hanna metsis tjejers väcker teknikintresse -...

PREMIÄRför framtidens gruva

SPRÅKETöppnar dörrar

RETURENavfall källa till kreativitet

k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k

k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k

VINNOVA k Nr 2 2016

tjejersteknikintresseHanna Metsis

väcker

Innehåll nr 2 2016

Tidningen Innovation ges ut av Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet.

ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brogren, Vinnova

REDAKTION Karin Wallton, Vinnova samt Karin Wandrell, Åkesson & Curry

RedaktionenRenare blod

Framtidens gruva

Hanna Metsis

22

18

Nu finns det en helt ny metod för att behandla bland annat MS, diabetes och struma, som ger lika bra effekt, men med färre biverkningar.

Mobil kommunikation i gruvor ökar inte bara produktiviteten. Det hjälper också industrin att utveckla nya tjänster och affärsmodeller.

– Målet är att få tjejer att upptäcka vilka möjligheter det finns inom teknikvärlden.

10

INNOVATION nr 2 juni 2016 3

D en digitala revolutionen håller på att omvandla samhället i grunden. Så gott som alla branscher och sektorer berörs. Gamla

affärsmodeller ställs på ända när fysiska varor blir till digitala tjänster. Startup-företag kan direkt nå ut till internationella marknader på ett sätt som tidigare inte var möjligt.

Inom offentliga verksamheter kan digitaliseringen leda till både minskade kostnader och högre kvalitet i olika samhällstjänster. Och i tillverkningsindustrin skapas nya möjligheter att individualisera produkter, öka produktiviteten och att förbättra resurseffekti-viteten.

Digitaliseringen skapar enorma möjligheter, men också utmaningar. Gamla branscher och yrken försvinner när behov kan tillfredsställas på helt nya sätt. Företag som inte anpassar sig slås ut. För att ta ett exempel hade filmtillverkaren Kodak under sina glansdagar närmare 150 000 anställda. I dag återstår bara spillror av det anrika bolaget.

Kraften i omvandlingen kan nästan inte överskat-tas och det går snabbt. Därför är det helt avgörande att företag och organisationer inser att de måste stäl-la om verksamheten för att överleva i en digitaliserad värld. De gamla sätten att göra saker kommer inte att fungera i framtiden.

Sverige har många fördelar som gör att vi har potential att inta en tätposition i den digitala omställningen. IT-användningen är hög, vi är ofta snabba med att börja använda ny teknik och Stock-holm rankas som en av Europas viktigaste centrum för digitalt entreprenörskap.

Men det finns områden där vi måste bli bättre. Som Anna Felländer på Swedbank och David Mollander på Google pekar på i en artikel i det här numret av Innovation behöver vi satsa mer på utbildning och att locka unga till ingenjörsyrken. Programmering borde också vara ett självklart inslag i den svenska skolan. Inom offentlig verksamhet åter-står mycket att göra för att digitaliseringens potential ska tas tillvara, även om det sker viktiga framsteg.

Den digitala revolutionen är här

Ledare

SID 4: Kort & koncist

SID 6: Digitalisering öppnar nya världarDavid Mothander, ansvarig för Googles samhällsfrågor i Norden, reder ut begreppen kring digitalisering tillsam-mans med framtidsekonomen Anna Felländer.

SID 12: Unga lär sig på fler språkEtt nytt digitalt verktyg som hjälper till med undervisning på modersmålet ger lärare och elever en plattform att mötas på.

SID 14: Kod till framtidenKodstugor är ett sätt att nå barn som riskerar att hamna i ett digitalt utan-förskap och ge dem en grundläggande förståelse för kod och programmering.

SID 16: Visualisering i nuetEn ny augmented reality-lösning framtagen av BoldArc gör det möjligt för betraktaren att se både verkliga och virtuella objekt samtidigt.

SID 24: Kreativt tänk kring avfallReTuren i Malmö tar emot avfall, erbjuder kreativa aktiviteter och involverar de boende.

SID 26: KRÖNIKADet är inte längre en självklarhet att europeiska forskare och företag ingår i nya globala innovationssamarbeten.

SID 28: Maker Tour – teknik på vägTekniska museet åker ut på turné för att väcka intresset för teknik och naturvetenskap bland barn och ungdomar.

ART DIRECTOR Kim Sonntag, Åkesson & Curry

TRYCK E-print/Strokirk-Landströms

PAPPER Amber Graphic

OMSLAGSFOTO Nils-Petter Nilsson

Foto där ej annat anges: Colourbox

RedaktionenTidningen ges ut fyra gånger per år.

FÖR PRENUMERATION [email protected]

ISSN 1653-2759

Charlotte Brogren

4 INNOVATION nr 2 juni 2016

Den digitala revolutionen håller på att transforme-ra samhället i grunden. Villkoren för många bran-scher och sektorer förändras i en historiskt hög takt. Vad behöver göras för att Sverige ska inta en tätposition i den digitala omställningen? Hur tar vi tillvara på de möjligheter som digitaliseringen ger för att skapa stärkt konkurrenskraft, bättre välfärd och en mer hållbar utveckling?

Det är frågor som kommer att diskuteras under Vinnovas seminarium Hur kan Sverige ta ledningen i den digitala omställningen? i Almedalen den 4 juli. En av de medverkande är Darja Isaksson, digitali-seringsstrateg på Ziggy Creative Colony och en av ledamöterna i statsministerns innovationsråd.

Vinnova.se/almedalen

Pilotprojekt visar vägen till framtidens digitala industriFlera av Sveriges största företag går nu samman i åtta pilotprojekt som på olika sätt banar väg för framtidens digi-tala industri. Det handlar om allt från gamifiering i industrin och minifabriker för läkemedelstillverkning till interaktiv modeproduktion.

Vinnova finansierar projekten inom ramen för regeringsuppdraget att främja en digitaliserad svensk industri. Projekten är utvalda som exempel på vad digitaliserad industri kan innebära i praktiken.

- Svensk industri visar på det här sättet ett stort engagemang i att ta tätposition inom digitalisering. De pilotprojekt vi nu satsar på bidrar till det tillsammans med andra insatser som vi gör, säger Charlotte Brogren, general-direktör för Vinnova.

Vinnova.se/digitalisering

Digitalisering på agendan i Almedalen

Färs på insekteroch korv på lupin

Färs på syrsor och mjölmask, »ädelost« gjord på bönor och korv på svenskodlad lupin. Det är exempel på produkter som du i framtiden kan hitta i din livsmedelsbutik. I en ny satsning på att få fram klimatsmart protein finansierar Vinnova nu 15 olika projekt som ska ta fram ätbara och välsmakande prototyper.

Satsningen på att få fram klimatsmarta proteiner ska bidra till att utveckla

innovativ, hälsosam och god mat för framtiden, som alternativ till konventionell köttproduktion.

– Projekten kan också öka den svenska livsmedelsbranschens konkurrenskraft genom att produkterna som tas fram baseras på råvaror som kan produceras kostnadseffektivt i Sverige, säger Sebastian Axelsson, ansvarig för satsningen på Vinnova.

För att konsumenterna ska vilja ha de nya produkterna behöver de smaka gott. Därför får projekten delta i ett smakprovningsevent i Måltidens hus i Grythyttan 16 november, där gourmetkrögaren Tareq Taylor och matkreatören Lina Gebäck ingår i panelen. De vinnande bidragen får möjlighet att söka en följdinvestering på upp till två miljoner kronor för att utveckla prototypen mot en färdig produkt.

Färs på insekteroch korv på lupin


Kort & Koncist

En matbank som ska dela ut matsvinn till sociala verksamheter, en digital plattform som ger dig möjlighet att donera till lokala gräsrotsorganisa-tioner samtidigt som du shoppar på nätet och en metod där äldre elever hjälper yngre till bättre studieresul-tat. Det är några av de projekt som får finansiering genom Vinnovas satsning på social innovation.

Genom satsningen finansierar Vinnova projekt som vill skapa sys-selsättning, tillgängliggöra kunskap, främja sociala gemenskaper och öka människors livskvalitet genom inkludering.

