helsingfors stad personalrapport 2011

of 48 /48
Helsingfors stad Personalrapport 2011

Author: henkiloestoeraportti

Post on 26-Mar-2016

221 views

Category:

Documents


2 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

 

TRANSCRIPT

  • Helsingfors stad

    Personalrapport 2011

  • Figurer och tabeller

    FIGUR 1 Stadens strategiprogram 4FIGUR 2 Knsfrdelningen sektorvis 31.12.2011 (%) 8FIGUR 3 Frdelningen i anstllningstiden bland ordinarie personal 31.12.2011 (%) 9FIGUR 4 ldersprofil fr ordinarie personal 31.12.2011 10FIGUR 5 Frdelning i total arbetstid 2010 (%) 11FIGUR 6 Ordinarie personal som uppnr pensionsldern 20112020 13FIGUR 7 Arbetshlsoenkt (%) 23FIGUR 8 Sjukfrnvarodagar skrivna av fretagshlsovrden per sjukdomsklass 20082011 (%) 24FIGUR 9 Incidensen av nya invalidpensioner bland personalen vid Helsingfors stad och andra strre stder 20032011 25FIGUR 10 Personalfrdelning enligt arbetsfrmga under ren 20072011 (%) 25FIGUR 11 Arbetsfrmgan kan stdjas genom samarbete 26FIGUR 12 Underskningar av hlsa och arbetsfrmga fr en hllbar karrir 26FIGUR 13 Utveckling i frnvaro p.g.a. sjukdom eller arbetsolycksfall 20072011 (%) 27FIGUR 14 Frnvaro p.g.a. sjukdom eller arbetsolycksfall 20072011 enligt frnvarotid (%) 27FIGUR 15 Sjukfrnvaro 2011 enligt ldersgrupp och kn (%) 28FIGUR 16 Relativ frdelning enligt kn i ordinarie personalens utbildningsniv 31.12.2011 (%) 29FIGUR 17 Modell fr kompetensledning inom Helsingfors stad 30FIGUR 18 Belningssystemet i Helsingfors 32FIGUR 19 Fretagshlsovrdstjnster enligt kundgrupp 34

    BILAGA Officiella, jmfrbara kommunnyckeltal 46

    TABELL 1 Frndringar i antalet anstllda 20072011 6TABELL 2 Vikarier och personer som sktt en vakans 20092011 7TABELL 3 Personal med annat modersml 20092011 (%) 7TABELL 4 Utvecklingen i personalens medellder 20072011 (%) 11TABELL 5 Personal enligt beskattningskommun 31.12.2011 11TABELL 6 Avgngsomsttning bland ordinarie personal 20072011 12TABELL 7 Pensionering 2007-2011 12TABELL 8 Medelldern fr pensionerade 20072011 12TABELL 9 Utvecklingen i antalet deltidspensionerade 20072011 13TABELL 10 rsverken per sektor 20072011 14TABELL 11 rsverken utfrda av inhyrd arbetskraft (Seure Henkilstpalvelut Oy) 15TABELL 12 Lediga jobb och inlmnade jobbanskningar 2011 16TABELL 13 Antal personer som r 2011 pbrjade lroavtalsstudier per yrkesbeteckning 18TABELL 14 Antal personer som r 2011 pbrjade en rekryteringsutbildning som leder till yrke 18TABELL 15 Lnesubventionerat arbete i rsverken och antal personer som inlett praktik 2009-2011 19TABELL 16 Utvecklingen i olycksfall i arbetet 20092011 21TABELL 17 Ordinarie personalens utbildningsniv 31.12.2011 29TABELL 18 Deltagande i utbildning 20092011 30TABELL 19 Individuella tillgg enligt prvning per avtalsbransch 20102011 32TABELL 20 Lneutvecklingen i Helsingfors jmfrt med den vriga kommunsektorn: ln fr ordinarie arbetstid 33TABELL 21 Motivationstillgg 20072011 33TABELL 22 Flex i arbetslivet 31.12.2011 (antal personer) 39

    Till lsaren 3Inledning 4

    Stadens vrderingar, vision och strategiprogram 4Strategiprogrammet och personalen 4Beredningen av personalrelaterade tgrder i strategiprogrammet 5Strategins personalrelaterade projekt i HR-design 5

    Personalvolym och -struktur 6Frndringar i antalet anstllda 6Andel anstllda med annat modersml 7Andelen mn och kvinnor av personalen 8Personalens ldersstruktur 10Beskattningskommun 11Total arbetstid 11Avgngsomsttning bland ordinarie personal 12Pensionering 12

    Hantering av personalresurser 14Prognostisering av personalbehovet 14rsverken 14Frmja tillgngen till personal 15Intern kommunikation och frmjande av varaktig personal 19Stadens omplaceringsverksamhet 20

    Arbetshlsa och jmlik behandling 21Arbetshlsa och arbetarskydd 21Arbetshlsa bland personalen 22Prioriteringar inom fretagshlsovrden 24Frnvaro p grund av sjukdom och arbetsolycka 27

    Insatser fr att strka personalens kompetens 29Utbildningsniv 29Personalens deltagande i utbildning 30Kompetensledning 30

    Belningssystem 32Stadens belningssystem 32Ln 32Resultat- och kompetensbaserad belning 33Likaln 34Personalfrmner 34

    Frmjande av mngfald 36Andel anstllda med annat modersml 36Ledarskap i arbetsgemenskaper med mngfald 38Mot en mer ldersmedveten verksamhetskultur 38Balans mellan arbete och privatliv 39Jmstlldhet mellan mn och kvinnor 39

    Engagerande ledarskap 40Utveckling av ledarskap 40Coachning fr ledningen 40Uppdatering av personalfrvaltningens datasystem 41Samarbete mellan arbetsgivare och personal 42Innovativt frfaringsstt som en del av ledningssystemet 42

    Sammanfattning och slutsatser 43Personalvolym och -struktur 43Pensionering och pensionslder 43Hantering av personalresurser 43Personalens arbetshlsa och fretagshlsovrd 44Frstrkning av personalens kompetens 44Belningssystemet 44Ledning av mngfald 44 Engagerande ledarskap 45

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 3

    Till lsaren

    Pertti N

    isone

    n

    Personalrapporten innehller traditionellt nyckel-tal som beskriver personalstrukturen och -lget. Speciellt positivt r att medelldern fr dem som gick i pension fortsatte att stiga och var nu 62,9.

    Den genomsnittliga ldern fr lderspension var 64,2

    r. Under en femrig granskningsperiod har medell-

    dern fr pensionering frflyttats framt med ver ett r.

    En lika bra utveckling kan vi presentera i frga om sjuk-

    frnvaron. Sjukfrnvaroprocenten fortsatte att sjunka

    och var nu 5,0. Detta r tecken p att utvecklingsarbetet

    som stder arbetshlsa ska fortstta och effektiveras.

    Uppgifterna i denna personalrapport visar att vi har

    mnga verksamhetsstt och handlingsstt som stder

    personalledningen ocks i sdana frndringssituationer

    som ligger framfr oss. Med hjlp av frutseende per-

    sonalplanering upptcker vi ocks nya kompetensbehov

    vilka vi kan svara p bde genom rekrytering och genom

    att utveckla vra anstlldas kompetens. Vi har bra sam-

    arbetspraxis som mjliggr stort deltagande i ndrings-

    projekt. Enligt resultaten i arbetshlsoenkten har vi

    vlfungerande arbetsgemenskaper som stder sina

    medlemmar och dr mlen fr verksamheten r klara.

    Vi kan ocks stda arbetsgemenskaper i frndringssi-

    tuation p flera stt med coachning och srskilda anslag.

    Vi vill alltjmt pongtera betydelsen av bra personal-

    ledning vid ledning av frndring. Detta krver ett konti-

    nuerligt std till chefsarbete, ledning och arbetsgemen-

    skaper. I arbetshlsoenktens resultat kan man se vilket

    tryck cheferna mter nr serviceverksamheten upprtt-

    hlls p vanlig hg niv samtidigt som stora frndringar

    genomfrs i verksamheten.

    De personalpolitiska mlen utgr en del av stadens

    strategiprogram och i denna personalrapport granskar vi

    hur arbetet med att uppn mlen framskrider samt upp-

    ndda resultat med fokus p hanteringen av personalre-

    surser, arbetshlsan, utvecklingen av kompetenshante-

    ring samt engagerande ledarskap. Om ett r r det dags

    att sammanfatta resultaten fr strategiperioden och dra

    slutsatser utgende frn dem. Under fljande strategi-

    period str vi ter infr nya utmaningar.

    Med nskan om givande lsning.

    Tuula Haatainen

    bitrdande stadsdirektr

  • Helsingfors stad n Personalrapport 20114

    Helsingfors vrderingar r invnarcentrering, ekologisk inriktning, rttvisa, resurshushllning, trygghet och fre-tagsvnlighet. Mlet r att man inom varje arbetsenhet diskuterar innehllet i dessa gemensamma vrdering-ar utifrn den egna verksamheten. Vrderingarna r en hllbar utgngspunkt fr hgkvalitativ verksamhet. Sta-dens vrderingar kompletteras av etiska principer i stra-tegiprogrammet. Vrderingarna har ocks beaktats i de tgrder som ingr i strategiprogrammet.

    Stadens vision har faststllts enligt fljande: Helsing-fors r som huvudstad och som centralort i regionen ett centrum i vrldsklass fr affrsverksamhet och inn-ovationer. Staden utvecklas hela tiden, och utvecklingen

    FIGUR 1 Stadens strategiprogram

    Under frra mandatperioden genomfrdes en separat personalstrategi som godknts i stadsfullmktige. De strategiska tyngdpunkterna som berr personalen ingr under innevarande mandatperiod i strategiprogram-met. De insatsomrden som berr personalen ingr i huvudsak i strategiprogrammets avsnitt Ledarskap. Var-je tyngdpunktsomrde omfattar flera ml vilka bearbe-tats i olika expertgrupper.

    Alla frvaltningar ansvarar gemensamt fr att strate-giprogrammet genomfrs. Budgeterna och ekonomi-planerna som stadsfullmktige godknt skapar ramarna fr programmets genomfrande. Genomfrandet styrs av frvaltningarnas egna sektorspecifika planer och av tvradministrativa planer som berr flera frvaltningar. Dessutom bedms strategiprogrammets genomfrande i beredningen av planerna.

    Anvndarcentreradetjnster med strredelaktighet och egetansvar fr invnaren.

    Skillnaderna i hlsa ochvlbefinnande mellaninvnarna minskas.

    Vlbefinnandet ochsysselsttningen kasgenom lrande ochkunnande .

    Ett mngfasetteratoch tryggt Helsingforsmed internationellkonkurrenskraft.

    Ett Helsingforsmed mngsidignringslivsstruktur ochnya arbetstillfllen.

    Bostadsvolymen, boendekvalitetenoch en stadsmilj prglad av mngsidighet tryggas.

    Stadsstrukturenfrenhetligas fr attstaden ska kunna mtaklimatfrndringen.

    Trafiksystemet utvecklass att hllbara trafikformerfrmjas.

    LedarskapFrndringsbengenheten kas genom att ledarskapet och

    personalkompetensen utvecklas. Vikt fsts vid den ekonomiskabalansen, och tjnsteproduktionen blir mer verkningsfull.

    Dottersammanslutningarna leds med fokus p det allmnna bstaoch tjnster fr invnarna.

    Vlfrdstjnster Konkurrenskraft Stadsbyggande och boende

    bygger p styrkan i vetenskap, konst, kreativitet, lrfr-mga och god service. Dess framgng kommer inv-narna och hela landet till godo. Metropolen utvecklas som ett enhetligt fungerande omrde dr det finns en naturnra milj och dr det r gott att bo, studera, arbe-ta och driva fretag.

    Strategiprogrammet omfattar stadens strategiska tyngdpunkter fr fullmktigeperioden 20092012. Pro-grammet r indelat i fyra huvudpunkter: vlfrdstjnster, konkurrenskraft, stadsbyggande och boende samt ledar-skap. Ml och kritiska framgngsfaktorer har uppstllts fr strategiska omrden. Strategiprogrammet presente-ras i sin helhet i fljande figur.

    InledningStadens vrderingar, vision och strategiprogram

    Strategiprogrammet och personalen

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 5

    Inledning

    Beredningen av personalrelaterade tgrder i strategiprogrammet

    Under fullmktigeperioden bereds strategiprogrammets personalrelaterade tgrder i fyra inofficiella styrgrupper dr bde centralfrvaltningen och linjefrvaltningen r representerade. Beredningsresultaten behandlas i den personalpolitiska arbetsgrupp som avses i stadens sam-arbetsavtal samt i personalkommittn. ven stadsdirek-trskollegiet och stadsstyrelsen fr rapporter om arbe-tet p separat verenskommet stt.

