vad - cdn3.utbudet.comcdn3.utbudet.com/storage/ma/7cf310ae31f54469abc25fa93172a06c... · för att...

OFFENTLIG SEKTORI GENOMSNITT BETALAR VARJE SVENSK 6-7 MILJONER KRONOR I SKATT UNDER SITT LIV. MYCKET, MEN INTE ALLT, GÅR TILL ATT PRODUCERA VÄLFÄRDSTJÄNSTER SOM ALLA SVENSKAR FÅR DEL AV.Läs mer på sid. 16

VADKOSTAR

VÄLFÄRDEN?Läs mer på sid. 10

DESSUTOM: SÅ SK APAS VÅR VÄLFÄRD / ENTREPRENÖRER NAFÖRETAGEN / m.m.

UppslagetS A M H Ä L L S E K O N O M I

– SÅ SK APA S VÅR VÄLFÄRD

3. Uppslaget S A M H Ä L L S E KO N O M I2. Uppslaget S A M H Ä L L S E KO N O M I

På www.svensktnaringsliv.se/skolahittar du massor av nyttig information om näringslivet och våra samarbeten

med skolan.

Om SVENSKT NÄRINGSLIV

Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Livskraftiga företag är en förut-

sättning för växande välstånd. Vi arbetar för att alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vårt långsiktiga mål är att Sverige ska återta en tätposition i den internationella väl-ståndsligan. Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund. Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till olika målgrup-per. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten. Ett bättre företagsklimat ger fler företag, fler växande företag och fler jobb.

2 4 8 10 12 14 16 18 22 23

OMSVENSKT

NÄRINGSLIV

FÖRETAGEN

OFFENTLIGSEKTOR

HURGLOBALISERAD

ÄR DU?

VAD HÄNDE NÄR…

DU ÄR MED!

TÄNK OMSVERIGE VAR

EN BY...

SÅ SKAPAS VÅR VÄLFÄRD

VAD KOSTARVÄLFÄRDEN?

ENTREPRENÖRERNA

S A M H Ä L L S E K O N O M I

– SÅ SKAPAS VÅR VÄLFÄRD

INNEHÅLL

Uppslaget Skriften fokuserar på företagens och den offentliga sektorns roller i det ekonomiska kretsloppet och i skapandet av vår väl-färd. I skriften förklaras vad den offentliga välfärden kostar och hur den finansieras. Skriften tar även upp Sveriges roll i den globala ekonomin och hur välfärden påverkas av ökad globalisering.


De flesta av oss vill leva gott. Vi vill kunna bo bra, äta bra, hålla oss friska, lära oss saker, ha tid att träffa vänner, se en film då och då och kanske ha

råd att resa. Vi har alla egna idéer om vad som är viktigt och hur vi vill leva. Men för att få det liv vi vill, måste vi utnyttja de resurser vi har på

ett bra sätt. Vi behöver ta vara på vår tid, våra kunskaper och det vi äger.

TÄNK OM SVERIGEVAR EN BY…

4. Uppslaget S A M H Ä L L S E KO N O M I

O fta tänker vi på pengar när vi hör ordet ekonomi, men ekonomi betyder egent-ligen ”hushållning”. Det handlar alltså om hur vi utnyttjar det vi har, för att få

det vi behöver och önskar. Det är det som är ekonomi. Ofta är ekonomi rätt lätt att förstå när det handlar om vår egen eller vår familjs ekonomi. Vi har koll på hur mycket vi själva arbetar, vår utbildning och vår lön. Och även om vi inte alltid vet exakt, så har de flesta av oss en viss känsla för hur mycket pengar vi gör av med och på vad.

STOR A SIFFRORPrecis som vi alla har en ekonomi, så har hela Sverige en ekonomi. Hur vi tar vara på Sveriges resurser av-gör hur vi som svenskar kan leva våra liv, i dag och i framtiden. Jämfört med vår egen privatekonomi kan ekono-min för hela Sverige vara svår att överblicka. Dels an-vänds ofta andra begrepp, dels blir siffrorna väldigt stora. Vad säger det oss till exempel att vi har en ar-betslöshet på flera hundratusen personer, att utbild-ningsutgifterna är sex procent av ekonomin, eller att statsskulden är cirka 1200 miljarder? Är det mycket eller lite? Bra eller dåligt? För de flesta människor handlar arbetslösheten sällan om det totala antalet arbetslösa, utan om att man själv är arbetslös eller om att någon man kän-ner är det. Och hur stor andel av Sveriges ekonomi som går till utbildning är sällan lika viktigt som att man har förtroende för sin egen lärare. Det är få som ligger vakna på nätterna för att statsskulden är hög, men om de egna skulderna är stora och man inte har råd att bo kvar i sitt hus så blir det mer kännbart.

SVERIGE SOM EN BYVi ska försöka göra de stora siffrorna lite mer begrip-liga. I Sverige bor nio och en halv miljoner männis-kor och antagligen känner du inte så många av dessa. Men låt oss istället föreställa oss Sverige som en li-ten by med 100 invånare där alla känner varandra. Hur människor fördelar sin tid i byn är exakt samma som i det verkliga Sverige. Hur skulle den byn se ut? I en sådan by med 100 invånare skulle 50 vara kvin-nor och 50 män. Med samma fördelning, som det är i det verkliga Sverige, så är det 50 personer i byn som arbetar.

Sedan är: > 3 förtidspensionerade eller sjuka > 4 arbetslösa > 6 bybor studerar > I byn är det 37 personer som är barn under 15 år, äldre över 74 år, pensionärer och hemarbetande

EKONOMIN FÖR ÄNDR ASDet är alltså 50 bybor som inte arbetar. Alla dessa måste ändå äta, ha någonstans att bo, kunna få vård och ha det lite trevligt ibland. De pengar som de 50 som arbetar tjänar måste därför räcka även till de som inte arbetar. Hur byborna har det påverkas av vilka de är och vad de gör. Om andelen bybor som är barn eller äldre ökar, är det fler som behöver tillgång till välfärd fi-nansierad av skatter. Då minskar de tillgängliga re-surserna i byn. Ett annat exempel är att ekonomin i byn skulle förbättras om en av de sjukskrivna blir frisk och kan börja arbeta. Då skulle resurserna öka. Om ytterligare en bybo startar ett företag och börjar anställa kan det vara lättare för dem som är arbetslösa att börja jobba igen. Då skulle också eko-nomin i byn bli bättre, och resurserna räcka till mer.ÖV N I N G S E X E M P E L

1 Använd fakta om Sverige för att ta reda på mer om ”Byn Sverige”. Hur många av by-

borna tror du driver företag? Hur många har läst på universitet? Hur många arbetar inom den offentliga sektorn? Använd gärna www.ekonomifakta.se, där hittar du mycket fakta och siffror.

