7099 621 0

of 68/68

Post on 06-Apr-2016

226 views

Category:

Documents

1 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7099-621-0.pdf

TRANSCRIPT

  • El-kpetUpphandling av elleveranser

    inom offentlig fastighetsfrvaltning

    ~~SVENSKAKOMMUNFRBUNDET

  • @Svenska Kommunfrbundet 1997

    Adress: 11882 STOCKHOLM, tfn 08-7724100

    E-post: [email protected]

    ISBN: 91-7099-621-0

    Text: Owe Andersson, EKAN Gruppen AB

    Form, produktion & omslagsfoto: Bjrn C Hrdstedt

    Tryck: Katarina Tryck AB, Stockholm

    Distributr: Kommentus frlag, tfn 08-709 59 90

  • Frord

    Energikostnaden utgr en vsentlig del av kostnaderna fr driftenav offentliga verksamhetslokaler. Den avreglerade elmarknadenstller nya krav p kompetens fr att man i fastighetsorganisa-tionerna skall kunna gra frmnliga upphandlingar av el-leveran-ser och drmed erhlla lga driftkostnader. Denna skrift syftar tillatt ge ansvariga inom de offentliga fastighetsfretagen hjlp ochstd fr en allmn kompetensuppbyggnad inom elupphandlings-omrdet samt hjlp med att utforma en strategi fr upphandlingavel.

    Skriften innehller bde ett teoriavsnitt kring den nya elmark-naden med dess villkor och spelregler samt frslag till mallar frbl a avtal och utvrdering av offerter. Dessa mallar finns dessutomtillgngliga i digitalt format p flera av UFOS-kansliernas elektro-niska informationstjnstsystem.

    Skriften har initierats och finansierats inom ramen fr samarbetet"Utveckling av fastighetsfretagande i offentlig sektor" (UFOS).I samarbetet deltar Statens Fastighetsverk, Svenska Kommun-frbundet, Landstingsfrbundet, Frsvaret, Svenska kyrkansfrsamlings- och pastoratsfrbund samt BFR.

    Fr innehllet svarar Owe Andersson, EKAN Gruppen AB. Till sinhjlp har Owe haft en styrgrupp bestende av Lennart Ahlstedt,lvsborgsfastigheter; Arne Bauer, Frsvarsmakten; GunnarOhlsson, Statens Fastighetsverk; Gran Persbo och Gustav Lasota,Fortifikationsverket; LarS-ke Augustsson, Vsters kyrkligasamfllighet; Ulf Sandgren, handlggare UFOS; Ted Lindqvist,Svenska Kommunfrbundet. Dessutom har Harald Ljung ochfrbundsjurist Ulf Palm vid Svenska Kommunfrbundet lmnatvrdefulla synpunkter p materialet. Erfarenheterna frn dels ettprojekt kring el-upphandling i kommunerna i Malmhusln ochdels inom Landstingsfrbundet har ocks legat till grund fr skrif-ten. Kommunfrbundet har ocks fungerat som projektansvarigtkansli.

    Stockholm i mars 1997

    3

  • Innehll

    Sammanfattning 5

    1. P vg mot en fri elmarknad 8

    2. Elinkp fre 1 januari 1996 9

    3. Den nya regelverket och dess konsekvenser 11Konku rrenslagen (KL) 13Lagen om offentlig upphandling (LOU) 14

    4. Upphandlingsprocessen 16Sammanstllningar av anlggningar 17Offertfrfrgan och begran om ntkostnad, ntavtal samteventuell m tkostnad 18U tvrderingsma Il 20Ela vta l 21

    5. Strategi vid elinkp 23Ku nd si tua tionen 23Avtalsu tformningen 26Marknadsbedmningar 29Elinkp till el pannor 32

    6. Aktrer p elmarknaden - problem och mjligheter 33Mtproblematiken eller inlsningen av mindre kunder 34

    7. Glm inte ntmatchen ! 36

    8. Glm inte skatter och avgifter! 38

    9. Erfarenheter i ett ettrsperspektiv (frskvara!) 40

    Bilaga l. Offertfrfrgan p elleveranser 41

    Bilaga 2. Frfrgan om ntavtal och eventuella kostnader fr mtning. 49

    Bilaga 3. Utvrderingsmall 51

    Bilaga 4. Elavtal 57

    4

  • Sammanta ttning

    Reformeringen avelmarknaden trdde i kraft 1 januari 1996. Denhar fregtts av ett omfattande utredningsarbete. Nr det gllerlagstiftning fr en upphandling som grsaven offentlig aktr eller myndighetmste ocks lagen om offentlig upp-handling fljas.

    Inledningsvis kan det vara p sin platsatt ppeka att elupphandlingen krvermycket av oss som kunder. Specielltgller det frsta upphandlingen, dmycket av underlaget saknas ellertminstone behver systematiseras.Vidare s r sjlva utvrderingen enarbetskrvande process. Elupp-handling r en freteelse som faktisktger frdelar genom centralisering.Som motprestation krver upphandlings-processen mycket av information int i organisationen.

    Sjlva upphandlingsprocessen kan versiktligt innehlla fljandedelmoment:

    sammanstllningar av anlggningar, offertfrfrgan och begran om ntkostnad, ntavtal samt

    eventuell mtkostnad,

    utvrdering och dess verktyg, elavtal.

    I allmnna termer kan konstateras att strategin vid elinkp r ettsamspel mellan marknadsbedmningar, avtalsutformning och denegna kundsituationen. Tidsfaktorn eller den engelska termen"timing" r avgrande fr de flesta elinkp. Kanske r just tidsfak-torn den strsta skillnaden nu gentemot den reglerade situationen.

    En viktig faktor vid elinkpet r att beakta de offentliga organisa-tionernas kultur. Med det menas i det hr fallet graden av affrs-mssighet och riskbengenhet. Det r kanske p sin plats att sneglap upphandlingsfilosofin p andra konkurrensutsatta sektorer.Vilken strategi finns p upphandling av olja, std tjnster, trans-

    5

  • porttjnster etc? Hur hanteras valutarisker? Det kan ge en viss vg-ledning fr agerandet ven inom elomrdet. Rekommendationenvad avser risktagande r allts att flja den vriga riskkulturen ifretaget. Fr offentliga organisationer innebr det ofta ett lgtmtt av risk.

    Nu i den fria elmarknaden finns ett stort antal tnkbara avtals-former, exempelvis:

    avropsavtal inom leveranskoncessionen fr varje uttagspunkt avropsavtal frn annan elleverantr fr varje uttagspunkt,

    ett gemensamt elinkp fr alla uttagspunkter frn enleverantr,

    ett gemensamt el inkp som frdelas p flera leverantrer, ett elinkp som kombinerar bilaterala avtal med spothandel,

    ett elinkp som kombinerar fysisk svensk spothandel medfinansiella kontrakt,

    fysiska elinkp frn norska elleverantrer (bilaterala avtal).

    P monopoltiden behvde elkunderna bara knna till sin nrmastelokala elleverantr. Nu efter avregleringen gller det att knna tillalla potentiella elleverantrer. tminstone krvs denna kunskap ide fall kunden vill byta elleverantr. Eftersom Norge, Finland ochSverige nu har avreglerat brjar det framtona en gemensam nor-disk elmarknad.

    Det nuvarande regelverket krver en avancerad mtning fr att fbyta elleverantr. Denna komplicerade mtning ska bekostas avslutkunden. Mtkraven utgr ett stort hinder fr sm kunder vidnskeml om byte avelleverantr. Regeringen har drfr upp-dragit t NUTEK och Svenska Kraftnt att se ver mtfrgorna.Under 1996 presenterades utredningen "Fri elmarknad fr alla".I den utredningen finns frslag p att erstta mtkravet med enschablonfrdelning av frbrukningen ver rets timmar. Slut-kunden erlgger enligt frslaget endast en administrativ avgift vidbyte avelleverantr.

    En viktig frga i sammanhanget r vilka ntavgifter som kommeratt debiteras fr varje anlggning. Ntverksamheten ligger kvar imonopol. I mnga fall utgr ntkostnaden en minst lika stor del avdet totala priset som elkraftpriset. Kunderna mste ocks frskastadkomma en press p ntfretagen.

    6

  • Skatter och avgifter r numera en mycket stor andel av den totalaelkostnaden. Vid kalkyler och jmfrelser r det utomordentligtviktigt att ange om och hur skatter har beaktats. P elomrdet harvi numera ett an tal olika ska tter:

    punktskatter p konsumtion,

    moms p hela fakturabeloppet (ven p punktskatten!),

    produktionsskatter p vattenkraft och krnkraft, som lggs pproducenterna.

    Vi svenskar r ett skattetligt slkte. Det totala skattetrycket harkats markant under en 20-rsperiod. Speciellt gller det fr enslutkund som betalar bde moms och punktskatt.

    Elupphandlingar med sikte p den nya elmarknaden frn den1 januari 1996 har pgtt cirka ett r. Under hsten 1995 var detframfrallt de stora koncernerna, ofta industrier, som var aktiva.Hsten 1995 var relativt nederbrdsrik, speciellt i vrt grannlandNorge. De upphandlingar som genomfrdes i november 1995 hardrfr ofta frmnliga avtal. Fram till senhsten 1996 var det pris-mssigt i stort sett en enda uppfrsbacke, vilket pverkat nstaupphandlingsvg som besttt av de stora fastighetsgarna. Storanederbrdsmngder i slutet av 1996 har dock inneburit fallandeelpriser under inledningen av 1997.

    Teoretiskt skulle det sedan komma en tredje vg i form av sm-kunder. Med tanke p oskerheten om mtkraven uteblir denvgen till i vart fall brjan av 1998. De mindre kunderna uppleverallts en inlsning hos nuvarande elleverantr. Som tur r har deflesta lokala elleverantrer en relativt gynnsam prisniv under sinleveranskoncession.

    Sammantaget har det allts varit relativt f byten avelleverantr.

    7

  • Kapitel 1.

    P vg mot en fri elmarknad

    Avregleringen avelmarknaden 1 januari 1996 br ge kunderna ettstort inflytande ver elmarknaden och framfrallt prissttningen.Det sker en maktfrskjutning frn producent, via terfrsljare uttill kunderna. P lng sikt (5-10 r) frutstter vi att kunderna harlrt sig utnyt~a sin kundmakt p ett optimalt stt. Detta fr storakonsekvenser ocks p utformningen av det rent tekniska elsyste-met. Kunderna kommer att driva fram en effektiv prissttning,effektiva elfretag samt via tydliga preferenser driva den tekniskautvecklingen mot ett uthlligt elsystem. I samarbete med samhl-lets vervakande organ kommer ven elntsfretag i monopol attbli effektiva.

    Men vad sker p den korta och medellnga horisonten, dvs i ett1-3-rs perspektiv? Vad vi nu ser r brjan till en insvngning moten fri elmarknad. Den vgen r stenlagd med goda ambitioner,men kan de frverkligas inom rimlig tid?

    Leverantrsledet har ett stort frsprng nu i starten. En sak r heltsker. Om kunderna ska kunna realisera sin makt krvs en bety-dande hjning av den egna kunskapsnivn och en kompetens-utveckling i elfrgor. Syftet med denna skrift r att bidra till ensdan utveckling fr "UFOS-sfren". Skriften innehller:

    allmn kunskapsuppbyggnad om aktrer, regler etc, information om den kunskap som krvs om den egna situatio-

    nen, exempelvis elvolymer, antalleveranspunkter och avtal,

    viss marknadsinformation och mjliga upphandlingsalternativ, verktyg som kan anvndas vid en upphandling ssom frfrg-

    ningar och avtal.

    Det slutliga ledet, dvs den operativa upphandlingen, r naturligt-vis det som avgr hur frmnligt elinkp som kan uppns. Men ilikhet med mlningsarbete s r det grundarbetet som i mngt ochmycket avgr det slutliga utfallet. En viktig faktor vid de operativaelinkpen r" timingen". Med det avses en handlingsberedskap attslutfra en frhandling vid ett gynnsamt tidslge. Fr att vara"skjutklar" d krvs en betydande dos av frberedelse.

    8

  • Kapitel 2.

    Elinkp fre l januari 1996

    Termen elinkp har inte tidigare varit s flitigt anvnd. Sklet tilldet r naturligtvis att inkpen skett rutinmssigt i de flesta fall. Detr enbart p de strsta elleveranserna som det ver huvud tagethar funnits speciella kontrakt fr elinkpet. Den vanligaste situa-tionen har varit att elleveransen skett enligt en officiell taxa utanspeciella avtal. Den juridiska basen har besttt av:

    en officiell taxa publicerad i exempelvis ortstidningen och ut-snd i samband med den frsta rkningen,

    allmnna avtalsbestmmelser som villkor fr elleveransen,

    kunden har mottagit el och betalat fakturan.

    Med dessa rekvisit har det uppsttt en avtalssituation.

    Fr stora elleveranser ofta p 10 kV-nivn har det tecknats speci-ella kontrakt genom att ett standardiserat kontrakts formulrundertecknats av bda parterna. De ekonomiska villkoren har reg-lerats genom en officiell taxa som faststllts avelleverantren. Deflesta elleverantrer har rligen justerat sina taxor. I en del fall hartecknats avtal som innebr ett grundpris upprknat med konsu-mentprisindex enligt en speciell formel.

