fokus förskola, nr 2 2011, malmö stad

Y Kristina på väg att bli förskolelektor 8 Z

Y Processtödjare ledde till nytändning 4 Z

Y Den reviderade läroplanen – nu i verkligheten 6 Z

en tidning om förskolan i malmö stad | oktober 2011

2 n oktober 2011 oktober 2011 n 3

dans på gottorp 18

nattis 16 ute är inne 12

den reviderade läroplanen 4-7

liselott malik omslag & 4

innehåll

ledare

foKus försKola ges ut av malmö staD och är en tiDning för Dig som arbetar inom eller är intresseraD av försKola och utbilDning

utgivare inga sanDström, telefon 040-34 33 45ProDuKtion reDaKtionen.nu: miKael ringman, maria sehlin

och inga sanDström, malmö staDgrafisK form benny mårtensson, www.gregory.se

fotograf Peter Kroon, www.PeterKroon.nettrycKeri jms ab, sanDra svensson

beställ fler ex av tiDningen genom att mejla till [email protected]

Det är med glädje jag läser om förskolan i Malmö stad!Vår förskola ska skapa lärandemiljöer där barnen är delaktiga och utvecklas. I vår förskola ska det synas att omsorg och lärande är ett. Vi ska stimulera och utmana barnens utveckling i en innehållsrik och inbjudande miljö, ta tillvara och främja lek och kreativitet på de sätt som stärker barnens intresse och vilja att lära och erövra nya erfarenheter.LäroPlanen har iDag

betydligt fler mål än tidigare. Det kan finnas en risk i det, tänker jag. En risk att vi glömmer leken, att vi blir ämnesinriktade och bockar av mål. Den reviderade läroplanen talar inte om ämnen utan om fyra kunskapsområden som vi ska integrera och tillsammans med barnen fånga, erövra och utveckla i ett öppet och lustfullt lärande.

Visst är vi igång, en del av oss sedan länge. Likväl behöver vi alla inta ett lyssnande förhållningssätt. Ett förhåll-ningssätt där vi ser det kompetenta barnet, är nyfikna på och vill förstå det barnen vill utforska och bygger verk-samheten på just det.

I våras gick 300 förskollärare en processtödjarutbildning som ett led i arbetet att förankra den reviderade läroplanen. Arbetet är igång ute i

förskolorna på arbetsplatsträffar, på studiedagar och i vardagen. I denna tidning kan ni läsa om den nytän-dning det ger kollegorna på Södra Sommarstadens förskola.

Snart har vi vår första förskole-lektor, smått fantastiskt eller hur! Läs om Kristina Westlund. Läs också om Christel Olsson och hennes imponerande resa till pedagogista!

Förskolan i Malmö växer och vi rekryterar många nya medarbetare. Hur skulle du som nyanställd vilja bli mottagen? Fosie utvecklar arbetet med introduktion, om det och om mycket mera står att läsa i detta, det fjärde num-ret av Fokus Förskola!

[email protected]”Kompetensförsörjning i förskolan i Malmö stad”

Ett nytt cEntrum för pEdagogisk inspiration

Pedagogisk Centralen byter namn till Centrum för pedagogisk inspi-ration, CPI, och får samtidigt en

kommun gemensam styrning för att verksamheten ska komma närmare

skolorna och medarbetarna. Beslutet har fattats av kommunstyrelsen.

Syftet med förändringen är att verksamheten ska bättre ska anpassas efter de behov som

finns och att skolpersonalen får mer stöd i sitt arbete.

– Med de här förändringarna tar vi fasta på vad skolpersonalen behöver i sitt peda-gogiska arbete, som är stöd och, inte minst,

inspiration, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunalråd med ansvar för skola,

trygghet och välfärd.Källa: www.malmo.se

I Malmö stad går utveck-lingen det

senaste året åt två olika

håll. Andelen grupper med 17 eller färre

barn blir flera och samtidigt

växer grup-perna med äldre barn. Läs mer om undersök-

ningen på s 8.

Världskonferens om förskola och skola i malmö

Malmö stad börjar det nya året med att tillsammans med Malmö högskola arrangera en internationell konferens om skolutveckling och forskning, Den 25:e ICSEI-konferensen (International Congress of School Effectiveness and Improvement) pågår den 5-8 januari. 3 I anslutning till kongressen hålls en förkonferens om förskola som riktar sig till dok-

torander, seniora forskare och yrkesverksamma förskollärare. Förkonferensen har rubriken

”New challenges in Early Education and Care” och äger rum 4 Januari 2012. Förkonferensen

är gratis och anmälan (senast 3 december) sker på hemsidan: www.icsei.net/icsei2012

”Vilka berättelser bär jag med mig och hur påVerkar de mina möten med andra?” är rubriken för utställningen ”på egna fötter”. Foto: chris munsey

PeDagoger På egna fötter3 ”På egna fötter” är en utställning som

berättar om processen som pedagogerna på

förskolorna Berga och Karl Johan, Ellstorp

och Rörsjön har genomgått i kursen ”Genus

i praktiken”.

Utställningen berättar i foto och bild om

arbetet i kursen som leds av genuspedago-

gen Elizabeth Flórez.

Utställningen har visats på Centrum för

pedagogisk inspiration (f d Pedagogiska cen-

tralen) i höst. Möjlighet finns för intresserade

stadsdelar att visa utställningen.

Spindelrädsla botas kanske bäst på lekplatsen. På spindellekplat-sen i kanten av Pildammsparken mot Roskildevägen kan barnen träffa en jättestor svart spindel, som man kan klättra på och leka i och kring.

spindeln har även en insektskompis i form

av en tusenfoting som det går att leka följa

John på. tusenfotingen föddes efter en tävling

bland barn på förskolorna omkring. Vinnaren,

en barngrupp på roskilde förskola, fick rita en

kompis åt spindeln.

Manstätare än genomsnittet i Malmö stad3,5 procent. Det är den genomsnitt-liga andelen män på svenska förskolor, alla yrkeskategorier inräknade. Detta enligt Ekot på Sveriges Radio som har tagit del av uppgifter från Skolverket från 2010. 3 I den omgivningen står sig Malmö stads

siffror väl. Statistiken för 2010 visar att Malmö

stad har gått upp från 6 till 7 procent manliga

högskoleutbildade medarbetare och har 8 pro-

cent manliga barnskötare.

Andelen män inom förskolan har ökat något jämfört med föregående år.

Källa: Stadskontoret.

2011

2011

7 %

8 %

8 %

2009

2009

2010

2010

6 %

6 %

6 %

män med pedagogisk högskoleutbildning:

män med annan utbildning För arbete med barn:

temaleKPlatser: sPinDelleKPlatsen


Två av söDra sommarstaDens förskollärare deltog i processtödjarutbild-

ningen vid Malmö högskola. Under fem heldagar fördjupade de sig i den reviderade läroplanens struktur och innehåll. De diskussionsuppgifter som de arbetade med inom utbildningen tog de sedan med sig tillbaka till förskolan där personalen diskuterade frågorna vid sina arbetsplatsträffar.

För Anna Bengtsson var det viktigt att alla medarbetare på förskolan fick inblick i vad som hände på utbildningen. Till hösten startar en bokcirkel så att alla medarbetare får ta del av den litteratur som användes.

– Om vi ska nå bestående förändring är det vik-tigt att alla känner att de är en del av det här och att de har ett ansvar, säger hon.

Under vårens arbetsplatsträffar diskuterades även målen i den reviderade läroplanen. Som stöd för diskussionerna har personalen tagit foton som illustrerat lärande i verksamheten och knutit an till målen. Övningarna var så givande att man fortsät-ter med arbetssättet.

– Läroplanen innehåller många fina ord men det räcker inte att bara lära sig dem. Läroplanen måste tas in i vår vardag och i vårt tänkande, menar Anna Bengtsson.

Liselott Malik är en av Södra Sommarstadens processtödjare. Som sådan vill hon fungera som en informationslänk mellan utbildningen och

processstödjare gav nytändning

bilD:Liselott Malik och Anna Bengtsson säger att

den reviderade läroplanen har blivit en bra utgångspunkt för förändringsarbete.

bilD:Jörgen Dunér hop-pas att Fosies introduktion stär-ker stadsdelens rekrytering.

Vårens processtödjarut-bildning gav inte bara

förståelse för den revide-rade läroplanen och dess

nya mål. För personalen vid Södra Sommarstadens förskola innebar den också

en nytändning.

den reviderade läroplanenden reviderade läroplanen

ProcesstödJar utbildningen

Utbildningen ska underlätta implemen-teringen av den reviderade läroplan för förskolan som trädde i kraft 1 juli 2011.

Nära 300 förskollärare och ett hund-ratal ledare inom förskolan utbildades vid högskolorna i Malmö och Kristianstad. Utbildningen utgjordes av fem utbildnings-dagar förlagda mellan februari och maj.

– Att få reflektera och diskutera kring vårt uppdrag har varit förlösande för många, berättar förskolechef Anna Bengtsson.”

\– vår ambition sträcKer sig längre än att bara göra det

vi är ålagda att göra, säger Jörgen Dunér, pedagogista i Augustenborg-Hindby och ansvarig för introduktionsprogrammet.

Han berättar att man i Fosie ser detta som ett tillfälle att utbilda all ny personal i sådant som man lägger extra fokus vid i stadsdelen, såsom pedagogisk dokumen-tation, språkutveckling och utvärdering. Inom introduktionsprogrammet ska de nyanställda delta i sex lärgruppsträffar och sex tematräffar.

– Det blir också ett positivt möte mel-lan nyutexaminerade och de som har lite mer erfarenhet.

Skollagen kräver att förskollärarna under introduktionstiden har en men-tor som stöd. I Fosie finns därutöver fem huvudmentorer, en för varje förskoleom-råde. De är alla verksamma förskollärare men kommer att utbildas särskilt i mentorskapet.

