planering i malmö 2016 nr 1

I Lindängen är hyresgästerna en tillgång

Sverigeförhandlingen – en del i att bygga Malmö helt

Äntligen dags för Malmö Live

PLANERING I MALMÖInformation från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 1 2016

Urbana Hängsel vinner Årets Stadsbyggnadspris

Nyhamnen – Malmös nya framsida

Byggstart i Sorgenfri ger 700 nya bostäder

2 | Planering i Malmö 2016:1

Innehåll

Dagens komplexa utmaningar kräver innovation och nytänk 3

Malmö bygger 4

Malmös FN-byggnad vinner Årets Stadsbyggnadspris 6

Stenas vd Unni Sollbe vill hitta nya samarbetsformer 8

Mötesplatser för ett tryggare och aktivare Lindängen 9

Södra Nyhamnen blir Malmös nya framsida 10

Uppstart Nyhamnen testar översiktsplanen 11

Nyhamnen blir en tät, grön och urban stadsdel 12

Planerna tar form för Västra Hamnens tredje grundskola 13

Arkitekturstaden Malmö – tyck till! 13

Gängtappen återfår sin forna glans 14

Så river vi barriärerna och får ett levande Malmö 16

Hur kan vi integrera ekosystemtjänster i planprocessen? 18

Sorgenfri tar första steget mot småskalig, hållbar innerstad 20

MKB först ut med att bygga bostäder 20

Detaljplan på gång för kvarteret Brännaren 21

Tävling: Framtidens avfallshantering 21

Sorgenfri som föredöme för en hållbar stadsutveckling 22

Det som är nödvändigt för många är bra för alla 23

Detaljplan hjärta områdesprogram Lindängen 24

ReTuren – återbrukscentral och mötesplats 25

Här tar alla gemensamt ansvar för Trevnaden 26

Malmö Lives kaffefläckar ska också finnas utomhus 28

Urbana gemenskaper utvecklar staden 30

Intryck från Århus 31

Planering i Malmö 2016:1 | 3

Stadsbyggnadskontoret jobbar med flera pågående processer – på lång, mellan och kort sikt – det vill säga allt från översiktsplan med de stora dragen via detaljplaner till bygglov med fokus god livsmiljö. Annorlunda uttryckt är vi vana vid att hantera flera viktiga samhällsfrågor på olika nivåer och skeenden parallellt. Dagens situation med stora globala frå- gor att hantera som den akuta flyktingsituationen, klimatutmaningar och den ekonomiska utvecklingen sätter vår förvaltning och hela Malmö stad under mycket hård press. I detta läge gäller det att vi kan agera snabbt, för att lösa akuta frågor på kort sikt och klokt, för att lösa stora samhällsutmaningar på längre sikt. Detta för att klara de mål som staden har satt upp inom social, ekonomisk och miljö- mässig hållbarhet.

På lång sikt har vi bra beredskap för att hantera de samhällsutmaningar vi pratar om genom vår mål- struktur utifrån Malmökommissionen, kommun- fullmäktige och stadsbyggnadsnämnden. I kom- munfullmäktiges mål står det tydlig beskrivet vilka mål vi arbetar efter, våra åtaganden och hur vi mäter och följer upp. Det ger oss en röd tråd och stabilitet när Malmö påverkas av händelseutveck- lingen i vår samtid.

Därtill är stadens översiktplan den röda tråd vi arbetar utifrån. Ur den har vi vidareutvecklat en utbyggnadsstrategi som visar i vilken turordning Malmö ska växa geografiskt och med vilken typ av funktioner såsom bostäder, samhällsservice, arbetsplatser, kollektivtrafik, grönområden och så vidare. En blandad, tät och grön stad är utgångspunkten. Till detta kopplas en investeringsstyrning som skapar en ökad långsiktighet och förbättrar stadens förmåga till planering, prioritering samt uppfölj- ning. Investeringar värderas utifrån de effekter eller nyttor de skapar för Malmö. Arbetet bedrivs gemensamt mellan stadens tekniska förvaltningar, skolför- valtningar och stadskontoret.

På kort sikt står Malmö inför en akut flykting- situation som sätter stort tryck på hela stadens för- måga att hantera akuta frågor som boende, skola och omsorg för alla de människor som söker sin tillflykt här. I sådana här situationer märker vi hur lagstift- ningen inte är anpassad för att hantera akuta kriser. Vanliga ärenden kan till exempel inte ske i den takt

som situationen kräver. I skrivande stund inväntar vi besked från statligt håll om tillfälliga regelförenk- lingar som möjliggör snabbare hantering av de akuta uppdrag som ligger på våra bord. Med allas kraft och vilja ska vi lösa denna kris precis som vi gjorde på 90-talet.

På både kort och lång sikt behöver vi lösa bostadsförsörjningen för ett växande Malmö. Vi gör en gedigen insats i planeringsarbete och i bygg- processer och stadsbyggnadskontoret har planerat och beviljat långt fler bostäder än vad som faktiskt byggs i dagsläget. Cirka 3 700 nya bostäder är planerade i detaljplaner och cirka 2 600 bostäder är beviljade med bygglov. Det är ett viktigt budskap från stadens sida.

Varför det inte byggs mer är en komplex fråga. Givetvis spelar marknadsläget och den samhälls- ekonomiska utvecklingen in. Det var inte länge sedan vi hade en finansiell kris, men vi ser ljusning i både ekonomin och byggkonjunkturen. Ett viktigt arbete för att få till fler bostäder är dialog och samverkan med branschen. Här är kommunens satsning på Bolots en viktig funktion med målet att under- lätta våra gemensamma processer. Vi är flera aktörer som har ansvar för att det byggs bostäder med god livsmiljö för Malmöborna.

En viktig bricka i detta pussel är den pågående Sverigeförhandlingen, som ska säkra nationella in-vesteringar i höghastighetståg kopplat till regionala och lokala investeringar i kollektivtrafik och bostads-byggande. För Malmös del är superbussar, Malmö- ringen (via Kontinentalbanan), spårväg samt Öre-sundsmetro av stor betydelse, med syftet att bygga

Malmö helt och tätare samtidigt som vi knyter Köpenhamn närmre oss. Tillsamman med Region Skåne och sju andra större kommuner i Skåne är vi överens om vilka infrastrukturprioriteringar som är viktiga i relation till Sverigeförhandlingen.

På längre sikt behöver vi utveckla vår nationella politik med syftet att bygga bra bostäder, arbetsplat-ser, offentliga rum med människans livsmiljö och behov i centrum. I den statliga offentliga utredning jag presenterade i oktober – Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design – ligger en rad förslag på hur politiken kan utvecklas som ett samlat område med målet att hantera de samhälls-utmaningar vi står inför såsom ohälsa, segregation och utanförskap. Det ligger en otrolig kraft i detta fält att skapa ett mer inkluderande och öppet sam-hälle med funktioner som anpassas efter brukarnas behov oavsett om man är ung eller gammal, lågut-bildad eller högutbildad.

Även om vi på kortare sikt står inför tuffa ut-maningar är jag övertygad om att vi, genom tydligt ledarskap, engagemang och kontinuitet i det arbete vi gör, kommer att klara våra akuta åtaganden sam-tidigt som vi med eftertanke och med människans behov i centrum kommer att nå stadens långsiktiga mål med att minska klyftor, skapa en bra livsmiljö och bygga ett hållbart samhälle.

Christer LarssonStadsbyggnadsdirektör

Dagens komplexa utmaningar kräver innovation och nytänk

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor.

redaktör

Steffanie Esse, 040 34 22 45redaktIoN

Stefan Nilsson, Elisabet Corengia, Maria Örn Elisabet Fornander, Lotta Hanssonlayout/grafIsk forM

Stefan Nilssonfotografer

Bojana Lukac om inte annat anges.tryck

Holmbergs tryckeri, Malmö, dec 2015

oMslagsbIld

Urbana Hängsel vinnare av Stadsbyggnadspriset 2015. Foto Bojana Lukac

MalMö stadsbyggNadskoNtor

205 80 Malmötel. 040 34 10 00IssN

2001-1512kontakt

e-post [email protected]/bobyggamiljo, malmo.se/stadsplaneringfacebook.com/arkitekturimalmo

Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design.


MALMÖ BYGGER

Nytt ridhus i Klagshamn Ridhuset i Klagshamn har fått nya och ända-målsenliga lokaler med stall och förrådsbygg-nad under samma tak och kommer att bidra till att sätta Malmö på kartan bland alla ridintresse-rade besökare. Den nya ridanläggningen ligger intill den gamla cementfabriken, som behåller sin karaktär delvis i form av en ruinpark. Rid-huset invigdes i slutet av 2015.

Kalkbrottet – nya bostäderHSB uppför nytt bostadshus i området Kalk-brottet i Malmö. Fastigheten Vingsnäckan 2 består av två flerfamiljshus i fyra våningar med tillgång till bilpool. Projektet ingår i Miljöbygg-program Syd i strävan efter ett mer ekologiskt hållbart byggande.

Limhamn – ny högstadieskolaEn ny högstadieskola för 450 elever uppförs i Limhamns Sjöstad. Den tillhörande fritids-gården inreds i det gamla lokstallet som rustas upp och får en ny prägel. Områdets industriella historia kommer också att märkas på den stora skolgården där de gamla spåren får vara kvar och bli en del av utemiljön.

Bostäder och butiker på Bommen Riksbyggen uppför totalt 90 bostadsrätter i området Masthusen i Västra Hamnen. Den ena fastigheten, Bommen 2, får yteffektiva ettor och tvåor för förstagångsköpare. En del lägenheter kommer också att bli studentboende. På de pappbelagda sadeltaken monteras solceller. I hörnet ut mot Masttorget och Mastgränd blir det butikslokaler i bottenvåningen.

Sveriges första cykelhus Hauschild + Siegel har ritat Sveriges första bostadshus och hotell med bilparkeringsnorm noll i Västra Hamnen. Här ska det vara lätt för de boende att klara sin vardag med enbart cykel: huset är utrustat med cykelservice, cykeltvätt och en storcykel. Kvarteret O’hoj fick Bostads-priset i år för sin hållbara utformning. Inflytt-ning blir i december 2016.

Grafik: Stefan Nilsson


MALMÖ BYGGER

Nobeltorget – ny utformning Nobeltorgets nya utformning kommer först och främst att anpassas efter de rörelsemönster som den nya busshållplatsen ger. Det ska vara enkelt att ta sig till och från hållplatsen. Torget görs attraktivt och välkomnande med organis-ka former, flexibla ytor och trygga platser. Dess vackra grönska ska också ge ett visuellt skydd mot omgivande trafik.

