NATIONELL RISKBEDÖMNING

2012-09-06

Johanna Enberg

Nationell riskbedömning

• EU:s rådslutsatser i april 2011

• Rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning i november 2011

• Regeringsuppdrag att redovisa en nationell riskbedömning till 15 mars 2013

EU:s rådslutsatser om riskbedömning – april 2011

• Enhetliga nationella riskbedömningar bidrar till en samsyn gällande risker i EU.

• Samsynen underlättar samarbetet när det gäller att förebygga och minska gemensamma och gränsöverskridande risker.

• Ger underlag till att prioritera beredskapen inför de allvarligaste riskerna i syfte att förebygga katastrofer.

• Kommissionen ska sammanställa resultatet av medlemsstaternas riskbedömningar under 2012.

Ett första steg mot en nationell riskbedömning

• Rapporten klar i november 2011.

• Riskerna som presenteras har en låg sannolikhet och kan få stora konsekvenser.

• Risker som är viktiga i ett nationellt perspektiv och för EU:s övergripande bild.

• Ett urval av risker som 46 myndigheter har identifierat i risk- och sårbarhetsanalyserna 2010.

Nationell riskidentifiering – de 24 riskerna• översvämningar

• ras och skred

• stormar

• jordbävningar och vulkanutbrott

• solstormar

• värmebölja

• skogsbränder

• angrepp av skadeinsekter

• smittsamma sjukdomar

• resistenta bakterier och resistens mot antiviraler

• störningar i försörjning av läkemedel

• risker med nukleära och radiologiska ämnen

• risker med kemiska ämnen

• dammbrott

• störningar i livsmedels- och dricksvattenförsörjningen

• omfattande bränder i byggnader och tunnlar

• störningar i elektroniska kommunikationer

• störningar i energiförsörjningen

• störningar i betalningssystemen

• oljeutsläpp

• avbrott i transporter och stora transportolyckor

• terrorism

• cyberattacker

• risk för instabilitet i samhället och social oro

Nationell riskbedömning

• MSB ska i samverkan med berörda myndigheter fortsätta arbetet med en nationell riskbedömning, med utgångspunkt i rådslutsatserna om riskbedömning i Europeiska unionen (8068/11).

• MSB ska redovisa arbetet till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 15 mars 2013.

Deltagande aktörer

• 35 centrala myndigheter

• 21 länsstyrelser

• 16 kommuner

• 3 landsting

• 4 branschorganisationer

Risk- och sårbarhetsanalys

• Myndigheter ska göra risk- och sårbarhetsanalyser (2002)

• Ett 50-tal myndigheter rapporterar till MSB och regeringen

• Kommuner och landsting ska göra risk- och sårbarhetsanalyser (2006)

• Kommunerna rapporterar till länsstyrelserna

Risk- och sårbarhetsanalys

• Analysen ska utgöra en grund för det förebyggande och förberedande krisberedskapsarbetet

• Ska ge kunskap om

– vad som måste skyddas,

– vad som kan hända,

– vilken förmåga vi har att hantera olika händelser och

– vilka konsekvenser olika händelser får

Steg 1: Vad ska skyddas?

Vad ska skyddas?

• Människors liv och hälsa

• Samhällets funktionalitet

• Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter

• Ekonomiska värden och miljön

• Nationell suveränitet

Steg 2: Riskidentifiering

Riskidentifiering

• Workshop om riskidentifiering och urval.

• Genomgång av 200 olika händelser från myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser och från andra länders nationella riskbedömningar.

Steg 3: Urval

Elva nationella händelser

• Störningar i GPS

• Skolskjutning

• Drivmedelsbrist leder

till transportstörningar inom livsmedelssektorn

• Pandemi

• Utsläpp i dricksvattentäkt

• Dammbrott

• Brand i stort kryssningsfartyg

• Värmebölja 

• Kärnkrafthaveri

• Terrorist detonerar bomb i tunnelbanan

• Våldsamma upplopp i flera städer

Steg 4: Scenarioutveckling

Steg 5: Analys

Analys genom workshop

• Störningar i GPSdatum: 11–12 september

• En skolskjutning i en svensk skoladatum: 25 september

• Drivmedelsbrist leder till transportstörningar inom livsmedelssektorndatum: 2 oktober

Analys på annat sätt

• Pandemi

• Utsläpp i dricksvattentäkt

• Dammbrott

• Brand i stort kryssningsfartyg

• Värmebölja

Analys vid senare tillfälle

• Kärnkrafthaveri

• Terrorist detonerar bomb i tunnelbanan

• Våldsamma upplopp i flera städer

Hur kan en nationell riskbedömning användas?

• Vi har i Sverige hittills arbetat med risk- och sårbarhetsanalyser ur ett lokalt, regionalt och centralt myndighetsperspektiv.

• Vi har en tradition av att bygga vår beredskap på aktörernas verksamhet och utifrån deras ansvar.

• Med en nationell riskbedömning kan vi också bättre förstå vilka brister som finns och hur vi kan göra prioriteringar på alla nivåer i samhället.