vägar till en god äldreomsorg - cision · vägar till en god äldreomsorg. ... vägledning,...

ETT PROGRAM FÖR HÖGRE KVALITETFRÅN AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR

Vägar till en god äldreomsorg

Innehåll

Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

Grundläggande värderingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

Mål på tre nivåer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Behov och behovsbedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Omsorg, vård och rehabilitering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Ledarskap, medarbetarskap och organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Akademikerförbundet SSR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

Akademikerförbundet SSR har många medlemmar som är verksamma inom äldreomsorgen. Därför är det viktigt för oss att samlat presentera vår syn på en god äldreomsorg och vilka krav det ställer på huvudman, utförare och organisation. Syftet med programmet är att det ska spridas brett och bidra till en positiv utveckling av verksamheten. För att betona det sociala arbetets grundläggande betydelse i äldres omsorg och vård har vi valt att genomgående låta begreppet omsorg komma före vård. Programmet antogs av Akademikerförbundet SSRs förbundsstyrelse den 3 februari 2014.

Akademikerförbundet SSR 5

Inledning

Akademikerförbundet SSR vill bidra till en äldreomsorg där varje äldre respekteras utifrån sin unika person . Hennes eller hans behov står i centrum . Omsorgen och vården bedrivs utifrån ett helhetsperspektiv och med ett salutogent förhållningssätt . Olika professioner har de för-utsättningar som krävs för att kunna utföra sitt arbete med hög kvali-tet . Deras olika yrkesroller är väldefinierade och de samverkar för den äldres och dennes anhörigas bästa .

Heike Erkers Camilla SköldFörbundsordförande Socialpolitisk chef

Vägar till en god äldreomsorg6

Grundläggande värderingar I Akademikerförbundet SSRs skrift Etik i socialt arbete – etisk kod för socialarbetare, nämns tre etiska grundfrågor . De handlar om männis-kans värde, vad som är rätt och vilken slags person vi bör vara . De etis-ka grundfrågorna genomsyrar den lagstiftning som styr äldreomsorgen .

MänniskovärdesprincipenMed människovärde menas att alla människor har vissa fundamentala rättigheter som ska respekteras och gälla lika för alla . Människovärdet är knutet till människans existens, inte till vad hon har, gör eller kan .

Det innebär att människovärdet är oberoende av hur sjuk och svag man är och hur många funktioner och förmågor man förlorat . Den enskilde ska kunna behålla sitt människovärde även om han eller hon är beroende av omfattande omsorg och vård . Människovärdesprincipen ska vägleda vårt handlande och genomsyra de prioriteringar som dag-ligen sker .

Etiska värden i lagstiftningenDen människosyn som kommer till uttryck i människovärdesprincipen är grundläggande i lagstiftningen .

Respekten för den äldres självbestämmande och integritet är tyd-liga i socialtjänstlagen, SoL . Dessa värden är utgångspunkten för hur omsorgen och vården ska organiseras, planeras och utföras liksom i mötet mellan den som ger och får omsorg . Andra viktiga värden är att den äldre ska kunna åldras i trygghet och bemötas med respekt . Konti-nuitet, flexibilitet och helhetssyn är viktiga principer som ska styra det individinriktade arbetet .

I hälso- och sjukvårdslagen, HSL, sägs att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda männis-kans värdighet . Även i HSL är den enskildes självbestämmande och integritet framträdande .

Grundläggande värderingar i personalpolitikenDet är de anställda som, utifrån sin utbildning, kompetens och sitt enga-gemang, ska förverkliga de grundläggande värderingarna i praktiken . Därför har arbetsgivaren ett ansvar att bedriva en personalpolitik som har en tydlig koppling till de grundläggande värderingarna . Personalpo-


litiken ska bidra till att verksamheten utvecklas genom att de anställ-das kunskaper och kompetens tas tillvara och genom att de känner engagemang och trivsel i sitt arbete .

God kvalitetBåde SoL och HSL innehåller bestämmelser om att verksamheten ska vara av god kvalitet . I förarbeten till SoL sägs det att god kvalitet bland annat innebär rättssäkerhet, att den enskilde tillförsäkras medinflytan-de och en lätt tillgänglig vård och service . Andra förutsättningar för god kvalitet sägs vara en fungerande arbetsledning, en lämplig samman-sättning av arbetslagen, ett genomtänkt arbetssätt samt uppföljning och utvärdering av olika insatser . Frågor om bemötande av enskilda ska särskilt uppmärksammas .