- Initiativen vi nu stödjer har poten-tial att utveckla innovationer som ger samhällsnytta, sprids och kommer till användning. Men det handlar också om nya affärsmodeller och nya sätt att finansiera social verksamhet, säger Anna Edwall, som är ansvarig för utlysningen på Vinnova.

Det är stor brist på VA-ingenjörer i Göte-borgsregionen. Samtidigt kan det ta flera år för en nyanländ ingenjör att få ett jobb. Genom praktik och handledning kan de snabbare komma ut i arbetslivet.

De första nio praktikanterna i det Vinn-ova-finansierade pilotprojektet Regionalt snabbspår för VA-ingenjörer startade sin praktik under mars och april.

– Det här är människor som redan har en ingenjörsutbildning från sina hemländer. Några är nyutbildade, andra har runt 20 års erfarenhet. Genom praktiken lär de sig svenska snabbare och får nya kontakter, säger Lisa Ström, projektledare på Göte-borgsregionens kommunalförbund.

Även om det ännu så länge är ett pilotprojekt, arbetar Göteborgsregionens kommunalförbund för att det ska fortsätta och skalas upp.

– Vi kommer att utvärdera piloten med hjälp av en forskare för att dra lärdomar

En lösning för att framställa hud genom 3D-printing, ett nytt soldrivet vatten-reningskoncept och insekter som ett näringsrikt, smakligt och grönt alternativ för mat och djurfoder. Det är några av de 36 nya projekt som Vinnova finansierar genom programmet Utmaningsdriven innovation.

– Vi ger en möjlighet för företag, kom-muner och lärosäten att tillsammans börja arbeta med innovativa lösningar för att möta samhällsutmaningar. Projekten ska på sikt kunna ge både samhällsnytta och affärsnyt-ta, säger Daniel Rencrantz, programansvarig för Utmaningsdriven innovation på Vinnova.

Ett av projekten handlar om 3D-bio-printing, att framställa human vävnad som i förlängningen ska kunna ersätta skadade kroppsdelar. Ett annat om ett nytt soldrivet och porta belt vattenreningskoncept, som ska kunna erbjuda rent, avsaltat vatten till områden i världen där behovet finns.

Ett tredje projekt ska utveckla användning-en av insekter som ett näringsriktigt, smakligt och grönt alternativ för mat och djurfoder.

Byt sektor och skapa bättre samverkanArbetar du inom forskning och innovation och vill byta sektor för att förbättra samverkan? Vinnova gör en satsning för att underlätta för personer som arbetar med forskning och utveckling att röra sig mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Stödet från Vinnova kan användas till lön i upp till tre månader för en person som under en 18månader speriod tillbringar tre månader vid en samarbetsorganisation i annan sektor. Rörligheten ska i sig leda till ett tydligt mervärde för både individen och organisationerna. Sista ansökningsdag är den 16 juni.

Vinnova.se/utlysningar

Matbank ska dela ut matsvinn till sociala verksamheter

Snabbspår för ny anlända ingenjörer

inför framtiden. Det vore fantastiskt om vi kan göra så att snabbspåret även omfattar andra bristyrken och fler arbetsgivare, både privata och offentliga, säger Lisa Ström.

3D-printing av mänsklig hud


Digitalisering

öppnar nya

Barrett Lyons och The Opte Projects visualisering av

hela internet år 2015.


Du har hört ordet till leda, men vad är det egentligen? Innovation tittar närmare på digitaliseringen och hittar en samhällsomvandling av stora mått bakom alla appar.

Text Karin Aase Illustration Barrett Lyon / The Opte Project

Gissningsvis är du en av de svenskar som har en smartphone, och gissningsvis använder du den idag för att göra saker som du för tio år sedan gjorde manuellt. Boka tågbiljetter, kommunicera med kol-legor eller sätta på hemlarmet. Men det är långt ifrån bara appar som de här som ingår i det som vitt och brett kallas för digitalisering.

– Tidigare rådde det ett synsätt att allt som hade med internet att göra var ett eget område, ett särintresse som kunde hanteras av it-avdelning-en, säger David Mothander, ansvarig för Googles samhällsfrågor i Norden. Men jag tror att allt fler inser att digitalisering egentligen handlar om en grundläggande förändring av den plattform samhället vilar på.

Om digitalisering för tio år sedan handlade om att lägga över musik på en digital kanal eller att skanna in mikrofilmer i ett digitalt arkiv jämför David Mothander det idag snarare med den industriella r evolutionen.

– Då precis som nu var det smarta innovationer kopplat till tillgång på kapital och politisk vilja som satte igång en stor och snabb sam-hällsomvandling. Nu gör vi samma

sak igen, skillnaden är att den här gången går det mycket fortare.

Men vad innebär det då, rent konkret? Enligt David Mothander handlar det framförallt om att vi lär oss om världen på ett helt nytt sätt.

– Tänk bara inom vården där fors-kare utvecklar nanoteknik som kan mäta förändringar i våra kroppar ner på molekylnivå och kommunice-ra det i realtid. Den datan ökar vår kunskap radikalt och gör att vi kan bota sjukdomar på helt nya sätt. Och med tanke på att detta nu sker inom alla områden bygger vi flerdimensio-nella lager av kunskap som gör oss som värld oändligt mycket smartare än vi har varit tidigare.

Dessutom för det oss mycket när-mare varandra. Företag som för 50 år sedan kunde titta ut genom fönst-ret för att se sin hemmamarknad

måste nu använda en världsatlas.– Både företag och människor

är så mycket närmare varandra i dag. Facebook har räknat ut att via sociala medier är du bara 4,7 steg från vem som helst på jordklotet och det i sin tur gör oss också smartare eftersom vi kan rekrytera från hela världen och verkligen ta vara på människors kunskap.

Radikala förändringarTrots det ser David Mothander att de flesta diskussioner om digitalisering fortfarande rör sig på nivån »om vi använder självstyrande fordon kan vi effektivisera transporterna och minska miljöpåverkan med X antal procent«.

– Men i själva verket kan ju digita-liseringen hjälpa oss att göra saker på ett radikalt annorlunda sätt. Med

världar

David Mothander

»Vi har till exempel drastiskt minskat andelen extremt fattiga i världen, tänk då på vad vi kan göra inom några år«

hjälp av 3D-teknik och uppkoppling kanske vi inte alls behöver transpor-tera saker i framtiden och det är den spännvidden vi måste börja prata om. Vi måste våga bli mer visionära.

Vad har då Sverige för förutsätt-ningar att börja diskutera och nå dessa visioner? Anna Felländer, digitaliserings- och framtidsekonom på Swedbank, menar att det finns en god grund med hög digital mognad, en hög densitet av it-entreprenörer och många erfarenheter från den första it-vågens uppgång och fall.

– Dessutom har den svenska modellen en fördel eftersom egenfö-retagare inte utsätter sig för lika stor risk som i exempelvis USA. I länder där hela det sociala skyddsnätet är kopplat till arbetsgivarens sjukför-säkring blir du väldigt sårbar om du säger upp dig för att starta företag, men i Sverige, där det är kopplat till staten, kan du ge dig ut på den här resan och fortfarande ha kvar en grundläggande personlig trygghet.

Anna Felländer

Men även Sverige har saker att ta tag i om vi ska behålla vårt för-språng, det är både Anna Felländer och David Mothander överens om. Mer satsningar på utbildning, att locka fler unga till ingenjörsyrken och inte minst att diskutera och anpassa lagar, regelverk och samhällsstruktur efter den nya verklighet som uppstår till följd av digitaliseringen.

– Och vi måste börja våga, både som individer och samhälle, ko nstaterar David Mothander. I andra länder ses till exempel en konkurs eller utveck-lingen av en idé som misslyckas som en erfarenhet medan det i Sverige är ett sådant stigma att få vågar ge sig på det. Det hämmar vår inno-vationskraft, men om vi kan bli lite modigare har vi alla förutsättningar att komma långt.

Det här är bara börjanOch än så länge befinner vi oss bara i början. David Mothander påpekar

att för 15 år sedan fanns varken sociala medier, delningsekonomi eller självkörande bilar och bara på den här korta tiden har världen förändrats väldigt mycket.

