7099 918 x

Kommunal fastighetsskatt

tänkbara utformningar och kalkylexempel

Caroline JohanssonHans Lind, KTH, Stockholm

© Svenska Kommunförbundet, augusti Skattebasberedningen

Stockholm

:a upplaganISBN: ---

Text: Caroline Johansson, Hans LindTryckeri: Ljungbergs Tryckeri, Klippan

Grafisk form & produktion: Elisabet Jonsson, SK

Satt i AGaramond och MyriadOmslag: Conqueror elfenbensgul gr Inlaga: Multifine gr

2Kommunal fastighetsskatt

Förord

tillsatte Svenska Kommunförbundets styrelse en program-beredning om finansieringen av kommunal verksamhet i framtiden – Skatte-basberedningen. Beredningen ska lämna sin slutrapport i november år .

Idag är kommunernas enda egna skattebas medborgarnas förvärvsinkoms-ter. I den allmänna debatten framförs då och då förslag om att svenska kom-muner, liksom kommunerna i många andra länder, även ska få möjlighet attbeskatta fastigheter. Beredningen har ansett att frågan om en kommunal fas-tighetsskatt behöver en grundlig belysning. I denna rapport diskuteras därförhur olika utformningar av en kommunal fastighetsskatt skulle påverka kom-munerna. Rapporten tar upp fyra olika syften med en kommunal fastighets-skatt:• att minska kommunernas beroende av statsbidrag• att skatteväxla till mindre rörliga skattebaser• att finansiera vissa fastighetsanknutna kommunala kostnader• att ge incitament till investeringar i infrastruktur och bostäder

Ansvarig för rapporten har varit Hans Lind, docent i fastighetsekonomi vid, Stockholm. Caroline Johansson (projektanställd under våren vidSvenska Kommunförbundet) har bistått Hans Lind med beräkningar och ana-lyser av datamaterialet. Författarna svarar själva för de analyser och slutsatsersom presenteras i denna rapport.

Den som vill lämna synpunkter på de frågor som tas upp i rapporten ellerpå annat sätt bidra till programberedningens fortsatta arbete kan vända sig tillprogramberedningens sekreterare Niclas Johansson, tfn - .

Stockholm i augusti

Åke HillmanSkattebasberedningen

3

Innehållsförteckning

Sammanfattning ...................................................................................................................................... 5

1 Inledning .................................................................................................................................................... 8Bakgrund .................................................................................................................................................. 8Syfte och uppläggning .............................................................................................................................. 8

2 Hur stora är taxeringsvärdena i olika kommuner? ............................................................................ 10Inledning .................................................................................................................................................. 10Taxeringsvärden för olika fastighetstyper .............................................................................................. 10Vad händer om olika fastighetstyper läggs samman? .......................................................................... 14Avslutning ................................................................................................................................................ 17

3 Kommunerna får dagens statliga fastighetsskatt ............................................................................ 18Inledning .................................................................................................................................................. 18Permanentbostäder .................................................................................................................................. 18Alla fastigheter som beskattas idag utom elproduktionsanläggningar .............................................. 19Omfördelning mellan kommuner ........................................................................................................ 20

4 Kommunerna växlar inkomstskatt mot fastighetsskatt .................................................................. 22Inledning .................................................................................................................................................. 22Skatteväxling som utgår från dagens fastighetsskatt med undantag av elproduktionsanläggningar ...................................................................................................................... 22Hur stor andel behövs om en fastighetsskatt för åkermark och skog också finns? .......................... 23Hur skatteväxlingen påverkar skattebördan för olika grupper av hushåll .......................................... 25Slutord ...................................................................................................................................................... 27

5 Fastighetsskatt som kompensation för kostnader och incitament för investeringar .................. 28Inledning .................................................................................................................................................. 28Särskild fastighetsskatt på fritidshus .................................................................................................... 28Särskild fastighetsskatt på industrifastigheter? ...................................................................................... 30Fastighetsskatt och incitament för nyproduktion av bostäder ............................................................ 30Fastighetsskatt och investeringar i infrastruktur .................................................................................. 32Slutord ...................................................................................................................................................... 33

6 Skattebasens stabilitet och dess trender ............................................................................................ 34Inledning .................................................................................................................................................. 34Svängningar och trender i fastighetspriser ............................................................................................ 34Några olika sätt att stabilisera fastighetsskatten över tiden ................................................................ 35Slutsatser .................................................................................................................................................. 36

7 Avslutning ................................................................................................................................................ 37

Bilaga 1 • Taxeringsvärde per invånare, länsvis ................................................................................ 39

Bilaga 2 • Taxeringsvärde per invånare, kommungruppsvis ............................................................ 40

Bilaga 3 • Kommunerna får (del av) fastighetsskatten på elproduktionsanläggningar .............. 41

Bilaga 4 • Några konsekvenser av förslag i SOU 2000:34 ”Likformig och neutral

fastighetsbeskattning” ........................................................................................................ 42


Kapitel 1: InledningEn kommunal fastighetsskatt kan ha åtminstonefyra olika syften: En skatteväxling bort från merrörliga skattebaser, att göra kommunerna mindreberoende av statliga bidrag, att finansiera vissafastighetsanknutna kommunala kostnader, samtatt ge kommunen ekonomiska incitament att in-vestera i infrastruktur och bostäder.

Utgångspunken i rapporten är att en eventuellkommunal fastighetsskatt ska baseras på fastig-heternas taxeringsvärde/marknadsvärde, det villsäga i stort sett vara utformad som dagens statli-ga fastighetsskatt.

Kapitel 2:Taxeringsvärden för olika fastighetstyperoch i olika kommunerHur fastighetsskatten påverkar olika kommunerkommer med dessa utgångspunkter att bero avhur taxeringsvärdena är fördelade mellan olikakommuner.

Ser man på enskilda fastighetstyper är sprid-ningen mycket stor mellan olika kommuner.Lägger man samman de fastighetstyper som idagbeskattas, exklusive elproduktionsanläggningar,hamnar kommunerna med högst taxeringsvärdeper invånare på cirka kr per invånare,medan de med lägst ligger på cirka kr.Räknar vi in även jord- och skogsbruk blir sprid-ningen från cirka kr till cirka .

Kapitel 3:Kommunerna får dagens statliga fastig-hetsskattOm dagens statliga fastighetsskatt, med undan-tag av elproduktionsanläggningar, överförs tillkommunerna skulle de kommuner som får mestfå cirka kr per invånare och de som fårminst cirka kronor per invånare.

Om staten finansierar förlusten av fastighets-skatten med en minskning av det generella bi-draget till kommunerna med en viss summa perinvånare skulle det innebära omfördelningarmellan kommunerna. Vissa skulle förlora upp till kr per invånare medan andra skulle vinnaupp till kr per invånare. I genomsnitt har”vinnarna” högre skattekraft och lägre skatteuttagän ”förlorarna”.

Kapitel 4:Kommunerna växlar inkomstskatt mot fas-tighetsskattDen kommunala fastighetsskatten kan också sessom något helt fristående från den statliga skat-ten. I detta kapitel har vi beräknat hur hög fas-tighetskatt – uttryckt som andel av dagens fastig-hetsskatt – som skulle behövas i olika kommunerför att finansiera en sänkning av kommunalskat-ten med skattekrona.

För kommunerna med lägst taxeringsvärdenskulle i runda tal dagens fastighetsskatt räcka pre-cis för att finansiera en sänkning av inkomstskat-ten med en krona. För de med högst taxerings-värden räcker det med ungefär en fjärdedel av da-gens fastighetsskatt. Om den kommunala fastig-hetsskatten innefattade jord och skog skulle ing-en kommun behöva mer än procent av dagensfastighetsskatt för att finansiera inkomstskatte-sänkningen. Jord och skog skulle då beskattasmed , procent av taxeringsvärdet.

En skatteväxling mellan inkomstskatt och fas-tighetsskatt innebär vissa omfördelningar mellanolika hushåll. Jämför vi upplåtelseformerna vin-ner i regel hyresgästerna medan småhusägarnaförlorar. Skillnaderna i taxeringsvärden är så attsäga större än skillnaderna i inkomster. Märkba-ra omfördelningar blir det dock enbart i kom-

5Sammanfattning

Sammanfattning

mungrupperna storstäder och förorter. Vid en gi-ven bostadsstandard vinner de hushåll som haren högre inkomst på en skatteväxling till fastig-hetsskatt.

En slutsats från detta kapitel är att, med de ut-giftsnivåer som de svenska kommunerna har, kanen kommunal fastighetsskatt bara till en liten delersätta den kommunala inkomstskatten.

Kapitel 5:Fastighetsskatt som kompensation förkostnader och incitament för investeringarEn fastighetsskatt kan också vara ett sätt för kom-munerna att finansiera utgifter som är knutna tillvissa fastighetstyper, till exempel fritidshus ochindustrifastigheter.

Utifrån uppskattningar gjorda av några kom-muner med mycket fritidshus kostar ett fritids-hus kommunen i storleksordningen kr omåret. Detta motsvarar en fastighetsskatt på cirka, procent i genomsnitt. En sådan skatt ger dockväsentligt olika inkomster i olika kommuner be-roende på taxeringsvärdet. Det kan också ifråga-sättas om det finns något direkt samband mellantaxeringsvärde och de kostnader kommunenåsamkas.

En annan tanke är att kommunen ska kunnafinansiera vissa kostnader som industrier ger medhjälp av en fastighetsskatt. Även här kan mandock ifrågasätta om det finns något egentligtsamband mellan taxeringsvärdet och de kostna-der kommunen får för verksamheten.

En fastighetsskatt på bostäder, inkl nyproduce-rade bostäder, skulle ge kommunen ökade in-komster. En villa med ett taxeringsvärde på enmiljon ger kommunen kr om året med da-gens skattesatser. Det kan dock finnas motver-kande krafter, till exempel att ett ökat utbud avhus leder till att den allmänna prisnivån faller nå-got. Eftersom nya bostäder inte beskattas fullt utidag innebär den kommunala fastighetsskattenantingen att boendekostnaderna ökar eller att

staten måste skjuta till pengar. I den mån somsyftet är att staten vill premiera kommuner sombygger kan man även här ifrågasätta lämplighe-ten att knyta stimulansen till taxeringsvärdet.

En kommunal fastighetsskatt gör det mer lön-samt för kommunen att investera i infrastruktur.Effekterna av enstaka infrastrukturåtgärder påmarknadsvärdena är dock normalt så små att deär svåra att belägga, varför det är svårt att veta hurlönsam investeringen är ur kommunens perspek-tiv.

Slutsatsen i kapitlet är att den avgörande fak-torn för om en kommunal fastighetsskatt ska in-föras rimligen är frågan om skatteväxling. Sedankan en kommunal fastighetsskatt ha ett antal po-sitiva sidoeffekter, till exempel att stimulera in-vesteringar i infrastruktur, men dessa faktorer kanknappast ensamma motivera en allmän kommu-nal fastighetsskatt.

Kapitel 6:Skattebasens svängningar och långsiktigatrenderI detta kapitel beskrivs småhuspriserna utveck-ling under de senaste åren för ett antal regio-ner. Priserna på andra fastighetstyper är svårareatt fastställa på grund av färre försäljningar ochstörre olikheter mellan fastigheterna. Småhus ärdock en betydande del av skatteunderlaget förfastighetsskatten.

Småhuspriserna har svängt kraftigt under desenaste åren, men det finns flera sätt att stabi-lisera skattebasen, till exempel genom att utgåfrån ett rullande medelvärde.

I de regioner där priserna ökar mest har de sti-git realt med procent och där de fallit mest harde gått ner med procent. Eftersom skillna-derna i skatteunderlag för fastighetskatten är re-lativt stora (se ovan) behövs någon form av ut-jämningssystem. Ett sådant utjämningssystemkan normalt också hantera att skillnaderna för-ändras över tiden. Drar vi ut trenderna från de se-


naste åren ska vi räkna med en allt mer omfat-tande omfördelning av intäkterna från en fastig-hetsskatt mellan olika kommuner.

Kapitel 7: AvslutningFastighetskatten är som framgått långt ifrånoproblematisk, men det är å andra sidan ingaskatter.

En möjlig slutsats är dock att det intressantas-te alternativet är en separat lokal fastighetsskatt,det vill säga att det inte är fråga om att ”överföra”en statlig fastighetsskatt till kommunerna. Statenskulle helt enkelt ge den kommun som så vill rättatt, inom vissa ramar, införa en kommunal fas-tighetsskatt.

En sådan kommunal fastighetsskatt kan utfor-mas på två olika sätt. Det kan vara en ”fastighets-avgift” där vissa specifika kostnadstyper finansie-ras, och där det finns en spärregel om att avgifteninte får vara orimlig i relation till den nytta fas-tigheten har av åtgärderna. Den andra variantenär en allmän fastighetsskatt som tillsammans meden inkomstskatt ska finansiera kommunens ut-gifter. Även här kan det finnas spärregler som läg-ger ett tak på den lokala fastighetsskatten som an-del av inkomsten eller ett tak på hur snabbt denfår öka.

Som framgått tidigare kan en sådan skatteväx-ling mellan fastighetsskatt och inkomstskatt fåfördelningseffekter, men det blir då upp till varjekommun att utvärdera dessa. Varje kommun kansjälv bestämma om man vill ha en fastighetsskatteller inte.

7Sammanfattning

1.1 BakgrundUnder senare år har frågan om kommunal fastig-hetsskatt aktualiserats av flera skäl. Intresset fören kommunal fastighetsskatt hänger delvis ihopmed den allmänna frågan om olika skattebasersutveckling och vad som händer när arbete ochkapital blir mer rörliga. Fastigheter är ur dettaperspektiv både en mindre rörlig och mer lätt-kontrollerad resurs. Det ligger ur detta perspek-tiv nära till hands att fråga sig om beskattningen,åtminstone delvis, kan förskjutas från mer rörli-ga och svårkontrollerade skattebaser och ersättasav en fastighetsskatt.

Ett andra motiv för att ge kommunerna rätt attbeskatta fastigheter är att det kan minska behovetav bidrag från staten till kommunerna. Istället fördessa bidrag skulle alltså kommunerna kunna fåökade intäkter genom fastighetsskatten. I dettafall är den kommunala fastighetsskatten ett sättatt öka kommunernas oberoende. En variant avdenna tanke är att en kommunal skatt på vissanaturresurser kan stärka skattebasen i kommunersom till exempel har mycket skog och vatten-kraft.