    Fr sm kunder har varje elleverantr tillmpat generella tariff-uppsttningar som baserat sin fasta avgift p mtarskringensstorlek. Vilken tariff som valts har berott p hur elfrbrukningensett ut. Relativt stora elfrbrukare, ofta med elvrme, har haft spe-ciella tariffer. Likas har en del energifretag anvnt sig av dygns-och ssongsuppdelade energipriser. Fr dessa kundgrupper harenergifretagen haft en upplysningsskyldighet om frmnligastetariff. Dremot fanns eller finns ingen direkt skyldighet att kontrol-lera om kunden har en lmplig storlek p mtarskringen. Hr harmnga kunder betalat en alltfr stor fast avgift till fljd av fr stormtarskring. Detta frhllande kvarstr ven efter avregleringen!

    De diskussioner som frts mellan parterna kan inte karakteriserassom frhandlingar, eftersom leverantren haft en monopolstll-ning att luta sig emot. Diskussionerna har oftast handlat om tek-

    9

  • niska lsningar av olika slag. Nr det gllt komplicerade anlgg-ningar har det i etableringsfasen varit en hel del diskussioner omutformningen av anlggningen, leveransskerhet, tillgng till mt-vrden etc. Ett visst mtt av frhandling har frekommit i dettaskede genom att man exakt faststllt parternas betalningsansvaroch anslutningsavgifter. I det kontinuerliga skedet har det dockblivit leverans enligt officiella taxor. I undantagsfall kan anlgg-ningarna ha varit s stora att de bedmts unikt stora fr elleveran-tren och kan drfr ha behandlats som en speciell taxa.Den juridiska basen fr elverksamhet har reglerats av 1902 rsellag. I den finns dels specificerat parternas ansvar, systemet medkoncessioner samt kundernas rtt att prva elpriset. Det har fun-nits en speciell instans fr dessa prvningar som kallades "Pris-regleringsnmnden fr elektrisk strm" och som var ett "eget"rttssystem. Exempelvis kunde en kund som fick sin elleveransfrn en kommunal elleverantr ven verklaga prissttningen uren kommunalrttslig aspekt. Det fam1s fall d dessa vgar gavolika utslag. Generellt kan sgas att prvningsmjligheten inte ut-nyt~ades srskilt mycket. Nivn lg p cirka ett hundratal fall rli-gen. I de flesta fallen handlade det om anslutnings villkor. Innanrendena gick till slutlig prvning i Prisregleringsnmnden fannsett frlikningsfrfarande dr de flesta rendena fann en lsning.

    10

  • Kapitel 3.

    Den nya regelverket och desskonsekvenser

    Reformeringen avelmarknaden trdde i kraft 1 januari 1996. Denhar fregtts av ett omfattande utredningsarbete. Ellagstiftnings-utredningen fick i uppgift att utforma ett regelverk fr den nyasituationen. Utredningen lade fram sitt frslag under r 1993 i ettdelbetnkande (SOU 1993:68). Riksdagen beslt under vren omen reformering avelmarknaden frn 1 januari 1995. Beslutet inne-bar frndringar i 1902 rs ellag enligt utredningens frslag samtinfrande aven helt ny lag Handel med el m m (1994:618). Sedanuppskts reformen genom ett riksdagsbeslut i december 1994.Tanken var att Energikommissionen skulle ge en bredare konse-kvensanalys fre ikrafttrdandet. Energikommissionen redovisadedenna analys i ett delbetnkande. Riksdagen tog ett frnyat beslutom avreglering under vren 1995 med nytt ikrafttrdande frn1 anuari 1996.

    Regeringen har utfrdat fyra frordningar som berr elomrdetoch avregleringen:

    Elfrordningen (1994:1250, ndrad 1996:35) System ansvar fr elektrisk strm (1994:1806) Redovisning av ntverksamhet (1995:1145)

    Mtning och rapportering avel (1995:1179)Elmarknadsreformen har ocks tillskapat en speciell myndighet.Den kallas Ntmyndigheten och har placerats p Nrings- ochteknikutvecklingsverket (NUTEK). Ntmyndigheten har till upp-gift att flja elrnarknadens utveckling och rapportera densammatill regeringen. Vidare ska Ntmyndigheten utfrda freskrifterbaserade p lagar och frordningar samt sist men inte minst ver-vaka elmarknaden. Ntmyndigheten har utfrdat fljande all-mnna rd och freskrifter:

    Redovisning av ntverksarnhet (NUTFS 1995:1)

    Mtning och rapportering av verfrd el (NUTFS 1995:2)

    11

  • Huvudsyftet med el-marknadsreformen r attskapa en kad effektivi-tet och ett ka t kund-inflytande. Frhopp-ningen r att det ska inne-bra snkta elpriser till

    kund jmfrt med dengamla reglerade si tua tionen.Tekniken att stadkomma ef-fektivitet r att lta handel och

    produktion avel frsigg helt kon-kurrensutsatt. Dremot behlls mono-

    pol fr n tverksamheten men kombine-rad med en utvidgad vervakning frn statens sida.

    I den nya lagen handel med el regleras aktrernas ansvar och upp-gifter. Fr att stadkomma uppdelning mellan ntverksamhet imonopol och handel och produktion i konkurrens har infrts enbestmmelse som sger att en juridisk person som bedriver pro-duktion av eller handel med el inte fr gna sig t ntverksamhet.Hr har allts lagstiftningen gtt mycket lngt fr att stadkommaen boskillnad. De bakomliggande utredningarna freslog endasten redovisningsmssig uppdelning mellan ntverksamhet ochhandel. Denna strikta uppdelning torde vara till frdel fr slut-kunderna i det lnga loppet. De elspecifika lagarna handlar mycketom frhllanden hos elleverantrer och ntgare.

    Om ett kommunalt gt energifretag bedrivs i egen juridisk per-son, exempelvis aktiebolag, ska elhandelsverksamheten men ocksverksamheterna fr fjrrvrme och naturgas bedrivas p affrs-mssig grund och srredovisas.

    Leveranskoncession r ett nytt begrepp som infrts. I huvudsakinnebr det att elleverantren r skyldig att leverera el fr normalafrbrukningsndaml till alla kunder inom leveransomrdet.Leveranskoncessionen ges fr en tid av hgst fem r. Frfarandetkan ses som en vergngslsning till en helt fri elmarknad. Kundersom fr sin elleverans inom leveranskoncession kan f det totalaelpriset prvat efter en verklagan.

    Sm elproduktionsanlggningar under en eleffekt av 1 500 kW hargivits en srstllning. Dels finns det frmnliga villkor fr anslut-

    12

  • ning till ntet och dels har den elleverantr som har leverans-koncession skyldighet att kpa producerad el. Priset fr den pro-ducerade elen faststlls enligt angivna principer och kan prvas.

    Begreppet balansansvar har infrts. Det mste finnas en balans-ansvarig fr varje uttagspunkt av elkraft. Med balansansvar menasatt aktren tar ett ekonomiskt ansvar fr att det levereras in tillntet lika mycket som det tas ut i uttagspunkten ifrga. Varjebalans ansvarig tecknar en verenskommelse med Svenska Kraft-nt, som har det vergripande systemansvaret fr det svenskaeln te t. D kunden fr sin leverans frn den som har leverans-koncession r det denna elleverantr som har skyldighet attupplysa ntgaren om vem som r balansansvarig.

    Lagarna anger ocks vad kunden mste gra fr att kunnabyta elleverantr. De mest ptagliga av dessa skyldigheteroch rttigheter kan sammanfattas:

    Kunden mste sga upp sin elleverans sex mnader i frvgom inget avtal finns.

    Finns det ett speciellt avtal, s gller avtalets uppsgnings-regler .

    En kund har rtt till terintrde i leveranskoncessionen efter enmnad .

    Kunden skall betala fr en ny mtutrustning vid byte avelleveran tr.

    Kunden r ansvarig fr anmlan om ny balansansvarig.

    Ovanstende regelverk beskriver de speciallagar fr elomrdetsom infrdes eller frndrades i samband med avregleringen1 januari 1996. Nr det gller lagstiftning fr en upphandling somgrs aven offentlig aktr / myndighet mste ocks fljande gene-rella lagar beaktas:

    Konkurrenslagen

    Lagen om offentlig upphandling

    Konkurrenslagen (KL)Konkurrenslagen ger tillmpning frutsatt att den upphandlandeparten r ett fretag i KL:s mening. Myndighetsutvning omfattasinte av KL. Erfarenheterna visar att offentliga upphandlare oftastinte r fretag i KL:s mening. Lagen har tv frbud:

    13

  • frbud mot samarbete mellan fretag som mrkbart pverkarkonkurrensen,

    frbud mot missbruk av dominerande stllning.

    Samarbetet kan ocks best av ett inkpssamarbete mellan fretag.

    Lagen om offentlig upphandling (LOU)En brande tanke i lagen r att konkurrensmjligheterna p mark-

    naden ska tillvaratas. Upphandlingen ska vara af-frsmssig. Lagen anger formerna fr en upp-

    handling med avseende p konkurrens mel-lan anbud, annonsering och tidsschema, valav anbudsgivare m m. En srskild myndig-het, Nmnden fr offentlig upphandling

    svarar fr tillsynen. Rent allmnt kan sgasatt en upphandlande enhets inkp avel frn en

    annan juridisk person lyder under upp-handlingslagens bestmmelser. Likas anses el ut-

    gra en vara i lagens mening. Det betyder att upp-handlingen ska flja de regler som gller fr olika

    beloppsgrnser. I det fljande grs en kort sammanfattning.Fr en mer fyllig beskrivning hnvisas till tv PM:

    Lena Dalman, Svenska Kommunfrbundet95-12-07

    Advokat Roger Hagman, p uppdrag av Landstingsfrbundet96-04-01

    Fr elomrdet kan srskilt ptalas de offentliga upphandlarnasskyldigheter att:

    berkna vrdet av varje upphandling fr att stmma av gent-emot de s k trskelvrdena

    utforma frfrgningsunderlaget s att alla elleverantrer kankomma ifrga och anta det anbud som sammantaget r detmest frdelaktiga med hnsyn till exempelvis pris och kvalitet.Prvning fr inte ske mot andra kriterier n de som funnits medi annonsen eller frfrgnings underlaget.

    genomfra en ppen upphandling eftersom elupphandling inormalfallet kommer att uppg till summor som verstigertrskelvrdena. ppen upphandling innebr att alla leverant-rer fr lmna anbud. Efter annonsering begr leverantrer

    14

  • frfrgningsunderlaget och detta snds ut i efterhand. Beslutfr inte fregs av frhandlingar med anbudsgivare .

    iaktta tidsfristerna. Vid ppen upphandling r minsta tid fr attlmna anbud 52 dagar. Tidsfristerna brjar lpa den dagannonsen skickas till" Supplement to official journal,O]" iLuxemburg.

    Lagen om offentlig upphandling trdde i kraft 1 januari 1994.Avtal ingngna fre denna tidpunkt omfattas inte av lagen. De s ktillsvidareavtal som dominerar p elmarknaden har i regel ingttslngt tidigare. Det finns ingen uttrycklig bestmmelse i LOU somreglerar nr ett tillsvidareavtal skall sgas upp. Nmnden fr of-fentlig upphandling(NOU) har dock uttalat att icke tidsbegrnsadeavtal snarast br sgas upp. Systemet med offentlig upphandlingfrutstter nmligen att anskaffning av varor och tjnster utsttsfr konkurrens med jmna mellanrum. Enligt NOU fr det vidareanses flja av huvudregeln i LOU(ll kap 4 9) att avtal skall varatidsbegrnsade.

    Det r dock viktigt att erinra om huvudsyftet med lagstiftning vidtillmpning inom elomrdet. Genom de hga kostnader fr effekt-mtning som kunden lggs vid leverantrsbyte i nuvarande lag-stiftning vet man p frhand att ett byte av leverantr fr mindreuttagspunkter ej kan bli lnsamt. Ofta har de offentliga organisa-tionerna ett relativt stort inslag av sm uttagspunkter. En lagnd-ring om mtarbyteskostnader har aviserats under vren 1997 medmjlig start 1januari 1998. Det finns allts ekonomiska skl atttminstone fr mindre uttagspunkter avvakta utvecklingen under1997. Den totala elfrbrukningens volym och frdelad mellan storaoch mindre uttagspunkter r en viktig parameter fr val av tid-punkt fr upphandling. Den kraftsituation som rtt under senastehalvret har dessutom inneburit mycket hga kraftpriser p grundav knapphet i nederbrd. Det har oftast inneburit att de mer lng-siktiga priserna som ligger i ett tillsvidareavtal generellt varit lgren vad samma leverantr kunnat erbjuda i nya speciella avtal. Merom detta i det fljande. Slutsatsen r att mnga sm och medel-stora offentliga upphandlare typ kommun nnu inte frloratgenom att ligga kvar i tillsvidareavtal. Ssom ptalas i denna skriftr det marknadsinformation och kunskap om den egna frbruk-ningen som lgger en grund fr en kostnadseffektiv upphandling.

    15

  • Kapitel 4.