Mål på tre nivåerNationella målOmsorgen och vården om äldre styrs av olika lagstiftningar och förord-ningar . I SoL, 5 kap . 4§ står det:

”Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får

leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) . Socialnämnden

ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självstän-

digt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i

gemenskap med andra .”

Socialtjänstlagen reglerar att vi alla, om våra behov inte kan tillgodo-ses på annat sätt, har rätt till bistånd för vår livsföring i övrigt . Bistån-det ska utformas på ett sådant sätt att det bidrar till en skälig lev-nadsnivå . Inom äldreomsorgen är det vanligaste biståndet hemtjänst, särskilt boende och dagverksamhet . Beslut om bistånd kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol .

Kommunerna har även ansvar för viss hälso- och sjukvård för den äldre . I HSL, 2§ sägs att;

”Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

för hela befolkningen . Vården ska ges med respekt för alla människors lika

värde och för den enskilda människans värdighet . Den som har det största

behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården .”


Kommunala mål Respektive kommunfullmäktige beslutar om lokala mål och riktlinjer . Dessa mål och riktlinjer måste utgå från intentionerna i lagstiftning-en och får inte, till exempel med hänvisningar till budgetrestriktioner, begränsa den äldres rättigheter .

Individuella målI en äldreomsorg som uppfyller intentionerna i lagstiftningen ska omsorgen och vården syfta till att stärka den äldres självständighet och möjligheter till en aktiv tillvaro . Det innebär att ett salutogent för-hållningssätt ska genomsyra alla delar av verksamheten och att indi-viduella mål med insatserna ska sättas .

Akademikerförbundet SSR anser att

»» en god äldreomsorg förutsätter att medarbetare och chefer har bra arbetsvillkor och en god arbetsmiljö

»» ett salutogent förhållningssätt ska genomsyra verksamheterna

»» i biståndsbesluten ska alltid målen med olika insatser anges

»» den äldre eller dennes företrädare ska vara delaktiga i att formulera mål med insatserna

»» möjligheten att överklaga och begära laglighetsprövning av beslut om lokala riktlinjer som kan anses inskränka den äldres rättigheter, behöver utvidgas. Nuvarande tidsgräns om tre veckor är för kort.

Behov och behovsbedömningMånga äldre har en god hälsa och lever ett aktivt liv långt upp i åren . Men med stigande ålder följer ofta sjukdomar och funktionsnedsätt-ningar som leder till behov av omsorg och vård . Behoven är ofta kom-plexa och sammansatta .

Olika former för att tillhandahålla äldreomsorgFör att få kommunal äldreomsorg krävs biståndsbeslut enligt social-tjänstlagens § 4:1 . Det är grundläggande att den äldre är väl informe-rad om sina rättigheter och har ett reellt inflytande i hela handlägg-ningsprocessen, från ansökan till beslut om bistånd .


Formerna för biståndsbedömning och -beslut varierar . Många kom-muner tillämpar olika varianter av förenklad biståndsbedömning när det gäller enklare servicetjänster såsom städning, tvätt och inköp .

Även detaljeringsgraden i besluten varierar . Det är inte ovanligt att innehållet i insatserna är så preciserade att det på ett orimligt sätt inskränker den äldres och också omsorgspersonalens möjlighet att anpassa insatserna till aktuell situation i vardagen .


»» biståndsbesluten ska alltid vara utformade på ett sådant sätt att det ger flexibilitet, både för den äldre och för omsorgspersonalen, att anpassa insatserna individuellt

»» förenklad biståndsbedömning, med bibehållen rättssäkerhet, är ett bra sätt att öka tillgängligheten

»» ett system med förenklad biståndsbedömning behöver kompletteras med ett tydligare uppdrag för biståndshandläggarna att arbeta med vägledning, uppföljning och samordning.

Kvalitet i myndighetsutövningenI kartläggningar som såväl förbundet som Socialstyrelsen gjort fram-kommer det att biståndshandläggarna ofta har ansvar för alltför många omsorgstagare . Den höga arbetsbelastningen kan innebära ett hot mot rättssäkerheten och biståndshandläggarnas utbildning och kompetens tas inte tillvara fullt ut . Inte sällan är det uppföljningar av bistånds-beslut samt uppsökande och förbyggande arbete som måste nedpriori-teras .