Ett tredje motiv för en kommunal fastighets-skatt är att kommunerna har kostnader som ärknutna till fastigheter vars ägare/nyttjare inte be-talar skatt till kommunen. Ett exempel på dettaär fritidshus och industrifastigheter. I och medatt dessa fastigheter kan åsamka kommunenökade kostnader kan man argumentera för enkommunal fastighetsskatt på just dessa fastig-hetstyper. Tanken är då att skatten åtminstonegrovt ska motsvara kommunens merkostnader.

Ett fjärde motiv för en kommunal fastighets-skatt är att göra det mer lönsamt för en kommunatt investera i infrastruktur och satsa på bostads-byggande. Dessa åtgärder leder ju till högre fas-tighetsvärden och om det finns en kommunal

fastighetsskatt knuten till fastighetsvärdena skul-le kommunen få igen en del av de investeradepengarna. Kommunens intresse för sådana in-vesteringar borde därmed öka.

1.2 Syfte och uppläggningSyftet med denna rapport är att skapa ett under-lag för en fördjupad diskussion om kommunalfastighetskatt, främst genom att uppskatta hurmycket inkomster olika typer av fastighetskattskulle ge olika kommuner. Genom sådana räk-neexempel är det lättare att bedöma både möjlig-heten att lösa olika problem med hjälp av enkommunal fastighetsskatt och de fördelnings-problem som en sådan skatt kan leda till. Kom-mer till exempel en kommunal fastighetsskatt attge mycket skeva intäkter om vi jämför olika kom-muner? Kommer en kommunal fastighetsskattatt leda till omfördelningar inom en kommun såatt vissa grupper av hushåll gynnas medan andramissgynnas?

Utgångspunkten i denna rapport är en kom-munal fastighetsskatt som baseras på fastigheter-nas taxeringsvärden, vilka i sin tur speglar fastig-heternas marknadsvärde. Denna utgångspunkt ärlångt ifrån självklar, men det kan vara lämpligt attförst diskutera en kommunal fastighetsskatt meden utformning som liknar dagens statliga fastig-hetsskatt. En tanke i debatten har ju varit attkommunerna skulle få ”ta över” den statliga fas-tighetsskatten. Den statliga fastighetsskatten ärmycket omdiskuterad och har ändrats flera gång-er under senare år. Nyligen lades det fram en nyutredning om den statliga fastighetsskatten medflera förslag till ändringar. I denna rapport utgårvi, om inget annat sägs, från den statliga fastig-hetsskatten som den ser ut våren .


1. Inledning

Om en kommunal fastighetsskatt ska grundaspå taxeringsvärden är en första fråga hur dessataxeringsvärden är fördelade mellan olika kom-muner, både totalt och för enskilda fastighetsty-per, beräknat per kommuninvånare. Detta redo-visas i kapitel .

Vi nämnde ovan att en tanke i debatten varitatt kommunerna ska få ”ta över” den statliga fas-tighetsskatten. I kapitel redovisas hur mycketdetta skulle ge per invånare i olika typer av kom-muner. Kapitlet diskuterar också vilka omfördel-ningarna mellan olika kommuner som skulleuppstå om staten finansierade förlusten av fas-tighetsskatten med en sänkning av det generellastatsbidraget.

En annan tanke var som sagt att delvis ersättaden kommunala inkomstskatten med en kom-munal fastighetsskatt. I kapitel presenteras be-räkningar över hur hög fastighetsskatt olikakommuner behöver för att finansiera en sänk-ning av inkomstskatten med en krona. Här be-skrivs också i grova drag vilka omfördelningarinom en kommun som en sådan reform drarmed sig.

I kapitel ser vi på argumenten att en kom-munal fastighetsskatt kan vara ett sätt att täckavissa fastighetsanknutna kostnader, vare sig detgäller fritidshus eller nyproduktion av bostäder,samt att fastighetsskatten ger kommunerna bätt-re incitament att investera i infrastruktur. Ävenhär presenteras ett antal enkla räkneexempel.

En bra skattebas ska vara relativt stabil och detfinns fördelar med om den utvecklas relativt lik-artat i olika delar av landet. Annars kan det krä-vas ständigt ökande omfördelningar mellankommunerna. I kapitel diskuteras en kommu-nal fastighetsskatt ur detta perspektiv.

I kapitel formuleras några preliminära slut-satser.

I bilaga – presenteras lite mer detaljeradesiffror. I bilaga diskuteras tanken att ”vatten-kraftskommunerna” får den intäkt som fastig-

hetsskatten på dessa elproduktionsanläggningarger staten. Bilaga behandlar några konsekven-ser av Fastighetsskattekommitténs förslag till re-formerad statliga fastighetsskatt.

91 • Inledning

2.1 InledningKalkylerna i detta kapitel bygger på ett datama-terial från Statistiska centralbyrån () som vi-sar taxeringsvärdena på kommunnivå för olikatyper av fastigheter. Vid taxeringen görs en upp-delning främst i följande fastighetstyper:• Småhus som hör till jordbruksenhet• Åkermark od (beskattas ej idag)• Skog (beskattas ej idag)• Egnahem• Bostadsrätter• Hyresfastigheter: bostäder• Hyresfastigheter: lokaler• Industrifastigheter• Täktverksamhet• Elproduktionsanläggning.

I avsnitt . redovisas taxeringsvärde per invånareför respektive fastighetstyp och i avsnitt . försumman av olika fastighetstyper. Kalkylerna byg-ger på taxeringsvärdet och invånarantalet idecember .

För varje gruppering redovisas:• genomsnittligt taxeringsvärde per invånare

för riket• genomsnittligt taxeringsvärde per invånare i

olika län• genomsnittligt taxeringsvärde per invånare i

olika kommungrupper• de tio kommunerna med högst respektive

lägst taxeringsvärde per invånare.

2.2. Taxeringsvärden för olika fastighets-typer

2.2.1 Jord- och skogsbrukTaxeringsvärden är här uppdelade i tre delar:• småhus som hör till lantbruk• åker• skog

Småhus som hör till lantbrukDet genomsnittliga taxeringsvärdet för småhussom hör till lantbruk var kr per invånare.På länsnivå var de högsta värdena kr påGotland och kr i Jämtland. Lägst värde vardet i Stockholms län och Norrbotten med krrespektive kr. Jämför vi olika kommunty-per var värdet högst i landsbygdskommuner med kr och lägst i storstäder med kr. I bilaga redovisas genomsnittet för alla län och i bilaga för alla kommungrupper för respektive fastig-hetstyp.

I tabell . redovisas de tio kommuner som hadedet högsta respektive lägsta värdet per invånare.

Tabell 2.1 • Småhus som hör till lantbruk, högsta och läg-

sta taxeringsvärden per invånare (kr)

Högst värden Lägst värden

Sunne 35 190 Solna 0Borgholm 33 495 Stockholm 15Årjäng 33 205 Öckerö 35Ydre 29 759 Sundbyberg 70Lekeberg 28 891 Lidingö 75Tingsryd 27 438 Partille 112Eda 26 561 Sollentuna 178Torsby 26 338 Danderyd 181Essunga 25 857 Nacka 188Grästorp 25 680 Järfälla 197


2. Hur stora är taxerings-

värdena i olika kommuner?

ÅkermarkDet genomsnittliga taxeringsvärdet för åkermarkvar kr per invånare. På länsnivå var dethögsta värdet kr på Gotland och kri Skåne. Lägst var värdet i Stockholms län med kr per invånare och i Västernorrland med kr per invånare.

Jämför vi olika kommuntyper var som väntatvärdet högst i landsbygdskommuner med

kr och lägst i storstäder med kr per invånare.I tabell . redovisas de tio kommunerna med

högst respektive lägst åkervärden per invånare.

Tabell 2.2 • Åkermark, högsta och lägsta taxeringsvärden

per invånare (kr)


Tomelilla 62 549 Öckerö 8Svalöv 56 423 Stockholm 12Sjöbo 54 474 Sundbyberg 15Vadstena 50 559 Danderyd 23Grästorp 50 419 Solna 27Vara 47 855 Nacka 30Simrishamn 45 792 Lidingö 86Ödeshög 42 863 Partille 121Skurup 37 291 Tyresö 149Hörby 37 107 Sollentuna 161

SkogDen sista kategorin bland jord- och skogsbruks-fastigheter var skog. Det genomsnittliga värdetvar här kr per invånare. Toppvärden pålänsnivå noterar Jämtland med kr ochKronoberg med kr. Lägst värden hittar viStockholms län och Skåne med kr respek-tive kr per invånare.

Jämför vi olika kommuntyper finner vi dethögsta värdet i glesbygdskommuner med

kr per invånare och det lägsta i storstäder medskogsvärde på kr per invånare.

Som vi ska återkomma till senare kan alltsåbåde åker och skog vara en intressant fastighets-typ om man vill finna en skattekälla för kommu-ner som kan ha låg skattekraft i andra avseenden.

I tabell . redovisas tio-i-topp respektive tio-i-bottenlistan när det gäller skogsvärden per invå-nare.

Tabell 2.3 • Skogsvärden, högsta och lägsta taxeringsvär-

den per invånare (kr)


Åsele 279 119 Solna 0Bjurholm 242 321 Öckerö 0Ydre 238 691 Sundbyberg 0Bräcke 235 400 Lomma 0Vindeln 217 035 Vellinge 0Älvdalen 212 610 Staffanstorp 2Ragunda 195 092 Burlöv 2Sorsele 169 313 Malmö 2Torsby 169 225 Stockholm 5Uppvidinge 165 987 Lidingö 26

2.2.2 Småhus med äganderättDen fastighetstyp som uppvisar det största taxe-ringsvärdet per invånare är privatägda småhus.Det genomsnittliga värdet var per invå-nare. På länsnivå var de högsta siffrorna

kr i Halland och kr i Blekinge. Att dessaligger högt beror rimligen på att de både har enhög andel småhus och relativt höga värden perhus. Lägsta värden finner vi i Jämtland med kr och Gävleborg med kr per in-vånare. Jämfört med andra fastighetstyper är detrelativt liten spridning mellan länen.

Ser vi på olika kommuntyper finner vi det hög-sta värdet i förortskommuner med kr ochdet lägsta i storstäder med kr per invånare.Återigen ser vi att resultatet beror på kombina-tionen av andelen småhus och värdet per småhus.

112 • Hur stora är taxeringsvärdena i olika kommuner?

I tabell . redovisas de tio kommunerna medhögst respektive lägst taxeringvärde för småhusmed äganderätt per invånare.

Tabell 2.4 • Småhus med äganderätt, högsta och lägsta

taxeringsvärden per invånare (kr)


Danderyd 327 506 Solna 10 870Lidingö 232 411 Sundbyberg 25 077Sotenäs 217 964 Bjurholm 40 918Vellinge 214 653 Dorotea 41 357Öckerö 196 254 Åsele 44 076Täby 195 047 Stockholm 44 997Båstad 194 140 Ragunda 45 625Lomma 193 503 Övertorneå 48 029Ekerö 184 063 Strömsund 48 886Kungsbacka 178 012 Bräcke 49 306

Det kan alltså noteras att om vi jämför en ”van-lig” glesbygdskommun med en hög andel små-husboende så ligger taxeringsvärdet där på cirkaen fjärdedel av värdet i de förortskommuner medhögst värden, som också domineras av småhus. Idessa glesbygdskommuner ligger värdet kring kr, medan värdet per invånare kan liggakring kr i de förortskommuner som harhögst taxeringsvärde.

2.2.3 BostadsrättDet genomsnittliga taxeringsvärdet per invånareför denna kategori var kr, det vill sägadrygt procent av värdet av egnahem. Sprid-ningen är också större på länsnivå med högstavärden på kr i Uppsala respektive

kr i Stockholms län. Lägsta värden finner vi iKronoberg med kr och Blekinge med

kr.Jämför vi olika kommuntyper finner vi att vär-

det är högst i storstäder med kr per invå-nare och lägst i glesbygdskommuner med

kr.I tabell . redovisas de tio kommunerna med

högst respektive lägst taxeringsvärde per invånareför bostadsrätter.

Tabell 2.5 • Bostadsrätter, högsta och lägsta taxerings-

värden per invånare (kr)


Uppsala 43 400 Nordanstig 0Stockholm 38 359 Ragunda 0Solna 37 218 Överkalix 0Åre 34 793 Norsjö 193Lund 34 112 Vansbro 356Västerås 33 547 Älvsbyn 471Täby 32 977 Pajala 509Malmö 32 954 Ydre 632Järfälla 31 961 Övertorneå 764Nacka 30 463 Nordmaling 780

2.2.4 Hyresfastigheter: BostäderDet genomsnittliga taxeringsvärdet per invånareför bostadshyresfastigheter är kr. På läns-nivå ligger Stockholm högst med kr perinvånare. De lägsta värdena har Gotland med kr och Västernorrland med kr perinvånare.

När det gäller kommungrupperna har storstä-der det högsta taxeringsvärdet per invånare på kr. Lägst ligger landsbygds- och glesbygds-kommuner med respektive kr.

I tabell . nedan redovisas de tio kommu-nerna med de högsta respektive lägsta taxerings-värdena per invånare.

Tabell 2.6 • Hyresfastigheter: Bostäder, högsta och lägsta



Sundbyberg 123 545 Ydre 3 839Solna 97 839 Öckerö 4 681Stockholm 88 522 Lomma 5 562Göteborg 75 531 Gagnef 6 243Örebro 58 233 Bjurholm 6 273Linköping 57 606 Svedala 7 094Malmö 56 038 Berg 7 220Umeå 53 020 Vellinge 7 231Lidingö 52 222 Vallentuna 7 509Karlstad 51 794 Högsby 7 554


2.2.5 Hyresfastigheter: LokalerDet genomsnittliga taxeringsvärdet per invånareför lokalhyresfastigheter är kr. Bland länenligger Stockholms län avsevärt högre än de övri-ga med kr per invånare. Det näst högstataxeringsvärdet på kr finns i Västra Göta-land. Lägst ligger Gotland med kr per in-vånare.

En ännu större spridning finner vi om vi ser påolika kommungrupper. Här ligger storstäderhögst på kr och större städer näst högst på kr det vill säga en dryg fjärdedel av värdetför storstäder. Lägst ligger övriga mindre kom-muner med kr.

I tabell . redovisas de kommuner som har detio högsta respektive lägsta taxeringsvärdena perinvånare för lokaler.

