeopatika eller andra antroposofiska produkter gr det sannolikt som en form av placebobehandling.

    antroposofiska lkare r skyldiga att behandla i enlighet med veten-skap och beprvad erfarenhet. Men de verkar i en alternativmedicinsk tradition som underminerar frtroendet fr dem. Risken finns att patien-ter frlitar sig p alternativ medicin i stllet fr behandlingsmetoder med dokumenterad effekt. Den stora risken r sledes utebliven adekvat be-handling. Risken med placebo r att den kan dlja en sjukdom.

    Det r illa om antroposofiska preparat p ngot stt fr kallas l-kemedel. I s fall devalveras lkemedelsbegreppet och urholkas till att sakna innebrd. Allmnheten frleds av namnet att tro att prepa-raten har specifik effekt trots att det handlar om placeboeffekt.

    De r en viktig del i en mngfald av behandlingar som bland annat i Tysk-land erknns som en terapiriktning. De ges tillsammans med omvrdande tgrder, som fysikaliska och konstnrliga terapier. Helheten syftar till att stdja patientens sjlvlkningsprocess. Lkemedlen r patientskra och tas ur mineral- och vxtriket samt i viss mn frn ngra djurarter ssom bin. Medicinen bygger p naturvetenskaplig grund och frskrivs av lkare.

    nej, de r ett komplement. Ett lkemedel kan syfta till att dda bak-terier, undertrycka en inflammation eller lindra smrta. Ett annat syfte r att frska stdja frmgan att ur egen kraft vervinna brister till fljd av en sjukdom. Det r hr antroposofiska lkemedel kan tillfra ngot. Med sjlvlkning som ml skiljer sig effekten frn bland annat uppndd bakteriefrihet och smrtfrihet.

    Patientskerheten r mycket hg: Medlen har en lng klinisk an-vndning som sker under lkaransvar. Kvaliteten lever upp till de krav som EU-direktiven stller p lkemedel i de klasser som antroposo-fiska lkemedel tillhr. I Sverige har nu medlen anvnts i mer n 30 r p bland annat Vidarkliniken dr resultaten r mycket goda och skador inte har rapporterats alls.

    Vi vlkomnar en lngfristig reglering. Lkare har redan idag rtt att anvnda medlen i samrd med sina patienter. Genom att medlen re-gistreras hos Lkemedelsverket kommer stllningen fr intresserade lkare och patienter frbttras. Antroposofisk medicin r inget hot mot vetenskapligheten inom medicinen.

    EU krver nu att Sverige bestmmer sig fr om antroposofiska lkemedel ska inlemmas i svensk lagstiftning eller stoppas. Ett komplement till vanliga lkemedel eller pseudovetenskap?

    JA NEJVilka r frdelarna med antroposofiska lkemedel?

    Kan de erstta vanliga lkemedel?

    Finns det ngra risker fr patientskerheten?

    Vilka blir effekterna om antroposofiska lkemedel inlemmas i svensk lagstiftning?

    om de inte har dokumenterad effekt

    Mistel anvnds i den antroposofiska

    cancervrden.

  • n at U r V e ta r e10 n r 2 2 0 1 5

    MnAD E n S f R GA:

    en del trivs med att jobba hrt, medan andra balanserar p randen till avgrun-den. I bda fallen kan det vara en varningsklocka. Genom att kontinuerligt ha koll p arbetsmiljn kan man frhindra utbrndhet. nu undrar vi hur ni jobbar med arbetsmilj p din arbetsplats.

    Kommentera p www.naturvetarna.se/manadensfraga Ls kommentarer frn webben, sid 6.

    HUr Mr dU p jobbEt?

  • 11n at U r V e ta r en r 2 2 0 1 5

    Alla har vi sva-rat p enkter om arbetsmiljn. Kan-ske du ocks har upplevt att resulta-ten hamnar i byr-ldan och inte tas till vara.

    Det tog stress- och arbetsmil-jforskaren Dan

    Hasson fasta p nr han utvecklade en ny metod fr att frmja hlsa p arbetsplat-sen. Han gick ett steg lngre och kopp-lade p frslag till tgrder nr ngot skaver p arbetsplatsen eller hos en sjlv. Det kan till exempel handla om att indi-viden r i behov av stresshantering eller annan hjlp.

    Jag ville gra en samhllsinsats och f folk att m bttre p jobbet. Drfr r vr webbaserade tjnst kostnadsfri fr privatpersoner och fr fretag upp till 25 anstllda, sger Dan Hasson, grundare av Health Watch, vars metod vilar p vetenskaplig grund och har funnits i femton r.

    Det fiffiga r att man inte mter till-stndet hos personalen vid ett tillflle.

    En gonblicksbild kan sl fel efter-som dagsformen varierar och kan pver-kas av tillflligheter som frsenade tg eller att solen inte har skinit p en vecka.

    Den hr metoden bygger p att man kol-lar hur man mr kontinuerligt, grna flera gnger i veckan.

    Men spiller man inte mycket tid? Korttestet tar inte mer n 30 sek-

    under. Sedan har vi en mer omfattande enkt som grs mer sllan, vanligen tv gnger per r. Den gr mer p djupet och handlar om allt frn stress och arbetsbe-lastning till hur man upplever stmningen i gruppen och om hur man uppfattar sin nrmaste chef.

    Dr svarar man bland annat p om arbetstempot r hgt och hur njd man r med det.

    En del trivs med en fr hg arbetsbe-lastning, medan andra besvras och det kan variera ver tid fr samma person. Hg arbetsbelastning r ofta positivt, men kan ocks vara en varningssignal om att personen stndigt gr p hgvarv och p sikt riskerar att bli utbrnd, i synnerhet om personen r missnjd.

    Kan testet frebygga utbrndhet? Ja absolut. Symptomen kommer smy-

    gande och de flesta r inte vaksamma p dem. Hr kan man fnga upp signalerna tidigt och tgrda direkt. I de lngre enk-terna har vi ocks mtt som kan signalera om man har kad risk fr att bli sjukskri-ven under nrmaste ret utifrn stress-symptom och ambitionsniv.

    Men i de flesta fall r problemen i ar-

    betsmiljn inte s dramatiska. Det hand-lar ofta om basala behov, som bttre terkoppling frn chefen, tydlighet och uppskattning.

    Det kan ocks skilja i frvntningar, dr till exempel generation Y, som r vana vid att bli curlade och kanske rknar med att f uppskattning bara de dyker upp p jobbet. Hr kan det bli en krock som kan frhindras om man i dialog kommer verens om vad som gller.

    Dan Hasson frklarar att syftet med att hela tiden ta tempen p arbetsmiljn r att ka energin och f arbetsgruppen att fungera bttre.

    Engagerade chefer fr ett verktyg fr att kunna fra en bra och vlgrundad dia-log med sina medarbetare och stta in personlig stresshantering eller andra t-grder fr olika individer om det behvs.

    Nr r man frdig? Det r en stndigt pgende pro-

    cess som ska hllas levande, dock utan att verdriva. Det ger energi att jobba i och fr en god arbetsmilj. LEL

    Jag ville gra en samhllsinsats och f folk att m bttre p jobbet

    Att jobba fr en god arbetsmilj ger energi, menar forskaren Dan Hasson. Genom att kontinuerligt f koll p arbetsmiljn och stta in rtt tgrder kar arbetsgldjen och folk mr bttre.

    Ta tempen p arbetsmiljn ofta

    dan Hasson.

  • N AT U R V E TA R E12 N R 2 2 0 1 5

    N Y H E T E R

    Ta reda p vad som gller med a-kassa och andra frsk-ringar innan du brjar jobba fr en utlndsk arbetsgivare.

    Som anstlld p en irlndsk bistndsorganisation med place-ring i Pyongyang hamnade han mellan stolarna.

    Jag gick ur den svenska a-kassan och tog fr givet att jag omfattades av den irlndska a-kassan, som r obligatorisk.

    Men eftersom han inte bodde och jobbade i Irland kom han inte i tnjutande av socialfr-skringarna dr, och inte heller a-kassan.

    andra sidan, om jag hade vetat det innan hade jag kan-ske avsttt frn uppdraget, sger han och inser i samma gon-blick att han skulle kt nd.

    treDje LanD

    Kristian Lfgren, utlandsex-pert p Akademikernas a-kassa, AEA, frtydligar vad som gller.

    Om den skande hade om-fattats av irlndsk arbetslshets-

    frskring hade han ftt tillgodorkna sig det arbe-tet, om han antingen varit bosatt i Sve-rige eller se-nast arbetat i

    Sverige, om s bara fr en enda timme. Tanken om att man ska

    kunna rr sig fritt mellan lnder gller bara inom EU.

    Att Bo Lager jobbade i ett tredje land utanfr EU stller till det.

    Om man jobbar utanfr EU-/EES-omrdet kan arbetet vara tillgodorkningsbart i vissa fall. I det hr fallet r det upp till Irland att avgra om det r till-godorkningsbart i irlndsk lag-

    stiftning, sger Kristian Lfgren.Bo Lager har starka drivkraf-

    ter att hjlpa andra och att med sin kompetens bidra till rttvisa i vrlden. Spnningen gr ocks att han dras till lnder som f andra vill ka till.

    Jag var s fokuserad p uppdraget att jag frsummade min egen trygghet, sger han utan att vara bitter.

    Bo gr miste om a-kassanr Bo Lager kom hem frn ett utlandsuppdrag i nord-korea stod han utan jobb. Men till sin frvning hade han inte rtt till a-kassa. nu vill han varna andra fr att g i samma flla.

    bo Lager har levt p besparingar sedan han kom hem frn Nordkorea. andra sidan har det gjort honom mer motiverad att ska nytt jobb.

    bo Lager.

