riskbedömning av petroleumkolväten i mark och …1181416/fulltext01.pdf1.3.1 del 1, riskbedömning...
TRANSCRIPT
Riskbedömning av petroleumkolväten i
mark och grundvatten vid Uddebo
Oljehamn
Beatrice Grundström Mörtzell
Civilingenjör, Naturresursteknik
2018
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
i
Förord
Jag vill tacka alla på Luleå Hamn, speciellt Erik Englund och min handledare Anna Josefsson, som
har varit ett stöd under arbetets gång. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare, tillika
examinator, på Luleå Tekniska Universitet: Jurate Kumpiene, som varit till hjälp under
rapportskrivandet.
ii
Sammanfattning
Uddebo Oljehamn är en av sex hamndelar inom Luleå Hamns område och har sedan 1940-talet
bedrivit miljöfarlig verksamhet. Idag har Uddebo Oljehamn två kajer där det årligen lastas och
lossas cirka 360 000 ton flytande produkter av petroleum, bensen och stenkolstjära. Inom
industriområdet arrenderas mark ut till olika verksamhetsutövare, dessa är för närvarande:
Circle K, Flogas, Kemira, LKAB, Preem, Ragnsells, Stena samt ST1. Under åren har ett flertal
marktekniska undersökningar genomförts i uppdrag av enskilda verksamhetsutövare, dock har en
sammanställd bild av föroreningssituationen över hela industriområdet saknats.
Huvudsyftet med denna studie var att, för Uddebo Oljehamn, utföra en förenklad riskklassning
inom Naturvårdsverkets ramar, av jord och grundvatten. Metoden bestod främst av en
litteraturstudie samt statistiska beräkningar av representativ halt. Materialet till litteraturstudien
tillhandahölls från Luleå Hamn och aktiva verksamhetsutövare på området. Information har även
samlats från Luleå kommuns stadsarkiv och miljö- och byggförvaltningens arkiv.
I riskbedömningen delades området in i 13 delområden och halten petroleumkolväten bedömdes
för respektive område utifrån generella riktvärden från Naturvårdsverket och Svenska Petroleum
Institutet. Resultatet blev att hela området bedöms tillhöra riskklass 2. På området har mark och
grundvatten ställvis kraftigt förorenats till den grad som innebär stor risk för människor och miljö.
Med den genomsläppliga jordarten i området finns stor risk att föroreningarna sprids från källan
via grundvattnet.
En mindre del av studien var att undersöka riskminimerande materials förmåga att separera
kolföreningar genom sorption. Vid Uddebo Oljehamn finns ett reningsverk som behandlar
oljeförorenat avloppsvatten genom en filteranläggning med en filterbädd av sand och antracit. I
laboratorium utfördes enstegs skaktest enligt den svenska standarden SS-EN 12457-2 med L/S
kvot 10. Inkommande vatten till filteranläggningen skaktestades med materialen: antracit, sand,
FloatAbsorb och järnbelagt torvpulver. Resultatet visade att halten kolföreningar i blankprovet var
lågt. Blandningen av sand och antracit hade mest framgång i att reducera halten organiskt kol i
vattnet. Torvmaterialen adderade halten organiskt kol och lämpade sig inte till denna typ av rening.
iii
Summary
Uddebo Oilharbour is one of six harbour sections of Port of Luleå, and since the 1940s,
environmentally harmful activities have been conducted within the area. Today, Uddebo has two
quay berths where about 360 000 tons of liquid: petroleum, benzene and tar products are loaded
and unloaded annually. The industrial area is leased to various operators, these are currently:
Circle K, Flogas, Kemira, LKAB, Preem, Ragnsells, Stena and ST1. Over the years, a number of
field-based inventories have been carried out on behalf of each operator, but there has not been a
comprehensive picture of the level of pollution over the industrial area as a whole.
The main purpose of this study was to, for Uddebo Oilharbour, carry out a simplified risk
assessment, within the Swedish Environmental Protection Agency's framework, of soil and
groundwater. The method consisted primarily of a literature study and statistical calculations of
representative value. The material for the literature study was provided from Port of Luleå and
active operators within the area. Information has also been collected from Luleå municipality's
archives and the archives of environmental- and building management.
In the risk assessment, the area was divided into 13 subdivisions. The concentration of petroleum
hydrocarbons was assessed for each area based on general guidelines from the Swedish
Environmental Protection Agency and the Swedish Petroleum Institute. As a result, the whole
industrial area was rated as risk class 2. In the area, soil and groundwater have been heavily polluted
to an extent that poses a high risk to people and the environment. With the permeable soil in the
area, there is a high risk that the contaminants are spread from the source via groundwater flow.
Another part of the study was to investigate risk minimizing material's ability to separate carbon
compounds through sorption. At Uddebo there is a treatment plant that treats oil contaminated
waste water through a filter plant with a filter bed of sand and anthracite. In the laboratory, one
stage batch test with L/S ratio 10 was performed according to the Swedish standard SS-EN 12457-
2. Incoming water to the filter plant was tested with the materials: anthracite, sand, FloatAbsorb
and iron peat powder with additive iron. The result showed that the content of carbon compounds
in the blank sample was low. The mixture of sand and anthracite was most successful in reducing
the amount of organic carbon in the water. The peat materials added to the organic carbon content
and did not suit this type of purification.
iv
Innehållsförteckning 1 INLEDNING ...................................................................................................................................... 1
1.1 Syfte ............................................................................................................................................... 2
1.2 Metod ............................................................................................................................................ 2
1.2.1 Del 1, Riskbedömning ........................................................................................................ 2
1.2.2 Del 2, Riskminimerande material ...................................................................................... 2
1.3 Avgränsningar .............................................................................................................................. 2
1.3.1 Del 1, Riskbedömning ........................................................................................................ 2
1.3.2 Del 2, Riskminimerande material ...................................................................................... 2
DEL 1: Riskbedömning
2 BAKGRUND ....................................................................................................................................... 4
2.1 Syfte ............................................................................................................................................... 4
2.2 Avgränsningar .............................................................................................................................. 4
3 OMRÅDESBESKRIVNING ........................................................................................................... 5
3.1 Historik.......................................................................................................................................... 5
3.2 Området idag ................................................................................................................................ 6
3.3 Nuvarande aktörer ....................................................................................................................... 7
3.4 Områdesanvändning ................................................................................................................... 7
3.5 Hydrogeologiska och geologiska förhållanden ........................................................................ 8
3.5.1 Nederbörd ............................................................................................................................ 8
3.6 Recipient ....................................................................................................................................... 9
3.7 Bakgrundshalter ........................................................................................................................... 9
4 SPILL OCH LÄCKAGE ................................................................................................................. 11
5 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR............................................................................................. 13
5.1 Tidigare utförda markundersökningar .................................................................................... 13
5.2 Grundvattenrör- Kontrollprogram ......................................................................................... 17
6 PROBLEMBESKRIVNING .......................................................................................................... 18
6.1 Avgränsningar ............................................................................................................................ 18
6.1.1 Delområden ........................................................................................................................ 18
6.1.2 Föroreningar....................................................................................................................... 18
6.2 Föroreningarnas farlighet (F) ................................................................................................... 19
6.2.1 Alifatiska kolväten ............................................................................................................. 20
6.2.2 Aromatiska kolväten ......................................................................................................... 20
6.3 Spridnings – och Exponeringsvägar ....................................................................................... 21
v
6.4 Föroreningsnivå (N) .................................................................................................................. 22
6.4.1 Jord ...................................................................................................................................... 22
6.4.2 Grundvatten ....................................................................................................................... 23
6.4.3 Indelning av föroreningsnivå (N) .................................................................................... 24
6.5 Känslighet och skyddsvärde (KoS) ......................................................................................... 24
6.5.1 Bedömning av känslighet (K) .......................................................................................... 24
6.5.2 Bedömning av skyddsvärde (S) ....................................................................................... 25
6.6 Konceptuell modell ................................................................................................................... 25
7 REPRESENTATIVA HALTER .................................................................................................... 27
7.1 Bedömningsgrunder .................................................................................................................. 28
7.1.1 Antaganden ........................................................................................................................ 28
7.1.2 Outliers ............................................................................................................................... 28
8 SAMMANFATTANDE FÖRORENINGSSITUATION ......................................................... 29
8.1 Område 1. ................................................................................................................................... 29
8.2 Område 2 .................................................................................................................................... 30
8.3 Område 3 .................................................................................................................................... 31
8.4 Område 4 .................................................................................................................................... 32
8.5 Område 5 .................................................................................................................................... 32
8.6 Område 6 .................................................................................................................................... 33
8.7 Område 7 .................................................................................................................................... 34
8.8 Område 8 .................................................................................................................................... 34
8.9 Område 9 .................................................................................................................................... 36
8.10 Område 10 .................................................................................................................................. 38
8.11 Område 11 .................................................................................................................................. 38
8.12 Område 12 .................................................................................................................................. 39
8.13 Område 13 .................................................................................................................................. 40
Sammanfattning ...................................................................................................................................... 40
9 SAMLAD RISKBEDÖMNING .................................................................................................... 44
9.1 Osäkerheter ................................................................................................................................ 46
9.2 Rekommendationer ................................................................................................................... 47
Del 2: Riskminimerande material
1 BAKGRUND ............................................................................................................................ 49
1.1 Reningsanläggning ..................................................................................................................... 49
1.2 Provtagning ................................................................................................................................. 51
vi
1.3 Motivering och syfte .................................................................................................................. 51
2 RISKMINIMERANDE MATERIAL ................................................................................... 52
2.1 Antracit och sand ....................................................................................................................... 52
2.2 Torv ............................................................................................................................................. 52
3 METOD ..................................................................................................................................... 52
3.1 Förberedning av testmaterial.................................................................................................... 53
3.1.1 Filtrering ............................................................................................................................. 54
3.1.2 Analys .................................................................................................................................. 54
3.1.3 Beräkning av sorption ....................................................................................................... 54
4 RESULTAT ........................................................................................................................................ 55
4.1 TC, TOC och IC ........................................................................................................................ 55
4.1.1 Blank .................................................................................................................................... 55
4.1.2 Sorption .............................................................................................................................. 55
4.1.3 Konduktivitet och pH ...................................................................................................... 56
5 SLUTSATS & DISKUSSION................................................................................................. 57
5.1 Error ............................................................................................................................................ 57
REFERENSER .......................................................................................................................................... 58
Bilaga 1 ..................................................................................................................................................... 62
Bilaga 2 ..................................................................................................................................................... 63
Bilaga 3 ..................................................................................................................................................... 64
Bilaga 4 ..................................................................................................................................................... 65
Bilaga 5 ..................................................................................................................................................... 67
Bilaga 6 ..................................................................................................................................................... 72
Bilaga 7 ..................................................................................................................................................... 98
vii
Förkortningar
BTEX- Bensen, toluen, etylbensen, xylen
DV- Dricksvatten
ETBE- Etyltertiärbytyleter
KM-Känslig mark
MKM- Mindre känslig mark
MTBE- Metyltertiärbytyleter
PAH- polycykliska aromatiska kolväten
PCB- polyklorerade bifenyler
PID- fotojonisationsdetektor
SPI- Svenska Petroleum Institutet
TAME- Tert-amyl-metylester
VOC- flyktiga organiska föreningar
YV- Ytvatten
Riskbedömning
1
1 INLEDNING Sveriges riksdag beslutade år 1999 att anta 15 övergripande nationella miljökvalitetsmål med syftet
att organisera miljöarbetet. Under åren har arbetet utvecklats och idag har aktörer inom
miljöarbetet en gemensam plattform i vad som kallas miljömålssystemet. Miljömålssystemet
innehåller idag tre olika mål: ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 28 etappmål. Syftet med
målen är att signalera samhället om miljöpolitikens långsiktiga planer (Regeringskansliet, 2015).
Målsättningen är att miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda år 2020 (Naturvårdsverket, 2017 a).
Skyddande ozonskikt är det enda målet som nu bedöms att nå målsättningen. För målen Grundvatten
av god kvalitet och Giftfri miljö bedöms det inte möjligt att nå målet och det är otydligt i vilken riktning
utvecklingen går (Naturvårdsverket, 2017 b). I giftfri miljö finns en precisering angående
förorenade områden som lyder:
”Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller
miljön” (Naturvårdsverket, 2012).
Ansvaret för miljökvalitetsmålen har fördelats mellan åtta myndighet, däribland Naturvårdsverket.
Med ansvaret följer bland annat att myndigheterna tar fram verktyg för att utveckla miljöarbetet
samt uppföljer och utvärderar sina mål (Naturvårdsverket, 2017 c). För att underlätta och unifiera
arbetet inom förorenade områden utvecklade Naturvårdsverket under 1990-talet en metod, Metodik
för Inventering av Förorenade Områden (MIFO), som vägledning vid inventering. I MIFO bedöms de
möjliga riskerna som finns för människors hälsa och miljön. Det hela resulterar slutligen till en
samlad riskklassning, klass 1-4, där klass 1 innebär mycket stor risk och klass 4 liten risk.
År 1999 började länsstyrelserna, i uppdrag av Naturvårdsverket, inventera förorenade områden och
arbetet slutfördes år 2015. Resultatet visade att det finns ca 85 000 förorenade områden, varav cirka
1000 och 7000 objekt riskklasserades som klass 1 respektive klass 2 (Naturvårdsverket, 2017 d).
Uddebo Oljehamn i Luleå har bedrivit miljöfarlig verksamhet sedan 1940-talet och sedan
verksamheten startades har kraven på utsläppsnivåer och utsläppsbehandlande åtgärder höjts. På
området finns en reningsanläggning för att behandla oljeförorenat avloppsvatten, men spill och
läckage orsakar att föroreningar ändå når ut i miljön. Länsstyrelsen i Norrbotten inventerade
området år 2010 enligt MIFO fas 1. Området bedömdes då som riskklass 2, men MIFO 1 är en
orienterande studie och det finns osäkerheter i resultatet ( Tinnerholm & Wuopio, 2010).
Riskbedömning
2
1.1 Syfte Det övergripande målet har varit att utreda föroreningssituationen i Uddebo Oljehamn genom en
förenklad riskklassning. Målsättningen har varit att kompilera och kartlägga de marktekniska
undersökningar som har gjorts på jord och grundvatten och göra en sammanställd riskklassning
för området.
Ytterligare ett syfte har varit att genom en mindre undersökning testa riskminimerande materials
kapacitet att separera kolföreningar. På reningsanläggningen är filtrering ett steg i reningsprocessen
och i laboratorium testades sorptionsförmågan för Oljehamnens filtreringsmassa av sand och
antracit samt FloatAbsorb och järnbelagt torvpulver.
1.2 Metod
1.2.1 Del 1, Riskbedömning
För riskbedömningen genomfördes en litteraturstudie över utförda marktekniska undersökningar
inom Uddebo Oljehamns område. Samtliga områdeskartor gjordes i programmet ArcGIS med
hjälp av kartunderlag från lantmäteriet. Kartan om årsmedelnederbörd har gjorts med kartunderlag
från SMHI. Även praktiskt arbete i fält utfördes för grundvattenprovtagning som var del i ett
kontrollprogram. För de statistiska beräkningarna användes Minitab, ett förprogrammerat Excel1
samt ProUCL 5.12.
1.2.2 Del 2, Riskminimerande material
Materialen undersöktes genom enstegs skaktest för karaktärisering av avfall enligt den svenska
standarden SS-EN 12457-2. Vätskan som användes i undersökningen togs från inloppet till
filtreringsanläggningen på Uddebo Oljehamn.
1.3 Avgränsningar
1.3.1 Del 1, Riskbedömning
Litteraturstudien över utförda markundersökningar omfattar material tillhandahållet av Luleå
Hamn och aktiva aktörer på Uddebo Oljehamn. Information har även samlats från Luleå kommuns
stadsarkiv och miljö- och byggförvaltningens arkiv. De föroreningar som tas i beaktning i
riskbedömningen är av petroleumkolväten.
1.3.2 Del 2, Riskminimerande material
Materialen som undersökes är sand, antracit, FloatAbsorb och järnberlagt torvpulver.
1 (Statens Geotekniska Institut, 2017) 2 (United States Environmental Protection Agency, 2017)
Riskbedömning
3
DEL 1:
RISKBEDÖMNING
Riskbedömning
4
2 BAKGRUND Inom Uddebo Oljehamns område har ett flertal marktekniska undersökningar genomförts i
uppdrag av verksamma aktörer. Resultaten från dessa undersökningar har rapporterats till enskilde
aktör men överblick över vad som har utförts i hela området har saknats.
2.1 Syfte Syftet med denna studie är att utvärdera, inom Naturvårdsverkets ramar för förenklad riskklassning,
dokumenterade föroreningshalter i jord och vatten i Uddebo Oljehamn.
2.2 Avgränsningar Denna riskbedömning avser endast föroreningar av petroleumkolväten. De prover som beaktas är
grundvatten samt jordprover från skruvborrtagning och provgropar.
Riskbedömning
5
3 OMRÅDESBESKRIVNING Uddebo Oljehamn är en av sex hamndelar inom Luleå Hamns område och ligger sydost om Luleå
centrum på Svartön. I kartan i figur 1 är samtliga sex hamndelar utmärkta. Luleå kommun äger hela
bolaget Luleå Hamn AB och de företag som bedriver sin verksamhet inom Uddebo Oljehamns
område arrenderar marken. Cirka 500 meter sydväst om oljehamnen, på Sandön, står fritidshus
som närmast bebyggelse.
Figur 1. Överblick över hamnarna på Svartön. Kartunderlag ©Lantmäteriet.
3.1 Historik Rikskommissionen för Ekonomisk Försvarsberedskap hade, innan andra världskrigets utbrott,
ålagt oljebolagen att utöka sina depåer. I Luleå ansökte Svenska Gulf Oil Company AB och
Mineralolje AB om att utöka sina upplag vid Pontuskajen. I en utredning påpekades risken med
luftbombardemang och det beslutades att området vid Pontuskajen inte skulle utökas. Med målet
att öka Sveriges lagringsmöjligheter av olja bestämdes istället att en ny oljehamn skulle byggas i
Uddebo.
Den nya hamnens främsta syfte var att lagra krigsmaktens bränsle. År 1941 påbörjades arbetet med
hamnen och gjutningen av betongvallarna kring cisternerna. År 1942 var hamnanläggningen klar,
då med fem cisterner med total kapacitet på 8000 m3. Järnvägsspåret fram till området drogs år
1943. Under krigstiden var trafiken till hamnen sparsam, år 1943 anlöpte endas ett fartyg som
levererade 147 ton olja. Det var först 1946 som trafiken till hamnen började komma igång, då med
totalt nio fartyg och 9363 ton olja (Åkerlund, 2015). Riksnämnden för Ekonomisk
Försvarsberedskap var ägare till oljeanläggningen fram till att Luleå stad övertog ägandet den 1 juli
1953. Under samma period avslutades oljeverksamheten på Pontuskajen (Åkerlund, 2017).
Riskbedömning
6
3.2 Området idag På Uddebo Oljehamn hanteras flytande produkter och i de två kajerna, kaj 1 och kaj 2, lastas och
lossas cirka 360 000 ton årligen. Kaj 1 används främst för lastning av stenkolstjära. Huvuddelen av
lasten sker på kaj 2 och består av petroleumprodukter och bensen. Uddebo Oljehamn har årligen
cirka 52 anlöp av fartyg (Englund, 2017).
Efter lossning pumpas det mesta av petroleumprodukterna via ledningar till cisterner och sedan
distribueras det vidare med tankbilar och även järnvägsvagnar. På markområdet på 900×400 meter
har huvuddelen av aktörerna sin verksamhet kring lagring och distribution av petroleumprodukter
(Miljöprövningsdelegationen, 2010). I avsnitt 3.3 nämns de aktiva aktörerna i hamnen och vilka
produkter de hanterar kortfattat.
För behandling av oljespill på området finns det ett avloppsnät enkom för oljeförorenat
avloppsvatten, ett så kallat ofa-nät, som är anslutet till Luleå Hamns reningsanläggning. I
reningsanläggningen går vattnet genom flera reningssteg, varav ett är filtrering genom sand och
antracit (Englund, 2017). Denna rapports andra del går mer ingående in på reningsanläggningen
och undersöker olika riskminimerande materials kapacitet att separera kolföreningar.
Enligt tillståndsbeslut från 2014 ska halten olja (mätt som oljeindex) kontrolleras minst en gång per
månad i dagvatten samt i utgående vatten från reningsanläggningen. Halten oljeindex för respektive
vattenflöde får inte överstiga 5 mg/l som årsmedelvärde. Även halten aromatiska kolväten ska
kontrolleras genom minst ett provtagningstillfälle per år under perioden maj-augusti. Halten
aromatiska kolväten får, i respektive vatten, inte överskrida 1 mg/l (Miljöprövningsdelegationen,
2014).
Riskbedömning
7
3.3 Nuvarande aktörer Under hamnens industrihistoria har ett flertal verksamheter varit aktiva. Tidigare verksamheter i
området redovisas i bilaga 1 och bilaga 2. I dagsläget är åtta aktörer aktiva, dessa är listade och
markerade i figur 2.
Figur 2. Översiktsbild över verksamma aktörer på Uddebo Oljehamn. Kartunderlag ©Lantmäteriet.
ST1 hanterar flygfotogen, bensin 95-och 98-oktanig, etanol, miljöklass 1 dieselbränsle (MK1),
hydrogenated vegetable oil (HVO) och fettsyrametylestrar (FAME). Kemira omlastar
fällningskemikalierna PIX och PAX, innehållande järnklorid och saltsyra respektive
polyaluminiumklorid (Englund, 2017). Kemira har sagt upp sitt arrende och ska lämna in en
saneringsansökan (Josefsson, 2017). Stena recycling AB driver en sorteringsanläggning och tar hand
om styckegods av farligt avfall. Stena tar även emot avisningsvätska från luftfartsverket. LKAB
förvarar eldningsolja (EO), diesel och tjockolja på området (Englund, 2017).
RagnSells bedriver en behandlings- och mellanlagringsanläggning för bland annat farligt avfall.