Tabell 2.7 • Hyresfastigheter: Lokaler, högsta och lägsta



Stockholm 171 130 Ydre 2 553Solna 160 521 Lekeberg 3 041Sundbyberg 117 595 Forshaga 3 283Göteborg 61 617 Essunga 3 577Danderyd 55 744 Habo 3 615Malmö 51 727 Karlsborg 3 800Nacka 46 173 Gagnef 3 880Sigtuna 42 361 Bjurholm 3 950Luleå 42 245 Storfors 4 105Karlstad 41 999 Gullspång 4 279

2.2.6 FritidshusDet genomsnittliga värdet per invånare för fri-tidshus är kr. På länsnivån hittar vi dehögsta värdena på Gotland med kr ochHalland med kr per invånare. Lägst siffrorfinns i Jönköpings län respektive Örebro län med kr respektive kr per invånare.

Kommungruppen med högst värde är lands-bygdskommuner med kr och den medlägsta värdet är storstäder med mindre än

kr i taxeringsvärde per invånare.

Kommunerna med högsta respektive lägstavärden redovisas i tabell ..

Tabell 2.8 • Fritidshus, högsta och lägsta taxeringsvärden

per invånare (kr)


Värmdö 256 969 Sundbyberg 0Norrtälje 148 192 Burlöv 0Vaxholm 138 249 Solna 23Malung 125 923 Stockholm 89Borgholm 122 498 Staffanstorp 161Tanum 117 953 Bjuv 345Båstad 113 684 Malmö 348Härjedalen 94 776 Järfälla 547Orust 94 751 Helsingborg 865Tjörn 87 359 Kumla 887

2.2.7 IndustrifastigheterDet genomsnittliga taxeringsvärdet per invånareför industrifastigheter är kr per invånare.Gävleborgs län ligger högst med kr perinvånare och Jämtlands län ligger lägst med drygt kr per invånare.

Bland kommungrupperna ligger industrikom-muner högst med kr per invånare. Lägstligger glesbygdskommunerna med kr perinvånare.

I tabell . redovisas kommunerna med högstarespektive lägsta värden.

Tabell 2.9 • Industrifastigheter, högsta och lägsta taxe-

ringsvärden per invånare (kr)


Hylte 130 941 Salem 2 072Stenungsund 127 485 Vaxholm 3 003Mönsterås 127 169 Öckerö 3 709Timrå 100 307 Åre 3 954Lysekil 92 112 Borgholm 4 363Grums 89 776 Vellinge 4 742Perstorp 79 833 Danderyd 4 907Borlänge 70 859 Berg 5 204Piteå 62 421 Lekeberg 5 461Oxelösund 61 908 Nordanstig 5 544


2.2.8 Övriga fastigheter

TäktfastigheterVärdet för täktenheter ligger bara på kr perinvånare i genomsnitt. Den i särklass högsta siff-ran finner vi i Norrbotten med drygt kr perinvånare. Lägst siffror finns i Stockholm med

kr per invånare. De flesta län ligger nära genom-snittet.

På kommungruppsnivå ligger medelstora stä-der högst med kr per invånare. Storstädernaligger lägst med kr per invånare.

I tabell . redovisas de tio kommuner somhar högst värde. kommuner har värdet nolloch de redovisas inte här.

Tabell 2.10 • Täktenheter, högsta taxeringsvärden per in-

vånare (kr)

Högst värden

Gällivare 9 807Kiruna 5 541Åstorp 1 989Orsa 927Kungsör 919Sorsele 877Arjeplog 755Vingåker 724Säter 723Rättvik 666

ElproduktionsanläggningarFör elproduktionsanläggningar ligger genom-snittet på kr per invånare. Spridningen ärmycket stor med Jämtland i topp på kroch med Jönköpings län i botten med ungefär kr per invånare.

På kommungruppsnivån ligger glesbygdskom-muner högst med nästan kr per invåna-re och förortskommuner lägst med bara kr perinvånare.

I tabell . redovisas de tio kommuner som harhögst värde. kommuner har värdet noll och deredovisas inte här.

Tabell 2.11 • Elproduktionsanläggningar, högsta taxe-


Högst värden

Jokkmokk 3 586 186Ragunda 1 517 784Östhammar 582 885Sollefteå 572 436Storuman 463 973Norsjö 461 538Malå 352 756Oskarshamn 276 503Vännäs 247 145Härjedalen 242 220

2.3 Vad händer om olika fastighetstyperläggs samman?

2.3.1 InledningNär vi ser på de enskilda fastighetstyperna är deti regel mycket stor spridning i taxeringsvärde perinvånare mellan olika kommuner. En intressantfråga är hur mycket spridningen minskar om vilägger samman olika fastighetstyper.

Det är knappast meningsfullt att hantera el-produktionsanläggningar tillsammans med andrafastighetstyper. Dessa är koncentrerade till ett få-tal kommuner och det är knappast rimligt attskatteintäkter från dessa anläggningar tillfaller en-bart den kommun där anläggningen är belägen.Däremot kan man tänka sig att lägga skatt fråndessa anläggningar i någon form av fond som se-dan fördelas inom en större grupp av kommuner.Detta kommenteras lite närmare i bilaga .

I detta avsnitt redovisas följande grupperingarav fastigheter:• Alla fastigheter utom elproduktionsanlägg-

ningar (..)• Alla fastigheter utom elproduktionsanlägg-

ningar, åkermark och skog (..).• Bostadsfastigheter (de som hör till jord-

bruk, egnahem, bostadsrätter och hyres-fastigheter/bostäder) (..).


2.3.2 Alla fastigheter utom elproduktionsan-läggningarDet genomsnittliga taxeringsvärdet för dessa fas-tighetstyper tillsammans var drygt kr perinvånare. I diagram . nedan redovisas genom-snittet i olika län. Vi kan se att Stockholms länligger högst med drygt kr per invånare.I alla övriga län ligger nivån mellan kroch kr per invånare.

Spridningen är alltså relativt liten på länsnivå.Den stora spridning vi fann för de enskilda fas-tighetstyperna i föregående avsnitt har alltså näst-an helt neutraliserat varandra på länsnivå.

Det genomsnittliga värdet i de olika kommun-grupperna redovisas i diagram .. Vi kan se un-gefär samma spridning som på länsnivå, medstorstäder och glesbygdskommuner i topp på respektive kr. Övriga kommun-grupper ligger mellan kr och krper invånare. Lägst värde har medelstora städermed kr per invånare. Även på komm-ungruppsnivå är alltså spridningen relativt liten.

I tabell . redovisas kommunernas tio-i-toppoch tio-i-botten. Resultatet får väl betraktas somtämligen överraskande med en blandning av för-ortskommuner och glesbygdskommuner i topp,

och – paradoxalt nog – en liknande blandning ibotten! Skillnaden mellan förorterna i toppenoch de i botten är att de i toppen har mycketsmåhus med höga taxeringsvärden medan de ibotten har mer hyreshus eller småhus med lägretaxeringsvärden. Det som gör att Värmdö ligger itopp är att man har mycket fritidshus utöver myc-ket småhus med relativt höga taxeringsvärden.Glesbygdskommunerna i topp har både mycketskog och mycket fritidshus i relation till invånar-antalet.

Spridningen är från ungefär kr till drygt kr, det vill säga till ,.

Tabell 2.14 • Alla fastigheter utom elproduktionsanlägg-

ningar, högsta och lägsta taxeringsvärden per invånare

(kr)


Värmdö 489 900 Kiruna 148 584Danderyd 446 128 Forshaga 151 487Malung 444 444 Munkfors 156 170Båstad 424 312 Salem 156 852Älvdalen 413 402 Haparanda 157 048Härjedalen 402 598 Härnösand 157 589Hylte 400 293 Botkyrka 158 148Norrtälje 396 931 Kramfors 160 363Ydre 396 836 Essunga 162 801Borgholm 385 430 Fagersta 164 832


0

50

100

150

200

250

300

350

Nor

rbot

ten

Väs

terb

otte

nJä

mtl

and

Väs

tern

orrl

and

Gäv

lebo

rgD

alar

naV

ästm

anla

ndÖ

rebr

oV

ärm

land

Väs

tra

Göt

alan

dH

alla

ndSk

åne

Ble

king

eG

otla

ndK

alm

arK

rono

berg

Jönk

öpin

gÖ

ster

götl

and

Söde

rman

land

Upp

sala

Stoc

khol

m

Tuse

ntal

kro

nor

Diagram 2.12 • Taxeringsvärden per invånare och län,

alla fastigheter utom elproduktionsanläggningar (kr)

0

50

100

150

200

250

300

350

Övr

iga

min

dre

kom

mun

er

Övr

iga

stör

reko

mm

uner

Gle

sbyg

ds-

kom

mun

er

Land

sbyg

ds-

kom

mun

er

Indu

stri

-ko

mm

uner

Med

elst

ora

städ

er

Stör

re s

täde

r

Föro

rts-

kom

mun

er

Stor

städ

er

Tuse

ntal

kro

nor

Diagram 2.13 • Taxeringsvärden per invånare och

kommungrupp, alla fastigheter utom elproduktions-

anläggningar (tusental kr)

2.3.3 Alla fastigheter utom elproduktions-anläggningar, åker och skogDet genomsnittliga taxeringsvärdet per invånareför dessa fastighetstyper ligger på cirka kr.Bland länen har Stockholm det högsta värdet på kr per invånare vilket är i stort sett sam-ma värde som i den förra gruppen (avsnitt ..)där åker och skog ingår. Samtliga av de övriga lä-nens taxeringsvärden har dock sjunkit och liggerpå värden mellan kr och kr perinvånare. Spridningen är alltså något större än vidden förra grupperingen av fastigheter.

Bland kommungrupperna ligger storstäderna kvari topp med kr per invånare, det vill sägai stort sett samma värde som innan åker och skogtogs bort. Däremot kommer förortskommunernu på andra plats med kr per invånare.Lägst ligger nu glesbygdskommuner med

kr. De övriga kommungrupperna har taxerings-värden som är fördelade mellan kr och kr per invånare.

I tabell . nedan redovisas taxeringsvärdenaper invånare för de tio kommunerna med högstrespektive lägst värden. Bland kommunerna medde högsta värdena finns dels Stockholm och för-orter till Stockholm med höga småhuspriser

(Danderyd, Lidingö), dels ett antal kommunersom förutom vanliga bostadsfastigheter med hö-ga värden också har mycket fritidshus (Värmdö,Båstad, Sotenäs, Norrtälje, Lysekil). En industri-kommun (Stenungsund) har också kommit medpå listan. Glesbygdskommuner utan värdefullafritidshus dominerar bland kommunerna medlägst värden.

Spridningen är från cirka kr till drygt kr, det vill säga till . Spridningen ökaralltså kraftigt när åker och skog tas bort.

Tabell 2.17 • Alla fastigheter utom elproduktion, åker-

mark och skog, högsta och lägsta taxeringsvärden per

invånare (kr)


Värmdö 483 686 Bjurholm 83 090Danderyd 445 919 Övertorneå 93 295Båstad 385 340 Jokkmokk 94 203Vaxholm 378 112 Åsele 94 248Sotenäs 368 986 Malå 94 265Stockholm 360 509 Ragunda 94 292Norrtälje 355 664 Strömsund 96 677Lidingö 351 160 Norsjö 99 069Lysekil 347 884 Dorotea 103 063Stenungsund 340 702 Pajala 103 517


0

50

100

150

200

250

300

350

Nor

rbot

ten

Väs

terb

otte

nJä

mtl

and

Väs

tern

orrl

and

Gäv

lebo

rgD

alar

naV

ästm

anla

ndÖ

rebr

oV

ärm

land

Väs

tra

Göt

alan

dH

alla

ndSk

åne

Ble

king

eG

otla

ndK

alm

arK

rono

berg

Jönk

öpin

gÖ

ster

götl

and

Söde

rman

land

Upp

sala

Stoc

khol

m

Tuse

ntal

kro

nor

Diagram 2.15 • Taxeringsvärden per invånare och län,

alla fastigheter utom elproduktion, åkermark och skog

(tusental kr)

0

50

100

150

200

250

300

350

Övr

iga

min

dre

kom

mun

er

Övr

iga

stör

reko

mm

uner

Gle

sbyg

ds-

kom

mun

er

Land

sbyg

ds-

kom

mun

er

Indu

stri

-ko

mm

uner

Med

elst

ora

städ

er

Stör

re s

täde

r

Föro

rts-

kom

mun

er

Stor

städ

er

Tuse

ntal

kro

nor


kommungrupp, alla fastigheter utom elproduktion,

åkermark och skog (tusental kr)

2.3.4 BostadsfastigheterDet genomsnittliga taxeringsvärdet för samtligabostadsfastigheter är kr per invånare. Dehögsta värdena bland länen har Stockholm ochHalland med kr och kr per in-vånare. Det lägsta värdet har Västernorrland med kr per invånare. Spridningen är alltså re-lativt liten på länsnivå.

I kommungruppsindelningen har förortskommu-ner det högsta taxeringsvärdet per invånare med kr följt av storstäder med kr. Detlägsta värdet har glesbygdskommunerna med kr.

I tabell . redovisas de högsta och lägsta tax-eringsvärdena per invånare för bostadsfastighe-terna. Danderyd står här i särklass med

kr per invånare. För övrigt ligger de tio högstamellan kr och kr, medan de läg-sta ligger kring kr, det vill säga det är ävenhär en spridning på ungefär till .

Tabell 2.20 • Bostadsfastigheter, högsta och lägsta taxe-



Danderyd 381 986 Bjurholm 67 684Lidingö 306 929 Dorotea 69 476Sotenäs 254 666 Åsele 71 427Båstad 243 940 Ragunda 73 426Täby 238 845 Övertorneå 73 692Vellinge 234 109 Jokkmokk 73 959Vaxholm 221 456 Malå 74 126Lomma 221 242 Norsjö 75 938Ekerö 220 615 Sorsele 76 185Kungsbacka 214 496 Strömsund 76 782

2.4 AvslutningSer vi på taxeringsvärde per invånare för enskildafastighetstyper är det, som framgått, mycket storspridning mellan olika kommuner. Lägger vi ihopsamtliga fastighetstyper utom elproduktions-anläggningar sjunket däremot spridningen kraf-tigt. Fortfarande är dock det genomsnittliga tax-eringsvärdet per invånare drygt , gånger högrei de kommuner med högst värde jämfört med demed lägst taxeringsvärde per invånare. Blandkommunerna med höga taxeringsvärden per in-vånare finns en blandning av förortskommuner(med värdefulla bostäder och fritidshus) och gles-bygdskommuner (med mycket skog och fritids-hus).

