nr 2 2015 i fokus : drunkningbrandbefal.se/minefiler/dokumenter/rl_022015.pdfnr 2 2015 »att testa...

NR 2 2015

» Att testa hur det känns att vara i vatten med larm-stället på, kanske inte är så dumt.«

» Vilka informella regler har din rädd-ningstjänst för lån av exempelvis verk-tyg och utrustning.«

» Vill vi själva börja informera om våra insatser måste vi börja tänka om.«

KÅSERI: Camilla Palmér, nödvändigt med bättre mediehantering. SID 31

ARTIKEL: Certifiering av restvärde-ledare snart verklighet. SID 24–25

ARBETSMILJÖ: Hur agerar man med larmstället på i vatten? SID 33

ARTIKEL: Koll på juridiken skapar trygghet. SID 21

I FOKUS: Välutbildade och lämpliga badvakter och livräddare. SID 14

RÄ

DDNINGSLEDAREN

30 ÅR 1985–2015

I FOKUS:Drunkning

RÄDDNINGSLEDAREN NR 2 2015 3

INNEHÅLL Räddningsledaren #02 2015

RäddningsledarenFöreningen Sveriges Brandbefäl, 115 87 StockholmTelefon 010-480 40 05www.brandbefal.se

Årgång 30

Räddningsledaren är medlemstidning för Föreningen Sveriges Brandbefäl och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: 4 000 ex. Ansökan om medlemskap och adress-ändringar gör du via hemsidan www.brandbefal.se. Ansvarig utgivare:Ulf [email protected] Telefon 0730-20 17 02 Redaktion:Ulf Lago, [email protected] Uneram, [email protected] Malmqvist, [email protected] Edström, [email protected] Jönsson, [email protected]

Annonser & material:Tanja Nilsson, [email protected] Grafisk produktion:Mattias Sjöstedt, [email protected] För riktigheten i signerade inlägg/artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild: Jennie Lago

Nästa nummer utkommer 23 september.Manusstopp 26 augusti.

Tryckt av Accidenstryckeriet i Sundsvall på Svanen-godkänt papper.

Tidningen görs i samarbete med Utkiken.www.utkiken.net

3428

177

5 I ORDFÖRANDES HUVUD: Om detta vill jag inte skriva i september… 6 FÖRENINGSNYTT: Nytt i föreningen – korta nyheter 7 I FOKUS: DRUNKNING: Allt fler drunknar – Nollvision krävs för att bryta trenden 8 I FOKUS: DRUNKNING: 2014 – flest drunknade på tolv år 9 I FOKUS: DRUNKNING: Hur arbetar kommuner med vattensäkerhet? 10 I FOKUS: DRUNKNING: Inte dyrt med säkra b adplatser 12 I FOKUS: DRUNKNING: Kommunala insatser viktiga för vattensäkerhet 13 I FOKUS: DRUNKNING: Fridykning – från ord till handling 14 I FOKUS: DRUNKNING: Livräddarskolan – ett center för vattenlivräddning! 15 I FOKUS: DRUNKNING: Vattenlivräddning behövs vid hälften av drunkningslarmen 16 I FOKUS: DRUNKNING: »Eftersök bör pågå i 90 minuter i kallt vatten« 17 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Tragisk drunkningsolycka – barnet överlever, förälder omkommer 20 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Drunkningslarm – svåra för både larmoperatör och räddningsstyrka 21 IRL LEDARSKAPSSKOLA: Koll på juridiken skapar trygghet 22 FRISKVÅRD: Som fisken i vattnet 24 RVR-SKOLA: Certifierade restvärdeledare – snart en verklighet! 26 VÅRA KONFERENSER: Skadeplats. Framtiden är här – är vi? 27 VÅRA KONFERENSER: ISES. En helt ny konferens har tagit form! 28 TEKNIK OCH TAKTIK: IR-teknik som hjälpmedel vid brandbekämpning 29 TEKNIK OCH TAKTIK: Se under vatten trots dålig sikt 30 BYGGNADSTEKNISKT BRANDSKYDD: Brandskydd under byggtiden – hur sköts det? 31 KÅSERI: Nödvändigt med bättre mediehantering 32 ARBETSMILJÖ: Allvarligt tillbud – flytväst blåstes inte upp 33 ARBETSMILJÖ: Om du trillar i vattnet med larmstället på 34 STUDIENYTT: Två decennier av Kustbevakningens utbildning

KARLSTAD23–24 SEPTEMBER 2015

För mer information och anmälan, www.brandskyddsforeningen.se/skadeplats

Annons Skadeplats2015 215x280.indd 2 2015-04-27 08:31:06


I ORDFÖRANDES HUVUD

Om du har läst denna ledarspalt i de nummer som kom i september 2013 och 2014, kommer du kanske ihåg vad de handlat om. Om inte, så ska jag berätta att båda har summerat en tragisk drunkningssommar. Eftersom den bästa olyckan är den som inte händer, så tar vi upp ämnet drunkning innan sommaren kommer. Förhopp-ningen är att detta kan ge dig som läsare mer kunskap om ämnet.

Räddningstjänsten får ofta hantera drunkningsolyck-or när de inträffat. Ett lika viktigt arbete har dock rädd-ningstjänsten med att förhindra att drunkningsolyckor inträffar. Men msb:s årsuppföljning av Lagen om skydd mot olyckor över verksamhetsåret 2013, visar att endast ett 90-tal av landets cirka 160 räddningstjänstorganisa-tioner arbetar aktivt med ett förebygga drunkningsolyck-or. Och av de 4,2 miljarder som det varje år kostar att förebygga drunkningsolyckor, bidrar stat och kommun med endast en tredjedel. Siffrorna talar för sig själva – det finns utrymme för förbättringar och satsningar.

Drunkningsdöden är rent statistiskt större än brand-döden. Varför är det då så lite engagemang i samhället kring drunkningsproblematiken? Jag tror att förklaring-en kan ligga i drunkningsolyckornas karaktär. Drunk-ningsolyckorna ger, likt fall olyckor, inga framsidor i tidningen med fascinerande bilder. De sker mer eller min-dre i det tysta. De orsakar inga stora egendomsskador som skapar problem för försäkringsbolagen. Inte heller för samhället i stort skapar drunkningsolyckorna stora kostnader.

Enligt msb:s analyser är samhällskostnaden för drunk-ningsolyckorna under ett år 700 miljoner, vilket är litet i jämförelse med till exempel vägtrafikens 22 miljarder.

En annan bidragande orsak kan vara att drunknings-olyckor lider av samma sak som fallolyckor, ingen statlig

myndighet har ett utpekat och samlat ansvar för frågan. När det gäller brandsäkerhet och trafiksäkerhet har stora steg tagits de senaste åren för att minska antalet omkomna, med två statliga myndigheter som drivande. Och man har lyckats väl med att minska såväl skador som dödsfall. Tyvärr finns inte samma utveckling inom drunkning och fallolyckor. Det minsta man kan begära är väl att någon statlig myndighet och något departement får någon form av samordningsansvar för frågan?

Vi genomförde i slutet av april vårt femte och sista stopp på vår Roadshow. Vi hade då besökt fem platser i Sverige och träffat över 100 medlemmar. Vi har lyssnat in med-lemmarnas syn på vår framtida verksamhet, vår värde-grund och vilka hjärtefrågor som medlemmarna har. Det har varit mycket bra dialoger, och från styrelsen vill vi tacka alla regionföreningar för er hjälp och alla medlem-mar som deltog med kreativa idéer.

Jag vill också tacka msb för deltagande på alla våra träffar. Det har varit mycket värdefullt att få dessa möten och kunna föra en dialog kring myndighetens framtida arbete för räddningstjänsten, och även få veta mer om utredningen om skogsbranden. Speciellt vill jag tacka för den välvilja till fortsatt och fördjupat samarbete ni visade.

I slutet av april kom också beskedet att msb avvaktar med beslut om på vilka verksamhetsställen msb ska bedriva utbildning. msb avvaktar den mer omfattande utbildningsutredning som pågår i myndigheten under 2015 om hur msb ska få en ekonomiskt och kvalitativt hållbar utbildningsverksamhet. Naturligtvis ett lika väl-kommet som naturligt beslut. Ett så fundamentalt och viktigt område för den svenska räddningstjänsten som utbildning kan aldrig snabbutredas. Jag hoppas även frå-gan får mer uppmärksamhet inom Justitiedepartementet än vad som hittills synes varit fallet. ❑

Ulf LagoOrdförande Föreningen Sveriges Brandbefäl

Om detta vill jag inte skriva i september…

Det minsta man kan begära är väl att någon statlig myndighet

och något departement får någon form av samordningsansvar för frågan?

Välj fritt 4 stycken insatser ur vår omfattande övningsbank utifrån er riskbild och behov

Kursen vänder sig till:Brandmän, styrkeledare och insatsledare

Deltagande per kurs:Max 10 brandmän + 3 befäl vid 2 samtidiga styrkor

annars 5 brandmän och 1 styrkeledare

Kurslängd: Kurslängd: 1 dag

Kursinnehåll:• Information om mål och genomförande

• Objekt iordningställs och aktiveras på övningsfältet

• Larminformation till styrkan enligt aktuell

rutin/metod

• Insatsen genomförs, roller utanför insatsstyrkan• Insatsen genomförs, roller utanför insatsstyrkan

spelas

• Insatsen utvärderas

HUR OFTA ÖVAR ERA STYRKELEDARE I SIN EGEN ROLL?

INSATSDAG PÅ SRTC - Från 1595 kr per person

RÄDDNINGSLEDAREN NR 2 2015 76 RÄDDNINGSLEDAREN NR 2 2015

I FOKUS: DRUNKNINGNollvision

FÖRENINGSNYTT

Nytt i föreningen – korta nyheter

Kaare Brandsjös stipendiefondDu glömmer väl inte bort att du kan söka medel ur Kaare Brandsjös sti-pendiefond? Sista ansökningsdag är 15 augusti och du kan läsa mer om hur du ansöker på vår hemsida.

I detta nummer kan du också läsa en artikel från förra årets stipendia-ter Albin Gudmundsson och Pontus Studahl, sidan 28. ❑

Vi är inbjudna till MSB igenVi har åter blivit inbjudna till msb för att prata utbildningsfrågor. Förra mötet var i december 2014 med anledning av den pågående översy-nen av msb:s utbildningsverksam-het. Från msb deltar bland annat avdelningschef Cecilia Looström och biträdande avdelningschef Jan Wisén. Vi återkommer med en rapport från mötet, som kommer hållas innan sommaren. ❑

Roadshow avslutadDen 24 april avslutande vi vår Roadshow i Luleå. Vi hade då besökt fem platser och träffat över 100 med-lemmar för att diskutera framtidens sbb. Resultatet av dessa möten har legat till grund för den verksamhets-inriktning för 2016–2018 som ligger på årsmötets bord.

Vid alla våra möten var msb med i form av Mats Berglund och Jan Wisén. sbb vill rikta att stort tack till msb för deras deltagande. ❑

Datum för Nordiska studieveckanDen Nordiska studieveckan fortsätter och i år är Norge värd! Den kommer att äga rum i Stavanger med omnejd under vecka 40. Håll utkik på hemsidan och våra sociala medier för mer information och hur du anmäler dig. ❑

Jens åker till Brand2015Under våren kunde den som är medlem i sbb ansöka om att få resa, boende och deltagande på Brand2015 betalt av för-eningen. Vi fick in fyra ansökningar och tilldelade Jens Sentow Nielsen, Rädd-ningstjänsten Halmstad, priset. Den sökande skulle själv motivera varför just han/hon skulle få pris. I Jens ansökan kan man läsa detta: »Jag har gått från brandman till arbetsledare för tsi (Team Särskilda Insatser) och samordnar all extern utbildning, är arbetsledare över vår skärsläckarenhet, koordinator för ett antivålds projekt vi kör för alla årskurs 9 i Falkenberg och Varbergs kommun«. ❑

Vi tyckte till igen!Vi har även yttrat oss kring ett betänk-ande från riksdagen om att ändra lag-stiftningen om undersökning av olyckor. Vi tyckte att den föreslagna förändringen innebär en risk för att färre olyckor skulle kunna undersökas av Haverikomissionen. Du kan ta del av vårt svar på hemsidan under fliken sbb Tycker. ❑

Vi tycker till om insatsrapportenVI HAR FÅTT möjlighet att yttra oss om ett förslag till namnbyte på insatsrapporten till Grundläggande olycksundersökning. Vi öppnade upp för åsikter via hemsidan och dessa lade grunden till vårt yttrande. Du hittar yttrandet på hemsidan under fliken sbb Tycker. ❑

EkonomiDet ekonomiska resultatet för 2014 slutade med ett överskott på 18 000 kronor. Årsredovisningen och andra års-möteshandlingar finner du på hemsidans intranät. ❑

Minnesanteckningar från Nordiskt möteI början av mars deltog vi på ett Nordiskt möte med våra nordiska brandbefälsvän-ner. Du kan läsa minnesanteckningar från mötet på hemsidan under fliken Internationellt. Sammanfattningsvis kan man säga att det händer mycket även i våra nordiska grannländer. ❑

Allt fler drunknar Nollvision krävs för att bryta trenden

Förra året drunknade 137 personer, det värsta året på tolv år när det gäller drunknings olyckor.

Dessa mardrömsnivåer är inte acceptabla och Sverige måste anta en nollvision för antalet dödliga olyckor. Den måste kompletteras med en tydlig handlingsplan

för hur detta ska bli verklighet.Sveriges riksdag beslutade 1997 att en nollvision ska gälla

för antalet döda i trafiken i Sverige. En vision som enligt Trafikverket själva är »ett etiskt förhållningssätt, men utgör också en strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. I nollvisionen slås fast att det är oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv.«

Sedan nollvisionen för trafiken fastslogs, har antalet om-komna nära halverats från omkring 550 till 290 personer. En fantastisk utveckling!

