sid 1

Kan cykelflöden jämföras vid olika väderförhållanden och tidpunkt?

Jenny Eriksson, statistiker, Vectura

sid 2

Bakgrund–I många av Sveriges kommuner utförs ca 1 – 4 veckors cykelflödesmätningar per år, ofta under högsäsong:

–Komplement till helårsmätta punkter

–Bara korttidsmätning

sid 3

sid 4

Vardagsmedelflödet (v. 1-46) har minskat med 06-07: ca 200 cyklister (perioden v. 36-39: minskat med 1 500)07-08: ca 150 cyklister (perioden v. 36-39): ökat med 100)

sid 5

Bakgrund–Hur ska trafikförändringen tolkas för cykel? Cykelflödet mer varierat än motortrafikflödet. (Graf 1)

–En stor del av variationen beror troligen på vädret (Graf 2)

sid 6

Graf 1: Trafikens variation på Dag Hammarskjöldsleden, Göteborg för cykel resp. bil

Källa: 2009-09-24 Hans Erik Svensson, Avdelning Trafikant & ITS/Analys, Göteborgs Stad

0

50

100

150

200

250

300

1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52

Index

Vecka

Bil 1999

Cykel 1999 Cykel 1997

sid 7

Bakgrund–Hur ska trafikförändringen tolkas för cykel? Cykelflödet mer varierat än motortrafikflödet. (Graf 1)

–En stor del av variationen beror troligen på vädret (Graf 2)

sid 8

0

50

100

150

200

250

1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52

Index 100

Oscarsleden bil

Karlavagnsg.

Vasagatan

DHL

Örgrytevägen

Götaälvbron

Vecka

Index

Graf 2: Trafikens variation för cykel respektive bil 2008 i Göteborg

Källa: 2009-09-24 Hans Erik Svensson, Avdelning Trafikant & ITS/Analys, Göteborgs Stad

sid 9

Problem 1–Ett dygns mätning kan variera med ungefär ± 50 % under helgfria vardagar i perioden april-maj (högsäsong).

–En månads mätning kan variera med ± 15 %, under helgfria vardagar i perioden april-maj (högsäsong).

Hur vet man om cyklandet har ökat eller minskat från tillfälle till tillfälle? Stor variation. Mycket verkar bero på vädret!

sid 10

Problem 2–Vädret får troligen mycket stor betydelse på utfallet när kortare perioder mäts:

–Om det var varmt och soligt, hur mycket av cykelflödet ska räknas bort?

–Om det regnade – hur mycket av cykelflödet ska läggas till?

sid 11

Väderjusteringsmodell 1Två examensarbetare vid Linköpings Universitet. IDA. Utbildningsprogrammet för statistik och dataanalys.

Andreas Månsson & Armin Spreco

”En modell för väderjustering av cykelflöden”

Väderjusteringsmodell 2–Multiplikativ tidsserieregressionsmodell

–Väderdata från SMHI

-Parametrar: – Typ av nederbörd (snö/regn) (även

tidsförskjutning)

– Temperatur och vindhastighet (även tidsförskjutning)

– Månad/veckodag/helgdag

sid 12

Väderjusteringsmodell 3–Cykelflöden från (år 2006-2008):

–Malmö

–Göteborg

–Jönköping

–Stockholm

–Gävle

sid 13

Resultat

sid 14

Verkligt: Vardagsmedelflödet (v. 1-42) har ökat med ca 200 cyklister/årJusterat: Mellan 06-07: +300, 07-08: +200

2006: 3 4002007: 3 4002008: 3 600

Kritik till modell –Modellen verkar rensa bort för mycket av flödet, måste göra mer tester och kontroller först innan den kan rekommenderas.

sid 15

Kritik till mätmetod –Utrustning som används för de insamlade cykelflödesmätningarna är ofta induktiv slinga.

–Den har i tester visat på ca 50 % detekteringsgrad vid mycket höga flöden (ca 800 cyklister/tim).

–Bättre detektering vid lägre flöden.

–Dock följer den det verkliga flödet, men troligen stor underskattning.

–OBS! Börjar komma bra utrustning.

sid 16

Diskussion–Hur går man vidare med denna modell?

–Vilka behov kan finnas?

–Vilka möjligheter finns?

Mäta kortare perioder, men kunna räkna bort vädereffekter (öka tillförlitligheten)!

sid 17

Källhänvisning/ lästips– Detektering av cykeltrafik – Tillförlitliga cykeltrafikmätningar,

(2007), Publikation 2007:2, Vägverket

– Karlsson, M, (2000). Samband mellan cykelflöde och väderobservationer, VTI meddelande 904, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping

– Månsson, A & Spreco, A, (2009). En modell för väderjustering av cykelflöden, LIU-IDA-STAT-A--09/001--SE, Linköpings Universitet

– Vägverkets metodbeskrivning att mäta cykelflöden, (2008), Publikation 2008:48, Vägverket

sid 18

Tack för visat intresse!

sid 19