2 Blev du förvånad när du fick veta vad män-niskorna i byn gjorde? Trodde du att det var

fler i byn som arbetade?

r

4. Uppslaget S A M H Ä L L S E KO N O M I 5. Uppslaget S A M H Ä L L S E KO N O M I

BYN

SV

ERIG

E (1

00 s

t) U

PPD

ELA

DE

EFT

ER A

KT

IVIT

ET20

12

8

BARN

(-15

), ÄL

DRE

(+

74) &

PEN

SIO

NÄR

ER

SAM

T H

EMAR

BE-

TAN

DE

ETC

37 S

T

SYSS

ELSA

TTA

50

ST

ARB

ETSL

ÖSA

4 S

T

SJU

KA

& FÖ

RTID

S-PE

NSI

ON

ERA

DE

3 ST

STU

DER

AN

DE

6 ST

Källa: SCB

I det här avsnittet kommer vi att prata om välfärd framför allt. Men den välfärd som vi har bygger på vårt välstånd. Och med välstånd pratar vi allt-så pengar och tillväxt. Tillväxten skapas genom

de varor och tjänster som produceras och konsume-ras. Utan tillväxt finns det inte pengar till välfärd. Men vad är välfärd? Jo, välfärden är det som är viktigt för var och en av oss. Det finns privat väl-färd som kan vara saker som du köper via ditt stu-diebidrag eller din lön, så som kaffe, bio, resor och

kläder. Offentlig välfärd, som du ju också tar del av så som att du går till skolan och till doktorn ibland, är den typ av välfärd som finansieras via skatterna. Utan något av detta är det svårt att leva ett gott liv. Välfärd kan alltså vara många olika saker. Men oavsett vilken typ av välfärd som är viktig för dig så skapas din välfärd av hur vi gemensamt tar vara på våra resurser. Därför är det viktigt att förstå hur eko-nomins olika delar hänger ihop. Låt oss titta närmare på hur det går till.

Hur vi tar vara på våra resurser avgör vilka möjligheter vi har till en god välfärd. Den svenska ekonomin är ett kretslopp som hela tiden producerar välfärd. När

ekonomin växer kan välfärden öka för alla.

SÅ SKAPAS VÅR VÄLFÄRD

SÅ S K A PA S DIN VÄ LFÄ R D

DINVÄLFÄRD

OFFENTLIGSEKTOR

FÖRETAG

ENTRE-PRENÖREN

AFFÄRSIDÉ

INVESTERINGAR PRIVATA PENGAR

GER VINST

SKATTER

FINANSIERAR

GER JOBB

PRODUCERARSKAPAR JOBB

PRODUCERAR & SÄLJER

EXPORTERAR

GER VALUTA TILL IMPORT VAROR & TJÄNSTER

VÄLFÄRDS- &

TRYGGHETS-TJÄNSTER

s


U P P G I F T E RENTREPRENÖRERNAEntreprenörer är människor som har förmågan att se ett behov och komma på ett sätt att tillgodose det. Till exempel genom att skapa en ny produkt eller tjänst. Eller genom att vidareutveckla något som redan finns och göra det på ett annorlunda och smartare sätt. Den förmågan gör att det startas nya företag i Sverige. Många entreprenörer är egna företagare. Men även en anställd kan vara entreprenör, genom att bidra med sin idérikedom och

förmåga att se möjligheter i det företag där han eller hon arbetar. En entreprenör som väljer att starta ett företag satsar pengar i sitt företag och engagerar sig för att företaget ska bli framgångsrikt och skapa vinst.

FÖRETAGENOm affärsidén är bra och allt går väl kan entreprenören bygga upp ett lönsamt företag. Det betyder att det finns kunder som vill köpa den vara eller tjänst som företaget säljer och att det blir pengar över till ägarna. När ett företag växer behöver man i allmänhet också anställa fler medarbetare. Dessa personer bidrar med sin kunskap och tid för att utveckla företagets varor och tjänster, och i utbyte får de lön från företaget. När en affärsidé förverkligas och blir till ett lönsamt företag så skapas alltså välfärd för flera olika grupper. Kundernas välfärd ökar eftersom de får möjlighet att köpa

nya, bättre eller billigare produk-ter än de som fanns tidigare. De anställdas välfärd ökar eftersom de får lön som de kan använda för att köpa sådant de behöver och önskar. Och ägarnas välfärd ökar eftersom de får del av före-tagets vinst och därigenom betalt för den risk de tagit. Ägarna kan använda vinsten för att investera i företaget och få det att växa eller använda vinstpengarna själva och genom det öka sin egen konsum-tion av varor och tjänster. Förutom detta bidrar lönsam-ma företag till välfärden genom att betala skatt. När företaget be-talar lön till de anställda går till exempel en viss del till inkomst-skatt och arbetsgivaravgift. En del av vinsten går till skatt.

OFFENTLIG SEKTORDen offentliga sektorn finansie-ras genom skatter och avgifter. En stor del av skatterna går till att producera olika typer av välfärds-tjänster inom den offentliga sek-torn. En del av den offentliga sek-torn är till exempel sjukvården och skolan, som i Sverige nästan helt finansieras med skattepengar. Andra välfärdstjänster från den offentliga sektorn är socialför-säkringssystemet, allmän pension etc. I den offentliga sektorn ingår också försvaret, polisen, brandkå-ren, domstolarna, alla myndighe-ter och nästan alla vägar. De tjänster som den offentliga sektorn producerar skapar väl-färd för alla medborgare, som får ta del av dessa tjänster. Den of-fentliga sektorn är också en stor arbetsgivare som bidrar till väl-färden genom att betala lön till alla de som jobbar inom exempel-vis sjukvården och brandkåren.För att den offentliga sektorn ska kunna producera dessa tjäns-ter krävs alltså att det kommer in

pengar i form av skatt. Alla som arbetar betalar inkomstskatt, som tillsammans med skatterna från företagen är de största skat-teintäkterna för staten.

Entreprenörer är människor som har förmågan att se ett behov och

komma på ett sätt att tillgodose det. Till exempel genom att skapa en ny

produkt eller tjänst.

DIN VÄLFÄRDBESTÅR INTE BAR A AV

TRYGGHETSSYSTEMET,utan även av till exempel:

MAT

UNDERHÅLLNING

RESOR

1 Vilken typ av välfärd är viktigast för dig, i just

det här skedet i livet? Tror du att den välfärd du tycker är viktigast nu kommer att vara samma om fem eller tio år?

2 Diskutera hur välfärd som skapas av företag

skiljer sig från välfärd som skapas inom den offentliga sektorn.

