hur känns harmoni? -...

of 38 /38
C-uppsats Hur känns harmoni? En musikpsykologisk undersökning om betydelsen av ackord för framkallade känslor Författare: Anton Almer Handledare: Martin Knust Examinator: Karin Hallgren Termin: HT15 Ämne: Musikvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: 2MV100

Author: trinhkhanh

Post on 15-Jun-2018

219 views

Category:

Documents


0 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

  • C-uppsats

    Hur knns harmoni? En musikpsykologisk underskning om betydelsen

    av ackord fr framkallade knslor

    Frfattare: Anton Almer

    Handledare: Martin Knust

    Examinator: Karin Hallgren

    Termin: HT15

    mne: Musikvetenskap

    Niv: Grundniv

    Kurskod: 2MV100

  • i

    Abstract

    Hur knns harmoni? En musikpsykologisk underskning om betydelsen av ackord fr

    framkallade knslor.

    What does harmony feel like? A study in the field of music psychology regarding the

    significance of chords for induced emotions.

    Denna underskning handlar om hur en reharmonisering pverkar unga vuxna musikers

    knslomssiga uppfattning av lten Tryggare kan ingen vara. Fr att f reda p vilka

    knslor deltagarna knde fick de fylla i ett formulr som var baserat p Geneva

    Emotional Music Scale (frkortat som GEMS). Utver detta formulr fick de ven svara

    p tv korta frgor samt fylla i ett formulr om sin musikaliska bakgrund.

    Studien visar att unga vuxna musiker knslomssigt reagerar annorlunda p olika

    harmoniseringar av Tryggare kan ingen vara. De mest intressanta skillnaderna

    presenteras och analyseras med hjlp av utrknade median- och medelvrden utifrn

    formulret som r baserat p GEMS. Dessa siffror jmfrs sedan med de andra frgorna

    som deltagarna fick svara p och det frs resonemang kring varfr de mjligen svarade

    som de svarade.

    Nyckelord/Keywords

    Musik, ackord, knslor, harmonisering, musikvetenskap, musikpsykologi, musikteori,

    septimackord

    Music, chords, feelings, harmonisation, musicology, music psychology, music theory,

    seventh chords

    Tack

    Jag skulle vilja tacka alla som p ngot stt har varit hjlpsamma i arbetet med denna

    uppsats. Ett extra tack vill jag rikta till min handledare Dr. Martin Knust samt till alla

    deltagare som tog sig tiden att vara med i underskningen.

  • ii

    Innehll

    1 Inledning ____________________________________________________________ 1

    2 Bakgrund ___________________________________________________________ 1 2.1 Musikteoretiska begrepp____________________________________________ 1

    2.1.1 Treklangsackord och septimackord ________________________________ 1

    2.1.2 Reharmonisering ______________________________________________ 2

    2.1.3 Dissonans ____________________________________________________ 2

    2.2 Vsterlndsk musikhistorisk bakgrund om septimackord __________________ 2

    3 Frgestllningar och problemformulering ________________________________ 3

    4 Syfte _______________________________________________________________ 4

    5 Avgrnsningar _______________________________________________________ 4

    6 Forskningsversikt ___________________________________________________ 5

    6.1 Presentation av tidigare forskning ____________________________________ 5 6.1.1 Olika studier om ackord relaterat till knslor ________________________ 5

    6.1.2 Medftt eller kulturellt betingat? __________________________________ 5

    6.1.3 Musik och knslor subjektivt och drfr icke underskningsbart? ______ 6

    7 Teori _______________________________________________________________ 6

    7.1 Betydelse av knslobegreppet _______________________________________ 7

    7.2 Infallsvinkel: emotivistisk eller kognitivistisk? __________________________ 7

    8 Metod och material ___________________________________________________ 8 8.1 Valet, skapandet och framfrandet av lten/ljudfilen i underskningen _______ 8

    8.1.1 Valet av lten i underskningen __________________________________ 8

    8.1.2 Skapandet av ljudfilerna tillika inspelningen av versionerna av lten _____ 9

    8.1.3 Framfrandet av ljudfilerna _____________________________________ 11

    8.2 De olika formulren och experimentets genomfrande ___________________ 11

    8.2.1 Allmnna kommentarer kring sjlvrapporteringsformulr _____________ 11

    8.2.2 GEMS _____________________________________________________ 12

    8.2.3 Kommentarer angende det GEMS-inspirerade formulret som anvndes i

    denna uppsats ____________________________________________________ 13

    8.2.4 Frgeformulr som delades ut innan experimentet ___________________ 14

    8.2.5 Frgor som stlldes efter att frgeformulret och det GEMS-inspirerade

    formulret var ifyllt _______________________________________________ 14

    8.2.6 Experimentets genomfrande ___________________________________ 14

    8.2.7 Information om deltagarna _____________________________________ 15

    8.3 Sammanfattning av metod och material _______________________________ 15

    9 Analys _____________________________________________________________ 15 9.1 Om reharmoniseringen pverkade deltagarna knslomssigt ______________ 15

  • iii

    9.2 Om deltagarna fredrog ngon av versionerna__________________________ 16

    9.2.1 De som fredrog Version 1 _____________________________________ 16

    9.2.2 De som fredrog Version 2 _____________________________________ 16

    9.2.3 Den som inte fredrog ngon av versionerna _______________________ 16

    9.3 Hur reharmoniseringen pverkade deltagarna knslomssigt ______________ 17

    9.3.1 Version 1: analys och tolkning av medianer samt medelvrden _________ 17

    9.3.2 Version 2: analys och tolkning av medianer samt medelvrden _________ 19

    9.4 En sista anmrkning angende resultaten ______________________________ 20

    10 Slutdiskussion och avslutning _________________________________________ 20

    11 Frslag p vidare forskning __________________________________________ 21

    12 Kll- och litteraturfrteckning _________________________________________ I

    12.1 Kllor __________________________________________________________ I

    12.1.1 Tryckta kllor ________________________________________________ I

    12.1.2 Elektroniska kllor _____________________________________________ I

    12.2 Litteratur ________________________________________________________ I

    Bilagor _____________________________________________________________ IV

    Bilaga A: Det GEMS-inspirerade forumlret ______________________________ IV

    Bilaga B: Formulr som deltagarna fick fylla i _____________________________ V

    Bilaga C: Medianer och medelvrden fr de GEMS-inspirerade formulren _____ VI

    Version 1: _______________________________________________________ VI

    Version 2: ______________________________________________________ VIII

    Bilaga D: Hur deltagarna svarade p frgorna som stlldes efter att de hade fyllt i de

    GEMS-inspirerade formulren __________________________________________ X

    Bilaga E: Notbladen till de tv olika versionerna av Tryggare kan ingen vara __ XI

  • 1

    1 Inledning

    Har du ngonsin funderat p hur stor roll de olika komponenterna i musik spelar fr din

    uppfattning av densamma? Allts, hur mycket pverkar ackord, melodi, tempo,

    arrangemang, instrumentering och s vidare vad du knner nr du hr musik? Vad r det

    som gr att du knner dig ledsen eller glad nr du hr musik? r det ackorden? Texten?

    Melodin? r det allt tillsammans?

    Detta r frgor som jag har funderat mycket p. Det r vldigt fascinerande hur

    musikens olika komponenter samspelar och vad de var fr sig bidrar med. Jag ser

    musiken i delar och dess delar som ngot utbytbart. Vad hnder om denna ton ndras?

    Vad hnder om detta ackord ndras? Sm ndringar p pappret kan mjligtvis f stora

    konsekvenser fr hur man upplever musik knslomssigt. Jag frstr ocks att alla inte

    hller med om detta. Ngon kanske enbart ser musik som en helhet och analyserar inte

    den i delar. Om man tnker p det sttet kan frhoppningsvis denna uppsats f en att

    reflektera lite kring musik som ngot annat n bara en helhet, utan snarare som summan

    av sina delar. En mer analytisk syn p musikens delar kanske kan f en person att inse

    mer om sin musiksmak n vad hen visste innan. En person kanske lskar vissa ltar fr

    att dessa gr i tretakt eller fr att de alla anvnder sig av kromatiska melodier. Sdana

    till synes sm detaljer har frmodligen stor pverkan p vad man knner nr man hr

    musik.

    2 Bakgrund

    2.1 Musikteoretiska begrepp

    Det anvnds musikteoretiska begrepp i denna uppsats. Det r avgrande fr frstelsen

    av texten att lsaren frstr dessa begrepp. Att skriva ngon lngre frklaring av

    vsterlndsk musikteori r inget det finns mjlighet att gra i denna text, men hr under

    frklaras de mest anvnda begreppen i uppsatsen: treklangsackord, septimackord,

    reharmonisering och dissonans.

    2.1.1 Treklangsackord och septimackord

    En treklang r ett ackord som bestr av tre toner. De vanligaste treklangsvarianterna r

    durackord och mollackord. Definitionen av en treklang r att det r tv tersintervaller

    som r staplade p varandra, tminstone nr det gller dur- och mollackord. De tre

    tonerna i moll- och durtypen av treklangsackord kallas fr grundton, ters och kvint.1 Nr

    ett till tersintervall lggs p dessa treklanger blir ackorden istllet fyrklanger och

    samtidigt septimackord. Tersintervallet som lggs till kan vara bde en liten och en stor

    ters, och beroende p vilket intervall det sistnmnda intervallet r bildas antingen ett

    ackord med liten septim eller ett ackord med stor septim. I text kan stor septim skrivas

    ut som 7, exempelvis A7. Nr det bara str 7 utan efter ett ackord, exempelvis A7,

    betyder det att ackordet har liten septim. Ackorden str ofta i relation till melodin och

    befinner sig precis som melodin ofta i kontexten av en tonart, tminstone enligt

    vsterlndsk musikteori. Adderingen av septimer till ackorden sker drfr ofta, som de

    gr i denna underskning, inom tonarten. Detta innebr att alla mollackord frvandlas

    1 Jansson, Roine. (2007). Stora Musikguiden: Musikteori fr Alla. Danderyd: Notfabriken Music

    Publishing AB. s. 9599.

  • 2

    till mollackord med liten septim medan tv av tonartens durackord blir durackord med

    en stor septim och det sista kvarvarande durackordet blir ett durackord med liten

    septim.2

    2.1.2 Reharmonisering

    Med reharmonisering menas helt enkelt att harmoniseringen, allts ackorden som

    ackompanjerar melodin, ndras.3 Reharmonisering kan, rent matematiskt, ske p ett

    nstan ondligt antal stt. I exempelvis denna underskning sker reharmoniseringen

    genom ett tillgg av septimer p respektive ackord enligt tonarten.

