affärsstaden marknad east sweden 04 2015

att hitta sina egna svar

REGIONENS AFFÄRSMAGASINNUMMER 4 2015

Genomskåda hjärnans drivkrafter, stockholmskoll, säljskola, krönikor m.m.

ElisabethNilsson

Rimaster

Att byta jobbGå en dag i en annans skor

TEMA INDUSTRIDAG

Teknikcollege

Intiativtagare till Industridagen

MARKNAD EAST SWEDEN

2

Matrisen. Framgångens vän.Matrisen är ett av Sveriges ledande företag inom redovisning, outsourcing, HR- och löneadministration och ekonomisk rådgivning. Med Matrisen får du ett outsourcingkoncept som passar allt från det börsnoterade företaget till det mindre företaget inom i princip alla branscher. Vi har förtroendet från över 3 000 kunder inom Sverige och internationellt. Matrisen har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Gävle, Västervik och Lund. www.matrisen.se

Vilken chans! Året är 2005 och Anders får en möjlig het att bryta loss sitt affärsområde på konsult företaget och driva det vidare i egen regi. Nu ska området få

blomma ut och växa. Till en början går allt enligt plan. Den nya konsultfirman anställer ett antal konsulter, utvecklas och omsättningen ökar.

En oönskad roll. Arbetet kring redovisning och löner blir förstås mer omfattande. Det gör att Anders anställer två ekonomi-personer. Plötsligt är han inte bara visionär och företagsledare. Nu är han även chef för en ekonomiavdelning. Anders blir administrativ på ett sätt han inte tänkt sig och kommer allt längre bort från allt det lustfyllda i sitt arbete. Tiden räcker inte längre till.

Trycket ökar. När en av ekonomerna slutar blir det rörigt. Några löneutbetalningar blir fel och en missad skattedeklaration gör att trycket på Anders ökar. Humöret går ned på flera håll i den annars så positiva medarbetargruppen – och det gör resultatet också. Det här är ingen rolig period. Hur kunde det bli så här?

BRA

NDLIN

E

Berättelsen om hur Anders blev gladare och mer effektiv

20122005 20092007 2011 20132006 20102008 2012

Missar skatteinbetalning. nettoMarginal [%]

År

1

2

3

Föräldraledighet. Vikarie rekryteras.

Fel i löneutbetalning.

Så här mår

Anders 2003.

Anställer ekonomer.

Anställd slutar.

Anders outsourcar ekonomifunktionen

till Matrisen.

Outsourcing vänder utvecklingen till det positiva. Vänd-punkten kommer när Anders ser precis en sån här annons som du läser nu. Han är mottaglig för att höra vad outsourcing innebär för skillnad i hans situation. När han möter Matrisen får han reda på hur enkelt det är att outsourca. Han får även höra om tryggheten och om fördelarna. Det är dags att lämna den administrativa mardrömmen.

Anders är effektivare och gladare än någonsin. Nu har han arbetat med Matrisen i drygt två år och resultatet är över förväntan. Anders har en speaking partner och det är ordning och reda på ekonomin och på HR. Lönerna är alltid rätt och medarbetarna är glada. För resultatkurvan vände snabbt uppåt och det är slut på bekymmer. Nu fokuserar Anders på det han är bäst på – att låta företaget blomma ut och växa.

Vill du bli likA EffEkTiV Och glAd sOm ANdERs? Vi bryr oss om dig och din framgång. Varmt välkommen att kontakta oss för mer information: Göran Carlsson på telefon 013-35 58 30, [email protected]

MATRISENv.indd 12 2014-02-17 13:47

3


KRÖNIKA: ELIN HULTMAN

Att våga vara en förebild.

TEKNIKCOLLEGE för utbildning till framtiden inom industrin.

KRÖNIKA: CREARUM En region full av möjligheter.

LYFTER FRAMTIDA

KOMPETENSBEHOV med Industridag Östergötland.

ATT GÅ EN DAG I NÅGON

ANNANS SKOR Två män byter jobb med varann.

SIDAN 17LINDAHLS KONDITORI är inne på tredje generationen Lindahls.

KRÖNIKA: JOHANNA

PALMÉR Kompetensför-sörjning – ha rätt person på rätt plats.

RIMASTER

I lilla Rimforsa ligger ett världsföretag.

GENOMSKÅDA HJÄR-

NANS DRIVKRAFTER Fatta rätt beslut vid rätt tidpunkt.

STOCKHOLMSKOLL ger dig nöjes och restaurangtips för Stockholm.

SPARA RESURSER MED

BOKNINGSRUTINER inspire-rar blivande företagare i

SIDAN 32KRÖNIKA: MEDINA

ADILOVA Den svenska industrin bör satsa mer på internationell kompetens.

SÄLJSKOLA Del 2. Bättre resultat med bättre själv-förtroende.

KRÖNIKA: PETER LAN-

NESAND Det underbara vinområdet Bourgogne.

TECHNOPOLIS Prylar för den som har allt.

KRÖNIKA: DANIEL ATTER-

BOM Uppmärksamhet efter sin död.

Vi intervjuade Elisabeth Nils-son, landshövding i Östergöt-lands län sedan 2010. – Som initiativtagare är jag

stolt över det intresse vi skapade för Industridag Östergötland, då vi startade år 2013. Det är glädjande att kunna ta till vara det engagemang som väcktes och tillsammans med skolan ta nästa kliv i vår gemensamma samverkan. Industri- och teknikföretagen behöver ungdomarna och skolan vinner på engagerade företag i regionen.

INNEHÅLL NUMMER 4 2015

OMSLAGSPROFIL

20

11

14

10

30

35

34

38

3624

27

25

28

Ansvarig utgivare Jonas Källgren

ChefredaktörPeter Nordlander

Medverkande skribenter i detta nummer:Medina Adilova, Anna Adolfsson, Daniel Atterbom, Elin Hultman, Magnus Johansson, Peter Lannesand, Joakim Löwing, Per Oddman, Johanna Palmér, Kristina Svenningson och Ewa Svensson, Annika Wihlborg. AnnonsförsäljningPeter NordlanderTelefon: 0708 21 45 [email protected]

Roger OssminTelefon: 0703 14 94 [email protected]

Calle ÖstlingTelefon: 0707 47 20 [email protected]

Grafisk formBjörn LisinskiJóhann Karl Rögnvaldsson

TryckRotaprint

OmslagsbildBjörn Lisinski

Affärsstaden har en hög ambitionsnivå och siktet inställt på att vara relevant för läsarna både på nätet och i magasinet.Vår ambition är att spegla såväl de mindre som större företagen i vår region. Vi lyfter fram människorna både i och bakom företagen och vi vill visa på allt det som driver vår region framåt.

Affärsstaden Gjuterigatan 1D, 582 73 Linkö[email protected]

9

13

4


DET ÄR NU SNART två år sedan vi startade Affärsstaden och mottagandet hos er läsare och våra trogna annonsörer har hela tiden varit fantas-tiskt. Vi kommer att ha producerat 16 nummer av vårt affärsmagasin innan året är slut. Vi har under dessa två år även gjort tre nummer av tidningen Östgötamat och vi kommer att lansera två utgåvor av en ny produkt.

FÖR OSS ÄR DET FANTASTISKT kul att kunna berätta att vi inlett ett stra-tegiskt samarbete med Örebrobaserade HKM Publishing. HKM och dess ägare Stefan Hallenius har lång erfarenhet av tidningsproduktion med ett stort antal tidningstitlar i Sverige och på Irland. I Örebro län har man en särställning, med en mängd tidningstitlar och över 40 utgåvor per år.

AFFÄRSSTADEN BEHÅLLER FÖRSTÅS sin regionala bevakning av det som händer i, och utvecklar vår region. Vi är och ska förbli regionens bästa affärsmagasin med fokus på att lyfta fram allt positivt som sker här.Vi har även utökat säljstyrkan och etablerar nu ett säljkontor i Norrköping. Carl Östling håller just på att installera sig i vårt nya kontor i Pronova. Calle har lång erfarenhet av B2B försäljning och vi välkomnar honom till Affärsstaden.Roger Ossmin som funnits med i vårt team sedan förra sommaren kommer nu att öka sitt engagemang till heltid. Roger är välkänd inom Lin-köping och hela regionens näringsliv och kommer nu att satsa på att göra Affärsstaden lika känd.

I DET HÄR NUMRET SKRIVER vi om Industridag Östergötland, ett samarbete mellan samhälle och industri med Landshövding Elisabeth Nilsson som en av initiativtagarna. Vi berättar bland annat om Kristoffer Asklöv på Partnertech och Lars Rehnberg, utbildningsdirektör i Linköping som bytte jobb med varandra för en dag. Det kanske är nåt som fler av oss skulle prova på. Att få nyttiga insikter om hur andra jobb fungerar.

DET HÄR OCH MYCKET mera väntar dig när du nu börjar bläddra i regio-nens bästa affärsmagasin.

Trevlig läsning n

LEDARE: PETER NORDLANDER

Affärsstaden växer!

UtmärktLinköping

UtmärktNorrköping

Vint

er/V

år 2

015

NorrcityKonferensanläggningar

HotellButikerKrogar

Besöksmål

UtmärktLinköping

UtmärktNorrköping

Vint

er/V

år 2

015


HotellButikerKrogar

Besöksmål

UTMÄRKT LINKÖPING och

UTMÄRKT NORRKÖPING

Utmärkt vill vara omvärldens fönster mot vår region. En stolt fanbärare för allt fantastiskt som utmärker våra

städer och gör dom till en utmärkt plats att såväl leva och verka i såväl som att besöka.

Utmärkt är ett exklusivt magasin, med kloka, namnkunniga och i regionen välbevandrade skribenter.

Tre gånger årligen med start i november packas 5 000 nytryckta dyrgripar för vardera stad omsorgsfullt

ihop för vidare värdetransport till noggrant utvalda platser som konferensanläggningar, hotell och andra mötesplatser.

Snygg, tydlig och framförallt med högkvalitativt innehåll.Utmärkt säljer in staden på samma exklusiva sätt som dig.

Utmärk dig själv. Utmärkt Norrköping och Utmärkt Linköping

Roger Ossmin 0703-14 94 86 | Calle Östling 0707-47 20 60

www.affarsstaden.se

5

Hej Hotel Express

Jag hörde att ni har rum till bra priser på över 600 hotell i Norden

Hej Företagare

Helt rätt, vi hjälper dig att hittahotell som passar dina behovi resten av världen också

Berätta mer

Gärna! Ring oss på019-16 60 60 eller kollahotelexpress.se

hotelexpress.se019 - 16 60 60

6

EGET FÖRLAG FORTSÄTTER sin utgivning av snabblästa och enkla faktaböcker med fokus på arbetslivet. De som är anställda och egenföreta-gare måste hela tiden utveckla sin kompetens, samtidigt som livspusslet ofta gör det svårt att hinna med alla måsten. Då underlättar det med enkla faktaböcker som går att läsa på bussen eller lunchen. Den senaste titeln i serien Kunskap på nolltid heter »Försäljning - enklare än du tror«. Den innehåller de allra bästa tipsen hur egenföreta-gare, säljare m.fl. kan kontakta nya kunder, hitta kundnyttan och gör behovsanalyser. Läsaren lär sig att hitta sin egen drivkraft och att utveckla sina säljande egenskaper.

OM FÖRFATTAREN

Magnus Johansson, som är bosatt i Linköping, är själv ett exempel på att alla kan lära sig att sälja. Han började sin bana som TV-reparatör och har därefter skaffat sig en mångårig och bred erfaren-het av försäljning. Sedan 2007 har han tränat och utbildat tusentals säljare och är en av föreläsarna vid EQP Business School.

Niklas och Malin Hellsing är nya ägare till Wreta Gestgifveri. Wreta ligger naturskönt vid Ålberga mellan Norrköping och Nyköping i en fantastisk och historisk miljö från slutet av 1600 talet.Nu kommer de att rusta upp Wreta och till i jul ska det serveras julbord med många lokala in-slag. Här liksom på Gryts varv kommer lokal mat vara i fokus! Gästgiveriet har anor från 1600-ta-let. Wreta näms redan 1365 av unionskungen Albrecht av Mechlenburg som besökte gästgive-riet i samband med första advent. Gestgifveri har sedan dess haft kungliga besökare som greve Axel von Fersen, Karl XIV Johan, Karl XV, Carl von Linné och Carl Hårleman. Under mer än tio års tid har Niklas drivit Gryts Varv Hotell & Konferens i Gryt, Östergötland. familjen Hellsing driver även Köket Hellsing i Norrköping. n

Källa: www.wreta.nu

OM FÖRLAGET Eget Förlag ger ut små och snabblästa faktaböcker under temat Kunskap på nolltid. Förlaget finns i Norrköping och har bland annat gett ut »Skriv så någon bryr sig«, »Teambuilding«, »Nätverka med hjär-tat«, »Tala för publik« och »Nå dina mål«. n

Källa: www.lead.se

BÖCKER

NYKÖPING

Försäljning - enklare än du tror

Nya ägare på Wreta Gestgifveri

I början av augusti tillträdde Markus Höglund tjäns-ten som hotelldirektör på Söderköpings Brunn. Markus lämnar sin tidigare tjänst som marknadschef på Vadstena Klosterhotel för att möta nya utmaningar på anrika Söderköpings Brun som är landets näst äldsta företag. Det grundades på 1100-talet, kurhotellet har anor från sent 1700-tal och redan under tidigt 1800-tal kunde man besöka Söderköpings Brunn för att kurera sig med Dr Olof Lagbergs kallvattenkurer. Idag erbjuder anläggningen en komplett verksamhet för både privat- och konferensgäster med en spaavdelning som erbjuder betydligt mer njutning än bara kalla bad.

Verksamheten på Söderköpings Brunn har sedan 40 år tillbaka ägts av Stig och Gunn Ekblad som nu succesivt kommer att dra sig tillbaka för att låta Markus ta över ansvaret för verksamhetens samtliga områden. n

Källa: www.sbrunn.se

Ny hotelldirektör på Söderköpings Brunn

SÖDERKÖPING

LINKÖPING

FÖR FLERA VÄXANDE och framgångsrika företag är tillgängligheten avgörande. De måste ha flexibiliteten att nå kunder och leverantörer. För dem finns bara ett alternativ om flygtrafiken försämras. Att lämna staden för en etablering nära Arlanda, Kastrup eller Landvet-ter. Kartan visar också att städer med flygplats och universitet har stark expansion och bra tillväxt.