Utöver ärendemängden har arbetsuppgifterna för handläggarna änd-rat karaktär . Den administrativa bördan har ökat och allt mer tid går åt till datainsamling, att informera om alternativa utförare, granska fakturor med mera .

Utgångspunkten för biståndshandläggarnas uppdrag i myndighets-utövningen är att den äldres behov ska utredas, bedömas och tillgodo-ses enligt lagstiftning och rättspraxis . Trots det är det inte ovanligt att biståndshandläggarna även åläggs ett kostnadsansvar, som kan komma att stå i strid med den äldres rättigheter .

Ett annat fenomen som begränsar handläggarnas professionalitet är att det är det lokala utbudet, inte den äldres behov, som ofta avgör vilka insatser som beviljas .



»» ärendemängden för biståndshandläggarna måste minskas till rimliga nivåer

»» biståndshandläggarnas yrkesroll behöver renodlas, de ska ha tillgång till administrativt stöd

»» biståndsbedömning och kostnadsansvar ska hållas isär

»» biståndshandläggarna ska ha mandat att göra professionella bedömningar och fatta biståndsbeslut som grundar sig på den äldres behov och gällande lagstiftning

Tid att ”hitta rätt”Oavsett vilka villkor biståndshandläggarna arbetar under så är det en grannlaga uppgift att utforma insatserna så att de verkligen möter den äldres behov . Behovet av insatser varierar dessutom över tid och särskilt svårt är det att hitta rätt innehåll och nivå på insatserna när en person kommer hem från sjukhuset, kanske efter en stroke .

Det finns exempel på modeller där insatserna inledningsvis är gene-rösa och där det inledande biståndsbeslutet begränsas till 3-4 veckor . Efter det görs en uppföljning och den äldre själv, omsorgspersonalen och biståndshandläggarna har då bättre förutsättningar att bedöma vilka insatser som behövs, eller inte behövs, på längre sikt och hur dessa ska utformas .


»» modeller där insatserna till den äldre utformas stegvis och där första uppföljningen görs efter 3-4 veckor är att föredra

Uppföljning a och oLika viktigt som att biståndsbedömningen och biståndsbesluten håller hög kvalitet är det att besluten kontinuerligt följs upp . Uppföljningen fungerar som en kontroll både av att insatserna svarar upp mot den äldres behov och att insatserna blir utförda som det är tänkt .


»» kontinuerlig uppföljning, tillsammans med den äldre, är en viktig kvalitetssäkring

»» biståndshandläggarna ska ges utrymme att följa upp samtliga biståndsbeslut inom angivna tidsramar


Samtal och reflektionFörmåga att skapa förtroende och bygga ömsesidiga relationer är grund-läggande för en god omsorg och vård . Kommunikation och dialog avgör hur relationer och samspel mellan människor utvecklas . I omsorg och vård ställs personalen dessutom inför många etiska problem och frå-geställningar .

Handledning och möjlighet till reflektion kring etiska frågeställ-ningar, bemötande, värden och normer är betydelsefullt för personal som arbetar med utredning, bedömning, planering och genomförande av omsorgen och vården .


»» tillgång till extern handledning och tid för reflektion ska vara en självklarhet för personal i äldreomsorgen.

Akademisk utbildningBiståndshandläggarna har komplexa arbetsuppgifter som består av allt från möten med den äldre, ofta i utsatta situationer, och dennes anhö-riga, samordning och kontakter med olika yrkesgrupper i kommun och landsting, till mer formaliserad handläggning . Det är ett kvalificerat arbete som kräver akademisk utbildning motsvarande socionomexa-men .


»» biståndshandsläggare ska ha akademisk utbildning, motsvarande socionomexamen eller examen från den tidigare sociala omsorgs-utbildningen om lägst 180 högskolepoäng (120 ”gamla” poäng).