    Strategins personalrelaterade projekt presenterades i HR-design

    Nyhetsbrevet HR-design kom ut tv gnger under ret med information om hur mlen i strategins personal-del uppntts. Avsikten med nyhetsbrevet var att stda tillmpningen i praktiken av tgrderna i personaldelen samt ge en lgesrapport om mlen och hur tjnsterna utvecklats. Distributionen av nyhetsbrevet tckte vl bde stadens interna och externa personalgrupper.

    Arto W

    iikari

  • Helsingfors stad n Personalrapport 20116

    Med personalvolym avses antalet gllande anstll-ningsfrhllanden vid rets slut. Lrarna i huvudsyssla har medrknats och av den vriga personalen alla som har en veckoarbetstid p minst 16 timmar och en regel-bunden lneutbetalningsdag. Civiltjnstgrare har inte inkluderats i antalet anstllda. Under ret arbetade sam-manlagt 131 civiltjnstgrare (2010:119) vid stadens fr-valtningar och affrsverk bland annat i kontors- och adb-uppgifter, som lkare, snickare, ljus- och ljudtekniker, bibliotekstjnsteman, medieproducent, vaktmstare, lekparksassistent, skolgngsbitrde och hemhjlp.

    Frndringar i antalet anstllda

    Antalet ordinarie anstllda frblev p samma niv som ret innan. Antalet visstidsanstllda kade med 242 per-soner vilket naturligtvis syns som en kning av stadens totala personal. kningen av visstidsanstllda beror del-vis p att minskningen av undervisningsgrupper skt-

    TABELL 1 Frndringar i antalet anstllda 20072011

    tes med statsbidrag enligt prvning bland annat genom att anstlla nya lrare p visstid. Ocks antalet visstids-anstllda i hlsovrdscentralen kade i synnerhet inom hemvrden.

    Interna organisationsfrndringar ligger bakom fr-ndringarna i sektorernas personalantal. Personalkning-en i bildnings- och personalvsendet r en fljd av att den svensksprkiga dagvrden flyttade frn socialver-ket till utbildningsverket. I och med frndringen flyttade 340 anstllda ver till utbildningsverket. Samtidigt sked-de ocks andra mindre interna organisationsfrndring-ar, t.ex. att registratorverksamheten koncentrerades till frvaltningscentralen.

    Andelen visstidsanstllda av personalen var 16,8 pro-cent. Av alla kvinnliga anstllda var 17,6 procent visstids-anstllda, och av alla mn 14,5 procent. Strsta delen av de visstidsanstllda arbetade bland annat som lrare eller timlrare, vrdare, nrvrdare och sjuksktare samt barnsktare.

    Personalvolym och -struktur

    2007 2008 2009 2010 2011 Frndring 20102011Stadsdirektrsroteln 2663 2713 2615 2259 2274 15

    ordinarie anstllda 2530 2562 2465 2128 2120 -8

    visstidsanstllda 133 151 150 131 154 23

    Byggnads- och miljvsendet 6086 6292 6359 6691 6754 63

    ordinarie anstllda 5609 5690 5860 6191 6174 -17

    visstidsanstllda 477 602 499 500 580 80

    Social- och hlsovrdsvsendet 20083 20707 21484 20866 20635 -231

    ordinarie anstllda 16439 16742 17279 16930 16690 -240

    visstidsanstllda 3644 3965 4205 3936 3945 9

    Bildnings- och personalvsendet 8878 8267 8340 8441 8836 395

    ordinarie anstllda 6939 6390 6530 6657 6922 265

    visstidsanstllda 1942 1877 1810 1784 1914 130

    Stadsplanerings- och fastighetsvsendet

    913 936 942 941 939 -2

    ordinarie anstllda 866 889 901 897 895 -2

    visstidsanstllda 47 47 41 44 44 0

    Samtliga totalt 38623 38915 39740 39198 39438 240

    Ordinarie anstllda totalt 32380 32273 33035 32803 32801 -2

    andelen ordinarie anstllda (%) 83,8 82,9 83,1 83,7 83,2 -0,5

    Visstidsanstllda totalt 6243 6642 6705 6395 6637 242

    andelen visstidsanstllda (%) 16,2 17,1 16,9 16,3 16,8 0,5

    Sysselsatta 988 1113 847 1245 785 -460

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 7

    Teem

    u Ku

    usim

    urto

    Av personalen arbetade 90,6 procent p heltid (2010: 90,1). Av mnnen arbetade 94,1 procent (2010: 93,3) p heltid och av kvinnorna 89,4 (2010: 89,1).

    Av de visstidsanstllda arbetade ca hlften i olika pro-jektuppgifter, och hlften som vikarier eller sktte en vakans (tabell 2).

    I stadens strategiprogram uppstlls som ml att invand-rarnas andel av personalen i stadskoncernen kar och nrmar sig invandrarnas andel av befolkningen. Frn r 2009 har andelen stadsanstllda med annat modersml kat i jmn takt. Andelen andra n finsk- eller svensk-sprkiga av alla dem som var i anstllningsfrhllande

    under ret var 5,2 procent (2010: 4,5). Nr man granskar lget i slutet av ret var andelen anstllda med annat modersml 4,6 procent (2010: 4,0). Det strsta antalet anstllda med annat modersml arbetade i socialverket, hlsovrdscentralen, utbildningsverket samt Palmia.

    TABELL 2 Vikarier och personer som sktt en vakans 20092011

    2009 2010 2011

    Vikarier 2944 2921 3 061Personer som sktt en vakans 72 68 73

    Visstidsanstllda 3689 3406 3503

    Sammanalgt 6705 6395 6637

    TABELL 3 Personal med annat modersml 20092011 (%)

    Andel anstllda med annat modersml

    2009 2010 2011

    12/2009Anstlln.frhll.

    under ret12/2010

    Anstlln.frhll. under ret

    12/2011Anstlln.frhll.

    under retFinska 93,0 91,5 92,7 91,2 92,0 90,6

    Svenska 3,4 4,4 3,3 4,4 3,4 4,3

    Annat 3,6 4,1 4,0 4,5 4,6 5,2

    Personalvolym och -struktur

  • Helsingfors stad n Personalrapport 20118

    Personalvolym och -struktur

    Andelen mn och kvinnor av personalen

    0 20 100

    Stadsdirektrsroteln

    Byggnads- och miljvsendet

    Social- och hlsovrdsvsendet

    Hlsovrdscentralen

    Bildnings- och personalvsendet

    Utbildningsverket

    Socialverket

    Stadsplanerings- och fastighetsvsendet

    Totalt

    40 60 80

    kvinnormn

    53,3

    46,7

    55,3

    44,7

    10,1

    89,9

    27,9

    72,1

    52

    48

    23,4

    76,6

    9,9

    90,1

    10,5

    89,5

    25,3

    74,7

    FIGUR 2 Knsfrdelningen sektorvis 31.12.2011 (%)

    Kvinnorna utgjorde 74,7 procent av stadens anstll-da och mnnen 25,3 procent. Knsfrdelningen i olika sektorer framgr av fljande figur.

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 9

    0

    5

    10

    15

    20

    25

    totaltkvinnormn

    ver 24 r2024 r1519 r1014 r59 r24 rMindre n 2 r

    %

    9,58,8 9,0

    18,2 18,2 18,2 17,518,2 18,0

    16,7 15,9 16,1

    6,0

    7,6 7,2

    12,7

    13,6

    13,4

    19,4

    17,6 18,1

    Personalvolym och -struktur

    FIGUR 3 Frdelning i anstllningstiden bland ordinarie personal 31.12.2011 (%)

    Ungefr en tredjedel av de ordinarie anstllda hade varit i stadens tjnst mindre n fyra r (figur 3). I frdelning av anstllningstiden skedde inga strre frndringar jmfrt med ret innan. En liten kning skedde i grup-pen personer som varit i stadens tjnst frn tv till fyra r samt 1014 r och ver 24 r. De andra grupper-

    na minskade med mindre n en procentenhet jmfrt med ret innan. Andelen mn som varit i stadens tjnst ver 24 r var betydligt strre n kvinnornas andel. De som varit 1519 r i stadens tjnst utgjorde procentuellt sett den minsta gruppen vilket beror p recessionen p 1990-talet och det mindre antalet rekryteringar.

    Kimmo Bran

    dt

  • Helsingfors stad n Personalrapport 201110

    -19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 65-

    0

    200

    400

    600

    800

    1 000

    1 200

    Medellder 46,5 Mn 46,3 Kvinnor 46,6

    Den strsta ldersgruppen 49

    FIGUR 4 ldersprofil fr ordinarie personal 31.12.2011

    Personalens ldersstrukturMedelldern fr ordinarie personal frblev s gott som ofrndrad jmfrt med ret innan. Medelldern fr ordinarie personal var 46,5 r, och fr hela personalen 44,9 r (2010: 44,8). Den strsta ldersgruppen bildade 49-ringarna (2010: 50-ringarna).Under 35-ringarnas andel av den ordinarie persona-len var 16,7 procent, 3544-ringarnas 23,8 procent,

    4554-ringarnas 32,2 procent och ver 55-ringar-nas 27,3 procent. Av personalen var 59,6 procent ver 45-ringar, vilket r en halv procentenhet mer n r 2010. Inga strre frndringar skedde i ldersgrupper-nas procentuella andelar. Endast andelen 3544-ring-ar sjnk en knapp procentenhet jmfrt med ret innan.

    Inga strre skillnader frekom mellan mns och kvinnors medellder bland ordinarie personal och visstidsanstllda.

    Personalvolym och -strukturKa

    ri Ha

    utala

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 11

    TABELL 4 Utvecklingen i personalens medellder 20072011

    TABELL 5 Personal enligt beskattningskommun 31.12.2011

    Beskattningskommun72,5 procent (2010: 72,4) av personalen hade Helsing-fors som beskattningskommun.

    Total arbetstidI figur 5 presenteras de stadsan-stlldas totala arbetstid. Frnvaro har grupperats enligt orsak. I grup-pen annat ingr bland annat till-flliga vrdledigheter. Med familjele-digheter avses frnvaron i anslutning till ett barns fdelse (moderskaps- och faderskapsledigheter, frldrale-digheter och vrdledighet). I frnva-rouppgifterna ingr hela personalen frutom de som r sysselsatta med sysselsttningsstd.

    Vid berkningen av frnvaro p.g.a. semester har lrarna inte medrknats eftersom deras kalkylerade semester inte finns med i frnvarouppgifterna i personalfrvaltningens datasystem.

    semester 10.9 % frnvaro p.g.a. sjukdom och olycka 5.6 % familjeledighet 3,7 % studieledighet 0,7 % privat angelgenhet 1,5 % alterneringsledighet 0,8 % annat 1,5 % utfrd arbetstid 74,5 %

    semester 10.9 % frnvaro p.g.a. sjukdom och olycka 5.6 % familjeledighet 3,7 % studieledighet 0,7 % privat angelgenhet 1,5 % alterneringsledighet 0,8 % annat 1,5 % utfrd arbetstid 74,5 %

    FIGUR 5 Frdelning i total arbetstid 2011 (%)

    2007 2008 2009 2010 2011Frndring 20072011

    Ordinarie 46,5 46,5 46,4 46,4 46,5 0,0

    Mn 46,4 46,4 46,3 46,3 46,3 -0,1

    Kvinnor 46,5 46,5 46,5 46,5 46,6 0,1

    Visstidsanstllda 36,8 36,8 36,7 36,5 36,7 -0,1

    Mn 36,8 36,9 36,3 36,1 36,5 -0,3

    Kvinnor 36,8 36,7 36,8 36,7 36,8 0,0

    Sammanlagt 44,9 44,8 44,8 44,8 44,9 0,0

    Mn 45,1 44,9 44,8 44,8 44,9 -0,2

    Kvinnor 44,8 44,8 44,8 44,8 44,9 0,1

    Ordinarie % Visstidsanstllda % Totalt %Helsinfors 23796 72,5 4801 72,3 28597 72,5

    vriga huvudstadsregionen 5265 16,1 904 13,6 6169 15,6

    Kranskommuner 1) 2297 7,0 277 4,2 2574 6,5

    Andra kommuner 1443 4,4 655 9,9 2098 5,3

    Totalt 32801 100,0 6637 100,0 39438 100,01) Hyvinge, Trsknda, Kervo, Kyrksltt, Nurmijrvi, Sibbo, Tusby, Vichtis

    Personalvolym och -struktur

  • Helsingfors stad n Personalrapport 201112

    Personalvolym och -struktur

    TABELL 6 Avgngsomsttning bland ordinarie personal 20072011

    TABELL 7 Pensionering 20072011

    TABELL 8 Medelldern fr pensionerade 20072011

    Den totala personalomsttningen var 6,5 procent (2010: 5,6). kningen jmfrt med ret innan var nrmare en procentenhet. Antalet personer som avgick p egen begran steg till samma niv som r 2008, och anta-

    Avgngsomsttning bland ordinarie personallet personer som avgick med pension fortsatte att ka i jmn takt. Medelldern hos dem som avgick var 39,5 r (2010: 40,2), vilket var lgre n medelldern hos den ordinarie personalen (46,5).