”Flygförbindelser gör det möjligt att fungera även för människor och företag utanför storstads- regi-onerna. Det går att ha ett liv även utanför arbete, konstaterar Göran Andersson, vd för Econova i Norr-köping. Näringslivet i regionen dör om det inte finns regionalt flyg. Vi måste inse att Sverige är en avkrok”.

Även för Linköpings Universitet är den direkta kontakten med omvärlden viktig. Resultatet ser vi under universitetets 40 årsjubileum. Flygplatsen har blivit en motor även för akademin, näringslivet och staden. ”Allt som försvårar internationellt samar-bete kan slå hårt mot oss eftersom vi lever i en konkurrensutsatt värld där graden av internationellt samarbete är ett kvalitetsmått i rankingar”, berättar Mariethe Larsson, kommunikationsdirektör på LiU.

De flesta flygplatserna i Sverige ägs av kommuner

Näringslivet lyfter med Linköping City Airport

och regioner. De flesta har också ett driftbidrag efter-som de i dagsläget inte genererar någon vinst. Studier som branschorganet Sveriges regionala flygplatser hänvisar till säger att break-even ligger runt 400 000 passagerare. Det är en bit från dagens nivå på 150 000 passagerare.

Samtidigt är den högre nivån inte orealistisk. Med ökad kännedom om möjligheterna att resa från regio-nens internationella flygplats kan resmönster ändras. De som tagit bilen till Arlanda kan ta flyget från hemor-ten. Med fler attraktiva produkter och med en satsning på inkommande turism och angörande busstrafik kan Linköping City Airport växa.

– Flygförbindelsen är avgörande för oss. Om vi överhuvudtaget ska kunna vara kvar i Linköping. Vår personal har ofta små barn och måste kunna resa över dagen till Europa fram och tillbaka. Om inte detta fungerar måste vi byta stad. Då skulle vi överväga att flytta HQ till Stockholm, suckar Torbjörn Kronander, vd för Sectra. n

Källa: www.linkopingcityairport.se

7

LINKÖPING

NU HAR ÄVEN LINKÖPING fått ett Teknikcollege. Flera gymnasieprogram och vuxenutbildningar har genomgått den certifiering som krävs för att få kalla sig Teknikcollage. Det är Linköpings kommun som i nära samarbete med näringslivet driver Teknikcollege vilket är Sveriges största samver-kansplattform när det gäller kompetensförsörjning för svensk industri. Teknikcollegecertifierade utbildningar har granskats och kvalitetssäkrats ut-ifrån tio kvalitetskriterier som teknik- och industri-företag har tagit fram. Teknikcollege Östergötland är ett samarbete mellan kommunerna Linköping, Mjölby, Motala, Norrköping, Åtvidaberg, Kinda, Katrineholm samt Finspång. Tidigare Regionför-bundet Östsam, har tillsammans med företagen i regionen spelat en viktig roll för att etablera Teknikcollege i Östergötland. Idag samordnas Teknikcollegeen i Östergötland av regionala rekry-teringsföretaget Industrikompetens.

– Att matcha ungdomars utbildning mot nä-ringslivets behov är en högt prioriterad fråga. Vi har en situation där industrin söker kvalificerad arbetskraft, samtidigt som en del ungdomar har svårt att hitta jobb. För såväl ungdomarnas som

FÄRSKA INKVARTERINGSSIFFROR från SCB, Statis-tiska Centralbyrån, bekräftar att juli månad blev en rekordsommar för besöksnäringen i Norrkö-ping. Av de 20 viktigaste hotellkommunerna i Sve-rige visar Norrköping den näst största ökningen på antal belagda hotellrum. Siffrorna från SCB är det säkraste sättet att mäta hur besöksnäringen i en kommun har gått.

Besöksnäringen i hela Sverige har gått bra i sommar och hotellen har ökat sin beläggning med 14 %. Antalet belagda hotellrum i Norrköping har ökat med hela 23 %. Det betyder att Norrköping är näst bäst i landet. Störst ökning har Uppsala. Även

I OXELÖSUNDS HAMN arbetar man med åtgärder för att minska miljöpåverkan både i närområdet och globalt.

Hamnen ligger nära staden och boenden, vilket gjort det prioriterat att arbeta med miljöåtgärder.

– Vi vill ha en verksamhet som vi ska kunna förena med de boende runtomkring, det är utifrån det per-spektivet vi driver detta, berättar Åsa Wantzin. Så att det här blir en bra miljö att växa upp i. Några av de insatser som man gjort rör elenergi- och dieselför-brukningen i hamnen. Tänd- och släckningssystemet i de många stora lokalerna har setts över och också ventilationen. Målet är att minska energiförbrukning-en i fastigheterna och elförbrukningen för belysningen med 20 procent. För att minska dieselförbrukningen har man strypt maskinernas varvtal, arbetat för att minska tomgångskörningen och utbildat förarna i ecodriving. Åtgärder som dessa har gjort att man i Ox-elösund lyckats minska dieselförbrukningen för vissa av maskinerna med nästan 30 procent på två år.

För de boende i närheten är det troligtvis damm och buller som tydligast vittnar om hamnens verksamhet. Därför arbetar man även för att minimera detta genom att vattna gods som dammar och plantera buskar och träd för att stänga ute vissa material som kan damma extra mycket. Man samarbetar även med kommunen och SSAB för att minska miljöpåverkan. n

Källa: www.oxhamn.se

juni månad var en rekordmånad gentemot föregåen-de år, med en ökning på 28 %. Augusti månads siffror från SCB är i dagsläget inte redovisade, men även där lutar det åt en rekordmånad för Norrköping.

Det stora dragplåstret i Norrköping i sommar har naturligtvis varit Kolmårdens Djurpark. Deras satsning på nya Bamses Värld har slagit mycket väl ut och publiken har strömmat till oavsett väder. Eve-nemang som Bråvalla, Industrisemester, Frisbee-VM och SM i Beach-handboll bidrar naturligtvis också till ökade siffror. Även flera av stadens museum visar positiva besökssiffror och i kombination med årets utställning ”Nasa – A Human Adventure” finns ett brett utbud i Norrköping, som leder till att våra besökare bor kvar.

- Det är tydligt att nya reseanledningar i kombina-tion med en långsiktig, målmedveten satsning på besöksnäringen i Norrköping ger resultat, säger VD Stefan Papangelis på Upplev Norrköping. Besöksnä-ringen kommer med största sannolikhet fortsätta att växa och vi jobbar vidare med nya spännande projekt, fortsätter Stefan. n

Källa: www.upplev.norrkoping.se

NORRKÖPING

OXELÖSUND

Norrköping i Sverigetopp i juli månad

Minskad miljö -påverkan

Teknikcollege till Linköping

företagens framtid är det viktigt att skapa attraktiva utbildningar, säger Tommy Johansson, bildningschef i Linköpings kommun.

Syftet med Teknikcollege i Linköping är att kunna erbjuda ungdomar och vuxna attraktiva och tekniskt inriktade utbildningar som motsvarar det behov av kompetens som industri och andra teknikföretag i hela regionen efterfrågar.

Utbildningarna ska hålla en hög kvalitet och kontinuerligt arbeta för att möta näringslivets kompetensbehov. Utbildningarna ges inom ramar-na för gymnasieprogram och vuxenutbildningar, men har även kopplingar till såväl grundskola, som Linköpings universitet. Följande utbildningsprogram är certifierade: Teknikprogrammet, El- och energipro-grammet, Industritekniska programmet, Industritek-nisk vuxenutbildning. På dessa program finns cirka 450 platser.

Teknikcollege i Linköping har även beslutat att ansöka om certifiering av Flygtekniska programmet samt Flygtekniker (Yh) eftersom kompetensen efter-frågas av teknikföretagen. n

Källa: www.linkoping.se

WEMATTER HAR BLIVIT antagna till Born Glo-bal, acceleratorprogrammet som riktar sig till snabbväxande svenska start-ups med fokus att bli globala.

Wematters grundare Robert Kniola, som vann SKAPA-priset i Östergötland, och Henrik Lundgren befinner sig i Palo Alto i Kalifornien under uppstar-ten av det intensiva programmet som sträcker sig över de kommande 5 månaderna. Tillsammans med nio andra lovande bolag kommer Wematter att utveckla sina strategier och påskynda identi-fieringen av skalbara affärsmodeller och utveckla företaget för att nå den internationella marknaden. Under sitt besök i Silicon Valley kommer Wematter att få träffa noga utvalda serieentreprenörer, risk-kapitalister och investment managers med särskild kännedom om svenska unga tillväxtföretag och presentera sina bolag.

De kommer även få chanser att undersöka möjligheterna i Kalifornien och framförallt byg-ga upp ett starkt kontaktnät inför en framtida internationalisering.

Wematter kommer bland annat besöka Tesla Motors för att se hur deras produktion och supply-chain fungerar. n

Källa: lead.se

Wematter

LINKÖPING

www.linkopingcityairport.se

Res smidigt, bekvämt och prisvärt med SAS och KLM från Linköping City Airport. Med upp till fem dagliga avgångar via Köpenhamn eller Amsterdam når du tusentals destinationer världen över. Välkommen ombord!

Ta genvägen till Europa och världen

REKORDFART TILL LONDONRes med SAS från Linköping kl 06.05, efter ett snabbt byte i Köpenhamn är du framme i London kl 08.45.

ÅRETS NYHETER MED KLMUnder våren börjar KLM flyga från Amsterdam till Edmonton, Bogota, Cali, Belfast, Krakow och Montpellier. Testa något nytt i år!

9


KRÖNIKA

JAG HAR DET STORA NÖJET att vara projektledare för initiativet Industridag Östergötland. Genom det uppdraget har jag förmånen att träffa fru Landshövding, skolchefer, högt uppsatta kommu-nala tjänstemän, VD:ar och personalchefer. Det är starka personer som är vana att stå i centrum och som många gånger är fantastiska talare.

Starkast intryck gör dock de personer som vågar berätta sina historier, göra reflektioner kring sina tidigare framtidskval och inte minst dela med sig av hur de resonerade när de valde yrkesbana. Att göra detta kräver mod att våga se sig själv som förebild.

DET FRÄMSTA SYFTET med Industridag är att ska-pa bättre förutsättningar för våra unga att göra mer medvetna framtidsval. Vi vill förstärka samverkan mellan skolan och regionens industri- och teknikfö-retag för att fler ungdomar åtminstone ska veta vad de väljer mellan när de gör sina utbildningsval. Vi tror att det är när unga tjejer och killar med egna ord berättar om sina funderingar på karriärval och när de beskriver sin vardag och sina nuvarande arbetsuppgifter som yrken blir levande, förståeliga och inte minst attraktiva för ungdomar.

Under kalla höst- och vinterkvällar kommer ett spabad

verkligen till sin rätt. Våra kunniga återförsäljare hjälper

dig hitta ditt bad bland våra 40 olika modeller. Går du

i pooltankar så är det nu du ska slå till. Bygg poolen i

höst så börjar badsäsongen 2016 när du vill.

Välkommen till Folkpool!Folkpool NorrköpingLindövägen 55,NorrköpingTel 011-10 19 05

ÖppettiderVard 09-17

Nyhet!

Jacuzzi®

spabad nu hos

Folkpool!

Nu pågår vår stora höstkampanj!Läs mer på folkpool.se

För varje 10 000:- du köper pool, får du 2 000:- att handla tillbehör för.

Bygg pooli höst!

VI HAR ALLA ETT ANSVAR att förbereda våra unga inför vuxenlivet, oavsett om vi är föräldrar eller inte. Det är våra ungdomar som ska låta oss andas ut när vi är pensionärer. Det är våra ungdomar som ska dra in pengarna till de offentliga finanserna när vi blir gamla. Då kan inte alla försörja sig som stjärnmäkla-re eller dokusåpakändisar. Vi måste alla hjälpas åt att levandegöra betydligt fler yrken än vad ungdomar ge-nerellt känner till idag. Fler som t.ex. Marcus Levin, hållfasthetsingenjör på Toyota Material Handling, behöver ges utrymme att berätta om sina spännan-de arbetsuppgifter. Fler som t.ex. Jenny Harrysson, NC-operatör på Saab, behöver få berätta om varför hennes jobb är så kul.

GENOM INDUSTRIDAG ÖSTERGÖTLAND hoppas vi ge skolan och näringslivet tillfälle att knyta många nya kontakter med varandra, men framförallt vill vi skapa minnen hos skolledare, rektorer, studie- och yrkesvägledare och politiker av unga medarbetare som brinner för sina arbetsuppgifter. Det är inte så att industri- och teknikföretagen saknar förebilder, vi behöver bara bli bättre på att lyfta fram dem. n

”Att våga vara en förebild”

ELIN HULTMAN

Projektledare

10

nom industrin i Östergötland arbetar över 30 000 människor

– men allt fler av dem när-mar sig pensionsålder.

– När det gäller maskinoperatörer och svetsare kommer cirka 170 i snitt per år i länet att gå i pension under en tioårsperiod. Våra skolor examinerar ungefär 100 elever per år från indu-stritekniska programmet så behovet täcks inte upp därifrån, berättar Mia Hasselgren-Lundberg, processledare för Teknikcollege Östergötland.

Endast 90 elever i hela regionen hade industritekniska programmet som förstaval till höstens gymnasiestart – vilket motsvarar ynka 1,8 procent av alla niondeklassare i Östergötland.

El- och energiprogrammet och teknikprogrammet – som också ingår i Teknikcollege – hade 105, respektive 418 sökande i förstahand.

– Industritekniska programmet ligger stabilt på en väldigt låg nivå. Där har vi en hel del att jobba på i framti-den för att öka intresset och attrahera fler ungdomar. Som det är nu är det svårt att fylla utbildningarna, skolorna i länet skulle säkert kunna ta emot dubbelt så många elever totalt. Men det är glädjande att fler och fler ungdomar väljer teknikprogrammet. Industrin behöver också många ingenjörer.

Mia Hasselgren-Lundberg tillägger:– Vi vet att det kommer att behövas

mycket ny arbetskraft inom industrin så det är goda möjligheter att få ett bra och välbetalt jobb direkt efter gymna-siet om man gått en yrkesutbildning. För oss är det en stor utmaning att in-spirera ungdomarna i nian och få dem att göra ett medvetet val. Om man inte har några funderingar att läsa vidare på universitetet är det ofta en smart väg att läsa en yrkesutbildning.

