mri nevi mri nevi minimulti - roma-service · 3. tschinger o ar schudrimo humel ande tikne falati....
TRANSCRIPT
mri neviminimultimri nevi
minimulti
Dschendeskeri cajt – pamarisiskeri cajt
2. rik
mri nevi minimulti Didaktik: Pedar schijeskere aktivitetscha te phukal te dschanel.
Dschendeskero schpurtAndo dschend avral schukar hi!
So tu sa ando dschiv te khelel dschanes? Phand khetan!
jegoskero
naschipe
schijeskero
ladipe
dschiveskero
lobdakero
tschidipe
sanjakero
ladipe
minimulti nevi mriDidaktik: O pistakere tschatschiptscha te prindscharel te siklol.
rik 3
O and likeripe le tschatschipendar upri pistaUse tro nugodinipe igen latsche upro pistakere tscha-
tschiptscha dik! Pisin o tschatschiptscha uso latsche kipi!
upre avre obocht te delupro ajgeni sikipe te dikelle avreske te pomoschinel
upro fakeriskere cajchnobocht te del
upre kisetime pistscha te ladel
1: upre avre obocht te del, 2: le avreske te pomoschinel,
3: upro ajgeni sikipe te dikel, 4: upro fakeriskere cajchn obocht te del,
5: upre kisetime pistscha te ladel
mri nevi minimulti Didaktik: O alava taj o hischoskere kipi latsche use te tschil te dschanel.
4. rik
Ko hi ada?Saj pamarisi hi ada?
veka / ruv / vesch / jageri / bar / baba
Dschanes tu o pamarisi te upre te feschtinel?
rik 5
minimulti nevi mriDidaktik: O soclini latsche khetan te phandel taj i pamarisi latsche andi heftlina te pisinel.
I karutnakeri roslinaI schukar karutnakeri roslina posal pe upre jek karo taj
mindschart ande sol. Laha khetan, o cilo kiraliskero rajipe sol. Schel berscha iste o cile son. Kaj o cile son?
Trnoružica sol andi vora.
Car i carica son andi schtala.
Konj sol ande pro kher.
Kucki son ando baro kher.
Golubi son andi kojnha.
Kuhar i njegov son upro hibo.
I karutnakeri roslina / O kirali tai i kiralkija / O gra
O dschukela / O taublini / O habeskero taj leskere dschene
6. rik
Didaktik: O alava ando kipi te prindscharel taj latsche use te tschil te dschanel.
O Hansl taj i GretlRode o alava taj phand len le latsche kipenca khetan!
Ker use odola duj koji jek keresto, save na usi pamarisi kerinen!
mri nevi minimulti
HanslGretlvesch
sratuno giterilebkuchlinengero kher
tschohanipetscha
verdakompjuteri
rik 7
I rani HolleGen o tekst!
minimulti nevi mriDidaktik: I pamarisi rani Holle ande jek pamarisiskeri kenva te rodel taj angle te genel.
Sina jefkar jek moschtovni daj, odola duj tschaja sina. Jek schukar taj nalini taj i avri na schukar taj lini sina. Jeke diveseske i nalini tschaj andi hanig urtschani. Upre jek schukar rito papal use pesteli ali. Kada oj bajder geli, use jek petscha ali, savi pherde frischne maroha sina. Oj meg jek kascht pherde latsche phabenca dikla taj akor use jek tikno kheroro li ali. Ande ada kheroro jek tikni, phuri dschuvli dschivlahi, i rani Holle. I tschaj usi rani Holle atschini taj sako di o vankoschi ar iste tresanlahi, kaj upro cilo them o dschiv te delahi.
alavengere alava (modre)
cajtakere alava (lole)
ajgenschoftakere alava (selene)
8. rik
Saj pamaristscha hi adala?Gen adala silbtscha taj lade len palal! Te uso cil aun pejal, o mesch-teri / i meschterkija vaj jek ischkolaschi andar utscheder klas, o soc angle tuke te genel. Gondolin palal, saj pamarisi schaj ada ovlahi!