Även spillolja och industrivatten (processvatten) hanteras av aktören på området. Preem arrenderar
marken men har för närvarande inget i sina cisterner. Även Circle K har tömt sina cisterner men
hade tidigare ett beredskapslager med bensin 95. Flogas hanterar enbart gasol (Englund, 2017).
3.4 Områdesanvändning I Luleås stadsplan är området för Uddebo Oljehamn avsett för industriändamål, oljeupplag och
dylikt (Miljöprövningsdelegationen, 2010). I nuläget förutses inte användningen för området att
ändras på lång sikt.
Riskbedömning
8
3.5 Hydrogeologiska och geologiska förhållanden Under 1960-talet fylldes udden ut med fyllnadsmassor. I figur 3 visas till vänster hur udden såg ut
innan den fylldes ut, till höger visas området efter utfyllnad (Eniro, u.d).
I figur 4 representerar färgerna grön och lila jordarten morän respektive friktionsmaterial
(Linnersund, 2016). Fyllnadsmaterialet består mestadels av sand med inslag av silt, grus och block
(Sörensson et al., 2015). Från fältundersökningar har även sprängsten och betongrester påträffats
(Golder Associates AB, 2001). Grundvattnet bedöms strömma i riktning mot Sandöfjärden.
Figur 4. Utfyllnad av Svartön.
3.5.1 Nederbörd
I figur 5 visas SMHIs rapporterade årsmedelnederbörd för Norrbottens län under perioden 1991-
2013, samt en prognos för procentuell förändring i årsmedelnederbörd mellan år 2021-2050. Luleå
(utmärkt med röd punkt) hade en årsmedelnederbörd mellan 675-750 mm. I prognosen för
Figur 3. T.v är flygbild innan udden fylldes ut daterad år 1955-1967, t.h är bild över nuvarande verksamhet daterad år 2011-2014. Bilder: ©Lantmäteriet/Luleå kommun (Eniro).
Riskbedömning
9
förändringar i framtida klimat väntas årsnederbörden i Luleå att öka med 12-16 %. Från SMHIs
mätstation vid Luleå flygplats i Kallax uppmättes årsnederbörden år 2016 till 696,6 mm (SMHI,
2017).
Figur 5. SMHIs sammanställning av årsmedelnederbörd och prognos i förändring av nederbörd. Kartunderlag ©SMHI.
3.6 Recipient Dagvattnet och det renade ofa-vattnet mynnar ut i Svartösundet. Luleå älv har sitt utlopp i
Stadsfjärden, som har direkt förbindelse med Svartösundet, och medelflödet vid mynningen är
cirka 500 m3/s. Vid eventuella föroreningar ger havets vågor god omblandning och tillförseln av
vatten från Luleå älven bidrar till utspädning (Miljöprövningsdelegationen, 2014).
3.7 Bakgrundshalter Svenska Petroleum Institutet (SPI) har sammanställt information om bakgrundshalter, visas i tabell
1-3, från bland annat SLU och SGU (Svenska Petroleum Institutet, 2010). I tabell 1 visas
bakgrundshalter för BTEX i grundvatten som framtagits genom statistiska undersökningar över
hela landet.
Tabell 1. Bakgrundshalter för petroleumkolväten i grundvatten (ng/l).
Ämnen N prov* Procentil 50 Max Medel Det.gr**
Bensen 19 2,6 12 3,6 1
Toluen 19 18 56 21 1,2
Etylbensen 18 1,6 5 2 1,1
Summa Xylener 19 9,3 42 15 -
*Antal prov> detektionsgränsen. **Detektionsgräns
I tabell 2 och 3 redovisas bakgrundshalter av petroleumkolväten i jord. I tabell 2 är proverna
uppdelade efter tätorter och storstadsmiljö. För tabell 3 är jordproverna tagna i städerna Malmö
och Stockholm.
Riskbedömning
10
Tabell 2. Bakgrundshalter för petroleumkolväten i tätort i jord (mg/kg TS).
Prover från tätorter Prover i storstadsmiljö
Ämnen Antal* Procentiler Min Max Antal* Max
25 50 90
Aromater Bensen 2 - - - (0) 2,5 0 (0) Toluen 18 0,15 (0) 0,76 2 1,7 Etylbensen 0 (0) Sum. Xylener 0 (0) Summa PAH 43 0,12 0,56 5,21 (0) 19,51 42 8 Alifater Alifater>C5-8 0 (0) Alifater>C8-10 0 (0) Alifater>C10-12 0 (0) Alifater>C12-16 0 (0) Alifater>C16-35 15 27
*Antal prov >detektionsgränsen. Samtliga värden inom parentes är under detektionsgränsen.
Tabell 3. Bakgrundshalter PAH i jord i stora tätorter (mg/kg TS).
*Nio outliers är borttagna. ** En outlier är borttagen.
Riskbedömning
11
4 SPILL OCH LÄCKAGE Under åren har ett antal incidenter förekommit på området gällande spill och läckage. Under
oljehamnens tidiga skede inträffade ett läckage från militärens lager av bensin. Läckaget inträffade
i mars år 1945 och totalt läckte cirka 50 m3 bensin ut (Åkerlund, 2015). Ytterligare ett läckage
inträffade på militärens depå år 1970 under november månad. På grund av övertryck rann
uppskattningsvis 15 m3 flygfotogen ut och spreds till stora delar av området (Luleå kommun, u.d.).
När Nynäs Petroleum var verksam på området inträffade ett större läckage av brännolja i oktober
1967. Enligt förhör med en anställd så hade 32 390 liter brännolja runnit ut (Anon., 1967)3.
På de fastigheter där POL Transport var verksam har ett par läckage rapporterats. Ett stort läckage
inträffade i november år 1972, då det på grund av ett fel på en värmeväxlare pumpades ut cirka 460
m3 eldningsolja av klass tre (EO3) (Anon., 1972 a)4. Läckaget rann via dagvattenledningen ut till
havet och som åtgärd placerades oljelänsar ut (Anon., 1972 b)5. Vid invallningen av cistern 109
uppgavs det i en miljöteknisk undersökning att cirka 100 m3 bensin hade läckt ut och området hade
sanerats. I samma undersökning uppgavs det att vid cistern 345 i område B4 hade ett långvarigt
läckage av EO3 och EO4 pågått och inga saneringsåtgärder hade vidtagits (Ekstav, 1997). Ingen annan
rapport om saken har påträffats under detta arbete.
På fastigheten Svartön 18:26 läckte 80 m3 diesel ut mellan cisternerna 302 och 305. Läckaget
inträffade under vintern 1997 och orsakades på grund av ett ventilbrott. Det mesta av spillet kunde
grävas bort från snön, men det utfördes även en marksanering (Sandström, 2001).
Vid ST1:s depå inträffade ett läckage av bensin under juli 2012. Ungefär 89 m3 bensin (95 oktan)
läckte ut, varav 63 m3 kunde tas tillvara. De resterade 26 m3 läckte ner i marken eller avdunstade till
atmosfären (Tuorda & Hed, 2012). År 2013 installerades fyra pumpbrunnar och pumpning av
grundvatten inleddes 2013-06-10. Efter drygt fyra månader, 2013-09-26, hade 246 m3 grundvatten
pumpats upp och filtrerats genom 2 m3 aktivt kol (Sweco, 2013).
Mellan åren 2008-2012 inträffade ett par läckage inom Ragnsells områden. I februari 2008 gick
koncentratledningen sönder under tvättning av indunstaren och 600 liter tvättvätska rann ut på
marken. Tvättvätskan var en blandning av 100 liter sur tvättvätska, 100 liter alkalisk tvättvätska och
400 liter vatten. Spillet bedömdes påverka en yta på cirka 5 m2 och maximalt en meters djup. Vid
provtagning överskreds gränsvärdena för zink, koppar, bly, kromtot och kobolt (Miljönämnden,
2008). Beslut togs för att avvakta med saneringsåtgärder tillsvidare (Miljökontoret, 2008).
3 Luleå stadsarkiv, polisförhörprotokoll 1967-11-15. 4 Luleå stadsbibliotek, Tidningen Norrbottens- Kuriren utgiven 1972-11-29. 5 Luleå stadsarkiv, Tidningen Norrländska Socialdemokraten (NSD) utgiven 1972-11-16.
Riskbedömning
12
Vid cisternerna 340, 354 och 357 har det förkommit spill. I december år 2012 överfylldes cistern
357 och oljeförorenat vatten rann ut till invallningen och 37 m3 kunde tas upp av ADR-bil.
(Miljönämnden, 2012a). Även cistern 340 blev överfylld och cirka 1-2 m3 spillolja uppskattas ha
runnit ut (Miljönämnden, 2012b). Som åtgärd grävdes det övre jordlagret bort och togs omhand
(Miljönämnden, 2012a). Från cistern 354 rann 1,5-3 m3 oljeförorenat vatten och även där
skrapades det förorenade övre ytskiktet bort (Miljönämnden, 2011).
Riskbedömning
13
5 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR
5.1 Tidigare utförda markundersökningar Undersökningar som gjorts inom området under åren 1997-2017 med avseende på förorenad mark
och grundvatten har gåtts igenom och provtagningspunkterna har sammanställts och märkts ut i
figur 6. Samtliga provtagningspunkter saknade GPS-koordinater och har märkts ut för hand i
programmet ArcGIS.
Figur 6. Karta över provtagningspunkter och provtagningsbrunnar. Kartunderlag ©Lantmäteriet.
I kartan i figur 6 är 129 skruvborrspunkter samt 54 provgropar markerade. 56 stycken installerade
grundvattenrör är placerade, varav fyra stycken, GV01-GV4, är del av Luleå Hamns
kontrollprogram. Ett grundvattenrör som togs bort i samband med schaktning på fastighet 18:59
är utsatt med röd markering.
I följande text katalogiseras och sammanfattas materialunderlaget till kartan, figur 6, efter
aktör/årtal i stigande ordning.
POL Transport AB (1997) Miljöteknisk markundersökning av POL Transports ABs
Oljedepå Luleå. Golder Associates.
Vid utredning av förekomsten av petroleumföroreningar analyserades jord och vattenprover med
avseende på totalt extraherbara alifatiska ämnen, totalt extraherbara aromatiska ämnen och opolära
alifatiska kolväten. På två jordprover utfördes även analys på blyhalten. Under
markundersökningen grävdes 39 provgropar. Samtliga prover analyserades med PID i fält och
Riskbedömning
14
sedan skickades ett urval vidare för analys i laboratorium, totalt analyserades 18 jordprover och tre
vattenprover. Från analysresultatet konstaterades att petroleumföroreningarna i mark och vatten
förekom huvudsakligen i södra delen av depån.
Shell (2000). Oljehamn Uddebo- Markundersökning. Sweco VBB VIAK
Skruvborrtagning och provtagning på ett flertal nivåer utfördes i tre punkter. Efter
jordprovtagningen installerades grundvattenrör i samtliga borrhål. Syftet var att undersöka
eventuella oljeföroreningar och BTEX, MTBE samt oorganiskt bly valdes som analysparametrar.
Slutsatsen från undersökningen var att området var påverkat i ”mycket ringa omfattning”.
Orbit Miljölogistik AB (2001). Miljöteknisk markundersökning av Orbits miljölogistik
AB:s fastigheter i Luleå. Golder Associates.
12 stycken skruvborrtagningar utfördes och i fem av borrhålen installerades det sedan
grundvattenrör. Jordproverna analyserades med PID ute i fält samt analyserades i laboratorium för
följande: totalhalt petroleumkolväten, fraktionerad analys av petroleumkolväten samt PCB.
Analysparametrarna för grundvattenproverna var följande: VOC, MTBE, opolära alifatiska
kolväten, totalt extraherbara aromatiska ämnen samt metaller. I analysresultaten påträffades höga
halter av petroleumkolväten i både jord – och grundvattenprover. Petroleumhalterna var höga i
fem av nio analyserade jordprover. För grundvatten överskred samtliga prover riktvärdet.
Preem Raffinaderi AB (2001).Oljedepå Preem Svartön 18:20- markundersökning mark och
vatten. Geo Markservice AB. Rapport nr 01315.
Undersökningen omfattade 39 grävda provgropar, där vattenprover togs ur tre hål. Samtliga
jordprover testades med PID och gav utslag från ingen halt till höga halter. 17 jordprover och tre
vattenprover skickades för analys med avseende på totalt extraherbara alifatiska ämnen, totalt
extraherbara aromatiska ämnen och opolära alifatiska kolväten och två prover analyserades för bly.
Höga halter av petroleumkolväten förekom huvudsakligen inom depåns södra del.
Nynäs AB (2006). Oljedepå-Uddebo. MRK konsult AB.
Undersökningen var en komplettering av ett arbete som utfördes år 2002. 14 stycken
borrprovtagningar utfördes och i fyra av hålen installerades grundvattenrör. 22 analyser på jord
gjordes och oljeföroreningar konstaterades på djup större än två meter. I provpunkt 609, där ett
grundvattenrör installerades, fanns höga halter oljeföroreningar på 1,5-3,5 m djup.
Tank och miljö AB (2006). PM: Översiktlig miljögeoteknisk provtagning vid fastighet
Svartön 18:20, Luleå kommun – Preem oljedepå. Thyréns.
Jordprover togs med skruvborr i sju punkter. PID-mätare användes i fält och laboratoriet
analyserades halten: fraktionerade alifater, fraktionerade aromater, PAH 16 och metaller. I en
Riskbedömning
15
provpunkt, på 2-4 meters djup, påträffades mycket höga halter PAH:er. Metallanalysen visade på
låga halter för samtliga prover.
Luleå Hamn (2007). Markprovtagning Luleå Hamn- Industritomt vid Ragnsells och ”Olles
cistern”. Envipro Miljöteknik.
Vid två områden i anslutning till Oljehamnsvägen, benämnda Industritomt samt Olles cistern,
gjordes undersökningar på mark och grundvatten. På Industritomten, som gränsar till Ragnsells
verksamhet på fastighet 18:20, borrades 15 stycken provpunkter med skruvborr och två stycken
grundvattenrör installerades. Föroreningar påträffades i anslutning till ett tidigare oljeförråd. Vid
Olles cistern, fastighet 18:22, borrades sex provpunkter och tre jordprover analyserades, samtliga
var under riktvärdet för mindre känslig mark.
Nynäs AB (2007). Miljöbedömning hyttsten- Uddebo. Svartön 18:17. RGS90. Samuel
Bergquist.
I samband med verksamhetens avslut schaktades cirka 13 500 ton petroleumförorenad jord upp.
Saneringsschakten utgjorde en yta på 2357 m2 och gick som djupast ner till cirka 0,5 meter under
grundvattenytan. Närmast grundvattenytan och upp till cirka 1,4 meter fylldes med befintligt
material, resterande återfylldes med totalt 7447,31 ton hyttsten.
Nynäs AB (2007). Sanering av depå. Luleå, Nynäs. Slutrapport. RGS90. Samuel Bergquist.
Under saneringen kunde inte de förorenade massorna under hamnledningarna schaktas bort.
Istället installerades en vattenrening i anslutning till grundvattenrör 609. Vattenreningen bestod av
två stycken 12,5 meter långa dräneringsledningar som pumpade till ofa-systemet tills åtgärdsmålen
ansågs vara uppfyllda.
Stena (2011). Fastighet Svartön 18:20. Sammanställning av provtagning av dränerat
grundvatten enligt kontrollprogram. WSP.
Mot fastighetens södra gräns, avvecklade Nynäs-depån, installerades en ledning för dränering av
förorenat grundvatten. Vattnet avleds via en provtagningsbrunn till hamnens ofa-system och
reningsanläggning. Längs ledningen står tre grundvattenrör placerade (T19, 1701, 603) och dessa
är del av ett provtagningsprogram.
LKAB (2012). Miljöteknisk markundersökning av gammalt dieselspill, del av fastigheten
Strömören 18:24. WSP.
Jordprovtagning utfördes med skruvborr i 14 punkter. I en av punkterna installerades ett
grundvattenrör. Efter PID mätningar i fält skickades fem jordprover samt ett grundvattenprov för
analys med avseende på fraktionerade alifatiska och aromatiska kolväten. Från resultaten
bedömdes volymen förorenad jord vara så liten samt vara på mer än 1,5 meters djup, att inga
åtgärder behöver vidtas såvida markanvändningen inte ändras.
Riskbedömning
16
ST1 (2012). Miljöteknisk markundersökning ST1, Uddebo Oljehamn. Sweco Environment
AB.
Efter ett läckage av bensin har prover tagits på jord, grundvatten, ytvatten, dricksvatten samt
porluftsmätning under en närliggande byggnad. Vid tre provtillfällen gjordes totalt 21
skruvborrtagningar av jord, varav i 18 av dem installerades grundvattenrör. 22 respektive 21 jord
och grundvattenprover analyserades med avseende på aromater, alifater, BTEX och PAHer.
Analysresultaten visade att jorden vid läckageplatsen var förorenad samt att höga föroreningshalter
fanns i grundvattnet.
Ragn-Sells (2014). Sammanställning av genomförda undersökningar, Uddebo. Ragn-Sells
Miljökonsult AB.
Fjorton jordprovpunkter gjordes med skruvborr, varv två punkter användes som referenspunkter.
I fyra av provpunkterna installerades det grundvattenrör. För jord – och grundvattenprover
analyserades 13 respektive 11 prover. Proverna analyserades med avseende på: bly, PAHer,
fraktionerade alifater, fraktionerade aromater, BTEX och naftalen. Tre jordprovspunkter hade för
höga halter av BTEX samt vissa fraktioner av alifater och aromater. Halterna för
grundvattenproverna varierade vid olika provtagningstillfällen i grundvattenrör 13 med förhöjda
halter och senare lades MTBE, TAME och ETBE till som analysparametrar.
OKQ8 (2015). PM. Uppdragsnummer 1673828000. Sweco Environment AB.
Sweco fick i uppdrag av OKQ8 att ta jordprover i ledningschakt för avloppsledning samt utreda
om det förekom ytliga föroreningar på området planerat för en ny spillplatta. I samband med
schaktningen för avloppsreningen togs samlingsprover ur två provgropar samt stickprover under
cistern. Jordproverna analyserades med avseende på olja, MTBE och ETBE. Samtliga prover
påvisade för höga halter av alifatiska och aromatiska kolväten. Resultatet visade även för höga
halter av BTEX och PAH L. Halterna för MTBE och ETBE var under analysmetodens
detektionsgräns. Samplingsprov 1510 och 1511 från schaktbotten respektive från jordhög
uppmätte högsta halterna, varav vissa parametrar översteg riktvärdet med mer än 10 gånger.
Ragn-Sells (2015). Miljöteknisk mark- och hydrogeologisk undersökning med förenklad
riskbedömning Norrbottens län, Luleå kommun, Uddebo, fastighet Svartön 18:26.
Uppdragsnummer 1673741000. Sweco Environment AB.
En kompletterande markundersökning där tre grundvattenrör installerades och prover på asfalt
och jordvallar togs. 13 markprover och 17 grundvattenprover analyserades för
petroleumprodukter. Resultatet från analysen visade att området hade petroleumföroreningar i
både mark och grundvatten och som åtgärd rekommenderades schaktning.
Riskbedömning
17
LKAB (2016). Markundersökning innan spårbyte- LKAB, Svartön 18:20, Uddebo. WSP.
I samband med byte av järnvägsspår inom fastighet Svartön 18:20 togs jordprover längs spåret.
Proverna togs ur sju stycken handgrävda progropar vars djup uppmättes till ungefär 0,5 m.
Parametrarna som analyserades var: PAH, alifatiska och aromatiska kolväten samt metaller. För
samtliga analyserade prover var halten för alifatiska och aromatiska kolväten under riktvärdet.
Även halter av metaller var under riktvärdet. För PAH var halten för huvuddelen av proverna i
nivå med gränsen satt för bakrundshalt inom tätort.
Ragn-Sells (2016). Saneringskontroll, Svartön 18:59, Delområde 1. Sweco.
På fastighet Svartön 18:59 schaktades: 55,78 ton Asfalt (fri från stenkolstjära), 22,68 ton armerad
betong samt 2 335,39 ton oljeförorenad jord. Området som sanerades hade ytan 15x30 m och ett
djup på 5,7 m. Jordprover togs på schaktväggar, schaktbotten, massor tänkt för återfyllning,
misstänkt förorenade massor, asfalt samt massor som transporterats till avfallsmottagare.
Vattenprover togs i grundvattenrör och i brunn. Under saneringsarbetet togs ett grundvattenrör,
GV3, bort.
Kemira (2017) Miljöteknisk markundersökning vid omlastningsstation på del av Svartön
18:20. WSP.
Markundersökningen genomfördes med åtta skruvborrprovtagningar och installation av tre
grundvattenrör. Tio jordprover analyserades med avseende på metaller. Tre grundvattenprover
analyserades för metaller och klorid. På grund av läckage har pH sänkts i området. Analysresultaten
visade på för höga halter av järn och aluminium.
5.2 Grundvattenrör- Kontrollprogram År 2015 utfördes funktionstester på fyra grundvattenrör, GV01-GV04, se karta i figur 6. Dessa
fyra grundvattenrör är del av Luleå Hamns kontrollprogram för grundvatten i området. Under år
2016 och 2017 har två provtagningar utförts och analyserats i kombinationspaket med metaller och
organiska ämnen. Grundvattenprovtagningen år 2017 utfördes i samband med detta arbete och i
bilaga 3 finns protokoll från provtagningen.
De två provtagningarna har visat på mycket höga halter av zink i GV03 och GV04. GV03 hade
även höga halter av mangan. I GV02 har halterna av aluminium, arsenik, PAH-L och PAH-M varit
mycket höga vid båda provtagningarna. I GV02 var även pH högt, 11,2 respektive 10.
Riskbedömning
18
6 PROBLEMBESKRIVNING I en riskbedömning klassas föroreningarnas farlighet (F), föroreningsnivå (N) och områdets
känslighet (K) samt skyddsvärde (S) var för sig. Resultatet från samtliga indelningar sammanställs
i en samlad riskbedömning där slutresultatet, en riskklass mellan 1-4, utläses i ett diagram.