    Upphandlingsprocessen

    Den mer strategiskt inriktade problematiken beskrivs i ett separatavsnitt. Detta avsnitt frsker ta ett praktiskt grepp p upphand-lingsprocessen. Inledningsvis kan det vara p sin plats att ppekaatt elupphandlingen krver mycket av oss som kunder. Specielltgller det frsta upphandlingen, d mycket av underlaget saknaseller tminstone behver systematiseras. Vidare s r sjlva utvr-deringen en arbetskrvande process. Det gller att ha bra utvr-deringsmallar och en klar linje fr hur utvrderingen ska g till.Fr en offentlig upphandlare ska utvrderingsparametrarna angesi frfrgningsunderlaget. Det uppstr nd alltid detaljfrgor i ut-vrderingen om hur olika erbjudanden ska omvandlas till mtbarastorheter, oftast i kronor. Vi befinner oss nu i ett start- och utveck-lingsskede dr system byggs upp fr att gra olika typer avbeslutsmatriser. I dessa viktas olika utvrderingsparametrar till etttotalt resultat. nd finns det viktiga utvrderingsparametrar s-som erfarenhet, ekonomisk stabilitet, informationsfrmga, good-will etc som r svra att vrdera i kronor och ren.

    Om man som kund vill ha servicetjnster kopplade till elleveran-sen ska det naturligtvis framg av frfrgan. Det ska ocks angeshur servicetjnsterna ska vrderas i de fall de ingr i priset fr el-leveransen. Det tydligaste r att begra in separata priser pservicetjnsterna. Inte minst elleverantrerna tenderar ibland attgra kringtjnsterna till en huvudfrga i argumentationen. Frelinkparen har de en viss begrnsad betydelse men det r farligtatt vervrdera servicetjnsterna p bekostnad av sjlva elleve-ransen.

    Den process som beskrivs i det fljande kan fr en organisationmed mnga uttagspunkter ta ganska mycket tid i ansprk. Trotsdet kan den ofta vara mycket lnsam. I kalendertid kan det varafrgan om en total process p 3-6 mnader. Om det finns mngageografiskt och organisatoriskt spridda uttagspunkter s r detnstan alltid lmpligt att bedriva upphandling avel i projektform.Utse en ansvarig projektledare och en upphandlingsgrupp, som r

    16

  • frankrad i organisationen. Ett viktigt delmoment i en stor organi-sation r den interna informationen och beslutsrtten. Elupphand-ling r en freteelse som faktiskt ger frdelar genom centralisering.Som motprestation krver upphandlingsprocessen mycket avinformation int i organisationen.

    Sammanstllningar av anlggningarDet frsta steget i en upphandlingsprocess r att lra knna sinaegna uttagspunkter. Det r ofta ett omfattande arbete om det r enstor organisation. Sammanstllningen som grs br vara anvnd-bar bde vid offertfrfrgan om elleverans samt fr att bedmantavgiftens storlek fr varje anlggning. Frteckningen innehllerbara parametrar som har betydelse fr priset p elkraft och nt-avgift. En vsentlig uppgift r att se ver mtarskringarnas stor-lek, eftersom de utgr underlag fr den fasta avgiften. Mycket oftar mtarskringarna fr stora och manbetalar drfr fr hg fast avgift.Rent generellt kan upp-manas till att be sinlokale ntgare om attkomma med ett s braunderlag som mjligt.Med det menas inte baraenskilda frbrukningarutan ven sammanstllningar.Hr kan man uppleva en varierande servicegrad hos ntfretagen.I dagens datasamhlle br det ocks vara mjligt att f en stor delav uppgifterna per diskett s att de elektroniskt kan fras in i egnasammanstllningar. Det lnar sig att tnka till i frvg psammanstllningsia youten.

    Frutom behovet av olika egna ID-begrepp br sammanstll-ningen omfatta fljande parametrar:

    rsfrbrukning (MWh brukar vara en lmplig sort),

    spnningsniv fr uttagspunkten (har betydelse fr ntavgift), skringsstorlek vid skringsabonnemang, maximal effekter (kW, debiteringsgrundande, ofta tv effekt-

    begrepp fr ntavgiften), elleverantr idag inkl. kontaktdata,

    17

  • ntgare ink!. kontaktdata, mjlig starttidpunkt fr ny elleverans (gamla avtalet eller

    leveranskoncessionen upphr).En ambitis frteckning innehller ocks frdelningen av rsfr-brukningen ver ret och ver dygnet. Effektabonnemang indelasofta i tre eller sex perioder per r. Erfarenheten visar att det r ettdrygt arbete att skert f in dessa uppgifter. En genvg r att taerfarenhetsvrden fr den typ av verksamhet som man bedriversamt gra stickprov. Vid utvrderingen anvnds dessa erfaren-hetsvrden som ett grundfall fr bedmning av samtliga anbuds-givare. Med en systematiskt uppbyggd utvrderingsmodell r detenkelt att gra en knslighetsanalys fr olika uttagsmnster. IAppendix A ges tv exempel p en enklare sammanstllning ochen dr de mnadsvisa frbrukningarna och effekterna angetts.

    Offertfrfrgan och begran om ntkostnad, ntavtalsamt eventuell mtkostnadSjlva elupphandlingen sker genom att snda ut en offertfrfrganp elkraft. Men fr att f ett totalt pris krvs ocks kunskap omntavgiften samt en kostnad fr vergng till entimmas mb1ingenligt uppstllda krav. Vn av ordning sger nu att ntkostnadenvl r oberoende av vilken elleverantr vi vljer? Ja, det r sant,men fortfarande frekommer det pfallande ofta att man i denpgende elleveransen endast har uppgift om ett totalt elprisinklusive ntavgift. Fr att kunna erhlla den nuvarande elleveran-trens pris p elkraft behver man d dra bort ntavgiften frn dettotala priset. Frst drefter r det mjligt att jmfra med vrigaanbudsgivare som offererar enbart priset p elkraft. Kosb1aden frmtning behvs fr att avgra vilken investering som behvs fratt uppn en viss fr~nst p elkraftleveransen. Fr sm uttags-punkter r ofta mtkostnaden betydande jmfrt med mjlig vinst.Ett exempel:

    rsfrbrukning:

    Vinst i elkraftpris:

    rlig vinst fr byte av leverantr:

    Mtkostnad:

    18

    50000 kWh

    2 re/kWh

    1000 kr

    10000 kr

  • Figur l: rsvinst vidolika frbrukning ochprisdifferens.

    52rsfrbrukning MWh (obs ej linjr skala)

    o,o

    1000

    I detta fall ger det vid en enkel pay-offberkning utan rnta enterbetalningstid p 10 r. Fr de flesta organisationer r det frlng tid. Som en illustrationges rsvinsten som funktionav frbrukning i figur LMtkostnaden r allts mednuvarande utformning avregelverk en viktig parameterfr att avgra om det kan varalnsamt att byta elleverantr.Exempel p utformning avoffertfrfrgningar p elkraftsamt begran om ntkostnadoch mtkostnader terfinnssom bilaga 1 och 2. SsomAppendix Boch Appendix Ctill offertfrfrgan i bilaga 1 terfinns prisformulr. Ofta r detarbetsbesparande att ven snda ut prisformulret i dataform. Detunderlttar den senare utvrderingen och minskar risken fr fel-aktigt verfrda prisuppgifter till utvrderingen.Nr det gller sjlva prisstrukturen s r exemplet uppbyggt p attpriser lmnas fr tre prisavsnitt ver ret enligt fljande:

    Energipriser i rejkWh fr:Prisavsnitt nr Ssong Avser mnader

    1

    2

    3

    Vinter

    Hst & vr

    Sommar

    Jan, feb, mar, nov, dec

    Apr. sep, okt

    Maj-aug

    Det gr ocks utmrkt att begra in priser i lpande penningvrdeutan index. Praxis visar att de allra flesta anbudsgivare stller uppp dessa krav. Det betyder att fr elkraftleveransen har effekt-begreppet eliminerats. Man kan se det som att effektkostnadenbakats in i energipriset framfrallt under vintern. Dels r det enfrenkling rent frklaringsmssigt och dels underlttar det mycketvid samtidigt kp frn flera uttagspunkter. ven rent elsystem-mssigt gr vi mot en jmnare prisbild ver ret. Det gller speci-ellt fr torrr nr vrmekraft utgr marginalskiktet. Med en allt-

    19

  • mer integrerad nordisk marknad fr att inte sga nordeuropeiskblir det med automatik en sdan utveckling.

    UtvrderingsmallSpeciellt vid ett stort antal uttagspunkter r det viktigt att ha syste-matiska datamodeller fr utvrderingen. Det gr det mjligt attgra jmfrelser p varje uttagspunkt, p en geografisk region ellerorganisatorisk enhet samt fr hela organisationen. Ofta r det alltsen jmfrelse p tre niver. Om vi startar med varje uttagspunktinnehller analysen fljande steg:1. Rkna p den lokala elleverantrens anbud eller taxa2. Berkna ntavgiften och mtkostnad fr uttagspunkten3. Berkna elavgifterna frn vriga anbudsgivare4. Gr en sammanstllning avelavgifter frn alla anbudsgivare5. Bedm lnsamheten av elleverantrsbyte ink!. mtkostnadFortfarande kan det frekomma att den lokale elleverantren i sitttaxetryck anger en total elkostnad fr bde elavgifter och ntkost-

    nad. I det fallet blir det ndvndigt att frn den totalaelkostnaden dra bort den berknade ntavgiften

    fr att f den lokala elleverantrens elavgift.Uppgiften fr "mellannivn" region eller mot-svarande r sedan att summera de uttags-

    punkter som hr till regionen. Intresset fokuserasd p elkraftpriserna. Med en korrekt summering kan

    avgras vilken anbudsgivare som r frmnligast p regional niv.Koncernnivn blir bara ytterligare ett steg i summeringsniv. Sam-manfattningen p koncernniv visar vilken leverantr som striktekonomiskt r frdelaktigast.Kalkylen ver ntavgiften anvnds ocks fr att bedma den totalaelkostnaden fr uttagspunkten ifrga. Den lgsta elavgiften plusntkostnaden ger denna totala elkostnad. Ett exempel:

    Leverantr Leverans- rsfrbrukn Ntkostnader Elhandel Skatt Totalt exkl. skatnr punkt MWh tkr/r re/kWh tkr/r re/kWh tkr/r tkr lr re/kWhnr

    1 A 2591 422 16,3 436 16,8 251 858 33,1

    1 B 722 214 29,6 121 16,8 70 405 56,1

    2 B 722 214 29,6 184 25,6 70 468 64,9

    Skillnad 63 8,8 O 63 8,8

    20

  • Om ntoperatren fr uttagspunkt A ocks hypotetiskt hade varitntoperatr fr uttagspunkten B skulle ntkostnaden dessutomminska t med cirka 96 tkr.

    Ett exempel p utvrderingsmall terfinns som bilaga 3. Mallen rgjord i Exce15. De visade bladen utgr helt enkelt flikar i Excel-filen. Hur kopplingarna ska gras mellan niverna beror delvis phur anbudsgivarna utformat sina offerter. En grundlggande regelr att grund uppgifter endast ska matas in p ett stlle. Om vi tarfrbrukningsuppgifter s kan de kopplas frn sammanstllningentill den enskilda anlggningen. Regionens frbrukning kan fs somen summering och koncernen blir sedan en sum-mering av regionerna. Fr de elleverantrersom offererar koncernleverans kan prisetlnkas ned till regionnivn och till varjeuttagspunkt. Specialfall intrffarofta. Ett sdant r att enelleverantr offererar ettspeciellt bra pris i denregion som r en natur-lig "hemmamarknad" frleverantren ifrga.

    ElavtalEtt elavtal ska reglera parternas rttigheter och skyldigheter vidden kommande elleveransen. Eftersom elverksamheten r upp-delad i en monopoldel (ntverksamheten) och en konkurrensutsattdel (handel med el) finns det ocks tv olika typer av Allmnnabestmmelser. De allmnna bestmmelserna fr ntverksamhetenr en produkt som r framtagen i samverkan mellan elbranschensorganisationer och kund organisationer ssom Industrifrbundetoch Konsumentverket. Ngon sdan gemensamt framtagen pro-dukt finns ej fr frsljning avel. Elbranschens organisationer hartagit fram Allmnna bestmmelser i form av "EL 95 NringsidkareSrskilda avtalsvillkor fr frsljning avel fr annat n enskiltbruk". En lsning av avtalssituationen till dess att det finns gemen-samt framtagna elleveransbestmmelser r att ta fram ett relativtutfrligt eget avtal. Den som nskar kan lgga med ovanstendeallmnna bestmmelser som" ett skyddsnt". Av det egna avtalet

    21

  • ska framg att det specifika avtalet har fretrde vid motsttningarmellan det egna avtalet och de allmnna bestmmelserna. Ettexempel p ett sdant elavtal terfinns som bilaga 5. Om inga somhelst frndringar skett under upphandlingsprocessen s kan manocks helt enkelt utforma en bestllningsskrivelse till den utvaldeelleverantren.

    22

  • KapitelS.

    Strategi vid elinkp

    I allmnna termer kan konstateras att strategin videlinkp r ett samspel mellan marknadsbedmningar,avtalsutformning och den egna kundsituationen. Tids-faktorn eller den engelska termen " timing" ~ravgrande fr de flesta elinkp. Skillnadenmellan succe och fiasko kan vara att kpadenna vecka istllet fr frra veckan eller attteckna ett 3-rsavtal istllet fr ett avtal ombrshandel p en kortsiktig marknad. Kansker just tidsfaktorn den strsta skillnaden nugentemot den reglerade situationen.