  • Sedan han kom hem till Nsker i ngermanland i slutet av november har han levt p besparingar.

    nytt jobb I sUDan

    Det gr inte hur lnge som helst. Men det har gjort mig mer motiverad att ska jobb, vilket har gett resultat. Jag har precis ftt klartecken fr ett nytt jobb i bistndsbranschen, som har bli-vit min nisch.

    ven den hr gngen ska han job-ba fr ett utlndskt konsultfretag. P

    uppdrag av finska Niras ker han till Sudan under tta mnader, dr han ska vara teamledare i ett vatten- och natur-resursprojekt.

    Visst r det ett oroligt hrn av vrl-den, men jag ska utg frn huvudstaden Khartoum, dr det r tryggare.

    Hur gr det med a-kassan? Om jag skulle bo och jobba i Fin-

    land hade jag gtt med i finsk a-kassa och haft rtt till a-kassa om jag blivit arbetsls.

    Nu r det mer komplicerat. Eftersom han inte r socialfrskrad i Finland om-fattas han inte heller av finsk a-kassa.

    Men det kan finnas en lsning. Om min arbetsgivare p frivillig vg anslu-ter mig till socialfrskringen i Finland s kan jag vara med i finsk a-kassa. LEL

    Ls mer: www.aea.se

    13n at U r V e ta r en r 2 2 0 1 5

    Jag var s fokuserad p uppdraget att jag frsummade min egen trygghet

    tomas mrtensson r meteorologen som bidrog till de svenska framgng-arna p skid-Vm i Falun. nej, s lngt vill jag inte strcka mig. Dremot kun-de jag redan kvllen innan

    flja frontsystemet som skulle ge snfall under loppet. Jag frutsg att det skulle vara uppehll fr de frsta karna, medan de som startade se-nare hade nysnn mot sig.

    Vilken hjlp har du av tekniken? Den dagen var vderradarn, dr jag noggrant kan flja nederbrdsomrden som nrmar sig, helt avgrande. Datamodellerna hjlper mig att gra prognoser p lngre sikt.

    Kan man frutse duggregn och ltt snfall p samma stt? nej, det r svrare eftersom de ofta har sin kl-la i lga moln, som vderradarn inte alltid fngar upp. Vind och temperatur r enklare. Vi visste att det skulle vara sydvstliga vindar, med mellan noll och tre plusgrader under hela veckan.

    Hur pverkas snn av temperaturen? Den r avgrande fr hur fuktig snn r och styr i sin tur val av valla, liksom vilken struktur, sm rfflor, som man slipar upp med maskinslip i belaget p skidan. Ovanp rfflorna lggs se-dan vallan. I skejt rcker det med glidvalla, medan klassisk stil ocks krver fstvalla.

    Vilket vder r den strsta utmaningen? nr man vet att nederbrd kommer att falla och temperaturen r mellan en och fyra plusgra-der. D r det svrt att frutse om det blir regn eller sn, vilket har stor betydelse fr vallningen.

    Vilken blir nsta stora tvling? OS i Sydkorea i februari 2018. Vdret vid den tiden p ret liknar det i falun. ngra minusgra-der p natten och ngra plusgrader p dagen.

    Vad gr du till vardags? Jag jobbar p Totalfrsvarets forskningsinstitut, dr jag r projektledare inom flyg och autonoma system. Vid sidan om det jobbar jag deltid som projektledare och meteorolog p Sveriges olym-piska kommitt. LEL

    tog dU KaLLa tiLL gULd?

    FaKta: A-KASSA UTOMLAnDS

    arbetsvillkoret (sex mnaders ar-bete, minst 80 timmar per mnad) ska vara uppfyllt i Sverige fr att f erstt-ning efter hemkomst.

    Inom EU/EES-omrdet och Schweiz omfattas man av frskringssystemet i det land man jobbar. I lnder som Dan-mark och finland dr a-kassan delvis inte r obligatorisk, mste man sjlv ansluta sig till det landets a-kassa. I norge r a-kassan obligatorisk och av-giften dras frn lnen.

    Postdok utanfr Sverige betraktas

    som studier om de finansieras med sti-pendier och r verhoppningsbara. Om du har en anstllning s gller samma regler som fr andra utlandsanstllda.

    ska man st kvar i svensk a-kassa?Ja, i vissa fall. Generellt har man ingen nytta av att st kvar som medlem om man arbetar inom EU/EES-omrdet eller Schweiz, eftersom man d oftast r frskrad i arbetslandet. Undantag finns, exempelvis om man r utsnd, arbetar fr en svensk offentlig arbets-givare eller om man arbetar i flera medlemsstater.

  • n at U r V e ta r e14 n r 2 2 0 1 5

    I en jobbannons skte djur-sjukhuset i Strmsholm efter en veterinr som ville ha en mjukstart i yrkeslivet. En pro-vokation mot en hel yrkeskr, menar naturvetarna.

    Annonsen har ftt mnga le-gitimerade djursjuksktare och veterinrer att g i taket. Av-sikten var att veterinren skulle jobba som legitimerad djursjuk-sktare, vilket lagen i och fr sig tillter.

    Djursjuksktare har knt sig krnkta och menar att deras kompetens nedvrderas. Bde Naturvetarna och Veterinrfr-

    bundet anser att profes-sionerna ska respekteras.

    Jag hl-ler med om att formule-ringen var olycklig och avsikten var

    inte att nedvrdera djursjuksk-tarna, som jag har stor respekt fr. Men vi hade inget val om vi ska f den kompetens vi beh-ver, sger Mia Runnrus, veteri-nr och regionchef p djursjuk-huset i Strmsholm, som gs av riskkapitalbolaget Evidensia.

    Hon menar att vergngsreg-lerna nr legitimationen infr-

    des har stllt till problem. Bak-grunden r att en ny lag sger att bara legitimerade djursjuksk-tare fr utfra vissa arbetsupp-gifter, som till exempel svning och att ge smrtlindring.

    Mnga medarbetare kan inte eller har valt att inte anska om legitimation och fr drfr inte utfra de arbetsuppgifterna fast de har lng erfarenhet, sger Mia Ronnrus.

    sKrPnIng eVIDensIa

    Det menar hon har bidragit till att det r brist p legitimerade djursjuksktare.

    Sara Ejve-grd, tidigare redaktr fr tidningen Raid, r en av dem som har reagerat.

    Jag blev vldigt upp-rrd och hop-

    pas att Evidensia Strmsholm skrper sig. Yrkesrollerna mste respekteras och tydliggras. En viss verlappning har alltid skett, men det ska vara tydligt vad man anstlls som och vilket ansvar man har, sger hon.

    tUFFt arbete

    Fredrike Ritter, ordfrande fr Anstllda veterinrers frening, r inne p samma spr.

    Att jobba som djursjuk-sktare r ing-en mjukstart, utan ett tufft arbete. Och framfr allt har vi olika kom-petenser och ansvar. Veteri-

    nren har det medicinska ansva-ret, medan djursjuksktaren har ansvar fr omvrdnaden.

    Hon jmfr med den vanliga sjukhusvrden, dr det skulle vara helt frmmande att en lka-re skulle anstllas som en sjuk-skterska.

    Det r mycket olyckligt att veterinrer knner sig tvingade att jobba i en annan roll. Det skapar frvirring bde bland djurgare och p arbetsplatser-na, sger Fredrike Ritter.

    Mia Runnrus delar uppfatt-ningen att det inte r en bra ls-ning att anstlla veterinrer som djursjuksktare.

    Detta r ett stt att konkret frska lsa problemet s att vi kan erbjuda djursjukvrd dygnet runt. Vi ser ett verskott p vete-rinrer idag. Vi menar att det r en chans fr unga veterinrer att komma in i arbetslivet, sger hon.

    DLIg arbetsmILj

    Att det skulle bli brist p legi-timerade djursjuksktare kom

    inte som ngon verraskning. Det har vi knt till lnge, s

    drfr borde branschen ha va-rit beredd. Sedan hller jag med om att det behver utbildas fler n de 40 som tas in varje r, s-ger Fredrike Ritter.

    Hon vill grna se ver arbets-villkoren fr veterinrer och till-sammans med Naturvetarna se vad man kan gra fr djursjuk-sktarna.

    Det r en komplex frga, dr den stressiga arbetsmiljn r en anledning till att det r svrt fr mnga djursjukhus att behlla

    Mjukstart som provocerar

    1 592Det finns 1 592 legitimerade djursjuksktare i Sverige 2015.

    221 anskningar om legitimation r under hand-lggning med hnsyn till ver-gngsreglerna.

    Det tas in 40 studenter till utbildningen p SLU Ultuna varje r. Men alla tar inte exa-men.

    ytterligare 15 med utlndsk utbildning berknas tillkomma per r.

    Klla: jordbruksverket

    Mia runnrus.

    Sara Ejvegrd.

    Fredrike ritter.

  • 15N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

    N Y H E T E R

    personal, sger Fredrike Ritter.Det kan vara ett skl till pro-

    blemen p Strmsholm, dr ti-

    digare personal vittnar om dlig arbetsmilj.

    Vi jobbar p att frbttra arbetsmiljn. En anledning till problemen att rekrytera r att fler vljer att arbeta p djursjukhus som inte har natt- och jourppet sger Mia Runnrus.

    Anna Sonesson, ombudsman

    p Naturvetarna, menar att detta r ett bra tillflle fr djursjukhu-set i Strmsholm att frbttra ar-betsmiljn.

    I stllet fr att provocera en hel yrkeskr borde de jobba fr att bli attraktiva som arbetsgi-vare, genom att erbjuda bttre ar-betsvillkor och lner. LEL

    anna Sonesson, ombudsman p Naturvetarna.

    i stllet fr att provocera en hel yrkeskr menar Naturvetarna att djursjukshuset Strmsholm borde erbjuda bttre arbetsvillkor och lner.