    2.1.3 Dissonans

    Dissonans r ett fenomen som bland annat Pythagoras konstaterade och frklarade fr

    cirka 2500 r sedan. Dissonans str i relation till konsonans och en simpel frklaring p

    dessa begrepp r att konsonans i musik uppstr nr tv eller fler toner som spelas

    samtidigt har en stabil eller ospnd relation mellan varandra, som vid exempelvis

    intervallet oktav. Dissonans uppstr nr tv eller fler toner som spelas samtidigt har en

    mer instabil eller spnd relation till varandra, som vid exempelvis tritonusintervallet. Att

    bara peka p olika intervallers konsonans eller dissonans kanske inte sger mycket, men

    detta fenomen pverkar till stor del hur mnniskor uppfattar ljud och musik. Det r

    nmligen vida bevisat att lyssnare i strre utstrckning knner positiva knslor till

    konsonans n till dissonans och att dissonans ofta fr lyssnaren att reagera negativt.4

    Det kan vara vrt att ppeka att vad som anses vara konsonant respektive dissonant har

    frndrats genom tiderna. Exempelvis sgs inte tersintervallerna som konsonanta av

    Pythagoras, ngot som kom att ndras sen. Det finns allts en viss mn av godtycklighet

    kring vad som ses som konsonant och dissonant.5

    2.2 Vsterlndsk musikhistorisk bakgrund om septimackord

    Denna korta vsterlndska musikhistoriska bakgrund pbrjas med en inledande

    verblick av 1400-talet. Det var nmligen d konceptet om tonalitet brjade f fste.

    Likas brjade tanken om att ackord var en sjlvstndig komponent i musik f fste vid

    denna tid. Efter cirka hundra r, vid brjan av 1500-talet, brjade musiken som skrevs

    skrivas med fler n tre stmmor. Anvndandet av harmonier med fler n tre toner ledde

    till att vissa ackord brjade anvndas fr att skapa spnning fr att sedan upplsas, ett

    koncept som n idag anvnds i musik. Under denna tid skrevs musiken fortfarande p

    ett kontrapunktiskt stt och det var inte frens i slutet p 1500-talet som ackorden

    brjade byggas nerifrn och upp frn bastonen. Detta markerar brjan p vad som p

    2 Ibid, s. 119. 3 Felts, Randy. (2002). Reharmonization Techniques. Boston: Berklee Press. s. 7;

    Dahlhaus, Carl m.fl. (2009). Harmony, Grove Music Online.

    http://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/50818?q=harmony&s

    earch=quick&pos=3&_start=1#firsthit (hmtad 2015-10-26). 4 Dellacherie, Delphine och Hugueville, Laurent och Peretz, Isabelle och Roy, Mathieu och Samson,

    Sverine. (2011). The Effects of Musical Experience on Emotional Self-Reports and

    Psychophysiological Responses to Dissonance, Psychophysiology. Vol. 48. s. 337. 5 Moore, Brian C.J. och Palisca, Claude V. Consonance, Grove Music Online.

    http://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/06316 (hmtad

    2016-01-17).

    http://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/50818?q=harmony&search=quick&pos=3&_start=1#firsthithttp://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/50818?q=harmony&search=quick&pos=3&_start=1#firsthithttp://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/06316

  • 3

    engelska kom att kallas Classical Western harmony. Under en tidsperiod frn och

    med d kom sedan septimackord frmst att anvndas som ngot som skulle upplsas i

    andra ackord.6

    Under andra halvan av 1800-talet brjade synen p septimackord att ndras, bland annat

    p grund av Claude Debussy (1862-1918). Han var tidig, tillsammans med exempelvis

    Edvard Grieg (1843-1907), med att anvnda sig av septimackord som inte upplses.7

    Det vill sga, de brjade anvnda sig av septimackord p ett stt dr dessa inte

    ndvndigtvis skulle leda till andra ackord som saknade septimer eller andra frgningar.

    En annan samtida kompositr som anvnde sig av liknande kompositionstekniker var

    Erik Satie (1866-1925). Satie, som till och med blev kallad fregngaren av Debussy,

    anvnde sig bland annat av septimackord som inte upplses i sina tre pianostycken som

    gr under namnet Trois Gymnopdies, vilka komponerades r 1888.8 Dessa

    pianostycken har knslomssigt refererats till som drmska.9 En av anledningarna till att

    dessa pianostycken har refererats till som drmska skulle kunna bero p anvndningen

    av septimackord som inte upplses.

    Tankar kring och anvndningsomrdena fr ackord har sklart ndrats ven efter 1800-

    talet men det r inte ngot som vidare tas upp hr d det mest relevanta fr denna

    uppsats redan nmnts.

    3 Frgestllningar och problemformulering

    Mlet med denna uppsats r att underska om, och i s fall, hur unga vuxna (20 till 30

    r) musiker reagerar knslomssigt p en reharmonisering av lten Tryggare kan ingen

    vara. Detta r allts en musikpsykologisk underskning i ngon mn. Frgan om och

    hur unga vuxna musiker reagerar p en reharmonisering r en stor frgestllning och

    viss avgrnsning var sjlvfallet tvungen. Avgrnsningen genomfrdes allts bde

    angende vilken lt som skulle underskas samt hur reharmoniseringen skulle ske, tv

    processer som presenteras i strre utstrckning och detalj senare i texten. I uppsatsen

    undersks det hur en reharmonisering enbart bestende av tillgget av septimer till

    ackorden i en lt pverkar unga vuxna musikers knslomssiga uppfattning av samma

    lt. Allts fick det skapas tv versioner av Tryggare kan ingen vara till denna

    underskning, en med de vanliga treklangsackorden och en version med tillagda

    septimer, som personerna som var med i underskningen sedan fick lyssna p.

    Att bara addera ackordens septimer p detta stt kanske kan verka en aning konstigt och

    stelt, musik r ju inte bara en matematisk exercis. Det blev nd shr d det var ett

    enkelt stt att frndra ltens knslomssiga karaktr via reharmonisering. Det blir

    dessutom enklare att motivera reharmoniseringen d den bara bestr av tillgg av toner

    p ltens redan befintliga ackord.

    6 Rich, Alan. (2014). Harmony, Encyclopdia Britannica.

    http://global.britannica.com.proxy.lnu.se/art/harmonymusic (hmtad 2015-12-01). 7 Howat, Roy och Lesure, Franois. Debussy, Claude, Grove Music Online.

    http://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/07353?q=debussy&

    search=quick&pos=1&_start=1#firsthit (hmtad 2015-12-01). 8 Orledge, Robert. Satie, Erik, Grove Music Online.

    http://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/40105?q=satie+erik

    &search=quick&pos=1&_start=1#firsthit (hmtad 2015-12-01). 9 Schwarm, Betsy. (2014). Trois Gymnopdies, Encyclopdia Britannica.

    http://global.britannica.com.proxy.lnu.se/topic/Troisgymnopedies (hmtad 2015-12-01).

    http://global.britannica.com.proxy.lnu.se/art/harmony-musichttp://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/07353?q=debussy&search=quick&pos=1&_start=1#firsthithttp://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/07353?q=debussy&search=quick&pos=1&_start=1#firsthithttp://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/40105?q=satie+erik&search=quick&pos=1&_start=1#firsthithttp://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/40105?q=satie+erik&search=quick&pos=1&_start=1#firsthithttp://global.britannica.com.proxy.lnu.se/topic/Trois-gymnopedies

  • 4

    Trots att frgestllningen berr om och hur deltagarna reagerar p musiken spekuleras

    det ven lite kring varfr de svarar som de gr. Detta grs inte fr att ge ngra slutgiltiga

    svar p frgan varfr, utan snarare fr att presentera en mjlig tolkning av resultaten

    som samlas in. Sjlvfallet skulle mer forskning behvas fr att kunna ge ett fullstndigt

    svar p frgan om varfr deltagarna reagerar som de gr.

    4 Syfte

    Syftet med denna uppsats r att belysa den mjliga betydelsen av ackord fr

    knslomssiga reaktioner framkallade av musik. Syftet r avgrnsat till unga vuxna

    musiker. Att ha fokus p ackord i stort r ngot det finns en del tidigare

    musikpsykologisk forskning p, men att enbart ha fokus p septimackord r ngot som

    inte verkar vara alls vanligt. Frhoppningen med denna uppsats r allts att bidra med

    ngot nytt till det musikpsykologiska fltet, genom att enbart ha fokus p septimackords

    pverkan p hur deltagarna i underskningen uppfattar framkallade knslor.

    5 Avgrnsningar

    Valet att bara underska musiker gjordes fr att det finns forskning som pekar p att

    musiker reagerar p och uppmrksammar ackord i ltar mer n icke-musiker.10 Detta

    ledde till antagandet att om studien genomfrs p musiker kommer resultaten kanske att

    bli mer utfrliga och distinkta n om studien hade genomfrts p icke-musiker. Vad

    ngon definierar som musiker skiljer sig sjlvklart frn person till person, men i denna

    underskning valdes en bred tolkning av begreppet. Kravet var att deltagarna skulle ha

    spelat instrument i tminstone ett r. Denna inkluderande avgrnsning kan kritiseras,

    och om man tittar i andra underskningar finns det till exempel en tolkning av

    begreppet musiker, i en artikel av Minna Huotilainen med flera, som ngon som r

    antingen professionell musiker eller studerar musik p en musikakademi. Icke-musiker

    definieras i samma studie som ngon som haft formell musiktrning i mindre n tv r.11

    Definitionen av musiker i denna kandidatuppsats skulle allts i vissa andra studier

    rknas som icke-musiker. Eftersom det inte finns en universellt accepterad tolkning av

    vad det innebr att vara musiker r definitionen i denna studie varken mer eller mindre

    felaktig n i ngon annan studie.

    Valet att underska unga vuxna berodde mest p att den avgrnsningen gjorde det lttare

    att hitta deltagare till underskningen med tanke p tid och plats. Deltagarna till

    underskningen hittades p olika stt via personliga kontakter.

    En sak som kan vara viktig att pongtera angende deltagarna i underskningen r att

    deras musikaliska bakgrund r vsterlndsk. Detta kan vara vrt att pongtera d detta

    faktum skerligen pverkar underskningens resultat. Underskningen r dessutom

    tnkt att figurera i en vsterlndsk kontext. Allt frn val av lt till valet av formulr som

    10 Koelsch, Stefan och Sloboda, John A. och Steinbeis, Nikolaus. (2006). The Role of Harmonic

    Expectancy Violations in Musical Emotions: Evidence from Subjective, Physiological, and Neural

    Responses, Journal of Cognitive Neuroscience. Vol. 8 (18). s. 1391;

    Huotilainen, Minna och Partanen, Eino och Virtala, Paula och Tervaniemi, Mari. (2014). Muscicianship

    Facilitates the Processing of Western Music Chords An ERP and Behavioral Study,

    Neuropsychologia. Vol. 61. s. 255. 11 Huotilainen, m.fl. (2014). s. 249.

  • 5

    anvnds i underskningen r pverkat av detta. Ambitionen har aldrig varit att gra en

    globalt gllande underskning, underskningen r snarare medvetet skapad i sin

    vsterlndska kontext. Anledningen till det r fr att det hade varit orimligt, fr att inte

    sga omjligt, att genomfra en underskning som skulle vara globalt gllande, inom

    den givna tidsramen. Fr att genomfra denna studie var drfr ocks deltagarna

    tvungna att passa in i denna vsterlndska mall, s att studien skulle vara rimlig att

    genomfra. Kraven fr deltagarna, som ocks uppfylldes, var att de skulle vara mellan

    20-30 r och att de dessutom skulle vara musiker, vilket nmndes tidigare. Utver detta

    var alla deltagare uppvuxna i Norden. Av dessa tta deltagare var tv kvinnor och sex

    stycken var mn.

    Att det bara var tta deltagare beror p att studien genomfrdes med individuella

    lyssningar, ngot som gjordes fr att jag skulle f mer verblick ver

    experimenttillfllena och fr att frskra mig om att deltagarna verkligen frstod

    uppgiften och genomfrde den p ett korrekt stt.