– De ska vara experter på introduktions-perioden. Jag är ansvarig för programmet men huvudmentorerna är spindeln i nätet och har kontakten med förskolecheferna, säger Jörgen Dunér.

Ett introduktionsprogram inleds varje gång nyanställningar görs så flera olika långt gångna program kan löpa parallellt.

vad är då syftet med denna extra sats-ning på introduktionsperioden?

– Vi vill inte se detta som ett krav utan som en möjlighet. Gör vi något bra av det så kan vi se till att vi får medarbetare med hög kompetens, säger Jörgen Dunér. n

attrahera, rekrytera behålla

De tre orden ovan är nyckelord för rekryteringsarbetet i Fosie, berät-tar personalchefen Karin Bergstrand. Introduktionen är ett av resultaten av arbetet som Karin Bergstrand har be-drivit tillsammans med förskolechefernas verksamhetsutvecklingsgrupp.

– Vi har ett stort behov av att rekry-tera förskollärare. Vi räknar med mellan 30 och 50 nya tjänster fram till somma-ren. En bra introduktion är en del i detta, en annan är tydligare profilering på för-skolor vilket kan attrahera olika personer, berättar Karin Bergstrand som i höst gör test med fokusgrupper där förskollärare i Fosie får berätta om vilka val de gjorde när de sökte till Fosie och vad de tror kan locka fler förskollärare till stadsdelen.

Förskollärar-legitimationFrån och med den 1 juli 2015 måste alla förskollärare som verkar inom förskolan vara legitimerade. Det kräver den nya skollagen. 3 Redan från och med den 1 juli 2012

får endast förskollärare med legitimation

anställas utan tidsbegränsning.

Förskollärarlegitimationen är ett digitalt

dokument som finns lagrat hos Skolverket.

Ett färskt registerutdrag ska bifogas i

jobbansökningar.

Ansvaret att skaffa förskolelegitimationen

ligger helt hos förskolläraren själv.

Ansök på Skoleverkets webbplatsSedan den 1 augusti 2011 kan ansökan göras via Skolverkets webbplats eller i pappersform via post.3 Förskollärare som tagit sin examen

senast den 30 juni 2011 ansöker gratis och

bifogar examensbevis samt ett tjänstgö-

ringsintyg som visar att han/hon arbetat

som förskollärare sammanlagt minst ett

läsår på heltid eller motsvarande.

Förskollärare som tagit sin examen efter

den 1 juli 2011 måste först göra en introduk-

tionsperiod motsvarande ett läsår på heltid

och därefter i ansökan bifoga yttrande om

lämplighet från förskolechefen. Ansökan

kostar 1500 kronor.

Handläggningstiden är svår att uppskatta,

men målet är att den inte ska överstiga fyra

månader om ansökan är komplett.

Legitimationen kan kompletteras efter-

hand med ytterligare kompetens och

behörighet. Att komplettera kostar 750

kronor.

Visstid kan bli tillsvidare efter introduktionenUnder introduktionsperioden har förskolläraren en mentor och regel-bundna möten med förskolechefen. 3 Förskolechefen är ansvarig för intro-

duktionsperioden och skriver efter avslutad

period ett yttrande om förskollärarens

lämplighet som bifogas till ansökan om

legitimation.

Förskolläraren har under introduktions-

perioden en visstidsanställning. Först

efter avslutad period och mottagen legi-

timation kan förskolläraren inleda en

tillsvidareanställning.

kollegorna. Hon svarar gärna på frågor, tipsar om litteratur och agerar bollplank för medarbetarnas funderingar.

– Min önskan är att alla ska tänka som en pro-cesstödjare och vi är på god väg. Medvetenheten kring vårt uppdrag och de mål vi arbetar för har ökat betydligt, säger hon.

Liselott Malik upplevde inledningsvis pro-cesstödjarutbildningen som lite otydlig, men bitarna föll på plats efter hand.

– Det var just genom våra diskussioner här på förskolan som vi lyckades sätta frågorna i ett sam-manhang och jag tycker att vi nådde långt under våren, säger Liselott Malik.

Diskussionsträffarna var givande även för Anna Bengtsson som parallellt med processtöd-jarna gick utbildningen för ledare.

– Jag hade önskat att min utbildning gav större inblick i vad de jobbade med, men det fick jag istäl-let vid de här träffarna.

Under hösten och våren ska två av förskolans övriga förskollärare gå en liknande kurs vid Malmö högskola. Hela personalen ska delta i en föreläsning kring pedagogisk dokumentation och de nya kunskapsmålen kommer troligen att kräva viss kompetensutveckling inom de naturvetens-kapliga ämnena.

Södra Sommarstadens förskola har under våren även utvecklat sitt arbete kring utvärdering och dokumentation, vilka båda framhålls i den revi-derade läroplanen.

Kvalitetsarbetet planeras numera i en årsklocka och omfattar utöver arbetsplatsträffarnas dis-kussioner även enkäter och ett månadsbrev till föräldrarna.

– Med utgångspunkt i läroplanen har vi kunnat förändra mycket som legat stilla länge, konstaterar Anna Bengtsson. n

I Fosie vill man göra mer av introduktionsperioden än vad den nya skollagen kräver.

Stadsdelen har tagit fram ett introduktionsprogram som omfattar alla nyanställda, även de som har flera år i yrket.

Fosie ger alla introduktion


vad innebär det för förskolan att bli en egen skolform?I Båda skolformerna får ett tydligare uppdrag och läran-

det blir ett starkare inslag i förskolan.J Vi har länge önskat att förskolan ska bli en egen skol-

form. Skolan är en så stark institution som funnits länge. Den har en särskild kultur och det har inte varit helt lätt för förskolan att ta plats.

P Både den nya organisationen och det nya uppdraget stärker förskolan och sätter fokus på vårt uppdrag.

J Det här visar att förskolan inte bara handlar om barn-passning utan också om lärande. Uppdraget får en helt annan respekt och man tar oss på allvar. hur påverkas er organisation?

I Vi har egentligen redan påbörjat en omorganisation. Sedan drygt ett år tillbaka har vi åtta förskolechefer som ansvarar för den pedagogiska verksamheten inom försko-lorna. Tidigare var områdets rektor chef över de biträdande rektorerna som jobbade ute i förskolorna. Vi tror att det gyn-nar verksamheten att istället ha chefer med fullt mandat ute på förskolorna. Vi ska också tillsätta en områdeschef som ansvarar över alla förskolor och arbetar nära förskoleche-ferna, men tjänsten är ännu vakant.

p När vi har klara roller blir det en mycket tydligare organisation.

I Sedan får vi ju också en tydligare ekonomi. Förskolan får sin egen budget så nu vet vi hur mycket pengar vi har att använda i den verksamheten.vad blir områdeschefens uppdrag?

I Områdeschefen ska frigöra tid för förskolecheferna så att de kan vara ledare för den pedagogiska verksamheten. Vi tänker oss områdeschefen som ett administrativt paraply så att inte allt regnar ned på förskolecheferna i den pedago-giska verksamheten.

J Det är lätt att de administrativa bitarna tar över annars. Det känns bra att nu istället kunna fokusera på den

pedagogiska verksamheten.I Tanken är att områdeschefen ska ägna sig åt mål- och

resultatarbete och utveckling. Hon eller han får också ett övergripande ansvar över budget och personal.vad skiljer förskolechefernas uppdrag från de biträdande rektorernas?

I Förskolecheferna förfogar över en egen budget och har dessutom mandat att genomföra saker.

J Som förskolechef är man också närmre den pedago-giska verksamheten och kan därmed fatta bättre beslut. Med ett större eget ansvar har jag bättre möjlighet att göra något bra.

I Men det är upp till organisationen att se till att för-skolecheferna kan göra ett bra jobb. Under hösten ska vi se över stödfunktioner som administration och IT men också behovet av specialpedagoger.vilken kontakt finns mellan stadsdelens förskolechefer?

P Vi samarbetar mycket och det är jätteviktigt. Vi ord-nar verksamhetsutvecklingsdagar tillsammans och köper in gemensamt utbildningsmaterial. Vi har också ett gemensamt nätverk med utvecklingspedagoger.

I Som förskolechef sitter man ju ofta ensam så samarbe-tet och kontakterna med de andra är jätteviktigt.

J Det är också viktigt att vi har en gemensam grund, att alla Västra Innerstadens förskolor är ett vi. Detta är något som vi kommer att arbeta mycket med.

I En del i områdeschefens uppdrag är just att borga för likvärdighet – men inte likriktning – inom stadsdelens förskolor.hur förändras kopplingen till skolan?

J Som vi ser det så får vi en mer jämbördig relation till skolan.

I Men vi måste naturligtvis jobba med att knyta ihop de två skolformerna. Vi vill fördjupa kontakten med skolan och hur vi ska göra det kommer vi att ta upp i vår utvecklingsplan för 2012. Arbetet med de nya skolformerna är ännu i sin linda.i den nya skollagen ges förskollärarna ett tydligare ansvar. hur arbetar ni med det i stadsdelen?

J Vi har många förskollärare i vår stadsdel, så vi har inte behövt anställa fler.

p Men vi har pratat mycket om olika roller utifrån läro-planen. Inom förskolan arbetar vi alltid i lag så alla har sin del i arbetet med barnen och det är viktigt.

I Ansvaret är en sak, men genomförandet en annan.J Precis, alla ska göra det som ska göras, men det är för-

skolläraren som har ansvaret. n

Läroplan påverkar organisationenI den nya skollagen blir förskolan en egen skolform och det kräver vissa förändringar i stadsdelarnas organisation.