    Yrkesrollerna mste respekteras och tydliggras

  • n Y H E T E R

    n at U r V e ta r e16 n r 2 2 0 1 5

    EKOMAT I TOPPg a L L U P Ekologiska livsmedel r en trend som hller i sig, och toppar listan ver heta mattrender. Livsmedelsfretagarnas enkt till sina medlemsfretag visar ocks att allt fler vljer dyr mat med hg kvalitet. Samtidigt sljer egna mrkesvaror, EMV, bra. LEL

    heta mattrenDer

    1. Ekologiska livsmedel, 39 procent

    2. Egna mrkesvaror, EMV, 17 procent

    3. Hlsosamma alternativ, 14 procent

    4. frdiglagat, 6 procent

    5. nrproducerat, 2 procent

    (Siffran visar andelen av livsmedelsfretagen som tycker att trenden r hetast.)

    m e r P r o D U K t I o n Efter Matlan-det Sverige, som Eskil Erlandsson hll i sleven fr, kokas nu en ny livsmedels-strategi ihop. Den 5 mars drog reger-ingen igng det jobbet.

    Syftet r att ka den svenska mat-produktionen och bryta importtrenden. I dag importerar vi runt hlften av den mat vi konsumerar. Annat var det p den tiden nr Sverige hade ett sjlvfr-

    srjningsml och importtullar p bland annat pplen. Man vill ocks ka livs-medelsexporten som drar in stora ex-portintkter, dr Absolut vodka r den stora kassakon.

    Men landsbygdsminister Sven-Erik Bucht ska inte gra jobbet sjlv. Han har bjudit in de viktigaste aktrerna frn jord till bord och vntas komma med en strategi vren 2016. LEL

    Ny strategi fr livsmedel p vg

    V e r b ryg g n I n g nu utreds Saco studentrds fr-slag om en arbetslshetsfr-skring fr nyutexaminerade studenter vidare.

    Vi vill att studenter ska kunna fortstta ta studie-medel i tre mnader efter examen. Kombinerat med strkt karrirservice skulle det ge studenterna trygghe-ten och mjligheten att hitta rtt jobb, inte bara ett jobb, sger Kristin ster, ordf-rande i Saco studentrd, i ett pressmeddelande.

    frslaget r att studenter ska kunna f ett s kallat matchningsln, som en fr-skring mot risken att inte hitta jobb efter examen. Syf-tet r att de snabbare ska hitta ett jobb som motsvarar deras kompetens.

    Socialfrskringsutred-ningen freslog i brjan av mars att studentrdets frslag ska utredas vidare. Man ska ocks titta p de problem som finns i dagens system fr sjukskrivna stu-denter. aN

    Ekonomiskt std till nyexaminerade

    Ekologiskt r en starkare trend n nrproducerat enligt livsmedelsfretagen.

    regeringen vill ka Sveriges produktion av livsmedel.

  • 17n at U r V e ta r en r 2 2 0 1 5

    3 snabba ti LL pr i Sad g LacioLog

    glacirprofessorn Per holmlund vid stockhoms universitet har ftt ett forsk-ningspris frn forsk fr sitt stt att sprida kunskap om isarnas avsmltning. Priset r p 100 000 kronor.

    1. Hur knns det? Verkligen roligt, jag visste att jag var nominerad, men jag kunde aldrig tro att jag skulle vinna. nu kan jag gra fler resor som kommer till nytta i min forskning. Mina nsta planerade expeditioner gr till Spetsbergen och Vstantarktis.

    2. Hur illa r det stllt med glacirerna? Under 1900-talet har Sveriges glacirer fr-lorat en tredjedel av sin massa, som ett resul-tat av att sommartemperaturen stigit en grad. Samma mnster syns i hela vrlden. Isen i Vs-tantarktis ligger under havsnivn och smlter snabbast. Dr finns risken fr en kollaps i takt med att haven blir varmare.

    3. Vilka blir effekterna? Eftersom glacirerna fungerar som vattenre-servoarer kan det bli brist p frskvatten ned-anfr Himalaya och Anderna, med omvxlande torka och versvmningar. Havsnivn kommer att hjas snabbare n dagens tre millimeter per r, allts 30 centimeter under 100 r. Tillskot-ten av smlta isar kan dubbla nivhjningen under de nrmaste hundra ren, med fljd att stora landarealer hamnar under vatten. LEL

    Hitta rtt medicinsk behandlingn y b o K Att tolka medicinska rd frn olika hll kan vara en snrskog. Nu finns hjlp att f frn SBU, Statens beredning fr medicinsk utvrdering, som slppt boken Bttre behandling, Vilka vetenskapliga bevis behvs i vr-den? Den r en hjlp fr alla att sjlva vrdera medicinska rd, oavsett om man hittat en behandling p ntet eller ftt rd av sin huslkare.

    SBU granskar medicinsk forskning fr att ta reda p vilken typ av behand-ling som fungerar bst enligt forsk-ningen. De senaste ren har de till ex-empel publicerat rapporterna Arbets-miljns betydelse fr symtom p depres-

    sion och utmattningssyndrom och Mat vid fetma. Frslagen fr vad man ska utvrdera kan komma frn vem som helst. aN

    Utgiven m

    ed std av SBU

    , ,

    Bttre b

    eha

    nd

    ling

    Vilka vetenskapliga bevis behvs i vrden?

    K o m m a V I D a r e Drpslagen mot tele-komsektorn avlste varandra andra veckan i mars. Det brjade med Sony Mobile som varslade 1 000 personer om uppsgning. Dagen efter la Ericsson ett varsel som om-fattar 2 200 personer. Med konsulterna inrknade kommer flera hundra att lmna fretaget. Det r en del i ett sparpaket fr att skra lnsamheten. Aktien svarade di-rekt med att stiga. Tunga besked fr bde anstllda och Sveriges nringsliv, sger Bo Seving, fr-handlingschef p naturvetarna.

    Konkurrensen p mobiltelefonmark-naden har blivit tuffare. fr tta r sedan nr Sony Mobile gdes tillsammans med Ericsson jobbade nrmare 4 000 perso-ner dr. Snart r det bara 1 000 kvar.

    naturvetarna har 16 medlemmar som jobbar p fretaget. De flesta akademi-ker r med i Sveriges ingenjrer.

    P Ericsson har naturvetarna 69 med-lemmar. ven dr r Sveriges ingenjrer strsta akademikerfrbund.

    Kontakta i frsta hand de fackliga f-retrdarna i Akademikerfreningen p Er-icsson. Vi p naturvetarna kommer ocks att sttta medlemmarna, bde i samband med uppsgning och senare fr att komma vidare i karriren, sger Bo Seving.

    Precis som nr Astra Zeneca la ner i Lund och Sdertlje kommer Trygghets-rdet att ge std till de uppsagda fr att f en s smidig omstllning som mjligt.

    Lika viktigt r att utveckla telekom-omrdet fr framtiden.

    Kompetensen mste tas till vara s att inte vr konkurrenskraft frsmras. Re-geringen har ett srskilt ansvar fr att ge nringsliv, akademi och kommun/region mjligheter att bygga kluster fr forskning och utveckling, sger Bo Seving. LEL

    Naturvetarna stttar uppsagda p Ericsson och Sony

    Hjlp att vrdera

    medicinska rd.

  • N AT U R V E TA R E18 N R 2 2 0 1 5

    T E M A

    T E x T o c h f o T o : A N N A N o R B E R G

    Havsbruket kliver upp p land

    I framtidens ladugrdar hittar vi bde abborrar och tropiska rkor. Odlingarna blir sina egna kretslopp dr s mycket som mjligt tervinns. In gr restprodukter frn samhllet och ut kommer nrproducerad nyttig mat.

  • T E M A

    19N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

    Produktion av matfisk i sverige, U n d E r 30 r, AnTAl To n.

    11 663 To n MATf i s k

    ... i ungefr 100 odlingar odlades fr konsumtion i sverige 2013.

    En fiskodling kan vara allt frn en liten jorddamm till en stor anlgg-ning med tusentals fiskar.

    Den vanligaste odlingsmetoden fr matfisk r ntkassar i stvat-tenssjar.

    Dessutom odlades:

    1 702 ton musslor.

    1 ton krftor.

    ostron i en odlingsanlggning.

    Inga alger eller rkor.

    Konsumtionen av fisk och skal-djur var 112 000 ton beredd eller konserverad, vilket r en knapp fr-dubbling p 20 r. fr frska djur finns ingen sker statistik, men un-der 1990-talet lg siffran p minst 60 000 ton.

    Klla: ScB och Jordbruksverket >

  • T E M A

    N AT U R V E TA R E20 N R 2 2 0 1 5

    avet skvalpar mot klipporna och mot den sntckta bryg-gan. Mitt minne tar mig till solglittran-de skrgrdssom-rar med kastsp p

    bryggan och turer med slktens lilla bt fr att lgga nt. Fiska abborre och rycka strm-ming som sedan hamnade i stekpannan.

    Men det r inte frn havet vi kommer att hmta morgondagens fiskefngster. P land, bakom min rygg, i en falurd ladu-grdsliknande byggnad, finns tusentals ab-borrar och gsar p tillvxt.

    Hr inne kan vi ha en lngre odlings-ssong med reglerad temperatur och kon-troll p vad fiskarna fr i sig. Och det finns ett intresse fr lokalodlad frsk fisk. Till ex-empel kan man kpa abborrburgare i kios-ken hr p n, sger Ola berg p Svensk fiskodling AB.