Samtidigt förstår Mia att det inte är något lätt val, då man är 15 år och ska göra ett viktigt val inför framtiden.

– Det gäller att verkligen tänka efter vad man vill göra. Men samtidigt går det ju att ändra sig längre fram.

I

»Jobben finns – men eleverna är för få. Bara 90 elever i hela Östergötland sökte i år industritekniska programmet som förstaval – futtiga 1,8 procent av alla niondeklassare i länet.Med Industridagen ska ungdomarna lockas till industrin och inspireras att läsa en yrkesutbildning.«

TEXT: JOAKIM LÖWING FOTO: BJÖRN LISINSKI

Vill man läsa vidare på högskola eller yrkeshögskola senare kan man läsa in de ämnen som saknas på Komvux. Har du inte gått någon yrkesutbildning finns bra alternativ i Linköping att studera till exempelvis svetsare, CNC- operatör eller automationstekniker på Komvux då du är över 20 år.

Är det bara de »skoltrötta« som väljer verkstadsutbildningar?

– Nej, det finns de som har ett brin-nande intresse för teknik och tycker att det är kul att tillverka saker – så det vill jag inte påstå. Man behöver inte alls vara skoltrött eller sämre när det gäller teoretiska ämnen. Inget behöver ju utesluta det andra.

Kommer vi att han tillräckligt med kompetens till det som Handels-kammaren kallar »århundradets tillväxtchans«?

– Det är ju Ostlänken och jag kan

Pia Rundgren, HR-chef för affärs-område Aeronoutics, SAAB

ÖSTERGÖTLAND DET HÄR ÄR INDUSTRIDAG


inte svara på den frågan. Men det är många involverade och vissa yrkes-högskolor har ju startat utbildningar som är direkt inriktade mot Ostlänken. Många aktörer jobbar med frågan, också vi – även om vi inte har något fokus på bygg egentligen.

För tillfället är mycket av fokus i stäl-let på Industridagen – som arrangeras den 23 september.

Under förmiddagen kan skolperso-nal och skolpolitiker göra studiebesök och träffa medarbetare hos nio olika industriföretag i Östergötland – och på eftermiddagen är det fullspäckat med intressanta aktiveteter och en mässa på Facetten i Åtvidaberg.

– Vi på Teknikcollege kommer att ha en monter – där vi visar upp vår verksamhet för rektorer, studie- och yrkesvägledare och lärare från olika skolor i länet, samt skolpolitiker. Den här dagen ser vi som något väldigt positivt där skolpersonalen ska få se

vilka fantastiska industriföretag vi har i Östergötland.

Mia Hasselgren-Lundberg är anställd av Industrikompetens – som startade 1997. Det ägs av 18 industri-företag, tre kommuner (Linköping, Norrköping och Motala) och Region Östergötland.

– Vi arbetar med rekrytering och bemanning på uppdrag av både våra ägarföretag och andra kunder – totalt över 100 stycken. Minst hälften av vin-sten återinvesteras så att vi kan jobba med långsiktig kompetensförsörjning.

Hälften av tiden är Mia också pro-cessledare för Teknikcollege Östergöt-land – som består av tio skolor i åtta kommuner och totalt 1 500 elever.

– Mitt uppdrag är att se till att det finns ett fungerande regionalt sam-arbete mellan de olika kommunerna, skolorna och företagen, säger Mia Hasselgren– Lundberg. n

INDUSTRIDAG ÖSTERGÖTLAND

STARTADE: 2013 i Norrköping och arrangeras vartannat år på olika orter.

ARRANGÖR: Ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Östergötland, regio-nens industri- och teknikföretag, lä-nets kommuner, Region Östergötland, Linköpings Universitet, Arbetsförmed-lingen, arbetsgivar- och fackliga orga-nisationer, samt Industrikompetens.

SYFTE: Att samverka för att attrahera framtida medarbetare till Östergöt-lands industri– och teknikföretag för att möjliggöra tillväxt. Den vänder sig till skolpersonal som rektorer, studie– och yrkesvägledare och lärare, samt skolpolitiker.

DATUM FÖR ÅRETS UPPLAGA: 23 sep-tember på Facetten i Åtvidaberg under eftermiddagen. På förmiddagen tar nio olika industriföretag i länet emot studiebesök.

11

LYFTER FRAMTIDA KOMPETENSBEHOV


HÖG KOMFORT, LÅGT PRIS!

nettbuss.se0771-151515

Under de senaste fem åren har Bus4You kört Sveriges nöjdaste kunderenligt mätningar gjorda av SKI, kvalitetsindex.se. När du reser med Bus4You sitter du i en skön fåtölj med gott om utrymme för benen. Det finns gratis WiFi och eget eluttag. Du är dessutom snäll mot både plånboken och miljön.

12

KRÖNIKA

»Mitt företag verkar i en bransch som ge-nomgår en stark strukturell förändring där nya aktörer, teknik och förändrad bransch-logik helt håller på att omstöpa branschen«

SÅ SVARAR 47% av respondenter bland 200 svenska företagsledare från olika branscher i rapporten ”Inn-ovationsgapet” av Kairos Future från februari 2015.

DENNA INSIKT STÄLLER VÄLDIGT STORA KRAV

på ledning och ägare i dagens företag. De flesta verksamheter behöver öka sin innovationsförmåga för att möta omvärldsförändringarna, men detta ser inte ut att ske i förväntad omfattning. Varför inte? Ett av svaren kan vara att det känns betungande och övermäktigt, men vår erfarenhet säger att det är roligt, väldigt lönsamt och engagerande om man gör det på rätt sätt.

ATT UPPFATTAS SOM INNOVATIV och att ha ett kre-ativt klimat är en rekryteringsmagnet och lockar inte minst unga talanger. Det har vi sett flera praktiska exempel på.

KREATIVITET ÄR ETT DJUPT ROTAT MÄNSKLIGT

BEHOV och grunden till människors utveckling. Att då satsa på att alla medarbetare skall kunna bidra till verksamhetens måluppfyllelse och utveckling är en bra strategi. När man dessutom gör det på ett roligt och inbjudande sätt där murar rivs och KRISTINA SWENNINGSSON

Crearum

UtmärktLinköping

UtmärktNorrköping

Vint

er/V

år 2

015


HotellButikerKrogar

Besöksmål

UtmärktLinköping

UtmärktNorrköping

Vint

er/V

år 2

015


HotellButikerKrogar

Besöksmål




städer och gör dom till en utmärkt plats att såväl leva och verka i såväl som att besöka.

Utmärkt är ett exklusivt magasin, med kloka, namnkunniga och i regionen välbevandrade skribenter.

Tre gånger årligen med start i november packas 5 000 nytryckta dyrgripar för vardera stad omsorgsfullt

ihop för vidare värdetransport till noggrant utvalda platser som konferensanläggningar, hotell och andra mötesplatser.




www.affarsstaden.se

korskopplingar görs, bidrar det även till ökad trivsel och effektivitet.

EN RAD NYA INTRESSANTA YRKESROLLER har nu-mera uppstått, såsom innovationsledare, idéinspira-tör, idélots, idécoach mm. Det ger helt nya möjlig-heter till kompetensutveckling även för befintliga medarbetare.

HOS STRÖMSHOLMEN I TRANÅs började man med att satsa på ett kreativt rum som först var tänkt för prototyping. Man utvecklade konceptet med en satsning på metoder för kreativitet och innovation som har sänkt antalet returer från kunder från över fyrahundra till några tiotal per år. Man har utveck-lat en ny produktvariant med mindre än halva pro-duktkostnaden, 24% mindre material och skapat patenterbara lösningar. Samtidigt spiller projektet över på hur företaget rekryterar. Detta har väckt stort intresse hos studenterna och företaget ligger nu i toppen i rankingen på populära arbetsplatser från att ha legat på en undanskymd plats på listan.

OM MAN VILL LÅTA SIG INSPIRERAS att tänka i nya banor kan man till exempel läsa på och kanske engagera sig i Makerrörelsen. En känd bok »Ma-kers : den nya industriella revolutionen« av Chris Anderson kan ge inspiration även till befintliga tillverkningsföretag hur man kan utveckla sin

affärsmodell och verksamhet genom nya typer av samarbete och engagera unga talanger.

FRAMTIDENS INDUSTRIFÖRETAG ÄR KREATIVA organisationer där medarbetare är engagerade och medskapare i verksamhetens utveckling!

PÅ CREARUM ARBETAR VI MED ATT ÖKA KREATI-

VITETEN och systematisera innovationsförmågan för att delaktighet och en kreativ kultur blir alltmer centralt som viktig faktor för att locka bra medar-betare! n

Innovationsgapet

EWA SVENSSON

Crearum

13


4

et startade med ett samtal. Landshövding Elisabeth Nilsson och Saabs VD Håkan Buskhe

började att diskuterade hur man skul-le kunna få fler ungdomar att välja industrijobb. Att hjälpa dem att göra kloka val när det gäller utbildning. Branschen har helt enkelt ett behov av att rekrytera kompetent personal inför framtiden. Inte minst p g a de stora pensionsavgångar med 40-ta-lister som väntas framför allt inom verkstadsindustrin. Industrin är ett bra val både för akademiker och de som vill arbeta direkt efter gymnasiet. Samhället behöver dock lägga fokus på industrin och utbildning.

-De tekniska utbildningar som finns är bra men fler ungdomar behöver välja dem så att de inte försvinner. Det gynnar vare sig oss eller samhället i stort. Vi har också egna traineeprogram och en omfat-tande kursverksamhet, berättar Pia Rundgren HR-chef för affärsområde Aeronautics, Saab.

ÅLDERSSTRUKTUREN I FÖRETAGEN Genom att attrahera fler ungdomar får man en bättre åldersfördelning. Det blir en mångfald vilket är bra för gruppdynamiken och man får in nya idéer och perspektiv. Något som man i dag värdesätter är samarbetsförmåga.

D

Nästan en tredjedel av alla människor i Östergötland har sin försörjning inom industrin. Allt färre unga väljer dock arbeten eller utbildningar inom denna sektor. Ungdomar och kompetent arbetskraft har okunskap om jobben här. Gamla fördomar om indu-strijobb som tråkiga och statiska lever kvar. Det vill industrin, utbildningssektorn och politikerna nu ändra på genom en gemen-sam Industridag Östergötland den 23 september.

TEXT: PER ODDMAN FOTO: PER KUSTVIK

-Hos oss finns jobb inom t ex el, svetsning och montering m m. Det är kvalificerade jobb med både bredd, specialisering och karriärmöjligheter. Verkstadsmiljön är radikalt förändrad från förr med en idag god arbetsmil-jö, säger Pia Rundgren HR-chef för affärsområde Aeronautics, Saab.

ÖSTERGÖTLANDS FÖRSTA INDUSTRIDAG

För två år sedan hade man Östergöt-lands första Industridag. Nu är det dags igen för en Industridag 2015. Målet är att sammanföra länets arbetsgivare och utbildningssektor kring industrins möjligheter. Man vänder sig till rektorer, yrkesvägled-are och lärare som i sin tur ska ge elever arbetsmarknadskunskap. Tan-ken är att man i framtiden kommer att följa upp med fler aktiviteter.

-Vi vill berätta för lärare om hur våra jobbmöjligheter ser ut, ett stort antal varierande yrkesroller. Att ge dem en större förståelse för vad det innebär att arbeta inom industrin, säger Pia Rundgren HR-chef för affärsområde Aeronautics, Saab.

MYNDIGHETERS INITIATIV OCH PÅBUD

En vana finns i vårt samhälle att följa goda regler från myndigheter. Industridag Östergötland är dock resultatet av en egen kraft och för-måga att samarbeta på företags- och institutionsnivåer kring en viktig fråga. Här förenas industrin, det privata näringslivet, universitetet, of-fentliga myndigheter, kommuner och utbildningsväsendet i ett prestigelöst samarbete.

-Vi vill vara offensiva och samarbe-ta. Industrin tas ofta för given i sam-hället. Med denna dag marknadsför vi oss och får ungdomar att välja rätt utbildning i ett annars mycket stort utbud, berättar Magnus Schenström VD för Curt Nicolin Gymnasiet, Finspång

Blind date på Linköpings slott. Det var en mycket populär aktivitet under 2015. Då träffades utbildningsledare och representanter från näringslivet

Industrin erbjuder många varierande arbetsuppgifter

Pia Rundgren, HR-chef för affärs-område Aeronoutics, SAAB

LYFTER FRAMTIDA KOMPETENSBEHOV Industridag Östergötland


för att tillsammans föra en öppen diskussion om aktuella frågeställning-ar. Var och en fick möta en motpart och nätverka.

-Det här gav oss tillfälle inom industrin och utbildningssektorn att få en bättre förståelse för varandras vardag och behov. Det har varit vär-defullt för den fortsatta planeringen inför Industridag Östergötland och en förutsättning för att kunna utvecklas tillsammans, säger Linn Lichtermann som arbetar med samhällsrelationer lokalt och regionalt, Saab.

INDUSTRIDAGEN LOCKAR

Det blir studiebesök, utställning-ar, föreläsningar och en avslutande paneldebatt. Moderator för eftermid-dagen är ekonomijournalisten Henric Borgström. Företag som medverkar i Industridag är bland andra Toyota Material Handling, Siemens Indu-strial Turbomachinery, Partnertech, BillerudKorsnäs och Saab. Saab är också Industridagens initiativtaga-re tillsammans med Länsstyrelsen Östergötland.

INDUSTRIDAG ÖSTERGÖTLAND - ETT

SAMARBETE

Detta sker mellan Länsstyrelsen i Östergötland, regionens industri- och teknikföretag, länets kommuner, Regi-onkommunen, LiU, Arbetsförmedling-en, arbetsgivar- och fackliga organisa-tioner samt Industrikompetens. n

För mer info: www.industridag.se

14

en ene är VD på en industri med 220 anställda och har varit med om både tuffa år, uppköp och att in-

dustrin nu blomstrar igen. Den andre, är chef över Utbildningsförvaltningen i Linköping och ansvarig för utbild-ningssystemet i hela kommunen med 150 000 invånare. Ganska väsensskilda verksamheter kan det tyckas.

De har dock en stor påverkan på varandra i det att industrin i sin roll som arbetsgivare är beroende av den kompetens som skapas i skolvärlden och de elever som kommer ut ur utbildningssystemet som arbetskraft. På så sätt påverkar de också vilken typ av utbildning som behövs för att eleverna ska bli så anställningsbara som möjligt. Om det tycks som en stor och kompli-cerad process finns det ytterligare en sak som de båda har gemensamt. De är väldigt engagerade i Industridag 2015.