– Vi har till exempel drastiskt minskat andelen extremt fattiga i världen, tänk då på vad vi kan göra inom några år. Det här är bara början.

För Anna Felländer är det själv-klart att digitaliseringen är en allmänt använd teknik med förmåga att förändra hela samhället och att vi nu är på väg in i en spännande fas.

– It-bubblan var första vågen. Nu befinner vi oss i i den andra där it blir mobilt och utmanar traditionel-la branscher i hög grad. Men om vi tycker att det går fort nu är det inget mot hur det kommer att bli när den tredje vågen kommer med en hög grad av virtualisering och självläran-de robotar. Det är en spännande tid vi lever i! k

Jan Ainali vandrar från Ystad till Stockholm för att rapportera hur öppna data är tillgängligt och kan använ-das i praktiken. På vägen besöker han 25 kommuner för att få dem intresserade och inspirerade av öppna data. Samtidigt samlar han själv in data under vandring-ens gång.

Målet är att uppmärksam-ma vad öppna data är, digital information fritt tillgänglig

utan inskränkningar, och hur det kan leda till nya innova-tioner. Projektet har fått stöd inom Vinnovas satsning för att öka tillgängliggörandet av öppna datakällor.

Jan Ainali kommer att förlita sig på allemansrätten och campa under hela vand-ringen. Just allemansrätten använder han som en analogi för arbetet med öppna data.

– Öppna data borde vara lika självklart som allemans-

rätten, just därför gör vi en poäng av hur bra det är att den funkar, säger Jan Ainali, som tidigare har arbetat med öppna data och fria licenser under sin tid på Wikimedia Sverige.

Vandringen börjar mån-dagen den 4 april i Ystad och avslutas 10 juni i Stockholm om allt går enligt plan. Vandringen går att följa på www.y2s.se och via hash-taggen #y2s på Twitter. k

Han vandrar för öppna data

»Dessutom har den svenska modellen en fördel eftersom egenföretagare inte utsätter sig för lika stor risk som i exempelvis USA«

Foto

: Jo

nn

Lef

fma

nn



»Dessutom har den svenska modellen en fördel eftersom egenföretagare inte utsätter sig för lika stor risk som i exempelvis USA«

I bilen är det lätt att ta hjälp av gps:en för att hålla koll på var man är och vart man ska. Men inne i en stor byggnad, som till exempel ett sjukhus eller ett köpcenter, är det inte lika lätt att hitta fram med hjälp av mobilen.

– Utomhus tar gps:en emot signaler från 24 satelliter som snurrar runt jor-den, men de signalerna klarar inte av att gå genom tak och väggar, förklarar Christian Lundquist, forskare och vd för företaget SenionLab som levererar lösningar för storskalig inomhusposi-tionering.

Deras tjänst bygger på de sensorer i mobiltelefoner som kan mäta förflytt-ningar. Genom utplacerade radiofyrar, stora som tändsticksaskar, kan mobilen

SenionLabs lösning för inomhuspositionering gör det lätt att hitta rätt. Men för bara ett par år sedan stod företaget inför problemet att hinna med att utveckla kapaciteten utan att tappa kunder.

sedan beräkna var någonstans i bygg-naden du är med en noggrannhet på mellan en och tre meter.

Bolaget startade 2010 och fick direkt flera stora kunder, problemet var bara att varje ny installation krävde en stor mängd manuellt arbete. Dels med att sätta upp radiofyrarna och dels med att mäta alla radiosignaler och sedan kalibrera data.

– Det kunde ta upp till en vecka för oss att gå igenom allt, något som blev en flaskhals för företagets tillväxt. Det blev ett slags Moment 22 där vi å ena sidan ville hitta tid för att automatisera processen så att vi kunde få fler kunder och å andra sidan var tvungna att lägga så mycket tid på processen varje gång

vi fick en ny kund att vi inte hade tid att automatisera.

Förenklar processenLösningen blev att söka finansiering från Vinnova. Genom det stödet fick SenionLab möjlighet att avsätta perso-nal för att automatisera behandlingen av datamängderna och därmed korta ner processen väsentligt.

– Man kan säga att vi har Ikea-fierat processen. Idag kan kunden själv placera ut fyrarna enligt våra anvis-ningar, mäta upp signalerna med sin telefon och därefter trycka på en knapp för att skicka upp datan. Sedan tar det bara några minuter innan systemet är igång.

För SenionLabs del har det inne-burit att det krävs väsentligt mindre manuellt arbete för varje ny kund vilket har gjort att de kan lägga sin tid på att utveckla verksamheten, dels genom att gå in på nya marknader, dels genom att utveckla vad tjänsten faktiskt ger användaren.

– Satsningen har dessutom lett till att vi nu har börjat rulla ut flera större instal-lationer till multina-tionella kedjor, något vi annars inte hade lyckats med. k

Text Karin Aase Foto Per Skoglar

Mobil vägvisare

inomhus

SenionLabSyfte: Att effektivisera installationsproces-sen, med målet att kunna hantera många kunder med begränsade resurser.

Tidsperiod: 2014-2015

Finansiering: Vinnova bidrog till finan-sieringen med 1 800 000 kronor genom föregångaren till programmet Innovations-projekt i företag.

Christian Lundquist


Mobil kommunikation i gruvor har hittills varit ovanligt. Men nu har flera svenska industriföretag gått samman för att installera mobilnät i Kankbergsgruvan utanför Boliden.

Det var våren 2015 som idén till projektet Pilot for Industrial Mobile Communication in Mining 5G (PIMM), föddes. Precis som andra industri företag har Boliden ett ständigt behov av att öka

produktiviteten och bli mer konkur-renskraftiga. Dessutom ville man öka sin personals säkerhet genom att försöka ha färre människor i pro-duktionsområden där man borrar, spränger och inte helt har kunnat stabilisera berget.

– Men för att kunna dra tillbaka människorna måste du kunna fjärrstyra maskinerna, och för att kunna göra det behöver du en robust trådlös infrastruktur. Det vill säga

ett riktigt bra mobil-nät, förklarar Eilert Johansson.

Problemet är bara att det idag inte finns några mobilnät under jord som fungerar bra för krävande industri-ella tillämpningar. För att försöka ta fram en lösning på det dilemmat startades därför PIMM med målet att installera nästa generations mobil-nät i Kankbergsgruvan, Bolidens guldgruva utanför Skellefteå.

- Det mest spännande är egentligen hur det här kan hjälpa industrin att utveckla tjänster och affärsmodeller, säger projektledare Eilert Johansson på forskningsinstitutet SICS.

Framtidens gruva är härText Karin Aase Foto Boliden

Eilert Johansson


– Gruvor är stora och eftersom det här är en pilot har vi valt att bara täcka de viktigaste delarna: rampen där bilar och maskiner kör upp och ner i gruvan, serviceområdet med verkstäder och matsal några hundra meter ner samt två produktionsom-råden. Totalt är det cirka två kilome-ter gruvgångar som omfattas.

Nätet togs i drift i början av april och nu hoppas projektdeltagarna att få svar på frågor inom en rad områden. För det första naturligtvis det tekniska, att förstå vilka krav som ställs på ett mobilnät när det ska användas i tunga industriella miljöer under mark.

– Det är klart att det är lätt att säga att vi vill ha högsta möjliga band-bredd, men nu kommer vi att få siff-ror på vad det faktiskt är som krävs.

Bygger på samarbeteÄven om grunden till projektet var att bygga ett mobilnät för att kunna fjärrstyra maskiner så finns det idag

förhoppningar om att nå mycket längre än så.

– När de som jobbar i gruvan nu kommer att kunna använda mobiler i arbetet kommer det att uppstå en massa situationer där man upp-täcker att »ja just det, nu när vi har mobilnät skulle vi kunna använda det till det här«. Det kommer att bli många spännande innovationer i mötet mellan teknik och människor.

Och det här är något som de inblandade företagen hoppas myck-et på. För bara för att det är Bolidens gruva betyder inte det att de är ensamma om projektet. Ericsson levererar mobilinfrastrukturen och Telia driftar den. Volvo Construction Equipment levererar hjullastaren och ABB styrsystemen. Dessutom är Luleå tekniska universitet, Wolfit och SICS inblandade i projektet.