    TIo KUBIKmETER

    Han visar runt i anlggningen. Vi passerar genom ett kombinerat fikarum och labb, med ett mikroskop och tester fr fosfat- och nitrathalt p diskbnken, och en kon-trollpanel fr att flja syre och koldioxid i odlingsvattnet. Drren in till yngelkamma-ren r stngd, men en annan drr leder till stltrappan ned till den stora odlingshallen.

    Luften r sval, belysningen svag och det luktar fisk och akvarium. En abborre slr i ett stort bltt plastkrl nr vi nrmar oss. Sex likadana krl, med tio kubikmeter vat-ten i varje, str p rad och r samman-kopplade med tegelrda ledningar.

    RoSGDSEl

    Vi renar och luftar vattnet s att vi kan teranvnda det mesta. Slammet tar vi hand om och eftersom fiskarna inte fr i sig miljgifter och metaller i odlingsbas-sngerna kan det anvndas som gdning. En bonde i nrheten hmtar det nu, men

    man skulle kunna torka det och frska slja det som rosgdsel, sger Ola berg och skrattar.

    Den stora utmaningen r att odla p ett hllbart stt, med smart och energieffektiv vattenrening och att samtidigt f odlingen att g runt ekonomiskt. Anlggningen r i pilot-skala och behver skalas upp fr att kunna bra sig. Ola berg talar om de mnga myn-dighetskraven p anlggning, fiskhlsa, livs-medelsproduktion och arbetsmilj. Han tror att konsumenterna mste bli mer medvetna om produktionsvillkoren fr fisk fr att de ska vilja betala ett hgre kilopris.

    hllBAR fISKfRSRJNING

    Det hr sttet att odla fisk kallas recirkule-rande vattenbruk. Och det gr att odla flera fiskarter n abborre och gs. Ola berg pra-tar ivrigt om harr, som mste tas inom en timme, om piggvar, regnbge och rding.

    Fiskodlingen startade som ett projekt fr att underska hur man kan skapa hllbar fiskfrsrjning fr Stockholm.

    Tekniken vi anvnder r som en skol-boksanlggning som vi har trixat lite med. Vi har haft flera projekt fr att optimera odlingen och anpassa utrustning, s nu har vi ett ganska robust system.

    hUNGRIGA SlAR

    I odlingstankarna klarar sig fiskarna frn de smittor som kan finnas i sjar och hav och dessutom frn hungriga slar och skarvar. Och stekpannefrluster, som Ola berg ut-trycker det. Eftersom man teranvnder vattnet r man inte beroende av att ha ett vattendrag i nrheten och kan drfr placera odlingen nra kunder och arbetskraft.

    Man skulle kunna stlla en sn hr odling p Jrvafltet och slja lokalprodu-

    vattnet pumpas runt i anlggningen och teranvnds efter att slammet filtrerats bort. det vatten som slpps ut gr via en damm dr vxten andmat frodas p sommaren.

    H

  • 21N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

    cerad fisk p torget. Kanske bor Sveriges bsta fiskodlare i Tensta, men man har ingen mjlighet att odla i dagslget.

    PySSlA om DJUREN

    Den viktigaste kompetensen fr att kunna driva en fiskodling r att kunna pyssla om djuren och att vara medveten om att man inte kan resa bort. Ola berg jmfr med mjlkbonden som inte kan lmna sina kor.

    Man vill grna odla fisk, men det r bra att samarbeta s att man inte blir s lst. Och s r fiskar inte s roliga att fika

    med, sger Ola berg och bjuder p pul-verkaffe och drmmar.

    Yngel klcks p vren ur rom frn vild-fngad fisk, s just nu har Ola berg inga yngel i anlggningen. Det r ocks fullt i anlggningen s han har snkt tempe-raturen fr att fiskarna inte ska vxa s fort. Efterfrgan p nrodlad gs och ab-borre har inte riktigt kommit igng n. Frutom abborrburgarna i kiosken vid frjelget serveras fisken p ngra lokala restauranger och sljs p Stockholms fisk-marknad. #

    ola berg visar runt utanfr anlggningen p skrgrdsn. P sluttningen ner mot stran-den ligger strandade delar av de ntkassar man tidigare anvnde fr att odla fisk i havet.

    3 o li kA sysTE M f r ATT o d lA f i s k p lAn d

    Recirkulerande vattenbruk (recirculating Aquaculture systems rAs)

    Vattnet man har odlat i filtreras s att partiklar och lsta nringsmnen tas upp. det luftas och syrestts sedan och ter-anvnds i odlingen. i sverige anvnds tekniken framfrallt fr odling av ostron, abborre, gs, tilapia, l och regnbge.

    Akvaponi kretsloppsodlingnringsrikt vatten frn fisktankar pum-pas till vxthus eller vxtbddar dr vx-terna tar upp nring ur vattnet, som se-dan kan teranvndas i fiskodlingen. i sverige finns endast ngra f akvaponier i bruk.

    Biofloc renade systemMikroorganismer tar upp och vxer till av nringsmnen frn foderspill och feka-lier i vattnet. fisk och skaldjur ter i sin tur mikroorganismerna. Biofloc-tekniken passar bst i tropiska klimat eller dr man har gott om billig vrme.

    Klla: Svenskt vattenbruk

    ostron filtrerar vattnet fr att fnga sin mat. de kan odlas bde p land och i ha-vet, dr de ocks motverkar vergdning,

  • N AT U R V E TA R E22 N R 2 2 0 1 5

    Vi mste minska odlingstrycket p vra jordar och odla mer i vatten. Fast helst p land. Det tycker Anders Kiessling, professor i vattenbruk vid SLU. Han talar om framtidens matproduktion, dr nstan allt handlar om kretslopp.

    Vattenbruk r n s lnge litet i Sverige, men jag ser det som en sista pusselbit i ett komplett kretslopp fr att producera mat. Den nya generationens vattenbruk kan kopplas ihop med jord- och skogsbruk, s att till exempel verskottet frn en svingrd

    blir energi och foder fr en fiskodling.

    mUSSElGG

    Detta r ett stt att minska lckaget av n-ring frn vr matpro-duktion, men vi beh-ver ocks f tillbaka det som redan lckt ut

    i hav och sjar. Anders Kiessling berttar om s kallade bl fngstgrdor, det vill sga makroalger och skaldjur som fngar upp nring i vattnet. Musslor som odlats fr detta kan sedan bli fiskfoder eller protein-rikt hnsfoder fr ggproduktion.

    Och musselgg, allts gg frn hns som tit musslor, ger tydligen finare sock-erkaka. Det r allts inte bara bra fr mil-jn, utan har andra effekter p grund av sin naturliga nringssammansttning.

    RENINGSVERK I VATTNET

    Framtiden fr vattenbruket ligger enligt Anders Kiessling i slutna system fr odling av fisk och skaldjur. I s kallade recirku-lerande vattenbruk kan man teranvnda

    upp till 99,2 procent av vattnet och fnga upp nringsrikt organiskt material med hjlp av filter. Man kan ocks koppla p ett vxthus dr vatten frn fiskodlingen an-vnds som nring fr vxterna.

    Ytterligare ett steg r att ha en sluten od-ling dr reningsverket finns i sjlva vattnet. Det gr man genom att skapa ett kretslopp i odlingsvattnet med hjlp av mikrober. Ls mer om detta i artikeln hr intill.

    Vi har provat att odla rkor, eftersom de kan leva p den hr typen av foder, men det skulle ven kunna fungera med tilapia och karpfiskar, som ocks klarar sig p en-bart vegetabilisk fda.

    650 ARTER

    Anders Kiessling sger att det r mjligt att odla 650 olika arter ifrn vxt-, alg- och djurriket i vattenbruket. Men han tror att vi kommer att fortstta att ta ungefr samma saker som i dag. Bara produktionsmeto-derna skiljer.

    Det gr att lgga hgteknologisk sluten produktion nra annan industri och an-vnda till exempel spillvrme frn den. Vi kan brja producera p ett miljvnligt stt i strre skala och nrmare konsumenter och arbetskraft. Ett slutet system inomhus blir ocks mindre knsligt fr frndringar i klimatet. #

    Som en fisk p torra land

    anders kiessling.

    mer matfisk kommer i framtiden frn slutna system p land. det behvs en balans mellan vild och odlad fisk fr att bevara ett aktivt och levande fiske, sger anders kiessling.

  • T E M A

    23N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

    vi fr otroligt mycket frfrgningar, trots att vi nnu inte serverat en enda rk-macka, sger matilda olstorpe, forskare vid sLu och vd fr vegafish som odlar jt-terkor i ett slutet system i uppsala.

    1. Varfr just jtte-rkor? Vi var frst inne p att odla fisk. Men vi insg att det r mnga som avstr frn att ta jtte-rkor med tanke p den miljpverkan och de dliga arbetsfrhllan-den den odlingen har.

    2. Vad r det rkorna ter? Vi ville utveckla ett hllbart stt att pro-ducera fiskfoder av restprodukter frn sam-hllet. snt som vi inte kan eller vill ta. nu

    har vi rkorna i ett slutet system dr maten odlas i samma bassng. det fungerar genom s kallad biofloc, en sammansttning av bak-terier, alger och mikrosvampar som produce-rar mat till rkorna.

    Men eftersom vi stoppar i rklarver och tar ut stora rkor behver vi tillstta lite an-nat rkfoder ocks. Hr tnker vi oss att de skulle kunna ta rester frn livsmedelsindu-strin, som rtor eller fiskbiprodukter.

    3. hur fungerar det slutna kretsloppet? Vi ympar vattnet med de mikroorganismer vi vill ha och de fr vxa till tillsammans med rkorna. Mikroorganismerna bildar biofloc och blir bde foder och reningssystem. de hmmar ocks tillvxt av andra mikroorga-nismer s att vi har friska rkor. Vi mter vattenkvalitet och stter eventuellt till lite mer mikroorganismer fr att hlla systemet i balans.