I detta kapitel beskrivs utvalda föroreningars farlighet samt egenskaper. Även de
frigöringsmekanismer och transportvägar som gör det möjligt att riskobjekten exponeras för dessa
föroreningar identifieras och slutligen sammanställas allt i en konceptuell modell. Områdets
känslighet och skyddsvärde bedöms också här. Vid bedömningarna beaktas det som sammanfaller
inom ramen av mindre känslig markanvändning (MKM) eftersom hela industriområdet anses
tillhöra den markklassen.
I kapitel 8 indelas Uddebo Oljehamn in i 13 delområden och där beskrivs den sammanfattande
föroreningssituationen. Områdets föroreningsnivå i jord bedöms utifrån naturvårdsverkets
generella gränsvärden för MKM. För grundvatten används två riktvärden, för dricksvatten och
ytvatten från Svenska Petroleum Institutets (SPI) förslag till riktvärden vid förorenade
bensinstationer, som jämförelse. Vid bedömning av föroreningsnivån jämförs det generella
gränsvärdet mot en beräknad representativ halt i de områden med tillräckligt stort dataunderlag.
Den representativa halten tas fram genom statistiska beräkningar och presenteras som max-, medel-
och UCLM95-värden. Mer om representativ halt, parametrar och bedömningsgrunder står mer
ingående i kapitel 7.
I kapitel 9 sammanställs klassificeringarna i en samlad riskbedömning för hela området.
6.1 Avgränsningar
6.1.1 Delområden
Utifrån jordprofiler, grundvattnets strömningsriktning, dataunderlag och variationskoefficient
(beskrivs mer ingående i kapitel 7) har industriområdet delats in i 13 stycken delområden.
6.1.2 Föroreningar
Denna riskbedömning begränsar sig till föroreningar av petroleumkolväten:
Alifatiska kolväten i intervallet >C5-C35
Aromatiska kolväten i intervallet >C8-C16
Bensen, Toluen, Etylbensen och Xylen (BTEX)
Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
Bakgrunden till denna begränsning är att dataunderlaget för petroleumkolväten klart dominerar
över andra föroreningar, såsom metaller, i området, se bilaga 4.
Riskbedömning
19
6.2 Föroreningarnas farlighet (F) Tabell 4 är från Naturvårdsverket och bedömer en del förekommande föroreningars farlighet
utifrån deras miljöfarliga och hälsofarliga egenskaper (Naturvårdsverket, 2002). I tabellen är fyra
föroreningar markerade och i följande avsnitt beskrivs var och en av dessa fyra föroreningarnas
egenskaper.
Tabell 4. Indelning av föroreningars farlighet, graderat låg-mycket hög. Låg Måttlig Hög Mycket hög
Järn Aluminium Kobolt Arsenik
Kalcium Metallskrot Koppar Bly
Magnesium Aceton Nickel Kadmium
Mangan Träfiber Vanadin Kvicksilver
Papper Bark Ammoniak Krom(VI)
Trä Zink* Aromatiska kolväten Natrium (metall)
Alifatiska- Fenol Bensen
kolväten Formaldehyd Cyanid
Glykol Kreosot**
Konc.syror Stenkolstjära
Konc.baser PAH
Lösningsmedel Dioxiner
Styren Klorbensenser
Oljeaska Klorfenoler
Petroleumprodukter Flygbränsle
Klorerade- lösningsmedel
Eldningsolja Organiska klorför.
Spilloljor PCB
Väteperoxid Tetrakloretylen
Färger Trikloretan
Skärvätskor Trikloretylen
Bensin Bekämpningsmedel
Diesel
Trätjära
Krom (om Cr VI
inte förekommer)
Generellt indelas petroleumkolväten in i två grupper: aromater och alifater. Aromater grupperas in
i monoaromater, där BTEX inkluderas, och polycykliska aromatiska kolväten (PAH).
Petroleumkolväten kan spridas i marken i vätskefas genom spill av exempelvis diesel och bensin.
På grund av skillnad i densitet kan spillet påträffas på grundvattenytan. Om jordarten är tät kan det
hindra föroreningarna från ytterligare spridning i djupled. Jordar med finare kornstorlek har större
reaktiv yta att binda föroreningarna på än grövre jordarter och har därmed bättre förmåga att hindra
spridning (Svenska Petroleum Institutet, 2010).
Riskbedömning
20
I marken binds petroleumkolväten till det organiska kolet och de tyngsta föreningarnas rörlighet
beror till stor del av hur det organiska materialet rör sig. Om föroreningarna har bundits i marken
sker fortsatt spridning i huvudsak via urlakning av förbiströmmande vatten. En annan
spridningsväg för petroleumkolväten är genom ångor, från marken kan de lättflyktiga föreningarna
avges som ångor från marken och spridas till omgivande luft (Svenska Petroleum Institutet, 2010).
Petroleumkolväten kan på naturlig väg brytas ned av bakterier. Nedbrytningshastigheten beror på
typ av bakterier, vad det är för petroleumkolväte samt på geokemiska och hydrogeologiska
förhållanden. Nedbrytningshastigheten kan för aromatiska och alifatiska molekyler med lätt till
medelvikt vara hög om förhållandena är ideala. Generellt avtar dock nedbrytningshastigheten med
ökande molekylvikt (Williams et al., 2005).
6.2.1 Alifatiska kolväten
Alifater kan indelas efter kolkedjans längd enligt följande:
Alifater; C<5, >C5-C8, >C8-C10, >C10-C12, >C12-C16 och >C16-C35.
Längden på kolkedjan påverkar alifaternas spridningsväg. De alifater med kortare kolkedja är mer
flyktiga och vattenlösliga än de längre alifaterna, som därmed oftare påträffas närmare
föroreningskällan. När det gäller hur alifater påverkar biologiska organismer genom ekotoxitet har
de kortare alifaterna kraftig påverkan, men den avtar när längden på kolkedjan ökar (Svenska
Petroleum Institutet, 2010).
För människor har kortvarig exponering av alifatiska kolväten låg akuttoxicitet, men långvarig
exponering kan ge upphov till hälsoskador. Inandning av lättflyktiga alifatfraktioner är toxiskt och
kan orsaka nervskador. Exponering av tyngre alifatfraktioner genom inandning eller oralt kan
orsaka leverskador (Svenska Petroleum Institutet, 2010).
6.2.2 Aromatiska kolväten
Aromater är uppbyggda av en eller flera bensenringar. Monoaromater, såsom BTEX, har i sin
struktur en bensenring (Williams et al., 2005). För aromater är spridningsbenägenheten som för
alifaterna, vattenlösligheten och flyktigheten avtar med ökande längd av kolatomer. Men i
jämförelse med alifater är de aromatiska kolvätena oftast mer toxiska och har högre vattenlöslighet
(Svenska Petroleum Institutet, 2010).
6.2.2.1 Bensen, Toluen. Etylbensen och Xylen (BTEX)
BTEX är samlingsnamn för bensen, toluene, etylbensen och tre isomerer av Xylen och hör till de
lättare aromaterna. Människor riskerar att exponeras av BTEX genom intag av förorenat vatten,
inandning eller genom huden vid direktkontakt. Vid exponering på kort sikt är hud och problem
med centrala nervsystemet såsom trötthet och yrsel kända symptom. Irritation i ögon och näsa kan
Riskbedömning
21
även förekomma. Vid höga halter riskeras personen att drabbas av permanenta synskador och
hjärnskador (Svenska Petroleum Institutet, 2010). Om exponeringen av BTEX fortsätter under
längre tid kan njurar, lever och blodsystemet påverkas (Mitra & Roy, 2011). Även risken att drabbas
av cancer ökar eftersom bensen är kraftigt cancerframkallande (Svenska Petroleum Institutet,
2010).
6.2.2.2 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
PAHer är fettlösliga och kan vara i löslig och fast from. PAHer är uppbyggda av två eller flera
kondenserade aromatiska ringar. Med variation i strukturen finns det flera hundra PAH föreningar,
varav många är stabila och därmed kan vara långlivade i miljön (Kemikalieinspektionen, 2016). I
tabell 5 är 16 PAH föreningar är indelade efter molekylvikt. I en tidigare indelning sorterades
PAHerna upp i två grupper, PAH cancerogena och PAH övriga. De nya grupperingarna är indelade
efter molekylvikt och grupperade i enligt låg-medel-hög –vikt.
De PAHer med medel och hög molekylvikt är cancerframkallande, de är även svårare att bryta ned
och kan i naturen ackumuleras av organismer. De flesta organismer har förmågan att omvandla
PAHer, men nedbrytningsprodukten kan vara farligare än ursprungsämnet. För akvatiska
organismer orsakar PAHer akuttoxicitet som tros bero av att solens strålar aktiverar PAH
molekylerna inne i organismen (Connell, 1997).
Tabell 5. Indelning efter molekylvikt. PAH-låg (PAH-L), PAH-Medel (PAH-M) och PAH-Hög (PAH-H).
PAH-L PAH-M PAH-H
Naftalen Fluoren Benso(a)antracen
Acenaften Fenantren Krysen
Acenaftylen Antracen Benso(b,k)fluoranten
Fluoranten Benso(a)pyren
Pyren Dibenso(a,h)antracen
Benso(g,h,i)perylsen
Indeno(1,2,3,c,d)pyren
6.3 Spridnings – och Exponeringsvägar Vilka möjliga vägar som finns för föroreningar att påverka människor och miljön i området listas i
tabell 6. Intag av dricksvatten är kursiverat därför att området får sitt dricksvatten genom
kommunal vattenförsörjning från en vattentäkt som ligger uppströms från fastigheten. Risken som
föreligger i detta fall är att om dricksvattenledningen inte är tät och ligger i nivå med grundvattnet
på området finns det risk att föroreningar tränger in och kontaminerar dricksvattnet.
De primära riskgrupperna för att exponeras av petroleumföroreningar är människor och miljön.
Människor vistas i området på sin yrkesverksamma tid och riskerar främst att exponeras via
hudkontakt och inandning av lättflyktiga kolväten via damm och ångor. Risken att exponeras för
Riskbedömning
22
förorenat dricksvatten i kontor och rastlokaler bedöms som liten, men allvarlig. Mark –och
vattenlevandeorganismer riskerar att exponeras om föroreningar sprids till mark och
vattenrecipient.
Tabell 6. Exponeringsvägar som tas i beaktning
Riskobjekt Exponeringsväg
Människor Hudkontakt Inandning av damm Inandning av ångor Intag av jord (oralt) Intag av dricksvatten
Miljö Effekter i ytvattenrecipient Effekter inom området
Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms vara måttligt-stora respektive mycket
stora. I den del av området som har genomsläppliga fyllnadsmassor bedöms
spridningsförutsättningarna som stora. Spridningsförutsättningarna i ytvattnet bedöms som små
på grund av utspädning.
6.4 Föroreningsnivå (N)
6.4.1 Jord
Halterna från de kemiska analyserna jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för
förorenad mark som är anpassade för svenska genomsnittliga förhållanden. I tabell 7 presenteras
riktvärden för mindre känslig mark (MKM) samt känslig mark (KM) som jämförelse
(Naturvårdsverket, 2009).
Tabell 7. Generella riktvärden för förorenad mark med KM och MKM, (mg/kg TS).
Generella riktvärden
Ämne KM MKM
Alifater >C5-C8 12 80
Alifater >C8-C10 20 120
Alifater >C10-C12 100 500
Alifater>C12-C16 100 500
Alifater>C5-C16 100 500
Alifater >C16-C35 100 1000
Bensen 0,012 0,04
Toluen 10 40
Etylbensen 10 50
Xylen 10 50
Aromater >C8-C10 10 50
Aromater >C10-C16 3 15
Riskbedömning
23
Aromater >C16-C35 10 30
PAH-L 3 15
PAH-M 3 20
PAH-H 1 10
PAH Ca6* 0,3 8
PAH Ca6** 0,3 40
PAH Ö6 20 40
*<0,7 m djup ** >0,7 m djup.
6.4.2 Grundvatten
Naturvårdsverket har inga generella riktvärden att jämföra med för grundvatten i förorenade
områden. Istället har Svenska Petroleum Institutets (SPI) förslag till riktvärden vid förorenade
bensinstationer används som jämförelse. SPIs riktvärden för grundvatten är uppdelade i riktvärden
för: dricksvatten, ångor i byggnader, bevattning samt miljörisker för ytvatten och våtmarker. Varje
riktvärdesgrupp har blivit framtagen genom beräkningar med antagen utspädningsfaktor, se tabell
8, och samtliga halter presenteras i µg/l (Svenska Petroleum Institutet, 2010). De riktvärden som
tas i beaktning i denna riskbedömning för grundvatten är de för dricksvatten och ytvatten,
gråmarkerat i tabellen. För indelningarna PAH Ca och PAH Ö har Naturvårdsverkets tidigare
riktvärden används6.
Tabell 8. SPIs förslag till riktvärden för grundvatten (µg/l)
Dricksvatten Ångor i byggnader
Bevattning Ytvatten Våtmarker
Utspädningsfaktor 1 1/5000 1 1/100 1/10
Alifater >C5-C8 100 3000 1500 300 1500 Alifater >C8-C10 100 100 1500 150 1000 Alifater >C10-C12 100 25 1200 300 1000 Alifater >C12-16 100 - 1000 3000 1000 Alifater >C16-C35 100 - 1000 3000 1000 Bensen 0,5 50 400 500 1000 Toluen 40 7000 600 500 2000 Etylbensen 30 6000 400 500 700 Xylen 250 3000 4000 500 1000 Aromater >C8-C10 70 800 1000 500 150 Aromater >C10-C16 10 10000 100 120 15 Aromater >C16-C35 2 25000 70 5 15 PAH-L 20 3000 80 120 40 PAH-M 2 10 10 5 15 PAH-H 0,5 300 6 0,5 3
Naturvårdsvetets tidigare riktvärden PAH Ca6 0,2 PAH Ö6 10
6 Naturvårdsverket rapport 4889.
Riskbedömning
24
6.4.3 Indelning av föroreningsnivå (N)
Som hjälpmedel för att jämföra de analyserade halterna i området mot de generella riktvärdena har
Naturvårdsverket sammanställt ett par riktlinjer, se tabell 9, som används vid indelning av
föroreningsnivån (Naturvårdsverket, 2002).
Tabell 9. Indelning av tillstånd utifrån föroreningsnivå och riktvärde enligt Naturvårdsverket.
Media
Mindre allvarligt
Måttligt allvarligt
Allvarligt
Mycket allvarligt
Mark, sediment o. < riktvärdet 1-3 ggr riktv. 3-10 ggr riktv. >10 ggr riktv. grundvatten om riktvärden finns Grundvatten om riktvärden inte finns
< gränsvärdet*
1-3 gg gränsvärdet*
3-10 ggr gränsvärdet*
>10 ggr gränsvärde*
*för dricksvatten
6.5 Känslighet och skyddsvärde (KoS) För de exponerade grupperna människor och miljö bedöms riskerna genom känslighet respektive
skyddsvärde.
6.5.1 Bedömning av känslighet (K)
Tabell 10 är Naturvårdsverkets vägledning för känslighetsbedömning för människor och bedöms
på individnivå (Naturvårdsverket, 2002).
Tabell 10. Indelning av känslighet enligt Naturvårdsverkets principer.
Liten Måttlig Stor Mycket Stor
Där människor inte exponeras, t.ex. ett litet inhägnat område där ingen verksamhet pågår.
Där yrkesverksamma exponeras i liten utsträckning. Där grundvatten inte används som dricksvatten.
Där yrkesverksamma exponeras under arbetstid, t.ex. ett kontorsområde. Där barn exponeras i liten utsträckning. Där grundvatten eller ytvatten används som dricksvatten. Där åkerbruk eller djurhållning sker. Områden med stor betydelse för det rörliga friluftslivet.
Där människor bor permanent. Där barn exponeras i stor utsträckning. Där grundvatten eller ytvatten används som dricksvatten.
För Uddebo Oljehamn bedöms känslighet för människor som stor. Denna bedömning baseras på
att människor vistas på området under sin yrkesverksamma tid.
Riskbedömning
25
6.5.2 Bedömning av skyddsvärde (S)
För miljön, de arter och ekosystem, som exponeras för föroreningar på området redovisas
Naturvårdsverkets bedömningsgrunder i tabell 11 (Naturvårdsverket, 2002).
Tabell 11 Indelning av skyddsvärde enligt Naturvårdsverkets principer.
Litet Måttligt Stort Mycket Stort
Av föroreningar
starkt påverkade
områden.
Av annan
verksamhet
förstörda
naturliga
ekosystem.
Områden med
något störda
ekosystem.
Områden med
ekosystem som är
mycket vanliga i
regionen.
Områden med
ekosystem som är
mindre vanliga i
regionen.
Områden där
exponering sker av
enskilda arter eller
ekosystem som i
naturvårdsplaneringen
regionalt eller lokalt
utpekas ha stort
skyddsvärde.
Områden med
enskilda arter eller
ekosystem som i
naturvårdsplanering
på riksnivå,
regionalt eller lokalt
utpekas ha mycket
stort skyddsvärde.
Utifrån tabell 11 bedöms skyddsvärdet för Uddebo Oljehamn som litet.
6.6 Konceptuell modell Figur 7 är en konceptuell modell över området som sammanställer från kapitlet hur
petroleumföroreningar kan spridas från föroreningskällan (brun) till riskobjekten (grå). Figuren är
färgkodad där frigöringsmekanismerna (orange) får föroreningarna mobila via transportvägarna
(blå). Slutligen nås riskobjekten genom flertalet möjliga exponeringsvägar (röd).
Figur 7. Konceptuell modell för Uddebo Oljehamn med föroreningskälla (brun), frigöringsmekanismer (orange), transportvägar (blå), exponeringsvägar(röd) och riskobjekt (grå).
Riskbedömning
26
I en streckad koppling från grundvattnet till riskobjektet illustreras risken från intag av förorenat
dricksvatten. På ST1s område stängdes vattentillförseln till en rastlokal år 2012 när förhöjda halter
detekterades. Idag är vattentillförseln påslagen, men ST1 införde som rutin att ingen får dricka
vattnet (Jonneryd, 2017). Stena filtrerar dricksvattnet och vattnets kvalitet beskrivs ”sådär”, men
inga misstankar om föroreningar finns. Ragnsells upplever också att kvalitén på dricksvattnet är
sämre och har som rutin provtagning två gånger per år. Provresultaten har inte påvisat föroreningar,
men analysparameterna omfattar inte petroleumkolväten (Josefsson, 2017).
Riskbedömning
27
7 REPRESENTATIVA HALTER Mätdata från jord – och grundvattenanalyser som utförts i ackrediterat laboratorium har används
för att beräkna representativa halter i området som ska ge en bild över föroreningsläget. För
jordprover har en övervägande del haft en första selektering i fält med PID-mätningar, varav de
prover som gav högre utslag skickades vidare för analys.
I beräkningsprogrammet ProUCL har maxhalt, UCLM95 och medelvärde tagits fram som
representativa halter som jämförs med det generella riktvärdet. Även beskrivande statistiska
parametrar som antal prov, standardavvikelse, variationskoefficient (CV), skevhet samt minhalt
presenteras och redovisas i bilaga 5. UCLM95 står för 95 % Upper Confidence Limit of the Mean och
innebär att risken för att den verkliga medelhalten ligger över UCLM95 är 5 %. Säkerheten på de
statiska beräkningarna är beroende av mängden data. I ProUCL rekommenderas minst 10
mätvärden, men här har gränsen för statistiska beräkningar satts till 7 mätvärden utifrån det
tillgängliga dataunderlaget.
Inledningsvis testades områdesindelningen utifrån CV, definierat som standardavvikelse dividerat
med medelvärdet. I tabell 12 (Norman et al., 2009), har kommentarerna legat som grund vid
bedömning av områdesindelningarna.
Tabell 12. Förslag på hur variationskoefficienten kan tolkas.
CV Kommentar
<0,5 Mycket liten variation i data, homogen datamängd. Data är troligen
normalfördelade.
0,5-1 Måttlig variation i data, relativt homogen datamängd. Data kan troligen
betraktas som normalfördelade.
1-1,5 Relativt stor variation i data. Data följer en skev fördelning, t.ex.
lognormalfördelning. Dataspannet är några tiopotenser.
1,5-2 Stor variation i data, heterogen datamängd. Data följer en skev fördelning,
t.ex. lognormalfördelning. Dataspannet är några tiopotenser.
2-3 Mycket stor variation i data, mycket heterogen datamängd. Data följer en
mycket skev fördelning, t.ex. lognormalfördelning. Dataspannet är åtskilliga
tiopotenser. Kontrollera om en annan indelning i mer homogena
delområden kan göras.
>3 Extrem stor variation i data, extrem heterogen datamängd. Dataspannet är
åtskilliga tiopotenser. Gör en annan indelning i mer homogena områden.
När områdena var bestämda utfördes beräkningar i ProUCL som testar UCLM95 efter olika
fördelningar, men slutligen rekommenderas ett UCLM95- värde. Med litet dataunderlag kan det
Riskbedömning
28
vara mycket svårt att avgöra vilken fördelning datan följer, om det ens följer någon, och UCLM95
kan variera stort mellan de olika fördelningsmetoderna.
7.1 Bedömningsgrunder Vid tillräckligt dataunderlag bedöms föroreningsnivån genom att jämföra de representativa halterna
mot generella riktvärden. För jordprover jämförs de representativa halterna mot Naturvårdsverkets
generella riktvärden för MKM, se tabell 7. För grundvatten används Svenska Petroleum och
biodrivmedel Institutets riktvärden för dricksvatten och ytvatten som jämförelse, se tabell 8.
Bedömningen av om föroreningsnivån utgör någon risk eller ej görs utifrån det beräknade
medelvärdet samt UCLM95, med följande villkor:
Om både medelvärdet och UCLM95 understiger riktvärdet bedöms föroreningsnivån inte
utgöra någon risk.
Om både medelvärdet och UCLM95 överstiger riktvärdet bedöms föroreningsnivån utgöra
en risk.