Ny lekplats i Folkets ParkPå platsen mittemot Far i Hatten byggs nu en helt ny lekplats med massor av roliga aktivite-ter. Gungor, studsmattor, kojor, en stor balans-bana och en specialbyggd klätterställning som blir unik för Malmö. Arbetet beräknas vara klart under våren 2016.

Bulltofta Friluftsstad Alldeles intill Bulltofta rekreationsområde planeras helt ny bebyggelse med flera typer av boende och funktioner. Kvarteret Draken i Husie ska omvandlas till bostadsområde med både lägenheter och radhus. Här kommer även finnas förskola och torgplats med kvartershan-del med närhet till Malmös största parkområde.

Ny förskola i SorgenfriPå Sorgenfri byggs en ny förskola med plats för 80 barn fördelade på fyra avdelningar. För-skolan kommer att ligga i kvarteret Spårvägen bakom Rörsjöskolan-Zenith, och nybyggnaden innebär att även skolan och förskolan Boken får en ny utemiljö.

Sege Park – klimatsmart tävlingFramtidens goda och klimatsmarta liv ska ska-pas i Sege Park i Malmö. Tävlingen Sharing for Affordable and Climate Smart Living, en del av Nordic Built Cities Challenge, söker förslag på fysiska förutsättningar för en klimatsmart vardag i området. Tävlingen pågår till den 23 maj 2016 och det vinnande bidraget ska sedan kunna realiseras i Sege Park.


– Vinnaren av Årets Stadsbyggnadspris visar tydligt att arkitektur i världsklass har en självklar plats i vår stad. Ett uttryck för Malmös globala och kaxiga attityd, säger Karolina Skog, stadsbyggnads- kommunalråd och ordförande i Kommittén för Stadsbyggnadspriset.

– Urbana Hängsel är resultatet av en arkitekt- tävling som uppmanade till ett djärvt formspråk. Förslaget har på alla sätt infriat förväntningarna. Med ömsesidig respekt vävs äldre och nutida arkitektur samman. Och resultatet har blivit en gräns- lös arkitektur för en verksamhet utan gränser, säger Ingemar Gråhamn, stadsarkitekt i Malmö. Prisutdelning under Stadsbyggandets dagPriset delades ut under Stadsbyggandets dag som i år arrangerades på Malmö Live. Till Stadsbyggnads- priset nominerades två finalister, vinnarna i klass verksamheter och klass bostäder. Förutom stadsbyggnadspriset och dess klassvinnare uppmärksam- mades insatser för klimat- och hållbarhetsarbetet i Malmö genom Gröna Lansen-priset och skyltdesign genom Skyltpriset. I år valde juryn att även ge ett hedersomnämnande.

Så här utses vinnarnaSedan 1982 delar Malmö stad årligen ut Stadsbygg- nadspriset till nyproduktion, ombyggnad eller renovering av ett bostadshus eller en verksamhet som bidragit till att förbättra Malmös stadsmiljö. Från början av året fram till den 31 mars kan

allmänheten lämna in förslag på vilka som ska nomineras till Årets Stadsbyggnadspris och övriga priser. Under våren utser kommittén för Stadsbyggnads- priset en vinnare i varje klass. Till Stadsbyggnads- priset nomineras vinnarna i klass verksamheter och klass bostäder, men endast en av dessa vinner Årets Stadsbyggnadspris. Pristagarna tillkännages under Stadsbyggandets dag, då prisutdelningen sker.

Elisabet Corengia

Kommunikatör

[email protected]

Malmös FN-byggnad vinner Årets Stadsbyggnadspris Årets Stadsbyggnadspris 2015 gick till Urbana Hängsel. Tillbyggnaden till den gamla hamnförvaltningsbyggnaden, som numera är hemvist för World Maritime University, får priset för byggnadens spännande nutida och väl genomförda gestaltning.

Urbana Hängsel vinnare av Årets Stadsbyggnadspris och av klassen verksamheter.

I WMU:s verksamhet möts studenter från hela världen.

Med ömsesidig respekt vävs äldre och nutida arkitektur samman.

Resultatet har blivit en gränslös arkitektur för en verksam-het utan gränser.

Den gamla hamnförvaltningsbyggnaden och WMU:s till-byggnad ligger tätt tillsammans, men 105 år skiljer dem åt i tiden.

Årets Stadsbyggnadspris 2015 gick till Urbana Hängsel. Glada vinnare är Malmö stad, WMU, Kim Utzon Arki-tekter och Terroir.


Biograf Panoraskylten vinnare av Årets Skyltprisbeställare: folkets bio biograf Panoradesign: folkets bio biograf Panora , accus och Mastiff Projekt ab Skyltpriset 2015 går till biograf Panoraskylten. På klassiskt neonskyltsmanér lyser Panoraskylten som en fyrbåk i stadsrummet för att vägleda besökare till Panorabiografen. Utformningen knyter an till en välkänd biografskylttradition och placeringen på byggnadens hörn garanterar maximal exponering och nytta.

Juryn ger skyltpriset till Panoraskylten, för dess höga ambition, träffsäkra placering och fina utförande.

har man skapat Sveriges största samling av lågenergi- och passivhus. Fullriggaren är också det största område i landet för insamling av organiskt av-fall med avfallskvarnar installerade i varje hushåll. Ännu något som utmärker området är dess kreativa lösningar för gemensam bilpool och cykelpool. Ett gott samarbete, en tydlig och givande dialog och en bra gruppdynamik har varit framgångsfaktorer i projektet.

Juryn ger Gröna Lansen till byggherrarna i projektet, för deras samarbetsförmåga, öppenhet och höga ambitioner.

Hedersomnämnande till kvarteret Trevnaden och Sofielunds kollektivhus byggherre: Mkb fastighets ab i samarbete med kollektivhus Malmöarkitekt: kanozi arkitekter Juryn ger ett hedersomnämnande till kvarteret Trev- naden och Sofielunds kollektivhus. Kollektivhus- tanken i sig är inte ny. Men det är alltid angeläget att som här försöka hitta nya vägar, för att utveckla bostaden och dess gemensamma funktioner

såväl inne som ute. Allt i syfte att hitta nya sociala kontaktytor parat med en ekonomisering av boende- kostnaden. På ett inspirerande sätt visar kollektivet och byggherren hur man tillsammans kan lyckas med genomförandet.

Juryn ger hedersomnämnandet till kvarteret Trevnaden och Sofielunds kollektivhus, för ett genomtänkt, stadsmiljöförbättrande koncept och en kreativ process.

Området Fullriggaren vinnare av Gröna Lansenbyggherrar: Hsb sundsfastigheter, Haga gruppen ab, bengt Nevsten fastigheter, White arkitekter, Parkering Malmö, stena fastigheter Malmö ab, Nevsten fastighets ab, tornahem, byggvesta, botrygg ab, fastighets ab briggen och derome Gröna Lansen 2015 går till de 12 byggherrar som varit delaktiga i området Fullriggaren i Västra Hamnen. I Fullriggaren har staden tillsammans med byggherrarna vidareutvecklat erfarenheterna av hållbart byggande från Bo01 och Flagghusen. Tillsammans

Bohus 5, vinnare av klass bostäder och nominerad till Årets Stadsbyggnadsprisbyggherre: Mkbarkitekt: Jais arkitekterPriset i klassen bostäder 2015 går till Bohus 5. Bostadstornet i kvarteret Bohus är ett bra exempel på hur man kan göra staden tätare med både byggnader och människor. Ett befintligt gårdsrum har getts nytt liv och fina bostäder har åstadkommits på en tidigare inte så välutnyttjad yta. Arkitekturen är modern med enkla uttryck och väcker intresse i sitt sammanhang vid en av stadens knutpunkter. Dess- utom utnyttjas redan gjorda investeringar i kollektivtrafik, gatu- och ledningsnät ytterligare. Projektet blir ännu en viktig pusselbit i omvandlingen av kvarteret Bohus till ett fungerande stadskvarter med en blandning av bostäder och verksamheter.

Juryn ger priset i bostadsklassen till Bohus 5, för att det är ett lyckat exempel på förtätning.

Så tyckte juryn om övriga prisvinnare


– Det var det här jag kände mest för, det är super- roligt att få arbeta med något där så många olika dimensioner samlas inom samma område, säger Unni Sollbe.

Unni Sollbe är uppvuxen i Malmö och med stu-dier i internationell ekonomi i bagaget jobbade hon under många år med elektroteknisk industri i Väs-terås. Men samtidigt som tankarna på att flytta hem dök upp så kom även känslan av att vilja byta jobb till något som hon uttrycker det, ”kunde känna mer för”. Och efter nyckelpositioner inom MKB, HSB och Akademiska hus så dök erbjudandet från Stena Fastigheter upp.

Många lämnar Malmö Passionen för arbetet går inte att ta miste på. Unni Sollbe berättar engagerat om hur hon ser på Malmö och det tråkiga i att diskussionen åter igen kommit att handla om trygghetsfrågor och kriminalitet.

– Bilden av Malmö måste bli mer nyanserad så att fler förstår attraktiviteten i att leva här. Många lämnar stan när de får barn och pendlar in till jobb i Malmö, men vi vill ju även att de ska bo i stan. Där är tryggheten en jättetung faktor för attraktiviteten.

Bra mix av boendeformer Efter många år i hyresrätt bor Unni Sollbe nu i hus. Att alla borde hyra sitt boende är inget att eftersträva tycker hon.

– Man flyttar hemifrån, man kanske skiljer sig eller

flyttar till en ny stad. Många upplever en stor valfri- het i att inte behöva knyta upp sitt boende.

– Vi har alla olika förutsättningar och behov, därför är en mix av boendeformer i ett område att föredra. Genom en variation av boendeformer blir områden trygga och trivsamma, då människor kan bo kvar i ett område när livet förändras, säger hon och tillägger att möjligheter att bo kvar är bra för sammanhållningen i området.

Bygg bort bostadsbristenDen positiva inställningen för yrket märks även när Unni Sollbe får frågan om varför det inte görs tillräckligt för att bygga bort bostadsbristen, en komplex fråga där hon väljer att fokusera på lösningar istället för på problem.

– Där finns många faktorer som man kan prata länge om, men jag tycker att vi ska se mindre till problematiken och mer till hur vi kan möjliggöra det vi faktiskt vill åstadkomma. Det är lätt att peka finger och säga att det beror på det och det, när fokus borde ligga på hur vi istället kan hitta samarbetsformer för att få bort de hinder som bromsar upp.