Undantar man åker och skog ökar spridningenoch skillnaden mellan de tio kommunerna medhögst värden och de tio med lägst blir ungefär till . Ungefär samma spridning blir det om manenbart ser på bostadshus.


0

50

100

150

200N

orrb

otte

nV

äste

rbot

ten

Jäm

tlan

dV

äste

rnor

rlan

dG

ävle

borg

Dal

arna

Väs

tman

land

Öre

bro

Vär

mla

ndV

ästr

a G

ötal

and

Hal

land

Skån

eB

leki

nge

Got

land

Kal

mar

Kro

nobe

rgJö

nköp

ing

Öst

ergö

tlan

dSö

derm

anla

ndU

ppsa

laSt

ockh

olm

Tuse

ntal

kro

nor

Diagram 2.18 • Taxeringsvärden per invånare och län för

alla bostadsfastigheter (tusental kr)

0

50

100

150

200

250

300

350

Övr

iga

min

dre

kom

mun

er

Övr

iga

stör

reko

mm

uner

Gle

sbyg

ds-

kom

mun

er

Land

sbyg

ds-

kom

mun

er

Indu

stri

-ko

mm

uner

Med

elst

ora

städ

er

Stör

re s

täde

r

Föro

rts-

kom

mun

er

Stor

städ

er

Tuse

ntal

kro

nor


kommungrupp för alla bostäder (tusental kr)

3.1 InledningEn tanke i debatten om fastighetsskatt har varitatt kommunerna skulle få ”ta över” dagens statli-ga fastighetsskatt. Syftet med detta kapitel är attuppskatta hur mycket olika kommuner skulle fåom detta förslag genomfördes. Efter detta disku-teras fördelningseffekter mellan kommunernaom man tänker sig att staten istället sänker detgenerella statsbidraget med en viss summa per in-vånare.

Data om dagens fastighetsskatt finns inte till-gängliga på kommunal nivå så redovisningen idetta kapitel bygger på egna kalkyler utifrån detaxeringsvärden som presenterats i föregåendekapitel. Kalkylerna utgår från dagens skattesat-ser, det vill säga:• Småhus med äganderätt eller bostadsrätt,

småhus som hör till lantbruk samt fritids-hus: , procent

• Hyreshus med bostäder inklusive bostads-rättsföreningar: , procent

• Hyreshus med lokaler: , procent• Industrienheter och täktenheter: , pro-

cent• Elproduktionsanläggningar: , procent

Åkermark och skog beskattas inte idag.

Som nämnts tidigare utesluter vi tills vidare el-produktionsanläggningar. Vi har också gjort enförenkling i det att vi inte tar hänsyn till den re-duktion av fastighetsskatten som gäller för ny-byggda bostadsfastigheter. Eftersom nyproduk-tionen varit liten under de senaste åren spelardetta sannolikt ingen roll för resultaten. Som viska återkomma till i kapitel är kanske inte hel-ler denna reduktion så relevant om fastighets-

skatten blir kommunal. Om fastighetsskatten tillexempel ska bidra till att göra det mer lönsamtför kommunen att det byggs bostäder, kan manknappast undanta nyproducerade bostäder frånfastighetsskatten.

I detta kapitel redovisas följande grupperingarav fastigheter:• Permanentbostäder (avsnitt .)• Alla fastigheter som beskattas idag utom el-

produktionsanläggningar (avsnitt .).

Motivet för att redovisa permanentbostäder försig är att man kan tänka sig en variant där kom-munerna enbart får ta över denna fastighetskatt,medan beskattningen av industri och lokaler lig-ger kvar hos staten. Detta kan sedan kombinerasmed till exempel en särskild fritidshusavgift avden typ som diskuteras i kapitel .

3.2 PermanentbostäderDen genomsnittliga fastighetsskatt som kommerfrån bostäder är cirka kr per invånare. På


3. Kommunerna får

dagens statliga fastighetsskatt

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

Nor

rbot

ten

Väs

terb

otte

nJä

mtl

and

Väs

tern

orrl

and

Gäv

lebo

rgD

alar

naV

ästm

anla

ndÖ

rebr

oV

ärm

land

Väs

tra

Göt

alan

dH

alla

ndSk

åne

Ble

king

eG

otla

ndK

alm

arK

rono

berg

Jönk

öpin

gÖ

ster

götl

and

Söde

rman

land

Upp

sala

Stoc

khol

m

Tuse

ntal

kro

nor

Diagram 3.1 • Fastighetsskatt från permanentbostäder

per invånare i respektive län (tusental kr)

länsnivå ligger Stockholms län och Halland högstmed kr respektive kr per invånare.Västernorrland ligger lägst med kr. Sprid-ningen mellan högsta och lägsta värde är cirka till , och kan betraktas som relativt liten. Siff-rorna för samtliga län redovisas i diagram . påsidan .

Ser vi på olika kommungrupper har förorts-kommuner det högsta värdet på kr och gles-bygdskommuner har det lägsta värdet på krper invånare. Här är spridningen till ,. I dia-gram . redovisas samtliga kommungrupper.

I tabell . redovisas kommunerna med de hög-sta respektive lägsta fastighetsskatteinkomsternafrån permanentbostäder. Vi kan se en blandningav kommuner som är snarlik den i föregående av-snitt med kommuner med en stor andel värde-fulla småhus i topp och glesbygdskommuner ibotten. Spridningen är från cirka kr per in-vånare till kr, det vill säga till ,.

Tabell 3.3 • Bostäder, högst och lägst fastighetsskatt per

invånare (kr)


Danderyd 5 578 Dorotea 987Lidingö 4 384 Bjurholm 996Sotenäs 3 750 Åsele 1 022Båstad 3 600 Övertorneå 1 063Vellinge 3 480 Malå 1 066Täby 3 472 Ragunda 1 066Ekerö 3 258 Jokkmokk 1 069Lomma 3 257 Norsjö 1 098Vaxholm 3 199 Sorsele 1 101Kungsbacka 3 142 Strömsund 1 109

3.3 Alla fastigheter som beskattas idagutom elproduktionsanläggningarDen genomsnittliga fastighetsskatten per invå-nare för dessa fastighetstyper är knappt kr,det vill säga enbart kr mer än fastighetsskat-ten för bostäder. I diagram . nedan redovisasfastighetsskatten per invånare för varje län. Vikan se att Stockholm ligger klart högst med

kr. Västernorrland och Norrbotten ligger lägstmed cirka kr per invånare. Skillnaderna ärnågot större än när vi enbart såg på bostäder, vil-ket sammanhänger med koncentrationen avkommersiella lokaler till särskilt Stockholm.

193 • Kommunerna får dagens statliga fastighetsskatt

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

Övr

iga

min

dre

kom

mun

er

Övr

iga

stör

reko

mm

uner

Gle

sbyg

ds-

kom

mun

er

Land

sbyg

ds-

kom

mun

er

Indu

stri

-ko

mm

uner

Med

elst

ora

städ

er

Stör

re s

täde

r

Föro

rts-

kom

mun

er

Stor

städ

er

Tuse

ntal

kro

nor

Diagram 3.2 • Fastighetsskatt från permanentbostäder

per invånare i respektive kommungrupp (tusental kr)

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

Nor

rbot

ten

Väs

terb

otte

nJä

mtl

and

Väs

tern

orrl

and

Gäv

lebo

rgD

alar

naV

ästm

anla

ndÖ

rebr

oV

ärm

land

Väs

tra

Göt

alan

dH

alla

ndSk

åne

Ble

king

eG

otla

ndK

alm

arK

rono

berg

Jönk

öpin

gÖ

ster

götl

and

Söde

rman

land

Upp

sala

Stoc

khol

m

Tuse

ntal

kro

nor

Diagram 3.4 • Fastighetsskatt per invånare och län för

alla fastigheter utom elproduktion (tusental kr)

På kommungruppsnivå ligger storstäder högstmed ett värde på cirka kr följt av förorts-kommuner på kr per invånare. Lägst värdehar glesbygdskommuner med kr, medan öv-riga kommungrupper ligger mellan kr och kr per invånare. Dessa värden redovisas i di-agram .. Med undantag av storstäder och för-ortskommuner är spridningen alltså ganska liten.

I tabell . visas kommunerna med lägst respek-tive högst inkomst från fastighetsskatten per in-vånare. Vi kan se att förorter och andra kommunermed en stor andel småhus ligger i topp. I bottenligger glesbygdskommuner. Spridningen är mel-lan cirka kr och kr det vill säga till .

Tabell 3.6 • Alla fastigheter som beskattas utom elpro-

duktion, högst och lägst fastighetsskatt per invånare (kr)


Värmdö 7 051 Bjurholm 1 129Danderyd 6 206 Malå 1 218Båstad 5 523 Åsele 1 220Vaxholm 5 438 Övertorneå 1 234Sotenäs 5 239 Jokkmokk 1 251Borgholm 4 886 Ragunda 1 252Norrtälje 4 840 Norsjö 1 280Lidingö 4 788 Strömsund 1 299Tanum 4 606 Dorotea 1 330Malung 4 444 Ånge 1 357

3.4 Omfördelning mellan kommunerLåt oss utgå från det fall som beskrivs i avsnitt .,det vill säga alla beskattade fastigheter utan el-produktionsanläggningar. Denna skatt gav påriksnivå – med de förenklingar som redovisades iavsnitt . – i genomsnitt kronor. En vari-ant är då att staten ”ger” kommunerna fastig-hetsskatten, men samtidigt sänker det generellabidraget till kommunerna med kronor perinvånare.

En sådan reform skulle, som framgår av siff-rorna i föregående avsnitt, innebära betydandeomfördelningar. Kommuner med lägst intäkterfrån fastighetsskatten skulle förlora i storleksord-ningen kr per invånare, medan några ensta-ka kommuner skulle vinna upp till kr perinvånare. Reformen skulle inte heller minska deskillnader i skattebasens storlek som vi har idag.Om vi jämför de tio kommunerna i topp i tabell. med de tio kommunerna i botten finner vi attde tio i topp med dagens skattebas har en genom-snittlig skattekraft på , medan de i botten har,, där riksgenomsnittet är satt till . Dagenskommunalskatt är i genomsnitt , för kom-munerna som skulle vinna mest på reformen och, för kommunerna som skulle förlora mestpå reformen.

Skillnaden mellan vinnare och förlorare blirnågot mindre om man enbart överför fastighets-skatten på permanentbostäder.

En slutsats av detta är rimligen att en överfö-ring av den statliga fastighetsskatten till kommu-nerna behöver åtföljas av någon form av omför-delningssystem. En sådan omfördelning kan iprincip utformas på likartat sätt som den omför-delning som idag finns mellan kommuner medhög respektive låg skattekraft. Samtidigt kan så-dana omfördelningssystem försvaga fastighets-skattens positiva effekter i andra avseenden. Omtill exempel en kommun inte kan tillgodogöra sighela skatten på en ökning av fastigheternas vär-den i kommunen minskar det lönsamheten för


0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0Ö

vrig

a m

indr

eko

mm

uner

Övr

iga

stör

reko

mm

uner

Gle

sbyg

ds-

kom

mun

er

Land

sbyg

ds-

kom

mun

er

Indu

stri

-ko

mm

uner

Med

elst

ora

städ

er

Stör

re s

täde

r

Föro

rts-

kom

mun

er

Stor

städ

er

Tuse

ntal

kro

nor

Diagram 3.5 • Fastighetsskatt per invånare och kommun-

grupp för alla fastigheter utom elproduktion (tusental kr)

kommunen att vidta åtgärder som ökar fastig-hetsvärdena.

Man kan som sagt också tänka sig mindrelångtgående omfördelningar där enbart de kom-muner som förlorar mest får kompensation ochbara de största vinnarna får vara med och betala.De tänkbara negativa incitamentseffekterna drab-bar då bara ett mindre antal kommuner, medande allra flesta får en skatt som direkt beror av tax-eringsvärdena i kommunen.

213 • Kommunerna får dagens statliga fastighetsskatt

4.1 InledningEn annan tanke bakom en kommunal fastighets-skatt är, som framgick i kapitel , att övergå till atti högre grad beskatta skattebaser som är mindrerörliga. En kommunal fastighetsskatt kan då del-vis ersätta den kommunala inkomstskatten. Viantar i detta kapitel att en kommun vill sänka sinkommunalskatt med en krona och ersätta in-täktsbortfallet med en fastighetsskatt. Hur storskulle denna fastighetsskatt behöva vara?

Detta räknas fram genom att jämföra den in-komstskatteförlust kommunen ådrar sig genomsänkningen och den (statliga) fastighetsskatt somidag betalas för de fastigheter som är belägna ikommunen, bortsett från elproduktionsfastighe-ter och bortsett från den skattereduktion somidag finns för nyproducerade bostadshus.

Beräkningarna görs med hänsyn till inkomst-skatteutjämningen. Resultaten redovisas i avsnitt. och . som hur stor andel av dagens fastig-hetsskatt som skulle behövas för att täcka den in-komstskatteförlust som uppstår om kommunalskat-ten sänks med en krona. Om denna andel till ex-empel är , innebär det att det räcker med hälf-ten av den procentsats som idag tillämpas i fas-tighetsskatten, det vill säga , procent för små-hus, , procent för hyreshus, och så vidare.

Som framkom i tidigare kapitel blir skattebasenbetydligt jämnare fördelad mellan olika kommu-ner om även åkermark och skog beskattas. I av-snitt . har vi antagit att det ursprungligen finnsen fastighetsskatt på dessa fastighetstyper på

procent. Detta har lagts till dagens statliga skattoch därefter har vi beräknat hur stor andel sombehövs för att täcka inkomstbortfallet. Är denna

andel , innebär det alltså en skatt på åker ochskog på , procent.

En övergång från en inkomstskatt till en fastig-hetsskatt, där kommunen själv kan bestämma sinskattesats, innebär per definition ingen omfördel-ning mellan kommunerna. Däremot kan det bliolika fastighetsskattesatser. Dessa olikheter i skat-tesats behöver dock inte innebära olikheter i hurmycket fastighetsskatt som ett hushåll betalar, ef-tersom en kombination med låg skattesats ochhögt taxeringsvärde kan ge samma skatteinbetal-ning som en hög skattesats och ett lågt taxerings-värde. En kommunal skatteväxling av denna typkan också ske helt oberoende av den statliga fas-tighetsskatten. Den kommunala fastighetsskat-ten adderas bara till den statliga.

