affärsstaden 6 2014

Idealist är ett föredömeSEDAN MALIN ALLERTHS storebror dog i en tragisk bilolycka har hon velat rädda liv. Hon skänker 10 000 kronor varje månad.

SATSAR PÅ UTVECKLING Styrka i Norrköping har gått från noll till 42 anställ-da på mindre än ett år. De hjälper människor och ger dem en andra chans.

MILJONER TILL STADEN

Såväl Harry Potter- utställningen som Bråvalla-festivalen drar in många miljoner till Norrköping i form av kringinkomster.

DIN LOKALA AFFÄRSTIDNING | NUMMER 6 2014

Regionens affärsmagasinValet, Konferenser, Hockey

Malin BaryardAktuell med två nya uppdrag!

Bränsleförbrukning blandad körning l/mil: 0,49-0,53. CO2-utsläpp g/km: 129-139. Bilen på bilden är extrautrustad. För mer information kontakta din Nissan-återförsäljare.

KOM OCH PROVKÖR DEN

NYA NISSAN X-TRAILÄVENTYRET KALLAR

FRÅN 244.900 KRFÖRHANDSVISAS NU!

PREMIÄR FÖR NYA NISSAN X-TRAIL

Nöjd hela vägen

Telefon 013 - 28 99 95Vigfastgatan 5, Linköping

www.biva.se

Välkommen till en bra affär!

Christer Greger John Jonas Lennart Stefan

FR. 244.900 KR • FÖRMÅNSVÄRDE FR. 1.729 KR/MÅN*

Opel Insignia: Bränsleförbrukning blandad körning 3,7-6,8 l/100 km, CO2-utsläpp blandad körning 98-174 g/km. Nissan X-Trail: Bränsleförbrukning blandad körning l/mil: 0,49-0,53. CO2-utsläpp g/km: 129-139. Nissans förmånsvärde är preliminärt beräknat. *Nettoförmånsvärde baserat på 52% marginalskatt. Alla priser inkl moms. Bilarna på bilderna kan vara extrautrustade.

Din nästa tjänstebil!

INSIGNIA

Opel Insignia Business 4x4

fr. 287 900 krFörmånsvärde fr. 1 924 kr/mån*

“För den som törs välja bort Audi, BMW och Mercedes.”Motor

ÖVERRASKNINGEN I BUSINESS CLASS.Insignia har fyrhjulsdrift, avancerat infotainmentsystem och annan smart utrustning som enkelt matchar klassens dyraste, men till ett svårslaget pris. Och då är det en hyllad bil av tysk kvalitet som vunnit Red Dot Design Award för sin nyskapande design.

3

VI SOM GÖR AFFÄRS-STADEN Möt människorna bakom tidningen.

VALET 2014 Vi pratar med Andreas Ardenfors (KD)inför höstens val.

LINKÖPING SATSAR peng-ar på att växa som eventstad.

SIDAN 12SAAB ARENA Nu byter arenan namn.

ONSLIP är den lilla upp-stickaren från Linköping som utmanar jättarna på markna-den för kortterminaler.

SIDAN 18STYRKA I NORRKÖPING har gått från noll till 42 an-ställda på mindre än ett år.

GOOGLE MAPSFredric Sommer är fotograf åt Google Maps Business view.

800 SOMMARJOBBLinköpings kommun finan-sierade sommarjobben för cirka 800 ungdomar.

VALET Möt representanter för styrande och opposition i Linköping och Norrköping.

VITA HÄSTEN åter i All-svenskan.

MALIN ALLERTH – Ända sedan min storebror dog i en tragisk bilolycka har jag velat rädda liv, berättar 24-åringen.

MENTORN & ADEPTEN På Zachrisson AB är dottern Pia Ahlberg VD sedan några år, och pappa Lennart Zachris-son är styrelseordförande.

ÖSTGÖTADAGARNA Pernilla Thapper är projektle-dare för ÖstgötaDagarna.

PLATINUMCARS Möt Sigge Bilajbegovic, som har gått från att sälja bilar på garageuppfarten till att ha en ny, stor bilhall.

SIDAN 48GÖTHE ANDERSSON Linköping - Från industrikris till högteknologi.

IT NYHETER Anders Wallenquist visar några av höstens IT nyheter.

MALIN BARYARD-JOHNSSON är ryttarin-nan som lever många hästtjejers dröm. Hon är även en världsstjärna som lyckats hålla sig kvar på toppen år efter år trots extremt tuff konkurrens. I år är hon dessutom aktuell med två nya uppdrag, som ambassadör för nya ridsportscentret Smedstad och som sportchef för Stockholm International Horse Show. n

INNEHÅLL NUMMER 6 2014

OMSLAGSPROFIL

4

32

7

22

26

10 28

40

4416

21

53

24

Ansvarig utgivarePeter Nordlander

ChefredaktörDaniel Atterbom

Medverkande skribenter i detta nummer:Anna Adolfsson, Mikael Hellman, Peter Lannesand, Lina Lindblad, Mikael Lindh, Joakim Löwing, Anders Wallenquist och Malin Wändel Persson.

AnnonsförsäljningPeter NordlanderTelefon: 0708 21 45 [email protected]

Peter LindgrenTelefon: 0721 62 93 [email protected]

Roger OssminTelefon: 0703 14 94 [email protected]

Grafisk formBjörn Lisinski

TryckTellogruppen AB

OmslagsbildKristin Carlén

Affärsstaden är ett nytt månads-magasin med hög ambitionsnivå och med siktet inställt på att vara relevant för läsarna. Vår ambition är att spegla såväl de mindre som större företagen i vår region. Vi kommer lyfta fram människorna både i och bakom företagen och vi kommer visa på allt det som utvecklar vår region framåt.

Affärsstaden utges av Affärsmagasin i Östergötland ABStrandgatan 2, 582 26 Linkö[email protected]

46

Affärsstaden vill spegla entusiasmen, entreprenörskapet och framtidsandan i staden samtidigt som vi har en förankring i regionens näringsliv. Vi är ödmjuka inför det stora kunnande som finns i regionen.

I detta nummer får du träffa Daniel Atterbom som är tidningens redaktör.

Vi andra som jobbar med tidningen:

PETER NORDLANDER Är uppvuxen i Linköping. Han har en bakgrund på Radio Öster-götland och som ägare av Kalle P. Sko. I Affärsstadens redaktion är han VD och ansvarig utgivare. På fritiden umgås han med familjen och såväl lyssnar på som utövar musik.

BJÖRN LISINSKILinköpings-sonen Björn Lisinski, har en bakgrund inom reklam-branschen, där han har arbetat som programmerare, med webb och med all typ av design och grafisk form. I Affärsstadens redaktion är han formgivare. Han arbetar även som gruppträ-ningsinstruktör på Frisk.

PETER LINDGRENPeter Lindgren är född och uppvuxen i Linköping. Han har bland annat arbetat för TV 4, Vita Hästen och LKPG Magazine. I Affärsstadens redaktion är han försäljningschef. Peter var spelare i A-laget det år som LHC grundades 1976 och tillhör de tre bästa målskyttarna i klubbens historia.

GÖRAN CARLSSON Göran är uppvuxen i Linköping. Han har studerat till ekonom i Linköping och har sedan arbetat som revisor, ekonomichef i Östergötland och i Stockholm. Göran är styrelseledamot i Affärs-magasin i Östergötland AB. På fritiden spelar han curling, reser mycket och tar hand om sin 1700-talsgård.

KRISTIN CARLÉN Kristin är född och uppvuxen utanför Linköping. Hon har arbetat med fotografering i cirka tio år och har bland annat sysslat med mode-, modell-, skol- och fastighetsfoto. I Affärsstadens redaktion är hon logiskt nog fotograf. Fritiden ägnar hon åt vänner, familj och resor.

JOAKIM LÖWING Joakim är född och uppvuxen i Linköping. Han har drivit sin egen firma Löwing Frilansjournalist sedan 1998. Joakim är skri-bent och arbetar både åt dagspress, veckotidningar och månads-tidningar. På fritiden umgås han med familj och vänner, tränar eller tittar på sport och film.

MATHIAS ERICSSONKom till Linköping för universitetsstudier i mitten på nittiotalet och har blivit kvar sedan dess. Han har arbetat med kommunikation och affärsutveckling i såväl internationella, som lokala företag och har under senare år fått ett allt tydligare fokus på entreprenörsdriv-na bolag. Är styrelseordförande i Affärsmagasin i Östergötland AB.

ANNA ADOLFSSONÄr frilansjournalist, samt hemvändande Motalabo efter flera år runt om i Sverige och i Indien. Hennes bakgrund är brokig och omfattar bland annat arbete i turismnäringen i Östergötland och riskhantering inom Systembolaget. Utöver skrivande ägnar hon sig idag mest åt virkning och åt att renovera sitt torp i Motala Verkstad.

DANIEL ATTERBOMREDAKTÖR

Daniels släkt kommer från Östergötland, även om han är född i Stockholm. Han har varit journalist sedan 1980 och arbetat för tidningar som Bild & Bubbla, Expressen, Foto, Svenska Dagbladet med flera. I Affärsstadens redaktion är han redaktör. Han beskriver sig som en läsande hund-människa.

DANIEL ATTERBOMS SLÄKT var präster i Östergötland på 1600- och 1700-talen. Hans farfars farfar var Per Daniel Amadeus Atterbom (1790–1855), östgötapoeten och ledamo-ten av Svenska akademien som skrev Lycksalighetens ö.

Mer känd runt om världen är poetens barnbarn och Daniels farfars syster Ebba Atterbom (1868–1961), som redan innan hon hade rösträtt försörjde sig som översättare. Hon översatte James Joyce och är med i Joyces sista verk Finnegans Wake.

MED DEN BAKGRUNDEN var det självklart att Daniel skulle bli skribent.

– Som ung började jag skriva ideellt för tidningar som Bild & Bubbla och Serie-Guide. Som 15-åring 1975 tjänade jag mina första pengar genom att skriva om serietecknare i en tidning som passande nog hette Serietidningen.

Efter gymnasiet läste Daniel historia och han skrev en artikel om Trettioåriga Kriget, rockbandet från Saltsjöbaden, som han sålde till Vecko-Revyn 1980. Sedan dess har Daniel försörjt sig på sitt skrivande trots att han är dyslektiker.

– Jag har fått hjälp av andra, och nu ger Arbetsförmed-lingen mig ett bidrag så jag kan betala en professionell språkvårdare som korrar mina texter innan de publiceras. Att ha ett handikapp kan vändas till något positivt.

Under åren har Daniel mest varit sin egen arbetsgivare, kombinerat med ett tolv år långt engagemang i Seriefrämjan-det och dess facktidskrift Bild & Bubbla.

– Jag har frilansat för en massa tidningar och vickat på dags-tidningar i Stockholm. I två år redigerade jag PC Hemma, och sedan var jag redaktör för tidningen Premiär 1998 till 2004.

Efter en tid på Österlen flyttade Daniel till Norrköping 2008.– Jag skrev för tidningarna LKPG och NKPG Magasin

i Linköping respektive Norrköping. När de lades ned för andra gången var jag med och startade Affärsstaden.

EFTER SEX ÅR i Östergötland trivs Daniel.– Det är en trevlig del av landet att bo i. Men en sak som för-

bryllar mig är rivaliteten mellan Linköping och Norrköping. De båda skulle vinna mycket på att samarbeta mer. Jag hoppas att Affärsstaden kan jobba för att överbrygga motsättningarna. n

4

5

NORRKÖPINGBUSSFÖRAR-SM

SVEN ANÉR SKÄNKER EWKTECKNING

EWK-museet utökas med ännu en original-teckning. Sven Anér, journalistkollega och vän till Ewert Karlsson, skänker en originalteckning som kommenterar bildandet av Miljöpartiet de gröna. EWK-museets intendent Carina Milde är mycket glad över gåvan.

– Det är en dubbel glädje att få ta emot både originalteckning och berättelser kring tillkomsten av bilden. Sven Anér ger oss möjlighet att få ny viktig information om personer som avbildats av EWK men som vi idag har för lite kunskap om. n

Källa: Arbetets museum

I BÖRJAN PÅ september avgörs något så udda som bussförar-SM 2014. Kvalificeringen har skett genom ett internetbaserat prov och bland de 16 finalisterna finns fyra bussförare från länet.Det är Jacob Kone, Veolia Norrköping, Johan Scherling, Ringarums Linjetrafik Skärblacka, Johan Fagerlund, Ringarums Linjetrafik, Valdemarsvik och Jenny Sundström, Stångåbuss Trafik Linköping.

Finaltävlingen genomförs på Gillingebanan strax utanför Stockholm. Tävlingen hand-lar om så mycket mer än att manövrera en buss. Det handlar även om att ta hand om människor och att agera rätt vid olyckstillbud. Dessutom måste man tänka på att köra säkert, ekonomiskt och miljövänligt.

– Genom att visa på kompetensen hos de bästa bussförarna i landet skapar vi viktiga förebilder och bidrar till att öka yrkesstoltheten i en bransch med stort rekryte-ringsbehov, säger Maria Sjölin, Transportgruppen. Varje år genomförs mer än en miljard resor inom kollektivtrafiken. En av de viktigaste yrkesgrupperna inom området är buss-föraren som har en nyckelroll för att resan ska bli behaglig och säker. n

Källa: www.transportgruppen.se

MITT I JULI gled segelfartyget S/Y Esperanza in i Stångån. Hon hade då gjort sin längsta resa någonsin, för att lägga till i och bli bistro.

Esperanza är en 112-årig dam på drygt 30 meter byggd i stål. Med master sticker hon hela 24,5 meter över vattenlinjen. Ett så stort fartyg har inte skådats i Linköping på många år, och många har förvånat höjt på ögonbrynen och undrat hur hon lyckats ta sig till Linköping.

För att lyckas krävdes avmastning och väl på plats lyftes master och bommar på igen med kran. Dessutom sänktes Stångåns vattennivå med 25 cm för att Esperanza

med säkerhet skulle komma under. Esperanza är idag inredd med byssa och

skans (kök och matsal) samt tio hytter. Utöver det finns även en kaptenshytt där tidigare kaptener bott med sina familjer. I Linköping är tanken att hon ska användas som bistro, öppen året runt.

Ann-Mari Brengdahl, som är kraften bakom projektet, ser framför sig en miljö där det är enkelt att umgås över en god bit mat med inspiration från världens hamnar. Sittplatser kommer att finnas både i skansen under däck, på däck med vacker utsikt över Stångån samt längs kajen.

LINKÖPING

– Just nu pågår arbete med att anpassa kök och övriga funktioner till svensk standard, dock med respekt för den gamla damen. Förhoppningen är att S/Y Esperanzas bistro ska vara i bruk lagom till Linköpings stadsfest 21–24 augusti.

Tillbaks i tiden var Linköping en av Sveriges största insjöhamnar. Längs med Stångån, på väg över broarna och även från Linköping city ser man nu Esperanzas två imponerande master. Linköping har återtagit en del av sin gamla hamnkänsla. n

Text: Anna Adolfsson, Foto: Peter Nordlander

S/Y Esperanza på plats mellan broarna i Stångån!

Ett skepp kommer lastat!

UTANFÖR MITT FÖNSTER har ett lastfartyg från Holland lagt till vid Stångåns kaj.

Hur kom det dit med master och allt? Jo, med mycket envishet och vilja så har ägaren Ann-Mari Brengdahl lyckats med att både segla hem S/Y Esperanza, ta ner mas-terna, tillfälligt sänka Stångån och få på masterna igen.Nu väntar arbetet att göra om henne till en restaurangbåt.

ANN-MARI ÄR BARA ett exempel på all den kraft som finns i regionen, på allt det goda som Affärsstaden vill spegla. Att som i ringleken kasta en boll till någon och utmana på en ordlek kanske vi skulle göra lite oftare i vardagen, att få varandra att tänka till, tänka i nya banor och våga testa något nytt.

NÄR VI SENARE I HÖST går till val ska vi kanske inte hantera frågorna på det sättet, här gäller det mer att på olika sätt skaffa sig kunskap om vad dom olika partierna har för program, hur trovärdiga dom är, kommer dom att kunna uppfylla vallöftena? Om vi fortsätter med skepps-språket så behövs det nog både sjökort och kompass.

Affärsstaden kan inte utlova att du hittar svaret i vår tidning, vi kan bara ge dig en liten bit av information, men läs ändå vad våra politiker har att säga i detta nummer.

AFFÄRSSTADEN GÅR IN på sin andra halvlek, vi fortsätter vår satsning och ökar på med distribution till företa-gen i Norrköping, allt enligt planen att vara regionens affärsmagasin. Läs om Malin Baryards spännande resa på hästryggen, men också om hur Styrka i Norrköping hjälper ungdomar till en andra chans att komma in på arbetsmarknaden. n

LEDARE: PETER NORDLANDER

En positiv kraft i samhället För långsiktig tillväxt behövs blick för ekonomi, samhälle och miljö. Vi på Swedbank kommer att fortsätta delta i det lokala samhället och bidra till utveckling och tillväxt i Östergötland.

Med ett samhällsengagemang sedan 1820 har vi erfarenheter kring långsiktighet och nära utveckling. Samtidigt har vi också respekt inför framtida utmaningar och möjligheter. Det kan gälla integration, ungdomars möjligheter och sysselsättning. Detta gör vi genom vårt arbete med Unga Jobb, Ung ekonomi och Ung företagsamhet.

Vår vision att göra det möjligt för människor, företag och samhällen att växa innebär handling för oss. Samhällsbyggnad innebär från det stora till det lilla men båda är lika viktiga.

Det är vad vi på Swedbank i praktiken menar när vi säger att samhällsutveckling ligger oss varmt om hjärtat.

7

VAD DRIVER DIG, VAD ÄR DIN

EGEN VISION I POLITIKEN?

– Det är en längtan att göra skillnad för vår stad. Familje-politik och civilsamhället är två huvudfrågor för KD.

VILKEN FRÅGA TROR DU BLIR

DEN VIKTIGASTE I LINKÖPINGS

KOMMUNALVAL?

– Jag tror att det blir två, arbete och välfärden.

VAD ÄR VIKTIGT FÖR JUST DITT PARTI I LINKÖPING?

– Familjen, välfärd och arbetstillfällen.

HUR SKA SYSSELSÄTTNINGEN ÖKAS I LINKÖPING?

– Det är många olika delar som ligger till grund för arbete: studier, livskraftiga företag, entreprenöranda med mera. Jag tror att vi skall fortsätta att skapa ett bra företagsklimat i Linköping, både för befintliga och kommande företag.

KOMMER ALLIANSEN ATT BESTÅ EFTER KOMMUNALVALET?

– Självklart, vi har tagit fram ett dokument med 116 punkter på vad vi har genomfört under mandatperioden och vi har idéer som sträcker sig många år till. Samarbete är nyckeln för en stark politik – det personifierar alliansen.

HUR LÄNGE KOMMER DU ATT FORTSÄTTA MED KOMMUNAL

POLITIKEN?

– Så länge jag har idéer och känner stöd i att för-verkliga dem.

KOMMER PRIVATISERINGARNA ATT FORTSÄTTA OM NI VINNER

VALET?

– I vilken form de utförs är inte det viktiga, det är alltid kvali-

teten. Vi har ett otroligt starkt eget bolag och tillsammans med privata utförare så utför vi en mycket bra service för våra medborgare.

ALLA PARTIER ÄR KONKURRENTER OM SAMMA RÖSTER, OCH

SEDAN ÄR NI TVUNGNA ATT SAMARBETA I KOMMUNALFULL

MÄKTIGE. HUR FUNGERAR DET?

– Vi har ett gott klimat i kommunalfullmäktige och det skall vi fortsätta att vårda. n

Vill du se tidigarte intervjuer så kan du läsa tidningen online: http://affarsstaden.se/las-online/

Valåret 2014TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: OSKAR LÜRÉN

POLITISKA UPPDRAG FÖR ANDREAS ARDENFORS (KD)

Gruppledare, kommunalråd; ledamot av kommunfullmäkti-ge, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens mål- och utvär-deringsutskott, kommunstyrelsens personalutskott och kommunstyrelsens planeringsutskott. Källa: linkoping.se

Inför kommunalvalet i Linköping kommer vi att prata med ledande politiker. Här är femte omgången.

Andreas Ardenfors (KD)

Andreas Ardenfors (KD) är kommunalråd och gruppledare i kommunalfullmäktige. Han arbetar på deltid som präst. Frågor om familjen, välfärd och arbetstillfällen är viktiga för KD.

8

SVERIGES FRÄMSTA PLATSMARKNADSFÖRARE ska koras och Umeå, Kiruna, Motala och Fa-lun-Borlänge är nominerade till Placebrander of the Year 2014.

Priset Placebrander of the Year instiftades 2013 och premierar imponerande insatser inom platsmarknadsföring. Förra året vann Nyköping med sin mångåriga inflyttarkam-panj. Luleå fick ett hederspris för sitt arbete att marknadsföra ett öppet och modernt Luleå. Med platsmarknadsföring menas insat-ser som i någon form syftar till att stärka en plats varumärke och generera fler invånare, besökare, evenemang, investeringar eller etableringar.

–Det är med stor glädje och stolthet vi mottagit beskedet att Motala, Östergötlands sjöstad och Tillväxt Motala är finalister i den prestigefyllda tävlingen »Placebrander of the year 2014«. En tävling som korar Sveriges främsta platsmarknadsförare. Det känns oerhört stort och hedrande, vi är så glada. Det är en finalplats vi delar med alla dem som varje dag hjälper till att sprida den allt mer framgångsrika bilden av platsen Motala, kommenterar Margareta Hagman, Marknads-ansvarig på Tillväxt Motala AB. n

Källa www.tillvaxtmotala.se

FASTIGHETEN LIGGER CENTRALT i Norrköping nära Folkparken och Motala ström. Fängelset uppfördes i slutet av 1700-talet och var Sve-riges äldsta anstalt i bruk fram till 2013, då Kriminalvården la ner verksamheten. Området har en stor potential att utvecklas och ett planarbete pågår för att möjliggöra nyproduk-tion av cirka 240 bostäder inom fastigheten. Riksbyggen övertar och driver projektet vidare för att utveckla goda boendemiljöer.

–Specialfastigheter har fokus på hyresgäster med höga säkerhetskrav, men som statligt ägt bo-lag vill vi också bida till hela samhällsutvecklingen,

säger Specialfastigheters VD Åsa Hedenberg. Vi ser Riksbyggen som en bra köpare av fastigheten som nu kan utveckla området genom att bygga bostäder så att fler får möjligvvhet till ett eget boende i en unik miljö.

–Det har varit ett stort intresse av potentiella köpare på grund av fastighetens unika läge och dess utvecklingsmöjligheter säger Torbjörn Blücher, Fastighetschef på Specialfastigheter. n

källa: www.specialfastigheter.seFoto Torbjörn Blücher

SOMMAREN 2013 SKAPADE Dam-EM en folkfest som var alldeles för härlig för att vara ett engångstillfälle. Winning Ground” var mottot för Dam-EM och nu har fotbollsfesten upprepats, och så ska ske varje år i Linköping genom Winning Ground Fotbollfestival. Det är en ny och unik fotbollsfestival - för tjejer. Målet är att alla tjejer ska få årets fotbollsupp-levelse i Linköping. Och vad kan vara roligare än att få spela »final« på Linköpings EM-arena med mästerskapsinramning?