    KundsituationenMed den tidshorisont vi betraktar, dvs 1-3 r s r kunden i enderaav tv lgen:

    1. innefattas av leveranskoncessionen2. fri elkund

    Vad innebr det fr skyldigheter och rttigheter utifrn ett kund-perspektiv? Vilka delar avpriset kan jag som kundpverka?

    Den senare frgan kan sche-matiskt besvaras av bilden in-till. Det r allts endast denkonkurrensutsatta elprisdelensom kunden direkt kan p-verka vid en elupphandling.Figuren r schematisk, menkan nd grovt anvndas fratt indikera att elavgiften isnitt r ca en tredjedel av dettotala pris man betalar fr el.

    23

    Figur 2: Avgifts-element i det totalaelpriset.

  • Det r viktigt att ha denna totala bild vid jmfrelser av olika slag.Ibland ser man uppgifter om att "elpriset" snkts, t ex 10 %. Frganr om man menar 10 % av totalt 75 re/kWh eller 10 % avelkraftpriset 25 re/kWh?

    Om man innefattas av leveranskoncessionen idag im1ebr det somtidigare nmnts:

    en rtt att prva det totala priset,

    elleverantren r skyldig att leverera el till normalafrbrukningsndaml,

    nuvarande mtning kan behllas.

    Kort uttryckt kan leveranskoncessionen upplevas som en trygghetvid de starka frndringar som nu ger rum. Det ska ocks med iden totala vrderingen.

    Om man beslutat sig fr att lmna leveranskoncessionen och bli enfri elkund upphr naturligtvis leveranskoncessionens "skydds-nt", Observera ocks att man kan lmna leveranskoncessionenven om nuvarande leverantr behlls. Det fallet intrffar om manskriver ett specialavtal med den nuvarande leverantren. Som frielkund finns det en mjlighet a tt efter en mnads varsel terin-trda i leveranskoncessionen. Elleverantren r d inte automatisktskyldig att erbjuda samma villkor som fr vriga kunder inomleverans koncessionen eftersom kraftanskaffningen kan ha kommi ti ett annat lge. Rent praktiskt lter det en aning krngligt att ha ettstort antal" divisioner" inom leveranskoncessionen beroende pnr kunderna anslutit sig till koncessionen.

    En viktig faktor vid elinkpet r att beakta de offentliga organisa-tionernas kultur. Med det menas i det hr fallet graden av affrs-mssighet och riskbengenhet. Det r kanske p sin plats att snegla

    p upphand-lingsfilosofininom andra

    konkurrens-utsatta sektorer?Vilken strategifinns fr upp-handling avolja, std-

    ~nster, trans-

    24

  • portljnster etc? Hur hanteras valutarisker? Det kan ge en viss vg-ledning fr agerandet ven inom elomrdet. Rent allmnt sgs oftaatt min organisation ska inte ta risker. Det betyder i klartext attman kper ett avtal dr leverantren tagit hela risken och ventagit betalt fr den risken. Bsta exemplet p elupphandlingar ratt jmfra ytterligheterna ett fast 3-rsavtal med l-timmas elinkpvia brsen. I det senare fallet tar man som kund hela risken bdeatt frlora och vinna. Vid ett fast 3-rsavtal betalar man leverant-ren fr att f denna trygghet. En nraliggande jmfrelse som deoffentliga organisationerna r vana att hantera r problematikenmed val mellan fast och rrlig rnta. Rekommendationen vadavser risktagande r allts att flja den vriga riskkulturen i fre-taget. Fr offentliga organisationer innebr det ofta ett lgt mtt avrisk.

    En snarlik omstndighet att beakta r den egna bestllarkompe-tensen vid upphandling men framfrallt i det lpande skedet. Nrvi nu talar om elupphandlingar handlar detinte lngre alltid om att gra en engngs-insats och sedan glmma elomrdet. Ju merkomplicerat kp som grs desto mer krvsdet aven kontinuerlig bestllarkompe-tens. Elinkpet kommer ocks att forganisatoriska konsekvenser. Fr attkunna uppn prismssiga frdelar videlupphandlingen krvs en centralise-ring av beslut. Det beror p det nyssomtalade kompetensbehovet och attdet finns skalfrdelar i elinkpet.

    Ellastens struktur och storlek har - N~t:)N S~CU~L.L- Kc*tFlS i e-NS '?ocks betydelse fr elupphandlingen.Det sger sig sjlvt att fem uttagspunkter och 100 GWh/ r rintressantare p marknaden n 100 uttagspunkter med sammavolym. Det r ocks s att det rentav blir olnsamt att bytaelleverantr fr mindre uttagspunkter p grund av den hga kost-naden fr mtarbyten. Ofta bestmmer sig kunder fr en undrepraktisk grns av det sklet. Det kan allts vara klokt att exempel-vis bara ta med uttagspunkter ver 200 MWh per r i sin frfrgan.Speciellt som det kan komma lttnader i kravet p mtarbyten.Mer om det i separat avsnitt.

    25

  • Fr att ka sin tyngd p marknaden kan ett alternativ vara att grasamordnade inkp. Det mest naturliga r att gra samordningeninom den egna organisationen. De exakta formerna fr sam-gendet beror huvudsakligen p: geografisk spridning, antal uttagspunkter, storleken p varje uttagspunkt, organisationens beslutsfunktioner.Rent generellt r elinkp en freteelse dr centralisering r till fr-del fr kunden. P det sttet kan kunden bli intressantare. Dess-utom krvs ett ganska stort mtt av specialkompetens fr attuppn jmvikt i frhandlingen med leverantrerna. Sedan fr-handlingarna avslutats br affren terfras till det lokala planet.r det frga om ett stort antal uttagspunkter handlar det ofta omatt g p en regional lsning.

    AvtalsutformningenEn vsentlig frga nr det gller avtal r avtalstidens lngd. Det rdock huvudsakligen en marknadsfrga och har inte s stor admi-nistrativ karaktr. Avtalstiden behandlas drfr under avsnittetmarknadsbedmningar nedan.I den fria elmarknaden finns ett stort antal tnkbara avtalsformer.A. avropsavtal inom leveranskoncessionen fr varje uttagspunktB. avropsavtal frn annan elleverantr fr varje uttagspunktc. ett gemensamt elinkp fr alla uttagspunkter frn en leverantrD. ett gemensamt elinkp som frdelas p flera leverantrerE. ett elinkp som kombinerar bilaterala avtal med spothandelF. ett elinkp som kombinerar fysisk svensk spothandel med

    finansiella kontraktG. fysiska elinkp frn norska elleverantrer (bilaterala avtal)

    A. Avropsavtal inom leveranskoncessionen fr varje uttags-punktOm man som kund vljer att ligga kvar inom leveranskonces-sionen krvs inga specifika avtal. Det hller p att utarbetas all-mnna leveransbestmmelser och bestmmelser fr ntanslut-

    26

  • ningen. Dessa generella bestmmelser kommer sen att ligga tillgrund fr avtalsfrhllandet.

    B. Avropsavtal frn annan elleverantr fr varje uttagspunktI detta fall mste ett speciellt avtal upprttas p grundval av in-kommen offert. Hr gller ju den fria marknadens spelregler s enflora av avtalskonstruktioner r mjliga. En viss standardisering rnog att vnta. Speciellt som det kan tnkas komma en handel venmed bilaterala kontakt. Svl korta som lnga avtalstider r mj-liga. Detta alternativ krver inte s mycket insatser frn elkundenunder avtalets lptid, utan endast vid upprttandet och vid even-tuell frnyelse.

    c. Ett gemensamt elinkp fr alla uttagspunkter frn enleverantrDenna kontraktsform kan sgas vara en utveckling av alternativ B,dr uttagspunkterna sammanlagts till ett gemensamt inkp. Meto-den kan tillmpas p koncerninkp, allts ven fr t ex en kom-muns samlade elinkp. Hr fordras mer fr att skerstlla mt-vrden. Glm inte att skerstlla balansansvar fr varje leverans-punkt! Det som koncernen mste beakta i denna form r vilkengrad av eget engagemang som inkpsformen krver. Om det glleratt samordna elinkp av abonnemang som tidigare varit effekt-rntta br det principiellt bli sm eller inga kostnader fr mt-nings- och avrkningsfrfarandet. Om det r skringsabonnemangtillkommer kostnaden fr vergng till effektrntning. Fr kunden(kommunen) torde det vara enklast att i frhandling med en till-tnkt elleverantr begra fakturering per uttagspunkt eller attgruppera uttagspunkterna till naturliga kostnadsstllen, frvalt-ningar eller vad det nu r frga om. Observera att om faktureringsker per uttagspunkt och prisuppgrelsen innehller effektavgifts br man bevaka att den s k sammanlagringseffekten tillfallerkunden. Med sammanlagring menas populrt uttryckt att allauttagspunkter inte har sina maxeffekter vid exakt samma tidpunkt.Det medfr att summan av den verkligt uppmtta maxeffekten frtotala leveransen blir mindre n om man summerar alla uttags-punkters enskilda maxeffekter rknat exempelvis under en mnad.I avtalet om elleverans ska ocks ing att elleverantren tar ettbalansansvar fr varje uttagspunkt. Elleverantren har en viss

    27

  • administration fr att hantera mtvrden och debitera ett stort an-tal uttagspunkter. Om varje uttagspunkt har relativt liten energi-frbrukning s kan samkpsvinsterna s smningom tas upp avden kade hanteringskostnaden.

    D. Ett gemensamt elinkp som frdelas p flera leverantrerEgentligen r detta inkpsfall uppdelat p tv varianter. Den frstavarianten r nr man vljer tv eller fler leverantrer som tar olikaanlggningar. Denna variant blir fr varje leverans lika det fall sombeskrivits i C ovan. Annorlunda blir det dremot om organisatio-nen vljer att fr hela "koncerninkpet" eller fr en enstaka uttags-punkter kombinera flera leverantrer. Det som man mste gnastor uppmrksamhet t r frgan om balansansvaret. Ett vanligtfall kan vara att kpa en baslast med angiven effekt exakt alla tim-mar under ret (8 760 tim). Det r ett fastkraftavtal som kparenska betala i alla lgen. Eftersom energimngden r fast kan det be-traktas som en fast avgift fr ett r. Fr att tcka upp det aktuellabehovet under rets alla timmar mste baslastavtalet kompletterasmed ett s k serviceavtal. Sjlva nomenklaturen r inte officiell, sdet kan finnas mnga benmningar p ett sdant kontrakt. Det fa!-ler sig naturligt att den elleverantren som har serviceavtalet tarbalansansvaret. I den oskerhet som nu rder vid ingngen till enfri marknad tenderar elleverantrerna att gardera sig fr den risksom balansansvaret medfr. Om serviceavtalet utgr en liten"remsa" av den totala volymen kan det bli dyrt att tillfrskra sigom balansansvar. Det brjar dock dyka upp aktrer som mer ellermindre specialiserar sig p att erbjuda balansansvar utan el-leverans. Troligen r garderingen fr balansansvar att betraktasom en "barnsjukdom" fr reformen.

    E. Ett elinkp som kombinerar bilaterala avtal med spot-handelAlternativet kan betraktas som en vidareutveckling av alternativD. Det betyder att hela eller delar av servicekontraktet byts ut moten kortsiktig spothandel, i princip p timbasis. Vid verkligt storavolymer kan det bli aktuellt att sjlv handla upp dessa p spot-marknaden. Det mera nraliggande r att spothandeln kps avenaktr som r etablerad p brsen. ven hr mste balansansvaretinkluderas. Alternativet krver en aktiv insats av kommunen fr

    28

  • att lmna prognoser som underlag fr handeln. Detta behvs fratt minimera obalanskraften.

    F. Ett elinkp som kombinerar fysisk svensk spothandel medfinansiella kontraktP den gemensamma norsk-svenska brsen finns det ven mjlig-het att agera. Den erfarenhet som finns frn den norska brsen ratt det uppkommer mycket stora prisvariationer ver dygn ochver ssong. Det finns aktrer, framfrallt kraftproducenter, somr beredda att prisskra en leverans som fysiskt sker via en brs.Det betyder att kunden betalar lpande brspriset, men i efterhandjusteras det mot den uppgjorda nivn. Har brspriset legat underprisskringen erlgger kunden skillnaden till den som stllt utprisgarantin, och vice versa om brspriset varit ver prisskrings-nivn. Det kommer ocks att finnas andra typer av finansiella in-strument, ssom terminer och olika typer av optioner samt kombi-nationer av dessa.

    G. Fysiska elinkp frn norska elleverantrer (bilateralaavtal)Under perioder nr det r god tillgng p norsk vattenkraft kandet vara intressant att teckna direktkontrakt med norska elleveran-trer. Fr att sen ta hem den kraften mste det tecknas speciella av-tal om verfringen med Svenska Kraftnt. dessa villkor r intehelt klara nnu, men rent formellt kan en offert begras frnSvenska Kraftnt. I praktiken r det s hr lngt framfrallt destora aktrerna p den svenska elmarknaden som utnyttjat dennamjlighet. Observera att det gller att frskra sig om ett balans-ansvar.