Om UCLM95 överstiger riktvärdet men medelvärdet gör inte det så kan föroreningsnivån
utgöra en risk men resultatet tyder på att det finns osäkerheter. En möjlig osäkerhet i de
statistiska beräkningarna är att det finns för lite dataunderlag.
Maxvärdet presenteras även och vid litet dataunderlag ger det endast vetskap om att på enstaka
punkter i området förkommer dessa halter.
7.1.1 Antaganden
För de statistiska beräkningarna har konservativa antaganden gjorts. I de fall där analyserade halter
har varit lägre än detektionsgränsen så har detektionsgränsen används vid beräkningarna.
7.1.2 Outliers
I flera av områdena har riktade provtagningar utförts, det vill säga att prover har tagits där man vet
att spill har förekommit. I dessa fall har två beräkningar utförts, ett med samtliga prov och ett där
outliers har exkluderas. Identifiering av outliers har gjorts med boxplots, där halter som överstiger
tredje kvartilen med mer än 1.5x kvartilavstånd eller understiger första kvartilen med mer än 1.5x
kvartilavstånd bedöms som outliers.
Riskbedömning
29
8 SAMMANFATTANDE FÖRORENINGSSITUATION För att bedöma föroreningsnivån i mark och grundvatten har området delats in i 13 stycken
delområden, enligt figur 8.
Figur 8. Delområden vid bedömning av föroreningsnivå.. Kartunderlag ©Lantmäteriet. I följande avsnitt bedöms områdena var för sig utifrån befintligt dataunderlag.
8.1 Område 1. I delområdet har tre markundersökningar gjorts: Orbit 2001 samt Ragnsnells 2013 och 2015. 17
provtagningspunkter i området, varav fyra markprover från år 2013 har analyserats för
petroleumkolväten. Under år 2016 sanerades en del av området genom schaktning.
Av de markprover som anlyserats med avseende på petroleumkolväten är samtliga maxhalter klart
lägre än riktvärdet för MKM och majoriteten ligger även under gränsvärdet för KM, se tabell 13.
Tabell 13. Jordprover, djup >0,5 meter. Enheter uttryckt i mg/kg TS.
Ämne N prov Min Max Medel KM MKM
Alifat >C5-C8 4 10 10 10 12 80
Alifat >C8-C10 4 10 10 10 20 120
Alifat >C10-C12 4 20 20 20 100 500
Alifat >C12-C16 4 10 20 17 100 500
Alifat >C5-C16 4 30 30 30 100 500
Alifat >C16-C35 4 20 107 41,75 100 1000
Bensen 4 0,01 0,01 0,01 0,012 0,04
Toluen 4 0,05 0,09 0,06 10 40
Etylbensen 4 0,05 0,16 0,08 10 50
Riskbedömning
30
Xylen 4 0,05 3,1 0,81 10 50
Aromat >C8-C10 4 0,48 22 9,12 10 50
Aromat >C10-C16 4 1 2,2 1,46 3 15
Aromat >C16-C35 4 1 1 1 10 30
PAH-L 4 0,15 0,53 0,34 3 15
PAH-M 4 0,1 0,25 0,18 3 20
PAH-H 4 0,3 0,32 0,31 1 10
PAH Ca 4 0,28 0,3 0,30 0,3 40
PAH Ö 4 0,44 0,66 0,56 20 40
8.2 Område 2 I uppdrag av Orbit 2001 samt Rangsells 2013 och 2015 har det utförts markundersökningar med
riktad provtagning efter kända spill. En provtagningspunkt togs vid lastbilsutlastning och en annan
punkt togs vid ett läckage från två meters djup.
Alifat >C5-C16 är den enda parametern där både medelvärdet och UCLM95 är högre än riktvärdet
och föroreningsnivån bedöms, enligt tabell 9, vara måttligt allvarligt. Övriga parametrar, där
UCLM95 är högre än riktvärdet medan medelvärdet är lägre, tyder på spridning i dataunderlaget.
Från maxhalterna kan det konstateras att det finns punkter i området där halterna är klart över
riktvärdet.
Tabell 14. Jordprover, djup >0,5 m. Enhet uttryckt i mg /kg TS.
Representativ halt
Ämne N prov max medel UCLM95 fördelning metod MKM
Alifat >C5-C8 8 214 35,56 146,70 ingen Chebyshev 80
Alifat >C8-C10 8 305 63,89 236,20 gamma Adj. Gamma 120
Alifat >C10-C12 8 395 169,60 270,30 normal Student's-t 500
Alifat >C12-C16 8 790 405,90 635,40 normal Student's-t 500
Alifat >C5-C16 8 1700 659,80 1077 normal Student's-t 500
Alifat >C16-C35 8 575 307,80 468,80 normal Student's-t 1000
Bensen 5 0,47 0,07 - - - 0,04
Toluen 5 0,09 0,06 - - - 40
Etylbensen 5 0,28 0,10 - - - 50
Xylen 5 0,73 0,30 - - - 50
Aromat >C8-C10 8 270 44,32 282,40 gamma Adj. Gamma 50
Aromat >C10-C16 5 78 20,65 - - - 15
Aromat >C16-C35 8 78 17,03 62,21 ingen Chebyshev 30
PAH-L 5 1,81 0,51 - - - 15
PAH-M 5 1,75 0,60 - - - 20
PAH-H 5 0,40 0,22 - - - 10
PAH Ca 8 0,40 0,23 0,33 normal Student's-t 40
PAH Ö 8 13 3,19 13,74 gamma Adj. Gamma 40
Riskbedömning
31
8.3 Område 3 År 2006, 2012 och 2016 gjordes det markundersökningar med skruvborr, grundvattenrör och
provgropar på uppdrag av LKAB. Det installerades även ett grundvattenrör, GV03,som ingår i
Luleå Hamns kontrollprogram.
8.3.1 Jord > 0,5 meter
I tabell 15 är varken max, medel eller UCLM95 över riktvärdet för MKM. Jordproverna som är
tagna från delområdets norra del har nivåer som inte utgör någon risk.
Tabell 15. Representativ halt, jord > 0,5 m. Samtliga halter är i mg/kg TS.
Representativ halt
Ämne N prov max medel UCLM95 fördelning metod outlier MKM
Alifat >C16-C35 12 260 44,92 135,1 ingen Chebyshev - 1000
Aromat >C8-C10 12 13 7,27 13,4 ingen Chebyshev - 50
PAH Ca 12 1,4 0,39 0,82 ingen Chebyshev - 40
PAH Ö 12 2,8 0,72 1,38 gamma Adj. Gamma - 40
8.3.2 Jord <0,5 meter.
I jordprover tagna från djup upp till 0,5 meter är det PAH-H som överskrider riktvärdet för MKM
på maxhalt och UCLM95, tabell 16. Detta indikerar att PAH-H kan förekomma i nivå med
riktvärdet. Medelvärdet tyder på nivåer lägre än riktvärdet och de halter som kan förekomma
bedöms inte utgöra någon risk för människa och miljö. För övriga parametrar är samtliga halter
under riktvärdet.
Tabell 16. Representativ halt, jord < 0,5 m. Samtliga halter är i mg/kg TS.
Representativ halt
Ämne N prov max medel UCLM95 fördelning metod outlier MKM
Alifat >C16-C35 6 42 15,33 - - - - 1000
Aromat >C8-C10 6 10 7 - - - - 50
PAH-L 8 1,1 0,24 0,83 gamma Adj. Gamma - 15
PAH-M 8 14 3,33 16,98 gamma Adj. Gamma - 20
PAH-H 8 12 2,41 13,72 gamma Adj. gamma - 10
PAH Ca 11 11 1,70 5,92 ingen Chebyshev - 8
PAH Ö 11 16 2,84 8,82 gamma Adj. Gamma - 40
8.3.3 Grundvatten
Provantalet ligger på gränsen som satts för beräkning av UCLM95. Vid beräkning av samtliga halter
är fraktionerna alifat >C16-C35 och aromat >C8-C10 understrukna när halten är högre än
riktvärdet för dricksvatten. Skillnaden mellan medelvärde och UCLM95 är troligen på grund av för
få mätvärden, men det indikerar att riktvärdet för dricksvatten kan överskridas. Enligt tabell 9 är
Riskbedömning
32
föroreningsnivån för alifat >C16-C35 inom spannet allvarligt. Ingen av halterna i tabell 17
överstiger riktvärdet för ytvattnet.
Tabell 17. Grundvatten, enhet uttryckt i µg/l.
Representativ halt Riktvärden
Ämne N prov max medel UCLM95 fördelning metod outlier DV YV
Alifat >C8-C10 7 20 12,86 16,44 normal Student's-t - 100 150
Alifat >C10-C12 7 20 12,86 16,44 normal Student's-t - 100 300
Alifat >C12-C16 7 30 14,29 20,06 normal Student's-t - 100 3000
Alifat >C16-C35* 7 468 105,9 449,2 gamma Adj. Gamma - 100 3000
Alifat >C16-C35** 6 100 45,5 - - - 468
Aromat >C8-C10 7 100 29,03 108,9 ingen Chebyshev - 70 500
*Samtliga värden**Exklusive outlier. DV:dricksvatten. YV:ytvatten.
8.4 Område 4 1997 undersöktes området i uppdrag av Pol Transport AB. Tre skruvborrsprovtagningar gjordes,
varav ett prov analyserades med avseende på TEX aromatiska kolväten och opolära alifatiska
kolväten och resultatet visade på låga halter. Utöver detta finns ingen information om halterna i
området.
8.5 Område 5
8.5.1 Jordprover
En provtagning har gjorts i området år 2007 i uppdrag av Luleå Hamn. I tabell 18 är halterna
beräknade i två scenarier, först med samtliga halter och sedan där outliers är exkluderade. Samtliga
mätvärden som valts ut som outliers är från borrhål 1 på 1-1,5 meters djup och där har det tidigare
funnits ett oljeförråd.
Utifrån maxhalterna konstateras att det förekommer oljeföroreningar vars halter överskrider
MKM, men dessa är endast i anslutning till borrhål 1. För respektive beräkningsscenario, med eller
utan outliers, är varken medelvärdet eller UCLM95 högre än riktvärdet för MKM.
Tabell 18. Representativa halter, jordprover >0,5 meter. Samtliga halter är i mg/kg TS.
Representativ halt
Ämne N prov Max Medel UCLM95 fördelning metod outlier MKM
Alifat >C5-C8* 8 38 13,5 20,13 normal Student's-t - 80
Alifat >C5-C8** 7 10 10 10 normal Student's-t 38
Alifat >C8-C10* 8 36 14,25 20,43 normal Student's-t - 120
Alifat >C8-C10** 7 18 11,14 13,36 normal Student's-t 36
Alifat >C10-C12* 8 280 56,25 199,92 ingen Chebyshev - 500
Alifat >C10-C12** 7 65 24,29 64,76 ingen Chebyshev 280
Alifat >C12-C16* 8 510 107,5 376,55 ingen Chebyshev - 500
Alifat >C12-C16** 7 160 50 162,95 ingen Chebyshev 510
Alifat >C5-C16* 8 860 175 370,16 normal Student's-t - 500
Alifat >C5-C16** 7 240 77,14 149,32 normal Student's-t 860
Riskbedömning
33
Alifat >C16-C35* 8 720 143,1 520,81 ingen Chebyshev - 1000
Alifat >C16-C35* 7 190 60,71 195,42 ingen Chebyshev 720
Bensen 8 0,02 0,01 0,016 normal Student's-t - 0,04
Toluen 8 0,1 0,06 0,08 normal Student's-t - 40
Etylbensen 8 0,05 0,04 0,05 normal Student's-t - 50
Xylen* 8 7,3 0,98 4,92 ingen Chebyshev - 50
Xylen** 7 0,19 0,08 0,17 ingen Chebyshev 7,3
PAH Ca 8 0,3 0,24 0,42 ingen Chebyshev - 40
PAH Ö* 8 2,7 0,64 1,94 ingen Chebyshev - 40
PAH Ö** 7 0,4 0,35 0,57 ingen Chebyshev 2,7
*Samtliga halter **Exklusive outlier
8.6 Område 6 Endast två jordprover tagna år 2001, i uppdrag av Orbit Miljölogistik AB, från områdets norra del
har analyserats. Ett prov togs på 2,5-3 meters djup, även ett grundvattenrör installerades, och
samtliga halter av alifater och aromater var klart under det generella gränsvärdet för MKM. Det
andra provet var från en riktad provtagning efter ett känt spill och togs från 0,3-0,6 meters djup.
För maxhalterna av alifatfraktionerna >C12-C16 och >C5-16, tabell 19, klassas föroreningsnivån
som måttligt allvarligt enligt tabell 9. För aromat >C16-C35 är maxhalten fyra gånger högre än
riktvärdet och föroreningsnivån är på allvarlig nivå.
Proverna i området är få och lång tid har passerat sedan provtagningstillfället. Resultaten i tabell
19 ses som en hänvisning att det i området har förekommit halter i mark som varit högre än
riktvärdet.
Tabell 19. Jordprover, djup >0,5 meter. Enheter uttryckt i mg/kg TS.
Ämne N prov min max MKM
Alifat >C5-C8 2 5 5 80
Alifat >C8-C10 2 5 24 120
Alifat >C10-C12 2 5 202 500
Alifat >C12-C16 2 17 652 500
Alifat >C5-C16 2 17 880 500
Alifat >C16-C35 2 50 370 1000
Bensen 2 0,01 0,01 0,04
Aromat >C8-C10 2 1 8 50
Aromat >C16-C35 2 1,3 61 15
PAH Ca 2 0,35 1,9 40
PAH Ö 2 0,45 9 40
För grundvattenrör, GV02, presenteras i tabell 20 halterna från två provtagningstillfällen, år 2016
och 2017. Vid båda provtagningstillfällena kändes en stark tjärlukt och halten av aromat>C10-C16,
PAH-L och PAH-M överskred riktvärdet för dricksvatten. Enligt tabell 9 var föroreningsgraden
av aromat>C10-C16 och PAH-L måttligt allvarligt, för PAH-M var nivån mycket allvarligt.
Riskbedömning
34
Tabell 20. Grundvatten, halter uttryckt i µg/l.
Ämne N prov min max DV YV
alifat >C8-C10 2 10 10 100 150
alifat >C10-C12 2 10 10 100 300
alifat >C12-C16 2 10 10 100 3000
alifat >C16-C35 2 12 17 100 3000
aromat >C8-C10 2 1,63 1,76 70 500
aromat >C10-C16 2 35 44,2 10 120
aromat >C16-C35 2 1 1 2 5
PAH-L 2 57 78 20 120
PAH-M 2 21 30 2 5
PAH-H 2 0,072 0,16 0,5 0,5
DV:dricksvatten YV:ytvatten
8.7 Område 7 1997 undersöktes området i uppdrag av Pol Transport AB. Två skruvborrsprovtagningar togs och
analyserades med avseende på TEX aromatiska kolväten och opolära alifatiska kolväten, varav ett
resultat visade på höga halter. Utöver detta finns ingen information om halter i området.
8.8 Område 8
8.8.1 Jordprover
Området undersöktes år 2001, på uppdrag av Preem Raffinaderi AB, med provtagning i grävda
gropar. Då analyserades parametrarna totalt extraherbara alifater och aromater och det
konstaterades att det förekommer fläckvis med områden där halterna är förhöjda. År 2006 följde
en markundersökning upp, uppdragsgivare var då Tank och Miljö AB, och det utfördes riktad
provtagning med skruvborr på 2-3 meters djup och ungefärlig utbredning av föroreningshalter
uppskattades.
I tabell 21 visas beräknade halter av samtliga prover i området och även halter då värden från
mätpunkter med förhöjda halter exkluderas. De medelvärden och UCLM95 som överskrider
riktvärdet är fetmarkerade. För resultatet över samtliga halter överstiger UCLM95 riktvärdet medan
medelvärdet inte gör det för flera parametrar, vilket tyder på osäkerheter i beräkningarna. Utifrån
maxhalterna konstateras att på området överskrids riktvärdet fläckvis från måttligt allvarligt till
allvarligt.
Tabell 21. Jordprover, djup >0,5 meter. Enheter uttryckt i mg/kg TS.
Representativ halt
Ämne N prov max medel UCLM95 fördelning metod MKM
Alifat >C16-C35* 8 690 107,5 474,2 ingen Chebyshev 1000
Alifat >C16-C35** 5 10 10 - - -
Aromat >C8-C10* 8 78 18,5 55,55 ingen Chebyshev 50
Aromat >C8-C10** 5 10 10 - - -
Aromat >C16-C35* 8 160 32 216,7 ingen Chebyshev 30
Riskbedömning
35
Aromat >C16-C35** 5 10 10 - - -
PAH Ca* 8 120 15,47 80,56 ingen Chebyshev 40
PAH Ca** 5 0,73 0,408 - - Student's-t
PAH Ö* 8 300 38,54 401,2 ingen Chebyshev 40
PAH Ö** 5 1,2 0,698 - - Student's-t
*samtliga halter** exklusive mätpunkter L14, L28, L35, L36, T1, T5 och T6.
8.8.2 Grundvatten
Från grundvattenrör som är del av kontrollprogram har förändringar i föroreningshalt varierat. I
tabell 22, redovisas resultatet vid beräkning av samtliga halter och då outliers är exkluderade.
Skillnaden mellan beräkningarna är stor och en anledning tros vara variationen i vattenståndet. Vid
högt vattenstånd har höga halter detekterats från de provtagningsrör som är placerade i närhet av
dräneringen. Då vattnet trycker upp mot dräneringen har dessa rör högre analysvärden än de rör
som är placerade närmare havet.
I tabell 5.7 i bilaga 5 står beskrivande statistik och där framgår det från variationskoefficienten att
det är en extrem stor variation i datamängden när samtliga halter tas i beaktning. Även då outliers
exkluderas är datamängden heterogen. Med undantag från alifater>C12-C16,>C16-C35,
aromater>C16-C35 och bensen då outliers är exkluderade, är resterade parametrar över
riktvärdena.
Med beräkning av samtliga värden är medelvärdet för toulen, etylbensen, xylen, PAH Ca samt
alifater>C5-C8,>C8-C10 och aromater>C8-C10 hundratals gånger högre än gränsvärdet för
ytvatten. För samma parametrar sträcker sig UCLM95 hundratals till tusentals gånger högre än
riktvärdet. Med extemhalterna exkluderade som outliers går halterna ned kraftigt och, med
undantag från alifater>C8-C10 och aromater>C8-C10, indelas parametrarna till
föroreningsnivåerna måttligt allvarligt- allvarligt.
För att illustrera skillnader i halter mellan provtagningstillfällen redovisas tidsplottar över de
grundvattenrör som provtagits sedan år 2010 i bilaga 6. Från provtagningsprotokoll framgår att vid
provtagningstillfällen har det luktat lösningsmedel, olja och diesel ur grundvattenrören, vattnet har
även varit fett och klibbigt.
Med variationer i halter mellan provtagningstillfällena och observationer från provtagningar
bedöms föroreningsnivån i grundvattnet vara mycket allvarligt.
Tabell 22. Grundvatten, halter uttryckt i µg/l.
Representativ halt
Ämne N prov max medel UCLM95 fördelning metod DV YV
alifater >C5-C8* 37 4610000 156704 701734 ingen Chebyshev 100 300
alifater >C5-C8** 30 1600 160,7 460,3 ingen Chebyshev
alifater >C8-C10* 37 1390000 53513 218894 ingen Chebyshev 100 150
Riskbedömning
36
alifater >C8-C10** 30 6420 536,4 1626 ingen Chebyshev
alifater >C10-C12* 37 12000 1177 3088 ingen Chebyshev 100 300
alifater >C10-C12** 30 1330 177,1 350,3 lognormal H-UCL
alifater >C12-C16* 37 22700 1815 4830 ingen Chebyshev 100 3000
alifater >C12-C16** 31 3140 406,2 988,8 ingen Chebyshev
alifater >C16-C35* 37 39300 2632 7857 ingen Chebyshev 100 3000
alifater >C16-C35** 3 2970 418,1 1009 ingen Chebyshev
aromater >C8-C10* 37 565000 44989 136869 ingen Chebyshev 70 500
aromater >C8-C10** 30 10100 1814 4559 lognormal H-UCL
aromater >C10-C16* 37 18800 1681 4846 ingen Chebyshev 10 120
aromater >C10-C16** 31 1410 231 396,6 gamma Adjgamma
aromater >C16-C35* 32 121 9,8 29,98 ingen Chebyshev 2 5
aromater >C16-C35** 27 2 1,2 1,36 normal Student’s-t
bensen* 37 2000 110,7 461,6 ingen Chebyshev 0,5 500
bensen** 30 45,3 10,0 17,8 gamma Adjgamma
toluen* 37 160000 11221 33683 ingen Chebyshev 40 500
toluen** 29 1330 116,3 240,2 gamma Adjgamma
etylbensen* 37 269000 11802 44702 ingen Chebyshev 30 500
etylbensen** 29 225 17,7 69 ingen Chebyshev
xylen* 33 2400000 105691 426702 ingen Chebyshev 250 500
xylen** 26 2750 482,4 1045 gamma Adjgamma
PAH Ca 7 73 23,7 320,7 gamma Adjgamma 0,2
PAH Ö* 7 681 118,1 2042 gamma Adjgamma 10
PAH Ö** 6 128 24,3 - - -
PAH 16* 7 682 141,7 837,4 gamma Adjgamma
PAH 16** 6 128 51,7 - - -
*samtliga halter **exklusive outliers
8.9 Område 9 Efter bensinläckaget år 2012 installerades grundvattenrör på området och sedan år 2014 har
grundvattnet provtagits enligt ett kontrollprogram. Från och med våren 2017 ska provtagning
utföras två gånger per år, vår och höst. I tabell 23 presenteras representativa halter för två scenarier,
ett med samtliga värden (*) och ett där outliers är exkluderade (**). I tabell 5.8 i bilaga 5 står
beskrivande statistik som variationskoefficient och outliers.