En växling mellan fastighetsskatt och inkomst-skatt kan emellertid påverka fördelningen avskattebördan mellan olika grupper inom kom-munen och till exempel påverka småhusägare ochhyresgäster på olika sätt. I avsnitt . presenterasnågra räkneexempel som belyser detta.

4.2 Skatteväxling som utgår från dagensfastighetsskatt med undantag av elpro-duktionsanläggningarSer vi på riket som helhet behövs en fastighets-skatt som är procent av dagens fastighetsskattför att finansiera en kommunalskattesänkningmed krona. Detta innebär till exempel en fas-tighetsskatt på ungefär , procent på småhusoch , procent på bostadshyreshus.

På länsnivå skulle Stockholms län få den lägstaskattesatsen med procent av dagens fastighets-skattenivå. Högst ligger Västernorrland ochNorrbotten där en fastighetsskatt på ungefär


4. Kommunerna växlar

inkomstskatt mot fastighetsskatt

procent av dagens nivå skulle behövas. Sprid-ningen ligger alltså på till ,. Resultaten för allalän redovisas i diagram ..

Ser vi på kommungrupperna ligger storstäderlägst med procent av dagens nivå, medan gles-bygdskommunerna ligger högst med procentav dagens nivå. Detta ger en spridning på till,. Resultaten redovisas i diagram ..

I tabell . redovisas de tio kommuner som behö-ver lägst respektive högst andel av dagens fastig-

hetsskatt för att finansiera en skattesänkning påen krona. De kommuner som behöver ta störstdel av fastighetsskatten är glesbygdskommuner.Endast Bjurholm behöver dock mer än dagensfastighetsskatt för att täcka inkomstskatteförlus-ten. De kommuner som behöver minst av fastig-hetsskatten är kommuner med en stor andel vär-defulla småhus. Som synes är ordningen i tabell. densamma som i tabell . där fastighetsskat-ten per invånare räknades ut för alla fastigheterutom elproduktion. Förklaringen är att effekten ikalkylen av inkomstskattesänkningen, räknat perinvånare, blir lika stor i alla kommuner. Det be-ror på att vi har antagit att även skattesatsen somanvänds i inkomstutjämningen blir krona lägre.Spridningen är mellan cirka procent och cirka procent, det vill säga till ,.

Tabell 4.3 • Andel av dagens fastighetsskatt som behövs

för att täcka en skattesänkning med en skattekrona,

kommuner med lägst respektive högst andel

Lägst andel Högst andel

Värmdö 0,18 Bjurholm 1,06Danderyd 0,20 Åsele 0,98Båstad 0,22 Malå 0,97Vaxholm 0,23 Övertorneå 0,96Sotenäs 0,23 Ragunda 0,96Borgholm 0,25 Jokkmokk 0,95Norrtälje 0,25 Norsjö 0,94Lidingö 0,26 Strömsund 0,91Tanum 0,26 Dorotea 0,89Orust 0,27 Ånge 0,88

4.3 Hur stor andel behövs om en fastig-hetsskatt för åkermark och skog ocksåfinns?I detta avsnitt undersöks vad som skulle händaom man lägger till en fastighetsskatt på procentpå åker och skog i den ursprungliga skatten. An-ledningen till att se på detta är att spridningen iskattesats mellan kommunerna då blir mindre,men frågan är hur mycket mindre. För övrigt harberäkningarna genomförts som i avsnitt ..

234 • Kommunerna växlar inkomstskatt mot fastighetsskatt

0

10

20

30

40

50

60

70

Nor

rbot

ten

Väs

terb

otte

nJä

mtl

and

Väs

tern

orrl

and

Gäv

lebo

rgD

alar

naV

ästm

anla

ndÖ

rebr

oV

ärm

land

Väs

tra

Göt

alan

dH

alla

ndSk

åne

Ble

king

eG

otla

ndK

alm

arK

rono

berg

Jönk

öpin

gÖ

ster

götl

and

Söde

rman

land

Upp

sala

Stoc

khol

m

Proc

ent

Diagram 4.1 • Andel av dagens fastighetsskatt som be-

hövs för att täcka en skattesänkning med en skattekro-

na, länsvis (procent)

0

10

20

30

40

50

60

70

Övr

iga

min

dre

kom

mun

er

Övr

iga

stör

reko

mm

uner

Gle

sbyg

ds-

kom

mun

er

Land

sbyg

ds-

kom

mun

er

Indu

stri

-ko

mm

uner

Med

elst

ora

städ

er

Stör

re s

täde

r

Föro

rts-

kom

mun

er

Stor

städ

er

Proc

ent



na, kommungruppsvis (procent)

Det genomsnittliga värdet blir nu ,, det villsäga procent av dagens fastighetsskatten be-hövs i genomsnitt för att täcka det inkomstbort-fall som en skattesänkning på en krona innebär.Av länen ligger Stockholm fortfarande lägst, med procent av dagens skatt, precis som i avsnitt.. Norrbotten har den största andelen på

procent. Spridningen blir som väntat något lägrenär åker och skog beskattas. Resultaten för länenframgår i diagram . nedan.

På kommungruppsnivå finner vi storstäder påsamma nivå som innan åker och skogsbruk räk-nades in, det vill säga procent. Glesbygds-kommunerna som förut låg på den högsta kvotenligger nu på samma nivå som storstäderna med

procent. Grupperna medelstora städer och in-dustrikommuner behöver störst andel av fastig-hetsskatten med procent. Det blir en sprid-ning på till ,. Andelarna för samtliga komm-ungrupper redovisas i diagram ..

Till sist redovisas i tabell . de kommuner sombehöver högst respektive lägst andel av dagensfastighetsskatt för att täcka en skattesänkningmed en krona. De som behöver lägst andel är enblandning av förorts-, landsbygds- och glesbygds-kommuner. De kommuner som behöver mesthör till exempel till grupperna övriga större kom-muner och industrikommuner. Spridningen lig-ger här från drygt cirka procent till procentdet vill säga till ,. Detta kan jämföras med till , när åker och skog inte beskattas.

Tabell 4.6 • Andel av dagens fastighetsskatt som behövs

för att täcka en skattesänkning med en skattekrona gi-

vet att åker och skog beskattas, kommuner med lägst re-

spektive högst andel

Lägst andel Högst andel

Värmdö 0,17 Kiruna 0,64Danderyd 0,20 Munkfors 0,63Båstad 0,21 Kramfors 0,62Malung 0,21 Fagersta 0,62Vaxholm 0,22 Haparanda 0,61Borgholm 0,22 Botkyrka 0,61Sotenäs 0,23 Forshaga 0,60Norrtälje 0,23 Essunga 0,60Tanum 0,23 Härnösand 0,60Härjedalen 0,24 Kalix 0,60


0

10

20

30

40

50

60

70

Nor

rbot

ten

Väs

terb

otte

nJä

mtl

and

Väs

tern

orrl

and

Gäv

lebo

rgD

alar

naV

ästm

anla

ndÖ

rebr

oV

ärm

land

Väs

tra

Göt

alan

dH

alla

ndSk

åne

Ble

king

eG

otla

ndK

alm

arK

rono

berg

Jönk

öpin

gÖ

ster

götl

and

Söde

rman

land

Upp

sala

Stoc

khol

m

Proc

ent


hövs för att täcka en skattesänkning med en skatte-

krona givet att åker och skog beskattas, länsvis

(procent)

0

10

20

30

40

50

60

70

Övr

iga

min

dre

kom

mun

er

Övr

iga

stör

reko

mm

uner

Gle

sbyg

ds-

kom

mun

er

Land

sbyg

ds-

kom

mun

er

Indu

stri

-ko

mm

uner

Med

elst

ora

städ

er

Stör

re s

täde

r

Föro

rts-

kom

mun

er

Stor

städ

er

Proc

ent



na givet att åker och skog beskattas, kommungruppsvis

(procent)

4.4 Hur skatteväxlingen påverkar skatte-bördan för olika grupper av hushållEn minskning av den kommunala inkomstskat-ten och införandet av en kommunal fastighets-skatt kommer rent allmänt att:1.Gynna hushållen i så måtto att även andra

fastighetstyper än bostadshus beskattas.Som framkommit tidigare står dock per-manentbostäder för den allra största delenav taxeringsvärdet i de flesta kommunervarför denna effekt inte är så stor.

2.Jämför vi hushåll som bor i en viss typ avbostad, det vill säga hushåll med bostädermed samma taxeringsvärde, kommer skatte-växlingen att gynna hushåll med högre in-komster. De får ju en relativt sett högresänkning av den kommunala inkomstskat-ten och betalar samma fastighetsskatt somde andra hushållen.

3.Jämför vi hushåll med en given inkomstkommer skatteväxlingen att gynna hushållsom bor i hus med relativt sett lägre taxe-ringsvärde, till exempel för att man valt enmindre bostad, en bostad i ett mindre po-pulärt område eller bor i hyresrätt. (I ge-nomsnitt har småhusen ett högre taxerings-värde per kvadratmeter än hyreshus.)

För att få en känsla för storleksordningen på des-sa omfördelningar har vi jämfört situationen fördet genomsnittliga hushållet som bor i hyreslägenhetmed det genomsnittliga hushållet i egnahem. Pågrund av den särskilda turbulens som finns kringbeskattningen av bostadsrätter har vi inte gjortnågra särskilda beräkningar för denna grupp.

Första steget i kalkylen var att beräkna genom-snittligt taxeringsvärde per bostad i hyresrätt ochegnahem samt genomsnittlig hushållsinkomst förboende i respektive boendeform. I tabell . re-dovisas dessa siffror för de olika kommungrup-perna.

Som framgår av tabell . nedan var genom-snittsinkomsterna på riksnivå cirka procenthögre för hushåll i småhus. Taxeringsvärdena vardrygt procent högre. Skillnaderna varierar dockmycket mellan olika kommungrupper. I gles-bygdskommuner var det till exempel små skill-nader i taxeringsvärden, medan skillnaden är myc-ket större i förortskommuner och storstäder. Därvar även inkomstskillnaderna mellan boende iflerbostadshus och småhus större, men ändå be-tydligt mindre än skillnaderna i taxeringsvärden.

Nästa steg var att beräkna hur mycket skatte-bördan ändras för det genomsnittliga hushållet irespektive grupp. Fastighetsskatten har då beräk-nats utifrån den fastighetsskattesats som behövsför att det ska gå jämt upp för genomsnittskom-


Tabell 4.7 • Taxeringsvärde och genomsnittsinkomst i olika boendeformer, kommungruppsvis (kr)

Taxeringsvärde per lägenhet i Genomsnittsinkomstflerbostadshus småhus flerbostadshus småhus

Storstäder 245 500 662 300 194 500 410 200Förortskommuner 217 100 621 800 220 000 392 500Större städer 206 300 376 300 156 800 310 700Medelstora städer 151 400 308 200 151 000 273 000Industrikommuner 138 300 256 000 150 700 257 600Landsbygdskommuner 141 500 231 800 127 000 220 600Glesbygdskommuner 134 900 148 100 142 200 198 200Övriga större 143 500 269 000 143 900 249 400Övriga mindre 144 600 260 800 128 600 250 800Riket 200 200 363 000 171 700 294 000

munen i respektive grupp (se diagram .). Av ta-bell . framgår hur stor inkomstskattesänkning,fastighetsskatt respektive nettoförändring somvarje grupp får. Nettot illustreras även i diagram..

Av dessa uppgifter framgår att större omfördel-ningar enbart sker i förortskommuner och stor-städer. De största förlorarna är egnahemsägarna istorstäderna, som i genomsnitt förlorar kr

om året, och de största vinnarna är hyresgäster iförortskommuner, som i genomsnitt vinner

kr. Att omfördelning sker i just dessa kommung-rupper beror på att skillnaderna i taxeringsvärdenmellan småhus och hyreshus där är betydligt stör-re än skillnaderna i inkomster.

Som vi nämnde ovan innebär skatteväxlingenockså omfördelningar inom respektive grupp avboende, det vill säga bland småhusägare och blandhyreshusboende. Vid lika inkomst är vinnarna desom bor i bostäder med lägre taxeringsvärde. Vidlika taxeringsvärde vinner de som har högre in-komst. Vi skulle kunna säga att de största vin-narna är personer med relativt höga inkomstersom bor i en hyreslägenhet i ett mindre attraktivtområde, medan de största förlorarna är de somhar relativt låga inkomster men bor i ett småhusi ett område med högt taxeringsvärde.


Tabell 4.8 • Inkomstskattesänkning och fastighetsskatt för olika grupper av hushåll (kr)

Hushåll Inkomstskattesänkning Fastighetsskatt Netto

Storstäder Hyreslägenhet 1 950 1 670 280Småhus 4 100 5 640 –1 540

Förortskommuner Hyreslägenhet 2 200 1 350 850Småhus 3 930 4 820 –890

Större städer Hyreslägenhet 1 570 1 440 130Småhus 3 110 3 290 –180

Medelstora städer Hyreslägenhet 1 510 1 190 320Småhus 2 730 3 030 –300

Industrikommuner Hyreslägenhet 1 510 1 200 310Småhus 2 580 2 780 –200

Landsbygdskommuner Hyreslägenhet 1 270 1 110 160Småhus 2 210 2 260 –50

Glesbygdskommuner Hyreslägenhet 1 420 1 440 –20Småhus 1 980 1 980 0

Övriga större Hyreslägenhet 1 440 1 140 300Småhus 2 490 2 670 –180

Övriga mindre Hyreslägenhet 1 290 1 140 150Småhus 2 510 2 570 –60

Riket Hyreslägenhet 1 720 1 140 580Småhus 2 940 3 270 –330

–2,0

–1,5

–1,0

–0,5

0,0

0,5

1,0 SmåhusFlerbostadshus

Övr

iga

min

dre

kom

mun

er

Övr

iga

stör

reko

mm

uner

Gle

sbyg

ds-

kom

mun

er

Land

sbyg

ds-

kom

mun

er

Indu

stri

-ko

mm

uner

Med

elst

ora

städ

er

Stör

re s

täde

r

Föro

rts-

kom

mun

er

Stor

-st

äder

Tuse

ntal

kro

nor

Diagram 4.9 • Skillnad mellan inkomstskattesänkning

och fastighetsskatt för hushåll i olika kommungrupper

(tusental kr)

4.5 SlutordFör att täcka en kommunalskattesänkning meden krona krävs i genomsnitt en fastighetsskattmotsvarande cirka procent av dagens fastig-hetsskatt. Spridningen är dock betydande mellankommunerna, från de som behöver ungefär enfjärdedel av dagens fastighetsskatt, till de som be-höver hela dagens fastighetsskatt för att täcka detbortfall inkomstskattesänkningen skulle leda till.