– Jag sitter med i styrgruppen för In-dustridag eftersom jag tycker att bilden som finns av industrin i Sverige idag är felaktig. Och det skapar problem för oss att hitta framtida kompetent ar-betskraft. Vi menar att det finns många mycket intressanta jobb och karriär att göra, och därför är jag med och driver ganska aktivt, säger Kristoffer Asklöv.

Även Lars Rehnberg har varit involverad sedan starten och sitter i styrgruppen för Industridag.

– Från vår sida i en stor kommun handlar det om att pröva och hitta modeller och metoder för att öka sam-verkan mellan skola och arbetsliv. Det handlar även om att utveckla Linkö-ping som stad och plats att verka i.

TVÅ DAGARS BYTE

Tanken med bytet var dels att själva få lära sig något nytt men även att kun-na visa den andres vardag för kollegor och omgivning.

– Det är en ganska enkel metod för att visa varandras vardagar och de mil-jöer som vi verkar i. Att synliggöra de ofta ganska komplexa delar som finns, inte minst i hur en kommun fungerar och varför, säger Lars.

D

En dag, eller rättare två, i början av juni bytte de jobb med varandra för att få förståelse för varandras förutsättningar kopplat till de gemensamma utmaningar som regionen står inför. Möt Kristoffer Asklöv, VD på Partnertech och Lars Rehnberg, utbildningsdirektör i Linköpings kommun.

ATT GÅ EN DAG I EN ANNANS SKOR

TEXT: ANNA ADOLFSSON

FOTO: LENNART LUNDWALL - JOACIM HARRBY - AGNETA LARSSON

Bilder från Partnertech produktion i Åtvidaberg

Bilder från Partnertech produktion i Åtvidaberg

15

Praktiskt genomfördes bytet under två halvdagar. Förmiddagen den 1 juni fick Kristoffer prova på att vara utbildningsdirektör i Linköping och på eftermiddagen dagen efter var det Lars tur att prova på livet som VD på Partnertech.

– Det var två olika dagar och egentli-gen mer en jobbskuggning än ett byte. Vi följde med varandra under en dag och träffade olika personer och varan-dras medarbetare.

Dagarna på båda ställena fylldes med många möten, både med lednings-grupper och medarbetare i de olika organisationerna.

– Det var nog lika spännande för dem runt omkring. Jag hoppade rakt in i deras ledningsmöte och de var väldigt öppna och välkomnande. De körde som vanligt och jag gav mig in


i diskussionen utifrån mina synviklar. För mig, hos Lars, blev det mycket prat kring systemet och hur det fungerar, medan vi när Lars var här på Partner-tech pratade mycket med medarbetare om bakgrund och hur de hamnat i industrin.

BÅDE NYTTIGT OCH INTRESSANT

Att det var både nyttiga och intres-santa dagar är de båda helt överens om, inte bara för dem själva utan även för de organisationer de arbetar i.

– Jag fick en inblick i bredden av kompetens som krävs för att driva och verka i den typen av bransch som han gör. Ett gemensamt drag som jag också såg tydligt är kvalitetsmedvetenheten. Det var väldigt intressant att ta del av deras sätt att systematiskt förbättra resultat och kvalitet, resonerar Lars.

Även Kristoffer lyfter fram att det fanns många delar som var lika i deras båda roller.

– Den största upplevelsen var att det var likartade världar. Och det är posi-tivt eftersom det då är lättare att skapa förståelse för varandra. Men det gav även en viktig signal att vi hela tiden måste fortsätta prata med varandra och träffas. Annars suboptimerar vi och tror att vi bygger något bra på varsin sida.

BLI ATTRAKTIVA SOM ARBETSGIVARE

De får förstås båda frågan om vad de tar med sig från dagen på den andres arbete, och båda lyfter fram att det handlar mycket om just kontaktskapan-de och att synliggöra.

– Det som jag tar med mig och som det kommer bli mer av är att vi måste

öppna upp oss mer för den här typen av kontaktskapande. Det handlar inte om att vi ska övertyga alla ungdomar att arbeta i industrin. Det handlar om att öppna upp och visa vad som finns om de väljer att arbeta här.

På samma sätt formulerar Lars det hela utifrån sitt kommunala perspektiv.

– Alla måste förhålla sig till att vara attraktiva för framtidens arbetskraft. Det är inte skolan och utbildningssyste-met som bara kan leverera arbetskraft till olika branscher. Barn och ung-domars attityder till vad de väljer för framtida yrke styrs mycket av egen vilja utifrån hur de uppfattar olika bran-scher. Det gäller även oss som är en kommunal organisation så att vi också lyckas kommunicera med framtida medarbetare. n

Kristoffer Asklöv, VD Partnertech Åtvidaberg. Lars Rehnberg, utbildningsdirektör Linköping

16

Östergötlands regionala evenemangskalender

Vet du vad som händer i Östergötland idag?

www.pagang.info

17

in make och du är tredje generationen som driver Lindahls. Var det ett enkelt val att fortsätta familjeföretaget?

– Enkelt var det inte, men eftersom vi successivt fick arbeta oss in i företaget tillsammans med Björns föräldrar var steget inte lika stort som det skulle ha varit om vi startat helt från början. Min man hade börjat jobba i företaget, han trivdes och tyckte att det var kul. Det som kan vara svårt är att man är tredje generationen, och det är självklart ett stort ansvar att ta över något som har funnits i decennier. Det gäller att kunna fortsätta att driva det på samma bra sätt och utveckla det vidare. Vi såg det som en utmaning som vi tyckte kändes stimulerande och som vi trodde att vi skulle kunna klara av. Så ett kort svar: Både och.Spelar er mångåriga historia tillbaka till 1938 nå-gon roll för dagens verksamhet, är den till hjälp?

– Ja, det är den. Det finns en viss trygghet i att ha funnits så länge, och man kan ibland luta sig mot att vi har funnits i 80 år. Det är tryggt för kunderna att det inte är något nystartat företag och att det fram-för allt har en lång tradition i Norrköping. Lindahls affärsidé är att genom egen tillverkning erbjuda konditorivaror och bakverk av högsta kvalitet, per-sonliga kaféupplevelser och hög service. Tillsam-mans med ambitionen att vara marknadsledande i Norrköping har det förblivit vår affärsidé genom åren. Vi levererar också bara till våra egna butiker. Den affärsidén har varit kvar sedan vi startade. Så jag tycker att det är en fördel att ha det med sig.Ni fick ta emot Norrköpings Tidningars hederspris, som delades ut på Handelsgalan, för att ha utveck-lat ett anrikt Norrköpingsföretag. Det är verkligen ett erkännande.

–Ja, det var det verkligen, och mycket roligt. Vi blev överraskade. Bara att bli nominerade var roligt. Det kändes hedersamt, och att sedan få vinna var givetvis väldigt kul. Det är ett erkännande, man känner själv att man har gjort något som någon annan tycker är bra. Det är vi stolta över. Det som var extra roligt var alla positiva ord, SMS, mejl med mera som vi fick både före och efter att det var klart att vi vunnit. Det värmde verkligen!De motiverade priset så här: »Många arbetstill-fällen har skapats på sex platser i två kommuner och bidragit till ökad handel där de etablerat sig.« Är Norrköping och Finspång bra kommuner att verka i?

– Ja, det tycker jag. I Finspång är vi fortfarande ganska nya som företag, vi har bara funnits där i snart fyra år. Det är på handelsplatsen Viberga, och den har ändrat sig mycket i samband med och efter att vi kom dit. Vi har känt oss väldigt välkom-na där, och det är trevligt. Jag tycker också att det finns många bra handelsplatser i Norrköping, så det är absolut bra att verka här. I Norrköping finns vi på de stora handelsplatserna som Mirum Galle-

ria, Spiralen och Ingelsta Shopping. De har starka fastighetsägare som vill främja handeln och arbetar för oss företag som finns i köpcentrumen, och de ser det som ett gemensamt intresse att det ska gå bra för oss alla. Det är många i Norrköping som arbetar för att staden ska vara en marknadsplats och som marknadsför sig som det.Som du sa, Lindahls har fem butiker i Norr-köping och en butik i Finspång. Alla butiker har serveringar och fyra av butikerna ligger i köpcentrum. De etableringarna måste vara ett medvetet val.

– Ja, det är de. Vi har valt att lägga oss i så kallade A-lägen där det finns ett flöde av människor. Så det är ett strategiskt val.Är det svårt att hitta kvalificerad arbetskraft?

– Nej, det tycker jag inte. Hur ser en normal arbetsdag ut i ditt liv? Jag gissar att ni börjar tidigt på morgonen.

– Mitt arbete är väldigt varierande. Jag jobbar inte i produktion så ofta, så därför börjar jag inte så tidigt. Jag börjar vid 8 på morgonen, ibland tidigare. Det varierar också hur länge jag håller på, men jag slutar oftast runt 17-tiden, ibland tidigare och ibland senare. Ibland sitter jag hemma och jobbar på kvällen. Eftersom våra butiker har öppet sju dagar i veckan och några butiker stänger 20.00 på kvällen på vardagar, så finns mobilen nästan alltid med mig. Det är inget 8–16-jobb, utan det är väldigt varierat, och det tycker jag om med mitt arbete. När du då och då arbetar i produktionen, vad gör du då?

– Det kan bli allt möjligt från tillverkning av räksmörgåsar, sallader med mera. Sedan har jag varit inne i produktion i bageriet vid toppar som jul, påsk, mors dag och andra dagar då vi har mycket att göra. Det är kul och omväxlande. Men det är mer min man som är i produktionen, då i bageriet.Vad är roligast med ditt jobb?

– Det roligaste är just att det är så varierande, och möjligheten att få driva ett eget företag tillsammans med min man ser jag som en förmån. Det är kul att få ta egna beslut och driva företaget åt det håll man vill. Man får styra över sina egna beslut och över sin egen dag. Vi har 100 anställda, vilket är roligt men också lite skrämmande ibland och ett väldigt stort ansvar. Flera av besluten vi tar påverkar inte bara Björn och mig utan även våra medarbetare. De större besluten vi tar får inte vara förhastade, utan det gäller att tänka efter både en och två gånger. Vi har bra personal som är intresserade och vill vara med på tåget. Det är inspi-rerande, och ingen dag är den andra lik.Ni har en egen tillverkning av allt från konditori-varor till surdegsbröd och glass.

– Ja, det stämmer, vi har ett brett sortiment och vi bereder även allt från smörgåsar och smörgåstårtor till tårtor, pajer etc. I vår butik i city i Spiralen har vi

ett koncept som heter Paulúns Deli, där vi även lagar mat från grunden efter Fredrik Paulúns recept. Vi hade en regnig sommar, påverkar det er posi-tivt eller negativt?

– Positivt i de flesta butiker. Vi har bara en butik med uteservering. Folk handlar istället för att ligga på stranden.Har något varit en oväntad storsäljare i år?

– Nej, inget som varit oväntat direkt … Glass har sålt bra så klart, även om det varit regnigt. Det som ökar hela tiden i vår bransch är lättare luncher och smörgåsar. Vi säljer inte så mycket mer bakelser eller bullar, men däremot grillade och vanliga smörgåsar, lättare luncher – folk äter mer ute och har hittat till våra konditorier som har flera lunchalternativ.Vad händer framöver?

– Vi kommer att öppna en ny enhet på Vrinne-visjukhuset i Norrköping. Vi blev tillfrågade i augusti 2014 om vi var intresserade. Upphandlingen blev klar vid årsskiftet och vi fick förtroendet att driva en kaféverksamhet med servering och glassförsäljning. De bygger om på vårt sjukhus här i Norrköping. Vi skulle redan ha öppnat första veckan i augusti i år i befintliga lokaler, men en vattenskada satte stopp för det, tyvärr. Så det har blivit senarelagt och vi kommer att öppna 1 februari 2016. Då blir det i helt nya, större lokaler. Någon annan kommer att driva kioskverksamheten. Det är stor etablering för oss och något nytt att bedriva verksamhet i ett sjukhus. Det känns jättespännande, och det var roligt och smick-rande att vi blev tillfrågade. n

Makarna Björn och Pernilla Lindahl driver tillsammans Lindahls Bagerier och Konditorier i Norr-köping och Finspång. De fick ta emot Norrköpings Tidningars hederspris på Handelsgalan för att ha utvecklat ett anrikt Norrköpingsföretag. Många arbetstillfällen har skapats på sex platser i två kommuner och bidragit till ökad handel där företaget etablerat sig. Vi pratade med Pernilla Lindahl.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: CHARLOTTE STRÖMWALL

Tredje generationen Lindahls


D

ÖSTERGÖTLAND

ANMÄL DIG TILL DEN 23 SEPTEMBER

Du hittar den på www.industridag.se

Delta i debatten#industridag2015

…och den häftiga framtid är vår!

20

»Kompetensförsörjningen är en gemensam uppgift«

u var, som du sa, initiativtagare till Industridagen 2013. Hur föddes idén?

– Vi hade en middag som Saabs ledning bjöd på. Saabs koncern-VD

Håkan Buskhe och jag diskuterade kompetens-försörjningen som en central fråga för industrins framtid. Både Håkan Buskhe och jag uttryckte en oro för att om Sveriges viktiga industrier inte får tag på duktiga människor i olika yrken så kommer det att hämma tillväxten av industrin, och kan inte den växa kommer det att drabba hela vår välfärd. Industriföretagen är extremt viktiga här i Sverige.

Då tog du itu med det och tog initiativet till Industridag Östergötland.

– Ja, vi samlade ihop ett gäng. Saab var själv-klara tillskyndare, men jag pratade också med andra industriföretag, och det var inte svårt att locka industriföretag att ställa upp på det här. Det var glädjande att kommunerna ville vara med. Det

handlar om kompetensförsörjning och då krävs det flera parter, att man tillsammans tycker att det här är en viktig fråga och att man hjälps åt. Vi bildade en referensgrupp och började fundera på hur vi kunde finansiera det. Länsstyrelsen hade pengar och alla kommuner i Östergötland ville vara med, lik-som Kommunförbundet Östsam, fackförbund som Metall och Unionen och från början var ett 40-tal industriföretag med. 2013 hörde Arbetets museum av sig, för de hade en aktuell utställning, Jobbcirkus, som passade bra i det här sammanhanget. Det var ett sätt att knyta samman olika intressenter.