Men Winning Ground är mer än bara en turne-ring! Alla lag fick spela »final« på Linköping Arena.

Visionen är Sveriges största Fotbollsfes-tival – för tjejer.

Motala till final!

Riksbyggen köper fängelset!

LINKÖPING ÄLSKAR FOTBOLL!

NORRKÖPING

MOTALA LINKÖPING

LINKÖPING

LENA MIRANDA TILLTRÄDER den 1 september tjänsten som VD för kommunägda Mjärdevi Science Park AB i Linköping. Hon kommer när-mast från Industrikompetens i Östergötland AB där hon arbetat som chef för affärsutveck-ling och marknadsföring.

– Vi är glada att ha rekryterat Lena Miranda som VD för ett av kommunens viktigaste bo-lag när det gäller näringslivsutveckling, säger Christian Gustavsson som är ordförande för Mjärdevi Science Park AB.

–Det känns fantastiskt att få överta rollen som VD för Mjärdevi Science Park, säger Lena Miranda. Mjärdevi har ett starkt varumärke med många spännande företag inom flera framtidsbranscher. Vi går en spännande fram-tid till mötes då världen blir allt mer uppkopp-lad, vilket kommer ställa nya krav på bland annat kompetenser, samarbetsformer och affärsmodeller. Jag ser fram emot att utveckla den framtida verksamheten tillsammans med medarbetarna i bolaget. n

Källa: www.mjardevi.se

Skälet till namnet Winning Ground Fotbollsfes-tival är att »Winning Ground« var mottot för Dam-EM 2013 och att dam och tjejfotbollen skulle vinna mark före, under och efter mästerskapet. Den ambitionen fortsätter nu varje år genom Winning Ground Fotbollsfestival.

50 lag, 800 spelare och ledare, 26 tjejdoma-re, 15 volontärer, 6 funktionärsföreningar, 170 funktionärer, över 20 samarbetspartners och inte minst väderguden. Alla var deltagare – Alla är vinnare! Samma helg och på hemmaarena blev LFC blev svenska cupmästare. n

Källa: Linköpings kommun

Lena Miranda

9

FAMILJEFÖRETAGET LECORA I Vadstena har ut-setts till Årets uppstickare i livsmedelsbranschen 2014. Priset delades ut i juni av landsbygdsminis-ter Eskil Erlandsson under matlandetkonferen-sen i Jokkmokk. Bakom priset står Livsmedelsfö-retagen och Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Lecora visar att det går att kombinera starka trender som ekologiskt, hälsa och närproducerat med färdigmatskonceptet, och dessutom att det går att uppnå god lönsamhet och tillväxt med detta, säger Livsmedelsföretagens VD Marie Söderqvist. Lecora är bland annat en av Sveriges största tillverkare av Kravmärkt, kyld färdigmat. I första hand använder Lecora närproducerade råvaror och har bland annat kontraktsodling av ärtor och kål. De senaste tre åren har företaget haft god tillväxt med en stabil vinstnivå.

– Färdigmatprodukter är en viktig del av svensk livsmedelsmarknad och Lecoras fram-gångar visar att svenska och lokala råvaror är en framgångsfaktor även inom detta mark-nadssegment, säger Anders Källström, VD och koncernchef för LRF. n

Källa: Livsmedelsföretagen

ADDBIO AB, ETT DOTTERBOLAG till Accelerator Nordic AB, lanserar Zolidiser, den första maski-nen i industriell skala för beläggning av implanta-tytor med ett benstärkande läkemedel. Zolidiser är byggd enbart med syfte att kunna utveckla och möjliggöra en kommersialisering av AddBIO:s produkt Zolidd. »Tillägg av ett benstärkande lä-kemedel till implantat kommer att förändra indu-strin« säger professor Philip Procter, expert inom ortopedisk industri och som ingått i det team på AddBIO som utvecklar Zolidiser och Zolidd. Zolidiser har utvecklats i nära samarbete med AddBIO:s samarbetspartners Pharmaceutical Business Consultants Ltd (PBC) från Shannon, Irland, samt Devex Mekatronik i Linköping. Nuva-rande kapacitet är upp till 60 000 ytbehandlade skruvar per år. Maskinen kan tillverka skruvar för såväl för dentala implantat som för ortopediska. De sista utvecklingsstegen innan tillverkningen kommer att starta kommer att genomföras hos PBC som har både omfattande industrierfaren-het och ändamålsenliga faciliteter som renrum.AddBIO har utvecklat Zolidd, ett patenterat nano-lager som frisätter bisfosfonat, ett benstärkande läkemedel, för ortopediska och dentala implan-tat. AddBIO har presenterat positiva resultat från en klinisk studie kring produkten Zolidd på den-tala implantat. Studien, som väckt stort intresse, visar att implantat med bisfosfonat har ökad sta-bilitet och det minskar lidandet för patienten och kortar tiden till normal tuggfunktion i samband med insättning av dentala implantat. nKälla: www.addbio.se

Sveriges Rundradiomuseum är beläget nära Motala centrum,på en höjd ovanför stan i området Bondebacka. De två höga radiotornen syns på långt håll och har blivit symboler för Motala. Det var här, i radiostationen från 1927, som de första svenska publika radiosänd-ningarna inleddes. Radiostationen i Motala är världsunik i sitt slag, då den på sin tid var Europas starkaste

Anropet »Stockholm-Motala« blev ett begrepp i varje svenskt hem när stationen bör-jade sända 1927. Under andra världskriget var den Sveriges röst ut i den brinnande kontinen-ten. I dag använder Motalas sändaramatörer fortfarande anropet.

I dag finns ett museum i stationen där du bland annat kan se den ursprungliga sända-rutrustningen. Den första sändaren från 1927 hade en styrka på 30 kW . Den nästa som inrättades 1935 var på 150 kW. Därefter har utvecklingen bara gått vidare och förbättrats snabbt. På museet kan du lära dig om radions utveckling, se samlingar av Luxors apparater och även lyssna till gamla radioprogram. Museet har även erhållit medel från Riksanti-

DP PATTERNING HAR i sommar knutit ett fem-årigt samarbetsavtal med tyska Mühlbauer. Avtalet innebär en exklusiv rätt för Mühlbauer att exploatera DPP:s unika tillverkningsteknik på marknaden för passiva* RFID-antenner. DPP säljer maskiner som tillverkar flexibla mönsterkort i stället för hårda – en miljövänlig och kostnadseffektiv metod som förväntas ersätta den traditionella etsmetoden. Avtalet beräknas under perioden generera 100 till 150 miljoner kronor och är ett viktigt genombrott för den forskning inom området tryckt elektronik som bedrivs vid Linköpings universitet och forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT. »Mühl-bauer är vår första riktiga kund och välrenom-merade på sin marknad och vi kommer genom dem att lära oss mycket om hur vi kan utveckla tillverkningen av våra maskiner. Avtalet är affärsmässigt väldigt positivt, men störst av allt är nog ändå det erkännande det innebär för vår teknik«, berättar Björn Wasell, VD för DPP.

Maskinerna har en utbytbar kliché som är bärare av det mönster man vill ha. Tillverkning-en kan göras med ett flexibelt material t.ex. ett laminat bestående av tunn aluminiumfolie på en tunn plastfolie. Med tekniken fräser man ut mönstret i aluminiumfolien men lämnar plast-folien orörd. Det kan t ex handla om mönster-kort till kretskort, om värmefolier för exempel-vis bilsäten eller antenner till mobiler, datorer eller läsplattor. Metoden är torr vilket gör att även fuktkänsliga material kan användas vid

mönstringen, däribland papper.Mühlbauer säljer maskiner för tillverkning av

RFID-taggar, ett område de är världsledande inom. Företaget kommer att köpa kärnenheten i DPP:s maskin, själva fräsenheten, och integrera den i en egen maskin. Med hjälp av den kan Mühlbauers maskiner i framtiden klara hela tillverkningen från råmaterial till färdiga RFID- taggar, inklusive antennen, något som inte varit möjligt tidigare. Traditionellt så etsas antenner fram med hjälp av syra, en miljöfarlig metod som måste köpas in från tredje part. Under DPP:s utvecklingsarbete har den unika pilotproduk-tionsmiljön PEA Manufacturing i Norrköping varit avgörande. Där står en maskin, finansierad från Vetenskapsrådet som man använt för att kunna göra prototyper och testa tekniken för olika ändamål. En annan avgörande faktor har varit finansiering från VINNOVA, bl. a inom programmen VINNVerifiering och Forska och Väx. »Intresse för tekniken har visats även från andra håll inom andra tillämpningar än RFID, framför allt från Ost-asiatiska länder. Dessutom förväntar vi oss när som helst en ganska stor order från Danmark. Vår ambition är att helt kunna ersätta den miljöskadliga etsmetoden med vår metod för all tillverkning av mönsterkort i framtiden«, avslutar Björn.

* Passiva RFID-taggar är den idag vanligaste formen, de levererar endast ett ID-nummer och inga andra data. nKälla: www.lead.se

kvarieämbetet för att genomför upprustningen av utställningen. Resultat kommer att bli synligt till öppningen av museet säsongen 2015.

Man har även beviljats ett bidrag för att skapa en radiostudio för pedagogiskt ändamål. Det är ett led i att utveckla användningsområdet för museet med inriktning på barn och unga.

Radiotornen är 120 meter höga och i dag kan man boka mastklättring i tornen. Utsikten är mils-vid. Tryggt och säkert med en sakkunnig ledare klättrar du hela vägen upp. n

Källa: www.motala.se, Foto Holger Ellgard

UPPSTICKARE!

ADDBIODP Patterning får stororder!

”STOCKHOLM–MOTALA”VADSTENA

NORRKÖPING LINKÖPING

MOTALA

10

– Vi vill flytta fram vår position genom ett långsiktigt arbete med event och besöksnäring. Vi har redan en stark ställning och vi ska förstärka den ytterligare, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M).

EN HELT NY EVENTSTRATEGI har antagits av kommunstyrelsen. Linköping ska arbeta aktivt för att få arrangera event inom fyra prioriterade områden: kunskap och innovation, kultur och hälsa, nöje samt idrott. Målet är att ha ett årligt så kallat flaggskeppsevenemang. Det kan till exempel vara mästerskap på nationell och internationell nivå.

– Jag är lite involverad i det, fortsätter Paul Lindvall. Beredningsarbetet har dock varit på tjänstemannasidan. Om man backar och tittar fem år bakåt har det varit framgångs-rikt. Vi har ökat inkomsterna från event och turism med 50 procent. Vi har en uppgång när det gäller stora arrangemang, konferenser etc. Restaurang- och hotellägarna är med i arbetet och näringslivet har ställt upp. Men det är kommunen som har ökat ambitionen. Vi ser en hårdare konkurrens. Det finns fler arenor som vill ha stora arrangemang. Vi vill flytta fram våra positioner ytterligare, eftersom vi inte vinner framtida segrar på goda prestationer de gångna fem åren.

Linköping ska också hjälpa till att etablera nya återkom-mande evenemang. Strategin bygger på att utveckla samarbe-tet mellan olika aktörer i kommunen. För att leda och styra arbetet finns en särskild Event group.

– Det är bland andra (kommunikationsdirektör) Catarina Thuning från kommunen, företrädare för Arenabolaget och för hotellen och näringslivet. Det är ett forum för att diskutera de frågorna ordentligt. Förslaget har arbetats fram av Catarina Thuning i nära samarbete med Arenabolaget och näringslivet. Vi har haft det uppe vid ett par tre tillfällen bland oss politiker och stämt av. Strategin är att få hit flera stora arrangemang framöver. Vi tror att vi har möjlighet att få hit bättre och större artister.

KOMMUNSTYRELSEN KOMMER FRÅN och med 2015 att avsätta två miljoner kronor årligen för arbetet med att offensivt sälja in Linköping som en eventstad. Arenabolaget har redan inlett ett fördjupat samarbete med Live Nation, som vill förlägga fler internationella konserter till Linköping.

– Vi har tagit ett särskilt beslut i Stadshus AB:s styrelse. Vi har tillskjutit närmare 15 miljoner kronor till Arenabola-get så att de ska kunna boka upp större artister. Det behövs förskottsbetalningar. Bokningsbolag som Live Nation vill säkra intäkterna i förväg. Arenabolaget har goda relationer till Live Nation och vi har förhoppningar om att vi ska kunna få hit större och fler stora artister när det gäller musikscenen. I eventstrategin ligger även idrottsarrangemang etc. Det vi siktar på är de arrangemang som har extra lyskraft.

Redan nu märks det att Linköping har ett rikt kulturliv.– Det är många spännande saker som sker i kommunen hela

tiden, teaterföreställningar, musikkörer, men vi siktar på bra Europa- och världsklass. Nyckeln är en professionell organisa-tion – och det har vi –, mer resurser och en stark samverkan med näringsliv etc. Sedan har vi bra möjligheter med olika arenor – Saab Arena, man kan göra saker intill Göta kanal och Lars Winnerbäck gav en fantastisk konsert i Vidingsjö. Vi har fina anläggningar. Omsättningen på den här typen av event har passerat en miljard kronor med god marginal.

DEN SIFFRAN SKA HÖJAS genom samarbete.– Den framgången vill vi förstärka ytterligare genom att ha

en tydlig strategi som även infattar samverkan med City-föreningen, handlarna och fastighetsägarna. Vi har väldigt bra samverkan med hotellägare på bland andra Scandic och Ekoxen. Event är bra för deras affärer, men ska vi locka hit stora evenemang så måste vi ha byggt upp ett renommé och rykte att det funkar bra. Live Nation är en stark aktör, och om de får höra att det krånglar med hotell har man svårt att vara med i matchen. Vi vet att det fungerar väldigt bra. Senast när vi hade Melodifestivalen här pratade jag med företrädare för produktionsbolaget och andra. De var väldigt nöjda med Linköping och de sa att de gärna kommer tillbaka. Det var tydligt att de inte var lika nöjda på alla ställen. Det behövs en professionell organisation och det har vi.

Linköping har de senaste åren genomfört flera stora evenemang på såväl nationell som internationell nivå. Som exempel kan nämnas UEFA dam-EM i fotboll, EM i handboll för herrar, fyra deltävlingar av Melodifestivalen, Swedbanks tillväxtdagar, konserter med internationellt kända artister, internationella vetenskapliga konferenser etc.

– De stora internationella konferenserna kring universitetet är viktiga. Swedbanks tillväxtdagar var ett fantastiskt arrangemang. Jag fick ett fint tackbrev från VD:n i Swedbank, Michael Wolf, som var väldigt nöjd med arrangemanget. Det var mer än bara ett artigt brev. Det är viktigt som samlingspunkt för näringsli-vet och eliten. Vi kan se att det funkar bra när vi är värdar för stora arrangemang. Det enda som var svårt för min del var att jag hade tio minuter på mig att prata om varför man ska älska Linköping. Det är så självklart att man har svårt att prata om det på tio minuter. Det gör alla redan, älskar Linköping. Vi har stora miljökonferenser, den största, årliga återkommande mässan är Transportforum, som är norra Europas största mötesplats för forskning och beslutsfattande inom infrastruktur. Det brukar vara 1 500–2 000 deltagare och mycket välbesökt.

LINKÖPING HAR POTENTIAL att utvecklas ytterligare som eventstad, menar Paul Lindvall. Staden är centrum för en växande region med närmare en halv miljon invånare och är lättillgänglig oberoende av kommunikationsmedel, tack vare ett bra geografiskt läge.

Linköpings framgångar som eventstad kan också mätas i

TEXT: DANIEL ATTERBOMFOTO: ARENABOLAGET

PAUL LINDVALL VILL SÄTTA LINKÖPING PÅ KARTAN SOM

EVENTSTAD.

Linköping satsar på att bli en av Sveriges tre främsta eventstäder. Minst ett internationellt event av hög prestigenivå ska förläggas till Linköpings kommun varje år. Kommunstyrelsen har tagit beslutet att höja am-bitionsnivån och att ge resurser för att skapa en organisation för att förverkliga stadens nya eventstrategi.

EVENTSTADLINKÖPING SATSAR PÅ ATT BLI EN

siffror. Antalet övernattningar och den turistekonomiska om-sättningen har ökat år för år, snabbare än riksgenomsnittet. Linköping är en besöksstad året runt.

EVENTSTRATEGIN SKA VARA ett verktyg för att uppfylla målet att fördubbla omsättningen inom besöksnäringen till 2020, med 2010 som jämförelseår. 2010 omsatte Linköping 800 miljoner kronor på besöksnäringen. Redan 2013 hade om-sättningen ökat till 1,3 miljarder konor. Antalet gästnätter i Linköping förra året uppgick till 419 219.

– Vi har haft över 50 procents ökning på fem år. De miljo-ner som vi satsar betalar tillbaka sig flera gånger om, om vi är framgångsrika när det gäller intäkter till vårt näringsliv, och bidrar till att vi har en levande innerstad. Vi hoppas att hotel-len kan utvecklas ännu mer. Det blir ett läge där alla vinner på att det går bra. Vi befinner oss mitt i en framgångsrik resa och vi vill förstärka den ytterligare, avslutar Paul Lindvall. n

Handelskammaren arbetar för en internationellt konkurrenskraftig region!Vårt uppdrag är att göra skillnad - för vår region, för våra medlemsföretag och för människorna. Vi samlar näringslivets röst och driver de frågor som våra medlemsföretag anser är viktiga för sin vardag och sin verksamhet. Vårt näringspolitiska arbete fokuserar på fyra huvudområden: tillgänglighet, tillgång till talang, en attraktiv region och internationell handel.

Välkommen in i framtiden med Östsvenska Handelskammaren. www.ostsvenskahandelskammarens.se

Östsvenska Handelskammaren är en stark röst och livlig mötesplats för det östsvenska näringslivet. I dialog med våra medlemsföretag påverkar vi beslutsfattare samt erbjuder affärsnätverk, tjänster och rådgivning inom affärsutveckling och internationell handel. www.ostsvenskahandelskammaren.se

Näringspolitik Nätverk & mötesplatser UtbildningAffärsutveckling & handelsstöd

12

ATT DET BLIR SAAB som namnger arenan är bara positivt, menar Paul Lindvall.

– Jag tycker att det är ett bra namn, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M). Saab är ett varumärke och någonting vi är stolta över i Linköping. Det är vårt största företag. Linköping är Sveriges flyghuvudstad. Saab är inte bara flyg, men vi känner lite extra för Saab och flyget. Det är LHC som har namnrättig-heten i nästan fem år. Det har varit ett samråd mellan LHC, kommunen och Saab naturligtvis för att det ska bli riktigt bra. Den processen har pågått ett halvår. Det har varit en stor samsyn från min och kommunens sida att det är ett bra namn. Jag har stämt av det i en mindre politisk krets för att se till att det finns en bred politisk majoritet. Det står att det ska vara samråd med kommunen i namnfrågan. Det handlar inte bara om arenanamnet, utan vi kommer att se till arenan används mer än tidigare för att lyfta fram Linköpings stora styrkor, vår profil när det gäller företagande och näringsliv, allt spännande som sker när de gäller de delarna. Vi kommer också att använda delar av den nuvarande souvenir-butiken till att ge möjligheter till en dialog med invånarna. Man kan se hur Linköpings utveck-

lingsplaner kommer att se ut de

närmaste åren. Vi kommer att presentera den nya stationen, området som växer i Stångebro, så att invånare kan vara delaktiga i en medborgardia-log. Devisen »Linköping där idéer blir verklighet« kommer att synas på fler ställen i arenan. Vi går in mer aktivt som kommun i arenan och använder den som marknadsföring och för medborgardialog. Det beslutet fattades enhälligt i kommunstyrelsen och innebär att vi skjuter till en miljon om året för att exponera vilken fantastisk stad Linköping är.

LINKÖPING OCH SAAB blir ännu mer förknip-pade med varandra.

– Saab Arena är ett utmärkt namn, fortsätter Paul Lindvall. De tidiga kontakterna togs mellan

LHC och Saab, men jag har också pratat med chefer på Saab och uttryckt kommunens stöd. Jag har varit delaktig, men det har framför allt varit LHC och Saab som diskuterat innehållet och den ekonomiska relationen. Ett stort tack till gamla Cloetta Center för alla hockeymatcher, konserter och spännande upplevelser. Nu ser vi fram mot nya händelser och framtida fram-gångar för LHC i Saab Arena. Det kommer att finnas ett showroom som exponerar Saab och Linköping som högteknologisk stad. Man kommer att ha mer souvenirförsäljning som man har i amerikanska sammanhang, att man går runt och säljer till publiken. Souvenirbuti-ken kommer att bli utplacerad, utan att vi har krävt att den ska flyttas, och då använder vi den till något bra. Det blir utmärkt med Saab Arena. Det är jätteroligt. Det är ett femårsavtal med ytterligare förlängning på fem år. Om fem år går avtalet mellan kommunen och LHC ut. Men jag ser gärna att det blir ett längre åtagande från Saabs sida.

Även Mike Helber, klubbdirektör för Linköpings Hockey Club (LHC) är positiv till namnbytet. Han hörde talas om planerna på att byta namn på Cloetta Center 2013.

– Vi, LHC, hade ett avtal med Cloetta som

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: PETER NORDLANDER

Cloetta Center byter namn till Saab Arena. Vi pratade med Paul Lindvall (M) och Mike Helber (LHC) som båda är positiva till namnbytet.

NYA SAAB ARENA

SJU FRÅGOR TILL ÅSA THEGSTRÖMVARFÖR TYCKER SAAB

ATT DET ÄR INTRESSANT

ATT SPONSRA ARENAN SÅ

ATT DEN KALLAS SAAB ARENA?

– Saab är ett av Sveriges största teknikföre-tag med verksamhet på omkring 50 orter i Sverige och i ett 35-tal länder. Saab är också ett högteknologiskt företag med erkänd Inn-ovationskraft och därför vill vi öka kunska-pen om företagets verksamhet, inte minst för att locka kvalificerade medarbetare till vår verksamhet i hela Sverige. Det gynnar våra affärer såväl nationellt som internationellt.

VAR NI AKTUELLA REDAN NÄR DEN DÖPTES

TILL CLOETTA CENTER?

– Nej.

VAD SER NI SOM POSITIVA OCH MARKNADS-

FÖRINGSMÄSSIGA FÖRDELAR FÖR SAAB I ATT

SPONSRA NAMNET PÅ ARENAN?

– Saab har ett löpande behov av att profilera varumärket brett och visa bredden i vår verksamhet inom försvar och säkerhet. Genom etableringen av Saab Arena i Lin-köping, som är Sveriges flygcentrum, sätts fokus på svenskt ingenjörskunnande inom försvars- och säkerhetsområdet.

FINNS DET ETT LOKALT OCH/ELLER ETT

RIKSVÄRDE I ATT SPONSRA ARENAN?