Satsar tungt på miljönEn annan av branschens dimensioner är miljöaspek- ten. Sedan ett par år tillbaks jobbar företaget med en satsning där målet är att minska energianvändningen av el, värme och vatten med 20 procent mellan 2010 och 2020. Enligt Unni Sollbe jobbas det inten-

För tre år sedan fick Unni Sollbe tre jobberbjudanden parallellt – och efter att ha valt bort två av alternativen kunde hon sätta sig i vd-stolen på Stena Fastigheter Malmö. I och med det hade hon inte bara valt jobb, hon hade även bestämt vilken bransch hon ville verka i.

Stenas vd Unni Sollbe vill hitta nya samarbetsformerUnni Sollbe, VD på Stena Fastigheter Malmö, ser mindre till problematiken och mer till hur vi kan möjliggöra det vi faktiskt vill åstadkomma. Foto: Stena Fastigheter

sivt med miljöfrågorna i regionen. – Vi satsar tungt och bara i Malmö har vi investe-

rat i olika energiåtgärder för nästan hundra miljoner kronor sedan hösten 2012, berättar hon.

Tanken på framtiden, stadsplanerandet och lång-siktigheten är andra viktiga delar som gör att Unni Sollbe aldrig ångrat att hon valde just denna tjänst av de tre erbjudandena hon fick.

– Boende som produkt är jätteintressant, jag kommer aldrig lämna den här branschen.

Mirijam Geyerhofer

Skribent

[email protected]

stena fastigheter MalmöSedan femton år tillbaka arbetar Stena Fast-igheter med social hållbarhet, Relations- förvaltning, för att skapa trygga, stabila och trivsamma boendemiljöer genom verksamheter som bidrar till bättre skolor, menings- full fritid och arbete i de områden bolaget har bostäder. Ett kontinuerligt arbete pågår för att utveckla dialogen med Stena Fastigheter Malmös hyresgäster. I flera områden finns hyresgäster som fungerar som trappvärdar, miljövärdar och självförvaltare.


Områdesprogrammen, där Lindängen ingår, har på-gått sedan 2010 och ombyggnaden av stadsdelen är nu i full gång på olika håll.

– Vi håller bland annat på att rusta upp lekplatsen i parken. Vi ville göra den mer tillgänglig och intressant för fler än för de yngsta barnen, berättar Amanda Neleryd på gatukontorets dialogenhet.

Tillsammans med en grupp motionerande kvinnor från Lindängen har stommen till den nya mötesplatsen lagts.

– Med hjälp av motionärerna insåg vi hur viktigt det är att framför allt kvinnor känner sig trygga när de tränar och att alla ska kunna röra på sig, oavsett förutsättningar. Förutom att vi rustar upp lekplatsen kommer vi även att kunna erbjuda utegym, boulebana och sittplatser för umgänge och fikor, säger hon.

Ökad trygghet i LindängenI områdesprogrammen har trygghet varit en viktig fråga. Amanda har suttit med i en grupp som ansvarat för åtgärder för ökad trygghet i Lindängen. Gruppen har bland annat anordnat ett antal trygghetsvandringar. En trygghetsvandring innebär att en grupp boende i området tillsammans med representanter från det offentliga, såsom kommunen, räddningstjänsten och polisen, inventerar en plats eller ett område utifrån trygghetsaspekter.

– Styrkan med trygghetsvandringar är att vi lär av varann. De som bor och vistas i området får lära sig om hur vi arbetar och vi får en unik insyn i de boendes vardag, berättar Amanda. De som använ- der platserna varje dag vet förstås bäst vad som fungerar och vad som behöver förändras!

Under trygghetsvandringar kan en rad problem- områden identifieras och de deltagande aktörerna får en samlad bild av vad som kan upplevas som otryggt.

– Det kan vara allt från underdimensionerad be-lysning till rent polisiära saker såsom gängtillhåll och narkotikaförsäljning. Vissa saker går snabbt att åt-gärda, medan andra kan ta längre tid.

Facit finns hos de boendeIbland hamnar olika behov och synsätt på kollisions-kurs med varann. Men Amandas inställning är klar: det är alltid de som använder platsen eller området som har facit.

– I början av samarbetet kring trygghetsfrågor i Lindängen identifierades ett problem som de bo-ende upplevde; att det saknades ett övergångsställe över Munkhättegatan. Det fanns en gång- och cy-keltunnel under gatan men den tyckte många var otrygg, speciellt under kvällstid. Rent trafikmässigt är tunneln säkrare men efter att vi i trygghetsgrup-pen diskuterat frågan fram och tillbaka fattade vi be-slutet att införa ett övergångsställe, eftersom de bo-ende upplevde att det skulle underlätta deras rörelser i Lindängen.

Anna-Karin Jangmark

Kommunikatör

[email protected]

Amanda Neleryd från gatukontoret har bland annat jobbat med trygghets- frågor i områdesprogram Lindängen. Ett antal trygghetsvandringar har anordnats, vilket resulterat i en rad åtgärder som höjer känslan av trygghet i området. Med hjälp av en grupp kvinnliga motionärer har också planer på en aktiv mötesplats tagits fram.

Utegymmet i Pildammsparken är ett bra exempel på hur fysisk aktivitet i stadens offentliga rum kan integreras i planeringen och hur vi kan skapa bättre aktivitetsplatser utomhus. Foto: Tomaz Lundstedt

I Lindängen kommer det att finnas utegym, lekplatser, boulebana och sittplatser för umgänge. Foto: Magnus Ahlcrona

Mötesplatser för ett tryggare och aktivare Lindängen

fakta om aktiva mötesplatser i MalmöEtt program togs fram förra året, vars syfte är att visa hur fysisk aktivitet i stadens offentliga rum kan integreras i planeringen och hur vi kan skapa bättre aktivitetsplatser utomhus. En god bebyggd miljö med stödjande strukturer är direkt kopplat till hur många människor som är aktiva i en stad eller ett område. Du kan ta del av programmet på malmo.se.


Södra Nyhamnen blir Malmös nya framsida

– Att förvandla stationsområden till levande stads-delar är ett sätt för Jernhusen att utöva det uppdrag vi har – att se till att fler kan resa kollektivt. Bostäder och framförallt arbetsplatser i stationsnära lägen flyt-tar den dagliga pendlingen från bilen till tåget vilket såklart även klimatet tjänar på. På köpet kan Malmö växa hållbart i city och kan spara på den fina åker-marken, säger Rolf Larsson, regionchef Stadsprojekt på Jernhusen.

Stationen med sin funktion och sina flöden och det strategiska läget mellan den befintliga staden och den nya stadsdelen Nyhamnen var viktiga utgångs-punkter, när arbetet med att utveckla stadsdelen in-leddes 2008. Malmö stad och Jernhusen initierade då gemensamt ett parallellt arkitektuppdrag med syfte att gestalta hela området. Kanozi Arkitekter fick där-efter uppdraget att rita den första byggnaden – kon-torshuset Glasvasen som fått sitt namn av den unika rundade formen och den gröna glasfasaden.

Upp emot 600 bostäder Utanför Glasvasen skapas ett helt nytt stadstorg som ska fungera som en sammanbindande länk mellan centralstationen och det framtida Nyhamns-området. Flödesanalyser visar att torget kommer

Norr om Malmö Centralstation längs med bangården och Carlsgatan växer stadsdelen Södra Nyhamnen fram. 500 nya arbetsplatser står snart klara i kontorshuset Glasvasen, som därmed banar vägen för utvecklingen av hela Nyhamnen.

att bli en av Malmös mest frekventerade platser. Detta har varit avgörande för Glasvasens form vars fristående, runda form ska bidra till naturliga dia-gonala flöden från stationen, över torget och Carls- gatan och vidare in i Nyhamnen.

Vid torget uppförs också kontorshuset Foajén som börjar byggas nästa år. Ovanpå Foajén bygger Veidekke runt 50 bostäder. Detaljplanen för nästa

etapp österut är påbörjad och hit flyttar förhopp-ningsvis Malmö Tingsrätt. Här samverkar Jernhu-sen med Fastighetsbolaget Norrporten för att skapa ändamålsenliga lokaler. I den sista etappen blir det framförallt bostäder med vissa inslag av service, bu-tiker och caféer i gatuplanen. Totalt kan den färdi-ga stadsdelen rymma upp emot 600 lägenheter och omkring 50 000 kvadratmeter kommersiella ytor.

Bangårdsterrassen Malmös ”High Line”Namnet Södra Nyhamnen kommer sig av att den 600 meter långa och ett kvarter breda markremsan helt enkelt utgör den sydligaste delen av Nyhamnen. Namnet skänker också lite solsken över ett område som hittills har uppfattas som en baksida.

Den gestaltningslösning som antogs i planpro-

Flygbild över hela Södra Nyhamnen från det antagna planprogrammet. Illustration: Kanozi Arkitekter

Glashallen, Glasvasen och nya Foajén som alla omger det nya torget. Illustration: Kanozi Arkitekter


grammet för hela stadsdelen nyttjar också söderläget fullt ut. Tanken är att bygga varierat på höjden för att kunna skapa ljusa och luftiga kvarter med många solbelysta platser.

Inspirerade av projektet The High Line i New York skapas en biodukt - Bangårdsterrassen som ska bli ett grönskande stråk för promenader och cykel-turer längs med spåren. Målet är att skapa utsikt och en känsla av avstånd till bangården, samtidigt som en smidig gång- och cykelväg anläggs ovanpå ett två våningar högt garage.

Text: Jernhusen

[email protected]

Glasvasen blir första mötet med stadsdelen när man kommer västerifrån. Illustration: Kanozi Arkitekter

Uppstart Nyhamnen testar översiktsplanenMalmö stad har tillsammans med Wihlborgs Fast-igheter initierat ”Uppstart Nyhamnen”. Syftet är att testa den fördjupade översiktsplanen och att bredda perspektivet samt inkludera fysiska, kulturella, eko-nomiska, sociala och miljömässiga aspekter till en helhet.

Arbetet ska resultera i fem framtidsbilder och en handlingsplan för fortsatt planering.

Tre arkitektteam har valts ut: • Ghilardi + Hellsten Arkitekter, Oslo • Erik Guidice Architects, Paris/Stockholm • White Arkitekter, Malmö

Dessutom arbetar två team med studenter från SLU i Alnarp och Arkitektskolan i Lund med upp-giften.

För att nå bredd och höjd startades processen med en workshop eller ”Charette” den 6-7 oktober. Den övergripande frågeställningen var: Hur kan Nyham-nen bli en tät, grön och hållbar livsmiljö och samtidigt ekonomiskt och praktiskt genomförbar? Runt 60 per-soner medverkade i workshopen; ungdomar, före- trädare för fastighetsägare och näringsliv samt repre-sentanter för Malmö stad. Slutinlämning av teamen är i mitten av december.

