7099 658 x

Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor

Kretsloppsanpassad fastighetsförvaltning

Kretsloppsanpassadfastighetsförvaltning

@ Svenska Kommunförbundet 1997

Adress: 11882 STOCKHOLM, tfn 08-7724100

E-post: [email protected]

Webbplats: www.svekom.se

ISBN: 91-7099-630-X

Text: Nikolaj Tolstoy, Per Olof Carlson och Marie Westin, Jacobson & Widmark

Layout och omslagsfoto: Per Mellberg/P&DeSIGN

Form och produktion: Björn C Hårdstedt

Tryck: Katarina Tryck AB, Stockholm

Distributör: Kommentus förlag, tfn 08-709 59 90

Kretsloppsanpassad fastighetsförvaltn ing

Förord

Att värna om den yttre miljön och att anpassaoss till ett mer långsiktigt ekologiskt hållbartsamhälle diskuteras idag flitigt. Även bygg-och förvaltningsbranschen måste ta sitt ansvar.Detta har bl a kommit till uttryck i Byggbran-schens Kretsloppsråd och de miljöåtagandensom branschen frivilligt satt upp. Att bygga,förvalta och riva (demontera) mer miljöanpas-sat kommer att bli allt viktigare i framtiden.Den längsta perioden i en byggnads livscykelär förvaltningsfasen. Därför har UFOS (Utveck-ling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sek-tor) genom ett utvecklingsprojekt tagit fram ettverktyg för egenkontroll av hur väl miljöanpas-sad fastighetsförvaltningen är i den egna orga-nisationen på objekts- eller beståndsnivå. Uti-från den egna situationen ges tips och råd omhur man kan ta sig från en sämre s k miljöklasstill en bättre.

Detta hjälpmedel för egenkontroll innehåller 9stycken miljöaspekter med beskrivning av olikaambitionsnivåer för miljöanpassning av fastig-hetsförvaltning samt ett avsnitt om miljöled-ning. Till de olika miljöaspekterna samt miljö-

3

ledningen hör frågeformulär. Genom att besva-ra frågorna fås resultatet i form aven s k miljö-ros som snabbt ger en översikt av hur förvalt-ningen ligger till med avseende på de nio miljö-aspekterna samt miljöledning. Utifrån miljöro-sen kan man sedan sätta upp egna mål för ar-betet med att miljöanpassa fastighetsförvalt-ningen. Målen kan åskådliggöras i en s k kom-passros.

För innehållet i skriften svarar Nikolaj Tolstoy,Per Olof Carlson och Marie Westin på AB Ja-cobson & Widmark. Till sin hjälp har de haft enstyrgrupp som bestått av Gunder Häggström,Borlänge kom mun; Gösta Klingensjö och UlfTomner, Fortifikationsverket, Alf Wendel, Mal-mö Kyrkliga Samfällighet; Anders Lindberg,Locum AB; Maarit Seppälä, Stockholms Stad,Anders Ahlberg och Jari Lalli, Statens Fastig-hetsverk, C-J Kindgren, Försvarsmakten, RogerLundmark, Norrlands Universitetssjukhus ochAnnaCarin Grandin, Kommunförbundet. Kom-munförbundet har fungerat som projektansva-rigt kansli.

Stockholm i maj 1997

Kretsloppsanpassad fastighetsförva Itn ing

Innehåll

Förord 5

Inledning 7

Läsanvisning 8

Begre pp 10

Miljöarbetet - en bakgrund 11

Miljöled ning 15

Miljöaspekter 19Användning av miljöaspekterna 19

Energi - uppvärmning 19

Energi - el 22

Vatten 24

Möjlighet till källsortering av det dagliga avfallet 26

Restprodukthantering vid ändring, underhåll och drift 30

Möjlighet till återanvändning och materialåtervinning 33

Miljöstörande ämnen 34

Miljömärkning 36

Kemikalieanvändning vid drift och underhåll 38

Litteratur 40

Bilagor 43

4


Inledning

Samverkansgruppen för Utveckling av Fastig-hetsföretagande i Offentlig Sektor (UFOS) hartidigare givit ut skriften Miljöanpassat fastig-hetsföretagande - en förstudie. Skriften ger enöversiktlig kunskapssam manställning av hurlångt det yttre miljöarbetet har kom mit inombygg- och förvaltningsbranschen. Utifrån över-sikten anges var eventuella kunskapsbristerinom offentligt fastighetsföretagande är somstörst. Författarna pekar på att de största bris-terna finns inom fastighetsförvaltningsområ-det. De föreslår bl a att en manual för mer mil-jöanpassad förvaltning tas fram. Med anled-ning av detta har UFOS genomfört utvecklings-projektet Miljöanpassad fastighetsförvaltningmed målsä ttningen:

att öka miljötänkandet inom offentligt fastig-hetsföretagande och ta fram ett verktyg föregen kontroll och kvalitetssäkring så att detblir lättare att komma igång med ett dagligtmiljöarbete och att tillgodose kundernas kravpå miljöanpassad fastighetsförvaltning

Resultatet av utvecklingsprojektet är denna ide-skrift med olika verktyg - miljöaspekter, check-listor och miljöros - för egenkontroll och kvali-tetssäkring av det yttre miljöarbetet under detlängsta skedet aven byggnads livscykel, d v s

fastighetsförvaltningsskedet. Skriften är tänktatt vara ett hjälpmedel för att komma igång medmiljöarbetet och ta ett första steg mot en mermiljöanpassad fastighetsförvaltning.

Skriftens målgrupp är huvudsakligen fastig-hetsförvaltare, inköpare och driftspersonaleftersom det är dessa som aktivt kan påverkamiljöanpassningen under fastighetsförvalt-ningsskedet. Kapitlet om miljöledningssystemvänder sig dock i större utsträckning till fastig-hetsföretagets ledningspersonal.

Projektet har avgränsats till att behandla miljö-ledning och de 9 miljöaspekter som, av styr-gruppen i detta projekt, bedöms ha störst in-verkan på fastigheternas påverkan på den yttremiljön. I det egna miljöarbetet kan man mycketväl lägga till ytterligare miljöaspekter som manvet har stora miljöförbättrande effekter i för-valtningsskedet. Den egna situationen kan ock-så göra att vissa miljöaspekter som beskrivs härinte är relevanta, varför de kan utgå. Eftersomutvecklingen inom miljöområdet går fort finnsdet risk för att fakta om här beskrivna miljöas-pekter blir föråldrade relativt snart. Detta fårdock inte hindra att miljöarbetet påbörjas medfull kraft.

5


Så här anvä du skriften:

Skriften är i förstahand tänkt a tt varaett hjälpmedel föratt bedöma hur mil-jöanpassad fastig-hetsförval tningenär inom den egnaorganisa tionen, påbestånds- eller ob-jektsnivå, och att ge

tips och råd om hur du tar dig från en sämremiljöklass till en bättre.

Om du är osäker på begrepp som t ex Agenda21, Kretsloppsproposi tionen, Kretsloppsdelega-tionen och Byggsektorns Kretsloppsråd samtvilka lagar och förordningar som omfattar denyttre miljön, kan du börja med att läsa det inle-dande kapitlet, Miljöarbetet - en bakgrund.

Efter det inledande kapitlet kom mer ett avsnittom miljöledning för ett fastighetsförvaltandeföretag med konkreta exempel på miljöpolicy,miljörnål och miljöledningsprogram.

Efter dessa två kapitel följer fakta och check-listor för 9 stycken miljöaspekter med beskriv-ning av olika ambitionsnivåer för miljöanpass-ning av fastighetsförvaltningen. Aspekterna ärvalda inom området yttre miljö, d v s de be-handlar användning av ändliga resurser ochmiljöfarliga ämnen samt hantering av restpro-dukter.

De 9 miljöaspekterna är uppdelade i 3 huvud-ornråden:

• Resurshushållning - energi och vatten (3 stmiljöaspekter)

• Restprodukthantering (2 st miljöaspekter)

• Materialval vid reparationer, ny- om- ochtillbyggnad samt underhåll (4 st miljö-aspekter)

6

Resurshushållning är en mycket viktig del iden kretsloppsanpassade fastighetsförvaltning-en. Energianvändningen för uppvärmning avbyggnaden och varmvatten, kylproduktion,ventilation, och belysning samt vattenanvänd-ning är några miljöaspekter som är.viktiga attha kontroll över.

I denna ideskrift har vi valt att koncen tre ra osspå:

• Miljöaspekt nr 1: Energi - uppvärmning

• Miljöaspekt nr 2: Energi - el

• Miljöaspekt nr 3: Vatten

Restprodukthantering. Att källsortera och han-tera restprodukter miljövänligt blir allt viktiga-re. Miljöfarliga ämnen som finns inbyggda iäldre hus måste tas om hand vid ombyggnad.Mängden avfall som går till deponi måsteminskas kraftigt. År 2000 bör högst hälften avbygg- och rivningsavfallet deponeras enligtbyggbranschens gemensam ma åtagande ikretsloppsrådet, d v s minst hälften av avfalletskall tas tillvara genom återanvändning, mate-riaiåtervinning eller energiutvinning. Nya skat-ter och lagar är myndigheternas styrmedel föratt uppnå målen. Två miljöaspekter som rörrestprodukthantering finns med i denna ide-skrift:

• Miljöaspekt nr 4: Möjlighet till källsorte-ring av det dagliga avfallet

• Miljöaspekt nr 5: Restprodukthantering vidändring, underhåll och drift

Vid materialval vid ny-, om- och tillbyggnadkan man med stöd aven miljövärdering göraett miljörnedvetet val. Miljövärdering kan görassom en omfattande livscykelvärdering ellermer förenklat där vissa miljöaspekter värderas.Miljöaspekter som valts i denna skrift är:


Andra lagar, förordningar, kungörelser och föreskrifter som är av intresse för den miljöintresseradeförvaltaren:

ArbetsmiljöiagenFörordningarna om• bekämpningsmedel (1985:836)

• farligt avfall (1996:971)

• HFC (1995:555)

• kadmium (1985:839)

• miljöfarliga batterier (1989:974)

• motorbensin (1985:838)

• PCS m m (1985:837)

• producentansvar för returpapper (1994:1205)

• producentansvar för förpackningar (1994:1235)

• producentansvar för däck (1994:1236)

• vissa hälso- och miljöfarliga produkter m m (1985:840)

• vissa klorerade lösningsmedel(1991:1289)

• vissa kvicksilverhaltiga varor (1991:1290)

• ämnen som bryter ner ozonskiktet (1995:636)

Kungörelserna med före krifter om• brandsläckningsanordningar med halon m m (SNFS

1993:7)

• kyl och värmepumpsanläggningar med CFC-köldmedier

m m (SNFS 1992:16)

Kemikalieinspektionens föreskrifter om• anmälan till produktregistret (KIFS 1986:2)

• formaldehyd i träbaserade skivor (KIFS 1989:5)

• förpackningar och om förvaring av hälso- och miljöfarli-

ga produkter (KIFS 1987:4)

• klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS

1994:12)

• tillståndskrav för livsfarliga och mycket f rlig k misk

produkter (KIFS 1986:5)

• träskyddsbehandlat virke (KIFS 1990:10)

• varuinformationsblad (KIFS 1994:13)

MiljövårdsberedningenPå första sidan i miljövårdsberedningens del-betänkande Integrering av miljöhänsyn inom denstatliga förvaltningen står det att "Sverige skallvara en pådrivande kraft och ett föregångslandi strävan att skapa ett hållbart samhälle". Vi-dare fastslås att varje statlig myndighet bör haett generellt miljöansvar inskrivet i sin instruk-tion. För budgetåret 1997 bör några myndighe-ter få i uppdrag att göra en miljöutredning, fast-ställa en miljöpolicy samt ta fram en plan för att

fortsätta integrera miljöarbetet utifrån sin poli-cy. I uppdraget bör även ingå att redovisa omde miljöanpassat sin upphandling, vilka svårig-heter de stött på och förslag till lösningar.

Miljövårdsberedningen påpekar att statligamyndigheter bör redovisa resultatet av sitt mil-jöarbete i årsredovisningen och att detta börgranskas i en miljörevision. En förutsättning föratt lyckas med integreringen är att högsta led-ningen bestämt sig för att genomföra den.

Förbättrande

åtgärder

Uppföljning eller

miljörevision

(Hur blev det?)

Högsta ledningens

engagemang

Miljöpolicy

(Hur ska vi arbeta?)

Regelbunden

miljörevision

Organisation och

fördelning av ansvar och

befogenheter

Miljöutredning

(Var finns våra

miljöproblem?)

Miljömål

(Vad ska vi uppnå?)

Miljöledningsprogram

(Hur ska det gå till?)