– Både och. Genom engagemanget i Saab Arena i Linköping exponeras Saab över hela Sverige. Som en stor arbetsgivare i Linkö-ping, och som ett företag med sin histo-riska bas här, är det naturligt att använda verksamheterna här som bas för att nå människor i hela Sverige.

VI KÄNNER TILL ATT NI FÖR ETT PAR ÅR SEDAN

TOG BORT LOGEN I ARENAN. ÄR DET INTRES-

SANT NU NÄR ARENAN HETER SAAB ARENA ATT

NI ÅTERIGEN HAR EN LOGE I ARENAN?

– Saabs engagemang i logeavtal har varierat under åren. De senaste två åren har vi haft logeavtal. Logen ingår nu i huvudavtalet för Saab Arena.

KOMMER SAAB ATT HA NÅGOT MER SAMAR-

BETE MED LHC, TILL EXEMPEL LOGGOR PÅ

TRÖJORNA?

– Vi har nu ett avtal som ger oss rätt att namnge arenan, det innebär yttre och inre skyltning på/i arenan samt tillgång till konferenslokaler och en loge. Avtalet är framför allt ett engagemang i arenan, som rymmer och främjar både idrott och kultur på bredden.

KONTRAKTET ÄR PÅ FEM ÅR. SER NI DET SOM

ETT LÄNGRE SAMARBETE ÄN DE FEM ÅREN?

– Vi ser detta som ett långsiktigt åtagande, men avtalet löper till 2020. n

KO M M U N I K AT I O N S D I R E K T Ö R PÅ S A A B

SJU FRÅGOR TILL ÅSA THEGSTRÖM

Möt framtiden under

Vecka45 Samverkan utan gränser

Fem dagar med fokus på hur idéer– gamla som nya – kan skapa tillväxt och en bättre värld att leva i! Vi vill göra den bästa innovations- och entreprenörskapsveckan någonsin!

vecka45.se

var på tio år, säger Mike Helber. Avtalet skul-le förlängas, om ingen hade sagt upp det, ett år i förväg. Vi fick information från Cloettas högsta ledning drygt ett år innan att de inte hade för avsikt att förlänga avtalet. Avtalet sades upp från och med 1 juli, så vi skulle stå utan namnpartner efter den sista juni 2014.

LHC FÅR VARA MED och påverka arenans namn.– Ja, enligt vårt, LHC:s, hyresavtal med

Linköpings kommun har vi rätt att sälja nam-net, men det ska godkännas av Linköpings kommun och fastighetsägaren Lejonfastig-heter. Så är turordningen, fortsätter Mike Helber.

LHC satte sig ned och funderade på namnfrågan.

– När vi insåg att Cloetta inte skulle vara vår namnpartner längre satte vi oss ned och gjorde undersökningar, diskussioner och analyser av vad vi hade för dröm att namnet skulle representera. Det jobbet gjordes inom LHC. Vad vi kom fram till var bland annat att vår stad kännetecknas av teknologi, det är en stad med starka band till både stora och teknologiska företag. Linköping är universitetsstad med en stark prägel av utveckling. Efter detta diskutera-de vi vad vi ville att arenanamnet skulle säga.

Ett antal företag är intresserade av att döpa arenor efter konsumentprodukter.

– Det finns det flera exempel på runt om

i Sverige. LHC resonerade lite annorlunda.– Vi sa: Stopp nu, vi ska inte ta inte första

eller största namnet, utan ett namn som re-presenterar Linköping. Det var genomfört för nio månader sedan, då uppvaktade vi på LHC ett antal organisationer som representerar vår stad. I valet av arenanamnet var det viktigt för oss att namnet direkt förknippas med Linköping. Saab var en av de första organisa-tioner vi tog kontakt med, då vi kontaktade i första hand Kjell Johnson, ansvarig för Saab här i Linköping.

DET TOG UNGEFÄR sex månader från första kontakt till att parterna kom överens om att Cloetta Center ska byta namn till Saab Arena.

– Vi är väldigt glada för att Saab valt att samarbeta med oss, ur flera olika aspekter. Den första är att Saab är det största privat-

ägda företaget i staden. Saab som företag kännetecknar Linköping, då produkterna är baserade på avancerad teknik. Därmed finns inget annat företagsnamn i Linköping som är mer Linköping.

Av Linköpings kända företag, menar Mike Helber, kommer Saab på platserna ett till tre och alla andra efteråt.

– Detta med tanke på hur stora Saab är, att de är kända i Sverige men även över hela världen. Att de har valt att samarbete med oss ger oss en stark tro på det vi gör. Det bekräftar det vi tror på, det vill säga att Lin-köping är stolt över att vi har idrott på högsta nivå i Sverige tillsammans med konserter och andra event i arenan. Att Saab går in på det här sättet är ett starkt tecken för oss.

AVTALET LÖPER PÅ sex år. Det är lika lång tid som hyresavtalet med Linköpings kom-mun sträcker sig.

– LHC, Linköpings kommun och Saab kommer att jobba på att bygga delar av arenan till ett showroom och presentera det som Linköping står för, bland annat den teknologi som Saab står för. Tillsammans hoppas vi att vi kan presentera en »storytelling« kring Linköping, det vi har skapat samt framtida planer och utveckling. Vi vill stärka bilden av staden som attraktiv att besöka och bo, leva och verka i, avslutar Mike Helber. n

Snart är nya skylten på plats.

Nu kan du resa från Linköping City Airport när du väljer paketresa hos Ving, Sembo eller Airtours. Välj resmål, hotell, reslängd och upplevelser efter egna önskemål och flyg smidigt och bekvämt från Linköping. Välkommen ombord!

Paketresor med flyg från Linköping

KRÖNIKA

Sommarens stafettpinneI SKRIVANDE STUND har sommaren äntligen kommit till Linköping. Jag hoppas att den stannar kvar hos oss och att du som läser det här har och har haft en skön sommar och kunnat ladda batterierna inför hösten.

Det rör på sig ordentligt i Linköping och vi som bor och verkar här har en spännande tid framför oss. Ostlänken kommer att sätta Linköping i fokus på ett nytt sätt. Med en tim-mes restid från Stockholm kommer intresset för vår region att öka. Fler företag kommer sannolikt att vilja etablera sig här och det i sin tur kommer att ge nya jobb och ytterligare snurr på ekonomin.

ETT INFRASTRUKTURPROJEKT AV Ostlänkens kaliber skapar i sin tur nya projekt som ger sysselsättning och aktivitet i regionen. Lin-köping kommer att växa. Vi kommer att se nya stadsdelar på kartan och med det följer investeringar i form av nya butiker, skolor, vårdcentraler. Ja allt det där som behöver finnas i en stadsdel där människor bor.

Allt det här kommer förhoppningsvis att

innebära jobb och sysselsättning för många av våra lokala företag. Vi märker redan nu att det stora byggprojektet på Universitetssjuk-huset skapat många nya affärsmöjligheter för företagen i regionen. Och det är bara början. Den här utvecklingen gör att företagens behov av en bra bankrelation blir än viktigare.

DET SOM IDAG ÄR Danske Bank Sverige grun-dades här i Linköping redan 1837 av biskop Johan Jacob Hedrén. Han myntade maximen »En välmående bygd behöver goda finanser och för goda finanser fordras en bank«. De orden har vi tagit med oss in i Danske Bank. Idag är vi en modern, lokal affärsbank med den internationella bankens muskler. Vi bryr oss om Linköping och Östergötland. Vi ser fram emot att få vara delaktiga i den spännan-de utveckling vår region står inför. Och vi är här för att stanna.

NU SKRIVER VI AUGUSTI och det betyder att det finns många små tjejer och killar som ska börja skolan. Kanske har du en liten fem till

MIKAEL HELLMANDanske Bank, Linköping

sjuåring hemma? I så fall vill jag tipsa om Danske Banks spel Penningborg där barnen på ett lättsamt, pedagogiskt sätt får lära sig var pengar kommer ifrån, hur man tjänar pengar, prioriterar och sparar till saker man verkligen vill ha. Du laddar ner spelet från Appstore utan kostnad. I höst kommer även en version för Android. Utforska Penning-borg tillsammans med ditt barn. Jag kan lova att ni får en rolig och lärorik stund tillsammans!

Nu skickar jag stafettpinnen vidare. n

Har man ett eget semesterparadis i trädgården är det inte så konstigt att man längtar hem. Vi på Folkpool har spridit bad-glädje till svenska folket i över 45 år och är stolta över att vara Sveriges största leverantör av både pooler och spabad. Vi kan erbjuda dig lokal service och ett tryggt köp oavsett var du bor.

Läs mer på www.folkpool.se.

Pool hemma?

Folkpool NorrköpingLindövägen 55, NorrköpingTel 011-10 19 05

ÖppettiderVardagar 9-17www.folkpoolnordens.se

Pool- och

spakampanj

PASSA PÅ!

www.folkpool.se

16

– DET ÄR EN BESKRIVNING av vad vi gjort hitintills, säger Daniel Rasmussen på Onslip apropå ingressen.

Han är den ene av de två ingenjörerna.– Hela idén var att vi skulle trycka annonser på kvitton. Vi

insåg snabbt att vi behövde en maskin för att kunna trycka annonserna. Det behövdes en kortterminal.

Eftersom det behövdes en kortterminal beslöt sig de fyra kompanjonerna för att konstruera en.

– Vi insåg snabbt att kortterminaler är en ruskigt dåligt fungerande marknad, det är en monopolmarknad helt enkelt. Så dumma och naiva som vi var då (skratt) bestämde vi oss för att göra något åt det, även om de flesta sa att vi aldrig skulle greja det.

Kritikerna menade att Onslip hade »gigantiska murar« att övervinna.

– Men vi satte igång, och hade tur. En av de stora ban-kerna, Swedbank, tyckte också att det rådde monopol för kortterminaler. De gillade oss från början.

Onslip började sälja sin produkt 2012.– Idag har vi 5 000 kunder, ungefär fem miljoner köp per

år, med två miljarder i transaktionsvärde. Vi genomför kon-stant undersökningar av hur nöjda kunder bland våra hand-lare är. De visar att vi har 97 procent nöjda kunder. Det är vi stolta över och vi jobbar hårt – vi vill ha riktigt nöjda kunder.

NU FORTSÄTTER ONSLIP att utvecklas.– Att lösa kortterminalen är som att lösa halva problemet.

2013 tog vi beslutet att utmana konkurenterna. Varför utveckla en kassa på en dum och förlegad plattform? Vi var först i Sverige med att bygga en molnbaserad kassa med Android som klient. Vår standardiserade hårdvara driver ned priserna något enormt. Vår avancerade lösning passar till exempel kaféer och restauranger. En lösning för dem kan kosta 120 000 kronor, vår lösning kostar mindre än hälften av det.

Onslip märker att denna lösning uppskattas av kunder.

Onslip är den lilla uppstickaren från Linköping som utmanar jättarna på marknaden för kortterminaler. – Vårt uppdrag är enkelt: att erbjuda småföretagare en helt ny kundupplevelse med enkla, snabba

och prisvärda kortterminaler, säger Daniel Rasmussen på Onslip. Innan vi utvecklade våra kortterminaler besökte vi över 15 000 butiker runt om i Sverige för att bättre förstå vad småföretagare behöver. Vi lyss-

nade på deras åsikter och gjorde det till vår yttersta målsättning.Företaget grundades av en pizzabagare, en bartender och två ingenjörer som gav sig den på att lansera

Sveriges enklaste och mest prisvärda kortterminaler. – Nu, tio manår och 100 000 kortdragningar i testterminaler senare, är vi äntligen klara!

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

UPPSTICKARNA

17

– Istället för att ha en leverantör av en kortterminal och en annan leverantör av en kassalösning så är vi en leverantör. Det är vår egen mjukvara, vår produkt, vi kan allting – in-klusive support. Det blir enklare och billigare.

I HÖST KOMMER Onslip att nyanställa.– Vi är 14 i dagsläget och vi kommer att vara 20 personer i

slutet av året. Försäljningen av kassautrustning har tagit fart. När man lanserar en ny produkt är man försiktig. Vi körde en teknisk pilot i Linköping under nästan ett halvår medan vi satte i gång försäljningen i smyg. Det var först nu i april som försälj-ningen satte fart på allvar. Vår allt-i-ett-lösning är modern och snygg, men väldigt enkel. Kan man använda en smartphone kan man använda kassan. Man behöver ingen utbildning.

Onslip är ett östgötaföretag.– Huvudkontoret finns i Linköping. Det är bara försälj-

ningsavdelningen och jag som sitter i Stockholm, säger Daniel Rasmussen.

ONSLIP ERBJUDER EN ALLT-I-ETT-LÖSNING MED

PEKSKÄRM, KAS-SASKRIVARE OCH

KORTLÄSARE.

DANIEL RASMUSSEN ÄR EN ENTREPRENÖR

UT I FINGERSPET-SARNA.

Det är en vansinnigt rolig bransch när man väl kommit in i den. Det är en blandning av teknik och politik.

DANIEL RASMUSSEN PLUGGADE i Linköping.– Jag är civilingenjör från Linköping och det är även min

kollega. Vi är entreprenörer, och kommer från internetvärl-den. Det har hjälpt oss enormt i den traditionella bankvärl-den. Vi är den första uppstickaren på den här marknaden på 20 år. Vi vet att vi är det enda bolaget i Europa som startat i kortläsarvärlden där grundarna inte kommer från den. Det är en stängd värld. I Sverige är det mindre än 100 personer som arbetar i den trots att korthanteringen omsätter stora belopp.

VAD HAR DÅ ÖVERRASKAT Daniel Rasmussen mest?– Det är egentligen att monopolisterna fick hålla på så

länge. Att det går att bygga en stark monopolställning och att ingen reagerar på det. Det är en vansinnigt rolig bransch när man väl kommit in i den. Det är en blandning av teknik och politik. Man måste ha lite fingertoppskänsla när man rör sig i den världen med banker, Visa, Mastercard etc. n

18

STYRKA ERBJUDER TJÄNSTER inom bygg och måleri, mark och anläggning, städning, tak och plåt och trädgård.

– Styrka är ett seriöst bolag med fokus på hantverks-branschen, säger Henrik Lindmark, som grundade företaget med sin fru Annika. Vi tänker brett och nischat och vill ge totalservice med allt under ett paraply, allt från mark och sten upp till tak. Framtidens hantverkare, helt enkelt. Och vi har valt att inte ta ut några vinster ur bolaget Styrka, utan vill använda även kommande vinster till att fortsätta ge nytt hopp och framtid till människor.

Det här är något som skiljer Styrka från andra företag.– Vi har ett socialt företagande i grunden som det bygger

på, men det är inte basen. Styrka är ett vanligt företag, men har ett socialt hjärta med killar och tjejer som behöver en andra chans. Vi anställer professionella inom varje nisch och försöker hitta de bästa och sedan får lärlingar gå bredvid för att lära sig yrket. Det ska vara lika bra resultat som för vilket annat bolag som helst.

DET VAR I SEPTEMBER 2013 som Styrka startade som bolag.– Idag är det 42 stycken anställda. Det är jätteroligt att det

går så bra. Vi tänker lite annorlunda när vi bygger företaget, hur man bygger ett modernt hantverksbolag med ett socialt fokus som folk uppskattar. Det går väldigt bra, problemet är att att man ibland måste tacka nej till jobb, det är lite för

mycket. Det är spännande och roligt och företaget utvecklas hela tiden.

Omsättningen är hög för att vara ett så pass nytt bolag.– Företaget kommer nog att omsätta minst tolv miljoner, det

har gått fort och det är svårt att beräkna. Det händer mycket nu. Spännande idéer finns om framtiden. Styrka har blivit ett varumärke och vi marknadsför oss tydligt. Det är många småföretagare, till exempel hantverkare, som behöver hjälp med att driva sitt företag. Det är flera som kan jobba under paraplyet Styrka, men utan att göra det som anställda. Vi har lite sådana koncept på gång, men vi vet inte riktigt hur vi kommer att se ut nästa kvartal. Vi tänker lite annorlunda.

HENRIK LINDMARK HAR även en lite annorlunda bakgrund för att driva ett företag som Styrka.

– Tillsammans med Mattias Josephson och Magnus Pers-son var jag med och startade Dreampark år 2000.

Dreampark, som arbetade med att utveckla digital-tv via bredbandsnätet, utsågs till årets rookieföretag i Norrkö-ping 2005. Företaget hade en explosiv utveckling och 2011 köpte Motorola Dreampark.

– Jag var den siste lämnade skeppet av oss grundare när vi hade sålt det till Motorola. Jag var där till dess att jag var med om startade Styrka.

Henrik Lindmark bor i Norrköping.


Norrköpingsföretaget Styrka har gått från noll till 42 anställda på mindre än ett år.– Jag tycker att en viktig del i företagande är att tänka mer än bara på att gå med vinst. Det finns viktigare värden och roligare saker att ha fokus på, som att hjälpa människor vidare i livet och ge dem en andra chans, säger Henrik Lindmark på Styrka.

STYRKA

– Innan Norrköping var det västkusten, Stenungsund. Vi flyttade hit under min gymnasietid. Under min vuxna tid har jag bott i Norrköping.

FÖRETAGSKLIMATET HAR BLIVIT bättre i Norrköping.– I dagsläget tycker jag att företagsklimatet är bra, det har

blivit mycket bättre. Om man jämför när Styrka startade med när Dreampark startade för 14 år sedan är det stor skillnad. Då fanns inte det stöd som finns idag. Idag finns ett annat tänk om näringslivet. Det är en mycket mer positiv känsla att vara företagare i Norrköping idag än för 15 år sedan.

Det finns ett socialt patos i Henrik Lindmarks företagande.– Jag tycker att en viktig del i företagande är att tänka

mer än bara på att gå med vinst. Det finns viktigare värden och roligare saker att ha fokus på, som att hjälpa människor vidare i livet och ge dem en andra chans. Att se de personerna förändras ger mycket mer än att bara tjäna pengar. Att hjälpa någon att få sin första egna lägenhet, jobb och inkomst – det ger kvalitet som företagare. Att vara engagerad i stadens be-kymmer, det är där jag har mitt hjärta. Jag är trött på att bara tänka på pengar och vinst. Det har inget med samvetskval att göra, utan det går att förändra genom att göra ett bra jobb och hjälpa samtidigt.

FÖRETAGANDE OCH SAMHÄLLSPROBLEM hör ihop.– Företagande är ett av de främsta verktygen för att kunna

lösa samhällsproblem. Att skapa arbeten för dem som lever i utanförskap är en grund för att bygga ett välmående samhälle. Titeln företagare bör förändras till något mer positivt istället för att förknippas med girighet och fuffens. Mitt mål är att Styrka ska vara ett exempel på det. n

Nybyggare i LinköpingDe närmaste åren planerar Stångåstaden för över 1500 nya bostäder i olika former, storlekar och lägen. Och de behövs – allt fler vill hitta hem i Linköping.

Under hösten invigdes våra hus i Linghem, Södra Ekkällan och Tinnerbäcken. Näst i tur står nya bostäder i Östra Lambohov, Folkets Park och Harvestad. Samtidigt pågår planeringen för spännande projekt i bland annat Majelden, Vallastaden, Innerstaden, Gottfrids-berg och Övre Vasastaden. Stångåstaden bygger hus för framtiden – ni fyller dem med liv, värme och drömmar.

Är du intresserad av våra kommande nyproduktionsprojekt? Kontakta gärna någon av våra säljare på telefon 013 – 20 85 00.

Annons Nybyggare i Linköping.indd 5 2014-04-17 11:14:02

HENRIK LINDMARK OCH STYRKA TÄNKER LITE

ANNORLUNDA.

RISTORANTE DA VINCI

Bielkeg. 1, Linköping, Tel. 013-121 121, www.ristorantedavinci.se(Nära Cloetta Center och Resecentrum)

Välkommen till det italienska köket.

Genuin italiensk gourmetrestaurang

• Avsmakningsmenyer• Matlagningskvällar• Italienska temadagar• Vinprovningar• Italienskt julbord• Även abonnering för privatpersoner

Maten och vinet i kombination med miljö och service är vår stora styrka.

Självklart ska Ert företag synas i

För mer information och priser, kontakta Peter eller Roger!

PETER NORDLANDER

0708 21 45 95

[email protected]

KONTAKT

ROGER OSSMIN

0703 14 94 86

[email protected]

peter3.indd 1 2014-08-12 16:29

013 - 465 15 00 it-hantverkarna.se

Skräddarsydd IT-lösning till fast prisMed vår flexibla avtalsform Din IT-plan får du full kontroll över dina IT-kostnader och kan vara säker på att allt fungerar som det ska. Din IT-plan passar perfekt för dig som inte vill lägga tid på IT men ändå vill känna dig säker på att du har en bra, komplett och framförallt säker lösning. Hör av dig till oss, så berättar vi mer.

DIN IT-PLAN.

21

– LITE KORTFATTAT HETER avdelningen Google Maps Business view och går ut på att vi hjäl-per företag att synas på Google med bilder, säger Fredric Sommer. Vi började fotografera i Sverige sommaren 2012 och vi använder oss av en liknande teknik som i vår Street view, men nu kan man alltså gå in och titta sig omkring i butiker, restauranger och så vidare. Foto-graferingen läggs sedan på företagets sida på Google. Företagens sidor är kopplade till övriga Googletjänster, så all info kommer upp om man använder sig av till exempel Google.se eller Google Maps via dator, mobil och så vidare.

Det var ett telefonsamtal som förändrade Fredric Sommers liv.

– Jag blev uppringd av Google, de sökte fotografer i Sverige. Det var sommaren 2012.

Fredric Sommers är glad att han fick chansen.– Jag fick hänga på ett nytt projekt i Sveri-

ge redan från början. I USA startade det ett år tidigare, 2011, och nu finns det i många andra länder.

Han hade redan stor rutin.– Jag har arbetat som fotograf i eget företag

sedan 2010, och innan dess mycket som fri-lans. Jag började fotografera 2002.

FREDRIC SOMMER HAR alltså fotograferat till och från i tolv år och de senaste åren på heltid. Yrket har blivit självklart.

– Känslan för foto fick mig att bli fotograf. Jag har läst digital TV-produktion i Linkö-ping, och då märkte jag att det var foto som jag ville hålla på med. Jag är även fotograf åt företag och evenemang.

Idag är fotograferingarna för Google Maps Business view Fredric Sommers huvudsakli-ga inkomstkälla.

– Till 80 procent fotograferar jag åt Googles tjänst.

Han är nöjd med bildernas exponering på nätet.– Om man får skryta lite så ligger bilderna

på världens bästa plattform med åtkomst för smartphones, datorer och alla webbläsare. För företagen är det en engångsinvestering. Det är inga löpande avgifter. Det är en virtuell rundtur som engagerar besökare och kunder, precis som med Google Street view. Det ger mera för besökarna än vanliga, statiska bilder, de kan gå omkring själva och se vad de vill se.