Anna-Karin Eklund

Urban Innovation Lab

[email protected]

Fakta JernhusenStatligt ägt fastighetsbolag med uppdrag att öka det kollektiva resandet genom att äga, utveckla och förvalta stationer, stationsom-råden, underhållsdepåer och godstermina-ler längs den svenska järnvägen. Fastighets-beståndet uppgår till 181 fastigheter, med ett totalt marknadsvärde på 13,2 miljarder kronor.

Fakta GlasvasenMiljöklassas med BREEAM Excellent Arkitekt: Kanozi ArkitekterTotal yta BTA (kvm): 7.000Fördelning: 6.000 kvm kontorslokaler 850 kvm butiker, restaurang och café Inflyttning: januari 2016

Fakta FoajénMiljöklassas med BREEAM OutstandingArkitekt: Fojab ArkitekterTotal yta BTA (kvm): 10.000Fördelning: 8.500 kvm kontorslokaler och cirka 1.300 kvm butikslokalerInflyttning: 2018


Nyhamnen ska bli en tät, nära, grön och funk-tionsblandad stadsdel med runt 6 000 bostäder och 13 000 arbetsplatser. Området får ett levande stads-rum med ett rikt utbud av bostäder, arbetsplatser, offentlig och kommersiell service.

Stadsmiljön sätter människan i fokus Med god kollektivtrafik och gena gång- och cykel-vägar ska vardagens servicebehov tillgodoses. Många människor i rörelse ger både trygghet och möjlig- heter för kommers och service. Genom funktions-blandade byggnader med verksamheter i botten- våningarna, korta fasadlängder med många entréer,

god detaljutformning och bra mikroklimat blir stadsdelen upplevelserik och promenadvänlig.

Livskvalitet och smarta miljövalNyhamnens centrala läge och serviceutbud ger möj-ligheter för ett liv utan bil. En struktur för smarta energisystem, baserad på energisamutnyttjande mel-lan olika funktioner, ska etableras. Gröna och blå in-slag ska vara framträdande i stadsmiljön. Nya par-ker anläggs längs Jörgen Kocksgatan som ska koppla Nyhamnens vattennära västra delar med den stora Frihamnsparken i öster. Parker, torg, gator och kaj-kanter förses med grönska och utformas så att de kan fungera som mötesplatser, användas för rekre-ation, gynna biologisk mångfald och fungera som temporära översvämningsytor vid tillfälliga höga havsnivåer och extrema skyfall.

Gröna stråk kopplar samman Nyhamnen byggs upp av öst-västliga stråk, där den nuvarande Jörgen Kocksgatan omvandlas till en grönskande boulevard och Hans Michelsensgatan blir ett kommunikationsstråk för bil, cykel och spår-väg. I nord-sydlig riktning skapas gång- och cykel-stråk som fortsätter på broar över bangården in mot Gamla staden.

Attraktiva stadsrum vid vattnetHamnbassängerna och havskontakten är en av Ny-hamnens viktigaste tillgångar. Nyhamnbassängen fylls delvis ut, vilket skapar nya attraktiva stads- miljöer och intimare vattenrum och kajer. Vattenytan kan användas för småbåtshamn, flytande hus, eve-nemang och vattenaktiviteter. Nyhamnen kommer

att påverkas av höga havsvattennivåer och ska där-för kunna utvecklas till ett ”showcase” för olika former av översvämningsskydd. Längs Skeppsbron ska skydd utformas som permanenta eller temporära barriärer. De delar av Nyhamnen som nu är obe-byggda ska fyllas upp för att nå säkra nivåer, medan till exempel Hullkajen temporärt ska kunna sväm-mas över.

Kulturhistorian Nyhamnens identitetNyhamnen var tidigare en in- och utskeppnings-hamn för framför allt livsmedel. Den var också en betydande hamn för den stora emigrationen till Amerika. Idag är Malmö en plats för immigration. Tillsammans kan detta skapa Nyhamnens identitet, med fokus på en bred och internationell matkultur. Kopplingen till livsmedel kan också göra sig påmind genom urban odling, inslag av fruktträd och platser för grillning och picknick.

Nyhamnen blir en tät, grön och urban stadsdel Översiktsplanen för Nyhamnen är klar för samråd. Med sitt centrala och stationsnära läge är Nyhamnen strategiskt viktig för hela regionen. Malmös stadskärna kan växa och kopplas närmare havet. Och på sikt kan höghastig-hetståg och Öresundsmetron ytterligare stärka tillgängligheten till området.

De stora magasinsbyggnaderna M1 och M2 ska bevaras. Visionsbild: Erik Giudice Architects.

Gröna och blå inslag ska vara framträdande i stadsmiljön som vid grönstråket längs Jörgen Kocksgatan som utgör Nyhamns gröna kärna. Visionsbild: Gisele Paiva Nilsson.

Stadsmiljön ska också avspegla de verksamheter som under flera decennier har pågått i Nyhamnen. De stora magasinsbyggnaderna M1 och M2 ska beva-ras och befintliga silos kan byggas om till bostäder eller kontor.

Samrådsförslaget på remissEfter stadsbyggnadskontorets godkännande av för-slaget ska även kommunstyrelsen godkänna försla-get innan planen skickas ut till samråd. Om allt går som det ska kommer samrådet att hållas från decem-ber 2015 till mars 2016. Projektgruppen siktar på att planen ska kunna antas i mitten av 2017.

Lars Böhme

Projektledare

[email protected]

Grimsbyparken ska erbjuda en lugn miljö i en annars livlig del av Nyhamnen. Visionsbild: Gisele Paiva Nilsson.

Hans Michelsensgatan blir en livlig stadsgata med tidvis intensiv trafik. Visionsbild: Gisele Paiva Nilsson


Planerna tar form för Västra Hamnens tredje grundskolaI sydvästra delen av Varvsstaden, vid Einar Hansens esplanad, planeras för ett storkvarter med bostä-der, kontor, handel, förskola och grundskola. Under våren har skisser tagits fram, inför det fortsatta arbetet med detaljplanen.

Storkvarteret ska bli ett attraktivt och levande kvarter där bebyggelsen håller hög arkitektonisk kvalitet och där utemiljöer och stråk är trygga och gröna. Här ska kvarterets funktioner som skola, för-skola, bostäder och verksamheter ingå i en symbios och berika varandra.

Förskolan planeras för fyra avdelningar med 80 barn. Skolan kommer att rymma runt 550 elever i årskurs 4 – 9 alternativt årskurs 7 – 9 och beräknas stå klar hösten 2019. I skolans bottenvåning ligger

matsal, idrott, slöjd, bild, musik och andra special-salar, vilket gör att lokalerna enkelt kan användas av andra aktörer, till exempel föreningar, utanför skol-tid. Utomhusmiljöerna till skolan och förskolan är placerade både på marken och på tak. De blir gröna, med utrymme för aktiviteter och ska fungera som mötesplatser för hela kvarteret.

Bebyggelsen i kvarteret är placerad så att det unika läget med utsikt mot Varvskanalen tas tillvara.

Anna Swanberg

Arkitekt och projektledare

[email protected]

Malmö stads kommande arkitektur- politiska program är färdigt för utställning. Nu ges en andra chans att komma med synpunkter. Ta den!

Arkitekturen – hus, platser, gator, parker och torg – utgör de fysiska ramarna för det liv som människor i Malmö lever. Hur de utformas och byggs påverkar människors vardagliga liv och välbefinnande, men också hur attraktiv staden är för näringslivet och som besöksmål. Varje gång vi förändrar eller lägger till något nytt har vi ett ansvar att ta tillvara möjlig- heten att utveckla Malmö till det bättre, i enlighet med översiktsplanen.

Arkitekturstaden Malmö – tyck till!

Skolan kommer att rymma runt 550 elever. Bebyggelsen i kvarteret är placerad så att det unika läget med utsikt mot Varvskanalen tas tillvara. Illustration: Nord Architects.

Skolans och förskolans gröna utomhusmiljöer finns både på marken och på taken. Här finns utrymme för aktiviteter, de ska också fungera som mötesplatser för hela kvarteret. Illustration: Nord Architects.

FU

NK

TIO

NF

OR

MF

RA

MT

Id

STAdEN RUMME T

Arkitekturen ska stärka Malmös

särart

Arkitekturen ska tillföra värden till

alla människor i Malmö

Arkitekturen ska främja livet i

stadens rum

Arkitekturen ska vara inbjudande och tillgänglig

Arkitekturen ska gestaltas i relation till sin omgivning

Arkitekturen ska ge sinnliga

upplevelser

Arkitekturen ska bidra till Malmös

långsiktiga hållbarhet

Arkitekturen ska kunna

utvecklas över tid

Arkitekturen ska åldras med

värdighet och skönhet

HUSE T/PL ATSEN

I Arkitekturstaden Malmö formuleras Malmö stads ambitioner för bevarandet och utvecklingen av arkitekturen i staden. Med Arkitekturstaden Mal-mö vill Malmö stad bjuda in stadsbyggandets alla aktörer till dialog om de värden som kan skapas med arkitektur. Programmet utgår från nio teser som till-sammans med nio frågor ska fungera som ett verk-tyg för att strukturera dialogen. Verktyget är tänkt att användas inom Malmö stad och i dialog med den privata sektorn med målet att skapa flest möjliga vär-den med varje enskilt byggt projekt – för byggher-ren, staden och Malmöborna.

Arkitekturstaden Malmö är ett tematiskt till-lägg till Översiktsplan för Malmö. Kommun- styrelsen kommer att ta ställning till utställnings- förslaget i början av 2016. Därefter kommer det skickas på remiss och ställas ut. Under utställnings-perioden kommer synpunkter att samlas in. Mer information om Arkitekturstaden Malmö finns på www.malmo.se/arkitekturstadenmalmo

Anna Modin

Arkitekt

[email protected]

9 TESER OM ARKITEKTuR

ARKITEKTURSTAdENMALMÖ


Gängtappen återfår sin forna glans

– Det här är en ikonbyggnad där vi värnar om att bevara detaljer, säger Leif Svensson, projektledare på Wihlborgs. 2009 köpte Wihlborgs fastigheten i rent förvaltningssyfte, men när SAAB Kockums några år senare sa upp sitt kontrakt såg Wihlborgs möjligheten att göra en större renovering av huset. Och till dags dato är det nästan bara stommen som inte har bytts ut.

– Vi har rivit alla innerväggar, alla golv och inner- tak och har genomfört en väldigt omfattande sane- ring av byggnaden. Man byggde ju till exempel med asbestskivor på den tiden, allt sådant tar vi bort så att det blir betongrent och sedan läggs nya ytskikt, säger Leif Svensson.