Omsorg, vård och rehabiliteringKommunerna har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommu-nen får det stöd och den hjälp de behöver . Kommunerna ska planera omsorgen och vården om äldre tillsammans med landstingen, andra myndigheter och organisationer . Insatserna till den enskilde ska sedan planeras och genomföras tillsammans med honom eller henne . Det är den enskildes behov och innehållet i biståndsbeslutet som ska styra omsorgen och vården .


Olika former av stödStöd och hjälp i hemmet, trygghetslarm, insatser som korttidsboende och dagverksamhet samt ledsagar- och avlösarservice är olika former av stöd som ska underlätta för den enskilde att så långt som möjligt bo kvar i sin invanda miljö och kunna leva ett så normalt liv som möjligt .

Förutom en trygg och säker omsorg och vård ska den enskilde erbju-das social samvaro, fysisk träning, utevistelser och andra aktiviteter som motsvarar behov, önskemål och intressen . Det är väl känt att insat-ser som bidrar till upplevelser av meningsfullhet och gemenskap före-bygger ohälsa och kan senarelägga omsorgs- och vårdbehov .

För att möta varje äldre, som den unika person han eller hon är, är det viktigt att arbetsgivaren sörjer för att verksamheterna har genus- och hbtq-kompetens, kunskap om olika funktionsnedsättningar och om olika kulturer, samt att det finns personal som behärskar olika språk .


»» det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska ges stort utrymme i omsorgen och vården

»» en viktig kvalitetsdimension är att enskilda erbjuds ett varierat och personligt innehåll under dagen.

»» arbetsgivaren ska sörja för att verksamheterna har genus- och hbtq-kompetens, kunskap om funktionsnedsättningar och olika kulturer samt personal som talar olika språk

Särskilt boendeI kommunernas ansvar ingår också att verka för att äldre människor har goda boendemiljöer . Kommunerna ska inrätta särskilda boenden för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd .

De särskilda boendeformerna ska tillgodose behovet av trygghet och närhet till omsorg och vård . De ska kunna ge heldygnsomsorg och vård till personer som inte längre kan eller vill bo kvar i den egna bostaden .

Restriktiva kommunala riktlinjer medför idag att många äldre tving-as bo kvar hemma trots omfattande omsorgsbehov och trots önskemål om plats på särskilt boende . Många äldre upplever dessutom ensamhet och isolering .



»» det är den enskildes behov och önskemål som ska vara avgörande vid avvägningar mellan kvarboende och flyttning till ett särskilt boende.

Psykosocial kompetensÄldres behov av psykosocialt stöd är eftersatt . Psykisk ohälsa är van-ligt bland äldre och de befinner sig i en livssituation som aktualiserar existentiella frågor .

Genom bland annat samtalsstöd och hjälp i kontakterna med det omgivande samhället kan kuratorer bidra till ökad livskvalitet och väl-befinnande för den äldre . Kuratorer har specifik kompetens för att också utbilda och handleda personal samt delta i kvalitetsutveckling av verk-samheten .


»» en äldreomsorg med god kvalitet fordrar att de äldre, deras anhöriga samt personalen har tillgång till kuratorer

Den äldres delaktighet i omsorgen Intentionerna i SoL handlar om ett salutogent förhållningssätt där omsorgen och vården ska bidra till att stärka den äldres egna resurser och förmågor .

Det är viktigt att den enskilde ges rätt att bestämma över sin livs-situation . Det innebär bland annat stöd till att behålla och stärka kon-takter med familj och vänner och till att delta i kulturella och sociala sammanhang . En viktig uppgift är att motverka ensamhet och isolering .

Många äldre som idag får omsorg och vård kan inte utan stöd hävda sitt självbestämmande . Den enskilde ska förordnas god man om hon eller han på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotill-stånd eller liknande förhållanden behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta egendom eller sörja för sin person .

ValfrihetÄldreomsorgen har genomgått en stor förändring med allt fler utförare . Verksamheterna är offentligt finansierade men kommunerna kan införa valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihet, LOV eller göra upphand-lingar genom Lagen om offentlig upphandling, LOU .

Utvecklingen har inneburit ökad valfrihet för omsorgstagaren . Sam-


tidigt som beställare, utförare, brukarorganisationer och fackförbund också pekar på problem såsom bristande kvalitet i förfrågningsunder-lagen, ökad detaljstyrning och orealistiska ersättningsnivåer .