FÖRETAGEN TAR KONTAKT med Fredric Sommer.– Man bokar en tid för möte innan. Jag vill se

hur stor lokalen är och vad som ska fotograferas. Tid och dag bestämmer kunderna. En vanlig lokal kan ta mellan en och två timmar. Så går jag hem och arbetar med bilderna i ett Google-program. Sedan kan fotograferingen ligga uppe samma dag eller inom några dagar. Fotografe-ringen kan man använda på sin egen hemsida eller i andra sociala medier.

– Att skaffa en virtuell rundtur av sitt företag är extremt lätt, säger han. Man ringer mina kolle-gor eller mig och så kommer vi och fotograferar. Man måste ha koll hela tiden på vad man gör. Rent tekniskt måste det vara perfekt varje gång, annars får man gå tillbaka. Rekordet för mig, eftersom jag bor i centrala Linköping, är att jag fotograferade en butik och allting låg uppe på Google inom en timme.

TRANSAKTIONEN SKER SEDAN mellan Fredric Sommer och kunden.

– Jag lämnar ett pris till kunden och de får en faktura av mig, eftersom jag gör fotografering-en. Google vill ha så mycket information som

Fredric Sommer är fotograf åt Google Maps Business view. Han bor och är mest verksam i Linköping och övriga Östergötland.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: FREDRIC SOMMER

Virtuella vyer

möjligt. Google har inga egna fotografer, vad jag vet. Vi är certifierade, utbildade av Google för att göra detta åt dem.

GOOGLE MAPS BUSINESS VIEW är under stän-dig utveckling.

– Projektet är hela tiden under utveckling, det blir bättre och bättre. Det ser lite annor-lunda ut nu än 2012. Det märks att Google lägger mycket tid på det, så att det ska bli så bra som möjligt för företagen.

Fredric Sommer framhåller fördelarna.– Det bästa är att företagen syns på

helt nytt sätt – förutom vanliga bilder kan kunden gå runt virtuellt. Det finns många användningsområden. Fotograferingen ligger hela tiden på Google, men det finns färdiga länkar som kunden kan använda fritt.

Tjänsten kan även utvidgas.– Det finns andra företag som gör program

till våra Googlefotograferingar. Om man till exempel har en restaurang kan gästerna se var de vill sitta, och så klickar de på bordet och bo-kar det till önskad tid. Jag kan hjälpa kunderna att skaffa programmet så att användningsom-rådet blir större. Man kan även lägga in ett butikssortiment i ett program. Sedan klickar kunden på en produkt och får all information.

Fredric Sommer har kollegor runt om i landet.– Vi är 26 stycken i hela Sverige. Var man

än har sitt företag i Sverige kan man bli fotograferad. n

Vill du se ett urval av alla fotograferingar Fredric Sommer gör, gå till adressen www.mapsbusinessview.se

22

– Betydelsen av ett sommarjobb kan inte överskattas, den är större än man kan tro, säger Karin Granath på Linköpings kommun, som ansvarar för kommunens satsning Jobb- och Kunskapstorget. Det är många sommarjobb som vi adminis-trerar. Det är ungefär 800 ungdomar som genom Jobb- och Kunskapstorget kan erbjudas sommarjobb.

JOBB- OCH KUNSKAPSTORGET eftersträvar en spridning både när det gäller arbetsplatser och inom målgruppen ungdomar för att skapa en mångfald och öppna möjligheterna.

– Det är främst gymnasieungdomar som går i årskurs ett eller två på gymnasiet som har den största andelen sommar-jobb. För att attrahera och informera dem annonserar vi på kommunens hemsida, redan i mars, april. Som ungdom måste man vara aktiv och beskriva sig själv, en kortfattad skriftlig presentation, för att kunna komma med i satsningen.

För vissa prioriterade grupper är det extra viktigt att få sommarjobb.

– Det kan till exempel vara ungdomar i behov av särskilt stöd, som kan behöva extra stöd för att komma ut på sommar-jobb. Vi har mycket bra samarbete med skolor och kuratorer för att kunna stötta men även hitta bra platser till ungdomar-na. Vi arbetar med en bred målgrupp och har ett varierande utbud av arbetsplatser, vilket ger en större möjlighet till en lyckad satsning.

Karin Granath menar att Linköpings kommun vill vara en förebild.

– Många av sommarplatserna finns inom kommunens egna verksamheter, både för att kunna visa upp vilka yrkesroller som finns inom Linköpings kommun och för att attrahera ungdomar till kommunen som arbetsgivare, men även för att visa möjligheten att söka utbildningar inom vård och omsorg.

DET ÄR ÄVEN ETT BRA tillfälle för ideella föreningar att visa upp sig.

– Många föreningar tar emot ungdomar inom områden där det kanske bara är aktiviteter under sommaren. Sommarkol-lon är ett bra exempel, där sommarjobbaren kan arbeta som ungdomsledare.

För alla dessa platser står alltså kommunen som arbetsgiva-re i ett nära samarbete med föreningar och arbetsplatser. Det gör att kommunen har ett ansvar, vare sig sommarjobbaren jobbar på ett äldreboende eller ett kollo.

– Vi arbetar nu (i augusti) med uppföljning, vilket gör att vi åker ut till platserna och träffar arbetsgivare men självfallet även ungdomarna. Det är uppskattat, dels av ungdomarna att bli sedda och uppmärksammade, dels självfallet även av arbetsgivarna, som gör en viktig insats med sitt sociala enga-gemang. För de flesta ungdomar och arbetsplatser fungerar allt mycket bra, men om det skulle uppstå problem finns vi

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: HÅKAN AHLDÉN

Linköpings kommun finansierade sommarjobben för cirka 800 ungdomar genom Jobb- och Kunskapstorget. Vi pra-tade med Karin Granath, verksamhetschef som menar att sommarjobb kan underlätta för framtida jobb och studier.

SOMMARJOBB

23

TEODOR LEHMAN TILLHÖR de 800 som har sommarjobbat inom kommunen. Han fyller 17 år i september och bor i Hjulsbro. När denna tidning pratar med honom njuter han av sommarlovet.

– Jag feriearbetade på ett demensboende i Linköping, säger han. Jag var hjälpreda i dagsverksamheten. Gästerna kom klockan 9 och gick hem 15.

Det var i fyra veckor i början av sommaren som Teodor Lehman arbeta-de på demensboendet.

– Det var mitt första seriösa som-marjobb, tidigare har jag varit ledare på en fotbollsskola.

HAN TRIVDES MED sommarjobbet.– Det var kul och roligt. Det var en bra struktur på uppläg-

get av dagen. Jag började 08.30 varje dag. Då skötte jag om djuren de hade på innergården, lite höns och två kaniner. Jag matade och skötte om dem. Sedan var det varje morgon ett kort möte på en kvart om vad som skulle hända under dagen, och så drack vi kaffe och åt knäckebröd med gästerna.

Klockan 9 kom gästerna.– Sedan flöt dagen på. De som jag jobbade med var jätte-

trevliga och duktiga. En av dem var min handledare, och det fanns två anställda till i personalen, så vi var fyra stycken totalt.

Antalet gäster varierade.– Det kom från fyra till max nio gäster varje dag. De flesta

hade färdtjänst och gick hem kvart i tre. Personalen hade ett

tillgängliga och kan vara behjälpliga. De flesta problem är lätt lösta om man kommunicerar med varandra.

FÖR MÅNGA UNGDOMAR är det här deras första jobb.– Det är inte så lätt att veta hur det fungerar på en arbets-

plats, vilka krav som ställs, det kan vara allt från att man ska passa tider till vilka sociala koder som gäller på en viss arbetsplats. Lite krockar blir det som alltid när man arbetar med människor, det är därför som vi har en beredskap. Det händer saker hela tiden, men viktigast av allt är att erfarenhe-ten som ungdomarna får med sig ska vara berikande – inte ett misslyckande. Vår ambition är att sommarjobbet ska vara som ett riktigt jobb, vilket gör att man ska kunna ställa krav på ungdomarna.

Karin Granath har jobbat inom Linköpings kommun under lång tid men har även erfarenhet från Jobb- och Kunskapstor-get sedan några år och kan se tillbaka.

– Samhällsklimatet har genomgått en en positiv föränd-ring, menar hon. Tidigare fick vi jaga ungdomsplatser in i det sista, men under de senaste åren har intresset vaknat bland företag, föreningar etc. De har ett positivt förhållningssätt till att ta emot ungdomar. De ser själva fördelen med det, vilket jag uppskattar. De känner själva att de får någonting tillbaka genom att de visar upp sitt företag och sina yrkesroller. Alla blir vinnare om vi samarbetar.

Teodors Sommarjobb

– Jag har jobbat inom kommunen under en lång tid, säger hon, med arbetsmarknadsfrågor och -insatser. Sommarjobb är något jag har varit med om de senaste åren, jag har en bra erfarenhet av att jobba med ungdomar eller personer som har ett utanförskap. Erfarenheterna visar oss att det leder till po-sitiva resultat. De ungdomar som har sommarjobb står bättre rustade för att klara sig i fortsättningen, de får kontakter, erfarenheter, jobb och kommer in på rätt studier. Andra som blir anvisade till oss från andra håll, de kanske saknar den första pusselbiten i form av ett sommarjobb och får därigenom en mycket längre startsträcka.

DET SENASTE ÅRET har vi arbetat mer intensivt med större fokus på arbetsgivarna och jobbar med sommarjobben året om. Kontakterna med arbetsgivarna tas direkt på hösten, vi följer upp hur företagen upplevt att sommarjobben har varit, utvärderar och tar till vara deras erfarenheter. I ett tidigt skede tar vi diskussionen om hur de ser på möjligherna att ta emot andra personer ur de övriga målgrupperna vi arbe-tar med, till exempel för arbetsträning, språkpraktik eller som lärling. Vårt arbetsgivarfokus gör att vi har etablerat långsiktiga kontakter för samverkan året om och inte bara tillfälligt. Sommarjobb är något som kommunen arbetar med året om. n

till möte sista kvarten om hur dagen hade varit. Sedan gick alla hem.

Eftersom det är en dagverksamhet var det bara öppet under kontorstid.

– Jag är inte insatt, men som jag förstod det så var daggästerna inte allvarligt demenssjuka, de var inte så långt gångna att de behövde bo på ett hem.

TEODOR DELADE SYSSLOR med de tre övriga anställda.

– Vi delade ofta upp gruppen så att några gick på stan och handlade medan andra fixade i trädgården eller gick till ett museum. En gång åkte gruppen på en heldagsutflykt till Norrkö-

ping, vi var i Kaktusparken och var ute på stan. Andra gånger plockade de blommor eller grillade.

TEODOR HADE SÖKT lite andra sommarjobb.– Det är svårt att få sommarjobb. Jag sökte via kommunen,

man fick önska. En kompis till mig har jobbat inom äldrevår-den och sa att det är bra struktur på den. Så jag sökte dit.

Det ångrar inte Teodor.– Jag är nöjd, det var kanon. Jag kommer att söka ett nytt

sommarjobb nästa sommar, gärna på samma arbetsplats igen om det går. Det var ett förvånansvärt bra upplägg, man fick alla papper med information hemskickat i god tid. Det man skulle göra själv var att ta kontakt med arbetsplatsen när man hade fått jobbet och visa intresse. n

24

OM ERT PARTI INGÅR I KOMMUNENS MAJORITET EFTER VALET,

HUR PÅVERKAR DET FÖRETAGANDET?

– Linköpings utmaningar måste mötas med gemensamma krafter. En stärkt samverkan mellan näringsliv, kommun och universitet är högprioriterad för oss. Linköping ska ligga i framkant vad gäller servicenivån gentemot företagen. Det behövs en bättre planberedskap, kortare handläggningstider och bättre samordning mellan förvaltningar för att möta näringslivets behov. Många företag uppger brist på kompetent arbetskraft som ett hinder för att kunna växa. Också bostadsbristen är ett stort tillväxthinder. Det vill vi ta krafttag för att ändra på. Vi vill underlätta för nya jobb att växa fram i det lokala näringslivet, och kanske särskilt hos de mindre företagen. Det är avgörande för Linköpings tillväxt och därmed välfärd.

HAR NI NÅGRA KONKRETA FÖRSLAG?

– Kommunen är en av de största potentiella kunderna till Linköpings privata näringsliv. I Linköping finns tusentals småföretagare. Om jobb växer fram i de små företagen får det enorm betydelse för stadens tillväxt och utveckling. Tyvärr har sällan småföretag en reell chans att kunna vara med och lägga anbud vid offentlig upphandling. Här finns stor potential att stimulera det lokala näringslivet. Den möjligheten utnyttjas inte alls i dag. Vi socialdemokrater vill förändra kommunens upphandlingar i syfte att stärka det lokala näringslivet.

– Vi vill se en strategisk samverkan mellan kommunen, nä-ringslivet och universitetet. Vi vill att näringslivet ska ha större inflytande när det gäller utbildningar, så att vi kan erbjuda Linköpings unga utbildning som leder till jobb. Vi vill också tillsammans med näringslivet starta en kompetensförmedling där företagen tar emot unga arbetslösa och där kommunen står för utbildningsinsatser för att det ska kunna leda vidare till jobb permanent. För att underlätta för företagen att ta emot sommarjobbare vill vi att kommunen erbjuder sig att stå för introduktion. Vi vill se fler inkubatorer, underlätta för nya idéer att växa fram genom innovationsupphandling och göra särskil-da insatser för besöksnäringen.

HUR VIKTIGT ANSER DU ATT FÖRETAGANDET ÄR FÖR KOMMUNEN?

– Det är helt avgörande för en positiv utveckling av Linköping. I företagen skapas jobb. Om förutsättningarna för företagen att växa ges är det bra för Linköping. Men då måste också näringslivet få den chansen, och då måste förutsättningarna förbättras. n

Kommunalråd och andre vice ordföran-de i kommunstyrelsen

Ingår i kommunalfullmäktige och är partiets toppnamn i höstens kommunalval



– Wow, otroligt mycket. Folkpartiet i Linköping tar ett krafttag kring företagspolitiken under den kommande mandatperioden. Vi förstår att företag skapar jobb och att det är politikerna som skapar förutsättningar. Där måste vi bli bättre på att ge andra förutsättningar, vi vill också vara med och bidra. Vi vill ta ett handslag med näringslivet för nya jobb. Som kommun måste vi bli bättre på att förbättra företagsservicen. Det finns ett helt paket, vad vi vill göra. Det ska bli lättare för företag att delta i upphandlingar. Det kommer att kräva ett rejält krafttag och en tydlig styrning för att åstadkomma det. Vi vill ge ett stöd till före-tag som vill växa, och i gengäld vill vi att företagen tar ett större engagemang i att ta emot lärlingar, erbjuda lönebidragsjobb och locka elever till yrkesprogrammen. För allting handlar faktiskt om att vi ska få fler människor att komma in på arbetsmarknaden.


– Vi har ett åttasidigt program med konkreta förslag. Där står det bland annat: »Fyra av fem nya jobb i näringslivet ska-pas i småföretagen. Det är bland dem som många av dagens ungdomar kommer att få sitt första jobb, sin praktik eller sin lärlingsutbildning.

Avgörande för att fler unga i Linköping ska få ett jobb är att det finns småföretag som växer och rekryterar. Då krävs personer som vågar satsa, men det krävs också satsningar som bättre stöttar nya företagare och som tar bort onödiga hinder. Fler ska också vilja och våga starta företag. Därför blir entreprenörskapet i skolan också en viktig nyckel för framtidens företagarklimat.

I Svenskt Näringslivs rankning över företagsklimat placerar sig Linköpings kommun på plats 48 av 290 kommuner. I Sveriges Kommuner och Landstings mätning av kommuners service till företagen kommer Linköping på plats 117 av 189 deltagande kommuner.

Det finns mer att göra. Linköpings politiker har ett stort engagemang i företagarfrågor, men det engagemanget måste omvandlas till konkreta åtgärder som gör vardagen lättare för Linköpings jobbskapare.«


– Det är jätteviktigt, det är en av bitarna som jag, som är ny inom politiken, brinner för. Som kommunalpolitiker är det svårt att göra statliga regeländringar för att behålla låga arbetsgivarav-gifter eller förändra LAS för företag. Det är därför som Folkpar-tiet i Linköping nu jobbat med att ta fram konkreta kommunpo-litiska förslag. Vad kan vi på kommunnivå göra för att förbättra för företag, så att de lättare ska kunna anställa? Byråkrati ska inte kräva en sekund mer än nödvändigt för dem. Därför måste vi förbättra servicen från kommunens sida så att de kan fokusera på det de ska göra. n

TEXT: DANIEL ATTERBOM

INFÖR VALET

LINKÖ

PING

LENA MICKO (S) REBECKA GABRIELSSON (FP)

25

Gruppledare och oppositionsråd, Norrköpings kommun

Kommunalråd, kommunstyrelsens ordförande



– Framför allt kommer vi att fokusera på att Norrköping ska avancera i de mätningar och rankningar som görs av SKL, Svenskt Näringsliv etc. Vi ser att Norrköping ligger uselt kring de faktorer vi själva som kommun kan påverka, service, bemö-tande och attityder. De faktorer som är svåra att påverka, där ligger vi i Sverigetopp: kommunikationer, närhet till Stockholm och liknande. Vi har också förståelse för de problem som mindre entreprenörer dras med och som Norrköpings kommun väljer att prioritera bort. Vi vill att Norrköpings kommun ska fokusera mer på service och problemlösning istället för kontroll och regelefterlevnad.


– Utveckla besöksnäringen, få fler aktiviteter som händer i staden, se till att få till fler uteserveringar, ha en tillåtande attityd istället för en kontrollerande. Få till samarbetet med Kolmårdens djurpark så att besöksnäringen utvecklas, mark-nadsför Norrköping tillsammans med djurparken. Idag kan du åka till Kolmårdens djurpark, gå där en hel dag och åka hem och det finns en skylt som informerar om att du har varit i Norrköpings kommun. Vi pratar om Östergötlands största besöksmål, ett av de största i Sverige, och de har investerat över 500 miljoner i anläggningen under senare år.

– Utbilda och informera lokala näringslivet såväl som kommunens egen organisation kring offentlig upphandling och inköp. Det går att få till bättre affärer för båda parter genom mer dialog och samtal utan att gå utanför lagen.

– Stärk och utveckla Campus Norrköping. Vi måste värna de huvudkontor och ledningsfunktioner som finns i Norrköping. Det handlar om att underlätta för inflyttande specialister, exem-pelvis genom internationella skolor som bedriver undervisning på engelska såväl som att få till bättre kommunikationer. Vi ser att flygutbudet på Norrköpings flygplats måste bli bättre. Att det inte går att förlägga konferenser och möten till Norrköping över dagen gör att huvudkontor och ledningsfunktioner placeras i Stockholm eller utomlands. Den trenden måste vi bryta.


– Eftersom det har en tydlig koppling till arbetslöshet och utanförsskap så är det tillsammans med utbildning en av de enskilt viktigaste frågorna i valrörelsen. Politiker skapar inte några jobb, det är företagare som står för det. n

OM ERT PARTI INGÅR I KOMMUNENS MAJORITET EFTER VALET, HUR

PÅVERKAR DET FÖRETAGANDET?

– Det kommer att påverka företagen. En del förändringar kommer oavsett vem det är som styr. Det som är den stora skillnaden i Norrköping mellan oss och om alliansen vinner är synen på utbildning. Alliansen har en annan syn i riket, men även lokalt. Vinner vi kommer det att vara lättare att hitta arbetskraft som har yrkes- eller teoretisk utbildning.

Det är viktigt för företagen och för hela kommunens utveckling. Det är den stora skillnaden. Dessutom står både Norrköping och Linköping inför en miljardinvestering på grund av Ostlänken. Det kommer att utveckla hela innersta-den. Vi kommer att involvera näringslivet och det betyder mycket för dess utveckling.


– Vi har lagt fram en plan inklusive finansiering för omvandlingen av staden med anledning av Ostlänken. Vad alliansen tycker om finansieringen vet jag inte, för det har de inte sagt. Men vad som kommer att hända om vi vinner valet, det vet man.

’När det gäller utbildning finns konkreta förslag från vår sida, hur vi vill höja utbildningsnivån, stärka samarbetet med universitetet och satsa mer på yrkesutbildningar.


– Företagandet är viktigt för alla kommuner, men i Norrköping är det ännu viktigare, för att strukturförvand-lingen som många städer har gått igenom fortfarande pågår i Norrköping, övergången till mer av ett utbildnings- och tjänstesamhälle.

Vi har kvar mycket industri, men när det gäller sysselsätt-ningen sker det en övergång till andra näringar. Norrköping är fortfarande kvar i den förvandlingen. Då är speciellt de nya företagen särskilt viktiga.

Om man håller på att skapa något nytt behöver man entre-prenörer. De är viktiga i alla kommuner men särskilt viktiga hos oss. n

Vi ställde tre frågor till representanter för styrande och opposition i Linköping och Norrköping.

NO

RRKÖPIN

G

FREDRIK BERGQVIST (M) LARS STJERNKVIST (S)

26

HANS OCH HÄSTEN

27

VITA HÄSTEN ÄR tillbaka i Allsvenskan, hur glad är du?

– Jag är jätteglad, framför allt över att vi har lyckats vända det negativa resultatet ekono-miskt till ett plus. Det var mitt och styrelsens största uppdrag, att få föreningen på fötter.

Du var även med när LHC hade en tung period och vände då trenden för LHC. Finns det likheter när Vita Hästen gjort en liknande resa?

– Ja, det gör det, man lärde sig mycket då. Då hade jag inte hand om ekonomin utan det sportsliga, men min erfarenhet från den resan hjälpte. Sedan har det gått mycket fortare med Vita Hästen. Det tog fem år innan LHC var i riktig balans, för Vita Hästen gick det på två år.

Tror du att Vita Hästen på sikt kan etable-ra sig och gå upp vidare i seriesystemet, som LHC har gjort?

– Ja, det tror jag. Det finns absolut förut-sättningar för det i Norrköping. Det är fullt möjligt, det finns ett stort intresse och det är en stor stad. Det går mer och mer mot att elitföreningar måste befinna sig i storstadsre-gioner för att kunna växa.

SÅ NORRKÖPING ÄR en lagom stor stad för ett elitishockeylag?

– Ja, man kan titta nedåt på Tingsryd eller Troja som finns på mindre orter, de har det mycket svårare än vad vi har.

Eftersom Växjö, som är en mindre stad än Norrköping, har ett lag i SHL är det alltså inte omöjligt att Norrköping kan få det.

– Absolut, det tycker jag.Finns det några skillnader mellan Vita

Hästen i Norrköping och LHC, om du jämför dina erfarenheter?

– Det fanns mer hockeytradition i Norr-köping, eftersom man var uppe och nosade på högre serier på 80- och 90-talen. Man hade etablerat sig som ett varumärke i svensk ishockey. Stockholmare visste knappt att LHC fanns. Om man pratar med stockhol-mare idag vet de att Vita Hästen var nära att gå upp, och var ett storlag under en lång tid. Traditionen och varumärket är mer kända i Norrköping än LHC var i Linköping.