    6 Forskningsversikt

    6.1 Presentation av tidigare forskning 6.1.1 Olika studier om ackord relaterat till knslor

    Eftersom denna underskning till stor del handlar om ackord kan det vara intressant att

    ge en kort versikt av vad forskningen sger om ackord relaterat till knslor. Till att

    brja med pstr vissa att ackord skulle kunna vara den minsta musikaliska byggstenen

    som kan frmedla knslor. Ett klassiskt exempel p att ackord i sig sjlvt skulle uttrycka

    knslor r pstendet att mollackord lter ledsamma eller negativa och att durackord

    lter glada eller positiva.12 Det har ocks forskats och debatterats en del kring

    betydelsen av spnning nr det gller ackord. Flera studier har genomfrts om detta dr

    en slags sammanfattande slutsats r att desto mer ovntad en harmonisk hndelse r fr

    lyssnaren, desto mer knslor av spndhet knner densamma.13 Att som lyssnare knna

    spnning nr man hr en ovntad harmonisk hndelse r ngot som ocks hjlper till att

    strka Leonard Meyers teori om att mnniskor knner knslor till musik delvis p grund

    av spnningen som uppstr av frvntningar och tillfredstllelsen nr dessa

    frvntningar uppfylls.14

    6.1.2 Medftt eller kulturellt betingat?

    En annan diskussion gllande musik och knslor, eller snarare musikpsykologi och

    musikvetenskap i stort, handlar om huruvida mnniskors knslomssiga uppfattning av

    musik r ngot medftt eller om det r kulturellt betingat. Det finns exempelvis

    forskning som visar p hur nyfdda fredrar konsonans fre dissonans och hrleder

    12 Bakker, David Radford och Martin, Frances Heritage. (2015). Musical Chords and Emotion: Major and

    Minor Triads are Processed for Emotion, Cognitive Affective & Behavioral Neuroscience. Vol. 15

    (1). s. 15. 13 Koelsch, m.fl. (2006) s. 1381 14 Ibid, s. 1391.

  • 6

    detta till rent biologiska faktorer.15 Det r viktigt att frst att all musikpsykologisk

    forskning p ngot stt befinner sig i relation till denna debatt d instllningen till denna

    frgestllning exempelvis kan pverka hur ngon tolkar resultat eller hur de vljer att

    genomfra sina studier. Denna uppsats kommer inte att ge sig in djupare p denna

    diskussion men det kan vara vrt att ppeka att diskussionen existerar och att det inte

    finns ngot enhetligt svar p frgan om den knslomssiga uppfattningen av musik

    beror p biologiska faktorer, kulturella faktorer eller bde och.

    6.1.3 Musik och knslor subjektivt och drfr icke underskningsbart?

    I ett kapitel skrivet av Marcel Zentner och Tuomas Eerola i The Handbook of Music and

    Emotion psts det att:

    Science strives for objectivity. However, by their very nature, experienced

    emotions are subjective phenomena. This could give the impression that []

    subjectively felt or percieved musical emotions is not suited for scientific

    study. Undoubtedly, this is how many people feel about emotional responses to

    music.

    De pstr allts att det finns de som menar att det inte r mjligt att gra vetenskapliga

    studier p knslor och musik d knslor r ngot subjektivt som skiljer sig frn person

    till person.16 Anhngare av denna teori skulle frmodligen inte heller anse att min

    underskning r vetenskaplig. Mnga psykologiska studier syftar dremot till att f en

    insikt i det subjektiva. Detta kan gras genom observationer, intervjuer och s vidare.

    Vissa studier, likt min, anvnder sig av en viss typ av sjlvrapporteringsmetoder som

    vilar p en 25-rig historia av att ha applicerats och prvats, allt fr att gra de s

    anvndbara och vetenskapliga som mjligt.17 Det finns allts en strvan efter

    objektivitet trots att det som undersks r subjektivt.

    7 Teori

    Eftersom denna uppsats handlar om knslor och eftersom den p ngot stt mter vad

    mnniskor pstr att de knner nr de hr musik dyker det sjlvfallet upp en del stora

    frgestllningar ssom vad r knslor?. Denna text har inte mjligheten eller

    ambitionen att ge ngot utfrligt eller fullstndigt svar p den frgan, men det finns

    oavsett en del teorier och forskning kring knslor upplevda till musik som blir

    anvndbara hr.

    Till att brja med kan det konstateras att det inte r mnga som tvivlar p att musik kan

    vcka eller frmedla knslor. Det rder i det nrmaste konsensus kring att detta r ngra

    av sakerna som musik gr.18 Problemen som uppkommer vid frgor rrande musik och

    15 Peretz, Isabelle. (2010). Towards a Neurobiology of Musical Emotions, Handbook of Music and

    Emotion: Theory, Research, Applications. Juslin, Patrik N. och Sloboda, John A. (red.) Oxford:

    Oxford University Press. s. 108. 16 Eerola, Tuomas och Zentner, Marcel. (2010). Self-Report Measures and Models, Handbook of Music

    and Emotion: Theory, Research, Applications. Juslin, Patrik N. och Sloboda, John A. (red.). Oxford:

    Oxford University Press. s. 187. 17 Ibid, s. 187. 18 Altenmller, Eckart och K. Lim, Vanessa och Parlitz, Dietrich och Schrmann, Kristian. (2002). Hits to

    the Left and Flops to the Right: Different Emotions During Listening to Music are Reflected in

    Cortical Lateralisation Patterns, Neuropsychologia. Vol. 40. s. 2250;

  • 7

    knslor r egentligen inte om musik kan vcka eller frmedla knslor utan snarare

    frgor som: vilken typ av knslor vcker musik? Hur verbaliseras och frklaras dessa?

    Vilka faktorer pverkar hur och varfr mnniskor reagerar knslomssigt p musik?

    Detta axplock av frgestllningar presenterar till stor del vad denna uppsats kretsar

    kring och hr i teoridelen ges det en vergripande bild av vilka teorier som anvnds i

    denna underskning och varfr dessa anvnds.

    7.1 Betydelse av knslobegreppet

    Den frsta och mest grundlggande frgan som mste besvaras vid en underskning r:

    vad r det jag undersker? Vid en underskning av musikpsykologisk natur som handlar

    om knslor relaterade till musik torde svaret sledes vara: knslor. Men det r inte

    riktigt s enkelt. Vad som menas nr man skriver och talar om knslor kan nmligen

    skilja sig avsevrt. Ett exempel p detta r hur vi p svenska kan verstta bda de

    engelska begreppen emotion och feeling till ordet knsla. P engelska r det dock stor

    skillnad p dessa begrepp d det med emotion, enligt The Handbook of Music and

    Emotion, menas

    [] a brief but intense affective reaction that usually involves a number of sub-

    components subjetive feeling, physiological arousal, expression, action

    tendency, and regulation that are more or less 'synchronized'. Emotion focus

    on specific 'objects' and lasts minutes to a few hours,

    Medan det med feeling menas

    [] the subjective experience of emotions or moods. Feeling is one component of

    an emotion that is typically measured via verbal self-report.19

    Skillnaden p begreppen r allts stor och drfr r det centralt fr den hr studien att

    veta vad det r som ska underskas. Nr detta relateras till denna underskning skall det

    drfr ppekas att det som undersks hr r knslor med innebrden feeling. Det vill

    sga, denna uppsats undersker vad deltagarna sjlva pstr att de upplever, d det inte

    har funnits ngot annat stt att mta vad deltagarna knner. Fr att denna studie ska vara

    mjlig att genomfra mste man allts helt frlita sig p deltagarnas egna utsagor.

    7.2 Infallsvinkel: emotivistisk eller kognitivistisk?

    Grundlggande vid underskningar av denna sort r vilken infallsvinkel man har p det

    som undersks. Inom forskning kring musik och knslor skiljer man p tv stora

    inriktningar: uppfattningen om en uttryckt knsla och framkallade eller upplevda

    knslor. Dessa inriktningar kallas p engelska fr cognitivist position

    respektive emotivist position, vilket hr verstts till emotivistisk position eller

    Vstfjll, Daniel. (2010). Indirect, Perceptual, Cognitive, and Behavioural Measures, Handbook of Music

    and Emotion: Theory, Research, Applications. Juslin, Patrik N. och Sloboda, John A. (red.). Oxford:

    Oxford University Press. s. 255;

    Gabrielsson, Alf och Lindstrm, Erik. (2010). The Role of Structure in the Musical Expression of

    Emotion, Handbook of Music and Emotion: Theory, Research, Applications. Juslin, Patrik N. och

    Sloboda, John A. (red.). Oxford, Oxford University Press. s. 367. 19 Juslin, Patrik N. och Sloboda, John A. (2010). Introduction: Aims, Organization, and Terminology,

    Handbook of Music and Emotion: Theory, Research, Applications. Juslin, Patrik N. och Sloboda,

    John A. (red.). Oxford: Oxford University Press. s. 10.

  • 8

    kognitivistisk position. Hr gller det att veta vad det r man sjlv undersker. Om man

    undersker uppfattningen om en uttryckt knsla, det vill sga man intar en kognitivistisk

    position, d r man intresserad av att veta vad deltagaren i underskningen tycker att

    musiken uttrycker, utan att personen ndvndigtvis knner detta sjlv. Om man istllet

    undersker framkallade eller upplevda knslor, det vill sga nr man intar en

    emotivistisk position, d r man inte intresserad av att veta vad deltagaren i

    underskningen tror att musiken ska uttrycka, utan d r man intresserad av vad

    deltagaren i underskningen sjlv knner nr hen hr musiken.20 Som lyssnare kan man

    exempelvis frst att en lt ska uttrycka sorg, utan att man sjlv knner sorg. P samma

    stt kan man knna sorg av en lt som r tnkt att uttrycka gldje. ven om bda

    infallsvinklarna r intressanta p sina stt gr denna underskning ut p att underska

    framkallade eller upplevda knslor. Valet av underskningsformulr r anpassat fr att

    underska just detta; mer information om underskningsformulret som anvnds i

    denna underskning finns under metod- och materialrubriken. Infallsvinkeln i denna

    uppsats r allts enligt en emotivistisk position.

    8 Metod och material

    Metod och materialdelen r uppdelad i tre delar. Frsta delen fokuserar p valet,

    skapandet och framfrandet av lten tillika ljudfilerna som anvnds i underskningen.

    Andra delen fokuserar p formulren som personerna i underskningen fick fylla i samt

    sjlva experimentets genomfrande. Den sista delen r en kort sammanfattning.

    8.1 Valet, skapandet och framfrandet av lten/ljudfilen i underskningen 8.1.1 Valet av lten i underskningen

    Utgngspunkten fr valet av lt var att det skulle vara en relativt simpel lt, med vilket

    hr menas en lt med enkel melodi och tydlig harmonisering. Att en melodi r enkel och

    att en harmonisering r tydlig r sjlvfallet ngot man kan pst r subjektivt, men hr

    innebr det att melodin och ackorden rr sig inom en distinkt tonart (enligt vsterlndsk

    musikteori), samt att rytmiken r vldigt tydlig, det vill sga att melodins rytmisering

    inte rycker sig loss frn taktslagen. Ett annat krav var att den skulle vara kort, fr att

    gra underskningen och experimentet s lttverskdligt som mjligt. Med detta i

    tanke brjade s kallade barnltar verka som rtt omrde. Eftersom reharmonseringen

    skulle best av att addera septimer till ackorden var mlet att hitta en lt vars

    harmonisering hade s f septimackord som mjligt. Till slut fll valet p ett

    arrangemang av lten Tryggare kan ingen vara, eftersom det uppfyllde alla krav.