»» det är kvaliteten i verksamheten som är avgörande, inte vem som utför omsorgen och vården

»» samma krav på transparens när det gäller ekonomisk redovisning ska ställas på såväl offentlig, idéburen som privata utförare

»» det behövs ett tydligt regelverk som förhindrar oskäligt vinstuttag i skattefinansierad omsorg och vård

»» kommunen ska se till att ansvariga tjänstemän har specifik kompetens i frågor som rör kvalitet och upphandling i äldreomsorgen

»» det ska finnas tydligt formulerade kvalitetskrav i förfrågningsunderlagen och det ska framgå med vilka metoder kvaliteten ska säkras

»» personalen ska tillförsäkras kollektivavtal samt meddelarskydd som fungerar även i praktiken

»» riksdag och regering noga ska följa utvecklingen av valfrihetsreformen för att säkerställa god kvalitet, jämlik omsorg och vård samt kostnadseffektivitet

Samverkan

Flera vårdgivareÄldres ofta komplexa och sammansatta behov av omsorg, vård och reha-bilitering fordrar helhetssyn, kontinuitet och samordning av olika insat-ser . Samspelet mellan ett väl fungerande socialt stöd, medicinska och rehabiliterande insatser är grundläggande .

För att uppnå detta behövs en organisation där roller och ansvarsför-delning mellan olika yrkesgrupper är tydliga och där ansvar och befo-genheter följs åt . I ett fungerande tvärprofessionellt teamarbete tas var och ens kompetens till vara och den äldre får omsorg och vård ur ett helhetsperspektiv .

Även kommunernas och landstingens gemensamma ansvar för omsorg och hälso- och sjukvård ställer krav på samordning och sam-


verkan . Samsyn kring det gemensamma uppdraget är nödvändigt när flera olika vårdgivare svarar för insatser löpande eller vid överflytt-ningar mellan olika omsorgs- och vårdformer .

Samverkan är viktig både på en övergripande nivå och i planering och utförande av omsorg och vård för den enskilde äldre .


»» huvudmännen ska utarbeta, och följa upp, policydokument och lokala riktlinjer som stödjer samverkan mellan olika utförare och olika yrkesgrupper på övergripandenivå, på verksamhetsnivå och på individnivå

»» det är lämpligt att biståndshandläggaren, utifrån sin kompetens och sitt uppdrag, har samordningsansvaret för planering och uppföljning av teamarbetet runt den enskilde omsorgstagaren

FrivilligorganisationerFrivilligt socialt arbete har under senare år uppmärksammats och olika samarbetsformer har utvecklats mellan kommuner och frivilligorgani-sationer . Frivilligorganisationerna bedriver ofta arbete riktat mot äldre, såsom besöks- och väntjänster, men det är också många äldre som själva arbetar i organisationerna .

Frivilligt arbete bygger på individens eget engagemang och organi-sationerna väljer själva inriktning och verksamhetsområde . Kommu-nernas verksamhet och ansvar regleras däremot i lag och det är därför viktigt med en tydlig gränsdragning mellan samhällets ansvar och de frivilliga organisationernas roll .


»» frivilligorganisationers arbete ska fungera som ett komplement till den verksamhet som är lagstyrd

AnhörigaEn dimension i omsorgen och vården om äldre personer är att skapa ett gott samarbete även med de anhöriga .

Det är viktigt att anhörigas engagemang bygger på ömsesidig fri-villighet och inte är ett resultat av att kommunen eller annan utförare brister i sitt ansvar .

En utveckling av olika former av stöd och avlösning av anhöriga är


betydelsefullt . Anhöriga ska bemötas individuellt och deras delaktighet måste utformas i dialog med den äldre och dem själva .

Anhöriga känner många gånger bäst till den enskildes livshistoria, rutiner och vanor . Deras roll är därför viktig, inte minst om den äldre på grund av sjukdom och funktionsnedsättning har svårt att själv formu-lera sina behov . Anhöriga kan därför spela en viktig roll även i behovs-bedömning, planering och uppföljning av de individuella insatserna .


»» omfattningen av anhörigas insatser måste baseras på frivillighet, inte på brister i kommunens eller annan utförares ansvar.

»» stöd- och avlösarinsatser ska anpassas individuellt och tillgodose både den äldre och den anhöriges intressen.