12

Figur 1. En grundmodell(från Miljövårdsberedning-en) för att integrera miljöar-betet. Det är viktigt att mo-dellen inte ses som ett stegför steg-förfarande i vilketdet ena momentet tar vidförst när det föregående äravslutat. l själva verket lö-per flera moment parallellt.T ex ingår utbildning ochkompetensutveckling i orga-nisationssteget men dennaprocess startar redan underarbetet med miljöutredning-en och vid framtagandet ochförankringen av miljöpoli-cyn. Själva utförandet sker idet ordinarie arbetet.


ningEtt överlevnadsvillkor för offentligt fastighetsföretagande

Miljöfrågorna har fått en allt större roll i sam-hällsutvecklingen. Detta medför att miljökravriktas mot företag och verksamheter från flerhåll än tidigare. Miljöarbetet för offentligtfastighetsföretagande är viktigt för att visa tro-värdighet gentemot samhälle och kunder.

Offentliga fastighetsföretag är en stödfunktiontill kärnverksamheterna - kunderna. Mångakärnverksamheter ställer redan idag krav påmiljöanpassning såväl i sin egen verksamhetsom på fastighetsförvaltningen. Detta kommermed stor sannolikhet att bli vanligare i taktmed ökad kunskap hos kunderna. Offentligtfastighetsföretagande bör befinna sig i främstaledet för att kunna svara upp mot dessa krav.

Miljöproblemen i Sverige har dessutom ändratkaraktär. Från början var problemen främst or-sakade av större punktkällor. Det var lokalamiljöproblem som kunde åtgärdas med krav påreningsutrustning och processändringar. Nu ärkällorna till utsläppen många och mindre. Pro-dukter och varor utgör mer betydelsefulla käl-lor till spridning av förorenande ämnen.

Orsakerna till miljöproblemen är i stor ut-sträckning invävda i samhällsstrukturen, vilketställer krav på nya åtgärdsstrategier och styr-medel. Genomgripande förändringar kommeratt krävas för att genomföra en miljöanpass-ning av hela samhället. Miljöhänsyn måstekomma in mycket tidigare i alla beslutsproces-ser och integreras i den dagliga verksamheten.

Den nya strategin innebär att miljöarbetet gåralltmer från krav och kontroll utifrån samhällettill målstyrning inifrån verksamheten. Miljöfrå-gorna är numera en strategisk fråga för led-ningen och är på väg att integreras i verksam-heternas organisation och dagliga arbete.

Miljöarbetet underlättas om det organiseras påett lämpligt sätt genom att man

• lägger fast tydliga riktlinjer och mål

• klargör ansvarsförhållanden• inför rutiner för uppföljning och redovis-ning

Detta kan man åstadkomma genom att införaett miljöledningssystem. Ett sådant syftar tillständiga förbättringar av miljöarbetet och kom-pletterar därmed de minimikrav som samhälletställer i lagar och föreskrifter. Att införa ett mil-jöledningssystem handlar i stor utsträckningom att förändra attityder till och värderingar avarbete och miljö. För att lyckas måste därförmiljöarbetet vara väl förankrat genom helaverksamhetens organisation.

Arbetet med att införa ett miljöledningssystemkan ses som en intern process i ständig föränd-ring. Om man har behov av att utåt visa attman bedriver ett aktivt och seriöst miljöarbeteoch har ett miljöledningssystem kan man t ex

• berätta om miljöarbetet i en separat skrift

• redovisa extern eller intern miljörevision isin årsredovisning

• låta arbetet granskas enligt något etableratmiljöledningssystem, t ex EMAS (EcoMa-nagement and Audit Scheme) eller ISO14000-serien Environmental ManagementSystems

13


Miljöledningssystem kan godkännas (EMAS)eller certifieras (ISO).

Det finns flera fördelar med att införa ett miljö-ledningssystem:

• Bättre överblick över verksamhetens miljö-påverkan

• Lättare att kontrollera och begränsa miljö-påverkan

• Bättre styrning av användningen av råvaroroch energi

• Mindre slöseri och mindre mängder avfalloch miljöfarliga restprodukter

• Effektivare planering av miljöinvesteringar

• Lägre totala kostnader på sikt

• Ändamålsnytta för kunden

• Marknadsfördelar

• Bättre relationer med olika kontaktgrupper(t ex kunder, myndigheter, försäkringsbo-lag, banker, fastighetsvärderare)

Att införa ett miljöledningssystem

För att få ett miljöledningssystem att fungerapå ett bra sätt, krävs det att ledningen och depersoner som ansvarar för och deltar i de olikaaktiviteterna är engagerade och positivt inställ-da. Införande av ett miljöledningssystem skullekunna ske i följande steg:

1. Utarbeta en miljöpolicy

2. Gör en inledande miljöutredning

3. Ställ upp konkreta miljömål för verksam-

heten

4. Upprätta ett miljöledningsprogram

5. Inför systemet i verksamheten - utbilda och

för en miljödialog

6. Följ upp systemet och vidta förbätt-

ringar

För att komma i gång med miljöarbetetkan det vara lämpligt att bilda en mil-jögrupp som pådrivare. En miljögruppkan t ex bestå av ledningsrepresentanteroch miljösamordnare från olika verk-samhetsgrenar inom företaget.

14

Miljöpolicy

Miljöpolicyn skall peka u t den övergripandeinriktningen, slå fast de principer som skall gäl-la och tydliggöra förvaltningens inställning tillmiljöarbetet. Miljöpolicyn skall innefatta ettåtagande att ständigt genomföra förbättringaroch att följa tillämplig miljölagstiftning.

Exempel på formuleringar som kan ingå i enmiljöpolicy:

• Vår miljöpolicy skall förstås och upprätt-hållas av samtliga medarbetare inom för-val tningen.

• Miljölagstiftningen skall vara ett minimi-krav.

• Miljökonsekvenserna av alla nya verksam-heter och produkter skall utvärderas i för-väg.

• Vi skall se till att entreprenörer som utförarbete åt förvaltningen tillämpar miljöruti-ner som motsvarar våra egna.

• Nödvändiga åtgärder skall vidtas för attundvika oavsiktliga utsläpp av naturresur-ser och milj öfarliga ämnen.

• Vi skall verka för en avfallsminskning samtökad återanvändning och materialåtervin-ning av våra restprodukter.

• Vi skall hushålla med energi- och natur-resurser.

• Miljöarbetet skall ständigt utvecklas ochförbättras.

Se exempel på miljöpolicy för det fiktiva fastig-hetsföretaget UFOS i bilaga 1.


Miljöutredning

Som en av de första delarna i miljöarbetet skallen miljöutredning göras internt eller externt.Här beskrivs nuläget när det gäller verksam-hetens miljöpåverkan och miljöarbete. Miljöut-redningen bör omfatta fyra huvudområden:

1. krav enligt lagar och föreskrifter

2. identifiering av betydande miljöaspekter

3. granskning av befintliga miljöledningsruti-

ner

4. utvärdering av resultaten från utredningar

av tidigare tillbud

Miljömål

Utifrån miljöutredningen bör konkreta miljö-rnål sättas upp. Målen skall överensstäm mamed miljöpolicyn och brytas ned i detaljerademiljörnål som om möjligt skall vara mätbara.Miljörnålen skall fastställas på ledningsnivå.

Exempel på vad som kan vara miljörnål:

• Lösningsmedelsbaserade färger och lackerskall bytas ut.

• Fastighetens vattenanvändning skall mins-ka med minst fem procent (5%).

• Fastighetens elanvändning skall minskamed minst tre procent (3%).

• Alla rengöringsmedel skall uppfylla krite-rier enligt miljömärkning med Svanen ellermotsvarande.

• Fastighetens samtliga sopor skall källsorte-ras enligt kommunens avfallsplan.

• Samtliga medarbetare skall genomgå miljö-utbildning.

• En miljöenkät till samtliga lokalkunderskall genomföras.

Se exempel på miljörnål för det fiktiva fastig-hetsföretaget UFOS i bilaga 2.

Miljöledningsprogram

Utifrån miljörnålen upprättas ett miljölednings-program. Här beskrivs hur miljörnålen skalluppnås, tidsplaner och fördelningen av ansvarinom olika funktioner och på olika nivåer iverksamheten. Ett miljöprogram skall varakonkret utformat.

Exempel på formuleringar i ett miljölednings-program:

Lösningsmedelsbaserade färger och lacker

skall ha bytts ut mot vattenbaserade senast1997-06-01. Då nya färger och lacker inhandlasskall endast vattenbaserade väljas. För dettaansvarar de personer som gör inköpen.

Fastighetsföretagets vattenanvändning skallminskas med fem procent fram till 1998-12-31genom att man installerar snålspolande toalet-ter vid planerad fastighetsrenovering under1997-1998 samt förser alla vattenkranar inomfastigheten med snålspolande munstycken.Den eller de personer som ansvarar för upp-handlingen har ansvaret för att detta sker.

Fastighetsföretagets elanvändning skall mins-kas med 3% fram till 1997-12-31genom installation av lågen-ergibelysning i alla allmän-na utrymmen, såsom käl-lare, korridorer, trapp-hus, ytterbelysning m m.Fastighetsskötaren an-svarar för detta.

Rengöringsmedel somköps in till fastighetsföretagetskall vara miljömärkta med Svanen eller klaramotsvarande miljökrav senast 1997-06-01.An-svaret för detta har inköparen av medlen.

Fastigheternas sopor skall källsorteras senast1998-09-01 i de fraktioner som framgår avkommunens avfallsplan. I dagsläget gäller:

• glas (färgat och ofärgat)

• wellpapp• vitt papper• annat returpapper

• trä• metall

• plast• miljöfarligt avfall• övrigt avfall för deponering

Fastighetsskötaren ansvarar för att detta införsoch fungerar.

15


En miljöinformation och en miljöenkät tillsamtliga lokalkunder skall ha genomförtssenast 1997-07-01

Se exempel på miljöledningsprogram för detfiktiva fastighetsföretaget UFOS i bilaga 3.

UtbildningParallellt med att miljöledningssystemet byggsupp bör fastighetsförvaltare, inköpare, driftper-sonal och övriga berörda personer utbildas iallmänna miljöfrågor och informeras om de ne-gativa miljöeffekter som verksamheten kan or-saka, betydelsen av att miljöpolicyn förverkli-gas, den egna rollen och det egna ansvaret imiljöarbetet.

16

MiljödialogEn dialog bör föras med brukare och kunder imiljöfrågor såsom t ex kretslopp, sopsortering,vad som hälls i avlopp m m, för att därigenomminska miljöbelastningen från fastigheten. Medjämna mellanrum bör berörda personer infor-meras om det pågående miljöarbetet, nyheterinom området etc. Detta kan förslagsvis görasvia ett informationsblad.

UppföljningMed jämna mellanrum skall man följa upp mil-jöarbetet för att se om miljömålen är uppfyllda.Detta gör man genom att utföra revisioner avmiljöledningssystemet. En ansvarig person börutses som ser till att miljöledningssystemet följsoch att arbetet leder till ständiga förbättringar.Om förutsättningarna har ändrats skaI1miljö-ledningssystemet utvärderas samt eventuelltomarbetas och förbättras. Revision på detta sättgörs i överensstäm melse med ISO 14001 ochEMAS. Resultaten från extern och intern miljö-revision kan redovisas i en miljöredovisning isamband med den ekonomiska årsredovisning-en. EMAS föreskriver att företaget publicerarsina miljöredovisningar så att allmänheten för-står hur företaget ligger till från miljösynpunkt.


Energianvändning • Energianvändning enligt de • Energianvändningen följs • Energianvändningen följs

nybyggnadskrav som fanns månadsvis mot graddags- datamässigt mot ute-

när huset byggdes statistik temperatur, vindpåkänning,

• Energianvändningen följs • Tilläggsisolering av vinds-stommens fuktighetsgrad

årsvis bjälklag, ytterväggar ochoch byggnadens energi-

.Värmesystemet injusteras fönster prövassignatur

.Tariffstyrning används för .Automatik, motorshunt,• Den aktuella användningen

el-värme inne-och utekännaresyns i receptionen eller

är installeradeliknande

• Fönstertätningar kontrolle-

ras • System för förebyggande• Läplantering vid eller i

.Temperaturen i outnyttjadeunderhåll finns

närheten av bebyggelsen

utförslokaler sänks

• U-värdet för fönster är

• Driftjournal och drift-högst 1,2 W1m2 K

instruktioner för värme och

ventilation finns och följs• Ytterväggar och vinds-

.Obligatorisk ventilations-

bjälklag är väsentligt bättre

isolerade än normkravet

kontroll godkänd

Energikälla • Elvärme används i mycket • Energikälla för uppvärm-

liten utsträckning ning väljs från miljösyn-

punkt. Förnyelsebar energi

som tex solfångare an-

vänds

• Elvärme används inte alls

Utbildning • Driftpersonalen utbildad i • Kunderna utbildas i

miljö- och energifrågor energifrågor

BASFAKTAEnergianvändningen i en byggnad kan delas upp itransmission (värme som går igenom vägg, tak, grundoch fönster), ventilation, uppvärmning av tappvarm-vatten, verkningsgradsförluster i uppvärmningskällansamt i elanvändning för belysning, fläktar etc. Elan-vändning beskrivs som en egen miljöaspekt.