3 Den offentliga sektorn finansieras, som sagt,

via skatter och avgifter. Kan du ge några exempel på sådana avgifter?

r

KLÄDER


< Fatima, 16 årFatima går andra året på gymnasiet. På morgonen tar hon bussen till skolan. Det är en solig och fin dag och hon är på gott humör. Hon lyssnar lite på mu-sik och tittar ut genom rutan på de mötande bilarna. Under lunchen pratar hon med en kompis som har brutit benet i en skidbacke. Fatima skriver sitt namn och ritar en glad gubbe på gipset med en spritpenna. På gympan efter lunch åker klassen skridskor i ishal-len. Efter skolan går hon och hennes kusin och ser en amatörteaterpjäs. Hennes kusin går i samma skola, så de ses ofta. Efteråt sitter de kvar en stund och fi-kar. När hon kommer hem på kvällen tittar hon lite på TV och chattar med några kompisar innan hon går och lägger sig.

Varje dag tar vi del av olika välfärdstjänster, som vi betalat för genom skatter. Ofta tänker vi inte på att dessa tjänster kostar oss pengar, och få vet exakt hur mycket.

Låt oss se hur vardagen kan se ut för tre vanliga svenskar.

VAD KOSTARVÄLFÄRDEN ?

VÄ L FÄ R D S TJ Ä N S T E R

> Kommunal buss – cirka 20 kr per dag för en elev.

> Gymnasieskola – drygt 560 kr per dag för en elev.

> Skollunch – cirka 25 kr per elev och dag.

> Vård när man brutit ett ben – cirka 50 000 kr per patient.

> Kommunalt kulturstöd – 1 275 kr per invånare och år.

=

Utgifterna avser statens, kommunens eller landstingets kostnad för tjänsten uppdelat på invånare eller person.


- Erik, 33 årErik vaknar tidigt och gör frukost till sin sambo och sina två barn. Efter frukosten tar han bilen, lämnar barnen på förskolan och åker vidare till sitt jobb inne i staden. Han tar motorvägen, den är snabbast och han slipper köerna. Eriks syster har väntat barn och på eftermiddagen ringer hon med en glad nyhet. Barnet föddes tidigare på morgonen, med kejsarsnitt. Erik bestämmer sig för att gå tidigt från jobbet och hälsar på sin syster på sjukhuset. Efter middagen hemma passar Erik på att ringa sin mamma, som bor på ett äldreboende i staden. Hon mår bra, men är lite trött.

John, 45 år >John är ensamstående. Han har jobbat som mekaniker på en verkstad i tio år, men sedan två månader är han arbets-lös. Det är trist att inte ha något jobb, men än är det ingen panik. Efter fru-kost läser han tidningen och ringer på några job-bannonser. Sedan tar han sin moped in till staden. Huset där han bor ligger en bit ut och vägen slingrar sig fram. För att hålla sig igång innan han får jobb har John börjat träna mer. Han går till badhuset och simmar en timme. Sedan går han till bib-lioteket, surfar lite och pratar med några han känner. På eftermiddagen har han ett möte med en hand-läggare på Arbetsförmedlingen. Han berättar om hur det går med jobbsökandet och får några tips på nya företag som söker efter personal. På vägen hem åker han förbi en poliskontroll. Po-liserna låter honom passera, men vinkar in dem som kör bil och låter förarna göra alkoholtest.



> Förskola – cirka 110 000 kr per barn och år.

> Motorväg – cirka 30 000 kr per meter.

> Kejsarsnitt – cirka 40 000 kr per tillfälle.

> Äldreomsorg – cirka 12 000 kr per kommuninvånare och år.

> Pension – runt 7 000 kr i månaden per pensionär.

> Arbetslöshetsersättning – cirka 600 kr per dag i medelpenning per arbetslös.

> Kommunala vägar och annan infrastruktur – cirka 3 700 kr per invånare och år.

> Kommunalt badhus – cirka 65 kr per besök.

> Bibliotek – cirka 50 kr per lånad bok.

> Kommunala personalkostnader – cirka 27 000 kr per invånare och år.

> Polis – cirka 5 kr per invånare och dag.

=

=

KÄ

LLO

R: S

KL, S

CB,

ESV

, Kol

ada (

Kom

mun

och

Lan

dstin

gsda

taba

sen)

, Kul

turrå

det,

IAF,

Pen

sions

myn

digh

eten

, Tra

fikve

rket

, Fac

ket f

ör sk

ogs-

, trä

och

gra

fisk b

rans

ch, S

wedb

ank o

ch T

rafik

anal

ys.




< LINA SKANDEVALLLina startade Skandevall Media 2004. Fyra år efter starten an-ställdes den första medarbetaren och i dag har företaget tre per-soner anställda. Men egentligen började det tidigare än så… – Jag startade mitt första före-tag när jag var 19 år. Den somma-ren hade jag inget sommarjobb så jag fick helt enkelt skaffa ett själv. Jag startade ett café på hem-bygdsgården hemma i Småland där jag kommer ifrån. Jag fattade knappt att jag var företagare då, men det var jag ju. – Jag har egentligen alltid velat jobba med tidningar men trodde

< CARL PLOGBÄCKVad fick dig att starta företag?Mellan 2004-2005 läste jag ett magisterår i entreprenörskap på Stockholms universitet. Det var helt klart då mina tankar kring företagande tog fart på allvar. Inte minst då vi hade många inspire-rande entreprenörer som kom och föreläste på vårt program. I bör-jan av -05 startade jag en enskild firma och sysslade med konsult-uppdrag. Ett år senare startade jag Babygruppen tillsammans med två kompisar.

Hur var resan dit? Behövde du komplettera med kunskap för att kunna starta företaget?

Resan till att jag startade mitt första företag var inte så speciellt svår. Jag behövde egentligen ing-en specifik kunskap för att starta företaget utan det handlade mest om mod och att våga göra det man ville. Det är klart att mina tidigare studier har kommit till användning, men de har inte varit avgörande. Många unga tror sä-kert att man måste ha hur mycket erfarenhet som helst för att starta ett företag, men själva tanken är att man skaffar sig den viktigaste

Tre egenskaper är särskilt viktiga för en entreprenör. Man ska dels kunna se möjligheter i omvärlden och omsätta dessa möjligheter i kreativ, uppfinningsrik

och innovativ handling. Man ska dels ha tillräcklig förståelse och kunskap för att starta och driva en verksamhet. Och så ska man även kunna engagera andra

människor för att genomföra sin idé.

det var en för svår bransch att ge sig in i. Under tiden jag pluggade fick jag jobb som skribent för en tidning, då kände jag lika starkt att det var tidningar och kom-munikation jag ville jobba med. När jag blev erbjuden att bli re-daktör för en tidning, så krävdes det att jag startade eget företag. Så egentligen ”tvingades” jag att bli företagare. I efterhand har jag insett att jag borde ha gjort det mycket tidigare. Jag är en entre-prenör! – Jag har aldrig tråkigt på job-bet och träffar nytt folk hela ti-den. Jag bestämmer själv över vad jag gör på jobbet och hur mycket jag jobbar, vilket, ska erkännas, ibland blir ganska mycket. Men det gör ingenting. Jag är min egen chef, jag jobbar för min skull och med saker jag tycker är kul. Det är som att få betalt för sin hobby.