Variationskoefficienterna vid beräkning av samtliga värden tyder på extremt stora variationer i
uppmätta halter på området. Föroreningssituationen varierar för flertalet av
provtagningspunkterna över tid och ett provtagningstillfälle med låga halter kan följas upp med
halter över riktvärdet. I bilaga 6 redovisas tidsplottar med variation i halter för grundvattenrör som
sedan 2014 har provtagits vid flera provtagningstillfällen. På grund av de kraftiga variationerna i
halter är det svårt att dra någon slutsats om föroreningstrend.
I tabell 23, är de beräknade halter som överskrider riktvärdena för dricksvatten och ytvatten
markerade med fet stil eller understrykning. Med fet stil överskrider värdet båda riktvärdena. De
Riskbedömning
37
halter som endast är högre än riktvärdet för dricksvatten är understruket. För flertalet av
parametrarna är medelhalten och UCLM95 i båda beräkningsscenarierna mångfaldigt över
riktvärdet för dricksvatten.
För halterna beräknat utan outliers är föroreningsnivån för parametrarna aromater>C8-C10,
bensen, toluen, xylen i dricksvatten mycket allvarlig. PAH Ö och alifater >C5-C8 och överskrider
riktvärdet för dricksvatten måttligt allvarligt respektive allvarligt, och i ytvatten är föroreningsnivån
för båda parametrarna måttligt allvarligt. För ytvatten är beräknade halten av aromater >C8-C10
på allvarlig nivå över riktvärdet.
Tabell 23. Grundvatten, enhet uttryckt i µg/l.
Representativ halt
Ämne N prov max medel UCLM95 fördelning metod DV YV
alifater >C5-C8* 126 166000 2897 9028 ingen Chebyshev 100 300
alifater >C5-C8** 113 2140 480,5 725,9 ingen Chebyshev
alifater >C8-C10* 126 757000 12029 44700 ingen Chebyshev 100 150
alifater >C8-C10** 118 1000 269,3 433,2 ingen Chebyshev
alifater >C10-C12* 126 10800 165,8 557,7 ingen Chebyshev 100 300
alifater >C10-C12** 112 49 16,63 18,14 normal Student’s-t
alifater >C12-C16* 126 16800 258,4 879,3 ingen Chebyshev 100 3000
alifater >C12-C16** 93 13 10,06 10,13 normal Student’s-t
alifater >C16-C35* 126 1970 66,77 149,8 ingen Chebyshev 100 3000
alifater >C16-C35** 99 27 11,26 11,76 normal Student’s-t
aromater >C8-C10* 126 8960 1865 2766 ingen Chebyshev 70 500
aromater >C8-C10** 122 7590 1648 2442 ingen Chebyshev
aromater >C10-C16* 126 4000 76,97 253,3 ingen Chebyshev 10 120
aromater >C10-C16** 115 16,1 3,72 5,491 ingen Chebyshev
aromater >C16-C35* 126 2 1 1,02 normal Student’s-t 2 5
bensen* 126 17300 766,3 2848 ingen Chebyshev 0,5 500
bensen** 110 662 105,6 172,6 ingen Chebyshev
toluen* 126 378000 7714 21481 ingen Chebyshev 40 500
toluen** 107 7210 813,4 1560 ingen Chebyshev
etylbensen* 126 9580 367,4 767,7 ingen Chebyshev 30 500
etylbensen** 100 487 37,7 80,02 ingen Chebyshev
xylen* 126 200000 5660 12932 ingen Chebyshev 250 500
xylen** 120 16000 3260 7609 ingen Chebyshev
PAH Ca 126 1 0,09 0,15 ingen Chebyshev 0,2
PAH Ö* 126 670 40,31 70,90 ingen Chebyshev 10
PAH Ö** 122 140 29,5 45,07 ingen Chebyshev
PAH-L* 126 650 37,8 69,6 ingen Chebyshev 20 120
PAH-L** 122 140 29,4 44,92 ingen Chebyshev
PAH-M 126 23 0,59 1,63 ingen Chebyshev 2 5
PAH-H 126 1 0,1 0,17 ingen Chebyshev 0,5 0,5
*samtliga halter**exklusive outliers. DV: riktvärde för dricksvatten. YV: riktvärde för ytvatten.
Riskbedömning
38
8.10 Område 10 När området undersöktes år 1997 i uppdrag av Pol transport rapporterades att vid cistern 345 hade
ett långvarigt läckage av EO3 och EO4 pågått och i princip hela området bedömdes vara förorenat av
petroleumprodukter.
I samband med schaktningsarbete med ledningar och gjutning av spillplatta togs prover ur
provgropar år 2015. Provtagningen koncentrerades till ett mindre område och i samband med
grävningsarbetet började det lukta kraftigt av petroleum. Vid analys påvisades mycket höga halter
för ett flertal parametrar, se tabell 24. För alifatfraktionerna >C5-C8, >C8-C10, >C5-C16 samt
>C16-C35 överskrider samtliga prover riktvärdet för MKM. Halterna som överskrids spänner sig
från måttligt allvarligt till mycket allvarligt, där max-halterna för sistnämnda omfattar bensen, xylen,
aromater >C8-C10 >C10-C16 som är mer än 10 gånger högre än riktvärdet.
Tabell 24. Jordprover. Enhet uttryckt i mg/kg TS.
Ämne N prov min max medel Stdav MKM
Alifat >C5-C8 5 131 554 293 160,4 80
Alifat >C8-C10 5 213 567 394,2 157,5 120
Alifat >C10-C12 5 409 1250 746,6 310,5 500
Alifat >C5-C16 5 1400 4500 2580 1148 500
Alifat >C16-C35 5 1080 2590 1670 580,60 1000
Bensen 5 0,373 1,46 0,867 0,52 0,04
Toluen 5 65,6 127 86,42 25,80 40
Etylbensen 5 6,74 28,2 12,95 9,40 50
Xylen 5 180 540 348 150,1 50
Aromat >C8-C10 5 306 904 583,4 216,4 50
Aromat >C10-C16 5 117 227 189,6 44,01 15
Aromat >C16-C35 5 1 1,7 1,16 0,31 30
Summa PAH L 5 11 21 16,6 4,04 15
Summa PAH M 5 4 12 7,44 2,94 20
Summa PAH H 5 0,13 0,32 0,258 0,09 10
8.11 Område 11 Området undersöktes med skruvborrprovtagning år 1997 och 1999, i uppdrag av Pol Transport
AB respektive Shell, och provtagningen var spridd över området. Undersökningen lokaliserade
petroleumföroreningar i nordöstra delen av området. Halterna av BTEX var under riktvärdet men
andra analysparametrar som TEX aromatiska ämnen och opolära kolväten detekterades mycket
höga halter på djup 1-2,5 meter under markytan. Halterna av BTEX redovisas i tabell 25.
Tabell 25. Jordprover. Enhet uttryckt i mg/kg TS.
Ämne N prov min max MKM
Bensen 5 0,01 0,01 0,04
Toluen 5 0,01 0,01 40
Riskbedömning
39
Etylbensen 5 0,01 0,11 50
Xylen 5 0,02 0,03 50
I områdets södra del är halter från provtagningstillfällen för kontrollröret GV01 redovisade i tabell
26. Från två provtagningar överskrider ingen av parametrarna riktvärdena för dricksvatten och
ytvatten.
Tabell 26. Grundvatten, uttryckt i µg/l.
Riktvärden
Ämne N prov min max dricksvatten ytvatten
alifater >C8-C10 2 10 10 100 150
alifater >C10-C12 2 10 10 100 300
alifater >C12-C16 2 10 10 100 3000
alifater >C16-C35 2 11 16 100 3000
aromater >C8-C10 2 0,3 0,3 70 500
aromater >C10-C16 2 0,78 0,78 10 120
aromater >C16-C35 2 1 1 2 5
PAH-L 2 0,02 0,02 20 120
PAH-M 2 0,03 0,03 2 5
PAH-H 2 0,04 0,04 0,5 0,5
8.12 Område 12 Två markundersökningar med skruvborrsprovtagning har utförts i området, år 2001 respektive
2007. I tabell 27 redovisas provtagningarna separat då provtagningarna var riktade med två skilda
syften. Provtagningen år 2001 var riktad mot lastbilsutlastning och oljeavskiljare och proverna togs
på 3-3,5 meters djup. Den andra provtagningen riktade sig där ”Olles cistern” tidigare hade stått
och togs från 1,5-2,5 meters djup. Med fåtalet analyserade prover i området presenteras endast
uppmätta maxhalter. Endast proverna analyserade år 2001 är över riktvärdet för MKM, varav
alifatfraktionen >C5-C16 överskred MKM nästan 5 gånger vilket innebär allvarlig föroreningsnivå
enligt tabell 9.
Tabell 27. Jordprover djup >0,5 meter. Halter uttryckt i mg/kg Ts
Ämne N prov min max MKM
alifater >C5-C8* 2 5,4 18 80
alifater >C5-C8** 3 10 10
alifater >C8-C10* 2 23 59 120
alifater >C8-C10** 3 10 10
alifater >C10-C12* 2 294 800 500
alifater >C10-C12** 3 10 10
alifater >C12-C16* 2 545 1600 500
alifater >C12-C16** 3 10 10
alifater >C5-C16* 2 920 2400 500
alifater >C5-C16** 3 20 20
Riskbedömning
40
alifater >C16-C35* 2 350 1400 1000
alifater >C16-C35** 3 10 66
aromater >C8-C10* 2 23 65 50
aromater >C8-C10** 2 1 1
aromater >C16-C35* 2 37 100 30
bensen* 2 0,093 0,12 0,04
bensen** 3 0,01 0,02
toluen** 3 0,05 0,1 40
etylbensen** 3 0,02 0,05 50
xylen** 3 0,05 0,05 50
PAH Ca* 2 0,35 0,57 40
PAH Ca** 3 1,2 6,2
PAH Ö* 2 7,2 28 40
PAH Ö** 3 2,2 23
*år 2001 **Olles cistern 2007
8.13 Område 13 Endast en provtagning av petroleumkolväten i området. I ett grundvattenrör utfördes en
provtagning år 2001 med avseende på BTEX, samtliga parametrar vara klart under riktvärdet för
ytvatten. För dricksvatten överskred halten bensen riktvärdet med fyra gånger. Vid undersökning
av omlastningsstationen år 2016 togs skruvborrprover och grundvattenrör installerades, men då
testades det endast för metaller. Resultatet från den undersökningen visade att området är påverkat
av järn och aluminium samt pH förändringar i provpunkter placerade nedströms. Från denna
information kan inga slutsatser dras om huruvida området är påverkat av petroleumföroreningar.
Sammanfattning I tabell 28 sammanfattas föroreningssituationen i delområdena.
Tabell 28. Sammanfattning över föroreningssituationen av petroleumkolväten i de 13 delområdena.
Ämne över riktvärdet
område jord grundvatten kommentar
1
-
-
Del av området sanerades år 2016. För den
del av området som inte sanerades är det
litet dataunderlag, 4 analyserade jordprover.
Ingen av maxhalterna var högre än
riktvärdet.
2 alifat >C5-C16 x
Riktad provtagning med litet dataunderlag.
Finns risk för förhöjda halter av
aromatfraktioner och de lättare alifaterna.
3 - alifat >C16-C35
Halterna i grundvattnet kan vara över
gränsen för dricksvatten, allvarlig
föroreningsnivå på alifat >C16-C35. Ingen
parameter är över riktvärdet för ytvatten.
Riskbedömning
41
För båda medierna är dataunderlaget litet
och resultaten tyder på osäkerheter.
4 x x
Ett jordprov analyserades 1997 m.a.p. TEX
aromatiska kolväten och opolära alifatiska
kolväten och resultatet visade på låga halter
5 alifat >C12-C16
alifat >C5-C16 x
Föroreningarna i marken är i anslutning till
ett tidigare oljeförråd, i övrigt är halterna
under riktvärdet.
6
alifat >C12-C16
alifat >C5-C16
aromat >C16-C35
aromat>C10-C16
PAH-L
PAH-M
Två analyser på jord, varav ett från en
riktad provtagning år 2001 tagit vid ett känt
spill. Maxhalten av alifatfraktionerna var
måttligt allvarligt över och
aromatfraktionen var på allvarlig nivå.
Från två provtagningstillfällen av
grundvattenrör GV02 överskred tre
parametrar riktvärdet för dricksvatten,
måttligt allvarligt- mycket allvarligt.
7 x x Ingen data
8
aromat>C8-C10
aromat>C16-C35
PAH Ö PAH Ca
alifatfraktioner
aromatfraktioner
BTEX PAHer
Två jordprovtagningstillfällen, varav ett
riktade sig mot fläckar med högre halter.
Spridning i data, men maxhalterna som var
högre än riktvärdet överskrider från
måttligt allvarligt- allvarligt.
Föroreningshalten i grundvattnet varierar
med vattenståndet, även i beräkningarna
där outliers är exkluderade överskrider
flertalet av parametrarna mångfaldigt
riktvärdet för dricksvatten och ytvatten och
föroreningsnivån bedöms vara mycket
allvarlig.
9 x
alifat >C5-C8
aromat>C8-C10
BTEX PAHÖ
Mellan provtagningstillfällen kan
parametrar variera kraftigt och det är svårt
att se någon föroreningstrend. Riktvärdet
för dricksvatten överskrids måttligt
allvarligt- mycket allvarligt.
För ytvatten är parametrar, förutom
BTEX, högre än riktvärdet inom måttligt
allvarlig- allvarlig nivå.
10
alifatfraktioner
aromatfraktioner
bensen, toluen,
xylen
x
Långvarigt läckage av EO3 och EO4
uppgavs år 1997. Ingen dokumenterad
schaktning av förorenade jordmassor har
påträffats under arbetet. Vid provtagning
ur provgropar år 2015 överskrider halter
riktvärdet måttligt allvarligt till mycket
Riskbedömning
42
allvarligt med maxhalter som är högre än
10 gånger riktvärdet.
11
(TEX aromatiska
kolväten, opolära
kolväten)
-
Litet dataunderlag. I en undersökning från
1997 detekterades mycket höga halter i
mark av TEX aromatiska kolväten och
opolära kolväten på områdets nordöstra del
på 1-2,5 meters djup.
12 alifatfraktioner x
Litet dataunderlag. Från två riktade
markundersökningar med olika syften,
uppmättes höga halter av alifater på cirka 3
meters djup vid lastbilsutlastning och
oljeavskiljare. Högsta uppmätta halt var
inom allvarlig föroreningsnivå.
13 x x
Litet dataunderlag, ingen slutsats kan dras
om huruvida området är påverkat av
petroleumföroreningar. Vid en
markundersökning 2016 undersöktes
området med avseende på metaller och
visade påverkan av pH sänkningar och
förhöjda halter av järn och aluminium.
Ingen halt över riktvärdet (-). Ingen mätdata (x).
I figur 9 är områden utmärkta där provpunkter har påvisat höga halter av petroleumkolväten.
Markeringarna illustrerar ej föroreningarnas eventuella utbredning utan förtydligar endast
provtagningsområdet.
Figur 9. Områden med högre halter i mark och grundvatten är markerade med röd respektive blå färg. Kartunderlag ©Lantmäteriet.
Riskbedömning
43
1. Efter riktad provtagning på jord efter läckage7 år 2001 och provtagning år 20138 påträffades
förhöjda halter på 1,5-2,5 meters djup.
2. Riktad provtagning vid lastbilsutlastning7.
3. Riktad provtagning på allmänt spill7.
4. Grundvattenröret, GV02, är del av Luleå Hamns kontrollprogram och är installerat i
närheten av där det tidigare stod en cistern med stenkolstjära.
5. Grundvattenrör, GV03, är del av Luleå Hamns kontrollprogram.
6. Jordprovtagning i provgropar år 20159. Tidigare på tomten har ett långvarigt läckage av
EO3 och EO4 från cistern 345 pågått.
7. Provtagning i provgropar år 200110 och riktad uppföljning år 200611 detekterades
föroreningar på 1-3 meters djup.
8. Grundvattenprovtagning och del av Stenas kontrollprogram.
9. Riktad provtagning vid lastbilsutlastning och oljeavskiljare7.
10. Grundvattenprovtagning enligt kontrollprogram efter läckage12 med varierande halter
mellan provtagningstillfällen. Förhöja halter har detekterats i följande grundvattenrör:
102, 203, 209, 301, 302 samt 304.
7 Orbit Miljölogistik AB (2001). 8 Ragn-Sells (2014). 9 OKQ8 (2015). 10 Preem Raffinaderi AB (2001). 11 Tank och miljö AB (2006). 12 ST1 (2012).
Riskbedömning
44
9 SAMLAD RISKBEDÖMNING Sammanställningen av de analyserade halterna, i tabell 28 och figur 9, visar att mark och
grundvatten har ställvis förorenats av petroleumkolväten, där halter är högre än de generella
riktvärdena från Naturvårdsverket och SPI. Flera lokala spill vid trasiga ventiler, pumpar och in-
och urlastning samt större läckage har bidragit till områden med kraftigt förhöjda halter. En stor
del av provtagningar i mark har varit riktade mot troliga föroreningskällor och detekterade halter
har då påvisat höga föroreningsnivåer, medan övriga tomtområdet är sparsamt undersökt. Med
detta saknas vetskap om föroreningarnas eventuella utbredning i horisontellt eller vertikalt led.
I mark är det främst höga halter av alifat-och aromatfraktioner som påträffats och på mer än en
meters djup. Förorenad jord som är i nivå med grundvattnet risker att lakas ur och spridas vidare.
I grundvattnet har kontinuerlig provtagning visat att det i området återfinns höga föroreningsnivåer
av alifat- och aromatfraktioner, PAHer och BTEX. Ingen slutsats kan dock dras gällande
föroreningstrend, då halterna mellan provtagningstillfällen har varierat kraftigt.
Informationen som insamlats om området presenteras i figur 10. Där har faktorerna: spridning,
känslighet (K), skyddsvärde (S), förorening (F) och föroreningsnivå (N) plottats för mark och
grundvatten utifrån insamlad information från förgående kapitlen. Farlig verksamhet har bedrivits
under lång tid på området. Och med de produkter som hanteras och dess innehållande ämnens
farlighet för människor och miljön, är den samlade bedömningen att området tillhör riskklass 2.
Detta innebär att föroreningsnivån i området utgör stor risk mot människor och miljö.
Figur 10. Samlad riskbedömning Uddebo Oljehamn. YV:ytvatten, DV:dricksvatten.
Riskbedömning
45
Med denna typ av verksamhet är det ofrånkomligt att undgå miljöpåverkan, men vilken acceptans
som ska hållas för föroreningar i ett exploaterat område kan ses över. Motiveringar om att området
är redan förorenat och därav åtgärder som schaktning av mindre spill inte behöver vidtas, har
påträffats i korrespondensen med tillsynsmyndighet. Summan av flera mindre spill kan likaväl som
ett större läckage inverka på områdets miljötillstånd. Med den varierande genomsläpplishetsgraden
i marken i området, samt grundvattenströmningen är det också risk för spridning från
föroreningskällan då förorenade jordmassor lämnas kvar. Och med prognoser om förändringar i
årsmedelnederbörd ökar risken ytterligare för spridning från föroreningskällan, något som måste
tas med i framtida avvägningar ifall åtgärder ska utföras eller ej.
Kemira har sagt upp sitt arrende och ska lämna tillbaka området till Luleå hamn. I området har pH
i marken sänkts och det är höga halter av järn och aluminium i området. Inga prover har tagits med
avseende på petroleumkolväten. Utifrån tillgänglig information är det främst markekologin som
påverkas negativt av det nuvarande miljötillståndet. Kemira håller på att upprätta en saneringsplan
och ett förslag är att området ska kalkas.
I delområde 6 (tomt D1) togs en cistern med stenkolstjära bort år 2017 och nyligen har det grävts
provgropar i området. Analysresultat från den undersökningen har inte kunnat tas med i detta
arbete, men stenkolstjära ska ha varit synligt i marken och i området luktar det tjära. Stenkolstjära
innehåller flera hundra olika PAH föreningar och i det närliggande grundvattenröret, GV02, är
halterna av PAHer förhöjda. Detta tyder på att stenkolstjäran har spridits från föroreningskällan
till grundvattnet. Utifrån föroreningens farlighet, med cancerogena ämnen, är bedömningen att
området ska undersökas vidare och att saneringsåtgärder vidtas för att förhindra ytterligare
spridning i miljö samt för säkerheten för dem som vistas i området.
Den varierande föroreningsgraden och kunskapsluckorna i områden som inte har undersökts gör
det svårt att bedöma i vilken grad människor och miljö utsätts för risk, följande text behandlar
respektive riskobjekt.
Påverkan på människor
Risken att yrkesverksamma ska direkt exponeras av förorenad jord omfattar främst hudkontakt
och oralt intag. Från analysresultaten är de högsta halterna i jord uppmätta på cirka 1,5-2,5 meters
djup och exponering kan förekomma i form av markångor. Risken att påverkas negativt av ångor i
lokaler bedöms dock som liten. Ökad risk väntas uppstå i samband med markarbeten som
exempelvis schaktning, då de djupliggande föroreningarna är exponerande och risken att komma i
kontakt med akuttoxiska halter ökar.
Riskbedömning
46
Utifrån halterna i grundvattnet och observationer vid provtagningstillfällen betonas vikten att
åtgärder i from av skyddsutrustning, exempelvis plasthandskar vid grundvattenprovtagning, vidtas.
Det och byte av indränkta arbetskläder reducerar risken för exponering och hudirritation.
Att dricksvatten förorenats ses som liten, men allvarlig. Risken är att kvalitén på vattnet påverkas
när dricksvattenledningen är i nivå med grundvattnet. För petroleumkolväten avges lukt även vid
väldigt låga halter, men risken finns att andra luktfria föroreningar som metaller, kan förorena
dricksvattnet. Utifrån personals upplevelse angående dricksvattnets kvalité kan rutiner för
provtagning i rastlokaler behöva ses över.