Genomför vi motsvarande räkneexempel för drunkningar, ser vi att siffran sjunkit med cirka 15 procent, från omkring 140 till 120. Om utvecklingen istället hade motsvarat den inom trafiken, hade antalet omkomna genom drunkning idag legat på cirka 80 personer. Vi hade sparat omkring 40 liv, varje år.

Trafikolyckor är inte den enda olyckstypen som omges av en nollvision från myndighetshåll. I oktober 2010 lansera-de msb en nollvision för dödsbränder, med hänvisning till att det dör i genomsnitt 100 personer i bränder varje år. Den utveckling vi nu sett i två år i antalet drunknade omkomna, är helt oacceptabel och tillåter vi den att fortsätta, kommer det se betydligt värre ut om några år. Om utvecklingen fort-sätter längre än så, kommer antalet omkomna genom drunk-ning att gå om antalet döda i trafiken inom två decennier.

1. Anta en nollvision för antalet omkomna genom drunkning Svenska Livräddningssällskapet arbetar sedan länge aktivt med en nollvision. En nollvision som – i likhet med noll

döda i trafiken 1997 – måste antas av Sveriges riksdag. Detta skulle vara en ovärderlig markering och vara första steget för att staka ut vägen för många myndigheter, organisationer och företag som arbetar med dessa frågor.

2. Anta en nationell plan för hur arbetet ska koordineras Det finns otroligt mycket kompetens och resurser på myndig-heter och i civilsamhället, men rätt styrning saknas. Med en genomtänkt nationell plan, skulle arbetet konkretiseras och koordineras vilket skulle ge ett ökat incitament för samarbete mellan berörda myndigheter och de ideella organisationer som på olika sätt verkar drunkningsförebyggande.

Svenska Livräddningssällskapets ambition är att på olika sätt stödja kommunernas och räddnings-tjänstens arbete för att minska antalet omkomna genom drunkning. Vi behöver också räddningstjänsternas stöd i opinionsarbetet för en natio-nell nollvision för omkomna genom drunkning. ❑

TEXT: Karin Brand, generalsekreterare Svenska LivräddningssällskapetFOTO: Mats Kostmann, Räddningstjänsten Östra Götaland

Dessa mardrömsnivåer är inte acceptabla och Sverige måste anta

en nollvision för antalet dödliga olyckor.

En nollvision för drunkningsolyckor skulle kunna spara 40 liv.

8 RÄDDNINGSLEDAREN NR 2 2015 RÄDDNINGSLEDAREN NR 2 2015 9

I FOKUS: DRUNKNINGVattensäkerhet i praktiken

I FOKUS: DRUNKNINGStatistik

Lagen om skydd mot olyckor ställer inte preciserade krav på kommunerna att arbeta med vattensäkerhet. Varje kommun har stor frihet att välja själv. Men hur ser det egentligen ut?

Enligt årsuppföljningen som msb gjorde 2013 av kommunernas arbete med lagen om skydd mot

olyckor, svarade 90 av omkring 160 räddningstjänstorganisationer att man verkar för skydd mot drunkningsolyckor så som det avses i 3 kap §1 i lagen om skydd mot olyckor. Men vad görs mer för vattensäker het i räddningstjänsten?

Kommun ska göra tillsyn En anläggning i lagens mening är en plats som på något sätt gjorts i ordning och används för ett visst syfte av ägaren eller nyttjanderättshavaren. Hamnar, kajer, badplatser och liknande vattennära anläggningar kan betraktas som sådana. Där ska det finnas utrustning för livrädd-ning vid olyckor. Kommunen ska utöva tillsyn att detta skydd finns, vilket också sker i ett fåtal kommuner. Under 2013 genomfördes omkring 170 tillsyner av elva räddningstjänstorganisationer enligt msb:s årsuppföljning.

Dykförmåga främst vid kustenVissa räddningstjänster har ambition att ha dykberedskap med räddningsdykare mer eller mindre dygnet runt. På kartan här bredvid visas vilka orter som har denna ambition. Av kartan framgår att det först och främst är kustkommuner som har räddningsdykarberedskap.

Några räddningstjänster har utveck-lat koncept för fridykning, men det finns

inga uppgifter på hur många som idag har denna förmåga. Grovt förenklat kan man säga att fridykning får användas för livräddning, efter genomförd riskbedöm-ning, i vatten med kända vatten-, botten-, och strömförhållanden. Nerdyket får ske till maximalt djup av fyra meter. Du kan läsa mer om fridykning på sidan 13.

Inte överraskande händer flest olyckor under sommarmånaderna, närmare bestämt 60 procent. De flesta bad-

och båtolyckor inträffar i mindre sjöar och vattendrag. Det kan förmodas att man här känner sig säkrare än i öppet hav och därmed omedvetet tar större ris-ker. Detta gäller inte minst vid färd i fri-tidsbåt då en del, främst äldre, upplever det som onödigt att använda flytväst och att ha sällskap.

Antalet förolyckade vid bad ökade till 49 personer under 2014. En ökning med tio personer som till del förklaras med det fina sommarvädret. Antalet omkomna i badolyckor de senaste tio åren är i snitt 26 personer per år. Många av de omkom-na är över 50 år. Orsaken till att äldre omkommer är troligen dålig kondition i kombination med bristande simkunnig-het och vattenvana samt olika sjukdoms-tillstånd.

Olyckor med fritidsbåtar minskadeAntalet drunknade i samband med små-båtsolyckor har minskat från 30 till 21. Flera av olyckorna inträffade i samband med fiske och alkohol kan ha haft en bidragande effekt. Erfarenhetsmässigt vet vi att sex av tio har druckit alkohol i samband med drunkningsolyckor och fri-tidsbåt. Medelåldern bland de omkomna är hög och flera av de omkomna var över 70 år.

Isolyckor16 personer, samtliga män, omkom vid isolyckor under 2014. En ökning med åtta personer jämfört med 2013.

Under de senaste tio åren har i medeltal 12,3 personer omkommit i isolyckor per år. Det kan jämföras med den föregåen-de tioårsperioden då medeltalet var 19,2 omkomna. Vi kan alltså se en kraftig minskning av isolyckorna över tid. Under 2014 omkom fyra personer i samband med skoterfärd på is och tre i samband med andra fordon. Medelåldern bland de omkomna i isolyckor var 58,5 år.

Övriga olyckorUnder rubriken övriga olyckor finns 49 olyckor där det varit svårt eller inte gått att fastställa det exakta händelseförloppet vid olyckan. Främst rör det sig om troliga fall i vatten från bryggor och kajer.

Män dominerarUnder 2014 omkom fem barn och ungdo-mar under 19 år. Badolyckor dominerar och när det gäller de yngre barnen är orsaken troligen bristande tillsyn. Med-eltalet omkomna barn och ungdomar för de första tio åren på 2000-talet är nio vilket kan jämföras med tolv under 1990-talet och 16 under 1980-talet.

Av det totala antalet omkomna under

2014 var 30 procent över 70 år, 47 pro-cent över 60 år och 71 procent över 50 år. Medelåldern för män och kvinnor är densamma, 54 år. Av det totala anta-let omkomna under 2014 var 85 procent män.

Svagt sjunkande trendDet är svårt att se några tydliga tendenser om man studerar olika olyckstyper under den senaste tioårsperioden. Totalt är dock trenden svagt sjunkande. Att badolyckor-na ökar under fina somrar är tydligt vilket syns för år 2006, 2013 och 2014. Det är annars svårt att se någon tydlig trend när det gäller denna typ av olyckor.

När det gäller fritidsbåtar kan vi inte heller se någon tydlig trend i antalet drunknade. Då antalet fritidsbåtar enligt branschen har ökat kan det ändå inne-bära en relativ minskning över tid. Även denna typ av olyckor påverkas av väder men också varierande ekonomisk kon-junktur.

När det gäller isolyckor visar samman-ställningen en minskning som störs av en topp år 2005, då större olyckor med fle-ra inblandade samt fler skoterolyckor för-klarar uppgången detta år. ❑

TEXT: Anders Wernesten, Svenska Livräddnings-sällskapet

2014 – flest drunknade på tolv år

OM SLS STATISTIK ■ Svenska Livräddningssällskapets drunkningsstatistik bygger på data hämtad från flera olika källor: mediers rapportering, rapporter från våra egna lokala och regionala förbund, samt att uppgifterna kontrolleras med polis och räddningstjänst. ■ Statistikens stäms regelbundet av mot olika officiella källor, exempelvis MSB:s IDA-databas över räddningsinsatser, Socialstyrelsens dödsorsaksregister och Transportstyrelsens statistik över fritids-båtsolyckor. ■ Sammanställningen redovisar om -komna genom drunkning i Sverige samt drunk nade svenska medborgare utom lands – exklusive suicid.

Enligt Svenska Livräddningssällskapets sammanställning omkom 137 personer i drunkningsolyckor under 2014. Det är den högsta siffran sedan 2002 då 149 personer omkom.

Hur arbetar kommuner

med vattensäkerhet?Simkunnighet i skolanAlla elever som lämnar årskurs 6 ska enligt läroplanen kunna simma minst 200 meter och hantera nödsituationer vid vatten. Utbildningen för att klara detta startar ofta redan i årskurs 1–3.

Av de elever som avslutade årskurs 6 våren 2014 beräknades drygt 95 procent nå kunskapskravet att kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge, enligt Skolverkets uppföljning. Det är en högre andel jämfört med uppföljningen av sim-kunnighet enligt de gamla målen i års-kurs 5 som genomfördes 2010.

Då var det 7 800 elever som inte upp-nådde målen. Det motsvarade 8,3 procent av eleverna.

Uthyrning av flytvästarSvenska livräddningssällskapet har ini-tierat att alla kommuner ska ha flytväst-depåer för de stunder då man behöver låna en väst. Avsikten med depåerna är att skapa möjligheter för allmänheten att gratis, eller till ringa kostnad, få använda en riktig räddningsväst under kortare tid för att därefter köpa egna västar.

På Svenska livräddningssällskapets hem sida kan man se var dessa finns. Förutom dessa depåer har många rädd-ningstjänster eller kommuner också flyt-västar för uthyrning till låg eller ringa kostnad. ❑

TEXT: Ulf Lago, ordförande i SBB

Avsikten är att skapa möjligheter för allmän-

heten att gratis, eller till ringa kostnad, få använda en riktig räddningsväst under kortare tid.

120–

110–

100–

90–

80–

70–

60–

50–

40–

30–

20–

10

20

109

2013 20132014 2014

21

116

Drunkningsolyckor 2013 och 2014Fördelning män/kvinnor

Män

Stockholm

FalunRättvik

Västerås

KarlskronaKalmar

VästervikBoråsKungshamn

Göteborg

Halmstad

TrelleborgMalmö

Helsingborg

Nyköping (finns minst 2/3 av året)Linköping

Norrköping

Kvinnor

Orter med dykberedskap med räddningsdykare


I FOKUS: DRUNKNINGTillsyn av badplatser

I FOKUS: DRUNKNINGTillsyn av badplatser

Hur ser säkerheten ut kring badplatser, kajer och hamnar i Sveriges kommuner? Kan man genomfö-ra tillsyn på dessa typer av objekt?

Sörmlandskustens räddningstjänst har under ett antal år arbetat med vattensäkerhet i de kommuner man är verk-sam i: Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa. Detta står

även med som en punkt i respektive handlingsprogram. Arbetet har utvecklats med tiden till att gå från inventering på lite större badplatser till att tillsyna alla vattennära anläggningar i de fyra kommunerna.

Under sommaren 2014 genomfördes cirka 80 tillsyner av bad-platser, hamnar, kajer och liknande objekt. Utgångspunkten för tillsynen har varit lso 2:2 för att genomföra tillsynen och som stöd och hjälp har msb:s guide till ökad vattensäkerhet samt srvfs 2007:5 allmänna råd och kommentarer kring utrustning för vattenlivräddning vid hamnar, kajer, badplatser och liknan-

Inte dyrt med säkra b adplatser

de vattennära anläggningar, använts för att få underlag och stöd kring tillsynen.

Modell med tillsynsprotokollModellen för tillsyn följde Sörmlandskustens vanliga modell med tillsynsprotokoll innehållande åtgärder och rekommendationer, med undantag att man inte debiterade den. Ägaren av anlägg-ningen fick ungefär en månad på sig att rätta till bristerna.

Tillsynen genomfördes, helst med ägaren på plats, med en risk-inventering utifrån den specifika anläggningens förutsättningar. Man undersökte vilken nivå som kunde ställas på livräddningsut-

Något som alltid rekommenderades var att sätta upp en platsskylt med namn på

badplatsen så att personer skulle kunna med-dela var de befann sig vid ett eventuellt tillbud.

rustning och möjligheten att ta sig upp från vattnet. Utifrån den specifika anläggningen kunde exempelvis en nivå vara att livboj räckte medan det vid en annan plats behövdes fastmonterad stege och livbåt. Ett exempel är skillnad mellan kajer och lugnare bad-platser, där höjd till vattenytan, vattnets hastighet, möjlighet till livräddning kan skilja sig åt. Vattendjupet undersöktes inte.

Skylt rekommenderades alltidNågot som alltid rekommenderades var att sätta upp en plats-skylt med namn på badplatsen så att personer skulle kunna meddela var de befann sig vid ett eventuellt tillbud. Man under-sökte även gps-koordinaterna som sedan används i objektskort som skapats efter tillsynen.