ENTREPRENÖRERNA

SK A NDEVALL MEDIA

STARTÅR: 2004ÄGARE: Lina SkandevallAFFÄRSIDÉ: Producera nyhetsbrev, tid-ningar och artiklar om allt från politik till resor och mode.

BABYGRUPPEN

STARTÅR: 2006ÄGARE: Carl Plogbäck, Tobias Meschke och Olof Lorenzon äger 90 %. Resten ägs av ett investmentbolag.AFFÄRSIDÉ: Erbjuder kurser för blivande och nyblivna föräldrar med kvalificerade kursledare.

=

=


erfarenheten efteråt och under tiden man driver fö-retaget. Att starta är inte svårt. Att våga är svårare.

Vilka egenskaper tror du är viktigast för en framgångs-rik entreprenör?Det finns många viktiga egenskaper hos en entre-prenör och olika personer besitter olika viktiga kun-skaper som kan komplettera varandra. Jag till exem-pel har ett väldigt kreativt tankesätt, klarar mig bra i olika sociala situationer och är uthållig, det vill säga ger inte upp så fort jag stöter på motstånd. Vad som också är viktigt för alla som startar eget, det är att man tror på sin affärsidé och verkligen har viljan och förmågan att genomföra den. En idé är nämligen helt värdelös om man inte kan göra någonting av den.

Vad har varit roligast/jobbigast?Roligast har varit att ge sig in i en bransch som man absolut inte hade någon aning eller kunskap om. Känslan av att gå från idé till ett företag som bör-jar bli lönsamt på bara ett år, är otroligt kul och inte

minst tillfredsställande. Jobbigast har varit att man haft en sämre ekonomi än de som har ett vanligt ar-bete. Det har inneburit att man fått jobba extra en del och leva på knappa medel. Men det är något som man absolut får vara beredd på att göra om man vill lyckas. Det finns oftast inga snabba genvägar till framgång.

Källa

: Till

växt

verk

et, e

ntre

pren

örsk

apsb

arom

eter

n 200

8Kä

lla: T

illvä

xtve

rket

, ent

repr

enör

skap

sbar

omet

ern 2

008

De som svarat på undersökningen har kunnat markera mer än ett svar. Kä

lla: S

CB,

AKU

2011

Källa

: Eur

osta

t

0

10

20

30

40

50

60

70

80

0

20

40

60

80

100

A NTA L FÖR ETAG A R E SOM A N DE L AVA R B ET S FÖR B E FOLKN I NG (15-64 år)

AT TIT Y D TI LL FÖR ETAG A N DE HOS U NG DOM A R (18-3 0 år)

FÖR ETAG A R E (15-74 år) U NG DOM A R S U PPLE V DA FÖR DE L A R M E D AT T VA R A FÖR ETAG A R E ( (18-3 0 Å R )

8 8

8 8

6

7

7,5

8

8,5

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

%

FÖRVERKLIGA IDÉER: 66%

SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE: 63%

TJÄNA MYCKET PENGAR: 32 %

PERSONLIG UTVECKLING: 48 %

HÖGRE STATUS: 21 %

MÄN: 73 %

K VINNOR: 27 %

FÖDDA I SVERIGE: 85 %

FÖDDAUTOML ANDS: 15 %

VILL HELST VARA FÖRETAGARE: 38 %

VILL HELST VARA ANSTÄLLD:

62 %

U P P G I F T E R

1 Skulle du själv vilja starta ett företag, i så fall vilket?

2 På vilka sätt tror du att entreprenörer bidrar till välfärden i samhället?

3 Det blir vanligare att kvinnor driver företag, men fortfarande är det många fler

män som gör det. Vad tror du att det beror på?

r


A tt kunna köpa varor och tjänster är en vik-tig del av vår välfärd. Skillnaden mellan rika och fattiga länder handlar bland annat om

medborgarnas möjlighet att kunna konsumera varor och ta del av ett större utbud av tjänster. Varje dag använder vi oss av en mängd varor och tjänster som gör livet enklare och tryggare. De allra flesta av dessa har producerats av företag. Vi vaknar i en säng som vi köpt från ett företag. Kläderna vi sät-ter på oss har vi köpt av ett företag, de har tillverkats av ett annat och ett tredje har fraktat dem till vår stad. Vi ringer i en telefon som ett företag har tillver-kat, ett annat har sålt till oss och ett tredje ansvarar för att de ska gå att ringa i. Hur många företag har du nytta av under en vanlig dag, tror du?

VINST OCH VÄLFÄRDFöretagen är så vanliga i samhället att vi ofta inte ens tänker på dem. De bidrar till vårt välstånd och vår välfärd genom att sälja varor och tjänster som vi har nytta av. Ju bättre företagen är på att producera varor och tjänster som vi uppskattar och vill betala för, de-sto mer kan de bidra till vår välfärd. Vissa företag säljer sina varor och tjänster direkt till oss som konsumenter, till exempel klädbutiker och frisörer. Men det finns också många företag som säljer till andra företag, till exempel budfirmor, IT-konsulter och grossister. Ytterst är syftet med alla företag att gå med vinst. Man kan driva företag av många olika skäl (till ex-empel för att det är roligt), men för att företaget ska kunna överleva långsiktigt så måste det gå med vinst. Företag som inte går med vinst går med förlust och tvingas förr eller senare lägga ner sin verksamhet. Framgångsrika företag fokuserar därför på att över tid försöka öka sin vinst. Men för att öka vinsten måste företaget hela tiden bli bättre på att erbjuda nytta för sina kunder. Och eftersom kunderna kan välja att köpa från ett annat företag när som helst, så måste varje företag hela tiden bli bättre, för att kun-na skapa vinst.

I Sverige finns över 1 000 000 företag. De drivs av företagare som vill göra vinst samtidigt som de bidrar till välståndet och välfärden genom att erbjuda varor

och tjänster och genom att betala lön till sina medarbetare.

Företagen konkurrerar med varandra om att erbjuda kunderna allt mer välfärd – bättre varor och tjänster. Det är vi konsumenter som avgör om en vara eller en tjänst, som företaget erbjuder, verkligen bidrar till vår välfärd eller inte. De produkter som konsumen-terna inte vill ha, kommer heller inte att bli köpta. Företag som erbjuder produkter som inte är efterfrå-gade kommer med tiden att börja gå med förlust och till slut försvinna.