Påverkan markmiljö och ekologi
Markfloran på området har litet skyddsvärde. Med nuvarande och framtida markanvändning på
området väntas markmiljön vara starkt påverkad av föroreningar. I ett område har även pH
sänkning i mark upptäckts. Under dessa förhållanden, samt med variationer i grundvattennivåer, är
förutsättningen för markbiologin att frodas begränsad.
Ytvattenrecipient
Att eventuell spridning av föroreningar från mark och grundvatten i området ska påverka det
akvatiska livet i Svartösundet bedöms som liten med den betydande utspädningen. Större påverkan
på det akvatiska livet ses istället komma från möjliga läckage, där recipienten riskerar att exponeras
för stora volymer.
9.1 Osäkerheter Bedömning av föreoreningssituationen baseras utifrån halter som detekterats under
markundersökningar som sträcker sig tjugo år bakåt i tiden. En del områden har sparsam
provtagning och lång tid har passerat sedan provtagningstillfället och föroreningar kan ha spridits
från källan. För stora ytor har ingen dokumentation om någon provtagning påträffats under detta
arbete. Med litet dataunderlag är representativiteten osäker och endast grova uppskattningar om
föroreningsområdet kan göras. Denna kunskapsosäkerhet kan endast minskas genom ytterligare
provtagningar och analyser.
Kunskapsluckorna gör att dessa ytor inte kan antas att de inte utgör någon risk för människor och
miljön. Vid eventuellt kommande markarbeten kan nya föroreningsområden påträffas och denna
bedömning kan då vara i behov av revidering.
Riskbedömning
47
9.2 Rekommendationer Platsspecifika riktvärden
Generella riktvärden har används i detta arbete, men vid eventuell fortsättning bör platsspecifika
riktvärdet tas fram för området. Jordens mäktighet och genomsläpplighet på området varierar och
med den verksamhet som bedrivs på området anses specificerade riktvärden nödvändigt.
Markundersökningar
Samtliga provtagningspunkter kartlagda i denna riskbedömning saknade GPS-koordinater. Då
kartorna från de marktekniska undersökningarna varierade i kvalitet hade GPS-koordinater varit
till hjälpt i orienteringen. Vid eventuell framtida sammanställning av provpunkter i dataprogram
underlättas kartläggningen med tillgängliga koordinater.
Vid markundersökningar har analyspaketen varierat, med detta är det svårt att se föroreningars
utbredning. Exempelvis om en undersökning konstaterar höga halter men på angränsande fastighet
nedströms analyseras andra parametrar är det svårt avgöra om eventuell spridning. För detta
föreslås att ett ”bas-analyspaket” tas fram, det vill säga ett analyspaket med bestämda parametrar,
och att det ska vara del i kommande markundersökningar.
Dokumentation
När spill och läckage inträffat har det i korrespondensen till tillsynsmyndigheten varit brist på
information. När och hur olyckan inträffade, vad och vilken mängd som spilldes, samt var på
området det inträffade framgår inte alltid i första rapporteringen. Främst är det information om
platsen för spillet som saknats. I dokumentationen har det framgått vilken fastighet, men en karta
eller skiss med markering skulle klargöra var på fastigheten det inträffade. Detsamma gäller även
när enklare åtgärder efter spill utförts, exempelvis schaktning av övre marklager.
För framtida markundersökningar rekommenderas att det i rapporteringen framgår, med karta eller
skiss, var på området spill och läckage förekommit och var enklare åtgärder utförts.
Riskbedömning
48
DEL 2:
UNDERSÖKNING
AV
RISKMINIMERANDE MATERIAL
Riskbedömning
49
1 BAKGRUND
Luleå hamn har som målsättning att arbeta aktivt för minskad miljöpåverkan i form av utsläpp till luft,
mark och vatten, buller, damning och klimatpåverkan (Luleå Hamn, 2017). Trots denna strävan är det,
med verksamheterna som drivs på området, ofrånkomligt att spill och läckage förekommer. Ur
miljöhänseende ställer detta krav på att de riskminimerade åtgärder som används har kapacitet att
minimera riskerna.
1.1 Reningsanläggning Som riskminimerande åtgärd finns en reningsanläggning på området för behandling av
oljeförorenat avloppsvatten (ofa), processen illustreras schematiskt i figur 1. Vattnet som har
behandlats i anläggningen leds slutligen ut till anslutande dagvattenbassäng. I följande avsnitt
beskrivs anläggningen kortfattat.
Figur 1. Utformning av reningsanläggningen.
Det inkommande ofa- vattnet leds till en pumpgrop med tre avloppspumpar (AP). AP1 pumpar
vattnet till den gravimetriska oljeavskiljaren, AP2 och AP3 transporterar överskott till en
utjämningscistern. Från utjämningscisternen leds vattnet tillbaka till reningsanläggningen när
volymbelastningen på systemet minskat, genom exempelvis minskad nederbörd.
Den gravimetriska oljeavskiljaren består av två parallella bassänger, med en volym på cirka 2·43,5
m3. Vardera bassäng har dimensionen: 12 m längd, 2,5 meter bredd och 1,45 meter djup. I
bassängerna sedimenterar partiklar med högre densitet och på ytan lägger sig oljan och avskiljs
manuellt genom tappning via vippränna. Därefter leds oljan till en oljepumpgrop som pumpar oljan
vidare till en oljecistern (Hedman, 2011).
Riskbedömning
50
Vattnet från oljeavskiljaren leds till filtreringsanläggningen, tvåmedianfilter av sand och antracit, via
en filterpumpgrop. Filtreringsanläggningen är av typen ”ultra high rate” (UHR) och utgörs av två
tryckfilter, filter 1 och filter 2, som drivs parallellt. Driften beror på belastning men till största del
körs endast ett filter. Tidigare tillsattes en katjonaktiv polymer, Zetag 7632 (BASF), innan filtret
men det bedömdes vara ineffektiv och används inte idag. I tabell 1 redovisas dimensionen på filtren
samt bäddhöjd på filtermaterialen sand och antracit (Hedman, 2011).
Tabell 1. Dimension på filter.
Diameter 2·2,1 m
Filteryta 2·3,5 m2
Bäddhöjd, antracit 1,5 m (2-4 mm)
Bäddhöjd, sand 0,5 m (1,2-2 mm)
Vattnet som passerat filtreringen avleds, via en spolvattenbassäng, till dagvattenbassängen.
Filteranläggningen underhålls en gång i veckan via backspolning som sköts manuellt. Behovet av
backspolning bedöms utifrån flödet genom filtret. Rutinen för backspolning tar 15 minuter och
tiden fördelas lika mellan tre olika moment. Först sänks vattennivån i filtret och sedan blåses luft
in. I sista steget spolas vatten in underifrån och igenom filtret med vatten från spolvattenbassängen.
Backspolningsvattnet som passerat genom filtret leds tillbaka till avloppspumpgropen eller
utjämningscisternen (Englund, 2017).
Från en yta närmast cisternområdet leds dagvattnet till en dagvattenbassäng som är i anslutning till
reningsanläggningen. I denna bassäng tillförs även vatten som genomgått behandling i
reningsverket. Bassängen har en invallning av stål som är spontad och jordat golv som sluttar svagt
med lägsta djup i inloppet. Nere vid utloppet finns en skärm vars syfte är att förhindra att olja och
annat flytande material ska passera (Hedman, 2011).
I en brunn av betongringar (munk) är utloppet placerat med triangulärt överfallsvärn där nivån ska
hållas i konstant flöde. Med de varierande vattenstånden i Bottenviken kan denna del hamna under
vattennivån och havsvatten kan rinna in i bassängen. För att förhindra detta stängs utloppet
manuellt (Hedman, 2011).
Riskbedömning
51
1.2 Provtagning Som tidigare nämnts i Del 1 avsnitt 3,2, får årsmedelvärdet för halten oljeindex i utgående vatten
från reningsanläggningen inte överstiga 5 mg/l. Oljeindex analyserar kolväten med fraktioner från
C10 till C40. Under provtagningsår 2015 och 2016 var årsmedelvärdet 0,73 mg/l respektive 0,84
mg/l.
Varje månad provtas vatten, innan och efter filtreringsanläggningen, med avseende på oljeindex.
Uppmätta halter mellan januari 2015 och oktober 2017 redovisas i figur 2. Under åren 2015 och
2017 har höga halter detekterats i inkommande vatten under sommarmånaderna.
Figur 2. Oljeindex för ingående och utgående vatten. Under juni 2017 uppmättes extremhalt, 100 000 mg/l, på ingående vatten och detta har exkluderats från figuren.
1.3 Motivering och syfte Riskminimerande materials kapacitet att behandla eventuella risker är avgörande i miljöarbetes
framgång. I avsikt att separera föroreningar från utgående vatten passerar ofa-vattnet genom filter
bestående av sand och antracit.
I denna rapport undersöks, med hjälp av en standard för laktest, olika riskminimerade materials
kapacitet att separera kolföreningar genom sorption. Följande material testas;
1) Antracit
2) Sand och antracit (relation i vikt 1:1)
3) Torvgranulat (FloatAbsorb)
4) järnbelagt torvpulver
18171615
2000
1500
1000
500
0
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
År
Ink
- fö
re fil
ter
Eft
er fil
ter
Ink- före filter
Efter filter
Oljeindex mg/ l
Riskbedömning
52
2. RISKMINIMERANDE MATERIAL
2.1 Antracit och sand Sandfilter är etablerat inom olika typer av vattenrening, däribland avloppsvatten och dricksvatten,
för avlägsning av partikulära föroreningar. När det kommer till reningskapacitet är kornstorleken
en avgörande faktor. Finare kornstorlek har mer reaktiv yta och därav bättre reningsförmåga än
grövre kornstorlekar, men detta måste flödeshastigheten anpassas (Färm, 2003).
För dess goda förmåga att binda organiska föreningar, till och med vid låga koncentrationer,
används aktivt kol vid rening av dricksvatten samt vid reningsverk belastat med organiska
föreningar. Aktivt kol har sitt ursprung ur vitt spektrum av material, förutom kol som antracit
(metamorf bergart) och stenkol används bland annat trä, torv och snäckskal (O. Cooney, 1998).
Gemensamma nämnaren för de olika materialen är antalet aktiva porer och reaktiva yta. På den
reaktiva ytan är det inte ovanligt att organiskt material adsorberas upp till 0,3 g organiskt/g kol (O.
Cooney, 1998). En faktor som påverkar adsorptionsförmågan är pH. För antracit bidrar alkaliska
förhållanden till att adsorptionen minskar, men för rening av oljehaltigt vatten är minskningen i
kapacitet liten och metoden fungerar utan att vidta åtgärder för att justera pH- värdet (Xiaobing et
al., 2010).
Antraciten och sanden som användes till detta arbete hämtades från Correct Vattenrening AB i
Luleå. Kornstorleken på antraciten och sanden var 2 mm respektive 1-2 mm.
2.2 Torv Torvgranulat Float Absorb (FA) är torv som behandlats termiskt, utan kemiska tillsatser, och
utvecklat en absorberande yta kallat harts. Hartsen absorberar inte vatten utan endast
oljeprodukter. FA kan användas vid behandling av spill i både mark och vatten. Vid spill på mark
kan FA strös ut direkt på oljespillet och i vatten flyter FA på ytan och kan enkelt samlas upp vid
avslutad behandling (Geogen Produktion, u.d.).
Luleå Tekniska Universitet har belagt torvpulver, en restprodukt från FA tillverkningen, med järn
i syfte för att öka adsorptionsförmågan för katjoner och anjoner.
3 METOD
Det finns ingen standard för sorptionstest, som substitut utgår denna undersökning från svenska
standarden SS-EN 12457-2 som är ett enstegs skaktest för karaktärisering av avfall med L/S kvot
10. Vätskan som användes i denna undersökning är vatten hämtat efter oljeavskiljaren vid inloppet
till filtreringsanläggningen 2017-11-08. Triplikat utfördes för vardera material.
Riskbedömning
53
Metoden utgår från att halten i vattnet som hämtas från reningsverket representerar den verkliga
kolhalten i vattnet, medan kolhalten som uppmäts efter behandling med riskminimerande material
representerar materialens sorptionsförmåga.
I denna undersökning är det oklart vilka mekanismer som ligger bakom borttagningen av
kolföreningar och hädanefter används endast ordet sorption, som är ett samlingsnamn för
processerna adsorption, absorption och jonbyte.
3.1 Förberedning av testmaterial För att beräkna L/S kvot 10 av vätskan och de riskminimerande materialen värmebehandlades en
testportion enligt standarden för torrsubstans (TS). Samtliga fyra material invägdes och
behandlades i 105 gradigt värmeskåp. Efter 24 timmar fick proverna svalna i desiccator och fick
därefter invägas igen. Volatile solids (VS) är materialets glödförlust och anger materialet innehåll
av flyktiga substanser efter uppvärmning i 550 grader. I bilaga 7 finns resultatet för TS och VS.
Kvoten torrsubstans (KT i %), beräknades med ekvation 1. TT står vikten torkad testportion och
VT är våtvikt innan värmebehandling.
𝐾𝑇 = 100 ×𝑇𝑇
𝑉𝑇 [1]
Materialens fuktkvot (FK i %) beräknades i ekvation 2:
𝐹𝐾 = 100 × (𝑉𝑇−𝑇𝑇
𝑇𝑇) [2]
Testportion:
Massan på materialet som skaktestas korresponderas till 0,090 kg enligt ekvation 3:
𝑀𝑝𝑟𝑜𝑣 = 100 ×0,09
𝐾𝑇 [3]
Andelen vätska ( L i liter) som tillsätts beräknas enligt ekvation 4, där MD är torrvikten av
testportionen (i kg):
𝐿 = (10 −𝐹𝐾
100) × 𝑀𝐷 [4]
När massan av provmaterialen är beräknade för fast material och vätska vägs respektive material
in och ställs in i ett roterande skakbord under 24 timmar, figur 3. För respektive material utfördes
testerna i triplikat.
Riskbedömning
54
Figur 3. Prover i roterande skakbord.
3.1.1 Filtrering
Innan filtrering står flaskorna i 15 minuter för att få suspenderat material att sedimentera. Därefter
filtrerades proverna i 0,45 µm membranfilter. Direkt efter filtreringen mättes konduktivitet och pH
för samtliga prover.
3.1.2 Analys
På prover av inkommande och utgående vatten från reningsanläggningen analyseras parametern
oljeindex. På Luleå Tekniska Universitet kan prover analyseras med avseende på totalt kol (TC),
totalt organiskt kol (TOC) och totalt oorganiskt kol (IC). TC är summan av organiskt kol och
oorganiskt bundet kol som finns i vattnet, det vill säga TC= TOC+IC. Det oorganiska kolet är
summan av kol som är bundet i vattnet i form av exempelvis CO2 (karbonatsystemet) och
elementärt kol. Då petroleumprodukter består av kolföreningar används analysparametrarna TC,
TOC och IC här som substitut för att undersöka materialens sorptionsförmåga.
3.1.3 Beräkning av sorption
Till skillnad från standarden beräknas inte det som lakats från materialet, istället beräknas procenten
som materialen avlägsnat från vattnet genom sorption enligt ekvation 5:
% 𝑆𝑜𝑟𝑝𝑡𝑖𝑜𝑛 =𝑘𝑜𝑛𝑐.𝐵𝑙𝑎𝑛𝑘 −𝑘𝑜𝑛𝑐.𝑒𝑓𝑡𝑒𝑟 𝑠𝑘𝑎𝑘𝑡𝑒𝑠𝑡
𝑘𝑜𝑛𝑐.𝐵𝑙𝑎𝑛𝑘× 100 [5]
Riskbedömning
55
4. RESULTAT
Följande avsnitt redovisar analysresultaten efter skaktest med vätska från inloppet till
filtreringsanläggningen på Uddebo Oljehamn.
4.1 TC, TOC och IC
4.1.1 Blank
I figur 4 redovisas analysresultatet för blankprovet. Det är vatten som inte har behandlats med de
riskminimerande materialen och representerar halten i obehandlat provvatten från reningsverket.
Av den totala kolhalten består största delen av oorganiskt kol, 83 procent.
Figur 4. Analysresultat för blankprovet.
4.1.2 Sorption
De riskminimerande materialens förmåga att sorbera kolföreningar från provvattnet redovisas med
standardavvikelser i figur 5. För de två torvmaterialen visas i figur 6 procent ökning av kolhalt,
bestående av organiskt kol.
Figur 5. Sorptionsförmåga, med avseende på kolföreningar, i procent.
0
10
20
30
40
50
60
mg/
l
Blank
TC IC TOC
0
20
40
60
80
100
Torvpulver Torvgranulat Antracit Sand+Antracit
% Sorption
TC IC TOC
Riskbedömning
56
Figur 6. Procent desorption från torvmaterialen.
4.1.3 Konduktivitet och pH
I jämförelse med blankprovet ökar konduktiviteten med torvmaterialen, framförallt det järnbelagda
torvpulvret i figur 7.
Figur 7. Konduktivitet för samtliga testmaterial samt blankprov.
I jämförelse med blankprovet minskar pH-värdet med torvproverna till pH 5 i figur 8. För proverna
med antracit blev vattnet mer alkaliskt med pH 9.
Figur 8. pH för samtliga testmaterial samt blankprov.
0
500
1000
1500
2000
2500
Torvpulver Torvgranulat
% Desorption
TC TOC
0
50
100
150
200
Blank Torvpulver Torvgranulat Antracit Sand+Antracit
µS/c
m
Konduktivitet
0
2
4
6
8
10
Blank Torvpulver Torvgranulat Antracit Sand+Antracit
pH
Riskbedömning
57
5. SLUTSATS & DISKUSSION
Provet som togs vid filtreringsanläggningen och som användes som blankprov hade vid detta
tillfälle låg halt av kolföreningar, varav största fraktionen var av oorganiskt kol. Torvmaterialen
sorberade oorganiskt kol, men materialen i sig släppte organiskt kol till vattnet och sänkte pH.
Halten som släpptes från materialen bidrog till att lakvattnet hade mångfaldigt högre halter av
organiskt kol än vad blankprovet hade. Av att döma ökningen i konduktivitet så tyder det att
torvmaterialen även släppte joner till vattnet. I resultatet för det järnbelagda torvpulvret var det
väntat att se förändringar i konduktivitet. För FloatAbsorb var ökningen i konduktivitet lägre men
tyder på att materialet släpper joner till vattnet. Då ingen analys utfördes på metaller kan dock inget
exakt sägas om vad för joner och koncentrationer som lakades.
Mixen av sand och antracit hade bäst sorptionsförmåga av organiskt kol. Den totala halten kol
reducerades dock bäst av provet med endast antracit. Konduktiveten var i jämförelse med blanken
närmast oförändrad, skillnad ses dock i pH värdet med en ökning till pH 9. I utgående vatten från
filteranläggningen har inga mätningar av pH hittats men utifrån detta resultat är det möjligt att
utgående vatten till dagvattenbassängen är basiskt.
Av denna enkla metod att undersöka effektiviteten av riskminimerade materials kapacitet gällande
kolföreningar är torvmaterialen inte lämpade i detta fall. Detta baseras på den ökade organiska
halten och potentiellt tillfördes oönskade metaller till vattnet. Antracit och sand sorberade effektiv
organiskt kol är inom reningssammanhang etablerade material. Materialen är genom
återanvändning efter backspolning också ett billigt material.
För den installerade filtreringsanläggningen varierar mängden inkommande olja. I reningsverket
har stor ökning inkommande olja noterats under sommarmånaderna i dagvattnet men främst i ofa-
vattnet. Filtret har renat bra, men orsaken till ökningen är oklar. Möjliga orsaker ses som ökad
nederbörd och eventuellt spill på området (Englund, 2017). Denna enkla studie har inte undersökt
hur variation av parametrar som pH, flödet, kornstorlek och temperatur påverkar
reningskapaciteten. För eventuellt framtida undersökningar kan variation i flöde och
föroreningsbelastning vara aktuella faktorer i utredning av filtreringsanläggningens
reningskapacitet.
5.1 Error Vid filtrering av torvmaterialen täpptes 0,45µm filtret igen. Då utfördes förfiltrering med hjälp av
kaffefilter och detta kan ha påverkat halten kol i analysvätskan.
Riskbedömning
58
REFERENSER Bergquist, S. (2007a). Miljöbedömning hyttsten- Uddebo. RGS90.
Bergquist, S. (2007b). Sanering av depå, Luleå, Nynäs Slutrapport. RGS90.
Connell, D. W. (1997). Basic concepts of environmental chemistry. Boca Raton. Lewis Publishers, pp.
207-214. ISBN:0-87371-998-0.
Ekstav, A. (1997). Miljöbedömning, Pol Transport .Golder Associates AB.
Englund, E. (2017). Muntlig information. (11 10 2017).
Eniro. Hämtat från: https://kartor.eniro.se/?c=65.552404,22.233582&z=15&l=historic&fs=true
[Använd 03 01 2018].
Envipro Miljöteknik. (2007). Markprovtagning Luleå Hamn- Industritomt vid Ragnsels och "Olles cistern".
Luleå Hamn. Projekt312690.
Fredriksson, C. (2007). Markprovtagning Luleå hamn- Industritomt vid Ragnsells och "Olles cistern".
Envipro Miljöteknik.
Färm, C. (2003). Rening av dagvatten genom filtrering och sedimentation. V-A Forsk Rapport 16 Svenskt
Vatten AB. ISBN 91-89182-80-4
Geogen Produktion, u.d. Float Absorb. Hämtat från: http://www.geogen.se/float.htm
[Använd 4 12 2017].
Geo Markservice AB. (2001). Oljedepå Preem. Rapportnr 01315.
Golder Associates AB (1997). Miljöteknisk markundersökning av Pol Transports AB:s Oljedepå.Projekt
nr 97-770.
Golder Associates AB (2001). Miljöteknisk markundersökning av Orbit miljölogistik AB:s fastigheter i
Luleå.Nr 0768.
Hopgood, M. (2015). Saneringskontroll, Svartön 18:59, delområde 1. Ragn-Sells. Sweco.
Hedman, K. (2011). Prövotidsfrågor vid Uddebo oljehamn. Uppdragsnummer 1960558000. Sweco
Environment AB.
