utblick En tidning från ABB Sverige

4|16

Vägen till en smartare gruvaSveriges bästa dricksvatten 16Så har Kalmar Vatten lyckatsHär föds nya idéer 22Inkubatortrenden slår stort i SverigeI robotarnas tjänst 36Möt robotforskaren Danica Kragić Jensfelt

Johan Söderströmvd ABB Sverige

g

2

utblick

Utblick 4|16

4|16

16 36Från ålderstiget till toppmoderntSå moderniserade Kalmar Vatten sina system och fick bättre övervakning, minskat slitage och stora energibesparingar.

I robotarnas tjänstKommer robotar att först ta över våra jobb och så småningom hela jorden? Danica Kragic Jensfelt, robotforskare och professor i datalogi, är inte särskilt orolig. Robotarna kan ju knappt steka pannkakor.

VI HAR ALDRIG tidigare haft fler framåtriktade möten med kunder. Fler och fler ser ABB som en digital ledare och samarbetspartner kring framtidsfrågor. Vi har en unik position att till-sammans med våra partner vara vinnare i den digitala världen nu när samhället är mitt uppe i en stor energiomställning och står inför den fjärde industriella revolutionen. Det är bland annat därför vi lanserar det nya erbjudandet ”ABB Ability” som kombinerar ABB:s portfölj med digitala lösningar och tjänster över alla kundsegment. Du kan läsa mer om steg 3 i vår strategi Next Level på sidan 10.

RÄTT ANVÄND KAN digitalisering, robotise-ring och automatisering optimera och för-länga livstiden för maskiner och investering-ar samt öka konkurrenskraften. Genom att använda teknik på ett ännu smartare sätt får vi möjlighet att fatta intelligenta beslut base-rade på information som vi får i realtid. Men hur kommer framtidens industri och närings-liv att se ut? Vilka jobb kommer att försvinna och vilka tillkommer? På sidan 38 listar vi åtta

nya jobb som digitaliseringen skapar. Att hela tiden jobba med vår kompetensutveckling är oerhört viktigt och än mer framöver.

NÅGOT SOM LIGGER MIG varmt om hjärtat är mångfaldsfrågan. Vi har stor mångfald inom ABB och vi arbetar för att ytterligare öka den i alla verksamheter. Mångfald ger en stor kon-kurrensfördel, både för arbetsklimatet och för affärerna. En arbetsplats måste spegla sam-hället som helhet. Jag kan stolt säga att våra medarbetare representerar mer än 50 natio-naliteter och vi jobbar för att erbjuda ännu fler utlandsfödda chans till praktik hos oss via programmet ”Äntligen jobb” och på så sätt ge dem en ingång till arbetsmarknaden. Mer om mångfald som motor för innovation och till-växt kan du läsa om på sidan 44.

TACK ALLA KUNDER, kollegor, leverantörer och andra samarbetspartner för ett bra och produktivt samarbete under 2016 med håll-barhetsfrågorna i fokus. Låt oss fortsätta att skapa vår framtid tillsammans!

LEDARE

Utblick 4|16 • En tidning från ABB Sverige • Copyright 2016 ABB • Webbplats: www.abb.se • Ansvarig utgivare: Suzanne Lagerholm • Redaktörer: Camilla Mattsson, ABB, 021-32 39 66 och Johan Larsson, Spoon Publishing AB • Grafisk form och produktion: Kristian Gustafsson, Spoon Publishing AB • Tryck: Elanders Adressändring: ABB Utblick, CSCC, 721 83 Västerås • E-post: contact.center@se.abb.com • Omslagsfoto: Jesper Anhede

3Utblick 4|16

28

26

Innehåll9 ABB i världen Sex intressanta ABB-projekt världen över.

14 Robotarnas försvarare Särbegåvade Fredrik Löfgren programmerade sin första robot vid sju års ålder. Nu vill han dela med sig av sitt intresse.

21 Från rymden till prisbelönt ABB-produkt Idén föddes hos Nasa och förfinades av ABB – läs om hela resan.

22 Här föds de nya idéerna Allt fler storföretag jobbar aktivt med inkubatorer och innova-tionshubbar för att ta del av startupkulturens idékraft.

32 Kontrollrum med människan i centrum Smarta kontrollrum ger säkrare industri och roligare arbetsplatser.

SynerLeapNy tillväxthubb öppnar både dörrar och möjlig-heter. SynerLeap låter startupföretagen flytta in i hjärtat av ABB:s forsk-ningscenter.

”Du kan sitta på Mallorca och styra pumparna”Ett nytt styrsystem i Kristinebergsgruvan minskar slitage och underlättar arbetet.

INNEHÅLL

Kontakta ABB021-32 50 00contact.center@se.abb.com

40 Nya jobb som digitaliseringen skapar Jobba som dataartist, 3D-husbyggare eller robotskötare i framtiden.

44 Styr ditt smarta hem Full kontroll över belysning, uppvärmning, persienner och mycket mer med ABB-free@home.

48 Mångfald och innovation Mångfald är inte bara för syns skull – det kan skapa nya affärer och innovation.

52 Sveriges modernaste fjärrvärmeanläggning Söderenergis lösning för säkrare drift och tidseffektivt underhåll.

55 Möt ABB Platserna, mötena och dagarna du inte vill missa.

56 Mikrometerprecision ABB:s stressometer har i 50 år sett till att plåtar som valsas blir helt plana.

4 Utblick 4|16

START

Du kan låna ut din dators processorkraft och outnytt-jade lagringsutrymme till forskningen via nätet. Genom initiativ som exempelvis Ber-keley Open Infrastructure for Network Computing (BIONC) kan du låta olika forskningsprojekt använda din datorkraft för att utföra beräk-ningar som hjälper forskarna framåt. När du väl gått med i tjänsten och laddat ner en programvara sköter sig allt självt via internet.

Läs mer på: boinc.berkeley.edu

Visste du att?

20miljoner. Så mycket inves-terar Energimyndigheten i det svenska startupbolaget Orbital Systems som utvecklar en energi- och vattensnål dusch som kan minska vattenförbruk-ningen med 90 procent jämfört med en traditionell dusch.

Uppgradera din anläggningHar du en Megamaxbrytare i din anläggning? Då är det dags att upp-

gradera. Lågspänningsbrytaren Megamax går snart in i limited-fasen, vilket innebär begränsad support och att reservdels - utbudet kommer att styras av tillgången på komponenter. Byt till Emax 2 och öka tillgängligheten i anläggningen, minska underhållsbehovet och få garanterad tillgång till reservdelar.

Flygande bilar har varit en självklar del av

framtidsvisioner sedan 1920-talet. 100 år senare verkar det som att det äntligen kan bli verklighet. Nu har nämligen app-taxiföreta-get Uber börjat snegla upp mot himlen. Nyligen meddelade Uber att de vill kunna erbjuda flygturer för sina kunder senast 2026, i en farkost som är ett slags hybrid mellan bil, flygplan och helikopter.

Historiskt sett har mindre flygande farkoster varit svåra att ta fram och de som finns i nuläget har så höga produk-tionskostnader att de bara an-vänds i militära sammanhang. Tanken med Ubers nya farkost är att den ska kunna lyfta och landa precis som en helikopter, det vill säga helt vertikalt, men när den väl är i luften ska den kunna flyga med hjälp av ving-ar, likt ett flygplan. Den ska vara

helt eldriven för att hålla ljudni-våer och bränsleåtgång nere. Enligt planerna ska farkosten kunna åka från San Francis-co till San José, en sträcka på knappt sju mil, på 18 minuter.

Källa: Popular Science

Uber satsar på flygande bilar

”Artificiell intelligens kallar vi bara sådant vi inte kan göra ännu. Sådant vi hoppas att vi skulle kunna göra kallar vi AI, och när vi väl kan göra det kallas det maskininlärning.”

– Kevin Kelly, författare och medgrundare av magasinet Wired.

Så här är det tänkt att hubbarna för Ubers flygande farkoster ska se ut.

ILLUS

TRATIO

N: U

BE

R

5Utblick 4|16

Få hem matkassen med självkörande leveransrobotFörmågan att leverera varor smidigt och kostnadseffektivt är i dag livsviktig för företag som säljer via nätet. Detta område lär bara bli viktigare framöver. Därför jobbar nu många stora aktörer med olika former av automatiserade lösningar för leveranser.

PRODUKTEN / Självkörande leveransrobot

SÅVÄL E-HANDELSJÄTTEN

Amazon som den stora amerikanska pizzaked-jan Domino’s utforskar självkörande robotfordon i luften och på land för att lösa logistikutmaningarna framöver. Men medan Amazons utlovade drö-narleverenser fortfarande

ligger långt fram i tiden finns andra lösningar som troligen befinner sig närmare kommersiell drift. En spännande aktör är Starship Technologies som utvecklar en självkö-rande leveransrobot som ska kunna leverera till exempel mat eller paket

inom en radie på ungefär 5 kilometer. Tanken är att leveransroboten ska kunna göra direktleveran-ser billigare, men också betydligt bekvämare för mottagaren som själv ska kunna styra var och när leveransen sker. Starship Technologies har startats

av entreprenörerna Ahti Heinla och Janus Friis som tidigare varit med-grundare till Skype. Just nu testas företagets robot av aktörer i bland annat London och ett antal amerikanska städer. n

Roboten kör på trottoarer och gångvägar i upp till 6 kilome-ter i timmen och kan samsas

med gångtrafikanter.

Roboten är utrustad med nio stycken kameror för att navigera och undvika hinder, samt gps och internetuppkoppling via mobilnätet.

Upp till tio kilo kan fraktas i lastutrymmet, som också har en säkerhetsfunktion som gör att bara den rätta motta-garen kan öppna locket. 6 10 9

FOTO: STARSHIP TECHNOLOGIES

6 Utblick 4|16

START

ABB har sedan 2010 installe-rat cirka 4 000 snabb laddare för personbilar runt om i världen. Den 12 oktober var det dags för ABB Sveriges första laddstation för elbussar att invigas vid Volvos depå för elbussar i Arendal, Göteborg. ABB och Volvo Bussar driver tillsammans ett referens-projekt för att utveckla och kommersialisera elbussar och elhybridbussar utrustade med system för DC-snabbladdning baserade på öppna standarder.

ABB laddar elbussen

De klassiska röda telefonkioskerna i

London utgör en viktig del i stadsbilden, men deras funktion är förlegad sedan länge. Nu är det dags för en uppdatering. British Telecom-munications, som äger kioskerna, kommer från och med nästa år att successivt byta ut kioskerna mot wifi-ter-minaler. Där kommer London-borna att kunna ladda sina telefoner och få tillgång till höghastighetsinternet alldeles gratis. BT har inspirerats av New York som redan testat wifi-kiosker. Förutom wifi och

laddningsmöjligheter kommer de uppdaterade kioskerna i London även att förse

användarna med lokala kartor och gratis telefonsamtal. Finansieringen kommer via intäkterna från kioskernas digitala reklamskärmar. Nästa år är det planerat att 100 av de nya kioskerna ska installe-ras, ytterligare 750 stycken planeras inom de närmaste åren.

Källa: Popular Science

Londons ikoniska telefonkiosker ersätts med wifi-terminaler

”Vi vill ge operatörerna de bästa systemen”

Boliden har tecknat åtta Sentinelavtal för styrsys-

tem 800xA inom affärsområdet gruvor. Utblick ringde Mikael Walter, chef för systemteknik på Boliden för att prata underhåll och styrsystem.

Vilket värde har avtalet för Boliden?– Vi får uppgraderingar, service pack och programuppdatering-ar och behöver inte söka efter informationen själva. Vi blir inte begränsade av att vi saknar funktioner i systemet. Vill vi ha en ny funktion kan vi installera den med en mindre insats. Målet är att ge våra operatörer bästa möjliga 800xA-system för att köra anläggningen.

Vilka fördelar innebär det att ha Automation Sentinel på systemen inom ett affärs- område?– Vi får samma grundnivå på alla anläggningar, vilket säkrar

kvaliteten på styrsystemet. Det gör i sin tur att våra anlägg-ningsägare kan anlita ABB för service på sin ort och beställa till exempel en uppgradering inom ramen för avtalet. Vi får lägre löpande kostnader.

Vilka förväntningar har du på Automation Sentinel framåt?– Jag tror att det kommer höja lägstanivån på våra system.

I framtida affärer med ABB hoppas vi ha en mer kost-nadseffektiv arbetsgång och mindre administration. Avtalet är förhandlat en gång och vi slipper att göra detta för varje site, vilket jag tror kommer att underlätta. Vi ser också att Sentinelavtalet kan vara en bra bas för övriga serviceavtal på våra siter.

Robert Larsson, ABB, Håkan Agne-vall, Volvo Bussar, Jenny Miltell, ABB och Edward Jobson, Volvo Bussar.

Mikael Walter, chef för systemteknik på Boliden

FOTO: GETTY IMAGES

31

24 5

6

7Utblick 4|16

START

2. MOBILT GIS FÖR MER FÖRNYBART I NORGE

År 2020 ska 67,5 procent av Norges el komma från förnybara energikällor. För att klara målen behövs ett robust transmissionsnät men kapacitetsbrist i nätet har lett till stora strömavbrott de senaste åren. Därför ska Statnett bygga ett 500 kilometer långt nät, från Lofoten till Hammerfest, och underlätta produktion av förnybar energi. – Ställverken måste vara spännings-satta när vi bygger ut nätet. För att minimera arbetet nära de spännings- satta delarna valde vi en mobil, integ- rerad GIS-lösning från ABB, säger Kirsten Faugstad, projektledare på Statnett.

3. LADDA LÄNGS DEN ”GRÖNA KORRIDOREN” I EUROPA E.ON satsar på 30 nya snabbladdare från ABB som ska koppla ihop Stock-

holm, Oslo, Malmö, Köpenhamn och Hamburg längs vägarna E4 och E6. Laddar-na kommer att placeras ut längs vägarna under en treårsperiod och ska kunna användas för att ladda de allra flesta typer av elfordon som finns på den svenska marknaden.

5. TRÅDLÖS NÄTVERKSLÖSNING TILL UNIK VINDKRAFTPARK Vattenfall bygger vindkraftparken Pen y Cymoedd i södra Wales som när den

står klar blir den största landbaserade vindkraftparken i England och Wales. Två nya elkraftsanläggningar levereras av ABB till vindkraftparken och stolpmonte-rade CCTV-kameror runt inhägnaden ska kopplas till ett mycket robust trådlöst mesh-nätverk som använder ABB:s trådlösa routrar. Anläggningarna kommer att vara anslutna till ett kontrollrum utrustat med video för registrering och övervak-ning. ABB levererar också ställverk, transformatorer och utrustning för stations-automation enligt IEC 61850.

6. MIKRONÄT TILL RÖDA KORSET I AFRIKA ABB ska förse Internationella Röda Korsets (ICRC) största logistiknav med ett

mikronät för att slippa strömavbrott och störningar. Det globala logistikcentret i Nairobi, Kenya, sysselsätter 170 anställda som levererar mat och andra förnöden-heter som mediciner över hela den afrikanska kontinenten. Mikronätet ska drivas av solkraft och diesel i kombination för att maximera användningen av förnybar energi. Projektet planeras vara klart i mitten av 2017.

1. STILREN NÖDBELYSNING SKYDDAR VÄRLDENS MEST HÅLLBARA BYGGNAD

Hur kombinerar man ökad säkerhet med låg energianvändning på snyg-gaste sätt? The Edge i Amsterdam som utsetts till framtidens byggnad använder ABB-teknik för att belysa utrymningsvägarna. De gröna plattor-na är optimalt synliga i dagsljus medan den kraftfulla LED-belysningen minskar energianvändning med 57 procent jämfört med vanliga lysrör.

4. STARKARE ELNÄT I KANADA Kraftbolaget Hydro-Québec driver

ett av de största 800kV-näten i världen och stora delar av det byggdes upp på 1960- och 1970-talen. Nu är det dags att uppgradera de luftisolerade ställverken (AIS) i nätet med högspän-ningsbrytare, krafttransformatorer och shuntreaktorer för att möta den ökande efterfrågan på el. ABB ska designa, leverera och driftsätta de avancerade högspänningsbrytarna med polyme-risolatorer för att göra dem säkrare och robustare men även designa, tillverka och leverera 450 MVA autotransforma-torer och 735kV shuntreaktorer.