    4. Vad skulle det mer kunna anvndas till? Vi skulle kunna odla fisk och andra filtre-rande djur som klarar sig p vegetabilisk fda. och rovfiskar som sik, gs och abborre i brjan av deras produktionscykel.

    5. hur ser framtiden ut? det har varit kul att vara frst i sverige, men det har varit tungt ibland att ta sig ige-nom regelverk fr ngot ingen gjort frut. nu r dock alla till-stnd klara i Uppsala. Vi r beredda att starta odlingar p stl-len dr det finns spillvrme att anvnda. Man kan tnka sig att vi odlar fisk p ett stlle och rkor p ett annat. #

    I havet kring Kosterarkipelagen utanfr Strmstad odlas alger. Bruna kelpslingor vajar frn rep under ytan och tar upp n-ring frn havet.

    Vra odlade alger vxer bra. Vi tittar just nu p mjligheterna fr att odla dem hr p vstkusten men framver ocks i stersjn, sger KTH-forskaren Fredrik Grndahl, projektledare fr Seafarm.

    Deras frsksodlingar r en av f plat-ser i Sverige dr man odlar alger. Tanken r att algerna ska kunna anvndas till allt ifrn mat och foder till kosttillskott till nya biologiskt nedbrytbara material. Algerna gr att ta direkt, men framfrallt vill man anvnda dem fr att ta fram ingredienser som smakmnen, omega 3-fett och mine-raler. Algresterna kan bli energi och gd-ning.

    Algodlingar tar inte vrdefull jord-bruksmark i ansprk och behver inte be-vattnas eller gdslas. De kan till och med vara nyttiga fr de marina ekosystemen genom att de tar upp vergdande m-nen som kvve och fosfor. Och algodling-arna kan bli viktiga biotoper fr fisk, sger Fredrik Grndahl.

    Han tror att algodling kan bli en ny nring vid framfr allt vstkusten. Utma-ningen r att f hela processen frn odling till frdling att bli effektiv och lnsam. #

    kom Pete n s i frAMTi dE ns VATTE n B r U k

    Livsmedelsagronomer

    Husdjursagronomer

    Mikrobiologer

    Biokemi

    Akvakultur

    Livsmedelshygien

    Ingenjrer

    Odlingsteknik

    Sjvana fr den som ska odla alger i havet

    Frstelse fr vattenlevande djur

    Kunskap om certifieringssystem (ISO, ASC, Krav)

    En ker under ytan

    Varfr odlar man tropiska jtterkor i Uppsala?

    matilda olstorpe.

    5 fRG oR:

    undervattenskog med stora brunalger.

    Fo

    to

    : L

    ar

    s-o

    ve

    Lo

    o

  • T E M A

    N AT U R V E TA R E24 N R 2 2 0 1 5

    f i s k MAT f r n s ko g E nI ett svenskt-islndskt forskningsprojekt har man lyckats omvandla restprodukter frn skogsindustrin till fiskfoder. Tekniken bygger p att man lter mikroorganismer, som jst och filamentsa svampar, vxa p de kolhydrater som finns kvar i surlut och fi-berslam frn cellulosatillverkning.

    svampcellerna torkas och mals och kan sedan anvndas som foder. Mlet r att kunna erstta fiskmjlet i fodret med svampprotein. i frsk med att utfodra fiskarten tilapia har man visat att tillvxten hos fiskarna blir lika bra eller bttre n de fiskar som ftt foder baserat p fiskmjl. nu terstr att ta reda p hur fisken sma-kar, att gra tester i strre skala och att hitta en fungerande affrsmodell. om tre r kan tekniken vara i produktion.

    Hos svenska naturskyddsfreningen r man positiv till fiskodling och tycker att det behvs vattenbruk fr att frsrja vrlden med fisk och skaldjur.

    Vi mste odla fisk, men vi mste gra det p ett bra stt, sger Ellen Bruno, sakkun-nig fr marina ekosys-tem och fiske.

    Hon sger att det framfr allt finns tv saker

    att frbttra. Det ena r fodret. Hr behvs vegetabilier och mikrober som alternativ till att utfodra med fisk. S att man inte stoppar in mer fisk i odlingen n man fr ut.

    Det andra r att undvika p-verkan p omkringliggande eko-system. Nr fisken odlas i ppna system, till exempel ntkassar i havet, lcker nringsmnen ut och ger vergdning i omgivan-de vatten. Det r ocks en risk fr att fiskar i odlingarna smit-tar sina vilda slktingar med sjukdomar och parasiter. Och att rymlingar korsar sig och p-

    verkar genuppsttningen i de naturliga fiskbestnden.

    Fiskodling r bra jmfrt med det verfiske vi har i haven i dag. Men framfr allt r det bttre jmfrt med uppfdning av andra djur p land, bde etiskt och nr det gller nringsutnytt-jande och koldioxidutslpp, sger Ellen Bruno.

    lstips: Miljanpassat vattenbruk i Sverige,

    Naturskyddsfreningen.

    "Vi mste odla fisk"

    mikroorganismerna odlas i en 10 000- liters bioreaktor.

    nyskrdade svampceller frn reaktorn.

    ellen Bruno.

    ppna fiskodlingar lcker nringsmnen. slutna system r bttre fr omgivningen.

    p r dA li sTAnP Vrldsnaturfondens rda lista, det vill sga arter som kommer frn ohllbara odlingar som skadar miljn, finns till exempel lax, ring, regnb-ge och tilapia odlad i sydamerika, pangasius eller hajmal odlad i Asien samt rding, fjllrding och tropiska rkor.

    P grna listan, det vill sga dr fisken odlats p ett hllbart stt, finns rding, fjllrding och tilapia frn recirkulerande odling.Klla: WWf:s fiskguiden 2015

    tropiska rkor p rda listan.

  • 25N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

    var mt vLkom na!

    dietisternas iksfrbunddatum: sndag 29 mars

    Mer information om program och

    anmlan: www.naturvetarna.se/professionsforeningar

    geosektionendatum: mndag 20 april

    milj- och hlsoskydds-sektionendatum: fredag 27 mars

    ekoingenjrernas riksfrbunddatum: torsdag 21 maj

    sveriges cytodiagnostiker datum: onsdag 20 maj

    Coachning i lnesamtal

    Coachning ilnesamtal

    du som r medlem i naturvetarna kan boka tid och bli coachad infr ditt lnesamtal. mlet r att du ska bli bttre p att kommunicera din kompe-tens och dina resultat i relation till uppsatta ml.

    Vi samtalar ocks om hur du presenterar ditt bidrag till verksamheten p din arbets-plats.

    Vi lgger fokus p hur lne-samtalet ska frberedas och genomfras, och inte p siffror. nr du nr fram till lnest-tande chef med dina argument s kar chansen till ett bttre resultat i lnesamtalet.

    p www.naturvetarna.se/ coachning-lonesamtal fyller du i formulret. inom tio dagar blir du kontaktad av ngon av vra coach-utbildade experter, som erbjuder tid fr samtal. Coachningen tar 30-40 minuter och sker p telefon.

    vill du ha lnerdgivning? Vlkommen att kontakta naturve-tarnas jour: [email protected] eller 08-466 24 80.

    Pia Hansson r ordfrande i geosektionen

    rsmten Professions-freningar

    r

  • N AT U R V E TA R E26 N R 2 2 0 1 5

    T E x T J o h A N J o E l s s o N f o T o J o N ATA N J A c o b s o N

    Han kartlgger hela vrldenVisionen r storslagen. Med hjlp av fotograferande privatpersoner vill matematikern Jan Erik Solem skapa en gatubildtjnst som tcker vartenda litet skrymsle p hela jordklotet.

  • R E P O R TA G E

    >Malm r den stad dr tjnsten hittills r mest heltckande.

  • R E P O R TA G E

    N AT U R V E TA R E28 N R 2 2 0 1 5

    AllA kAN bidRA

    Jan Erik Solem kan dela upp de crowd-sourcande privatpersonerna i ett par olika kategorier. Dels r det perso-ner som r intresserade av kartering och att bygga storskaliga kartor. An-dra uppskattar tanken p ppen data Mapillary erbjuder privatpersoner att anvnda bilderna fritt i andra sam-manhang och att sjlva bygga vidare p tjnsten.

    En annan kategori ser Mapillary som en bra bildfrvaringsplats dr de kan dela med sig av sina cykelturer, vandringar och strandvyer frn semes-terresan.

    anvndare runt om i vrlden. Mn-niskor frn Surahammar till Surinam kan med hjlp av Mapillarys app fo-tografera platser i sin nrmilj frn cykel, bil eller till fots och ladda upp sina bilder till Mapillarys servrar.

    NyA bildER

    Med hjlp av ett avancerat bildanalys-program, som Jan Erik Solem utveck-lat, suddas ansikten och registrerings-skyltar ut varp bilderna sorteras och kopplas ihop med andra foton som r tagna inom en radie av en kilometer. En process som sker automatiskt.

    Frdelarna med Mapillarys gatu-bildtjnst r, enligt Jan Erik Solem, mnga. Till skillnad frn konkurren-terna som kr med sina fotobilar p en viss plats med flera rs mellanrum kan Mapillarys bildmaterial vara mer kontinuerligt uppdaterat eftersom nya bilder av samma plats kan tas flera gnger i veckan.

    Den enkla insamlingsmodellen mjliggr ven tckning av platser som jttarna inte alltid har resurser att foto-grafera. En av vra tidiga superanvn-dare dokumenterade hela Vrgrda i Vstergtland frn cykel under tv hel-ger, sger Jan Erik Solem.