    PensioneringSammanlagt 825 personer avgick med pension, dvs. 2,5 procent av stadens ordinarie personal. 652 personer avgick med lderspension, vilket var 79 procent av alla pensio-ner (2010: 75,8). Antalet lderspensioner har kat i jmn takt frn och med r 2007 d deras andel var 64 procent. Den genomsnittliga ldern fr lderspensionering var 64,2.

    Under de senaste fem ren har medelldern bland dem som avgtt med lderspension stigit med ca ett r. Antalet personer som avgick med invalidpen-sion har minskat. Frra ret var invalidpensionernas andel av alla pensioner ca 18 procent, mot nrmare 30 procent fem r tidigare.

    Avgngsorsak 2007 % 2008 % 2009 % 2010 % 2011 %Egen begran 1154 3,3 1272 3,6 868 2,6 948 2,9 1197 3,7

    Annan orsak 149 0,4 134 0,4 127 0,4 94 0,3 110 0,3

    Avgngna totalt 1303 3,7 1406 4,0 995 3,0 1042 3,2 1307 4,0

    Pensioneringar totalt 681 2,0 702 2,0 793 2,4 778 2,4 825 2,5

    Avgngsorsak 2007 % 2008 % 2009 % 2010 % 2011 %lderspension 436 1,2 466 1,3 562 1,7 590 1,8 652 2,0

    Frtida lderspension 37 0,1 32 0,1 32 0,1 19 0,1 20 0,1

    Individuell frtidspension 9 0,0 2 0,0 3 0,0 6 0,0 7 0,0

    Invalidpension 199 0,6 202 0,6 196 0,6 163 0,5 146 0,4

    Pensioneringar totalt 681 2,0 702 2,0 793 2,4 778 2,4 825 2,5

    2007 2008 2009 2010 2011 2011 2011totalt mn kvinnor

    Frtida lderspension 62,9 62,2 63,0 62,4 62,8 61,8 63,0

    Individuell frtidspension 61,7 62,5 61,7 61,8 61,7 61,0 61,8

    Invalidpension 57,9 56,5 57,8 56,8 57,5 56,6 57,7

    Fre pensionsldern totalt 58,8 57,3 58,6 57,3 58,3 57,3 58,6

    lderspension 63,1 63,1 63,9 64,0 64,2 64,2 64,2

    Samtliga totalt 61,5 61,1 62,3 62,5 62,9 62,9 62,9

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 13

    Personalvolym och -struktur

    0

    200

    100

    400

    600

    800

    1 000

    300

    500

    700

    900

    2021202020192018201720162015201420132012

    689

    774 792838 828

    860 893928 932

    882

    Vid rets slut var 563 personer deltidspensionerade, 171 mn och 392 kvinnor. Av dem som fyllt 58 r och var berttigade till deltidspension utnyttjade 9,7 pro-cent mjligheten (2010: 10,2). Av alla mn som var berttigade till deltidspension var 9,1 deltidspensio-nerade och av kvinnorna 11,4 procent. Medelldern fr deltidspensionerade var 61,6 r. Proportionellt mest utnyttjades mjligheten till deltidspension av lektorer (av vilka 11,2 procent var deltidspensionerade), lnese-kreterare (6,9), hemvrdare (6,0) och hemhjlpare (5,8). 434 personer fick delinvalidpension: 67 mn och 367 kvinnor. Medelldern fr dem som fick delinvalidpensi-

    TABELL 9 Utvecklingen i antalet deltidspensionerade 20072011

    on var 57,1 r (2010: 56,8). Proportionellt mest utnytt-jades mjligheten till delinvalidpension av daghemsbi-trden (4,2), lektorer (3,8), kokerskor (3,5) och anstllda inom mltidstjnsten (3,5).

    Antalet deltidspensionerade har sjunkit i jmn takt i tio rs tid och antalet personer som fick delinvalidpensi-on har kat under samma tidsperiod. Under det senas-te ret har antalet personer som fick delinvalidpension kat med 12 procent. I brjan av r 2011 steg grnsen fr deltidspension till 60 r fr personer fdda r 1953 och senare.

    Figur 6 visar antalet personer som uppnr sin personliga pensionslder 1.1.201231.12.2021. En del av dem som nrmar sig pensionsldern avgr med frtids- eller inva-lidpension redan innan de uppnr sin personliga pen-sionslder och en del fortstter arbeta ven efter pen-sionsldern. 650 (2010: 594) personer kvarstod i tjnst efter att ha uppntt sin personliga pensionslder. Anta-let har kat i jmn takt r fr r. I synnerhet personer i vrdarbete inom social- och hlsosektorn arbetade efter sin personliga pensionslder. Andra yrken dr man arbe-tade efter pensionsldern var bl.a. byr- och ekonomise-kreterare samt anstalt- och lokalvrdare.

    FIGUR 6 Ordinarie personal som uppnr pensionsldern 20122021

    2007 2008 2009 2010 2011totalt mn kvinnor

    Deltidspension 806 686 600 583 563 171 392

    Delinvalidpension 330 371 381 388 434 67 367

    Totalt 1136 1057 981 971 997 238 759

    Rhinoceros Oy

  • Helsingfors stad n Personalrapport 201114

    Hantering av personalresurser

    2007 2008 2009 2010* 2011Stadsdirektrsroteln 2 123 2 931 2 361 2 088 2 050Byggnads- och miljvsendet 5 502 5 496 5 562 5 754 6 010Social- och hlsovrdsvsendet 16 598 17 116 17 795 17 820 17 188Bildnings- och personalvsendet 3 185 3 138 3 057 3 046 3 317Stadsplanerings- och fastighetsvsendet 827 848 855 871 854Totalt 28 235 29 529 29 631 29 579 29 419

    2007 2008 2009 2010 20114 933 4 734 4 452 4 524 4 529

    TABELL 10 rsverken per sektor 20072011

    Pensionsavgngen inom kommunsektorn i Finland kom-mer att vara strst under ren 20132017. Av stadens anstllda uppnr i medeltal 840 personer per r sin per-sonliga pensionslder 20122021.

    Pensionsavgngen r kvantitativt strst inom social- och hlsovrdsvsendet dr i medeltal 450 personer rli-gen gr i lderspension under ren 20122021. Nr anta-let personer som uppnr pensionsldern stlls i relation till sektorns ordinarie personal, sker minst pensione-ringar i bildningsvsendet och mest i centralfrvaltning-en. Inom alla sektorer varierar andelen personer i olika yrkesgrupper som uppnr pensionsldern mycket.

    Prognostisering av personalbehovetPrognostiseringsmaterialet som frvaltningarna och affrsverken producerade fr 20092010 analyserades, och i prognostiseringsmaterialen underskte man vil-ka megatrender, trender samt svaga signaler som tr-der fram och frndrar och omformar omvrlden. I underskningen delades frvaltningarna och affrs-verken i fyra grupper vilka var undervisning och kultur; tjnster; byggande, milj och trafik samt social- och hlsovrdssektorn.

    Av det analyserade matrialet framgick bland annat vil-ka frndringar man under de nrmaste ren ska bereda sig p, vilka nya uppgifter staden eventuellt kommer att ha samt vilken kompetens och hurdant yrkesfolk staden i framtiden behver. Frvaltningarna och affrsverken gjorde dessutom egna kalkyler som gllde prognosti-

    sering av antalet anstllda. Fljande strre prognostise-ringsrond genomfrs under r 2012.

    Staden r med i Kommunarbetsgivarnas riksomfat-tande projekt om prognostisering av kompetensbe-hov inom den kommunala servicen som genomfrs under ren 20112013. Prognostiseringsmodeller fr kommunsektorn utvecklas och piloteras i fyra regio-nala pilotprojekt. Som en del av huvudstadsregionens pilotprojekt genomfr staden prognostisering av kom-petensbehoven i frvaltningar inom bygg- och fastig-hetssektorn. Arbetet ineddes i slutet av ret med en analys av nulget, men prognostiseringsarbetet som gller kompetensbehoven i frvaltningar inom bygg- och fastighetssektorn genomfrs huvudsakligen under r 2012.

    Prognostiseringsntverket som skapats fr det prak-tiska genomfrandet av prognostiseringsarbetet stds genom intrantet Helmis prognostiseringswebbplats samt genom olika utbildningar. I prognostiseringsntver-ket ingr ca 70 personalsakkunnigmedlemmar frn olika frvaltningar eller affrsverk. Som std fr prognostise-ringsarbetet frdigstlldes i slutet av ret en elektronisk guide, Ennakoinnin lyhyt oppimr.

    rsverken

    Fr att skdliggra den faktiska arbetsinsatsen presen-teras i tabell 10 en kalkyl ver antalet rsverken. Med rsverke avses hr den arbetsinsats en person med full arbetstid utfr under ett r, inklusive semester men inte vrig frnvaro.

    rsverken fr lrare i grundskolor, gymnasier och yrkes-lroanstalter anges i form av undervisningsrsverken. Med undervisningsrsverke avses en heltidsanstlld lrares arbete under ett r. I arbetsinsatsen ingr skolor-nas lovdagar men inte vrig frnvaro.

    Antalet undervisningsrsverken fr lrarna i de ovan-nmnda skolorna har utvecklats enligt fljande:

    * Uppgifterna fr r 2010 preciserades efter att rapporten redigerats.

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 15

    Hantering av personalresurser

    Lrarna vid arbetarinstituten och vissa andra frvalt-ningar utfrde frra ret 517 undervisningsrsverken (2010: 471). Fr sysselsatta uppgick antalet rsverken till 837 (2010: 893).

    Personalvolymen eller antalet rsverken och under-visningsrsverken berttar inte hur stor arbetsinsats den utomstende arbetskraften utgjorde i staden. Av Seure Oy inhyrd arbetskrafts arbetsinsats motsvarade ungefr 699 (2010: 627) heltidsanstllda personers arbetsinsats.

    TABELL 11 rsverken utfrda av inhyrd arbetskraft (Seure Henkilstpalvelut Oy)

    Frmja tillgngen till personalTyngdpunkten fr strategiarbetet lg p att frmja till-gngen till lkre, sjuksktare och byggmstare. Bland alla hlsocentrallkare och sjuksktare gjordes en intern arbetsgivarimageunderskning. Underskningsresul-taten frdjupades med fokuserade djupintervjuer samt kartlggning via social media. Dessutom preciserades i en separat kommunikationsworkshop budskapet till lkare och sjuksktare i olika karrirfaser. Utgende frn dessa tgrder utarbetade man en tgrdsplan sektor-vis i syfte att frmja tillgngen.

    Staden fick publicitet bland annat genom att ge ut tidningen Diagnoosi som innehll artiklar om stadens lkares arbete och distribuerades till 100000 helsing-forshem som bilaga till Helsingin Sanomat. Dessutom frdigstlldes i slutet av ret en karrirmodell fr lka-re och tandlkare. Mlet med modellen r att presen-tera de varierande arbetsmjligheterna som stadens olika frvaltningar erbjuder bde erfarna lkare och lkarstuderande.

    I syfte att frmja tillgngen till byggmstare och arbetsledare skapades samarbete mellan frvaltningar-na inom tekniska sektorn och yrkeshgskolan Metropo-lia. Staden presenterade fr frsta gngen sina mnga arbetsmjligheter vid orienteringsevenemang fr nya studerande och p arbetspraktikseminarier. Dessutom erbjd staden studerande i teknikbranschen sommar-jobb och innovationsprojektmnen. Karrirberttelser om intressanta arbetsuppgifter inom tekniska sektorn i staden publicerades i Helsingin Sanomat, Metro och Rakennuslehti.

    Personalcentralen 1

    Stadsbiblioteket 12

    Hgholmen 1

    Kulturcentralen 1

    Trafikverket 3

    Idrottsverket 8

    Utbildningsverket 156

    Palmia 149

    Socialverket 201

    Stara 1

    Konstmuseet 3

    Hlsovrdscentralen 161

    Fretagshlsovrdscentralen 1

    Totalt 699

    Rhinoceros Oy

  • Helsingfors stad n Personalrapport 201116

    Hantering av personalresurser

    TABELL 12 Lediga jobb och inlmnade jobbanskningar 2011

    Staden hade sammanlagt ca 4 300 sommarjob-bare. En del platser fanns i rekryteringssystemet, och mnga praktikanter som under ret arbetat inom sta-den anstlldes som sommarvikarier. Sommarjobb fr 1617-ringar fanns i 18 av stadens frvaltningar och affrsverk, sammanlagt 875. Till dessa platser lmnades 30 550 anskningar in. En del av platserna fr ungdomar ingick i projektet En snygg sommar i vilket arbetade sam-manlagt ca 180 ungdomar. Avsikten med projektet var att ka trivsamheten i stadsmiljn och minska skrpet i par-ker, p gator och p idrottsplatser samt ka knnedomen om vilka mjligheter ungdomarna har att pverka sin egen livsmilj. De nmnda siffrorna ingr i siffrorna i tabell 12.