Du är ju Linköpingsbo … – I alla fall inflyttad från Sörmland (skratt). Finns det i Norrköping ett intresse framåt,

och finns det möjlighet att Vita Hästen kan nå SHL?

– Ja, på längre sikt har vi den ambitionen. Allt styrs av ekonomi och hur vi hanterar framgången. Det gäller att vara förståndig,

inte rusa iväg, ha kontroll på ekonomin och det vi gör. Inga utsvävningar, vi måste bygga upp ett eget kapital så att vi kan vara kvar på elitnivå. De negativa siffrorna har vänts till positiva, men klubben måste få ett eget kapital.

Hur har försäljningen av säsongsbiljetter gått, fyller ni hallen?

– Ja, inte med fasta platser, men 15 pro-cent är sålda som på årskort.

Du var väl inte med när Vita Hästen gick i konkurs 1996?

– Nej, jag stod på andra sidan då. Det är nog inte någon som är kvar i föreningen sedan dess.

HUR SER DU PÅ möjligheterna för Vita Hästen att etablera sig i Allsvenskan?

– Vi har satt upp ett mål att vi ska etablera oss i år. Klubben har värvat ihop ett lag som håller allsvensk klass, och hur långt det räcker vet vi inte. Hästen ska vara med och kämpa om att vara i mitten. Det är den tuf-faste serien hitintills i Allsvenskan på grund av gamla elitserielag som Västerås, Malmö, Södertälje, Rögle och AIK – och så ligger Vita Hästen ligger där.

Det positiva är att när de här lagen kommer till Norrköping får Vita Hästen en stor publik.

– Det är ett stort intresse och det kommer att vara många fulla hallar.

Kommer ni att satsa på en ungdomsverk-samhet så att ni kan få fram egna spelare från Norrköping, och inte bara som nu värva?

– Ungdomsverksamheten har varit eftersatt under många år på grund av den dåliga ekonomin. Nu är det något som klubben har prioriterat i år och satt upp ett mål att vi ska bli bättre på ungdomssidan. Klubben har an-ställt en kille, Torleif Lundsten, som ska jobba med utvecklingen av vår ungdomsverksamhet i kombination med att han även är tränare för juniorlaget i en satsning för att hålla ihop och utveckla ungdomsverksamheten, som är jätteviktig. Vi kommer att fortsätta att satsa på den. Det är inte bara A-laget som ska utvecklas, utan även andra delar.

VITA HÄSTEN HAR FOSTRAT kända ishock-eyspelare som Jimmie och Jonathan Ericsson.

– Sedan har du några egna produkter som spelar i A-laget: Marcus Eriksson, Linus Näs-ström och Joakim Petersson. Sedan har det inte varit så många egna produkter förrän nu, en kille som heter Ludvig Martinsson, som är en 17-årig junior som har skrivit på ett A-lagskontrakt. Honom tror vi mycket på. Det har märkts en otrolig tillströmning till

de yngre lagen på grund av att Hästen gick upp i Allsvenskan. Det största problemet är att det finns för lite istid.

Ni har byggt nya loger i Himmelsta-lundshallen.

– Ja, det är sex stycken nya loger som kom-munen, genom Eventfastigheter, investerat i. Dessutom kommer större delen av restaurang-en att ha sittande publik. Vi kommer även att få en mediekub i mitten av arenan, vi har inte haft någon tidigare, som kan visa filmer etc.

Det blir med andra ord en större upplevel-se att se hockey.

– Ja, möjligheten att uppleva hockey utökas på olika sätt. Det är en del av »cirkusen« att man måste kunna erbjuda olika möjligheter för att våra sponsorer ska kunna ta dit sina kunder och för att få ut information via mediekuben. Det känns spännande, alla vari-anter är viktiga för att få intäkter och kunna driva verksamheten vidare. Det är jättestort intresse från sponsorsidan, nu vill man investera och få synas tillsammans med Vita Hästen och få sina varumärken exponerade.

VAD KAN HIMMELSTALUNDSHALLEN erbjuda mer?– Det är en riktigt fin hockeyhall, det var

den redan när den byggdes och det är den fortfarande. Alla som sitter ser överallt. Den är bra byggd.

Om man vill hyra en loge, vad kostar det?– 80 000 kronor per säsong.Kommer det att vara fler nyheter för

publiken?– Det kommer att bli mer information. Ge-

nom mediekuben går det att informera våra gäster om andra matcher och erbjudanen och att visa repriser. Det kommer att bli en helt ny upplevelse att gå på hockey, speciellt att se positiv ishockey.

Har någon köpt TV-rättigheter?– Det ingår i avtalet med Allsvenskan, där

finns en uppgörelse med lagen tillsammans i den allsvenska föreningen. Det är Viasat som sänder matcherna.

Ser du med tillförsikt på framtiden?– Ja, det är en positiv trend, vi har förnyat

förtroende i styrelsen och det har kommit in nya i styrelsen. Conny Gyllander, som var målvaktsstjärna på 80-talet, är med i en styrelse där nästan samtliga har en hockey-bakgrund, vilket jag tycker är positivt. Det är en ung styrelse. Förutom mig är snittåldern på 35 år. n

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: HÅKAN AHLDÉN

Hans Lorentzon är ordförande för ishockeylaget Vita Hästen som åter är i Allsvenskan, andra divisionen bakom SHL. Han ser positivt på framtiden och satsar på långt sikt mot SHL.

28

MALIN ALLERTH MISTE sin älskade bror Andreas i en chock-artad och fruktansvärd trafikolycka, då han bara var tretton och hon åtta år.

Det satte djupa spår och blev ännu värre då hon inte erbjöds någon terapi och inte heller fick något stöd av lärarna i skolan.

– De satte mig hela tiden i mindre grupper och tyckte att jag skulle lämnas i fred. När något sådant traumatiskt inträffat är det bättre att prata med den utsatta. Man ska inte trycka sina känslor inne. Jag kände mig åsidosatt och kände ett utanförskap som var hemskt. Det gjorde bara allt ännu värre, berättar Norrköpingstjejen.

AGGET MOT LÄRARNA växte, Malin gjorde uppror genom att bli stökig – och hade det sedan jobbigt i skolan.

– Jag bestämde mig tidigt för att jobba mot just utanförskap, att rädda liv, att stötta och förena olika slags människor. På fritidsgården blev jag alltid sedd. Där fick jag hjälpa till och ta mycket ansvar. Det är ingen tillfällighet att jag arbetar just med fritidsverksamhet i dag, framför allt med personer som kommer från olika sorters misär. Jag är duktig på personliga relationer och många unga kan nog relatera till mig.

Hon är inte bara företagsam, driftig och kreativ, utan helt orädd och generös utöver det vanliga.

Hur många 14-åringar kan du ärligt talat räkna upp som bör-

jar spara pengar på ett eget konto till att hjälpa människor i nöd?– Jag är ett stort fan av Nelson Mandela och har alltid

velat vara med och påverka. För mig är det en självklarhet att försöka hjälpa människor som har det svårt – både hemma i Sverige och i andra länder.

När Malin 2010–2011 pluggade till fritidsledare på Valla Folkhögskola i Linköping lyckades hon få praktik som volon-tär i afrikanska Tanzania.

Under tio veckor arbetade hon bland annat på ett barn-hem och en aidsorganisation i staden Moshi, som ligger nära Kilimanjaro på gränsen till Kenya.

– Det var fruktansvärt att se hemlösa barn leva tillsam-mans med djur och en massa sopor på gatorna. Man behöver komma dit för att se hur illa fattigdomen och svälten är för många. Att behöva gå tre–fyra kilometer för att hämta vatten är inget ovanligt i byarna runtom och då är det ändå inte drickbart, utan måste kokas först.

DET SOM GJORDE allra starkast intryck var ändå alla de barn hon mötte som led av aids.

– En fruktansvärd syn som etsat sig fast i huvudet. Det var många som inte hade långt kvar att leva – även på grund av andra sjukdomar och undernärdhet. Det som är så sorgligt är också den stora okunskapen som ofta råder när det gäller

Malin Allerth satsade inte bara alla sina besparingar på att bygga ett barnhem med dagis och skola i Moshi, Tanzania.

Hon skänker dessutom 10 000 kronor varje månad till löpande utgifter i detta sitt livsprojekt, Free Generation.

– Ända sedan min storebror dog i en tragisk bilolycka har jag velat rädda liv, berättar 24-åringen.

TEXT: JOAKIM LÖWING FOTO: PETER ERICSSON

FRI GENERATION

29

aids och att ämnet många gånger är tabubelagt.Malin och hennes svenska studiekompis åkte runt och pra-

tade om hiv i byarna kring Moshi, hur viktigt det är att skydda sig och att det aldrig är okej att bli våldtagen eller omskuren.

– Många kvinnor, eller snarare tjejer, har blivit gravida just på grund av att män våldfört sig sexuellt på dem. Det är så vanligt att en del nästan tror att det ska vara så.

Malins övertygelse att hon skulle återvända till Tanzania växte sig stark. Hon fortsatte att spara pengar och hade i början av förra året tillräckligt mycket för att köpa en bit mark i utkanten av Moshi.

DE 95 000 KRONORNA från egen ficka (eller snarare bankkon-to) räckte även till att bygga ett barnhem – kombinerat med dagis för de yngsta och skola för de lite äldre.

Namnet på den ideella organisationen, Free Generation – Fri Generation – syftar på att man erbjuder någonstans att bo, ett tryggt hem, mat, utbildning och sjukvård utan några kostnader.

– Vi har samlat ihop hemlösa människor från sex av de mest utsatta byarna runt Moshi som inte hade mat för dagen och definitivt ingen utbildning. De både bor och går i skolan eller på dagis där. För tillfället är det 75 barn och 20 äldre ledare som hjälper till att ta hand om barnen, beställa hem och laga enklare mat samt sköta skolan.

Några av de vuxna hade gått kortare utbildningar innan och har med hjälp av Malin fått läsa på universitetet för att kunna undervisa. Fokus ligger på kärnkunskaper som att

skriva, läsa och räkna. Deras huvudspråk är swahili, men man försöker även att lära ut engelska.

TANKEN ÄR OCKSÅ att barnen ska kunna utöva exempelvis konst, musik, dans och sport.

– När det gäller sjukvård har vi en doktor från Moshis sjukhus som kommer till barnhemmet två gånger i veckan för att helt ideellt hjälpa till. Det är fantastiskt, tycker jag.

Ända sedan starten i början av 2013 skänker Malin dessutom 10 000 kronor i månaden som ska gå till hyra av byggnaden, mat, kläder, skolmaterial, underhåll och andra löpande utgifter.

Alla barn har fått fem uppsättningar av skolkläder, samt en del kläder till fritiden. Även liggunderlag, kuddar och filtar att sova på.

– Vissa undrar hur jag egentligen har råd och vad jag måste försaka för att kunna ge bort så mycket pengar varje månad. Svaret är att jag har så jag klarar mig ändå. Jag jobbar heltid och kan betala hyra, mat och annat som jag måste. Däremot kanske jag inte unnar mig att köpa en massa kläder eller andra prylar. Men det gör mig inte ett dugg. Jag brinner så mycket för det här och får så mycket uppskattning tillbaka, avslutar Malin Allerth. n

SNABBFAKTA MALIN ALLERTH

NAMN: Malin Allerth.FÖDD: 2 januari 1990 i Norrköping.FAMILJ: Mamma Marie, pappa Gunnar och lillebror Svante (storebror Andreas dog i en minibussolycka när han var 13 och hon 8 år).BOR: Lägenhet i Fruängen i Stockholm.YRKE: Arbetar som fritidsledare på Arena Satelliten i Sollentuna.

VILL DU STÖTTA BARNHEMMET I TANZANIA?

Donationer tas gärna emot på konto 90233020502, Länsförsäkringar. Alla pengar går oavkortat till Free Generation Tanzania.

30

ARENABOLAGET MOTTOG TIDIGARE i år utmärkelsen »Bästa Dagkonferensanläggning 2013« i SSQ Award. SSQ Award, Scandinavian Service and Quality Award, är Sveriges största kvalitetsutvecklingsprogram inom hotell- och konferensnäringen. Den utmärkelsen slogs flera av de stora mötesanläggningarna i Sverige om. Arenabolaget har tidigare blivit tilldelat priset för år 2011. Ett av bedömingssätten bakom utmärkelsen är att man skickar ut »hemliga« kunder, något som på engelska kallas för »mys-tery shopper«.

– Ja, det kommer från handeln, säger Joakim Ritzén, som är försäljningschef konferens på Arenabolaget. »Mystery shopper« innebär att det kommer grupper och gäster som fått i uppdrag att betygsätta verksamheten efter förutbestämda punkter. De kollar servicenivån, kvaliteten på maten, lokalerna etc. De kommer vid ett par, tre tillfällen under året. Vi vet aldrig förrän i efterhand vilken grupp som har varit hos oss. Det är för att kunna säkerställa vår kvalitet. På samma sätt görs slumpmässiga bokningar, men man bokar av i tid innan det genomförts. Man tar tid på hur fort vi svarar och hur lätt det är att komma till oss via hemsidan. Det är några av de parametrar som man går på.

Joakim Ritzén har några funderingar om hur man får en lyckad konferens.

– Planering är A och O, brukar man säga, och det gäller i högsta grad konferenser. Jag tror att tidsaspekten är viktig, att man tar sig tid och tänker igenom vad man vill ha ut av ett möte. Var är det för en känsla man vill ha med hem när mötet är slut? Sedan jobbar man bakåt och tittar på vad man måste göra för att skapa den känslan. Det är beroende av vilken karaktär det ska vara på mötet. Om det ska vara ett renodlat arbetsmöte, vad ska man komma fram till? Vad behöver man då ha hjälp med för att komma dit? Vi hjälper till med allting, från att planera mötet och sätta agenda och innehåll. Vi kan hjälpa till med den sociala biten, ska det vara middag på kvällen med underhållning eller vill man ha en föreläsning? Är det många eller få i gruppen som ska konferera? Vad man vill uppnå med mötet är otroligt viktigt, och att ha respekt för tiden det tar att planera ett bra möte.

Planeringen måste alltså få ta tid.– Planeringsbiten underlättas om man

tidigt bestämmer sig för ett syfte för mötet och

avsätter tid för planering, men även budget för hur mycket det får kosta, vad man har att röra sig med. Man märker att dessa frågor inte alltid är speciellt genomtänkta, och då blir resultatet därefter. De bitarna är viktiga, att man tar sig tiden att planera. Vi har hållit på så länge att vår erfarenhet är otroligt mycket värd, och vi delar gärna med oss av den om de kommer till oss.

IBLAND HAR ARENABOLAGET fått rycka in med kort varsel.

– Förra hösten fick vi lösa en kris med ett bra resultat. Den stora konferensorganisatören Congrex gick i konkurs hösten 2013. Det var första gången mötesindustrin drabbades av en stor konkurs. Vi hade en stor grupp som, via Congrex, skulle vara hos oss flera dagar. Allting var planerat in i minsta detalj. De skulle komma en tisdag. Fredagen innan går det ut ett pressmeddelande att Congrex är i konkurs, konkursförvaltaren tar över allting. Alla pengar som fanns i bolaget var frusna. Då infinner sig en panik, dels hos gänget som skulle komma till oss, dels även hos oss. Då blev det krismöten hela helgen. Med gemensamma krafter lyckades vi planera och genomföra mötet som planerat, dock i en något enklare form. Man skalade av allting och såväl deltagare som utställare beta-lade en gång till. Vi lyckades genomföra mötet och det blev lyckat! Det blev så bra att de ska förlägga sitt nästa möte hos oss i Linköping i år igen. Det är ett roligt bevis på att med vilja, god kraft och erfarenhet går det att lösa det mesta. Det är ett gott bevis på vår flexibilitet.

Stiftsgården Vårdnäs

Jonas Ridderström är sedan i maj ny chef på Stiftsgården Vårdnäs och tillbaka i en bransch han älskar. Det förra hotelluppdraget var som VD för Quality Hotel Ekoxen i Linköping och de senaste tre åren har han drivit eget konsultföretag med uppdrag för företag i helt andra branscher, bland annat Identx och Swepress.

– Det är ett spännande och annorlunda upp-drag jag har fått nu, i förhållande till vad jag gjort tidigare. Jag har arbetat i hotellbranschen i över 20 år, både som VD för en hotellkedja och som chef på många stora anläggningar och det har varit fantastiskt roligt, men det här är något helt

annat och en annan form av livskvalitet, också för mig själv. Vi har en personlig och annorlunda profil, som blir ett spännande alternativ på konfe-rensmarknaden – som är stor, ganska liksidig och mycket konkurrensutsatt. Konferenser behöver inte vara på ett hotell eller en konferensanlägg-ning. En stiftsgård är en hotell- och konferen-sanläggning som ägs av ett stift inom Svenska kyrkan. I det här fallet Linköpings stift.

I SVERIGE FINNS ETT 20-TAL kursgårdar i Svens-ka kyrkans regi och en av dem är Vårdnäs.

– De olika stiftsgårdarna har olika karaktär och lägen. Vårdnäs har under 70 år utvecklats till en idag fullvärdig konferensanläggning med hotell- och restaurangverksamhet där kunderna består av både företag, myndigheter, kommuner, församlingar och privatpersoner.

Det finns ett kapell och en präst, en kaplan på heltid, som håller i både gudstjänstverksam-heten, retreater och utbildningar. Det pågår också ett regelbundet bönarbete två gånger varje dag och då ringer kyrkklockorna.

– Att delta är givetvis frivilligt, både för gäster och personal, men klockorna gör alla uppmärksamma på att det finns möjlighet att

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: HÅKAN AHLDÉN M.FL.

En kongress eller konferens kan vara till nytta för ett företag. Vi har pratat med två konferensanläggningar i Östergötland och kontrollerat med Skattemyndighe-

ten vad man får och inte får göra.

KONFERENSER

Joakim Ritzén hävdar att planering är A och O för en

lyckad konferens.

31

Anställda som åker på en studie- eller konferensresa, som betalas av arbetsgi-varen, ska inte beskattas för värdet av resan så länge det handlar om en renod-lad studie- eller konferensresa.

Ett litet inslag av nöje och rekreation under resan innebär i regel inte att resan blir skattepliktig för den anställde. Om inslaget av nöje och rekreation har en mer framträdande roll kan dock resan, helt eller delvis, betraktas som en skatte-pliktig förmån för den anställde.

Förmånsbeskattning kan aktualiseras om resan sker exempelvis under en helg, till en mycket avlägsen plats eller till ett populärt turistmål. Att kurser och konfe-renser förläggs till ett populärt turistmål behöver dock inte innebära att resan be-traktas som en skattepliktig förmån för de anställda. Det avgörande är hur stort inslaget av nöje och rekreation är.

Källa: www.skatteverket.se

vara med på både en morgonmeditation och middagsbön, där alla är välkomna.

Det är en annorlunda inramning, men de flesta gästerna är inte kyrkliga.

– Stora delar av vår kundkrets är vanliga företag från Sverige. De väljer att lägga sina konferenser hos oss för lugnet och den vackra naturen, som inbjuder till ett annat tempo här på Vårdnäs än vad man är van vid. Den fan-tastiska naturen och det sjönära läget vid Stora Rengen och Kinda kanal gör att ett besök här

blir kontemplativt – en stund att möta sig själv och andra på ett nytt sätt.

VARE SIG MAN HAR EN TRO eller inte så mår man bra i själen, säger Jonas.

– Man kan välja full aktivitet eller lugn och ro, alldeles själv. Det finns teambuilding-banor, grillkåta, kapell, möjlighet till utomhusmatlag-ning och ett 30-tal kanoter som hyrs ut.

Vad som blir en lyckad konferens beror på vad man vill uppnå, menar Jonas Ridderström.

– Frågan man ska ställa sig är: Vad är syftet med konferensen? Arrangören glömmer ofta det. Vi i branschen är bra på att tillhandahålla perfekta konferenslokaler med teknisk utrust-ning. Det lyfts fram som konkurrensmedel, men det är egentligen hygienfaktorer. Kunden ska inte behöva fundera på om det finns bred-band, projektorer eller bekväma stolar.

VERKA MEN INTE SYNAS är en devis för en konferensanläggning.

– På en lyckad konferens är vår bästa insats att inte märkas, bara att allting fungerar och att inte någon behöver tänka på det. Jag har själv varit ute och föreläst mycket och det finns småsaker som man kan bli irriterad på, till exempel en whiteboard där tre pennor av fyra inte fungerar. Sådant får inte hända. Om sådana saker inte är klanderfria lägger man sin energi på fel saker.

Det man som arrangör även kan göra är att vara insatt i vad kundens syfte med sitt möte.

– Det är klassiskt att man åker på konferens när man ska vara kreativ, hitta på saker och lösa problem. Sedan beställer man en lokal med skolsittning eller U-bord. Hur kreativ blir man då, när det är som att sitta i ett vanligt klassrum? Då kanske det är det bättre att köra en halvdag i naturen, laga mat tillsammans och

ha grupparbetena utomhus med vindskydd om det är dåligt väder. Det viktiga är att våga bryta mönstret, och då kan vi som arrangörer vara ett bra redskap för kunden.

Detaljerna är viktiga.– Som arrangör måste man vara duktig på att

intervjua kunden om vad det är denne vill göra. Man kan behöva utmana kunden och kanske till och med ifrågasätta deras planering för att hjälpa dem få ut bästa möjliga resultat. I stället för kaffe och bulle i lokalen kanske de behöver en bensträckare på 20 minuter? Varför inte erbjuda en kort promenad på fem minuter till en vacker plats i naturen där man får med sig en fikakorg istället. Små enkla grejor gör skillnad.

I OCH MED ATT Jonas Ridderström är nybliven chef har han använt sommaren för att se anläggningen lite från kundens perspektiv.

– Man brukar tala om chefens första hundra dagar, då man fortfarande har en ny och opåver-kad syn på verksamheten. Mycket av mitt arbete går ut på att se på och observera utifrån kundens roll. Hur uppfattar jag det när jag kommer hit? Hur känns det när jag blir välkomnad, parkerar bilen, kommer till restaurangen, äter frukost? Det är saker som man snabbt blir hemma-blind för. I den här branschen är det knivhård konkurrens. Vinnarna är idag, tror jag, inte de som bara har de finaste konferensmöblerna eller den senaste tekniken, utan de som tittar mer till människorna som ska vara på konferensen och är lyhörda. Personligheten är viktig och vi har ett starkt koncept, eftersom Vårdnäs är en konferens anläggning som har en annan dimension. Det gör många gäster lite nyfikna. Dessutom känner vi ett ansvar för att vara rädda om både vår natur och miljö och använder till exempel svenska råvaror, närproducerat och helst ekologiskt, men har också miljövänlig el, egna solpaneler och är Svanenmärkta.

JONAS RIDDERSTRÖM FRAMHÅLLER även det vackra läget.