Är Arbetets museum med även i år?– Nej, de var med på den första industridagen

2013, men inte i år. Till en början, när man startar något nytt, blir det lätt vildsinta diskussioner innan man formulerar vad vi egentligen vill och vilka vi vill försöka att nå. Vi landade i att vi vill nå skolvärlden, men vi kan inte nå alla elever – det är svårt pedagogiskt. Däremot kan vi nå skolledning-

Industridag Östergötland arrangeras vartannat år, och 23 september 2015 är det dags igen. Vi intervjuade Elisabeth Nilsson, landshöv-ding i Östergötlands län sedan 2010.– Som initiativtagare är jag stolt över det intresse vi skapade år 2013. Det är glädjande att kunna ta till vara det engagemang som väcktes och tillsammans med skolan ta nästa kliv i vår gemensam-ma samverkan. Industri- och teknikföretagen behöver ungdomarna och skolan vinner på engagerade företag i regionen.

OMSLAGSPROFIL

FAKTA: ELISABETH NILSSON

Elisabeth Nilsson, född 1953.Landshövding i Östergötlands län sedan 2010.Elisabeth Nilsson är uppväxt utanför Kalix och gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet där. Hon är utbildad bergsingenjör (civilingenjör i geoteknologi 1976) vid dåvarande Luleå tekniska högskola och har gjort karriär vid stålföretaget SSAB, där hon har arbetat vid SSAB Tunnplåt i Luleå, varit VD för SSAB Merox och produktionschef med ansvar för Metallurgi-enheten vid SSAB Oxelösund, där hon

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: BJÖRN LISINSKI

Den, lärare, SYO, skolpolitiker etc. De är bärare av budskapet under en lång tid. Deras bild, vad de tror på och vad de ser som framtiden för eleverna, kommer att vara viktig för de budskap som de når ut med till eleverna. Det var det vi landade i. En annan viktig fråga är: Hur möts skolvärlden och industrin? Kompetensförsörjningen är en gemen-sam uppgift. Industrin måste se till att det finns anledningar att välja utbildningar som är attraktiva för industrin. Elever måste tro att det finns en spännande framtid. Det är viktigt att skolan och politiker bidrar med de medel man har så att elever hittar någonstans att jobba som är intressant. Man kan inte styra elever och pådyvla dem åsikter, utan elevernas val påverkas genom att man skapar kontakter så att något upplevs som spännande och framtidsinriktat.

Det är ett hyllat event. Redan 2013 skrev Cor-ren: »Bra initiativ, landshövdingen!«

– Det tyckte jag var roligt (skratt). Jag har också

också ingick i företagsledningen.Elisabeth Nilsson utsågs 2005 till VD för Jernkonto-ret, och 11 mars 2010 utsågs hon av regeringen till landshövding i Östergötlands län med förordnande från den 7 juni 2010. Hon invaldes 2007 som ledamot av Ingenjörsveten-skapsakademien. Hon har varit ledamot av styrel-serna för Sjöfartsverket, Sveaskog och Euromaint, samt ledamot i Globaliseringsrådet.Elisabeth Nilsson är ordförande för Göta kanalbolag,

Övralidsstiftelsen, Tåkernfonden, Risbergska dona-tionsfonden och Linköpings slotts- och domkyrko-museum. Hon är ledamot av styrelsen för Outokum-pu Oy och sedan 2014 av Skandias fullmäktige.Hon har tilldelats Jernkontorets stora guldmedalj och priset Stålbjörnen ur Stiftelsen Björn Wahl-ströms fond samt av Norrbottensakademien tillde-lats Anisbrödspriset.

Källa Wikipedia

21

att hitta sina egna svarden synen, att det är mycket diskussion om vilka jobb som kommer att finnas om tio år. Det vet vi inte. Vi visste inte för tio år sedan vilka jobb som skulle finnas idag. En del kan man räkna ut med ganska hög sannolikhet, andra inte. Vilka jobb som finns beror delvis på teknikförändringar, en del försvinner, andra kommer till. Vilka jobb som kommer att finnas i Östergötland beror på vilken konkurrenskraft våra företag kommer att ha. Och det i sin tur beror på vilken ledning som finns och de strategiska beslut den tar och vad som händer i omvärlden som påverkar konkurrenskraften. Men det beror också på vilka människor man har i fö-retagen. Det är de som lägger till olika byggklossar för vilken framtid ett företag har. Det kan vara vil-ken kategori som helst, men har man duktigt folk är sannolikheten oändligt mycket större att företa-get har en chans att växa och att vara konkurrens-kraftigt på en tuff världsmarknad. Motsatsen är att man märker att man inte kan ta emot order för att man inte har någon människa som kan göra jobbet. Eller det finns ingen som kan skickas till Kina för att prata med viktiga kunder. Man har ingen som kan skickas för att serva tunga maskiner som man har levererat. Det vi har gripit oss an är hur vi kan locka ungdomar med alla möjliga initiativ. Det spelar roll för hur Östergötland och vårt näringsliv ser ut om tio år.

I år är ni i Åtvidaberg, hur valde ni ort?– Vi var i Norrköping förra gången och det var

ett – lysande – initiativ från Åtvidaberg att vi skulle vara där i år. Det är viktigt att vi inte bara landar i Linköping eller Norrköping, utan visar på att

det finns andra orter. Jag har varit många gånger i Åtvidaberg och besökt flera företag, Det gläder mig att se vilka spännande företag som finns i en så pass liten kommun. Partnertech är det största, men det finns många andra företag – en del små, men det som slår mig är hur många av dem som har en internationell kundkrets. De är kvalificerade och de för en intressant diskussion om hur man ska utveckla företagen. Åtvidaberg är en kommun som har haft det tufft. Facitkrisen slängde ned dem i diket, men de har kravlat sig upp. Jag har själv sett kommunens framåtanda, och deras förmåga att samverka, under mina besök. Det finns diverse in-itiativ som bidragit till att jag upplever Åtvidaberg som en intressant industrikommun.

Få visste nog att de automater där man stop-par mynten i mataffären ofta är monterade i Åtvidaberg. Det lärde jag mig när jag läste på inför denna intervju.

– Ja, det är ett exempel. Det finns många andra. Till exempel så tillverkar Partnertech produkter till andra företag. De har extremt avancerade applika-tioner som kräver att man har ett gediget kunnan-de, ett kvalitetssystem och kvalitetstänkande på högsta nivå. Om de inte hade det, skulle de vara utslängda hos vissa kunder. Det visar hur företag som haft det tufft, med duktig ledning och medar-betare verkligen kan bli framgångsrika

Referensgruppen (se faktaruta här intill) är rätt så stor. Hur fungerar det att arbeta med så många samarbetspartners?

– Det är kreativt. Dels har vi Industrikompe-

tens som har en projektledare, Elin Hultman, för allt som ska fungera. De har sedan olika partners som de samverkar med. Vi hade ett möte tidigare idag med personer från industrin, personal- och kommunikationschefer från stora industriföretag, representanter från kommuner, Region Östergöt-land etc. Det är ett härligt klimat, det är mycket kreativa diskussioner om hur vi ska jobba. Vissa saker sköter projektledaren, men andra måste vi diskutera, vilka idéer ska vi förverkliga, och då blir det bra.

Har intresset varit stort i regionen för industri-dagen?

– Ja, jag är otroligt glad att alla kommuner är med. Det visar att de kommunpolitiker som vi har i Östergötland delar samma bild som jag, att kom-petensförsörjning för industrin är en viktig fråga. Även om man har en stram budget, taxan varierar efter storleken på företag och kommuner, vill alla vara med. Vi har en förmåga att samlas i Östergöt-land, vilket är bra för hela länet.

Syftet i år, 2015, är – som du har berättat om – att samverka för att attrahera framtida medarbetare till våra industri- och teknikföre-tag för att möjliggöra tillväxt. Finns det några konkreta exempel att peka på?

– Enligt Lars Rehnberg, utbildningsdirektör i Linköpings kommun, har vi aldrig haft så många sökande till teknikprogrammen som nu. Det är alltid svårt att analysera varför, men ett skäl är att det uppmärksammats. Det kan säkert finnas fler skäl. Det har gått framåt, och trenden är rätt. En

23

annan sak som är viktig är att i många kommuner har man fått till en bättre samverkan mellan skolor och industriföretag. Det är lätt att lägga allt ansvar på skolan, men det är suveränt viktigt att fundera på olika sätt vi ska jobba för framtiden på. Hur kan vi bidra själva, utan att titta på någon annan som ska fixa det åt oss? Näringslivslivet har en viktig roll i att närma sig och bjuda in skolan, inte bara en gång utan många gånger, så man skapar intresse och så att man förstår varandra och vilka utma-ningar man har som rektor eller lärare. Jag tror att det blir mycket bättre.

Hur bedömer du, efter att ha varit landshöv-ding i fem år, chanserna för regionens framtida tillväxt?

– Jag har en mycket positiv bild. Det beror på vad man ser här i Östergötland. Till att börja med ligger vi geografiskt bra till, läget är inte oviktigt. Vi ligger nära huvudstaden längs ett kommunika-tionsstråk. Vi kommer att bygga en snabbare och bättre järnväg. Vi har en stor och viktig hamn med bred portfölj. Vi har flyg till kontinenten, till Kö-penhamn och Amsterdam från Linköping och till Helsingfors från Norrköping. Vi har ett universitet som har ett mycket gott rykte och många studenter med en inriktning som är bra för Östergötland. Det är ingen slump, utan det är medvetna beslut som har tagits. Sedan har vi många starka industri-företag och spännande IT-företag som är attraktiva på flera sätt och vis. Vi har styrkeområden som basindustrin, som måste göra en omvandling av vissa produkter. Den processen pågår och man har lyckats väl. Vi har stora forskningsprogram som

är industrirelaterade som tryckt elektronik. Vi har Visualiseringscenter C, forskning som pågår på universitetssjukhuset, materialforskning med mera. Detta i kombination med de industriföretag som vi har, många av dem är stora och starka, som lyfter mindre företag som fungerar som underleveran-törer. Vi får en infrastruktur av stora och min-dre företag, där många mindre företag har egna produkter som de levererar runt hela världen. Det finns IT-företag som är okända för allmänheten, där nästan allt de säljer går på export. Det är en viktig sak: framgång föder framgång. Östergötland är det län i Sverige som ligger tvåa när det gäller antalet civilingenjörer per capita. Det är ett mått på att vi har ett kvalificerat näringsliv.

Är det något specifikt som skiljer årets industri-dag från tidigare år?

– Vi har vässat till det lite grann, vi var lite splitt-rade förra gången. Vi har blivit mer fokuserade och jobbat än mer med skolledningar för kommuner. Det viktiga för oss är inte att industrin träffas, utan att vi får träffa de viktiga i skolvärlden.

Du har en bakgrund inom industrin. Har det va-rit en fördel för dig som landshövding i allmänhet och och för Industriidagen i synnerhet?

– Jo, absolut, det är jag säker på. Jag träffar före-tag, och jag vet hur viktig industrin är för Sveriges väl och ve. När jag jobbade på Jernkontoret och skulle prata för stålindustrin i synnerhet och ofta industrin i allmänhet, skulle man för många beskri-va hur beroendet av industrin ser ut i Sverige. Det pratas om att industrin flyttar till Kina, men statis-tiken visar något helt annat. Industriexportens be-

tydelse för Sveriges ekonomi har inte minskat, utan snarare ökat. Jag kan ibland tycka att människor som jag möter inte har hela bilden klar för sig. En del människor tror att det inte finns några jobb och vill därför inte satsa på en utbildning. Ibland finns en bild av industrin som en massa tokiga ingen-jörer som är isolerade vid en ritbräda. Jag vet det att finns en uppsjö av olika arbetsuppgifter inom industriföretag som innebär många spännande jobb med enorma utvecklingsmöjligheter. Man kan byta företag och om man arbetar i en större koncern finns möjligheten att arbeta i andra länder. Ett exempel är Saabs Brasilienaffär, genom vilken många reser dit. Jag vet också att det finns företag här och i andra län som oroar sig för hur de ska få tag på folk. Om man börjar tro att i Sverige får man inte tag i duktiga ingenjörer, IT-folk eller vad man söker, då måste företagen fundera över om de ska flytta tillverkningen till Kina. Företagsledare sitter inte och väntar. Om Sverige inte är det land där de hittar de bästa människorna, då konstaterar man att saker och ting dör ut och tar initiativ så att jobb flyttar någon annanstans. Det är en tillväxt-faktor att vi ska ha duktiga människor.

Hur ser framtiden ut för Industridagen?– Den är god, vi håller på med detaljerna. Jag tar

för givet att den upprepas 2017. Vi har redan bokat in våra första möten för uppföljning i januari. Vi jobbar vidare. Det kommer nya kullar elever varje år. Det byts ut lärare, skolledningar och kommun-politiker. Bara för att man har sagt någonting 2015 är det inte alla som inte kommer ihåg det två år efteråt. n

FAKTA: INDUSTRIDAG 2015 DEN 23 SEPTEMBER

Industridag Östergötland är ett samarbete mellan länsstyrelsen i Östergötland, regionens industri- och teknikföretag, länets kommuner, regionkommunen, LiU, Arbetsförmedlingen, arbetsgivar- och fackliga organisationer samt Industrikompetens.SYFTE 2015

Samverka för att attrahera framtida medarbetare till våra industri- och teknikföretag för att möjliggöra tillväxt.Referensgruppen 2015 består av representanter för länsstyrelsen, Saab, Siemens Industrial Turbomachi-nery, Toyota Material Handling, Partnertech, Holms Industri, Boxholms AB, BillerudKorsnäs, Industrikom-petens, IF Metall, Unionen, LiU, Arbetsförmedlingen, Motala kommun, Norrköpings kommun, Linköpings kommun, Nulink, Region Östergötland, Åtvidabergs kommun och Curt Nicolin-gymnasiet.Källa: www.industridag.se

24


KRÖNIKA

Kompetensförsörjning

KOMPETENSFÖRSÖRJNING MÅSTE VARA ett av de mest använda begreppen när man ska förklara det svenska arbetslivets utmaningar framöver. Enklare uttryckt handlar det om att ha »rätt person på rätt plats« för att kunna öka produk-tiviteten, kvaliteten, tillväxten eller vilket annat resultatmått verksamheten strävar emot.