    Med inriktat anslag erbjds ocks 80 vetenskapshg-skolestuderande praktikplats i 25 olika frvaltningar och affrsverk. Frvaltningarna och affrsverken anstllde dessutom med egna medel studerande till olika pro-jekt och utredningsarbeten. Flera tusen studerande frn yrkeslroanstalter och yrkeshgskolor genomfrde ter sin praktikperiod och arbetslivstrning vid stadens olika enheter. Ocks flera hundra 8- och 9-klassare bekantade sig med staden som arbetsgivare under sin prao.

    Marknadsfring av staden som arbetsgivareStaden som arbetsgivare presenterades i olika medier. I stadens officiella annonstidningar Helsingin Sano-mat, Metro och Hufvudstadsbladet publicerades annon-ser dr hela staden gemensamt presenterade det mngsidiga utbudet av arbetstillfllen. Stadsanstllda som arbetar p olika sektorer och deras arbetsuppgif-ter presenterades via karrirberttelser som publicera-des i stor utstrckning svl p stadens egna Helsing-forsrekry.fi-sidor som p andra rekryteringssidor och i tidningsannonser.

    Dessutom deltog staden i flera rekryteringsms-sor avsedda fr studerande och yrkesfolk. Deltagan-de i mssor effektiverades genom marknadsfring via nyhetsbrev fre och efter mssan.

    Lediga jobbInga strre frndringar har skett i antalet lediga jobb p rsniv i stadens elektroniska rekryteringssystem. Anta-let sommarjobbanskningar har emellertid kat r fr r.

    Helsingfors stad placerade sig p 14:e plats i T-medi-as arbetsgivarunderskning om de populraste arbets-givarna. I underskningen deltog 100 arbetsgivare. Sta-dens styrkor ansgs vara etiskhet, trygghet, arbetets betydelsefullhet, varierande arbetsuppgifter samt sam-manjmkande av arbete och privatliv. Underskningen gav riktlinjer fr fortsatta tgrder som frmjar tillgng-en till personal. I olika underskningar har stadens pla-cering frbttrats r fr r.

    Effekten av annonser och evenemang uppfljdes allt noggrannare. Webbplatsen Helsingforsrekry.fi besktes under hsten av nrmare 27 000 olika beskare varje mnad och antalet beskare kade varje mnad i jmn takt. 62 procent av beskarna hade hittat webbplat-sen via olika lnkar, och 54 procent av personerna som beskte webbplatsen var nya beskare.

    Rekrytering frn utlandetUnder ren 20072011 genomfrde staden Inkeri-pro-jektet vars ml var att bygga en modell fr rekrytering utomlands, frmja tillgngen till personal och tillsammans med staten frmja ingermanlndarnas invandring. Andra samarbetspartner i projektet var Edupoli och Inkerin Liitto.

    Rekryteringen fokuserades p ingermanfinlndare i terflyttningsk i S:t Petersburg- och Petroskoj-omr-dena som redan kunde finska tminstone hjlpligt. Ny personal sktes till sektorer dr staden har rekryterings-problem eller dr man har speciellt stor nytta av kunska-per i ryska. Dessa var vrd- och rengringsservicebran-schen, fastighetssktsel samt skolgngsbitrdes- och skolsekreteraruppgifter.

    Inkeri-projektet var i sin helhet mycket lyckat. I pro-jektet deltog sammanlagt 65 ingermanfinlndska ter-flyttare. 58 av dem pbrjade en lroavtalsutbildning med sikte p yrkesinriktad grundexamen och sju perso-ner kom direkt ut i arbetslivet. I slutet av 2011 fick 55 av alla de 60 personer som slutfrde projektet arbete, 52 av dem inom staden.

    Utveckla rekryteringsfrdigheternaFr chefer och andra nyckelpersoner inom rekryte-ring arrangerades tv utbildningar, Kehity rekrytoijana (Bli en bra rekryterare), under vilka man behandlade arbetsgivarbilden, kontrollerad genomfring av rekry-teringsprocessen samt frgor i anslutning till inter-vjuerna. I utbildningen deltog sammanlagt 47 per-soner. Dessutom arrangerades temamten dr man behandlade bland annat utnyttjande av social media vid rekrytering och stadens strategi vid rekrytering av personer med annat modersml. Temamtena mjlig-gjorde ocks effektivt ntverkande, informationsfr-medling och information om bra praxis och skapande av nya ider. Fr deltagarna i rekryteringsevenemang-en arrangerades mssutbildningar.

    Platser Anskningar

    Ordinarie 3403 43467

    Visstid 3381 37448

    Sommarjobb 2708 50324

    Totalt 9492 131239

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 17

    Hantering av personalresurser

    Bygg

    nadskontoret/Lau

    ri H

    nninen

  • Helsingfors stad n Personalrapport 201118

    Hantering av personalresurser

    Anstllning genom utbildningLroavtals- och rekryteringsutbildningarna genomfrdes p samma stt som tidigare. Utbildningarna r frmst avsedda fr helsingforsbor som r arbetslsa eller som hotas av arbetslshet.

    Totalt 173 personer pbrjade en lroavtalsutbild-ning. ver hlften av dem studerar till nrvrdare huvud-sakligen inom ldreomsorg, inom hemvrd eller i stads-sjukhuset. Den nst strsta gruppen var barnsktare och fastighetssktare.

    Under ret studerade sammanlagt 556 studerande fr 13 olika examina. 166 personer slutfrde sin lroav-talsutbildning. Av de utexaminerade ingick 149 personer dvs. 90 procent ett nytt arbetsavtal med staden senast tre mnader efter lroavtalsutbildningens slut. Arbetsav-talen gllde anstllningsfrhllanden som var i kraft tills vidare eller p visstid eller som var kortvariga.

    TABELL 13 Antal personer som r 2011 pbrjade lroavtalsstudier per yrkesbeteckning

    TABELL 14 Antal personer som r 2011 pbrjade en rekryteringsutbildning som leder till yrke

    Rekryteringsutbildning som leder till yrke pbrjades av 110 studerande i fyra olika yrkesbranscher. Utbild-ningen ger arbetstagaren frdigheter att utfra de upp-gifter som arbetsgivaren erbjuder. Utbildningen leder i

    regel inte till examen, men ofta r det mjligt att under utbildningen avlgga delar av en examen. Utbildningar-nas lngd varierar frn ett par mnader till ett par r.

    KarrirstigprojektenKarrirstigprojekten inom finsk- och svensksprkig dag-vrd slutfrdes. Mlet med projekten var att frmja till-gngen till arbetstagare inom dagvrden. Samman-lagt 10 arbetstagare med assisterande uppgifter i den finsksprkiga dagvrden utexaminerades som nrvr-

    dare, och alla fick arbete som motsvarar utbildningen inom staden. tta arbetstagare inom den svenskspr-kiga dagvrden studerade vid ppna yrkeshgskolan vid Arcada, varefter strsta delen av dem fick en studieplats inom utbildningsprogrammet fr socionomer med sikte p behrighet som barntrdgrdslrare.

    Antal pbrjade

    Andel personer med annat modersml (%)

    Nrvrdare 92 24

    Barnsktare 25 4

    Fastighetssktare och skolvrdar 21 10

    Kostservicearbetstagare 11 18

    Idrottsplatssktare 6 17

    Expeditionsmstare 5 20

    Andra (personer som studerar fr samma examen < 5 pbrjade/examen)

    13 23

    Totalt 173 19

    UtbildningAntal

    pbrjadeAndel personer med annat modersml (%)

    Rengringsservicebranschen (lokalvrdare) fr personer med annat modersml

    19 100

    Rengringsservicebranschen (anstaltsvrdare) fr personer med annat modersml

    20 100

    Vakt- och ordningsvaktuppgifter 18 6

    Behrighetsutbildning fr invandrare med sjuksktarexamen 22 100

    Rekryterande sprkutbildning fr sjuksktare 10 100

    Cateringbranschen 21 29

    Totalt 110 71

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 19

    Hantering av personalresurser

    TABELL 15 Lnesubventionerat arbete i rsverken och antal personer som inlett praktik 20092011

    r 2008 startades ett projekt i syfte att frmja kar-rirstigarna fr arbetstagare som hade invandrarbak-grund och arbetade i assisterande uppgifter. I det avslu-tade projektet deltog sammanlagt 25 arbetstagare som genom lroavtal avlade grundexamen i rengringsser-vicebranschen, specialyrkesexamen fr ledare av std-ningsarbete, grundexamen i cateringbranschen eller nrvrdarexamen. De sista studerandena blev frdiga under hsten 2011.

    Lnesubventionerat arbete och praktikFrvaltningarna och affrsverken hade mjlighet att med centraliserade sysselsttningsanslag anstlla en arbets-ls helsingforsbo i ett sex mnaders visstids anstll-

    ningsfrhllande. 1 247 personer inledde arbete med lnesubvention hos staden. I medeltal 825 personer var i lnesubventionerat arbete varje mnad, i 27 frvalt-ningar och affrsverk. 7948 mnader av lnesubventio-nerat arbete utfrdes, vilket omvandlat i rsverken utgr 662 rsverken.

    Helsingfors erbjd arbetslsa helsingforsbor mj-lighet att genomfra praktik eller arbetslivstrning hos staden. P detta stt hade de som deltog i praktikarbe-tet eller trningen mjlighet att bekanta sig med en viss yrkesbransch och f arbetserfarenhet vilket underlttar skaffandet av studie- eller arbetsplats. 666 personer del-tog i arbetspraktik och arbetslivstrning hos staden.

    tgrderna fr att genomfra avsnittet om personalen i strategin stddes genom intern kommunikation. Vida-re beredde man kommunikationsplaner med frdiga tidsplaner fr projekten i personalavsnittet. Tanken var att skerstlla att projekten fr strre synlighet och att ndvndiga tgrder vidtas p ett ndamlsenligt stt. Bland de viktigaste verktygen inom personalkommuni-kationen mrks stadens intrant Helmi, personaltidning-en Helsingin Henki och nyhetsbrevet HR-design.

    Stadens intrant Helmi stder och kompletterar den interna kommunikationen och personalens arbetspro-cesser. Helmi mjliggr ppet samarbete oberoende av verksgrnserna och frbttrar interaktionen mellan orga-nisationerna. Anvndningen av intrantet kade ytterliga-re och det mngriga utvecklingsarbetet fortsatte bland annat med planeringen av personliga sidor i Helmi (Oma Helmi). Syftet r att medarbetarna ska kunna hlla sig jour med aktuella nyheter och annan information och att de p sin egen sida ska se andra arbetsuppgifter som r relaterade till deras eget arbete. Ett pilotprojekt fr Oma Helmi startade i november och sidorna infrs 2012.

    Under ret satsade frvaltningarna och affrsver-ken p att hja kvaliteten p sina intrant p Helmi och anpassa innehllet efter servicebehoven. Genom tv-lingen Hyv Helmi efterlystes frslag till bra och anvn-darvnliga sidor som dels innehll en bra id, dels hade

    ett hgkvalitativt och finslipat utfrande. tta Helmi-bidrag valdes ut och de innehll ider som ocks andra frvaltningar och affrsverk kan dra nytta av.

    Personaltidningen belyste bakgrunden och bevakade hur strategin genomfrdesPersonaltidningen Helsingin Henki hade ambitionen att presentera stadens samlade strategi, frklara mlen och bevaka verksamheten. Det ingick i tidningens uppgifter att stdja strategiarbetet genom att informera perso-nalen om motiven och bakgrunden till besluten. Vidare var mlet att gra verksamheten begripligare fr per-sonalen och drmed arbeta fr att tgrderna omstts i praktiken.

    Intern enkt om arbetsgivarbilden visade att personalfrmner och flexibelt arbetsliv uppskattasEn enkt om arbetsgivarbilden genomfrdes 2010 och resultaten blev klara 2011. Enkten vnde sig till hela personalen och den besvarades av 3 422 personer. Det fanns inga strre skillnader i svaren mellan ldersgrup-perna. Cheferna stod fr de mest positiva omdmena och mnnen var en aning positivare n kvinnorna.