Ledarskap, medarbetarskap och organisation

LedarskapAtt vara chef i äldreomsorgen är ett komplext och viktigt uppdrag . Che-fen ska leva upp till de krav som ställs från den politiska ledningen på kvalitet kombinerat med kostnadseffektivitet och samtidigt ansvara för att omsorgstagarnas och deras anhörigas behov och förväntningar uppfylls . Det är också chefen som ansvarar för arbetsmiljön och för att medarbetarna har de förutsättningar som krävs för att de ska kunna utföra ett gott arbete . Inom äldreomsorgen handlar det om att leda det dagliga arbetet i verksamheter som omfattar allt från serviceinsatser till avancerad hemsjukvård och vård i livets slutskede .

Förutsättningar för gott ledarskapChefens uppdrag måste vara tydligt formulerat av den politiska led-ningen . Chefer på mellannivå i organisationen ska vara trygga i vet-skapen om att överordnade chefer står bakom inriktningen i uppdraget och att alla drar åt samma håll .

Ett fungerande ledarskap förutsätter att arbetsgivaren bland annat ser till att organisationen är funktionell, arbetsbelastningen rimlig och att chefen har tillgång till administrativt stöd och till utvecklingsresur-


ser . Inte minst är det nödvändigt med ett rimligt antal underställda så att chefen kan ta sitt arbetsmiljöansvar, ha överblick och tillräckliga kunskaper om det dagliga arbetet och möjlighet att ge medarbetarna stöd och återkoppling .


»» chefen ska ha tillgång till administrativt stöd och till utvecklings resurser

»» en chef inte ska ha direkt arbetsledaransvar för fler än 25–30 medarbetare

Det goda ledarskapet Ett gott ledarskap är demokratiskt och utvecklingsinriktat . Medarbe-tarna ska vara delaktiga i såväl frågor om arbetsmiljö, arbetstider och andra arbetsförhållanden som utvecklingen av verksamheten .

En chef behöver ha fackkunskaper och förmåga att fungera som leda-re och pedagog . Krav på akademisk examen måste ställas för chefsupp-drag såväl inom offentlig, idéburen som privat verksamhet .

För att utveckla andra måste man utveckla sig själv . Chefer behöver därför kontinuerligt stöd och handledning av överordnade chefer samt av kollegor, externa handledare och mentorer .


»» krav på akademisk examen ska ställas på chefer både i offentlig, idéburen och privat verksamhet

Värderingsstyrt ledarskapDet är de anställda som, utifrån sin utbildning, kompetens och sitt enga-gemang, ska förverkliga de grundläggande värderingarna . Det ställer krav på arbetsgivarens personalpolitik och på ledarskapet på olika nivåer .

Arbetsgivaren ansvarar för att det finns en genomgående kultur i organisationen som gör det möjligt för chefer i äldreomsorgen att upp-rätthålla ett värderingsstyrt ledarskap .


»» ledarskapet ska vara väl förankrat i de grundläggande värderingarna

»» det är viktigt att som chef vara medveten om sitt ansvar att hålla etiska värden och normer levande och själv vara förebild


UtvecklingssamtalEn öppen, nära dialog mellan chefen och medarbetarna är en förutsätt-ning för att verksamheten ska nå uppsatta mål samt för personalens och verksamhetens utveckling .

Utvecklingssamtalet är ett planerat, strukturerat samtal mellan che-fen och medarbetarna . Samtalet ska huvudsakligen vara framåtsyftan-de men också utvärderande . Det som framkommer och överenskommes i samtalet ska bilda underlag för kommande års arbetsuppgifter, kom-petensutveckling och löneutveckling .

Utvecklingssamtal och lönesamtal är två dialogtillfällen, där medar-betarnas resultat, kompetens och måluppfyllelse kopplas samman med löneutvecklingen .


»» välstrukturerade utvecklingssamtal samt lönesamtal är av grundläggande betydelse för kvaliteten i verksamheten

MedarbetarskapMedarbetarskapet ska bygga på varje medarbetares förutsättningar, engagemang och ansvar för helheten och att de på bästa sätt får möjlig-het att bidra till en positiv utveckling av verksamheten .

Samspelet i personalgruppen är viktigt för hur respekten för varan-dra och förhållningssättet till enskilda utvecklas . Det påverkar också hela gruppens förankring i de grundläggande värderingarna .