SKATTFöretag bidrar också till välfärden genom att betala en rad olika skatter. En stor del av skatterna används för att finansiera den offentliga sektorns verksam-het. Alla bolag betalar bolagsskatt (en skatt på företa-gets vinst) och alla företag med anställda betalar so-ciala avgifter (en skatt på de pengar företaget beta-lar i lön). Många företag betalar dessutom ett flertal särskilda skatter; till exempel reklamskatt, bränsle-skatt och energiskatt. Det är inte bara de privata företagen som betalar skatt. Arbetsgivarna i den offentliga sektorn betalar också stora summor i skatt, till exempel arbetsgivar-avgifter för alla dem som jobbar i skolan, inom poli-sen och kommunerna. Men de pengar som den of-

FÖRETAGEN

ENMANSFÖRETAG74,8 %

10–49ANSTÄLLDA

3 %> 250

ANSTÄLLDA0,1 %

1–9ANSTÄLLDA

21,7 %

50–249ANSTÄLLDA

0,5 %

FÖR ETAG EN S S TOR LEK 2 01 28

Källa

: SC

B


fentliga sektorn betalar i skatt, kommer i sin tur från andra skatter. Företagen däremot bidrar med nya pengar, som kommer från det kunderna betalar.

FÖRETAGEN FÖR ÄNDR ASDe allra flesta företag i Sverige är små. Allra vanli-gast är faktiskt enmansföretag, det vill säga företag som inte har några anställda alls. Det är bara 0,1 pro-cent av företagen som har fler än 250 anställda. Men de stora företagen anställer å andra sidan många. Sveriges tio största företag har tillsammans nästan 150 000 anställda. Vilka branscher företagen finns i förändras hela tiden. Nya företag kommer och gamla försvinner. I början av 1900-talet var den vanligaste typen av företag jordbruk. Under många år var Sve-rige präglat av ett fåtal stora exportföretag. Astra Ze-neca, Electrolux, Ericsson och SSAB är exempel på stora exporterande företag. Industrin – företag som tillverkar varor – är fort-farande en stor och viktig del av den svenska eko-nomin. Men industrin sysselsätter inte längre lika många människor som tidigare. Istället har tjänste-företagen tagit över en stor del av arbetskraften. Ex-empel på tjänsteföretag är fastighetsmäklarbyråer, arkitektkontor, städfirmor, hotell och resebyråer.

U P P G I F T E R

1 Ta reda på mer om ett företag, gärna ett på din ort. Vad gör företaget? Hur länge

har det funnits? Vilka typer av kunder har företaget? Vilka gynnas av dess verksamhet och på vilket sätt?

2 Varför tror du det finns så många en-mansföretag i Sverige?

3 På vilket sätt tror du att medarbetarna i ett företag tjänar på att företaget går

med vinst?

r

0

10

20

30

40

50

60

1965 1975 1985 1995 2005 2012

PROCENT

ÅRTAL

S TRU K TU R FÖR Ä N DRING A R I S YS S EL SÄT TNING EN Procentue l l an d e l av tota l s ys se l sät tning8

TJÄNSTER

OFFENTLIG SEKTOR

INDUSTRI

JORD, SKOG, FISKE

Från och med 2009 är det gruppen 15-74 år som avses medan det för åren innan är 16-64 år som ingår. Dessutom har man gjort om indelningen mellan sektorerna. Från 2009 används SNI indelning 2007 istället för SNI 2002 som används för åren innan. Detta gör att siffrorna inte är helt jämförbara före 2009 och från 2009 och framåt.

Källa

: SC

B sa

mt e

gna b

eräk

ning

ar

MJUKVAROR

GROSSIST

FRAKT

DELLEVERANTÖR

TILLVERKARE

DESIGNER

ÅTERFÖRSÄLJARE


N är företag och enskilda personer betalar skatt så går pengarna till staten, kommu-nerna och till landstingen. Skatterna an-vänds till en mängd olika saker. I listan

här bredvid kan du se exempel på olika typer av väl-färd som skatterna går till. Gränserna för vilken typ av välfärd som produce-ras av staten, kommunerna respektive landstingen kan ibland vara lite otydliga. Men i princip har staten ansvar för det som är övergripande för hela landet. Där ingår till exempel det allmänna pensionssyste-

met, alla myndigheter, universiteten och för-svaret.

Kommunerna har huvudansvar för det som betalas med skatter i respektive kom-mun, till exempel äldrevården, förskolan, skolan och vissa vägar. Landstingen

har ansvar för merparten av sjuk-vården och för lokaltrafiken.

DEN OFFENTLIGA SEKTORNSveriges ekonomi kan delas in i två sektorer; den offentliga och den privata. Den offentliga sektorn är den verksamhet som till allra största del finansie-ras av skatter. Företagen och deras verksam-

het kallas för ”den privata sektorn”. Till viss del är den offentliga och den privata sektorn lika varandra. Fö-retagen producerar tjänster som män-niskor efterfrågar och har nytta av och

det gör den offentliga sektorn också. Båda är alltså producenter av välfärd. Pre-

cis som företagen är staten, kommunerna och landstingen också arbetsgivare. År 2012 var 28 procent av svenskarna anställda inom den offentliga sektorn. Både den privata och den offentliga sektorn bidrar därför också till väl-färden genom att ge de anställda jobb och be-tala dem lön.

I genomsnitt betalar varje svensk 6-7 miljoner kronor i skatt under sitt liv. Mycket, men inte allt, går till att producera välfärdstjänster som alla svenskar får del av.

SKILLNADERDet finns dock också viktiga skillnader. Den vikti-gaste är att den offentliga sektorn i huvudsak inte skapar sina egna inkomster. Företag betalar hela tiden sina kostnader genom att kunderna betalar när de handlar. Om männis-kor till exempel väljer att köpa mer spik eller tand-kräm så betyder det att de företagen får in mer peng-ar, vilket gör att de kan öka sin produktion. Skolan och vården är dock beroende av skatter för att kun-na bedriva sin verksamhet. Skatter är i stort sett det enda sättet de får in pengar på. För att den offentliga sektorn ska kunna erbjuda avgiftsfria skolor och av-giftsfri vård samt annan välfärd så är det viktigt att företagen går bra. Utan konkurrenskraftiga och lön-samma företag, som gör vinst och betalar löner, är

det omöjligt att få in de skatter som behövs för den offentliga sektorn. Företagen är också bero-

ende av det offentliga genom att man behö-ver utbildad personal, vägar att köra på och domstolar att lita på. De påverkas också av förändringar i de skattenivåer som bestäms

inom det offentliga.

OFFENTLIG SEKTOR

U P P G I F T E R

<

VA

D G

ÅR

SK

AT

TE

RN

A T

ILL?