Fokus Förskola samtalar med Jeannette Schildt, Ingrid Sundström Stokbro och Pia Parkhagen Göransson om hur förändring-arna ser ut i Västra Innerstaden.

den reviderade läroplanenden reviderade läroplanen

Från vänster:

p = Pia Parkhagen Göransson är förskolechef i Rönneholms förskoleområde

j = Jeanette Schildt är förskolechef i Mariehage förskoleområde

I = Ingrid Sundström Stokbro är barn & ungdomschef i Västra Innerstaden

U tbilDningen är liKa lång som Den vanliga förskollärarutbildningen, 210 poäng under sju termi-

ner. Men utbildningen är betydligt flexiblare och bygger till stor del på självstudier och nätbaserade aktiviteter. Vanligen samlas del-tagarna till två sammanhängande schemalagda dagar i månaden.

– Någon gång kan det kanske bli flera dagar. Vi har satt ett tak på fyra undervisningsdagar i månaden, säger Astrid Tursell, utbild-ningsledare på Malmö högskola, Fakulteten lärande och samhälle.

Astrid Tursell berättar att den flexibla varianten har skräddarsytts för att kunna erbjuda en bra förskollärarutbildning till pedagoger med en gedigen erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskolan.

– Jag hoppas att kommunerna inser vilken möjlighet detta är och att man är tillmötesgående med att bevilja ledighet till kurstillfällena.

Den flexibla varianten av den nya förskollärarutbildningen bygger på erfarenheterna från den tidigare distansbildningen i Barndoms- och ungdomsvetenskap.

Utbildningsperioden på sju terminer ligger fast. Längden på utbildningen kan inte påverkas däremot kan den reella studietiden bli kortare om deltagarna har djupa kunskaper sedan tidigare . Under utbildningstiden finns möjlighet att få kunskaper och färdigheter bedömda av kursledaren, vilket kan innebära att man anses vara helt eller delvis färdig med moment i någon eller flera kurser.

– Hur mycket tid en student behöver lägga ned är omöjligt att säga. Det beror till stor del på vilken förförståelse och vilka kun-skaper man redan har, säger Astrid Tursell.

Studenterna kommer att kunna förlägga sin verksamhetsför-lagda utbildning till den egna arbetsplatsen, på alla terminer utom den sista.

– Förutsättningen är att det finns en överenskommelse mellan Malmö högskola och huvudmannen att studenten under del av sin arbetstid under utbildningstiden också kan vara förskollärarstudent.

särskilda behörighetskraV till förskollärarutbildning, flexibel Variant:

Fem års erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskolan efter 1998 (arbete i förskoleklass räknas ej). Samhällskunskap A och engel-ska B från gymnasiet.

Som för all annan högskoleutbildning gäller också grundläg-gande behörighet: godkända betyg i svenska A och B, matematik A och engelska A.

Mer info kan fås av studievägledare i Malmö stad eller från Malmö högskola.

fLExibEL studiEväg tiLL bEhörighEtI januari startar Malmö högskola en flexibel variant av den nya förskollärarutbildningen för barnskötare och andra förskole-pedagoger utan förskollärarexamen.


nyheternyheter Gladare barn i bussförskolornaBarnen stortrivs, föräldrarna är jätte nöjda och personalen tycker att idén bör spri-das. Det visar en internutredning av Södra Innerstadens två förskolebussar. 3 Bussarna sattes in 2009 och 2010 med syfte att

skapa fler förskoleplatser och samtidigt ge barnen

naturupplevelser. Målen har nåtts och skapat bonus-

effekter, visar Södra Innerstadens rapport.

Samtliga medarbetare rekommenderar verksamhe-

ten varmt. De flesta föräldrar är också odelat positiva

till bussen. Deras barn upplevs som friskare, gladare

och nyfiknare, mer harmoniska, företagsamma och

mer medvetna om gränser.

– Jag är inte alls främmande för att satsa på fler bus-

sar i förskolan, den här utredningen stödjer ju en sådan

utveckling. Men det är förstås ett politiskt beslut, säger

Anders Malmquist, stadsdelschef i Södra Innerstaden.

Finns då inga nackdelar?Jo, i utredningen påpekas

att det begränsade utrymmet gör blöjbyten krång-

liga, att det är svårt att få kläder att torka och på- och

avklädning är tidskrävande.

Källa: www.malmo.se

Föräldrar fortsatt nöjda med kvalitetenvarför görs undersökningen? 3 Attitydundersökningen syftar till att ge en samlad

bild av hur föräldrarna upplever kvaliteten inom för-

skolan i Malmö. Kommunfullmäktige beslutade 2009

att kvalitetsmätningar som riktar sig till föräldrarna

ska göras vartannat år. Undersökningen 2011 är den

andra som genomförs.

vilket blev resultatet? 3 Föräldrarna ger fortsatt mycket gott betyg åt

förskolorna i Malmö. Påståendet ”Mitt barns förskola

är av god kvalitet” får ett medelvärde på 4,16 (max

är 5,0). Det är en något lägre nivå än 2009 då med-

elvärdet var 4,32. Framför allt är det inom området

normer och värden som föräldrarna är ganska eller

mycket nöjda. Föräldrar till barn i enskilda förskolor

ger generellt något högre betyg.

vilken var svarsfrekvensen? 3 21 procent. Det är en ganska låg siffra. Ett par

stadsdelar ligger kring 10 procent, på flera förskolor

har inga föräldrar svarat.

vad är föräldrarna särskilt nöjda med? 3 Betygen är högst inom området normer och

värden.

vilka förbättringsområden kan man finna? 3 Undersökningen indikerar att vissa frågor måste

lyftas fram i det fortsatta utvecklingsarbetet. Det

handlar om barngruppens storlek och sammansätt-

ning, matens kvalitet och att vuxna på förskolan är

uppmärksamma på vad som händer i barngruppen.

Svaren är hämtade ur Attitydundersökning

våren 2011. Rapporten har behandlats i barn- och

ungdomsberedningen.

hur blir man förskolelektor? – Det är en nyhet i den nya skollagen från 1 juli i år att

man kan bli lektor i förskolan om man har en licenciatexa-men och fyra års erfarenhet som förskollärare. Man får ansöka om lektorstiteln hos Skolverket, men för att kunna göra det krävs att jag har min förskollärarlegitimation. Och det är ju många som väntar på den. Du blev licentiand 2006 när malmö stad och malmö högskola startade en gemensam licentiandutbildning. hur kom det sig att du sökte?

– Jag råkade få syn på annonsen i fikarummet och tyckte det verkade kul. Jag var en av två personer från förskolan som blev antagen. Dessutom var det två från grundskolan och två från gymnasieskolan. vad innebär det att ha en licentiatexamen?

– Jag brukar säga att det är en halv doktorsexamen. Det är en forskarutbildning som avslutas efter halva tiden jämfört med en doktorandtjänst. Det speciella med vår utbildning var att vi forskade på halvtid samtidigt som vi jobbade 20 procent på vår vanliga arbetsplats och 30 procent med skolut-veckling under FoU Malmö-Utbildning. vad tycker du om upplägget?

– Att få jobba med skolutveckling redan under utbild-ningstiden var jättebra. Det har gett mig erfarenheter som är värdefulla nu när jag ska arbeta med skolutveckling på heltid.

Mina 20 procent på förskolan var en väldig trygghet i bör-jan. När allt annat var nytt blev Tranan ett vattenhål. Men det var också där jag kände att jag förändrades mest. Med tiden gled jag alltmer ur förskollärarrollen och in i forskarrollen.vad forskade du om?

– Min forskning handlade om hur pedagoger arbetar med förskolebarns inflytande. vad kom du fram till?

– Att inflytande handlar om många olika saker. Men mycket går ut på att skapa möjligheter för barnet att välja och bestämma. Det mesta är inriktat mot individens val och beslut. Mycket annat inom förskolan kretsar kring gruppen, men just när det gäller inflytande är det exempelvis ovanligt att man låter gruppen bestämma. varför?

– Jag tror att det finns en stark önskan inom förskolan att stärka barnen inför skoltiden, att de ska orka stå emot grup-ptryck och våga stå för sin åsikt. nu är du klar med din licexamen och har fått en ny tjänst. vad innebär den?

– Jag arbetar 60 procent med skolutveckling i Centrum, där en huvuduppgift blir att arbeta med processtödjarna för den reviderade läroplanen. Jag arbetar 40 procent på FoU Malmö-Utbildning där jag bland annat ska arbeta med hand-ledning och leda ett nätverk för pedagogistor. n

första förskole-lektorn snart här

E tt PilotProjeKt för att testa systemet startar i höst.

– Vi har en ny skollag som kräver att alla lärare och förskollärare ska vara legi-timerade senast 2015. Malmö stad behöver, för att organisera förskola och skola, veta vilka behörigheter stadens förskollärare och lärare har. Med IT-stödet kan vi få en god överblick och kan se vilket behov av kompetensutveck-ling som finns, berättar Marie Weidenholm på stadskontorets HR-strategiska avdelning.

Under hösten har samtliga stadsdelar och utbildningsförvaltningen haft i uppdrag att kartlägga behörigheterna hos lärare, förskol-lärare och fritidspedagoger.

I pilotprojektet Personec HR* läggs nu kompetensuppgifterna in för 100 lärare.

– Vi börjar med skolan eftersom problem-atiken med behörigheter är större där. Om försöket faller väl kommer vi att gå vidare med alla lärare under 2012 och därefter

fortsätta med andra yrkeskategorier, berät-tar Marie Weidenholm.

I det första skedet läggs uppgifter om formell utbildning in, men man kommer också att öppna för möjligheten att föra in uppgifter om körkort och vissa kommunge-mensamma kurser.