Fortsättningen på projektet har varit att respektive kom-mun fick en tillsyn under hösten där man undersökte vem i kommunen som ansvarar/ska ansvara för badplatserna. Tillsy-nen handlade specifik om vattensäkerheten och syftet var att få kommunen att hitta en lämplig ansvarig som ska ta ansvar för

anläggningarna. Sörmlandskusten har ett fåtal riskfyllda objekt kvar som tillsynsobjekt, övriga anser man att en annan repre-sentant i respektive kommun ska ansvara för.

Inga dyra åtgärderAtt säkra upp badplatserna kräver inte allt för dyra åtgärder

och någon i kommunen kan behöva lyfta frågan för att få igång arbetet kring vat-tensäkerheten. Är du intresserad av att veta mer kring hur Sörmlandskustens räddningstjänst arbetar med frågan så ta gärna kontakt med Olov Jonsson på Sörmlandskustens Räddningstjänst, 0155-24 75 10. ❑

TEXT: Sofia Frindberg, brandingenjör, Räddningstjänsten Laholm

Läs mer på utkiken.net/tsbp i din webb-läsare eller genom att scanna qr-koden.

Ref material: SRVFS 2007:5 https://www.msb.se/externdata/rs/d8404245-a6f2-499d-a7a1-1df21329fa46.pdfMSB:s guide https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27278.pdf

RÖKDYKNING PÅ EN NY NIVÅQS II-R kombinerar ett helt nytt bärställ med Interspiros beprövade reservlufts-varning.

Utrustad med Spirolite flaskpaket och integrerad räddningslang är QS II-R en förstklassig andningsapparat för rökdykning.

Bärstället kan enkelt justeras för olika kroppslängder - även med anslutet flaskpaket eller när apparaten är på plats i ett fordon.

Försäljning, Service, Reservdelar och Utbildning

Bronto Skylift Ab - Okvistavägen 38 - 18640 Vallentuna Tel +46 8 5816 6040 - Fax +46 8 5816 6035 - www.bronto.se


I FOKUS: DRUNKNINGKommunernas ansvar

I FOKUS: DRUNKNINGFrikdykning

Kommunala insatser viktiga för vattensäkerhet

För några år sedan var vi i praktiken tvungna att hålla oss till ytan. Men införandet av fridykning ger oss nu möjlighet att gå på djupet!

När »Riktlinjer för ytlivräddning inom kommunal rädd-ningstjänst« togs fram av Storstockholms brandförsvar med flera, såg vi möjligheten att utveckla vår vattenför-

måga och i vissa fall även kunna fridyka.Till att börja med var vi var några heltidsstationer i Jönkö-

pings län som samtidigt, men ovetandes om varandra, började fundera på nya sätt att hantera vattenlivräddning. Ganska snart fick vi kontakt med varandra och startade en dyksamverkans-grupp inom RäddSamF:s regi.

Gemensam sak i länetVi startade arbetet med att först omvandla ovan nämnda rikt-linjer till »Riktlinjer för vattenlivräddning inom RäddSam F« för att bättre passa våra lokala förhållanden. Vi sänkte inte kra-ven utan ökade i vissa fall på och förtydligade dessa. Vi valde också att tydligare skilja på ytlivräddning och fridykning dels med olika kunskapskrav och dels med lite olika utrustningskrav.

Utbildning i olika nivåerNär detta var gjort och konfirmerat i chefsgruppen började utbildningsfasen. Vi delade upp utbildningen i olika nivåer: ytlivräddare, instruktör ytlivräddare, fridykare och instruktör fridykare. Vi tog fram ett stort utbildningsmaterial till de olika nivåerna. Det innehöll teori av olika slag, förslag på en mängd olika övningar (både i bassäng och utomhus) samt även exami-nationskort.

Ytlivräddningsinstruktörer utbildasNu skulle vi implementera och sprida de delvis nya kunskaperna i länet, men en viktig bit i detta arbete var även att säkerställa att vi inom länet arbetar på ett gemensamt sätt vid vatten-

olyckor. Vi genomförde tre endagars utbildningstillfäl-len där målet var att få fram så många ytlivräddnings-instruktörer som möjligt. Dessa instruktörer åkte i sin tur hem till sina respek-tive stationer och utbildade »sina« ytlivräddare. På detta vis fick vi i länet en stor spridning av kunska-perna på kort tid.

Undervattensrugby bra erfarenhetPå våra två heltidsstationer i Höglandets Räddnings-tjänstförbund skulle vi bli duktiga på fridykning. Vi

ökade övningstiden i badhuset till två pass per vecka. Vi skaf-fade en hel del ny utrustning och hade teorigenomgångar, men fram förallt så övade vi mycket med »lilla utrustningen« (mask, snorkel, fenor).

Jag hade god hjälp av min av erfarenhet av undervattensrug-by. Problemet var att få vuxna män och kvinnor att känna sig bekväma med mask och snorkel (fenor är enklare att lära sig med lite teknik). Det tog sin tid att få kollegorna att inte alltid lyfta på masken och ta ur snorkeln ur munnen så fort man varit nere och vänt på botten. Men vi kämpade på och gjorde efter intensivträningen stora framsteg.

Givetvis var det mycket övning med dräkt och övrig utrust-ning också, både inomhus och ute i våra lokala sjöar. Vi har även tagit fram en »Lathund i vattenlivräddning« som tas fram då och då för repetition av våra standardrutiner vid vattenliv-räddning.

Nya samverkansrutinerNu håller jag tillsammans med polis och försvarets räddnings-dykare i Eksjö på med att ta fram samverkansrutiner vid vat-tenlivräddning. Vi planerar även för fullt en gemensam övning som ska hållas i maj. Med på denna övning kommer räddnings-tjänsten, Polisen, ambulans, dykare från Ing2 i Eksjö samt ssrs att medverka. ❑

TEXT: Jan Karlsson, brandman, Höglandets Räddningstjänstförbund

Fridykning – från ord till handlingDe senaste två åren har drunkningsolyckorna ökat

väsentligt och är detta en tydlig trend är det oro-väckande. Visserligen var somrarna 2013 och 2014 två extremt fina somrar men statistiken visar en överrepresentation av drunkningar under juni, juli och augusti.

Statistiken för drunkningar mellan år 2000 och 2014 och dödsbrandstatistiken inom samma årsintervall, är fullt jämförbar. 1 716 drunkningar och 1 809 dödsbränder. Det

talar sitt tydliga språk att något måste göras motsvarande döds-bränderna.

I slutet av 2009 gav regeringen msb i uppdrag att ta fram en nationell strategi för att stärka brandskyddet för stöd till enskil-da, med visionen »Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand«. Detta skulle mycket väl även kunna formu-leras inom vattensäkerhetsområdet – »Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av drunkningstillbud.«

Nollvision även härDetta är jämförbart inom vattensäkerhetsområdet, där Svenska livräddningssällskapet (sls) har en nollvision – noll drunk-ningsolyckor. Arbete har pågått sedan dess med olika insatser i stegrande grad runt om i landet.

Dödsbränderna har minskat 2010–2014 men om det finns något orsakssamband mellan minskade dödsbränder och den nationella strategin är nog för tidigt att dra några slutsatser av.

En nationell strategi inom vattensäkerhet skulle vara önskvärt som stöd för kommunernas ansvar och arbete inom vattensäker-hetsområdet.

Handlingsprogram bör ha mållso innehåller målstyrning och i lagens inledande paragraf anges det nationella målet, »att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyck-or.« Det nationella målet ska sedan kommunerna, utifrån sina lokala förutsättningar, bryta ned till lokalt anpassade mål och ange dessa i handlingsprogram. Ett motsvarande resonemang kan föras inom vattensäkerhetsområdet.

Drunkningarna sker på väldigt spridda platser och på många olika sätt med olika orsakssamband. Kommunerna måste, på samma sätt med samma ansvar, göra något motsvarande döds-bränderna, för att vi ska få ner drunkningsstatistiken.

SLS är ett bra stödEtt stöd i arbetet med vattensäkerhet är sls och dess regionala

förbund, som i regel finns länsvis. De deltar och medverkar gärna vid olika vattensäker-hetsarrangemang. sls har också ett digert informationsmaterial som kan beställas på www.svenskalivraddningssallskapet.se. ❑

TEXT & FOTO: Jörgen Hallberg, ordförande SLS region Skåne

Läs mer på utkiken.net/fridyk i din webb-läsare eller genom att scanna qr-koden.

KOMMUNALA INSATSER FÖR ÖKAD VATTENSÄKERHETFöljande områden som bör hanteras för att minska antal drunk-ningsolyckor är:■ Kunskap och kommunikation – genom information, kommu-nikation och utbildning till allmänheten. Simskola, förmåga, med-vetenhet.■ Tekniska lösningar – genom livräddningsutrustning, flytvästan-vändning med mera.■ Samverkan – nationell samverkansgrupp bildas med olika aktö-rer, såväl statliga myndigheter som kommuner, bransch – och fri-villigorganisationer. Interkommunal samverkan. ■ Utvärdering och forskning – vikten av att stödja arbetet med en målmedveten satsning på utvärdering och forskning.

En viktig bit i arbetet var att säkerställa att vi inom länet arbetar på ett gemen-

samt sätt vid vattenolyckor.

SLS stödjer gärna räddningstjänsternas vattensäkerhetsarbete.

Jan Karlsson, brandman, Höglandets Räddningstjänstförbund


I FOKUS: DRUNKNINGInsatsstatistik vid drunkning

I FOKUS: DRUNKNINGLivräddarskolan

10 och 20 minuter efter framkomst åter-fanns 7 procent. Det tog 20 minuter eller mer att hitta 13 procent av de drabbade. I hälften av fallen (52 procent) återfanns personen på land, på isen eller i en båt. Räddningstjänsten behövde alltså nyttja sina vattenlivräddare i ungefär hälften av drunkningslarmen.

I de fall då personen återfanns i vatt-net hittades 38 procent vid ytan, 6,2 pro-cent på botten utan att sitta fast i något föremål och 2,1 procent på botten fast i något föremål. I 1,7 procent av fallen återfanns personen aldrig.

Flest drunknar i kallare vattenFlest drunkningstillbud skedde på helgen med störst del på lördagar (20 procent). Sommarmånaderna april–september är överrepresenterade vad det gäller larm om drunkning. Trots detta drunknar fler i vatten som är 10°c eller lägre (45 procent). Mellan 10–15°c drunk nade 21 procent av personerna och mellan 16–20°c drunknade 24 procent av perso-nerna. Minst antal personer drunk nade då vattnet hade en temperatur över 20°c (9,2 procent).

Mellan 2005 och 2010 rapporterades 210 insatser där man nyttjade räddnings-dykare. Av dessa insatser skedde 25 pro-cent i hamnar och 11 procent i älvar eller åar. De drabbade vid olyckor med dykare var signifikant yngre än vid olyckor utan dykare, 40 år jämfört med 59 år. Djupet för dykarna varierade mellan 0–40 meter med ett medeldjup på 6,3 meter.

Kunskap saknas hos förbipasserandeStudien visar att vid ungefär hälften av

alla drunkningslarm nyttjas räddnings-tjänstens vattenlivräddare. Räddningsak-tioner genomförs ofta av förbipasserande innan räddningstjänsten är på plats. Ibland nyttjas någon av de 80 000 utpla-cerade livbojarna men ofta saknas kun-skap om hur man räddar någon i vattnet varpå även den förbipasserande sätter sitt liv i fara.

En kort responstid har visats vara vik-tig för att den drabbade ska överleva. Trots att räddningsdykare sällan används kan de vara den enda chansen för per-soner som hamnat under vattenytan att överleva. Det är också viktigt att komma ihåg den etiska aspekten i att hitta krop-

pen av en drunknad person för de anhö-rigas skull. Inom detta område sak-nas forskning och evidens. ❑

TEXT: Evelina Edström, brandingenjör, Stor-stockholms brandförsvar

En rapport skrevs 2012 i samarbete mellan Kungälvs ambulans, Sahl-grenska sjukhuset, pkmc samt

Borås universitet. Rapporten belyser olika kännetecken vid drunkningstillbud som rapporterats från räddningstjänstens insatser mellan 1996 och 2010.

Drunkningslarm mellan 1996–2010Mellan 1996 och 2010 inkom 7 175 larm till sos som kan kopplas till drunkning. Utslaget per år blir det 478 incidenter. Av 290 kommuner i Sverige har bara 19 till-gång till räddningsdykare vilka minst är två räddningsdykare, en dykskötare och en ledare. Vid större delen av de genom-förda insatserna nyttjades inte räddnings-dykare utan endast ytlivräddare. Endast vid 2,9 procent av larmen nyttjades rädd-ningsdykare.

Vid de larm där räddningsdykare inte nyttjades var det vanligast att tillbudet skett i en sjö eller damm (35 procent) och därefter åar och älvar (24 procent). Havet och hamnarna stod för 15 procent av lar-men. 80 procent av insatserna genomför-des vid öppet vatten. Vid 33 procent av larmen nyttjades en båt.

Var återfinns de drabbade?50 procent av drunkningsoffren åter-fanns direkt vid framkomst, 12 procent återfanns inom 10 minuter och mellan

Vattenlivräddning behövs vid hälften av drunkningslarmenDen tredje vanligaste orsaken till dödsfall på grund av olycka i värl-den i dag är drunkning. Årligen omkommer cirka 400 000 människor till följd av drunkning världen över. I denna statistik finns ett stort mörkertal då inte alla räddningsinsatser registreras när civila ofta ingriper och räddar den drabbade.

Redan i slutet på 1950-talet an -ordnades livräddningskurseri Malmö och Halmstad. SvenSönnerberg, brandchef i Malmö och då även vice ordförande i Svenska Livräddningssällskapet, konstruerade och lät anskaffa livräddningstorn med hjälp av dåvarande Svenska Liv Balder.