    Enligt enkten erbjuder staden sker anstllning och arbetsuppgifter som r meningsfulla och motsvarar med-arbetarnas kvalifikationer. De svarande ansg att staden

    Intern kommunikation och frmjande av varaktig personal

    UtbildningAntal

    pbrjadeAndel personer med annat modersml (%)

    Rengringsservicebranschen (lokalvrdare) fr personer med annat modersml

    19 100

    Rengringsservicebranschen (anstaltsvrdare) fr personer med annat modersml

    20 100

    Vakt- och ordningsvaktuppgifter 18 6

    Behrighetsutbildning fr invandrare med sjuksktarexamen 22 100

    Rekryterande sprkutbildning fr sjuksktare 10 100

    Cateringbranschen 21 29

    Totalt 110 71

    2009 2010 2011Lnesubventionerat arbete i rsverken 499 720 662

    Personer som inlett praktik/arbetslivstrning 719 683 666

  • Helsingfors stad n Personalrapport 201120

    Hantering av personalresurser

    r en respekterad aktr inom det kommunala omrdet och att den tar sitt samhlleliga ansvar. Dremot rikta-de de svarande kritik mot lnesttningen och belnings-systemen och ansg staden som arbetsgivare vara byr-kratisk. Dessutom ansg man att staden inte i tillrckligt stor utstrckning ser till att ha adekvata och kvalificerade personalresurser och inte heller backar upp personalro-tation mellan frvaltningarna och affrsverken. Jmfrt med enkten 2006 var nu fler bengna att rekommen-

    dera Helsingfors stad som arbetsgivare till sina vnner. Vidare ansg de svarande att personalfrmnerna och mjligheterna att kombinera arbete och privatliv var btt-re 2010 n fyra r tidigare.

    Resultaten utnyttjades fr att frbttra personalpoliti-ken, HR-aktiviteterna och arbetsgivarkommunikationen. Resultaten fr de enskilda frvaltningarna och affrsver-ken lmnades ver till dessa fr fortsatt behandling och integrering i HR-verksamheten.

    Staden tryggar de fast anstllda medarbetarnas anstll-ning p det stt som lagen krver om arbetet tar slut p grund av omorganiseringar i verksamheten eller arbets-frmgan har frsmrats s vsentligt och s lng-varigt p grund av sjukdom, skada eller olycka att det r omjligt fr en anstlld att fortstta i det nuvarande arbetet. I bda fallen frsker staden omplacera perso-nen i ett nytt arbete eller finna ngon annan lsning p situationen.

    Om det inte gick direkt att hitta ett fast arbete, ordna-des det visstidsanstllningar och arbetsprvning. Utbild-ning fr grund- och yrkesexamen i ett helt nytt yrke ordnades genom lroavtalsutbildning. Totalt 329 per-soner ingick i frvaltningarnas och affrsverkens inter-na omplaceringsverksamhet som administrerades av personalcentralen.

    I brjan av ret startade ett program fr karrirbyte, Uudelle uralle. Det r tnkt att dels hjlpa personer som ska omplaceras att utreda sin kompetens och stta rea-listiska framtidsml, dels ge dem praktiska frdigheter att ska jobb. Under ret arrangerades tta tredagskur-ser med totalt 65 deltagare.

    Stadens omplaceringsverksamhet

    Tidsbegrnsad lnekompensation enligt prvning till-lmpades nr arbetsuppgifterna och arbetsmiljn anpas-sades fr att bttre motsvara arbetsfrmgan. Mlet var att personerna skulle kunna arbeta kvar och att inga omplace-ringstgrder skulle behvas. Genom lnekompensation stddes lnekostnaderna fr sammanlagt 73 personer.

    Utredningar om arbetsfrmga och rehabiliteringUtredningarna ska visa i vilken omfattning sjukdom eller funktionsnedsttning begrnsar en medarbetares mjligheter att arbeta kvar efter en lngre sjukskrivning eller vrdperiod. Tanken r ocks att ge de anstllda bttre mjligheter att orka arbeta kvar eller bli omplacerade. Vidare utvrderas utbildningsmjligheterna och frutsttningarna fr att f invalid- eller delinvalidpension. Fokus r dock satt p att utreda den terstende arbetsfrmgan och rehabiliteringsbehovet. Totalt 49 personer genomgick utredning av arbetsfrmga och rehabiliteringsbehov.

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 21

    Arbetshlsa och jmlik behandling

    Verksamheten i arbetarskyddsorganisationen styrdes av stadens handlingsprogram fr arbetshlsa 20102013.

    Under ret sattes fokus srskilt p att minska osak-ligt bemtande. Samtidigt utarbetades en ny vgledning om den typen av frgor, Sopua ja sovittelua. En del relaterat material lades ut p intrantet Helmi och bland webbmaterialet Hyvn esimiehen ABC.

    Vidare ordnades det utbildning i konfliktlsning fr arbetarskyddspar, och medlarutbildning fr arbetar-skyddsorganisationen och fretagshlsovrdscentralen.

    Skerheten i arbetet frbttrades bland annat genom att det ordnades temaeftermiddagar om halkolyckor och om hotfulla och vldsamma situationer fr arbetar-skyddsorganisationen och arbetarskyddsparen.

    Staden startade ocks ett projekt som tar sikte p att ndra rutinerna kring skerheten i arbetet under namnet Osallistavan tyturvallisuuskulttuurin luominen omalle typaikalle.

    Stadens arbetarskyddskommission finansierade ett flertal arbetshlsoprojekt med anslaget p 1,03 miljoner euro fr arbetshlsoprogrammet. Projekten hade teman som att orka arbeta, att leda anstllda i olika ldrar, vl-befinnande och hlsosamma levnadsvanor.

    Fr att frbttra uppfljningen och bedmningen av arbetshlsa togs det fram ett mtt fr arbetshlsa som kombinerar variabler som mter bde kostnadsfaktorer och kvalitet mtbara variabler.

    Arbetarskyddsverktyg infrdesDen strsta reformen under ret fr att minska arbets-olyckorna var att alla frvaltningar och affrsverk brja-de tillmpa det nya arbetarskyddsprogrammet Tysu-ojelupakki. Samtidigt ordnades det brett upplagda kurser bde centralt och fr enskilda frvaltningar. Enligt ett beslut frn slutet av ret ska alla anmlningar om arbetsolyckor frn och med 2012 gras elektroniskt. Inga anmlningar i pappersversion tas emot efter det. Frebyggande tgrder vidtogs i och med att alla frvalt-ningar och affrsverk uppmanades att g med i Arbets-hlsoinstitutets forum Noll olycksfall som r avsett fr arbetsplatser som frbinder sig att frbttra skerheten i arbetet. P forumet fr stadens arbetsplatser tillgng till verktyg och kunskap som medverkar till att skrare arbetsmetoder kan tas fram.

    Utvecklingen i arbetsolyckorArbetsolyckorna var nstan lika mnga som ret innan. Sammanlagt anmldes 2 863 arbetsolyckor och miss-tnkta fall av yrkessjukdom till frskringsbolaget. Den negativa trenden i olyckor under arbetsresor fortsatte eftersom olyckorna kat en aning flera r i rad. Siffror-na fr 2011 kommer att frndras en aning eftersom fr-skringsbolaget inte hade slutliga uppgifter om antalet olyckor nr den hr rapporten blev klar.

    Arbetshlsa och arbetarskydd

    Konditionshjande kurser fr olika ldrar

    Under hsten startade motionsbetonade temadagar i syfte att frbttra arbetsfrmgan bland anstllda i ld-rarna 25, 30 och 55 r. Tack vare den positiva respon-sen fortsatte de konditionshjande rehabiliteringskur-serna med temat Hyv ik 60+ (60+ en bra lder). Mlet r att deltagarna ska f positiva erfarenheter av att satsa p arbetshlsa, tillgnar sig egenvrdsmetoder som ger bttre hlsa och strre vlbefinnande och blir motivera-

    TABELL 16 Utvecklingen i olycksfall i arbetet 20092011

    de att ta hand om sig. Under ret deltog 103 medarbe-tare i kurserna.

    Staden ordnade konditionshjande grundkurser och ppenvrdsrehabilitering plus rehabiliteringskurser inom riskyrken fr 1 352 personer. Dessutom ordnades det kurser fr personer med sjukdomar i rrelseorganen och konditionshjande rehabiliteringskurser med temat resur-ser och livsviktiga levnadsvanor fr 307 personer. Dess-utom deltog 532 personer i tv dagar lnga konditions-stdjande kurser.

    Typ av olycksfall 2009 2010 2011Olycksfall p arbetsplatsen 1880 1994 1946

    Olycksfall under arbetsresor 698 838 870

    Yrkessjukdomar och misstnkta fall av yrkessjukdom 45 39 47

    Totalt 2623 2871 2863

    Klla: frskringsbolaget Pohjola.

  • Helsingfors stad n Personalrapport 201122

    Personalens arbetshlsa och jmlik behandling

    rligen genomfrs en arbetshlsoenkt p nstan alla frvaltningar och affrsverk inom staden. Genom enk-ten fr bde frvaltningarna och enheterna respons p sin verksamhet. Under ret besvarade 21 699 medarbe-tare enkten och det var 69 procent av personalen.

    Starka enheter har av tradition varit stadens styr-ka. Precis som under tidigare r ansg de svarande det vara bra att de fick hjlp och std frn arbetskamrater-na. Jmfrt med 2010 hade den positiva utvecklingen rentav frstrkts. De anstllda upplevde att de har god kontroll ver de primra arbetsuppgifterna och att deras fysiska arbetsfrmga rckte till fr arbetet. Dessa styr-kor stds och strks ytterligare bland annat genom motion fr personalen och konditionshjande kurser.

    Cheferna ansg att de fick betydligt bttre std frn linjeledningen n ett r tidigare. Dremot ansg de att de inte har tillrckligt bra medel och verktyg fr att frut-se hur personalen belastas i arbetet. De anstllda efter-lyste i sin tur mer feedback nr de lyckats bra i arbetet. Chefsutbildningen br fljaktligen erbjuda mer informa-tion om och trning i bde fysisk och psykisk belastning och understryka vikten av att ge feedback.

    En frsmring kunde noteras inom tre viktiga delom-rden: hur enheter fungerar och leds, kontroll ver arbe-tet och kompetens samt arbetsmilj och skerhet. Inom de tv frsta delomrdena gick utvecklingen i samma negativa riktning redan ett r tidigare. De strsta fr-smringarna hade skett i mjligheterna att gra ett gott jobb och i hlsomssiga faktorer p arbetsplatsen.

    Arbetshlsa bland personalen

    Arbetshlsan inom hela staden undersktes efter ldersgrupp fr andra gngen i rad. De strsta skillna-derna mellan ldersgrupperna kom fram i frgorna om de viktigaste rliga mlen i arbetet, belning och fysisk arbetsfrmga.

    De viktigaste rliga mlen i arbetet presenteras fr medarbetarna vid inskolningen och de klarnar med kande erfarenhet. ldre medarbetare hade tydligare uppfattning om de rliga mlen n yngre medarbetare och kvinnor knde bttre till mlen n mn. Medveten-heten om belningsprinciperna var ocks strre bland de som varit anstllda p staden lngre.

    sikterna gick ordentligt isr nr det gllde hur rttvi-sa cheferna r och feedback frn cheferna vid vl utfrt arbete. Det frekom ocks delade meningar om hur nyt-tiga utvecklingssamtalen r. Unga anstllda uppfattade cheferna som mer neutrala och mer rttvisa n de ld-re anstllda. Kvinnorna uppfattade cheferna som mindre rttvisa n mnnen.

    Den relativt sett strsta tillbakagngen i tillfredsstl-lelsen noterades i ldersgruppen 25 r. Cheferna var betydligt njdare n ndra medarbetare. Arbetsklima-tet frsmrades mest i ldersgruppen ver 55 r. Om personalen generellt mdde bra, pverkades arbetstill-fredsstllelsen och arbetsfrmgan positivt. Arbetstill-fredsstllelsen frefll ocks ha ett samband med hur goda mjligheter den svarande ansg sig ha att utveck-las yrkesmssigt.