– Man blir hänförd av Vårdnäs, den ligger otroligt vackert. Det är kul och fantastiskt fint att det så nära Linköping ligger tre fina anläggningar vid samma sjösystem som alla har olika inriktningar med hög kvalitet, sina egna nischer, och därmed blir kollegor snarare än konkurrenter. Alla är nog eniga om att den här delen av Östergötland är unik med sin sjönära miljö.

Jonas hoppas att fler upptäcker Vårdnäs.– Det finns fortfarande många människor

och företag i länet som inte känner till eller har upplevt Vårdnäs och den här delen av Östergötland. Tillsammans med det härliga gänget på stiftsgården ska vi nu få både nya kunder och gäster att upptäcka oss och tidigare gäster att återkomma till oss för att de gillar vad vi gör och känner sig sedda och uppskatta-de. Det är en fantastisk uppgift vi har framför oss, avslutar Jonas Ridderström och hälsar oss välkomna dit! n

Skatteverket om studie- och konferensresor

Jonas Ridderström framhåller det vackra läget i Vårdsnäs!

32

»Våga följ drömmen och våga satsa«

n vanlig dag i familjen Baryard-Johnsson börjar, som hos många andra, med lämning av barn på skola och dagis. Sen blir den något annorlunda för Malin jämfört med de flesta andras vardagar.

– Klockan nio sitter jag upp på den första häs-ten och sedan rider jag i stort sett hela dagen. När klockan är fyra och det är dags att åter åka till dagis har jag hunnit med att träna fyra till sex olika hästar. Tillsammans med min personal tränar jag ett 15-tal hästar här i stallet. Det är både mina egna och andras, men poängen är att de alla ska hålla internationell klass. De äldre gör det redan, medan de yngre är här för att komma dit.

För de flesta utanför hästvärlden blev Malin känd 1996 när hon hoppade maskeradhoppningen i Scandinavium i bara underkläderna. Men livet som kändis märker hon inte av nämnvärt, säger hon.

– Jag lever mitt liv på landet med hårt arbete och min var-dag blev egentligen inte annorlunda av kändisskapet. Mina vardagar består av ett ganska normalt familjeliv, jag försöker att inte jobba så mycket utan hålla mig till normala arbetsti-der. Helgerna däremot är väl det som skiljer sig från andra familjer. Jag är på tävling ungefär två helger per månad, torsdag till söndag. Familjen följer med så mycket det går, även om det kan vara svårt att kombinera med äldsta sonens

Malin Baryard-Johnsson är ryttarinnan som lever många hästtje-jers dröm. Hon är även en världsstjärna som lyckats hålla sig kvar på toppen år efter år trots extremt tuff konkurrens. I år är hon dessutom aktuell med två nya uppdrag, som ambassadör för nya ridsportscentret Smedstad och som sportchef för Stockholm Inter-national Horse Show.

OMSLAGSPROFIL

SNABBFAKTA: MALIN BARYARD-JOHNSSON

Malin är född 1975 i Söderköping. Hon började rida redan vid 6 års ålder och har arbetat med hästar i hela sitt liv. Som hoppryttarinna har hon genom åren tagit medaljer i både EM och OS. 2003 blev hon och Butterfly Flip utsedda till världens bästa ekipage. Idag bor hon på Jonstorps gård utanför Norrköping med sin man Henrik Johnsson och deras två söner. Malin är nu aktuell som ambassadör för det nya ridsportcentret Smedstad och som sportchef för Stockholm International Horse Show.

TEXT: ANNA ADOLFSSON FOTO: KRISTIN CARLÉN

E

33

skolgång. Och även om båda sönerna tycker att hästar är helt okej är de inte särskilt hästintresserade, de tycker det är roligare med fotboll.

MALIN ÄR FÖDD i Söderköping och uppvuxen i Norrköping. Båda hennes systrar red när hon var liten och därför blev det naturligt att även hon släpades med till ridskolan, tillsam-mans med pappa Pelle. Där blev hon förtjust i hästar väldigt snabbt och var bara sex år när hon själv började rida.

Äldsta systern Madde gav upp ridningen för att istället sat-sa på fotboll, men så småningom slutade hon med det också. Mellansystern Mia tävlade på landslagsnivå som junior och hoppade av skolan för att satsa på ridningen. Hon hann bli nordisk juniormästare innan även hon gav upp hästsporten.

– Men då var pappa redan väldigt inne i sporten och extremt intresserad. Han hade liksom varit tvungen att bli det med tre hästtjejer till döttrar. För mig har han hela tiden varit ett enormt stöd och en stor hjälp som alltid ställt upp och följt med på tävlingar.

Idag är det bara Malin i familjen Baryard som rider kon-tinuerligt. Mamman slutade efter en fadäs med sadelgjorden

där hon blev hängande under hästen. Pappan slutade när han fick sälja sin häst efter att den bitit av ett öra på en ridskole-elev. Henrik Johnsson, Malins man, verkade i början av deras förhållande vara en van ryttare. Han lyckades dock sätta en häst i sken vid sitt första besök på Jonstorps gård, och har inte ridit sedan dess.

MEN TACK VARE pappa Pelles engagemang fick Malin som första talang någonsin flytta till John Whitaker, en av de bästa ryttarna genom tiderna, för att träna. Under en krogkväll i Hannover kom de två i samspråk, och Pelle som egentligen inte alls kunde engelska lyckades övertyga John Whitaker om att det vore en bra idé att Malin skulle få komma till hans stall, beläget mellan Manchester och Leeds, för att träna och arbeta. Så direkt efter gymnasiet, sommaren 1994, körde Malin och han tillsammans över till England med tre hästar på släpet.

– Det var ett par år av hårt arbete som aldrig tycktes ta slut. Sju dagar i veckan från tidig morgon till sen kväll. Dessutom hade jag svårt att bli accepterad av de andra som arbetade i stallet, eftersom jag var den första som hade egna hästar med mig. De tyckte att jag verkade bortskämd

3434

och ofta somnade jag både ledsen och totalt utarbetad om kvällarna.

Ett av glädjeämnena under åren i England var hästen Milton. Han kallades Milton the millionare, då han var den första hopphästen som tjänade en miljon pund, och Malin var en av de få som fick rida honom. Det lyfter hon fortfaran-de fram att hon är stolt över, eftersom han var som en dröm att rida.

Belöningen hon fick av John Whitaker för sitt hårda slit var att få åka iväg på tävling. Första gången åkte hon helt själv, tillsammans med två av hans hästar och två av sina egna, i en bil som hon egentligen inte hade körkort för att få köra. Hon lärde sig att tävling är vardag. Det finns inte tid att stressa upp sig över de stora händelserna. Nästa vecka kommer det alltid en ny tävling som man ska åka på. Och trots, eller kanske tack vare, de hårda åren är John Whitaker än idag en av de få hon diskuterar problem med.

NÄR MALIN KOM tillbaka till Sverige hade hon börjat bli känd för sina idrottsliga framgångar. Hon började även få in-bjudningar till saker som inte alls hade med ridning att göra.

– När HM bestämde sig för att sponsra mig blev jag den första att ha en sponsor utanför hästsporten. De har varit min sponsor sen dess och idag måste det vara ett av världs-historiens längsta sponsorkontrakt.

TROTS ATT HON insåg att hon var långt ifrån fullärd hade hon fått med sig tillräckliga kunskaper för att vilja driva sitt eget tävlingsstall. Dessutom hade hon lärt sig att man inte kan satsa mindre än allt om man vill lyckas. Hon flyttade hem till Jonstorps gård för att stå på egna ben, med allt vad det innebär.

– Som ryttare är det jag som är ansvarig för allting. Jag inte bara tränar och tävlar hästarna, utan jag ansvarar också för deras hälsa och resor. Organisationen bakom är lika viktig som det jag gör i sadeln. Om hästen är trött efter resan har jag planerat dåligt och om den har fel skor är det jag som inte kontrollerat veterinären tillräckligt bra. Varje liten detalj är viktig, och det är inte förrän man inte har lämnat något åt slumpen som man kan säga att det var en dålig dag eller att man hade otur. Det finns så mycket att skylla ifrån sig på, men i slutändan är det ändå alltid mitt ansvar.

»Jag vet inget annat än det här och har ingen aning om vad jag skulle göra annars«

35

SIN FÖRSTA HÄST fick Malin ärva av systern Mia när hon var nio år, men den häst hon verkligen lärde sig att rida på var Mumlan. Gjorde Malin allt rätt, blev det placering i de tävlingar de ställde upp i, men minsta lilla fel och hon kastades av. Att lära sig det blev egentligen grunden till hela Malins ryttarkarriär.

Den häst de flesta förknippar med Malin Baryard är dock Butterfly Flip, eller Flippan, som hon kallas. 2003 utsågs de två till världens bästa ekipage, men det var långt ifrån självklart att det skulle bli ett samarbete när de träffades första gången 1997.

Flippan var ett i mängden av alla tips om en fantastisk häst som Malin och hennes pappa fått genom åren. När de åkte för att provrida henne var första intrycket att hon var en total kata-strof, både bångstyrig och okoncentrerad. Malin, som den typis-ka lillasyster hon är, blev tjurig på pappa Pelle för att han släpat iväg henne till det kalla ridhuset i den värmländska skogen. Pel-le däremot ville hålla god min för att inte göra ägaren besviken och sa att de väl skulle testa lite till. Nästa varv i ridhuset hände något, ur känslan av katastrof kom istället en wow-känsla och Flippan fick följa med hem på prov. Väl hemma på Jonstorp var saken klar redan från dag ett. Malin beskriver det som att det var hon själv som blev testad, och godkänd, av hästen.

Under internationella tävlingar som OS och världscuper är pressen på hästarna oerhört stor. Dessutom är resorna påfres-tande och även rutinerade hästar kan knäckas. Flippan däremot klarade av trycket bra. Och trots att det tog tid innan de riktigt bra resultaten syntes vann hon och Malin sedan både EM- och VM-silver tillsammans innan hästen pensionerades. Hon hade då spenderat tolv år på de internationella hoppbanorna och fick flytta hem till de värmländska skogarna igen.

FÖRUTOM SIN VANLIGA karriär har Malin ett par nya uppdrag på gång i år. Det ena är som ambassadör för det nya rid-sportscentret Smedstad, som byggs för Linköpings fältritt-klubb. Klubben är hennes klubb sedan ett antal år tillbaka och den som hon även tävlar för.

– Kommunen går in och gör en storsatsning för att bygga det nya ridsportscentret Smedstad. Det kommer att ersätta Ånestadstallet, som är lite för gammalt och dåligt. Den nya anläggningen kommer ha plats för 60 hästar till att börja med och blir ett regionalt centrum för häst- och ridsport med kapacitet för tävlingar på SV-nivå. Som ambassadör för ridsportscentret kommer jag agera bollplank för kommande

36

evenemang men även för själva bygget. Sen är det självklart aldrig fel att ha ett stort och känt namn med i ett sådant här projekt.

Uppskattningsvis ägnar sig cirka 25 000 personer åt ridsport i Östergötland. Satsningen på ett nytt ridsportscen-ter är ett led i Linköpings kommuns arbete med barns och ungdomars idrott och fritid, särskilt för flickor och kvinnor. Första spadtaget i bygget togs den 27 maj och anläggningen förväntas stå klar till sommaren 2016.

TROTS ATT SMEDSTAD alltså pekas ut som en satsning på flickors idrott vill Malin inte helt hålla med om beskrivning-en av ridsport som en tjejsport.

– Visst är det flest tjejer som är aktiva, men man ska inte glömma bort de killar som faktiskt ägnar sig åt sporten, och i eliten är det ju flest män. Det kan vara så att killar ofta upptäcker sporten lite senare än tjejer. Kanske för att killar förväntas spela fotboll när de är yngre och tjejer förväntas hålla på med hästar. Det är inte förrän senare som killarna inser att det är på ridskolorna alla tjejer är. Samtidigt är det bra att det satsas på tjejer som är i stallet. De blir ofta

bra ledare eftersom de lär sig ta ett stort ansvar och ofta är väldigt noggranna. För att kunna handskas med djur måste man vara ledare över djuret. För att klara att hantera måste man vara tydlig och sätta gränser. Där tar tjejerna på sig ett stort ansvar.

ETT ANNAT NYTT uppdrag är att Malin nu även är sportchef på det nya evenemanget Stockholm International Horse Show på Friends Arena. Arrangemanget ersätter Stockholm International Horse Show som hållits i Globen. Hennes jobb blir att skapa en riktigt bra tävlingsplats för de ekipage som kommer dit, men hon kommer inte göra det ensam.

– Det finns en stor fördel i att det redan är en fantastiskt duk-tig organisation som har arrangerat tävlingarna i 20 års tid. De vet vad de gör. Jag ska bidra med är att tänka lite nytt och försöka få tag i de allra bästa ryttarna till tävlingarna. I hoppningen är det 16–18 ryttare som kommer att starta. Vi vill ha de bästa ryttarna, kanske inte de bästa enligt rankningen men de som kommer ge det bästa till publiken. Mitt jobb kommer förstås att underlättas av att jag känner i stort sett alla ryttare i världen, de litar på mig och känner mig, och därmed kan jag locka dem till mig.

»Som ryttare är det jag som är ansvarig för allting«

NÅGOT SOM LYFTER många sporter och skapar fokus kring dem, är stora evenemang. 2017 kommer EM i hoppning, dressyr och körning att arrangeras i Göteborg. Malin har förstås som mål att vara där som deltagare.

– Det är fantastiskt roligt och kommer att betyda mycket för sporten. Det är alltid positivt när människor får möjlighet att komma så nära inpå ett stort mästerskap.

Just vid stora ryttartävlingar kommer diskussionen ofta upp om att fotbollen får så mycket TV-tid, men inte ridsporten. Malin hål-ler inte helt med, utan tycker det är mycket upp till sporten själv att visa upp sig och synas. Alla sporter behöver stjärnor som lyfts fram och som blir kända för allmänheten. Som exempel lyfter hon fram sin maskeradhoppning, för trots att det gått så många år nu är det fortfarande den som kommer upp när man pratar hästhoppning.

Ett sätt att synliggöra sporten har varit SVT:s program »Rytta-reliten« som sändes under våren. Där har man kunnat följa några ryttare på absolut bästa nivå, både på tävlingar och hemma på hästgårdarna. Det har visats många fantastiskt härliga miljöer, men även att det ligger extremt många timmars arbete bakom framgångar inom ridsport.

– Jag tror att de flesta vet om hur mycket arbete det ligger bakom, men det är ändå bra att det får synas i TV-rutan. Så är det i alla sporter, man måste jobba mycket om man ska lyckas med något.

ATT ARBETET SOM professionell ryttarinna påverkar allting i livet visas av några exempel ur Malins eget liv. Hon och Henrik förlovade sig till exempel under en tävling på Irland. De gifte sig under en tävlingsledig helg, men hade bara tre

Tjänster för ett hållbart företagandeTekniska verken skapar förutsättningar för att kombinera ett lönsamt och hållbart företagande. Våra produkter och tjänster bygger på att ta vara på resurser som annars skulle gått förlorade, ofta i flera steg och alltid på det mest effektiva sättet. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision – att bygga världens mest resurseffektiva region.

Läs mer på tekniskaverken.se

Har du sett våra

nya, förbättrade

Mina Sidor för

företag?

38

dagars smekmånad i Cannes innan tävlingarna där drog igång. Sönerna har firat födelsedagar på tävlingsarenan och när Malin var gravid i femte månaden med den äldsta, passa-de hon på att vinna en Grand Prix-tävling.

OFTA FÅR HON frågan om vad hon skulle göra om hon inte var professionell ryttarinna. Svaret är att hon inte vet.

– Jag vet inget annat än det här och har ingen aning om vad jag skulle göra annars. Det här var drömmen från början och jag har svårt att se mig själv som något annat än ryttarinna.

Sitt första internationella mästerskap red hon när hon var tolv år, så det är kanske inte så konstigt att hon inte vet hur det skulle ha varit om hon inte satsat fullt ut sedan dess. Helt klart är det en imponerande lång karriär som inte verkar vara slut än på länge.

– Att jag kunnat hålla på så länge grundar sig i att det är det roligaste jag vet. Drömmen var att få göra det jag älskar varje dag. Men för att komma dit behövs också att jag är i stallet och tränar varje dag, det krävs otroligt mycket jobb. Jag har varit på högsta nivå i 20 års tid, men eftersom jag har en tävlingsdjävul i mig, passar det mig alldeles utmärkt. Självklart har även jag haft svackor, men jag har aldrig varit på väg att ge upp. DET SOM FÅTT henne att lyckas hålla sig kvar på den absoluta toppen så länge tror hon främst är hennes vilja och hennes

förmåga. Men det beror även på att hon har ett stort enga-gemang, att hon lyckats få bra sponsorer och en hel del tur. Dessutom ger hon sig aldrig. Så länge hon känner att hon or-kar hålla motivationen uppe och så länge hon orkar kommer hon att fortsätta.

– Det är så enkelt att så länge man har bra hästar att jobba med och så länge man har saker kvar att göra är man motiverad. För att motivationen inte ska tryta försöker jag ta semester någon gång om året och komma ifrån några veckor. Då åker jag bort med familjen och bara umgås med dem, men sen brukar jag längta hem till hästarna igen.

TILL DEM SOM KANSKE när en dröm om att också kunna jobba med sina stora intressen i allmänhet och hästar i syn-nerhet har hon ett råd.

– Våga följa drömmen och våga satsa. Det behöver inte bara handla om att bli bäst i världen, men det finns så mycket annat man kan göra för att jobba med hästar. Man ska ha roligt i vardagen, för det är många vardagar på rad under livet. n

»Visst är det flest tjejer som är aktiva, men glöm inte killarna. I eliten är det ju flest män«

AR

IOM

14

-03

17

Ibland finns möjligheterna närmare än du tror

Med engagemang och innovations-kraft skapar Linköpings företagare ett starkt näringsliv i en av Sveriges mest expansiva städer. Det är Nulink, Linköpings näringslivsbolags uppgift att utveckla näringslivet och att stimulera tillväxt i kommunen. Vi finns till för blivande och etable-rade företag, och erbjuder en mängd kostnadsfria tjänster. Vi arbetar för att hjälpa personer att starta och utveckla företag samt underlätta för företag som vill etablera sig och expandera i Linköping. Vi fungerar även som en enkel kontaktväg till kommunförvalt-

ningen, och ser till att du som företagare alltid får prata med rätt person om ditt ärende. Vi kan också lotsa dig till någon av alla de företagsstödjande aktörer som finns i regionen.

Inom vår kostnadsfria service er-bjuder vi även rådgivning, utbildningar, seminarier samt förmedling av mark och lokaler. Och mycket mer. Hur stort eller litet ditt företag än är, kan Nulink alltid bidra med nya möjligheter att utvecklas. Och vi finns alltid nära dig och din verk-samhet. Bara ett telefonsamtal bort!

Välkommen till oss!

013-33 66 00nulink.se

[email protected]/nulinkabtwitter: @lkpg_naringsliv

40

FAMILJEFÖRETAGET ZACKRISSON AB i Norrköping har funnits i 46 år.

– Jag kom till Norrköping 1968, säger Lennart Zackrisson, företagets grundare som har varit med hela tiden. Min svå-ger ringde mig och frågade om jag ville starta en gummiverk-stad. Han hade pengarna och jag hade kunskapen.

Dottern Pia började tidigt att jobba i Zackrisson AB.– Jag sommarjobbade, säger Pia Ahlberg. Jag började med

att dubba, montera och balansera däck. Fast allra först börja-de jag med att skura toaletten (skratt).

Pia pluggade och började jobba, men inte på Zackrisson AB.–Jag startade ett eget företag inom marknadsföring. För tio

år sedan behövde Lennart hjälp. Jag jobbade med marknads-föring och hyrde ut mig som konsult.

Så Pia hyrde ut sig till sin far Lennart och Zackrisson AB.– Jag hade kvar mitt företag och Zackrisson AB var ett

av många uppdrag. Det fungerade rätt så bra och jag körde parallellt i några år.

PIA HAR AKTIER i marknadsföringsföretaget, men ägnar nu huvuddelen av sin tid åt Zackrisson AB. Hon blev VD för fem år sedan, medan Lennart är styrelseordförande. Det innebar en förändring för Lennart.

– Plötsligt fattar man inte besluten själv längre, säger han. Men det blev bra och var inga bekymmer. Det hade varit problematiskt om hon (Pia) inte hade fattat beslut utan frågat mig om allting. Vi har jobbat parallellt länge, vi trivs och har gnuggats ihop. Det var ganska naturligt att det blev så här.

Det är lätt för dem att skilja på rollerna när de är far och dotter eller styrelseordförande och VD.

– Ja, på jobbet heter jag inte pappa utan Lennart. Det är ganska naturligt att skilja på det, det är inget bekymmer alls.

– På jobbet är vi arbetskamrater, säger Pia, hemma är vi pappa och dotter.

De har bland annat, för fyra år sedan, gemensamt gått en utbildning i styrelsearbete i ägarledda företag genom Styrelseakademien/Svenskt Näringsliv.

– Den var givande. säger Pia.– Absolut, fyller Lennart i, man fick andra vyer och tänker

på ett annat sätt.– Det som var spännande med utbildningen, fortsätter Pia, var

att flera företag i olika branscher gick där samtidigt och man fick en inblick i hur de tänker, se problem från olika infallsvinklar. Det gav en förståelse för vad styrelsearbetet är. Sedan är det mycket man skulle vilja göra, men som man inte tar sig tid till. För att spara tid måste man ta sig tid. Det är lätt att vara klok,

På Zachrisson AB är dottern Pia Ahlberg VD sedan några år, och pappa Lennart Zachrisson är styrel-seordförande. De har bland annat gemensamt gått en utbildning i styrelsearbete i ägarledda företag genom Styrelseakademien/Svenskt Näringsliv. De är även mentor och adept, men klarar av att skilja

på sina yrkesroller och sina privata roller.

MENTORN OCH ADEPTEN


Pia & Lennart

41

sedan ska man följa det också (skratt).– Vi har haft styrelsemöten och funderat kring olika problem,

säger Lennart. Man har fått en annan insikt, men man kan inte kolla allt alltid och lärdomarna från utbildningen finns i bakhuvudet.

– Jag har gått utbildningar förut, säger Pia, men den här styrelsekursen var annorlunda. Mycket av tankarna och idéerna har man haft förut, men man fick verktygen. Nu är det några år sedan och det där är färskvara, men man kan, som Lennart säger, bläddra igenom och kolla.

DENNA KOMBINATION AV mentor och adept är annorlunda än andra, eftersom de två är släkt.

– Det är en sak att ha en mentor som kommer utifrån, säger Pia. Lennart som är min mentor är ju även min pappa och ägde företa-get innan jag tog över det. Det blir en annan form av mentorskap, på gott och ont. På gott är det för att vi känner varandra, jag har känt honom i hela mitt liv (skratt). På så sätt kanske man har lite större spelrum när man går i clinch med varandra. När vi har olika åsikter blir diskussionerna mer högljudda. På ont så kan det vara svårt att träffas och inte stoppa fingrarna i syltburken hela tiden (skratt). Det är en process. Om man gör som man alltid har gjort får man samma resultat, om man vill ha ett nytt resultat måste

man tänka på ett annat sätt. Men Lennart har en erfarenhet och ett försprång på x antal år, och den är viktig att ta till sig.