Transmissionens storlek beror på omgivande ytors vär-megenomgångstal, ytornas storlek samt hur kallt detär (antalet graddagar). Åtgärder som minskar värme-genomgången är tilläggsisolering av ytterväggar ochvindar samt förbättring av fönstrens värmegenom-gångstal. Fönstren kan exempelvis förbättras med entredje glasruta som kan vara av typen lågemissionsglas(bättre isolerande glas).

17


Värmeenergianvändning orsakad av ventila-tionen kan ofta vara stor, 25-50% av uppvärm-ningskostnaderna. Denna kan nlinskas genomatt man t ex inför årstidsanpassad ventilationeller på annat sätt behovsstyr luftflödet. Åter-vinning av ventilationsvärme och tidsstyrningav ventilationen minskar energianvändningen.Återluft används även för att minska energi-kostnaderna för ventilation. Återluft ger docksämre luftkvalitet och byggs därför bort imånga fastigheter. Ä ven vid tidsstyrning,exempelvis att fläktarna inte går under natten ikontorshus, bör risken för försämring av inom-husmiljön hållas under uppsikt.

Sänkning av rumstemperatur minskar energian-vändningen både i transmission och ventilation.Energi för ventilation minskas också genom tät-ning av väggar och fönster. Före tätning av föns-ter i hus utan tilluftsfläktar bör man undersökavarifrån tilluften kommer. Finns inga tilluftsdonbör sådana monteras före tätning av fönster.Undvik om möjligt fönster på norrsidan.

Energianvändningen för varmvatten kan sänkasgenom bättre isolerade varmvattenberedare, iso-lering av rör runt varmvattencirkulationen(VVC) och en minskad varmvattenanvändning.

Kontroll av att byggnadens värmesystem ochventilationssystem är injusterade är grundenför att få en effektiv drift och skötsel samt etteffektivt underhåll. Injusteringen skall görasenligt de funktionskrav kunderna har på t exrumstemperatur och luftflöden. Med bra drift-instruktioner och kunnig skötsel av uppvärm-ning och ventilation kan energianvändningenhållas vid låga värden, i synnerhet eftersom enkunnig driftorganisation snabbt upptäcker ochrä ttar till fel. Förs driftjournaler slarvigt fårman endast i efterhand kontroll över att detden gångna uppvärmningssäsongen har inträf-fat något som gör att användningen varit onor-malt hög. När avvikelser fångas upp dagligeneller månadsvis kan rätt åtgärd sättas in tidiga-re. En bra åtgärd är att plocka ut ett antal refe-rensrum i varje byggnad. Dessa rum kontrolle-ras mot givna funktionskrav samtidigt somdriftjournaler förs.

18

EnergikällorEnergikälla för uppvärmning väljs idag utifrånekonomi och vad som finns tillgängligt. I miljö-klass 5 ställs miljökrav vid val av energikälla.Högvärdiga former såsom el används i mycketliten utsträckning i nivå 2 och inte alls i nivå 1. Istället prioriteras fjärrvärme, förnyelsebar ener-gi som t ex solfångare, vindkraft och bioenergi.Naturgas väljs före olja och vid oljeanvändningprioriteras lågsvavlig olja. Det sistnämnda görsredan idag.

På energileverantörer kan man ställa miljökrav.Exempelvis har Svenska Naturskyddsförening-en definierat grön el såsom förnyelsebar energi.Begreppet grön el är omdebatterat eftersommottagaren inte kan veta hur just hans el till-verkats. Naturskyddsföreningens målsättningär dock att elleverantörerna successivt skallöka sina andelar av grön el.

Finns det möjlighet att tillvarata spillvärme ivatten eller luft som lämnar byggnaden bör detprövas. Vanligast är värmeåtervinning på från-luften för att värma tilluft eller tappvarmvatten.

Utbildning av brukareI framförallt bostäder har studier visat att ener-gianvändningen till stor del är beroende påbrukarbeteende. Detta torde i stor utsträckningäven gälla offentlig sektors kunder. Det är såle-des viktigt inte bara med god drift och skötselutan att med hjälp av beteendepåverkan få nedenergianvändningen. Genom att informera ochutbilda kunderna och genom att fastighetsför-valtaren/fastighetsskötaren själv är ett gott fö-redöme kan energihushållningen i fastighetenförbä ttras.

EkonomiAv uppvärmningsenergin för bostäder går cir-ka hälften i transmissionsföriuster, resten i ven-tilationsförluster och varmvatten. För kontorkan ventilationsförlusterna vara större än trans-missionsföriusterna (se Elanvändning sid 23).

Som exempel på uppvärmningskosblad kannämnas att för kontor varierar förbrukningenmellan 80 och 180 kWh/m210kalarea. Det finns


nyckel tal för uppvärmning av lokaler av olikatyper, åldrar och klimatzonsläge, se REPABsÅrskostnader eller Kommentus förlags Förvalt-ningsnyckeln 96 och Nyckeln till framgång-Nyckeltal i offentlig fastighetsförvaltning.

Energianvändningen för att värma vatten från10 till 60°C är 58 Wh/liter. Läcker 1 liter varm-vatten i minuten så försvinner 30 485 kWh påett år! Vid ett varmt karbad eller en lång duschkan det åtgå uppåt 100 liter varmvatten eller 6kWh/ tillfälle. Duschmunstycken med effektivfördelning kan minska vattenförbrukningenvid duschning ner till 1/3.

Innan beslut om energiinvesteringar tas skalldriftpersonalen optimera energianvändningen.En anläggning som körs professionellt kan ha enså pass låg energianvändning att det inte är lön-samt att investera i en energihushålIningsåtgärd.

Åtgärder som tätning och tilläggsisolering kanvara bättre än åtgärder som inkluderar appara-ter som kräver skötsel och underhåll. Att nyt~atariffstyrning kan vara ett sätt att sänka kostna-derna.

Enkla åtgärder kan vidtas, t ex kan rumstempe-raturen sänkas efter tilläggsisolering av fönster,yttervägg eller vindsbjälklag. Detta beroendepå att strålning från fönster och andra kallaytor minskat. Injustering skall alltid göras efterenergihushållningsåtgärder. Om det inte görskan resultatet bli en övertemperatur i stället fören ekonomisk besparing.

Golvvärme bör kunna ge en energibesparingeftersom rumstemperaturen kan sänkas 1-2grader p g a att människan känner av strål-ningstemperaturen samtidigt med lufttempera-turen. Golvvärme är bra vid lågtemperatursys-tern såsom värmepump.

Ny teknik för uppvärmning som redan idag imånga fall är ekonomiskt bärkraftig är värme-pumpar och solfångare för varmvattenupp-värmning.

VerifieringVid verifieringen går förvaltaren igenom check-lista i bilaga 4.

Finns förbrukningsuppgifter för fastigheten ifråga för flera år bakåt och för andra fastighetermed likartad verksamhet och motsvarande ål-der så kan värdefulla jämförelser göras. Oftastär det bäst att jämföra uppgifter för den egnafastigheten månad för månad under flera årmed grad dags-kompensering samt med vet-skap om utförda åtgärder som påverkar energi-användningen. Det är också bra att göra jämfö-relser med andra fastigheter bara man är med-veten om att alla fastigheter har olika förutsätt-ningar. Jämförelser kan ge bra tips. En diskus-sion med någon representant för den fastighetsom jämförelsen görs med kan klargöra vadskillnaderna beror på. Ett bra hjälpmedel för attfölja upp anläggningen är att använda datorise-rad övervakning för att få fram en energisigna-tur, d v s storleken av energianvändningenkopplad till utetemperatur för fastigheten. Ge-nom att sedan göra jämförelser meDan nuva-rande energianvändning och byggnadens ener-gisignatur fås information om händelser ochtrender i fastighetens energibalans.

19


Elanvändning

Elanvändning

Utbildning

BASFAKTA

Miljöklass 3- Vid nybyggnad skall drift-

instruktion lämnas. Även i

äldre hus bör finnas in-

struktioner för hur driften

skall skötas

-Säkringssstorlek på

elmätaren anpassas

- Elanvändningen följs årsvis

- Driftjournal och drift-

instruktioner för ventilation

och andra stora elför-

brukare finns och följs

-Injustering av systemen

-Obligatorisk

ventilationskontroll

genomförd och godkänd

- Driftpersonalen utbildad i

miljö- och energifrågor

Miljöklass 2- Elanvändningen följs dag-,

vecko- eller månadsvis

-Alla anmärkningar (l:or)

från den obligatoriska

ventilationskontrollen är åt-

gärdade

- System för förebyggande

underhåll finns

- Lågenergilampor har instal-

lerats om värme inte be-

hövs

- Kunderna utbildas i

energifrågor

- Elanvändning följs och

styrs datamässigt mot

tidigare statistik

- Nya stora användningar

registreras och analyseras

för att kunna minska

användningen

- Den aktuella användningen

syns i receptionen eller

liknande

- Närvarostyrning är

monterad där det passar

- HF-don är installerade på

lysrörsarmaturer

Elanvändningen i en byggnad kan delas in ifastighetsel och kundens verksamhetsel. Ifastighetselen ingår ventilation, belysning,pumpar, kylanläggningar etc. Ventilationen ärofta den största delen.

Elanvändningen i ventilationssys-tem kan minskas genom att

• minska tryckfall och flöde

• använda motorer med hög verk-ningsgrad vid vanligaste driftfallet

• byta fläkthjul från F-hjul till B-

)

~~hjUl-------r=--J_:~_:~=_=_~=_=_~=-_:::::__=~~=:::.= • variera luftflöden efter årstid

_ --- _ och/ellerbehov

Faktorer som ökar tryckfallet är smutsiga kana-ler, igensatta filter och dåligt utformade kanal-anslutningar till ventilationssystem.

För att minska elanvändningen för belysning

20

kan lågenergilampor användas. HF-don pe Iys-rörsarmatur tar bort flimmer m n min kar ock-så elanvändningen. Närvarostyrning - d v attlampan tänds p g a en närvarogivare när n8gonkommer in i rummet eller närmar sig byggna-den - kan monteras där d t pas ar.

När det gäller kylsystem bör man sträva cft ratt minimera kylbehovet genom att

• ha en effektiv solavskärmning, gärna utanpe-liggande

• använda eleffektiva apparater

• sektionera ventilationen utifrån driftbetingel-ser

• aktivt lagra energi i byggnadsstom men(nattkyla)

• förändra beteenden

• förändra arbetstider

Kretsloppsanpassad fastighetsfö rva Itn ing

Fastigheter med direktverkande eluppvärmningbör konverteras till någon annan uppvärmning.

Effektbehovet och tiden som utrustningen ärinkopplad ger mängden elenergi. Det är därförviktigt att avstängning sker när elen inte be-hövs, exempelvis behövs eluppvärmning avtakavvattning endast vid minusgrader.

Driftinstruktion, drift journalIdag finns normer för energihushållning vidnybyggnad. För nya ventilationsanläggningarskall driftinstruktioner och annan dokumenta-tion lämnas vid leverans. För befintliga bygg-nader skall den obligatoriska ventilationskont-rollen (OVK) genomföras i enlighet med lag-krav. Fel och brister upptäckta vid kontrollenskall åtgärdas.

För att få en effektiv drift och skötsel av ventila-tions- och kylsystemen bör fastigheten injuste-ras efter de funktionskrav för t ex rumstempe-ratur och luftflöden som gäller för byggnaden.Hur funktionskrav uppnås och motsvarandestorlek på elanvändning bör bokföras i drift-journaler.

Ett bra förebyggande underhåll är ett villkor fören god energihushållning. Att satsa resurser påatt ha en kompetent driftoch underhållsperso-nal brukar löna sig.

Köp avelLagen om handel med el (SFS 1994:618) hargjort att elhandeln från 1996 till viss del är enfri marknad. Elpriset består av tre delar: kraft-pris, nättariff och skatter. Prisinformation kanerhållas från Nutek. Lämpliga leverantörer kanfås genom fastighetsorganisationer, säljare ellermäklare. Lämpligen görs en offertförfrågan ochpriser begärs in från flera leverantörer. Upp-handling avel kan få en viss miljöpåverkan påsikt på en avreglerad elmarknad. I UFOS-skrif-ten El-köpet - Upphandling avelleveranserinom offentlig fastighetsförvaltning (1997) finnsmallar för olika moment i upphandlingsproces-sen; förfrågningsunderlag, jämförelser och ut-värdering av anbud och avtal om elleveranser.

Utbildning av brukareI framförallt bostäder har studier visat att ener-gianvändningen till stor del är beroende påbrukarbeteende. Detta torde i stor utsträckningäven gälla offentlig sektors kunder. Det är såle-des viktigt inte bara med god drift och skötselutan också att med hjälp av beteendepåverkanfå ned energianvändningen. Genom att infor-mera och utbilda kunderna och genom att fast-ighetsförvaltaren / fastighetsskötaren själv ärett gott föredöme kan energihushållningen ifastigheten förbättras.