Fastigheten kommer även få en uppdatering av bland annat värme, ventilation, el och dörrar – allt enligt dagens energinormer och med ett gott miljö-tänk.

Återskapa något av husets själ Vid en omfattande renovering på 90-talet förändra-des Gängtappens utseende tämligen radikalt. Gav-larna byggdes på med utrymningstrapphus och stora schakt för installationer, vilket förändrade de ur-sprungliga proportionerna. Greger Dahlström har

Byggt som Sveriges första skyskrapa och ett ståtligt landmärke i Malmö, men på senare tid en lite bortglömd byggnad i stadens siluett. Nu totalrenoveras Gängtappen i Dockan för att återfå sin forna glans, men trots den omfattande moderniseringen ska fastighetens historia tas till vara och återskapas.

tillsammans med kollegorna på FOJAB arkitekter sett uppdraget som att modernisera, men också att återskapa något av husets själ. Genom att bland annat studera originalritningar och gammalt bild- material, har man inspirerats till moderna lösningar på många av de problem som huset haft. Ett exempel är glasfasaden.

– Originalfönstren gav dålig värmeisolering och

byttes vid förra renoveringen ut mot aluminium- profiler med reflekterande glas, som skapade dyster gråvädersstämning i hela huset. Idag har vi energiglas som både håller värmeinstrålningen i schack och ger rättvisa åt den fantastiska utsikten. Glasrutorna placerar vi i specialtillverkade vita fönsterprofiler, som utseendemässigt liknar de ur-sprungliga.

detektivarbete gav rätt kulörÄven fasaden i övrigt kommer att få en uppfräsch-ning. Förutom att betongen ljusas upp kommer fönsterbröstningarnas intensivt blå glasskivor att bytas ut mot emaljerade plåtar likt dem huset hade från början.

För att få fram rätt kulör krävdes en hel del

Historiskt foto från Gängtappens födelse med Kockumsvarvet och varvsepoken i bakgrunden. Foto: Malmö Stadsarkiv

Väggmosaiken och marmorgolvet i hisshallen är exempel på ursprungsdetaljer som bevaras. Foto: Malmö Stadsarkiv


detektivarbete. Det fåtal äldre färgbilder som kunde påträffas var ofta blekta och gula i tonen.

– Vi gick till källan, det nedlagda Kockums emal-jeringsverk i Ronneby, i hopp om att hitta någon gammal plåtrest eller färgrecept men där gick vi tyvärr bet. Med bildernas hjälp har vi dock tillsammans med stadsarkitekt och antikvarisk expertis enats om en kulör som vi tror ligger nära ursprunget, säger Greger Dahlström.

Förstärker minnet av tidenPå insidan håller ett toppmodernt kontorslandskap på att ta form, och trots att det mesta är nytt så spar man en del av de ursprungliga detaljerna, som vägg- mosaik och marmorgolvet i hisshallen. Även här ska den grundläggande designen komma fram, men inte

Gängtappen med ny fasad och nya kontorsytor. Illustration: Fojab Arkitekter

på bekostnad av moderniteterna. – Det handlar inte primärt om att tidstroget åter-

ställa, utan snarare om att med vår tids teknik och uttrycksmedel skapa stämningar i det gamla ikon- husets anda, säger Greger Dahlström.

På Wihlborgs är man glada över möjligheten att vara en del i bevarandet av den kulturhistoria som Kockumsvarvet ger byggnaden.

– Det här tillhör varvsepoken i staden, trots att Dockan är småbåtshamn nu. Det vi gör med byggnaden är att förstärka minnet av den tiden snarare än att förvanska det genom att bygga sönder något, säger Leif Svensson.

Mirijam Geyerhofer

Skribent

[email protected]

Gängtappen i full blom idag. Fotograf: Felix Gerlach.

• Byggdes 1958 som huvudkontor för Kockumsvarven. • Med sina 15 våningar och totalt 65 meter var den då Sveriges första skyskrapa. • Namnet kommer från verktyget som skär gängor för skruvar att fästa i, ovanifrån har byggnaden den formen. • Arkitekt var Paul Hedqvist som även bland annat ligger bakom Stockholmsutställningen 1930, Bromma flygplats och Skatteskrapan på Södermalm i Stockholm.

detta är Gängtappen:


Levande Malmö initierades genom att medel avsattes i kommunens budget för 2014 och 2015. I budgeten konstateras att ”Fysiska och mentala barriärer hindrar en positiv utveckling i hela Malmö”. Under arbetet stod det klart att barriärer som hindrar

en positiv utveckling kan vara av flera olika slag. Synliga barriärer kan bestå av trafikleder eller av områden som upplevs som otrygga. Mindre synligt kan vara mentala eller sociala barriärer mellan exempelvis områden eller upplåtelseformer.

Barriärrivning stannar på skisstadietUnder projektets gång har det framkommit att en hel del fysiska åtgärder i syfte att minska både synliga och osynliga barriärer inte sällan stannar på skissta- diet. Det kan handla om att överbrygga breda gator, att bygga om trafikleder till stadsgator, att bygga tätare och grönare, att skapa nya kopplingar och samutnyttjande av grönområden, att skapa mångfunktionella målpunkter och mötesplatser. Orsakerna kan vara många, inte minst ekonomi sätter hinder, men också oklara ansvarsförhåll- anden eller andra organisatoriska hinder. Struktu- rella och mentala hinder inom kommun och offentlig planering, bland annat genom oklara målbilder bidrar också till avsaknad av handling trots en positiv inställning till förändring. I en tid när ekonomi och avregleringar kräver allt mer samverkan mellan olika sektorer blir mentala barriärer mellan olika samhällssektorer en allt viktigare aspekt att

arbeta med. Levande Malmö har därför kommit att fokusera på orsaker och lösningar till detta mer än på fysiska lösningar. Frågeställningarna rör i hög grad stadens mötesplatser, såväl inomhus som utemiljöer, där torg, grönstråk och parker bidrar med ett attraktivt utbud för många Malmöbor.

Övergripande tydlig gemensam målbild För att realisera olika typer av åtgärder i syfte att bryta barriärer krävs att organisatoriska och finan-siella strukturer fungerar optimalt och i samklang. Gemensamma mål måste vara på plats i tidiga pro-jektskeden. Samarbetsformer och arbetsprocesser

En ny berättelse om Malmö håller på att växa fram. Det är en fortsättning på Malmös omvandling från en industristad i kris, till en modern, miljö-medveten och framtidsinriktad stad. Berättelsen handlar nu också om hur staden tar sina sociala utmaningar på allvar. Om hur ett aktivt arbete för att bryta barriärer av flera olika slag resulterar i ett levande Malmö. Men om denna berättelse ska bli mer än ord behövs insatser och åtgärder som kräver nya angreppssätt och nya arbetsmetoder.

Rosens röda matta är en öppen mötesplats för spontana akti-viteter och en arrangemangsplats åt lokala föreningar.

Rosens röda matta är en av Malmö stads satsningar i projektet Rosengårdsstråket, där en rad åtgärder gjorts för att stärka gång- och cykelstråket och utveckla det som kommunikationsstråk och mötesplats för handel, kultur- och fritidsaktiviteter.

Medborgardialog i Holma och Kroksbäck om det nya plan-programmet som försöker överbrygga barriärerna.

Så river vi barriärerna och får ett levande Malmö


behöver utvecklas för att kunna möta de utmaningar som finns i dagens Malmö.

Goda intentioner för att bryta barriärer av olika slag som alla kan vara överrens om, fastnar ofta i genomförandeskedet. Det är därför viktigt att identifiera och förstå de hinder som kan finnas för att få till stånd en önskad utveckling eller förändring. Vi måste gå från ord och utredande till handling och genomförande.

Tydliga gemensamma målbilder, såväl övergri- pande för kommunen som i olika projekt framstår som en nödvändig förutsättning för att lyckas uppnå de ambitioner som formuleras genom Levande

Malmö. Förståelse för och brett ägarskap till mål är väsentligt. En övergripande tydlig och gemensam målbild för hela kommunens verksamhet som kan stödja och styra beslutsprocesser, prioriteringar och investeringsstrategier måste tas fram som komple- ment till de mål och strategier som är formulerade i översiktsplan för Malmö.

Målen behöver kopplas till tydliga mandat och beslutsordning. En tydlig och samordnad priorite-ring av satsningar på kort och lång sikt med utgångs-punkt i de nyttor de till för staden är väsentlig.

Inom kommunen pågår många överlappande in-itiativ och projekt, ibland med oklara inbördes rela-tioner. En fokuserad kraftsamling med skarpa mål-formuleringar och tydlig koppling till vardagliga realiteter i olika stadsdelar kan skapa nödvändiga för-utsättningar för att realisera de mål som uttrycks ge-nom Levande Malmö.

Ökad tillit betyder ökat socialt kapitalBarriärbrytande åtgärder handlar till syvende och sist om att bryta barriärer mellan människor. Del-aktig-hetsprocesser som inkluderar medborgare, fören-ingsliv, organisationer och näringsliv har på många platser varit en framgångsfaktor för att öka förståelse för varandras perspektiv och öka tilliten mellan både enskilda och grupper.

Ökad tillit betyder ökat socialt kapital, vilket gyn-nar det lokalaområdets utveckling. Inom delaktig-het och medskapande finns möjligheter för Malmö att bli mycket bättre. Ett område kan ha cemente-rade barriärer på grund av att investeringsviljan på platsen är svag.

Genom sociala investeringsfonder där vinsten räknas hem på lång sikt kan satsningar i sådana om-råden göras möjliga. Det i kombination med soci-ala klausuler vid både upphandling och försäljning av mark, samt stöd till socialt företagande är fram-

Örtagårdstorget har planerats tillsammans med de verksamma och boende i Rosengård. Ytan mellan bokalerna och cykelvägen har breddats för att ge mer plats till gående och de olika verksamheterna. På andra sidan cykelvägen finns det sittgrupper med olika brädspel och plats för mindre arrangemang. Foto: Sanna Dolck.

Efter önskemål från boende i området har Örtagårdstorget ny belysning, nya träd och planteringar. Foto: Sanna Dolck.

gångsrika medel för att minska individers trösklar till ett arbete.