    MarknadsbedmningarEn vsentlig del av elupphandlings-processen r att kunna gra marknads-bedmningar. Sjlva upphandlings-processen r i sig det bsta hjlpmedlet,men fr att kunna gra en bra bedmningkrvs mer kontinuerlig bevakning av elmark-naden. Det gller att ta del av informationen omelmarknadens frutsttningar som publiceras och

    29

  • 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24

    Entimmaspriser den 18 okt 1996 i Stockholm och Oslo

    r-- cc cc ccrr) ~ 0J c0o o o o(j) (j) (j) (j)

    Det finns ocks en s k ter-minsmarknad, som sger endel om framtida elpriser.Priserna p denna termins-marknad offentliggrs ocksoch r en viktig informations-

    klla. Speciellt om man fljer den lite mer regelbundet framtrdertydligt hur frvntningar p det framtida elpriset frndras vertiden. Ett exempel p terminsmarknaden framgr av figur 4.Ett block innebr en fyraveckorsperiod medan ssong i principinnebr tertial. Exempelvis r B13-6 de fyra sista veckorna under r

    1996. Ett klart besked somdenna bild ger r att detframtida elpriset stigit kraf-tigt sedan ett halvr tillbaka.Det beror huvudsakligen pett nederbrdsfattigt r bde iNorge och Sverige. Tillgng-en p vatten r en avgrandefaktor p bde tillgngligvolym och prissttning pdessa marknadsplatser. Pris-sttningen p brserna "smit-tar" ver p priset p bilate-rala kontrakt. Det r ingen

    automatik i kopplingen, men tendenserna finns och r tydliga. Hurstor inverkan det har framkommer endast d man frgar skarptoch fr reella bilaterala frhandlingar. En elleverantrs pris i en bi-lateral uppgrelse beror av mnga faktorer. De ppna prisstt-

    Block respektive ssong

    (!) (!) (!) r-- r-- r-- r-- r--~ 0J rr) ~ 0J c0 t 0J.-I .-I .-I o o o o o(I) (I) (I) (I) (I) (I) (I) (j)

    diskuteras i skilda forum. De ppna elbrserna ger aktuell pris-information. Det finns en kortsiktig handel p en timmasbas som

    ger det dagsaktuella priset pel. Ett exempel visas i figur 3.Denna brs r gemensam frNorge och Sverige. Dremotfinns olika prisomrden. I dethr exemplet syns olika priserfr Oslo och Stockholm undervissa timmar.

    (!) (!) (!) (!)r..:.. 00 dl 6(I) (I) (I) .-I

    (I)

    Figur 4. Terminspri.ser p el under olikablock. (Klla: NORD-POOL ASA)

    Figur 3. Exempel pbrspriser avseendeentimmaspriserunder ett dygn.(Klla: NORPOOLASA)

    30

  • Upphandling av den totala volymen i "portioner"

    2001

    Figur 5. Risksprid-ning genom tids-mssig frdelningav volym.

    2000199919981997

    ningarna p brserna r en vital parameter. Andra betydelsefullafaktorer r leverantrens egen produktionsfrmga, leverantrensinkpspriser samt inte minst hur betydelsefull leverantren anserdet r att f en viss kund. "Prestigekunder" kan rkna med att fbra priser ven i svra kraftsituationer.

    Avtalstidens lngd mste gras fr en specifik marknadssituation.Med ovanstende bilder p nthinnan r det ltt att inse att: 1997blir ett besvrligt kraftr med hga priser, 1998kan ocks bli ngot av ett torrr, 1999r statistiskt ett normalr s hr lngt.Med den analysen kan konstateras att ett ettrsavtal blir dyrt, etttvrsavtal ngot billigare och ett trersavtal nnu ngot frmn-ligare. Ska man inte binda sig fr nd lngre tid d? Fr det talaren stndigt stigande elprisniv p grund av politiska beslut. Motdet talar att nr man befinner sig i r 1998kan ju det ligga trenormalr eller till och med tendens till vtr framver. Om manska binda sig fr sg ett femrskontrakt mste man vara vertygadom att nivn r lngsiktigt frdelaktig. En mjlig frhandlings-lsning r att frska avtalaom en option fr ytterligareett r. En vanlig konstruktionr att exempelvis teckna etttvrskontrakt med option pytterligare ett r. Normaltkostar dock en option ngoteftersom leverantren gerkparen en slags frskring.Ett annat stt att gra en risk-frdelning r att handla uppsin totala volym i "portioner".Principiellt framgr frfaran-det av figur 5.Den fria volym som d finns kan sen upphandlas efterhand, exem-pelvis rligen. Man mste dock se till att de kvarvarande voly-merna blir tillrckligt intressanta vid en gemensam upphandling.Den avgrande frgan under r 1997r nog snarast om man peget initiativ verhuvudtaget ska g in i ett bindande avtal med enny extern elleverantr. Valet br nog st mellan att ligga kvar i

    31

  • leveranskoncession under tminstone 1997 eller att teckna ett litelngre avtal p tre till fem rs sikt. Att teckna ett avtal med en nyleverantr p ett r r i dagslget normalt inget a ttraktivt alterna-tiv. Vid upphandling under de nrmsta ett till tv ren mste dennuvarande elleveransen under leveranskoncession utvrderas nog-grant. Ofta r det ett omfattande arbete eftersom det innebr enkalkyl p varje uttagspunkt. tminstone fr de sm uttagspunkter-na br man ha en frsiktig strategi p grund av det nya frslagettill begrnsning av mtarkostnaden. Se separat avsnitt.

    Elinkp till elpannorUnder 1980-talet tillkom mnga elpannor bde i stora fjrrvrme-system och ute i fastigheter av olika storlek. Elpannorna sattes infr att komplettera annan uppvrmning och/ eller fr att g undersommaren. Det betyder att dessa typer avelpannor kan stllas delpriset r ogynnsamt i frhllande till basalternativet. Elinkpettill dessa elpannor kan drfr ha en annan karaktr n elinkpetfr vrig ej substituerbar elfrbrukning. Elinkpet till elpannor kanmycket vl ske genom att anvnda sig av den kortsiktiga elmark-naden, dvs timbrsen. Principen r d att nr vrmeproduktionenfrn elpannan r billigare n vrmen som produceras med denalternativa energikllan s kps el in frn brsen. Med en timmark-nad p el och en stor variation ver dygn och mellan dagar blir detett opraktiskt krstt fr en kombinerad vrmeproduktionsanlgg-ning. Beroende p omstllningstider, personalbemanning ochandra faktorer behvs bde en rimlig varseltid och en rimlig kr-ningsperiod fr elpannan. Ngon kund kan bedma nskvrdsammanhngande krning till en mnad, andra kunder kan njasig med vecka eller veckor. Ett intressant inkpsalternativ fr el-pannorna r att verkligen gra ett brsinkp plus att f ngon(elleverantr eller finansiell aktr) att gra en prisskring underden period man nskar en sammanhngande krning. Som vanligtfordrar ett mer avancerat elinkp mer av oss som kunder. Det gl-ler att hitta bde ett bra prisskringsavtal och att regelbundet fljaoch jmfra med den alternativa uppvrmningsformen. Ju strreelpannebestnd man har ju strre anstrngningar r det vrt attlgga p detta inkpsfrfarande. Vid en central inkpsfunktionfordrar det ocks goda och regelbundna kommunikationer ut tilldriftstllena fr elpannorna.

    32

  • Kapitel 6.

    Aktrer p elmarknaden - problem ochmjligheter

    P monopoltiden behvdeelkunderna bara knna till sinnrmaste lokala elleverantr.Nu efter avregleringen gl-ler det att knna till allapotentiella elleverantrer.tminstone krvs dennakunskap i de fall kundenvill byta elleverantr.Eftersom Norge, Finlandoch Sverige nu har av-reglerat brjar det framtonaen gemensam nordiskelmarknad. r dettapositivt eller negativt settur kundperspektiv? Det mest positiva aspekten av integrationen ratt de stora aktrerna p leverantrssidan fr en relativt sett min-dre dominans. Enbart den svenska marknaden domineras av Vat-tenfall och Sydkraft som tillsammans har cirka 75 % av elproduk-tionen. De stora aktrerna har ett stort informations- och kun-skapsfrsprng p elmarknaden. Under 1996 har ett stort antalstrukturaffrer gjorts i de avreglerade lnderna. Det s k kors-gandet mellan fretagen kar. Om detta inslag blir fr stort inne-br det att konkurrensen hmmas. Det r inte det nordiska gandeti sig som r problemet, utan att antalet reellt oberoende aktrerminskar fr mycket. Ur kundsynpunkt vore det bra med minst 25oberoende och starka elleverantrer. Om vi fr enbart fem kan detvara konkurrenshmmande. Fr att de sm fretagen ska fram-gngsrikt kunna konkurrera krvs olika typer av samverkan ochsamgende. Denna process har inletts och torde accelerera underde nrmaste ren. Fr nrvarande har vi nstan tre divisioner:

    33

  • Division 1: Cirka tio stora "allnordiska" fretagDivision 2: Stora kommunala elfretag ofta med egen kraft-

    produktionDivision 3: vriga lokala elleverantrerDe sm lokala elfretagen har oftast ingen eller liten egen el-produktion. Genom sin lokala kunskap kan ibland aktiva fretagerbjuda intressanta totallsningar. Oftast r dock elleveransensvillkor terfrskrade hos en stor producent.Nya aktrer har ocks etablerats i Sverige, liksom de tidigare gjort iNorge - mklare och traders. Dessa aktrer erbjuder sina ~nstersom ett mellanled mellan en traditionell elleverantr och en kund.En mklare tar inga egna positioner, dvs handlar inte med kraft fregen rkning, utan frmedlar mot provision elleveranser. En traderkper faktiskt elkraften och sljer den vidare till kund. Hrigenomtar tradern en egen position, en egen risk. I en ofullkomlig mark-nad med svrtillgnglig information verbryggar dessa aktrerbarrirer mellan leverantrer och kpare. Ett nraliggande exem-pel r de frskringsmklare som tagit avsevrda andelar pfretagsmarknaden fr frskringar.

    Mtproblematiken eller inlsningen av mindre kunderDet nuvarande regelverket krver en avancerad mtning fr att fbyta elleverantr. Denna komplicerade mh1ing ska bekostas avslutkunden. Mtkraven utgr ett stort hinder fr sm kunder vidnskeml om byte avelleverantr. Regeringen har drfr upp-dragit till NUTEK och Svenska Kraftnt att se ver mtfrgorna.Under 1996 presenterades utredningen" Fri elmarknad fr alla".I den utredningen finns frslag p att erstta mtkravet med enschablonfrdelning av frbrukningen ver rets timmar. Slut-kunden erlgger enligt frslaget endast en administrativ avgift vidbyte avelleverantr. Avgiften varierar med skringsstorlek enligtfljande:

    11III

    ~25 A: 150 kr ink!. moms

    35 A: 1 500 kr ink!. moms

    50 A: 2 250 kr ink!. moms

    63 A: 3 000 kr ink!. moms

    ~80 A: 3 750 kr ink!. moms

    34

  • I utredningen fresls att starten ska kunna ske 1 april 1997.I prak-tiken skulle det med nuvarande uppsgningstider p sex mnaderinnebra 1 oktober 1997.Regeringen har aviserat att en propositionkommer tidigast under vren 1997,vilket torde betyda tidigast1 juli 1997som ikrafttrdande.I den hr situationen r det naturligt att som kund ta upp diskus-sionen om elleverantren ven ekonomiskt kan ta p sig en del avkostnaden fr mtarbyten. Det kan ske exempelvis genom enbegrnsning i stil med ovanstende skala. Det ger ocks elleveran-tren ett incitament att vara aktiv vid diskussioner med ntfre-tagen kring mtfrgor. Nr detta skrivs i slutet av 1996noterar viatt statliga Vattenfall erbjuder alla sina kunder att f hyra en effekt-mtare fr 240kr / r. Av konkurrensskl torde fler elleverantrerflja efter.

    35

  • Kapitel 7.

    Glm inte ntmatchen !

    WEQ)

    :r:

    En viktig frga i sammanhanget r vilka ntavgifter som kommeratt debiteras fr varje anlggning. Ntverksamheten ligger kvar imonopol. I mnga fall utgr ntkostnaden en minst lika stor del av

    det totala priset som elkraftpriset. Kundernamste ocks frska stadkomma en press

    p ntfretagen. Vidare finns detpunkter som anslutningseffekter

    och reaktiva effektersom kan behvadiskuteras.

    Inom elhandels-omrdet kan eneffektiv konkur-rens f en snabb

    effekt p utjmningen avelavgifter. Utjmningen kommer att gspeciellt fort i ett lge d det blir mjligt fr sm kunder att utanhga intrdesavgifter (mtarbyteskostnader) byta elleverantr.Enkel och lttillgnglig prisinformation fr alla kunder r i sig ettstt att ka pressen p elleverantrerna. Man kan d kanske upp-tcka att elavgifterna r 23 re/kWh hos en elleverantr medan

    den r 33 re / kWh hos enannan, och frga sig hur rim-ligt det r.