– I piloten ger vi även medarbetarna möj-lighet att registrera språkkunskaper. Det blir helt frivilligt med en ren självskattning av kunskaper. Syftet är att synliggöra språkkun-skaper bland medarbetarna. Vi skulle kunna bli bättre på att utnyttja medarbetarnas språk-kompetens. I en förskola kan vi till exempel ha nyanlända barn som enbart pratar ett visst språk. På en annan förskola finns kanske en medarbetare som talar samma språk, säger Marie Weidenholm. n

*Personec HR är namnet på den delen av IT-stödet som hanterar kompetensen.

ForsKarsKolan inom för-skolan är en del i regeringens

satsning på forskarskolor där totalt 200 lärare och förskollärare ska ges möjlighet till licentiatexamen som kan leda vidare till en legitimation som lektor.

– Det är en unik möjlighet för förskol-lärare att skaffa sig en forskarutbildning. Att den genomförs i en forskarskola innebär att utbildningen sker tillsammans med andra lärosäten i Sverige, något som borde göra den än mer intressant, berättar Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö högskola.

Fyra lärosäten samverkar kring forskar-skolan: Malmö högskola och universiteten Karlstad, Göteborg och Linköping.Malmö högskola blir värd och samord-nare för forskarskolan som organiseras så att lärosätena ansvarar för olika kurser i forskarutbildningen.

Minst fyra licentiander knyts till Malmö högskola. Studierna bedrivs på 80 procent,

medan licentianden fortsätter att arbeta på 20 procent i sin hemkommun.

– Vi ser oerhört positivt på forskarskolan. Det är förstås bra för förskollärare att det blir fler utbildningsmöjligheter. Men det är också något Malmö högskola drar nytta av. Vi får in förskollärare och lärare med aktuell yrkeserfarenhet, som kan ställa frågor som är praktiknära. Det har stor betydelse om vi i forskarvärlden i större utsträckning kan hitta forskningsfrågor som är förankrade i praktik säger Sven Persson.

Även i fortsättningen finns möjlighet att bli kommunlicentiand som Kristina Westlund (se artikel intill). Leif Åhlander, chef för FoU Malmö-Utbildning säger att målet är att hela tiden ha fem licentiander i gång.

– Att få in ett större forskningsperspektiv i skolan och förskolan kommer vara till oer-hörd nytta för Malmö stad och bidra till att verksamheten utvecklas, säger Leif Åhlander. n

Kristina Westlund är på väg att bli en av landets

första förskolelektorer. Efter sin licentiatexamen

arbetar hon nu med skolut-veckling i Centrum och på

FoU Malmö-Utbildning.

Kompetens kan få plats i HRutanBehörighet, formell utbildning, annan kompetens som körkort och språk – allt detta kan registreras i HRutan om något år.

maLmö högskoLa värd för förskoLEforskningMöjligheterna till licentiandstudier inom förskolan växer när Malmö högskola blir värd för en ny forskarskola inom förskolan.

bilD:Kristina Westlund är

på väg att bli en av Sveriges allra första

förskolelektorer.


Gruppintervju liknar verkligheten– Anställningsintervjuer i grupp blir mer likt det sammanhang personerna ska befinna sig i. Det blir en dynamik i mötet och förvånansvärt snabbt ser man vilka personligheter man har framför sig. 3 Förskolechefen Eva Amylon hade testat anställnings-

intervju i grupp i Eslövs kommun och tog idén med sig

när hon började i Kirseberg 2008. Upplägget kan variera

beroende på om det är en person som ska anställas eller,

som var fallet i våras, att en ny avdelning skulle startas.

Som mest har hon haft tre stationer: En där hon gjort

intervjun, en där personalen har ställt frågor och en i

barngruppen.

– Vi kompletterar varandra bra när vi delar upp oss. Nu

senast ställde jag mycket frågor om den reviderade läropla-

nen, medan personalens frågor kretsade kring barnsyn och

pedagogik för att stämma av att man är på samma nivå.

Eva Amylon känner sig säkrare på att fatta rätt beslut

efter gruppintervjuer.

– Intervjuer är jätteviktiga för att rekrytera rätt perso-

ner. När man intervjuar sökande en och en kan man aldrig

riktigt vara säker på hur personen fungerar tillsammans

med andra.

Gruppintervjun avgör dock inte allt. Eva Amylon kallar

alltid till ett andra möte med dem som är mest aktuella för

tjänsten. Då möter hon de sökande var för sig.

– Då har vi ett kortare samtal, där det finns möjlighet att

ställa kompletterande och fördjupande frågor från båda

hållen.

När beslutet om anställningarna är fattat ringer Eva

Amylon runt till alla som varit på intervju. Ingen hittills

har haft klagomål på gruppintervjun.

– Nej, ingen har sagt något om att de har haft svårt att

komma till sin rätt eller något liknande. Tvärtom får jag ofta

höra att många tycker att det var en intressant upplevelse,

berättar Eva Amylon, vars erfarenheter har fått andra för-

skolor i Kirseberg att testa gruppintervjuer. n

Anställningsinter-vjuerna genomfördes i maj.

Åtta personer kallades samtidigt och delades in i två grupper. Mariann, Helen och Karin hamnade i samma grupp.

Förskolechefen Eva Amylon sam-talade med den ena gruppen, medan medarbetarna på avdelningen Planet talade med den andra. Sedan bytte de. Några dagar senare genomfördes också en intervju med ytterligare fyra personer.

Karin Larsson säger att det kän-des lite konstigt i förväg, men att det samtidigt var spännande att få möta potentiella arbetskamrater.

– Sedan när man väl var här var det inte särskilt nervöst, det blev inte så uppstyltat, säger Karin.

Helen Henningsson håller med och tänker på Evas första fråga. Helen hann tänka att personen gav ett bra svar innan hon insåg att Eva förväntade sig ett svar även från henne på samma fråga.

– Hur ska jag kunna formulera något

annorlunda? tänkte jag först och blev lite orolig. Men sedan blev det mer som ett samtal. Man slappnade av, sade att ‘det där var ju intressant, men jag tycker mer så här’, säger Helen som tycker att hon kände sig mer bekväm i grupp-intervjun än hon gjort i traditionella anställningsintervjuer.

– När man sitter själv i en intervju handlar det mer om att sälja sig själv, man ska babbla på och berätta hur trev-lig och duktig man är. Är man flera blir det ett mer naturligt samtal.

Mariann Pedersen tror att person-ligheterna framträder tydligare vid en gruppintervju. Att det inte bara hand-lar om vad som sägs, utan om hur det sägs och hur man fungerar tillsammans med andra.

– På en förskoleavdelning är det en speciell arbetssituation. Man jobbar oer-hört nära varandra och måste kunna fungera tillsammans. Därför tror jag att den här intervjuformen passar särskilt bra inom förskolan, säger Mariann. n

I Den Processen sPelar försKolans kvalitetsarbete en avgörande roll för en god

skolutveckling. Statens Folkhälsoinstitut, SHI, slår i en stor studie av barn 1–3 år fast att förskolan främjar barnens kog-nitiva utveckling. SHI konstaterar att barn på förskolan bland annat har bättre språkkunskaper. En mer långsiktig effekt är att förskolebarn uppvisar en bättre verbal och matema-tisk förmåga än andra barn när de kommer upp i skolåldern. en framgångsfaKtor för en förskola med hög kvali-tet är förskolepersonalens kompetens. Välutbildad personal med medvetna undervisningsstrategier skapar de bästa för-utsättningarna för att förskolan ska vara en gynnsam miljö för barnen.eftersom barns läranDe och utveckling är starkt sam-mankopplad med förmåga och möjlighet att kommunicera är personalens kompetens inom språk och kommunikation av stor vikt. i buDgetarbetet inför år 2012 beslutade kommunfull-mäktige om en skolsatsning på 30 miljoner kronor. Det har aviserats att en stor del av denna satsning bör ha inriktning mot språk. i Debatten har fokus legat på modersmål och svenska språ-ket men språk och kommunikation är så mycket mer, inte minst för de barn som av andra orsaker, t ex funktionsned-sättning, inte lyckats erövra sätt att kommunicera på. Detta tar läroplanen fasta på:

”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycks-former såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.”

när jag läser försKolans reviderade styrdokument minns jag mitt eget inträde på förskolans arena som nyex-aminerad förskollärare på 1980-talet. Orden som öppnade min dörr till denna verksamhet var Loris Malaguzzis från Reggio Emilia: ”Ett barn har hundra språk men berövas nit-tionio”. Det är väl med de kloka orden som vi gemensamt i Malmö ska arbeta för barnens rätt till ” de många språken”, de hundra sätten att kommunicera. n

anställda i grupprocessMariann Pedersen, Helen Henningsson och

Karin Larsson var redan en smula bekanta när de i augusti började på den nyöppnade avdelningen

Draken på Mölletofta förskola i Kirseberg. De hade varit på samma gruppintervju innan de anställdes.

bilD:Eva Amylon t v med

sina grupprekryte-rade medarbetare:

barnskötaren Helen Henningsson och för-

skollärarna Mariann Pedersen och Karin

Larsson.

barnEns rätt tiLL dE många språkEn

I våras beslutade kommunstyrelsen att Malmö stad ska ta fram ett nytt sätt för att följa upp och utvärdera förskola, fri-tidshem, grund- och särskola för att öka

måluppfyllelsen i verksamheterna.

ana-maria Deliv, cheF För aVdelning barn och ungdom på stadskontoret

krönika


Under två sommarvarma dagar i slutet av september arrangerades ”Ute är Inne”, en stor nordisk

konferens om utomhuspedagogik, i Malmö. P rogrammet innehöll före-

läsningar på Stadionmässan och ett femtiotal praktiska seminarieverkstäder utom-hus. Förskollärarna Christel Johansson och Marie Bergengren på Hästhagens förskola i Västra Innerstaden var två av de närmare 800 deltagarna.