Nutek arbetar fortlöpande fram nytt materialom eleffektiva apparater och hjälper till medproduktutveckling aveleffektiv teknik genomteknikupphandling m m. Se exempelvis hemsi-dan www.eff.nutek.se

EkonomiBåde den yttre miljön och ekonomin tjänar påatt minska elanvändningen.

Solceller och vindkraft är ekonomiska alterna-tiv för tillverkning avel på vissa platser såsomskärgårdsöar och i vissa situationer. Använd-ning av solceller och vindkraft kan öka i ensnar framtid.

Att minska ventilationsflöden på vinterhalvåretleder till mindre energiförluster och är till enviss gräns även till fördel för inomhusmiljöngenom att luften blir mindre torr (relativa fuk-tigheten, RF,bör ligga över 30% om möjligtmen är ofta nere i 10-15% vintertid). Det ärdock viktigt att komma ihåg att inte strypa flö-det så att det ger upphov till ett dåligt inom-hus klimat och missnöjda kunder.

Genom att investera i markiser, utvändiga per-sienner eller solskyddsfilm kan man minskabehovet av ventilation och kyla sommartid. Attkyla byggnaden under natten genom fläktven-tilation när elen är billig är ett annat sätt attspara elkostnader.

En genomtänkt belysningsplanering vad gällerglödljus respektive urladdningslampor ochnärvarogivare kan minska kostnader både för

21


belysning och kyla. De dyrare lågenergilampor-na ger besparingar genom den lägre elanvänd-ningen och den längre livslängden jämfört medglödljus.

Elkostnaderna påverkas genom val av abonne-mangsform och taxeklass. Om huvudsäkringenkan sänkas, minskar elkostnaden mycket.

Användning avel för en kontorsfastighet kanvariera mellan 35 till 80 kWh/m2 lokalarea.

Vad energisnåla val innebär exemplifieras mednedanstående tabell över hur elanvändningen i

ett villahushåll kan minska med mer än hälften.Motsvarande bör vara möjligt även i den of-fentliga sektorn.

VerifieringVid verifieringen går förvaltaren igenom check-lista i bilaga 4. Genom att föra driftjournaleroch noggrant följa elförbrukningen före och ef-ter olika åtgärder kan minskningen verifieras.Genom att ha olika mätare för ventilation, be-lysning och kyla kan elanvändningens storlekföljas gentemot drifttider och belastning fall.

Verksamhet Normal förbrukning, kWh Effektiv låg förbrukning, kWh Minskning, %

Matförvaring 1300 300 77Tvätt 950 350 63Matlagning 800 500 38Belysning 800 200 75Övrigt 900 500 44Drittel 900 400 56Totalt 5650 2250 60

VattenBAS FAKTA

Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Vattnet åter-kommer hela tiden genom vath1ets kretslopp.Men är vi ovarsamma riskerar vi att förorenavattenkällor och på vissa ställen och tider kanvi tidvis få vattenbrist. Livsmedelsverket harregler för kemiska och mikrobiologiska un-dersökningar av vattnets kvalitet.

LäckageMycket vatten försvinner vid läckage. Detkan vara hål i ledningar eller trasiga pack-

ningar som gör att kranar och toaletter blirotäta och att vatten konstant rinner bort. Attlaga vattenläckor utan dröjsmål är viktigt intebara ur miljösynpunkt utan också för att mins-ka risken för vattenskador. Genom att stoppaläckage av varmvatten spar man också upp-vä rmningsenergi.

En liten skylt/lapp med telefonnum mer tillfastighetens felanmälan på varje toalett och vidvarje diskbänk upplyser kunden om vart hanskall ringa när ett läckage uppstår. Är vi snabbaatt åtgärda läckaget förstår folk att det är viktigt.

Rutiner, exempelvis besiktningar med jämnaintervall, bör finnas för att upptäcka vatten-läckor i ett tidigt skede. Avläsning av vatten-mätare när ingen verksamhet pågår är ett sättatt få reda på om det läcker. Själva läckan kansedan lokaliseras med olika metoder såsomvärmekamera, ultraljudsmätning eller upp-grävning.

Ännu bättre är förebyggande åtgärder så attvattenläckor inte uppträder eller om de uppträ-der upptäcks genast utan att orsaka en mängdföljdskador. Förebygga vattenläckage kan man

22


I ParameterLäckage

Användning

Utbildningav kunderna

Miljöklass 3- Åtgärder vidtas så att

vattenläckage blir synligt

Miljöklass 2-Vattenläckage förebyggs ge-

nom rutiner för tidig upp-

täckt såsom mätaravläsning

när ingen verksamhet pågår

-Vattenanvändningen mäts

och följs kontinuerligt upp

för hela byggnader

-Viss vattensnål teknik an-

vänds såsom t ex

- vattensnåla toaletter

- ettgreppsblandare

- luftinblandning,

- duschar med termostater

och snabbavstängnings-

knapp

- Dagvatten omhändertas

lokalt

- Utbildning i vatten-

hushållning

"

MiljöIdass 1-Vattenläckage förebyggs

genom förebyggande un-

derhåll, t ex packningsbyte

på kranar

-Vattenanvändningen mäts

och följs kontinuerligt upp i

flera punkter i varje

byggnad

- Bruks- och dricksvatten

skiljs, så att t ex spolning

av toaletter och vattning av

grönområden kan ske med

dagvatten

-Separata system används

för urin, fekalier och BOT

(Bad Disk Tvätt)-vatten

- Regelbunden information

till kunderna om vatten-

hushållning

göra genom att bygga så att vattenläckage syns- t ex mattuppdragning bakom en diskmaskin.Ett annat sätt kan vara att inte ha vattentryckända ut när inte maskinen används ex avstäng-ningskran till tvätt- och diskmaskinskoppling.Att förlägga ledningar varmt eller att isoleradem väl, för att motverka frysning, förebyggerockså vattenläckage.

VattenanvändningMinskning av vattenanvändning skall alltidövervägas vid val av utrustningar från systemtill enskilda detaljer. Att mäta vattenanvänd-ningen vid några strategiska punkter och att haen kontinuerlig uppföljning är en mycket braåtgärd.

Det finns idag vattensnåla toaletter med 4li-ter / spolning och det finns urinseparerandetoaletter med 5 liter / spolning för fekalier och0,2 liter / spolning för urin. Att installera urin-separerande toaletter i en befintlig byggnadkräver ombyggnad av avloppssystemet. Iblandanvänds lågvakuumtoaletter

(LPS=LowPressure System) såsom i flygplanmed 0,1 liter / spolning eller torra system somurinseparerande mulltoalett. Minskning av vat-tenmängden bör göras efter att avloppssyste-met setts över, eftersom det idag ofta är byggtför så kallad självrensning och kan kräva storaspolvolymer.

Ettgreppsblandare i stället för tvågreppsblan-dare spar ca 30 % vatten. Blandarna bör väljasmjukstängande för undvikande av brott på vat-tenledningar i gamla installationer på grund avtryckstötar. På offentliga toaletter kan tidsstyr-ning av vattnet till handfatet eller en fotocellsom känner av händerna vara sätt att förhindraatt kranarna står och rinner i onödan.

En effektiv dusch som fördelar vattnet bra kanha en användning av 6 liter / min jämfört meden normal dusch som har 15 liter/min.

Termostatstyrning och varmvattencirkulationsom gör att vattentemperaturen snabbare blirden rätta spar vatten. Varmvattencirkulationökar dock energianvändningen. Duschar med

23


snabbavstängningsknapp så att vattnet kanstängas av vid intvålning är också ett sätt attminska vattenåtgången.

Användning av dricksvatten (kommunalt vat-ten) kan begränsas genom att systematisktöverväga om dricksvatten skall användas ellerom annan resurs (t ex dagvatten) är möjlig t exför spolvatten i toaletter eller bevattning avväxter.

Stora grönytor minskar mängden dagvatten attta hand om. Dagvattensystemet kan utformaspå ett sådant sätt att störande föroreningar inteuppkommer och tillförs Yt- eller grundvatten.Dagvatten kan användas för bevattning och s kekologisk dagvattenhantering d v s avledningtill vattensamling/våtmark. Perkolations- ochfördröjningsmagasin kan dimensioneras för lo-kalt omhändertagande av dagvatten, LOD.

Spillvattnet från bad, disk och tvätt, BDT-vat-ten, kan i vissa fall användas till att rötas medmatavfall. Det är ett sätt att ha ett lokalt om-händertagande av spillvatten, LOS.

UtbildningI framförallt bostäder har studier visat att vat-tenanvändningen är beroende på brukarbete-ende. Detta torde även gälla vattenanvändning-en i offentlig sektors fastigheter. Det är såledesviktigt inte bara med tekniska lösningar utanockså att påverka brukarbeteendet. Genom attinformera och utbilda kunderna, och genom attfastighetsförvaltaren/ fastighetsskötaren själv

är ett gott föredöme, kan vattenhushållningen ifastigheten förbättras.

Vattenkvaliteten är en annan viktig miljöfrågasom inte behandlas här.

EkonomiEn minskning av vattenanvändningen ger så-väl naturresursvinster som ekonomiska vinster.Att hålla vatten läckage under uppsikt är lön-samt, dels för att vattenanvändningen int skallöka, dels ur fuktskadesynpunkt. Om dagvattenanvänds som bruksvatten minskar behovet avfärskvatten drastiskt.

Kostnaden för vatten och avlopp varierar kraf-tigt, från 6 till 22 kr/m3. Mängden vatten somanvänds årligen för kontorsfastigheter varierarfrån 0,1 till 1,0 m3/m2.

Utbyte till nya vattensnåla blandare kan mins-ka den totala användningen med 10%.

Reducering av spolvolymen i toaletter med entegelsten är en billig åtgärd.


Vattenmätare placeras på strategiska ställenmed mätarstorleken anpassad till användning-en. Avläsning bör ske med täta intervall och ettlarm som utlöses vid stor vattenanvändningbör finnas. Läckor kan lokaliseras med olikametoder såsom värmekamera, ultraljudsmät-ning eller uppgrävning.

nya renhållningslagen, som styr vårt sätt att tahand om avfall. Varje kommun bestämmer hurlagen skall tillämpas inom kommunen ochupprättar en kommunal avfallsplan.

Avfall från en byggnad under driftskedet ärvanligen dels av typen vanligt hushållsavfall,

BASFAKTADet är stora förändringar på gång närdet gäller hanteringen av vårt avfall.De berör både byggverksamhet ochden dagliga verksamhet som bedrivsi byggnaderna under driftskedet.Från den 1 januari 1994 gäller den

Möjlighet till källsorteringav det dagliga avfallet

24


givare med kvicksilver, reläkontakter medkvicksilver, färgrester, penselrengöringsmedel,klotterborttagningskemikalier, fogmassa, föns-terpu tsmedel, målarlut, färgborttagningsmedel,impregnerat virke, smörjolja, lysrör, mögelbort-tagningsmedel, batterier, oljeindränkt spån el-ler sand, kretskort, rengöringsmedel, slamsug-ningsavfall, ogräsbekämpningsmedel kan räk-nas till farligt eller miljöstörande avfall ochskall sorteras ut.

Farligt avfall är isolermaterial som innehållerasbest, PCB-haltiga fogmassor, PCB-haltigagolvmassor, PCB-innehållande isolerrutor ochkondensatorer innehållande PCB, lysrör ochannat kvicksilverhaltigt avfall inklusive metal-liskt kvicksilver, oljespill, oorganiska bekämp-ningsmedel och träskyddsmedel, slam och fastavfall från oljeavskiljare och slamavskiljare,b lyba tterier, nickel- kadmi umba tterier, kvicksil-verhaltiga torrbatterier, elektrolyt från batterieroch ackumulatorer, färg, lin1, lösningsmedel,syror och basiskt avfall.

Andra restprodukter bör sorteras ut i fraktionersom finns i den normala avfallshanteringen ibyggnaden för övrigt. Med tiden bör allt sorte-ras i olika fraktioner för materialåtervinningeller energiutvinning.

Byt inte i onödan, t ex byt endast de lysrör somär trasiga.

För att hindra att föroreningar tillförs mark ochgrundvatten skall fett- respektive oljeavskiljareanvändas i restauranger och biltvättar medmera. Föroreningar i mark orsakas till stor delav bristande täthet hos avloppsledningar. Detär därför viktigt att tätheten kontrolleras hosavloppsledningar i mark vid industriell verk-samhet.

EkonomiKostnaderna för bygg- och rivningsavfall kanuppdelas i interna respektive externa kostnads-poster. De interna kostnaderna avser hanteringoch administration på bygget samt inköpskost-nader för materialspill. De externa kostnadernaomfattar avgifter för transportcontainrar, hämt-

30

ning och borttransport av avfall samt avgifterför avfallsbehandling. Omfattande studier harvisat att de externa avfallskostnaderna ofta ut-gör endast ca 10 % av den totala avfallskostna-den ("Toppen på isberget"). De interna kostna-derna inkl inköpskostnad för materialspill sva-

rar för ca 90 %. Den stora ekonomiska potentia-len finns således i att förebygga uppkomst avavfall.