Vill man utjämna nivåerna mellan kommu-nerna är en metod att även inkludera åker ochskog i skattebasen. Ingen kommun behöver merän cirka procent av dagens fastighetsskatt, in-klusive , procent skatt på åker och skog, för atttäcka en inkomstskattesänkning med en krona.

En annan reflexion som dessa kalkyler ger upp-hov till är att det är svårt att tänka sig en fastig-hetskatt som väsentligt påverkar behovet av enkommunal inkomstskatt. Möjligheterna till merbetydande ”skatteväxling” förefaller begränsademed dagens nivåer på den kommunala verksam-heten.

En skatteväxling från inkomstskatt till fastig-hetsskatt innebär också omfördelningar mellanhyresgäster och småhusboende. I de flesta kom-mungrupper är dock dessa omfördelningar rela-tivt små (mindre än kr per hushåll och år).Enbart i förortskommuner och storstäder blir detmer betydande omfördelningar mellan olikagrupper. På hushållsnivå kan det dock finnas bå-de stora vinnare (hyresgäster med höga inkomstersom bor i områden med låga taxeringsvärden)och stora förlorare (småhusägare med låga in-komster som bor i områden med höga taxerings-värden).


5.1 InledningDet gemensamma med de aspekter som tas uppi detta kapitel är att det inte handlar om någonallmän skatteväxling mellan inkomstskatt ochfastighetsskatt. Istället är fastighetsskatten, på etteller annat sätt, knuten till fastighetsanknutnakommunala kostnader, eller till för att skapa in-citament för kommunen att göra rätt investe-ringar, vare sig det gäller nya bostäder eller infra-struktur.

I och med att det i huvudsak handlar om spe-cifika lokala syften kan det i dessa fall vara mestnaturligt att diskutera en kommunal fastighets-skatt som något separat, det vill säga oberoendeav den statliga fastighetsskatten.

5.2 Särskild fastighetsskatt på fritidshus

5.2.1 InledningMed jämna mellanrum har det kommit propåerfrån kommuner med mycket fritidshus att dessakostar kommunen pengar, men att de inte direktbidrar till att finansiera dessa kostnader. En tan-ke är då att ha en särskild kommunal fastighets-skatt på just fritidshus. Frågan är nu hur högskatt som kan motiveras av dessa kostnader.

Vi har inte gjort några egna kalkyler, men femkommuner med mycket fritidshus gjorde enbedömning. De fem kommuner som var med iutredningen var Borgholm, Malung, Sotenäs,Tanum och Tjörn. Kommunernas tjänstemänoch fackansvariga för olika sakområden tog framungefärliga kostnader för fritidshusbebyggelsens

konsekvenser i kommunerna. Deras kostnaderför fritidshus motsvarar ungefär procent avkommunens totala bruttokostnader. De störstakostnadsposterna var knutna till kommunled-ningskontor, räddningstjänst och väghållning.

Det är svårt att veta hur exakta dessa siffror är,men de ger rimligen en ungefärlig storleksord-ning på de extra kostnader som kommuner medmycket fritidshus har. Med tanke på att kommu-nerna är ”part i målet” är antagligen risken föröverskattning större än risken för underskatt-ning.

5.2.2 Kostnad per fritidshusKommunerna har redovisat de totala kostna-derna för fritidshusbebyggelsen. Varje kommunskostnader har räknats om till en kostnad per fri-tidshus. I diagram . framgår den genomsnittli-ga kostnaden per fritidshus. Borgholm har denlägsta kostnaden per fritidshus, cirka kr ochSotenäs har den högsta kostnaden med cirka


5. Fastighetsskatt som

kompensation för kostnader

och incitament för investeringar

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

MalungTanumSotenäsTjörnBorgholm

Tuse

ntal

kro

nor

Diagram 5.1 • Kostnad för fritidshusbebyggelsen ut-

tryckt som kostnad per fritidshus 1996 (tusental kr)

kr. Spridningen mellan det högsta och läg-sta värdet är till ,.

Det bör noteras att dessa kostnader gäller sålänge husen nyttjas som fritidshus. En synpunktsom framkommit från en berörd kommun i enexpansiv region är att kostnaderna för kommu-nen av fritidshus kommer den dag som husenövergår till permanentbebyggelse. Den aspektenberörs dock inte här.

5.2.3 Hur hög skulle fritidshusskatten bli?Låt oss alltså anta att kommunerna ska ges möj-lighet att ta ut åtminstone en del av de kostnadersom fritidshusbebyggelsen åsamkar kommunen.I princip kan detta ske på flera olika sätt. En va-riant är att helt enkelt ta ut en avgift per hus. Iden mån som det är klart att vissa typer av hus le-der till större kostnader kan avgiften differentie-ras utifrån detta. Om det till exempel i regel vis-tas fler personer i större hus kan man ha en stor-leksgruppering. Om kostnaderna i vissa lägen ärbetydligt större, till exempel mer ensligt belägnahus, kunde avgiften differentieras utifrån detta.Med tanke på att det kan vara svårt att isolera ochmäta kostnaderna som fritidshusen åsamkar kom-munen kan man tänka sig att staten lägger fast enmaximigräns, till exempel kr eller krper år och hus. Upp till denna gräns behöver kom-munen inte presentera några särskilda kalkylerför att få ta ut en avgift.

En annan variant är att ta ut en fastighetsskattsom baseras på taxeringsvärdet. Detta kan moti-veras av rent administrativa skäl. Däremot finns

det knappast anledning att generellt tro på ettsamband mellan taxeringsvärde och de kostnadersom kommunen åsamkas. Två liknande hus somligger i samma område, men där en ligger nära ensjö och den andra inne i skogen, kan ha mycketolika marknadsvärde. Denna skillnad i ”mikrolä-ge” påverkar dock knappast kostnaderna förkommunen. I den mån som fritidshus med hö-gre marknadsvärden i högre grad bebos av flerpersoner (och av personer som bor i andra kom-muner) samt utnyttjas mer än andra, kan detdock vara motiverat att kommunen använder entaxeringsvärdebaserad fastighetsskatt för finansi-eringen.

Om vi utgår från de siffror som presenteratsovan och relaterar dem till det genomsnittligataxeringsvärdet per hus kan vi se hur hög en fri-tidshusskatt behöver vara jämfört med dagensfastighetsskatt. Fastighetsskatten på fritidshus äridag , procent av taxeringsvärdet. I tabell .nedan ställs kostnaden per fritidshus i relation tilldenna fastighetsskatt. Då får vi reda på hur stordel av fastighetsskatten som skulle behövas för atttäcka kostnaderna. Detta redovisas också i tabel-len nedan.

En fastighetsskatt som täcker uppgivna kostna-der för de berörda kommunerna skulle alltså lig-ga i intervallet – procent av dagens fastig-hetsskatt, det vill säga i grova drag på mellan ,procent av taxeringsvärdet och procent av taxe-ringsvärdet.

Som nämnts tidigare är det vanligt i andra län-der att staten sätter ett tak för hur hög en kom-

295 • Fastighetsskatt som kompensation för kostnader och...

Tabell 5.2 • Fritidshusavgift som andel av dagens fastighetsskatt (kronor och andelar)

Kommun Totalt antal Antal hus Total kostnad Kostnad per Taxeringsvärde Fastighetskatt Andel avfritidshus per invånare fritidshus fritidshus per hus per hus skatten

Borgholm 5 123 0,45 7 025 000 1 371 272 447 4 087 0,34Tjörn 3 679 0,25 8 353 000 2 270 349 769 5 247 0,43Sotenäs 2 154 0,22 7 921 000 3 677 381 959 5 729 0,64Tanum 4 157 0,34 7 467 300 1 796 343 530 5 153 0,35Malung 4 275 0,39 13 941 000 3 261 323 481 4 852 0,67

munal fastighetsskatt får vara. Utifrån siffrornaovan kan man tänka sig att kommunen ges rättatt ta ut en lokal fastighetsskatt på fritidshus påmaximalt procent.

5.2.4 Hur mycket skulle en fritidshusskattpå 1 procent ge olika kommunerTaxeringsvärdena per fritidshus varierar betydligtmellan olika kommuner och det innebär att omen kommun ges rätt att ta ut en fritidshusavgiftpå säg procent på taxeringsvärdet, så kan detinnebära tämligen olika belopp för olika kom-muner.

Vi har tagit fram uppgifter om taxeringsvärdeper fritidshus i olika kommuner. Spännvidden ärhär från över kr på Lidingö till kri Arvidsjaur. Vissa av de mer extrema värdenafinns i kommuner som inte har så mycket fri-tidshus. Fokuserar vi på kommuner som har re-lativt mycket fritidshus krymper spännviddennågot. Som exempel kan nämnas att bland kom-muner med många fritidshus finns höga taxe-ringsvärden per hus till exempel i Vaxholm, Vel-linge, Värmdö och Båstad. Det genomsnittligataxeringsvärdet per fritidshus ligger där mellan och kr. I kommuner som Paja-la, Strömsund och Vilhelmina, vilka också har re-lativt många fritidshus, ligger taxeringsvärdet perfritidshus på till kr.

En avgift på procent av taxeringsvärdet ger istorleksordningen kr per hus och år i kom-munerna med högst taxeringsvärde och cirka kr per år i kommunerna med lägst taxe-ringsvärde på fritidshus.

I avsnitt . ska vi återkomma till frågan omlämpligheten i att utgå från taxeringsvärdet.

5.3 Särskild fastighetsskatt på industri-fastigheter?Motivet bakom denna särskilda fastighetsskattkan vara att kommunen har kostnader för till ex-empel väghållning och räddningstjänst som sam-

manhänger med den industriella verksamheten.Eftersom företagsbeskattningen är helt statlig bi-drar inte företagen direkt till kommunens inkom-ster. En tanke har då varit att ha en kommunalfastighetsskatt som kompenserar kommunen förde ökade utgifterna.

Vi har inte gjort några mer ingående studier pådenna punkt. Kontakter har dock tagits med nå-gra kommuner med stora industriella anläggnin-gar. Dessa kommuner uppfattade inte att den in-dustriella verksamheten gav upphov till särskiltstora merkostnader för kommunens räddnings-tjänst. Vi återkommer till frågan om gator ochvägar i avsnitt . nedan.

Oavsett representativiteten i denna informa-tion kan man konstatera att kostnaderna förräddningstjänst sammanhänger med vad det ärför typ av industriell produktion. Det finns knap-past skäl att tro att taxeringsvärdet på ett särskiltbra sätt speglar hur stor kostnad som en viss in-dustriell anläggning åsamkar kommunen. Äveninom en viss bransch kan man tänka sig att ris-kerna är större i en äldre anläggning med lägretaxeringsvärde än i en nybyggd anläggning medhögre taxeringsvärde – se vidare avsnitt ..

5.4 Fastighetsskatt och incitament för nyproduktion av bostäder

5.4.1 InledningTanken i det här fallet är att det ska bli mer lön-samt för kommunerna att bygga bostäder om dehar rätt att beskatta nyproducerade hus. Dettakan man uppnå antingen genom att man har engenerell kommunal fastighetsskatt, men man kanockså tänka sig en modell där kommunen harrätt att under ett antal år, till exempel tio år, be-skatta nyproducerade bostadshus.

Här ska vi främst presentera en enkel kalkylöver hur mycket intäkter detta kan tänkas ge enkommun, och diskutera relationen till den statli-ga fastighetsskatten.


5.4.2 Hur mycket inkomster skulle det ge?Vi har varit i kontakt med några kommuner somligger i expansiva regioner men som inte tillhörde allra mest attraktiva delarna av regionen. I gro-va drag är taxeringsvärdet på en nyproduceradvilla med ytan m2 runt miljon kronor, med-an taxeringsvärdet på en nyproducerad hyreslä-genhet med ytan m2 är cirka kr.

Räknar vi med dagens fastighetsskattesatser,utan reduktionen för nyproducerade hus, skulledet innebära följande:Villa ,% av miljon, dvs kr per

hus och årHyreshus ,% av , dvs kr per

hus och år.

En utbyggnad på villor skulle alltså ge kom-munen , miljoner per år i fastighetsskatt, lä-genheter på i genomsnitt m2 skulle ge kom-munen kr per år.

Om detta är en effektiv stimulans till kommu-nen beror på hur stora kostnaderna för en ut-byggnad är, samt i hur hög grad det är de direk-ta kostnaderna för en utbyggnad som är orsakentill att kommunen inte bygger ut. Att diskuteradetta ligger dock utanför ramen för denna rap-port.

5.4.3 Kommunal fastighetsskatt på nypro-duktion i relation till den statliga fastighets-skattenDet finns flera alternativ på denna punkt:

1. Den kommunala fastighetsskatten på nypro-duktionen ses som en skatt helt vid sidan avandra fastighetsskatterI detta fall kan vi tänka oss att det införs en regelsom säger att kommunen har rätt att beskattanyproducerade bostäder med högst A procentunder högst T år. Sedan är det kommunens sakatt bestämma om man ska ha en sådan skatt och

hur den ska utformas, givet restriktionerna omnivå och varaktighet.

En nackdel med denna variant är att de totalaboendekostnaderna kan förväntas öka i nypro-duktionen eftersom en ny skatt läggs på boen-det. För att åtgärden ska vara effektiv måste all-stå orsaken till att det inte byggs mer bostädervara att kommunen sätter käppar i hjulet ochinte att det är olönsamt att bygga. Det måste fin-nas en sådan lönsamhetsmarginal att det blirlönsamt att bygga även om de boende måste be-tala en extra kommunal fastighetsskatt.

2. Staten drar ner sin fastighetsskatt proportio-nellt mot kommunens fastighetsskattI princip innebär detta att staten överför ett be-lopp till kommunen som motsvarar storleken påden fastighetsskatt som ägaren av bostadshusetbetalar. Ett problem i denna variant är att stateninte beskattar alla de aktuella fastigheterna medfull fastighetsskatt. Man kan dock tänka sig attstaten beter sig ”som om” den beskattade alla deberörda fastigheterna, det vill säga kommunenfår ett belopp som motsvarar vad fastighetsskat-ten skulle varit om det inte funnits något undan-tag för nyproducerade bostadshus. Kommunenskulle helt enkelt få en summa från staten mot-svarande de belopp som redovisades ovan. I den-na variant innebär den kommunala fastighets-skatten på nyproducerade hus ingen extra skatte-belastning för fastighetsägaren jämfört med idag.Däremot blir det en belastning på statskassan.