    Juho

    Kuva

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 23

    100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

    100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

    1. Hurdan r atmosfren p din arbetsplats?

    2. Intern informationsgng p arbetsplatsen

    3. Inflytande ver det egna arbetet

    4. Respons frn chefen betrffande framgngar i arbetet

    5. Nyttan av utvecklingssamtal

    6. Hjlp och std av chefen

    7. Rttvisa i chefsverksamheten

    8. Chefens frmga att leda verksamheten mlinriktat

    9. Behandling av arbetsplatsens renden p gemensamma mten

    10. Konfliktlsningskapacitet p arbetsplatsen

    11. Hjlp och std av arbetskamrater

    12. Tolerans av olikhet p arbetsplatsen

    13. Frmjandet av frhllandet mellan chef och anstlld

    16. Klarhet ver den primra uppgiften i arbetet

    17. Arbetets centrala rliga mlsttningar

    18. Agerande enligt gemensamt verenskomna tillvgagngsstt

    19. Uppmuntrande till utveckling av kompetens

    20. Kompetensen i frhllande till frndringar i arbetet

    21. Mjligheterna till yrkesmssig utveckling

    22. Mjligheterna att utfra arbetet tillrckligt vl

    23. Frmjandet av samarbete p arbetsplatsen

    24. Arbetsmetoder och arbetsredskap

    25. Ergonomin p arbetsplatsen

    26. Hlsofaktorer p arbetsplatsen

    27. Arbetsskerhet

    29. Den fysiska arbetsfrmgan

    30. Den psykiska arbetsfrmgan

    31. Arbetstillfredsstllelse

    32. Resurser vid frndringar

    33. Arbetshlsoperspektiv vid frndringar i arbetet

    34. Sammanjmkning av arbete och privatliv

    37. Nyttan av enkter

    2011N = 21 699

    2010N = 22 467

    2009N = 23 488

    Dlig (betyg 1 och 2) Bra (betyg 4 och 5)

    FIGUR 7 Arbetshlsoenkt (%)

    Personalens arbetshlsa och jmlik behandling

  • Helsingfors stad n Personalrapport 201124

    Personalens arbetshlsa och jmlik behandling

    0

    5

    10

    15

    20

    25

    20112010 2009

    Sjukdomar i rrelseorganen

    Mentalaproblem

    Sjukdomar iandningsorganen

    Olika skador ochyttre orsaker

    Sjukdomar inervsystemet

    30

    35

    40

    45

    50

    3940 40

    22

    1921

    1415 14

    74

    743 4

    Fretagshlsovrden fokuserar p att stdja medarbe-tarnas vlbefinnande i arbetet och motverka arbetso-frmga. Fretagshlsovrden (figur 19) ska frmja hl-sa och vlbefinnande p arbetsplatsen, stdja cheferna och ledningen i deras uppgift att leda arbetshlsoomr-det och enskilda medarbetares hlsa och arbetsfrmga. Experterna inom fretagshlsovrden r med och plane-rar modeller fr arbetshlsa inom hela staden och deltar i coachning av cheferna. Fretagshlsovrden medverkar ocks till att mlen med stadens personalarbete uppfylls.

    Fr de enskilda medarbetarna r det centrala mlet att faktorer som hotar arbetsfrmgan upptcks i ett tidigt stadium och att vrd och rehabilitering stts in i rtt tid. Staden frmjar de anstlldas arbetsfrmga och hlsa genom att frebygga sjukdomar och arbetsolyckor, minska sjukdomssymtom och arbetsofrmga och stt-ta de anstllda under hela den arbetsverksamma tiden fr att de ska orka arbeta.

    Samarbetet mellan fretagshlsovrden och arbets-platsen intar en nyckelposition nr det gller att fr-bttra arbetslivet och arbetsmiljn. Utifrn arbets-platsutredningar gr man en bedmning av hur fretagshlsovrden kan medverka till fungerande enhe-ter och en hlsosam arbetsmilj. Mlet r att hjlpa che-ferna och arbetsplatserna att planera omstllningar som r bra fr arbetshlsan, det vill sga gr arbetet smidiga-re, hlsosammare och skrare.

    Fretagshlsovrden arbetar inte bara frebyggande

    Prioriteringar inom fretagshlsovrden

    utan den erbjuder ocks hjlp vid frndringar och kon-flikter. Belastande situationer utreds i frekommande fall med hjlp av modeller inriktade p arbetsverksamhet eller andra srskilda utredningar som underlag fr tgrder.

    Fretagshlsovrden samarbetar ver frvaltnings-grnserna fr att frmja personalens hlsa, exempelvis med arbetarskyddet, stadens grupp fr inomhusluften och motionsverksamheten fr personalen. Rapporte-ringen frn fretagshlsovrden kan utnyttjas i ledning-en av arbetshlsan, till exempel vid prognostisering av risker fr arbetsfrmgan och i samarbetet kring fre-tagshlsovrden. Utvecklingen i sjukfrnvaron och upp-fljningen av arbetshlsoenkten visar vilka frndringar som sker inom olika sektorer och p enskilda arbetsplat-ser. Fljaktligen kan tgrder sttas in dr de behvs.

    Hur fretagshlsovrden anlitasSjukdomar i rrelseorganen r den vanligaste orsa-ken till sjukfrnvaro via fretagshlsovrden. Trots att de som lider av psykiska besvr r frre n de som har sjukdomar i rrelseorganen, orsakar psykiska besvr fler frnvarodagar i relation till antalet anstllda och r en strre risk fr arbetsofrmga. Stadens anstllda avgr med invalidpension p grund av psykiska besvr unge-fr fem r tidigare n p grund av sjukdomar i rrelseor-ganen. Drfr satsar fretagshlsovrden stort p tidig upptckt av depression och p std till personer som lider av depression.

    FIGUR 8 Sjukfrnvarodagar skrivna av fretagshlsovrden per sjukdomsklass 20092011 (%)

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 25

    Personalens arbetshlsa och jmlik behandling

    FIGUR 9 Incidensen av nya invalidpensioner bland personalen vid Helsingfors stad och andra strre stder 20032011 (%)

    FIGUR 10 Personalfrdelning enligt arbetsfrmga under ren 20072011 (%)

    0

    20

    40

    60

    svag

    80

    100

    mttlig god utmrkt

    2007 2008 2009 2010 2011

    38,1 38,1 38,6 37,2 38,1

    44,1 43,4 43,7 44,8 44,3

    14,7 15,2 14,8 15 14,5

    3,2 3,4 2,9 2,9 3,1

    Fr att kunna frutse risker fr nedsatt arbetsfrmga till-lmpar staden modeller fr tidigt std och std fr ter-gng i arbete. Samarbetet mellan arbetsplatsen, med-arbetaren och fretagshlsovrden spelar en nyckelroll fr att frebygga arbetsofrmga. Fretagshlsovrden hjlper cheferna att planera lsningar nr en medarbe-tare hotas av arbetsofrmga, nr tergng i arbete r aktuellt efter sjukskrivning eller nr arbetet ska anpas-

    sas efter en anstlld med nedsatt arbetsfrmga. Fre-tagshlsovrden kontaktar medarbetaren bland annat om han eller hon har fler n 60 sjukfrnvarodagar och fre-tagshlsovrden inte r medveten om situationen. Trots detta mste staden aktivt satsa ytterligare p att ta fram handlingsmodeller som mlmedvetet hjlper medarbeta-re med nedsatt arbetsfrmga att tervnda till sitt arbe-te och drmed frhindrar pensionering.

    Helsingfors stad

    Andra strre stder*

    * Esbo, Vanda, bo, Tammerfors och Uleborg

    0.0

    0.4

    0.8

    1.2

    0.6

    1.0

    1.4

    0.2

    2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

    Figur 9 visar incidensen av nya invalidpensioner bland personalen vid Helsingfors stad och andra strre stder.

    Med incidens avses hur mnga procent av de frsk-rade hos Keva avgick med invalidpension 20032011.

  • Helsingfors stad n Personalrapport 201126

    Personalens arbetshlsa och jmlik behandling

    FIGUR 12 Underskningar av hlsa och arbetsfrmga fr en hllbar karrir

    Karrirmodell fr underskningar av hlsa och arbetsfrmga i stllet fr ldergruppskontrollerI den nya modellen fr underskningar av hlsa och arbetsfrmga ingr hlsokontroller ver hela anstll-ningstiden. Hlsorisker och risker fr nedsatt arbetsfr-mga r inte ldersbetingade. I stllet fr hlsokontrol-ler av vissa ldersgrupper tar den nya modellen fasta p hlsofaktorer. I verensstmmelse med stadens princi-per fr ldersrelaterat ledarskap ska fretagshlsovr-

    den bttre kunna stdja hlsa och vlbefinnande hos anstllda i alla ldrar. Drmed kan man ta tag i riskerna fr nedsatt arbetsfrmga redan p ett tidigt stadium.

    De som svarar p arbetshlsoenkten som genom-frs vartannat r fr en kallelse till hlsokontroll p grundval av de strsta riskerna fr deras arbetshlsa. P s stt kan insatserna bttre riktas in p mlgrupperna. Dessutom har alla som svarar p enkten mjlighet att f respons om sina arbets- och hlsorisker.

    FIGUR 11 Arbetsfrmgan kan stdjas genom samarbete

    FRETAGSHLSOVRDENLEDARSKAP FR BTTRE

    ARBETSFRMGA

    Bedmning av arbetsfrmgan Std till anstllda med nedsatt

    arbetsfrmga Individuell handledning Underskning av arbetsfrmgan Sjukvrd med inriktning p hlsa

    p arbetsplatsen Konsultationer fr chefer och

    arbetsenheter Bedmning av rehabiliteringsbehov

    och hnvisning till rehabilitering Hlsordgivning och hlsovgledning Hlsounderskningar

    Tidigt stdGe std fr bttre arbetsfrmga

    Preventiontgrder fr att frmja arbetshlsa och

    vlbefinnande i arbetet

    Intensifierat stdSkapa frutsttningar fr att de

    anstllda ska orka arbeta

    Utforma arbetet efter de hlsomssiga frutsttningarna

    Sttta medarbetarna s att de klarar sig i arbetet

    Frbttra arbetsplatsen och arbetsmiljn

    Ta upp angelgna frgor i planeringen av det tidiga stdet och tergngen i arbete

    Komma verens om gemensamma spelregler och metoder

    Arbetshlsoenkt

    Lagstadgade underskningar

    vriga hlsounder- skningar

    Underskning av arbetsfrmgan

    Personlig respons om risker fr arbetsfrmgan och hlsan Kallelse till riktade hlsokontroller Hela personalen vartannat r

    Enligt bestmmelserna i lag Chefen skickar anstllda p underskning

    Till exempel hlsounderskningar p enskilda arbetsplatser Anstllda kan ocks sjlva g p hlsounderskning, om det behvs

    Kallelse vid sjukfrnvaro ver 60 dagar Efter samtal med chefen om tidigt std, av hlsomssiga skl eller om en bedmning av arbetsfrmgan behvs

    Personens hlsa i relation till arbetet Dessutom vid chefsanstllning: samarbete mellan fretagshlsovrden och chefen och gemensamma verktyg

    Hlsounder- skningar infr anstllning

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 27

    Personalens arbetshlsa och jmlik behandling

    FIGUR 14 Frnvaro p.g.a. sjukdom och arbetsolycksfall 20072011 enligt frnvarotid (%)

    FIGUR 13 Utveckling i frnvaro p.g.a. sjukdom eller arbetsolycksfall 20072011 (%)

    Sjukfrnvarodagarna i relation till arbetade anstllnings-dagar minskade redan 2010 och den nedtgende tren-den fortsatte 2011. Med lngsiktigt arbete fr bttre arbetshlsa inklusive de fr ndamlet utvecklade verk-tygen och intensifierat samarbete med fretagshlso-vrden vill staden strka den gynnsamma utveckling-en. Tack vare gemensamma modeller fr att bland annat ta upp angelgna frgor och stdja tergng i arbetet gr det att bttre frutse risker fr sjukdom och nedsatt arbetsfrmga.

    En tredjedel av frnvaron p grund av sjukdom och arbetsolycka var lngvarig frnvaro, det vill sga pgick ver en mnad. Den lnga sjukfrnvaron hller p att minska om man ser till all frnvaro. Detsamma gl-ler den relativa andelen kortvarig frnvaro p 13 dagar som beviljas av chefen.

    Frnvaro p grund av sjukdom och arbetsolycka

    0

    1

    2

    3

    4

    5

    6

    2010200920082007 2011

    5,05,3 5,3 5,3

    0,20,2 0,2 0,2

    0,2

    5,1

    arbetsolyckor sjukfrnvaro

    19,9

    0

    5

    10

    15

    20

    25

    20092008 2007

    13 dagar 47 dagar 1530 dagar ver 30 dagar

    30

    35

    40

    17,318,5

    20,0 20,2

    15,813,6 14,9

    15,8 15,615,0 15,7 15,4 15,4

    18,320,2 19,3 19,1 18,7

    30,431,6

    33,9

    29,8 30.7

    814 dagar

    15,1

    20112010

    Det skedde inga stora frndringar i lders- och knsfrdelningen av frnvaro jmfrt med 2010. I alla ldersgrupper hade kvinnor strre frnvaro p grund av sjukdom n mn. Andelen sjukfrnvaro av arbetade anstllningsdagar kade med stigande lder. Men bland personer ver 60 r som arbetar kvar var sjukfrnvaron mindre n i de yngre ldersgrupperna. Resultatet kan frklaras med hlsoselektion.