    Denna lt valdes ven fr att melodin inte har ngon upphovsman. Texten till lten togs

    bort i denna underskning d lten i sin helhet, bde melodi och ackord, enbart skulle

    framfras instrumentalt med piano. Detta bestmdes d texten mjligen hade kunnat bli

    en faktor som hade kunnat avleda lyssnarens uppmrksamhet frn ackorden och

    melodin.

    Trots att texten togs bort fanns det en mjlighet att lyssnarna skulle vara familjra med

    20 Hodges, Donald A. (2010). Psychophysiological Measures, Handbook of Music and Emotion: Theory,

    Research, Applications. Juslin, Patrik N. och Sloboda, John A. (red.). Oxford: Oxford University

    Press. s. 280.

  • 9

    lten och knna nostalgi, eller andra liknande knslor, eftersom det r en relativt knd

    lt. Istllet fr att se detta som en svaghet sgs det som en styrka, d det mjligen skulle

    bidra till att deltagarna skulle ha tydligare knslomssiga reaktioner till lten eftersom

    de knde till den sedan tidigare.

    8.1.2 Skapandet av ljudfilerna tillika inspelningen av versionerna av lten

    Ljudfilerna, tillika versionerna av lten Tryggare kan ingen vara, som skulle anvndas

    i underskningen spelades in i musikprogrammet Ableton Live 9 Standard eftersom

    detta var programmet som det fanns tillgng till vid tillfllet. Ljudfilen spelades in

    genom ett MIDI-keyboard, av mrket M-Audio och modellen Keystation 49. MIDI r

    en datakommunikationsstandard som bland annat gr det mjligt att spela in en synt p

    datorn via exempelvis en USB-kabel.21 I sjlva musikprogrammet Ableton valdes det

    sedan vilket ljud keyboarden skulle ha. Eftersom tanken var att ha ett pianoljud valdes

    sledes ett ljud i Ableton som heter Grand Piano. Valet av att spela in lten enbart med

    ett neutralt pianoljud gjordes d det verkar vara ett vanligt instrumentval nr det gller

    forskning som handlar om ackord och knslor.22 Vid valet av hur lten skulle vara, det

    vill sga vilken tonart, vilka ackord, hur melodin r och s vidare, fick tv visbcker,

    Barnens Svenska Sngbok och Kom S Sjunger Vi! st som inspiration. I bda bckerna

    var lten skriven i tonarten D, och drfr valdes den tonarten till denna inspelning.

    Ackorden var likadana i bda bckerna, frutom att en av dem helfrminskat

    septimackord i sjunde takten.23 (Ett helfrminskat septimackord r ett ackord som bestr

    av fyra sm terser staplade p varandra). Lten spelades in utan detta helfrminskade

    septimackord d det mjligen skulle kunna stra underskningen eftersom tanken var

    att ha en s pass konsonant version som mjligt, med bara rena moll- och durtreklanger.

    Ackorden spelades alla i grundlge frutom ett som i bckerna var skrivet med kvinten i

    basen. Valet av att spela ackorden i grundlge gjordes dels fr att det inte var skrivet att

    de skulle spelas p ngot annat stt och fr att det r lttare att uppfatta ackord i

    grundlge.24 Pongen med att ha ackord som r lttare att uppfatta beror bara p att

    ljudfilerna skulle vara s tydliga som mjligt fr deltagarna. Vad gller tempot fanns det

    inga angivelser i ngon av visbckerna. Tempot valdes istllet baserat p lyssningar av

    olika versioner av lten p Spotify och Youtube. Valet av tempo fll p 96 BPM.

    Melodin var skriven p samma stt i bda bckerna s det fanns det inget tvivel fr hur

    den skulle spelas in. Efter att ha spelat in lten i Version 1, med de konsonanta

    ackorden, redigerades sedan ljudfilen s att alla toner lg exakt rytmmssigt. Det

    redigerades ocks s att alla toner hade samma volym och hrdhet i anslaget. Detta

    gjordes fr att ta bort den mnskliga faktorn i inspelningen och mjliggra fr andra att

    upprepa underskningen, samt fr att det verkar vara ngot som r relativt vanligt

    frekommande nr det gller underskningar av denna sort.25 Stefan Koelsch, John A.

    Sloboda och Nikolaus Steinbeis strkte min tro p att producera ljudfilen p detta stt:

    21 Nationalencyklopedin, MIDI. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lng/midi

    (hmtad 2015-10-07). 22 Bakker och Martin. (2015). s. 18;

    Koelsch, m.fl. (2006). s. 1384. 23 Palm, Anders och Stenstrm, Johan. (1999). Tryggare Kan Ingen Vara. Barnens Svenska Sngbok.

    Stockholm: Albert Bonniers Frlag. s. 197;

    Bjrk-Franzn, Lena. (1996). Tryggare Kan Ingen Vara. Kom S Sjunger Vi! Stockholm: En Bok Fr

    Alla. s. 94. 24 Paananen, Pirkko. (2009). Childrens and Adolescents Harmonization of a Tonal Melody, Music

    Education Research. Vol. 11(2). s. 158. 25 Bakker och Martin. (2015). s. 18;

    Koelsch, m.fl. (2006). s. 1384.

  • 10

    It is surprising that clear emotion-related subjective and physiological effects

    could be elicited by stimuli which were synthesized electronically and

    possessed none of the other expressive attributes normally inherent to human

    performance (e.g., variation in tempo and loudness). This provides some

    reassurance that these effects are robust and can be extended to a range of types

    of musical stimuli.26

    Koelsch med flera upptckte allts att det gick att framkalla tydliga knslomssiga

    reaktioner hos dem som de underskte med hjlp av en ljudfil/lt som var manipulerad

    p ett sdant stt att de mnskliga felaktigheterna i den var bortplockade.

    Efter att Version 1, den med de konsonanta ackorden var klar kopierades melodin och

    ackorden till en ny fil i vilken septimerna adderades. Versionerna r allts exakt

    likadana frutom att ena versionen har septimer p ackorden.

    Hr under finns tv exempel, de frsta tre takterna, ur notbladen till respektive versioner

    av Tryggare kan ingen vara, som de spelades in. Bda notblad finns i sin helhet bland

    bilagorna. Exemplen visar p skillnaden mellan ackorden, vilka r skrivna i basklaven,

    allts den understa raden av noterna. I dessa noter visualiseras tydligt det som str

    tidigare i texten, det vill sga, att nr en not lggs till en ters ver kvinten i treklangen

    bildas en fyrklang som dessutom r ett septimackord.

    Ex 1. Utdrag frn Version 1, versionen med standardackord.

    Ex 2. Utdrag frn Version 2, den reharmoniserade versionen med tillagda septimer.

    26 Koelsch, m.fl. (2006). s. 1390.

  • 11

    Ngot som upptcktes vid adderingen av septimer p detta nrmast mekaniska stt till

    ackorden var att fler dissonanser uppstr. ven om Version 1 r relativt dissonansfri gr

    det att hitta ngra f dissonanser i Version 1, som exempelvis i takt tv mellan tonen E i

    ackordet A och meloditonen F# (se exempel ovan). Till Version 2 blev det dock fler och

    grvre dissonanser. Vissa ackord blev dissonanta i relation till melodin, som exempelvis

    A7:et i andra takten (se exempel ovan). Utver att ha dissonansen mellan F# och E gr

    den adderade septimen att strre dissonanser uppstr. Detta ackords septim r nmligen

    tonen G samtidigt som melodin, nr detta ackord spelas, spelar ett F#. G och F# ligger

    en halvton mellan varandra och r anledningen till dissonansen, d halvtonsintervallet r

    det intervall som mnniskor uppfattar som mest dissonant.27 Tonen G r dessutom

    dissonant till grundtonen i ackordet, allts tonen A.

    Spekulationer uppstod om det var rtt att behlla harmoniseringen p detta stt nr det

    uppstod sdana dissonanser men efter en del funderande nddes slutsatsen att dessa

    ackord skulle vara kvar som de var. Beslutet fattades dels fr att om detta skulle ndras

    hade hela underskningen ftt ndras och reharmoniseringen hade varit tvungen att

    motiveras p ett nytt stt. Bara fr att vissa ackord r dissonanta i relation till melodin

    betyder inte det att underskningen blir ogenomfrbar eller felaktig p ngot stt.

    Istllet gr det snarare att den reharmoniserade versionen skiljer sig nnu mer frn den

    mer konsonant harmoniserade versionen, som inte r lika dissonant, vilket kanske skulle

    kunna ge mer skiljande resultat mellan versionerna p formulren.

    8.1.3 Framfrandet av ljudfilerna

    Ljudfilerna spelades vid experimenttillfllena upp via en dator av mrket ASUS modell

    S56CB i7 GT740 genom ett par Creative Labs Wireless T12 hgtalare. Dessa r p

    inget stt ngra vldigt hgkvalitativa hgtalare men var nd fullgoda fr

    underskningen. Det blev dessa hgtalare fr att det var de som fanns att tillg.

    8.2 De olika formulren och experimentets genomfrande 8.2.1 Allmnna kommentarer kring sjlvrapporteringsformulr

    En stor del av denna uppsats handlar om att underska framkallade och subjektivt

    tolkade knslomssiga reaktioner hos deltagarna. Inom psykologin finns en uppsj av

    olika metoder fr att mta knslor och frsta steget i processen att hitta ett lmpligt stt

    att mta knslomssiga reaktioner p var att titta p s

    kallade sjlvrapporteringsmetoder. Detta gjordes dels fr att

    sjlvrapporteringsmetoder r den verlgset vanligaste typen av metod inom

    musikpsykologin, vilket ger tyngd och kredibilitet till denna typ av metod, men ocks

    fr att sjlvrapporteringsmetoder r billiga att genomfra och renderar i lttfrsteliga

    resultat.28 Sjlvrapporteringsmetoder utgr frn, som namnet avsljar, att personen som

    blir underskt sjlv rapporterar vad den knner. Det finns dock olika stt att lta en

    person rapportera vad den knner, drfr skedde ytterligare avgrnsning till

    sjlvrapporteringsmetoder av typen frgor med fasta svarsalternativ. Frgor med fasta

    svarsalternativ innebr att deltagaren i underskningen fr givna svar att vlja mellan

    eller gradera p ngot stt. Valet att rikta in sig p denna typ av formulr gjordes drfr

    27 Cook, Norman D. och Hayashi, Takefumi. (2008). The Psychoacoustics of Harmony Perception,

    American Scientist. Vol. 96. s. 318. 28 Vstfjll. (2010). s. 256.