Svenska Livräddningssällskapet (sls) startade sedan, genom sitt länsförbund i Halland, utbildning

för livräddare 1960. Och utbildning har bedrivits allt sedan dess. Målsättningen med Livräddarskolan är att få välutbilda-de och lämpliga badvakter till våra bas-sängbad och livräddare till våra stränder för en ökad vattensäkerhet.

Från 1964 har Livräddarskolan arrang-erats av sls lokalförening Livräddarna Tylösand. Vattenlivräddningsutbildning-arna har utvecklats under åren och nu finns separata utbildningsspår som Pool-livräddarutbildning och Havslivräddar-utbildning samt instruktörsutbildning på sls centrala nivå

PoollivräddarutbildningDenna utbildning sker på flera platser i landet och bedrivs av sls regionförbund. Du ska ha fyllt 17 år för att kunna söka. Utbildningen sker även på Livräddar-skolan. Efter utbildningen får du en bra kompetens för att kunna jobba som pool-livräddare vid bassängbad, inomhus och utomhus samt vid mindre sjöbad som till exempel Helsingborg, Laholm. Arbetet är ett avlönat jobb inom kommunala eller privata inom- och utomhusbassänger.

HavslivräddarutbildningHavslivräddarutbildingarna sker endast på Livräddarskolan i Tylösand och bedrivs sommartid och mycket av tiden ägnas i havet. Undervisning är företrä-desvis praktisk och eleverna kommer från alla grupper i samhället med en stor del humanitet i bagaget.

sls målsättning är att genom vår havs-livräddarutbildning utveckla dig till en duglig och ansvarskännande livräddare och förebild inom livräddning. I målsätt-ningen ingår också att lära dig använda den livräddningsutrustning som finns i samhället på ett bra och säkert sätt.

Efter utbildningen får du jobba som havslivräddare vid havsbad och stör-re stränder där det är strömmande vat-

Livräddarskolan – ett center för vattenlivräddning!

ten. Livräddare är idag till största del ett frivilligarbete i Sverige vid sls livrädd-ningsstationer Tylösand(Halmstad), Tofta (Gotland) och Falsterbo (Skåne).

VattenlivräddningUnder många år har Livräddarskolan bedrivit en tredagars utbildning för rädd-ningspersonal inom blåljusorganisatio-nerna. Denna utbildning har under de två senaste året inte kunnat genomföras på grund av få sökande.

Utbildningen vänder sig till personal som håller intern utbildning i sin orga-nisation. Det är en utbildning för rädd-ningstjänstpersonal med kunskaper som livräddningssällskapet arbetat fram genom erfarenhet och ett internationellt samarbete med världens livräddnings-organisationer. Utbildningen bedrivs på Livräddarskolan i Tylösand och sker i samarbete med räddningstjänsten Halm-stad.

Livräddare behövs!I Halmstad är stränderna Tylösand, Frö-sakull, Ringenäs och Vilshärad havsbad bevakade sommartid. Under 1990-talet kunde sls i samarbete med en stor sponsor organisera en ökning av antalet livräddningsstationer. När sponsorn försvann upphörde också bevakningen på flera ställen. Idag löser varje livrädd-ningsstation sin egen bevakning. Med sls utbildade livräddare finns vi på plats och gör en avgörande insats för att rädda liv i och kring vatten. Ett steg till en vatten-säker kommun. ❑

TEXT: Peter Karlborg, ordförande Livräddarna Tylösand och LivräddarskolanFOTO: Ängelholms vattenlivräddareEn av Livräddarskolans utbildningar är Havslivräddarutbildningen, som är praktiskt inriktad.

Livräddningstornet i Tylösand.

En kort responstid har visats vara viktig för att

den drabbade ska överleva.

Mellan 2005–2010 skedde 210 insatser med rädd-ningsdykare i Sverige.


I FOKUS: DRUNKNINGÖverlevnadsmöjlighet i vatten

LÄRANDE FRÅN OLYCKORDrunkning

Lördagen den 5 maj är en 38-årig man och hans treårige son ute i en mindre gummibåt på Viaredssjön utanför Borås. Strax utanför reningsverket i Sandared hamnar de båda i vattnet. Vid aktuell tidpunkt är en familj som bor i närheten ute i sin trädgård, plötsligt hör de svaga rop från sjön.

Tragisk drunkningsolycka – barnet överlever, förälder omkommer

Många faktorer påverkar möjligheten till överlev-nad för den som drunknar och nya forskningsrön ger oss hela tiden ny kunskap.

Det internationella rådet för hjärt-lungräddning (ilcor) presenterade på »World congress on drowning preven-tion« i Amsterdam 2003 en definition kring drunkning:

»Drowning is a process of experiencing respiratory impair-ment after immersion/submersion in liquid«.

Syftet var att skapa en global enhetlighet i rapportering och statistiskt underlag för att bättre kunna förebygga och omhän-derta händelser i och vid vatten. I praktiken beskriver defini-tionen alla de som andats in vätska, oftast vatten, i luftvägarna och fått en livshotande syrebrist av vätskan. Detta oavsett om de överlever eller omkommer.

Olyckor och självmord vanligtI Sverige omkommer 150–200 personer årligen i drunkning enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Cirka 50 procent är olycksfall 30 procent självmord, 19 procent oklara fall och några enstaka mord.

Utöver dessa dödsfall tillkommer alla de som andas in vatten men som överlever genom att de räddar sig själva eller blir räd-dade av vittnen eller räddningstjänst och ambulans. Omfatt-ningen av denna grupp är i Sverige okänd men ett flertal studier antyder att ration omkomna/överlevare är i storleksordningen 1:4. Detta innebär att cirka 600–800 personer per definition drabbas av drunkning i Sverige årligen.

Drunkningens orsakerOrsakerna till drunkning i olycksfallsgruppen är inte fullt klar-lagda. Alkohol är vanligt förekommande hos de som omkom-mer: 44 procent. Sjukdomsfall är troligtvis underskattat som orsak till drunkning. I ett svenskt material bedömdes 14 procent ha en hjärtsjukdom som orsak till drunkningen.

Simkunnighet är en faktor som självklart verkar förebyggande i många grupper men som dock paradoxalt kan öka exponering-en för vattenmiljöer och därigenom öka antalet drunkningar i en större befolkningsgrupp.

15 grader och 15 minuterVid drunkning i »varmt vatten« är chansen till överlevnad låg redan efter mycket korta tider under ytan. I vatten varmare än

15 grader finns inget fall rapporterat till det Svenska hlr-regist-ret (ambulanssjukvårdens rapportering) där någon överlevt efter mer än 15 minuter under ytan.

Överlevt efter 70 minuter Drunkning i kallt vatten har i fallbeskrivningar i extremfall visat sig kunna ge neurologiskt intakt överlevnad efter mycket långa tider under ytan. Personer som blir nedkylda (nedemot 30 grader och ibland under) innan de blir medvetandesänkta, ham-nar under ytan och får syrebrist, verkar få en skyddande effekt av denna nedkylning i samband med hjärtstopp.

Det finns fall rapporterade som legat under ytan uppemot 70 minuter och överlevt utan hjärnskador. En icke publicerad hän-delse i Skandinavien 2010 antyder att det kan vara möjligt att överleva ännu längre än så, uppemot 80 minuter.

Rekommenderade eftersökstiderEftersök i samband med drunkning bör fortgå i uppemot 60 minuter om vattnet är »varmt« och uppemot 90 minuter om vattnet är »kallt« och/eller om personen kan ha varit kraftigt nedkyld innan han/hon hamnade under ytan.

I samband med att larmet inkommer är det ju även möjligt att den drabbade befinner sig i ytan och sjunker precis innan rädd-ningsenheters ankomst vilket bör förlänga tiden för livräddande eftersök från senaste känd tid under ytan.

Detta är rekommendationer som fortfarande har förhållande-vis låg evidensgrad men som kan fungera som ett riktmärke för räddningsledaren på plats. ❑

TEXT: Andreas Claesson, ambulanssjuksköterska / Med Dr, Hjärtstoppscentrum KI / Svenska HLR-rådet

DRUNKNINGTid: 2012-05-12Plats: Viaredssjön utanför SandaredUtredare: Christer Larsson, Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund

Allvarlig situationFör att ta reda på varifrån ropen kommer sjösätter manen i familjen och dennes svärson kanadensaren. När de jobbar med att få kanadensaren i sjön hör de att det är ett barn som ropar efter sin mamma. De upptäcker samtidigt två per-

soner som ligger i vattnet och förstår att de är en mycket allvarlig situation.

LivräddningKvinnan i familjen ringer 112 och larmar om pågående drunkningstillbud. Under tiden så paddlar mannen och svärsonen ut i sjön för att undsätta personerna. Man lyckas bogsera in barnet till stran-den som tas omhand och får komma in i värmen medan man väntar på ambulans och räddningstjänst. Barnet är hela tiden vid medvetande men nedkylt.

Insatsen60 sekunder efter larmutrop lämnar dyk-bil 106 vagnhallen och får under fram -

»Eftersök bör pågå i 90 minuter i kallt vatten«

På land väntar ambulansen och fortsätter den påbörjade hjärt- och lungräddningen.

Andreas Claesson, ambulanssjuksköterska / Med Dr, Hjärtstoppscentrum KI /Svenska HLR-rådet.

Vid drunkning i »varmt vatten« är chansen till överlevnad låg redan efter

mycket korta tider under ytan.




körning veta att barnet är uppe ur vattnet. Sju minuter senare är dykbilen framme på platsen. En av räddnings-dykarna är vid framkomst färdigklädd och går direkt ner i vattnet och simmar ut mot den nödställde mannen. Linan som förbinder dykaren med dykskötaren är inte tillräckligt lång så linskötaren får vada ut cirka 30 meter i det långgrunda vattnet. Då dykaren är framme hos man-nen upplever han denne som väldigt tung i vattnet och det är precis att han orkar hålla mannens huvud över ytan.

Den andra dykaren har under tiden tagit ner Hansabrädan och börjat sim-ma ut. Båda dykarna hjälps åt att få upp mannen på brädan. Under färden in mot land påbörjar dykarna hjärtkompressio-ner på mannen. På land väntar ambu-lansen och fortsätter den påbörjade hjärt- och lungräddningen. Mannen förs med ambulanshelikopter till Sahlgrenska sjukhuset men hans liv går inte att rädda.

InsatsledarenInsatsledaren får, under tiden som dykar-na arbetar, reda på att den drunknade personen har fler barn och att det even-tuellt kan ha funnits fler barn i båten. Beslut fattas då om att räddningstjäns-tens båt ska sjösättas för att fortsätta söka av sjön. Parallellt med detta jobbar polisen med att kontakta den anhöriges familj för att ta reda på hur många per-soner som fanns med på båten. Rädd-ningstjänsten fortsätter söka tills Polisen fått klartecken att det inte var några fler i båten.

Analys av insatsenDen aktuella insatsen påminner mycket om det scenario som oftast övas av serf:s dykorganisation. Beslut, order och taktiskt genomförande utförs vid den här insatsen per automatik och behöver inte uttalas. Dykledaren kommenterar insat-sen med att räddningsinsatsen fungerat klockrent.

Omständigheterna kring olyckanTeorin kring händelseförloppet är att gummibåten kört över en lina som trass-lat in sig i propellern och motorn började gå trögt. När pappan försökt få bort

Ett försök att få bort linan från propellern antas ha fått båten att vicka till, så att barnet och föräldern ramlade ur båten.

linan har båten vickat till och både pap-pan och sonen hamnade i vattnet. De kommer ifrån båten och pappan beslutar att försöka bogsera sonen i vattnet och simmar mot land. Cirka 100 meter från land orkar pappan inte simma mer och seglarvästen han har på sig orkar inte hålla upp hans huvud ovan vattenytan. Vattnet i sjön denna dag var 8°C.

Erfarenheter Barnet hade en riktig räddningsväst med krage vilken orkade hålla upp hans huvud. Pappans seglarväst hade inte samma flytförmåga och huvudet ham-nade under vattenytan. Pappan hade även dubbla lager kläder vilka blir tunga när de vattenfylls och gör det svårare att simma. Stabschefen ropade direkt, då han fick medlyssning, ut i stationens hög-talarsystem att det var ett eventuellt drunkningslarm. Initiativet sparade tid så att personalen var förberedd när larmet sedan kom. Dock behöver

högtalar systemets hörbarhet ses över. Under insatsen hade ambulansen ingen uttalad sjukvårdsledare då alla fokuse-rade på sjukvårdsarbetet. Detta skapade problem i kommunikationen mellan räddningstjänst och sjukvård. Personerna som larmade och tog iland pojken gjorde en väldigt bra insats. Vik-tigt att komma ihåg att de kan behöva stöd för att bearbeta insatsen efteråt. Informationskampanjer kring val av flytväst, simkunnighet och hur vat-tentemperaturen påverkar förmågan att rädda sig själv bör genomföras tillsam-mans med Svenska livräddningssällska-pet och lokal media.❑

TEXT: Evelina Edström, brandingenjörStorstockholms brandförsvar

DRUNKNINGSTILLBUD Tid: 2012-09-05Utredare: Tomas Gustafsson, Räddningstjänsten i Eskilstuna

En man har sin segelbåt utanför badplatsen Mälarbaden och ska med hjälp av sin jolle ro ut till båten cirka 200 meter från stranden. En förbi-passerande upptäcker mannen då han ska kliva ombord på segelbåten men misslyckas och hamnar i vattnet. Personen ringer då SOS vilka larmar ut räddningstjänsten i Eskilstuna och Torshälla. Positioneringen av olyckan blir först fel vilket fördröjer larmet till räddningstjänsten i Eskilstuna. Även dykare från Västerås larmas ut till platsen.