Inbördes relation mellan budgetarnaFör att uppnå syftena med Levande Malmö på olika platser i staden är det sannolikt nödvändigt att initiera arbete på tvärs med kommunens förvalt- ningsorganisation. Att skapa geografiskt baserade organisationsstrukturer som kan agera territoriellt snarare än sektoriellt kan bli en framgångsfaktor. Dessa organisationer ska ha fokus på innovation och förnyelse i alla led och vara öppna och inkluderande men samtidigt ha en exekutiv kraft med kapacitet att skapa beslutsunderlag och driva frågor och processer framåt. Det är också viktigt att ha ett lång- siktigt perspektiv.

När olika budgetar är slutna system utan kopplingar och sammanhang till andra saknas incitament för att se helheter vid beslut. För att skapa den nära, täta och gröna staden måste varje investering utföra flera funktioner och tillskapa flera nyttor. Därmed berörs flera olika budgetar men om dessa inte har inbördes relationer kommer barriärbrytande åtgär- der och samutnyttjande att vara svårt eller omöjligt att realisera.

Tyke Tykesson

Arkitekt

[email protected]


60% av jordens ekosystem är skadade eller utnyttjas på ett ohållbart sätt...

V

AD K

AN V

I SO

M S

TADS

PL

ANERARE GÖRA?

Hur kan vi integrera ekosystemtjänster i planprocessen?Projektet Malmö Ekosystemtjänster – MEST – undersöker om, och i så fall var, hur och när i planprocessen det är lämpligt att ta hänsyn till ekosystemtjänster.

MEST-plan har som målsättning att undersöka om och i så fall var, hur och när i planprocessen det är lämpligt att ta hänsyn till ekosystemtjänster. Visionsbild: Juliet Lidgren

Inflyttningen till våra städer ökar och ökar. Vi tycks ha glömt att ekosystemen och dess tjänster är grun-den för en god stadsmiljö. Stadens invånare är beroende av urbana ekosystemtjänster i form av bul-lerdämpning, vatten- och temperaturreglering, luft-rening och naturens förmåga att stärka såväl välbe-finnande som hälsa hos oss människor. Därför ligger det stora utmaningar i att bygga en tät stad och sam-tidigt bevara städers förmåga att leverera ekosystem-tjänster. Hänsyn till ekosystemen, dess funktioner, nyttor och tjänster behövs genom hela planproces-sen, från vision till förvaltning. Det är här projektet Malmö ekosystemtjänster, MEST, kommer in.

Att 60 procent av jordens ekosystem- tjänster är förstörda och nyttjas ohållbart, klimatförändring- arna med allt vad de för med sig och folkhälso- frågan fick oss, ett par arkitekter på stadsbygg-nadskontorets planavdel-ning, att undra vad vi som stadsplanerare kan bidra med. Pro-jektet MEST-plan startade i oktober 2014 och tar sin utgångspunkt i över-

siktsplanens vision, den statliga utredningen SOU 2013:68 samt såväl internationella som nationella miljömål och undersöker hur dessa kan omsättas till praktik genom att införlivas i planering. Utöver projektgruppen, som består av två arkitekter och två ekologer, samtliga från planavdelningen på stads-byggnadskontoret, finns en förvaltnings- och kom-munövergripande referensgrupp som tillhandahåller stor kompetens och bredd.

MEST-plan har som målsättning att undersöka om, och i så fall var, hur och när i planprocessen det är lämpligt att ta hänsyn till ekosystemtjänster. Då frågan är så komplex, angriper vi den från ett fler-tal olika håll.

Varför händer ingetDet tycks utan tvekan vara svårt att gå från tanke till handling, vilket är särskilt tydligt i miljöfrågor. Vi har ställt oss i princip samma frågor sedan sjuttio- talet och haft (mer eller mindre) samma svar sedan åttiotalet och ändå händer det för lite. Varför? Vi tror att vi behöver lära oss hur systemen vi rör oss inom fungerar. Genom att identifiera dess olika kompo-nenter och hur de påverkar varandra kan vi skapa oss en bättre överblick och en möjlighet att identifiera var i systemet det finns problem att lösa, men också

var en förändring kan göra mest nytta.Arbetet utifrån ett systemperspektiv har skett

i form av workshops tillsammans med referens- gruppen, under ledning av forskare från Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Genom att ställa frågor, förtydliga och samman-fatta frågeställningar, och genom att rita upp systemet med orsaks-sambands-diagram (causal loop diagram) visualiseras hur systemen ser ut så att problem blir mer greppbara och möjliga lösningar lättare att finna.

Skev fördelning av gröna miljöerI projektet BEST (Boverket och EkoSystemTjäns-terna; finansierat av Boverket) undersöker plan-avdelningen i Malmö stad tillsammans med ytterligare sju kommuner (Kristianstad, Trelleborg, Ystad, Vellinge, Eskilstuna, Upplands Väsby och Stockholm) vilka möjligheter det finns att beak-ta ekosystemtjänster inom gällande juridiskt ram-verk. Projektet är i full gång med intervjuer av hand- läggare inom ovan nämnda kommuner samt en enkätstudie till Sveriges samtliga kommuner. Resultatet kommer att sammanställas i en rap-port och projektet avslutas med ett seminarium i januari 2016. Malmö är en starkt segregerad stad vad



V

AD K

AN V

I SO

M S

TADS

PL

ANERARE GÖRA?


VAD K

AN V

I SO

M S

TADS

PLAN

ERARE GÖRA?

gäller invånarnas tillgång till gröna ytor och inbju-dande utemiljöer. Dessa aspekter är tydligt kopplade till välbefinnande och hälsa. Skev fördelning av goda gröna miljöer orsakar följaktligen stora skillna-der i hälsostatus bland Malmöborna. MEST-projek-tet jobbar i nära samarbetet med projektet Healthy Cities, så att sociala frågor och ekosystemtjänstfrågor kan stärka och hjälpa varandra.

Vi måste lära av varandraDet råder också brist på verktyg och metoder för att arbeta integrerat med ekosystemtjänster inom kommunal planering och förvaltning. Det är där-för mycket glädjande att C/O City tagit fram en vägledning för just detta. C/O City är ett Vinnova- finansierat projekt där Stockholm stad tillsammans med bland andra Malmö stad och White jobbar för att öka medvetenheten om urbana ekosystemtjäns-ter samt att ta fram planeringsverktyg. Detta verktyg utvärderas nu i MEST. Förhoppningen är att vi kan lära oss av varandra så att alla inte måste uppfinna hjulet utan kan bygga vidare och anpassa det som finns efter platsspecifika förutsättningar.

En ny berättelse om MalmöEn fråga så komplex och allomfattande som denna, och som berör oss alla, bör också involvera alla. Till-sammans med det europeiska forskningsprojektet Green Surge kommer vi att genomföra två work-

shops med både interna och externa aktörer (re-presentanter för byggbranschen, fastighetsägare, konsulter, ideella organisationer, medborgare, poli-tiker och handläggare). Tanken är att vi tillsammans skapar oss en bild av såväl möjligheterna som svårigheterna med att jobba för och med naturen, så att den kan fortsätta förse oss med sina tjänster. Målet är att skapa en gemensam, ny berättelse om det Malmö vi tillsammans har möjlighet och ambi-tionen att forma.

Vi i projektgruppen drivs av en vilja att inte längre göra minsta möjliga skada, utan största tänkbara nytta: det vill säga, inte enbart om att skydda och bevara, utan också om att aktivt stärka ekosystemen. Vi hoppas att MEST-projektet på sikt kan förankras ännu djupare för att bli en del av det långsiktiga stadsbyggandet och ligga som grund till det myll-rande hållbara Malmö. Men det är bråttom. För som professor Johan Rockström från Stockholm Resi-lience Center poängterar, är det nu vi behöver agera:

”2015 är vår chans, – inte bara vår stora chans, utan kanske också vår sista chans”.

Juliet Lidgren

Projektledare

[email protected]

Foto Maskrosbarn: Juliet Lidgren Alla Illustrationer: Anna Persson

Illustration: Anna Persson

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster brukar delas in i följande fyra kategorier: • Reglerande tjänster levererar naturlig kontroll av klimat och vattenflöden, polliner-ing och spridning av växter och djur. • Försörjande tjänster är basen för mat, vatten, bioenergi och andra direkta produkter och material. • Kulturella tjänster bidrar med imma-teriella värden som skönhet, upplevelser, kunskap och rekreation. • Stödjande tjänster är förutsättningen för de övriga och består av arters livsmiljöer och processer som upprätthåller ekosystemen. Levande organismer, alltså biologisk mång-fald, ingår som en stödjande tjänst.

MEST -projektet http://bit.ly/1Q4DZvP

C/O City www.cocity.se

Green Surgewww.greensurge.eu/


Sorgenfri tar första steget mot småskalig, hållbar innerstad

När hela kvarteret är färdigbyggt har Malmö fått 700 nya bostäder och en nygammal, småskalig, funktionsblandad och hållbar stadsdel där kulturen har en framträdande roll.

MKB tar första spadtagetFörsta spadtaget tas av MKB, som bygger 43 hyresrätter och 10 LSS-bostäder i det nya kvarteret Föraren med planerad inflyttning sommaren 2017. ByggVesta ligger också i startgroparna och våren 2016 påbörjas uppförandet av 88 hyresrätter och 11 kompislägenheter – en prisvinnande och social boendeform för unga, där två personer delar på ett och samma hyreskontrakt och därigenom både får lägre kostnader och större ytor.

Fler byggherrar stårsedan på tur att bygga bostä-der i kvarteret. Det bliren blanning av hyresrätter, bostadsrätter och radhus med inriktning på hållbar stadsutveckling.

I februari 2016 tas även det första spadtaget för en ny förskola i tre plan. Förskolan ligger intill Rörsjö-

Nu har byggandet i den del av Sorgenfri som ska knyta ihop centrala och östra Malmö startat. Uppskattningsvis kommer 250 lägenheter i gamla kvarteret Spårvägen hinna påbörjas under 2016.

skolan Zenith och kommer ha plats för 80 barn fördelade på fyra avdelningar.

Infopoint Sorgenfri öppnar till vårenEn infopoint för området kommer öppna vid Celsiusgatan, intill Båghallarna. Infopoint Sorgenfri blir platsen för utställningar, evenemang och möten under den tid då de nya stadskvarteren växer fram.

Infopoint Sorgenfri, som är ett samarbete mel-lan kvarterets olika aktörer, har fått en udda utform-ning som knyter an till platsens industriella rötter och syns redan på långt håll. Infopointen kommer att vara bemannad vissa dagar och tider. Här blir det möjligt att få veta mer om den planerade utveckling-en av Sorgenfri, från enskilda byggprojekt till kultur-verksamheter och olika hållbarhetssatsningar. Invig-ningsker under våren 2016.