    Ett exempel p skillnader intavgifter och elavgifterframgr av diagram 6. Bildendemonstrerar att det liggerstora skillnader ven p nt-sidan. Givetvis r det en jm-frelse av "pplen och p-ron". Ntstrukturen r olikafr de exemplifierade fre-tagen. Men faktum kvarstr

    Kraft

    Lgenhet - 2 MWh. 16 A

    50CIlEo 40E::t:.X 30Q)..c.3:::t:. 20~'o 10

    Nt

    Figur 6. Exempel pskillnader i nt- ochelavgifter fr enlgenhet med 2 000kWh per r (1 jan1996).

    36

  • att det fr kunden betyder mycket i avgiftsskillnader mellan olikantfretag. Speciellt uppenbar blir skillnaden om det finns bdettortsdistributrer och landsbygdsdistributrer inom sammakommun.

    Ntfretagen mste utsttas fr bde ett tryck frn kunder ochmyndigheter fr att p sikt bli riktigt effektiva. Som kunder kan vihjlpa till med att gra jmfrelser av olika slag, diskutera medvra respektive ntfretag samt som sista mjlighet verklaganttariffen hos Ntmyndigheten. Ett stort antal verklaganden harinlmnats till Ntmyndigheten. I flera fall har ntfretagen snktsina tariffer efter en sdan process.

    37

  • Kapitel 8.

    Glm inte skatter och avgifter!

    Skatternas utveckling 1977-97

    tOffiQ.Q)(/)

    tOffic.~

    LDffiffi

    '""offiffi

    '""tO00ffi

    '""

    Vid utvrdering av anbud rdet mycket viktigt att sker-stlla att alla skatter och av-gifter som faller p elavgifter-na har inkluderats i priset.Som kunder p en fri el-

    marknad ska man inte heller med automatik acceptera att skattersom tillkommer p producenten avel ska hja priset. Det r endastkonsumtionsskatter som r "oundvikliga". Det finns ocks exem-

    Egentligen r rubriken lite ondig. Som kund gr det inte attglmma bort skatter och avgifter. De kommer bokstavligen som ettbrev p posten, p elleverantrens faktura. En tankestllare remellertid att skatter numera r en mycket stor andel av den totalakostnaden. Vid kalkyler och jmfrelser r det utomordentligtviktigt att ange om och hur skatter har beaktats. P elomrdet harvi numera ett antal olika skatter: punktskatter p konsumtion, moms p hela fakturabeloppet (ven p punktskatten!), produktionsskatter p vattenkraft och krnkraft, som lggs p

    producenterna.Vi svenskar r ett skattetligt slkte. Det totala skattetrycket harkats markant under en 20-rsperiod. Speciellt gller det fr enslutkund som betalar bde moms och punktskatt. Den tillverkandeindustrin undantas frn punktskatter och kan lyfta av ingende

    moms. Det gr att det blirstora skatteskillnader mellandessa bda kategorier. Figur 7visar skatteutvecklingen pelomrdet. Fr enkelhetsskull har elpriset fre skattantagits vara 50 re/kWhunder hela 90-talet.

    (Y)

    00ffi

    '""

    5

    .J:

    ~ 15~'o 10

    Figur 7. Elskatte-utvecklingen 1977-97.

    38

  • pel p fretag som i sin tariffinformation lgger ihop konsumtions-skatter och produktionsskatter fr att demonstrera ett lgt elavgift.

    Fr att inte snedvrida konkurrensen p en p en fri elmarknadkrvs att beskattningen i produktionsledet r harmoniserad.Sledes borde exempelvis en eventuell koldioxidbeskattning varalika i de europeiska lnderna. Erfarenheterna hittills r att detknappast finns en konsensus mellan lnderna i den frgan. Delnder som nu avreglerar vljer istllet att vervltra skattebrdanp konsumenterna direkt. Ett exempel r att den svenska produk-tionsskattehjning som aviserats till 1 juli 1997och som nu om-vandlas till en konsumtionsskatt.Ssom kunder torde vi kunna se fram emot att ekonomiska styr-medel (ls: skatter) kommer att anvndas fr att underltta enkrnkraftavveckling. Inte minst vill staten reducera elvrme-anvndningen i vra bostder. Elskatten kommer allts att underresten av 90-talet ka sin andel av den totala elkostnaden. Effekti-visering avelanvndningen r p lng sikt det enda riktigt hll-bara receptet mot en lgre elkostnad.

    39

  • Kapitel 9.

    Erfarenheter i ett ettrsperspektiv088 F...

    Elupphandlingar med sikte p den nya elmarknaden ra arskvara !1 januari 1996 har pgtt cirka ett r. Under hsten 1995 var detframfrallt de stora koncernerna, ofta industrier, som var aktiva.

    Hsten 1995 var relativt nederbrdsrik, speciellt i vrt grann-~ land Norge. De upphandlingar som genomfrdes i novem-~I ber 1995 har drfr ofta frmnliga avtal. Fram till senhs-

    ~ ~ ten 1996 var det prismssigt i stort sett en enda uppfrsbacke,..9~ vilket pverkat nsta upphandlingsvg som besttt av de stora

    -'- ~ fastighetsgarna. Stora nederbrdsmngder i slutet av 1996 har~?'~E ~ dock inneburit fallande elpriser under inledningen av 1997.

    ~-//-~I Teoretiskt skulle det sedan komma en tredje vg i form av sm-kunder. Med tanke p oskerheten om mtkraven uteblir denvgen till i vart fall brjan av 1998. De mindre kunderna uppleverallts en inlsning hos nuvarande elleverantr. Som tur r har deflesta lokala elleverantrer en relativt gynnsam prisniv under sinleveranskoncession.

    Sammantaget har det allts varit relativt f byten av elleverantr.Man mste ocks ha i minnet att genomfrandet av den fria el-marknaden i sig har skapat lgre elpriser. Infr introduktionen avden nya elmarknaden har de faktiska elpriserna ftt en mer gym1-sam utveckling n om man fortsatt med monopolsituationen. Tro-ligen har man ocks uppntt ett bttre klimat i kundkontakterna.

    Den lga fyllningen av vattenmagasinen i bde Norge och Sverigeinnebr att den hga prisnivn kommer att ligga kvar fr leverans-r 1997. Om inte 1997 blir ett mycket nederbrdsrikt r kommerven genomsnittsnivn fr 1998 att vara hgre n fr ett "normal-r". Sklet till pessimismen fr 1998 r att en normalt nederbrds-rik vinter 1997/98 inte rcker fr att fylla flerrsmagasinen fullt ut.Vid ett ytterligare torrr blir prisnivn fr 1998 ytterligt besvrlig.Situationen fr r 1999 r genuint osker och kan betraktas som ett

    088 F... alr innan 1997 rs vderlge blir knt.arskvara!

    40

  • Bilaga 1.

    Offertfrfrgan p elleveranser

    Datum

    Hrmed erbjuds Ni a tt inkomma med offert p elleverans enligtden omfattning som anges nedan. Utvrderingen kommer att fljade regler som anges i lagen om offentlig upphandling. Den el-leverantr som innehar leveranskoncession fr respektive anlgg-ning kommer alltid att tillfrgas.

    Samtidigt begr vi in uppgifter om ntavgifter enligt srskilt brevtill n tgaren fr varje anlggning. Frfrgningar och svar panbud stlls till nedan angiven kontaktperson.

    Kontaktperson

    Namn, kommun, frvaltning, adress, tfn, fax, epostadress etc.

    Upp handlings freskrifter

    Upphandlingen kommer att ske i enlighet med bifogade adminis-tra tiva freskrifter.

    Omfattning - balansansvar

    Elleveranserna har en total omfattning av cirka XXMWh under r1997. Data fr leveranserna framgr av Appendix A. I den finnsvolymer samt tillgngliga uppgifter p maxeffekter och mtar-skringar fr respektive abonnemang. Vidare finns uppgifter omanvndningen av fastigheterna. Detta kan vara ett hjlpmedel fratt bedma belastningsprofilen. I Appendix B terfinns regionalasammanstllningar samt i Appendix C koncernens (motsvarande)samlade elbehov.

    Offerterna ska baseras p att elleveran tren kommer att ha ettbalansansvar .

    Huvudalternativ

    Offerterna ska avse en fysisk leverans fritt svenskt stamnt ochutgras av s k prima kraft fr att tillfredsstlla varje uttagspunktstotala behov under rets alla timmar.

    41

  • Ni har frihet att offerera hela eller delar avelleveransen. I de falldelleveranser offereras ska det tydligt framg vilka uttagspunktersom balansansvaret d omfattar.

    Sidoanbud

    Ni har ocks mjlighet att fr den totala leveransen offerera andrakombinationer av elleveranser, exempelvis en fastkraftleveranskombinerat med ett s k serviceavtal, dr tminstone en viss volymkraft frmedlas av Er via en kortsiktig handel ver den norsk-svenska brsen. ven i detta fall ska ett balansansvar inkluderas.

    Alternativ 1

    Det frsta alternativet avser enstaka anlggningar som idag liggerunder Er leveranskoncession. I Er offert ska tydligt anges vilka an-lggningar som omfattas. Huvudoffert nskas p XXrs leverans.

    Alternativ 2

    I detta alternativ ges Ni mjlighet att offerera elleveranser fr ettvisst ln (omrde,region). Ange i offerten vilket ln det gller.Specifikationen p anlggningarna har indelats lnsvis. Huvud-offert nskas p XXrs leverans.Alternativ 3

    Denna omfattning svara mot en total elleverans fr hela vr orga-nisation, dvs cirka XXGWh under r 1997.Antalet anlggningaruppgr till cirka XXst.I detta alternativ ingr sledes ven elleveranser enligt alternativen1 och 2. Huvudoffert nskas p XXrs leverans.

    Milj deklaration

    Vr organisation arbetar mycket aktivt med miljfrgor i alla delarav verksamheten. I det ligger ocks att alla vra leverantrer skauppge p vilket stt miljn beaktats i leveranserna till oss. Vi berEr drfr att i Er offert ange vilken produktionsmix som el-leveransen frn Er har samt de vriga miljargument Ni nskarframhlla. Ett sdant kan vara om det pgr frberedelser fr enmiljcertifiering.

    42

  • Kontakter med ntgare inkl mtning, debitering och informa-tion till kund

    Elleverantren skall ansvara fr och ombesrja erforderliga kon-takter med ntgaren fr att stadkomma ett byte avelleverantr.Elleverantren frutstts fr kundens rkning ombesrja anmlanav nytt balansansvar, vara rdgivare vid upprttande av ntavtalsamt fretrda kunden vid kontakter med ntgaren fr att stad-komma en sdan mtning som anges i lagen, frordningen samtNUTEK:s freskrifter rrande mtning, debitering och avrkning.Kostnaden fr mtningen och avrkningen inkluderas i avgiftentill ntgaren.

    Fakturering sker mnadsvis baserad p verklig frbrukning med inormalfallet en rkning per uttagspunkt.

    Ange om fakturering kan ske elektroniskt via ED!.

    Leverantren ansvarar fr och bekostar att vi erhller mnadsvisasammanstllningar av energi och effekter per uttagspunkt och frden totala leveransen.

    Ange om samfakturering av nt~nsten och elleveransen kan skesam t villkoren hrfr.

    Pris och prisstruktur

    Offererade priser ska avse fasta priser i svenska kronor. Leveran-tren ansvarar fr och bekostar att vi erhller mnadsvisa sam-manstllningar av energi och effekter per delleverans och fr dentotala leveransen.

    Vi nskar en prisstruktur som frutom eventuell fast avgift enbartinnehller energiavgifter (inga effektavgifter) uppdelade p tressonger ver ret. Anbudsformulr terfinns i Appendix B.Formulren finns ocks som filer p bifogad diskett, skapade iExce15, som vi ber Er fylla i och tersnda till oss vid offert-inlmning.

    Upphandlingsform och vrderingsgrunder

    Upphandlingen kommer att ske som s kallad ppen upphand-ling. Ekonomiskt mest frdelaktiga anbud kommer att antas.

    Vid utvrdering kommer fljande ej rangordnade utvrderings-kriterier att anvndas:

    1. rskostnad

    43

  • 2. Leverantrens finansiella stllning

    3. Leverantrens kompetens, serviceorganisation och allmnna re-ferenser

    Offerttidpunkt och giltighetstid

    Vi emotser Er offert snarast och senast den (datum) stlld till ovan-stende kontaktperson. Offerten skall vara giltig en mnad rknatfrn inlmningsdagen.

    Mrkning av anbud

    Det skriftliga anbudet lmnas senast vid ovan nmnda tidpunkt iett kuvert som mrks med" Anbud p el OA9612" i vre vnstrahrnet.

    Referenser

    Leverantren skall till sin offert foga senaste rsredovisning samtde vriga referenser som Ni nskar beropa. I de fall bolaget rnybildat nskas information om garfrhllanden samt en kopiaav registreringsbeviset.