    Vilka r det d som bidrar med bil-der till Mapillary?

    restll dig att du tar en virtuell promenad lngs gatan dr du vxte upp. Du klickar dig framt och be-traktar husfasaderna p datorns skrm.

    Men pltsligt fr du lust att sticka av p den dr lilla gngstigen genom bus-kaget som ledde vidare till lekplatsen i parken. Om du anvnder Google, Eniro eller Hitta r det idag omjligt eftersom gatubildtjnsterna bygger p fotografier tagna frn bil.

    Men om du dremot anvnder Mapil-lary r det fullt mjligt att ta stigen, t-minstone i teorin.

    sldE Till ApplE

    Mannen bakom tjnsten heter Jan Erik Solem, entreprenr och forskare vid Lunds universitet. 2010 slde han sitt dvarande fretag Polar Rose, med fo-kus p ansiktsigenknning, till Apple och flyttade till Silicon Valley. Men 2013 valde han att sga upp sig, flytta hem till Sverige och sjstta Mapillary en id som han klurat p i flera r.

    Jag ville skapa en tjnst dr man kan se sig omkring p alla stllen som betyder ngot fr mnniskor, sger han

    nr vi ses i Slotts-parken i Malm dr Jan Erik Solem passar p att doku-mentera miljerna vid en bro med sin mobil.

    Mapillary bygger p frivilligt insamla-de mobilbilder frn

    F

    Mapillary som idag har fyra anstllda lanserades i februari 2014. Hittills har tusentals anvn-dare vrlden ver bidragit med cirka 7,6 miljoner bilder. Omkring 230 000 kilometer vgstrcka r redan tckt. Sdra Sverige och Tyskland tillhr de delar som idag r bst representerade, men ven Nordamerika och Brasilien kom-mer starkt.

    Mapillary vxer

    Att kunna erbjuda global tckning kan var mjligt inom fyra fem r

    Jan Erik Solem.

  • R E P O R TA G E

    29N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

    JAN E R i k solE M

    lder: 39 r.

    Bor: I Bjrred.

    Utbildning: Doktor i tillmpad mate-matik (LTH), civilingenjr teknisk fysik.

    Har tidigare arbetat med: Forskare vid Lunds universitet, Polar Rose

    (ansiktsigenknning), Apple.

    Gr just nu: Jobbar mest.

    Fritid: Cykling.

    Entreprenren Jan Erik Solem lmnade Silicon Valley fr att kunna satsa p sitt storslagna gatubildprojekt.

  • R E P O R TA G E

    N AT U R V E TA R E30 N R 2 2 0 1 5

    Att det bland vissa ven finns ett inslag av ffnga, att f cred fr bilderna man lad-dar upp, ska heller inte frnekas, sger Jan Erik Solem.

    AffRsidN

    Mapillary kommer alltid att vara gratis fr privat och icke-kommersiellt bruk. Men fr fretag som vill anvnda tjnsten planerar Jan Erik Solem och hans team att ta betalt. Solem tror att det finns en rad aktrer som kan vara intresserade av olika typer av data hastighetsbegrnsningar, vgunderlag, trd i parker, stadsdelars frndring och cykelvgar som enkelt kan plockas ut ur Mapillarys bilder. Just nu hller exempelvis Mapillarys team p att detektera trafikskyl-tar i alla bilder som laddas upp. Kommu-ner, fastighetsgare eller byggfirmor tillhr de tnkta kunderna. De skulle bland annat kunna anvnda tjnsten nr det kommer till att dokumentera stora byggprojekt un-der lng tid. Kommuner skulle ven kunna dra nytta av tjnsten i stadsplaneringsfr-gor som inte r gatubaserade.

    Hr i parken saknar exempelvis kom-munen bildunderlag om de vill frndra cy-kelvgarna eller sga ned trden vid n. Den typen av bilder kan man inte f med bilbase-rade street view-lsningar, sger han.

    VANlig ModEll

    Jan Erik Solem ser ven de stora kartfre-tagen som potentiella kunder. Dessa kan, enligt Solem, licensiera en del av den data Mapillary plockar ut fr att sedan anvnda den som en ytterligare klla nr de sjlva bygger egna kartpaket. Hur ser han d p att kommersialisera bilder som volontrer bidragit med?

    Det r en modell som r ganska vanlig. Alla navigeringstjnster bygger p crowd-sourcat material frn anvndare. Det hand-

    lar om att ha en bra balans och gra rtt fr sig. Vi mste ta betalt fr att kunna tillhandahlla tjnsten, sger han.

    hiTTA bARNdoMENs sTigAR

    Visionen med global bildrepresentation r milt uttryckt storslagen. Jag gr in p webbben fr att leta upp mina barndoms-kvarter. Utan framgng. Men nr jag sur-far vidare p Mapillarys sajt ser jag att flera svrtillgngliga platser, bland annat den vergivna ryska gruvstaden Pyrami-den p Svalbard, finns representerade. Mapillary planerar nu en bred marknads-

    fringskampanj fr att f fler anvnda-re frn olika delar av vrlden.

    Att kunna erbjuda relevant glo-bal tckning tror jag kan vara mjligt inom fyra-fem r, sger Jan Erik Solem hoppfullt och laddar upp sina nytagna bilder till Mapillarys servrar.

    Vad gr du nr tjnsten blivit stor och framgngsrik sljer du Mapillary till Apple d?

    Vi har ju stora planer med det hr. Vi vill hellre bygga ngot stort sjlva och konkurrera med de stora spelarna, sger han och ler.

    Med hjlp av Mapillarys app tas bilder automatiskt varannan sekund. Bilderna laddar man sedan upp p fretagets server.

    Jag hittar den vergivna ryska gruvstaden

    Pyramiden p Svalbard

  • 31N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

    v e t e n s k a p

    xxxxxxxxxxxxxx

    Musik skapas alltmer i datorer och inte av mnniskor i en studio. efter mnga r inom datavetenskapens vrld har Rikard Lindell nu lanserat ett verktyg som ska leda till kreativ interaktion mellan mnniska och teknik.

    T E X T N ATA l i E V o N d E R l E h R

    Rikard kodarframtidens konst och musik

  • N AT U R V E TA R E32 N R 2 2 0 1 5

    Det ser ut som en liten galax, sm runda vita cirklar med grna prickar i mitten p en svart bakgrund. Rikard Lindells fingrar rr sig snabbt ver te-lefonens pekskrm, dr hans berring av en grn prick startar uppspelning av en elektronisk ljudsekvens. Genom att starta och justera olika cirklar samtidigt skapar han snabbt en elektronisk melodi i appen C3N play.

    Appen r baserad p mina forsknings-resultat. Mlgruppen r de som gillar elek-tronisk musik och vill uppleva mer n att bara lyssna, frklarar Rikard Lindell.

    Han r lektor i datavetenskap vid M-lardalens hgskola i Vsters och forskar inom interaktionsdesign.

    Interaktionsdesign handlar om att designa ett vrde, en upplevelse, som fr-vandlas till fungerande teknik. Det r inte helt ltt, det r faktiskt vldigt svrt, p-pekar han.

    PRogRAmmERiNg som ETT hANTVERk

    Nr datavetenskapen mter design upp-str en friktion, enligt Rikard Lindell. Naturvetenskapligt skolade forskare och ingenjrer har oftast ett tankestt som utgr frn en hypotes eller id som ska bevisas eller motbevisas. Designforsk-ningen r motsatsen.

    Det handlar om att hitta en framtida specifik lsning p ett specifikt problem i en specifik situation.

    Ett stt att komma runt denna friktion r att tnka p programmering som ett hantverk och p programkod som designmaterial.

    Om vi frstr programkodens egenska-per kan vi f fram dess fulla potential fr gestaltning. Drfr ska vi inte bara forska om kod, utan ocks designa kod fr nya applikationer.

    kodA och iNTERAgERA

    Digitaliseringen i vrlden accelererar och med det frndras arbetsmarknaden. Det

    finns de som menar att programmering av datakod r den nya ls- och skriv-kunnigheten och att det borde lras ut i skolorna. Rikard Lindell hller med men ppekar ter igen vikten av att se pro-gramkod som ett formbart material.

    Frgan r ocks vilket mne det skulle tillhra sljd, sprk eller matte?

    Dagens barn r redan vana vid att an-vnda digitala verktyg, till exempel ge-nom att bde aktivt modifiera ett spel och att interagera med andra som spelar.

    v e t e n s k a p

    datavetenskap mter humaniora

    school fr Poetic Computation (sko-lan fr poetisk programmering) i new York anser att programmering liknar kreativt skrivande. skolan tillhandahller verktygen fr att lra sig att skriva kod och fr att anvnda kunskapen i en kre-ativ process och tillmpning.

    programmering r poetiskt nr tek-nologi anvnds fr kritiskt tnkande och estetik ett utrymme dr logik mter

    elektronik, matematik mter sprk och analytisk tnkande mter experiment, skriver skolan p sin hemsida.

    enkelt uttryckt har humanvetenska-perna mycket att bidra med till datave-tenskap nr framgngsfaktorer beror p andra aspekter n optimala lsningar, kommenterar Rikard Lindell.

    Rikard Lindell kan snabbt skapa en elektronisk melodi i appen C3N play som r baserad p hans egen forskning.

    Ls mer p http://sfpc.io/mission

  • 33N AT U R V E TA R EN R 2 2 0 1 5

    v e t e n s k a p

    Interaktionsdesign handlar om att

    designa ett vrdeDrifrn r steget till att brja skriva kod inte lngt, enligt Rikard Lindell.