Fokus Förskola träffade dem när de deltog i ”Mitt havsdjur” på Ribersborgsstranden där vattenverksta-den Sea-U håller till.

Martin Karlsson på Sea-U utrustade dem med vadarstövlar, vattenkikare, hinkar, håvar och sandsi-lar. Instruktionerna var enkla: ut och leta!

– För barnen gäller tre regler. Spring inte, gå inte baklänges och sätt er inte på huk. Jag säger dem till er också, så slipper ni bli blöta, sade Martin Karlsson.

Christel och Marie tog strida steg bort mot tång-ruskorna tio-femton meter från strandkanten. Båda var nöjda med konferensen, som de tyckte höll hög klass.

– Föreläsarna har varit fantastiska och väldigt inspirerande. Och det fanns mycket att välja på bland workshopparna. Idag valde vi två stycken på Sea-U. Stranden ligger bara en kvart bort från förskolan och

vi ville få lite idéer på saker vi kan göra här nere, berättar Marie Bergengren och silar fram en liten mask ur sanden.

I Pildammsparken möter vi lite senare Max Persson från Sege parks förskola under programpunk-ten ”Musik i naturen”. Han har fått höra konstnären och instrumentbyggaren Åke Egevad spela på en flöjt av fårben och lärt sig tälja säljpipor och flöjtar av blommor och blad. Han visar den enklaste, nyper av blomman på en maskros, klämmer ihop ena änden och blåser. Ut kommer efter en stund ett fagott-liknande ljud.

– Det här har varit jätteintressant, det ska jag abso-lut använda mig av när jag är ute med barnen.

ute är inne

malmö stad och malmö högskola var värd för årets konferens tillsammans med region skåne, sea-u, drömmarnas hus, rce skåne, slu alnarp och högskolan i kristianstad. konferensen arrangerades av nätverket utenavet.

läs mer på www.utenavet.se

Pedagogikunder bar himmelstor bild:Marie Bergengren och Christel Johansson silar fram havsdjur. liten bild, vänster:En äventyrsstig i Pildammsparken hade SLU i Uppsala skapat. Här ska deltagarna räkna pärlor - lika många år är draken i sagan. liten bild, höger:Marie Hansson och Helen Persson från en förskola i Sjöbo arbe-tar tillsammans med Agneta Wilhelms från Åland på en workshop i Slottsparken.


enkät

Sofi Holmqvistpedagogisk utvecklare, Bellevue förskola, Limhamn-Bunkeflo

– Vi lyfter många ämnen i den reviderade läroplanen och försöker göra innehållet levande. Vi fokuse-rar på kvalitet och diskuterar vad det betyder för oss när det gäller verk-samhetsmiljö, material och barnsyn. Det känns som en ambitionshöjning, som vi alla vill vara med på.

Mats Göranssonförskollärare, tornfalkens förskola, fosie:

– Vi har haft en första temadag och har börjat jobba med plane-ringen. Vi har kanske jobbat med de här sakerna tidigare, även om vi kanske inte har kallat det för naturvetenskap eller matematik. nu handlar det om att tänka ett steg till. att gå på djupet och få ned tankarna på papper.

Eva-Lena Boström förskollärare, Västra Hamnens förskola, Centrum:

– För förskollärare innebär den reviderade läroplanen ett tydligare ansvar. Den är inte lika tydlig kring barnskötarnas roll. Men vi har suttit ned tillsammans på APT och disku-terat vad det här betyder för oss. Alla ska vara delaktiga. Sedan hand-lar det om att ta in de nya ämnena i verksamheten.

Gerd Lindbergprocesstödjare, fölets förskola, rosengård:

– Vi är i full gång med dis-kussioner om hur arbetssättet ska genomsyras av den revi-derade läroplanen. för oss är det en kick, det känns häftigt. läroplanen ger oss redskap och en helhetssyn när det gäl-ler förhållningssätt till barn och föräldrar. Jag har varit för-skollärare i 32 år och den här läroplanen är den bästa hittills.

Hur arbetar ni med den reviderade läroplanen

på din förskola?

utbyggnadutbyggnad

\ – Det är så Det ser ut i Centrum. I förskole-

kön finns bara barn födda 09 och 10, förklarar Ninni Hyleborg, förskolechef på Sjöhästens och Konstnärens förskola.

Konstnärens förskola öppnar på senhösten bakom Konsthögskolan på Disponentgatan med 50 platser. Även Konstnären kommer att bli en renodlad småbarnsförskola till en början.

Centrum är en stadsdel med begränsad tillgång på ledig tomtmark. Sjöhästen består av paviljonger som rests i den lummiga grönskan utmed cykelvägen på Kungsgatan, mellan Pauli kyrka och Rörsjöparken. Här ska MKB bygga ett nytt kvarter med bostäder och verksamheter, bland annat en permanent förskola.

– Det lär minst tre år. Vi tänker inte i termer av att det här är tillfälligt. Barnen som har börjat här kommer sannolikt att tillbringa merparten av sin för-skoletid på Sjöhästen, berättar Ninni Hyleborg.

Ninni Hyleborg och de första peda-gogerna började jobba i juni, i början av juli kom de barnen. Sedan var det ins-kolning, eller inspark, som det kallas på Sjöhästen varje vecka, fram till oktober.

På förskolan finns 14 pedaggoger, en kock och en vaktmästare, en lösning under starten som varit guld värd.

– Vaktmästartjänsten har definitivt varit en framgångsfaktor. Vi har kun-nat koncentrera oss på det pedagogiska och har sluppit allt borrande och fix-ande som måste göras när man startar nytt. Han har varit en förutsättning för att det ska kännas inrett, tilltalande och tryggt

Många ville vara med om att bygga upp den nya verksamheten. Förskolläraren Madelene Hillborg är en av dem. Hon hade i flera år arbetat i förskoleklass på Rörsjöskolan, där

Ninni Hyleborg var biträdande rektor, och kände en längtan efter att följa barn under flera år istället för att börja om i en ny klass varje år.

Det är över tio år sedan hon jobbade på en förskola senast och hon slås av hur mycket tydligare och regelstyrt uppdraget blivit.

– Jag vet exakt hur jag ska arbeta och jag arbetar definitivt mer pedago-giskt idag än på nittiotalet. Det gäller hur jag talar, hur jag förhåller mig till barnen när jag tar fram böcker eller material eller sjunger sånger, säger Madelene Hillborg.

På Sjöhästen har medarbetarna kunnat utgå helt från den reviderade läroplanen när de har diskuterat arbetssätt och pedagogik.

– Det har varit en stor fördel att komma igång precis samtidigt med den reviderade läroplanen. Barnen är och ska vara i centrum för allt vårt arbete. Föräldrarna är lite förvånade över att vi drar igång temaarbete med ettåringar, men vi utgår från det kompetenta bar-net och möter det där det befinner sig. Nu har vi tema hönor. Vi tittar på hönor, läser om hönor, målar hönor, berättar Madelene Hillborg.

Förskolan har anpassat verksam-heten efter de många små barnen, man har bland annat köpt in vagnar för att kunna köra sex barn åt gången.

Om något år har barngruppen förän-drats och verksamheten kommer att förändras med den.

– Vi har inte byggt upp en småbarns-förskola utan en förskola som kan fungera för andra åldrar. Men jag kan idag inte veta hur det ser ut om två år. Det kan vara en förskola med 64 treårin-gar. Men det kan också vara en förskola med en mer blandad grupp, säger Ninni Hyleborg. n

på sjöhästen är de minsta barnen i centrum

insPark enligt sJöhästen

Insparken är en del i strävan att tänka och pröva nytt på Sjöhästen. Insparken är föräldraaktiv. Föräldern sköter allt kring barnet i tre dagar mellan 9 och 13.45, per-sonalen kan under tiden läsa av barnets vanor och behov. Den fjärde dagen lämnar föräldern barnet på morgonen och finns sedan ett telefonsamtal bort.

– Ofta räcker det i vissa fall kan det behövas också en femte dag, berättar Ninni Hyleborg som gjort en utvärdering efter sommarens intensiva inskolning. Ett par framgångsfaktorer har konstaterats:

» Tre-fyra samtidiga insparkar per avdelning är idealet.

» – Då hittar föräldrarna stöd och gemenskap hos varandra. Det blir en trevlig och naturlig samvaro på förskolan. De får något att göra till-sammans och kan släppa den nära kontakten till sina barn. Vi vill vara en föräldraaktiv förskola och på det här sättet bidrar vi till att föräldrar lär känna varandra.

» Ett uppehåll på två veckor mellan varje insparksperiod. Under somma-ren har Sjöhästen haft inspark varje vecka, vilket blev för tätt.

» En inskolning är ett avsteg från det normala. De insparkade barnen hann inte riktigt landa förrän nästa grupp kom.

Det är sällan man ser så många små barn på en

gång som på gården till Sjöhästens förskola. På fyra

avdelningar finns 64 barn, ingen ännu meterlång.

Fyra barn har nyss fyllt två år, resten är ettåringar.

bilD:Ninni Hyleborg tillsammans med tre av

64 små barn på Sjöhästens förskola.


utbyggnadutbyggnad

Här Kan barnen lämnas fram till

klockan tio på kvällen och sedan hämtas efter klockan sex morgo-nen därpå.

– Allt fler jobbar inte nio till fem så vi möter ett stort behov som funnits länge, säger Ulla Sundin, förskolechef på Rönnen och initiativtagare till nattis.

Rönnens nattis håller till på avdelningen Vattnet. I ett rum som vetter mot gården står små blå barnsängar utställda på golvet och i ena hörnet finns en vuxen-säng. Nattpersonalen arbetar i par. Medan den ena sover med barnen kan den andra sova själv i ett mindre rum intill och för-hoppningsvis få en hel natts sammanhängande sömn.