Selektiv rivning vid ombyggnad är ofta det bil-ligaste alternativet idag.

Källsortering av avfall ger lägre externa avfalls-

kostnader där differentierade taxor tillämpas.Taxan är högst för blandat (osorterat) avfall.Däremot kostar det oftast inget eller mycket li-tet att bli kvitt källsorterat material som kanåtervinnas, förbrännas eller återanvändas somfyllnadsmassor. För metallskrot erhålls ersätt-ning. För att kunna sälja restprodukter krävs attman kan garantera hög renhet (kvalitet).

Trots att det idag kan vara långa transporterkan källsortering motiveras med avsikten attbygga upp en marknad i närområdet.

På internet finns från 1997 en databas Byggigen( http:www.byggigen.se) för köp och försälj-ning av byggmaterial från rivningar.

Den skatt på avfall (250 kr/ton) som föreslagitsfrån 1 januari 1998, berör i hög grad bygg- ochanläggningsavfall.

VerifieringVid verifieringen går förvaltaren igenom check-lista i bilaga 4. Före ombyggnad bör en miljöbe-siktning och inventering utföras samt en riv-ningsplan upprättas, på sam ma sätt som densom är lagstadgad för rivning av hela byggna-der, för att styra de olika restproduktslagen tillrätt behandling och en fördelaktig kostnad.

Miljöbesiktningen syftar till att identifiera miljö-farliga ämnen som skall avlägsnas/saneras förerivning.

Inventeringen syftar till att hantera och styrabehandlingen av rivningsmaterialet.


Möjlighet till återanvändningoch materialåtervinning

ParameterMöjlighet till åter-användning ochmaterialåtervin-ning

Miljöklass 3• Miljöstörande ämnen

undviks i enlighet med

substitutionsprincipen i

lagen om kemiska

produkter

• Demonterbarhet och

återvinning beaktas vid val

av produkter

Miljöklass 1• Produkter med flergångs-

emballage prioriteras

• Produkter med hög andel

återvunnet material priori-

teras

.Återanvändning av produk-

ter eftersträvas

BASFAKTAKretsloppsdelegationen har angivit följandeprioriteringsprinciper för material och produk-ter:

• I första hand skall prövas om produkten be-hövs överhuvud taget.

• I andra hand skall produkten återanvändas.

• I tredje hand skall materialet i produktenåtervinnas, d v s ut~änta produkter användstill att tillverka nya produkter.

• I fjärde hand skall produkten användas tillenergiutvinning.

• I sista hand deponeras produkten.

Bra underlag för identifiering av miljöfarligaämnen (vartill s k farligt avfall räknas) och in-ventering finns bl a i Miljöstörande material i riv-ningsavfall Reforsk rapport FoU 81 av Lotta Sig-frid och i Riktlinjer för rivningsplaner enl PBL(Plan och Bygglagen) rapport FoU 140, 1996 avLotta Sigfrid.

För drift och underhåll kan restprodukthante-ringen kontrolleras och verifieras förslagsvismed hjälp aven loggbok. Karin Witalis bokDam m, filter och gamla lysrör belyser vilka rest-prod ukter som finns vid drift och underhåll.

Avloppsledningar kan inspekteras med TV-kamera. Läckage kan spåras med olika metodersåsom värmekamera, ultraljudsmätning elleruppgrävning.

Undvik sammansatta material som måste delasvid källsortering. (T ex material i ram till venti-lationsfilter.) Exempel på produkter som kanåteranvändas eller återvinnas i förvaltningsske-

det: ~:~:o~.. '._0000 -----

• Tegelsten och takpannor kan återa~v~ndas ~ -.::=

eller användas som fyllnadsmatenal! mark~

• Utbytta dörrar, fönster osv kan återanvändas. <-...~~• I en framtid lämnas frånluftsfilter till tvättistället för förbränning eller deponering .

• Ut~änta elledningar lämnas för återvinningav material (koppar, aluminium,- plastenförbränns) .

• Förpackningar i papp, glas, plast och metalllämnas för återvinning eller återanvändning.

Förordningen (1994:1235) om producentansvarför förpackningar trädde i kraft 1 oktober 1994.Den avser bl a förpackningar av wellpapp, pap-per, kartong, plast, glas och metall.

Ett antal materialbolag har mot en avgift anslu-tit sig till Registret för producentansvar(REPA). REPA samlar, med finansiering av före-tagens anslutningsavgift, in förpackningar föromhändertagande. Producentansvaret för för-packningar gäller fullt ut fr o m den 1 januari1997.

Inköpsrutiner är viktiga att se över. T ex kandet finnas returemballage för vissa varor somköps in. Engångsförpackningar bör und vikas

31


för att minska avfallsmängden. Inventera vilkavaror som kan köpas utan emballage.

Satsa på hög kvalitet och lång livslängd.

EkonomiAvfallshanteringsavgift samt framtida avfalls-skatt blir lägre om man är förutseende redanvid inköp och tänker på hur produkten skalltas om hand när den har tjänat ut.


Kontrollera leverantörers byggvantdeklarationeroch hur man lever upp till sitt producentansvar.

Ställ krav på leverantörer att de redovisar hurderas förpackningar och uttjänta produkter tasom hand t ex genom en demon teringsanvis-ning med angivande av hur kompon nter kanbytas ut och hur restprodukter inklusive för-packningar hanteras.

Miljöstörande ämnen

Miljöstörandeämnen

• Material och produkter

som finns att tillgå på

marknaden köps in och an-

vänds enligt de lagar och

bestäm melser som finns

• Material och produkter

som innehåller miljö-

störande ämnen enligt

Kemikalieinspektionens

begränsningslista undviks

• Endast produkter som inte

innehåller miljöstörande

ämnen enligt Kemikalie-

inspektionens OBS-lista

köps in och används

BASFAKTAAnvändning av byggmaterialoch produkter som kan varamiljöstörande vid utvinning avråvara, tillverkning, brukande

eller utrivning bör undvikas. I begreppet miljö-störande ämnen ingår de ämnen som klassa tssom farligt avfall. För dessa finns föreskriftersom reglerar användning i förordningen 0111 far-ligt avfall (1996:971).

Nedan visas exempel på miljöstörande ämnen ibyggmaterial och produkter.

Den svenska kemikalielagstiftningen har somutgångspunkt att den som hanterar en kemiskprodukt har det fulla ansvaret för att den minstfarliga produkten ur miljö och hälsosynpunktanvänds samt att hanteringen sker på det säk-raste sättet. Det förutsätter att det finns in for-ma tion om prod uktens miljö- och hälsoriskersamt att man har tillräcklig kompetens för attgöra bedömningen.

32

Kemikalieinspektionen pekar på substitutions-principen som en princip för att minska mäng-den miljöstörande ämnen. Substitutionsprinci-pen är en aktsamhetsregel som alla har att iakt-ta i syfte att alltid välja en så ofarlig kemikaliesom möjligt ur hälso- och miljösynpunkt ochutan att fördyra. Kemikalieinspektionen har enlista på ca 60 ämnen som skall avvecklas (dens k Begränsningslistan) och en lista på ca 270kemikalier som bör substitueras eller åtminsto-ne hanteras säkert (den sk OBS-listan). Listornaomfattar alla typer av kemikalier, varav endasten mindre del är relevanta för byggbranschen.

Inom byggmaterialindustrin pågår utvecklingför att ersätta miljöstörande ämnen och mate-rial med miljövänliga alternativ. Som exempelkan nämnas plastmattor utan PVC, cellplastutan freon etc. Man kan därför förvänta sig attdet kommer att dyka upp många nya modifie-rade byggmaterial och produkter. Dessa kan


dock ur andra aspekter vara sämre än dagensgodtagbara standard. Man bör försäkra sig omatt en konstruktions lösning får bibehållen tek-nisk kvalitet även då beprövade material ersättsmed nya, miljövänliga alternativ.

EkonomiSubstitutionsprincipen i lagen om kemiska pro-dukter innebär att det alltid måste undersökasom det finns en ur miljösynpunkt bättre pro-dukt. Att ersätta beprövade produkter kan varakostsamt. Exempelvis kostar alternativ till PVCi våtrum ungefär dubbelt så mycket.

Det kan vara svårt att ersätta beprövade pro-dukter utan att göra avkall på de tekniska funk-tionskraven och utan att detta medför högreförvalb1ings- och underhållskostnader. En be-dömning måste göras från fall till fall.

Kostnader för inköp och destruktion av mate-riaioch produkter som medför störningar imiljön kommer i framtiden att bli allt högre.Det gäller att vara förutseende så att man intefår en mängd avgifter och problem i ett senareskede.

VerifieringVid verifieringen går förvaltaren igenomchecklista i bilaga 4.

Begär att få varudeklarationer med avseende påprodukternas innehåll från materialleverantörer.Byggsektoms kretsloppsråd har lovat att enastunder 1997 utforma och tillhandahålla bygg-varudeklarationer för byggnadsmaterial och pro-dukter.

Klorerade och bromerade

flamskyddsmedel

Kvicksilver

Mjukgörare med

klorparaffi ner

PVC, polyvinylklorid

Radioaktiv strålning

Bly skall ej betraktas som farligt avfall om det är skrot. Skall skrotåtervinnas

enl. SNVs rek. Lokala föreskrifter kan förekomma. Bly kan ingå som stabilisa-

tor i PVC

De mest aggressiva (R11, R12) för ozonlagret är förbjudna fr o m 1995 i nya

anläggningar. All användning är förbjuden utom till kylskåp, frysrum etc. Regle

ras i förordning. Skall källsorteras och destrueras i godkänd anläggning. 2000

skall R11 och R12 vara borta i fastigheter och efter 1998 får de ej fyllas på

Restriktioner från 1991 enligt KIFS 85:5. Finns i träbaserade skivor, lim, karba

midskum

Restriktioner ovan mark för krom- och arsenikbaserade medel från 1992 enligt

KIFS 90:10. Får förbrännas i godkända förbränningsugnar

Föreslås awecklas av Kretsloppsdelegationen. Finns bl a i cellplast, isolering

(PUR, EPS, XPS), inredning och kabel

Förbjöds i Sverige 1993. Klassas som farligt avfall. Lysrör skall källsorteras

enligt kommunens anvisningar

Föreslås awecklas till år 2000 av Kretsloppsdelegationen. Finns i plastproduk-

ter

Föreslås awecklas till år 2000 av Kretsloppsdelegationen. Naturvårdsverket

har annan uppfattning. Lokala föreskrifter beträffande avfallshanteringen kan

förekomma. Vinylmattor, plastprofiler, rör, elkanalisation, ytbeklädnad på

teknisk isolering

Rökdetektorer skall returneras till tillverkare enligt SSI

33


Miljömärkning

Miljömärkning • Miljöfarlighetsmärkning

beaktas

• Material väljs som klarar

kriterier enligt SIS miljö-

märkning (Svan), Bra miljö-

vai etc

• Påverkar leverantör att

ta fram miljömärkta

produkter

BAS FAKTA

varor pågår. Förstudier avseende takmaterialsamt vatten/avloppsrör är under behandling.SIS ger ut en tidning som heter Miljömärkt ochsom man kostnadsfritt kan prenumerera på. SISMiljömärkning, Box 6455, 113 82 Stockholm .Fax 08-34 20 10.

Bra miljöval (Falken) är ettannat märkningssystem somfinns på prod ukter som upp-fyller miljökriterier fastställdaav Naturskyddsföreningen.Blå ängeln är en tysk miljö-märkning som infördes redan på 70-talet. Ex-empel på miljömärkta produkter är byggskivOl',färg, golvbeläggningar, gräsklippare, k djeolja,kompostbehållare, lim, oljepannor och bränna-re samt sanitetsrengöringsmedel.

Med den här symbolen vill

EU-blomman är EUs miljö-märke och i Sverige är det SISsom handlägger beslut omproduktgrupper och kriterier.Den infördes 1992 och har förnärvarande en ganska blyg-sam omfattning. Kriterier finns bl a för målar-färg, diskmedel och tvä ttmaskiner.

Miljömärkning kan vara en positivmärkning i syfte att dels underlättakonsumentens val av produkter somär mer skonsam ma mot miljön än.ämförbara produkter, dels stimuleratill produktutveckling. Märkningenkan avse effekterna av produktens

användande, men även andra delar av desslivscykel. Positiv miljömärkning finns på alltfler varor som används i fastighetsförvaltning.I Sverige finns det flera olika positiva märk-ningssystem av frivillig karaktär.