I praktiken innebär denna modell att statenöverför en extra summa pengar till de kommunersom bygger bostäder, det vill säga ett riktat stat-ligt stöd till de kommuner ”som gör sin plikt” ien svår bostadspolitisk situation.

Om det som på papperet kallas kommunal fas-tighetsskatt på nyproducerade bostäder egentli-gen är ett statligt stöd för att stimulera bostads-byggande kan man dock fråga sig vad som är enändamålsenlig utformning av stödet. En kopp-


ling till beskattningssystemet innebär ju att detstöd kommunen får beror på taxeringsvärdet påfastigheterna. Om kostnaderna som kommu-nerna får på grund av nyproduktion av bostads-hus handlar om till exempel skolor och barnom-sorg är det långt ifrån uppenbart att dessa kost-nader är väsentligt högre i kommuner med högataxeringsvärden. Det statliga stödet kan därmedframstå som orättvist – om målet inte är att sär-skilt stimulera kommuner med höga taxerings-värden att bygga mer bostäder.

5.4.4 KomplikationerI den allmänna debatten framställs det iblandsom självklart att en kommunal fastighetsskattgör kommunerna mer intresserade av nyproduk-tion. De aktuella fastigheternas taxeringsvärdeskulle ju då stiga. Det finns emellertid två kom-plikationer som kan behöva beaktas.

Den första är att nyproduktionen kan påverkafastighetsvärden i andra delar av kommunen nega-tivt. Detta är helt enkelt en tillämpning av tankenatt, allt annat givet, så kommer ett ökat utbud attleda till ett lägre pris. Eftersom nyproduktionenär en så liten del av beståndet krävs inte så storminskning av priset på det befintliga beståndetför att det totala fastighetsvärdet ska minska elleråtminstone inte öka så mycket. Rent parantetisktkan nämnas att en kommunal fastighetsskatt avliknande skäl kan minska kommunens intresse avatt acceptera lokalisering av verksamheter somkan påverka närliggande fastighetsvärden nega-tivt, till exempel vissa typer av vårdhem.

Den andra komplikationen är att en (ökad) fas-tighetsskatt gör det mindre lönsamt för en fastig-hetsägare att vidta åtgärder som höjer husets värde.Sådana åtgärder ”fördyras” ju genom att fastig-hetsägaren inte bara får betala investeringskost-naden utan även får en högre fastighetsskatt somföljd av åtgärden. Denna aspekt har till exempeluppmärksammats i fall där fastighetsägaren vid-tagit åtgärder för att minska energiåtgång eller ra-

donsanera, och sedan ”straffas” med en högre fas-tighetsskatt.

5.5 Fastighetsskatt och investeringar iinfrastrukturKommunala investeringar i infrastruktur kan för-väntas påverka fastighetsvärdena i kommunen. Ien situation med en statlig fastighetsskatt är detstaten som, så att säga, tar hem vinsten om kom-munen investerar i infrastruktur. Jämfört medom det finns en kommunal fastighetsskatt kandetta leda till att kommunerna investerar mindrei infrastruktur.

För att få en känsla för storleksordningarna kanvi tänka oss att en kommun investerar miljon iett vägbygge som förbättrar tillgängligheten tillett område med radhus. Om vi tänker oss attkommunen vill ha tillbaka investeringen – bort-sett från räntekostnader – på en tjugoårsperiodskulle det innebära att intäkterna behöver ökamed kr om året. Med en fastighetsskatt på, procent innebär det att skattebasen måste ökamed drygt miljoner kronor, det vill säga medungefär kr per hus.

Problemet här är att det är mycket svårt att be-lägga effekter som är så små, främst på grund avatt husen skiljer sig åt i så många avseenden ochatt så många faktorer påverkar fastighetsvärdena.I praktiken blir det alltså i hög grad en fråga omtro, när det gäller att bedöma om en viss infra-strukturinvestering är lönsam för kommunen el-ler ej, givet en viss utformning av fastighetsskat-ten.

Vid sidan av en allmän fastighetsskatt för att fi-nansiera ökade infrastrukturinsatser finns en radandra alternativ som bör tas i beaktande, till ex-empel:• Fastighetsägare i ett visst område får betala

en viss icke marknadsvärderelaterad avgiftom de vill att kommunen ska göra en vissinsats.


• Kommunen ges rätt att ta ut en områdes-specifik fastighetsskatt knuten till mark-nadsvärdet om en majoritet av de berördafastighetsägarna accepterar detta i utbytemot att kommunen gör den allmänna in-vesteringen.

• Kommunen ges rätt att ta ut en viss skatt påden värdeökning som sker utöver genom-snittet i kommunen i det område där enviss investering görs. (Denna typ av systemförekommer i vissa delar av under be-nämning – Tax Increment Financing.)1

Om syftet med att överföra en statlig fastighets-skatt till en kommunal fastighetsskatt främst är attstimulera kommunerna att investera mer i infra-struktur kan man, på liknande sätt som i föregå-ende avsnitt, argumentera för att det finns merdirekta och pricksäkrare sätt att uppnå detta.

5.6 SlutordEn möjlig slutsats av resonemangen i detta kapi-tel är att en allmän marknadsvärdebaserad fastig-hetsskatt är ett ganska trubbigt instrument omman vill nå vissa specifika syften, till exempel sti-mulera bostadsbyggande eller hjälpa kommuneratt täcka kostnader som fritidshus eller industri-fastigheter leder till. Det tycks i regel finnas bätt-re alternativ, främst därför att kopplingen mellandet man vill uppnå och de aktuella taxeringsvär-dena inte är så stark.

Däremot kan man se flera av faktorerna ovansom intressanta sekundära argument. Det avgö-rande för om man ska införa en kommunal fas-tighetsskatt eller inte är i så fall de aspekter somberörts i tidigare kapitel och kanske främst fråganom skatteväxling mellan inkomstskatt och fastig-hetsskatt på kommunal nivå. Om man av främstdetta skäl vill införa en kommunal fastighetsskatt

kan man alltså peka på att skatteväxlingen kan hapositiva följdeffekter i andra dimensioner, till ex-empel stimulera investeringar i infrastruktur.


1Se till exempel Donaghy et al () Optimal investment in a tax

increment financing district. The Annals of Regional Science, vol.

, s. –.

6.1 InledningEn viktig fråga när man ska ta ställning till enskattebas lämplighet är hur mycket skattebasensvänger, till exempel över en konjunkturcykel.Ett exempel är att om det finns relativt generösaregler för arbetslöshetsunderstöd, och detta räk-nas som inkomst, kommer en skattebas som byg-ger på inkomster att utjämnas över konjunktur-cykeln.

Det kan också vara intressant och veta om detär en skattebas som tenderar att utvecklas myck-et olika i olika delar av landet och att det därförkan drivas fram allt mer omfattande omfördel-ningssystem över tiden.

I detta kapitel ska vi presentera några siffroröver hur delar av basen för en fastighetsskatt ut-vecklats över tiden. För kommersiella fastigheterär det mycket svårare att få fram statistik överprisutvecklingen eftersom detta bestånd är såheterogent. Tonvikten ligger därför på utveck-lingen av småhuspriserna. Detta är särskilt in-tressant eftersom dessa i praktiken utgör en bety-dande del av skattebasen för fastighetsskatten i deflesta kommuner. Efter att dessa siffror har pre-senterats diskuteras några olika sätt att utjämnaen fastighetsskatt över tiden, både ur hushållensoch kommunens perspektiv.

6.2 Svängningar och trender i fastighets-priserI diagram . redovisas den reala prisutveckling-en för småhus (källa ) under de senaste

åren i några utvalda regioner.Fokuserar vi på svängningar är följande särskilt

värt att notera:

• I de regioner där priserna steg mest ökadede med ungefär procent under perioden–.

• I de regioner där priserna föll mest föll demed cirka procent under perioden–.

• Svängningarna var betydligt kraftigare istorstadsregionerna än i övriga delar av lan-det.

Fokuserar vi på trender över hela femtonårspe-rioden kan vi notera att:• På riksnivå steg priserna med knappt

procent.• I regionerna med den mest positiva utveck-

lingen (Stockholm, Malmö) steg prisernamed drygt procent.

• I regionen med den mest negativa prisut-vecklingen (mellersta Norrland) föll pri-serna med procent.


6. Skattebasens

stabilitet och dess trender

80

90

100

110

120

130

140

150

160

170

mellerstaNorrland

östra mellan-Sverige

Stor-MalmöStor-GöteborgStor-StockholmHela riket

1997199519931991198919871985

Inde

x

Diagram 6.1 • Real prisutveckling på småhus 1985–1998

(index 1985=100)

För något år sedan hade det legat nära till handsatt säga att utvecklingen – var en unikperiod, och att vi normalt har en lugnare utveck-ling av fastighetspriserna. Med tanke på trender-na de senaste åren är detta inte längre lika själv-klart.

Vi har inte gjort någon direkt jämförelse medsvängningar och trender i skatteunderlaget för in-komstskatten. Finns det ett utjämningssystem mel-lan kommuner med olika skatteunderlag kom-mer detta också att ta hand om skillnader i tren-der över tiden. Om trender som de ovan fortsät-ter innebär det att vi får räkna med ett kvantita-tivt allt mer omfattande omfördelningssystem.

Om man vill minska de kortsiktiga svängning-arna i fastighetsskatten finns ett antal olika sättatt göra det. Dessa diskuteras närmare i nästa av-snitt.

6.3 Några olika sätt att stabilisera fastig-hetsskatten över tiden

6.3.1 Ur kommunens perspektivDet finns åtminstone två sätt att utjämna kom-munens intäkter från fastighetsskatten.

1. Varierande skattesats baserat på explicit målom skatteintäkterDenna variant innebär att kommunen sätter uppett mål för hur mycket skatteintäkter man vill tain från fastighetsskatten. Om skatten formellträknas fram som en viss procent av skattebaseninnebär ett explicit mål om skatteintäkternasstorlek att kommunen binder sig för att förändraskatteprocenten på ett sådant sätt att om skatte-basen stiger så sänker man skatteprocenten.

Målet om skatteintäkternas storlek behöverinte formuleras för skattebasen som helhet. Kom-munen vill kanske ha ökade intäkter om det tillexempel byggs fler hus. Då kan istället målet for-muleras i termer av skatteintäkter från en normal-villa eller en normallägenhet. Stiger taxeringsvär-

det för normalvillan sänks skatteprocenten pro-portionellt.

Detta system leder till utjämning både förkommunen och för den enskilde fastighetsäga-ren. Nackdelen med systemet är rimligen att detkan skapa osäkerhet och innehålla trovärdighets-problem: Kan man verkligen lita på att kommu-nen kommer att ändra skattesatsen?

2. Utjämning av skattebasenEtt relativt enkelt sätt att få en utjämning av skat-tebasen är att låta förändringar i marknadsvärdetendast delvis slå igenom i skatteunderlaget förden enskilda fastigheten. (Detta är i praktikendetsamma som att utgå från ett så kallat rullandemedelvärde av marknadsvärdet under några år.)

Ett exempel: Ett småhus har ett visst år ett tax-eringsvärde på kr. Året därpå stigermarknadsvärdet kraftigt och taxeringsvärdet, be-stämt direkt utifrån marknadsvärdet skulle stigatill 6 kr. För att få mindre svängningar iskatteunderlaget finns emellertid en regel som sä-ger att skatteunderlaget endast ändras med säg

procent av den ”verkliga” förändringen. I det ak-tuella fallet skulle taxeringsvärdet alltså ändras till kr. Samma regel gäller vid minskningari marknadsvärdet. Om det aktuella taxeringsvär-det är 6 kr och ett taxeringsvärde baseratpå aktuellt marknadsvärde vore kr skul-le skatteunderlaget bara sänkas till kr.

Den andel av en förändring som tillåts slå ige-nom i skatteunderlaget påverkar hur långtgåendeutjämningen blir. procent är bara att se somett exempel och innebär i princip att det tar femår innan en engångsförändring slår igenom helt.Man kan säga att skatteunderlaget motsvarargenomsnittet av de fem senaste årens taxerings-värde.

356 • Skattebasens stabilitet och dess trender

6.3.2 Utjämningsmetoder som fokuserar påden enskilde fastighetsägarenDenna problematik diskuteras vanligen utifrånsmåhusägarens situation. Ur trygghetsperspektivfinns en viktig skillnad mellan en ”befintlig” små-husägare och en ny småhusägare. Den nye små-husägaren väljer att köpa huset till ett visst prisoch detta pris påverkas av skattenivån. Därmedkan man låta fastighetsskatten slå igenom helt förnya småhusköpare oavsett den aktuella mark-nadsvärdenivån. De gör, så att säga, ett frivilligtval givet det aktuella skattesystemet.

För att inte befintliga småhusägare ska få kraf-tigt ökad fastighetsskatt i en situation med sti-gande marknadsvärde finns en rad olika alterna-tiv.• De generella metoder som diskuterades i

avsnitt utjämnar skattebetalningen för allafastighetsägare och fungerar därmed ocksåsom ett skydd för befintliga småhusägare.

• Den så kallade Kalifornienmodellen sominnebär att småhusägarens skatt grundas påden köpeskilling som denne betalade närhuset köptes.

• Regler som maximerar förändringstakten iden fastighetsskatt som en fastighetsägarebetalar (vid given skattesats och kvalitet påhuset). Ingen ska till exempel riskera att fas-tighetsskatten stiger med mer än procentett enskilt år. Spärregler av denna typ före-slås till exempel i det aktuella betänkandetfrån fastighetsskattekommittén, och de kananpassas efter den grad av skydd som mantycker är rimlig.

6.4 SlutsatserEn fastighetsskatt som baseras på marknadsvär-det kan komma att svänga relativt mycket i vissaregioner och de långsiktiga trenderna kan varierarelativt mycket mellan olika regioner. Möjligaslutsatser av detta är att det även långsiktigt kom-mer att behövas ett relativt omfattande omför-

delningssystem mellan olika regioner, samt attdet finns behov av ett system som dämpar dekortsiktiga svängningarna i skattebasen. Detfinns dock flera relativt enkla sätt att konstruerasådana system.


helt överraskande resultat avde kalkyler och resonemang som presenterats ti-digare är att en kommunal fastighetsskatt är långtifrån oproblematisk. Den kan få betydande om-fördelningseffekter och i flera sammanhang ärkopplingen mellan skattens syften och fastighe-ternas marknadsvärde tveksam.