Nattpersonalen börjar sitt arbetspass klockan sju på kvällen. Innan barnen ska läggas äter de en varm kvällsmat. Därefter ska det borstas tänder och läsas sagor innan barnen får somna till klas-sisk musik. Skulle någon ha glömt sitt gosedjur hemma så finns ett helt gäng med nyinköpta nallar i

barnens sovrum.Nattisverksamheten har inte

samma pedagogiska uppdrag som övriga förskolan.

– Här handlar det istället om omsorg, berättar Ulla Sundin.

Fem barnskötare har nyan-ställts vid Rönnen för att arbeta om nätterna och de flesta av dem har lång erfarenhet från andra förskolor.

– Vi vill gärna ha rutinerad personal på natten för det är ju en speciell situation när barnen ska sova, säger Ulla Sundin.

Nattarbete på en förskola ser något annorlunda ut än arbetet under dagtid. Tempot är oftast lugnare och ljudnivån lägre. De som arbetar nätter får också en del nya ansvarsområden. De ska kunna ge barnen Alvedon vid behov och hantera förskolans nya larmsystem.

Rönnen kan ta emot tjugo nat-tisbarn, men vid öppnandet var bara fem inskrivna. Fler kommer dock att skrivas in under septem-ber och innan året är slut räknar man med att det ska vara fullt. De

20 nattisplatserna kommer dock inte att utnyttjas samtidigt då för-äldrarnas arbetstider varierar.

Om nattarbetande föräldrar behöver tid för att sova dagen efter får barnet stanna kvar på Rönnens förskola. Innan nattper-sonalen går hem på morgonen meddelar de föräldrarna via sms hur deras barn sovit.

– Vi kan vara flexibla med när man hämtar barnen. De kan stanna i två, tre dygn om det behövs, berättar Ulla Sundin.

Rönnen är en av fyra försko-lor i Malmö som tar emot barn på obekväma tider, 365 dagar om året. Som stadens enda nat-tis tar man emot barn från hela Malmö. Om nattverksamheten här visar sig fungera väl är målet att det ska finnas ett nattis i varje stadsdel.

Ulla Sundin hoppas att de snart är fler.

– Med barnomsorg nattetid kan föräldrarna tacka ja till jobb och vikariat dygnet runt. Det är viktigt att vi ge föräldrarna möj-lighet att försörja sig. n

god natt för ny förskola

Föräldrar med obekväma arbetstider har nu möjlig-

het till barnomsorg dygnet runt. Den 1 september öpp-nade Malmös första nattis

på Rönnens förskola.

Maskrosen spirar i RosengårdMaskrosens förskola öppnade i våras i en byggnad vid Värner Rydénskolan i Rosengård. Elva av tolv medarbetare är förskollärare. 3 – Vi är väldigt glada att ha kun-

nat starta en förskola med så hög

kompetens bland medarbetarna, säger

förskolechefen Turid Dedic.

Skolinspektionen har kritiserat

Rosengårds förskolor och skolor för

alltför låg andel förskollärare och svaga

skolresultat. ”Framtidens skola” är ett

program som tillkommit för att utveckla

och profilera lärandet i stadsdelen. Den

tydligaste satsningen för förskolans del

är att 25 nya förskollärare ska rekryte-

ras (förskollärarna på Maskrosen ingår

inte i dessa).

Både skola och förskola kommer att

arbeta med geografiska profilområden.

För Maskrosen i Örtagård/Värner Rydén

är inriktningen IT och entreprenörskap. I

Herrgården är profilen sport, språk och

samhälle. I Kryddgård/Apelgård är pro-

filen naturvetenskap.

Rekryteringen av förskollärare pågår.

I slutet av september hade sex perso-

ner rekryterats.

bild uppe:Ulla Sundin överst gläds åt att

kunna hålla öppet nattetid. bild nedan:

Berit Mörk Ivarsson förbereder nattning.

bilD:Natasha Khursheed, Mays Kamel och Bleron

Ademi undersöker tillsammans med förskollärare Karin Ellberg vad som händer om man stoppar ett

ägg i ett glas med vatten och salt.

\ – Det går uPP, Konstaterar Mays Kamel förtjust.

– Det flyter för att det är mycket salt, resonerar Bleron Ademi och känner försiktigt på vattnet.

På Seveds förskola har man arbetat med den här typen av experiment länge. Sedan 2006 ingår förskolan i ett pilotprojekt med syfte att få in de naturvetenskapliga ämnena i verksamheten genom ett utforskande arbetssätt. Projektet drivs av Fysikcentrum vid Lunds universitet och omfat-tar ytterligare tre förskolor.

Sedan projektet inleddes har förskolans läro-plan reviderats och slår i dag fast att barnen inom förskoleverksamheten ska utvecklas inom just naturvetenskaperna.

– Vi var tidiga med det här. Den reviderade läroplanen ger tyngd åt vårt arbete och visar att det inte bara är lek, säger Karin Ellberg.

Varje torsdag har de ett inplanerat experi-ment, men spontana utforskningar kan ske lite när som helst under veckan. Några kanske hittar en äppelkärna som de vill plantera, andra kanske vill jämföra hur långa de är. Barnens intressen påverkar vad man gör om dagarna.

– Det spontana utforskandet är väldigt viktigt, att barnen ställer frågor och att vi bemöter dem där och då. Vi måste hela tiden vara observanta på när det är tillfälle att utforska och hänga med i processen, säger förskollärare Maria Cronberg.

Torsdagsexperimenten dokumenteras alltid i både ord och bild. Efter att ha visats för barnens föräldrar på den utforskande väggen samlas de i en pärm där man kan gå tillbaka och se vad som utforskats under terminen.

– Dokumentationen är ett viktigt redskap som gör det möjligt för oss att reflektera över vårt arbete. Det knyter också tydligt an till läroplanen, säger förskolechefen Heidi Lundberg.

Utforskandet är inte bara en metod för att föra in de naturvetenskapliga ämnena i försko-leverksamheten. Det har också visat sig hjälpa barnen att utveckla sitt svenska språk.

Bara ett av barnen vid Seveds förskola har sven-ska som sitt modersmål.

– De får så många begrepp när de utforskar och lär sig mycket genom den sociala interak-tionen med varandra. Språket är en stor vinst i arbetssättet, menar Heidi Lundberg.

Från torsdagsexperimenten hämtas ord som barnen arbetar vidare med följande tisdag. Då får de bilda meningar som innehåller de utvalda orden och ibland också dansa orden.

– När ordet var vatten låg de på golvet och sim-made och skvalpade, minns Karin Ellberg.

– De har utvecklats så mycket. I den grupp som vi nu släppte till förskoleklass kunde alla hantera en penna och skriva bokstäver och några kunde ljuda. Det var första gången det hände, berättar Karin Ellberg.

Buthaina Athari är barnskötare på avdelnin-gen och med sina kunskaper i arabiska kan hon ge barnen med svag svenska ytterligare stöd på modersmålet. Tidigare jobbade hon på småbarn-savdelningen för barn mellan ett och tre år. Där arbetar man också utforskande, men arbetssättet ser annorlunda ut.

– De små barnen har inget talat språk än så för dem handlar det mest om att de ska uppleva med sina sinnen. Det är viktigt att man utforskar på rätt nivå för barnen.

Personalen vid Seveds förskola menar alla att det utforskande arbetssättet varit utvecklande även för dem.

– Nu har vi inte bara rutiner utan också ett inne-håll som vi tror på, säger Maria Cronberg.

Några planer på att överge arbetssättet när pilotprojektet avslutas finns inte, försäkrar Karin Ellberg.

– Jag älskar det här arbetssättet och skulle ald-rig kunna gå tillbaka till hur vi jobbade tidigare. n

Förskola som forskar sig fram

pedagogiska exempelpedagogiska exempel

Förskollärare Karin Ellberg och några av de äldre bar-

nen vid Seveds förskola studerar vad som sker när de lägger ett ägg i ett glas

vatten. Det sjunker så klart. Men vad händer när man

häller rikligt med salt i vattnet? De testar.


bild:Vilgot tar täten i Följa John-dansen.

Petras prick av Maria Nilsson Thore

Maria Nilsson Thore har tidigare illustre-rat flera böcker för barn. Hennes bilder är ofta mjuka, uttrycksfulla och inger ett behagligt lugn.

Nu i höst släpps bilderboken Petras prick där

hon står för både text och bild. Det är kylig vin-

termorgon och Petra vaknar fast hon egentligen

inte vill. Hon känner sig kall och svettig på samma

gång och riktigt släpar sig upp och ur sängen

och vidare till badrummet. Någonting känns fel

och när hon tittar sig i spegeln inser hon att en

prick på hennes prickklädda päls är försvunnen!

För de yngre förskolebarnen rekommenderas små-

barnsböckerna Vira vaknar och Sami somnar av Maria

Nilsson Thore och hennes syster Annika Thore. Enkla,

vardagliga och känslofyllda historier för små barn.

Igenkänning utlovas!

Känn igen 25…av Björn Bergenholtz

Det är inte alltid så lätt att hitta faktaböcker som passar för barn på förskolan, men nu finns en ny naturserie som passar även för lite yngre barn.

Lär dig att känna igen de vanligaste blommorna, fis-

karna, fåglarna, svamparna och bären. Med finurliga

bilder och personliga, enkla texter lyckas författaren

och illustratören Björn Bergenholtz gå igenom de van-

ligaste sorterna i vår svenska natur.

Fler böcker i denna serie kommer framöver, håll utkik!

Vem är erika och mikael?

Erika Lundgren är grundskollärare för barn 6-12 år. mikael frisk är musiklärare. Båda var under projektets gång anställda på Gottorps förskola i Bunkeflostrand. Mikael Frisk har sedan dess bytt arbetsplats.