ABB i världen

8 Utblick 4|16

START

Jenny blev Årets kraftkvinna Jenny Larsson, chef för Vat-tenfalls svenska värmeverk-samhet, har utsetts till Årets kraftkvinna. Det nya priset synliggör och lyfter kompe-tenta kvinnor i energisektorn för att bredda rekryterings-basen och locka fler till branschen. – Jag hoppas att priset kan bidra till att ytterligare sätta fokus på hur energibranschen kan bli mer jämställd och hur vi ska säkra framtida kom-petens genom att locka fler kvinnor till branschen, säger Jenny Larsson.

Fyra tips för smarta investeringarEnergimarknadsinspek-tionens nya reglerings-

modell för 2016–2019 ställer nya krav på elnätsföretagen. Det lönar sig att tänka om och tänka nytt. Här är våra bästa tips!

1. TILLFÖR NY TEKNIK

När du byter ut äldre ut-rustning fundera på om ny teknik kan ge något extra, som högre leveranssäker-het eller mindre nätförluster. Speciellt gäller det transfor-matorer som ger de största möjligheterna att minska nätförlusterna. Tänk också på automatisering som kan ge mer information om nätet och bidrar till kommande krav på bättre kommunikation med abonnenterna.

2. ÖKA INTELLIGENSEN

I ELNÄTET

Lösningar som flyttar ut den intelligenta tekniken och styr- och brytförmågan till strate-giska punkter ute i nätet kan begränsa antalet abonnenter som drabbas vid en störning i nätet. Exempelvis där mark-kabel övergår i luftledning, som oftare drabbas av jordfel. Med smarta brytare och kon-trollutrustning ute i nätet blir avbrottstiderna kortare.

3. SNABBARE INSTALLATION För nya investeringsprojekt kan projektkostnaderna bli lägre genom att investera i lösningar som ger snabbare och enklare installation och har färre kom-ponenter.

4. REDOVISA NY TEKNIK Var noga med redovisningen av projekten. I reglerings-modellen får elnätsföretagen normalt ersättning utifrån fastlagda normvärden. Använder du smart teknik kan anläggningar däremot även värderas utifrån verkligt anskaffningsvärde i stället för normvärde och på så vis ge full kostnadstäckning.

Läs mer och få fler tips: www.abb.se/elnatsreglering

Utmaningen hos SSABStålföretaget SSAB har en anläggning i Bor-

länge med ett färdigvalsverk som gör sista steget i tillverk-ningen av stålrullar. Verkets motorer installerades och togs i drift 1981–1982 men drabbades under flera år av ljusbågar. Förutom starkt ljus skapar en ljusbåge flera tusen graders hetta och även ljud på upp till 160 decibel. Den energi och det splitter som uppstår vid urladdningen kan

orsaka både personskador och materiella skador. LÖSNING:

1992 installerade ABB ljus-bågsvakter för att minska riskerna vid ljusbågar och mer än 14 år senare har de betalat sig flera gånger om. Även en ny utformning av rotorn och uppgradering av brandlarmen gjordes. Resul-tatet blev minskade skador från ljusbågar och därmed

ökad tillförlitlighet och sänkta underhållskostnader.

– Varje avbrott vi har haft i samband med ljusbågar har förkortats med 10–12 timmar – och detta i en miljö där det normalt sett uppstår sex ljusbågshändelser per år och varje avbrott kostar ett femsiffrigt belopp i dollar per timme, säger Jan Björk, Stra-tegic Technology Coordinator vid SSAB.

1500– så många liter förorenat tvättvatten var ABB-enheten Robotics tvungna att byta varje vecka när alla gjutjärns-detaljer som köps in till robot-tillverkningen går igenom sin rengöringsprocedur. Nu fast-nar smutspartiklarna i ett filter som byts en gång i veckan och samma tvättvatten kan användas i fyra veckor. Både vatten- och energiförbrukning har minskat med 75 procent – energieffektivitet i sin renas-te form.

Jenny Larsson, chef för Vattenfalls svenska värmeverksamhet, tillsam-mans med Johan Söderström, vd för ABB Sverige.

FOTO: PHILIP HÅKANSSON

9Utblick 4|16

START / Produktnyheter

RIO600 upptäcker jordfel i elnätet ABB:s I/O-fjärrenhet RIO600 kan upptäcka alla

typer av jordfel med hög noggrannhet, oberoende av distributionsnättyp. Det här är ett efterlängtat genombrott speciellt för kompenserade och isolerade elnät, där precis och selektiv jordfelsdetektering är en utmaning. Den unika jordfelsdetekteringsalgoritmen används redan tidigare i reläskydd inom produktfa-miljen Relion®.

Marknadens mest mångsidiga kompakta robot Nu är IRB 1660ID här. En kompakt robot perfekt

för tillämpningar som kräver arbete i trånga utrym-men, till exempel bågsvetsning och maskinbetjäning. Den gör det lättare att programmera och simulera förutsägbara rörelser, ger mer kompakta fysiska mått och minskar underhållskostnaderna med 50 procent. Läs mer på: www.abb.se/robotics

Nyheter från ABB:s värld Helt ny mellanspänd omriktare

Nya ACS580MV är byggd på samma plattform som används för de lågspända varianterna ACS580 & ACS880. Med samma panel och gränssnitt som sina lågspända syskon blir installation och skötsel ännu enklare. Perfekt för att varvtalsreglera dina motorer och tillgänglig för motorspänningar 6-11 kV i effektområdet 200-6300kW.

Ny batteriladdare för tåg Nu kommer nästa generations batteriladdare

baserad på krafthalvledare med kiselkarbid (SiC) för alla typer av järnvägsapplikationer. Tågbatterier ger el till bland annat styrning och belysning. Serien BORD¬LINE® BC passar alla standardbatterier för tåg och med storleken av en skokartong är den tio gånger mindre och 80 procent lättare än tidigare generationer.

Ny frekvensomriktare för OEM-kunder ABB:s nya ACS380 är en frekvensomriktare för

styrning av flertalet motortyper samt ABB:s synkrona reluktansmotorer (SynRM). Ett nytt tillbehör är den nya bluetooth-panelen med möjlighet att köra frekvensomriktaren via APP Drivetune. ACS380 är optimerad för montering i apparatskåp och lämplig för industrier inom livsmedel, materialhantering och textil. En perfekt frekvensomriktare för dig som är maskinbyggare.

Bättre service med uppkopplad robot Connected Services är en uppsättning avancera-

de tjänster som ska optimera robotars drifttid och systemets prestanda. Tjänsterna använder data från kundens anslutna ABB-robotar för att förbättra tillförlitlighet och ge snabbare svarstid och återställ-ning om problem uppstår. Möjligheten att övervaka robotar på det här sättet ökar effektiviteten, minskar servicekostnaderna, säkrar drifttiden och förlänger resursernas livslängd.

10 Utblick 4|16

STRATEGI / Nästa steg

Fyra marknadsledande divisioner med entreprenörsandan Power Grids fortsätter att vara Power Grids.

Förstahandspartner för starkare, smartare och mer miljöanpassade kraftnät.n Process Automation blir Industrial Automation.

Förstahandspartnern för industriell automation. n Electrification Products fortsätter att vara Electrification Products.

Förstahandspartner för elektrifiering av alla anslutningspunkter.n Discrete Automation and Motion blir Robotics and Motion.

Förstahandspartner för smarta lösningar inom robotik, motorer och drivsystem.

1000 varumärken finns i dag under varumärket ABB. Nu ska alla varumärken runt om i världen samlas under ett gemensamt paraply.

135 000 medarbetare har ABB i över 100 länder.

FOTO: LASSE FREDRIKSSON

11Utblick 4|16

ABB lanserade den 4 oktober steg 3 i sin strategi ”Next Level” för att frigöra värden för kunder och aktieägare. De viktigaste

delarna i detta är: att forma ABB:s divi-sioner till fyra marknadsledande enheter med pionjäranda, inklusive att fortsätta omvandla divisionen Power Grids under ABB:s ägarskap, förverkliga ABB:s fulla digitala potential, öka farten inom verk-samhetsutveckling samt att stärka varu-märket ABB.

– Under de senaste två åren har ABB blivit snabbare, smidigare och mer effek-tivt. Vi har hela tiden förbättrat marginaler-na och ytterligare stärkt vårt kassa flöde. Nu bygger vi vidare på framgångarna och stärker vår position som en pionjär inom banbrytande teknik, säger ABB:s koncernchef Ulrich Spiesshofer.

ABB HAR EN PERFEKT position för att vara en vinnare i den digitala världen. Det nya erbjudandet ”ABB Ability” kombine-rar ABB:s portfölj med digitala lösningar och tjänster över alla kundsegment. Den digitala omvandlingen kommer att ledas av Guido Jouret, en pionjär inom Internet of Things, som började i sin roll som Chief Digital Officer i oktober.

En annan nyhet är de fyra strategiska

partnerskap som bildats. En viktig del i divisionen Power Grids pågående om-vandling är partnerskapet med Fluor för stora kraftanläggningar och med Aibel för anslutningar av havsbaserad vindkraft. Även ABB:s försäljning av kabelverksam-heten till NKT Cables är i linje med strate-gin och företagen kommer i fortsättningen att samarbeta.

Det fjärde partnerskapet är det mellan ABB och Microsoft, världens största mjukvaruföretag, för att utveckla näs-ta generations digitala lösningar på en integ rerad molnplattform. Kunderna kommer att kunna dra nytta av den unika kombinationen av ABB:s kunskap i ämnet och omfattande portfölj av industriel-la lösningar och Microsoft Azure intelli-genta moln samt kompetens inom B2B. Tillsammans kommer dessa affärspartner att driva fram en digital omvandling inom kundsegmenten över ABB:s verksamheter som exempelvis robotik, marin och laddinfrastruktur.

ABB:s nya varumärkeslöfte är ”Let’s write the future. Together.”TM n

Let’s write the future. Together. En dold digital ledare som är unikt positionerad för att dra nytta av energiomställningen som råder och den stundande fjärde industriella revolutionen. Med fokus på tillväxt, digitalisering, verksamhetsutveckling och ett ännu starkare varumärke ska ABB nu ta sig till nästa nivå.

3miljarder dollar. Ett andra återköps-program av aktier på 3 miljarder dollar planeras för 2017–2019.

myABB. Ta ditt serviceavtal till nästa nivå.

myABB är samlingsplatsen för ABB:s webbaserade tjänster. Där kan du hitta uppgifter om dina installerade ABB-produkter, dokument, reservdelar, tillgängliga utbildningar med mera. myABB ger oss en gemensam bild av din anläggning och ett underlag för att planera underhållet. Boka ett personligt besök via din ABB-kontakt. Läs mer på: www.abb.se/service

FOT

O:

PIA

NO

RLA

ND

ER

”VID ÅRETS SLUT kommer det finnas cirka 30 000 laddbara bilar i Sverige. Ett krux med tanke på klimatet är att många av dessa är laddhybrider som också drar bensin eller diesel.

Jag vill se flera satsningar på rena elbilar. Biltillver-karna jobbar på det och vi som levererar ladd-infrastruktur för bilarna jobbar på det. Men det finns några ’farthinder’ på framgångens väg.

Med dagens vanliga elbilar måste man planera för att stanna och ladda. Om några år när de flesta elbi-lar har en räckvidd på uppåt 35–40 mil är problemet löst. Under tiden hinner vi vänja oss vid att se elbilar, till exempel via Nollzons eltaxi, och elbussar; tysta och rena.

Priset på rena elbilar är än så länge för högt för privatpersoner. Men tekniken och konkurrensen kommer att se till att priset på både bil och batteri sjunker och år 2020–2025 går elbilarna om ladd-hybriderna i försäljning.

Staten måste satsa mer på att gynna ren energi som el. Till exempel med olika former av bonus-malus- system, där elbilar premieras.

Krångel med betalning av laddning ska bort. I dag har laddoperatörerna olika system för betalning av laddning men de kommer att enas om en enda affärsmodell.

År 2030 har vi en miljon laddbara bilar i Sverige. Om vi vrider det till bara rena elbilar så klår vi Norge.” n

ELBILARAntal laddbara bilar hittills i år: 28 000, varav laddhybrider 66 procent och elbilar 34 procent.Antal laddstationer i dag: 600 med 2 000 laddpunkter med olika typer av kontakter och effekt.

JENNY MILTELLJobb: ABB:s produktchef för DC-snabbladdare. Föreläser om E-mobility, konceptet för elfordon och laddinfrastruktur, och affärsutvecklar.Jobbat på ABB: Sedan 1994 på olika divisioner med elfrågor i stort och smått. Bor: Skanör söder om Malmö. Utbildning: Marknadsekonom.

Redo för elbilsinvasionen

myABB. Ta ditt serviceavtal till nästa nivå.

myABB är samlingsplatsen för ABB:s webbaserade tjänster. Där kan du hitta uppgifter om dina installerade ABB-produkter, dokument, reservdelar, tillgängliga utbildningar med mera. myABB ger oss en gemensam bild av din anläggning och ett underlag för att planera underhållet. Boka ett personligt besök via din ABB-kontakt. Läs mer på: www.abb.se/service

13Utblick 4|16

VISIONÄREN / Jenny Miltell

Elbilarna är på stark frammarsch. Ska vi slå Norge i den matchen måste några farthinder undanröjas.

– Terminator, Matrix, Blade Runner – den väster-ländska populärkulturen är fylld av skrämmande exempel på robotar, säger Fredrik Löfgren. Titta i stället på asiatisk film – där är robotar hjältar och räddar mänskligheten.

I robotarnas tjänstHan programmerade sin första robot vid sju års ålder, vann Genikampen i SVT 2014 och arrangerar matteläger för särbegåvade barn. Nu vill Fredrik Löfgren få fler att upptäcka fördelarna med robotar och automatisering.Text: Nathalie Borgman Foto: Pia Nordlander

P å Lillerudsgymnasiet utanför Karlstad visar åtta elever upp en LED-kub med 512 lysande dio-der. Det har tagit dem tolv tim-

mar att löda och programmera den – ett skickligt verk om en grupp gymnasieelever med inriktning teknik skulle ha presen-terat den. Men det är inga 18-åringar som står framför tavlan, utan ett gäng 12-åringar – svältfödda på stimulans i skolmiljö. De är med på ett matteläger för särbegåvade barn som drivs av Fredrik Löfgren, som tidigare i år utsågs till Årets Teknolog av ABB..

– De var oroliga för att inte hinna klart i tid, berättar Fredrik. Jag sa att de kunde gå upp lite tidigare nästa morgon, vilket resulterade i att de väckte mig klockan tre så att jag kunde låsa upp fysiksalen. Mattelägret är ett av många initiativ som 24-åriga Fredrik har tagit för att få barn att bli intresserade av matte och teknik. Han har tidigare bland annat arrangerat olika typer av vetenskapsturnéer, där han föreläser på skolor.

– Skillnaden mellan en vanlig skolklass och mattekollot är att barnen kan förstå komplexa resonemang på en smart vux-ens nivå. När jag föreläser på skolor har jag en workshop på åtta lektioner. Sam-ma övningar klarade barnen på matteläg-ret på två.

CIRKA FEM PROCENT av alla barn räknas som särbegåvade, Fredrik själv är en av dem. Han skapade sin första robot som sjuåring när kompisarna inte ens kunde stava till ”programmering”. I mellanstadiet byggde han en självkörande bil som kör-de till köket och bad mamma om kakor, och som reagerade när kakorna lades på flaket och vände tillbaka till Fredrik.

– När barn är duktiga på fotboll upp-muntras de, ingen behöver sitta på bän-ken om man gör för många mål. Och ing-en ber Zlatan avbryta sin egen träning för att hjälpa klasskompisarna i stället, vilket särbegåvade ofta uppmuntras till.

ÅR 2014 ställde Fredrik upp i Genikampen i SVT – som han även vann – för att ge barn en förebild och visa att det är coolt att vara smart. Fredrik har redan programmerat robotar som kan prata självmant, rädda människor, laga mat och tävla i fotboll för Sverige i Robot-VM. Globalt har artificiell intelligens (AI) bland annat diagnostise-rat sjukdomar, vunnit Jeopardy och skrivit journalistiska texter. Få yrkesgrupper kom-mer att lämnas oberörda i takt med att ut-vecklingen sker allt snabbare.

– Svenskar klassas som de mest ensamma i världen och den psykiska ohälsan ökar i vårt samhälle. Om auto-matisering och artificiell intelligens kan göra att vi kan gå ner i arbetstid får vi mer tid för varandra, våra egna intressen och kommer förmodligen må bättre.

SAMTIDIGT MÄRKER FREDRIK av ett mot-stånd när han är ute och föreläser om AI. Många tycker att robotar är ”plåtmons-ter” och tanken på att de kommer ersät-ta mänsklig arbetskraft helt och utrota människan framkallar mentala kalla kårar.