  • 12

    att dessa dels ger vldigt konkreta svar som blir jmfrbara mellan olika deltagare p ett

    annat stt n om varje deltagare hade ftt spekulera fritt, samt fr att frgor med fasta

    svarsalternativ kan hjlpa till att komma ver ett av de stora problemen med

    sjlvrapporteringsmetoder, nmligen problemet med att stta ord p vad man knner,

    eller som det kallas, att man har begrnsad tillgng till sina interna processer.29

    I The Handbook of Music and Emotion nmns fyra kritiska saker att tnka p som kan

    vlla problem angende svarens trovrdighet vid sjlvrapporteringsformulr. Dessa fyra

    problem kallas p engelska fr: a) demand characteristics, b) self-presentation

    biases, c) limited awareness of one's emotions och d) difficulties in the

    verbalization of emotion perception or experience.30 P svenska kan det versttas med

    a) vinkling mot syftet, b) partiskhet gllande sjlvrepresentation, c) begrnsad

    uppfattning av ens knslor och d) svrigheter med att stta ord p upplevda knslor.

    Problem c) och d) har det redovisats fr tidigare i texten och dessa handlar kort om att

    deltagarna kan ha problem att hitta ord p det de knner. Dessa problem har frskt att

    vervinnas i denna studie genom anvndandet av ett s kallat GEMS formulr, som

    frklaras under fljande underrubrik. Problem a) och b) har frskt att vervinnas p

    andra stt. Problem a) innebr att den undersktas svar skulle kunna pverkas av att den

    vet vad studiens syfte r. En deltagare pverkad av detta kanske d vinklar sina svar fr

    att dessa ska passa studien, vilket medfr att svaren inte egentligen r vad hen knner.

    Fr att undkomma detta problem i denna underskning valde jag att inte bertta vad

    syftet med studien var frens efter experimentet var genomfrt. I The Handbook of

    Music and Emotion fresls det att man kan ljuga ihop ett syfte och bertta det fr

    deltagarna. Det knns dock som att det skulle vlla en del etiska problem och eftersom

    ingen av deltagarna krvde att f veta syftet rckte det allts med att frtiga syftet.

    Problem b) handlar om att den underskta kan vilja presentera sig sjlv p ett visst stt

    och drfr svarar vinklat p frgorna. ven om detta kanske inte r s vanligt i studier

    som handlar om musikpsykologi kan det nd vara vrt att ppeka att problemet finns.31

    Detta problem r inget som har gtt att gra ngot t i denna studie utan man fr rkna

    med att svaren skulle kunna vara pverkade av detta i ngon mn.

    8.2.2 GEMS

    Formulren som delades ut till deltagarna under underskningen var baserade p

    Geneva Emotional Music Scale (GEMS), en skala som anvnds fr att mta och gradera

    hur en lyssnare knslomssigt upplever musik. Anledningen till att formulret i denna

    uppsats baserades p denna skala var fr att den r framtestad som det mest

    populra sjlvrapporteringsformulret bland deltagare i underskningar som rr

    knslor och musik.32 Utver detta r GEMS frmst anvnd i sammanhang med klassisk

    och populrmusik, ngot som strkte tron p att skalan var rtt fr denna underskning,

    ven om Tryggare kan ingen vara kanske inte till hundra procent passar in i ngot av

    de facken.33 Detta r vrt att ppeka fr att visa att skalan r utvecklad fr att anvndas,

    29 Eerola och Zentner. (2010). s. 192;

    Vstfjll. (2010). s. 257. 30 Eerola och Zentner. (2010). s. 210. 31 Ibid, s. 212. 32 Ibid, s. 209. 33 Lykartsis, Athanasios och Pysiewicz, Andreas och von Coler, Henrik och Lepa, Steffen. (2013). The

    Emotionality of Sonic Events: Testing the Geneva Emotional Music Scale (GEMS) for Popular and

    Electroacoustic Music, Proceedings of the 3rd International Conference on Music & Emotion

    (ICME3), Jyvskyl, Finland, 11th - 15th June 2013. Luck, Geoff och Brabant, Oliver (red.).

    Jyvskyl: University of Jyvskyl, Department of Music. s. 2.

  • 13

    och har frmst anvnts, i en vsterlndsk kontext och drfr borde vara lmplig fr

    denna underskning. Dock ska det pongteras att den viktigaste anledningen till att

    basera skalan p GEMS r fr att, som skaparen Marcel Zentner sjlv uttrycker

    det [] the rich and complex emotions evoked by music can be captured only by a

    commensurately rich and complex emotion vocabulary. The aim of the GEMS is to

    provide such a vocabulary.34 Strsta anledningen till att anvnda en skala baserad p

    GEMS i denna underskning r allts fr att hjlpa deltagarna att stta ord p sina

    knslor.

    GEMS r indelat i 45 items, vilka placeras in i 9 factors som i sin tur placeras in i 3

    super-factors. Ett item kan till exempel vara knslan calm, detta item tillhr d

    factor peacefulness som i sin tur tillhr super-factor sublimity. P samma stt tillhr

    item fascinated factor transcendence som i sin tur tillhr samma super-factor

    som peacefulness, nmligen sublimity. GEMS anvnds sedan p s stt att de som

    undersks fyller i vid samtliga items hur mycket de hller med om psttt item.

    Graderingen ver hur mycket deltagaren i underskningen hller med om ett item sker

    genom den s kallade Likertskalan.35 Likertskalan utgr ifrn att deltagaren i

    underskningen fyller i en graderande siffra, ofta mellan 1 5, vid varje item. Siffrorna

    str fr: 1 = inte alls, 2 = inte s mycket, 3 = mer eller mindre, 4 = rtt s mycket, 5 =

    helt instmmande. Siffrorna r allts tnkta att representera deltagarens instllning till

    varje pstende.36

    8.2.3 Kommentarer angende det GEMS-inspirerade formulret som anvndes i denna uppsats

    GEMS finns inte p svenska. Jag kontaktade upphovsmannen Marcel Zentner fr att se

    om jag dels fick lov att anvnda skalan och om jag fick lov att gra en officiell

    versttning av den. Jag fick tilltelse att anvnda mig av skalan och han skickade

    instruktioner fr hur man skulle gra nr man anvnder sig av den, men jag fick inte

    tilltelse att gra en officiell versttning av GEMS. Jag valde istllet att gra en egen

    skala, som till stor del r baserad p GEMS, dr strsta skillnaden r att jag inte

    officiellt kallar den fr GEMS. Hdanefter refererar jag frmst till skalan som skapades

    fr denna underskning som den GEMS-inspirerade skalan. Problematiken med att

    gra en egen skala blir att jag inte kan sga att denna nya skala r lika bra som GEMS

    d den inte har granskats och anvnts p samma stt och i samma utstrckning som

    originalet. Efter samrd med min handledare kom vi nd verens om att jag skulle gra

    denna egna, icke-officiella, skala, baserad p GEMS.

    Fr att gra det GEMS-inspirerade formulret fick jag brja med att verstta engelska

    termer till svenska. Super-factors versattes till huvudkategorier, factors till

    underkategorier och items fick behlla sin engelska term. Den engelska termen fr items

    behlls d denna term ocks anvnds p svenska.37 Efter det granskades den engelska

    versionen av ursprungs-GEMS dr jag frskte verstta alla items, underkategorier och

    huvudkategorier till svenska. Vissa ord hittades det ingen, enligt mig, lmplig

    versttning p. Efter konsultation med handledaren bestmde jag mig drfr fr att inte

    34 Eerola och Zentner. (2010). s. 212. 35 Lepa, m.fl. (2013). s. 5. 36 Hartley, James. (2013). Some Thoughts on Likert-type Scales, International Journal of Clinical and

    Health Psychology. Vol. 13. s. 84. 37 Trost, Jan. Item, Nationalencyclopedin.

    http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/item (hmtad 2015-12-03).

    http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/item

  • 14

    verstta alla ord, d dessa kanske skulle skapa mer frvirring under underskningen n

    att underltta fr deltagaren att stta ord p vad hen knner. Jag tog mig friheten att

    lmna bort vissa items som jag trodde var irrelevanta, till exempel heroic, ngot som

    jag numer r kritisk till. Vidare diskussion kring detta frs under

    slutdiskussionsrubriken.

    Fr att undvika att det GEMS-inspirerade formulret inte skulle motsvara deltagarnas

    associationer fanns det ven en punkt med namnet vriga knslor, dr deltagaren sjlv

    kunde fylla i andra knslor. S r det ven i originalversionen av GEMS. Att ha denna

    punkt fungerar som en bra skerhetslina om deltagaren skulle komma p ett item som

    den knner som inte finns att vlja. Utver detta fljdes samma princip gllande

    graderingen som i GEMS, det vill sga, anvndandet av Likertskala. Under sjlva

    experimentet anvndes ocks samma typ av instruktioner som vid GEMS, det vill sga

    deltagarna informerades om att de skulle fylla i vad de knner nr de hr lten och inte

    vad de tror att lten ska frmedla fr knsla. GEMS utgr nmligen frn en emotivistisk

    infallsvinkel.

    Hela detta GEMS-inspirerade formulr gr att hitta i Bilaga A.

    8.2.4 Frgeformulr som delades ut innan experimentet

    Utver det GEMS-inspirerade formulret delades det ut ett papper, innan experimentet

    brjade, i vilket deltagaren fick svara p ngra generella frgor om deras musikaliska

    erfarenhet samt fylla i hur gamla de r. Detta gjordes fr att se om personernas olika

    musikaliska erfarenhet p ngot stt pverkade deras svar och genom det se om det

    fanns skillnad mellan hur svaren blev mellan de olika deltagarna. En frga frn detta

    formulr var exempelvis: Har du ngon form av musikalisk utbildning? Om ja, vad fr

    typ av musikalisk utbildning och hur lnge varade/varar den? Hela detta formulr finns

    att hitta i Bilaga B.

    8.2.5 Frgor som stlldes efter att frgeformulret och det GEMS-inspirerade formulret var ifyllt

    P frslag av min handledare adderades tre frgor som stlldes till deltagarna i slutet av

    underskningen, efter att de hade fyllt i frgeformulret och det GEMS-inspirerade

    formulret. Dessa frgor var: Hrde du skillnad p ljudfilerna? Fredrog du ngon av

    ljudfilerna? Om ja, vilken och varfr? Dessa frgor lades till fr att f lite mer insikt i

    hur deltagarna uppfattade underskningen och fr att f en versikt ver deras

    preferenser. Svaren p dessa frgor finns i sin helhet i Bilaga D.

    8.2.6 Experimentets genomfrande

    Rent praktiskt genomfrdes experimentet genom att jag trffade deltagarna en t gngen

    hemma hos mig. Jag frklarade snabbt att underskningen r helt anonym, vad det

    innebr och s vidare. Jag frklarade sedan fr deltagarna att allt var frivilligt och att de

    fick dra sig ur nr de ville. Efter det fick deltagarna frst fylla i formulret med ngra

    generella frgor som jag sedan samlade in och i samma veva delade jag ut det GEMS-

    inspirerade formulret. Jag frklarade fr deltagarna hur det fungerade och hur de skulle

    fylla i pappret och sedan spelade jag upp frsta ljudfilen, allts Version 1 av Tryggare

    kan ingen vara, tv gnger. Nr ljudfilen var uppspelad tv gnger frgade jag om de

    ville hra den igen och spelade sedan upp den s mnga gnger som de knde att de

  • 15

    behvde fr att fylla i det GEMS-inspirerade formulret. Nr de sjlva knde sig klara

    hmtade jag in pappret och gav dem ett likadant GEMS-inspirerat formulr. Sen

    upprepades processen, men med Version 2 av Tryggare kan ingen vara. Efter att jag

    samlat in det pappret stllde jag deltagarna slutfrgorna: Hrde du skillnad p

    ljudfilerna? Fredrog du ngon av ljudfilerna? Om ja, vilken och varfr?, och skrev ner

    deras svar i ett dokument. Fr att hlla reda p vem som var vem bland alla papper fick

    varje deltagare skriva en siffra p alla tre papper, allts p formulret med generella

    frgor samt p de tv GEMS-inspirerade formulren. Frsta deltagaren i

    underskningen fick bli siffra ett, andra deltagaren siffra tv och s vidare.