– Det här är inte en fråga som bara rör Boliden utan hela industrin vill lära sig mer om hur digitaliseringen kan öka produktiviteten och bidra

till utvecklingen av nya tjänster. Alla bolag vill se vilken inverkan mobil teknik kan ha på deras olika affärs-modeller. I projekt som detta blir det lätt fokus på prylar och teknik, men jag skulle säga att utvecklingen av nya affärsmodeller och tjänster kommer att vara det viktigaste resultatet.

En skjuts framåtPIMM kommer nu att drivas fram till sommaren 2017 och trots att det bara har gått ett knappt år sedan idén föddes, och trots att det är många stora, tunga företag inblan-dade, menar Eilert Johansson att samarbetet och genomförandet både har gått snabbt och över förväntan.

– Jag tror att det framförallt beror på att alla inblandade har ett så enormt starkt intresse för digitalise-ring och vad det betyder för tjänst-eutveckling och konkurrenskraft. Långsiktigt hoppas vi på att det här projektet ska ge alla inblandade en skjuts framåt på området och därmed ge ett ekonomiskt värde till svenskt näringsliv. k

Pilot for Industrial Mobile Communication in Mining 5G (PIMM)Syfte: Att utvärdera ny mobilkommunika-tionsinfrastruktur i ett industriellt samman-hang för att validera teknik, applikationer och affärsmodeller. Projektet kommer att arbeta med de tuffa krav på säkerhet, robusthet och produktivitet som ställs på verksamhet i underjordsgruvor.

Tidsperiod: 2015 – 2017

Finansiering: Vinnova har bidragit till finansieringen med 9,5 miljoner kronor och de deltagande företagen bidrar med samma summa.


Unga lär sig

på fler språkEtt nytt digitalt verktyg ska öka andelen elever med utländsk bakgrund som uppnår gymnasiebehörighet. Just nu pågår utvecklingen av Skola för alla från första dagen.

Text Lina Zommorodi Foto JGI / Tom Grill / Getty Images

I projektet Skola för alla från första dagen får nyanlända flyktingar chansen att följa den svenska läroplanen, så fort de kommit till Sverige.

– Alla barn har rätt till utbildning och skolan är skyldig att ge stöd för att klara målen. För att hjälpa till med det utvecklar vi ett digitalt flerspråkigt läromedel och tillhörande arbetsmeto-der, som nyanlända kan börja arbeta med direkt, säger Carl Hamilton, vd och chefredaktör på Komplementsko-lan som ligger bakom satsningen.

Genom verktygets videolektioner kan eleven laborera med tal och text på såväl sitt modersmål som på svenska och engelska, samtidigt som det går att byta mellan språken – både för att utveckla ämnet på sitt modersmål och att fördjupa sin svenska.

– Genom att vi utvecklar video-lektioner och övningar på elevens förstaspråk är det möjligt för skolan

Skola för alla från första dagenSyfte: Utveckla ett digitalt flerspråkigt läromedel, som följer den svenska läropla-nen, som en nyanländ elev kan börja arbeta med första dagen i Sverige. Parallellt testas och utformas passande metoder i samarbe-te med skolorna.

Tidsperiod: 2015–2017

Finansiering: Vinnova bidrar till finan-sieringen med 10 miljoner kronor genom Utmaningsdriven innovation – Steg 2 Samverkansprojekt.

att dela ut uppgifter som är rimliga för eleven att klara av och som samtidigt är tillräckligt svåra för att utmana. Det hjälper till att bygga motivation och självförtroende, säger han. Ämne och språk hör ihop. Lär man sig kemi måste man kunna prata kemispråk, och man är smartast på sitt eget språk.

Plattformen erbjuder också ett sätt att stödja samarbetet mellan ämnes-lärare, studiehandledare, elever och föräldrar.

– Det här läromedlet hjälper till med hopkopplingen mellan språk- och kun-skapsöverföring. Det ger också lärare och föräldrar ett verktyg att jobba med och en plattform där de kan mötas.

Tio ämnenProjektet drivs under två och ett halvt år. Målet är att ha tio ämnen på fem språk utöver svenska fram till 2017. I dag finns fyra ämnen på arabiska, engelska, somaliska, tigrinja och dari, och ytterligare två på arabiska och engelska, utöver svenska.

– Vi kommer alltså att kunna erbjuda flerspråkiga versioner av studiema-terial som täcker merparten av det centrala innehållet i läroplanen inom de tio viktigaste ämnena, säger Carl Hamilton.

För att varje ämne och varje språk ska bli rätt arbetar professionella översättare, ämnesexperter, röstskåde-spelare och lärare för att kvalitetssäkra materialet.

– Vi använder till exempel översät-tare som bor och lever i länder där språket talas, allt för att vi ska ha ett aktuellt och korrekt språk.

Hjälpa krigsflyktingarIdén har sin grund i krisen i Syrien och en vilja att hjälpa till. Redan 2013 arbetade Komplementskolan med e-utbildningar mot grundskolor. Genom att översätta materialet de redan hade kunde bolaget hjälpa till på sitt sätt. De provkörde med tre skol-ämnen på arabiska i 20 klasser.

– Det var en positiv överraskning hur lyckat det blev, bland både elever och studiehandledare, säger Carl Hamilton.

Efter piloten bestämde sig Komple-mentskolan för att satsa stort. I dag har 13 kommuner anslutit sig till projektet.

En av dem är Linköping, där Anders Welander arbetar på Ekholmsskolan. Han är en av de lärare som använder läromedlet i sitt arbete.

– Verktyget är ett bra komplement i undervisningen för att just förklara så eleverna förstår fast de inte kan så mycket svenska. Genom att eleverna lyssnar på sitt modersmål och ser informationen på bild förstår de snabbt, säger han.

Han arbetar i en förberedelseklass

Anders Welander


Carl Hamilton

med 21 elever som bland annat pratar dari, arabiska och somaliska, där alla erbjuds att låna iPads.

– Filmerna är lagom långa så elever-na inte hinner tröttna och så att man hinner diskutera och arbeta med det man lärt sig. Elever som inte förstått eller inte varit närvarande får i läxa att kolla på filmen igen och göra de tillhö-rande uppgifterna hemma.

Han berättar att han hoppas att ännu fler ämnen kommer att översättas

till ännu fler språk – och att fler lärare upptäcker verktyget.

Pågående utvecklingJust nu utvecklas programvaran tillsammans med kommuner och forskare. Det sker genom att skolor använder och utvärderar materialet. Med hjälp av fokusgrupper studeras elevers engagemang och tiden de ägnar åt varje uppgift. Eftersom det är en digital lösning sker också ständig

kommunikation med användarna, om till exempel språkliga, pedagogiska och tekniska förbättringar.

– Vi har inte en färdig produkt, utan vi är hela tiden ute och lyssnar och tar in. Ju mer aktiv och engagerad en kommun är, desto mer inflytande får den. Det handlar om ett samarbete där projektet formar sig efter skolornas behov, säger Carl Hamilton.

Innan projekttiden är slut räknar de med ha betygsstatistik som ska visa på verktygets effektivitet. Det långsiktiga målet är att öka andelen elever med utländsk bakgrund som når högre studieresultat och därmed läser vidare och får gymnasiebehörighet samt att bidra till att både eleverna och deras föräldrar integreras snabbare och bättre i det svenska samhället och kan bidra på arbetsmarknaden. k

»Genom att eleverna lyssnar på sitt modersmål och ser informationen på bild förstår de snabbt«

KodcentrumSyfte: Kodcentrum vill ge barn och unga gratis tillgång till kunskap om kodning och hoppas också att satsningen ska råda bot på dagens brist på programmerare i Sverige och Europa samt möta varningar om en framtida brist på ingenjörer. Kodcentrum driver även ett projekt för att ta fram ett ramverk för lärare i åk 4–5 som vill komma igång med programmering och digitalt skapande i skolan.


Finansiering: Vinnova har bidragit till finan-sieringen med 2 000 000 kronor.