Caroline Franzén,

Kommunikatör

[email protected]

MKB först ut med att bygga bostäderMKB:s hus kommer att ligga på ett lugnt och trev-ligt läge, intill de gamla båghallarna och det nya tor-get. Totalt blir det 54 hyreslägenheter varav 10 blir LSS-boende.

– Det blir prisvärda och rymliga lägenheter, fram- för allt fyror som är perfekta för barnfamiljer som vill bo kvar i stan, säger Jannice Engman, projektledare på MKB.

De flesta lägenheterna får balkong och några tak- terrass. I markplan blir det uteplatser för några lägenheter in mot gården. Byggstart sker i december och inflyttning påbörjas sommaren 2017.

Läs mer om Föraren på mkbfastighet.se/foraren

MKB:s hus i nya kvarteret Föraren. Illustration: Horisont Arkitekter

Visionsbild över Sorgenfri, sett från Kontinentalbanan. Illustration: Ludvig Hofsten

KV BRÄNNAREN


Kvarteret Brännaren utvecklas enligt planprogrammet för Norra Sorgenfri (PP6020, 2008). Det gamla industriområdet blir en del av innerstaden med tät kvartersstruktur; en blandning av gammalt och nytt och en variation av bostäder, skola, förskola, idrotts- anläggning, kontor och affärer. Områdets fysiska struktur ska främja ett rikt och tryggt stadsliv som möjliggör en mångfald av aktiviteter och innehåll.

Kvarteret Brännaren är det första kvarter att utvecklas i området med i huvudsak privata fastig- hetsägare. Här planeras det för runt 600 bostäder, som till stora delar blir enrums- och tvårumslägen- heter.

I planförslaget finns också en skola för 550 elever och en förskola med fyra avdelningar för totalt 80 barn. Skola och skolgård är tänkta att kunna användas även kvällstid, för att bidra till liv och rörelse i området. En idrottshall kombineras med bostäder, och parkeringshus med kontor och bostäder. Ett finmaskigt nät av nya gator, torg och park föreslås. Bottenvåningar med små lokaler ska

uppmuntra småföretagande. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska vara det självklara valet för dem som bor, arbetar eller vistas i området. Några av de befintliga byggnaderna skyddas mot förvanskning och rivning. Det gäller bland annat Benzons fabrik på Industrigatan, som är en av områdets äldsta byggnader.

Planförslaget för kvarteret Brännaren har varit på samråd under sommaren och början av hösten. Handlingarna håller nu på att revideras utifrån synpunkter från samrådet, för att därefter gå ut på granskning under våren 2016. Om allt går enligt tidplanen kan den första byggstarten ske under hösten 2018.

Läs mer om planförslaget och hela utbyggnads- området på malmo.se/sorgenfri

Ted Gustavsson,

Planarkitekt och projektledare

[email protected]

Detaljplan på gång för kvarteret BrännarenSorgenfri var fram till slutet av 1980-talet ett aktivt och expanderande industriområde. På senare år har industriverksamheterna successivt avvecklats och nu pågår en omvandling av området till blandad stadsbebyg-gelse. Tävling:

Framtidens avfallshantering Hur kan avfallshanteringen i den täta, hållba-ra staden se ut? Under höstas utlyses en inno-vationstävling där inlämnade bidrag skulle visa på nya innovativa lösningar för en väl funge-rande och attraktiv avfallshantering i tät stads-miljö. Utmaningen är att göra det lätt för sta-dens invånare att källsortera, öka sitt återbruk och att återvinna i större utsträckning.

Tävlingen utgår från förutsättningar som finns i utvecklingsområdet Norra Sorgenfri i Malmö. De lösningar som tas fram ska möj-liggöra placeringar som hittills inte kunnat göras i tät stadsmiljö och vara så generella att de kan användas även på andra platser i och utanför Malmö.

Innovationstävlingen genomförs av Mal-mö stad, VA Syd och SLU Alnarp med stöd från Vinnova. Vinnare i tävlingen utses under våren och sommaren 2016.

Information om tävlingen finns på malmo.se

KV SPÅRVÄGEN


Malmö stad har arbetat fram en gemensam hållbar- hetsstrategi som pekar ut ett antal mål och åtgär- der vilka är särskilt viktiga att fokusera på i området. Strategin bygger på planprogrammet och Malmö stads miljöprograms fyra miljömål och den tar hän- syn till alla aspekter av hållbarhet; det vill säga Sorgenfri ska bli både socialt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt hållbart.

En klimatsmartare stadsdel Sorgenfri planeras så att det ska vara förberett för ett förändrat klimat. Samtidigt ska området bidra till ett liv där utsläpp av växthusgaser från dagens 7 ton (koldioxidekvivalenter) till FN:s klimatpanels- mål om 2 ton per år eftersträvas.

Området ska ha låg energianvändning och även anpassas för att stå emot kraftiga skyfall, till exempel genom att källare utformas för att stå emot över-

svämningar eller så att de tillåts översvämmas på ett kontrollerbart sätt. En så kallad grönytefaktor om 0,5 ska också användas för att minska andelen hård- gjord yta i området vilket ökar motståndskraften. De som bor i Sorgenfri ska kunna transportera sig med kollektivtrafik, cykel och till fots.

Framtidens stadsmiljöSorgenfri ska bli ett ledande exempel på en tät, grön och blandad stadsdel. Utvecklingen av området ska vara inkluderande och innefatta så kallade sociala klausuler. Upphandlande förvaltningar ska verka för att sociala klausuler används i ny- och ombygg- nation, samt vid drift och underhåll.

Malmö stad och byggaktörerna i området kommer att delta i en så kallad byggherredialog för att tillsammans hitta nya hållbara lösningar. Till exempel ska byggherrarna uppmuntras bygga enligt konceptet giftfri miljö och använda sig av miljö- och hållbarhetscertifieringar. Bottenvåningarna ska vara förberedda för lokaler och småskaliga verksamheter som bidrar till ett rikt offentligt liv i området.

Naturtillgångarna brukas hållbart I Sorgenfri ska naturtillgångar brukas på ett hållbart sätt och resurshushållning genom odling och delad konsumtion premieras. Alla boende ska ha till- gång till hushållsnära avfallssortering och i kvarteret Spårvägen utrustas hushållen med avfallskvarnar där matavfallet sedan omvandlas till biogas och bio- gödsel. Förhoppningen är att byggherrarna kommer att kunna hjälpa till att bevara och utveckla eko- systemtjänster i sina byggnader, exempelvis genom insektshotell och frukt- och bärlunder. Bygg- herrarna ska uppmuntras till att skapa gemen-

samma funktioner som exempelvis verktygs- bibliotek, byteshylla och odling. Området ska helt enkelt präglas av hållbarhet och långsiktighet. Det ska vara enkelt att leva ett hållbart liv och göra håll- bara val i Sorgenfri.

Hela strategin kan du läsa på malmo.se/sorgenfri

Johanna Block, Daniel Skog

Projektledare respektive kommunikatör

[email protected], [email protected]

Sorgenfri som föredöme för en hållbar stadsutveckling Med Sorgenfris läge mitt i Malmö har området alla förutsättningar att utvecklas till en hållbar stadsdel. Cykel, gång och kollektivtrafik tillsammans med smarta gemensamma system ger möjlighet till en resurssnål livsstil.

Cykel, gång och kollektivtrafik blir självklara val för de boende och verksamma i området. Foto: Sanna Dolck

Sorgenfri ska bli ett ledande exempel på en tät, grön och blandad stadsdel. Foto: Andreas Larsson

I Sorgenfri kommer det att finnas en kvarters-nära återvinningscentral på torget intill de gamla båghallarna. Den kommer att vara öppen och bemannad när du bäst behöver den. Det ska också finnas en byteshörna för saker som är för bra för att slängas. Du ska kunna lämna dina grovsopor såsom mindre möbler, trasiga cyklar, små mängder kemika-lier, gamla elektronikprylar, metall och textilier. Tanken är att den kvartersnära åter-vinningscentralen också ska fungera som en mötesplats för de boende; här ska du kunna ta en kopp kaffe eller kunna laga din cykel.

Kvartersnära återvinningscentral främjar återbruk

Foto

: Lin

da B

erglu

nd


Inventeringen visar att cirka 85 procent av entréerna saknar den kontrastmarkering på det översta och nedersta trappsteget, vilken fungerar som hjälp för synsvaga att uppfatta när en trappa börjar och slutar.

Sedan 2003 har Malmö stad haft tillgänglighetsråd-givare. Idag finns det två som tillhör stadsbyggnads-kontorets administrativa avdelning, Enheten för Bo-stadsanpassning och Tillgänglighet. Som en del av Malmö stads tillgänglighetsarbete pågår just nu en inventering av hyresfastigheter i Malmö – ett pro-jekt finansierat av Boverket som heter Inventering av tillgänglighet i flerbostadshus. Projektet syftar till att hjälpa kommuner att underlätta sin planering för bostadsförsörjning.

Inventeringen genomförs av två projektanställda landskapsarkitekter, Kajsa Üebel och Malin Mag-nusson, som från mars till oktober i år genomför projektet – allt från planering till inventering och rapportskrivande. Eftersom projektet inte är klart än är det i dagsläget svårt att säga hur många fastigheter som kommer hinna inventeras.

– Vi hoppas komma upp i runt 300 fastigheter, vilket innebär att det troligen blir cirka 950 entréer vi kommer att ha besökt. Det innebär då att invente-ringen, som alltså endast sker i fastigheters allmänna

Det som är nödvändigt för många är bra för alla

utrymmen, ändå berör cirka 15 000 lägenheter i slutändan, säger Malin Magnusson.

Målet är att ange tillgänglighetsnivån Malmö stads mål med att ansöka om stödet var att kunna ange tillgänglighetsnivån fram till alla lägen-heter som förmedlas via Boplats Syd. Under pro-jektets gång har även fler fastighetsägare som inte förmedlar sina lägenheter via Boplats Syd haft möj-lighet att få sina fastigheter inventerade så att även de kan ange tillgänglighetsnivån i sina uthyrnings-system.

– Eftersom det inte ställts några krav på att man måste åtgärda eventuella tillgänglighetsbrister har många fastighetsägare varit intresserade av att få reda på hur deras fastigheter ser ut. Nog för att de har koll på om det är hiss eller inte i fastigheten, men om det är tre eller sju trappsteg till tvättstugan bru-kar vara lite oklart. I verkligheten kan det dock inne- bära att det inte går att tvätta om man exempelvis har rollator men inte kan gå i så många trappsteg, säger Kajsa Üebel.