    8.2.7 Information om deltagarna

    Experimentet genomfrdes p tta stycken unga vuxna musiker. Alla deltagare hade

    olika mngd erfarenhet inom det musikaliska fltet och deras lder varierade vid

    tillfllet fr underskningen frn 21 r till 25 r. Deras erfarenhet inom det musikaliska

    fltet varierade frn att ha bara gtt ngon kurs i gitarrspel och mest spelat fr sig sjlv

    hemma till att ha gtt flera olika musikinriktade utbildningar och spelat i alla mjliga

    sorters band och konstellationer.

    Deltagarna till experimentet nddes via personliga kontakter, dr jag helt enkelt frgade

    om de knde ngon som passade in p kriterierna och som skulle vara tillgnglig fr

    experimentet. Urvalet gjordes p detta stt pverkat av tre vergripande skl, tidsliga,

    rumsliga och ekonomiska.

    8.3 Sammanfattning av metod och material

    Sammanfattningsvis kan man sga att metoden till denna uppsats till stor del bestr av

    ett musikpsykologiskt experiment dr tta stycken deltagare undersks. Detta

    experiment genererar kvantitativa resultat i form av siffror som terger deltagarnas

    uppfattade knslomssiga instllning till lten de fr hra. Utver dessa kvantitativa

    resultat stlls ven ngra kompletterande frgor till deltagarna fr att generera ngra

    kvalitativa data som kan sttas i relation till de kvantitativa.

    9 Analys

    9.1 Om reharmoniseringen pverkade deltagarna knslomssigt

    Som svar p frsta delen av frgestllningen, det vill sga om unga vuxna musiker

    reagerar knslomssigt p reharmonisering av Tryggare kan ingen vara, pekar svaren i

    formulren p ett enformigt ja. Alla deltagare lmnade olika svar, i de tv GEMS-

    inspirerade formulren, till Version 1 och Version 2 av Tryggare kan ingen vara och

    detta fr tolkas som att deltagarna tyckte att det fanns en skillnad i vad de knde av

    respektive harmonisering. Alla svarade Ja p frgan Hrde du ngon skillnad p

    ljudfilerna?, vilken stlldes efter att de GEMS-inspirerade formulren var inlmnade.

    Trots att det fanns en stor skillnad i erfarenhet, utbildning och mngd aktivitet gllande

    musik mellan musikerna i underskningen var detta svar ngot som enade dem alla.

  • 16

    9.2 Om deltagarna fredrog ngon av versionerna

    P frgan om deltagarna fredrog ngon av versionerna gav fem av tta svaret ja,

    fredrog den frsta, medan tv gav svaret ja, fredrog den andra och en gav svaret att

    den inte fredrog ngon av versionerna. Eftersom denna uppsats inte handlar om smak

    utan om knslor (som dock pverkar smak) finns det hr inte utrymme att g in srskilt

    mycket p analyser kring smak och kring varfr deltagarna inte fredrog ngon av

    versionerna. Hr under presenteras kort vilka som fredrog vilken version och det

    resoneras om deras musikaliska bakgrund mjligen har pverkat om de fredrog ngon

    version.

    9.2.1 De som fredrog Version 1

    Angende de som fredrog Version 1 verkar det inte finnas ngot som fr dem samman.

    De har alla skiftande musikalisk bakgrund och angav lite olika skl till varfr de

    fredrog Version 1. Ngra svarade att det var p grund av att de knde stark nostalgi

    medan ngon bara svarade att Version 1 var mer behaglig.

    9.2.2 De som fredrog Version 2

    Det hittades heller inte ngra strre likheter, eller anledningar till varfr de tv som

    fredrog den andra versionen gjorde det, det kan ha varit en frga om smak. De tv som

    fredrog den andra versionen uppgav nmligen olika anledningar till varfr de gjorde

    det. En av dem menade att Version 2 var mer avslappnad och inte lika spretig som

    Version 1, medan den andra som fredrog Version 2 menade att den var emotionellt

    laddad p ett annat stt, mer spnnande, och att Version 1 fick hen att tnka fr mycket

    p kyrkan och begravning.

    9.2.3 Den som inte fredrog ngon av versionerna

    Intressant r att deltagaren som inte fredrog ngon av versionerna r den deltagare som

    var verlgset mest erfaren inom det musikaliska fltet. Till att brja med uppgav hen

    att hen varit musiker i 16 r, vilket var lngst av alla deltagare, att jmfra med de tv

    som varit musiker nst lngst som hade varit det i 13 r. Dessa tre individer var

    dessutom lika gamla, 22 r, vilket betyder att deltagaren som varit musiker lngst har

    varit det enda sedan hen var sex r gammal. Utver att ha varit musiker s lnge uppgav

    ven denna person att hen lyssnade p musik verlgset mest av alla per vecka. Denna

    person lyssnar p musik ungefr 84 timmar i veckan, att jmfra med medianen hos de

    underskta vilken lg p 15 timmar i veckan, eller att jmfra med den som lyssnar nst

    mest p musik i veckan, vars antal lg p 35 timmar. Personen, som inte fredrog ngon

    av versionerna, hade ven mest erfarenhet och utbildning inom det musikaliska fltet,

    med erfarenhet av bde kommunal musikskola, gymnasial yrkesmusikerutbildning,

    eftergymnasial musikproduktionsutbildning p universitet, samt arbetslivserfarenhet

    frn en musikstudio. Dessutom uppgav personen att hen spelat i mnga olika band i

    flera varierande genrer, ngot ingen annan deltagare uppgav. Att personen som har strst

    musikalisk erfarenhet r den enda som inte fredrog ngon av versionerna kan betyda

    flera saker. Det kan exempelvis tolkas som att personen inte knde srskilt mycket nr

    den hrde ngon av versionerna, och p det sttet koppla det till den knslomssiga

    aspekten. Dock stmmer inte denna analys d personens svar p vilka knslor hen knde

    inte skiljer frn de andra deltagarna p ngot anmrkningsvrt stt. Denna person angav

    att den knde vissa knslor mer n andra precis som alla andra deltagare i

  • 17

    underskningen.

    9.3 Hur reharmoniseringen pverkade deltagarna knslomssigt

    Vilka knslor knde deltagarna nr de hrde ljudfilerna? Fanns det ngra knslor som

    deltagarna enades om att de knde mest fr respektive version? Vilka knslor var det i

    s fall och skiljer de sig mellan versionerna? Fr att utvinna svar p dessa frgor ur

    materialet rknades medianen och medelvrdet ut fr varje item och sedan jmfrdes

    alla items med varandra fr att se vilka siffror som var strst. Eftersom alla items var

    placerade i underkategorier och huvudkategorier var det ocks ngot som fick tas i

    berkning vid observationerna och jmfrelserna av svaren p formulren. Hr i

    analysdelen ligger fokus p att lyfta fram och fra resonemang kring de mest relevanta

    och frhoppningsvis intressanta svaren. Formulren med svar finns i sin helhet bland

    bilagorna.

    Ett resultat som de GEMS-inspirerade formulren visade var att de items som

    deltagarna sammanlagt knde mest till respektive version skiljde sig mellan Version 1

    och Version 2. Detta r ytterligare ett bevis fr att denna reharmonisering pverkade den

    knslomssiga uppfattningen av lten. Hr under presenteras det vilka items som hade

    hgst median och medelvrde. Kriteriet fr att jag tar upp items hr under r att de har

    en median p 3 eller hgre. Dessutom presenterar jag medelvrdet fr respektive item

    med mediansiffra ver 3.

    9.3.1 Version 1: analys och tolkning av medianer samt medelvrde

    6 stycken items hamnade p en sammanlagd mediansiffra av 3 eller hgre till Version 1.

    Dessa items r: Stilla, Lugn, Mild, Avslappnad, Nostalgisk och Gldjefylld. Dessa items

    medelvrde r som lyder:

    Stilla 3,25

    Lugn 3,625

    Mild 3

    Avslappnad 3,125

    Nostalgisk 3,875

    Gldjefylld 2,625

    Siffrorna visar allts att Nostalgisk r det item med hgst medelvrde till Version 1. Att

    deltagarna skulle knna knslor av nostalgi var ngot som det spekulerades i kring innan

    experimenten genomfrdes och dessa spekulationer verkar ha visat sig stmma.

    Den enda underkategori dr alla items hade en mediansiffra p ver 3 var

    underkategorin Fridfullhet, med items: Stilla, Lugn och Mild. Att denna underkategori

    var populr att fylla i verensstmmer med tidigare forskning, som sger att ju mer

    vntad harmonik det r till en lt desto mindre knslor av spndhet knner lyssnaren.38

    Underkategorierna Fridfullhet och Spndhet verkar bevisligen vara varandras motsatser,

    d Fridfullhet har hgst mediansiffror medan underkategorin Spndhet har lgst

    mediansiffror.

    38 Koelsch, m.fl. (2006). s. 1381.

  • 18

    Att items Avslappnad och Gldjefylld fick mediansiffror p ver 3 kan bero p ngra

    olika anledningar. Att Avslappnad fick det skulle jag tillskriva till samma anledning som

    varfr Stilla, Lugn och Mild fick s pass hga mediansiffror. Avslappnad r inte med i

    samma underkategori som dessa tre, allts Fridfullhet, utan r istllet med i

    underkategorin mhet. Dessa tv underkategorier r dock med i samma huvudkategori,

    nmligen huvudkategorin Upphjdhet/Sublimitet, vilket frvrigt r den enda

    huvudkategori vars items har uppntt mediansiffran 3 eller hgre. Gldjefylld r ensamt

    item frn underkategorin Gldjefylld Aktivering med mediansiffra ver 3 och

    anledningen till detta skulle bland annat kunna vara fr att lten r i dur.

    En annan sak som sticker ut med svaren p de GEMS-inspirerade formulren till

    Version 1 r att det finns en underkategori med items som har lgst medelvrde och

    mediansiffror. Som nmndes lite kort innan r detta underkategorin Spndhet. I denna

    underkategori, som bestr av items Spnd, Oroad och Nervs, har nstan alla fyllt i att

    de inte alls stmmer in p ngot av dessa pstenden. Det r bara en person som har fyllt

    i 2:or istllet fr 1:or p dessa tre items samt en annan deltagare som fyllde i en 2:a p

    Spnd. I vrigt var det allts idel 1:or ifyllda p dessa items, allts att de inte alls hller

    med om pstendet. Dessa ifyllda 1:or p dessa items gjorde s att alla tre items i denna

    underkategori hade en mediansiffra av 1. Detta r i linje med tidigare forskning, av

    bland annat Koelsch, angende knslor och ackord. Denna tidigare forskning har, som

    tidigare nmndes, visat att lyssnare, vid vntad harmonik, inte knner mycket av denna

    typ av spnda knslor och att dessa spnda knslor kar ju mer ovntad harmonik det

    r.39 Eftersom att harmoniken i Version 1 r vntad enligt vsterlndska musiktraditioner

    stmmer dessa resultat allts vl in med tidigare forskning.