Jonneryd, H. (2017). Mejlkorrespondens (15 12 2017).
Josefsson, A. (2017). Muntlig information (11 10 2017).
Kemikalieinspektionen. (2016) . Polycykliska aromatiska kolväten (PAH).
Hämtat från: https://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-
praktiken/kemikaliegrupper/polycykliska-aromatiska-kolvaten-pah
[Använd 22 10 2017].
Linnersund, J. (2016). Statusrapport- SSAB Luleå. SSAB.
Luleå Hamn. (2017). Port Luleå.
Hämtat från: http://www.portlulea.com/60/om-lulea-hamn/miljo-sakerhet--kvalite.html
[Använd 2 1 2018].
Riskbedömning
59
Luleå kommun, u.d. Luleå kommuns historiska bildarkiv.
Hämtat från: http://bildinternet.lulea.se/visaBild.aspx?bildnummer=1920000101632
[Använd 14 1 2018].
Miljökontoret. (2008). PM markförorening. Dnr: 2008-1637-4. Luleå kommun.
Miljönämnden. (2008). Inspektionsrapport, Dnr 2008-0300-2. Luleå kommun.
Mijönämnden. (2011). Rapport angående läckage från cistern 354. Dnr 11-1858. Luleå kommun.
Miljönämnden. (2012a). Kommentar till analysprotokollen. Dnr:12-0474-3. Luleå kommun.
Miljönämnden. (2012b). Rapport angående läckage från cistern 340. Dnr 12-0474. Luleå kommun.
Miljöprövningsdelegationen. (2010). Beslut miljötillstånd. Dnr 551-571-10 Länsstyrelsen
Norrbotten.
Miljöprövningsdelegationen. (2014). Tillståndsprövning, Dnr 551-8453-12. Länsstyrelsen
Norrbotten.
Mitra, S. & Roy, P. (2011). BTEX: A serious ground-water contaminant. Research Journal of
Environmental Sciences, Issue 5 (5): 394-398, pp. 394-398.
MRK Konsult AB. (2006). Oljedepå- Uddebo. Nynäs AB
Naturvårdsverket. (2002). Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport 4918.
Naturvårdsverket. (2009). Riktvärden för förorenad mark- Modellbeskrivning och vägledning. Rapport
5976.
Naturvårdsverket. (2012). Preciseringar av Giftfri miljö.
Hämtat från: http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/4-giftfri-miljo/Preciseringar-av-giftfri-
miljo/
[Använd 16 10 2017].
Naturvårdsverket. (2017a). Miljömålssystemet.
Hämtat från: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-
miljomal/Miljomalssystemet/[Använd 19 10 2017].
Naturvårdsverket. (2017b). Miljömålen- årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017.
Hämtat från: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-
miljomal/Miljomalssystemet/Arlig-uppfoljning/ [Använd 19 10 2017].
Naturvårdsverket. (2017c). Nationella myndigheter.
Hämtat från: https://www.miljomal.se/Vem-gor-vad/Nationella-myndigheter/
[Använd 16 10 2017].
Naturvårdsverket. (2017d). Förorenade områden- län i urval.
Hämtat från: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Fororenade-
omraden-lan-i-urval/ [Använd 16 10 2017].
Norrländska Socialdemokraten. Utgiven 1972-11-16. Luleå Stadsarkiv.
Norrman, J. o.a., (2009). Provtagningsstrategier för förorenad jord. Rapport 5888. Naturvårdsverket.
Norrbottens-Kuriren. Utgiven 1972-11-29. Luleå Stadsbibliotek.
Riskbedömning
60
O. Cooney, D. (1998). Adsorption Design for Wastewater Treatment. CRC Press.
Ragn-Sells Miljökonsult AB. (2014). Sammanställning av genomförda undersökningar. Projekt 10207.
Ragnsells.
Regeringskansliet. (2015). Sveriges miljömålssystem.
Hämtat från: http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2012/12/m2012.11/
[Använd 17 10 2017].
Sandström, K. (2001). Miljöundersökning, Fas 1, av Svartön 18:26, Luleå. 0170219. Orbit Miljölogistik
AB.
SMHI. (2017). Meterologiska observationer.
Hämtat från: https://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/?parameter=3#
[Använd 14 10 2017].
Statens Geotekniska Institut. (2017). Att utvärdera data.
Hämtat från: http://www.swedgeo.se/sv/vagledning-i-arbetet/fororenade-omraden/fran-
inventering-till-atgard/undersokning-och-datautvardering/datautvardering/
[Använd 27 09 2017].
Svenska Petroleum Institutet. (2010). Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar.
Sweco. (2013). Läckage ST1. Uppdragsnummer 1673537000. Luleå.
Sweco. (2015). PM. Uppdragsnummer 1673828000. OKQ8.
Sweco VBB VIAK. (2000). Oljehamn Uddebo- Markundersökning. Shell. Uppdragsnummer
1679211000
Sörensson, K., Siergieiev, D. & Hopgood, M. (2015). Luleås Oljahamn. Miljöteknisk mark- och
hydrogeologisk undersökning med förenklad riskbedömning. Sweco Environment AB.
Thyréns. (2006). PM: Översiktlig miljöteknisk provtagning vid fastighet Svartön 18:20. Tank & miljö AB.
Tinnerholm , E. & Wuopio, E., 2010. Inventering av förorenade områden i Luleå kommun. Länsstyrelsens
rapportserie nr 5/2010, Luleå: Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Tuorda, C. & Hed, H. (2012). Miljöteknisk markundersökning St1. Sweco Environment AB.
United States Environmental Protection Agency (2017). ProUCL Software.
Hämtat från: https://www.epa.gov/land-research/proucl-software
[Använd 27 09 2017].
Williams, S. D., Ladd, D. E. & Farmer, J. J. (2005). Fate and Transport of Petroleum Hydrocarbons in
Soil and Ground Water at Big South Fork National River and Recreation Area, Tennessee and Kentucky,
2002-2003. Report 2005-5104. U.S. Geological Survey Scientific Investigations.
WSP. (2012). Miljöteknisk markundersökning av gammalt dieselspill, del av fastigheten Strömören.
Uppdragsnummer 10165902. LKAB.
Xiaobing, L., Chunjuan, Z. & Jiongtian, L. (2010). Adsorpion of oil from waste water by coal:
characteristics and mechanism. Mining Scirnce and Technology 20 (2010) 0778-0781.
Åkerlund, T. E. (2015) . Luleå stad under andra världskriget. Luleå. Luleå kommun, pp. 54, 57.
ISBN 91-975539-6-4
Riskbedömning
61
Åkerlund, T.E. (2017). Luleåbornas 50-tal. Luleå. Luleå kommun. ISBN 978-91-975539-7-1
Östman, V. (2012). Miljöteknisk markundersökning av gammalt dieselspill, LKAB , Uppdragsnummer
10165902: WSP
Riskbedömning
62
Bilaga 1
Figur 1.1. Arrendeområden är färgade gul. Tidigare aktörer med arrendatkontrakt listas till aktuell aktör (fetmarkerad text). De aktörer med lika färgkodning (blå, röd, grön eller lila) är dotterbolag/uppköp/fusion/ namnbyte.
Riskbedömning
63
Bilaga 2
Figur 2.1. Översiktskarta, tidigare aktörer och kraftfördelning.
Riskbedömning
64
Bilaga 3
Tabell 3.1. Protokoll, grundvattenprovtagning enligt kontrollprogram för rör GV01-GV04.
Rör Rör radie (cm)
Gv-nivå (cm)
Gv-nivå (cm)
GV-rör djup (cm)
GV-pelare (cm)
Tidpunkt omsättning.
Teoretisk oms. (l)
Oms. (l)
Tidpunkt provtagning
Kommentar
m.u.rök m.u.my m.u.rök
GV01 2,5 258 157 348 90 09.30 5,3 5,3 12.45 Grumligt vid omsättning. Lukt ua
GV02 2,5 108 8 325 217 10.00 12,8 12,8 13.15 stark tjärlukt
GV03 3 206 96 298 92 10.30 7,8 2,4 13.35 Ej tillräcklig åter strömning. Lukt ua
GV04 3 303 203 328 25 11.00 2,1 1,2 13.45 Ej tillräcklig återströmning. Lukt ua
Temp °C 5,5 6,4
Vind N.O 3,4
Vattenstånd (cm)
-8 -9
Datum 171011
Provtagare Erik Englund Anna Josefsson Beatrice G. Mörtzell
Riskbedömning
65
Bilaga 4
Sammanställning av miljötekniska analyser under åren 1997-2017.
Tabell 4.1. Parametrar, grundvattenanalyser år 1997-2017.
Media Analys Antal
Grundvatten Alifater >C5-C8 184 Alifater >C8-C10 187 Alifater >C10-C12 187 Alifater >C12-C16 187 Alifater >C5-C16 185 Alifater >C16-C35 160 Aromater >C8-C10 185 Aromater >C10-C16 185 Aromater >C16-C35 174 Bensen 184 Toluen 184 Etylbensen 184 Xylen 184 TEX 32 Summa PAH L 148 Summa PAH M 148 Summa PAH H 148 PAH Ca 154 PAH Ö 154 PAH16 134 TEX aromatiska ämnen 7 Opolära alifatiska kolväten 7 MTBE 14 ETBE 71 As, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn 10 Vanadin 6 Al, Ba, Fe 7 Hg 4 Ca, K, Mg, Mn, Mo, Na 4 P, Si, Sr 3
Tabell 4.2. Parametrar, jordprover tagna med skruvborr år 1997-2017.
Media Analys Antal
Jord, skruvborr Alifater >C5-C8 60 Alifater >C8-C10 60 Alifater >C10-C12 60 Alifater >C12-C16 60 Alifater >C5-C16 106 Alifater >C16-C35 106 Aromater >C8-C10 77 Aromater >C10-C16 53 Aromater >C16-C35 61 Bensen 55
Riskbedömning
66
Toluen 47 Etylbensen 47 Xylen 47 BTEX 26 TEX 52 Summa PAH L 41 Summa PAH M 41 Summa PAH H 41 PAH Ca 80 PAH Ö 80 PAH16 53 TEX aromatiska ämnen 12
ETBE 5
MTBE 3 As, Cd, Co, Cu, Cr, Ni, Zn,V 28 Al, Fe 10
Hg, Mo, Sn 3
Ba 13 Pb 41 PCB 5
Tabell 4.3 Parametrar, jordprover tagna i provgrop år 1997-2017.
Media Analys Antal
Jord, provgrop Alifater >C5-C8 9 Alifater >C8-C10 9 Alifater >C10-C12 9 Alifater >C12-C16 9 Alifater >C5-C16 9 Alifater >C16-C35 9 Aromater >C8-C10 9 Aromater >C10-C16 9 Aromater >C16-C35 9 Bensen 9 Toluen 9 Etylbensen 9 Xylen 9 TEX 4 Summa PAH L 14 Summa PAH M 14 Summa PAH H 14 PAH Ca 8 PAH Ö 8 PAH16 8 TEX aromatiska ämnen 17 TEX alifatisk ämnen 17 Opolära alifatiska ämnen 17 Pb 8 As, Ba, Cd, Co, Cu, Cr, Ni, V, Zn 6
Riskbedömning
67
Bilaga 5
Beskrivande statistik som ligger som underlag till vilken fördelning som beräknas för ULCM95.
Område 2 Tabell 5.1. Beskrivande statistik område 2, jordprover djup >0,5 m. Enhet uttryckt i mg/kg TS.
Ämne N prov min max medel Stdav Skevhet CV
Alifat >C5-C8 8 5 214 35,56 72,14 2,822 2,029
Alifat >C8-C10 8 5,6 305 63,89 100,3 2,526 1,57
Alifat >C10-C12 8 20 395 169,6 150,3 0,395 0,886
Alifat >C12-C16 8 34 790 405,9 342,7 0,00933 0,844
Alifat >C5-C16 8 34 1700 659,8 622,6 0,495 0,944
Alifat >C16-C35 8 48 575 307,8 240,5 0,0198 0,781
Bensen 8 0,01 0,47 0,0686 0,162 2,826 2,364
Toluen 5 0,05 0,09 0,058 0,0179 2,236 0,308
Etylbensen 5 0,05 0,275 0,096 0,1 2,233 1,043
Xylen 5 0,05 0,725 0,295 0,279 0,969 0,946
Aromat >C8-C10 8 0,48 270 44,32 92,14 2,716 2,079
Aromat >C10-C16 5 1,24 78 20,65 32,5 2,09 1,574
Aromat >C16-C35 8 1 78 17,03 29,32 1,752 1,722
PAH-L 5 0,13 1,805 0,512 0,727 2,173 1,42
PAH-M 5 0,13 1,75 0,598 0,669 1,87 1,118
PAH-H 5 0,03 0,4 0,216 0,174 -0,39 0,805
PAH Ca 8 0,03 0,4 0,225 0,158 -0,459 0,705
PAH Ö 8 0,185 13 3,193 4,572 1,757 1,432
Område 3 Tabell 5.2. Beskrivande statistik område 3, jordprover djup >0,5 m. Enhet uttryckt i mg/kg TS.
Ämne N prov min max medel Stdav Skevet CV outlier
Alifat >C16-C35 12 10 260 44,92 71,69 2,895 1,596 -
Aromat >C8-C10 12 1 13 7,267 4,669 -0,675 0,643 -
PAH Ca 12 0,08 1,4 0,388 0,34 2,727 0,875 -
PAH Ö 12 0,1 2,8 0,717 0,823 2,039 1,149 -
Tabell 5.3. Beskrivande statistik område 3, jordprover djup <0,5 m. Enhet uttryckt i mg/kg TS.
Ämne N prov min max medel Stdav Skevhet CV outlier
Alifat >C16-C35 6 10 42 15,33 13,06 2,449 0,852 -
Aromat >C8-C10 6 4 10 7 3,286 0 0,469 -
PAH-L 8 0,045 1,1 0,244 0,361 2,412 1,482 -
PAH-M 8 0,075 14 3,333 4,753 1,979 1,426 -
PAH-H 8 0,011 12 2,408 4,028 2,435 1,673 -
PAH Ca 11 0,09 11 1,697 3,214 2,882 1,894 -
PAH Ö 11 0,14 16 2,843 4,805 2,439 1,69 -
Tabell 5.4. Beskrivande statistik område 3, grundvatten. Enhet uttryck i µg/l.
Ämne N prov min max medel Stdav Skevhet CV outlier
Alifat >C8-C10 7 10 20 12,86 4,88 1,23 0,38 -
Alifat >C10-C12 7 10 20 12,86 4,88 1,23 0,38 -
Alifat >C12-C16 7 10 30 14,29 7,868 1,76 0,551 -
Riskbedömning
68
Alifat >C16-C35* 7 10 468 105,9 162,2 2,479 1,533 -
Alifat >C16-C35** 6 10 100 45,5 31,44 0,972 0,691 468
Aromat >C8-C10 7 0,3 100 29,03 48,49 1,229 1,67 -
*samtliga halter**exklusive outliers
Område 5 Tabell 5.5. Beskrivande statistik område 5, jordprover djup >0,5 m. Enhet uttryckt i mg/kg TS.
Ämne N prov min max medel Stdav Skevhet CV outlier
Alifat >C5-C8* 8 10 38 13,5 9,899 2,828 0,733 -
Alifat >C5-C8** 7 10 10 10 0 N/A N/A 38
Alifat >C8-C10* 8 10 36 14,25 9,223 2,399 0,647 -
Alifat >C8-C10** 7 10 18 11,14 3,024 2,646 0,271 36
Alifat >C10-C12* 8 10 280 56,25 93,23 2,517 1,657 -
Alifat >C10-C12** 7 10 65 24,29 24,57 1,289 1,012 280
Alifat >C12-C16* 8 10 510 107,5 174,6 2,175 1,624 -
Alifat >C12-C16** 7 10 160 50 68,56 1,26 1,371 510
Alifat >C5-C16* 8 20 860 175 291,4 2,334 1,665 -
Alifat >C5-C16** 7 20 240 77,14 98,27 1,289 1,274 860
Alifat >C16-C35* 8 10 720 143,1 245,1 2,343 1,712 -
Alifat >C16-C35* 7 10 190 60,71 81,77 1,243 1,347 720
Bensen 8 0,01 0,02 0,0133 0,00465 0,878 0,351 -
Toluen 8 0,05 0,1 0,0625 0,0231 1,44 0,37 -
Etylbensen 8 0,02 0,05 0,0425 0,0139 -1,44 0,327 -
Xylen* 8 0,05 7,3 0,98 2,554 2,826 2,606 -
Xylen** 7 0,05 0,19 0,0771 0,0531 2,098 0,689 7,3
PAH Ca 8 0,035 0,3 0,236 0,119 -1,446 0,505 -
PAH Ö* 8 0,045 2,7 0,643 0,84 2,697 1,307 -
PAH Ö** 7 0,045 0,4 0,349 0,134 -2,646 0,384 2,7
*samtliga halter**exklusive outliers
Område 8 Tabell 5.6. Beskrivande statistik område 8, jordprover djup >0,5 m. Enhet uttryckt i mg/kg TS.
Ämne N prov min max medel Stdav Skevhet CV
Alifat >C16-C35* 8 10 690 107,5 238 2,716 2,214
Alifat >C16-C35** 5 10 10 10 0 N/A N/A
Aromat >C8-C10* 8 10 78 18,5 24,04 2,828 1,3
Aromat >C8-C10** 5 10 10 10 0 N/A N/A
Aromat >C16-C35* 8 10 160 32 52,51 2,674 1,641
Aromat >C16-C35** 5 10 10 10 0 N/A N/A
PAH Ca* 8 0,3 120 15,47 42,24 2,828 2,731
PAH Ca** 5 0,3 0,73 0,408 0,186 1,911 0,456
PAH Ö* 8 0,3 300 38,54 105,7 2,827 2,742
PAH Ö** 5 0,3 1,2 0,698 0,431 0,334 0,617
*samtliga halter** exklusive mätpunkter L14, L28, L35, L36, T1, T5 och T6
Tabell 5.7. Beskrivande statistik område 8, grundvatten. Enhet uttryckt i µg/l.
Ämne N
prov Min max medel Stdav Skevhet CV Outlier ×103
alifater >C5-C8* 37 10 4610000 156704,0 760581,0 5,9 4,9 -
Riskbedömning
69
alifater >C5-C8** 30 10 1600 160,7 376,4 2,9 2,3 3,41; 14,9; 28,9;203
420;513;4610
alifater >C8-C10* 37 10 1390000 53513,0 230785,0 5,7 4,3 -
alifater >C8-C10** 30 10 6420 536,4 1369,0 3,4 2,6 16;20,5;29,4;120;
192;196;1390
alifater >C10-C12* 37 10 12000 1177,0 2667,0 3,1 2,3 -
alifater >C10-C12** 30 10 1330 177,1 335,1 2,8 1,9 2,05;2,84;2,84;3,76;
4,54;10,2;12
alifater >C12-C16* 37 10 22700 1815,0 4208,0 3,8 2,3 -
alifater >C12-C16** 31 10 3140 406,2 744,2 2,5 1,8 3,9;4,97;6,54;
6,71;9,73;22,7
alifater >C5-C16* 37 19 6000000 221447,0 990374,0 5,8 4,5 -
alifater >C5-C16** 32 19 37000 5736,0 11010,0 2,0 1,9 330;350;620;
710;6000
alifater >C16-C35* 37 10 39300 2632,0 7290,0 4,2 2,8 -
alifater >C16-C35** 31 10 2970 418,1 754,7 2,3 1,8 4,38;5;5,31;
9,45;21;39,3
aromater >C8-C10* 37 36 565000 44989,0 128216,0 3,2 2,9 -
aromater >C8-C10** 30 36 10100 1814,0 2452,0 2,0 1,4 16,9;18,3;60;
162;338;450;565
aromater >C10-C16* 37 0,6 18800 1681,0 4418,0 3,3 2,6 -
aromater>C10-C16** 31 0,6 1410 231,0 304,9 2,2 1,3 1,76;2,91;3,25;
10,5;17,8;18,8
aromater >C16-C35* 32 1 121 9,828 26,16 3,352 2,661 -
aromater >C16-C35** 27 1 2 1,222 0,424 1,4 0,347 0,0036;0,0219;
0,0652;0,0698; 1,21
bensen* 37 0,2 2000 110,7 341,9 5 3,1 -
bensen** 30 0,2 45,3 10 14,4 1,5 1,5 0,166;0,2;0,209;
0,24;0,444;0,534;2
toluen* 37 0,2 160000 11221 31346 3,7 2,8 -
toluen** 29 0,2 1330 116,3 270,5 3,7 2,3 3,94;9,67;30,5;31,4;
36,6;44,3;95,4;160
etylbensen* 37 0,2 269000 11802 45912 5,2 3,9 -
etylbensen** 29 0,0 225 17,7 44,3 4,1 2,5 0,312;4,4;6,35;8,68;
26,6;44;76,8;26,9
xylen* 33 1,2 2400000 105691 423057 5,3 4,0 -
xylen** 26 0,0 2750 482,4 811,4 1,8 1,7 8,27;28;79;
200;380;2400
PAH Ca 7 0,0 73 23,7 32,3 0,9 1,4 -
PAH Ö* 7 0,0 681 118,1 252,6 2,5 2,1 -
PAH Ö** 6 0,0 128 24,3 51,1 2,4 2,1 0,681
*samtliga värden**exklusive outliers
Område 9 Tabell 5.8. Beskrivande statistik område 9, grundvatten. Enheter uttryckt i µg/l.