    Med vnlig hlsningUnderskrift

    Bilagor:Appendix A: Sammanstllning avelbehovet

    Appendix B:Prisformulr fr region XX(P papper och diskett)Appendix C: Prisformulr fr hela organisationen (P papper ochdiskett)

    44

  • ~en

    Appendix Al: Sammanstllning av el behovet

    Fast. Fastighets- Ort Region Frbrukn. Spiinni ng S=Siikring Effektab Siikringab Avtalet Elleverantr Niitiigare Anm.nummer beteckning MWh kV E=Effekt kW Amp upphr tfn. tfn.Al Ankaret 1 El kP.!I!9 ~yd 600 0,4 E 200 9612 iA2 Ankaret 2 El kpi ng ~yd 500 0,4 E 167

    ~

    A3 Ankaret 3 El kp.!.I!g ~yd 241 0,4 E 80A4 Kaj utan 7 ElcitL_ ~y_d_ __255 _ __ 0,1 E 85AS Kaj utan 8 Elcity_ ~yd 247 0,4 E 82A6 Kaj utan 9 Elcity_ ~yd 12 O,j 3___ 20A7 Kaj utan 10 Elcity_ ~d 123 0,4 E 41A8 Kaj utan 11 . Elcity_ ~yd 58 0}43 35A9 Kaj utan 12 Elcity_ ~yd 1 258 OJ4 E 419Al0 Kaj utan 13 Elcity_ ~yd 257 0,4 E 86All Kaj utan 14 Elcity_ ~yd 892 0,4 E 297

    ~- ~j utan 15 Elcity_ ~yd 336 0,4 E 112A13 Kaj utan 16 Elcity_ ~y_d_ -~ _ __ OJ4 E 112A14 Kaj utan 17 Elcity_ ~yd 333 0,4 E 111AlS Kaj utan 18 Elcity_ ~yd 65 0,43 22 50A16 Kaj utan 19 Elcity_ ~yd 369 0,4 E 123A17 Laternan 1 Elstad ~yd 325 0,4 E 108A18 Laternan 2 Elstad ~yd 475 0,4 E 158A19 Laternan 3 Elstad ~yd 258 ~4E 86A20 Laternan 4 Elstad ~yd 925 0,4 E 308A21 Laternan 5 Elstad ~yd 425 0,4 E 142A22 Laternan 6 Elstad ~yd 222 0,4 E 74A23 Laternan 7 Elstad ~yd 45 0,43 15 20A24 Laternan 8 Elstad ~yd 665 0,4 E 222A25 Laternan 9 Elstad ~yd 66 0}43 22 35A26 Laternan 10 Elstad ~yd 478 0,4 E 159 lA27 Ankaret 27 El kP.Ulg~yd 221 ~4E 74

    IA28 Ankaret 28 El kPl.!lg ~yd__ 20 ___ 0,43 7 16---- IA29 Ankaret 29 El kpi ng. ~d 258 ~4E 86IA30 Ankaret 30 ElkR;ng. ~yd 114 0,4 E 38A31 Ankaret 31 El kp.!.I!g ~yd 528 0,4 E 176 -----j

    ---- 10907 -- t

  • ~O)

    Appendix A2: Sammanstllning av el behovet

    1996 Sort JAN HB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Totalt Medel Max MinEnergl.~~g MWh 5700 5400 5100 4800 4500 3600 2100 3900 5400 5400 5700 6000 57600Ene rg!.J.!g MWh 13300 12600 11 900 11 200 10500 8400 4900 9100 12600 12600 13300 14000 134400Ene rgi. totalt MWh 19000 18000 17000 16000 15000 12000 7000 13000 18000 18000 19000 20000 192000Effe kt( max) kW 50000 49000 46000 44000 38000 32000 22000 34000 44000 45000 46000 48000 41 500 50000 22000

    Energi, hg MWh

    :;l!!O ,,,,-,-. .' ". . '. ... "

    JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

    Effekt(max) kW

    40000 ~~~*~ ,.............30000 ~'i -;-.

    ...........- '- - ~, :1--- '----' 1---. 1---' '---- -

    20000 - ,- i- ~ 'I--- ~'---- ~: '----c 1---. 1---- '---- -10000 - - - ~ :1--- - "'----' I--- I--- , '---- I--. , . I . ~.O l I T T ,JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

  • Appendix B: Prisformulr fr region XX

    LeverantrKontak:t,e rso nTelefonTelefax

    Alternativet avser: F-Hin

    LEVERANSER PRISERFast avgift Energ~,riser,re/t~h

    Tgp av Volgm totalt Jan-mar A,r,se,__ Maj-aug_anlooni no M~h/8r ttr/8r nov - dec ( vi) ott(vh) (so)EffettAr 1997 10000Ar 1998 15000Ar 1999 25 000StringAr 1997 3000Ar 1998 3000Ar 1999 3000TotaltAr 1997 18909Ar 1998 21 845Ar 1999 30 422

    30 000

    25 000

    20 000L

    O'DL

    & 15 000 ID 5kri ng I.c Effekt3=:L

    10000

    5000 ,,'

    O ',' I,;c:,i:,'I!!", ',:\, :","

    I

    Ar 1997 Ar 1998 Ar 1999

    47

  • Appendix C: Prisformulr fr hela organisationen

    LeverantrKonta kt ~e rso n -TelefonTelefax

    Alternativet avser:--

    Hela o rga ni sati o ne n

    LEVERANSER PRISERFast avgift Energj ~riser ~re/kWh

    Typ av Volym totalt Jan-mar ~~r ~se~__ !1aj -aug_anlggni ng MWh/Ur tkr lUr nov - dec ( vi) okt(vh) (so)

    Effekt

    Ar 1997 10000Ar 1998 15000Ar 1999 25 000 -----Skring

    Ar 1997 3000 -Ar 1998 3000Ar 1999 3000Totalt

    Ar 1997 18909Ar 1998 21 845Ar 1999 30 422

    30 000

    25 000

    20 000LcroL

    ~ 15 000 I~Skri ng I..c:. Effekt3=L

    10000

    5000

    -O

    Ar 1997 Ar 1998 Ar 1999-~._ .._"' ..-... .......~....... -.... ...-..... -.. ..... _._ .. .....- ........... -.. _. ... ...._ ..._ .~............_---_ .._ ................... -,. .... ._.." -' ._" .._......._ -T _ ._ ...._ ...._ .... ~'t H_ ...... _'. _, ..~ . _ ,.. _ . 0-_

    48

  • Bilaga 2.

    Frfrgan om ntavtal och eventuellakostnader fr mtning

    Datum

    Vi nskar uppgift om ntavgiften fr r 1997 fr nedan specifice-rade anlggning (ar). Vi avser att samordnat ta in informationenfr flera anlggningar. Frfrgningar och svar stlls till nedan an-given kontaktperson.

    Kon taktperson

    Namn, kommun, frvaltning, adress, tfn, fax, epostadress etc.

    Omfattning (ev. i bilaga)

    Effektabonnemang

    Anlggning Nuvarandebeteckning

    Max-effektkW

    Elenergi 1996MWh

    Skringsabonnemang

    Anlggning Nuvarandebeteckning

    M tarskringA

    Elenergi 1996MWh

    Kontrakt- och avtalsvillkor

    Ntavgifterna och drefter fljande ntavtal skall grunda sig dekontraktsbestmmelser som Svenska Elverksfreningen utarbetar.

    49

  • MtningDen elleverantren som blir leverantr till anlggningarna kom-mer att ombesrja erforderliga kontakter med Er ssom ntgarefr att stadkomma en sdan mtning som anges i lagen, fr-ordningen samt NUTEK:s freskrifter rrande mtning, debiteringoch avrkning.Om kostnader uppstr fr oss som ntkunder som avser mtning,debitering samt avrkning skall det anges separat i Ert svar.

    vriga tillggstjnsterNi ombedes inkomma med offert p de tillggs~nster Ni nskarerbjuda ssom komplement till ntverksamheten, exempelvis drift-och underhlls~nster.

    PrisSeparat pris nskas p tillggs~nsterna. Om inte annat anges avEr utgr vi frn att offererade priser avser fasta priser i svenskakronor och gller fr r 199X.

    Tidpunkt och giltighetstidVi emotser Era uppgifter snarast och senast den (datum) stlld tillovanstende kontaktperson. Vi frutstter att ntavgifterna gllerfr minst helret 199X.

    Med vnlig hlsning

    Underskrift

    50

  • Bilaga 3.

    Utvrderingsmall

    ELPRISERKund Ankoret 1

    -~a- - t---- -~ner9.~. MWh 60~ ~--~- -~---~---....~... -~-~_.Debi teri ngsef!..~~ ___ kW 200 - ----- -- -- -~~y.ttj ni ngsti d tim 3 000- --_ ... _- -- --- ---~---- -lr1997-------~-------f~ing lr 1996 r 1998re Ik wtr--i kr -:.-:-r- - - .-leverontr nr re/kWti tkr re/kWh tkr-...-. ~--~-~-~-~ _._- -Samkraft 2 22,0 132 _. 24,6 146 26,6 159

    f--- -2-4-:B149 -Elkocken 5 .2"(.!Q 162 26,7 172

    ti~~;~O~:e~~~.~-f-~} .- - -- --20,6 125 2219 137 24,3 1461--- . - - .22,5 135 _ 25,6 155 29,7 __ 17.~i-------:- i---- - - -22,6 137 25,5 153 27,5 165!-_gs~o~v _o~~n:>_!..o_end.e_.__..._ "- 20,8 125 _.22,9 137 24,3 146:......-._-~-~--- --- -

    ~OkB,~!e~~~~--~--~~~l== -_.._.._.__ .f-.----- ~. -- ----- -- --Mo11ene--'=g.!...~_________.____.._~. - -Lokal leverantr inkl. nt ____ 421l_ ..- _.Ntt.~.!!l~gif t en1~-:.EJ Offert 17,3f.-. ---Lokal leverantrs elpris f-.--- 24,~ 149--, -- ---- _._-- f------ f-.--. - - -----.------------- ..- .-0----1--------- f---- -- 1---------,- --t---- ..... - --Ski 11nod loko1-1 gsto per or 3,9 23,6

    51

  • IUtngUj ni ngsti d'rooq~

    baserat pg deb.effe kt

    TOT347-25-3600200

    F"E-B HAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT I ~5-:5% 5,5% 5,0% 3,9% 3,9% 3,9% 3,9%. 5,3% 5-;-3% I4,0% 4,0% 3,5% 2,8% 2,8% ~8-% 2-;-% 3~-% 3-;-8-% i9,5-% 9:5% 8-;5% 6,7% 6,"'(% 6,7% 6,7%,9,1% 9,1%

    %%%

    ~rAnkaret 1ENERGIFRBRUKNING

    1995 -1-___ JAN ~~!J ~~ -}l ~J JTiN -:JUl ~AlJ(j --S[POKT NOV DECEnergi mgn-fre 06- 22 MWh 33 33 33 30 23 23 23 23 32 32 31 ----l~Energi vr.tid MWh 24 24 24 21 17 17 17 17 _f3 23 -23 23Energi totalt MWh 57 57 57 51 40 40 40 40 55 -55 54 54Aktiv effekt kW 200 200 200 200 -2- -2- -200 -200 200 200 200 200Reaktiv effekt kVar O O O O O O O O O O O OHgbel.effekt kW 200 200 200 200 -;tBerkni nll ay debiteri nllSllrundande abonnemanllsef Berkni nll ay ey _ reakt i y t yerutta(

    Medelvrdet av tvll hgsta? 110m JA stt Bl 2-1, an[1ars O Medelvrdet a~ tvll hgsta? L lJOm JA stt L 12~ 1Medelvrdet av tvg hgsta kW I 200 l I Medelvrdet av tvg hgsta kW I OIMedelvrdet av fyra hgsta? c=:::m0m JA stt B14= 1, annars O Medelvrdet av fyra hogsta? c=:::m0m JA stt L 14';' 1Medelvrdet av fyra hgsta kW I 200 l I Medelvrdet av fyra hgst! kW I OIKontraktsenlig ab.effekt ? ~om JA stt B16= 1, annars O Reaktiv grns % ~ Fyll iprocentSa~sKontraktets ab.effekt kW O I Reaktiv grns) kVar l 100Mi n.av kont ra ktets ab. effe kt % 8O% Fyll i Procentsats om sgdant vIll Over uttag av rea kti v effe k kVar I Min.av kontraktets ab. effekt kW I Ol~Annan berkni ng angeeffekt kW c=:::mDeb.grundande ab.effekt kW I 2001

    ---l.6001Fgll i!20TFgll i!

    JAN5,5%4,0%9,5%

    Xrsenergi. MWtiH8'Xeffekt. kWFrdelningrnergrmgn::- fre 06- 22-Energi vr .tid"tnergi totalt

    (IIN

  • Ankaret 1 Ar 1995

    CI'IW

    GWh

    60

    50

    40

    30

    20

    10

    OJAN FE8 MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

  • U'I~

    NTAVGIFTER fr basretKund IAnkaret 1 ! I iNtgare IMallniit AB I iBaslIr 11996 1 ITar'iffAvgHtsel ement ISort Vrde JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC TOT %

    1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,01---------0--- -'-2-%Fast avg'ift tkr 12,0 12,0

    Ab~~e ma..!l9savglft. :kr / kW _~04!-Q 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 8,8 8%Hgbelastllj_!lgsavg'ift I kr /kW 347,0 13,9 '"13--;-9 ~3,9 13,9 13,9 69,4 67%iEnerg'iavg'ifter 0%--Nov-mar, mSn-fre 06-22're/kWh 3,0 1,0 1,0 1,0 0,9

    f---.--:~8 -5%0,9

    ___ Nov-!:!lar, vrig tid___ , }re/kWh _2J.9. 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 2,4 2%Apr,Sep,Okt, mSn-fre 06-22 re/kWh 2,0 0,6 0,6L-~6 1,9 2%

    ~5ep,Okt, vrig tid 're/kWh 2-;0 0,4 0,5 0,5 1,4 1%--Maj -aug,mSn-fre 06- 22 ~re/kWh 2,0 0,5 0,5 0,5 0,5 1,9 2%

    Maj -aug, vrig tid 're/kWh 2,0 0,3 0,30'~p:3

    1,4 1%- 1-- f7~--n~7 f----3 ~3 f-----'-3f-----'-3 3;---3 1--3 r----f7 !--f1iHf4 -------,--0o-nTotala avg'ifter Ur lTotala avg'i fte r re I kW h I 29,9 29,9 29,9 5,4 6,4 6,4 6,4 6,4 5,2 5513'-;-5 c-3~5IT7.3Medelavgi ft re/kWh 17,3 17,3 17,3 17,3 17,3, 17,3 17,3 17,3 17,3, 17,3 17,3 17,3, 17,3.