– Terminator, Matrix, Blade Runner – den västerländska populärkulturen är fylld av skrämmande exempel på robotar. Titta i stället på asiatisk film – där är robo-tar hjältar och räddar mänskligheten.

EN ROBOT som Fredrik har jobbat på att förmänskliga är ABB:s tvåarmade YuMi. När han fick utmärkelsen Årets Tekno-log av ABB tidigare i år fick han även ett skräddarsytt sommarjobb på ABB:s en-het Robotics, och valde då att jobba med kalibreringsrutiner för YuMis handkame-ror – så att den ska kunna ta fler beslut och bli enklare att använda.

– Det har varit väldigt lärorikt att vara här – framför allt för att få en inblick i hur ett stort företag som ABB jobbar med automatisering. Jag vill absolut komma tillbaka i framtiden – men först vill jag fokusera på att utveckla mina egna ro-botar, föreläsa och helt enkelt förbereda allmänheten på att robotarna kommer, och att de inte är farliga utan snälla och hjälpsamma. n

SÄRBEGÅVNINGHögbegåvad, geni, talangfull – det finns en rad benämningar för att beskriva personer med excep-tionella förmågor. Sedan mitten av 90-talet används termen ”särbegåvad”. Särbegåvade skiljer sig från högpresterande genom att exempelvis tänka mer komplext och snabbare, vara kreativare, mer kritiska och mer självgående.

14 Utblick 4|16

MÖTET / Fredrik Löfgren

15Utblick 4|16

FREDRIK LÖFGRENÅlder: 24.Uppvuxen: Sifferbo i Dalarna.Studerar till: Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik vid Linköpings universitet.Känd för: Robotexpert, Årets Teknolog 2016. Vann Genikampen 2014, kom tvåa i Robot-VM 2011 samt OS 2009, vann matlag-nings-VM för robotar 2014. Driver olika initiativ för särbegåvade barn och för att få fler unga att upptäcka matte och teknik.

16 Utblick 4|16

VA-BRANSCHEN / Kalmar Vatten

Redo för både storm och torkaTar du ditt dricksvatten för givet? Det gör inte Kalmar Vatten som nu tagit steget in i framtiden. Text: Peter Ottsjö & Jakob Svärd Foto: Johnér och Marcus Funke

Ioktober 2015 tilldelades Kalmar Vatten en hedrande fjärdeplats i tävlingen Sve-riges godaste dricksvatten. ”Ett finsma-karvatten av bästa sort. Klirrande klart

med härlig fräschör”, löd juryns omdöme. I lika positiva ordalag kunde inte ens den mest generösa beskriva vattenverkets an-läggningar. De var som elektromekaniska museer med prylar från 70-talet. Asea-kon-taktorer man i dag enklast hittar på Ebay. Gamla styrsystem från Sattcon.

– De flesta vattenverk och reningsverk byggdes på 60- och 70-talen. Sedan dess har tiden i princip stått still. Det var dags för en uppgradering, säger Johan Westin, driftledare på Kalmar Vatten.

För en utomstående kan behovet inte ha tett sig riktigt lika självklart. Det kom-munala bolaget förser nästan alla 65 000 invånare med vatten, och har förutom sitt goda, prisade dricksvatten också varit känt för sin goda vattentillgång.

– KALMAR HAR VÄLDIGT goda förutsätt-ningar för att kunna leverera dricksvatten av god kvalitet eftersom vi hämtar vårt vatten ur en ås. Den pressar upp grund-vattnet på ett sätt som gör att mineraler och salter tillsätts på naturlig väg. Kvali-teten blir jämn och temperaturen stabil, det händer inte så mycket under färden till ytan. Om vi i stället hade nyttjat oss

av ytvatten skulle vi fått en väldigt skif-tande kvalitet beroende på årstiden. Det enda vi gör med råvattnet efter att det har kommit till vårt verk i Skälby är att vi pH-justerar det genom att tillsätta soda och desinficerar det med klor, säger Johan Westin.

Sedan en tid har dock Kalmar Vattens region ställts inför en stor oförutsedd på-frestning: en klimatförändring som inte direkt kommit som en skänk från ovan.

– Hela sydöstra Sverige har lidit av väl-digt lite regn. Under augusti, september och oktober förra året regnade det ungefär tre millimeter i vår region. I år har det kom-mit lite mer regn men så länge växtlighe-

”Ett finsmakarvatten av bästa sort. Klirrande klart med härlig fräschör.” Kalmar har ett av Sveriges godaste dricks-vatten. Bakom succén står Kalmar Vatten.

17Utblick 4|16

ten behöver mer vatten så tar den merparten av tillskottet. Det gör att regnvattnet inte kan hjälpa till att fylla på i grundvattenmagasinen. Det har i dag resulterat i att vi har den lägsta grundvattennivån sedan 1960-talet, berättar Johan.

Det torra klimatet har bland an-nat medfört att Kalmar Vatten tvingats dra en helt ny vattenledning ut till Öland samt att man sedan februari i år kör ut vatten till ön via Ölandsbron.

– Det är första gången som Kalmar Vat-

ten kör ut vatten till Öland. Torrpe-rioder har vi haft förut. Det var torrt under fotbolls-VM sommaren 1994. Det var torrt under 1970-talet. Det går i cykler. Under 1800-talet var det torrt under 19 år här i Småland, det var bland annat därför en mil-jon människor utvandrade till USA.

Det här är allvarligt, särskilt för dem med egna brunnar eller lantbruk. Nu har vi haft ett torrår. Vi vet inte om det kommer att bli ännu fler sådana år nu eller om grundvat-tennivåerna kommer att fyllas på.

TROTS UTMANINGARNA flyter Kalmar Vattens verksamhet på. I mångt och mycket har kommunens invånare infil-treringen – eller processen för att skapa konstgjort grundvatten genom att hämta vatten från exempelvis en å – att tacka för det. Men även uppgraderingen av styr-systemen har underlättat Kalmar Vattens arbete.

– Vi på Kalmar Vatten kan inte göra så mycket åt klimatförändringarna. Däremot kan vi försöka hitta nya uttagsområden och sprida riskerna mer. Vi ska försöka

Johan Westin.

En stor vinst med de nya systemen är att Kalmar Vatten idag har tillgång till bättre och mer tillförlitlig data i sina mätsystem.

18 Utblick 4|16

VA-BRANSCHEN / Kalmar Vatten

JOHAN WESTIN började på Kalmar Vatten i mars 2014, men hade tidigare i sin roll som säljare länge känt till att behovet av modernisering av olika vattenverk var omfattande. Han visste att Kalmars många anläggningar fort-farande var manuella så pass att varje ventilreglering måste göras på plats, för hand. För att reglera pumpflödet användes strypreglering.

Tillsammans med Roger Wester, säljare på ABB, skissade Johan på en plan som skulle göra Kalmar Vatten toppmodernt och med fortsatt lika hög kvalitet som på vattnet de levererar.

– Kalmar Vatten skulle uppdatera sina anläggningar och kom till oss. Tillsammans jobbade vi för att göra de olika delarna av uppgraderingen så kompatibla med varandra som möjligt. Vi har haft ett gott samarbete som mynnat ut i en god användar-vänlighet. Vi har satsat mycket på användargränssnitt som ska göra det enkelt för operatören på plats. Det är väldigt viktigt att allting fungerar som det ska i en vattenanläggning. Tillförlitligheten är A och O. Sedan har vi en hel service organisation som

kan hjälpa till och stötta om någonting händer, berättar Roger Wester.

– Vi har främst jobbat för att få in mer automatik i verken. Det gör att det blir mer tid för underhåll och säkerhet. Vi kan mäta många fler parametrar i dag. Antalet signaler som kommer in har ökat vilket låter oss behovsstyra driften på ett helt annat sätt. Tidigare kanske vi av misstag bräddade av vattnet eftersom det blev för hög nivå i reservoarer. I dag har vi ett styrprogram som talar om när det börjar bli för högt och minskar flödet automatiskt, säger Johan Westin, driftledare på Kalmar Vatten.

VATTENVERKET I KALMAR uppgradera-des med programmerbara styrsystem ur ABB:s 800-serie, utrustade med modulbussar för att minska behovet av komponenter.

– Vi valde det styrsystemet efter-som vårt reningsverk körs med sam-ma hårdvara. Det är en stor fördel. Våra kollegor Kalmar Energi kör också på samma hårdvarukonfiguration. Det gör att tillgången på reservdelar ökar betydligt och vi behöver inte ha lika mycket reservdelar på lager här hos

oss. Man kan säga att vi skapat ett litet nätverk av 800-användare där vi kan ringa runt och höra oss för om någon av oss har problem, förklarar Johan Westin.

Under deras regi installerade man frekvensomriktare – ACS580 och ACS880 – som sköter varvtalsregle-ringen. Energibesparingar och mins-kat slitage på pumpar och rörsystem är naturligtvis uppenbara förtjänster, men det har även lett till att Kalmar Vatten fått fram mer tillförlitliga data ur sina mätsystem.

– VÅRA ANALYSSYSTEM fungerar som bäst om det finns ett kontinuerligt vattenflöde. Tidigare, när vi startat och stoppat pumparna för att reglera vattennivån i reservoarerna, har vi inte kunnat mäta riktigt som man ska. Tack vare frekvensomriktarna kan vi pumpa vatten hela tiden och genom den kontinuerliga utpumpningen får vi även bättre data. Vi har till exempel mätinstrument som mäter klorhalten i det utgående vattnet, ett värde man inte vill ska visa fel. När vi har mer tillförlitlig data vågar vi även styra mer effektivt baserat på de mätdata vi får

ut, i stället för att skarva för säkerhets skull, berättar Johan Westin.

Tillsammans bildar de två uppgra-deringarna grundbulten i det moderni-seringsarbete som ABB hjälpt Kalmar Vatten med. Därtill bestämde Johan, tillsammans med Esa Löfqvist, tekni-ker på Elektroverkstaden, i samband med uppgraderingen av vattenverken i Kalmar kommun att varje anläggnings automationsskåp – som gör allt från att öppna och stänga motorventiler till att mäta energi användning – skulle se mer eller mindre identiska ut.

– Många som köper ett automa-tionsskåp tar bara de produkter som skåpbyggarna själva använt eller det som konsulten föreskrivit. Vi har mer påverkat och sagt att de här dvärgbrytarna ska vi ha från ABB, de här elmätarna ska vi ha från ABB och så vidare. Det blir så mycket enklare för driftteknikerna än att de ska ha en massa anläggningar som spretar, med olika fabrikat, säger Johan Westin.

Så moderniserades Kalmar Vatten

göra processen smartare genom att mäta grundvattennivåerna online och använda den datan i styrsystemet. Har vi kört ner ett område kraftigt kan vi gå över till om-råde nummer två. Det är den största fak-torn som ABB har hjälpt oss att realisera: vi har blivit bättre på att mäta och styra driften, säger Johan Westin.

Trots att man fått parera för de sjun-kande grundvattennivåerna i driften den senaste tiden har moderniseringen av Kalmar Vattens anläggningar, som bland annat försetts med frekvensomriktare,

gjort att vattentillgången blivit mer säkrad för kommuninvånarna.

– Så är det. Ta en stad som har ett vat-tentorn som avgör vilket vattentryck man får ut i ledningsverket. Vad händer om det

blir problem med vattentornet? Med vårt nya system kan vi helt enkelt koppla bort vattentornet och trycksätta hela staden med distributionspumpar. Med frekvens-omriktarna kan vi behovsstyra pumparna

”Ta en stad som har ett vattentorn som avgör vilket vattentryck man får ut i ledningsverket. Vad händer om det blir problem med vattentornet?”

Utblick 4|16 19

Stormen Gorm var en mild bris jämfört med de hot som svenskt vatten står inför framöver. Här är några av hoten:

SKRED OCH ÖVERSVÄMNINGAR: Svenska avloppsledningsverk är mer eller mindre föråldrade och sårbara om det skulle bli ovanligt mycket regn. Risken är att orenat avloppsvatten då läcker ut i naturen.

REGNIGARE KLIMAT: Flera av Sveriges vattenverk är byggda på 60- och 70-talen och många har inte hunnit med den restaurering som nu pågår på Kalmar Vatten. En konsekvens kan bli att de vid ett framtida regnigt klimat inte klarar av att rena större mängder vat-ten av dålig kvalitet, vilket kan leda till parasitutbrott.

SALTVATTENINTRÄNGNING: Om havsnivån höjs på grund av de klimatförändringar människan skyndar på kan saltvatten tränga in i brunnar, grundvattendepåer eller vattendrag som används till att göra dricksvatten. Vill du fortsätta dricka vatten är detta inget alternativ.

LÄKEMEDELSRESTER: När vi äter exempelvis antibiotika ham-nar dess rester i reningsverk. Enligt ett forskarteam vid Uppsala universitet finns risken att bakterier – på grund av detta – utvecklar antibiotikaresistens i reningsverken.

och få dem att varva ner automatiskt i stället för att först pumpa upp och sedan sänka vattennivån, säger Johan.

METODEN SKA INTE ses som ersättning, utan som ett komplement. Nivåregle-ring med vattentorn och tryckreglering med pumpar är två olika lösningar: vid ett eventuellt haveri finns alltid en fullgod ersättare. Men inte ens då är det helt risk-fritt.

Ett konkret exempel på det kom i fjol när stormen Gorm drog förbi samtidigt som Kalmar Vatten genomförde ett om-

fattande underhållsarbete i stadens vat-tentorn. Tornet hade tömts på vatten och lokalbefolkningen fick sitt vatten via tryck-reglering ut på vattennätet. Plötsligt stod Westin och hans manskap inför det högst påtagliga hotet om ett strömavbrott.

– Det var vår akilleshäl då. Och visst kände vi till att den skulle komma, men vi hade egentligen inget val. Det stod fyra serviceföretag och väntade på att få börja på måndag morgon. Det gick inte bara att avbryta det arbetet. Vi fick rida ut stor-men, säger Johan Westin och skrattar.

Tack vare ett gediget moderniserings-

arbete krävs det mer än stormar och torka för att hindra Kalmar Vatten från att servera sina kommuninvånare ett av Sveriges godaste dricksvatten. n

Flera framtida vattenhot

DET GJORDE ABBABB har hjälpt Kalmar Vatten att modernisera sina vattenverk och till dem levererat styrsystem av modell 800 M, samt frekvensomriktare av modellerna ACS580 och ACS880. ABB har även levererat kompatibla manöverpaneler, brytare, kamställare, mjukstartare, effektbrytare, kontaktorer, motorskydd, elmätare och reläskydd till anläggningarna.

FOTO: GETTY IMAGES

20 Utblick 4|16

VA-BRANSCHEN / Kalmar Vatten

Utblick 4|16

SÅ GICK DET TILL / Mjukstartaren

En utomjordisk idéAtt rivstarta en elmotor genom att koppla på full ström direkt sliter på motorn, den utrustning som drivs av motorn och frestar dessutom på elnätet. Lösningen stavas mjukstartare. Det började som en uppfinning från Nasa men är i dag en prisbelönt ABB-produkt.

SLUTET AV 1970-TALET NASA VILL SPARA ENERGI Ingenjören Frank Nola på Nasa i USA har en idé om hur man kan minska energiförbrukningen i små asynkronmotorer. Hans ”en-ergy saver” kan elektroniskt justera spänningen i enlighet med motorbelastningen. Produkten får namnet Nola Device och marknaden för mjukstartare föds.

1982DE FÖRSTA STEGENFairford Electronics i England blir det första företaget att designa och producera en helt digital trefas-motor-styrning med automatisk energioptimering, med en ny funktion i sikte – att mjukt starta en motor och på så sätt spara energi. Det lilla svenska företaget Elfi föreslår för giganten Asea att de ska ta in en mjukstartare i sitt sor-timent. Ingen inom Asea vet vad en mjukstartare är men de köper in alla komponenter och Gunnar Johansson, ny-anställd på Asea, får i uppgift att ta fram en mjukstartare från Asea med elektronik från Elfi och kunskap från Fairford Electronics.

Text: Camilla Mattsson Foto: ABB

inuti. Ambitionen är att ta fram en mjukstartare som kostar hälften så mycket att tillverka som PSD. Resultatet blir den nya PSS med egen hård- och mjukvara från ABB. År 2000 är PSS redo för marknaden och målet är att dubblera omsättningen för mjukstartare.

2004PRODUKTUTVECKLINGEN GÅR VIDARE Kort efter lanseringen av PSS känner teamet ändå att den inte räcker till – de vill göra en produkt som är ännu enklare för kunden att jobba med. När nya PST är klar 2004 pratar den 12 språk och är självinstruerande. Responsen låter inte vänta på sig och ABB blir en huvudaktör på marknaden.