Ämne N
prov min max medel Stdav Skevhet CV Outlier ×103
Riskbedömning
70
alifater >C5-C8* 126 10 166000 2897 15788 9,34 5,45
alifater >C5-C8** 113 10 2140 480,5 598,4 1,09 1,26 2,56; 2,65;2,95;
3,02;6,07;6,72 9,77;10;27,8;58,2;166
alifater >C8-C10* 126 10 757000 12029 84134 7,97 6,95
alifater >C8-C10** 118 10 1000 269,3 408,4 1,23 1,52 6,67;9,61;10;34,8;
89,8;566;757
alifater >C10-C12* 126 10 10800 165,8 1009 9,71 6,09
alifater >C10-C12** 112 10 49 16,63 9,64 1,57 0,58 0,05;0,072;0,109;
0,134;0,142 0,26;0,364;0,434;0,74; 0,95;2,36;2,58;10,8
alifater >C12-C16* 126 10 16800 258,4 1599 9,36 6,19
alifater >C12-C16** 93 10 13 10,06 0,39 6,51 0,04 0,016;0,018;0,019;
0,02;0,021;
0,022;0,026;0,027; 0,057;0,059 0,099;0,293;0,325 0,745;0,752;0,802; 1,21;2;2,36;5,71;16,8
alifater >C5-C16* 126 11 840000 14622 99129 7,75 6,78
alifater >C5-C16** 114 11 2800 465,4 696,7 1,64 1,5 2,97;3;3,1:5,1;6,;
1;9,6;9,8;15;46 118,6;730;840
alifater >C16-C35* 126 10 1970 66,77 213,9 6,55 3,2
alifater >C16-C35** 99 10 27 11,26 2,96 2,09 0,27 0,032;0,034;0,035;
0,036;0,04; 0,049; 0,055; 0,061;0,062; 0,068; 0,085;0,094; 0,105;0,106;0,12; 0,121;0,122;0,156; 0,212;0,245; 0,325;0,529; 0,674; 0,676;0,761; 1,97
aromater >C8-C10* 126 0,06 8960 1865 2319 1,3 1,24
aromater >C8-C10** 122 0,06 7590 1648 2012 1,17 1,22 8,18;8,36;8,5;8,96
aromater >C10-C16* 126 0,055 4000 76,97 454,5 7,08 5,9
aromater >C10-C16** 115 0,055 16,1 3,72 4,35 1,36 1,17 0,0193;0,0268;
0,0329; 0,049; 0,549;1,99;2,51;4
aromater >C16-C35* 126 0,2 2 1 0,12 2,6 0,11
bensen* 126 0,2 17300 766,3 2348 4,49 3,06
bensen** 110 0,2 662 105,6 161,2 1,58 1,53 0,754;0,854;
0,855; 1,19; 1,47; 1,51;3,81; 5;5,16; 5,34;5,69;8,53; 8,72;8,97;9,78 ;17,3
toluen* 126 0,2 378000 7714 35451 9,38 4,6
toluen** 107 0,2 7210 813,4 1773 2,43 1,18 7,83;7,84;7,96;8,21;
8,27;8,88; 10,2;11,1; 25,5;28,4;34,4;36,7: 37,3:44,6:52,4;57,6;
Riskbedömning
71
57,7;63,2;378
etylbensen* 126 0,2 9580 367,4 1031 6,35 2,8
etylbensen** 100 0,2 487 37,7 97,1 3,34 2,58 0,659;0,679;0,689;
0,729;0,746; 0,777; 0,821; 0,872;0,897; 0,948; 0,953;1,05; 1,09;1,1; 1,14; 1,15; 1,36;1,42; 1,51;1,62; 1,67; 1,85; 2,57;3,05; 3,59;9,58
xylen* 126 0,02 200000 5660 18726 9,21 3,31
xylen** 120 0,02 16000 3260 4788 1,47 1,47 17;18;19;51;200
PAH Ca 126 0,014 1 0,09 0,17 3,97 1,95
PAH Ö* 126 0,011 670 40,31 78,8 5,04 1,95
PAH Ö** 122 0,011 140 29,5 39,4 1,34 1,34 0,21;0,22;0,38;0,67
PAH 16* 126 0,011 670 40,35 79,75 5,05 1,95
PAH 16** 122 0,011 140 29,54 39,42 1,34 1,33 210;220;380;670
PAH-L* 126 0,011 650 37,8 76,8 4,95 1,93
PAH-L** 122 0,011 140 29,4 39,4 1,35 1,34 0,2;0,37;0,65
PAH-M 126 0,01 23 0,59 2,67 7,03 4,53 -
PAH-H 126 0,014 1 0,1 0,19 3,73 1,87 -
*samtliga värden**exklusive outliers
Riskbedömning
72
Bilaga 6
Grundvattenrör (Stena)
Följande tidsplottar redovisar variationer i halter över tid i grundvattenrör från område 8.
Rör 1701
År 2017 gick röret 601 sönder och ersättningsröret 1701 installerades.
Figur 6.1. Grundvattenrör 1701(601), analysresultat för alifater år 2010-2017.Provdatum 10/2012* provbehandlades med dekantering.
Figur 6.2. Grundvattenrör 1701(601), analysresultat för aromater år 2010-2017.Provdatum 10/2012* provbehandlades med dekantering.
10/201710/201511/201409/201310/2012*10/201209/201109/2010
700000
600000
500000
400000
300000
200000
100000
0
Datum
µg
/l
alifater >C5-C8
alifater >C8-C10
alifater >C10-C12
alifater >C12-C16
alifater >C5-C16
alifater >C16-C35
Ämne
Alifater
10/201710/201511/201409/201310/2012*10/201209/201109/2010
350000
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
Datum
µg
/l
aromater >C8-C10
aromater >C10-C16
aromater >C16-C35
Ämne
Aromater
Riskbedömning
73
Figur 6.3. Grundvattenrör 1701(601), analysresultat för BTEX år 2010-2017.Provdatum 10/2012* provbehandlades med dekantering.
RÖR 602
Figur 6.4. Grundvattenrör 602, analysresultat för alifater år 2010-2017.
10/201710/201511/201409/201310/2012*10/201209/201109/2010
400000
300000
200000
100000
0
Datum
µg
/l
bensen
toluen
etylbensen
xylen
Ämne
BTEX
10/201710/201610/201511/201409/201310/201209/201109/2010
6000000
5000000
4000000
3000000
2000000
1000000
0
Datum
µg
/l
alifater >C5-C8
alifater >C8-C10
alifater >C10-C12
alifater >C12-C16
alifater >C5-C16
alifater >C16-C35
Ämne
Alifater
Riskbedömning
74
Figur 6.5. Grundvattenrör 602, analysresultat för aromater år 2010-2017
Figur 6.6. Grundvattenrör 602, analysresultat för BTEX år 2010-2017.
10/201710/201610/201511/201409/201310/201209/201109/2010
600000
500000
400000
300000
200000
100000
0
Datum
µg
/l
aromater >C8-C10
aromater >C10-C16
aromater >C16-C35
Ämne
Aromater
10/201710/201610/201511/201409/201310/201209/201109/2010
2500000
2000000
1500000
1000000
500000
0
Datum
µg
/l
bensen
toluen
etylbensen
xylen
Ämne
BTEX
Riskbedömning
75
Rör 609
Figur 6.7. Grundvattenrör 609, analysresultat för alifater år 2010-2017.
Figur 6.8. Grundvattenrör 609, analysresultat för aromater år 2010-2017.
10/2017
10/2016
10/2015
11/2014
09/2013
10/2012*
10/2012
09/2011
09/2010
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
Datum
µg/l
alifater >C5-C8
alifater >C8-C10
alifater >C10-C12
alifater >C12-C16
alifater >C5-C16
alifater >C16-C35
Ämne
Alifater
10/2017
10/2016
10/2015
11/2014
09/2013
10/2012*
10/2012
09/2011
09/2010
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Datum
µg/l
aromater >C8-C10
aromater >C10-C16
aromater >C16-C35
Ämne
Aromater
Riskbedömning
76
Figur 6.9. Grundvattenrör 609, analysresultat för BTEX år 2010-2017.
Rör T19
Figur 6.10. Grundvattenrör T19, analysresultat för alifater år 2010-2017.
10/201710/201610/201511/201409/201310/2012*10/201209/201109/2010
2500
2000
1500
1000
500
0
Datum
µg
/l
bensen
toluen
etylbensen
xylen
Ämne
BTEX
10/2017
10/2016
10/2015
11/2014
09/2013
10/2012*
10/2012
09/2011
09/2010
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
Datum
µg/l
alifater >C5-C8
alifater >C8-C10
alifater >C10-C12
alifater >C12-C16
alifater >C5-C16
alifater >C16-C35
Ämne
Alifater
Riskbedömning
77
Figur 6.11. Grundvattenrör T19, analysresultat för aromater år 2010-2017.
Figur 6.12. Grundvattenrör T19, analysresultat för BTEX år 2010-2017.
10/2017
10/2016
10/2015
11/2014
09/2013
10/2012*
10/2012
09/2011
09/2010
500000
400000
300000
200000
100000
0
Datum
µg/l
aromater >C8-C10
aromater >C10-C16
aromater >C16-C35
Ämne
Aromater
10/201710/201610/201511/201409/201310/2012*10/201209/201109/2010
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Datum
µg
/l
bensen
toluen
etylbensen
xylen
Ämne
BTEX
Riskbedömning
78
Grundvattenrör (ST1)
Följande tidsplottar redovisar variationer i halter över tid i grundvattenrör från område 9.
Rör 101
Figur 6.13. Grundvattenrör 101, analysresultat för alifater år 2014-2017.
Figur 6.14. Grundvattenrör 101, analysresultat för aromater år 2014-2017.
05/2017
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Datum
µg/l
alifat >C5-8
alifat>C8-10
alifat>C10-12
alifat>C12-16
alifat>C5-16
alifat>C16-35
Ämne
Alifater
05/2017
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
250
200
150
100
50
0
Datum
µg/l
aromat>C8-10
aromat>C10-16
aromat >C16-35
Ämne
Aromater
Riskbedömning
79
Figur 6.15. Grundvattenrör 101, analysresultat för BTEX år 2014-2017.
Figur 6.16. Grundvattenrör 101, analysresultat för PAHer år 2014-2017.
05/2017
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Datum
µg/l
bensen
toluen
etylbensen
xylen
Ämne
BTEX
05/2017
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
5
4
3
2
1
0
Datum
µg/l
PAH 16
PAH Ca
PAH Ö
PAH-L
PAH-M
PAH-H
Ämne
PAHer
Riskbedömning
80
Rör 102
Figur 6.17. Grundvattenrör 102, analysresultat för alifater år 2014-2017.
Figur 6.18. Grundvattenrör 102, analysresultat för aromater år 2014-2017.
05/2017
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
09/2014
07/2014
05/2014
900000
800000
700000
600000
500000
400000
300000
200000
100000
0
Datum
µg/l
alifat >C5-8
alifat>C8-10
alifat>C10-12
alifat>C12-16
alifat>C5-16
alifat>C16-35
Ämne
Alifater
05/2017
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
09/2014
07/2014
05/2014
4000
3000
2000
1000
0
Datum
µg/l
aromat>C8-10
aromat>C10-16
aromat >C16-35
Ämne
Aromater
Riskbedömning
81
Figur 6.19. Grundvattenrör 102, analysresultat för BTEX år 2014-2017.
Figur 6.20. Grundvattenrör 102, analysresultat för PAHer 2014-2017.
05/2017
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
09/2014
07/2014
05/2014
200000
150000
100000
50000
0
Datum
µg/l
bensen
toluen
etylbensen
xylen
Ämne
BTEX
05/2017
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
09/2014
07/2014
05/2014
700
600
500
400
300
200
100
0
Datum
µg
/l
PAH 16
PAH Ca
PAH Ö
PAH-L
PAH-M
PAH-H
Ämne
PAHer
Riskbedömning
82
Rör 203
Figur 6.21. Grundvattenrör 203, analysresultat för alifater år 2014-2017.
Figur 6.22. Grundvattenrör 203, analysresultat för aromater år 2014-2017.
05/2017
10/2016
08/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
11/2014
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Datum
µg/l
alifat >C5-8
alifat>C8-10
alifat>C10-12
alifat>C12-16
alifat>C5-16
alifat>C16-35
Ämne
Alifater
05/2017
10/2016
08/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
11/2014
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Datum
µg/l
aromat>C8-10
aromat>C10-16
aromat >C16-35
Ämne
Aromater
Riskbedömning
83
Figur 6.23. Grundvattenrör 203, analysresultat för BTEX år 2014-2017.
Figur 6.24. Grundvattenrör 203, analysresultat för PAHer år 2014-2017.
05/2017
10/2016
08/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
11/2014
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
18000
16000
14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
Datum
µg/l
bensen
toluen
etylbensen
xylen
Ämne
BTEX
05/2017
10/2016
08/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
11/2014
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
140
120
100
80
60
40
20
0
Datum
µg/l
PAH 16
PAH Ca
PAH Ö
PAH-L
PAH-M
PAH-H
Ämne
PAHer
Riskbedömning
84
Rör 205
Figur 6.25. Grundvattenrör 205, analysresultat för alifater år 2014-2016.
Figur 6.26. Grundvattenrör 205, analysresultat för aromater år 2014-2016.
04/201610/201505/201503/201511/201409/201405/201403/2014
120
100
80
60
40
20
0
Datum
µg
/l
alifat >C5-8
alifat>C8-10
alifat>C10-12
alifat>C12-16
alifat>C5-16
alifat>C16-35
Ämne
Alifater
04/201610/201505/201503/201511/201409/201405/201403/2014
700
600
500
400
300
200
100
0
Datum
µg
/l
aromat>C8-10
aromat>C10-16
aromat >C16-35
Ämne
Aromater
Riskbedömning
85
Figur 6.27. Grundvattenrör 205, analysresultat för BTEX år 2014-2016.
Figur 6.28. Grundvattenrör 205, analysresultat för PAHer år 2014-2016.
04/201610/201505/201503/201511/201409/201405/201403/2014
5000
4000
3000
2000
1000
0
Datum
µg
/l
bensen
toluen
etylbensen
xylen
Ämne
BTEX
04/201610/201505/201503/201511/201409/201405/201403/2014
20
15
10
5
0
Datum
µg
/l
PAH 16
PAH Ca
PAH Ö
PAH-L
PAH-M
PAH-H
Ämne
PAHer
Riskbedömning
86
Rör 206
Figur 6.29. Grundvattenrör 206, analysresultat för alifater år 2014-2017.
Figur 6.30. Grundvattenrör 206, analysresultat för aromater år 2014-2017.
05/201704/201610/201503/201511/201409/201403/2014
1000
800
600
400
200
0
Datum
µg
/l
alifat >C5-8
alifat>C8-10
alifat>C10-12
alifat>C12-16
alifat>C5-16
alifat>C16-35
Ämne
Alifater
05/201704/201610/201503/201511/201409/201403/2014
1,0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
Datum
µg
/l
aromat>C8-10
aromat>C10-16
aromat >C16-35
Ämne
Aromater
Riskbedömning
87
Figur 6.31. Grundvattenrör 206, analysresultat för BTEX år 2014-2017.
Figur 6.32. Grundvattenrör 206, analysresultat för PAHer år 2014-2017.
05/201704/201610/201503/201511/201409/201403/2014
1800
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
Datum
µg
/l
bensen
toluen
etylbensen
xylen
Ämne
BTEX
05/201704/201610/201503/201511/201409/201403/2014
0,08
0,07
0,06
0,05
0,04
0,03
0,02
0,01
Datum
µg
/l
PAH 16
PAH Ca
PAH Ö
PAH-L
PAH-M
PAH-H
Ämne
PAHer
Riskbedömning
88
Rör 209
Figur 6.33. Grundvattenrör 209, analysresultat för alifater år 2014-2017.
Figur 6.34. Grundvattenrör 209, analysresultat för aromater år 2014-2017.
05/2017
08/2016
06/2016
04/2016
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
11/2014
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
10000
8000
6000
4000
2000
0
Datum
µg/l
alifat >C5-8
alifat>C8-10
alifat>C10-12
alifat>C12-16
alifat>C5-16
alifat>C16-35
Ämne
Alifater
05/2017
08/2016
06/2016
04/2016
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
11/2014
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
5000
4000
3000
2000
1000
0
Datum
µg/l
aromat>C8-10
aromat>C10-16
aromat >C16-35
Ämne
Aromater
Riskbedömning
89
Figur 6.35. Grundvattenrör 209, analysresultat för BTEX år 2014-2017.
Figur 6.36. Grundvattenrör 209, analysresultat för PAHer år 2014-2017.
05/2017
08/2016
06/2016
04/2016
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
11/2014
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
400000
300000
200000
100000
0
Datum
µg/l
bensen
toluen
etylbensen
xylen
Ämne
BTEX
05/2017
08/2016
06/2016
04/2016
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
11/2014
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Datum
µg/l
PAH 16
PAH Ca
PAH Ö
PAH-L
PAH-M
PAH-H
Ämne
PAHer
Riskbedömning
90
Rör 210
Figur 6.37. Grundvattenrör 210, analysresultat för alifater år 2014-2017.
Figur 6.38. Grundvattenrör 210, analysresultat för aromater år 2014-2017.
05/2017
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Datum
µg/l
alifat >C5-8
alifat>C8-10
alifat>C10-12
alifat>C12-16
alifat>C5-16
alifat>C16-35
Ämne
Alifater
Riskbedömning
91
Figur 6.39. Grundvattenrör 210, analysresultat för BTEX år 2014-2017.
Figur 6.40. Grundvattenrör 210, analysresultat för PAHer år 2014-2017.
05/2017
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
2500
2000
1500
1000
500
0
Datum
µg/l
bensen
toluen
etylbensen
xylen
Ämne
BTEX
05/2017
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
30
25
20
15
10
5
0
Datum
µg/l
PAH 16
PAH Ca
PAH Ö
PAH-L
PAH-M
PAH-H
Ämne
PAHer
Riskbedömning
92
Rör 301
Figur 6.41. Grundvattenrör 301, analysresultat för alifater år 2014-2017.
Figur 6.42. Grundvattenrör 301, analysresultat för aromater år 2014-2017.
05/2017
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
1800
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
Datum
µg/l
alifat >C5-8
alifat>C8-10
alifat>C10-12
alifat>C12-16
alifat>C5-16
alifat>C16-35
Ämne
Alifater
05/2017
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Datum
µg/l
aromat>C8-10
aromat>C10-16
aromat >C16-35
Ämne
Aromater
Riskbedömning
93
Figur 6.43. Grundvattenrör 301, analysresultat för BTEX år 2014-2017.
Figur 6.44. Grundvattenrör 301, analysresultat för PAHer år 2014-2017.
05/2017
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
Datum
µg/l
bensen
toluen
etylbensen
xylen
Ämne
BTEX
05/2017
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
200
150
100
50
0
Datum
µg/l
PAH 16
PAH Ca
PAH Ö
PAH-L
PAH-M
PAH-H
Ämne
PAHer
Riskbedömning
94
Rör 302
Figur 6.45. Grundvattenrör 302, analysresultat för alifater år 2014-2017.
Figur 6.46. Grundvattenrör 302, analysresultat för aromater år 2014-2017.
05/2017
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
09/2014
05/2014
10000
8000
6000
4000
2000
0
Datum
µg/l
alifat >C5-8
alifat>C8-10
alifat>C10-12
alifat>C12-16
alifat>C5-16
alifat>C16-35
Ämne
Alifater
05/2017
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
09/2014
05/2014
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Datum
µg/l
aromat>C8-10
aromat>C10-16
aromat >C16-35
Ämne
Aromater
Riskbedömning
95
Figur 6.47. Grundvattenrör 302, analysresultat för BTEX år 2014-2017.
Figur 6.48. Grundvattenrör 302, analysresultat för PAHer år 2014-2017.
05/2017
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
09/2014
05/2014
18000
16000
14000
12000
10000
8000
6000
4000
2000
0
Datum
µg/l
bensen
toluen
etylbensen
xylen
Ämne
BTEX
05/2017
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
09/2014
05/2014
25
20
15
10
5
0
Datum
µg/l
PAH 16
PAH Ca
PAH Ö
PAH-L
PAH-M
PAH-H
Ämne
PAHer
Riskbedömning
96
Rör 304
Figur 6.49. Grundvattenrör 304, analysresultat för alifater år 2014-2016.
Figur 6.50. Grundvattenrör 304, analysresultat för aromater år 2014-2016.
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
Datum
µg/l
alifat >C5-8
alifat>C8-10
alifat>C10-12
alifat>C12-16
alifat>C5-16
alifat>C16-35
Ämne
Alifater
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
Datum
µg/l
aromat>C8-10
aromat>C10-16
aromat >C16-35
Ämne
Aromater
Riskbedömning
97
Figur 6.51. Grundvattenrör 304, analysresultat för BTEX år 2014-2016.
Figur 6.52. Grundvattenrör 304, analysresultat för PAHer år 2014-2016.
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
4000
3000
2000
1000
0
Datum
µg/l
bensen
toluen
etylbensen
xylen
Ämne
BTEX
10/2016
08/2016
06/2016
04/2016
10/2015
08/2015
05/2015
03/2015
01/2015
09/2014
07/2014
05/2014
03/2014
140
120
100
80
60
40
20
0
Datum
µg/l
PAH 16
PAH Ca
PAH Ö
PAH-L
PAH-M
PAH-H
Ämne
PAHer
Riskbedömning
98
Bilaga 7
Tabell 7.1. Torrsubstans (TS) och volatile solids (VS).
Prov TS [g/kg] VS [% av TS]
Torvpulver 847,5 95,7
Float Absorb 882,2 93,4
Antracit 972,1 2,8
Sand 999,3 0,2
Tabell 7.2. Medelvärdet av triplikaten.
medelvärde
Prov Temp (°C)
pH
Konduktivitet (µS/cm) [stdav]
% sorption TC [stdav]
% sorption TOC [stdav]
% sorption IC [stdav]
Torvpulver 19,6 5,01 197,13 [2,04] -162,86 [3,42] -1308,20 [2,33] 74,59 [3,88]
Float Absorb 19,9 5,02 131,50 [12,31] -329,86 [2,81] -2380,89 [0,78] 95,53 [2,07]
Antracit 19,7 9,36 65,60 [1,71] 65,49 [0,66] 99,27 [0,93] 58,48 [0,36]
Sand+Antracit 19,9 9,04 66,57 [2,67] 56,71 [2,34] 100 [0,25] 44,50 [2,27]