Kod till

Den ideella föreningen Kodcentrum fokuserar på att gratis introducera barn och ungdomar till programmering och digitalt skapande.

Text Karin Wandrell Foto Maria Uhr

Kodcentrum grundades för två år sedan av den sociala entreprenören Johan Wendt som en respons på samhällets ökande digitalisering. En grundläggande förståelse av kod och programmering är något som blir allt viktigare för att kunna vara med och påverka och där är Kodcentrum en kugge i hjulet.

– Vi vill förmedla en ny bild av vad man kan göra och få bort nidbilden av den ensamme hackern som sitter i källaren och dricker Jolt Cola, säger Emelie Dahlström, generalsekreterare, Kodcentrum.

Kodcentrum har både fysiska och digitala mötesplatser. Sajten kodboken.se är öppen för alla och innehåller allt pedagogiskt material som Kodcentrum använder och utveck-lar i sina fysiska verksamheter.

Så kallade Kodstugor, en termins-baserad verksamhet för 9–13-åringar, finns hittills i sju städer. Där får barnen hjälp av yrkesverksamma volontärer att jobba i egna projekt uppbyggda kring tre teman: att skapa berättelser, spel eller program. Det är helt gratis och man behöver inte äga en dator för

att delta. – Vi har försökt

eliminera alla faktorer som försvårar. Till en början vände vi oss till alla, men för att nå de barn som löper störst risk att hamna i ett digitalt utanförskap

jobbar vi nu med att identifiera skolor som ligger i socioekonomiskt utsatta områden och samarbeta med dem.

Mer än bara spelFör att locka fler tjejer har man övergett först till kvarnen-principen för att till hösten helt övergå till att ta in 50-50.

– När vi är ute och informerar märker vi att intresset är lika stort bland tjejerna, men de är inte lika snabba på att anmäla sig, säger Emelie Dahlström. Vi jobbar med kvinnliga förebilder som både kan prata om verksamheten och visa att kodning handlar om mer än bara spel. Vi vill visa på det sociala i programmering, att det handlar om att lösa problem tillsammans och att det finns väldigt många kreativa aspekter.

Barnhack är ett annat verksamhets-

Emelie Dahlström

område. Några gånger om året bjuder Kodcentrum in barn med en medföl-jande vuxen till ett av sina samarbets-företag som öppnar upp dörrarna till en inspirerande dag.

– Vi har besökt både Microsoft, Spotify och Informator. Det blir en introduktion till programmering och hur en framtida arbetsplats skulle kunna se ut. I år har vi som mål att anordna tio barnhack på olika företag runtom i Sverige.

Utmaningen nu är att hitta en organisk tillväxtform och skalbarhet för att nå ut till så många som möjligt. Målsättningen är att ha introducerat 100 000 barn till kodning år 2020.

– Det finns en digital dimension i nästan allt. Det är spännande att få vara med om en sådan omvälvande process i samhället i stort. k

Det är många som vill gå de populära kurserna i kodstugan där kvinnliga förebilder är ett viktigt inslag.

framtiden


Visualisering i nuet bygger

effektiv verklighetI byggbranschen är tid pengar. För att underlätta byggprocessen utvecklar nu svenska BoldArc en lösning som gör det möjligt att se virtuella objekt och hur de ska placeras direkt på byggarbetsplatsen.

Text Lina Zommorodi Foto BoldArc

Inom realtidsteknik och visuali-seringar har vi sett en utveckling från tv-spel via Virtual Reality (VR) till Aug-mented Reality (AR). Till skillnad från VR, där användaren befinner sig i en typ av datorgenererad skenvärld, förstärker eller utökar AR verkligheten. Och det är här svenska BoldArc kliver fram.

– Vi har initierat utvecklingen av en AR-lösning för bygg- och fastig-hetsbranschen som fungerar som ett beslutstöd och kommunikations- och samordningsverktyg i byggprojekt,

säger Tobias Fröberg, vd och huvudgrund-are av BoldArc.

Skapar effektivitetFöretagets idé är sprunget ur data-

och tv-spelsbranschen, där flera av företagets grundare har sina rötter. När de ville föra in tekniken på andra marknader vann byggbranschen deras intresse, eftersom allt statiskt material inom konstruktion och arkitektur kan göras mer levande och interaktivt med VR och AR.

– Genom att visualisera virtuella objekt i byggprocessen kan vår AR-lösning skapa ökad effektivitet och exakthet och därmed bli ett stöd för att minimera risken att bygga fel. På så sätt leder den till kostnadsbesparingar.

Det gör det till exempel möjligt att visualisera hur armeringsjärn ska läggas i en verklig huskonstruktion för att det ska bli rätt. För att visualisera virtuella objekt krävs både hårdvara och mjukvara. BoldArc utvecklar sin programvara för Microsofts nyutveck-

lade AR-headset, HoloLens. Headsetet fungerar som glasögon som gör det möjligt för betraktaren att se både verkliga och virtuella objekt samtidigt, något som inte är möjligt med headset som enbart bygger på VR-teknik.

Stark utvecklingBoldArc är ännu bara i början av sin innovationsutveckling, men de ser en stark tillväxtkurva. Och i en bransch som utvecklas snabbt gäller det att vara på tårna.

– Vi är snabba, det måste man vara, och extremt tidigt ute. Vi är ett av de första bolagen i världen som tittar på

BoldArcSyfte: Att utveckla en augmented reality-lösning för bygg- och fastighets-branschen för att på så sätt minimera risken för byggfel och möjliggöra kostnads-besparingar.

Tidsperiod: 2016

Finansiering: Vinnova har bidragit till finansieringen med 50 000 kronor genom Bygginnovationen.

Tobias Fröberg

Guide – Innovationschef i offentlig sektorVad hindrar cheferna från att ta sig an innovation? Och finns det några riktigt vassa exempel på innovations-processer i offentlig sektor? Det tar vi reda på i den här guiden om hur du tar dig an innovation och förbättrar inn-ovationsprocesser i offentlig sektor. Guiden är framtagen av tidningen Chef i samarbete med Vinnova.

Vägen till samverkanssäkrad utbildningKunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och andra aktörer i samhället är viktigt för att vi ska kunna möta morgondagens utmaningar. Man måste arbeta över sektorsgränser, inte bara inom forskning utan också inom utbildning. Den här rapporten handlar om hur samverkan kan integreras i högre utbildning. Slutsatserna baseras på de erfarenheter som gjorts i projektet Samverkanssäkrade utbildningsprogram som letts av lärosätena i Linköping, Malmö och Umeå..

VINNOVAs årsredovisning 2015I vår årsredovisning för år 2015 lyfter vi fram fyra områden där det är viktigt att stärka Sveriges innovationsförmå-ga och där Vinnova under året gjort stora satsningar: digitalisering, hälsa och vård, nyindustrialisering samt miljö och klimat.

Innovationschef i offentlig sektorOVÄNTAD VÄGNär jämställdheten tog sig an snöröjning

BUBBELEFFEKT Nytt, billigare sätt att få unga ut i arbete

SE UPP!Hindren som stoppar innovation

ÅRSREDOVISNING 2015

VINNOVA

ÅRSREDOVISNING 2015

VINNOVA INFORMATIONVI 2016:04

Lästips vinnova.se/publikationer

detta. Vi tror starkt på vår idé och har redan nu etablerat agenturer i Sverige och i Förenade Arabemiraten.

Inom två år satsar de på att ha statistik som tydligt visar kostnadsbe-sparingar, samtidigt som de ska ha fått ett starkt fäste på den europeiska, ame-rikanska och asiatiska marknaden. k

En miljövänlig produkt som håller vattnet isfritt i hagar och uteboxar har utvecklats av Jesper och Ingrid Martaeng, som utsågs till årets inno vationstalanger inom hästnäringen i samband med Hästföretagarforum under Gothenburg Horse Show den 24 mars.

– Unfrozen är unik och miljövänlig pro-dukt som förväntas få en stor efterfrågan. Många häst- och stallägare får jobba hårt för att hålla vattnet frostfritt i hagarna på vintern, då det är en stor hälsorisk om inte hästarna dricker tillräckligt med vatten, säger Ingrid Martaeng.