InsatsFörst på plats kommer bil 1360 från Torshälla vilket är en FIP-resurs. Inringaren visar var i vatt-net personen är och berättar även att personen varit under vattenytan några gånger. Med hjälp av personen som larmat sjösätts en livbåt som finns i anslutning till badplatsen. FIP tar även med en frälsarkrans från bilen. Samtidigt anlän-der ytterligare resurser från räddningstjänsten. Med hjälp av livbåten plockar FIP upp personen och transporterar denne till land.

TillsynMannen saknade flytväst och var nedkyld då han kom i land. Vattentemperaturen denna dag låg på cirka 15°C. Mannen transporterades till sjukhus i Eskilstuna och kunde redan samma dag lämna sjukhuset. Vid tillsyn av livräddnings-utrustningen sommaren efter olyckan fastslogs att årorna till båten och frälsarkrans saknades. Protokoll med bristerna skickades till kommu-nen men inga åtgärder vidtogs.

Erfarenheter Fastställa ansvar och rutiner för kontroll av liv-räddningsutrustningen vid badplatser.

Alltid använda flytväst när man vistas till sjöss. Förse alla badplatser med frälsarkransar.

DYKOLYCKA RANSVIKTid: 2012-03-28Utredare: Gert Linderos, Helsingborgs brand-försvar

Den 28 mars 2012 genomförs dykning efter en saknad dykare i Höganäs kommun med JRCC som räddningsledare. SOS larmar ut Höganäs station och dykare från station Gåsebäck till hamnen i Mölle. I hamnen ligger Höganäs rädd-ningsbåt som transporterar dykarna och utrust-ningen till Ransvik. SOS meddelar inte JRCC om insatsen direkt utan först i efterhand vilket leder till oklarheter om vem som är räddningsledare.

InsatsDykningen påbörjas efter att insatsledaren från räddningstjänsten i Höganäs sökt informa-tion om var den saknade dykaren sågs sist. Ett möjligt sökområde beslutas tillsammans med insatsledare och styrkeledare. Dykningen genomfördes efter en riskbedömning under svåra men kontrollerade former i höga vågor och stark vind. Ingen person återfanns.

Nya uppgifterInsatsledaren i Höganäs får senare andra upp-gifter om var personen sågs senast. Dykarna beger sig till platsen men det anses som osan-nolikt att dykaren skulle kunna vara där så inga dyk genomförs. JRCC meddelar ca tre timmar in i insatsen att de är räddningsledare och att dykningen ska avslutas.

Erfarenheter Larmet gick till den kommunala räddnings-tjänsten men borde ha gått till JRCC. I sådana sammanhang är JRCC räddningsledare och Höganäs insatsledare ett underordnat befäl.

Flera enheter och flera räddningstjänster samverkade vilket gjorde det svårt att få fram information och kommunicera via RAKEL.

Att inordna sig i en större insats tillsammans med JRCC kräver att man vet hur och med vem man ska prata för att få en effektiv insats.

DRUNKNINGSTILLBUD KNIPHAMMARSVIKENTid: 2013-07-20Utredare: Nerikes Brandkår

En solig lördag kväll i juli badar en 60-årig man tillsammans med en vän vid Knippham-marsvikens småbåtshamn. Mannen stannar kvar i vattnet vid stegen då vännen går upp. Efter cirka fem till tio minuter har mannen inte kommit upp och vännen går då tillbaka till stegen men kan inte se mannen. Vännen dyker då i för att försöka hitta mannen. Efter en tids letande larmas 112.

InsatsFörsta räddningsenhet på plats är en FIP. Därefter larmas flera räddningsenheter till platsen. Dock har man problem med radio-kommunikationen mellan enheterna och mot SOS. Cirka 33 minuter efter larm börjar första styrkan att söka i vattnet. Man väljer att fri-dyka utan räddningsdräkt då vattnet är känt. Vattentemperaturen är cirka 20°C och djupet cirka fyra meter, sikten är dålig.

Rörigt på platsenInitialt är det rörigt på platsen och styrkeledaren har svårt att få klarhet i om det är brandmän som dyker eller om det är privatpersoner. Då fler enheter kommit till platsen är det ett stort antal brandmän som dyker efter den saknade. Styrkorna jobbar ihärdigt men ostrukturerat. Två och en halv timma efter att personen för-svann anländer Västerås dykare vilka hittar per-sonen efter cirka 20 minuter.

Erfarenheter Sektorindelning saknades vilket skapade en ostrukturerad och rörig insats.

Olika räddningsstyrkor valde olika säker-hetsutrustning trots riktlinjer om att ingen räddningsinsats i vatten får utföras utan rädd-ningsdräkt.

Det saknas rutiner för hur rekvirering av rädd-ningsdykare ska ske varpå beslut om detta dröjde. Läs mer på

utkiken.net/ drunkning i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden.


IRL LEDARSKAPSSKOLAJuridik

LÄRANDE FRÅN OLYCKORRefl ektioner över drunkningslarm

Drunkningslarm är ovanliga och svåra att hantera för SOS Alarm, räddningstjänsten och övriga aktö-rer. Svårigheter att förstå att en olycka inträffat, oklar position, bristfällig information, flera sam-verkande aktörer och behov av snabb hjälp inne-bär utmaningar.

Sos 112, vad har inträffat?« »Jag såg en person simma ut för en stund sedan men nu har han försvunnit – han måste ha sjunkit. Ni måste komma och hjälpa honom!«

Varje år besvaras cirka 2,9 miljoner samtal på nödnumret 112 och förra året handlade 585 av dessa om händelser som index-erades som person i vatten. Det är ofta komplexa ärenden av flera skäl. Många gånger är det inte tydligt om en drunknings-olycka har inträffat överhuvudtaget. Inringaren kan se en båt driva på en tjärn.

Det enda sos-operatören har är inringarens knapphändiga uppgifter – ska då ambulans och räddningstjänst larmas utan en konstaterad drabbad person? Det kan även vara hustrun vars make rodde ut kvällen innan för att ta upp fiskenäten och som på morgonen efter upptäcks saknad. En enklare bedömning är när sonen ser sin far ramla ur båten under fisketuren.

Utmaningar för SOSKomplexiteten och den ibland bristfälliga informationen ställer sos-operatörens kompetens på sin spets. Det är svårt att skapa rutinmässiga stöd som hjälper operatören då mängden och vil-ken sorts information inringaren har, varierar mycket.

De frågor som sos-operatören ställer behöver vara relevan-ta för att skapa trovärdighet och samarbetskap i samtalet med inringaren. Dessutom är ärenden som gäller person i vatten ofta svåra att positionera. sos-operatören måste leta i kartan bland badplatser, naturhamnar, kobbar och skär med hjälp av inringare som ofta har svårt att beskriva sin position.

Svårt för räddningstjänstenDen kommunala räddningstjänsten larmas till cirka 400 drunk-ningar per år och det innebär att många räddningstjänster har

liten erfarenhet av denna typ av larm. Även när sos Alarm har positionerat händelsen rätt kan det vara svårt för räddnings-tjänsten att hitta. Smala skogsvägar, svårframkomlig terräng, problem att finna illäggsplats för båt och val av angreppsväg är exempel på svårigheter som räddningsstyrkan ställs inför.

Olyckan osynligRäddningsstyrkan kan också ha svårt att ta in att en olycka skett eftersom den inte alltid är synlig. Ibland finns en båt eller andra föremål som flyter på ytan men ibland är det tomt. Detta sätter taktik- och metodval på prov, särskilt då man inte hittar platsen i vattnet där olyckan skett. På grund av oklar informa-tion har det ibland även visat sig svårt att få med rätt utrustning vid larm och att fördela arbetsuppgifter inom räddningsstyrkan.

En framgångsfaktor är att ha bra radiosamband med sam-verkansaktörerna under framkörning och etablering på skadeplatsen. Exempel från drunkningslarm med flera rädd-ningsorganisationer har visat att gruppering av talgrupper i Rakel har underlättat att hitta nödställd person och att dirigera resurserna rätt.

Vanligt med lyckligt slutSlutligen är det viktigt att framhålla att många drunkningslarm slutar lyckligt. Det är inte ovanligt att nödställda personer i vattnet har fått hjälp eller tagit sig i land på egen hand. Det finns också flera exempel på när snabba och väl samordnade räddningsinsatser räddat liv. ❑

TEXT: Anna-Karin Lindberg, SOS Alarm och Mattias Strömgren, MSB

Drunkningslarm – svåra för både larmoperatör och räddningsstyrka

Många gånger är det inte tydligt om en drunknings olycka har inträffat överhuvud-

taget. Inringaren kan se en båt driva på en tjärn.

Mattias Strömgren, MSBAnna-Karin Lindberg, SOS Alarm

»Vanliga frågor som kan uppstå är

ifrågasättande av att exempelvis byta schema, arbetsgrupp eller

nya arbetsuppgifter. Att inte kunna arbetsrätten kan leda till att chefer blir osäkra. Syftet med denna artikel är att belysa hur Arbetsdomstolen, ad, har beslutat i några situationer, något som kan ge dig vägledning i ditt arbete.

Vi kan slå fast att arbetsgivaren har rätt att leda, fördela och organisera verk-samheten. Detta framgår tydligt av bland annat Allmänna Bestämmelser, ab, och dess allmänna åliggande samt domar från Arbetsdomstolen. Det finns bara ett handfull ad-domar från kommu-nal räddningstjänst. Här bredvid har jag tagit fram fyra som kan vara intressanta, varav en är från räddningstjänstens verk-samhet. ❑

TEXT: Ola Mårtensson, [email protected]

Koll på juridiken skapar trygghetNär vi utbildar chefer och arbets ledare finns det ett stort intresse för arbetsrätt och innebörden av anställningsavtalets konstruktion.

ArbetsskyldighetEn viktig dom för vår bransch var AD 2012/66 som slår fast att det ingår i arbetsskyldighe-ten för av kommunen anställd räddnings-tjänstpersonal i beredskap, att genomföra utryckningsinsats som följer av IVPA-larm. Utgångpunkten i domen är från Allmänna Bestämmelser och kapitlet »Allmänna ålig-ganden«. En av punkterna är:Acceptera ändrade arbetsuppgifter, som ligger inom ramen för arbetstagarens yrkes-kvalifikationer och arbetsgivarens verk-samhet.Reflektion: Allmänna bestämmelser skapar möjligheter för att utveckla räddningstjäns-tens verksamhet till nya områden och som ligger utanför LSO-uppdraget.

UppsägningMan kan bli uppsagd eller avskedad även om det inte berör direkt anställningen. Ett exempel är AD 2015/85 vilken fastställer att det var rätt av Försvarsmakten att säga upp en yrkesofficer som hade misshandlat sina barn. AD:s motivering var att det finns högt ställda krav på laglydnad och integritet som yrkesofficer. AD anser också att Polisen har samma krav. AD relaterade dock inte till att räddnings-tjänstens har samma krav som Polisen och försvarsmakten.Reflektion: Var drar ni gränsen för hur den privata sfärens beteende inverkar på anställningsavtalets innebörd av lojalitet och förtroende?

AnställningsavtaletVikten av att formulera rätt anställningsavtal fick ishockeyklubben Djurgården erfara. Klubben anförde att degraderingen från Elitserien till Allsvenskan skulle reducera en spelares lön. AD 2014/12 slog fast att det i anställningsavtalet inte står att lönen var vill-korad till vilken serienivå Djurgården spelade i. Det innebar att spelaren kunde behålla sin höga lön, jämfört med vad han egentligen skulle ha som spelare i allsvenskan.Reflektion: Domen visar på vikten på hur man formulerar anställningsavtal och det är det skrivna ordet som gäller vid rättslig tvist.

AvskedandeEn annan dom, AD 2013/89, gav arbetsgiv-aren rätt att avskeda en anställd som var arbetsledare på ett serviceföretag. Den anställde hade nämligen på arbetstid och med arbetsgivarens fordon transporterat rostfritt skrot värderat till 7 860 kronor hem till sin bostad. Den anställde anförde att det var en informell norm att det var okej att ta med skrot hem om man frågade sin chef om tillåtelse. Dock hade den anställde vid denna gång inte haft tid att fråga sin chef. Reflektion: Vilka informella regler har din räddningstjänst för lån av exempel verktyg och utrustning samt hur följer ni upp lånen?

Att inte kunna arbets-rätten kan leda till att

chefer blir osäkra.

22 RÄDDNINGSLEDAREN NR 2 2015

FRISKVÅRDSimning och vattenfys

FRISKVÅRDSimning och vattenfys

Att ha god vattenvana och känna sig trygg i vatt-net är otroligt viktigt. Men även att vara beredd på det oförutsägbara och att kunna bevara lugnet när du är som mest andfådd.

Jag kommer här att ge er ett tvådelat träningsprogram: en del med simning och en del med vattenfys. Tillsammans kom-mer dessa övningar att förbättra dig som simmare, öka din

fysiska status och din vattenvana. Men framförallt kommer de att bygga upp ditt självförtroende i vattnet och hjälpa dig att behålla lugnet i situationer som kräver det.

Övningar simning Tummen i armhålan: Nudda armhålan med tummen innan den tas framåt och påbörjar nytt armtag. Tänk på att sträcka ut hela vägen fram. Ketchup: en arm ligger framför dig i vattnet och ett nytt arm-drag påbörjas när händerna möter varandra där framme. Skinkan: Nudda skinkan eller sidan av höften innan handen tas upp ur vattnet. Detta för att verkligen dra ut hela draget. Benspark: Använd bara benen till att sparka dig framåt i vatt-net (crawl). Händerna vilar framför dig i vattnet eller på en flytkudde/dolme. Enarms frisim: En arm vilande framför dig i vattnet. Den andra armen gör armtag. Tänk på att sträcka ut, dra hela vägen och att lyfta med armbågen. Frisim, accelererande: Crawla, där du med jämna mellanrum ökar farten. Börja lugnt och accelerera tills du går för fullt sista biten. Frisim, maxfart: Crawla så fort du kan. Kort vila.