1Vad tycker du är det viktigaste för staten och kommunerna att lägga skattepengar

på? Finns det något som du tycker att skat-terna inte borde gå till?

2Kan du komma på flera skillnader mel-lan de tjänster, som företag producerar,

och de som produceras av den offentliga sektorn?

Skolor

Universitet

Förskolor

Sjukvård

Äldrevård

Pensioner

Museer

Bibliotek

Alla kommuner

Alla myndigheter

Missbrukarvård

Brandkår

Polis

Räddningstjänst

Försvaret

Domstolar

Vägar

Lokaltrafik

Socialbidrag

Bostadsbidrag

A-kassa

Sjukersättning

Studiebidrag

Partistöd

Presstöd

och mycket annat.

r

=


D I S K U S S I O N S F R ÅG O R

> Vilka för- och nackdelar kan du se med ett högt skattetryck?

> Tror du att skatten måste vara hög för att invånarna ska få tillgång till välfärd? Hur skulle välfärden kunna se ut i ett land med låg skatt?

> Tror du att ett land kan ha hög skatt, men att invånarna ändå inte får särskilt mycket välfärd? Vad kan det bero på i så fall? Om du vill räkna ut din egen skatt kan du göra det på www.ekonomifakta.se

b

ANDEL AR AV EN SK AT TEKRONA 2 010

SK AT TETRYCKET Totala sk at teintäkter som andel av BNP 2 011

8

8

Källa

: CO

FOG

, SC

B* A

vser

201

0 år

s siff

ror.

Käl

la: O

ECD

SOCIALT SKYDD41 öre

ÖVRIGT4 öre

ALLMÄN OFFENTLIG FÖRVALTNING13 öre

FÖRSVAR3 öre

NÄRINGSLIVSFRÅGOR9 öre

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD13 öre

UTBILDNING13 öre

SAMHÄLLSSKYDD & RÄTTSSKIPNING3 öre

0 10 20 30 40 50

DanmarkSverige

FrankrikeBelgienFinlandNorgeItalien

ÖsterrikeNederländerna*

LuxemburgTyskland

SlovenienIsland

UngernStorbritannien

TjeckienOECD*Estland

IsraelPolen*

Nya ZeelandSpanien

Portugal*Grekland

KanadaSlovakien

SchweizIrland*Japan*

SydkoreaAustralien*

USATurkiet

ChileMexico* 18,8

21,425

25,125,625,927,627,628,528,8

3131,231,331,631,731,732,632,833,835,335,535,7

3636,837,137,138,742,142,943,243,4

4444,244,548,1


Vår svenska ekonomi har länge varit sammanvävd med andra länders ekonomier. De senaste 30 åren har vi blivit mer globaliserade än någonsin.

HUR GL BALIS ERAD Ä R DU ?

KylareBehr

TYSKLAND

StabilisatorerAllevard Rejna

FRANKRIKE/ARGENTINA

Topplockspackningar ElringklingerTYSKLAND

DrivknutarGKN/Visteon

USA

Styrsytem för bensinmotor Bosch

TYSKLAND

MotorstyrsytemBorgwarner

USA

DieselturboSandenJAPAN

BelysningAutomotive

LightningUSA/CANADA

Det räcker att vi tittar på ett vanligt frukostbord. För många av oss kommer juicen från Israel, skinkan på smörgåsen från Danmark, russinen i müslin från USA, kaviaren från Norge, osten från Holland, tall-rikarna och besticken från Kina, bordsduken från Polen och själva bordet från träd som fällts i Ryss-land. Om du rest i andra länder har du säkert lagt märke till hur många svenska företag du ser. Volvo, Erics-son, Hennes & Mauritz och Securitas är varumärken man knappt kan missa utomlands. Totalt finns det ungefär 2 300 svenska koncerner med minst ett dot-terbolag i utlandet. Sverige är ett litet land och har genom historien länge handlat med andra länder. Vi har både impor-terat (köpt från andra länder) och exporterat (sålt till andra länder). Svenska företag har funnits i andra länder med egna kontor och fabriker i över 100 år.

GLOBALISERINGEN HAR ÖKATDe senaste 30 åren har flera saker hänt som gjort att det ekonomiska utbytet mellan länder i världen ökat snabbt. Detta kallas ofta för ökad globalisering. Dels har internet, flyg, telefoni och annan teknik för kommunikation och transport möjliggjort mycket tätare och snabbare kontakter mellan människor i olika delar av världen. Dels har länder valt att minska tullar och andra regler som har begränsat handeln. Handeln mellan länder i världen har ökat drama-tiskt. Länder, som Sverige, både importerar och ex-porterar mer. Men kanske ännu viktigare är att stora länder som Kina, Indien och Ryssland – vars handel tidigare varit liten – nu är en del av världsekonomin. Kineser kan i allt högre grad köpa våra produkter, och mycket som finns i Sverige kommer från Kina. Globaliseringen har inneburit att företag ofta har hela världen som sin spelplan. Tidigare fanns ofta

alla delar av ett företag i Sverige. I dag kan huvud-kontoret ligga i Sverige, men produkterna tillverkas i Polen, forskning och utveckling sker i USA, kon-sumenterna finns kanske framför allt i Asien och fö-retaget kan ägas till hälften av till exempel norrmän och islänningar. I Sverige ägs företag i allt högre grad av utlänning-ar och svenskar äger företag i utlandet. När männis-kor i Sverige sparar till sin pension sker det allt oftare i aktier, både i svenska och i utländska företag.

FLER MÖJLIGHETERKretsloppet i den svenska ekonomin innefattar i dag alltså allt fler företag och konsumenter i andra länder. Det är något som innebär stora möjligheter. Både svenska företag och konsumenter har mycket


HUR GL BALIS ERAD Ä R DU ?

Att Volvo Personvagnar är ett globalt företag märker man inte minst när man

specialstuderar bilens olika delar och varifrån de kommer innan de sätts samman

i Torslanda eller Gent.

Den ”svenska” bilen Volvo Personvagnar ägs numera av kinesiska Geely. I en bil

som monteras till exempel i Göteborg ingår delar från många olika länder.