Dans för dansens egen skullDansstunderna på Gottorps

förskola började som ett projekt. Men det bara fortsätter,

nu är det inne på andra året.

pedagogiska exempelpedagogiska exempel– Det skulle kännas fel att sluta med

något som hela tiden utvecklas, säger pedagogen Erika Lundgren.

E riKa lunDgren och miKael Frisk gick tillsammans kursen

”Lyssnandets pedagogik” på Malmö högskola. Deltagarnas egna projekt på förskolorna utgjorde en väsentlig del av utbildningen. I Erikas och Mikaels fall blev det ett dansprojekt.

– I rörelserummet händer hur mycket som helst. Som pedagog blir man sällan inblandad förrän det behövs en publik till en cirkus eller en show. Vi ville se om vi kunde bli insläppta i deras värld, om vi fick vara delaktiga i själva skapandeprocessen, säger Erika Lundgren.

Ämnet dans diskuterades med alla fyra- och femåringar. En CD sattes på och barnen började dansa. Frågan ställdes: ”är det här något ni vill göra med oss?” Svaret var entydigt. ”Jaaaaa!”

Hösten 2010 började de dansa, oftast i grup-per om sex-sju barn, utan bestämda mål. Erika och Mikael dansade med.

– Vi sökte oss fram. Vid vissa tillfällen satte vi bara på klassisk musik och lät dansen pågå i en kvart-tjugo minuter, utan att säga ett ord. Det var så häftigt att se att det kunde ske saker hela tiden, det bara växte fram, utan att vi ped-agoger styrde. Andra gånger var det videor med Eric Saade, det var ganska mycket Eric Saade i början, och barnen snappade upp en del rörelser därifrån.

Ju längre projektet pågick desto tydligare blev det att framgångsfaktorn var att låta barn-ens egen lust styra. Erika och Mikael gjorde

försök att skapa en koreografi med barnen, med klent gensvar.

Följa John i dansform blev succén, formen som fungerade för alla, och i den dansleken ville barnen dröja sig kvar.

Vi var först rädda för att projektet skulle stanna av, men det blev tvärtom. Det var här barnen fick flest influenser från varandra och kände det gehör från oss som vi hela tiden hade önskat ge dem.

Erika berättar att det nog är mest spän-nande att vara ledaren som alla härmar, men även efterföljarrollen tas på allvar.

– Barnen visar både respekt och tålamod för varandra. De är väldigt tillåtande när det gäller olikheter hur man dansar. De tar också intryck av varandra.

Men det blev ingen uppvisningsshow som det brukar. När Erika och Mikael frågade om barnen ville visa dansen för föräldrarna blev svaret nej.

– Jag vet inte vad vi tänkte på. Vi insåg ju det, att dansen är något de gör här och nu, innerligt och spontant. Det är ingen uppvisning.

Dansen fortsätter nu i höst. I vilken riktning vet ingen ännu.

– Svaren finns på dansgolvet, bland barnen. Det gäller att hela tiden leva i nuet med dem och därifrån leda projektet vidare till nya plan, säger Erika.. n

aLLa får föra och föLja Storbildsprojektorn visar Shakira och wakawaka-videon från fotbolls-VM och barnen dansar, fortfarande lite återhållsamt, framför. 3 Omväxlande tittar de på varandra och

bilderna på väggen. Ingen verkar bry sig om

fotografen från Fokus Förskola.

Det känns som om vi bevittnar något som

både är uppvärmning och uppladdning. Här

inne är det dans som gäller, det är tydligt.

När låten är slut stängs projektorn av. Erika

Lundgren frågar vad barnen vill dansa nu, även

om hon anar svaret. ”Följa John-dansen!” hörs

från flera håll. Flera händer åker upp när Erika

frågar vem som vill börja leda. Hon sätter på

musiken, Bob Marley och ”One love”.

”Varsågod Vilgot” säger Erika. Och Vilgot

sätter igång med frenetiska kroppsrörelser,

fram- och baklängessteg samtidigt som han

rytmiskt viftar med armarna.

Han tillhör den pojkgrupp som sätter en ära

i att dansa fort och invecklat och som efteråt

kan söka bekräftelse hos varandra och Erika

och säga ”visst dansade jag svårt idag?”.

De andra – idag är de sju barn – har mycket

riktigt svårt att följa. När det är Selmas tur

sänks tempot. Hon går runt, runt till ”Ring of

fire” med Johnny Cash. Efterföljarna ser lite

förbryllade ut innan de upptäcker att Selmas

fötter pekar inåt. Snart går alla med inåtvända

fötter.

”Varsågod Malte” säger Erika och en kille

som fram till nu tagit ganska lite plats i rum-

met ställer sig i fronten. Och sedan – fullt ös.

Han far ner på golvet, snurrar, upp igen, hop-

par, studsar. Blicken är liksom upptänd inifrån.

– Dansen är ett eget språk. Här inne gäller

inte de regler eller grupperingar som kanske

råder utanför rummet. Alla får vara ledare för

en stund, de får göra sin grej och blir sedda

av de andra. Det är härligt att se att alla verk-

ligen växer av det de gör här inne och att de

sedan tar med sig det ut. Dansen har inneburit

en otrolig stimulans för hela deras individu-

ella och sociala utveckling, berättar Erika

Lundgren. n

från cissi magnussonBarn- och ungdomsbibliotekarie,

Bellevuegårdsbilbioteket

lyssnandets PersPektiV

Dansprojektet är ett av projekten inom ”Lyssnandets perspektiv” som beskrivs i ”Att lyssna – byta perspektiv”.

Broschyren finns att ladda ned på: www.malmo.se


C hristel olsson börjaDe som timvikarie 1977 och blev en av många

som hoppade runt på vikariat. I början av åttiotalet ville Malmö stad göra något åt det stora antalet outbildade vikarier och erbjöd barnskötarutbildning. Christel var en av dem som gick den.

Egentligen var hon ganska nöjd när hon fick sin fasta anställning 1984 och kom till Nydala förskola, där hon kände sig hemma och trivdes jättebra. Hon berättar om ett här-ligt arbetslag med massor av arbetslust. Ett dramaprojekt blev en gnista som fick kreativ-iteten att flamma.

Christel berättar att dramapedagogiken kom med något nytt och spännande. Det var ett annat sätt att tänka, inte minst kring det växande antalet barn med annat modersmål än svenska.

– Vi hade inte satt några etiketter på det på den tiden, men vi såg ju hur drama stärkte barnen och gav dem fler sätt att uttrycka sig på än det talade språket. Samtidigt som de hade roligt.

– Och vi i personalen hade fantastiskt roligt. Det var helt galet egentligen. Vi satte upp flera föreställningar, lade ned många extratimmar för att få ihop allting . Vi lånade den stora samlingssalen på Nydala fritids-gård och spelade för barnens familjer. Vi skrev manus, visor och gjorde kostymer.

christel olsson insåg att hon för första gången verkligen ville vidareutbilda sig. Hon ville bli dramapedagog.

– Jag sökte den distansutbildning som fanns, men det var ett jättehårt tryck.. Jag kom inte in.

Nästa gång ändrades förutsättningarna. Endast förskollärare kunde söka.

– Det kändes lite visset men jag tänkte att då får jag väl bli förskollärare, om det är vad som krävs.

Men med tre barn blev det inte riktigt rätt tillfälle. Först 1997 började hon sin vida-reutbildning. Då kom Kompetenslyftet och Christel tog chansen att läsa in det tredje gymnasieåret, som skulle ge behörighet till förskollärarutbildningen. Christel upptäckte

hur roligt det var att studera som vuxen och hur mycket hon lärde sig. När hon var klar dök det upp en utbildning på Malmö högs-kola för att arbeta med barn med särskilda behov. Hon sökte och kom in.

– Det var helt magiskt, jätteroligt och lärorikt. Jag påverkades i grunden och fick ett annat förhållningssätt till barnen.

efter utbilDningen arbetade hon som resurs för ett barn med funktionsnedsättning i några år. I mitten av 2000-talet började hon till slut läsa till förskollärare på distans, så kallad SÄL-utbildning, (särskild lärarutbild-ning). Hon fortsatte jobba på heltid samtidigt som hon pluggade efter arbetstid.

– Jag har i alla år känt mig väldigt nöjd med mitt arbete som barnskötare och delak-tig i verksamheten. Jag trodde inte att jag skulle påverkas så mycket av studierna. Men hela mitt tänkande förändrades,, säger Christel som fick nya kunskaper som krävde ett nytt förhållningssätt.

– Jag förstod mer om hur barn lär sig, att de lär sig hela tiden. Vi i förskolan har länge sett som vår roll att förbereda barnen för skolan, där de skulle lära sig saker. Men barnen lär sig massor redan på förskolan!

i sitt examensarbete arbetade hon med demokratiuppdraget och barns delaktighet.

– Det satte igång mig jättemycket. Barn har en inneboende kunskap, de är inte tomma påsar som vi ska fylla, de har ju erfar-enheter med sig in i förskolan som vi måste ta tillvara.

Christel Olsson och en kollega fick gehör för att gå en pedagogista-utibldning. Tillsammans arbetar de nu med arbetslagsut-veckling med medarbetare på åtta förskolor i Gullvik-Hermodsdal.

– Det passar mig jättebra. Jag har nog alltid varit lite motvalls och som pedagogista handlar det mycket om att ifrågasätta och reflektera kring varför vi gör vissa saker. Vi gör alldeles för många saker av gammal vana.

Har du nu utbildat dig färdigt? – Vi får se. Kanske kan det bli lite drama-

pedagogik någon gång. n

Från timvikarie till pedagogista

Det började med ett bered-skapsjobb. Nästan 35 år har gått sedan dess och

Christel Olsson har under denna långa tid på något

sätt lyckats vara i stän-dig utveckling. Idag är hon

pedagogista i Fosie.