Pia har förändras under de år som hon har varit adept till sin far.– Ja, jag har förändrats, säger hon, men det har inte att göra

med att jag är adept till min far, man mognar och förändras som människa. Jag hade ju ett företag i många år innan jag tog över det här. Nu har jag fått ett personalansvar och får tänka på ett annat sätt. Tidigare var jag ensam egenföretagare. De val och beslut jag fattar nu påverkar inte bara mig, utan även min personal. Då är det extra viktigt att jag tänker till. Så är det för alla företag. Vi är ett medelstort företag och jobbar nära varann, men de beslut som fattas högst upp påverkar alla. Livet och företagandet är föränder-ligt. Det händer saker varje dag som man måste ta ställning till. Det som var bra igår kan man inte alltid göra idag.

För att hålla sig à jour har Lennart Zackrisson inte helt släppt arbetet på golvet i företaget.

– Jag jobbar lite extra i bolaget, säger han, men fattar inte någ-ra övergripande beslut. Det är Pia som sköter den saken. Jag har inga bekymmer med det, hon sköter det bra. Det är rätt – en ny generation, nya idéer och ett nytt tänkande behövs i nya tider.

Lennart jobbar extra på golvet.– Jag hjälper en del medarbetare, speciellt mitt barnbarn –

nu är det tredje generationen som kommer in. Däckverktyg

RÅD TILL ANDRA ADEPTER OCH MENTORER

• Mentorn bör vara tillgänglig för att kunna diskutera problem, tankar och idéer.

• Ska vilja lära ut på ett bra sätt på adeptens nivå.• Ska föregå med gott exempel• Ska informera, det är inte alltid som adepten vet vilka frågor som

ska ställas.• Det finns inga svårigheter, bara möjligheter.

VÅR AFFÄRSIDÉ: ZACKRISSON AB SKA

• Leverera varor och tjänster i rätt tid med noll fel och minst det kun-den förväntar sig.

42

är dyra grejor, man måste ha rätt grejor och det är viktigt att man kan den biten. Det är inga bekymmer, men det är viktigt att det blir rätt.

FÖR LENNART ZACKRISSON är det en positiv erfarenhet att hans dotter har tagit över.

– Ja, det tycker jag, jag hade inte väntat mig att hon skulle ta över en däck- och bilverkstad, men det är jag glad för nu. Nu försöker jag att vara med lite grann och göra någon nytta. Det är skönt att Pia är chef, hon ska inte fråga mig utan fatta egna beslut. Om hon inte hade gjort det kanske jag hade varit med och fattat beslut. Ibland får mitt ego en knäck och jag tänker: Det borde hon ha frågat mig om. Men det har blivit bra, vi har samma grundinställning. Jag är nöjd och det fungerar över förväntan. Pia är duktig och gör det bra.

Nöjdheten märks även hos kunderna.

– Vi har mycket nöjda kunder, säger Pia, och vi har fått dagens ros i tidningen, en kund skrev att här blir det så bra det kan bli. En kund hade ringt till flera företag och vi gav det trev-ligaste bemötandet, så de skulle komma till oss. Det är ett kvitto på att man är uppskattad. Många kunder kommer med fikabröd till grabbarna för att de är så nöjda. De största kvittot är att de är kvar. De kunder som inte är nöjda får man ta lärdom av varför de inte var nöjda. Vissa kunder blir aldrig nöjda oavsett vad man gör, en del är frustrerade för att deras bil gått sönder och att det blir dyrt – det kan man inte göra något åt. Vi har en gästbok i kundmottagningen som kunderna kan skriva i. Där har vi bara trevliga saker. De som inte tycker om oss kanske inte skriver (skratt). Det är roligt för kunderna att läsa.

NU MÅSTE PIA AHLBERG sluta, eftersom hon för dagen sitter i ordermottagningen. n

KRÖNIKA

Sänk ungdoms arbetslösheten!

UNGDOMSARBETSLÖSHETEN HAR UNDER lång tid varit föremål för debatt i Sverige. Mycket energi har spillts på hur hög den egentligen är, med utgångspunkt i statistiska definitioner av vem som egentligen är arbetslös, studerar eller är arbetssö-kande. Men ett mycket intressant samband oavsett mätmetod är det mellan en omfattande lärlingsutbildning och en låg arbetslöshet. I jämförelse med andra länder som Österrike och Tyskland avviker Sveriges system för lärlingsutbildning, då det hos oss huvudsakligen är en utbildningsform och inte en anställningsform.

VI, FÖRETAGARNA LINKÖPING, är starka anhängare av ett väl utbyggt lärlingssystem som inte bara utgår från skolan utan också kan användas av arbetsgivare för att få in nya och oprövade medarbetare i sin verksamhet. Redan nu finns ett färdigt förslag på regeringens bord som skulle möjliggöra lärling som en anställningsform, kallad utbildningsanställ-ning (SOU 2012:80). Förslaget skulle ge landets företag en möjlighet att anställa ungdomar med stöd av en utbildnings-plan. Anställningsformen skulle, enligt förslaget, även ge arbetsgivaren en ekonomisk ersättning samt pedagogiskt stöd från den kommunala vuxenskolan för utbildningsmomenten. Istället för att införa utbildningsanställning så har regeringen sedan årsskiftet infört så kallad yrkesintroduktionsanställning (YA-jobb). YA-jobben liknar till sitt upplägg utbildningsan-ställning, med den stora skillnaden att det enbart är företag med kollektivavtal som omfattas. Eftersom det är småföretag som står för jobbtillväxten och småföretag i större utsträck-ning saknar kollektivavtal kommer reformen sannolikt att få begränsad effekt. MEN ÄVEN OM DET politiska och juridiska ramverket skulle vara på plats för att kunna ta emot lärlingar så går det heller inte att bortse från kostnaderna när företagare ska anställa. I exemplet Tyskland, som ofta framhålls som ett bra exempel på lärlingssystem, har vi på Företagarna genomfört en löne-kartläggning. Lönenivåerna för lärlingarna ligger i Tyskland mellan 1 700 kronor (år 1) och cirka 12 000 kronor (år 4) men varierar stort inom detta intervall, då lönesättningen bestäms av arbetsmarknadens parter i varje delstat och för varje yrke. Systemet med lärlingar i Tyskland har heller ingen åldersgräns, och det är därför inte ovanligt att även ungdo-mar med genomförd motsvarande gymnasieutbildning blir lärlingar. Med dessa nivåer i åtanke kan man konstatera att de kollektivavtalsslutande parterna i Sverige ligger långt efter.

ETT VÄL UTBYGGT lärlingssystem som fungerar kräver både politisk vilja och förhandlingar mellan de kollektivavtalsslu-tande parterna. Lyckas vi med det kommer vi att få en lägre ungdomsarbetslöshet i Sverige, oavsett hur vi mäter. Det skulle också vara en bra fortsättning på de satsningar som kommunen gör för unga, personer som skall ut i livet eller behöver få en andra chans. Ett väl utbyggt lärlingssystem som har en hög status skulle hjälpa både företag och unga kompetenta individer. n

MALIN WÄNDEL PERSSONOrdförande, Företagarna Linköping

Utvecklingsprogrammet vänder sig till dig som är marknadschef eller har marknadsansvaret på ditt företag. Programmet ger dig relevant input för din egen och företagets utveckling samtidigt som du får möta andra i samma roll.

Kontakta oss för information om nästa programstart

Tele: 010-33 00 233 - www.nsm.se

UTVECKLINGSPROGRAMMARKNADSCHEF

NORDIC SCHOOL OF MANAGEMENT

Förenkla din vardag som företagareVi vill att du ska använda din tid på bästa sätt. Därför erbjuder vi trygga och smidiga helhetslösningar inom bank och försäkring. Självklart anpassar vi våra tjänster efter ditt företags behov. Välkommen att kontakta oss på 013-29 00 00 – vi finns nära dig!

lansforsakringar.se/ostgota

44

ÅRETS TEMA ÄR ALLTSÅ MAT.

– Det är inte någon specifik mat, över huvud taget upp-märksammar vi regionens mat, säger Pernilla Thapper. Vi har bland annat invigning på Vreta Kluster, som jobbar med gröna näringar. Det är flera som passar på, i och med att vi har mattemat, att lyfta fram de delar av sin verksamhet som handlar om mat. Flera kommer att servera Östergötlands landskapsrätt, raggmunk med fläsk. Sedan är det många som riktar uppmärk-samheten mot att de arbetar med närproducerad mat.

Under den första helgen i september har ÖstgötaDagarna öppet hus på landsbygden i Östergötland. Det är närmare 200 olika företag, föreningar med flera som öppnar sina dörrar för besökare.

– Vi var från början 183, vilket bara det är ett rekord, men ett av dem har tyvärr brunnit upp, så det är 182.

Det här är det största årliga evenemanget på Östergöt-lands landsbygd.

Det finns mycket att välja på oavsett om man som besö-kare föredrar att besöka museer, köpa fina konsthantverk, klappa eller kanske bara titta på djur, shoppa i gårdsbutiker eller äta god närproducerad mat. Det visar hela spektrumet av Östergötland.

– Det finns en enorm kompetens ute på landsbygden. Det finns så mycket att se och göra. Det är en wow-upplevelse när man åker runt.

PERNILLA THAPPER VET i skrivande stund inte riktigt vad hon själv ska hinna med.

– Jag har inte hunnit schemalägga det. Jag ska göra en rundtur. På lördagen ska jag vara med på invigningen på Vreta kloster, sedan hade jag tänkt att ta mig ned mot den södra, väs-tra delen av Östergötland, för där har jag inte varit så mycket. Jag försöker fördela mina gracer. Man önskar att man kunde se alla, men det är lite svårt under en helg.

ÖstgötaDagarna tar varje år fram en programkarta där man kan se vilka man kan besöka och kanske göra en rutt för en rundresa i Sveriges mest mångfasetterade län. Man kan också se på ÖstgötaDagarnas hemsida vilka platser man kan besöka.

– Programkartan kan man använda sedan också, de flesta har öppet året runt. Man kan använda kartan som förslag och tips. Sedan kan man ringa och kolla om de har öppet och i så fall hälsa på. Jag brukar själv använda den om jag får gäster utifrån. Då har jag den som en idébank.

VARJE ÅR UTSER ÖSTGÖTADAGARNAS styrgrupp Årets konst-hantverk, Årets landsbygdsstipendiat och Årets bakverk, som i år ska vara en rulltårtsbakelse med östgötsk anknytning.

– Vi är en styrgrupp för ÖstgötaDagarna, som består bland andra av en turistchef och representanter från fören-ingslivet, företagare, Regionförbundet Östsam med flera. Vi har möten angående ÖstgötaDagarna varje år och på våren får vi in förslag på Årets konsthantverk, Årets bakverk och så vidare. En del skickar in själva, andra föreslår någon annan. I i år hade vi sju förslag på Årets konsthantverk. Det var jättebra grejor, så det var inte lätt att välja ut vinnaren. Vi röstar enligt ett poängsystem så att det ska bli rättvist.

2014 års konsthantverk är en skärbräda av Erika Tubbin, Norrköping. 2014 års Landsbygdsstipendiat, som får ta emot ett stipendium på 10 000 kronor, är Anders Grafström, Stjärnorps SK, Linköping. Årets bakverk Östgötsk mo-rotsstubbe kommer från Lina Hagberg, Tornby Gårdsbutik utanför Norrköping.

– När det gäller bakverket så går vi igenom alla recepten som kommer in. Sedan funderar vi på om det är rimligt att man kan göra det här över hela landsbygden. Det är många som vill servera det under ÖstgötaDagarna, och då måste det vara relativt lättbakat och inte för dyrt att göra. Vi har tittat på ingredienserna: Går de att få tag på? Vi väljer ut ett antal recept och provbakar dem. I år bakade vi fem av nio rulltårtsbakelser, och så satt vi i styrgruppen och provsmaka-de. Sedan röstade vi. Det är jätteroligt och de flesta är goda.

PERNILLA THAPPER HAR ett avslutande tips.– Ett tips är, när man åker runt, att man tänker på att ha

med en kylväska. Det är mycket försäljning av matprodukter. En kylväska, en kamera och gott om pengar är mina tips. n

2014 års ÖstgötaDagar infaller i helgen den 6-7 september och årets tema är »Mat«. Pernilla Thapper är projektledare för ÖstgötaDagarna. Vi pratade med henne.


ÖstgötaDagarna 2014

NÄRODLADE TOMATER SMAKAR

ALLTID BÄST.

46

PLATINUMCARS ÄR INNE på sitt tionde år som bilförsäljare.– Det blir tioårskalas i april 2015, säger Sigge Bilajbego-

vic, som startade på garageuppfarten i Svärtinge.Från att Sigge Bilajbegovic var ensam har de nu blivit tolv

stycken anställda i Platinumcars.– Från att ha varit ett litet bolag har vi växt snabbt och säl-

jer sport- och lyxbilar och är störst i Sverige på det, Sveriges största importör enligt Vägverket.

Förra året sålde Platinumcars 500 bilar.– I år är redan 400 bilar sålda. Det nya målet är 1 000

bilar om året. Företaget har haft tio år med tillväxt år efter år. Tio års tillväxt år efter år borgar för en hög kundnöjdhet. Nu satte vi ett nytt rekord, för tre månader i rad har vi nått en all time high när det gäller försäljning, antal bilar och omsättning per månad. Det ser ut som att vi har tio år i rad med tillväxt, men det blir svårare för varje år, eftersom det blir högre siffror. Det är vi otroligt stolta och tacksamma för, att kunder väljer oss igen som leverantör.

PLATINUMCARS ÄR INGEN märkesåterförsäljare.– Det är som är kul med oss är att vi säljer allt, egentligen,

och inte är knutna till ett visst märke, utan kunden får en rak och ärlig känsla av olika bilmodeller. Det spelar ingen roll om man köper en Porsche, Ferrari, BMW eller Mercedes,

alla märken har sin tjusning. En personlig favorit är Bentley, det är en helt underbar bil.

Klassiska bilmärken håller i längden.– Det är så. Jag är inte så gammal, men ju äldre man blir,

ju mer vill man ha komfort. Jag byter ofta bil, av praktiska skäl har jag en Range Rover idag. Med en familj på fru och två grabbar är den bra som hemmabil. Det är bra om man ska skjutsa deras kompisar.

SIGGE BILAJBEGOVIC HAR en annorlunda bakgrund. Innan Platinumcars gjorde han något helt annat.

– Jag kommer från en resa inom näringslivet, jag startade bland annat Manpower i Östergötland och delar av Sörm-land och var regiondirektör i Östra Sverige. Sedan hoppade jag över till Monster och satt i Europaledningen. Efter det kände jag att livet är mer än att bara jobba.

Tragedin i Thailand 2004 fick Sigge Bilajbegovic att byta inriktning.

– När min mentor gick bort i tsunamin satt jag i kyrkan och fick en liten livskris. Då kände jag att jag ville göra något annat och började sälja bilar på uppfarten. Det var otroligt många som var skeptiska till idén och sa att nu har han slagit i huvudet. Från att sitta som säljdirektör i ett stort företag och tjäna mycket pengar till detta – det var ingen som trodde på

Platinumcars, som importera bilar och även säljer begagnade dito, tillhör fram-gångsberättelserna i Norrköping. I tio års tid har omsättningen ökat varje år. Vi pratade med Sigge Bilajbegovic, som har gått från att sälja bilar på garageuppfar-ten till att ha en ny, stor bilhall.


BIL MED STIL

47

idén (skratt).Fast det har alltså gått bra. – Nu tio år senare har vi bevisat för olyckskorparna att det

har gått bra. Man kan allting man vill. Jobbar man med det man brinner för blir man uppfylld av sina drömmar. Nu med byggandet av den nya bilhallen har vi ett monument för Norr-köping, en ny entré om man kommer norrifrån på E4:an.

BEGAGNADE BILAR ÄR en svår verksamhet.– I den här branschen är det inte lätt, folk som köper begag-

nade bilar förväntar sig mycket av en begagnad produkt. Till skillnad från andra begagnade produkter förväntar man sig att en bil ska vara en ny produkt. Det är inte lätt att få ett bra rykte i den här branschen. Vi jobbar hårt med att ha den bästa kundnöjdheten. Det är viktigt att man behandlar kunder som man själv vill bli behandlad. Då brukar det bli nöjda kunder.

Platinumcars har nyligen utökat servicegraden.– I det nybyggda sportbilscentret finns det verkstad för alla

våra kunder. Man får komma till oss och serva, rekonda och tvätta sina bilar. Många tycker att det är skönt att slippa åka till storstäderna för att ta hand om sina bilar.

Nu är det 20 år sedan Sigge Bilajbegovic tog hem sin första bil.– En av mina första bilar importerade jag själv för 20 år

sedan, då var jag i 20-årsåldern. Då hade jag jobbat som

BIL MED STIL

FERRARIEMBLE-MET, IL CAVALLINO RAMPANTE, ÄR EN

SVART HÄST PÅ GUL BAKGRUND, MED BOKSTÄVERNA S OCH F, SOM STÅR

FÖR SCUDERIA FERRARI, NAMNET PÅ FERRARIS TÄV-

LINGSSTALL.

dammsugarförsäljare och sparat ihop pengar. Jag skulle köpa min första dyra bil, en Mitsubishi 3000GT 1993. Det var 1994, en bil för ett par hundratusen. Det var mycket pengar då. Jag köpte bilen i Hamburg, och på vägen ut var man glad för sin drömbil efter att ha kämpat hårt, knackat på många dörrar, svettats och jobbat. Jag hade uppfyllt min dröm, satte på Michael Jacksons »Bad« iklädd solbrillor.

PRECIS EN MIL UTANFÖR Hamburg, tio minuter därifrån, exploderar hela motorn.

–Det var fruktansvärt. Oljan sprutade på grenrören, det var eldflammor på sidorna, precis som i en James Bond-film, och vit rök bak, jag såg ingenting. Jag står med brinnande bil vid vägrenen, går ur bilen gråtande. Jag var inte så gammal. Som tur var kom en hagelstorm som släckte elden. Men bilhandlaren vägrade ta tillbaka bilen. Jag fick sitta i 1,5 dygn innan min pappa och min bror kom med en släpkärra som de hade hyrt på OK. Men släpkärran var för liten, vi fick trixa och greja med Mitsubishin, som var för bred. De flesta hade kanske blivit avskräckta från att importera fler bilar, men skam den som ger sig. Jag fick köpa en helt ny motor till Mitsubishin i Norrköping. Det var en tråkig första importhis-toria. Man kan bli lurad, det gäller att man vänder sig till en leverantör man har förtroende för. n

EN KLASSISKT »MARANELLORÖD«

FERARRI.

48

Göthe Anderson (S) var kommunalråd i Linköping 1972–1991. Han skriver i boken »Linköping – från industrikris till högteknologi« om den för Linköping så viktiga perioden 1970–1990. Linköping gick från att vara en liten stad med många småindustrier till att bli extremt beroende av försvaret som arbetsgivare. Det tillsattes till och med en statlig utredning för att få ordning på situationen i Linköping, och det blev en vändpunkt. Högskolan fick universitetsstatus 1975, sjukhuset blev universitetssjukhus och Mjärdevi lockade teknikföretag till stan. På 1980-talet fortsatte den positiva utvecklingen, och det är mycket tack vare de beslut som togs på den tiden som vi i dag har en stad med över 150 000 invånare. I den här boken ger Göthe Anderson sin syn på vilka personer, händelser och beslut som format det Linköping vi ser i dag. Från sin position som kommunalråd har han en närmast unik insikt i vad som gjorde att Linköping lyckades där så många andra städer misslyckats.

»LINKÖPING – FRÅN INDUSTRIKRIS TILL HÖGTEKNOLOGI« ger ett intressant perspektiv 20 år senare.

– Det är mycket som har hänt under 1900-talet i Linköping. Det var en utpräglad industristad. Även om man inte tänkte på det, så fanns det en stark industrisektor. Det fanns en tung verkstadsindu-stri men även lättare industri.

Tidningen Östgöten utropade Linköping till Sveriges möbelindustristad.

– Här fanns 13 stycken möbelindustriföretag på 1900-talet, däribland Skandinaviens mest moderna möbelfabrik i Nykvarn. Pro-blemet kom när industrialiseringen övergick till mer modern teknik, företagen var föråldrade och slogs ut i internationell konkurrens på 60-talet. Linköping förlorade på sju år 4 000 jobb plus de indirekta effekter som varje jobb har.

Detta blev inledningen på en kris i Linköping.– Medan försvaret ökade försvann på mindre än två år 1

800 jobb 1970–71. Det var kännbart och ledde till, när jag blev kommunalråd våren 1972, att jag bad statistik- och utrednings-kontoret i kommunen att beskriva vad som händer och vad det får för konsekvenser. En medarbetare gjorde en förträfflig utredning som beskrev mycket utförligt vad som hade hänt, att drygt 4 000 jobb försvann plus indirekta effekter. Det resulterade i att vi hade oförändrad sysselsättning inom försvaret, cirka 9 000 jobb.

BEHOVET AV FÖRSVARET för sysselsättningen ökade lavinartat. – Var tredje kommuninvånare var direkt eller indirekt beroende

av försvaret för sysselsättningen. Detta var så allvarligt att jag tog med mig utredningen och träffade regeringen och presenterade detta. De hade svårt att tro att det var sant. De kunde inte tänka sig

att ett så stort beroende av försvaret kunde uppstå i en kommun. Finansminister Gunnar Sträng sade att »så här kan vi inte ha det«.

Regeringen kunde inte varje gång de skulle fatta försvarsbeslut tänka på sysselsättningen i Linköping.

– Det var vändpunkten. Det innebar ett ordentligt engage-mang från regeringen. De satte in lokaliseringsstöd till Linköping 1974–76, vilket ur dagens synvinkel är närmast unikt. Parallellt tillsatte man en särskild regeringsdelegation med tre statsråd, ar-betsmarknadsminister Ingemund Bengtsson, industriminister Rune B. Johansson och försvarsminister Eric Holmqvist. De hade med sig sina statssekreterare, bland andra Allan Larsson. De träffades i Linköping under flera år, tillsammans med landshövding Per Eckerberg som var ordförande. De försökte styra om inriktningen på sysselsättningen. Vi gynnades av utlokaliseringen av sex statliga myndigheter med 900 arbetstillfällen.

Det var en avgörande vändpunkt och ett paradigmskifte för Linköping, menar Göthe.

– Det innebar att regeringen satsade på Linköping. Vi fick universitet i hård konkurrens med andra städer. Saab satsade på civil tillverkning av flygplan. Vårt regionsjukhus utvecklades till ett universitetssjukhus med fullskalig läkarutbildning. Detta tillsam-mans med att kommunen i ett nära samarbete med regeringen och universitetet inriktade sig på att ta vara på de avknoppningar av nya företag som skedde inifrån Tekniska högskolan. De avknoppade nya företagen fyllde blixtsnabbt 2 000 kvadratmeter i ett gammalt företagsområde. De nya företagen växte i antal och vi öppnade Mjär-devi, som idag kännetecknar Linköping istället för andra industrier. Mjärdevi sysselsätter nu närmare 6 000 personer i 260 företag. Det är framtiden för Linköping.