Ett är Svanenmärkning, där partssam-mansatta miljömärkningsstyrelser i denordiska länderna fastställer gemen-samma miljökrav för olika produkt-grupper. Det var ursprungligen Nord-iska ministerrådet som 1989 beslöt in-

föra gemensam nordisk miljömärkning, ett be-slut som sedan sanktionerats av de nordiskaländernas parlament. En svanen-märkt produktskall uppfylla högsta möjliga miljökrav menäven höga kvalitetskrav avseende effektivitetoch hållbarhet. I Sverige ombesörjs tester ochdokumentation av SIS miljömärkning som harutfärdat licenser för en lång rad produkter, bl atvättmedel, avfettningsmedel, finpapper, disk-maskiner, kylskåp och frysar men även olikabyggprodukter som byggskivor, golvbelägg-ningar, lim, möbler, köksinredningar och kom-postbehållare. Producenter kan hos styrelsen isitt land ansöka om att få använda märket påsin produkt och måste då stödja sig på testre-sulta t från någon oberoende part. Utvecklingav kriterier för fönster, betong och sågade trä-

34


Eloff Strömsnål finns på

Den blå ängeln är Tysklands motsvarighet tillNordens Svanmärkning. Den blå ängeln varnär den kom 1970 det första miljömärket ochomfattar idag flera tusen produkter.

Enligt lagen om offentlig upphandling får of-fentliga beställare inte ställa krav på miljömärk-ning men kan däremot kräva att produkternauppfyller kriteriekrav.

Förutom miljömärkning utarbetas även miljö-deklarationer för olika byggprodukter dels avin tresseorganisa tioner (exempelvis Trätek,Golvbranschens Riksorganisation), dels av före-tagen själva (exempelvis Trelleborg Flooring,Tikkurila (färger)). Dessutom har flera inköpareav byggprodukter sammanställt egna miljö-varudeklarationer som skickas ut till byggmate-rialföretagen där de sedan fylls i. Byggbran-schen har genom sin handlingsplan lovat attutforma och tillhandahålla byggvarudeklaratio-ner senast under 1997.

Miljömärkningen kan även vara negativ, d v svarna för miljöfarliga produkter med miljöfar-lighetsmärkning eller andra varningssymboler.Miljöfarlighetsmärkning är sedan 1993 obliga-torisk, d v s alla kemiska ämnen och produktersom klassificerats som miljöfarliga måste varamärkta när de överlåts, t ex vid försäljning.Märkningen skall bl a ange på vilket sätt ämnetär miljöfarligt och ge besked om lämpligaskyddsåtgärder. I vissa fall kompletteras märk-ningen med en miljöfarlighetssymbol.

De svenska reglerna för klassificering ochmärkning utfärdas av Kemikalieinspektionenoch är harmoniserade med motsvarande reglerinom ED. Ett dött träd och en död fisk ingår isymbolen som informerar om att ett ämne ärmiljöfarligt. Ordet miljöfarlig placeras i anslut-ning till symbolen.

EkonomiAtt välja produkter som uppfyller miljömärk-ningskriterier bör inte bli dyrare i ett längreperspektiv.


Begär varudeklaration och jämför med kriterie-dokument eller, när det gäller märkta produkter,godkännandelistor över miljömärkta produkter.

~ ~

~ x x.~~..f..~Mycket giftig Giftig Frätande Hälsoskadlig Irriterande

LÄs ii iiVARNINGS-

TEXTEN

Mycket Miljöfarlig Extremt Mycket Explosivt

hälsoskadlig brandfarlig brandfarlig

35


Kemikalieanvändning vid drift och underhåll

Städning • Hantering av miljöfarliga

kemikalier enligt lagar, för-

ordningar, föreskrifter och

allmänna råd om kemika-

lier

• För tvätt och rengöring an-

vänds medel som uppfyller

kraven för miljömärkning

enligt Svanen eller Bra

Miljöval

• Kemikalieanvändningen

minskas till ett minimum.

Exempelvis kan torra me-

toder eller vatten använ-

das för städning

BASFAKTADen svenska kemikalielagstiftningen har somutgångspunkt att den som hanterar en kemiskprodukt har det fulla ansvaret för att den minstfarliga produkten ur miljö- och hälsosynpunktanvänds, samt att hanteringen sker på det säk-raste sättet. Det förutsätter att det finns infor-mation om produktens miljö- och hälsoriskersamt att man har tillräcklig kompetens för attgöra en bedömning.

Kemikalieinspektionen pekar på substitutions-principen som en princip för att minska mäng-den miljöfarliga ämnen. Substitutionsprincipenär en aktsamhetsregel som alla har att iaktta isyfte att alltid välja en så ofarlig kemikalie sommöjligt ur hälso- och miljösynpunkt.

Kemikalieinspektionen har en lista på ca 60 äm-nen som skall avvecklas (den sk Begränsnings-listan) och en lista på ca 270 kemikalier som börsubstitueras eller åtminstone hanteras säkert(den sk OBS-listan). Listorna omfattar alla typ-er av kemikalier, varav endast en mindre del ärrelevanta för byggbranschen.

Det kan vara problem med att få tag på miljö-vänliga produkter inom vissa användningsom-råden. Men det sker hela tiden en snabb an-passning till de krav som ställs och nya pro-dukter kan finnas på marknaden vid nästa in-köpstillfälle.

Det finns föreskrifter (KIFS 1994:13) om varuin-formationsblad vid överlåtelse av hälso- 11 rmiljöfarliga kemiska produkter för yrkesmäs-sigt bruk. Föreskrifterna gäller från den 1 janu-ari 1995. Varuinformationsbladen skall utfor-mas enligt Kemikalieinspektionens och Spräng-ämnesinspektionens Allmänna Råd 1994:2. Deskall innehålla 16 punkter med information omsammansättning, hälso- och miljöfarlighet bådeför produkten och för ingående ämnen, anvis-ningar för hantering och lagring, skyddsu trust-ning med mera:

Områden där mycket kemikalier används ärstädning och ytbehandling. För städning kantorra metoder och metoder med vatten ochsåpa användas vid vissa material.

Rubriker som ett varuinformationsblad skall innehålla:• Produktnamn • Fysikaliska och kemiska egenskaper

• Sammansättningsuppgifter • Stabilitet och reaktivitet

• Risksammanfattning • Toxikologisk information

• Första hjälp • Ekologisk information

• Åtgärder vid brand • Avfallshantering

• Åtgärder vid spill • Transportinformation

• Hantering och lagring • Klassificering, märkning m m

• Förebyggande skyddsåtgärder • Övrig information

36


För målning och annan ytbehandling användeshistoriskt vattenbaserade färger. På 1700-taletkom linoljefärger till Sverige och 1930 komlacker och färger tillverkade i petrokemisk in-dustri, d v s av mineralolja. Lösningsmedlensåsom lacknafta ställde till hälsoproblem. Idaganvänds normalt inga lösningsmedel vid mål-ning inomhus utom vid renovering av kultur-ellt viktiga byggnader. Utomhus rekommende-ras ofta lösningsmedel för att öka inträngning-en i träet och därmed även vidhäftningen.

Naturfärger som kommit tillbaka vid ekolo-giskt byggande är t ex äggoljetempera där lin-olja ingår. Även här finns dock emissioner (al-dehyder) som kan irritera ögon och luftvägar.

Arsenik och bly har varit ämnen som använtssom färgpigment och orsakat en del hälsopro-blem inomhus. Utomhus har färgerna ofta enträskyddande respektive korrosionsskyddandeuppgift förutom det dekorativa syftet. Så finnst ex lite koppar i Falu rödfärg.

Äldre hus är ofta putsade med kalk. Plastput-ser kom på 1950-talet. Idag används i huvud-sak oorganiska putser där bindemedlet är kalk,kalkcement eller cement.

EkonomiAtt byta ut miljöfarliga ämnen och produktermot mer miljövänliga sådana, medför ofta ingaextra kostnader.


Begär varudeklarationer från alla leverantörer.

Byggsektorns kretsloppsråd arbetar med att tafram förslag till miljövarudeklarationer förbyggmaterial och produkter.

Det finns lagstadgade krav på att beskriva ke-miska produkter enligt kemikalieinspektionensallmänna råd 1994:2.

37


LitteraturförteckningMiljömanual

För nybyggnad och ändring finns en Miljömanualsom ABJacobson&Widmark, Örebro kommun,PEAB, Länsförsäkringar och Det naturliga stegetutvecklar. Miljömanualen används dels som enkW1skapsbas, dels för miljöledning av bygg- ochförvaltningsprocessen, t ex för upprättande avmiljöprogram och för miljökontroll.

Miljöanpassad upphandling

En manual för miljöanpassad upphandling hartagits fram av Kommunförbundet i Västernorr-land. Den finns på diskett och i pärm. Dessutomfinns en nyligen startad elektronisk anslagstavlamed uppdateringar. Uppdateringar av pärmengörs 2 ggr / år.

Inköparens Miljöhandbok utgiven av EkoInfo ären alman pärm med fakta om lagar och förord-ningar, offentlig upphandling, miljömärkning,hälso- och miljöfarliga ämnen, kretslopp och ma-terialflöden samt produktfakta för olika produkt-grupper.

Miljöanpassad fastighetsförvaltning

Landstingsförbw1det har tagit fram Vägledning

för miljöanpassad fastighetsförvaltning. Materia-let består huvudsakligen av fyra delar:

• Ett förslag tillmiljöpolicy där syftet med ochgnmdprinciper för miljöarbetet beskrivs.

• En meny med miljörnål där ett stort antal för-slag på konkreta miljörnål finns. Av dessa kan res-pektive landsting välja några som man vill ge-nomföra under en begränsad tidsrymd.

• En checklista för miljöanpassat byggande medtips och råd om vilka miljökrav som kan ställasvid upphandling och genomförande av byggpro-jekt.

• En checklista för miljöfrågor vid fastighetsför-valtning med konkreta frågor som rör drift ochunderhåll av fastigheter.

38

Miljöledning

EMAS,The Eco-Management and Audit Scheme

EEG nr 1836/1993. Rådets förordning om frivil-

ligt deltagande för industriföretag i gemenskap-

ens miljöstymings- och miljörevisionsordning

ISO/ors 14004, Environmental management sys-tems - General guidelines on principles, systems

and supporting techniques

ISO/DIS 14010, Guidelines for environmental au-diting - General principles

Larsson Lars-Olle, Miljöledning Miljörevision MiI-jöredovisning KPMG Bohlin

Miljövårdsberedningen, Integrering av miljöhän-

syn inom den statliga förvaltningen SOU 1996:112

Sahlin Folke, Rätt miljöledningssystem i byggpro-

cessen. Förstudie, FoU-Väst

SS-EN ISO 14001, Miljöledningssystem - Kravspe.

cifikation med vägledning för användning (Envi-ronmentalmanagement systems - Specijication withguidance for use) 1996

Energi - Uppvärmning

Förvaltningsnyckeln 95, Kommentus förlag

Miljömanualen 1997, Brukbara kunskaper om

att bygga miljövänligt, Stadsbyggnadskontoret iÖrebro kommun, AB Jacobson &Widmark

Nyckeln till framgång - Nyckeltal i offentlig fast-

ighetsförvaltning1995, Kommentus förlag

Repab, 1996, Årskostnader Kontor

Energi - El

Andersson Owe, Att köpa el till fastigheter, Sve-riges fastighetsägareförbund

Bergman Lars, Hartman Thomas, HjalmarssonLennart, Lundgren Stefan, Den nya elmarknaden

Naturskyddsföreningen, Grön El

Svenska Kommunförbundet, 1996, Drift och Un-

derhållsinstruktioner, Kom mentus förlag

UFOS, 1997, El-köpet - Upphandling av elleve-


ranser inom offentlig fastighetsförvaltning,

Kommentus förlag

Vatten

UFOS, 1996,Miljöallpassat Fas tighetsjöretaga 11de,Kommenhls förlag

VASKA-projektet, BFR

Möjlighet till källsortering av det dagliga avfallet

Alm Gustaf, Eriksson, Ljlmggren m fl, 1992,Kom-postboken, Lts förlag

Alm Gustaf, 1978,Komposten, Lts förlag

Avfallsplanen i den aktuella kommunen

Avfallssortering i hushållet, Funktionsprövning av

skåpinredningssystem, Konsumentverket 1990

Biologisk avfallsbehandling i Europa, SvenskaRenhållningsverksföreningen (RVF)

BjörkKarl-Gustav och Hallbäck Inger, Källsorteraoch kompostera, 1991

I balans med naturen, 1994,Miljö- och naturre-sursdepartementet (En informationsskrift om re-geringens arbete med att skapa ett kretslopps-samhälle)

Informationsmaterial från förpackningsinsam-lingen, 1996

Kompostbehållare, Marknadsöversikt April 1996,

Konsumentverket

Konsten att kompostera, Stockholms kommunsAvfallsförädling AB

Kretsloppet den nya miljösynen - En samman-

fattning av regeringens kretsloppsproposition,

Miljö- och Naturresursdepartementet

Miljöfarligt avfall, 1985,Vägledande förteckning,Allmänna råd 85:7,Naturvårdsverket