Vem där?

namn: Christel Olssonålder: 53bor: Gullvikjobbar: Fosienågot få vet om mig: Att jag ville bli balettdansös och gillar att sjunga i kör.gillar som pedagogista: Att få utmana och inspirera kollegor till att göra tankevändor.bäst med jobbet i förskolan: Barnenmindre bra: De stora barngrupperna.ser gärna på tv: Morden i Midsommer.Läser gärna: Deckare och kriminaldrama.gör på fritiden: Sjunger i kör, påtar i trädgården.

bild:Christel Olsson har gått en lång

väg till arbetet som pedagogista

Barn har en inneboende kunskap, de är inte tomma påsar som vi ska fylla, de har ju erfarenheter med sig in i förskolan som vi måste ta tillvara.”


Fixardag skapar möten

E n helgDag varje termin bru-kar Jeanette Schildt ordna en fixardag

på sina förskolor. Då är föräldrar – och barn – väl-komna för att fixa till sådant som inte har blivit av tidigare under året.

– För oss handlar det mer om mötet, att vi får en möjlighet att träffas under avspända former. Själva insatsen är inte oviktig, men den hade varit möjlig att göra på annat sätt, berättar Jeanette Schildt, förskolechef i Västra Innerstaden.

Hon tror att det någon gång började med att något behövde göras och en förälder erbjöd sina tjänster och sade att ”det där kan jag ordna”.

– Sedan hängde några andra på och plötsligt hade det uppstått en fixardag. Och det blev så lyckat att jag tog idén med mig till mina förskolor när jag började som chef i Västra Innerstaden 2007.

Oftast handlar fixardagen om insatser i utemiljön. Något behöver målas, gården ska sopas, utemöbler oljas.

– Ingen behöver känna sig tvingad att

komma, men jag upplever att många föräldrar gärna vill känna sig delaktiga. De hjälper gärna till. Det brukar bli riktigt trevliga dagar då vi blandar enklare arbete med roligheter. Det är ett bra tillfälle för föräldrar att träffa andra föräldrar. Det stärker gemenskapen på förskolan, säger Jeanette Schildt, förskolechef på Tessins och Mariehage förskolor.

Föräldraråd för ökad demokrati

F rån sKolans värlD har för-skolor i Västra Innerstaden hämtat

inspirationen till förskoleråd som är uppbyggda på samma sätt som skolråd. Här samlas repre-sentanter för pedagoger och föräldrar till möten fyra gånger per år.

Mötena protokollförs och sprids till alla föräldrar.

– Föräldraråden är ett komplement till de vanliga föräldramötena. Det är ett bra forum för samverkan och dialog . Dessutom är det så att föräldrarepresentanterna varje år utvärderar verksamheten, säger Jeanette Schildt.

Det finns många sätt för att utveckla möten och samverkan med föräldrar. Här kommer några idéer som har prövas på några

förskolor i Malmö stad.

många idéer för föräldramöten

Matematiken droppar in P å rörsjöns försKola

arbetar man mycket med matematik, något man också önskar involvera föräldrarna i.

Varje vår har man matte drop-in för föräldrarna.

– Det är väldigt uppskattat. Föräldrarna går runt tillsammans med sina barn på ett antal mat-testationer. En del går till alla stationer, andra tar bara ett par stycken, berättar Kerstin Hansson.

En station kan bestå i att slå med en tärning och se vem som slår flest sexor. En annan om att bygga med klossar.

– Vi jobbar mycket med storlek och jäm-förelser. Föräldrarna gör uppgifter tillsammans med sin barn.

Något som inte blev så lyckat var stationen med vattenbringare. De äldre barnen kunde hantera hällandet, men det fanns ju även små-syskon som ville vara med och det hela blev lite för blött. Den har ersatts med en torrare station.

– I år kommer vi att jobba mer med natur-vetenskap och det kommer förstås att synas också på drop in-verksamheten, berättar Kerstin Hansson.

Att Hitta Vilse tillsammansU nDer några års tiD har

Ellstorps förskola genomfört Hitta Vilse-projekten med sina barn. Projekten har avslutats med ett program där föräldrarna är delaktiga.

– I Hitta Vilse-programmet får barnen lära sig att ta vara på sig om de av någon anledning kommer bort. Det handlar till exempel om att hitta ett träd att krama. Vi kände att det nog vore bra för barnen själva, och för föräldrarna, att känna att det fungerar när de till exempel är ute med familjen, berättar Annika Williamsdotter på Ellstorps förskola.

Föräldrarna fick lära sig att tyda spår och sedan var det dags för barnen att gå vilse. Föräldrarna fick därefter leta efter sina barn som blåste i sina visselpipor.

– Det har blivit väldigt lyckat och vi har genomfört det flera år i rad.

Annika Williamsdotter berättar att man tog ytterligare ett steg i projektet i våras. Då åkte personalen och barnen ut till Vilsestigen i Torup där de även stannade över natten, vilket ytterli-gare stärkte barnens trygghet i naturen.

– Det komiska var att när vi gick Vilsestigen så villade vi bort oss. Det är så många upptram-pade stigar och vi valde fel ….och sedan var vi vilse. Men vi använde våra kunskaper och hit-tade rätt väg till slut!

bild 4: Hittad! Ett av barnen på Ellstorps

förskola har hittats sin en förälder. foto: ellstorps förskola

bild 3: Pamela och Enzo räknar djur tillsammans.

foto: rörsjöns förskolabild 5:

Thea, med blå keps, visar pappa Mikael hur vattnet rinner under bron. Julia hjälper

också till att berätta för Theas pappa.foto: sege parks förskola

1

2

3

4

5 6”Vi möts vid bäcken”U nDer hösten och våren

jobbade pedagogerna och barnen på Kotten i Sege parks förskola, en 1-3-års-avdelning, med projektet Bäcken, då man regelbundet besökte Ögonfröjdsparken på Segevång. Där ägnade de sig åt att upptäcka och utforska vattnet i bäcken och miljön på vägen dit.

– Vii ville ge föräldrarna en möjlighet att få uppleva något av det deras barn hade upplevt under det här året. Vi bjöd in till en fika vid bäcken. Barnen bakade muffins och ritade kartor till föräldrarna så de skulle hitta dit, berättar Eva Gustafsson på Kotten.

De stämde träff klockan 14. Alla familjer utom en som var sjuk dök upp.

– Vi i personalen tog ett steg tillbaka. Barnen fick själva berätta för sina föräldrar om vad som händer vid bäcken. Det här arbetssättet kommer vi absolut att använda oss av flera gånger.

Föräldramötet hålls i kojanP eDagogerna På avDel-

ningen Gläntan på Sege parks förskola har de senaste åren börjat sina föräld-ramöten med ett besök i kojan.

– Föräldrarnas bild av verksamheten hand-lar till stor del om det som sker inomhus. Det är vad de ser när de hämtar och lämnar. Vi ville ge dem en möjlighet att känna sig delak-tiga också i det som händer utomhus, berättar Marie-Louise Lindblad på Gläntan.

Kojan ligger ett par hundra meter från för-skolan. Den har byggts av barnen med hjälp av pinnar och grenar och är ett omtyckt till-håll vid utelekar.

– På vägen till kojan gör vi någon grupplek. Efteråt går vi in och har ett traditionellt möte inomhus. Men det blir lite roligare på det här sättet. Gemenskapen stärks och föräldrarna får en möjlighet att prata en stund med varandra på väg till och från kojan.

3

4

5

24 n oktober 2011

”En buss kör en mil på tio kilo sopor”

En tredjedel av Malmös omkring 300 förskolor sorterar sitt matavfall, enligt VA Syd. En av dem är Änggårdens förskola.

Tûnde Vincze Végvárine är miljöombud på Änggården.

Vill ni börJa sortera?

Ta kontakt med VA Syd. Skaffa ett godkännande från försko-

lechefen. Ett nytt kärl är förenat med en kostnad, därför är chefens godkännande viktigt. I slutänden kan kostnaden uppvä-gas om soptömningen av vanliga sopkärl minskar.

– Att så många som 100 förskolor i Malmö stad sorterar sitt matavfall är en jättebra siffra. Det känns verkligen som om förskolorna går i spetsen när det gäller matavfallssortering, säger Mimmi Bissmont på VA Syd.

när började ni? – I våras. Tanken dök upp när min

bostadsrättsförening började sortera matavfallet. Kanske kunde vi göra det på förskolan också? Här var alla med på idén. Det kändes inte bra att kasta så mycket mat i soporna. Äppelskrottar, bananskal, mat som inte äts upp…det blir mycket på en dag. hur gick ni till väga?

– Vi tog kontakt med VA Syd. De kom hit och kollade och efter en tid fick vi hit ett brunt sopkärl. Sedan var det bara att sätta igång. hur involverar ni barnen?

– De äldre barnen skrapar själva sina tallrikar över den bruna avfallspåsen. De mindre barnen får förstås hjälp av oss. Barnen hjälper ibland till att gå ut med påsarna.

Kan ni använda sorteringen pedagogiskt?

– O ja. Vi har en hel vägg med bilder där vi har dokumenterat vad som hän-der med vår mat och hur den körs iväg med sopbilen och så småningom blir biogas. Och vi har fått material från VA Syd med texter som fungerar att läsa för förskolebarn. Barnen vet att en buss kan köra en mil på tio kilo matavfall. n

bild: Tûnde Vincze Végvárine och Jörgen Nilsson på Änggårdens förskola gör gemensam sak med Lucy, Anthony och Zaniar och går ut med matavfallspåsen.

fokus förskola, nr 2 2011, malmö stad

Documents