Feschtin uso soc jek kipo use!
kesdipe kesdipe kesdipe li mo ja
la ma je
lu me ji
il am ej
lo om jo
le mu ju
cil cil cil
amari somnakuni i lobda andi o ruv tschaj papal adaj hi hori hanig hi la tschaj haja
mri nevi minimulti Didaktik: I pamarisi te prindscharel taj te feschtinel te dschanel.
minimulti nevi mriDidaktik: O dialogi te genel taj palal te khelel te dschanel.
rik 9
Phukajaschi: I tschaj usi hanig geli taj na dschanlahi, so te kerel. Andi dar andi hanig urtschani. Kada li papal use peste ali, upre jek schukar rito li sina. Tschaj: „Jaj, saj schukar adaj hi! So hi ada? Adaj jek petscha pherde maroha hi!“Maro: „Molinav tut, jaj molinav tut, av orde!“Tschaj: „He, mindschart. Urschar meg eklik, me imar avav!“Maro: „Molinav tut, le man ari! Molinav tut, le man ari, mint me akor thaboja! Me imar kisno peko som!“Tschaj: „Latscho! Me tschak i maroskeri lapata iste lav!“Maro: „Palikerav tuke!“
Phukajaschi: Jek latschi tschaj la maroskera lapataha akor jek maro pal o kija, andar i petscha lel. Paloda i tschaj use jek kascht perel, savo pherde phabenca hi. Kascht: „Molinav tut, kede man tel! Molinav tut, kede man tel, mre phabi imar latsche hi!“Tschaj: „Me imar avav! Me tumen tel keda!“Kascht: „Jaj, palikerav tuke!“
Phukajaschi: Akor i tschaj use jek tikno kher al. Ande oda kheroro dschivlahi jek tikni, phuri dschuvli. I rani Holle: „Kedveschni tschaj, av taj atsch use mande!“Tschaj: „Me darav!“I rani Holle: „Na pekajs te daral. Tu ande mro kher pomoschineha mange, te schuscharel taj o vankoschi ar te tresenal, kaj o pora te urtschan.“Tschaj: „Latscho, me use tute atscha!“I rani Holle: „Dschanes, te o pora urtschane, akor upro cilo them, o dschiv del!“Tschaj: „Jaj, schukar!“
I rani HollePrindscharen tumen la rani Holle? Ko tumendar i pamarisi
prindscharel? Phukaven! Genen o dialogi taj khelen len palal!
Didaktik: O mirinipeskere koji te prindscharel te siklol taj lenca buti te kerel.
Mindenfelitike mirinipeskere koji meteri = m kilo = kg literi = l
mri nevi minimulti
10. rik
So o tschave meresch schunen?
m kg lphabi ando gono P I G
thud ando staklo E T P
o utschipe le dombostar A R S
paj ando bekn K W M
o dugipe jeka baratar A B K
o pharipe jeke dschenostar D R K
o soft ande jek hordo R P I
o utschipe jeke turmistar S E D
o dugipe jeke dromestar I Z C
__ __ __ __ __ __ __ __ __
Didaktik: Putrinipeskere droma individujeli te lakel!
Putrin o geniptscha!Gen taj pisin o betovtscha telal i tschatschi
putrinipeskeri mesuja!
minimulti nevi mri
53 46 32 61 41 71 12 9 38 29 2 66
7 . 7 + 12 = R 5 .3 + 26 = I
6 . 4 – 12 = T 9 .9 – 15 = K
5 . 8 + 13 = P 8 . 7 – 18 = J
9 . 6 + 17 = N 2 . 2 + 28 = T
3 . 7 – 19 = I 9 . 3 – 18 = A
8 . 6 – 19 = D 3 . 7 + 25 = U
So ari al
3 . 4 + 6 . 7 = 3 . 5 – 2 . 6 = 3 9 . 3 + 6 . 6 =
8 . 1 + 9 . 4 = 6 . 4 – 7 . 3 = 2 . 9 + 5 . 3 =
7 . 2 + 5 .9 = 8 . 6 – 5 . 4 = 7 . 6 + 3 . 3 =
rik 11
28
5951 3 33
54
44
63
3
12. rik
kesdipe
… loli gutschma hi.
Jek
ba
rika
no
ots
cha
taj o
rde
an
do
them
le p
am
ari
stsc
hen
da
r
… 7 tiknorenca dschivlahi.
O na darutno sabo …
… duge khudime pal hi.
O efta ketschkortscha …
La prahoschna tschaj …
… dschiv te del mukel.
O Hansl taj i Gretl …
mri nevi minimulti Didaktik: Pe ando them le pamaristschendar ar te prindscharel taj o latschte soclini khetan te phandel.
La rapuncl …
… schel berscha
suti.
minimulti nevi mri
rik 13
cil
… 7 tiknorenca dschivlahi.
… upri daj uscharen.
La lola gutschmakera ….
I dschiveskeri tschaj …
… staklune botschkori hi.
I karutnakeri roslina …
… daran la tschohanijatar.
… duge khudime pal hi.
Didaktik: Pe ando them le pamaristschendar ar te prindscharel taj o latschte soclini khetan te phandel.
La rapuncl …
… efta matscha astartscha.
I rani Holle …
mri nevi minimulti
14. rik
O tikno schanti-akorGen latsche taj butschalin pal o butjakero angle dipe!