Som fisken i vattnetÖvningar vattenfys

Muscle up på kanten: Från helt utsträckta armar med huvudet under vatten, till helt utsträckta armar med navel i höjd med bassängkanten. Upprepa.Ormen: Parövning, person 1 håller person 2 runt fotlederna. Person 1 får bara använda benen, person 2 får bara använda armarna. Simma 25 m, byt därefter plats med varandra.Livräddning/Bogsering: Parövning, bogsera din avslappnade partner som när man livräddar. Bogsera 25 m, byt därefter plats med varandra.Flyta/sitta på botten: Flyt på ytan med ansikte uppåt, med fyllda lungor, försök därefter tömma lungorna och sjunka ner till botten. Arbeta växelvis och kontroll av andning och mini-malt med att »simma ner«. DEL 1: Simning 1 000 meter

6 x 25 meter Uppvärmning, valfritt simsätt 2 x 25 meter »Tummen i armhålan« 2 x 25 meter »Ketchup« 2 x 25 meter »Skinkan« 2 x 25 meter Benspark, frisimsben 2 x 25 meter Enarms frisim, 25 meter höger arm, 25 meter vänster arm 2 x 100 meter Frisim, accelererande fart 4 x 25 meter Frisim, maxfart. Vila 10 sekunder 2 x 25 meter Återhämtning, valfritt, lugnt och skönt 1 x 200 meter Frisim 2 x 25 meter Nedvarvning, valfritt, lugnt och skönt

DEL 2: Vattenfys Muscle up på kanten 20 st Ormen 2 x 25 meter Livräddning/Bogsering 2 x 25 meter Flyta/sitta på botten 5 varv Pumpen 10 gånger var Trampa vatten 5 min Kullerbyttor 10 framåt + 10 bakåt Hålla andan 2 gånger av varje läge Idioten av neddyk Så länge du kan hålla ett andetag vid kanten

Pumpen: Parövning i bassäng där ni inte bottnar. Där ni väx-elvis drar ner varandra under ytan. Person 1 drar ner person 2 under ytan genom att dra ner personer i fotlederna, person 2 gör likadant. Arbeta växelvis. Du får alltså inte själv bestäm-ma hur länge och när du får andas eller om du ens hinner upp. Försök behålla lugnet.Trampa vatten: Trampa vatten där du bara använder benen. Arbeta växelvis i 3 lägen, hakan över ytan, axlar över utan, armar över huvud. Räkna till 15/läge.Kullerbyttor: Gör kullerbyttor både framåt och bakåt utan att nudda botten och på så få andetag som möjligt.Hålla andan: Håll andan så länge du kan i två lägen. Läge 1 med tomma lungor, läge 2 med fyllda lungor. Idioten av neddyk: Lägg ut tre markörer på botten med några meters mellanrum med start cirka 3 meter från bassängkanten. Starta från kanten, simma under vattnet till första markören och sedan tillbaka till kanten. Ta ett andetag. Simma till nästa markör och tillbaka. Ta ett andetag. Simma till tredje markö-ren och tillbaka. Ta ett andetag. Börja om från början. ❑

TEXT: Marie Emmertz. FOTO: Mats Kostmann, Räddningstjänsten Östra Götaland

Framförallt kommer dessa övningar att bygga upp ditt självförtroende i vattnet

och hjälpa dig att behålla lugnet i situationer som kräver det.

Frisim: Crawla utan avbrott. Fokusera på god teknik. Sträck ut, dra hela draget, armbågen styr, kontrollerad andning, bra vattenläge.

Att ha god vattenvana och känna sig trygg i vattnet är otroligt viktigt.


RVR-SKOLACertifierade restvärdeledare

RVR-SKOLACertifierade restvärdeledare

STATISTIK

KARTA TILLSYN

MOBILT

FÖRMÅGA

www.brissmans.se Tel. 035-17 17 90

Fire Pro SLÄCKGRANAT Hög släckeffekt för snabba, effektiva och säkra insatser. Med släckgranaten kan en räddningsinsats påbörjas innan hela insatsstyrkan är på plats.

SNABBTEFFEKTIVT

SÄKERT

BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERSSTEGAR SOM RÄDDAR LIV

wibeladders.se/norbas

WIBE LADDERS är ledande i Europa på

tillverkning av brand- och räddningsstegar.

Vår gedigna erfarenhet är din garanti för

produkter med beprövade och genomtänkta

funktioner av högsta kvalitet.

Räddningsledaren annons Norbas.indd 1 4/23/2015 8:18:22 AM

RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄSTERBERGSLAGEN

LUDVIKA - LJUSNARSBERGS KOMMUNER

söker personal till utryckningsstyrkan:

Brandmästare heltid

Arbetsuppgifter brandmästareSom brandmästare är du placerad i en grupp där du leder och fördelar arbetsuppgifterna.Din uppgift är att leda olika uppdrag, t ex förebyggande verksamhet och skadeavhjälpande arbete vid insats.Du ska ha en bakgrund från operativ och förebyggande verksamhet samt vara en god ledare och förebild. Vi förväntar oss att du ska bidra till att utveckla vår verksamhet.Du ser räddningstjänsten som en del av samhällets och kommunens samlade åtgärdspro-duktion och du har god förståelse för helheten och det totala hjälpbehovet. Kvalifikationer

ska bifogas ansökan.

Merit

jänstbarhetsintyg lämnas vid anfordran.

V

[email protected]

ludvika_90x122.indd 1 2015-04-30 09:16

Försäkringsbranschens restvär-deräddning (RVR AB) har idag cirka 80 restvärdeledare runt-om i landet som arbetar med restvärderäddning för att mini-mera skadekonsekvenser-na och sekundärkostnaderna i samband med brand-, vatten-, miljö- och transportskador.

Genom avtal med myndigheter och andra företag har verksamheten även utvecklats till att omfatta

andra uppdrag än restvärderäddning, som utförs av restvärdeledare.

Idag genomgår restvärdeledarna en intern grundutbildning i samband med att de anställs och fortbildas sedan årligen av

rvr ab. I framtiden är tanken att restvär-deledarna, förutom grundutbildningen, ska certifieras utifrån en norm för restvär-deledare för att tydliggöra vilka kunska-per och vilken kompetens de besitter.

Norm på gångSedan december förra året har arbetet med att ta fram en norm för restvärde-ledare bedrivits av rvr ab tillsammans med en arbetsgrupp bestående av ett antal restvärdeledare samt representanter från Svensk brand- och säkerhetscertifie-ring ab (sbsc). Målet är att normen ska vara klar i slutet av året och att sbsc där-

efter ska kunna påbörja arbetet med att upprätta en certifiering. Förhoppningen är att kunna påbörja certifiering av rest-värdeledare under 2016.

Syftet med att ta fram en norm för rest-värdeledare är att konkretisera vad en restvärdeledare förväntas kunna samt ha kännedom om för att kunna utföra sitt arbete. Genom att tydliggöra och faststäl-la dessa kunskapskrav underlättar vi för den enskilde restvärdeledaren genom att denne tydligt vet vad han/hon förväntas kunna för att klara av de situationer han/hon ställs inför.

Tydlig kompetensVi tydliggör även för kunderna (försäk-rings- och captivebolag, företag och myn-digheter) och avtalsparterna (bland annat räddningstjänsten) vilken kvalificerad kompetens de kan förvänta sig av en rest-värdeledare som kommer ut till platsen.

Detta kommer skapa en kvalitetssäkring och trygghet för alla parter. Normen kommer sedan ligga till grund för person-certifieringen av restvärdeledarna.

Personligt kvittoCertifieringen av restvärdeledarna är ett kvitto på att de uppfyller det som står i normen. Då certifieringen är personlig får varje enskild restvärdeledare på så vis en personlig återkoppling på sina kunskaper.

Till skillnad från till exempel rädd-ningsledarfunktionen så finns det ingen »lagstiftning« eller liknande som utfor-mar kunskapskrav för restvärdeledar-funktionen. Här kommer istället normen och certifieringen skapa en likformig grundläggande kunskapsnivå.

Den kommande tredjepartscertifie-ringen av restvärdeledarna är den första i Sverige avseende personer som arbe-tar i någon form av ledningsfunktion på skadeplats vilket känns både roligt och spännande och vi ser fram emot att detta snart är en verklighet. ❑

TEXT: Sara Wickenberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringsbranschens restvärderäddningCertifiering är ett kvitto på kvalitet.Det finns cirka 80 RVR-ledare i Sverige.

Genom att tydliggöra och fastställa dessa

kunskapskrav underlättar vi för den enskilde restvärdeledaren.

Certifierade restvärdeledare – snart en verklighet!


VÅRA KONFERENSERSkadeplats

VÅRA KONFERENSERISES

Året är 2015, en specialistläkare från Australien har just slutfört en operation av en patient i USA via en datorlänk.

Samtidigt på brandstationen letar Peter efter pärmen med insatskort som skrevs av den tidigare brandchefen innan den gick i pension 2002. I en annan svensk stad hjälper

brandmän drabbade på skadeplats med råd i krisstöd baserade på observationer från 60-talet och rökdykare hos en annan räddningstjänst övar rökdykning för bostadsbrand med brin-nande möbler från 50-talet.

Framtiden är här, men är vi det?Utvecklingen går snabbt. Om jag inte minns fel lanserades den första kommersiella roboten i världen på 60-talet, den första kommersiella kameradrönaren 2009, den första läsplattan 2010 och de första Google-glasögonen 2012.

Det första uppmärksammade bombdådet i modern tid i Sveri-ge skedde väl 2010, sedan 90-talet är tunnlar och undermarks-anläggningar vanligt förekommande i Sverige vill jag påstå och cellplats introducerades i byggnadsverk under ungefär samma årtionde. Jag ställer den enkla samvetsgranskande frågan till oss alla: framtiden är här, men är vi det?

Berättelser ur det oväntadePå årets Skadeplatskonferens kommer föreläsare som vill förmed-la det de vet eftersom de i många fall ofrivilligt tvingades möta det i verkligheten. Exempelvis kommer Bjørn Arnesen, utryck-ningsledare i Oslo, att berätta om när han ställdes inför risken med en bomb, i regeringskvarteren i Oslo 2011. Ett antagonistisk hot han kände till men inte hanterade mentalt förrän då.

Sara Hedrenius från Röda korset berättar om de senas-te råden i krishantering på skadeplats där nya upptäckter helt har förändrat synen på vad som faktiskt hjälper barn och vux-na. Något hon själv reflekterade över som en av de överlevande i Estoniakatastrofen.

Att vilja och kunna Annie Johansson delar med sig av sina erfarenheter från Sala- branden och berättar om tecknen vi egentligen kunde ha sett och identifierat i förväg om vi hade vetat om dem och Mats Rosander berättar om hans och Krister Giselsson »revolution« för att för-ändra synen på brandbekämpning i en konservativ bransch. De försökte få räddningstjänsterna att förändras genom det de hade tagit reda på men bemöttes oväntat med motstånd.

Detta är bara några exempel på de intressanta föredrag som finns på årets Skadeplatskonferens, för att ge oss svar på frågan

om vi är en del av framtiden. Förstå mig rätt, vi i projektgrup-pen för Skadeplatskonferensen anser oss vara långt ifrån felfria när det gäller utveckling.

Även vi inser att vi måste ta ett steg in i framtiden. Fram tills nu har vi, liksom Peter och hans insatsplaner, förlitat oss på pappersprodukter, matbiljetter och utskrivna kartor för pro-grammet. Vi tänker försöka föregå med gott exempel i år och förlita oss på den teknik som finns och hoppas att det kommer fungera. Smartphones kom för 20 år sedan och qr-koder för 25 år sedan, det kan vara hög tid att testa det.

Välkommen till framtiden!På årets skadeplatskonferens möts his-toria, nutid och framtid i en uppgörelse och en uppstart för det nya i 20 före-drag och fyra förevisningar. Välkomna till Skadeplats 2015 och upplev en resa från historia till framtid. ❑

Text: Emma Nordwall, programsamordnare Skadeplatskonferensen

Google-glasögon kom 2012. Vad kommer 2016 som vi inte vet idag?

Framtiden är här – är vi?

Smartphones kom för 20 år sedan och QR-koder för 25 år sedan, det

kan vara hög tid att testa det.

Planeringen av »International Safety Education Seminar« – ISES är i full gång och ett pro-gram kommer finnas ute innan sommaren.

Konferensen kommer att belysa hur vi och andra länder i Europa arbetar mot allmänheten inom

det förebyggande området med särskild inriktning mot bostadsbränderna och hur olika målgrupper kan nås på olika sätt och vilka behov som finns. Konferensen riktar sig främst till dig som arbetar inom

räddningstjänsten med att utbilda och informera allmänhe-ten kring brandsäker-het. ❑

Text: Jörgen Hallberg, 1:e vice ordförande i SBB, Projektledare ISES

En helt ny konferens har tagit form!

BLOCK 1 – Hur identifierar vi målgrupperna? Vi får ta del av forskning kring vem som drab-bas av olyckor och hur sociala faktorer inver-kar på risken att drabbas av olyckor.

Bland annat får vi mer kunskap om hur vi ska identifiera målgrupper. Utgår vi från samma målgrupper i Europa? Normalt riktar vi oss mot barn, äldre ensamboende, handi-kappade, personer i svår social situation och invandrare.