2005BEKYMMER OCH FRAMSTEGProblem uppstår och PST dras med kvalitetsproblem. Visionen om den enkla produkten ligger allt längre bort. Torque Control, att styra motorns varvtal under start och stopp med en speciell algoritm, saknas.

ABB:s forskningsenhet Corporate Research kopplas in och man får även hjälp av pumptillverkaren Xylem som testar ABB:s mjukstar-tare på sina pumpar. Man blir tvungen att hitta en ny hårdvara och mjukvara. En ny algoritm växer fram och äntligen blir produkten riktigt enkel att använda. Parallellt med förbättringen av PST har man också utvecklat en ny liten mjukstartare, PSR, som styr strömmen bara i två faser och kan tillverkas till riktigt låg kostnad. ABB har nu ett komplett sortiment av mjukstartare, PST-avancerad, PSS-medium, PSR-enkel.

2008REFERENSGRUPP STYR En stor marknadsundersök-ning med kunder görs för att ta reda på behoven. Referensgruppsmöten hålls med de viktigaste länderna och våren 2008 presenteras förslag på två nya produkter att utveckla för den framtida marknaden – PSE och PSTX. Referensgruppen väljer PSE. Nyheten är att den bara ska reglera i två utav tre faser för att spara pengar. Projekt-gruppen byter nu ut språk,

bokstäver och ord till ikoner så att ännu fler kan förstå. 2010 kommer PSE ut och ABB är nu en stor aktör på en mogen marknad.

2014 PSTX – DEN MEST ANVÄNDARVÄNLIGA MJUKSTARTAREN På många marknader är ABB marknadsledande. Det kom-mer krav på att mjukstartaren ska kunna kommunicera med PLC:er och omvärlden och utvecklingen tar åter fart och nu samarbetar teamet med de inom ABB som utvecklar frekvensomriktare. PSTX lan-seras sommaren 2014. Den har diagnosfunktioner och ett nytt sätt att styra tyristorerna som är stabilare. ABB och teamet har skapat den mest användarvänliga mjukstarta-ren någonsin.

1984ASEAS FÖRSTA MJUKSTARTARE Aseas första mjukstartare, kallad DEHE, kommer ut på marknaden och lanseras på Elfackmässan våren 1984. Vid den här tiden är mark-naden begränsad till Sverige och kunderna finns främst inom processindustrin.

1993PSD ÖPPNAR UPP FÖR VÄRLDEN Efter ett intensivt samarbete med Fairford Electronics, som fortfarande gör mjuk-varan och hårdvaran, kom-mer den nya mjukstartaren PSD, designad för olika spänningar och med extra funktioner inbyggda av ABB. Nu öppnas dörrarna för kunder runt om i världen och under hela 90-talet lever PSD vidare och är populär.

2000DAGS ATT KNÄCKA KODENGunnar Johansson och hans team vill ta fram den första egna produkten. ABB har en stor marknad för sin mjukstartare men vet inte fullt ut hur den fungerar tekniskt

21Utblick 4|16

S verige är erkänt duktigt på att snappa upp trender från USA. Från grönkålsjuice och rock’n’roll till dagliga såpoperor. Den senas-

te trenden som har tagit klivet över Atlan-ten är av ett annat slag: startupinkubatorer och ”innovationshubbar”. Stockholm kan

numera slå sig för bröstet och säga att den är en av världens startuptätaste städer. ”The Capital of Scandinavia” vill bli ”The Silicon Valley of Europe”. Och det stannar inte i huvudstaden: även i Göteborg och Malmö finns i dag en uppsjö av inkubatorer.

Idén är att nystartade företag, oftast inom

techvärlden, får en plats att jobba på och coachning framåt av erfarna rådgivare. Mot-kravet? Ibland måste de ge upp några pro-cents ägande i företaget, ibland betala hyra.

I KALIFORNIEN finns bland annat legen-dariska inkubatorn Y Combinator som

22 Utblick 4|16

UTVECKLING / Samarbete

Start me upDet är i snabbfotade innovationshubbar och inkubatorer som de bästa nya idéerna föds. Inte undra på att fler och fler storbolag vill närma sig startupvärlden.Text: Peter Hammarbäck Foto: Getty images

tar in ett gäng entreprenörer två gånger om året. Dropbox, Airbnb och Reddit är några lyckade företag som fått trampolin- hjälp i Y Combinator.

I Stockholm finns till exempel SUP46 för helt nystartade företag. Epicenter är en annan stor, ny inkubator. Några hajpa-de företag som valt Epicenter som bas: e-handelsföretaget Tictail, gamingföre-taget Star Stable och Youtubenätverket Splay (som just flyttat till ett annat innova-tionshus, A House). Plus en lång rad min-dre bolag som är tidigare i utvecklings-fasen. Men även storbanken SEB och mobiloperatören Telia Sonera har eta-blerat mindre satellitkontor här. ABB har

också precis sjösatt tillväxthub-ben SynerLeap i Västerås. Det verkar som att storbolag nu fattat grejen och försöker hoppa på startuptåget innan det lämnar stationen.

VI RINGER UPP PÄR HEDBERG, vd för startupinkubatorn Sting. Sting är mer än en inkubator, börjar han med att säga (ja, det råder lite begreppsförvirring). De är ”ett ekosystem för startups” med co-wor-king spaces, inkubator, accelerator, ett investeringsbolag och rekryteringsverk-samhet. Tillsammans med Stockholms Handelskammare har de under 2016 drivit

projektet ”Team up with Startups” med målet att storbolag och startupbolag skulle få mötas.

– Anledningen till att en del storbolag vill närma sig startup- scenen är att de insett att det inte längre går att komma på allt

inhouse. Världen snurrar snabbare, nya innovationer kommer samtidigt i hela världen och i den myllan är startups mer snabbfotade än traditionella storbolag, säger Pär Hedberg.

Startups har ett annat, snabbare arbetssätt än äldre storbolag, förklarar han. Det är mer uppbyggt kring att lansera en prototyp, testa hur den funkar och iterera.

23Utblick 4|16

Pär Hedberg.

”Anledningen till att en del storbolag vill närma sig startupscenen är att de insett att det inte längre går att komma på allt inhouse”

– Det arbetssättet vill storbolagen kom-ma närmare. Om det tar ett storbolag två år att få fram en prototyp kan en startup göra samma sak på sex månader.

Dessutom är egen utveckling extremt dyrt för stora bolag.

– Ett aktuellt exempel är Ericsson, som haft stora egna utvecklings-avdelningar men inte fått ut till-räckligt mycket nya produkter, säger Pär Hedberg.

OKEJ, SÅ GODA SKÄL verkar finnas för att äldre storbolag vill närma sig startupscenen. Men hur gör de kon-kret? Ett gäng golfgubbar i gråa kosty-mer kan ju inte bara vandra in på valfritt

startupbolag och försöka ”tappa in” på energin … Charlotte Olsson ledde pro-

jektet Team Up with Startups för Stockholms Handelskammare.

– Storbolagens problem pa-rades med startupbolagens lösningar. Under den parollen skapade vi 160 möten mellan storbolag och startups, varav flera har genererat konkreta samarbeten.

Nyckeln, fortsätter Charlotte Olsson, är att få dit de personer på bolagen som har mandat att agera och besluta. Det krävs mandat från högsta ledningen, en äkta vilja att förändra sitt bolags arbete med innovation.

Även Pär Hedberg säger att storbolag som verkligen vill lära av startupscenen

inte får se det som ett sätt att putsa på ytan och känna sig lite mer moderna.

– Det handlar om att öppna sig och våga. Än är det inte så många storbolag som verkligen vågar, men fler som känner sig för och har tagit de första stegen.

STORBOLAGEN HAR ALLTSÅ miljarder skäl att närma sig startupscenen. Men omvänt då: Vill inte startupbolagen så att säga ha sin coola fest i fred? Inte nödvän-digtvis, säger Charlotte Olsson:

– För nystartade bolag är den första stora kunden värd väldigt mycket. Att få ett stort bolag att testa sin idé, sin pro-dukt eller tjänst är en ovärderlig möjlighet som påverkar startupbolagens fortsatta arbete. Så nej, startupbolagen tycker inte

Charlotte Olsson.

FOTO

: CO

LOU

RB

OX

24 Utblick 4|16

UTVECKLING / Samarbete

INKUBATOR/INNOVATIONSHUBB

Större plats, fysisk eller inte, där nystartade företag får mötas, jobba tillsammans. Ofta ingår program med coachning och hjälp. Betalningsmodell varierar – ofta vill inkubatorn få några procent i bolagen som ”tack för hjälpen”.

TILLVÄXTHUBB

Etablerade (men ganska nya) företag får flytta in under samma tak som några an-dra, och får hjälp att ta nästa steg. Exempelvis ABB:s SynerLeap i Västerås.

CO-WORKING SPACE

Aningen flytande defini-tion, men lokal där många mindre företag och enskilda konsulter kan hyra in sig och jobba. Ofta kaféliknande, loungeinspirerade ytor plus en del infrastruktur som exempelvis mötesrum.

KONTOR

Plats där företag traditionellt har arbetat. Mässingsskylt på dörren. Faxmaskin. Kyl med lunchlådor. Långt kon-trakt. Postkille.

Vad är vad? Här föds de nya idéerna:

att det är trist att storbolag närmar sig – tvärtom.

Pär Hedberg säger att det är en ”våt dröm” för många startupbolag att få in den första stora kunden.

Genom Sting möts storbolag och startupföretag framför allt på kontoret THINGS (som ligger på KTH och har fo-kus på bärbar teknik, 3D-skrivare och ”sakernas internet”). Där har de regel-bundna möten.

– Vi gick ut till en rad storbolag och sade: ”Kolla, på THINGS sitter 35 nystar-tade bolag som sysslar med teknik som kan vara intressant för er.”. En del stor-företag nappade och gick in som partner. Exempelvis Husqvarnas produktchef kan komma till oss med ett problem kring

robot gräsklippare, och höra om något företag på THINGS kan hjälpa dem med en lösning. Och få betalt för att jobba fram en prototyp.

För startupbolagen blir det också en bra omvärldsanalys att möta storbolagen, för att veta att de inte jobbar på något som andra redan hunnit ta fram.

– För framåtlutade storbolag som för-står att digitaliseringen är den fjärde revo-lutionen är det här vägen framåt. För att utvecklas måste de söka idéer och exper-tis i andra, mindre bolag, säger Charlotte Olsson. n

AIRBNB Hyr lägenhet i stället för hotell. Grundarna var med i den hajpade Kalifornien-baserade inkubatorn Y Combinator* år 2009.

CLASSPASS App (USA) som kopplar samman människor som vill träna med ett gym som pas-sar och är ledigt. Började i TechStars, en stor inkubator med flera verksamheter på flera platser.

DROPBOX Lagra och dela data på nä-tet. Även Dropbox kommer ur Y Combinator.

STRIPE Stora på online- betalningar, finansteknik. Deltog i Y Combinator tidigt.

REDDIT Också detta en Y Com-binator-alumn. Köptes av mediabolaget Condé Nast för 65 miljoner dollar efter några år som aktivt.

*Y Combinator tar in bolag mot några procents ägande. Under tre månader får bolagen en plats att jobba på, bra coachning och hjälp att hitta finansiering.

Hyr här!

Hyr här!

Hyr här!Hyr här!

Hyr här!

Hyr här!

Hyr här!

FOTO: COLOURBOX

25Utblick 4|16

Spännande bolag som skapats eller växt i inkubatorer:

41 373Så många aktiva lägenheter finns det i New York för uthyrning via Airbnb.

”För framåtlutade stor-bolag som förstår att digitaliseringen är den fjärde revolutionen är det här vägen framåt”

26 Utblick 4|16

INKUBATOR / SynerLeap

SynerLeap ger idéer musklerNy tillväxthubb öppnar både dörrar och möjligheter. SynerLeap låter startupföretagen flytta in i hjärtat av ABB:s forskningscenter. Text Lena Bergman Foto Jonas Bilberg

Teamet som jobbar på ABB:s tillväxthub SynerLeap är Peter Löfgren, Maria Aukland, Laila Wadstedt, Magnus Backman, Stefan Thorburn, Gaetana Sapienza, Rolf Lindström och Camilla Kullborg.

27Utblick 4|16

SYNERLEAPTillväxthubben SynerLeap är ett ekosystem som ska ge företag möjligheter att växa och expandera inom tre områden: industriautomation, robotik och energi. SynerLeap drivs i ABB:s forskningscenter Corporate Research, tillsammans med partners som Automa-tion Region, Almi, Vinnova, Mälardalens högskola och Västerås stad.

En YuMi att programmera. Ett hög-spänningslabb att testa i. Eller ett koppel av experter att bolla idéer med. Hur innovativa de än är, är

sådana resurser oftast en utopi för små företag i teknikens framkant.

– Hur häftigt vore det inte om entre-prenörens idéer kunde kombineras med ABB:s muskler, säger Peter Löfgren, vd för SynerLeap.

HAN LYSER AV ENTUSIASM, för den vision han jobbat för det senaste året har precis blivit verklighet. Mitt i ABB:s allra heligas-te, i hjärtat av det världsledande forsk-ningscentret Corporate Research, har till-växthubben SynerLeap invigts. I den här

”Här ska företagen komma varandra när-mare, knyta kontakter och bygga ömsesidigt förtroende”

moderna och flexibla miljön, nära både expertis och avancerade labbmiljöer, ska nu två vitt skilda företagskulturer mötas: startupföretagets och det gamla stor-företagets. Tillsammans ska de utveckla framtidens robotik, energi och automa-tion här.

– Små företag och stora företag har ofta svårt att etablera samarbeten. Den ena är kanske rädd att bli slukad och den andra är mån om storlek och status. De gånger man möts pratar man ofta förbi varandra, säger Peter Löfgren.

PÅ SYNERLEAP FINNS därför inga stäng-da dörrar. Här ska företagen komma varandra närmare, knyta kontakter och bygga ömsesidigt förtroende. Genom att arbeta sida vid sida kommer man att driva varandra och utvecklingen framåt.

– Corporate Research firade precis 100 år. Det är förstås fantastiskt, men vid den åldern behöver man ibland påminnas om passionen i arbetet. De här startup- företagen ger så oerhört mycket energi. Vi måste släppa in dem och röra om i grytan. Jag är helt övertygad om att både ABB och företagen kommer att se stora värden av det!

Totalt kommer runt 25 företag att finnas med i SynerLeap. Fyra är klara redan från

start, och Peter Löfgren ser stora möjlig-heter för dem.

– Ta Gleechi till exempel, som jobbar med spelutveckling. De är i grunden duk-tiga på robotutveckling, men applicerar i dag sin teknik på den marknad de har till-gång till. Genom SynerLeap skapas möj-ligheter att dra nytta av tekniken på helt nya marknader.

AUTOMATION REGION ÄR en av flera part-ner i SynerLeap. Processledaren Karolina Winbo är förhoppningsfull, och hon säger att samarbeten som det här är nödvän-digt för att hitta lösningar på samhälls-utmaningar:

– Den här tillväxthubben har stor bety-delse för regionen. Vi vill att Västerås och Västmanland ska bli en ännu attraktivare region och att fler ska förstå vilka möj-ligheter som finns i industrin här. Där är SynerLeap en viktig kugge. n

EVOTHINGS

Evothings är en plattform för att enkelt bygga mobilappar som kommunicerar med olika digitala lösningar.

Vad är viktigast för er i SynerLeap?

– Att komma nära riktiga kundcase och kundbehov. Evothings är ganska små och rätt nystartade och som liten aktör är det svårt att nå ut. Genom att vara med i SynerLeap kommer vi att finnas med i sammanhang där vi kan träffa både ABB och ABB:s kunder och vi får möjlighet att hitta riktiga kundprojekt.

GLEECHI

Gleechi har utvecklat en mjukvara för att skapa handrörelser som interagerar och plockar upp saker i realtid.

Vad hoppas du att SynerLeap ska leda till?

– Att vi kan bygga mjukare samarbeten med kompetenta människor och inte bara ses vid kund- och pro-jektmöten, utan skapa en relation. Gleechi är dessutom sprungna ur robotiken, och eftersom vi gärna tar oss tillbaka dit vill vi samarbeta med dem som är duktigast i världen på robotar och automation.

MOBILARIS

Mobilaris är ett mjukvaruproduktföre-tag som arbetar med beslutsstöd baserat på positioneringsteknik.

Vad kan ett Luleå-företag att få ut av en tillväxthubb i Västerås?