Bakom utmärkelsen står Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, tillsammans med SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, samt Chalmers innovationskontor.

– Vi vill med den här satsningen uppmärk-samma innovationssystemet i Sverige på innovationspotentialen inom hästnäringen, samtidigt som vi vill uppmärksamma hästnä-ringen på innovationsområdet. Detta så att fler kan söka stöd och utveckla sina innovati-va idéer så att de kommer ut på marknaden, får spridning och kommer till nytta, säger Sophia Ivarsson på Vinnova. k

Isfritt vatten i hästhagen



Hanna Metsis är projektledare för Teklafestivalen – en teknikfestival på KTH för unga tjejer som gillar att bygga, skapa och testa nya saker.

– Målet är att få dem att upptäcka vilka möjligheter det finns inom teknikvärlden.Text Karin Wandrell Foto Nils Petter Nilsson


»Jag vill lära mig allt!«

PersonaliaÅlder 30 år.

Familj: Mamma, pappa, lillasyster.

Bor: Bergshamra i ett litet familjekollektiv med min syster som pluggar på Handelshögskolan och en 16årig blandrashund som heter Papu.

Utbildning: Bachelor och master i Marketing & Media Management, Handelshögskolan, studier i juridik, Uppsala.

Karriär: Brevsvarare på Socialdepartementet, kommunikatör/projektledare på L´Oréal Baltic, Carnaby Solutions, Microsoft och Girl Geek Meetup, marknadsansvarig på Coursio, projektledare Teklafestivalen.

Senaste kulturupplevelse: Avslutningskonserten på Teklafestivalen med techno/house DJduon Y+M, Little Jinder och Robyn som spelade musik ingen tidigare hört.

Det driver mig: Jag vill lära mig allt!

Motto: Una, sed lea (En, men en lejoninna) den feminiserade versionen av det latinska ordspråket Unos, sed leo (En, men ett lejon).

Fritidsintressen: Läsa obskyra saker på internet, dansa, vara ute i naturen.

Hanna Metsis


Hanna Metsis föddes 1986 i Estland, som då var en del av Sovjetunionen. Som fyraåring flyttade hon till Sverige med familjen eftersom hennes pappa skulle göra sin post doc på Karolinska Institutet (KI). Som många andra forskare var han en arbetsnarkoman och varje lördag eller söndag bar det iväg till jobbet för att sätta om ett eller annat experiment och Hanna, 10 år, hängde alltid med.

– Det blev vår lilla rutin att först gå till simhallen och sedan äta lunch på McDonalds innan vi åkte till jobbet. Internet var relativt nytt och KI hade redan då, för den tiden, en snabb upp-koppling. När pappa jobbade utfors-kade jag nätet eller ritade i det mest avancerade barnteckningsprogrammet någonsin, Adobe Photoshop. Det är nog därifrån min förtrolighet med teknik kommer. Det har alltid varit en naturlig del av mitt liv.

Hanna Metsis beskriver sig själv som en allmännördig person som helst vill veta allt om allting. Som ung var hon politiskt engagerad inom Moderater-na och när hon första gången läste marknads föring på Handelshögskolan insåg hon att det här med kommuni-kation hade hon ju redan med sig från politiken.

– Kommunikation och marknads-föring hänger ihop. Det man gör är att försöka erbjuda folk en lösning på deras problem.

Med en masterexamen i Marketing and Media Management i ryggsäcken började hon arbeta som kommunikatör/projektledare på företag som L´Oréal Baltic, Carnaby Solutions och Microsoft. På fritiden hade hon i två år samma roll, fast på ideell basis, för Geek Girl Meetup, ett nätverk för kvinnor som är intresserade av webb, tech och startups som grundades av Heidi Harman 2006.

– Hon jobbar med UX (user experien-ce) och gick på massor av teknikevent där hon oftast var den enda kvinnan, både i publiken och på scen. Det väckte tanken att skapa ett nätverk för kvinnor inom bland annat it-, spel- och startupvärlden för att de skulle slippa vara den enda tjejen i rummet.

Hanna Metsis roll var bland annat att organisera den stora »okonferen-sen« som hålls varje vår och som är

kärnan i verksamheten. Konceptet går ut på att det är deltagarna själva som står för innehållet och att vem som helst kan ställa sig på scenen och prata om ett ämne de tycker är kul och vill dela med sig av.

– Det finns ett tema men det är väldigt brett. I år är det till exempel TogetHER som handlar om att göra saker tillsammans. Det som är häftigt är att nätverket har vuxit organiskt genom att de medlemmar som har flyt-tat från Stockholm har velat starta upp något liknande i till exempel London eller Berlin.

Kvinnligt supernätverkFör många kvinnor har nätverket varit oerhört positivt och lett till att de vågar tala för en stor publik även i andra sammanhang.

– Nu dyker de upp överallt hela tiden. Jag märkte det på Teklafestiva-len till exempel där flera av föreläsarna är med i Geek Girl Meetup. Jag pratade med en student på KTH om det här-omdagen som tyckte att det lät som ett kvinnligt supernätverk. Jag har aldrig tänkt så, men det är precis vad det är.

visionen verklighet för första gången.Årets Teklafestival hölls i april

och denna gång kom det dubbelt så många deltagare, 400 stycken. Dagen innehöll bland annat 28 parallella aktiviteter där deltagarna fick prova på att kombinera teknik och kreativitet inom allt från rymdforskning och robotprogrammering till speldesign och proteinrening.

– Det gick fantastiskt bra. Det är otroligt populärt och det finns ett stort intresse både bland deltagarna och alla runtomkring, säger Hanna Metsis. Vi vill visa upp förebilder inom branschen så att deltagarna kan känna att det där skulle kunna vara jag. Syftet är att få tjejerna att se vilka möjligheter de har i framtiden. Utvärderingarna visar också att majoriteten är mer intresserade av att läsa teknikutbildningar efter festivalen.

Till Tekla kommer tjejer från hela landet även om de flesta är från Mälar-dalsregionen. Utvärderingen visar att det deltagarna värdesätter mest är de olika workshopparna, att själva få pro-va på och testa de olika områdena.

– Vi försöker dra vårt strå till stacken för att locka fler tjejer till teknikutbild-ningar. Det är därför det är så viktigt på Tekla att det är kvinnor som håller i workshopparna, som talar på scenen och att det är kvinnliga studenter som visar dem runt. Vi vill att de ska upp-täcka att kvinnor finns på alla nivåer och att en dag kan det vara de själva som står där.

Bort med alla hinderHanna Metsis menar att utvecklingen hela tiden går framåt, men att det krävs en aktiv medvetenhet för att inte sätta upp hinder för flickor att utforska de här områdena. Det gäller alla – från föräldrar, lärare och fritidsledare till utbildningsrekryterare, arbetsgivare och samhället i stort.

– Jag tror att vi kan göra mycket mer, mycket snabbare då. Branschen skriker redan efter att anställa fler kvinnor, men om de inte finns på utbildningarna blir det svårt. Min utgångspunkt är att man ska kunna göra vad man vill med sitt liv, utforska allt man tycker är kul, utan att känna sig hindrad av samhäl-lets normer om hur det ska vara, vad som är rätt och vad som passar sig. k

»Killarna är avundsjuka och vill vara med«

På Geek Girl Meetup är inga män tillåtna, inte ens manliga journalister.

– Killarna är avundsjuka och vill vara med eftersom de vet att det är ett så kul event, säger Hanna Metsis. De erbjuder sig till och med att komma i drag, men de får nöja sig med att titta på livestreamen.

I dag jobbar Hanna Metsis på KTH som projektledare för Teklafestivalen. Idén till den föddes när artisten Robyn fick KTH:s stora pris 2013. Istället för att som brukligt hålla en öppen föreläs-ning på universitetet ville hon anordna en festival för att inspirera unga tjejer mellan 11–18 år som är nyfikna på teknik och samtidigt uppmärksamma att alldeles för få kvinnor söker till KTH:s utbildningar. Och förra året blev

Hanna Metsis om svenskt forsknings- och innovationsklimat:FÖRDELAR: Att det finns en relativt öppen ingång till studier. Vem som helst kan bli forskare i Sverige. Att det finns en stark kultur av innovation och startups i Stockholm. Det pratas mycket om det och alltfler ser möjlig-heten att själva bli entreprenörer. I dag är det många som driver en startup redan under sin mastersutbildning.