    En till intressant observation r att en person fyllde i siffran 5, det vill sga att personen

    var helt instmmande, till att Version 1 av lten fick hen att knna en knsla av

    andlighet. Detta var ven samma person som fredrog Version 2 ver Version 1, d

    Version 1 fick denna person att tnka p begravning och kyrkan. Det intressanta hr r

    detta item, allts En knsla av andlighet, ligger i underkategorin Andlighet som i sin tur

    ligger i huvudkategorin Upphjdhet/Sublimitet. Items i bde denna huvudkategori och

    denna underkategori r i denna underskning tnkta att st fr positiva knslor. Denna

    person verkar dock ha tolkat item En knsla av andlighet till begravningar, baserat p ett

    svar till en av extrafrgorna som stlldes efter att det GEMS-inspirerade formulret

    fyllts i. Drfr har En knsla av andlighet ftt en negativ innebrd fr personen. Hr ser

    man allts att detta GEMS-inspirerade formulr kan vara grund till vissa tvetydigheter.

    Alla tolkar inte alla items p samma stt och detta r sjlvfallet ngot som kan anvndas

    som kritik mot formulret. Denna kritik r befogad och som tidigare nmnt bygger hela

    studiens resultat p att lita p vad deltagarna har fyllt i p formulret. I deras pstende

    finns det inbyggt en tolkning av varje item p formulret och sjlvfallet pverkar detta

    studien. Detta r dock ett problem som alltid finns med formulr och enkter av olika

    slag, man kan aldrig veta exakt hur ngon tolkar formulret eller varfr de fyller i som

    de gr.

    39 Koelsch, m.fl. (2006) s. 1381

  • 19

    9.3.2 Version 2: analys och tolkning av medianer samt medelvrde

    3 stycken items hamnade p en sammanlagd mediansiffra av 3 eller hgre till Version 2.

    Dessa items r: Frundrad, Lugn och Drmsk. Dessa items medelvrde r som lyder:

    Frundrad 2,75

    Lugn 2,875

    Drmsk 3,375

    Att det till Version 2 bara var 3 stycken items med en mediansiffra p 3 eller hgre kan

    peka p att deltagarna hade en strre olikhet i sina knslomssiga responser n vid

    Version 1. Denna olikhet i knslomssiga responser kanske kan vara en effekt av att

    harmoniken r ovntad och drfr inte genererar en mer likformig respons.

    Att harmoniken skulle uppfattas som ovntad r ngot som mediansiffran p item

    Frundrad ocks pekar p. ven om dess medelvrde r relativt lgt jmfrt med vissa

    andra medelvrden i denna underskning pekar nd dess medianvrde, som lg p 3,5,

    att flera av de underskta tyckte att Version 2 mer eller mindre gav dem en knsla av

    frundran.

    Ett item frn underkategorin Fridfullhet, som ju var underkategorin med hgst

    medianvrden till Version 1, verkar ocks ha varit ngot deltagarna har knt till Version

    2. Detta item r Lugn och det intressanta hr r att detta r det enda item som hade en

    mediansiffra p 3 eller mer i bda versionerna. Dess medelvrde har sjunkit en del i

    Version 2 men likvl r dess medianvrde ver tre. Detta skulle kunna tolkas som att

    detta item inte har pverkats av att ackorden blev till septimackord i lika stor grad som

    andra items.

    Det item som sticker ut mest till Version 2 r item Drmsk. Utver sin mediansiffra p

    ver tre kan man ocks se att det har ett hgre medelvrde n ngot annat item till

    Version 2. Item Drmsk medelvrde r dessutom tredje hgst i hela underskningen,

    enbart toppat av items Nostalgisk och Lugn, som bda var till Version 1. Det r ocks

    intressant att pongtera att Drmsk hade relativt lgt medelvrde och median till Version

    1, nmligen siffran 2 till bda. Det intressanta med detta resultat r att det verkar som att

    adderingen av septimer till ackord r ngot som fr en lt att knnas mer Drmsk,

    tminstone tycker deltagarna i underskningen det. Att septimackord skulle ge en mer

    drmsk knsla r en id som har funnits sedan Debussys och Saties tid och ngot som

    presenterades kort tidigare i texten. Intresserad av detta resultat googlade jag p dreamy

    + seventh chord fr att se om det finns ytterligare mnniskor med denna uppfattning och

    mycket riktigt hittades det en uppsj av hemsidor med detta pstende, speciellt

    gllande ackord med stor septim.40 Det intressanta hr r att de flesta av dessa sidor som

    hittades r sidor som riktar sig mot musiker. Dessa sidor vill allts lra musiker hur man

    40Beatham, Mike. Chord Theory 7th Chords. Fretjam. http://www.fretjam.com/guitarchordtheory

    3.html (hmtad 2015-12-01).

    Estrada y Santiago, Kenneth. How to Create Dreamier Chords. Sonicbids. http://blog.sonicbids.com/how

    tocreatedreamierguitarchords (hmtad 2015-12-01).

    Easy Chords. Maj 7 Chords Theory. Easy Chords. http://www.easy

    chords.com/theory/maj_7_chord.html (hmtad 2015-12-01).

    Taub, David. CHORDS Open Position Major 7th Chords. Nextlevelguitar.

    http://www.nextlevelguitar.com/resources/pdf/chords_open_position_major_7th.pdf (hmtad 2015-

    12-01).

    http://www.fretjam.com/guitar-chord-theory-3.htmlhttp://www.fretjam.com/guitar-chord-theory-3.htmlhttp://blog.sonicbids.com/how-to-create-dreamier-guitar-chordshttp://blog.sonicbids.com/how-to-create-dreamier-guitar-chordshttp://www.easy-chords.com/theory/maj_7_chord.htmlhttp://www.easy-chords.com/theory/maj_7_chord.htmlhttp://www.nextlevelguitar.com/resources/pdf/chords_open_position_major_7th.pdf

  • 20

    spelar 7-ackord och beskriver ackordets knslomssiga kvaliter som drmskt i mnga

    fall. Detta r intressant eftersom att deltagarna i denna studie r musiker och kanske

    sjlv har lrt sig att spela och knna igen detta ackord som ett drmskt ackord en gng i

    tiden. Detta verkar i s fall fortfarande pverka deras uppfattning av 7-ackord som

    drmska. Att denna tanke fortfarande verkar vara giltig i modern tid r kanske inte s

    anmrkningsvrd, ven om det har gtt cirka hundra r sedan Debussy och Satie

    komponerade. Med detta menas att ven om hundra r r lnge fr en mnniska r det

    inte mycket sett till hela musikhistorien. Det gick flera hundra r dr septimackord

    fungerade som ackord som var absolut tvungna att upplsas till konsonanta ackord, som

    det redovisades fr innan. Dessa septimackord sgs som dissonanta och icke upplsta

    under en lng period och drfr fr man nd sga att denna uppfattning av

    septimackord som drmska faktiskt r relativt ny.41 Deltagarna i denna underskning r

    allts i ngon mn levande bevis fr att septimackord ndvndigtvis inte behver ses

    som dissonanta eller ngot som skapar spnning, utan de kan ocks tillskrivas andra

    kvaliter.

    Om man har i tanke varfr underkategorin Spndhet hade s lga medelvrden och

    mediansiffror till Version 1 kan man tnka att deltagarna skulle fylla i hgre siffror i

    samma underkategori till Version 2. Detta baserat p att Version 2 har en mer ovntad

    harmonik. ven fast Version 2 bara hade lite hgre medelvrden och medianer p dessa

    items, med medianen 2 p Oroad och Nervs och medianen 1,5 p item Spnd, r det

    nd inga jttehga siffror. Svaren var dock mer utspridda i denna underkategori till

    Version 2 n till Version 1, med ngra olika deltagare som fyllt i 3:or och 4:or p alla tre

    items. Dessa svar skulle kunna tolkas som ytterligare ett bevis fr att ju mer ovntad

    harmonik en lt har, desto mer spnda knslor upplever man.

    9.4 En sista anmrkning angende resultaten

    Eftersom bara en av de underskta fyllde i ngot p vriga knslor i de GEMS-

    inspirerade formulren fr det tolkas som att formulren fyllde sin huvudsakliga

    funktion, det vill sga att frenkla fr deltagarna att stta ord p vad de knner.

    Knslobegreppen som det fanns att vlja p verkar allts ha varit tillrckligt mnga och

    differentierade, ngot som borde strka trovrdigheten fr dessa GEMS-inspirerade

    formulr.

    10 Slutdiskussion och avslutning

    Denna uppsats har gett flera tydliga svar p frgestllningen. Bde om och hur unga

    vuxna musiker reagerar knslomssigt p reharmoniseringen till Tryggare kan ingen

    vara har presenterats i analysdelen. Det visade sig till slut att denna egentligen rtt s

    blygsamma reharmonisering i stor utstrckning pverkade deltagarnas knslomssiga

    uppfattning av lten. Dessa resultat skulle kunna innebra att lyssnares, eller tminstone

    unga vuxna musikers, knslomssiga uppfattning till stor grad pverkas av vilka ackord

    en lt har.

    Version 2 uppfattades som mer drmsk n Version 1, ngot som fr ses som

    anmrkningsvrt d denna frestllning har ver hundra r p nacken men fortfarande

    41 Rich, Alan. (2014). Harmony, Encyclopdia Britannica.

    http://global.britannica.com.proxy.lnu.se/art/harmonymusic (hmtad 2015-12-01).

    http://global.britannica.com.proxy.lnu.se/art/harmony-music

  • 21

    verkar relevant om man jmfr det historiska materialet kring 7-ackord med resultaten

    frn denna underskning samt med hur olika hemsidor presenterar 7-ackordets

    knslomssiga kvaliter. Det r ocks anmrkningsvrt att deltagarna i studien i stor

    grad knde detta, utan att veta vad det var fr typ av ackord, d jag frskrade mig om

    att de inte fick veta vad det var som var annorlunda med reharmoniseringen gentemot

    Version 1. Deras svar var allts inte pverkade av att de visste vad det var fr ackord,

    snarare verkade de verkligen tycka att Version 2 var mer drmsk n Version 1, enbart

    baserat p vad de hrde. Att de knde detta kan bero p att de r musiker, om det nu r

    inlrt att dessa ackord uppfattas som drmska. Av denna anledning hade det varit

    intressant att jmfra dessa resultat med hur icke-musiker hade reagerat p samma

    ljudfiler. Hade de ocks tyckt att Version 2 var mer drmsk?

    Ngot som hade kunnat gras annorlunda i studien fr att gra den bttre, eller som

    tminstone gjort att den gett lite fler svar, hade varit om deltagarna hade ftt svara p

    fler frgor efter experimentet. Shr i efterhand inser jag att det hade varit intressant att

    f veta lite mer kring varfr de fyllde i som de gjorde. En utfrlig kvalitativ del hade

    dock gtt utanfr ramarna fr denna uppsats. De f frgor som nd stlldes efter

    experimentet har tolkats, analyserats och jmfrts med de andra resultaten. Det som kan

    pongteras med skerhet r att de knslomssiga reaktionerna till de olika versionerna

    var annorlunda. Frhoppningsvis har de sm analyserna som presenterats hr gett en

    liten fingervisning om svaret p frgan varfr, men mer forskning krvs fr bttre

    resultat.