Mårtensson Hans, Biologiska toaletter och

komposter, Svensk Byggtjänst 1996

Persson Karin, 1993,Roterande behållare - Lokal

kompostering i flerfamiljshus, Naturvårdsverketoch Sveriges lantbruksuniversitet

Persson Karin, 1996,Att lyckas med Komposten,

Utbildningsförlaget

SFS1996:971,Förordningenom miljöfarligt avfall (FMFA)

Skatt på avfall, SOU1996:139

Sundqvist Jan-Olof,1994,Framtidens av-

fall - En studie om hus-

hållsavfallets samman-

sättning kring år 2000,

Rapport FoU nr 75,Reforsk

Witalis Karin,1996, Damm, filter och gamla lys-

rör -kretsloppstänkande inom fastighetsförvalt-

ning, Sveriges Fastighetsägareförbund

Restprodukthanteringvid ändring, underhåll och drift

Andersson Jonas, 1993,Återvinning av byggmate-

rial i Tyskland, Utlandsrapport, Sveriges tekniskaattacheer

Asplund Eric, DanielssonUlf, Moström Leif, 1994,Byggandet i kretsloppet, Byggförlaget

Avfallsfri framtid,1994, betänkande från avfalls-skatteutredningen, SOU 1994:114

Bygg- och rivningsavfall, 1994-09-01,Tekniska för-valtningen, Avfallsverket, Örebro stad

Byggmaterial på 190o-talet, 1992,Rapport 92:12,Svenska Renhållningsverksföreningen-RVF

I balans med naturen, 1994,En information omregeringens arbete med att skapa ett kretslopps-samhälle, Miljö- och naturresursdepartementet

Kretsloppet - en miljöstrategi, 1994,delrapport iKretsloppsdelegationens strategiarbete, Dnr 22/94

Lauritzen Erik & Jakobsen Jens BjQn11991,Ned-rivning af bygninger og anlaegskonstruktioner,

SBl-Anvisning 171,Statens byggeforskningsinsti-tut

Lundqvist Bo,Aspllmd Erik, Danielsson Ulf, Mo-ström Leif, 1994,Byggandet i kretsloppet-Miljö-

effekter, kostnader och konsekvenser, FoU nr100,Reforsk

Miljöansvar för byggvaror inom ett kretslopp-

stänkande - ett utvidgat producentansvar,1995,

39


40

Byggsektoms Kretsloppsråd

Miljöfarligt avfall, 1985, vägledande förteckning,Allmänna råd 85:7, Naturvårdsverket

Persson Johanna, 1993, hus igen ... om det ärmöjligt att återanvända rivningsmaterial, Arki-tektur, Chalmers tekniska högskola

Producentansvar för byggvaror - kretsloppsanpas-sad rivning, 1995, Boverket, ISBN 91-7147-19Q-1

Producentansvar i byggsektorn, 1996, Krets-loppsdelegationen, ISBN 1400-089X

SFS 1985:841, Förordningen om miljöfarligt avfall(FMFA)

Sigfrid Lotta, 1993, Bygg & rivningsavfall i Hol-land, Tyskland och Danmark, Byggnadsekonomi,Tekniska högskolan i Llmd

Sigfrid Lotta, 1993, Miljöstörande material i riv-ningsavfall, Rapport FoU nr 81, Reforsk

Sigfrid Lotta, 1994, Bygg & rivningsavfall, FoU nr112, Reforsk

Sigfrid Lotta, 1995, Avfall på bygget, AB SvenskByggljänst, ISBN 91-7332-737-9

Sigfrid Lotta, 1996, Riktlinjer för rivningsplanerenl PBl, FoU 140, Reforsk

Thonvald Nils Olav, 1994, Avfallsreduksjon ogkildesortering i byggebransjen, rapport 94:11, Sta-tens forurensningstilsyn, OSLO

Witalis Karin, 1996, Damm, filter och gamla lys-rör, Fastighetsägarföreningen

leta kvicksilver i tekniska varor och produkter,Nanlrvårdsverket1996

Möjlighettill återanvändningochmaterialåtervinningUFOS, 1996, Miljöanpassatfastighetsföretagande,Kommentus förlag

Witalis Karin, 1996, Damm, filter och gamla lys-rör, Fastighetsägarföreningen

MiljöstörandeämnenBegränsningslistan, 1995, Kemikalieinspektionen

Förordning om farligt avfall, 1996, SFS 1996:971

Kretsloppet - en miljöstrategi, 1994, delrapport i

Kretsloppsdelegationens strategiarbete,Dnr 22/94

Miljöfarligt avfall, 1985, vägledande förteckning,Allmänna råd 85:7, Sveriges Nanlrvårdsverk

OBS-Iistan, 1995,Kemikalieinspektionen

PVC - en plan för att undvika miljöpåverkan,SOU 1994:104

Sam manställning av lagar, förordningar, före-skrifter och allmänna råd om kemikalier, maj1995, del 1 Lagar, del 2 Regler, del3 Listor, Kemi-kalieinspektionen och Sprängämnesinsp ktionen

SFS 1985:839, Förordningen om kadmium

SFS 1989:974, Förordningen om miljöfarligabatterier

SFS 1991:1290, Förordningen om vissa kvicksilver-haltiga varor

SFS 1995:636, Förordningen om ämnen som bryterner ozonskiktet

Sigfrid Lotta, 1993, Miljöstörande material i riv-ningsavfall, Rapport FoU nr 81, Reforsk

SSI FS 1992:4, Författning om brandvarnare

SSI FS 1994:3, Författning om rökdetektorer

MiljömärkningMiljöanpassat fastighetsföretagande,1996,Svenska Kommlmförbw1det

Sammanställning av lagar, förordningar, föreskrif-ter och allmänna råd om kemikalier, maj 1995, del1 Lagar, del 2 Regler, del 3 Listor, Kemikaliein-spektionen och Sprängämnesinspektionen

SIS Miljömärkning, kriterier för olika produkt-grupper

Kemikalieanvändningviddrift och underhållAndersson Kurt mf1, 1996, Naturfärger, Arbets-livsinstitutet

Färgkemikalier Kartläggning & riskbedömning -yttre miljö, 1996, Naturvårdsverket

Landstingsförblmdet,1996, Kravspecifikationerför kemiska - tekniska produkter, Handbok

Stockholm Vatten AB, 1992, Bra kemval för tvättoch rengöring ( Ny upplaga under framtagningtillsammans med Göteborg och Malmö.)

BilagaKretsloppsanpassad fastighetsförvaltn ing

för fastighetsföretaget UFOS, EkostadFastighetsföretaget UFOS i EKOSTAD skallbedriva sin verksamhet med så liten nega-tiv miljöpåverkan som möjligt.Företaget och alla dess medarbetare skallvärna om både den yttre och den inre mil-jön.

Miljöfrågor och kretsloppstänkande skallleda till ständiga förbättringar och hög-prioriteras inom företaget.

Fastighetsföretaget UFOS miljöpolicyinnebär att:

• miljöpolicyn skall förstås och upprätthållas av samtliga medarbetare inomföretaget

• miljölagstiftningen skall vara ett minimikrav• miljökonsekvenserna av alla nya verksamheter och produkter skall utvärderasi förväg

• företaget skall se till att de entreprenörer som anlitas tillämpar miljöstandardermotsvarande de som används inom företaget

• nödvändiga åtgärder skall vidtas för att undvika oavsiktliga utsläpp avnaturresurser och miljöfarliga ämnen

• företaget skall verka för en avfallsminskning samt ökad återanvändning ochmaterialåtervinning av företagets restprodukter

• företaget skall hushålla med energi- och naturresurser

• miljöarbetet skall ständigt utvecklas och förbättras

Ort, datum

Underskrift/Verkställande Direktör

41

BilagaKretsloppsanpassad fastighetsförva Itn ing

för fastighetsföretaget UFOS

• Lösningsbaserade färger och lacker skall bytas ut

• Vattenanvändningen inom företaget skall minska med minst fem

procent (5%)

• Företagets elanvändning skall minska med minst tre procent (3%)

• Alla rengöringsmedel som används inom företaget skall vara

miljömärkta med svanen eller motsvarande

• Företagets samtliga sopor skall källsorteras i nio fraktioner enligt

kommunens avfallsplan

• Samtliga medarbetare skall genomgå en grundläggande

miljöutbildning

• En miljöenkät till samtliga kunder som nyttjar lokalerna skall

genomföras

Ort, datum


42


Bilaga

programför fastighetsföretaget UFOS

• Lösningsmedelsbaserade färger och lackerskall bytas ut mot vattenbaserade. Då nya fär-ger och lacker skall inhandlas, väljs endast vat-tenbaserade sådana. För detta ansvarar de per-soner som gör inköpen. De eventuella lösnings-medelsbaserade färger och lacker som finnskvar inom företaget 1997-06-01, skickas iväg fördestruktion.

• Fastighetsföretagets vattenanvändning skallminskas med minst fem procent fram till 1998-12-31 genom att man installerar snålspolandetoaletter vid planerad renovering av fastighe-ten Solrosen under 1997-1998 samt förser allavattenkranar inom fastigheten med snålspolan-de munstycken. Den eller de personer som an-svarar för upphandlingen ser till att detta sker.

• Fastighetsföretagets elanvändning skallminskas med 3% fram till 1997-12-31 genominstallation av lågenergibelysning i alla alhnän-na utrYlnmen, såsom källare, korridorer, trapp-hus, ytterbelysning m m. Fastighetsskötarenansvarar för detta .

• Rengöringsmedel som används inom företa-get skall vara miljömärkta med Svanen ellerklara motsvarande miljökrav senast 1997-06-01.Ansvaret för detta har inköparen av medlen.

43

• Fastigheternas sopor skall källsorteras senast1998-09-01 i de avfallstyper som kommunenkan ta omhand och särskilja på deponin. Idagsläget gäller:

• glas (färgat och ofärgat)• wellpapp• vitt papper• annat returpapper• trä• metall• plast• miljöfarligt avfall• övrigt avfall för deponering

• För att detta införs och fungerar ansvararfastighetsskötarna för respektive fastighet.

• Samtliga medarbetare skall genomgå engrundläggande miljöutbildning på 4 tim senast1997-07-01. För detta ansvarar VD.

• En miljöinformation och en miljöenkät tillsamtliga kunder som nyt~ar lokalerna sänds utav resp. förvaltare senast 1997-07-01.

Ort, datum



Bilaga

Ma IKretsloppsanpassad fastighetsförvaltning UFOS

Miljöledning och de nio miljöaspekterna finnsbeskrivna i häftet Kretsloppsanpassad fas tig-hetsförval ming.

I checklistorna i Excelprogrammet kan Du be-svara frågorna på objektsnivå, beståndsnivåeller för hela organisationen. För att köra pro-grammet behöver Du Excel 7.0

Resultatet av de frågor som du besvarar får dui form aven miljöros som snabbt ger en över-sikt av hur du ligger till avseende de nio miljö-aspekterna sam t miljöledning.

Miljörosen skall vara så utslagen som möjligt.Med miljörosen som utgångspunkt kan varjefastighetsförvaltning ställa upp egna mål föratt förbättra miljöarbetet. Målen bör formulerasutifrån den egna miljöpolicyn. De åtgärder somprioriteras och de mål som skall uppnås kanredovisas i en kompassros.

Programmet är uppbyggt av nedanstående as-pekter.

• Miljöledning

• Energi-Värme

• Energi-El

• Vattenanvändning

• Källsortering av det dagliga avfallet• Restprodukthantering

• Återanvändning, Återvinning

• Miljöstörande ämnen

• Miljömärkning

• Kemikalieanvändning vid drift och under-håll

Till varje miljöaspekt hör ett antal frågor, mel-lan fem och sex stycken. Varje fråga har olikasvarsalternativ. De olika svarsalternativen"ikryssas" på skärmen. Svaren på de olika frå-gorna leder fram till ett diagram kallat "miljö-rosen".

För några frågor finns det en instruktion. In-struktionen avser formuleringen av frågan ellerförklaring av svarsalternativen.

För att se instruktionen klicka på knappen "in-struktion". För att återgå till besvarandet av frå-gorna klicka på knappen "åter checklista". Ob-servera !, I själva instruktionen är det viktigt attman inte använder rullningslisten, ifall dennaanvänds kommer man inte tillbaka till rätt in-struktion nästa gång man är i behov av denna.

Efter varje aspekt finns en knapp "miljörosen",genom att klicka på denna knapp kommer dia-grammet miljörosen att visas. För att återgå tillbesvarandet av frågorna klicka på knappen förrespektive aspekt.