SEDAN SVENSKT NÄRINGSLIV släppte sin rapport 2011 har också begreppet »mismatch« hamnat på var mans läppar. Arbetslösheten har permanentat sig på en relativt hög nivå i Sverige, samtidigt som det finns många företag som inte hittar »rätt person på rätt plats«. Det hindrar företagens ex-pansion när konjunkturen går upp, och gör också att människor fastnar i arbetslöshet, trots att det finns företag som vill anställa.

MISMATCHEN IDAG ÄR större än vad den någonsin varit inom en mätbar period. Detta skulle kunna förklaras med en ökad specialisering i arbetslivet. Digitalisering och globalisering gör varje tjänst

JOHANNA PALMÉR

VD, Östsvenska handelskammaren

Vad sägs om att växa och utvecklas med Grant Thornton?Vi på Grant Thornton vill hjälpa våra kunder att växa och utvecklas. Med goda råd ger vi dig relevanta beslutsunderlag och våra smarta verktyg frigör tid som du kan ägna åt kärnverksamheten.

Hos Grant Thornton kombinerar vi vår sakkompetens inom våra respektive affärsområden med en lång och gedigen erfarenhet av att ha hanterat liknande frågor förut. Denna kombination av förnuft och magkänsla drar du nytta av när du jobbar med oss, oavsett om det rör ditt företags utmaningar eller ditt eget ägande.

Allt detta du just läst har vi sammanfattat i vår slogan: An instinct for growth.

Vill du veta mer om Grant Thornton är det bara att du hör av dig:

Grant Thornton Norrköping Grant Thornton LinköpingS:t Persgatan 95 Stora Torget 4600 02 Norrköping 582 19 Linköping

T 011-36 47 00 T 013 - 480 24 00E [email protected] E [email protected]

GTremake150615BL.indd 1 2015-06-15 15:20

mer unik idag. Kravet på ökad produktivitet pres-sar på från andra hållet, varje medarbetare måste klara en större bredd av uppgifter. Om en recepti-onist för 30 år sedan huvudsakligen ansvarade för posten, växeltelefonen och för att analogt doku-mentera in- och utpasserande, så krävs idag också väsentlig IT-kompetens.

INOM REGIONEN GÖRS ett ambitiöst arbete för att identifiera kompetensglappen och minska dem med hjälp av skräddarsydda utbildningar. Skillnaden i utbildningsnivå mellan vad arbetsgivarna söker och vad den lokala marknaden kan erbjuda är ungefär tio procent. Det är viktigt för näringsli-vet att det går att hitta den kompetens man söker lokalt regionalt! Om allt för många nyckelpersoner behöver pendla långa sträckor ställs snart frågan om omlokalisering.

DESSVÄRRE ÄR KONKURRENSEN hård, alla regioner i Sverige har liknande kompetensglapp och arbetar för att attrahera värdefulla talanger med reklam

om vackra boendemiljöer, härliga stadsmiljöer och bra infrastruktur. Ni som känner mig vet att jag i detta avseende tycker att vår region har Sveriges bästa erbjudande. Men för att fler ska inse att det är just vårt kompetensglapp de ska satsa på att täppa igen behöver vi göra ett rejält krafttag med vår egen regionala marknadsföring. n

25

uvudägaren Per Carlsson startade Rimaster AB i Rimforsa 1982.

Under de dryga 30 åren har företaget utvecklats från den östgötska landsbygden till en global aktör med säten i både Sverige, Polen, Frankrike, Belgien, Tyskland och Kina.

Antalet anställda är uppe i runt 650 stycken totalt och omsättningen har ökat till mellan 430 och 440 miljoner kronor.

Den största delen av produktionen äger numera rum i Polen – med 395 av de anställda och fokus på tillverk-ning av elsystem och elskåp.

– Det beror till stor del på kost-nadssituationen, som är en väldig skillnad om man jämför Polen mot Sverige. Men att vi även finns ibland annat Kina beror också på att vi vill finnas där alla våra stora globala kun-der har en marknad. Som till exempel Atlas Copco, berättar Tomas Stålnert.

Han kom in i företaget 2008 och tillträdde som VD i januari 2015.

Rimaster med huvudsätet i lilla Rimforsa är i dag en ledande leve-rantör av kablage, elskåp, elektronik, hytter för specialfordon och industri-ella system.

– Klart att det är en häftig och fantastisk utveckling. Att huvudkon-toret ligger på en liten ort ser jag inte som någon nackdel. Tillgängligheten är ändå bra och vi har en enormt lojal personal med hög kompetens. Dessutom lever vi i symbios med våra systerbolag runtom i världen, säger Tomas och fortsätter:

– Mitt stora uppdrag som VD är att hålla ihop gruppen till en enhet. Även om verksamheten är spridd i olika länder ska våra globala kunder känna att det är samma företag oavsett vem av oss de har kontakt med.

I Sverige har Rimaster både tillverk-ning och försäljning i Rimforsa (95 anställda), Söderhamn (45 anställda) och Horn (15 anställda).

Så här långt har Tomas inte märkt

H

I lilla Rimforsa ligger ett världsföretag med över 400 miljoner kronor i omsättning.Med vikande intresse för att locka unga till industriarbeten har Rimaster AB en utma-ning i framtiden.– Även om prispressen är enorm på marknaden är det viktigt för oss att ha kvar pro-duktion i Sverige. Vi vill finnas där många av våra kunder är, säger VD:n Tomas Stålnert.

TEXT: JOAKIM LÖWING FOTO: KRISTIN CARLÉN

att det blivit svårare att locka kom-petent arbetskraft eller att allt färre väljer arbeten eller utbildningar inom industrin i Sverige.

– Vi har inte haft några problem med att rekrytera personal hittills. Men med tanke på rapporterna finns förstås en viss oro inför framtiden och därför är vårt engagemang i skolor och kommuner allt viktigare. Där visar vi upp med vad och hur vi jobbar, samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns för att locka unga att intressera sig. Vi erbjuder dessutom skolungdomar från Allhamra att praktisera i vår verksam-het i Kina.

Varför är ni så pass framgångsrika?– Därför att vi arbetar väldigt nära

våra kunder och är så anpassningsbara

RIMASTER - EN GLOBAL AKTÖR


efter deras behov och önskemål. Du måste följa hur kraven på marknaden ser ut. Hade vi inte startat tillverkning i Polen eller Kina skulle vi absolut inte varit där vi är i dag. Det är en stor fördel att vi har produktion både i Sverige, Polen och Kina. Något ingen annan av våra konkurrenter har.

Vilka är de största utmaningarna framöver?

– Att optimera produktionen för att kunna vara fortsatt konkurrenskraftiga. Det råder en otrolig prispress. Markna-den har inte ökat under de senaste 3,5 åren och ingen ny har öppnat upp sig inom vår bransch. Då gäller det att ha ett bättre erbjudande än konkurrenter-na. Men jag ser ljust på framtiden, vi har god möjlighet att fortsätta växa.

RIMASTER AB

STARTADE 1982BRANSCH Är en ledande leverantör av kablage, elskåp, elektronik och hytter för specialfordon och industriella system.ANTAL ANSTÄLLDA Cirka 650 i sju företag världen över. HUVUDSÄTE Rimforsa. Där arbetar 95 personer. I Söderhamn jobbar 45 och i Horn 15. Men allra flest är de på tillverk-ningen i Polen med 395 anställda. I Kina är de 95 anställda.OMSÄTTNING 430–440 miljoner kronor.

En del av Rimasters medvetna strategi är att man fokuserat på att samarbeta med företag som har en stor utvecklingspotential.

Vid sidan av redan nämnda Atlas Copco – världsledande inom bland annat maskiner för gruvindustrin – är Malwa ett annat exempel. Ett ungt, snabbväxande företag som tillverkar mindre och lättare skogsmaskiner.

– Många av våra kunder har inte så hög volym, utan tillverkar någonstans mellan 200 och 700 maskiner per år. Vår framgångsfaktor har varit många varianter, men inte så hög volym. Men mot de större kunderna kan vi givetvis optimera till högre volymer, säger Tomas Stålnert. n

26

Arrangemang

MATCHÄNTLIGEN

ONSDAG 16 SEPTEMBER 19.00

TISDAG 29 SEPTEMBER 19.00

TORSDAG 1 OKTOBER 19.00

LÖRDAG 10 OKTOBER 16.00

LÖRDAG 17 OKTOBER 16.00

Boka ditt företags uppskattade kund- ellerpersonalarrangemang. Kontakta LHC Marknad på 013-37 11 90 Mer information på www.lhc.eu

27



lera delar av hjärnan styr vårt beslutsfattande. Käns-lohjärnan, som ofta kallas för ”reptilhjärnan”, styr våra

beslut i större utsträckning än man kan tro, i synnerhet om våra fysiska behov i form av mat och sömn inte har tillfredsställts. Då skickar reptil-hjärnan ut ett starkt flöde av impulser som har stor påverkan på våra beslut, vilket ofta resulterar i beslut som inte är särskilt genomtänkta. Det kortika-la systemet, som är mer avancerat, an-vänder vi när vi fattar eftertänksam-ma och långsiktiga beslut. En nyckel till att fatta genomtänkta beslut är att förstå när vilket system är påslaget och att reptilhjärnan oftast vill att vi väljer den lätta vägen, även om det inte är den ”rätta” vägen utifrån ett långsiktigt perspektiv, säger Katarina Gospic, läkare, hjärnforskare och författare till Välj rätt - en guide till bra beslut.

REPTILHJÄRNAN OCH VÅRA RÄDS-

LOR STYR BESLUTSFATTANDET

Hon varnar för ett antal ”besluts-fällor” som kan bidra till att vi inte fattar de beslut som gynnar oss långsiktigt. En sådan fälla är att per automatik välja det tryggaste alter-nativet. Våra hjärnor är programme-rade till att välja det alternativ som framstår som tryggast. Det blir tydligt när vi ställs inför stora och livsavgö-rande val, exempelvis ett karriärbyte eller ett en skilsmässa. Tillvaron efter uppbrottet karakteriseras ofta av mycket osäkerhet kring vad som vän-tar runt hörnet. Vår rädsla inför det okända riskerar med andra ord håller oss tillbaka och hindra oss från att genomföra den förändring vi innerst inne längtar efter.

F

Att fatta rätt beslut vid rätt tidpunkt betraktas ofta som en av de mest avgörande faktorerna för långsiktig lycka och framgång. Trots att våra liv styrs av de val vi gör är få människor tränade i konsten att fatta rätt beslut. Självkännedom och förmågan att kunna analysera de drivkrafter som påverkar vårt beslut är avgörande, liksom att undvika de känslomässiga ”beslutsfällor” som kan få driva oss till att fatta beslut som känns trygga på kort sikt, men knappast gynnar vår utveckling på längre sikt.

TEXT: ANNIKA WIHLBORG FOTO: CASIA BROMBERG

– Vår fysiska status påverkar vårt beslutsfattande i större utsträckning än man kan tro. När vi blir trötta och hungriga kopplas reptilhjärnan in, vilket inte gynnar vårt logiska be-slutsfattande. När du är mätt och ut-sövd har du full tillgång till din fron-tallob, hjärnans smartaste del som är en del av det kortikala systemet, men om du är vrålhungrig halvtimmen innan lunch kopplas reptilhjärnan in på nytt. Det är därför viktigt att vara i god fysisk form vid viktiga möten och förhandlingar. Detsamma gäller om man resonerar kring ett viktigt beslut, säger Katarina Gospic.

HITTA RÄTT BALANS MELLAN KORT-

SIKTIGA OCH LÅNGSIKTIGA BELÖNING-

AR

Ytterligare en tankefälla är en skev balans mellan kort- och långsiktiga belöningar. Vi är programmerade att föredra kortsiktiga belöningar framför långsiktiga, det därför vi gillar ”quick fixes”. Att vänta på en belöning som finns längre bort är inte lika lockan-de, även om den belöningen kan vara större i slutändan.

– Vi blir bättre på att styra oss själ-va när vi tränar vår förmåga att fatta genomtänkta beslut. Den som är medveten om och kan genomskåda de primitiva drivkrafter som påverkar vårt beslutsfattande i stort och smått har mycket att vinna. När någon exempelvis skäller ut dig eller beter sig oprofessionellt är det förmodli-gen personens reptilhjärna som styr reaktionen. När du är medveten om det kan du välja hur du ska agera och reagera på beteendet, du behöver inte ge igen med samma medicin, säger Katarina Gospic. n

- fatta rätt beslut vid rätt tidpunktGENOMSKÅDA HJÄRNANS DRIVKRAFTER

Katarina Gospic, läkare, hjärnforskare och författare till Välj rätt – en guide till bra beslut.

28

TEXT: MICHA VAN DINTHER, IDA THERÉN OCH AUSTIN MALONEY

Panoramica Latinamerika sitter på ett innehållsrikt och spännande arv. Filmfestivalen Panoramica ser till att dessa berättelser färdas hela vägen till Stockholm. Över 600 miljoner människor med ha sina rötter i denna världsdel och dess färgrika kultur är en stark influens långt över dess egna gränser.Panoramica, som är den första latinamerikanska filmfestivalen i Stockholm, har som vision att göra nutida latinamerikansk film till ett medium för kulturell och konstnärligt utbyte mellan Sverige och Latinamerika.Festivalen kommer visa över 30 av de bästa nya filmerna på ett flertal av Stockholms biografer.

Panoramica, 25–27 september, se www.panoramica.se för mer.

Nästa boom tar fartSom förväntat handlar 2015 om den runda, varma delikatess som svensken äter i genomsnitt 1,1 kilo av per år. Pizzans anseende har, precis som hamburgarens, genomgått en förvandling i Stockholm.Det senaste tillskottet på pizzakart an är Fat Frank’s Pizza & Wine på Karlavägen 60. Per Lilje forst, ägare av Fat Frank’s, har redan ett stort följe på grund av hans cateringbusiness. Men glöm inte att också prova deras focaccia som de gör så bra.

Karlavägen 60, fatfranks.se

Med smak av HumleVarför smakar öl så gott? En av anledningarna är humle, den snabbväxande, högt klättrande planta som är en av nyckelingredienserna i drycken på allas läppar.Man kan lära sig mer om att brygga öl hemma och hur humle odlas och växer under den nya utställningen på Nordiska Museet, Med smak av humle, som öppnades i början av september. Bland annat får man lära sig att humleplantan har en kusin som rör upp känslor hos en del människor – cannabisplantan.