    Den positiva utvecklingen i statistiken ver sjukfrn-varo gav ocks utslag i antalet personer som inte var frnvarande en enda dag p grund av sjukdom. Av kvin-norna hade 23,6 (2010: 22,6) procent inte en enda frn-varodag p grund av sjukdom och/eller arbetsolycka. Bland mnnen var procentsatsen 31,9 (2010: 32,0).

  • Helsingfors stad n Personalrapport 201128

    2,4

    0

    1

    2

    3

    4

    5

    totaltmnkvinnor

    019 2024 3034 3539

    6

    7

    8

    2,8

    4,7

    3,0

    4,3 4,2

    3,0

    3,94,1

    2,9

    3,8

    4,54,2

    5,0

    4,1

    4,8

    5,4

    4,6

    5,2

    5,8

    4,8

    5,5

    6,9

    5,2

    6,5

    6,0

    4,3

    5,6

    3,3

    2529 4549 5054 4044 5559 60

    3,1

    Personalens arbetshlsa och jmlik behandling

    FIGUR 15 Sjukfrnvaro 2011 enligt ldersgrupp och kn (%)

    019 2024 2529 3034 3539 4044 4549 5054 5559 60Kvinnor 943 2291 3743 3806 3762 4237 4931 4875 4476 3478Mn 562 742 1245 1388 1311 1476 1679 1531 1369 1186Totalt 1505 3033 4988 5194 5073 5713 6610 6406 5845 4664

    Juho

    Kuva

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 29

    FIGUR 16 Relativ frdelning enligt kn i ordinarie personalens utbildningsniv 31.12.2011 (%)

    Insatser fr att strka personalens kompetensEnligt strategiprogrammet r personalens kompe-tens grundad p kompetensmlen i strategin. I perso-nalutvecklingen prioriteras vid varje tidpunkt de kun-skaps- och frdighetsomrden som framtiden kan byggas p. Kompetensen kan strkas bland annat med yrkesinriktad utbildning, kompetensdelning och avancemangsmjligheter.

    Utbildningsniv

    Uppgifterna om examina kommer frn Statistikcentra-len och de r frn slutet av 2011. Klassificeringen r Sta-tistikcentralens klassificering frn 2010.

    Personalens utbildningsniv har stigit stadigt. Ande-len anstllda med hgskoleexamen kade jmfrt med 2010, srskilt andelen med lgre hgskoleexamen. Av den fast anstllda personalen hade 35,5 procent hg-skoleexamen och av alla med hgskoleexamen hade 55,3 procent hgre hgskoleexamen. Andelen med hgskoleexamen var strre bland kvinnor n bland mn. Relativt sett var andelen examina p mellanniv strst, cirka 40 procent.

    0,9

    0 5 10

    Forskarutbildning

    Hgre hgskoleniv

    Lgre hgskoleniv

    Lgsta hgskoleniv

    Mellanniv

    Grundniv

    Annan eller oknd

    15 20 25 30 35 40 45

    kvinnormn

    0,6

    19,2

    18,4

    16,9

    13,2

    15,0

    11,1

    38,5

    43,1

    10,4

    7,8

    3,1

    2,1

    TABELL 17 Ordinarie personalens utbildningsniv 31.12.2011

    Annan eller oknd

    Grundniv MellannivLgsta

    hgskole- niv

    Lgre hgskole-

    niv

    Hgre hgskole-

    niv

    Forskar-utbildning

    Kvinnor 513 1886 9335 3635 4090 4647 153Mn 261 886 3679 946 1126 1568 76Totalt 2772 13014 4581 5216 6215 229

  • Helsingfors stad n Personalrapport 201130

    Insatser fr att strka personalens kompetens

    TABELL 18 Deltagande i utbildning 20092011

    Personalens deltagande i utbildning

    Kompetensledning

    I takt med omvrldsfrndringarna mste staden rk-na med nya kompetensbehov och utmaningar. Att ha framfrhllning betyder i detta fall att staden vill utveck-la personalens kompetens i den riktningen att den frut-sedda framtiden kan frverkligas genom rtt kompetens. Figur 17 visar stadens modell fr kompetensledning.

    I prognostiseringen av organisationens framtid beak-tas omvrldsfrndringar och stadens strategiska riktlin-jer. Det kan hnda att de strategiska riktlinjerna kan kom-ma att krva en ny typ av service och kompetens. En

    del av dagens kompetens r frldrad redan i morgon. Dremot spelar utvecklingsbara kompetenser en fram-trdande roll fr en fungerande organisation och det r ndvndigt att dela med sig av dem till andra. Nya kom-petenser r ett steg mot framtiden och mot nya verk-samhetsmodeller eller tjnster.

    Strategisk kompetens r den kompetens som behvs fr att skapa framtiden. Krnkompetens r dremot rela-terad till organisationens kompetens och organisationens primra uppgifter.

    FIGUR 17 Modell fr kompetensledning inom Helsingfors stad

    Dagar Dagar Dagar () () ()

    2009 2010 2011 2009 2010 2011Stadens interna utbildning 93457 93700 90090 5,3 milj. 5,3 milj. 5,3 milj.

    Extern utbildning 45363 42582 44995 8,4 milj. 7,1 milj. 6,7 milj.

    Utbildning totalt 138820 136282 135085 13,7 milj. 12,4 milj. 12,0 milj.

    Omvrldsfrndringar och stadens strategiska riktlinjer

    Frutse organisationen

    ntiKrnkompetenser Strategiska kompetenser

    Stadskompetens, branschkompetens och yrkeskompetens

    Utgende kompetenser

    Utvecklingsbara eller delbara kompetenser

    Nya kompetenser

    VISION

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 31

    Rhinoceros Oy

    Insatser fr att strka personalens kompetens

    Personalen mste ha stadskompetens, specifik bransch-kompetens inom vissa verksamhetsomrden och yrkes-kompetens fr sina arbetsuppgifter och alla dessa kom-petenser r stadda i stndig frndring. I dag ingr vrdekompetens, kundkompetens, organisationskom-petens, datatekniska frdigheter, medarbetarskap och hantering av mlen med arbetet i stadskompetensen.

    Verksamhetsomrdena, ocks frvaltningarna och affrsverken, lgger sjlva fast och definierar sin branschkompetens.

    Inskolning, personalutbildning och fortbildning r tra-ditionella metoder fr att dela med sig av kompetens. Andra metoder r att arbeta i par, gemensamma mten fr arbetsgrupper, eftertrdarmodell och mentorskap.

    Extra effektivt r det att utnyttja mjligheterna till rota-tion, byte av arbetsuppgifter och intern arbetsmarknad.

    Mjlighet att frbttra yrkeskompetensenI resultat- och utvecklingssamtalen ingr numera ocks samtal om medarbetarnas yrkesmssiga utveckling. Av de som besvarade arbetshlsoenkten hade 46 procent en personlig utvecklingsplan. Enkten visade att utveck-lingsplaner lggs upp mer sllan fr unga och visstidsan-stllda, men oftare fr kvinnor n fr mn.

    Utvecklingsplanerna har stadigt blivit fler under strate-giperioden. Flest planer upprttas inom expertorganisatio-nerna. I vissa av dem hade 70 procent utvecklingsplaner.

    Dagar Dagar Dagar () () ()

    2009 2010 2011 2009 2010 2011Stadens interna utbildning 93457 93700 90090 5,3 milj. 5,3 milj. 5,3 milj.

    Extern utbildning 45363 42582 44995 8,4 milj. 7,1 milj. 6,7 milj.

    Utbildning totalt 138820 136282 135085 13,7 milj. 12,4 milj. 12,0 milj.

  • Helsingfors stad n Personalrapport 201132

    Belningssystem

    Belning

    Uppgiftsrelaterad ln Individuell ln Resultatbunden belning Resultatpremie Snabb belning Motivationstillgg

    Fretagshlsovrdstjnster Personalbiljett Intressekontor Lunchfrmn Motions- och kulturfrmner Rabattmjligheter Gvor p bemrkelsedagar Hobbyklubbar Tjnstebostder Rekreations- och semesterstllen

    Anstllningstrygghet Meningsfullt arbete Utvecklingsmjligheter Karrirutveckling/Karrirstigar Omsorg om arbetshlsa Respons och berm

    Ln Personalfrmner Arbetslivets kvalitet

    Helsingfors stad har ett belningssystem som bestr av flera olika materiella och immateriella belningsele-ment. Det r ett samlat system som avser dels pen-ningln, dels kompletterande premier och frmner knutna till anstllningen (materiella element). I personal-frmnerna ingr bland annat fretagshlsovrd, tjns-

    Stadens belningssystemtebostder, personalmatsal, lunchfrmn och mjlig-heter till motion. De immateriella elementen bestr av en rad arbetslivsrelaterade faktorer. Bland de viktigas-te mrks anstllningstrygghet, mjligheter att utveck-las i sitt arbete och i karriren, men ocks berm och respons.

    FIGUR 18 Belningssystemet i Helsingfors

    Uppgiftsrelaterad lnDen uppgiftsrelaterade lnen grundar sig p en bedm-ning av arbetsuppgifternas svrighetsgrad inom alla verksamhetsomrden med mnadsln. Det lg che-ferna att se till att bedmningarna av arbetsuppgifternas svrighetsgrad uppdaterades vid frndringar. Frvalt-ningarna och affrsverken hade grupper fr utvrdering av svrighetsgraden som skulle skerstlla att bedm-ningarna var uppdaterade.

    De uppgiftsrelaterade lnerna hjdes enligt de riks-omfattande tjnste- och arbetskollektivavtalen med en

    allmn hjning och lokala lnepotter frn och med den 1 maj 2011.

    Individuella tillggDe rsrelaterade individuella tillggen lggs fast fr alla utifrn tidigare arbetsr. Dessutom fanns det inom alla avtalsbranscher individuella tillgg som byggde p arbetsprestationen och gavs ut efter prvning. I ver-ensstmmelse med de rikstckande avtalen gick juste-ringspotten ocks till att hja de individuella tillggen.

    TABELL 19 Individuella tillgg enligt prvning per avtalsbransch 20102011

    2010 2011

    % av lnerna % av lnerna euro antal mottagareAKTA 1,5 1,9 1032751 9515

    TIM 6,5 7,1 627062 2592

    LA 3,2 3,5 117563 503

    Tehy-protokollet 1,8 1,9 121987 1270

    Lrare 0,9 1,0 129324 1239

    Ln

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 33

    Arbetslivets kvalitet

    TABELL 20 Lneutvecklingen i Helsingfors jmfrt med den vriga kommunsektorn: ln fr ordinarie arbetstid

    TABELL 21 Motivationstillgg 20072011

    LneutvecklingLnekningar enligt de riksomfattande tjnste- och arbetskollektivavtalen infrdes i maj. Lnerna inom alla avtalsbranscher hjdes med allmn hjning p 1,2 pro-cent. Dessutom fanns det en justeringspott p 0,8 pro-cent som delades ut efter frhandlingar p lokal niv. Fr de som ingr i lkaravtalet (LA) och arbetskollektivavtalet fr timavlnade (TIM-AKA) var justeringspotten 0,44 pro-cent av lnesumman eftersom en del av potten delades ut centralt p riksniv. Fr hela ret var kostnadseffekten av den allmnna hjningen och de lokala justeringspotter-na cirka 1,5 procent av lnesumman.

    Av den lokala justeringspotten anvndes 0,34 res-pektive 0,6 procent beroende p bransch till att hja de uppgiftsrelaterade lnerna eller de ordinra timlner-na. Utifrn bedmningarna av arbetsuppgifternas sv-righetsgrad anvndes lnekningarna till att justera lneolgenheter, lnekningar fr personer i chefs- och arbetsledningsstllning och lnekningar fr personer vars arbetsuppgifter omorganiserats.

    Av justeringspotterna gick 0,2 procent till individuel-la tillgg inom alla andra avtalsbranscher n LA och TIM-AKA, dr i stllet 0,1 procent av lnesumman anvndes till individuella tillgg. De individuella tillggen beviljades utifrn en bedmning av arbetsprestationerna.

    Tabell 20 jmfr inkomsterna frn regelbunden arbets-tid bland stadens anstllda med mnadsln med motsva-rande inkomster inom den vriga kommunsektorn. Uppgif-terna kommer frn Statistikcentralen. Lneuppgifterna fr 2011 var inte tillgngliga nr den hr rapporten blev klar. Sta-dens eget rapporteringssystem visar att medelinkomsterna frn regelbunden arbetstid var 2 847 euro i slutet av 2011.