BackspeglarSchefenackerTYSKLAND

AvgassystemFauredal/Tenneco

SVERIGE

HjulBorbetTYSKLAND

Dörrisolering Plastic Omnium USA

Krockkuddar/Säkerhetsbälten AutolivSVERIGE

PedalkontrollMethode Electronics USA

BränsletankKutex

TYSKLAND

FyrhjulsdriftHaldex

SVERIGE

LåsHülsbeck

& FürstTYSKLAND

AutomatlådaAisim AwJAPAN

DörrarBrose

TYSKLAND

HajfensantennDelphi

USA/JAPAN/BRASILIEN

Nackskydd och stolvärme Kongsberg

NORGE

AntisladdsystemContinental Teves,

TYSKLAND

DörrisoleringPlastic Omnium

USA

SätenJohnson Controls

USA

DieselturboSandenJAPAN

MotorsstyrsystemBorgwarner

USA

LåskabelKlüster

SLOVAKIEN

Stöt -och vibrationsdämpareVibraucusticTYSKLAND

LuftkonditioneringValeo

FRANKRIKE

TurboladdareGarret

ENGLAND/USA

Luft- och ventilation Mark IV

SVERIGE/USA/ITALIEN

StabilisatorerAllevard RejnaFRANKRIKE/ARGENTINA

NavigeringskontrollMitsubishi

JAPAN

InstrumentbrädaFaurecia

FRANKRIKE

GlasSecurit

FRANKRIKE

BildskärmYazaki

JAPAN

FörstärkareAlpine

JAPAN

större möjligheter att göra lön-samma affärer eftersom vi kan handla med människor i hela världen, istället för bara med var-andra. Ökad handel i världen har ock-så lett till att vi specialiserar oss på den typen av produktion som vi är riktigt bra på. Titta på bil-den på bilen här bredvid. Tidiga-re tillverkades många delar av en Volvo i Sverige. I dag är varje del gjord av ett företag som har spe-cialiserat sig på just den delen och som därför kan tillverka den bäst. Genom specialisering och ökad handel kan företagen tillföra mer nytta till konsumenterna. Bilen som helhet kan bli både billigare och bättre. Globaliseringen innebär att svens-ka företag kan sälja till många fler

konsumenter, i många fler län-der. När försäljningen ökar kan det skapas jobb i svenska före-tag. Ytterligare jobb skapas när utländska företag etablerar sig i vårt land. Konsumenter i Sverige får möjlighet att köpa de allt fler och allt billigare varorna, som den ökade importen för med sig.

HögtalareHarman/Becker

TYSKLAND


Källa

: Vol

vo

DEN“SVENSKA”BILEN

VI PÅVERKAR VAR ANDR AAtt vara en del av ett internationellt kretslopp inne-bär också att vi påverkas av vad som händer i andra länder. Om arbetslösheten minskar i USA så tas det ge-nast upp i svenska nyheter. Det kan verka konstigt – vi bor ju i Sverige. Men Sverige både importerar och exporterar mycket till USA. Om fler amerikaner får jobb, så kommer de antagligen att börja handla mer och importera mer av våra varor. De kommer även att importera från andra länder som Tyskland, Kanada och Japan. Det betyder att ekonomin kommer att bli bättre i de länderna och vi i Sverige kan exportera mer även till dem. För ett litet land som Sverige, med många exporte-rande företag, skapar globaliseringen möjligheter till en högre välfärd. Vi är beroende av att kunna expor-tera våra varor och när möjligheterna till handel ökar, så blir det lättare för de svenska företagen att sälja sina varor även i andra länder.

Bakljus och bromsljus, Seima

FRANKRIKE

90% av karossen förmonteradTowerUSA Kofångare

PlastalSVERIGE/HOLLAND

Bränsle- och bromsrörTI Automotive

ENGLAND/USA

U P P G I F T E R

1 Skapa en bild av hur internationell din klass är. Hur många länder har ni varit

i sammanlagt? Hur många nationaliteter finns i klassen? Hur många språk talar ni? Hur många av föräldrarna i klassen arbetar på internationella företag?

2Tror du att du kommer att arbeta utom-lands i framtiden? Vilka andra möjlig-

heter tror du skapas för dig i takt med att globaliseringen ökar?

r

10

15

20

25

30

35

1970 1980 1990 2000 2011

VÄ R LDS H A N DE LN S UT V EC KLI NG Världens expor t som andel av värld s-BNP

S V E R IG E S H A N DE L S -PA R TN E R S – VA RU E XPOR TÅr 2 011 , mi ljarder kronor, fördela d per handel spar tner

8

8

Källa

: WTO

& IM

F

PROCENT

TYSKLAND 120 miljarder

NORGE 115 miljarder

STORBRITANNIEN85 miljarder

USA77 miljarder

DANMARK75 miljarder

FINLAND74 miljarder

ÖVRIGA458 miljarder

NEDERLÄNDERNA60 miljarder

BELGIEN54 miljarder

KINA40 miljarder

FRANKRIKE55 miljarder

Källa

: SC

B

…ARBETSLÖSHETEN STIGER?Om fler människor blir arbetslösa så händer flera saker i det ekonomiska kretsloppet. Till exempel får den som förlorat sitt jobb arbetslöshetsersättning istället för lön. Ersättningen är lägre än lönen, vil-ket gör att den som är arbetslös får mindre pengar och minskar sina köp av varor och tjänster. Det leder till att efterfrågan på företagens varor och tjänster minskar och därmed minskar företagens försäljning och lönsamhet. I värsta fall, om det är en stor ökning av antalet arbetslösa, kan det innebära att vissa före-

tag också måste säga upp perso-nal. När lönen byts ut mot er-

sättning från staten innebär detta också att staten och kommunerna får in mindre i skatt, eftersom löneskatt är en viktig del. Samtidigt ökar statens kostnader eftersom sta-ten, som sagt, betalar ar-

betslöshetsersättning till de som inte har något jobb. För att klara av den försämrade eko-

nomin totalt måste man anting-en skära ner på den offentliga väl-

färden (alltså minska utgifterna) eller höja skatterna (alltså öka inkomsterna). Om arbetslösheten minskar påverkas hela ekonomin istället positivt. Fler får lön och börjar handla mer, vilket gör att före-

tagen får fler kunder och kanske anställer fler. Skat-teintäkterna ökar när fler får lön och utgifterna för arbetslöshetsersättningen minskar. Staten får bättre ekonomi och kan antingen sänka skatterna eller öka utgifterna för skattefinansierad välfärd.

Alla delar i det ekonomiska kretsloppet hänger ihop. Om en del förändras så påverkas övriga delar också och ytterst påverkas vår välfärd. Låt oss sammanfatta vad som hän-

der när olika delar av ekonomin förändras.

…SJUKSKRIVNINGARNA ÖKAR?Om fler blir sjukskrivna händer ungefär samma sak som när fler blir arbetslösa i det ekonomiska krets-loppet. De sjuka får sjukpenning från staten istället för lön och denna är lägre än lönen. Därmed får de sjukskrivna mindre pengar att röra sig med och in-betalningarna av skatt minskar. Staten får högre ut-gifter då den måste betala sjukpenningen och kanske också högre vårdkostnader.