Med smak av humle visas på Nordiska Museet till början av 2017

En lördag eftermiddag tillbringad i festlig atmosfär med några av Stockholms fräschaste och mest spännande designers låter väl kul. Den månatliga Designmarknaden i Hornstull går av stapeln 26 september med dess vanliga breda innehåll av nya produkter och spännande mat.– Besökare kan förvänta sig en blandning av all möjlig design, säger arrangören Elin Wiktorsson.– Det bästa med våra marknader är just bredden av produkter och stilar. Hög kvalitet och något för alla. Nytt denna gång är vackra konsttryck från bland andra Sonja Sandström, Smooth Life och PopIn samt ekologiska barnkläder från Lelou, fortsätter hon.Bland alla smycken, accessoarer och inredningsdesign hittar man också några mattruckar, en DJ och en lång rad fällstolar så designmedvetna stockholmare har någonstans att sitta, när de tar en paus med lite mat och musik.

Designmarknad, 26 sep, Långholmsgatan. Se www.designmarknadsthlm.se för mer info.

Designmarknad

STOCKHOLMSKOLL

29

ÅFF - Kalmar FFSöndag 20 sept. kl 1500

ÅFF - Hammarby IFFredag 2 okt. kl 1900

ÅFF - Örebro SKMåndag 26 okt. kl 1900

ATVIDABERGSBOK&TRYCK AB

Foto: Kjell Samuelsson

Fotboll påKopparvallen

MARKNAD EAST SWEDEN

[DIN ANNONS HÄR]

Affärsstaden Marknad East Sweden vänder sig till regionens företagare. I korta nyheter och längre texter beskrivs affärsföreteelser med ett regionalt perspektiv. Stora entreprenörer

och småföretagare ger sin bild av tillväxt, framtida projekt och utmaningar i affärslivet. Affärsstaden håller alltid ett finger i luften och känner av konjunkturens vindar. Tidningen håller dig helt enkelt ajour om det viktigaste som händer i företagsvärlden, samt i regionen.

Innehåll av allvarligare karaktär varvas med resereportage,

Roger Ossmin 0703-14 94 86 | Calle Östling 0707-47 20 60www.affarsstaden.se

30

ormulera en resepolicy och bestäm en process för hur bokningar skall gå till som är effektiv och spar tid, både för

själva bokningen och resan. Und vik att låta alla hitta sin egen väg och riskera dagar för research och dessutom kanske okunskap som leder till ökade kostnader och längre tid för resan, säger Christer

F

Affärsresor är den tredje största ut giftsposten i många företag, efter personalkostnader och lokalhyreskostnader. Det finns med andra ord en stor besparingspotential för företag som regelbundet ser över sitt affärsresande, skriver avtal med hotell, flygbolag och andra aktörer som anlitas frekvent och utbildar sina medarbetare i vikten av att göra medvetna val när det är dags att boka affärsresor.

TEXT: ANNIKA WIHLBORG

Nordlund, ordförande i Svenska resebyråföreningen och vd för HRG Nordic.På senare år har allt fler företag valt att skippa resebyrån och istället hantera sin egen resebokning online. Vid enklare resor, exempelvis tåg eller flyg mellan Stockholm och Göteborg och en eller ett par hotellnätter är det sällan något problem att boka resan på egen hand. Resor som kräver lite mer handpåläggning och pusslande, exempelvis en resa som inleds med två dagar i London, för att därefter fortsätta med tre dagar i Geneve och två dagar i Paris, lönar sig ofta att boka genom en resebyrå.

SPAR PENGAR MED FÖRMÅNLIGA AVTAL SOM VERKLIGEN ANVÄNDS

Ytterligare en fördel med att anlita en resebyrå är att de har system som håller koll på var företagets medarbetare befinner sig, oavsett tidpunkt eller tid på året. Om oroligheter eller krissituationer skulle uppstå i den delen av värld en kan medarbetarna snabbt lokaliseras för att man ska kunna ta beslut om hur man ska agera.En faktor som kan spara mycket pengar är förmånliga avtal med de hotell, flygbolag, taxibolag och andra företag som ni anlitar ofta. Analysera noga hur era resvanor ser ut och satsa på att skriva samarbetsavtal med aktörer som reser till eller befinner sig på de destinationer ni oftast besöker. Ett tjugotal avtal brukar vara fullt tillräckligt, även för stora företag. För mindre företag kan fem riktigt bra samarbetsavtal med utvalda leverantörer göra stor skillnad för verksamhetens samlade reskostnader.Om ni valt att anlita en resebyrå kan de regelbundet analysera era resmönster och därefter föreslå vilken typ av samarbetsavtal som kan löna sig mest. Om ni däremot bokar resor själva och betalar med kort kan sammanställningarna från kortföretaget hjälpa er att själva analysera ert resmönster. Christer Nordlund rekommenderar att man gör den här typen av analys minst en gång per år, inte minst eftersom resmönstret

Christer Nordlund, ordförande i Svenska resebyråföreningen och vd för HRG Nordic.

SPARA RESURSER MED EFFEKTIVA BOKNINGSRUTINER

tenderar att förändras i takt med konjunkturutvecklingen och kund stockens sammansättning.Ett vanligt misstag är att företag saknar policy om hur och vad som ska bokas. När enskilda medarbetare godtyckligt bokar hotell och transporter utifrån sina egna preferenser och utan erfarenhet av att hitta de mest prisvärda alternativen tenderar företagets reskostnader att skjuta i höjden.– Jag vill också varna för att boka flera sammanhängande flygningar med olika flygbolagsallianser. Om ditt flyg blir för senat och du missar nästa flyg tvingas du köpa en ny biljett om du reser med flygbolag från två olika flygbolagsallianser. Om bolagen däremot tillhör samma allians ser de till att du får bilj ett till nästkommande flyg, säger Christer Nordlund.En trend är att många företag som har förmånliga avtal lägger mycket resurser på att utbilda sina medarbetare i vikten av att hålla sig till de avtalade leverantörerna när det är dags att boka en resa. Ett företag som avtalat om ett förmånligt pris med exempelvis en hotellkedja kan inte räkna med att få samma förmånliga pris när det ett år senare är dags att omförhandla avtalet om det då visar sig att många medarbetare valt att boka andra hotell under avtalstiden.–I finanskrisens efterdyningar pågick en kostnadsjakt som medförde att man ofta glömde bort resenären. Många företag var så måna om att sänka sina resekostnader att de inte tog särskilt mycket hänsyn till fördelarna i att affärsresenären får en smidig och be kväm resa. Den nuvarande trenden är en kombination av kostnadsmedvetenhet och omsorg om resenären. Resan ska vara effektiv, säker och smidig, utan att nödvändigtvis vara särskilt lyxbetonad, Många företag låter ex empelvis sina medarbetare flyga i business class om resans längd överstiger sju timmar eftersom det är mer värt att komma fram utvilad och redo att ta tag i dagens mötesagenda än att behöva justera sömnbristen på ett hotell, säger Christer Nordlund. n

31



Flyg!Flyg från Norrköping till Europa och Asien med riktigt fina förbindelser till bl a:

Hongkong, Riga, Shanghai, Singapore, Sydney, Tallinn och Zürich

7 dagar i veckan!

Mer information på norrkopingflygplats.se

P.S. Vi är fjärde störst i landet på charter också. D.S

läs mera om Finnairs breda rutturval och täckande tilläggstjänster på finnair.seKöp din flygbiljett på finnair.se eller via din resebyrå.

32


KRÖNIKA

De svenska industriföretagen måste satsa mer på internationell kompetens

DET GÅR ALLT BÄTTRE för svensk industri och det finns nya visioner om återindustrialisering med ökad produktutveckling och tillverkning. Men de svenska industriföretagen behöver mer interna-tionell kompetens för att kunna integrera- och konkurrera i den globala marknaden.

Idag är det svårt för flera svenska industriföre-tag att förse sig med säker information om andra länders affärskultur, regelsystem och institutio-ner, då de skiljer sig från det svenska företagskli-matet. Flera av dessa handelskostnader drivs av brist på information, vilket skapar barriärer som resulterar i höga kostnader för svensk import och export.

SVENSKA INDUSTRIFÖRETAG BEHÖVER en mer generell kunskap om utlandsmarknaden. Men de behöver även bli skickligare på att anställa perso-ner med utländsk bakgrund som bland annat har handelskompetens från sina ursprungsländer.

Flera studier visar i själva verket att samtidigt som invandringen till Sverige ökar, ökar även den svenska utrikeshandeln. Invandringen leder näm-

MEDINA ADILOVA

Statsvetarstudent och skribent

Idög 5, 582 78 Linköping | 013-13 97 97 | Fjärilsg 7, 603 61 Norrköping | 011-473 44 80 | [email protected]

Vill du bli en av oss?

Nu söker vi elektriker med inrikt-ning på energibesparing och nya energikällor till våra anläggningar i Linköping och Norrköping. Välkommen att höra av dig!

www.valla.com

ligen till ökad internationalisering, vilket bidrar till att det byggs nya ”kommersiella broar” mellan Sverige och den globala marknaden och detta bi-drar därmed till utländska investeringar och ökad tillväxt för den svenska exporten.

PERSONER MER UTLÄNDSK bakgrund har nämligen mer kunskap om enskilda länders affärsklimat, språk och kultur. Och vikten av denna kunskap som personer med utländsk bakgrund har bör egentligen efterfrågas mer bland svenska industri-företag. För det finns en positiv koppling mellan invandring, svenska industriföretag och utrikes-handel. Svenska industriföretag gynnas av utlands-föddas närvaro och mångfalden ger helt enkelt goda förutsättningar för att främja svensk industri-företag att ta sig in på nya och oprövade markna-der snabbare och effektivare. Och de företag som anställer personer med utländsk bakgrund främjar sina handelsförbindelser mer än de företag som har brist på mångfald.

Det är därför viktigt att flera svenska industri-företag tar till sig lärdomen om mångfaldens be-

tydelse för att kunna konkurrera med bland annat låglöneländer. Således är det viktigt att svenska företag utvecklar och integrerar en ny och tolerant riktlinje som tar vara på invandringen och den internationella företagskulturen som kommer till Sverige. Detta skulle då leda till en ökad industriell innovation samtidigt som det även skulle gynna tillväxten i landet samt öka nya arbetstillfällen inom svensk industri.

OM SVENSK FÖRETAGSINDUSTRI ska överleva den tuffa marknaden, då måste man satsa mer på internationell kompetens. Det är därför dags för en ny industriell revolution i landet med fokus på mångfald och en vision om att vara en ledande ekonomi i den världsomfattande marknaden. n

33



lansforsakringar.se/ostgota

Tillsammans skapar vi trygghet och möjligheter.

FOTO

: JO

HN

ÉR IM

AG

E SO

UR

CE

34


TEXT: MAGNUS JOHANSSON

BÄTTRE RESULTAT MED

BÄTTRE SJÄLVFÖRTOENDE

Träning ger färdighet. Detta gäller även när det handlar om sjäv-förtroendet. Träna ditt självförtroende och nå bättre resultat! Här är några tips för att du ska komma igång!

SÄLJSKOLA

Självförtroende blandas ibland ihop med Själv-känsla. Innan vi går in på hur du kan träna ditt självförtroende ska vi reda ut begreppen.

SJÄLVKÄNSLA kan beskrivas som den grundinställ-ning vi har till oss själva, vad vi tycker om oss själ-va. Begreppet självkänsla rymmer dimensioner av hur nöjda, stolta och accepterande vi är gentemot oss själva vad gäller vår person. Självkänsle-be-greppet svarar på frågan: ”Om du inte hade ditt jobb, dina statusprylar och dina prestationskrav mm, vem är du då?”

SJÄLVFÖRTROENDE beskriver vår tilltro till vår förmåga att prestera inom olika områden. Vi kan till exempel ha gott självförtroende inom idrotts-utövning och vår förmåga att fixa praktiska saker i hemmet, medan vi har sämre självförtroende vad gäller att närma oss nya, potentiella partners, dansa och umgås.

Självförtroendet kan variera från dag till dag och det kan höjas genom bekräftelse utifrån. Självför-troendet kan tränas upp. Du har möjligheten att bygga förtroende för dig själv.

Bristande självförtroende hos t.ex. säljande per-sonal handlar ibland om kunskap. Om du ska lyck-as som säljare är det en grundförutsättning att du har god kännedom om den produkt du säljer. Men det betyder inte att en duktig säljare alltid måste ha detaljerade sakkunskaper för att nå framgång.

NÄR VI HÅLLER SÄLJUTBILDNINGAR hör vi ibland säljare säga: ”Vi behöver få mer produktut-bildning!”. Visst, ni behöver få utbildning i hur produkten kan hjälpa kunden! Inte i hur många megaherz, megapixlar eller megabit per sekund en produkt har. Naturligtvis är det bra om du har kunskap om produktens egenskaper, ofta ger detta bättre självförtroende, men det är inte avgörande för om du lyckas eller ej. Ställ dig frågan: ”Kräver kunden att du har ett omedelbart och rakt svar på alla produktfrågor?”

IBLAND HANDLAR BRISTANDE självförtroende om att vi känner att vi inte har tillräcklig erfarenhet. Vi kanske känner oss osäkra och otrygga för att vi inte har gjort en viss uppgift tidigare. Vi är rädda för att göra fel.

Ställ dig då frågorna: ”Varför är jag rädd för att göra fel?” och ”Vad är det värsta som kan hända?”.

Träna ditt självförtroendeHär får du tre enkla tips på hur du kan träna upp

ditt självförtroende.

Tips 1: Vad säger du till dig själv?Vad säger du till dig själv inför en uppgift eller

förväntad prestation? Säger du ”Det här klarar jag aldrig!” eller ”Det här kommer att gå bra!?” Vi

kan träna oss i att säga bra saker till oss själva, att byta ut negativa tankar mot positiva.

Tips 2: Vad säger din erfarenhet till dig?Har du tidigare varit med om motgång eller med-

gång i en liknande situation som du nu står inför? Om du har upplevt båda; vilken situation väljer du att tänka på, den gången du misslyckades eller när du lyckades?

”Chansen att vi lyckas med uppgiften ökar om vi tänker på den goda erfarenhe-ten, den gång då vi lyckades”

Vi känner trygghet i det vi kan och det vi lyckats med tidigare. Om vi bara har misslyckats tidigare med just denna uppgift hur skall vi tänka då?