    Rikard Lindell hittade sjlv till da-tavrlden via musiken. Han r klas-siskt skolad tvrfljtist men hade re-dan som ung ven ett stort intresse fr teknik. En sommar lnade han hem en synt av en vn till familjen.

    Jag var helt hooked direkt. Se-dan dess har jag gjort mycket musik och slppt flera skivor och i mitten av

    1990-talet insg jag att datorerna r det nya musikinstrumentet. Med det tappar man mycket av det sociala, av interaktionen nr man skapar musik.

    Upplevelsen nr man rr p pek-skrmen fr att mixa och justera ljudet i appen C3N play ska istllet likna den lekfulla upplevelsen vid ett mixerbord.

    Rikard Lindell fresprkar en lek-fullhet, bde inom vardagen och inom forskningen.

    Speciellt inom forskningen r det fr mycket fokus p nyttoaspek-ten. En nytta av forskningen r att vi lr ut till vra studenter som sedan tar med sig kunskapen till sina kom-mande yrkesflt. P s stt kan forsk-ningen ocks gra nytta, avslutar Ri-kard Lindell. #

    c3N play (uttalas zen-play)c3 str fr content, creativity and colla- boration (innehll, kreativitet och samarbete).

    N str fr ondlighet.

    ljudet representeras av en symbol, som en ljudvg, istllet fr ett namn.

    de olika ljuden gr att kombinera och justera i ondlighet. Det ska vara enkelt och intuitivt att anvnda fr nybrjaren samtidigt som det finns utrymme fr erfarna musiker att skapa musik.

    Programvaran och appen har utvecklats av Rikard Lindell, David Laake, Hkan Lidbo och emil Hedin. appen r gratis.

    Ls mer p c3nplay.se

    Nr datavetenskapen mter design uppstr friktion, som Rikard Lindell uttrycker det, med mjligheter till nyskapande.

  • N AT U R V E TA R E34

    340 000 S mnga personer ingick i en kart-lggning av sambanden mellan gener och fetma. Forskarna har hittat 89 nya regio-ner med gener som kar risken fr fetma eller frndrad kroppssammansttning. Den stora genetiska kartlggningen pekar dessutom p tidigare oknda genregioner med starka bevis p koppling till BMI (body mass index) och midja-hft-kvot som r ett kroppsmtt som speglar bukfetma.

    kunskapen kar den biologiska frst-elsen fr utvecklingen av fetma och dess konsekvenser. p sikt kan fynden leda till nya stt att frhindra och behandla fetma, diabetes, och hjrt-krlsjukdomar, sger erik Ingelsson, en av de ledande forskarna bakom studien och professor vid Uppsala universitet. NL

    Forskare vid Karolinska insti-tutet har utvrderat en ny behand-lingsmetod mot alzheimers sjukdom. Behandlingen gr ut p att mot-verka nedbrytning av de s kallade kolinerga nervcellerna. Dessa cel-ler behver en speciell tillvxtfaktor, nGF. nr tillfrseln av nGF blir fr lg bryts cellerna ner och sjukdo-men fortskrider.

    I det frsta kliniska frsket be-handlades sex patienter. Med hjlp av mycket exakt kirurgi blev en kap-sel med nGF-producerande celler placerad i den delen av hjrnan dr de kolinerga nervcellerna finns. Cell-kapslarna utsndrade sedan nGF kontinuerligt.

    Kapslar mot alzheimerResultaten var positiva hos samtliga

    patienter, forskarna kunde se att minnes-frlusten gick lngsammare jmfrt med obehandlade patienter.

    Resultatet r positivt men mste be-traktas med frsiktighet d endast f pa-tienter deltog i studien, sger Maria er-iksdotter, professor och forskningsledare.

    studien gjordes i samarbete med det danska bioteknikfretaget nsGene. NL

    Ljudet av poppande popcorn r ett skert tecken p fredagsmys. Men vad r det som lter egentligen? Franska fysiker har bland annat

    anvnt en hghastighetskamera som tar 2 900 bilder i sekunden.

    De har kommit fram till att sjlva poppan-det sker inne i majskornets krna. vattnet som finns i krnan frngas och trycket som upp-str gr att det yttre skalet av majskornet gr snder. Det leder till det karakteristiska poppet, som frstrks av hlrummen i majsstrkelsens struktur.

    nr det yttre skalet av majskornet har gtt snder trycker majsstrkelsen sig ut och pop-cornet hoppar.

    Den perfekta temperaturen fr att poppa pop-corn r 180 grader, d spricker det yttre skalet p 96 procent av majskornen. NL

    Vxter bst p att klara tuffa tider

    Varfr poppar popcorn?

    minst fem stora naturkatastro-fer har varit frutsttningen fr det liv som finns p jorden idag. I en ny studie frn Gteborgs universitet har forskare under-skt mer n 20 000 vxtfossil och kommit fram till att vxterna har klarat av omvlvningarna allra bst. De r srskilt bra p att verleva och terhmta sig efter tuffa perioder. samtidigt innebr ett massutdende av arter en mjlighet till biologisk mngfald.

    ett exempel r asteroidnedsla-get fr 66 miljoner r sedan, ngra viktiga vxtgrupper som ormbunkar, tallar och granar frlorade en stor del av sin mngfald samtidigt som blom-vxter fick ett uppsving.

    studier av extrema hndel-ser som naturkatastrofer kan lra oss vilka grupper av orga-nismer, miljer och egenskaper som r mer knsliga fr frnd-ringar. NL

    Tillvxtfaktor.

    (Mys)teriet r lst.

  • v e t e n s k a p

    35N R 2 2 0 1 5 N AT U R V E TA R E

    Vad hnde med mammuten?Vad sger de senaste rnen om varfr mammuten dog ut?

    klimatet eller mnniska r de tv huvud-spren, eller en kombination av bda.

    Resultaten frn min forskargrupp tyder p att klimatet spelade den viktigaste rollen fr mammutens utdende i kontinentala eurasien och nordamerika. andra sidan publicerades fr inte s lnge sedan en artikel som argu-menterade fr att det var mnniskan som lg bakom megafaunans utdende.

    Utdende r en process dr flera olika po-pulationer dr ut efter varandra. De sista mam-

    mutarna levde p Wrangels fram till fr 4000 r sedan.

    varfr de dog ut vet vi vldigt lite om, men ut-ver klimat/mnniska s

    kan man ven tnka sig att Wrangels helt enkelt var

    fr liten fr att kunna upp-

    r den nordiska maten nyttig?Medelhavsmaten brukar framhl-las som den bsta maten fr hlsan. Kan de livsmedel som produceras i vrt klimat vara lika bra?

    Vi har vid Uppsala universitet studerat ef-fekter av en kost, baserad p livsmedel som kan produceras i norden, p riskfaktorer fr hjrt- och krlsjukdomar. nringsinnehllet i kosten uppfyllde nordiska nringsrekommendationerna och motsvarade medelhavskostens nringsinne-hll. studien visade att nordisk kost ger likartade effekter som medelhavskost.

    Det finns en mngfald livsmedel som anpas-

    Frga en

    NaTuRVeTaRe

    Kan man varna fr jordbvningar?r det mjligt att frutse jordbvning-ar med hjlp av kemiska analyser?

    man har observerat frndringar av grund-vattnets kemi fre strre skalv. Det r frmst tre metoder som har visat stor potential: radon, grundmnen i lsning och isotoper.

    Japanska forskare observerade en kning av radon fre skalvet i kobe 1995. vid stock-holms universitet sker forskning om hur vat-

    rtthlla en livskraftig population i mer n 6000 r.

    en tredje hypotes r drfr att mammu-ten p Wrangels kan ha dtt ut av inavel och frlust av genetisk variation. Denna frgestllning jobbar vi nu med fr nrva-rande, med hjlp av genomsekvensering p ett flertal mammutprover.

    loVE dAlN, FoRskaRe I paLeoGenetIk vID natURHIstoRIska RIksMUseet

    sats till nordiskt klimat. ngra exempel r raps-olja och feta fiskar som ger bra fettkvalitet. Rg, havre och korn ger bra kolhydratkvalitet. pplen, plommon och hjortron r rika p vitami-ner, mineralmnen och andra bioaktiva mnen och i blbr kar halten av bioaktiva mnen med antal soltimmar och svalt klimat.

    s ja, livsmedel som produceras i vrt kli-

    mat r nringsmssigt bra. Ls mer om forskningen om den nordiska kosten och bestll recepten frn studien Hlsosam nordisk mat p www.violaadamsson.se.

    ViolA AdAmssoN, DR MeD vet, asso-CIeRaD tILL InstItUtIonen FR FoLk-HLso- oCH vRDvetenskap UppsaLa

    UnIveRsItet

    tenkemin frndras fre strre skalv och 2014 publicerades resultat i nature Geoscience.

    artikeln tar upp frndringar av grundvattnet i ett borrhl i norra Is-land. Innan skalv kade halterna av flera grundmnen och vattnets isotopsammansttning frndra-des. Isotopfrndringen kan ske d olika grundvattenreservoarer blandas nr sprickor bildades av de spnningar som finns innan skalvet sker.

    alla dessa studier har utvrde-rats efter hndelsen. allts har ett jordskalv nnu inte blivit frutsagt med precision! Det krvs att mtningar sker i realtid s att frndringar kan upptckas direkt. nsta frga r: nr har ndringen blivit s stor s att ett skalv r nra fre-stende? Forskningen r p god vg, men i dag r det inte mjligt att frutse ett skalv med ngon strre noggrannhet vare sig i tid och rum.

    ERik sTURkEll, pRoFessoR vID GteBoRGs UnIveRsItet

    en stark gren i Norden. Frukt och br r rika p bioaktiva mnen.

    Offer fr inavel?

    Mer radon i vattnet.