Didaktik: O gondo adale pamarisistar te hajol.
Sina jefkar jek tikno schanti-akor. Odole nisaj pajtaschi sina. Ov igen brigaschno sina. Le brauni gutschma sina, jek parno anorak 3 kale gombenca. Pedar i men jek seleno schal andar poschum le sina. Korkore andi kastlina beschlahi taj avre kuglini taj tscherhena aun diklahi, sar on upri vudariskeri keresuja hejnginahi taj pumen khelnahi. Jeke diveseske i tikni Anna ali. Oj le tikne schanti-akor dikla. Oj lija le, taj duj kale punktscha le atschenge, jek orandschi nak taj jek lolo muj upre feschtintscha. Upri balutni taj upri tschatschi rik, pipakere schuscharaschtscha upre pikintscha taj upri kalapa jek loli bandlika andar poschum pikintscha. Paloda le tikne schanti-akor upri vudareskerei keresuja use hejngintscha. Upre jefkar le tikne akor igen but pajtaschtscha sina taj ov bastalo sina.
rik 15
Gule dschiveskere kuglini Tema: Ando dschiv!
Didaktik: Palal o recepto te butschalinel te dschanel.
O humel: I crema: - 6 kuki - 1/2 literi gulo tefelo - 6 bare roja tato paj - jek tikno falato ananas - 240 g prahoschno cukro - soft la ananasatar - 200 g gloti jaro - 2 jatschkortscha vanilakero cukro - 2 tschurtschakere schpicn pekipeskero pulveriSo meg pekal: kokoset taj papruschane tscharoreButschalin afka: 1. Ulav o kuki! Tschalav o dotertscha le pajiha, le cukroha taj le vanilakere cukroha upre. Keverin o jaro le pekipeskere pulveriha khetan taj de o dotertscha use. Akan tschalav o parno le kukendar upre taj asde le telal. 2. Akan de o pekipeskero papruschi upro bleho taj tschor o humel ande. Pek akor o humel use 200° 5 minuti dur. Akor muk sa ar te schudrol. 3. Tschinger o ar schudrimo humel ande tikne falati. 4. Tschin i ananas ande tikne falati taj tschor o soft ande jek staklo. 5. Tschalav o gulo tefelo! De o soft taj o ananasakere falati taj te o humeliskere falati use taj keverin sa loke kheten! 6. Akan ker andar ada humel, tikne valami 5 – 6 cm bare gomboci (angloda o va telal schudro paj te likerel). Tekerin tre gomboci ando kokoset taj paloda paschlar len ando papruschane tscharore. But voja uso keripe taj latscho habe.
minimulti nevi mri
16. rik
Patijaripe taj kamipe jek koja use hi! Amen manuscha,
latsche le marhenca khetan te dschil dschanas.
Ada o Del angle peske terdschartscha, kada le manusch kertscha. Ham o manuscha pal jek cajt, o patschajipe upro Del naschade taj bibastale le ule. Afka o Del jeke diveseske o baro paj bitschatscha. Le jekoschne, save o Del te retinel kamlahi, o Noah pra familijaha sina. Mint ov latsche sina taj upro Del patschalahi. O Del le Noahske phentscha: „Ker jek hajo! Le tra familija taj sakona marhatar 2 marhi tuha!“ Phand o kipo le alaveha khetan! Afka o cile marhi andi „Arche“ avna.
dschukel taj dschukli
Didaktik: Le marhen le anavenca khetan te phandel.mri nevi minimulti
Pisint
scha
go le in
stitut
ista
r la
reli
gijo
nake
ra p
edag
ogik
ake
gurumni taj bika esi
matschka taj
koderi
kameltscha
bakre
rik 17
minimulti nevi mriDidaktik: Le marhen le anavenca khetan te phandel.
Pisintschago le institutistar la religijonakera pedagogikake
O habe le marhengeLe Noah but te kerel hi!
Sako di iste le marhen hahal. Saki marha oda hal, so kamla. Pomoschin le Noahske, sakona marhake o tschatscho habe te lakel. Pisin o tschatscho beto andi tschatschi kocka. Te sa latsche putrintschal, akor dikeha, so o Del kertscha, kada o baro paj alo.
AM AR
OD EL
Amari tikni gola „Klepeto“
18. rik Klepeto
mri nevi minimulti Didaktik: Klepeto te prindscharel te siklol.
Del tuha mri kedveschni
dschuvli. Sar tuke ande asaj
schukar khameskero di dschal?
Palikerav le phutschajipeske, mro kedveschno mursch. Latsche!