NACKDELAR: Vårt skattesystem, bostads-marknaden och svårigheterna med att ge ut optioner vilket gör att det blir svårare att kommersialisera sina tjänster/produkter och bygga livskraftiga företag.

»VI VILL ATT DE SKA UPPTÄCKA att kvinnor finns på alla nivåer och att en dag kan det vara de själva som står där.«

Renare blodutan biverkningar Läkemedel som hämmar T-celler,

en typ av vita blodkroppar, har visat sig vara framgångsrika vid behandling av MS och andra svåra sjukdomar. Nu har en ny dialysliknande process utvecklats som ger lika bra effekt men färre biverkningar.

Text Klara Möller Norén Illustration Malin Bergström

– Cellhämmande mediciner ger bra effekt vid immunologiska sjukdomar. Men när de testades på tarmsjukdomen Crohns fick några patienter svåra biverkningar, en del rent av dödliga, säger Ola Winqvist, klinisk immunolog och forskare vid Karolinska Institutet (KI).

Sedan 2012 har han lett ett forsk-ningsprojekt för att lösa problemet, med stöd från Vinnova, Vetenskapsrå-det och det internationella forsknings-nätverket Eureka.

– Vi märkte att immuncellers patrul-lering behövs i blodet, så vi började experimentera med att ta bort endast en del av dem.

De mediciner som idag hämmar tillströmningen av T-celler till tarmen finns kvar i blodet i upp till åtta veckor och kan innebära ett försvagat immun-försvar. Ola Winqvists metod verkar på en annan del av immunförsvaret och tar bort en förutbestämd del av krop-pens patrullerande celler, monocyter.

– På sikt tror vi att patienter med de här sjukdomarna själva kommer


Eurostarsprojekt TLASSyfte: Utveckla bättre behandling med färre biverkningar för immunologiska sjukdomar.

Tidsperiod: 2013-2015

Finansiering: Vinnova har bidragit till finan-siering med 5 miljoner kronor. Projektet har också stöd av Vinnova för internationellt samarbete och uppkoppling.

att kunna kolla sina nivåer av aktiverade immunceller i blodet och styra sin behand-ling efter det.

Exempel på sjukdo-mar som ska kunna behandlas är bland annat allergier, psoriasis, MS, diabetes, Schaumanns sjukdom, struma och artros. En stor vinst med metoden är att den sker utanför kroppen, vilket betyder att ingenting tillförs den. Det innebär att risken för biverkningar är nästan obefintlig.

– Patienterna kan få huvudvärk, särskilt om de druckit dåligt innan, men det är den värsta tänkbara biverk-ningen, säger Ola Winqvist. k

Monocy-ter är en typ av vita

blodkroppar som fungerar som kroppens försvar mot infektioner.

Ett målsökande protein på monocytens yta visar vart i kroppen den ska. Vid auto-inflammatoriska sjukdomstillstånd skickas

för många monocyter till inflammerade ställen. De eldar då på infektionen

istället för att avhjälpa den.

Kolonnen innehåller en gel med

sockermolekyler. Molekylerna är kopplade till särskilda proteiner,

kemo kiner, som lockar till sig monocyter och lurar dem att tro att de nått sin slut-

destination. Monocyterna dockar med kemo kinerna och blir kvar i

kolonnen. Det renade blodet återförs till patienten,

men nu med ungefär halva mängden aktiverade monocyter.

Ola Winqvist


kring avfallKreativt tänk

ReTuren i centrala Malmö tar emot avfall, erbjuder kreativa aktiviteter och involverar de boende, vilket gör den unik i Sverige. Det ger också andra effekter i form av mindre nedskräpning och en ökad känsla av stolthet över sitt område.

Text Lina Zommorodi

Malmö växer med ungefär 5 000–7000 personer per år, och varje ny invånare producerar cirka 500 kilo avfall årligen. Det betyder en stor ökning avfall som ska hanteras varje år. Samtidigt är de ökande avfallsmängderna ett miljöproblem globalt. Med det i bakhuvudet och i samband med arbetet med att ta fram en översiktsplan för utveckling i staden för tre år sedan började VA SYD, den kommunala avfallshanteraren i Malmö, tänka nytt.

– Kan man minska avfallet och sättet vi konsumerar på så får det stora effekter på miljön i stort, även globalt. Därför började vi se på hur vi planerar staden, säger projektledaren Savita Upadhyaya, VA SYD.

De utgick från två parametrar; de två vanliga återvinningscentraler som ligger i stadens utkanter och kräver bil och att 78 procent av Malmöborna bor i lägenhet i de centrala delarna varav många saknar bil.

Därför tog VA SYD beslut om att försöka göra avfallshanteringen enklare

genom att starta en central och kvar-tersnära återbrukscentral.

Social mötesplatsDen 25 november 2015 öppnade återbrukscentralen ReTuren i den tätbefolkade stadsdelen Lindängen, ett område som präglas av flerfamiljshus från 1970-talet. Här kan Malmöbor både lämna avfall och kläder och saker som någon annan kan få glädje av i vad de kallar ÅterBruket, liksom delta i kreativa aktiviteter som kretsar kring avfall.

Det långsiktiga målet handlar näm-ligen om att se till att minska mängden avfall genom att öka kunskapen och försöka förändra folks beteende kring vad man köper, slänger och återbrukar.

– Det handlar om att främja krea-tiviteten, att samlas och skapa saker ihop. Till exempel att knyta amplar av gamla t-shirtar för att på så sätt förlänga produktens livslängd, säger Savita Upadhyaya. Samtidigt som man skapar tillsammans bygger man också relationer.

Workshoparna erbjuder också en plattform för att stödja entreprenörer som arbetar med återbruk eftersom det är de som håller i workshoparna.

För att vinna invånarnas intresse har projektet jobbat mycket med att låta de boende i närområdet vara delaktiga i att besluta allt från öppettider till hur lokalen ska se ut.

– Det är viktigt att alla känner att de har möjlighet att påverka sitt lokala område. Genom att de engagerar sig i

returenSyfte: Utveckla en process för etablering av en ny sorts återbrukscentral som bygger social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet i miljonprogramsområden.


Finansiering: Vinnova har bidragit till finan-sieringen med cirka 300 000 kronor genom programmet Social innovation.

hur vi driver centralen och att vi tar hänsyn till vad de tycker är förhoppningen att det ska öka deras känsla för platsen.

Hållbar konsumtionOch det har gett resultat. I genomsnitt besöker 39 personer ReTuren varje dag – i stort sett alla kommer från närområdet – och sedan starten har två ton saker lämnats in.

Ungefär 150 kilo föremål cirkulerar in och ut från ÅterBruket varje vecka, det mesta kläder.

– Vi har ett flöde där det varken blir för mycket eller för lite och vi ser en inbyggd generositet hos människan. Det fungerar jättebra.

I området syns också andra effekter efter etableringen. Tidigare hade fast-ighetsägarna i området stora kostnader för avfallshantering. Nu rapporterar de om en renare närmiljö och mindre nedskräpning.

– Det är tydligt bevisat att nedskräp-ning skapar otrygghet och otrygghet skapar social oro. Kan vi genom att finnas på plats, bemanna och bidra med vår kunskap till de boende börja förändra beteenden är det himla roligt.

ReTuren i Lindängen är projektets pilotanläggning, men den strategiska planen är att etablera ett tiotal kvar-tersnära återbrukscentraler runt om i Malmö. k

Savita Upadhyaya

»Det handlar om att främja kreativiteten, att samlas och skapa saker ihop«


Det globala forsknings- och innova tions-landskapet håller på att förändras funda-mentalt. Detta blev väldigt tydligt för mig när jag nyligen deltog i en konferens i Dubai där det delades ut ett pris för

banbrytande innovationer som bidrar till att tackla samhällsutmaningar och där regeringar har spelat en viktig roll som upphandlare eller möjliggörare. SRI, ett icke-vinstdrivande forsknings-institut sprunget ur Stanford University, anlitades för att välja ut relevanta kandidater. Priset delades ut av Premiärministern av Förenade Arabemiraten och utmärkelsen gick till ett initiativ i Moçambique och Tanzania där man använder sig av råttor för att hitta landminor och spåra malaria.