Problem finns dock med alla typer av skatteroch det är viktigt att de möjliga problemen meden kommunal fastighetsskatt ses ur det perspek-tivet. Möjligen kan man säga att vissa varianter avde som presenterats tidigare är mer problematis-ka än andra. För att försöka avsluta i en kon-struktiv anda skulle vi vilja säga följande:

• Tanken att överföra den statliga fastighets-skatten till kommunerna förefaller varamest problematisk. Detta gäller särskilt omman ser den statliga beskattningen av små-hus som en beskattning av en kapitalavkast-ning (se bilaga ), det vill säga som en skattpå skillnaden mellan en viss uppskattadschablonintäkt och räntekostnader. Att dåöverföra intäktssidan till kommunernamedan avdragen ligger kvar hos staten före-faller minst sagt godtyckligt. Dessutominnebär en sådan överföring att ”rika” kom-muner tenderar att få mer än ”fattiga”. Iden mån som staten vill påverka kommu-nernas beslut, till exempel så att de byggermer bostäder, finns mer direkta sätt än attöverföra en del av den statliga fastighets-skatten till kommunerna.

• Det intressanta är därmed att se en kom-munal fastighetsskatt som något helt obero-ende av hur staten utformar sin beskatt-ning. Den kommunala fastighetsskatten ska

då ses som ett komplement och delvis ettalternativ till den kommunala inkomstskat-ten. Mer konkret handlar det om att statenger kommunerna rätt att, inom vissa ramar,ta ut en lokal fastighetsskatt.

• Denna kommunala fastighetsskatt kan iprincip vara av två olika slag:A. Denna variant borde kanske hellre kallasen kommunal fastighetsavgift eftersom tan-ken här är att täcka vissa kostnadsslag, tillexempel för räddningstjänst och vägar, ellerde kostnader som fritidshusboende ledertill. För att undvika att kopplingen till taxe-ringsvärdet ger orimliga resultat kan mandels ha ett ”golv” på avgiften, dels ett ”tak”på avgiften, dels en generell regel om att av-giften inte får vara uppenbart orimlig i rela-tion till den nytta som fastighetsägaren harav insatserna. Detta kan i sin tur leda till attavgiften differentieras mellan olika kom-mundelar.B. Den andra varianten är en allmän lokalfastighetsskatt som del i en skatteväxlingdär fastighetsskatten finansierar en sänkt in-komstskatt. Här finns ingen direkt kopp-ling till vilken nytta en viss fastighet har avde kommunala insatserna. I detta fall kanman också tänka sig diverse spärregler avden typ som idag diskuteras för den statligafastighetsskatten, till exempel ett tak på hurhög fastighetsskatten får vara i relation tillhushållets inkomst, och ett tak på hursnabbt den får förändras från ett år till näs-ta.

Inget hindrar heller att kommunen samti-digt har båda dessa varianter.

377 • Avslutning

7. Avslutning

• Som beskrivits tidigare kan en skatteväxlingdär mer av kommunens utgifter finansierasgenom fastighetsavgifter eller fastighetsskattleda till omfördelningar mellan hushålls-grupper jämfört med dagens situation. Attväga samman för- och nackdelar med olikaformer av beskattning blir dock för en rentlokal fastighetsskatt en fråga för varje en-skild kommun. Statens åtgärd är att kom-munerna ges möjlighet att ta ut en kommu-nal fastighetsskatt (av typ A och B), mendet är inget som tvingar en kommun att haen fastighetsskatt/fastighetsavgift om man ikommunen bedömer de fördelningspolitis-ka effekterna som alltför negativa.


Bilaga 1 • Taxeringsvärde per invånare, länsvis (kr)

Småhus, Åker- Skog Småhus, Bo- Hyresfastigheter Fri- Indu- Täkt- El-lantbruk mark privat- stads bo- lokaler tids- stri- enhet prod.-

ägda rätter städer hus fastigh. anl.

Stockholm 1 779 948 2 246 88 951 28 023 56 015 91 868 16 114 17 619 35 434Uppsala 7 249 8 405 17 726 77 443 29 296 26 242 23 802 11 276 15 957 141 50 048Södermanland 8 936 7 969 18 213 79 768 11 261 34 591 16 916 18 002 19 690 128 222Östergötland 7 285 10 449 23 162 74 900 14 646 39 560 27 586 8 695 29 336 108 3 745Jönköping 9 155 5 158 44 463 78 126 9 603 26 565 18 911 3 981 25 098 83 731Kronoberg 13 675 6 826 71 711 83 969 5 266 27 501 20 150 5 207 20 035 124 2 973Kalmar 10 836 10 921 53 226 88 098 8 587 24 153 15 565 17 601 20 675 105 31 506Gotland 20 743 20 107 10 278 79 605 10 525 17 711 14 704 23 295 25 337 542 1 753Blekinge 8 730 5 036 26 179 95 095 7 007 29 390 17 648 11 782 19 576 99 11 482Skåne 5 587 13 957 7 536 87 627 15 552 33 013 25 916 8 088 23 818 128 3 541Halland 9 825 12 278 19 819 118 537 7 719 25 927 17 773 20 873 25 988 192 48 361Västra Götaland 6 922 6 089 11 929 86 344 14 918 40 453 29 751 9 719 27 318 92 3 075Värmland 12 477 4 958 48 538 74 774 11 397 26 631 18 009 7 156 22 225 109 10 518Örebro 7 722 6 494 29 112 68 649 10 551 37 457 21 606 4 703 21 248 147 2 761Västmanland 5 715 5 542 17 558 78 157 21 203 28 688 24 081 6 016 19 854 117 3 401Dalarna 9 413 3 315 56 481 84 052 10 731 22 925 19 703 17 258 25 176 222 19 700Gävleborg 8 681 3 087 45 648 68 141 10 652 27 085 19 589 9 204 30 629 107 10 765Västernorrland 8 447 2 235 41 606 66 682 15 120 18 376 17 813 7 792 34 944 131 73 179Jämtland 13 024 3 921 86 942 65 205 14 570 26 579 20 178 20 176 9 281 213 165 359Västerbotten 8 279 3 172 56 527 72 459 13 655 32 998 21 940 10 431 20 773 189 80 935Norrbotten 4 975 2 702 32 592 70 273 8 515 27 975 20 941 6 907 26 130 1 568 112 377Totalt 6 754 6 207 22 525 83 252 16 488 36 695 37 059 11 339 23 022 152 17 203

39Bilaga 1 • Taxeringsvärde per invånare, länsvis

Bilaga 2 • Taxeringsvärde per invånare,kommungruppsvis (kr)

Småhus, Åker- Skog Småhus, Bo- Hyresfastigheter Fri- Indu- Täkt- El-lantbruk mark privat- stads bo- lokaler tids- stri- enhet prod.-

ägda rätter städer hus fastigh. anl.

Storstäder 165 239 51 54 047 32 650 78 635 115 361 882 25 723 8 590Förorter 2 913 2 664 2 506 131 891 18 038 29 212 30 607 18 897 15 731 71 69Större städer 5 188 4 841 13 420 77 803 19 631 41 150 30 878 6 393 26 612 111 10 718Medelst. städer 8 072 9 956 21 311 81 214 10 520 25 169 17 001 10 414 23 556 381 8 873Industrikom. 9 567 6 349 50 134 77 424 7 668 19 796 11 468 6 139 29 967 159 15 362Landsbygdskom.19 486 27 057 50 489 84 950 4 402 13 781 9 057 27 523 13 004 230 5 790Glesbygdskom. 14 318 5 689 141 760 63 070 4 004 15 465 10 462 24 742 8 570 343 278 644Övriga större 13 640 10 355 38 200 85 825 7 410 19 095 12 604 26 379 24 899 171 50 267Övriga mindre 14 415 8 380 51 871 88 488 4 830 16 089 8 275 19 371 15 424 205 12 219Totalt 6 754 6 207 22 525 83 252 16 488 36 695 37 059 11 339 23 022 152 17 203

Not: För en redovisning av kommungrupperna, hur de definieras och vilka kommuner som tillhör vilken kommun-grupp, ber vi att få hänvisa till vår hemsida, www.svekom.se. Klicka på Statistik och nyckeltal och därefterKommungruppsindelning.


Bilaga 3 • Kommunerna får (del av) fastighetsskatten på elproduktions-anläggningar

att kommuner där det finns naturresurser som beskattas avstaten ska få åtminstone del av denna skatt. Vi tänker här i första hand på”vattenkraftskommunerna”. Observera att till skillnad från skatten på bostads-hus (se bilaga ) finns här inga principiella argument som talar för att det ska varaen statlig skatt. Å andra sidan finns inte heller några argument knutna till kost-nader eller incitament för infrastrukturinvesteringar som talar för att det ska varaen kommunal skatt.

Låt oss emellertid anta att den statliga fastighetsskatten på vattenkraftsanlägg-ningar läggs i en särskild pott och att denna sedan fördelas mellan en grupp avberörda kommuner. Exakt hur denna grupp ska avgränsas förbigås här.

De pengar som delas ut från denna pott kan behandlas på två helt skilda sätt.För det första kan det vara pengar som går helt utanför dagens skatteutjäm-

ningssystem. De aktuella kommunerna får i detta fall ett extra tillskott från stats-kassan, vilket skulle kunna motiveras av till exempel regionalpolitiska skäl. Öv-riga kommuner skulle inte påverkas.

För det andra kan pengar ur ”vattenkraftsfonden” ses som medel som ersätterandra statliga bidrag eller pengar från omfördelningssystemet. De pengar somkommunerna får från ”vattenkraftspotten” räknas då av från andra bidrag ochnettoresultatet blir oförändrar i kronor räknad både för staten och kommunen.I detta fall ligger effekten mer på det psykologiska planet: Kommunen får peng-ar för resurser som finns i kommunen och inte som rena bidrag.

Båda dessa varianter är möjliga att genomföra, men de har båda en svag kopp-ling till frågan om en kommunal fastighetsskatt. Det kan ju noteras att ett antalberörda kommuner tidigare framlagt tankar om att få ett visst antal ören perkWh som produceras, det vill säga man skulle då få en del av energiskatten istäl-let för en del av fastighetsskatten.

41Bilaga 3 • ...(del av) fastighetsskatten på elproduktionsanläggningar

Bilaga 4 • Några konsekvenser av förslagi SOU 2000:34 ”Likformig och neutral fastighetsbeskattning”

presenterar i sitt betänkande ”Likformig ochneutral fastighetsbeskattning” en noggrann genomgång av olika tankar bakomden statliga fastighetsskatten. Slutsatsen är att beskattningen av småhus och bo-stadsrätt ska ses som en beskattning av en icke-monetär avkastning på en inves-tering. Skatten finns där för att investeringar i en egen bostad inte ska gynnas iförhållande till andra kapitalplaceringar. Eftersom den som har pengar placeradepå banken, i aktier eller obligationer får betala skatt på den löpande avkastning-en bör även den som väljer att investera kapitel i en egen bostad få betala skattpå avkastningen.

Utredningen föreslår, som konsekvens av detta synsätt, att beskattningen ut-formas som en beskattning av skillnaden mellan en uppskattad ”intäktsprocent”och fastighetsägarens räntekostnader. Det handlar ju bara om att beskatta dendel av avkastningen som motsvarar avkastningen på eget kapital.

Ser man beskattningen av småhus och bostadsrätter som en del av den all-männa kapitalbeskattningen är det logiskt att det är en statlig skatt. Det fram-står också som rimligt att ”intäkt” och ”kostnad” hanteras i ett sammanhang, detvill säga att schablonintäkt och ränteavdrag ska följa varandra. Att överföra en-bart ”intäktssidan” till kommunerna, medan staten ”behåller” ränteavdragenframstår som en minst sagt godtycklig konstruktion.

En möjlig slutsats är därmed att om utredningens synsätt accepteras talar detemot tanken att en kommunal fastighetsskatt skapas genom att den statliga fas-tighetsskatten ”överförs” till kommunerna. Ett ytterligare argument mot detta äratt utredningen föreslår att fastighetsskatten på hyreshus avskaffas. Där beskat-tas ju avkastningen på det investerade kapitalet genom den vanliga företagsbe-skattningen. Utifrån syftena med en lokal fastighetsskatt är det som framgått ti-digare viktigt att hyreshus, egnahem och bostadsrätter beskattas på ett likartatsätt.

Utredningen innehåller viktiga resonemang om hur man kan skapa spärreglerför att undvika vissa ”orimliga” effekter av en löpande marknadsvärdebaserad fas-tighetsbeskattning. Dessa resonemang är i hög grad relevanta även för en kom-munal fastighetsskatt. Två spärregler föreslås. Den ena knyter an till den så kal-lade skärgårdsproblematiken där hushåll med låga löpande inkomster kan ägafastigheter med höga marknadsvärden. Här föreslås ett tak på hur hög fastig-hetsskatten får vara i relation till hushållets löpande inkomst. Den andra spärre-


geln är till för att skapa förutsägbarhet för hushållen i en situation där mark-nadsvärdena kan stiga kraftigt. Spärregeln säger i detta fall att fastighetsskatteninte får stiga med mer än en viss procentsats per år. Utredningen föreslår att grän-sen sätts vid maximalt procents ökning.

43Bilaga 4 • ...förslag i SOU : ”Likformig och neutral...

I SVERIGE HAR kommunerna endast en skattebas –medborgarnas förvärvsinkomster. Då och då väckstanken att svenska kommuner, liksom kommunerna imånga andra länder, även ska få möjlighet att beskat-ta fastigheter.

I rapporten Kommunal fastighetsskatt – tänkbara ut-formningar och kalkylexempel diskuterar författarnaHans Lind, docent vid KTH i Stockholm, och Caro-line Johansson hur en kommunal fastighetsskatt skul-le påverka kommunerna. Författarna tar upp fyra oli-ka syften med en kommunal fastighetsskatt:• att minska kommunernas beroende av stats-

bidrag• att skatteväxla till mindre rörliga skattebaser• att finansiera vissa fastighetsanknutna kommu-

nala kostnader• att ge incitament till investeringar i infrastruktur

och bostäder

Rapporten är gjord på uppdrag av Svenska Kommun-förbundets skattebasberedning. Under åren och bedriver den ett utredningsarbete om hur kom-munerna ska klara sin finansiering på lång sikt, medtonvikt på skattefinansieringen.

Kommunal fastighetsskatt kan beställas från Kom-munförbundets Förlag på telefon - ellerfax - . Priset är kr plus moms, porto och expeditions-avgift.

ISBN: ---

7099 918 x

Documents