VerksamhetsutvecklingI all verksamhet finns områden som fungerar väl och som behöver lyftas fram så att chefer och medarbetare kan känna stolthet . Men det finns även områden som behöver utvecklas och förbättras . Dessa områden är betydelsefulla att fånga upp och arbeta med för att kvaliteten i verk-samheten fortlöpande ska utvecklas och förbättras .

Genom mätningar, uppföljningar och utvärderingar identifieras för-bättringsområden . Planering och genomförande av förbättringsarbetet ska sedan ske i dialog mellan ledning och medarbetare . En viktig del är att medarbetarna kan avsätta tid så att verksamhetens arbete kan planeras och utvärderas i förhållande till uppställda mål . Det förutsät-ter en kultur som bejakar kontinuerligt lärande i organisationen .

Även de äldre och deras anhöriga ska involveras i förbättringsarbetet .



»» en effektiv verksamhetsutveckling fordrar en organisation som bejakar och stödjer kontinuerligt lärande

»» chefen ska se till att medarbetarna, den äldre och dennes anhöriga involveras i arbetet med att utveckla verksamheten

KompetensförsörjningEn grundläggande förutsättning för att omsorgen och vården av äldre ska hålla hög kvalitet är att personalen har rätt kompetens . En stor utmaning för arbetsgivare är därför att utveckla strategier för att rekry-tera och behålla välutbildad personal . Det handlar om att erbjuda den goda arbetsplatsen med bland annat trygga anställningsvillkor, bra löner, introduktion, handledning och kontinuerlig kompetensutveckling .


»» arbetsgivaren ska utarbeta samlade strategier för långsiktigt hållbar kompetensförsörjning

Kompetensutveckling Om medarbetarna över tid ska kunna behålla och höja sin kompetens-nivå krävs en samlad och långsiktig strategi för kompetensutveckling . Det innebär att det i verksamheterna ska finnas både individuella och verksamhetsövergripande kompetensutvecklingsplaner .


»» det på varje arbetsplats ska finnas individuella samt verksamhetsövergripande kompetensutvecklingsplaner

»» planerna kontinuerligt ska revideras

IntroduktionsprogramFör att nya medarbetare ska få förutsättningar att kunna utföra ett professionellt arbete måste det i verksamheterna finns ett väl genom-arbetat introduktionsprogram . Inte minst är det viktigt att överbrygga steget från den generalistutbildade socionomen till den yrkesverksam-ma biståndshandläggaren eller kuratorn .

Introduktionen ska vara individuellt anpassad till medarbetarens behov och förutsättningar . Den ska innehålla information om de egna


arbetsuppgifterna och om verksamheten i stort, bland annat det fack-liga arbetet . Introduktionen ska också följas upp och ansvarig chef ska hålla sig informerad om hur det går för den nyanställde .


»» arbetsgivaren ska anta särskilda policydokument om introduktion för att säkerställa att nya medarbetare får en bra start på arbetsplatsen.

Akademikerförbundet SSRAkademikerförbundet SSR är det fackliga yrkesförbundet för akademiker. Medlemmarna är beteendevetare, ekonomer, personal-vetare, samhälls vetare eller socionomer och arbetar i såväl offentlig som privat sektor. Många är också egenföretagare eller chefer.

Vi är partipolitiskt obundna men tar tveklöst ställning i de frågor som rör medlemmarnas anställning, arbetsmarknad, utbildning och möjlighet till professionell yrkesutövning. Med 63 000 medlemmar är vi det fjärde största förbundet i Saco.

Passion för profession, engagemang, mångfald, jämställdhet och jämlikhet är några nyckelord i förbundets värdegrund. De är vägledande för vårt lokala och centrala arbete. Vår vision är ett samhälle och ett arbetsliv som tillvaratar, utvecklar och värderar akademisk kompetens.

© 2014 Akademikerförbundet SSROmslagsfoto: ColourboxTryck: KST Infoservice, Kalmar, januari 2014

Akademikerförbundet SSRBox 12800, 112 96 Stockholm

tel 08-617 44 00, fax 08-617 44 [email protected]

vägar till en god äldreomsorg - cision · vägar till en god äldreomsorg. ... vägledning,...

Documents