    I efterhand kan jag ngra att jag tog bort vissa items nr jag versatte GEMS till

    svenska. Detta fr att vissa items som jag behll, som jag inte trodde skulle fyllas i med

    ngra hgre siffror, nd fylldes i. Ett exempel p ett item som jag behll som jag inte

    trodde skulle fyllas i med ngra hga siffror var krleksfull, som bland annat fick tv

    4:or till Version 1. Om jag hade haft med alla items kanske ngra andra, som

    exempelvis heroisk, ftt hgre siffror n frmodat. verlag verkar det nd som att de

    GEMS-inspirerade formulren till stor mn fyllde sin funktion.

    11 Frslag p vidare forskning

    Frslag p vidare forskning skulle exempelvis kunna vara att genomfra samma

    experiment fast med icke-musiker, musiker utan vsterlndsk musikalisk bakgrund eller

    med andra lderskategorier. Studien skulle ocks kunna upprepas fast med mer erfarna

    musiker, d den i denna underskning mest erfarna musikerns svar skiljde sig en del

    frn de andra, som tidigare redovisat.

    Ett annat frslag p vidare forskning skulle vara att gra en liknande studie fast med en

    annan form av reharmonisering eller p en annan lt. Nu finns det frvisso en del

    forskning kring reharmoniserings pverkan p lyssnare, speciellt angende dissonans,

    och drfr menar jag att det skulle behvas mer forskning p reharmoniseringar som

    inte r nmnvrt dissonanta jmfrt med originalackorden. Mer forskning p adderingen

    av septimer tror jag ocks skulle vara intressant. Till exempel skulle det kunna

    underskas om ltar med ackord med adderade septimer knns mer drmska n ltar

    med ackord utan septimer, dr man anvnder resultatet av denna studie som grund fr

    sin hypotes.

    Ett till frslag p vidare forskning skulle kunna vara att se vilka komponenter av en lt

    som behver vara kvar fr att vissa knslor ska framkallas av en lt. Med detta menas

  • 22

    att det skulle kunna forskas p vilken betydelse exempelvis text har fr den

    knslomssiga uppfattningen av en lt. Blir uppfattningen annorlunda utan vissa

    musikaliska komponenter, och i s fall, p vilket stt?

    Ett sista frslag p vidare forskning r att gra ngot liknande med reharmonisering fast

    p en helt nyskriven lt som deltagarna inte har ngon tidigare koppling till.

  • I

    12 Kll- och litteraturfrteckning

    12.1 Kllor 12.1.1 Tryckta kllor

    12.1.1.1 Bcker

    Palm, Anders och Stenstrm, Johan. (1999). Barnens Svenska Sngbok. Stockholm:

    Albert Bonniers Frlag.

    Bjrk-Franzn, Lena. (1996). Kom S Sjunger Vi! Stockholm: En Bok Fr Alla.

    12.1.2 Elektroniska kllor

    12.1.2.1 Internet

    Beatham, Mike. Chord Theory 7th Chords. Fretjam. http://www.fretjam.com/guitar

    chordtheory3.html (hmtad 2015-12-01).

    Estrada y Santiago, Kenneth. How to Create Dreamier Chords. Sonicbids.

    http://blog.sonicbids.com/howtocreatedreamierguitarchords (hmtad 2015-12-01).

    Easy Chords. Maj 7 Chords Theory. Easy Chords. http://www.easy

    chords.com/theory/maj_7_chord.html (hmtad 2015-12-01).

    Taub, David. CHORDS Open Position Major 7th Chords. Nextlevelguitar.

    http://www.nextlevelguitar.com/resources/pdf/chords_open_position_major_7th.pdf

    (hmtad 2015-12-01).

    12.2 Litteratur Altenmller, Eckart och K. Lim, Vanessa och Parlitz, Dietrich och Schrmann, Kristian.

    (2002). Hits to the Left and Flops to the Right: Different Emotions During Listening to

    Music are Reflected in Cortical Lateralisation Patterns, Neuropsychologia. Vol. 40. s.

    22422256.

    Bakker, David Radford och Martin, Frances Heritage. (2015). Musical Chords and

    Emotion: Major and Minor Triads are Processed for Emotion, Cognitive Affective &

    Behavioral Neuroscience. Vol. 15(1). s. 1531.

    Cook, Norman D. och Hayashi, Takefumi. (2008). The Psychoacoustics of Harmony

    Perception, American Scientist. Vol. 96. s. 311319.

    Dahlhaus, Carl m.fl. (2009). Harmony, Grove Music Online.

    http://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/50818?

    q=harmony&search=quick&pos=3&_start=1#firsthit (hmtad 2015-10-26).

    Dellacherie, Delphine och Hugueville, Laurent och Peretz, Isabelle och Roy, Mathieu

    och Samson, Sverine. (2011). The Effects of Musical Experience on Emotional Self-

    Reports and Psychophysiological Responses to Dissonance, Psychophysiology. Vol. 48.

    s. 337349.

    http://www.fretjam.com/guitar-chord-theory-3.htmlhttp://www.fretjam.com/guitar-chord-theory-3.htmlhttp://blog.sonicbids.com/how-to-create-dreamier-guitar-chordshttp://www.easy-chords.com/theory/maj_7_chord.htmlhttp://www.easy-chords.com/theory/maj_7_chord.htmlhttp://www.nextlevelguitar.com/resources/pdf/chords_open_position_major_7th.pdfhttp://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/50818?q=harmony&search=quick&pos=3&_start=1#firsthithttp://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/50818?q=harmony&search=quick&pos=3&_start=1#firsthit

  • II

    Eerola, Tuomas och Zentner, Marcel. (2010). Self-Report Measures and Models,

    Handbook of Music and Emotion: Theory, Research, Applications. Juslin, Patrik N. och

    Sloboda, John A. (red.). Oxford: Oxford University Press. s. 187213.

    Felts, Randy. (2002). Reharmonization Techniques. Boston: Berklee Press.

    Gabrielsson, Alf och Lindstrm, Erik. (2010). The Role of Structure in the Musical

    Expression of Emotion, Handbook of Music and Emotion: Theory, Research,

    Applications. Juslin, Patrik N. och Sloboda, John A. (red.). Oxford: Oxford University

    Press. s. 367395.

    Hartley, James. (2013). Some Thoughts on Likert-type Scales, International Journal of

    Clinical and Health Psychology. Vol. 13. s. 8386.

    Hodges, Donald A. (2010). Psychophysiological Measures, Handbook of Music and

    Emotion: Theory, Research, Applications. Juslin, Patrik N. och Sloboda, John A. (red.).

    Oxford: Oxford University Press. s. 279300.

    Howat, Roy och Lesure, Franois. Debussy, Claude, Grove Music Online.

    http://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/07353?

    q=debussy&search=quick&pos=1&_start=1#firsthit (hmtad 2015-12-01).

    Huotilainen, Minna och Partanen, Eino och Virtala, Paula och Tervaniemi, Mari.

    (2014). Muscicianship Facilitates the Processing of Western Music Chords An ERP

    and Behavioral Study, Neuropsychologia. Vol. 61. s. 247258.

    Juslin, Patrik N. och Sloboda, John A. (2010). Introduction: Aims, Organization, and

    Terminology, Handbook of Music and Emotion: Theory, Research, Applications.

    Oxford: Oxford University Press. s. 311.

    Koelsch, Stefan och Sloboda, John A. och Steinbeis, Nikolaus. (2006). The Role of

    Harmonic Expectancy Violations in Musical Emotions: Evidence from Subjective,

    Physiological, and Neural Responses, Journal of Cognitive Neuroscience. Vol. 8 (18). s.

    13801393.

    Lykartsis, Athanasios och Pysiewicz, Andreas och von Coler, Henrik och Lepa, Steffen.

    (2013). The Emotionality of Sonic Events: Testing the Geneva Emotional Music Scale

    (GEMS) for Popular and Electroacoustic Music, Proceedings of the 3rd International

    Conference on Music & Emotion (ICME3), Jyvskyl, Finland, 11th - 15th June 2013.

    Luck, Geoff och Brabant, Oliver (red.). Jyvskyl: University of Jyvskyl, Department

    of Music.

    Moore, Brian C.J. och Palisca, Claude V. Consonance, Grove Music Online.

    http://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/06316

    (hmtad 2016-01-17).

    Nationalencyklopedin. MIDI, Nationalencyclopedin.

    http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lng/midi (hmtad 2015-10-

    07).

    http://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/07353?q=debussy&search=quick&pos=1&_start=1#firsthithttp://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/07353?q=debussy&search=quick&pos=1&_start=1#firsthithttp://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/06316http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lng/midi

  • III

    Orledge, Robert. Satie, Erik, Grove Music Online.

    http://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/40105?

    q=satie+erik&search=quick&pos=1&_start=1#firsthit (hmtad 2015-12-01).

    Paananen, Pirkko. (2009). Childrens and Adolescents Harmonization of a Tonal

    Melody, Music Education Research. Vol. 11(2). s. 153174.

    Peretz, Isabelle. (2010). Towards a Neurobiology of Musical Emotions, Handbook of

    Music and Emotion: Theory, Research, Applications. Oxford: Oxford University Press.

    s. 99120.

    Rich, Alan. (2014). Harmony, Encyclopdia Britannica.

    http://global.britannica.com.proxy.lnu.se/art/harmonymusic (hmtad 2015-12-01).

    Trost, Jan. Item, Nationalencyclopedin.

    http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/item (hmtad

    2015-12-03).

    Schwarm, Betsy. (2014). Trois Gymnopdies, Encyclopdia Britannica.

    http://global.britannica.com.proxy.lnu.se/topic/Troisgymnopedies (hmtad 2015-12-

    01).

    Vstfjll, Daniel. (2010). Indirect, Perceptual, Cognitive, and Behavioural Measures,

    Handbook of Music and Emotion: Theory, Research, Applications. Juslin, Patrik N. och

    Sloboda, John A. (red.). Oxford: Oxford University Press. s. 255272.

    http://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/40105?q=satie+erik&search=quick&pos=1&_start=1#firsthithttp://www.oxfordmusiconline.com.proxy.lnu.se/subscriber/article/grove/music/40105?q=satie+erik&search=quick&pos=1&_start=1#firsthithttp://global.britannica.com.proxy.lnu.se/art/harmony-musichttp://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/itemhttp://global.britannica.com.proxy.lnu.se/topic/Trois-gymnopedies

  • IV

    Bilagor

    Bilaga A: Det GEMS-inspirerade formulret

    Fyll i hur mycket du instmmer med knslorna/sinnesstmningarna. Fyll i genom

    att stta en

    siffra mellan 15 till hger om varje knsla/sinnesstmning. Siffrorna

    representerar:

    1. Inte alls

    2. Inte s mycket

    3. Mer eller mindre

    4. Rtt s mycket

    5. Helt instmmande

    Rrd Livlig

    Frundrad Uppspelt

    Frfrd Gldjefylld

    Fascinerad Ledsen

    vervldigad Grtfrdig

    En knsla av andlighet Deppig

    Stilla Spnd