– Jag känner redan per-sonerna och produkterna i Norrbotten, så för oss är det en möjlighet att få in ny kreativitet i vårt tänkande som vi inte skulle få på hemmaplan. Jag tror att vi kommer hitta en annan typ av kompetens och andra intressanta företag att samarbeta med. Eller varför inte gemensamma ex-jobbare?

NODD

Nodd utvecklar nota-tioner, symbolspråk, med målet att reforme-ra kunskapsöverföring inom olika discipliner.

Är Nodd en joker i leken här?

– Om man med joker menar något som är utanför boxen finns det onekligen en poäng i det. De senaste tre åren har vi skapat ordlösa språk för rörelser och processer inom olika idrotter. Det finns stora likheter med både robotik och rörelser i underhåll och nu förväntar vi oss minst lika bra resultat inom industrin som inom idrotten.

Vi är med i SynerLeap

Karin Edström Jakob Johansson Mikael Nyström Johan Lundell

28 Utblick 4|16

STYRSYSTEM / Boliden Minerals

Gruvans hjärnaI Kristinebergsgruvan i Västerbotten finns hundratals pumpar som är livsviktiga för gruvdriften. Men fram tills nyligen hade pumpsystemet dålig samordning och kontroll. Men med ett nytt intelligent styrsystem körs pumparna bara när de behövs vilket sparar både pengar och energi. Text: Stefan Johansson Foto: Patrick Degerman

Gruvdrift är energikrävan-de med maskiner som går dygnet runt året om. Ibland till ingen nytta alls. Ett ex-

empel på det är dräneringspumparna som pumpar upp produktionsvatten ur gruvgångarna efter sprängning. Ibland finns inget vatten att pumpa upp men

dräneringspumparna går i alla fall.Det skapar ett slöseri med energi

och ett onödigt slitage av maskiner – något som Boliden Minerals självklart inte ville veta av. Speciellt inte sedan lagen om energikartläggning, EKL, in-fördes den 1 juni 2014, som innebär att stora företag måste genomföra en

energi kartläggning vart fjärde år.Boliden Minerals ansåg att den

befintliga lokala pumpautomatiken inte räckte till. Norr-Don, som länge sam-arbetat med Boliden, hade en idé om hur man kunde göra den smartare.

– Den gamla versionen av styrsystemen är mer än 15 år och hade begränsningar

29Utblick 4|16

när det gäller till exempel kommunikation. Vår idé var att implementera en artificiell intelligens för att styra och övervaka pum-parna, säger Per Eriksson, vd för Norr-Don.

Norr-Don och Atlas Copco, som levererat pumparna, vände sig därför till ABB som försåg en prototyp för pump-automatik med PLC AC500 i Kristine-bergsgruvan på drygt tusen meters djup. Sedan integrerades denna ”smart drive” för optimering av pumpprocessen med ett överordnat kontrollsystem ovan jord. Problemet med pumpar som går torra är därmed eliminerat, och testkörningen med prototypen visar att man både sparar energi och förlänger livslängden på maski-nerna.

– ”BURKARNA” nere i gruvan, alltså PCL-styrsystemen, övervakas i 800xA, ett övergripande styrsystem. Tan-ken är att ”burkarna” också ska

styras där, för 800xA är redan redo för det, säger Per Eriksson. ABB har kva-litetssäkrat anläggningen i minst tio år.

Systemet, fullt utbyggt med trådlös kommunikation och styrning, ger en ännu effektivare gruvhantering, eller som Per Eriksson säger:

– Man behöver inte skicka ner en gubbe akut en söndagskväll för

att åtgärda ett problem. Johan Andersson på ABB:s

försäljningsavdelning för lågspänningspro-dukter säger att fjärrstyrning i den här ty-pen av industri inte ligger långt bort:

– Tekniken finns redan. Du kan sitta på Mallorca med din surfplatta och både övervaka och styra pumparna.

Systemet, eller den prototyp ABB ut-vecklade, övervakar driften av de dränk-bara dräneringspumparna, ger informa-tion om de är i drift eller inte och ser var de finns. Det finns mellan 200 och 300 pumpar i Kristinebergsgruvan, men det är inte alltid man vet exakt var de finns.

– Det finns pumpar som inte gått på två veckor och då är det kanske dags att flytta dem, säger Johan Andersson. Då slipper man köpa nya pumpar och sparar pengar.

NU KAN BOLIDEN MINERALS mäta ener-gianvändningen i Kristinebergs gruvan, och det är siffror som företaget behöver för den lagstadgade energikartläggning-

Christian Åkerlund, chef för elavdelningen i Kristinebergsgruvan.

”Jag ser bara fördelar med systemet. Vi får bättre driftsäkerhet och koll på alla pumpar med den trådlösa kommuni-kationen mellan de olika delarna.”Christian Åkerlund

en. Styrsystemet, där information bear-betas, har en övergripande kontroll till exempel när det gäller driftstatus.

PLC-systemet har programmerats med en algoritm som övervakar pumpdriften och räknar ut hur länge en pump ska gå utifrån informa-tionen om hur länge den har gått respektive hur länge den har varit avstängd, vilket leder till en mer optimal drift med mjukstart och mjukstopp av pumparna. Allting kommunice-rar via ett trådlöst nätverk med ABB:s överordnade styrsys-tem 800xA ovan jord.

– Lösningen är unik. Det är den enda vi känner till med en kombination av mjukstart, mjukstopp, intelligent mjuk-vara och kommunikation mot överord-nat styrsystem i kombination, säger Johan Andersson.

SYSTEMET ÄR, som han uttrycker det, helt anpassat utifrån kundens önskemål.

– Vi har strävat efter att få en fulländad teknisk och kommersiell lösning som är en-kel att hantera och underhålla, säger han.

Christian Åkerlund är chef för elavdelningen i Kristine-bergsgruvan och säger:

– Jag ser bara fördelar med systemet. Vi får bättre driftsä-kerhet och koll på alla pumpar med den trådlösa kommunika-tionen mellan de olika delarna.

ABB:s olika enheter har ar-betat tätt tillsammans med Bo-

liden och Norr-Don har levererat elcentra-ler och automatiserat moment i Bolidens gruvor.

– Vi på Norr-Don ville utveckla pum-pautomatiken för en optimal drift som sparar energi och därmed pengar. Nu gav jag ABB förutsättningarna och vi arbetade fram systemet tillsammans.

ABB har snabbt förstått våra behov och här finns verkligen kunskapen, säger Per Eriksson. n

Per Eriksson, vd, Norr-Don.

DET GJORDE ABBn Skapade ett ”förhållande” mellan styrsystemet PLC

(Programmable Logic Control) AC500, PSE mjukstar-tare, Troops-modem, AF-kontaktor, fasföljdsrelä och compact-tryckknappar.

n Installerade mjukvara med programmering av PLC. Allt kommunicerar i ett trådlöst nätverk med ABB:s styrsystem 800xA ovan jord.

n Utvecklade hårdvara och mjukvara i tätt samarbete och högt tempo för att uppfylla kraven på funktion, tillförlitlighet och säkerhet.

Systemet är fullt utbyggt med trådlös kommunikation och styrning, ger en ännu effektivare gruvhantering.

30 Utblick 4|16

STYRSYSTEM / Boliden Minerals

Kontakta ABBContact CenterTelefon: 021-32 50 00E-post: contact.center@se.abb.com

Energieffektivisering. Minskad energiförbrukning, bättre resursanvändning och ökad produktivitet.

Ett systematiskt arbete med att effektivisera processer för att minska energibehovet är alltid en bra idé. Bättre resursanvändning leder till ökad produktivitet vilket ofta resulterar i minskade kostnader i form av lägre energiförbrukning. Som avtalskund hos ABB har du möjlighet att teckna tjänster inom energieffektivisering i ditt serviceavtal. Det innebär att du får full tillgång till ABB:s samlade kunskap och kompetens inom energieffektiva produkter och lösningar för industri och fastighet. Läs mer på www.abb.se/energieffektivisering

32 Utblick 4|16

KONTROLLRUM / CGM

Hjälper människan styraDet började med höj- och sänkbara skrivbord. I dag tillverkar CGM, en del av ABB:s enhet Control Technologies, kontrollrum där ljuset, ljudet, ja, hela rummet hjälper operatören att både må bra och samtidigt göra ett bättre jobb. Och det är bara början.Text: Karin Aase Foto: Jesper Anhede

Idén var klockren. Pierre Schäring hade i många år jobbat med ergonomiska kontorsmöbler och hade vid millennie-skiftet fått upp ögonen för kontrollrum

som var i drift dygnet runt. Där, om någon-stans, behövdes bättre ergonomi för att få de anställda att hela tiden vara alerta på det de skulle övervaka. Så Pierre Schäring grundade CGM med tanken att förbättra arbetsmiljön för operatörerna och därmed resultatet för deras arbetsgivare.

– Men det var inte helt lätt att övertyga industrin, minns han.

– De var så fokuserade på tekniken att de inte insåg att operatörens välbefinnan-de påverkar resultatet väsentligt.

MEN SÅ, RUNT MITTEN på 00-talet, kom studier som visade att trötta operatörer var anledningen till att många olyckor blev stör-re och mer omfattande än de hade behövt bli. Så när CGM fick stöd för sin teori från kända institut som ARC, som i en oberoen-de rapport uppskattar att mänskliga miss-tag står för 40 procent av produktionsbort-fallet i industrin, då vände det.

– Tänk dig själv om du suttit still i tio timmar och blivit helt apatisk, inte kan du gå därifrån till helt alert och skärpt på en sekund bara för att ett larm börjar tjuta?

Stéphane Jetté, chef för CGM, går fram till en av de arbets stationer som står i fö-retagets visningsrum. Han tar fram en id-

tag och lägger den på bordets läsare och på en gång börjar allt att hända. Skriv-bordet höjs. Skärmarna flyttas längre bort och vinklas om. Ljusets intensitet minskar och även om det inte märks på en gång börjar även temperaturen att regleras.

– Vi gör inte möbler till kontrollrum, vi designar en hel miljö där vi sätter männ-iskan i centrum, förklarar Stéphane Jetté. CGM KALLAR DET Operator Well Beeing, en filosofi som utgår från att om ope-ratören mår bra presterar hen också bättre, något som i sin tur leder till färre fel, lägre kostnader och lägre persona-lomsättning. Men de förutsättningar i

– Vi gör inte möbler till kontrollrum, vi designar en hel miljö där vi sätter människan i centrum, förklarar Stéphane Jetté.

form av till exempel temperatur eller ljus som passar en person behöver inte vara optimala för kollegan bredvid.

– Det är därför vi jobbar med mikro-klimat, att varje operatör kan göra per-sonliga inställningar av allt från höjd, ljudmiljö, luftkvalitet, ljusstyrka, avstånd till skärmar – you name it, säger Stéphane Jetté och fortsätter:

– Varje operatör kan dessutom ha upp till tio olika varianter av personliga inställningar så att miljön med ett enkelt knapptryck kan anpassas till vad situationen kräver.

MEN I DAG är det inte bara den enskil-da arbetsstationen som utvecklas med mänskliga behov i centrum, hela rummet är designat för att hjälpa operatörerna att fokusera om något oförutsett skulle hända. Hans Ahlberg, technical hardware expert på CGM, tänder en tändsticka och håller upp den framför en detektor och efter en sekund förändras allt. Taket, som hittills haft ett rutmönster beståen-de av ett milt grönt ljus, börjar plötsligt att blinka ilsket rött. Gardinerna går ner, en förinspelad röst börjar berätta vad som har skett samtidigt som skärmarna (där checklistan för vad som ska göras vid brand automatiskt har öppnats) förs

närmare operatören för optimal uppmärk-samhet.

– Ett kontrollrum måste såklart ha en fungerande teknisk lösning i botten, i vårt fall ABB:s styrsystem, säger Pierre Schäring.

– Men du måste också ha kunskap om människorna som ska använda det och vad som krävs för att de ska prestera optimalt och det är den kunskapen vi hela tiden bygger vidare på.

OCH ÄN SÅ LÄNGE är den personliga an-passningen bara i sin linda. CGM deltar just nu i forskningsstudier där man tar fram sensorer som kan fästas direkt på operatörens kropp och som ska kunna läsa av puls, syresättning etcetera.

– Då skulle systemet direkt kunna se om pulsen är på väg upp vid ett larm och sänka temperaturen för att du ska få op-timala förutsättningar för att lösa situatio-nen, säger Pierre Schäring.

– När sedan pulsen är på väg ner igen går arbetsplatsen också tillbaka till nor-malläge.

OCH HITTILLS HAR CGM:S lösningar varit uppskattade. Intresset från industrin har under de senaste åren ökat konstant och

vi märker att förfrågningar ökar från både nya och befintliga kunder. Sedan förra året är företaget helägt av ABB och målet är nu att bland annat ta större marknads-andelar inom gas- och oljeindustrin.

– Vi kom in på ett företag i USA förra året och nu hör deras filialer i andra delar av världen av sig och vill ha våra system eftersom de ger så bra resultat, säger Stéphane Jetté.

– I det paradigmskifte vi ser framför oss är det ironiskt nog billigare att installera vår state of the-art plattform som tar med hela rummet än att installera ett traditio-nellt höj- och sänkbart operatörsbord. n

33Utblick 4|16

Moderna kontrollrum använder flera sinnen och är specialanpassat för individens behov. Från Tekniska verken i Linköping.

Hans Ahlberg, technical hardware expert på CGM.

CONTROL TECHNOLOGIESn Control Technologies är en affärsenhet inom ABB:s division Process Automation.n Enheten ansvarar för utveckling, marknadsföring och försäljning av automationsprodukter – hård- och mjuk-vara – samt för övervakning, styrning och optimering till alla typer av industrier. Enheten är marknadsledande i världen inom DCS (Distributed Control System).n För att ytterligare stärka kundernas konkurrenskraft erbjuder enheten, genom CGM, lösningar för att förbättra kontrollrumsmiljön för operatörer - från att op-timera kontrollrumsdesign till ergonomiska förbättringar med avancerade funktioner och ökade säkerhets-normer - som bidrar till att effektivisera operatörernas informationshantering för ökad produktivitet och säkerhet i processerna.

34 Utblick 4|16

TRENDER / Kontrollrum

1. KOMMUNICERANDE MASKINERInternet of Things gör att maskiner ständigt är uppkopplade och själva kan berätta när något behöver åtgärdas, något som minskar oförutsed-da problem och akuta utryckningar. Eftersom kontrollrummens syfte är att övervaka och agera på problem som uppstår, innebär den här utveck-lingen att själva grunden för verksamheten förändras. Operatörer-na kommer då inte att behöva vara lika många, däremot kommer de behöva högre utbildning och mer avancerade tekniska kunskaper.

2. TRADITIONELLA KONTROLLRUM BLIR SAMORDNINGS-CENTERNär de oförutsedda stoppen blir färre behövs färre kontrollrum nära verksamheten. I stället kommer dessa kontroll-rum att gå upp i större samordningscenter som finns nära företagsled-ningen för att bistå med beslutsunderlag i akuta situationer. Detta blir verksamhetens hjärta och hjärna där all information ska finnas samlad.

3. HÖGRE KRAV FÖR REKRYTERING90-talisterna (även 00-talisterna) är på väg ut på arbetsmarknaden, men flera undersök-ningar visar att de inte är särskilt intresserade av en karriär inom industrin. Ska det gå att rekrytera operatörer även i framtiden måste de här gruppernas behov och önskemål kartläggas och tillmötesgås. Till exempel förväntar sig unga människor att såväl fysis-ka som digitala gränssnitt håller en liknande nivå av design och användarvän-lighet som de är vana vid i privatlivet.

4. GAMIFICATIONÄr det något de unga däremot är intresserade av och är vana vid är det spel. CGM undersöker i ett pilotprojekt med Vinn-ova hur spelmekanismer kan få operatörerna att variera sin arbetsställning mer. Undersökningar har också visat att operatörer från “the gaming gene-ration” agerar snabbare och gör färre fel när något oförutsett händer.

5. HÄLSOMEDVETNA MÄNNISKORFörr tyckte folk att det var okej att sitta tio timmar i sträck med massor av bildskärmar placerade på alla möjliga sätt. I dag när människor är mer hälso-medvetna ställer de stör-re krav på sin arbetsmiljö. Motoriserade operatörs-bord för en mer varierad arbetsställning blir viktigt för ökat välmående. Även andra hälsoaspekter, som ökad risk för olika typer av sjukdomar vid skiftar-bete, kommer att sättas i fokus och mer åtgärder kommer att krävas.