Exemplet ovan visar flera saker. För det första är banbry-tande innovationer inte längre begränsade till industria-liserade länder i Nordamerika, Europa och delar av Asien. För det andra ser vi nya globala innovationssam-arbeten växa fram där det inte längre är en självklarhet att europeiska forskare eller företag ingår. Nigerias och för den delen Afrikas första telekommunikations satellit

som lanserades 2007 utvecklades till exempel med före-tag och forskare från Kina, inte USA eller Europa.

Kina står för en betydande del av den globala förskjut-ningen av kunskaps resurser mot Asien. Landet utbildar idag fler doktorer i vetenskap och teknik än USA, och det är till stor del tack vara Kinas snabbt växande investeringa r i forskning och utveckling (FoU) som Asiens andel av världens FoU-investeringar vuxit till drygt 40 procent,

medan Europas ligger på drygt 20 procent och Nordamerikas på lite under 30 procent. Men det vore fel att stirra sig blind på Kina. Innovation sjuder i många regioner i världen och den drivs inte alltid av stora forskningsinvesteringar.

Vad betyder allt detta? För det första hårdnar den globala konkurrensen om kunskaps-resurser. Länder försöker attrahera företag, forskare

och studenter till sig för att bedriva forskning men också innovation i landet. Kanada erbjuder ett »startup«-visum för att locka människor till landet för att starta innovativa företag. Länder som Saudiarabien, Indonesien, Mexiko och Kina erbjuder bra löner och andra förmånliga villkor för att locka duktiga forskare till sina universitet och institut. För det andra blir länder och miljöer utanför och inte sällan långt borta från Europa allt viktigare export-marknader, men även samarbetspartners, när det gäller att utveckla innovationer som möter lokala behov. I en sådan kontext är det viktigt för Sverige att vara attraktiv för innovativa människor och företag och att ha goda kunskaper om och kopplingar till framtida innovations-miljöer och tillväxtmarknader. n

En ny arena för innovation

krönika Sylvia Schwaag Serger

Sylvia Schwaag Serger har rötter i USA, Tyskland och Kina och kom till Sverige när hon var 27 år. Hon har jobbat som expert i innovationspolitik åt bland annat Världsbanken, OECD och EUkommissionen. Nu ansvarar hon för den internationella strategin på Vinnova och forskar om Kinas ekonomi och teknikpolitik vid Lunds universitet.

»Utmärkelsen gick till ett initiativ i Moçambique och Tanzania där man använder sig av råttor för att hitta landminor.«


illustrerat Cecilia Fredelius

KalendariumJAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEP OKT NOV DECStor satsning på

biologiska läkemedelVinnova och Vetenskapsrådet har fått i uppdrag av regeringen att gemensamt utforma ett nationellt program för utveckling och pro-duktion av biologiska läkemedel, som ska göra Sverige till ett av de ledande länderna inom området. Den första utlysningen planeras att öppna till sommaren 2016.

Programmet planeras pågå under åtta år med start 2016 och den stat-liga finansieringen kommer att vara 320 miljoner kronor. Medfinansie-ringen från näringslivet motsvarar omkring 25 procent.

Programmet kommer att vara brett och inkludera finansiering av flera olika typer av satsningar. Det ska genomsyras av hög vetenskaplig kvalitet och av aktiv samverkan med näringslivet.

8–9 juni E!nnoVest Venture Forum, StockholmE!nnoVest är ett nytt EUREKA-initiativ för att koppla ihop företag med investerare. Målet är att öka utbytet mellan investerare och företag för att främja fler investeringar i innovation.

eurekainnovest.eu

4 juli Vinnova i Almedalen, VisbyVad Sverige behöver göra för att inta en tätposition i den digitala omställningen kommer att diskuteras under Vinnovas seminarium i Almedalen. Medverkar gör bland andra Darja Isaksson, digitaliseringsstrateg på Ziggy Creative Colony och en av ledamöterna i statsministerns innovationsråd.

Vinnova.se/almedalen

25–27 juli EuroScience Open Forum, ManchesterEuroScience Open Forum (ESOF) är en pane-uropeisk vetenskapskonferens med fokus på forskning och innovation. 2016 går den av stapeln i Manchester med fokus på de senaste rönen och landvinningarna inom olika vetenskapsområden.

esof.eu

21 september Innovationsdagen 2016, StockholmInnovationsdagen 2016 är mötesplatsen för dig som vill delta i samtalet om det nya innovativa o ffentliga Sverige. I kommuner, landsting, regioner och statliga myndigheter sker ständig utveckling som skapar nya värden för medborgarna.

skl.se

Till sist

Maker Tour – teknik på väg

Nu åker Tekniska museet ut på en Maker-turné för att väcka intresset för teknik och naturvetenskap hos alla små genier därute.

Text Karin Wandrell Foto Emma Fredriksson / Tekniska museet

Teknik är ett av de ämnen som sko-lan lyckas sämst med. Tekniska museet vill därför synliggöra teknik för eleverna och skapa mening och relevans – särskilt för flickor.

– Vi vill även utveckla lärarnas kompetens. Det märks tydligt att de län som saknar ett science center eller kom-munala teknikskolor presterar sämre i teknikämnena, säger Emilie Sabel, projektledare, Tekniska Museet. Maker-rörelsen växer och den handlar om att utforska arbetssätt och kulturer där man delar med sig och skapar tillsammans. Det är en möjlighet att få fram nya innovationer som direkt utvecklas ur användarnas behov.

Maker Tour är en ambulerande buss som ska åka runt i landet och besöka skolor, köpcentrum och andra platser där barn finns. Turnén består av två delar – en riktad mot skolan och en mot allmänheten och mindre barn. Bussen innehåller olika aktiviteter beroende på målgrupp.

Första stoppet blir Region Kronoberg där projektet Mot nya höjder pågår. Det ska stimulera intresset för teknik, naturvetenskap och matematik bland skolelever i regionen och skapa nya sätt för skola och näringsliv att mötas. Runt 1 400 elever har anmält sig och de 14 klasser som vinner kommer att få besök av Maker Tour i skolan.

– Vi kommer att hålla lite längre workshops för årskurs 3–7. Eleverna

kommer att få arbeta med Little Bits, ett material som påminner om lego, men som det går att bygga allt från ficklampor till små robotar och musikinstrument med. Det är en enkel ingång till lättare programmering och även lite ellära.

Alla är makersEleverna kommer också att få prova MaKey Makey, en liten platta som kopp-las till datorn via USB som lurar den att tro att det är ett tangentbord och en mus. På så sätt går det att styra datorn med allt från en banan till att klappa katten. Dagen avslutas med att alla får bygga sina egna högtalare. Under helgstoppen kommer de mindre barnen att få göra egna ritrobotar, ArtBots, och

annat som går att bygga på en kvart.Emilie Sabel menar att makerkultu-

ren lägger grunden för en ny ekonomi som bygger på nya förutsättningar där dagens Do It Yourself blir morgondagens Made in Sweden.

– De pengar vi får in från köpta aktiviteter i skolor vill vi använda till att besöka de områden där man kanske inte har samma möjligheter eller känner till att vi finns. Med Maker Tour kan vi nå ut över hela landet och få fler barn och unga att se att de både kan skapa själva och tillsammans med enkla medel. Industrin står inför stora utmaningar och det här är vårt sätt att bidra. För att teknik- och industrirelevanta utbild-ningar ska bli attraktiva igen måste intresset väckas tidigt. k

Emelie Sabel

Maker TourSyfte: Ta fram en mobil plattform för att sprida makerrörelsen till barn och unga i hela Sverige.


Finansiering: Vinnova bidrar till finansie-ringen med 250 000 kronor via utlysningen Makers.

hanna metsis tjejers väcker teknikintresse -...

Documents