Finns det andra målgrupper och hur identifierar och definierar vi dem? Det finns forskning om bostadsbränder som tittar på sociala faktorers inverkan vid bränder.

En erfarenhetsåterföring om vem som drabbas vid bostadsbränder kommer också att redovisas.

BLOCK 3 – Hur når vi ut till de olika målgrupper-na? Vilka metoder och verktyg kan vi använda i vår kommunikation? Här presenteras erfarenheter från olika metoder för att nå ut med våra budskap, till exempel genom det personliga mötet, sociala medier, frivilligorganisationer eller användandet av vidareinformatörer.

Räddningstjänsten Syd presenterar sitt arbete med hembesök.

I England, Birmingham finns det en utbild-ningsanläggning, Safe Side, som riktar sig till barn och unga och som drivs med hjälp av frivilliga.

Missing People kommer att presentera sin organisation, hur den kom till samt hur de arbetar förebyggande. Kan det finnas ett framtida samarbete med räddningstjäns-terna ur ett förebyggande perspektiv? Hur kan vi bli bättre inom information och kom-munikation med hjälp av frivilliga?

USA arbetar mycket med sociala medier för att nå ut med kunskap som vi förhopp-ningsvis ska få veta mer av via direktlänk.

BLOCK 2 – Olika människor olika behov? Har vi tillräcklig kunskap om målgrupper och människors olika behov? I detta block får vi lära oss mer om de prioriterade målgrup-perna så att vi kan anpassa budskap och metoder för kunskaps- och informations-spridning.

Målgrupper ska kanske definieras på annat sätt med andra behov av kunskap? Hur påverkar flyktingströmmarna i Europa och ensamkommande flyktingbarn behoven av kunskap och hur når vi dem? Ett land som Tyskland, med stora genomströmningar av flyktingar, redovisar hur de hanterar detta.

Holland har genomfört ett projekt om äldres situation i anslutning till bostadsbrän-der kring epidemiologi, orsakssamband och insatser.

För mer information och program: www.ises2015.se

PROGRAMMET BESTÅR AV TRE PROGRAMBLOCK:


TEKNIK OCH TAKTIKSidoseende ekolod

TEKNIK OCH TAKTIKIR-kameror

Brandkåren i Mora får larm klockan 12:06. Enligt plan går delar av styrkan 1+1+8 mot platsen med två

räddningsbåtar och ett ledningsfordon. Samtidigt larmas räddningsdykare från Rättvik. Första räddningsenhet som är på plats konstaterar att båten på fjärden är tom och börjar söka av ytan.

Eftersom inget vittne finns till när per-sonen föll överbord, är det inledningsvis svårt att bestämma någon exakt olycks-plats. Sökområdet blir därför stort och kommer kräva resurser. För att få över-blick nyttjas både höjdfordon, frivilliga flygkåren och polishelikopter för att söka av ett större område.

Parallellt med sökinsatsen på ytan nyttjas dykare och undervattenskame-ra på de platser som räddningsledningen bedömt som mest sannolika för personen att påträffas. Siktförhållandena är dock mycket dåliga vilket gör att det är ett tids-krävande arbete. Efter att även ha sökt av

närbelägna öar med hund, avslutas rädd-ningsinsatsen klockan 15:45 utan resultat och övergår i ett polisiärt eftersök.

Privatperson med sidoseende ekolodAnhöriga och allmänhet var naturligtvis väldigt frustrerade efter detta, både av att personen inte återfunnits och att densam-me riskerade att flyta upp på någon av de närbelägna badplatserna. I och med detta hörde en privatperson av sig och erbjöd att sjösätta sin båt som var utrustad med ett högupplöst sidoseende ekolod.

Skillnaden mellan undervattenskame-ran och ekolodet var att kameran inte kunde söka av en större yta än vad sikten motsvarande, det vill säga max en meter, medan ekolodet kunde se 20 meter åt var-dera sidor om båten.

Kroppen återfunnenSökarbetet gav resultat och inte långt därefter fick undertecknad ett mail med

bilder från ekolodet, dessa gick knappast att misstolka utan det var bara för dykar-na att åka dit och plocka upp personen. Platsen där kroppen återfanns var väldigt nära det område där dykarna sökt under räddningsinsatsen.

I den efterföljande insatsutvärderingenkonstaterades att vi saknade utrustning för att effektivt kunna söka av större områden under vatten. Tanken var att ett motsvarande ekolod skulle kunna användas i ett livräddande syfte, genom att snabbt söka av ett område och sätta in räddningsdykare när en person åter-funnits.

Dessutom är det viktigt ur psykolo-giskt perspektiv att räddningspersonalen har tillgång till bra verktyg för uppgiften, även om det i slutändan inte är för liv-räddning.

Ekolod inköptDet ekolod vi försett en räddningsbåt med är av märket Humminbird, samma modell som användes vid eftersöket. För att få det att fungera riktigt bra gäller det att sensorn i skrovet är monterad på rätt sätt, det är även en stor fördel att göra en favoritinställning i programmet – så att

knapptryckningarna i ganska svåra meny-er minimeras. ❑

TEXT: Johan Szymanski, räddningschef, brand ingenjör, Mora brandkår

Med stöd av medel ur Kaare Brandsjös stipen-diefond, genomförde vi vårt examensarbete med målet att öka förståelsen och ge råd kring använ-dandet av IR-teknik.

Användandet av ir-teknik inom räddningstjänsten har tidigare haft störst fokus på eftersök av personer vid rökdykning samt lokalisering av glödbränder. Idag är

scanning från utsidan av byggnader en viktig metod för att ge underlag till beslutstagande vid insats. Bland annat är det av intresse att undvika personal i brandutsatta utrymmen och istäl-let bekämpa brand utifrån med exempelvis skärsläckare.

Olika konstruktioner testadesMed hjälp av litteraturstudier valde vi ut ett antal väggar och tak som ingick i ett försök där ett flertal ir-kameror doku-menterade förloppet. Den faktiska temperaturen mättes med traditionell mätteknik (termoelement) för att kunna utvärdera kamerornas temperaturavläsning samt värmeledningen genom konstruktionen.

Försöket genomfördes på brandövningsfältet Guttasjön utan-för Borås. I försöket ingick sju olika väggar samt fyra olika tak. Dessa väggar och tak valdes ut då de representerar olika tids-typiska konstruktioner i Sverige. De byggdes samman till ett mindre hus på änden av en container där en gasolbrännare var placerad.

Tidsfaktorn viktigResultaten från försöket visar att det generellt sett tar lång tid för en värmevåg att gå genom en vägg med undantag för dess svagheter som exempelvis ventilation. Vid scanning är det där-för bra att titta på svagheterna under det tidiga brandförloppet.

Det tar minst 20 minuter för en värmevåg att ta sig genom vanliga väggar under förutsättning att ingen övertändning har skett. Ett oisolerat tak kan släppa igenom värme genom dess konstruktion, så att en förhöjd temperatur på två grader upp-står, inom två minuter. Ett vanligt isolerat tak släpper inte igenom värme de första tio minuterna. ir-kameran ser tempera-turskillnader innan rök blir synligt.

Krav på kunskap och användarenFör att få en noggrann temperaturangivelse från en ir-kamera krävs kunskap om materialets emissionsförmåga och den så kallade skenbara reflektionstemperaturen (bakgrundsstrål-ningen). Därför ger inte kameran ett korrekt värde på ett objekts temperatur när dessa värden avviker från de verkliga förhål-landena. Vid noggrann termografering i andra sammanhang än bränder kan dessa värden ställas in och då kan en mycket nog-

grann temperaturangivning erhållas med sofistikerade kameror.

Vid bränder är det sällan nödvän-digt att få en exakt temperatur, temperatur-skillnader är ofta av större intresse. Under försöket användes kamerornas fabriksinställningar eftersom detta representerar räddningstjänstens användning av ir-kameror bättre. Avvikel-serna från den verkliga temperaturen fås oavsett prisklass på kamera.

Under försöket användes kameror som varierar i pris mellan cirka 70 000–230 000 kr. Det går att utläsa små temperaturvaria-tioner inom bilden med högupplösta ir-kameror, men för att den-na kunskap ska kunna utnyttjas krävs det mycket av användaren.

Behov av fortsatt forskningFörslag till framtida forskning är att utveckla metoderna kring användandet av högupplösta kameror. Ett annat intressant användningsområde för vidare utveckling är ir-kameror monte-rade på drönare för scanning ovanifrån. ❑

TEXT: Albin Gudmundsson och Pontus Studahl

På övningsfältet i Guttasjön, Borås, gjordes flera försök med olika konstruktioner och olika värmekameror.

IR-teknik som hjälpmedelvid brandbekämpning

digt att få en exakt temperatur, temperatur-

Läs mer på utkiken.net/tic i din webb-läsare eller genom att scanna qr-koden.

Länk till arbetet: www.brand.lth.se/publications och sök på arbetet.

Se under vatten trots dålig sikt

En högsommardag i augusti 2012 befinner sig ett sällskap på Siljan. Ensam och utan flytväst beger sig en av personerna ut på Gesundafjärden med båt för att plocka svamp på en närbelägen ö. Kort därefter noteras från land hur båten kör i cirklar ute på fjärden och det ser inte ut som att någon är kvar ombord.

Läs mer på utkiken.net/si i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden.

Bild från ekolodet. På vänster sida i rutan åter-fanns personen på 3,4 meters djup. På högra sidan för jämförelse ses sjunktimmer. Fotot publicerat med tillstånd.

Räddningsledningen på olycksplatsen, ledningsplatsen blev en bro över Gesundafjärden.


BYGGNADSTEKNISKT BRANDSKYDDBrandskydd under byggtiden

KÅSERI Camilla Palmér

Jag vet bara att det brinner från den övre delen av fastigheten, berättar vakthavande befäl vid polisen.«Citatet skulle kunna vara taget ur godtycklig artikel

tagen från godtycklig tidning med referat från godtycklig brand. Då man läser om branden, utsläppet eller trafik-olyckan så är det i de allra flesta fall polisen som citeras, även i de fall då deras roll i insatsen är väldigt liten. Varför? Varför uttalar sig inte räddningstjänsten vid insatser där

det egentligen är de som har huvudansvaret för informatio-nen?

Då frågan ställs till journalister är svaret att det finns en tydlig kanal in till polisen där det alltid finns kommunikatörer tillgäng-liga eller att de få gånger de

ringer till räddningstjänsten är det upptaget för att det befäl som har medieansvaret är upptagen med att hante-ra insatsen. När polisens egna kommunikatörer får frågan om varför de ger sig på att informera om räddningstjäns-tens ansvarsområden så rycker de lite på axlarna och säger att de svarar utifrån den information de har tillgäng-lig, även om den är väldigt begränsad.

Ska vi själva svara på medias frågor om de vardagliga insatserna? Finns det något mervärde att satsa på att själ-va ombesörja den beredskap som krävs för att ständigt vara nåbara för media? Svaret enligt mig är ett solklart JA. En god mediehantering, där medievana pressansva-riga kan ta emot media, stärker förtroendet för oss som myndighet hos media och allmänhet. Och har media och allmänhet högt förtroende för oss i vardagen kommer det vara betydligt lättare att nå ut med information under de stora sällan-olyckorna.

Vill vi själva informera om våra insatser måste vi tänka om och satsa på att ha personer tillgängliga att hantera även media. Inte bara vid stora olyckor utan även vid de vardagliga insatserna.

Camilla Palmér, kommunikations-strateg, Räddningstjänsten Skåne Nordväst

Nödvändigt med bättre mediehantering

Vill vi själva

informera om våra insatser måste vi börja tänka om.

Huvudsakligt fokus vid ny- och ombyggnation är brandskyddet så som det kommer att se ut när produktionen är klar. Vägen dit är dock kantad med risker att beakta och arbeta med för att säkerställa både personsäkerhet och ekonomiska projektrisker.

I bland annat Malmö har räddningstjänsten fokuserat på tillsyn av byggarbetsplatser vilket har gett ett mycket större fokus på dessa frågor i flera led i byggbranschen. Hur lag-

stödet ser ut för dessa tillsyner är undertecknad inte insatt i. Att en ökad insats från sakkunniga i dessa frågor har gett resultat är den bilden som räddningstjänsten fått.

Vill man göra det enkelt för sig kan man säga att bbr:s bygg-regler gäller även under produktionen men de är inte möjliga att tillämpa i praktiken. bbr kan utgöra referens men en bygg-

Brandskydd under byggtiden – hur sköts det?

arbetsplats ständiga förändringar och förutsättningar i olika skeden, kräver tänkande utanför fasta ramar. Möjligt och nöd-vändigt skydd under stomresning skiljer sig från behovet i en byggnations slutskede när inredningen monteras. Det är viktigt att förstå och förhålla sig till projektets föränderlighet över tid med löpande uppföljning.

Utrymning med begränsningarEn särskilt viktig aspekt vad gäller brandskydd under byggtid är skydd av eventuell pågående verksamhet vid om- och tillbyggna-tion. Utrymning måste säkras, ibland över byggarbetsplatsen med stora krav på bygget som följd. Även en ökad brandrisk p.g.a. material och heta arbeten behöver hanteras, helst genom att brandtekniskt skilja mellan byggarbetsplats och pågående verksamhet där så är möjligt. Används väderskydd vid fasadre-novering med kvarboende i till exempel bostäder, kan stora pro-blem skapas avseende begränsade utrymningsmöjligheter.