6. SENSORERArbetet med att mäta operatörernas hälsa i realtid med hjälp av sen-sorer är än så länge bara i sin linda. Men redan i dag kan sensorer på operatörerna med hjälp av ett antal parametrar mäta stressnivåer i olika situationer. Tanken är att arbetsmiljön ska kunna känna av den ökade stressen och anpassa arbetsplatsen till vad kroppen behöver för att stressa ner och hantera situationen. Sensorer på medarbetare i produktion gör det gör det dessutom lättare för operatörerna i kontrollrummet att veta var alla befinner sig i en nödsituation.

6 trender för framtidens kontrollrum

Källa: Pierre Schäring, CGM

HISTORISKT KONTRULLRUMHellsjöns vattenkraftstation med fyra trefasgeneratorer på sammanlagt 344 kVA, färdigställd 1893. Anläggning-en innebar ett genombrott för trefastekniken i Sverige.

Hemautomationssystemet ABB-free@home styr på ett smidigt sätt belysning, persienner, markiser och uppvärmning. Även dörrkommunikation och olika larm kan integreras. Systemet är lätt att lära sig och konfigurationen görs via ett webbgränssnitt eller en app. Elektrikern gör den första konfigurationen och sedan kan den boende själv utföra enklare justeringar i systemet. www.abb.se/freeathome

ABB-free@home®. Gör hemautomation enklare än någonsin.

ABB ABLågspänningsprodukterkundservice.cewe-control@se.abb.com021-32 50 00

36 Utblick 4|16

INSPIRATÖREN / Danica Kragić Jensfelt

DANICA KRAGIĆ JENSFELTÅlder: 45.Gör: Professor i datalogi vid Kungliga Tekniska högskolan. Leder en grupp om 40 forskare.Familj: Maken Patric (också robotforskare), son, 9 år och dotter, 2,5 år. Bor: I centrala Stockholm.Fritidsintressen: Reser gärna.Dold talang: Syr kläder.

I grundskolan hemma i Kroatien var hon bäst i klassen, på gymnasiet hade hon högsta betyg. Hon forsade genom uni-versitetet och kom till Sverige som ny-

utexaminerad maskiningenjör.Här började hon städa för 15 kronor i

timmen.Av det lärde sig Danica Kragić Jensfelt

två saker:1) Svenska språket.2) Att vissa repetitiva och mekaniska arbetsuppgifter gärna får utföras av robotar.

– MIN MAMMA TYCKER att det är avslapp-nande att städa medan jag mer tänker på vad jag kan göra i stället. Som att gå ut i parken eller att prata med mina barn. Många är stressade i dag och om den tek-niska utvecklingen hjälper oss att få tid över till annat är det väl fantastiskt, säger Danica Kragić Jensfelt – som om hon höll ett för-svarstal för den baktalade roboten.

Danica Kragić Jensfelt är professor i datalogi på Kungliga Tekniska högskolan, KTH, och leder en grupp om 40 forska-re som bland annat ägnar sig åt robotik, läran om robotar och vetenskapen om mekaniska automatiserade anordningar.

Enligt olika skräckscenarier ska robo-ten först slå sönder arbetsmarknaden som vi känner den och därefter – om man lyssnar till fysikern Stephen Hawkings tankar om artificiell intelligens – ta mak-

ten över människan och utrota planeten.Danica Kragić Jensfelt är inte särskilt

orolig över något av dessa scenarier.– Varifrån skulle artificiell intelligens få

sin drivkraft att utrota mänskligheten, undrar hon och tillägger:

– Men robotar kommer säkert att ta över många av våra jobb. Men nya jobb kommer att uppstå och dessutom måste vi se fördelarna med att slippa uträtta far-liga och monotona arbetsuppgifter.

Några dagar innan vår intervju prome-nerade Danica Kragić Jensfelt genom Humlegården i centrala Stockholm.

– Där såg jag en kille som dammsög löv. Han hade hörselskydd och hela hans kropp vibrerade. Ingen kan påstå att han njöt av sitt jobb eller att det var utveck-lande. Jag skulle gärna se mer robotar utomhus, säger hon.

Första gången hon mötte en robot som såg ut och rörde sig som en människa var i Japan för 20 år sedan. Hon ville bara rusa fram och krama den.

I SYNEN PÅ ROBOTAR finns en viss kultu-rell skillnad mellan Asien å ena sidan och Europa och USA å andra sidan.

– I Japan och Asien är det okej att läg-ga pengar på en robot som bara rör sig och är rolig, medan vi i Europa och USA betalar för funktion, konstaterar hon.

Om man ser till utvecklingen av robotar som utför vardagliga, hushållsnära tjäns-ter har utvecklingen hittills gått ganska långsamt.

Robotdammsugare eller robotgräs-klippare i all ära, men vi väntar fortfa-rande på roboten som kan städa bar-nens rum eller bädda en säng när man ber den.

Den stora utmaningen är att få roboten att förstå vad människan vill att den ska göra och hur.

– Vi jobbar mycket med olika inlär-ningsmetoder och hur vi ska använda dem för att robotar ska kunna interagera med olika objekt. Vi måste utveckla nya tekniker för att roboten ska kunna utföra mer komplexa aktiviteter eftersom de ro-botar som byggs i dag inte är lika flexibla som människans kropp, säger Danica Kragić Jensfelt.

”Nya jobb kommer att uppstå och dess-utom måste vi se fördelarna med att slippa uträtta farliga och monotona arbetsuppgifter”

37Utblick 4|16

Blir det pannkaka av allt ihop?Kommer robotar att först ta över våra jobb och så småningom hela jorden? Danica Kragić Jensfelt, robotforskare och professor i datalogi, är inte särskilt orolig. Robotarna kan ju knappt steka pannkakor.Text: Markus Wilhelmsson Foto: Samuel Unéus

FÖR NÅGRA ÅR SEDAN ledde hon ett forskningsprojekt på KTH där två robotar skulle lära sig att samarbeta och kommuni-cera utan att det blev missförstånd. Målet var att robotarna skulle steka pannkakor.

– Jo, vi lyckades få roboten att vända pannkakan, men projektet visade också hur svårt det är att få alla sensorer och beslutssystem integrerade för att utföra en mänsklig uppgift som vi tycker är gan-ska enkel, säger hon.

En annan utmaning med robotar som vänder sig till privatkonsumenter är, än så länge, priset.

– Så småningom måste man våga in-troducera de här robotarna för vanliga människor för att få upp volymen och få ner priset. Du kan inte köpa en robot som hjälper dig i köket och betala vad två bilar kostar, säger Danica Kragić Jensfelt.

Hennes forskning har stort fokus på händer. Något vi sällan tänker på är hur många variationer det finns på hur vi använder våra händer.

– Hur vi gör när vi ska plocka upp ett objekt beror på vad vi ska göra med objektet efteråt.

Jag försöker lära roboten att stude-ra sin omgivning, tolka bilder och hitta objekt, säger hon.

Om det låter som om utvecklingen av robotar går långsamt är det en sanning med modifikation.

ABB:s första samar-betande robot, YuMi, är lätt (38 kilo) och kan jobba sida vid sida med människor utan säker-hetsstaket. Armarna är vadderade och det ska inte gå att klämma sig när roboten vrider och vänder på armarna.

Om man också inkluderar de robotar som inte ser ut som människor och som används inom industrin kan man snarast tala om en tyst robotrevolution.

När det gäller okomplicerade och mekaniska moment överträffar roboten redan människan eftersom den inte krä-ver fikapaus och fem veckors semes ter.

ROBOTAR HAR TAGIT stora kliv framåt på arbetsmarknaden. I Köpenhamns tunnel-bana finns inga förare. I Schweiz finns förarlösa bussar. Utvecklingen av själv-körande bilar pågår för fullt.

– Men så fort det krävs kreativitet och interaktion har roboten fortfarande mycket att lära av oss, säger Danica Kragić Jensfelt.

En annan tröskel att ta sig över, menar hon, är regelverk och politiska beslut.

– För att ta nästa steg inom robotutveck-ling handlar det många gånger inte om teknologi, utan om att beslutsfatta-re måste ta vissa beslut om hur den nya tekniken ska integreras och an-vändas tillsammans med befintlig infrastruktur, sä-

ger hon.Ett exempel på den

här integrationen är när taxitjänsten Uber köpte bilar från Volvo och Ford för att an-vända som självkörande taxibilar i Pitts-burgh. Redan i september i år syntes de första bilarna på gatorna i den amerikan-ska staden.

Men det är knappast överallt som poli-tikerna tillåter självkörande taxibilar.

– Många aktörer är inblandade efter-som det här påverkar samhället på så många plan. Om den stora robotrevolu-tionen dröjer beror det nog i första hand inte på tekniken, säger Danica Kragić Jensfelt. n

Danica Kragić Jensfelt är profes-sor i datalogi på Kungliga Teknis-ka högskolan, KTH, och leder en grupp om 40 forskare som bland annat ägnar sig åt robotik.

”Om den stora robotrevolutionen dröjer beror det nog i första hand inte på tekniken”

Yumi är designad för att jobba sida vid sida med människor.

38 Utblick 4|16

INSPIRATÖREN / Danica Kragić Jensfelt

Att gå från analog till digital teknik ger nya möjligheter för moderna elnät. Det smarta elnätet behöver smarta kontrollanläggningar och de måste vara digitala. ABB:s digitala kontrollanläggningar som bygger på standarden IEC 61850 möjliggör ökad tillförlitlighet, tillgänglighet och realtidsprestanda. Vi skyddar dina investeringar samtidigt som vi stärker upp för att möta morgon- dagens utmaningar. www.abb.se/digitalakontrollanlaggningar

Vägen till den nya tekniken. ABB möjliggör digitala kontrollanläggningar.

FOTO: COLOURBOX

40 Utblick 4|16

LISTAN / Framtidens jobb

Customer Interaction Manager

Hur vet ni vad kunderna vill ha, egent-ligen? Fråga er ”CIM”. Kund-interak-tions-chefens jobb är att se till att ni tillverkar och säljer det era kunder vill ha. Dagens – och morgondagens – konsu-menter blir alltmer kräsna och vill gärna vara med själva och designa och bestäm-ma hur produkten ska se ut och fungera. Människor som jobbar med detta, att så att säga ha örat mot rälsen och pekfing-ret i luften, kan ha en bra arbetsmarknad framför sig.

41Utblick 4|16

8 nya jobb somdigitaliseringen skaparUnder den första maskinåldern ersatte ångmaskiner människans muskelkraft. Nu är vi mitt uppe i den andra vågen, när datorer och artificiell intelligens kompletterar våra hjärnor på arbetsmarknaden. Många jobb försvinner – men en hel del helt nya skapas. Här är framtidens nya jobb.

Text: Peter Hammarbäck

LISTAN / Framtidens jobb

Software agent Redan i dag är det smått omöjligt för

företag att se till att alla medarbetare har rätt programversioner, kan logga in på mailen och få ut maxpotential av sina datorer. När datorer blir bättre och gör mer jobb själva blir paradoxalt nog behovet av medarbetare som håller koll på dem större. Yrket ”software agent” förklaras som en kombination av digital och mänsklig resurs – en människa som med hjälp av datorprogram ger råd och ser till att organisationers it fungerar. Klart som korvspad? Kanske inte, men det är ju inte alltid it-avdelningens arbete i dag heller.

Data Artist Har du varit på internet någongång?

Det finns en väldig massa data där. Och mer och mer blir det; 90 procent av all lagrad information som finns har skapats under de två senaste åren. I takt med att världens samlade data-mängd växer bortom alla rimliga gränser behövs människor som kan sålla i den, och dessutom presentera sina fynd på ett bra sätt. Här kommer så kallade Data Artists in i bilden. Det är en helt ny yrkeskategori som dykt upp de senaste åren. Arbetsbeskrivningen: hitta och visualisera information digitalt.

3D-husbyggare Kring de (fortfarande) hajpade 3D-skri-

varna bör en rad nya yrken dyka upp. Först och främst behöver någon göra ritningen som skrivaren ska jobba uti-från, men också 3D-skrivaroperatörer och materialkonsulter är rimliga framtids-yrken. I takt med att 3D-skrivarna ökar sin förmåga att tillverka komplexa och stora saker behövs en ”framtidsarkitekt” som är specialiserad på att ta fram hus som byggs av 3D-skrivare. Inte alls väsensskilt från dagens arkitekter och konstruktörer, men med andra kunska-per inom byggteknik, programmering och konstruktion.

Digital lobbying strategist Traditionell pr – att nå ut till folkmassorna genom att få

ut och kontrollera budskap i massmedier – är sannolikt på utdöende, eftersom få läser tidningar och de tidningar som finns kvar snart skrivs av robotar (en ”robot” på en svensk tidningsredaktion skriver redan i dag sportreferat). Att kunna få ut, styra och påverka budskap i det digitala landskapet – främst genom sociala medier – är däremot färdigheter som har goda framtidsutsikter på arbetsmarknaden. Fler företag kommer att ta hjälp av Digital Lobbying Strategists.

Robotskötare Ett givet framtidsjobb är att ta hand om roboten. Beroende

på vad det är för robot kan arbetsuppgifterna för en robot-skötare se olika ut. Robotar förväntas exempelvis ta sig in i äldrevården, och där kanske det handlar om att köra ut och installera roboten hemma hos den äldre, och se till att robot och åldring så att säga trivs med varandra. En del service lär det bli på robotar. Inom industriell tillverkning kommer robot-skötandet att handla mer om programmering och regelbunden service, som det redan är i dag. Inom försvaret (USA:s försvar är långt framme här) kan robotchauffören bli den nye drönar-operatören, det vill säga människor som styr Terminator-liknande robotar i militära insatser. Ett möjligt, välbetalt framtidsjobb för dina Counterstrike-spelande tonårsbarn?

FOTO

: GE

TTY IM

AG

ES

FOTO

: JON

AS

BILB

ER

G

FOTO

: CO

LOU

RB

OX

FOTO

: CO

LOU

RB

OX

FOTO

: CO

LOU

RB

OX

42 Utblick 4|16

Chief Happiness Officer (CHO)

Enligt rekryteringsfirman Hammer & Hanborg är Chief Happiness Officer en jobbtitel som kan dyka upp framöver. När ni blir allt färre på firman, en kollega tackas av varje fredag i automatiseringens tidevarv, så vill det till att ni har en bra humördirektör. Helt enkelt en person som är ansvarig för att se till att de människor som trots allt jobbar på företaget mår bra och har roligt. Allt enligt parollen ”Lycka och skratt föder kreativitet – kreativitet ger bättre lönsamhet.”

Brie de Meaux- expert

Okej, charkpersonal är tekniskt sett inte ett nytt yrke men det får belysa en viktig del i det här. Automatiseringen må slå ut vissa arbetsuppgifter, som kassabiträden i mataffärer, men i takt med att det blir färre mänskliga ansik-ten i kassan blir det desto fler bakom charkdisken eller i andra delar i butiken där guidning och situationsanpassad rådgivning värderas högt. Så även inom vården, där vissa monotona och tunga arbetsupp gifter försvinner men det i sin tur ger större möjligheter för den mänsk-liga vårdpersonalen att ägna sig åt just mänsklig samvaro.

Innovation Officer Färre traditionella storföretag kommer

att bekosta massiva, egna forsknings- och utvecklingsavdelningar år ut och år in. Helt enkelt eftersom det arbetssättet inte längre är rationellt i den snabba, digitala världen. I stället kommer det att behövas människor anställda på företag som ansvarar för innovation och produktutveckling, men inte själva utför den: Innovation Officers tar tillvara de nya digitala möjligheter som hela tiden skapas för företaget. Hur ska vi jobba i det här projektet för att få fram det kunderna vill ha? Vilka nya digitala möjligheter kan vi jobba med, och hur? CIO kommer att betyda Chief Innovation Officer i framtiden, spår många.

FOTO

: GE

TTY IM

AG

ES

FOTO

: CO

LOU

RB

OX

FOTO

: GE

TTY IM

AG

ES

43Utblick 4|16

44 Utblick 4|16

HEMAUTOMATIONSSYSTEM / ABB-free@home

Enklare än någonsin att styra ditt hemMed ABB-free@home samlas alla elinstallationer i din bostad, fastighet eller lokal i ett enda system som är enkelt att installera, konfigurera och använda. En app ger dig full kontroll över belysning, uppvärmning, persienner och mycket mer.

Ett system för alla. ABB-free@home är verkligen inte bara till för dyra, exklusiva bostäder – snarare tvärtom. Systemet är utformat för alla som vill ha en bekvämare, säkrare vardag och samtidigt spara energi.

Med ABB-free@home styr du belysning, uppvärmning, föns-ter, persienner och mycket mer från en enda app: n Det är enkelt att sköta allt via telefon, surfplatta och tryckknappar.n Intuitiv konfiguration på dator eller surfplatta.n Lätt att installera, med trådbunden eller trådlös anslutning.