  • ELAVGIFTER fr basret

    .;.----

    +---1--

    +

    T---------~

    I i I

    .,....~------~,--~

    +-I I I

    -t-----~-

    -t---+-"--

    +-! t---

    I

    I II l m mm; ~~ : _~ l I _ --1==I ! I I ! I II l I - I l I ----t---I I I I I I - --.r--I I I I I I II I I - - -+ I -+ - +---

    ,~

    +t-

    ------+-

    :Ankaret 1 I__ -+- - Sa~kraftl

    1996

    Kund

    Ar 1-9-96Vatten & krnkraftskatt,relkWh ore/kWhUpprkni ngsfaktor [ 1,0631 1,126rast8vijTft +-----0:0 0,0 0,0 0,0Energiavgifter --+---- -- -0,0--~mar:-m8n-fre 06- 22 -+---35 23A -24,8 -35,4Nov-mar, vrig tid I 26 23A -24-:S -26-;1Apr,Sep,Okr;rn8n-fre 06-22 I 21 23A 24,B 2~5pr,Sep,Okt, vrig tid 1523-;4 24,B ~MT-aug, mgn-fre06-:-2Z-- :Z-O 2-3A -24,8 20,4M~t::~':!i-vrig tid I 1_~23A -24,8 14,~Totalt, Ur I 132 132Vatten- och krnkraftskatt Totalt i nk1. produktionsskatt 132 f3-ire/kWh 22,0 ,r2-;O

    LeverantrBaslIr-------Ta ri ff _ + _ ----t---+ _Avgi ftsel ement Sort Vrde: JAN t I:.B MAR APR MAJ JUN JUL' AUG; SEP OK~~V l DEC TOT ~

    ~~:~:fag~::fter - ~tk~ ~ =- ~ -4-_Q~- -C - -g~or gr Ol! 01 011

    --~_o! 1 -~- -g ~~~- No~:'mar, m8n-fre 0-.6~.2.-2.~re/kWh 22~..Q-_--I -=71 7t-=7t _ L-l-~ i i - -t--7 7 - --35 22~___ Nov-:.mar,vri'L!!d..__ re/kWh~!.Q __ -+- 5, 5r_~ __ I + i I ' t 5:-5 __ 26 20%__ A~!Sep,Okt!.m8n-freO~22~re/kWh~_~0 I I -1--- -?I : - +-- i i 71 7! ! t;2.1 16%__ AP..!:.,see.,o..kt! vrig...t.i-cl.. lore/~~~ _2_2.!..0 I :: L- ~__j __ +------4- 5' 1.5 1.1%~-aug, m8n-fre 06-221re/kWh _2..2-!.0 I I I __~ I 5 _~~i5 + .. l_Q~%

    Maj-aug, vrig tid !re/kWh 22,0 l 41 4 4 4' -.-'-----

  • SEPI OKTI NOV

    :1 :f111"7

    IT6

    ELAVGIFTER fr basret

    11"6

    DEC TOT ~1 10 4%1 10 4%

    17 8-S 34%0%1

    56 22%30 12%21 8-%13 5%1'7 7%11 4%

    253 100-%42~

    3565,342,1

    -t

    3565,342,1

    7"4

    1324,442,1

    JAN HB MAR AUG1 1 1 11 1 1 1

    17 17 17

    n 11 116 6 6

    l

    I

    Kund I Ankaret 1 ILeverantr l Mall energl ABBasSr 1996 ITarlffAvgHtsel ement 'Sort IVrdeFast avglft tkr 10,0Abonnemangsavglft kr/kW 50,6Hogbelastnl ngsavglft kr IkW 425,0Energlavglfter l

    Nov":mar, mgn:-(re06-=-22 re/kWh 35,0Nov-mar, vrig tid re/kWh 25,0

    ~Sep,Okt, mSn-fre 06-22 re/kWh 23~OI I I i ! "/Apr,Sep,Okt, vrig tid re/kWh 19,l I I l ! ,Maj-aug, mSn:fre 06- 22 re/kWh 18, 4 4 -----4 4Maj-aug, vrig tid re/kWh 16,0 3 3 3 3

    Totala avglfter Ur 36 36 36 13 9 9 9 ~13Totala avgifter re/kWh 63,4 63,4 63,4 24,6 21,3 21,3 21,3 21,3 2~Medelavgift re/kWh 42,1 42,1 42,1 42,1 42,1 42,1 42,1 42,1 42,1

    ELAVGIFTER fr vrl a rmu _ _ _ __ _ _; 3-lirsavtal ! L L-I. l I

    IAr 1 1996 1997 1998 1996 1997 1998[ 1999r20001~m OVrlga kommentuerVatten& krnkra(tskatt,re/kWh lre/kWh 1,2 1,8~pprknings(aktor I __ 1,05 1,1 . ~=-fast avglft ~ 10,5 11,0 10,0 10,5 11,0Abonn.emangsavglft_ ' 10,0 52,5 25LO 10,0 10,5 11,0H2.gbelast n) ngsavglft I 85,0 446,3. ~~~ 85,0 89,3 93,5Energlavglfter 0,0 0,0Nov-mar, mSn-fre 06- 22 I 56 -36;8 38,5 56,2 59,1 61,9~ov-_mar, vrig tid I 3-0 -26,3 ~ ~ _?J~_lJ~,6Apr,Sep,Okt, m8n-fre 06-22 l 21 24,2 ~ ~L~ 22,5 23,6Apr,Se~Okt,vr.!i.t~~__ I 13 20,0-20L9_ 12,8 13,4 14,0Maj-aug, m8n-fre 06-22 17 18,9 19,8 16,7 17,5 18,4Rj-aug, vrig tid I 1116,817,610,811,311,91 I I IITO'ta1"t I 25-3 i 253 26S-l---2-''iaVatten- och krnkraftskatt l 01 '7 11Totalt lnk1. produkffnssk8t~253T 253 l---Z''f2 t---z"89ore/kWh 42,1f 42,1 45,4 48,1 i l I II ! 1

    U1en

  • Bilaga 4.

    Elavtal

    Avtal om elleverans p det svenska elntetmellan Elleverantren (adress) nedan kallad "Leverantren" ochfastighetsorganisationen (adress), nedan kallad "Kunden".

    ~ l. BakgrundLeverantren r en av Sveriges strre kommunala elfretag (exem-pel!) och sljare av elektrisk kraft. Kunden r ett av Sveriges ledan-de fastighetsfretag inom offentlig frvaltning. Huvuddelen avfastigheterna r lokaler fr XX verksamhet. Det totala fastighets-bestndet OInfattar XX kvm frdelat p XX fastigheter. Kunden harsagt upp de avtal som r uppsgningsbara fr att mjliggra ettbyte av elleverantr.

    ~ 2. Avtalets omfattningAvtalet omfattar:

    1. Detta huvudavtal

    2. Frteckning ver anlggningar, bilaga 13. Frfrgningsunderlaget daterat ...4. Leverantrens anbud daterat ...

    5. Allmnna bestmmelser fr elleverans, "EL 95 NringsidkareSrskilda avtalsvillkor fr frsljning avel fr annat n enskiltbruk"

    Vid motsgelser i dokumenten gller dessa i ovanstende ordning.

    ~ 3. LeveransomfattningKundens behov av elkraft under perioden 1997-99 ligger i inter-vallet XX-XX GWh per r fr leverans till cirka XX anlggningar iSverige. En frteckning ver anlggningarna terfinns sombilaga 1.

    Kunden har rtt att vid frvrv eller avyttring av fastigheter infr-liva / avfra dessa fastigheter frn elleveransavtalet.

    57

  • Leveransavtalet gller fysisk leverans fritt svenskt stamnt. Leve-ransen utgrs av sk prima kraft fr att tillfredsstlla varje uttags-punkts totala behov under rets alla timmar.

    Leveransen sker p stamntsniv. Kraften frbrukas i ett antalolika uttagspunkter, benmnda frbrukningspunkter. Kraftentransporteras frn stamntet via olika ledningssystem enligt villkori srskilda ntavtal enligt ~ 5.

    Leverantren fritar sig frn allt ansvar avseende sistnmnda trans-port.

    ~ 4. Leverantrens tagandenLeverantren frbinder sig att till Kunden leverera Kundens totalabehov av elkraft av ovanstende omfattning.

    I Leverantrens taganden ligger ven ett fullstndigt balans-ansvar fr samtliga uttagspunkter enligt de regler som SvenskaKraftnt utfrdar fr en balansansvarig part.

    Leverantren ansvarar fr och ombesrjer erforderliga kontaktermed ntgarna fr att stadkomma den mtning och de ntavtalsom erfordras. I denna uppgift ligger ocks att rapportera nyttbalansansvar till ntgaren s att leveranserna kan pbrjas i utsatttid.

    ~ 5. Kundens tagandenKunden frbinder sig att mottaga sitt behov av elektrisk kraft avovanstende omfattning. Mjligheterna att byta elleverantrbegrnsas dock tidsmssigt av uppsgningsregler i den nya lag-stiftningen samt de tider Svenska Kraftnt angett fr byte avbalansansvarig. De tider som angetts i bilaga 1 avser allts dentidigaste mjligaste tidpunkten fr mottagning av kraft.

    Kunden r skyldig att upprtta och inneha ntavtal med varjentgare till de anlggningar som omfattas av detta leveransavtal.Sagda ntavtal mjliggr transport avel frn svensk stamntsnivtill varje uttagspunkt.

    Kunden har dessutom skyldighet att informera Leverantren omvsentliga frndringar i sin verksamhets omfattning, vilken kanpverka kundens behov avel.

    58

  • ~ 6. PriserFljande priser gller frn respektive r (re/kWh):

    Period

    Jan-mar, nov och dec

    Apr, sep och okt

    Maj-aug

    1997 1998 1999 2000 2001

    Priserna r fasta under avtalstiden och avser fysisk leverans frittsvenskt stamnt.

    ~ 7. Debitering, avrkning, mtning och statistik7.1 Leverantren fakturerar mnadsvis med en separat faktura tillrespektive frbrukare inom Kunden fr varje uttagspunkt. Hrvidskall ske en samfakturering av nt~nster och elavgifter. Det inne-br att Leverantren fr Kundens rkning kper in varje enskildnt~nst och vidarefakturerar nt~nsten tillsammans med el-avgifterna till varje uttagspunkt. En sammanstllning av energi-och effektprofiler samt uttagna avgifter sndes halvrsvis tillKunden med attention enligt senare instruktioner.

    7.2 Kundens frbrukning registreras av ntgarens mtare.Bestmmelser om mtning finns i Kundens avtal med ntgaren.Avlsning och rapportering skall ske p tid och stt som regleras ifrfattning.

    7.3 Fungerar inte mtanordningen eller har denna registreratannan frbrukning n den verkliga eller har fel skett vid avlsning,berknar ntgaren efter samrd med elsljaren den mngd el somverfrts. Berkningen skall ligga till grund fr elsljarens debite-ring. Har frbrukningen berknats, skall Leverantren meddeladetta snarast i samband med debiteringen.

    7.4 Berknad frbrukning enligt 97.3 skall faststllas med ledningav Kundens tidigare knda frbrukning samt vriga omstndig-heter som kan ha pverkat frbrukningen.

    7.5 Har berkning i ngot av ovanstende fall baserats p oriktigaantaganden, skall reglering av den felaktigt debiterade avgiften skeutan drjsml sedan Kunden ppekat frhllandet eller Leverant-

    59

  • ren p annat stt ftt knnedom drom. Avser regleringen mindrebelopp sker den normalt vid pfljande debiteringstillflle.

    ~ 8. Betalning8.1 Kunden skall erlgga betalning mot faktura till Leverantren,eller dennes representant senast p den i Leverantrens fakturaangivna frfallodagen, vilken infaller tidigast 30 dagar efter det attKunden mottagit fakturan.

    8.2 Sker inte betalning enligt detta avtal i rtt tid, har Leverantrenrtt av Kunden, frutom fakturabeloppet, fordra rnta frn den ifakturan angivna frfallodagen. Drjsmlsrntan berknas efter enrntesats som med 8 procentenheter verstiger Riksbankens offici-ella diskonto under drjsmlstiden.

    ~ 9. Avbrytande och terupptagande av leverans9.1 Frsummar Kunden att betala frfallna avgifter och r frsum-melsen av vsentlig betydelse, har Leverantren rtt att avbrytaleveransen till Kunden och hos ntgaren begra frnkoppling.Detsamma gller om Kunden i annat hnseende v