En annan viktig aspekt kring utrymningssäkerhet på en bygg-arbetsplats är arbetsmiljöskyddet för dem som arbetar på ett bygge. Byggbranschen fokuserar allt mer på säkerhetsfrågor och brandskyddsfrågorna är en naturlig förlängning av detta arbe-te. Hur utrymmer man på ett säkert sätt från tionde våningen vid brandtillbud om inga utrymningsvägar eller skyddssystem är på plats? Det är stor skillnad på en byggnation med ställningar runt om så att man kommer snabbt ut i det fria och ner på utsi-

dan mot ett bygge utan ställningar där ett ofärdigt trapphus är enda vägen ut. Ju högre byggnad desto mer utmanande och risk-fyllt är det med avseende på brand.

Stora ekonomiska riskerEtt incitament för de mer upplysta byggherrarna och entrepre-nörerna att jobba med brandskyddsfrågor under produktionen, är de stora ekonomiska riskerna som brand utgör under en byggnation. Med enkla medel kan riskerna sänkas avsevärt.Exempel på vanliga och återkommande problem på byggen: Heta arbeten – takläggning eller svetsarbeten startar bränder, särskilt riskfyllt vid exponerad cellplast.

Grundisolering av cellplast som är exponerad lång tid och bör-jar brinna vid till exempel svetsning.

Antändning av exponerad cellplast vid fasadmontage. Skyddsväv med mycket dåliga brandegenskaper. Uppvärmning/belysning med heta ytor.

Minskad brandrisk möjligExempel på lösningar för att minska/hantera brandrisker: En genomtänkt organisation, planering och ansvarsfördelning. Strikt uppföljning av heta arbeten genom rondering. Välja bort lättantändliga material eller minimera deras expo-neringstid.

Tillfällig avskiljning av invändiga trapphus eller utvändiga provisoriska trapphus.

Styrning/uppföljning av materialhantering, konstant uttran-sport av skräp.

God tillgång på släckutrustning. Arbetsbelysning med batteribackup och tillfällig utrymnings-skyltning.

Tillfälligt utrymningslarm. Plan över arbetsplatsen avseende placering av material och framkomlighet.

Det finns ett stort behov av att arbeta med dessa frågor och beho-vet ökar snarare än minskar över tid med allt högre byggnader och med trenden att gå från byggnadsställningar till mer prefa-bricerade fasader som ger täta hus tidigt. Hur jobbar byggen med

dessa frågor på din ort?Önskas fördjupad läsning i detta ämne

rekommenderas »Brandskydd på byggar-betsplats – en vägledning« (sp Rapport 2012:11) och »Brandskydd på byggarbets-platser« (Brandskyddsföreningen 2011). ❑

TEXT: Erik Almgren, styrelseledamot i BIV samt till vardags brandkonsult i Bengt Dahlgren Brand & RiskFOTO: Brandskyddsföreningen

»

Exponerad och oskyddad cellplast är återkommande problem på byggen, menar artikelförfattaren .

En byggarbetsplats ständiga föränd-ringar och förutsättningar i olika skeden,

kräver tänkande utanför fasta ramar.


ARBETSMILJÖVattensäkerhet

ARBETSMILJÖTillbud med fl ytväst

Flytvästen är av märket secumar-golf 275f med tillverkningsnum-mer 03342. Modellen är en sådan

räddningsväst som blåses upp manuellt vilket är en förutsättning för användning vid ytlivräddning då man önskar extra lyftkraft.

Brandmannen vars flytväst inte fylldes med luft under övningstillfället upplevde situationen som obehaglig och påpekar att om detta hade hänt i samband med ett skarpt uppdrag, hade problemet kunnat medföra fara för både brandmannens liv och den person som skulle undsättas.

Lös mutter och saknad O-ringNär brandmannen var uppe ur vattnet kontrollerades flytvästen direkt och det visade sig att den mutter som skulle

Underhåll av utrustning viktigt för att undvika allvarliga tillbud.

Allvarligt tillbud – flytväst blåstes inte uppDen 10 oktober 2013 övade en av styrkorna från Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund ytlivräddning. I samband med att en brandman simmat ut för att bärga en docka skulle flytvästen blåsas upp för att ge ytterligare lyftkraft till brandmannen. Något var dock fel på flytvästen vilken bara pös och inte blåstes upp.

Läs mer på utkiken.net/flytvast i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden.

Hade detta hänt i sam-band med ett skarpt

uppdrag hade problemet kunnat medföra fara för både brandmannens liv och den person som skulle undsättas.

www.samhallssakerhet.se #samsak15

Huvudpartners Mediapartner

För dig som arbetar med samhällssäkerhet

och krisberedskapVårt sårbara samhälle

Hantera krisen i samverkan Vår osäkra omvärld

Nu kan du

anmäla dig!

samband med detta går inte att avgöra. Det saknades även en O-ring som ska

sitta mellan muttern och utlösningsan-ordningen. Om denna inte funnits då väs-ten löstes ut kan det vara en orsak till att muttern inte suttit fast ordentligt samt medfört läckage i samband med att väs-ten skulle blåsas upp.

Information och förtydligandeI samband med tillbudet var den omedel-bara åtgärden att informera alla arbets-ledare om vad som hänt. I de delar av organisationen där aktuell modell av flyt-väst finns, genomfördes direkt en kontroll av flytvästarna så att de inte hade samma fel som den som inte blåste upp sig.

Den person inom organisationen som är ansvarig för service av flytvästarna har varit i kontakt med tillverkaren för att få ett förtydligande om vad som gäl-ler för aktuell mutter. Då O-ringen sit-ter på plats finns ett angivet moment som muttern ska dras med. Detta kommer att

förtydligas i sam-band med kontroll av samtliga flytväs-tar av samma typ inom förbundet. ❑

TEXT: Evelina Edström, brand ingenjör, Stor-stockholms brand-försvar

säkra utlösningsanordningen mot ven-tilen låg löst inne i flytvästen. Om denna mutter varit helt lös innan flyt-västen löstes ut eller om den lossnat i

I usa har man testat vad som inträffar när du agerar på olika sätt och

filmat detta. Genom att låta testpersonen hoppa i en sim-bassäng med larmställ på testade man att flyta, ta av sig utrustningen och simma/trampa vatten. Alla testen skedde också med mask och andningspaket.

Resultaten varierade något, men i filmen kan man se att det går att flyta med larm-ställ, att det går att tram-pa vatten och att det går att ta av sig larmstället. Har du andningspaket och mask på blir vissa av momenten svåra-re att utföra.

När testpersonen försök-te flyta kunde man se att luf-ten i larmstället trycktes upp mot armarna och huvudet och hjälpte testpersonen att flyta. Personen kunde hålla sig på rygg ett tag, men till-

slut så hamnade man med fötterna neråt. Då testperso-nen hade andningspaket och mask vändes kroppen med ansiktet neråt.

Snabbt trött vid simningTestade personen istället att simma, vilket i försöket inne-bar att han trampade vatten, blev han snabbt trött på grund av tyngden i larmstäl-let. Tröttheten syntes ännu fortare då han även hade andningspaket.

Att ta av sig larmstället i vattnet gick relativt lätt och smidigt utan andningspaket.

Jackan gick snabbt av med-an testpersonen fick böja huvudet under vatten för att få av byxorna. Då testperso-nen hade andningspaket på sig lyckades man inte. Han började med att ta av paketet och släppa det, vilket resul-terade i att ansiktet hamna-de bakåt och huvudet under ytan. Det gjorde att masken fylldes med vatten och försö-ket fick avbrytas. Intressant hade varit att se hur det hade gått om masken togs av före andningspaketet.

Tyngre med andningspaketSka man vara kritisk till tes-tet så finns det förbättringar som kan göras vid vissa av agerandena, men man får en bild av hur det kan se ut att agera med larmställ i vatten. Generellt kan man säga att larmstället fylls med vatten och blir tungt och ännu tyng-re blir det med andningspa-ket. Det ska också tilläggas att vid en verklig situation har man vanligen saker i fick-orna på larmstället, en hjälm på huvudet, eventuellt under-

ställ. Har man andnings-paket på sig har man också en huva och troligen luvan uppdragen. Alla dessa saker blir extra vikt och moment att utföra vid en eventuell olycka.

Det finns ett antal situa-tioner där räddningstjäns-ten arbetar nära vatten och är iklädda larmställ. Även om risken för att trilla i inte är stor så finns den ändå där. Att testa hur det känns att vara i vatten med larmstället på, kanske inte är så dumt. ❑

TEXT: Sofia Frindberg, brandingen-jör, Räddningstjänsten Laholm

Om du trillar i vattnet med larmstället påTänk att du har larmställ på dig och trillar i vattnet, hur skulle du agera? Tar du av dig larm-stället, försöker du flyta eller börjar du simma?

Att testa hur det känns att

vara i vatten med larmstället på, kanske inte är så dumt.

Läs mer på utkiken.net/fdnyd i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden.

34 RÄDDNINGSLEDAREN NR 2 2015

STUDIENYTTSjösäkerhetsutbildning

I mer än tjugo år har Kustbe-vakningen utbildat sin perso-nal i rök- och kemdykning vid MSB:s verksamhetsställen. Utbildningarna omfattar allt från grundutbildning till repe-titionsövningar och insatsledar-utbildning.

Idag planerar och genomför vi utbild-ningarna i samråd med msb Revinge, säger Pär Bergman, övningsledare vid

Kustbevakningen. Det är en stor fördel att tillsammans arbeta fram innehåll och upplägg. Det gör att vi hamnar rätt avse-ende kunskapsnivå och kompetens.

Just kontinuiteteten i utbildningspake-tet är viktig berättar Pär Bergman.

– Eftersom så kallade skarpa händel-ser, där vi måste använda vår kompetens inom rök- och kemdykning, inte inträf-far så ofta blir repetitionsövningarna väl-digt viktiga.

Från grundutbildning till insatsledarutbildningUtbildningspaketet för Kustbevakningen omfattar allt från grundutbildning i rök- och kemdykning för myndighetens vat-tendykare, till repetitionsutbildning och insatsutbildning för personal som arbetar som osc – er (On Scene Commander Emergency Responder).

Peter Lundgren, lärare vid msb Revinge berättar att innehåll och upplägg av utbildningarna har förändrats över tid.

– Idag utgår alla scenarier från olyckor som kan inträffa till sjöss som brand på ett passagerarfartyg eller läckage av far-ligt gods.

– Innehållet i utbildningarna är mer fartygsinriktat och vi fokuserar på olika typer av riskbedömningar. Deltagarna får öva på att bedöma risken för egen perso-nal under en insats samt tänka till kring olika typer av miljörisker. Vi har också ett större fokus på taktik i insatsutbildningar.

Förändringen har att göra med att de

fartyg som Kustbevakningen kan behö-va undsätta blir allt större. Om en brand eller ett utsläpp av farliga ämnen inträffar kan det få stora konsekvenser. Det ställer stora krav på Kustbevakningens förmåga.

– Därför arbetar vi kontinuerligt till-sammans med Kustbevakningen för att ta höjd för denna typ av samhälleliga för-ändringar, förklarar Peter Lundgren.

Utveckling av utbildningsanordningarnaSom ett led i att utveckla utbildningarna bygger msb Revinge nu till ett väderdäck på utbildningsanordningen ms Anita.

– Eftersom det är förbjudet att las-ta farligt gods i slutna utrymmen vill vi simulera en fartygsmiljö där vi kan öva olika typer av insatser vid läckage av ämnen, säger Peter Lundgren. Vi har ock-så planer på att sänka ner en container med kemikalietunnor i en av våra dam-

mar för att kunna öva vattendykning i samband med läckage av farliga ämnen.

Positivt samarbete– Det är positivt att vi samarbetar kring utbildning och kompetensutveckling, säger Carolina Rytterkull, enhetschef för vidareutbildning vid msb Revinge.

– Dels handlar det om att samarbe-ta kring användandet av statliga resurser som utbildningsanordningar och kom-petens, och dels handlar det om att öka förståelsen för hur Kustbevakningens uppdrag ser ut.

Carolina Rytterkull säger att det blir ett sätt att utveckla samverkansperspek-tivet inom msb:s utbildningar efter-som lärarna tar med sig lärdomar från hur Kustbevakningen arbetar in i övriga utbildningar.

– På liknande sätt leder msb:s rädd-ningstjänstutbildningar in i Kustbevak-ningens utbildningspaket. Det bidrar på sikt till ett närmare samarbete mel-lan Kustbevakningen och kommunala räddningstjänster när det gäller fartygs-brandsläckning i hamnar samt med mirg- (Maritime incident response group)grup - perna som flygs ut till brinnande fartyg. ❑

TEXT: Noomi Egan, MSBFOTO: Peter Lundgren, MSB

Två decennier av Kustbevakningens utbildning

Övningarna speglar de scenarion som kan uppstå till sjöss, såsom brand.

Eftersom fartygen blir allt större, ökar kraven på personalens förmåga.

POSTTIDNING BPORT PAYÉFöreningen Sveriges Brandbefäl 115 87 Stockholm

B POSTTIDNING

Ny webb, nya brandsäkra case, samma trygga Hagab.

Flod

in F

erns

tröm

| Il

lust

ratio

n Su

sann

e Fl

od

in

Brandsäkerhet, ventilation och Hagab är en svårslagen kombination. I vårt RESQUE-program hittar du kompetenta

komponenter som ser till att trapprum och hissar ventileras i höga byggnader om elden är lös.

Och på vår nya webb-plats hittar du flera case där RESQUE-programmet komponerats för olika scenarier.

Vi vet vad som krävs, både i teorin och praktiken när ingen fastighet är den andra lik.

Låt oss så bygga på rätt kunskap – tillsammans!

www.hagab.com

nr 2 2015 i fokus : drunkningbrandbefal.se/minefiler/dokumenter/rl_022015.pdfnr 2 2015 »att testa...

Documents