45Utblick 4|16

Tänk dig att du i ditt hem enkelt kan styra dina basfunktioner. Oavsett om du är hemma eller inte. När du går hemifrån trycker

du på en knapp vid dörren för att aktivera ”borta-scenariot” och då rullas marki-serna ner och belysningen släcks, valda vägguttag som styr exempelvis kaffe-bryggare, tv och telefonladdare stängs av och rumstemperaturen ställs in på eko läge. Medan du är borta kan du gå in via din app och se status på alla funk-tioner. När du sedan kommer hem slår du på ”hemmascenariot” och då tänds valda lampor med önskad ljusnivå samt ute belysningen, alla markiser åker upp, rumstemperaturen återställs och el i vägguttagen kopplas på. Låter det för bra för att vara sant? ABB-free@home gör det dagliga livet enklare.

HEMAUTOMATIONSSYSTEMET ABB-free@- home är skräddarsytt för bostadsbyggan-de och passar framför allt villor, lägenheter och kontor. Med ABB-free@home kan du

styra dina elinstallationer separat eller tillsammans i olika scenarier med tryck-knappar på väggen och med app, både hemma och borta. Det hjälper dig att ska-pa en perfekt balans mellan komfort, sä-kerhet och energibesparingar. Bostaden är varje människans fristad: en plats där vi kan vara oss själva och omge oss helt och hållet med saker vi tycker om. Där-för finns åtta olika designserier att välja mellan för tryckknappar, rumstermostater och rörelsevakter. Det finns fantastiska valmöjligheter vad gäller färg och form för vägguttag och ramar till tryckknappar. Ett bra tillfälle för att uttrycka din egen stil!

ABB-FREE@HOME har funnits på mark-naden ett par år och då som trådbundet bussystem, särskilt lämpat för nybygg-nation. Det nya trådlösa sortimentet innehåller tryckknappar och aktorer som försörjs via det vanliga elnätet men även batteridrivna enheter som fönsterkontak-ter och elementmotor. Fönsterkontakten kan användas för att känna av om föns-

ter och dörrar är öppna eller stängda och reglera värmen därefter. Om det behövs skickar systemet ett mejl eller en pu-shnotis till dig via molntjänsten myABB- LivingSpace. Som användare märker du inte någon egentlig skillnad på trådbundna och trådlösa enheter. Tack vare att ABB-free@home har kompletterats med ett trådlöst system är det nu ännu enklare att installera i befintliga bostäder och fast-igheter. Alla kan få ett smart hem. Sys-temet kan kombinera både det trådlösa och det trådbundna systemet, vilket gör det enkelt att bygga på en redan befintlig installation. n

HUSETS HJÄRNA. System access point är ”hjärnan” i ABB-free@home. Här lagras all viktig information för systemet, som tid, datum, solens upp- och nedgång och så vidare. Det är också navet för alla anslutningar till internet, smarta mobiler och surfplattor, porttelefoni och mycket mer. Touchskärmen fungerar som husets infocentral. Där kan du följa och styra bostadens funktioner på ett ställe men det går också bra att göra det via din smartphone eller surfplatta.

BELYSNING Matlagning, städning, fest eller filmkväll i soffan. Vad som är ”rätt belysning” beror på vad du har tänkt att göra. Med ABB-free@home kan du få precis den belysning du vill, när du vill, med ett knapptryck.

FÖNSTER,PERSIENNER OCH MARKISER Rulla ned persiennerna eller öppna fönstren när solen står som högst, så slipper du komma hem till ett hus som känns som en bastu. Eller varför inte koppla in en väderstation som själv sköter funktionerna i systemet?

UPPVÄRMNING Perfekt temperatur överallt, hela tiden. Du har full kontroll över inneklimatet – rum för rum, hemma eller om du är bortrest, via din mobil eller surfplatta. Spar energi och pengar genom att sänka temperaturen hemma när du är på semester eller på jobbet men ändå vill komma hem till ett varmt hus.

PORTTELEFONI Ge dina gäster ett annorlunda välkom-nande. Nu behöver du inte längre hoppa upp ur soffan varje gång det ringer på dörren. Få dörrsignalen till din mobil och öppna med den i stället!

NÄRVARO- SIMULERING Ditt hem kan känna av vilka levnadsvanor som ni har haft den senaste tiden och anpassa systemet utifrån det.

SYSTEMET TÄNKER SJÄLVT Om rörelsevakten aktiveras skickas en pushnotis till din mobil eller om du kommer hem vid samma tid varje dag går ett ”hemmascenario” automatiskt på då och du välkomnas av ett upplyst och uppvärmt hus. Du kan automati-sera ditt hem så mycket som du själv vill.

Hos SSAB i Oxelösund omvand-las malmpellets till höghållfast specialstål för bland annat bli-vande kranar, grävskopor och

broar. Under processens gång bildas restgaser, koksugnsgas och masugns-gas, som tillvaratas och blir bränsle i ett eget kraftvärmeverk.

– Här producerar vi fjärrvärme för hela Oxelösund, med råge. Liksom el som vi säljer ut på nätet, säger Lars Wennberg, ansvarig för högspänningsnätet inom SSAB Oxelösund.

SSAB:s masugnar, valsverk och efterbe-handlingar slukar el i storleksordningen ”lika mycket som Norrköpings stad” och kraft-värmeverket fyller en enormt viktig uppgift.

Både för energiförsörjningen och för miljön.– Att ta vara på energin i restgaserna

- som annars skulle facklas bort - är ren vinst både ekonomiskt och miljömässigt. När båda masugnarna är igång kan vi med kraftvärmeverkets ångturbin under vissa årstider producera cirka 40 procent

av den el vi använder. Men det förutsätter förstås en frisk transformator för anslut-ningen till 130 kV-nätet.

HÄR UPPENBARADE SIG ett problem 2015. Den stora 80 MVA-transformatorn började läcka olja. Efter idog tjänst sedan 1972-1973 hade packningarna torkat ut.

– Med oljeläckaget hade vi ett miljöpro-blem. Vi ville lyfta på locket och helt en-kelt byta packning men Kraftservicetea-met hos ABB upptäckte att det inte skulle funka då det var olika material i lock och kärl. ABB:s servicetekniker gjorde en pro-visorisk lösning men vi beslutade då att frakta den till ABB:s verkstad i Storvik un-der driftstoppet sommaren 2016.

46 Utblick 4|16

SERVICE / SSAB

Se filmen om hur transformatorn flyttades på youtube.com/ABBSverige.

Värdefull(are) transformatorNär SSAB i Oxelösund behövde reparation av sin viktiga krafttransformator öppnade ABB:s verkstad i Storvik famnen för 100-tonsbjässen. Efter fyra veckor var transformatorn hemma igen, nu renoverad för 20 års fortsatt värdefull tjänst.Text: Marianne Lindeborg Foto: Jonas Bilberg

Samtidigt bestämde SSAB att ta ett steg till och låta renovera transformatorn för att kunna köra med den i 20 år till.

– Den var värd att kosta på. Den är kritisk för vår egen, värdefulla elproduk-tion och för våra miljöinsatser, säger Lars Wennberg.

I JUNI 2016 transporterades transforma-torn till verkstaden i Storvik.

– Utmärkt att ABB har verkstaden så pass nära oss. Vi vill inte frakta runt transformatorn på vägarna i onödan, lindningarna kan fara illa av vägtranspor-ter. I Storvik har de också den kunskap och erfarenhet som behövs.

Transformatorn togs om hand i verk-

staden, med full fart för att hålla den snä-va tidplanen.

Bland annat byttes samtliga packningar, ventiler och vakter med kablage, lindning-arna besiktigades och lådan målades.

– Det var inget komplicerat för oss på verkstaden; vi har all kompetens som behövs för denna typ av äldre krafttrans-formator. Men det var den största trans-formatorn vi tagit emot på tio år. Verksta-den i Storvik är ABB:s enda anläggning i Sverige som klarar detta, berättar ABB:s serviceingenjör Lars Hedkvist.

Efter avtalade fyra veckor var transfor-matorn renoverad till nyskick och tillbaka på plats vid kraftvärmeverket.

– Allt fungerade utmärkt, säger Lars

Wennberg. ABB höll tiden och det gick smidigt med hela projektet. Nu är trans-formator och ångturbin i drift igen och vi är mycket nöjda. n

SSAB SPECIAL STEELSn SSAB Special Steels har globalt ansvar för mark-

nadsföring och försäljning av höghållfasta stål. Divisionen ansvarar även för stålproduktionen i Oxelösund med en årlig produktionskapacitet på 1,5 miljoner ton, samt för försäljningen av divisio-nens produkter i Mobile, Alabama USA, Brahestad, Finland, och Borlänge.

n Divisionens kunder innefattar tillverkare av maski-ner och utrustning som används inom byggbran-schen, gruvdrift, materialhantering, tung transport och lyftutrustning.

n Antal anställda är cirka 2 900.

På ABB:s verkstad i Storvik nära Gävle välkomnas alla typer och fabrikat av trans-formatorer för uppgradering till förlängd livslängd och för enklare reparationer.

– Vi tar hand om kraft-transformatorer upp till 80 MVA, traktionstransformatorer

och distributionstransforma-torer. Likaså alla industrins specialtransformatorer med unika tekniska lösningar, säger Lars Hedkvist, serviceingenjör med transformatorer som specialitet.

Verkstadens service-ingenjörer svarar för gedigna

kunskaper och lång erfarenhet av olika typer av transforma-torer. Svårare frågor löses i ett ständigt kompetensutbyte och samarbete med ABB:s världsledande experter hos ABB-enheten Power Trans-formers i Ludvika.Verkstaden i Storvik ligger med sitt relativt

centrala läge i Sverige nära till hands för många transfor-matorägare. Lars Hedkvist funderar särskilt över de många 30–40 år gamla trans-formatorer som börjar närma sig slutet av sin förväntade livslängd.

– Det kan löna sig att skicka

den till oss i Storvik som har kompetensen att göra en totalbedömning av skick och status. Vi ger då kunden ett bra beslutsunderlag: repara-tion eller nyinvestering.

Specialistvård för transformatorer

47Utblick 4|16

När SSAB i Oxelösund behövde reparation av sin viktiga krafttransformator öppnade ABB:s verkstad i Storvik famnen för 100-tonsbjässen. Efter fyra veckor var transformatorn hemma igen, nu renoverad för 20 års fortsatt värdefull tjänst.

48 Utblick 4|16

Mångfald ger innovation och nya affärerAtt få in människor med olika bakgrund och erfarenheter i organisationen bidrar inte bara till ökad mångfald och nya möten, det kan också ge bättre affärer och skapa ett mer innovativt arbetsklimat.Text: Anton Karlsson Foto: Kristofer Hedlund och Felicia Andreasson

– I DAG SER vi ett överskott på företag som anställer liknande människor, med liknande utbildning, som jobbar med lik-nande saker, kommer på liknande idéer, producerar liknande produkter och tjäns-ter till liknande priser och kvalitet. Och detta samtidigt som världen vi lever i blir alltmer global och diversifierad.

Det säger Sofia Falk, före detta under-rättelseofficer, som i dag hjälper stora företag med deras mångfaldsarbete genom företaget We Are the Story Doers.

Enligt Sofia Falk är det egentligen ganska tydligt varför företag tjänar på mångfald. När alla anställda har gått på samma skolor, gör samma saker på fri-tiden och har samma perspektiv på värl-

den, på vad som är kompetens och på vad som är normalt eller inte, så blir det naturligtvis svårt att utvecklas som före-tag. Och i slutändan svårt att möta den alltmer diversifierade och globaliserade kund basens behov.

Ett tydligt exempel på när mångfald ger affärsnytta var när Swedbank öpp-nade sitt kontor i Rosengård i Malmö. Då bankens kunder hade en bred variation av bakgrunder, såg man till att anställa banktjänstemän som kunde de språk som talades där, och kanske ännu vik-tigare, hade koll på traditioner och hur man ser på banken som institution i olika delar av världen. Swedbanks mångfalds-tänk blev en tydlig konkurrensfördel, och

TEMA / Mångfald

resultatet blev att Swedbank ökade sina marknadsandelar i Malmö.

MEN DET ÄR INTE alltid så enkelt att driva ett mångfaldsarbete som ger resultat, menar Sofia Falk.

– Mångfalden kommer inte att ge oss något om vi inte inkluderar mångfalden av erfarenheter, perspektiv och preferenser i vårt agendasättande och våra besluts-processer, säger Sofia Falk, och fortsätter.

– Det blir lite som att bjuda in folk till en fest men inte bjuda upp till dans. Då kommer de förmodligen att sticka innan festen slut.

Någon som har erfarenhet av det sist-nämnda är Sarah Anwar. Hon föddes i

49Utblick 4|16

”Mångfalden kommer inte att ge oss något om vi inte inkluderar mångfalden av erfarenheter, perspektiv och preferenser i vårt agendasättande och våra beslutsprocesser”

Få ledningen att förstå vad homogenitet kostar företaget

Om mångfald och inkludering inte görs till en affärsstrategisk fråga, som följs upp

av ledningen och kopplas till affärsplanen, är det svårt att få chefer på företaget att prioritera frågan i den dagliga verksamheten. Börja med att beskriva mångfald och inkludering på rätt sätt så att cheferna kan förstå varför det är viktigt och hur det kan kopplas till affären. Ta hjälp av medarbetarna för att ta fram strategin

Det är medarbetarna på företaget som känner sin dagliga verksamhet bäst. Ta

hjälp av medarbetarna för att genomlysa hur ni arbetar i dag när det handlar om att värdera, välja och dra nytta av en mångfald av kompe-tenser, erfarenheter och perspektiv. Genom att alla tillåts dela med sig av sina egna erfarenheter, utmaningar och lösningar, kommer de tillsam-mans se vad bolaget redan är bra på och vad de behöver bli bättre på. Synliggör era ”must-win-battles” och dela med er av hur det går

Resultatet av mångfaldsarbete ska kommuniceras så att alla ser. Internt och

externt. Visa hur långt ni har kommit, var ärlig kring era brister och visa upp hur handlingspla-nen för att börja göra annorlunda ser ut. Intervjua medarbetare om hur de upplever förändringarna, lyft chefens goda exempel, låt arbetsgruppen be-rätta om de affärsmässiga resultaten av arbetet. Kommunicera, kommunicera och kommunicera. Få med konkurrenterna på mångfaldståget

Att öka mångfalden i näringslivet berör fler företag än ditt, fler arbetsgivare än din. I

slutändan påverkas tillväxten i hela landet av hur denna viktiga uppgift tas omhand. Våga gå ihop med andra. Våga hacka systemen, blotta er okun-skap och sno av varandra så mycket ni bara kan där ni ser att det finns en lösning som fungerar.

Sofia Falks fyra tips för att öka mångfalden

1

2

3

4

Bangladesh, och har bott i nio olika län-der innan kärleken tog henne till Stock-holm för några år sedan. Då gick flyttlas-set från Genève där Sarah jobbade som analytiker på International Labour Organi-sation, en organisation som hjälper stater med tillväxt- och arbetsmarknadspolitik

med fokus på jämlikhet, arbetsrätt och inkludering.

EFTERSOM HON HADE hört hur jämställt Sverige var trodde Sarah att det skulle vara lätt att hitta ett jobb i Sverige, men det visade sig vara mycket svårare än i Schweiz och Kanada, trots att Sarah pra-tade flytande svenska.

– Jag var nog lite naiv. Jag trodde att det skulle vara jättelätt att hitta ett jobb här i Sverige. Men det var svårt. Då insåg jag att det finns en del att jobba med när det kommer till strukturell diskriminering även i Sverige. Sverige ligger långt framme, men det finns så många olika dimensio-ner av hur man kan jobba med jämställd-

het och inkludering. Bara för att det finns många länder som är sämre betyder det inte att allt är bra.

SARAH ANWAR har ett intersektionellt perspektiv i sitt jämställdhetsarbete, vil-ket betyder att hon tittar på hur olika for-mer av diskriminering och maktstrukturer samspelar. Hon utgår ifrån att alla har oli-ka identiteter och bakgrunder och att det genom inkludering och mångfaldsarbete går att skapa mer dynamiska och rele-vanta arbetsplatser.

– Oavsett om det gäller ett bolags om-organisering eller en omfattande rekryte-ringsprocess så gäller det att ta ett grund-läggande grepp om synen på mångfald.

arbete, men att den bilden ofta grusas så fort hon träffar dem som sitter på ledande positioner. Hon menar emellertid att större företag med internationella kunder ofta är mycket bättre i sitt mångfaldsarbete.