  • Fr 40 r sedan var Sydkorea och Nordko-rea tv ekonomiskt jmbrdiga lnder. Dr-efter har de gtt helt skilda vgar och idag r Sydkoreas ekonomi 40 gnger strre n den i Nordkorea. Svltkatastroferna har avlst var-andra i Nordkorea och jordbruket har inte lyckats fda landets 25 miljoner invnare.

    Flera internationella bistndsgivare r p plats. En av dem r irlndska Concern Worldwide, som frmst jobbar med kata-strofbistnd i hela vrlden.

    Karrir inom bistnd

    Jag trffar Bo Lager p ett caf i Gamla stan i Stockholm. Uppdraget i Nordkorea tog slut i november. Han r frhoppningsfull och vn-tar p besked om nytt jobb p en internatio-nell bistndsorganisation.

    Under hela sitt yrkesliv har han jobbat i olika bistndsprojekt. Det mest speciella r utan tvekan det senaste i Nordkorea. Dr var han programchef fr hllbart lantbruk och livsmedelsproduktion

    Det var en upplevelse som inte gr att jmfra med ngot annat. Vi jobbade genom den statliga myndigheten fr lant-bruk. Vatten och sanitet ingick ocks i den satsningen.

    Enligt gammal sovjetisk planekonomisk modell r jordbruket uppbyggt som stat-

    n at U r V E ta r E36 n r 2 2 0 1 5

    Att som svensk jobba i Nordkorea ger knsla av Kafka, med en kuliss som dljer de verkliga problemen. Projektet gick bra, men det r frustrerande att jobba i ett system som inte har ngon framtid, sger Bo Lager. t E x t L a r s - E r i K L i L j E b c K

    i n s P i r at r E n

    Han byggde upp jordbruket i Nordkorea

    Samarbetet med lokala experter fungerade bra. Som bistndsarbetare blev Bo Lager en del av eliten.

  • k a r r i r

    37n at U r V E ta r En r 2 2 0 1 5

    b o l ag e r

    Karrir: Vi- skogen, Skogs-styrelsen samt bitrdande ex-pert i Vietnam med mer.

    Utbildning: Skogsmstare i Sverige plus en masterexamen i agroforestry frn University of Wales.

    Familj: Sambo och tv dttrar, varav en som lser till landsbygdsagronom p SlU.

    bor: i Nsker i ngermanland, nr han r i Sverige.

    trivs bst: P uppdrag som gr skill-nad fr rttvisa i vrlden.

    Ls mer: Missade a-kassa, se sid 12.

    liga kooperativ, dr all mat i landet produ-ceras och frdelas till folket.

    Implementeringen fungerade perfekt, dr vi tillsammans med lokala experter byggde upp vxthus med odling av grn-saker ret runt. I brist p gdningsmedel gllde det att bruka jorden hllbart och inte laka ut den.

    P kooperativen finns ocks mejerier och fabriker fr framstllning av bland annat sojaprodukter.

    trEa i Pyongyang

    Som bistndsarbetare blev Bo Lager en del av eliten. Han bodde i huvudstaden Pyongyang i en trea med centralvrme. Han beskriver det som en modern stad med tv miljoner inv-nare. Dr kunde han rra sig fritt, ven om det var lite spnt i brjan.

    Det r en otrolig skillnad mellan stad och land. Jag beskte landsbygden och sg de fattiga kooperativen. Traktorerna r frn 60-talet och fungerar ibland. Bde el och brnsle r en bristvara och skrden sker fr hand.

    Han beskriver det som frustrerande att inte kunna hjlpa dr nden r som strst p landsbygden.

    Regimen vill inte visa upp ett fattigt Nordkorea och frsker dlja misren, som

    att en tredjedel av alla barn under fem r r undernrda. Bistndsorganisationerna har inte tilltrde till de norra och stra delarna av landet dr fattigdomen r som djupast.

    som att Lgga PUssEL

    Med sina kollegor p kooperativet var det bra stmning och han kunde prata om det mesta, utan att kritisera systemet.

    Egentligen behver inte Nordkorea bistnd, utan ett nytt politiskt och eko-nomiskt system, sger han och misstrs-tar en aning.

    Industrin har i stort sett kollapsat frut-om militrindustrin och exporten av kol.

    Men det r svrt att f hela bilden av Nordkorea. Det r som att lgga pussel, dr ngra bitar har fallit p plats.

    Hur r klimatet och skrdarna? Det r ungefr som i Sverige med

    kalla vintrar men lite lngre odlingss-song. Veteskrden ligger p knappt fyra ton per hektar. Innan krisen var nor-malskrden tta ton vete per hektar. I vrigt odlas majs, soja och ris. #

    Nden r stor p landsbygden. En tredjedel av alla barn under fem r r undernrda.

    N o r d ko r e ab e h V e r i N t e

    b i St N dU ta N e t t N y t t P o l i t i S kt o c h

    e ko N o M i S kt SySt e M

  • Fem i tredippen p eftermiddagen r ett vlknt fenomen och kallas egentligen paltkoma. Ngra timmar efter lunch upp-lever mnga som den jobbigaste stunden p dagen att hlla sig vaken. En inte helt ofarlig svacka. Underskningar visar att olycksrisken i trafiken frdubblas vid treti-den p eftermiddagen.

    Felet mnga gr r att jobba som en gal-ning hela frmiddagen utan paus och stres-sad kastar i sig lunchen. D kraschlandar man garanterat vid tre tiden, sger Ulrika Nybck, motivations- och energifrelsare.

    Men det gr att undvika energisvackan. Du kan hlla dig pigg och ha en jmn

    energiniv hela dagen, sger Ulrika Nybck.Hon r sjlv ett levande bevis p att det

    fungerar. Tidigare stressade hon mycket utan terhmtningspauser, var ofta trtt och smfrkyld, ledsen och deppig. Klas-siska dippar efter lunch var vardagsmat.

    Jag tappade motivationen och kon-centrationen och ville bara sova, sger Ulrika Nybck.

    Hon bestmde sig fr att bli bst p en-ergi och testade alla mjliga metoder fr att m bttre, bde i livet och p jobbet. Allt frn supermat och yoga till mental tr-ning och hon brjade springa regelbundet.

    Jag brjade snabbt m bttre och blev bde starkare, friskare och piggare.

    Hon utvecklade egna motivations- och energinycklar baserade p den senaste forsk-

    ningen och den egna vardagen som egenf-retagare och smbarnsfrlder. Idag r hon ute och frelser om hur man undviker att hamna i djupa trtthetsdippar och svackor.

    Det gller att skaffa sig smarta ml. t inte fr mycket till lunch. Ta hellre

    flera mellanml, det gr dig mindre trtt och seg, sger Ulrika Nybck.

    Att falla fr sta frestelser r ltt nr man knner sig sl p eftermiddagen.

    Stsaker ger rejla svngningar i blodsockret och du blir trttare. Drick hellre en kopp kaffe, och ta ngra ntter, koffein piggar upp och ntterna ger jm-nare blodsocker.

    Skaffa ritualer och rutiner, rder Ulrika Nybck. Frsk f en nypa frisk luft och rr p dig p lunchen. Ta mnga sm en-ergipauser ofta under arbetsdagen, det fr igng blodcirkulationen och piggar upp.

    Jobba koncentrerat i hgst 90 minuter och ta en paus, stretcha och rr p dig. Du slipper hamna i djupa svackor som r svra att ta sig ur.

    Hlsosamma mellanml ger snabb energi nr du brjar knna dig trtt. Torkad frukt

    och lite ntter hjlper att f upp blodsock-ret. ven en tom paus r bra i allt brus.

    Att slppa alla tankar och intryck r en effektiv energikick.

    Andra knep r att ha smarta ml i jobbet. Grna sm tydliga ml, ltta att klara av.

    Pongen r att du fr saker gjorda, det blir roligare och du fr fart och kraft.

    Ett stt att jobba smart r att ha fasta ti-der fr mejl och telefon. Lgg arbetsupp-gifter som krver stor koncentration direkt p morgonen.

    Att slentrianmssigt kolla mejlen var femte minut r en riktig tids- och energitjuv.

    En gnllfri arbetsplats r ett annat smart ml som fr alla att m bttre. Ulrika Ny-bck ger exempel p fretag som tagit be-slut att enbart lyfta fram positiv feedback.

    Fastna inte i gnlltrsket, det snker bara energin. #

    n at U r V E ta r E38 n r 2 2 0 1 5

    Stsugen? Hjrntrtt och smnig? Forskning visar att trttheten r som strst fem i tre p eftermiddagen. Frelsaren Ulrika Nybck ger tips p hur du kan undvika energisvackan.

    m a n U a L E n

    TEXT Mar gar ETha E ld h I llUSTraTION Fr E d r I k Saar kOppE l

    Slipp dippenfem i tre

    e N e r g i t i P S f r at t o r k a h e l a a r b e tS dag e N

    10

    f r S k f e N NyPa f r i S k lU ft o c h r r P d i g

    P lU N c h e N

  • k a r r i r

    39n at U r V E ta r En r 2 2 0 1 5

    PAUS

    90 min

    PAUS

    90 min9

    1. Ta smart energipaus ofta rr p dig - det minskar smrta och kar blodcirkulationen.

    2. Lr dig ngra enkla stretchvningar rulla med axlarna, tj p nacken.

    3. 90-minutersregeln jobba inte lngre pass n 60-90

    minuter i taget. Annars kan du hamna i djupa dippar som

    r svra att ta sig ur och sockerbegret ta ver.

    4. Energigivande vision ger dig bra tankar och hjer hu-mret. Att tnka p vad som gr ditt liv meningsfullt, tnder en gnista och drar dig framt.

    5. t lagom - en lttare lunch som gr att