Då behöver vi skapa oss en ny bild där vi ser oss själva lyckas. Föreställ dig att du lyckas med uppgiften. Hur ser det ut? Hur känns det?

Tips 3: Vad säger andra till dig?Vad andra säger till dig, hur påverkar det själv-

förtroendet? Som vuxna är vi mer känsliga för kritik än som barn. Hur många gånger blir ett barn tillrättavisat varje dag? Om vi som vuxna får kritik blir det jobbigt! Vi behöver träna vår förmåga att se kritik som ett bidrag till vår egen utveckling. Vi behöver också träna oss att visa uppskattning gent-emot andra. Vad vi säger till andra påverkar deras förmåga att prestera. Tror vi eller tvivlar vi på våra medarbetares förmåga?

DETTA ÄR NÅGRA TIPS på hur du kan arbeta med att förbättra ditt självförtroende i din yrkesroll. Det finns naturligtvis fler bra sätt, men börjar du med dessa tre tips så kommer du en bra bit på väg.

Lycka till! n

Magnus Johansson, EQP Business School – har 20 års erfarenhet av

personlig försäljning och är författare till säljboken ”Myror kan fånga

elefanter”. Magnus har under de senste åren framgångsrikt utbildat

säljare i de flesta branscher. Med en stor mängd nöjda kunder i bagaget

tillhör Magnus idag en av de bästa och mest eftertraktade föreläsarna

inom området försäljning.

35


KRÖNIKA

Det underbara vinområdet Bourgogne

BOURGOGNE ÄR BELÄGET i östra Frankrike mellan städerna Dijon och Lyon. Romarna började tidigt plantera vin i Bourgogne. Ända fram till franska revolutionen spelade kyrkan och klostren en stor roll i vinproduktionen i Bourgogne. Därefter fråntogs kyrkan och adeln jorden och den delades ut i små lotter till bönderna. Lotterna har sedan splittrats ytterligare och vingårdarna, som kallas climat eller clos, är därför betydligt mindre än i till exempel Bordeaux. Bourgognevinerna har en lång historia och den känns tydligt i vinernas kvalitet. Jordarter och jordmåner bildades redan för 200–250 miljoner år sedan.

Druvorna som odlas i området är framförallt Pinot noir som är en väldigt svårodlad druva, men rätt hanterad ger den dock några av de bästa vinerna i världen och Chardonnay som är en av världens mest populära gröna druva.

DET NORDLIGASTE OMRÅDET i Bourgogne är Cha-blis, där gör man endast viner på chardonnay-druvan. Vinerna har normalt ingen, eller myck-et begränsad ekfatskaraktär, vilket skiljer dem från de vita vinerna från resten av Bourgogne. Själva distriktet utgörs av ett tjugotal mindre byar runt orten Chablis. Jordmånen i området är mycket speciell, med inslag av krita och lera. Vinerna från Chablis delas in i fyra klasser och de är petit chablis, chablis, chablis premier cru samt det mest exklusiva chablis grand cru. Chablis är ett underbart vin att dricka till till exempel skaldjur.

TIO MIL FRÅN CHABLIS ligger Côte de Nuits som har de mest kända och dyraste röda bourgogne-vinerna på druvan Pinot Noir, medan Côte de Beaune har en blandning av röda och vita viner. I Côte de Nuits kommer de allra dyraste rödvinerna i allmänhet från appellationen Romanée-Conti.

PETER LANNESAND

Vinkännare

SÖDER OM STADEN Beaune i byn Côte de Beaune ligger ett av världens mest klassiska vitvinsområden, som producerar Chardonnay-viner i en annan stil än i Chablis, med ett tydligt inslag av ekfatslagring. Områdets dyraste och mest kända vita viner kommer från appellationen Montrachet, som endast är sju hektar stor och är uppdelad på ett flertal producenter. Åker man sedan ytterligare söderut i Bourgogne så hittar man området Beaujolais. Det är känt för sina lätta, unga viner, som blivit en stor försäljningsfram-gång. Beaujolaisvinerna är speciella dels för att de görs på en annan druvsort, Gamay, och dels för det sätt på vilket de tillverkas, så kallad kolsyrejäsning eller macération carbonique där jäsningen inlednings-

vis sker på stora fat under tryck av koldioxid, utan att druvorna krossas eller jäst tillförs. n

Staden Fuisse i Borugogen där man mestadels gör vita viner på chardonnaydruvan. Här växer Pinot noirdruvan vid kyrkan i Côte de Nuits.

Vingårdsbesök hos Xavier Durnad där vi får smaka den nya årgången direkt från ekfaten.

36

HOVERBIKEDen nya Star Wars-filmen planeras ha premiär 16 december. En smak av framtid med en touch av sci-fi kan du få redan nu i form av Hoverbike. Denna tingest påminner lite om de speeder bikes som används i Star Wars Episode VI: Return of the Jedi, och de radiostyrda leksaker som finns att köpa typ minidrönare. Hoax? Bluff? Samma lur som den där Hooverboarden för några år sedan? Inte om man ska tro Kickstarter. Insamlingen har pågått sedan september 2014 och 451 bidragare har skänkt över 64 000 pund (drygt 800 000 kronor) till projektet. Amerikan-ska armén ska tydligen vara intresserad av denna farkost som beskrivs som ett billigare alternativ till helikopter och som kan frakta trupper i oländig terräng. Utvecklingen av farkosten flyttas nu till Maryland, USA.

Framtiden är redan här! Denna månad tittar teknikredaktionen lite närmare på Appleutmanaren Pebble Time, en UV-mätare och så farkosten, Hoverbike.

TEXT: ULF HJELTING

APPLEUTMANARE OCH HOVERBIKETECHNOPOLIS

UV-MÄTAREGillar du att sola? Då kan en UV-mätare vara en nödvändig investering. Denna UV-mätare från Oregon Scienti fic mäter hur mycket UV-strålning du och dina kära utsätts för. Mätaren kan också ställas in så att den larmar efter att den exponerats för en viss mängd UV-strål-ning. Med denna mätare får du helt enkelt koll på om någon riskerar utsättas för för mycket strålning. Sova utom-hus? Då ställer du bara in den mängd UV-strålning du vill utsättas för och stäl-ler in en timer som säger till när det är dags att söka skydd inomhus. Onödig? Jag vet väl när det är dags att sluta sola, herregud! Kan ske det, men faktum är att malignt melanom är den cancerform som ökar mest och en UV-mätare kan därför vara en vettig investering för endast 285 kronor.

PEBBLE TIME

Det ska vara en smartwatch i år. Men vilken är bäst, är det verkligen Apple? Ett alternativ heter Pebble Time, givetvis synkbar med din smartphone och sägs dessutom vara kompatibel med över 6 500 appar. I denna smartwatch presenteras även ett helt nytt gränssnitt, timeline, och det är genom Kickstarter som detta gjorts möjligt. Över 80 000 personer har bidragit med sammanlagt 160 miljoner kronor så att företaget Pebble Time har kunnat förverkliga sin idé om denna smartwatch. Någon som minns den tecknade serien Dick Tracy? Nu är vi där. Notifikationer kan besvaras genom den inbyggda mikrofonen och Bluetooth 4.0 finns givetvis. Batteritiden ligger på sju dagar och detta trots en färgskärm som alltid är på. Denna tingest blir din för 2 799 kronor.

UtmärktLinköping

UtmärktNorrköping

Vint

er/V

år 2

015


HotellButikerKrogar

Besöksmål

UtmärktLinköping

UtmärktNorrköping

Vint

er/V

år 2

015


HotellButikerKrogar

Besöksmål




städer och gör dom till en utmärkt plats att såväl leva och verka i såväl som att besöka.Utmärkt är ett exklusivt magasin, med kloka, namnkunniga och i regionen välbevandrade skribenter.

Tre gånger årligen med start i november packas 5 000 nytryckta dyrgripar för vardera stad omsorgsfullt ihop för vidare värdetransport till noggrant utvalda platser som konferensanläggningar, hotell och andra mötesplatser.




www.affarsstaden.se

38


KRÖNIKA

Uppmärksamhet efter sin död

HELGEN INNAN VI LÄMNAR detta nummer på tryck uppmärksammas i mitt Facebook-flöde två människor som jag har träffat. Dels är det Ingrid Bergman, som föddes i augusti 1915, och dels är det David Lagercrantz, vars uppföljare till Millennium-triologin utkommit och vållat en hel del debatt.

Jag minns David Lagercrantz med värme från gymnasiet och när jag vickade på Expressen, så jag köpte boken i förväg och hämtade den på mitt lokala Coop. Jag har precis börjat läsa den, och ämnar inte recensera den. Men jag konstaterar att recensenter i USA och Storbritannien är mera positiva än sina svenska kollegor. Få blir profeter i sin hemstad.

FÖR MIG ÄR DET inte så kontroversiellt att David Lagercrantz skrivit en fortsättning på Stieg Larssons böcker. Inom brittisk och amerikansk underhållningslitteratur är det vanligt att andra upphovsmän (och -kvinnor) tar över efter den som skapat en viss figur. Som före detta ord-förande för Seriefrämjandet vet jag massvis av tecknade serier som fått nya upphovsmän efter skaparens död. Det finns olika fall av hur figurer

DANIEL ATTERBOM

Skribent och läsande hundmänniska

LINKÖPING Bonnorpsg 2 • Tornby • 013-12 34 15NORRKÖPING Malmgatan 21 • Ingelsta • 011-18 18 01ÖPPET Måndag-Fredag 9-18 • Lördag 10-15 • www.bilbyter.se

Jobba var du villfrån 1 575 kr/mån

Hyundai i40 tjänstebil

Hyundai i40 är tjänstebilen som gör sig lika bra på jobbet som på fritiden. Du får en kraftfull och säker bil, fullmatad med smarta och innovativa lösningar. Läs mer på Hyundai.se/tjanstebil.

5 års Nybilsgaranti med fri körsträcka • 5 års Vägassistans • 3 års VagnskadegarantiBränsleförbrukning vid blandad körning: i40 (1.7 CRDi 115/1.7 CRDi 141 Aut) 4,6-5,0 l/100 km, CO2 119-129 g/km. Bilen i bild är extrautrustad. Leasingförslag via Hyundai Finans: 4,35%, 36 mån, första hyra 20%, restvärde 50%, 6 000 mil. Förmånsvärde netto 50% marginalskatt. Månadskostnad exklusive moms.

Hyundai i40 SelectPris 224 900 kr Förmånsvärde 1 575 kr/månLeasingkostnad 1 921 kr/mån

hanterats efter skaparens död. Hergés änka lät inte hans assistenter teckna klart det sista, skissade Tin-tin-äventyret. Peter O’Donnells döttrar stoppar alla försök att fortsätta Modesty Blaise. Jag är glad över hur väl Don Rosa förvaltade Carl Barks ankor. De senaste decenniernas kanske mest betydande serie-författare, britterna Neil Gaiman och Alan Moore, har delvis byggt sina karriärer på att omtolka myter och existerande serie- eller romanfigurer.

INOM AMERIKANSKA SERIER är det mera regel än undantag att någon annan fortsätter en populär tecknad serie. Det förekommer i Europa också. Belgiska Spirou skapades av Rob-Vel, men blev sär-skilt populär när André Franquin tecknade serien. Det finns även exempel inom litteraturen, James Bond är ett, men det finns flera. Jill Paton Walsh har skrivit fyra läsvärda deckare om Dorothy Sayers lord Peter Wimsey och Harriet Vane. Dessa litterära figurer kommer att leva länge än.

En person som via filmens värld är odödlig är Ingrid Bergman. En sommardag 1975 kom hon och knackade på dörren till vårt lantställe i Enhörna utanför Södertälje. Hennes farbror ägde det i början av 1900-talet och Ingrid hade tillbringat

somrar där. Hon var en förtjusande person och charmade hela min familj. Hon träffade även en av sina barndomskamrater som fortfarande bodde kvar. Min mamma och Ingrid Bergman brevväxla-de sedan på 70-talet.

33 ÅR EFTER SIN DÖD uppmärksammas Ingrid Bergman åter. Om hon hade varit en litterär figur hade det varit mer kontroversiellt. På 100-årsdagen av hennes födelse visade SVT2 Ingrid Bergman i »Casablanca«. En klassiker som denna kan beskri-vas på olika sätt. Sajten tv.nu beskrev filmen så här: »Drama. Rick driver en nattklubb i Casablan-ca. Han tvingas omvärdera sitt cyniska förhållande till världen när han måste hjälpa en tidigare kärlek och hennes nya make fly från na-zisterna i Marocko.«. n

3938


LINKÖPING Bonnorpsg 2 • Tornby • 013-12 34 15NORRKÖPING Malmgatan 21 • Ingelsta • 011-18 18 01ÖPPET Måndag-Fredag 9-18 • Lördag 10-15 • www.bilbyter.se

Jobba var du villfrån 1 575 kr/mån

Hyundai i40 tjänstebil

Hyundai i40 är tjänstebilen som gör sig lika bra på jobbet som på fritiden. Du får en kraftfull och säker bil, fullmatad med smarta och innovativa lösningar. Läs mer på Hyundai.se/tjanstebil.

5 års Nybilsgaranti med fri körsträcka • 5 års Vägassistans • 3 års VagnskadegarantiBränsleförbrukning vid blandad körning: i40 (1.7 CRDi 115/1.7 CRDi 141 Aut) 4,6-5,0 l/100 km, CO2 119-129 g/km. Bilen i bild är extrautrustad. Leasingförslag via Hyundai Finans: 4,35%, 36 mån, första hyra 20%, restvärde 50%, 6 000 mil. Förmånsvärde netto 50% marginalskatt. Månadskostnad exklusive moms.

Hyundai i40 SelectPris 224 900 kr Förmånsvärde 1 575 kr/månLeasingkostnad 1 921 kr/mån

MARKNAD EAST SWEDEN

Vi spanar in vad som händer i V45.Innovationsveckan med aktiviter över hela länet.

Möt multientreprenören från Norrköping”Jag är en entreprenör som brinner för att vara en liten orsak för någon annans lycka, då jag tror starkt på att när jag hjälper någon annan att lyckas så lyckas jag!”

V45

Michel Issa

och mycket mer – ute i mitten på oktober!

I nästa nummer:

MARKNAD EAST SWEDEN

[DIN ANNONS HÄR]





2


MARKNAD EAST SWEDEN

[DIN ANNONS HÄR]





affärsstaden marknad east sweden 04 2015

Documents