GÖTHE ANDERSON HAR gjort en ordentlig research och inte bara förlitat sig på minnet.

– Jag har intervjuat personer som varit inblandade, från industrin, forskningen och kommunen. Det är många människor som varit delaktiga och medverkat till den här utvecklingen. Researchen är inte min minnesbild utan en sammanställning av många människors minnen, plus att jag har grävt ordentligt i arkiv. Det är en fantastiskt intressant historia och utveckling som har skett under den här tiden. Från försvarsberoende till en högteknologisk industri.

S styrde Linköping under en lång period på 1900-talet.– Vi hade en obruten socialdemokratisk majoritet från 1938 till

1970. Det bekräftar att det fanns en stark industrisektor i Linkö-ping. Under 80-talet, när vi hade grundlagt den här utvecklingen, kunde Linköping satsa på reguljär flygtrafik på ett flygfält nära stan. Nu passerar 130 000 människor varje år. Vi fick till stånd ett snabbt bostadsbyggande, parallellt med utbyggnaden av den sociala omsorgen som lockade internationell uppmärksamhet och priser.

– från industrikris till högteknologiTEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: ELIN OHLSON

Linköping

Vi fick studiebesök från hela världen. Kommunen gjorde en insats för miljön när Tekniska Verken började elda med sopor, vilket inspi-rerade andra kommuner. Vi löste konserthusfrågan efter decennier av debatt. Nu har vi ett av landets vackraste konserthus som ligger i ett kulturcentrum med teater, museum, bibliotek, domkyrkan och slottet. Vi kan vara stolta över att vi kunde lösa det.

VAD HAR DÅ ÖVERRASKAT GÖTHE mest med att skriva boken?– Att det är så mycket jobb med skriva en bok. Det är mycket ef-

terforskning för att se till att uppgifterna är grundade på fakta. Man tror det är färdigt långt innan man är färdig. Det återstår i slutskedet olika uppgifter som ska säkerställas. Men det är fantastiskt roligt att skriva en bok. Glädjen i att ha fått berätta vad jag varit med om att genomföra och förändra i Linköping under min tid som kommu-nalråd är stor. För det är ju en historiskt helt avgörande vändpunkt i kommunens utveckling som skedde de här två decennierna och som jag tillsammans med många medarbetare och kollegor och partier kunde åstadkomma. n

Cojn bidrar med kunskap, idéer och människor som stödjer, stärker och utvecklar verksamheter.Läs mer om oss på www.cojn.se.

STJÄRNOR TILL ER TJÄNST

50

ATT DEN POPULÄRA Harry Potter-utställningen fick Europapremiär i Norrköping beror på idogt arbete.

– Vi har jobbat i flera år med att attrahera utställningar till Norrköping, säger Stefan Papangelis, VD på Upplev Norrköping. Såväl dinosaurieutställningen som Titantic förra året var populära.

Efter att ha bearbetat den internationella marknaden under en längre period och skapat bra kontaktytor, inleddes förhandlingar med det amerikanska bolag som har licensavtalet för Harry Potter-utställningen. De ville komma till Europa – tidigare har utställningen varit i storstäder i Amerika, Australien och Asien.

UPPLEV NORRKÖPING ARBETAR aktivt på att ta stora utställningar till staden. De arbetar långsiktigt med en plan och en strategi.

– Vi vet att det måste skapas reseanledning-ar till Norrköping utöver Kolmården, komple-ment som gör att man reser in till stan. Tanken är att göra Kolmården och Norrköping kända.

Genom biljettbokningen kan Upplev Norrköping se varifrån besökarna till Harry Potter-utställningen kommer.

– Av i dagsläget 75 000 sålda biljetter kommer nästan 80 procent utifrån. I boknings-system där man förbokar sin biljett bokar folk även logi, och det gör att man kan se att många kommer utifrån. Titanticutställningen lärde oss förra året att det utan förbokningar blir långa köer sista veckorna med timtal i kö. Vi gör också en besöksundersökning under hela perioden som kommer att ligga till grund för en mätning av hur mycket Harry Potter-utställ-ningen har skapat i turistekonomisk omsätt-

ning i kommunen. Jag har en siffra från slutet av juli: bara av logibokningar, hotellnätter, har ungefär 3 000 personer köpt biljetter till utställningen och bokat hotell och/eller besökt Kolmården och kanske ytterligare någon produkt.

Den siffran är antagligen högre när Harry Potter-utställningen stänger i slutet av som-maren.

– Besökarna gör annat när de väl är i stan, de kanske går på kaféer eller handlar. Det är extremt viktigt för Norrköping att ha publik-dragande aktiviteter. Även de dagar då det är 30 grader varmt trotsar 1 500–2 000 besökare vädret. När det kommer till östgötar väntar man på dåligt väder eller skolstarten.

MÅLET ÄR 100 000 BESÖKARE.

– Vi ligger på prognosen, det känns positivt och bra.

Harry Potter-utställningen skapar dess utom arbetstillfällen.

– Den har skapat 8 000 arbetstimmar och 75 personer arbetar på utställningen. Sedan tillkommer det som rör butiken, som drivs av ett amerikanskt bolag. De har anställt ett 15-tal Norrköpingsungdomar. Det blir samman-lagt en 15 000 arbetstimmar i sommarjobb. Det är en viktig bit att väga in, vi är en stor arbetsgivare när det gäller sommarjobb. Man behöver inte bara prata turism, utan även sysselsättning.

Till det kommer byggandet och rivningen av utställningen.

– För att få upp och ned utställningen har vi anlitat lokala företag, och totalt är det 4 500 arbetstimmar för teknik och dekorbyggnad.

Såväl Harry Potter-utställningen som Bråvallafestivalen drar in många miljoner till Norrköping i form av hotellnätter, restaurangbesök etc. Det säger Stefan Papange-

lis som är VD på Upplev Norrköping. TEXT: DANIEL ATTERBOM

Upplev Norrköping

Även universitetet har varit med.STEFAN PAPANGELIS OCH UPPLEV Norrköping jobbar på att få en ny utställning till Norr-köping 2015. Något som definitivt kommer tillbaka nästa år är Bråvallafestivalen, som 2014 arrangerades för andra året.

– Det var ett nytt publikrekord i år med 56 000 besökare. Det var en väl genomförd festival på alla sätt. Det blev lite sordin genom olyckan som orsakades av blixtnedslaget, det är tyvärr en fruktansvärd olyckshändelse. Det som gladde oss i tragedin var att den krisorga-nisation som jobbat hårt fungerade prickfritt, alla aktörer: räddningstjänsten, sjukvården, polisen och andra myndigheter. Om man bortser från det var det en positiv tillställning på alla sätt med mycket besökare.

Den är extremt viktig för Norrköping som stad – att identifieras med den här typen av festligheter. Det är mycket besökare, inte bara från regionen, hotell och restauranger var ful-la. Bråvalla är en viktig aktör, även där skapas möjligheter för föreningsliv och arbetstillfällen för ungdomar och andra. Det är bra för före-tagandet. Det var bra dagar. Nästa år hoppas alla på bättre väder. Nu har vi haft två år med skitväder.

BRÅVALLA DRAR IN stora belopp till Norrkö-ping.

– Vi gjorde en mätning förra året som visade att den genererade 100 miljoner i extra inkomster till kommunen. Det bygger på besö-kande turister, och den biten är inte mindre i år. Det är de nivåerna vi ligger på. Man spen-derar, bor och roar sig på olika sätt. Bråvalla är en viktig aktivitet för Norrköping. n

Harry Potter utställningen

Fotograf Olle Kirchmeier

51

KRÖNIKA

Skaldjur och champagne, en härlig kombination.

SOM MAT BLIR SKALDJUR bara populärare. Nu under augusti/september är det kan-ske mest kräftor som gäller, men jag hade inte tänkt skriva så mycket om dem utan foku-serar på andra skaldjur med dryck.

Merparten av våra skaldjur finns i saltvattenmiljöer, och där finns väl de mest exotiska skaldjuren som musslor, krab-bor, hummer, havskräftor, rä-kor och kungskrabbor.

JAG HAR HAFT förmånen att tillsammans med Fredrik Ahlsén på Allfisk vid ett antal tillfällen arrangera skaldjurs- och champagnekvällar nere i vår källare på Cavarosa. Då har vi serverat många olika typer av skaldjur, men också goda förrätter att avnjutas innan man sätter tänderna i skaldjuren.

Om man bjuder hem vän-ner på en kväll med skaldjur är det alltid trevligt att ha lite olika saker att bjuda på. Vid gästernas ankomst kan man gärna bjuda på ett glas cham-pagne eller varför inte en cava från Spanien. Det man ska tänka på när man har det som fördrink är att drycken ska vara kall och ha en torr karaktär. Man kan då med fördel servera något som innehåller sötma, och det kan till exempel vara vanliga potatischips eller kanapéer med lite rom på. Detta förhöjer alltid stämningen.

Som förrätt till skaldjursmiddagen kan man gärna servera en sojagravad lax med lite sjögräs. Till denna passar en chablis alldeles utmärkt. Chablis är ett vin som är gjort på druvan char-donnay. Chablis är ett mindre franskt vindistrikt som ingår i den större vinregionen Bourgogne.

NÄR MAN SEDAN kommer till skaldjuren är det alltid trevligt att lägga upp dessa på en bricka mitt på bordet (det finns även att låna sådana på till exempel Allfisk), det blir lite lyxigare då. Min rekommendation är att inte ha för mycket av en sort utan dela upp det på flera sorter. På uppläggningsfatet kan ni gärna ha en halv hummer per person, en havskräfta (om de är stora, annars två styck-

en) och några bitar av crablegs av kungskrabba. Servera gärna kanske två olika champagner till detta, dels för att få prova lite olika sorter, dels så att man även här blandar olika typer av champagne. Man kan gärna ha en blanc de blanc, det är en champagne gjord på druvan chardonnay och brukar oftast vara ganska syrlig i smaken. Den passar väldigt bra till både hummer och kungskrabba, då dessa harmonierar med syrlig-heten i champagnen.

SOM DEN ANDRA champagnen kan man gärna ta en non-vin-

tagechampagne, det vill säga en standard-champagne som till exempel Bollinger, som innehåller alla de druvor som kan finnas i en champagne, det vill säga chardonnay, pinot noir samt pinot meunier.

VILL MAN HA fler champagner till sina skaldjur går det alldeles utmärkt, och då kan man med fördel även köpa halvflaskor så kan man blanda lite fler sorter. n

PETER LANNESANDCavarosa

55

Innan jag och familjen gick på sommarlov hade jag en bild i huvudet: jag sitter på altanen som badar i kvällssol med min man och tar en kopp te, alla barnen sover och det är bara vi. Nu i slutet av sommarlovet kan jag bara konstatera att jag har suttit på altanen med en kopp te, men inte med min man, utan med mina fyra barn lekande i trädgården kl. 22.30 och en man sovande i sängen. Så är verkligheten, men vad hände med romantiska sommarkvällar? Den här sommaren har varit underbar på många sätt. Det finns bara ett litet minus och det är att jag knappt pratat med min man under hela semestern. Jag vet inte riktigt hur det gick till men så är det. När barnen tar sommarlov och är vakna längre så minskar samtidigt »vuxentiden«. Jag visste inte att den var så viktig för mig. Det är något jag har upptäckt. Jag uppskattar verkligen när barnen är vakna längre och vi får mer tid att göra saker tillsammans, men samtidigt kan jag sakna stunderna som min man och jag har på kvällarna.

IDÉN TILL DEN här texten fick jag när jag var i Stockholm på en föreläsning. Vi lyssnade till en kvinna som pratade om ba-lans i livet mellan jobb och familj. Hon sa någon gång under föreläsningen ”hångla mera”. Ja, tänkte jag. Det är helt rätt. Jag ska hem och hångla mer.

Vi pratar ofta om att hitta balansen i vardagen. Det ska skjutsas barn till aktiviteter, göras veckomatsedlar, tvätta, dis-ka, laga mat, rensa rabatter. Mitt upp i allt ska man dessutom förföra sin älskade och hinna ligga fast man hellre längtar efter den där bra boken som är så spännande.

MEN ATT HINNA LIGGA är precis lika viktigt som att hinna tvätta. Jag kan bara gå till mig själv. Har det gått lite långt mellan gångerna så börjar jag och min man bli lite lätt irrite-rade på varandra och småtjafsa. Men då kommer ofta båda på att lösningen är tid för varandra. Sen är vi i fas igen.

Jag läste en artikel i en tidning för ett tag sedan där någon skrev att »få barn är förvisso en lustförstörare men den stora boven i dramat är att vi inte ägnar varandra uppmärksam-het«. Jag säger bara mobiler och paddor. För att hålla sexlivet levande behöver man vara uppmärksam på vad ens partner uppskattar. Kanske en gåva, en middag på tu man hand, att diskmaskinen är urplockad och golven rena, fysisk beröring. Det är viktigt med kommunikation men också att överraska varandra. Om man nu är lite i ofas är det bra att prata om sex och vad man önskar, det är egentligen lika naturligt som att prata om vad man vill äta till middag. Man behöver ju inte alltid gå »all the way« varje gång. Ta en dusch, massera varan-dra, det ena leder ofta till det andra.

JAG VET ATT det här är ett privat ämne som vi pratar för lite om, men det är minst lika viktigt att ha balans i sexlivet som i resten av livet. Så jag säger bara »hångla mer«. n

Svalkande melondrink!

Lina’s recept

DU BEHÖVER:

En vattenmelon, is och färsk mynta.

Gröp ur så mycket melonkött som du tror går åt beroende på hur många ni är. Mixa med isbitar så det blir lagom tjock konsistens. Mixa gärna i mynta eller dekorera med några blad. Servera direkt eller häll upp på en termos och ta med på utflykten.

P.S. Jag fick ett tips av min granne att det är gott att blanda i lite rom.

Perfekt mellis, ta med i en termos på stranden eller ha som fördrink på festen.

GÖR SÅ HÄR:

LIGGA MERA! LIGGA MERA! LIGGA MERA!

Gör någon glad! Om du lever tillsammans med någon, överraska den

personen med något du vet att hon/han uppskattar. En bio, massage,

middag med mera.

Du kan även överraska en vän eller bara säga några vänliga ord till

någon du möter på gatan. Till exempel vilket fint leende personen har.

Lycka till med utmaningen!

VECKANS UTMANING!

53

KRÖNIKA

Orange är den nya beige!

Förr var alla datorer beige, du kunde få din dator i vilken färg som helst bara den var beige. Idag är det annorlunda och bärbara datorer i alla färger har blivit avlösta av datoriserade plattor, glasögon och armband. Men hetast av dem alla är den stationära da-torn. Ja, den stationära datorn har fått en renässans i och med Intels nya format NUC. NUC står för Next Unit of Computing och stjäl endast en kvadratdecimeter av ditt skrivbord om du inte skruvar fast den bakom skärmen. Du bestämmer själv hur du bestyckar din NUC. Lägg själv till ramminne, hårddisk och ibland Wifi-radio.

Canonical, företaget bakom Ubuntu, har tillsammans med Intel tagit fram Ubuntu Orange Box, som är världens första molndatacenter i en låda. Den rymmer nästa generation Facebook, Google eller annan avancerad molntjänst. Lådan består av tio stycken noder, varje med fyra kärnor, 16 GB ram och ordentligt med SSD-plats. Faktum är att det handlar om ett kluster av NUC-datorer i en och samma låda. Med Juju och Openstack skapar du din egen molntjänst på ett par minuter. Den blir din för lite över 70 000 kronor. Köper du en utbild-ning av Canonical får du låna en box en månad. n

Speltillverkaren Valve är på väg ut på marknaden med en egen spelmaskin, Steam Machine. Steam är en av de största plattformarna för speldistribution med alla de viktigaste spelhusen knutna till sig. Valve vill med denna maskin frigöra sig från Nintendo, Xbox (Microsoft) och Playstation (Sony). Det ryktas att det är denna klargröna maskin från Gigabyte utrustad med Ubuntu och grafikprocessor från nVidia som är Steam Machine. Grön för att anspela till Steam Greenlight som är tjänsten där Steam presenterar nya spel som i bästa fall får grönt ljus av användarföreningen. Om inte Valve släpper sin maskin snart kan du sätta ihop din egen Steam Machine någon gång i september har Gigabyte meddelat.

Gigabyte har med sin Brix-serie tagit fram små blixtrande snabba maskiner t ex GB-BXi7-4500 med Intels i7-processor och som kan bli din för runt 3 200 kronor.

Duger bara det snabbaste som finns på marknaden så satsar man på Samsung 840 EVO, 1T disken går loss på runt 3 200 kronor.

Du lagrar dina data på SSD, t ex A Datas snabba 64 GB för runt 400 kronor. Lägger du till ramminne för samma summa, väljer Ubuntu som operativsystem har du en trevlig fullt utrustad kontorsdator för under två tusen kronor. Vill du ha Windows och Office kostar detta en slant till.

Vackert röd är Intel NUC DC3217BY som är en nätt prisbillig dator i det lägre segmentet utrustad med en i3-processor. Det räcker till för vanligt kontorsarbete. Kostar runt tusenlappen ex moms.

ANDERS WALLENQUISTVD, Vertel AB

Matrisen. Framgångens vän.Matrisen är ett av Sveriges ledande företag inom redovisning, outsourcing, HR- och löneadministration och ekonomisk rådgivning. Med Matrisen får du ett outsourcingkoncept som passar allt från det börsnoterade företaget till det mindre företaget inom i princip alla branscher. Vi har förtroendet från över 3 000 kunder inom Sverige och internationellt. Matrisen har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Gävle, Västervik och Lund. www.matrisen.se

Vilken chans! Året är 2005 och Anders får en möjlig het att bryta loss sitt affärsområde på konsult företaget och driva det vidare i egen regi. Nu ska området få

blomma ut och växa. Till en början går allt enligt plan. Den nya konsultfirman anställer ett antal konsulter, utvecklas och omsättningen ökar.

En oönskad roll. Arbetet kring redovisning och löner blir förstås mer omfattande. Det gör att Anders anställer två ekonomi-personer. Plötsligt är han inte bara visionär och företagsledare. Nu är han även chef för en ekonomiavdelning. Anders blir administrativ på ett sätt han inte tänkt sig och kommer allt längre bort från allt det lustfyllda i sitt arbete. Tiden räcker inte längre till.

Trycket ökar. När en av ekonomerna slutar blir det rörigt. Några löneutbetalningar blir fel och en missad skattedeklaration gör att trycket på Anders ökar. Humöret går ned på flera håll i den annars så positiva medarbetargruppen – och det gör resultatet också. Det här är ingen rolig period. Hur kunde det bli så här?

BRA

NDLIN

E

Berättelsen om hur Anders blev gladare och mer effektiv

20122005 20092007 2011 20132006 20102008 2012

Missar skatteinbetalning. nettoMarginal [%]

År

1

2

3

Föräldraledighet. Vikarie rekryteras.

Fel i löneutbetalning.

Så här mår

Anders 2003.

Anställer ekonomer.

Anställd slutar.

Anders outsourcar ekonomifunktionen

till Matrisen.

Outsourcing vänder utvecklingen till det positiva. Vänd-punkten kommer när Anders ser precis en sån här annons som du läser nu. Han är mottaglig för att höra vad outsourcing innebär för skillnad i hans situation. När han möter Matrisen får han reda på hur enkelt det är att outsourca. Han får även höra om tryggheten och om fördelarna. Det är dags att lämna den administrativa mardrömmen.

Anders är effektivare och gladare än någonsin. Nu har han arbetat med Matrisen i drygt två år och resultatet är över förväntan. Anders har en speaking partner och det är ordning och reda på ekonomin och på HR. Lönerna är alltid rätt och medarbetarna är glada. För resultatkurvan vände snabbt uppåt och det är slut på bekymmer. Nu fokuserar Anders på det han är bäst på – att låta företaget blomma ut och växa.

Vill du bli likA EffEkTiV Och glAd sOm ANdERs? Vi bryr oss om dig och din framgång. Varmt välkommen att kontakta oss för mer information: Göran Carlsson på telefon 013-35 58 30, [email protected]

KRÖNIKA

Underbara höst!

DET ÄR JU SÅ ATT HÖSTEN är bäst på året, i alla fall om ni frågar mig. Efter denna minst sagt ljumma sommar så ska nu naturen omvandlas. Det ska skiftas färger på träden, det ska bli syre i luften igen, morgondaggen över åkrarna och bilarna kommer att må så mycket bättre.

FÖR HÖSTEN INNEBÄR en massa kul på just bil- och motormarknaden. Det som ligger mig varmast om hjärtat är att rally-SM ska avgöras. Första helgen i september kommer näst sista deltävlingen att köras i Linköping. Superkul och spännande. Rallycrossen och racingen ska också avgöras, och motorbiten nörd som jag är ser jag verkligen fram emot det som kommer. Men jag måste backa bandet lite …

VAR DET NÅGON MER än jag som såg sista sträck-an från finska VM-rallyt på Sveriges Television? Sträckan heter Ruuhimäki och är 6,79 kilometer lång och en klassiker i rallyvärlden. En timmas livesändning och jag måste erkänna att det var semesterns bästa timma. Maximum attack! som finnen säger, och det var det från första metern och till dess att Jari-Matti Latvala stod som segrare i hemmarallyt. Volkswagens succé i VM fortsätter, och det verkar som om de kommer att vara kungar på tronen länge.

VAD VÄNTAR MER i höst? Jo, en massa nya bilmodeller så klart. I min senaste krönika nämnde jag några, och nu måste jag säga att jag är mest nyfiken på Volvos nya XC90. Volvo är en del av våra hjärtan i detta land

MIKAEL LINDHMotor-entusiast

och den bilen kommer bli väldigt viktig för märket.

Sist men inte minst vill jag bara påminna om något som verkar vara ljusår bort men som kommer som en överraskning varje år. Första halkan! Jag vet, det är 30 grader varmt i skrivande stund och jag påminner om vinterdäck, men rätt som det är står vi där med fel däck. Så tänk re-dan nu på detta så blir det ingen chock! n

Jan Scherman

Nätverkande

Vad är v.45?

Arbetshälsa/Hälsa/Hälsovård

Generationsskifte

Profil i septembernumret. Vi pratar om nätverkande och hans nya bok Räkna med känslorna.

Hur fungerar det?

Årets tema är »Det finns inga gränser«.

Hur viktigt är det?

Hur går man tillväga?

Vad händer i höstens nummer av Affärsstaden?

Fotograf: Elisabeth O

hlson Wallin

Det går bra för Linköping Jobben blir fler för alla. Det är så resurserna skapas till vård-centralen, nattbussen och fritidsgården. Nu ska övergången från skola till jobb bli ännu enklare.

affärsstaden 6 2014

Documents