44


Checklistor

45


Miljöledning

l. Arbetar vi enligt ett miljöledningssystem?O Nej O Vet ej O Ja

Egen kommentar:

2. Har samtlig personal infonnerats om miljöfrågor?

O Nej O Vet ej O Ja, viss Information O Regelbunden O Väl utvecklat Info. system via

Info. och utbo databas, Interntidskrift, kurs

Egen kommentar:

3. Visar ledningsgruppenND ett tydligt engagemang för miljöarbetet?

O Nej O Vet ej O Ja

4. Har en miljöpolicy upprättats?

O Nej O Vet ej O Ja

5. Har ledningsgruppenND fastställt miljömål och miljöledningsprogram?

O Nej O Vet ej O Fastställt mIljömåi O Fastställt program O Mål och program förankrat I organisation

6. Genomförs miljörevisioner?

O Nej O Vet ej O Ja

46

Kretsloppsanpassad fastighetsfö rya Itn ing

Energi - värme

1. Har vi kontinuerlig uppföljning av hur mycket värmeenergi som används?

oNej O Vetej O Ja O Jamot O Datamässig

graddagsstatistik

2. Har energianvändningen minskat de senaste åren?

O Ökat O Vetej O Lika O Janågot

Egen kommentar:

3. Har vi ställt miljökrav vid val av energikälla för värme?

O Nej O Vetej Oja

Egen kommentar:

4. Finns driftanvisning och förs drift journal för värme?

O Ejaktuellt, nybyggnad

ellerdylikt

O Nej O Bristfällig O DriftanvisningO Ja,driftan- () Datoriseraduppföljning

driftanvisning Ingenjournal visningochjourn¥ motenergisignaturetc

Egen kommentar:

5. Har hyresgästerna informerats om och utbildats i energifrågor?

O Nej O Vetej O Ja,senaste O Ja,senaste O Fortlöpande

3 åren året

47


Energi - el

1 Egen kommentar:

4. Finns driftanvisning/förs drift journal för ventilation, värme & andra stora elförbrukare?

OEj aktuellt

Nybyggnad

2. Har elanvändningen minskat de senaste åren?

oÖkat O Vet ej O Oförändrad O Ja något

l. Har vi kontinuerlig uppföljning avelanvändningen?

5. Har kunderna informerats och utbildats i elbesparande åtgärder?

O Nej O Vet ej O Ja, årligen O Ja, månadsvis O Datamässigt

O Nej O Bristfällig O Ja, driftanvisning. O Driftanvisning O Datamässig rutin

driftanvisning Ingen journal och driftjoumal

i Egen kommentar:

! Egen kommentar:

3. Har vi ställt miljökrav på elleverantören?

O Nej O Vet ej O Ja

; Egen kommentar:

O Nej O Vet ej O Ja, senaste O Ja senaste O Fortlöpande

3 åren året

! Egen kommentar:

6. Har fastigheten säkrats ned?

O Nej O Vet ej O Ja O Ja, de senaste O Ja, senaste året O Ej aktuellt

tre åren

48


Vatten

l. Har vi kontinuerlig uppföljning av vattenanvändningen?

oNej O Vetej O Ja,bristfällig O Ja

; Egen kommentar:

2. Har vattenanvändningen minskat de senaste åren?

O Ökat O Vetej O Oförändrad O Ja,något

: Egen kommentar:

3. Har vi rutiner för att förhindra vattenläckage?

O Datamässigt(dygn,vecka,år)

O Ejaktuellt

Förändradverksamhet

O Nej O Vetej O Ja,vatten leds O Mätaravläsningvid O Förebyggandeunderhåll

framsynligt pågåendeverksamhet

4. Har vi genomfört vattenbesparande åtgärder de senaste åren?

O Nej O Vetej O Ja,till vissdel OJa O Extremtvatten- O Ejaktuellt

snålteknik

l

; Egen kommentar:

5. Hur behandlar vi dagvatten?

O Vetej

i Egen kommentar:

O leds bort O lokalt O Användsför spolningavtoaletter

alternativtvattning

6. Har kunderna informerats om och utbildats i vattenhushållning?

O Nej O Vetej O Ja,~esenaste O Ja,i år O Regelbundeninformation

tre aren

49


Möjlighet till källsortering avdagligt avfall

1. Har hyresgästerna möjlighet att källsortera det dagliga avfallet?

O Nej O Vetej O Ja,miljöfarligtavfall, O Träochmetall O Ingetgårtill O Ejaktuellt

glas,returpapper ochföregående deponi,allt

alternativ fraktionerasför

återbrukoch

energiutvinning

2. Har kunderna informerats om och utbildats i källsortering?

O Nej O Vetej O Ja,desenaste O Jai år O Kontinuerligt O Ejaktuellt

tre åren

3. Har vi erforderlig utbildning i och information om källsortering?

O Nej O Vetej O Kanbehövas O Ja O Ständigfortbildning

ytterligareutbildning

Egen kommentar:

4. Har vi upprättat ett kontrollprogram och utsett någon ansvarig för avfallshanteringen?

O Nej O Vetej O Ja,ansvarig O Ja,kontroll- O Ja,ansvarig O Ejaktuellt

utsedd program ochkontrollprogram

5. Vet vi vilka mängder avfall renhållningentreprenören hämtar av varje fraktion?

O Nej O Vetej O Totalamängden.O Grovsopor,glas. O Träochmetall.Kom- O Ejaktuellt

Ej i fraktioner Miljöfarligt postavfall,samtföreg.alt.

Egen kommentar:

6. Har hyresgästerna tillgång till komprimeringsutrustning för avfallet?

O Nej Oja

50


Restprodukthantering vidombyggnad, underhåll & driftl. Har vi rutiner för restprodukthantering vid ombyggnad och rivning?O Nej OVet ej O Farligt avfall OSelektiv rivning OByggnaden är förberedd

utsorteras för selektiv rivning

Egen kommentar:

2. Har vi nrtiner för restprodukthanteringen vid den dagliga driften?ONej OVet ej O Farligt avfall OÅteranvändning O Minimal deponering

utsorteras och källsortering

3. Hur förhindrar vi föroreningar till mark och vatten?O Nej OVet ej O Fett- och oljeavskiljare OAvloppsledningar O Kontinuerlig kontroll

i restauranger, biltvätt etc kontrolleras

Egen kommentar:

4. Tillgodoser vi restprodukthantering vid upphandling av entreprenad?O Nej OVet ej O Ja, delvis OVia förfrågnings- O Krav på ISO 14000

underlaget certifierlng av entreprenör

Egen kommentar:

5. Genomför vi miljöbesiktning eller inventering samt följer en rivningsplan vid ombyggnad?O Nej OVet ej OOkulär besiktning O J~, ~om vid O Ja, allt tas tillvara

av miljöfarligt avfall rlvnmg

51


Möjlighet till återanvändningoch materialåtervinning

l. Gör vi inköp av produkter så att återbruk underlättas?

ONej OVet ej OJa, miljöstöran- OJa, återvinning

de ämnen undviks beaktas vid val

, Egen kommentar:

O Ja, produkter med hög andel

återvunnet material prioriteras

O Vi prioriterar miljömärkta

produkter

O Ja, delvis

2. Vet vi vilka material eller produkter i förvaltningen som är möjliga att återanvändaeller återvinna?ONej OVet ej

Egen kommentar:

3. Tar vi vid inköp av material hänsyn till möjligheten att återvinna eller återanvända dessa?

ONej OVet ej OJa, till viss del OUndviker en- OProdukter med f1ergångsemballage.De-

gångsemballage monterbara. Kunna återgå till kretsloppet

Egen kommentar:

4. Har vi kontroll över vilka mängder engångsartiklar vi förbrukar?

ONej OVet ej ODelvis OJa, via Inköps- OVi strävar efter att

rutiner minimera mängden

Egen kommentar:

5. Har mängden engångsmaterial som används i den dagliga verksamheten minskat?

ONej OVet ej OOförändrad ONågot OMinimal O Ej aktuellt

användning

52



l. Arbetar vi efter substitutionsprincipen, d v s väljer en så miljövänlig produkt som möjligt

flera likvärdiga alternativ finns?

O Nej Oja

Egen kommentar:

2. Har vi kännedom om Kemikalieinspektionens Begränsningslista och OBS-lista?

O Nej Oja

Egen kommentar:

3. Använder vi produkter eller ämnen i den dagliga driften som är uppsatta på ovanstående

listor?

Egen kommentar:

O Vetej O Nej,Intefrån O Nej

begränsningslIstan

4. Finns det dokumenterade inköpsrutiner för att minska mängden miljöförstörande

ämnen i driften?

O Nej Oja

Egen kommentar:

5. Finns Kemikalieinspektionens Begränsnings- och OBS-lista att tillgå vid behov?

O Nej Oja

Egen kommentar:

53


Miljömärkning

3. Arbetar vi vid anbudsgranskning efter regeln "lägsta pris" eller efter det mest eko-nomiskt fördelaktiga anbudet med hänsyn till miljön?O Nej O"Lägsta pris" O Varierar O Ekonomisktmestfördelaktiga O Kravatt produktuppfyller

medhänsyntill miljön kriterierför miljömärkning

l. Har vi fastställt miljökriterier vid inköp av material?

ONej Ovet ej OEj farligt avfall OUppfyllda kriterierförSvanen

ellerFalken

Egen kommentar:

2. Har vi kunskap om negativ och positiv miljömärkning?

ONej Oja

Egen kommentar:

O VIpåverkar

leverantörerna

Egen kommentar:

4. Kontrollerar vi att de miljökriterier vi ställer på produkter efterlevs?

Osaknar miljökriterier O Nej O Ja

Egen kommentar:

5. Prioriterar vi produkter som uppfyller miljömärkningskriterierna för Svanen, Falkeneller EU-blom man?O Nej Ovet ej Oja

54

Kretsloppsanpassad fastighetsfö rya Itn ing

Kemikalieanvändning vid driftoch underhåll

l. Har vi kännedom om den svenska kemikalielagstiftningen?

O Nej O Delvis O Ja

, Egen kommentar:

2. Känner vi till den årliga förbrukningen av de kemikalier vi använder?

O Nej Oja O O. Ejaktuellt

3. Vilka krav ställs vid målning inomhus?

O Vetej

Egen kommentar:

O Vattenbaserade O Kravpåflykt- O Undvikerpetrokemiskaprodukter

färger Igaämneni luft ommöjligt

4. Arbetar vi för att minska kemikalieanvändningen i vår verksamhet?

O Nej O Ja,enligt substitutionsprincipen

Egen kommentar:

O Ejaktuellt

5. Har vi minimerat risken för oförutsedda utsläpp och olyckor?O Nej O Vetej O KemikalierI O Väl uppmärkt O Brandfarligt O Ej aktuellt

förråd samt kemikalier skilt frångiftigt.

i förråd Riktig hantering

avgastubersamt föregåendealternativ

55


Miljömärkning med miljöros

Resultatet aven värdering enligt checklistorna för de tio aspekterna blir en såkallad Miljöros. Denna ger en snabb översikt hur man ligger till med avseende påde tio miljöaspekterna.

spekter

Miljöklass

eräknad (grö) Önskad (kompas

Miljöledning 1,7 1

Energi - Värme 4,0 1

Energi - El 3,5 1

Vattenanvändning 4,0 3Källsortering av dagligt avfall 4,0 3Restprodukthantering 4,0 3Återanvändning 4,0 3Miljöstörande ämnen 3,2 2Miljömärkning 3,8 2Kemika lieanvändning 4,0 2Miljöklassen är i en skala 1 till 5, där 5 är bäst.

Miljöledning

Miljömärkning


Ateranvändning/ Atervinning

Energi- El

Vattenanvändning

Restprodukthantering

56

KretsloppsanpassadfastighetsförvaltningAtt bygga, förvalta och riva (demontera) mer krets-

loppsanpassat har blivit allt viktigare. Denna skrift

innehåller verktyg för egenkontroll av hur väl miljö-

anpassad fastighetsförvaltningen är i den egna or-

ganisationen. Egenkontrollen baseras på nio styck-

en miljöaspekter och ett avsnitt om miljöledning.

Genom att besvara frågeformulär för de olika miljö-

aspekterna samt frågor om den egna organisatio-

nens miljöledning fås en översiktlig bild av hur väl

miljöanpassad fastighetsförvaltningen är i form av

en så kallad miljöros. Detta kan utföras på såväl

objekts- som beståndsnivå. I skriften ges dessut-

om tips och råd om hur man kan förbättra miljöan-

passningen i fastighetsförvaltningen och hur man

kan sätta upp egna miljömål som kan illustreras i

en så kallad kompassros.

Fler exemplar av denna skrift kan beställas från

Kommentus Förlag, telefon 08-709 59 90, fax 08-

19 24 10.

ISBN 91-7099-630-X

f o'i~:~,I. '~f.:7:'FORTIFIKATIONSVERKET

LANDSTINGS 'lM FÖRSVARSMAKTEN SVENSKA KYRKANS ''<.I}'FÖRBUNDET lM FÖRSAMLINGS.

::J OCH PASTORATSFÖRBUND

~t..SVENSKA C'~fSTATENS ~BYGGFORSKN I NGSRÅOETKOMMUNFÖRBUNDET CJ:r 11 FASTIGHETSVERK

7099 658 x

Documents