    Staden tillmpade en rad verktyg fr att belna individer och grupper. Vid individuell belning vgdes personliga arbetsresultat, kompetens, yrkesskicklighet och andra srskilda kriterier vid frvaltningarna och affrsverken in. Utifrn dem gavs individuella tillgg och motivations-tillgg ut. Dessutom fanns det metoder fr s kallad snabb belning (Nopsa). Bland annat biljetter till kultur-evenemang gavs ut som snabb belning fr goda indivi-duella arbetsprestationer.

    Snabb belning tillmpades ocks fr att motivera hela arbetsgrupper. De belnades med festligheter och med premier och gemensamma utvecklingspengar.

    Resultatpremier var den viktigaste metoden fr att belna grupper. De tillmpades vid 29 frvaltningar och affrsverk och betalades ut till 24 864 personer. I snitt var resultatpremien 1 015 euro.

    Under ret infrdes reviderade principer fr resultat-premier. Syftet med revideringen var att stadens stra-tegier ska kunna omsttas p ett bttre stt genom resultatpremierna. Dessutom integrerades resultatpre-mieprocessen nrmare i beredningen av budgeten och resultatbudgeten. Vidare samordnades principerna fr hela staden, srskilt personalvillkoren dr det tidigare

    Stadsdirektrens tvling rets prestationDet ingr i belningssystemet att lyfta fram arbetsme-toder, arbetsprocesser och innovationer. Stadsdirekt-rens tvling rets prestation arrangerades fjrde gng-en 2011. Denna gng belnades 21 personer som alla fick 2 000 euro var.

    Inom alla avtalsbranscher betalades ocks en engngs-pott ut i samband med majlnen. Den varierade mellan 100 och 240 euro beroende p avtalsbransch.

    Resultat- och kompetensrelaterad belning

    hade funnits en del skillnader mellan enskilda frvalt-ningar och affrsverk.

    r Helsingfors stad Andra kommuner2005 2319 2307

    2006 2388 2370

    2007 2541 2495

    2008 2652 2633

    2009 2743 2724

    2010 2794 2778

    r euro antal mottagare2007 1868495 7513

    2008 1438297 4197

    2009 589243 1667

    2010 2567725 5215

    2011 831 099 2319

    Belningssystemet

    Klla: Statistikcentralen, lner i kommunsektorn

  • Helsingfors stad n Personalrapport 201134

    Belningssystemet

    Stadens anstllda har mngsidiga personalfrmner, t.ex. fretagshlsovrdstjnster, personalbespisning, oli-ka rabatter p kultur- och idrottsevenemang, fretagsra-batter, personalbiljettsfrmn, intressekontor, motions-tjnster och tjnstebostder.

    LikalnStaden anvnder sig av system som frmjar lika ln, ssom system fr bedmning av uppgifters svrighets-grad och av arbetsprestationer svrighetsgrad. Resultat-premiesystem anvnds i stor utstrckning i bde kvinno- och mansdominerade branscher.

    Staden deltog under 20092011 i Aalto-universitetets Tapas-forskningsprojekt om lika lner. Inom ramen fr projektet underskte man lnematerial frn stadsplane-ringskontoret ur knsperspektivet samt gjorde personal-intervjuer om belningssystem. Utifrn underskningen upptckte man utvecklingsbehov i belningssystemets synlighet och i systemets tillmpning i praktiken. Utar-betandet av ett utbildnings- och informationspaket fr chefer valdes till stadens mest centrala utvecklingsob-jekt. P vren ordnades en chefsutbildning p stads-

    planeringskontoret. Tanken r att material frn utbild-ningen ska utnyttjas ven p Helsingfors stads andra chefsutbildningar.

    En lnekartlggning mellan kvinnor och mn som tar utgngspunkt i jmstlldhetslagen genomfrs rligen. Kartlggningen mjliggr en effektiv uppfljning av lne-utvecklingen svl p stadsniv som p frvaltnings- och affrsverksniv. Redan p basis av kartlggningen r 2010 kunde man konstatera att lneskillnaderna mellan kvinnor och mn var ganska sm. En frklarande orsak till lneskillnaderna var att uppgifternas kravniv variera-de mycket, och det fanns d skillnader ven i de upp-giftsrelaterade lnerna. Lnekartlggningen fr 2011 fr-digstlls i brjan av 2012.

    PersonalfrmnerFretagshlsovrd

    Fretagshlsovrdscentralen tillhandahller mngsidiga och omfattande fretagshlsovrdstjnster fr stadens hela personal (figur 19). Fretagshlsovrdstjnsterna innefattar bde frebyggande verksamhet och fretags-hlsovrdsinriktad sjukvrd.

    Fretagshlsovrdstjnster

    Ledning Chefer Anstllda

    Planering av fretags- hlsovrdsverksamheten

    Fretagshlsovrds- rapportering och uppfljning

    av sjukfrnvaro

    Frndringsstd fr organisationer

    Konsultering inom ledning av arbetshlsa

    Arbetsplatsutredningar

    Std fr arbetsgemenskapen i frndringssituationer

    Std i krisituationer

    Std och konsultation frledning av arbetshlsa

    Std fr chefernas egenarbetshlsa

    Underskning och behandling av sjukdomar

    Hlsokontroller

    Hlsordgivning och handledning

    Std fr arbetsfrmga och orkande i arbetet

    FIGUR 19 Fretagshlsovrdstjnster enligt kundgrupp

  • Personalrapport 2011 n Helsingfors stad 35

    Belningssystemet

    Rhinoceros Oy

    PersonalbiljettfrmnPersonalbiljetten anvnds av bde stadens ordinarie per-sonal och visstidsanstllda. Antalet anvndare uppgick till cirka 26 500 personer (2010: cirka 20 000). Sammanlagt 230 000 arbetsresesedlar beviljades (2010: cirka 180 000). Fastanstllda har mjlighet att f hgst 12 sedlar per r, och visstidsanstllda kan f sedlar s lnge som anstll-ningsfrhllandet varar.

    IntressekontorIntressekontoret hr till de mest utnyttjade personalfr-mnerna. Intressekontoret erbjd ett mngsidigt bruks-konto, bostadsln och konsumtionskrediter fr sina kunder. Depositionerna till intressekontoret minskade, dremot beviljades fler nya bostadsln och konsumtions-krediter jmfrt med ret innan. Medlemsantalet minska-de ngot och var vid rets slut 17 214 personer. Medlem-marna kommer frn alla frvaltningar och affrsverk samt frn alla grupper av anstllda. Ocks de som avgr med pension kan ha sitt medlemskap i intressekontoret kvar.

    TjnstebostderStaden hade 3 324 tjnstebostder fr personalen (2010: 3 503). I tjnstebostderna bodde 8,4 pro-cent av stadens personal. Utbudet av bostder mot-svarar efterfrgan. Vid rekryteringen har bostderna varit en extra bonus och p det sttet har staden kun-nat avhjlpa akuta bostadsbehov hos stadens anstllda. Behovet av familjebostder har beaktats i det normala arava-bostadsutbudet.

    Personalmotion bidrar till en aktiv livsstilPersonalmotion har redan i 20 r frskt sporra perso-nalen att rra p sig. Under jubileumsret ordnades bl.a. tv tre mnader lnga LiikuntaTsemppi-tvlingar. Mlet med tvlingarna var att f personalen att rra p sig mera. P intrantet Helmi fanns ocks motionsinstruk-tioner fr personalen.

    P hsten startades ett tvradministrativt Liikkeel-le-projekt som ingr i det riksomfattande programmet I form fr livet eller IFFL. Projektets mlgrupp r de anstllda som antingen lper risk att insjukna i diabe-tes typ 2 eller som redan insjuknat i den. En annan ml-grupp r de som lider av depression och som drfr har nytta av motion. Fretagshlsovrden hnvisar de per-soner som hr till riskgrupper till en motionsinstruktr som gr en preliminr kartlggning samt en motions-plan. Motionsinstruktren ger dessutom individuell handledning om en hlsofrmjande och aktiv livsstil.

    Sammanlagt 11 470 personer deltog under ret i per-sonalmotionsverksamhet (2010: 9 083). Personalmotio-nen ordnade ocks olika slags evenemang, jippon och arbetshlsodagar samt uppmuntrade personalen att delta i olika riksomfattande evenemang, ssom Dam-tian. I evenemangen deltog sammanlagt 6 181 perso-ner (2010: 5 592). Sammanlagt uppgick antalet besk inklusive gymbesk under ret till 72 627, vilket r drygt 1000 besk mer n ret innan.

  • Helsingfors stad n Personalrapport 201136

    Frmjande av mngfald En mngsidig arbetsgemenskap bestr av personer med olika bakgrunder och utgngspunkter, bland annat mnniskor i olika ldrar, med olika sprk eller med ned-satt arbetsfrmga. Enligt stadens strategiprogram fr 20092012 r mngfald en betydande resurs samtidigt som ledning av mngfald frmjar frndringsberedskap. Med ledning av mngfald avses olika tgrder som har att gra med rekrytering, introduktion, personalutveck-ling, belning eller arbetsledning av personal och som r riktade mot en heterogen arbetsgemenskap.

    Staden r skyldig att frmja jmstlldhet och lika-behandling i all sin verksamhet. Enligt lagen om lika-behandling fr ingen diskrimineras p grund av lder, etniskt eller nationellt ursprung, religion, hlsotillstnd, sexuell lggning eller av ngon annan orsak som gller hans eller hennes person. I stadens likabehandlingsplan nmns sprk och etniskt eller nationellt ursprung. Nu ska planen utvidgas s att den tar hnsyn till ven andra diskrimineringsgrunder.

    Ledning av mngfald handlar om att alla anstll-das styrkor utnyttjas fr gemensamma ml. Samtidigt frbttras sdana anstlldas stllning som kan lpa risk fr att bli exkluderade frn arbetsmarknaden eller arbetsgemenskapen.

    Ett av stadens strategiska ml r att ka andelen anstllda med invandrarbakgrund s att den motsva-rar andelen av invnarna med invandrarbakgrund. Mn-niskor med invandrarbakgrund r enligt definition per-soner som har ett annat modersml n finska eller svenska, dvs. personer med ett frmmande sprk som modersml.

    Att ta hnsyn till de behov som personer i olika ldrar har r en del av ledning av mngfald. Enligt strategipro-grammet ska Helsingfors utvecklas till en mnsterstad i frga om ldersrelaterat ledarskap. De behov och ml som mnniskor i olika ldrar och livssituationer har beak-tas i planeringen och organiseringen av arbetet, i bel-ningen och i det vriga ledarskapet. Mlet r att unga anstllda trivs och vill stanna kvar i stadens tjnst, att stdja anstllda i olika livssituationer s att de orkar i sitt arbete, att frbttra de ldre anstlldas vlbefinnande i arbetet samt att frlnga arbetskarrirerna.

    En strre mngfald bland personalen bidrar till att sta-den bttre kan svara p alla invnares behov av tjns-ter. Den ldrande befolkningen och den kade ande-len mnniskor med invandrarbakgrund ndrar stadens befolkningsstruktur och servicebehov. ldre invnare och invnare med olika etniska bakgrunder r i behov av annorlunda tjnster n den mer heterogena och yngre befolkningen. Samtidigt kar konkurrensen om kompetent arbetskraft. Det finns redan nu en brist p arbetskraft inom smbarnsfostran, ldreomsorg och hlsovrdssektorn samt inom transport, stdning och catering.

    Andel anstllda med annat modersmlVid rets brjan hade 11,0 procent av Helsingfors inv-nare annat modersml n finska eller svenska. Samti-digt var andelen anstllda med ett annat modersml n finska eller svenska 5,2 procent av samtliga anstllda i anstllningsfrhllande under 2010. Vid rets slut var andelen 4,6 procent.

    Andelen anstllda med annat modersml n finska eller svenska kade mest inom byggnads- och miljv-sendet samt inom social- och hlsovrdsvsendet. Det-ta gller bde d man tittar p personalvolymen vid rets slut och alla anstllningsfrhllanden. Det fanns dock stora skillnader mellan olika frvaltningar och affrsverk.

    En arbetsgrupp med uppgift att stdja rekryteringen av personer med invandrarbakgrund har presenterat en rad tgrdsfrslag med hnsyn till prognostisering, rekry-tering, introduktion och sprkutbildning samt std fr arbetsgemenskaper och chefer. Dessa frslag ska brja omsttas i praktiken under 2012 i stadens olika frvalt-ningar och affrsverk. Mlet r att rekryteringen av perso-ner med annat modersml n finska eller svenska ska bli en del av frvaltningarnas och affrsverkens rliga verk-samhetsplanering och uppstllning av ml.

    Utbildning ett effektivt stt att bli sysselsattLroavtalsutbildningar och rekryteringsutbildning-ar som leder till yrke r viktiga rekryteringsmjlighe-ter fr mnniskor med invandrarbakgrund. En del av dessa utbildningar r skrddarsydda fr mnniskor med invan