…NYFÖRETAGANDET ÖKAR?Om fler människor väljer att starta företag är det sannolikt att åtminstone vissa av företagen blir framgångsrika. Om antalet lönsamma företag ökar så stärks ekonomin. Konsumenternas välfärd ökar genom att de får tillgång till nya varor och tjänster. När de nya företagen anställer människor så minskar arbetslösheten (se bredvid). När antalet lönsamma företag ökar så ökar också statens skatte-inkomster, då företagen betalar skatt på vinst, löner och försäljning. En minskning av antalet lönsamma företag får motsatt effekt. Det leder till att skatteinkomsterna minskar, fler blir arbetslösa och får mindre pengar att konsumera för. När dessa människor konsumerar mindre påverkas andra företag, genom att deras för-säljning av varor och tjänster minskar.

…EFTERFR ÅGAN FR ÅN ANDR A LÄNDER MINSKAR?Om ekonomin försvagas i något av de länder som svenska företag exporterar till, så påverkar det även den svenska ekonomin. Om det till exempel blir låg-konjunktur i ett viktigt exportland som Tyskland, så minskar de svenska företagens försäljning till Tysk-land.

VAD HÄNDER NÄR…

Om en del i det ekonomiska kretsloppet påverkas – påverkas de

andra delarna också. På gott och ont.


PS: TUNGA FAKTA I FICKFORMAT,

EKONOMIFAKTA FINNS OCKSÅ I MOBILEN.

De företag som exporterar till Tyskland får sämre lönsamhet och måste kanske säga upp personal för att klara sig. Som beskrivits ovan så betyder det att fler svenskar får mindre pengar att röra sig med, att staten får in mindre pengar i skatt och att statens ut-gifter för arbetslöshetsersättning ökar. Ökad efterfrågan från andra länder får motsatt effekt. De svenska företagen kan då exportera mer och anställa fler. När de nya medarbetarna hand-lar för sin lön ökar efterfrågan på varor och tjänster i både Sverige och andra länder. Samtidigt ökar sta-tens inkomster från skatt och utgifterna för arbets-löshetsersättning minskar.

…FLER ARBETAR SVART?Om man jobbar eller anställer ”svart” så betyder det att dessa personer inte betalar inkomstskatt och att deras arbetsgivare inte betalar in några sociala avgif-ter. Det är dessutom olagligt att arbeta och anställa svart. Alla som jobbar ”vitt” betalar in skatt till kom-mun, landsting och stat. Dessa pengar finansierar vårdcentraler, bussar, förskolan och platserna på äld-reboendet. Jobbar man svart så betalar man inte in någon skatt för att finansiera allt detta. För att man ska kunna ha tillgång till dessa tjänster, som ibland generellt brukar kallas välfärd, så bygger systemet idag på att folk betalar skatt. För bara ett besök på en akutmottagning betalar man själv en väldigt liten del, ungefär 300 kronor, res-ten ungefär 5 000 kronor finansieras av skatter som då den som jobbar svart inte bidrar till.

VAD HÄNDER NÄR… Du är med !Varje dag deltar vi alla i det ekonomiska kretsloppet. Vi är alla konsumenter och de flesta vuxna jobbar inom den privata – eller offentliga sektorn. Hur eko-nomin i Sverige utvecklas påverkas av alla stora och små beslut som vi tar. Varje gång vi väljer att köpa något, så påverkar vårt beslut många andra personer i ekonomin även om det bara är ett tuggummi eller en penna. Ditt köp påver-kar affärens intäkter och därmed dess vinst och möj-lighet att betala sina anställdas löner. I förlängningen påverkar du även lönsamheten för alla företag, som medverkat till att utveckla, frakta och marknadsföra varan. På samma sätt påverkar du när du konsumerar offentlig välfärd, som sjukvård. Om du bryter benet och går till doktorn, så betalar du kanske 290 kronor i patientavgift, men kostnaden för skattebetalarna är drygt 50 000 kronor. Vården måste samla in dessa pengar någonstans ifrån, och om många blir sjuka så måste staten och kommunerna försöka effektivisera vården eller öka statens intäkter. Detta är bara några exempel. Allt som händer i det ekonomiska kretsloppet hänger samman och sprider sig som ringar på vattnet. Allt du gör påverkar andra och allt andra gör påverkar dig.

TESTA!VILL DU TESTA DINA KUNSKAPER I

EKONOMI? GÖR KUNSKAPSTESTEN PÅ

www.ekonomifakta.se

S A M H Ä L L S E K O N O M I

– SÅ SKAPAS VÅR VÄLFÄRD

UppslagetVad betyder det att den svenska ekonomin ”går bra”? Hur skapas välfärd och hur hänger ekonomin ihop? Vilken betydelse har företagen och den offentliga sektorn? Måste företagen gå med vinst och vad händer om arbetslösheten ökar? Det är några frågor som berörs i denna introduktion till den svenska samhällsekonomin. Skriften fokuserar på företagens och den offent-liga sektorns roll i det ekonomiska kretsloppet och i skapandet av vår välfärd. I skriften förklaras vad den offentliga välfärden kostar och hur den finansieras. Skriften tar även upp Sveriges roll i den globala eko-nomin och hur välfärden påverkas av ökad globali-sering. Kapitlen i skriften är försedda med uppgifter för diskussion och fördjupning. Skriften lämpar sig för elevarbeten både enskilt och i grupp.

• Frihandel • Miljö • Tillväxt • Vinst • Immaterialrätt • Samhällsekonomi

Beställ gärna våra andra nummer av Uppslaget på svensktnaringsliv.se/skola. Uppslaget finns även att läsa digitalt för iPhone, iPad eller Android. Gå till Apples AppStore, Google Play eller till www.svensktnaringsliv.se för att läsa direkt på din dator. Sök efter ”Uppslaget” för att hitta dem.

DESSUTOM: GLOBALISERINGEN / VARFÖR FRIHA NDEL ? / EN N Y VÄRLD / m.m.

UppslagetF R I H A N D E L

– EN ÖPPNARE VÄRLD

OM GUSTAV VASA, MERKANTILISMEN, HANSAN OCH HANDELSTULLARNAS IN-FÖRANDE. OCH VAD LIMHAMN I SKÅNE

HAR MED KRISTUSSTATYN I RIO DE JANEIRO ATT GÖRA.

Läs mer på sid. 20

SVENSK UTRIKESHA NDELSVERIGE HAR EN AV VÄRLDENS MEST INTERNATIONALISERADE EKONOMIER. (LÄS MER PÅ SID. 12)Beställ

NUMRET OM FRIHANDEL

Svenskt Näringsliv, Storgatan 19, 114 82 Stockholm, Telefon: 08-553 430 00

FINNS PÅ

vad - cdn3.utbudet.comcdn3.utbudet.com/storage/ma/7cf310ae31f54469abc25fa93172a06c... · för att...

Documents