ETT EXEMPEL PÅ AKTIVT mångfaldsarbete är att ta tillvara de anställdas erfarenheter. Sarah tar upp språket, något som ofta är en outnyttjad resurs bland de anställda. Enligt henne är det i dag i Sverige alldeles för mycket fokus på att den som anställs ska kunna svenska.

– Nittio procent på arbetsplatsen kan redan svenska, då är det väl bättre att fokusera på de språken som personen man står i begrepp att rekrytera faktiskt

Det handlar inte bara om att anställa människor med en viss hudfärg eller kön, utan att hela arbetsplatsen genomsyras av en utvecklad jämställdhetssyn.

Just nu jobbar Sarah för Dramaten i Stockholm med att anställa fler skåde-spelare med annorlunda bakgrunder. För en statlig kulturinstitution är inkluderingen inte bara en bonus utan ett krav, och att få in skådespelare uppvuxna i områden där skådespelarbanan är långt ifrån ett självklart karriärsval är viktigt för att de ska kunna spegla det samhälle de repre-senterar.

Sarah berättar att många organisatio-ner vid en första anblick kan se ut att ha tagit ett seriöst grepp om sitt mångfalds-

”Det handlar inte bara om att anställa människor med en viss hudfärg eller kön, utan att hela arbetsplatsen genomsyras av en utvecklad jämställdhetssyn”Sarah Anwar, mångfaldsstrateg och analytiker.

50 Utblick 4|16

TEMA / Mångfald

kan? Om någon pratar exempelvis eng-elska och arabiska så är det en enorm resurs, och ett komplement till de språk som redan talas.

MEN HUR MÄTER MAN då så tydligt som möjligt vilka förtjänster som faktiskt kom-mer ur mångfalden? Enligt Sarah Anwar finns det flera möjligheter.

– Det finns många delar som går att mäta. De tydligaste är kanske att på arbetsplatser där många olika bakgrunder finns representerade stannar de anställ-da kvar längre. Dessutom ser vi tydliga tecken på att blir det lättare för de an-ställda att avancera i den egna organisa-tionen. Man kan också tydligt se hur de

vidgade perspektiven kan ge företagen affärsmässiga fördelar, så som tillgång till marknader som tidigare varit stängda, eller kanske inte ens har funnits med i företagets tankar.

Även om det fortfarande finns mycket att göra så ser Sofia Falk att företag i dag är på väg åt rätt håll.

– Jag skulle säga att för tio år sen var mångfaldsarbetet mest fina ord på pap-per. I dag är företag enormt måna om att hitta lösningar, avslutar Sofia Falk. n

n Använd fokusgrupper av en

diversifierad målgrupp för att hitta inkluderande ordval i annonserna.

n Avidentifiera cv:n.n Använd panelintervjuer i stället för

att intervju en och en. n Ta bort traditionella kravspeci-

fikationer och definiera i stället tydligt vad den sökande ska ha för potential.

n Leta efter olikheter i tankesätt, perspektiv och bakgrund. Leta efter personer som får dig att kän-na dig smått obekväm, som har andra åsikter än du själv och som har andra expertkunskaper.

Så rekryterar du för nya perspektiv:

Så skapas en högpresterande och inkluderande företagskultur:MEDARBETARNA SKA:

n Kunna dela med sig av tankar och idéer utan risk för att göra bort sig.

n Kunna erkänna misstag utan att bli klandrade.

n Respektera varandras känslor.n Ha en god ”social känslighet”, det

vill säga vara duktiga på att läsa av sina kollegors tonfall och uttryck.

n Ge alla i gruppen samma möjligheter att komma till tals vid arbetsdagens slut.

51Utblick 4|16

52 Utblick 4|16

SERVICEAVTAL / Söderenergi

Snabbare och säkrare med digital systemövervakningMed hjälp av ABB har fjärrvärme- och elproducenten Söderenergi i Södertälje digitaliserat sin verksamhet och automatiserat manuella arbetsuppgifter. Resultatet är mer tidseffektivt underhåll och säkraredrift på Sveriges modernaste fjärrvärmeanläggning. Text: Jakob Svärd Foto: Evelina Carborn

53Utblick 4|16

SÖDERENERGIFjärrvärme- och elproducent med bas i Södertälje. Produce-rar fjärrvärme för cirka 300 000 personer i södra Stockholm och elektricitet motsvarande förbrukningen hos cirka 100 000 hushåll varje år.

54

SERVICEAVTAL / Söderenergi

DET GJORDE ABBHar implementerat den mjukvarubaserade service-plattformen ServicePort hos Söderenergi som en del av ett mångårigt serviceavtal. I avtalet ingår tjänster-na System 800xA Performance Service (övervakning av prestanda och funktionalitet hos styrsystemen), Cyber Security Monotoring Service (tillståndsö-vervakning och it-säkerhet), Loop Performance Monitoring Service (övervakning och optimering av reglerkretsar) samt Security Update Service (för au-tomatiserad hantering av godkända säkerhetsuppda-teringar och antivirusfiler). Dessutom bistår ABB med fjärrsupport på automationssidan via en direktlinje till Söderenergi.

Utblick 4|16

Fjärrvärmeproducenten Söder-energi övervakade tidigare sina system manuellt, något som gjorde arbetet både komplicerat

och ineffektivt. Men det senaste året har energi bolaget digitaliserat och automati-serat systemförvaltningen med hjälp av ABB:s servicebaserade mjukvaruplatt-form ServicePort. Resultatet är mer tids-effektivt underhåll och övervakning såväl som höjd säkerhet.

– Den stora fördelen jag ser är att vi får ett verktyg som låter oss se hur våra automationssystem mår. Det är klart att vi jobbat med de här sakerna tidigare, men det har varit tidskrävande. ServicePort förenklar allting, säger Magnus Arnersten, som arbetar som arbetsledare på Söder- energis automationsgrupp inom produk-tionsenheten.

ABB:S SERVICEPORT GER Söderenergi automatisk systemdiagnostik i realtid.

– ServicePort samlar hela tiden in infor-mation från våra 800xA-system och ger oss överskådlig data. Nu kan vi enklare se om vi har några problem i våra sys-tem och vi vet bättre vart vi ska rikta in-satserna i framtiden. I avtalet ingår även ett verktyg som hjälper oss att upptäcka reglerkretsar som inte är fullt optimerade. Det gör att vi i framtiden kommer att spara pengar på mer effektiva regleringar. Över-gången från den manuella diagnostiken till den automatiska har inte bara förenk-lat underhållsarbetet och övervakningen

av Söderenergis tio 800xA- system. Den har även berett väg för en minst lika viktig uppgradering av it-säkerheten.

– Normalt sett har automationssystem inom industriverksamheter inte det se-naste operativsystemet eller den senaste programvaran. Ofta brukar man ligga kvar på gammal mjukvara i många år och inte alltid frekvent uppdatera operativsys-temet med nya säkerhetspatchar. Man vågar inte ha uppdaterade virusskydd eftersom det finns risk att virusskyddet, om det inte är verifierat av till exempel ABB, felaktigt kan slå ut produktions-anläggningar. Men här får vi en tjänst där ABB verifierar att den senaste virusupp-dateringen fungerar med vår program-

vara. Det innebär att vi kan underhålla våra system på ett säkert och modernt sätt, förklarar Magnus Arnersten.

FÖR HONOM OCH SÖDERENERGI är för-delarna med det nya serviceavtalet själv-klara.

– I och med det här avtalet är vi mer förberedda och starkare än någonsin. Vår egen automationsberedskap kan nu enkelt få hjälp dygnet runt av ABB, i första hand via fjärråtkomst men även på plats hos oss. Även antivirusdelen är väldigt viktig. Vi har vetat om att vi har haft en brist sedan tidigare när det gäller just it-säkerheten på våra automations-system. Vi har haft ett behov av att lyfta oss. Och det gör vi nu, säger han. n

– Den stora fördelen jag ser är att vi får ett verk-tyg som låter oss se hur våra automationssystem mår, säger Magnus Arnersten, arbetsledare på Söderenergis automationsgrupp inom produk-tionsenheten.

Under hösten har vi bjudit in kunder runtom i landet till våra ABB-dagar. Nu fortsätter vi vår turné även i december och januari. Fokus under ABB- dagarna kommer att vara på digitalisering och inn-ovation. Vi tar det från ord till handling. Det pratas mycket om Internet of Things och att digitaliseringen kommer att för-ändra allt. Men vad kan du göra redan i dag? Och hur kan vi på ABB hjälpa dig?

ABB-dagen erbjuder dig information och kunskap som du inte kan ta del av varje dag. Här får du träffa experter som kommer att vägleda oss i dessa frågeställ-ningar. Du får också ta del av konkreta lös-ningar, praktiska tips och framtidsvisioner. Vi samlar hela branschen och ger dig möj-lighet att nätverka med beslutsfattare och kollegor i det lokala näringslivet. Naturligtvis träffar du hela ABB-gänget på orten och även representanter från ABB:s ledning, och vill du inspireras och testa våra nyheter så passa på att besöka vår utställning.

– Många av de nya digitala lösningarna finns redan i dag men det gäller att

framtidssäkra anläggningen och veta vilka förändringar som behövs. Det kan vi hjälpa till med. På ABB-dagen träffar du både representanter från branschen och från ABB, vilket ger ett unikt kunskapsutbyte, säger Anna Westman, projektledare för ABB-dagarna.

ABB-dagar:n Örnsköldsvik, 6 decembern Umeå, 8 december n Kiruna, 24 januari n Gällivare, 26 januari

Läs mer på www.abb.se/evenemang

ABB-dagarna fortsätter sin turné

Möt ABB

Framtidens gruv- och mineralindustri 2017

Georange, Nordic Publishing och SGU bjuder för sjunde gången in till konfe-rensen ”Framtidens gruv- och mineral-industri” på Grand Hôtel i Stockholm den 30–31 januari 2017. ABB Sveri-ges vd Johan Söderström deltar i en panel debatt dit även Mikael Damberg, närings- och innovationsminister, Jan Moström, vd för LKAB och Robert Schafer, President PDAC kommer.

Anmäl dig redan nu via http://www.framtidensgruvochmineral.se/anmalan

Euro Expo nära dig Euro Expo anordnar möten mellan köpare och säljare inom tillverkningsindustrin över

hela landet. Vi på ABB visar vårt breda utbud av energieffektiva lågspänningsprodukter och lösningar för maskinsäkerhet. Ta chansen och kom förbi när vi är i din stad!

n Västerås, 18–19 januarin Stavanger, 25–26 januari n Trollhättan, 8–9 februarin Skellefteå, 22–23 mars

Läs mer på www.abb.se/evenemang

MÖT ABB

55Utblick 4|16

56 Utblick 4|16

ARBETSPLATSEN / Force Measurement

Stressometer-doktorns mottagningEn lillebror i valsverket. Men en viktig kugge i maskineriet som ser till att plåt en blir plan. ABB:s Stressometer fyller 50 år nästa år. Peter Östman jobbar för att den ska fungera lika länge till.Text: Lena Bergman Foto: Jonas Bilberg

MITT STÄLLEErfarenhet och fingertoppskänsla. Det är två ovärderliga egenskaper när Peter Östman på Force Measurement reparerar Stressometer, ABB-innovationen som i 50 års tid betjänat valsverken med att mäta plan plåt.

Enorma maskiner och tonvis med plåt å ena sidan. Mil-limeterprecision å andra. Kontrasterna är stora i ett

valsverk, och det är Stressometer som med mikrometermått och på milli sekunder mäter och reglerar vals-stolens ställdon så att den plåt som valsas blir helt plan.

– I takt med att elektroniken blivit bättre har rullen fått större noggrann-het. Men i mångt och mycket är det i dag samma rulle som den som upp-fanns för 50 år sedan, säger Peter Östman.

HAN OM NÅGON borde veta. I drygt 30 år har Peter jobbat på ABB-enhe-ten Force Measurement, och det han inte kan om Stressometern är antag-ligen inte värt att veta. Peter tar hand om de Stressometer som kommer in för service och reparation.

– Det är mycket variation i mitt jobb. Att undersöka en Stressometer är inte bara svart eller vitt.

Reparationen startar alltid med en grundlig genomgång. Först undersöker

Peter ytan och letar efter skador på den. Sedan testar han alla givare, och kontrol-lerar elektriska komponenter efter iso-lationsfel och avbrott. Efter att Stresso-meter demonterats kan Peter testa och undersöka kablaget, och leta efter onor-malt slitage.

NÄR UNDERSÖKNINGEN ÄR avslutad får kunden ett förslag till åtgärder. Ibland blir det bara förebyggande service, andra gånger mer ingående jobb, alltifrån att linda om kablage eller laga någon trasig skarv till att byta ut givare och reparera skadade lagerytor.

– När vi reparerar ska vi reparera, inte göra en helt ny rulle. Därför mås-te man alltid göra en avvägning av hur mycket som ska lagas. Det får inte skena iväg och inte heller bli för lite. Att göra den bedömningen är det som är svårast att lära sig i mitt jobb, säger Peter Östman. n

1

2

57Utblick 4|16

4

3

1. 50 ÅRDe flesta Stressometer ser-vas här på reparationsytan, men ibland åker Peter ut på plats för att göra reparationer. ABB har levererat Stresso-meter i 50 år, och de finns i valsverk över hela världen.

2. VATTENTESTNär rännan fylls med vatten kan Stressometerns isolation kontrolleras. Isolationstestet visar om den är hel och att det inte finns några kortslut-ningar mellan kopplingar och kablage.

3. KONTROLLHär i kalibreringsriggen testas och kontrolleras Stressome-terns givare. Givarna sitter i fyra spår längs rullen. Antalet givare varierar mellan 40 och 256 stycken.

4. PUTSNINGIdag jobbar Peter med totalreparation av en 40 år gammal Stressometer. Allt kablage är borttaget och när Peter slipat bort rost och smuts från givarkärnorna är den klar för omlindning.

58 Utblick 4|16

ÖGONBLICKET / Lights in Alingsås

FOTO: PATRIK GUNNAR HELIN

Internationella ljusdesigners lyser upp Alingsås

För sjuttonde året i rad anordnades ljusfestivalen Lights in Alingsås under

oktober och november. Inbjudna ljusdesig-ners från hela världen har tillsammans med internationella design- och arkitektstudenter byggt upp spännande ljusinstallationer i Alingsås. Festivalen brukar locka ungefär 80 000 besökare. ABB är en av projek-tets sponsorer. Till festivalen har ABB leve-rerat kabelskåp som skyddar känslig utrust-ning mot väder, vind och yttre åverkan.

59Utblick 4|16

Kontakta ABBContact CenterTelefon: 021-32 50 00E-post: contact.center@se.abb.com

Nu introducerar vi Emax 2 för direkt ersättning av Megamax effektbrytare. Emax 2 ersättningsenhet är ABB:s enkla, snabba och smarta uppgradering med potential att reducera både energi- och underhållskostnader i befintliga elinstallationer. Den nya effekt brytaren levereras med en fabriksmonterad konverteringssats vilket innebär att en toppmodern intelligent Emax 2 kan installeras i Megamax fasta kassett under ett normalt driftstopp, samtidigt som resterande ställverk bibehålls. Läs mer på www.abb.se/kraftservice

Uppgradera till Emax 2. Snabb, säker och kostnadseffektiv ersättning av Megamax.Synkron reluktansmotor (SynRM). Ny effektiv motorlösning sänker livscykelkostnaden.

ABB:s synkrona reluktansmotor (SynRM) är en effektiv paketlösning för varvtalsreglering. SynRM finns i två utföranden: Hög uteffekt för optimerad maskindesign eller hög verkningsgrad, IE4, som sänker energiförbrukningen. www.abb.se/motorer&generatorer

ABB ABSvensk Försäljning Motorer, Drivsystem och KraftkonverteringTel. 021-32 50 00

Kan svensk industri sälja el?

Visste du att svenska industrier kan vara självförsörjande på el genom att t ex bättre ta tillvara energin från sina processer? Med ABB:s hjälp kan de dessutom pressa sin förbrukning så att det blir el över. Titta på Södra Cell Värö. Tack vare ett integrerat styrsystem, nya effektiva motorer och frekvensomriktare har förbrukningen minskat ordentligt. Därmed kan bruket varje år sälja grön energi motsvarande behovet hos 28 000 villor. Välkommen till det hållbara samhället. Läs mer på www.abb.se/hallbartsamhalle. Javisst.

Posttidning B

Returadress:ABB AB Communication Center721 83 Västerås

ABB01_16_bok.indb 60 2016-02-24 08:29