He, obocht de! Duj kuki imar duach
i bavlal taj o vejteri naschatscham!
Imar dugeder sar
jek kurko upre amaro ficko
beschav taj obocht dav,
kaj amare kukenge nisaj bibastalo
koja te pasirinel!
Me asaj brigaschni som,
kaj imar duj kuki naschatscham.
Me na dschanav le buter te
uscharel, dschimeg amari tikni
gola upro them al!
Kada oda ovla? Kada bujinla?
Jeke tschau vaj jeka tschaj
uschtidaha?
Tu dikeha le akor!
Mange jek hi, obste jek
tschau vaj jek tschaj ol.
Mange barikano hi,
hot amaro tschavoro sasto hi!
Tuk! Tuk! Tuk!
Akan i cajt hi! Me dad ojav!
Dik, amaro tschavoro
bujinel!
Ha ha ha lo M M Me ss som …
minimulti nevi mri
rik 19
Didaktik: O phuripeskere adikvati tekstscha te interpretirinel taj te hajol te dschanel.
O Memo pamaristscha schunel
O Memo jek bari kenva uschtidija.
Andi kenva pamaristscha hi.
I muam Lili sako di jek pamarisi angle leske genel.
Hetvinake, i loli gutschmakeri duach o vesch dschal.
Kedenake, i karutnakeri roslina ando turm and sol.
Sridon, resen o Hansl taj i Gretl la tschohani.
Tschetertekon, i rani Holle dschiv upri phuv tschidel.
Paraschtujake, i prahoschni tschaj pri stakluni
botschkora naschal.
Kurkeske, ando teateri
„O ruv taj o efta ketschkortscha“ kheldo ol.
Gen bajder, ando arto ardipe.
Tu dikeha le akor!
Mange jek hi, obste jek
tschau vaj jek tschaj ol.
Mange barikano hi,
hot amaro tschavoro sasto hi!
20. rik jeneri/feberi 2016-01
So ande hi:Dschendeskero schpurt................................... 2
O and likeripe le tschatschipendar upri pista... 3
Ko hi ada? Saj pamarisi hi ada? ..................... 4
I karutnakeri roslina.......................................... 5
O Hansl taj i Gretl............................................. 6
I rani Holle........................................................ 7
Saj pamaristscha hi adala?.............................. 8
I rani Holle ....................................................... 9
Mindenfelitike mirinipeskere koji ................... 10
Putrin o geniptscha!....................................... 11
Ando them le pamaristschendar.................... 12
Ando them le pamaristschendar.................... 13
O tikno schanti-akor ...................................... 14
Gule dschiveskere kuglini ............................. 15
O manuscha taj o marhi................................. 16
O habe le marhenge.......................................17
Amari tikni gola „Klepeto“.............................. 18
O Memo pamaristscha schunel..................... 19
O ruv o betovtscha (a, e, i, o, u) haja............ 20
O ruv o betovtscha „A E I O U“ haja!
Pisin o falime betovtscha ando alava ande!
I loli gutschmakeri upre pro schero jek schukar loli
g_tschm_ ledschel.
Te le i kiraliskeri tschaj tschumidija, akor andar i dschamba jek
k_r_l_sk_r_ tsch_ _ ol.
I karutnakeri roslinaande suti.
Angli dis utsche
r_sl_n_ bartschine.
I prahoschni tschaj pri stakluni
b_tschk_r_ naschatscha.
Medieninhaber und Herausgeber: © 2015 HNVŠ Volkshochschule der burgenländischen Kroaten 7000 Eisenstadt, Marktstraße 3, Technologiezentrum - www.vhs-croates.at
Für den Inhalt verantwortlich: Gärtner-Horvath Emmerich, Roma-SeviceÜbersetzung: Schmidt Josef, Roma-Service Lektorat: Wogg, Mag. Michael - Illustration: Gabriel Jasmine Layout und Satz: Bunyai, BEd, MAS, MSc StefanDruck: Schmidbauer Druckerei Ges.m.b.H. , A-7400 Oberwart - http://www.derschmidbauer.at
Redaktion: Arth Frida, Bencsics Alexandra, Billisits Martina, Bunyai Stefan, Buranits Helene, Dorner Patricia, Hajszan Margit, Imre Manuela, Marlovits Michael, Sagmeister-Koch Juliana, Schweiger Petar, Varga Marlen, Zsivkovits Silvia
Erklärung gemäß Mediengesetz: „moj novi minimulti“ ist eine Zeitschrift für SchülerInnen im Burgenland, verfasst in Kroatisch und Romanes. Gefördert vom Bundeskanzleramt aus Mitteln der Volksgruppenförderung.
Gartenstraße 37511 Kleinbachselten