Nästan alla saknar kontrastmarkeringInventeringen visar exempelvis hittills att cirka 85 procent av entréerna saknar den kontrastmarke-ring på det översta och nedersta trappsteget vilken fungerar som hjälp för synsvaga att uppfatta när en trappa börjar och slutar – en enkel åtgärd, men som i inventeringen innebär att tillgänglighetsnivån blir väldigt låg trots att entrén i sig kanske är tillgänglig för andra typer av funktionsnedsättningar.

Det är inte bara äldre fastigheter som saknar kon-trastmarkeringen. Under inventeringen har det upp-täckts att även nybyggda fastigheter saknar vissa till-

Var femte invånare i Sverige har någon typ av funktionsnedsättning. En god tillgänglighet är en förutsättning för att kunna vara delaktig i samhället på samma villkor som personer utan funktionshinder.

gänglighetskrav – bland annat kontrastmarkering. Det står tydligt i Boverkets byggregler (BBR) sedan 2008 att trappor ska förses med kontrastmarkeringar på minst 0.40 NCS (Natural Color System).

– Det har uppskattats av fastighetsägarna att vi påpekat och sett att kontrastmarkeringen inte är till-räcklig och att de troligen kan få det åtgärdat utan kostnad eftersom garantin fortfarande gäller. Inte för att projektet kräver åtgärder, utan för att de själva sett vinster i att rätta till bristerna i ett tidigt skede, säger Malin Magnusson.

Rapporten till Boverket kommer att vara till-gänglig på malmo.se i slutet av 2015.

Malin Magnusson

Landskapsarkitekt

[email protected]

Kajsa Üebel

Landskapsarkitekt

[email protected]

Landskapsarkitekterna Malin Magnusson och Kajsa Üebel.

En av cirka 950 entréer av runt 300 inventerade fastigheter.

• Tillgängligheten i de inventerade fastig- heterna i Malmö är generellt bristfällig. • Stadsområde norr (centrala Malmö) och väster (Hyllievång, Limhamn, Gröndal, Anne-torp mfl) har högre tillgänglighetsnivåer än de andra stadsområdena. • Cirka 10 procent av entréerna är tillgängliga med rullstol. • Cirka 950 entréer hos 20 fastighetsägare har besökts.

Tillgängligheten i Malmös flerbostadshus:


Dialog-PM, planprogrammet för Lindängen och södra Fosie samt de senaste fem årens arbete i områ-desprogram Lindängen har gett en kunskap om vad Malmöborna i Lindängen uppskattar och saknar. Vi vet att många trivs och känner sig trygga i Lind-

ängen, särskilt i närmiljön kring sin bostad. Flera verksamheter och platser utanför bostads- gårdarna är uppskattade. Bland dessa finns; Lind- ängens bibliotek och mötesplatsen i Lindgården, men även de nytillkomna verksamheterna All- aktivitetshuset på Lindängenskolan och Framtidens hus.

Välkomnande, tryggare och attraktivareVi vet också att själva Lindängens centrum inte är lika omtyckt. Otrygghet, nedskräpning, slutenhet, öppen droghandel och buskörning är några av de problem som påtalas av Lindängeborna. Det är motivet till förändringsarbetet och också bakgrunden till tre mål för förändringen. Det framtida Lind- ängens centrum ska vara tryggare, mer attraktivt och välkomnande. Utvecklingen ska också leda till fler jobb, praktik- och utbildningsplatser.

Arbetet med utvecklingen av Lindängens centrum har varit ett samarbete mellan stadens olika förvaltningar och fastighetsägarna i området. Det har letts av stadsdel Fosie, senare stadsområde Söder, fram till november 2014 då stadsbyggnadskontoret fick i uppdrag att ta fram en detaljplan. Men även därefter har samarbetet mellan framför allt stadsbyggnadskontoret och stadsområde Söder

genom områdesprogram Lindängen fortsatt.

daglig kontakt med boende och aktörer På kort sikt har samarbetet gett små men direkta förändringar i Lindängens centrum. Områdes- programmets kontakt med projektgruppen för Levande Malmö, via planhandläggaren, har bidragit till att göra en av de mest otrygga passagerna mellan byggnader i centrumet mer trivsam. Diskus- sioner i arbetsgruppen mellan områdeprogrammet och gatukontoret har bland annat gjort att bänkar som annars skulle slängas har fått nya placeringar i centrat, efter att barn i området målat om dem.

Planering av Lindängens centrum har pågått under flera år och nu är ett förslag på en ny detaljplan klar för samråd. Malmöborna i Lindängen har många gånger fått svara på vad de tycker om sitt område, och det är resulta-tet av dessa dialoger och samtal som ligger till grund för planarbetet. Mycket lite har hittills förändrats i området sedan det byggdes på 1960- och 70-talet.

Lindängens centrum blir mer välkomnande.

Dialog-PM, planprogrammet för Lindängen och södra Fosie samt de senaste fem årens arbete i Områdesprogram Lindängen har gett kunskap om vad Malmöborna i Lindängen uppskattar och saknar.

Det framtida Lindängen centrum ska vara tryggare.

Detaljplan områdesprogram Lindängen


Samverkan mellan områdesprogrammet och VA Syd Avfall vid arbetsgruppsmöten är en pusselbit i att Malmös första kvartersnära återbrukscentral, Re- Turen, nu startar i Lindgården.

På lång sikt ger samarbetet ett planförslag som är väl förankrat i Lindängens centrum. Möten med arbetsgruppen har enkelt kunnat hållas på plats i Framtidens hus. Planhandläggaren har arbetat tillsammans med områdesprogrammet, vilket i planarbetet gett en bra förståelse för centrats vardagsliv. Områdesprogrammet har deltagit i såväl utformningen av detaljplanen som i samordningen av beslut i olika förvaltningar. Man har daglig

kontakt med boende och aktörer som är aktiva i Lindängen och också med de verksamheter som stadsområdet driver i Lindängen. På så sätt har frågor som behöver hanteras i detaljplanearbetet lättare kunnat fångas upp.

Bygger starka sociala muskler Mycket arbete återstår innan detaljplanen är klar och genomförd. Och för att Lindängen centrum ska bli tryggare, mer attraktivt och välkomnande hänger mycket på hur den blir genomförd. I Lindängen öppnar det samarbete som områdesprogrammet byggt upp med nätverk, aktörer och förvaltningar inom Malmö stad möjligheter för samskapande av det framtida Lindängens centrum. Ett långsiktigt samarbete ger förutsättningar för att fortsätta bygga starka sociala muskler kring ett utvecklat fysiskt skelett.

Detaljplanen för Lindängen centrum avslutas 31 december 2015.

www.malmo.se/dialoglindangen

Åse Andreasson

Arkitekt

[email protected]

Jörgen Andersson

Projektsekreterare

[email protected]

I Lindängen öppnar det samarbete som områdesprogrammet byggt upp med nätverk, aktörer och förvaltningar inom Malmö stad upp möjligheter för samskapande av det framtida Lindängens centrum. Foto: Jörgen Andersson

Det framtida Lindängens centrum ska vara mer attraktivt.

VA Syd öppnar i höst Malmös första återbruks- central på Lindgården på Lindängen. På ReTuren kommer det att finnas möjligheter att lämna in farligt avfall, byta grejer i gott skick, att lära tillsammans med andra hur man reparerar och lagar olika slags saker, samt att skapa nytt från gammalt. Allt för att förändra synen på avfall.

För att kunna genomföra de kreativa aktiviteterna har VA Syd tagit hjälp av Stpln och återSKAPA genom Anna Strannegård som nu arbetar inom åter- SKAPAs verksamhet. Hon kommer att vara koordinator på ReTuren och även vara den som inreder lokalen. När jag träffar henne en förmiddag i september och frågar henne hur hon ser på inredningen svarar hon att det är viktigt att besökaren får en god känsla av lokalen; det ska vara hem- trevligt med mycket grönt och färg och det ska kännas fräscht. ReTuren ska vara en plats man vill uppehålla sig på och som inspirerar till återbruk. Vi kommer genom workshopar med de närboende tillsammans bygga en del av inredningen och vi vill låta det växa fram organiskt och vara föränderligt eftersom vi kommer att ta hänsyn till besökarnas önske- mål. Den största delen av inventarierna kommer att vara begagnade eller återbrukade.

Mötesplats Lindgården är idag en mötesplats för äldre personer och vi på ReTuren vill även att förskole- och skolbarn ska kunna hitta hit. En för- hoppning är att pedagogiskt kunna anpassa inredningen, informationen och naturligtvis verksam- heten i lokalen för barn.

Savita Upadhyaya

Skribent

[email protected]

ReTuren – återbruks-central och mötesplats

Anna Strannegård koordinator på ReTuren.


– Det bästa med huset är att det har blivit så som samhället borde vara i stort, folk är trevliga och snälla mot varandra och hjälps åt, säger Hilda Gustafsson, ordförande för föreningen Sofielunds kollektivhus.

Som styrelsemedlem är Hilda Gustafsson ytterst ansvarig för ekonomin i föreningen och den som har ett övergripande ansvar för att saker och ting blir av. Och det är en hel del som ska ordnas av medlemmarna själva, mycket av det administrativa ligger på föreningens bord eftersom den blockhyr hela huset av MKB. Det betyder bland annat att de samlar in

alla hyror och betalar dem i en klumpsumma varje månad, läser av elen och står för viss in- och utvändig fastighetsskötsel. Detta gör att de kan betala en något lägre hyra för huset utan att MKB förlorar pengar, eftersom de i sin tur spar in på att medlemmarna utför en del av deras jobb. Men särskilt stor schemalagd arbetsbörda på den enskilde medlem- men blir det inte.

– Det blir kanske sex timmar per månad, du lagar mat tre till fem timmar var tredje vecka och städar gemensamma utrymmen fyra timmar var sextonde vecka, säger Hilda och berättar att just matsalen är det av husets sociala delar som används flitigast.

MKB nappade på idén Men det har varit många års arbete för att komma från idé till storköksmatlagning. Det startade med föreningen KiM, Kollektivhus i Malmö, 2009. Ambitionen var att skapa ett kollektivhus – det vill säga ett hyreshus med många gemensamma ytor – inne i stan. KiM tog kontakt med MKB som då var i uppstartsfasen av kvarteret Trevnaden i Sofie- lund och de var positiva till idén. 2012 togs det första spadtaget och i slutet av 2014 var det inflyttning. Och att skapa kollektivhuset genom att bygga nytt istället för att använda sig av en befintlig fastighet visade sig vara ett framgångsrecept.

– Vi ville bygga det här kvarteret för att binda ihop Möllevången med stråket bort mot Rosengård. Eftersom vi var i detaljplansskedet var påverkans- möjligheten väldigt stor, så tidsmässigt sammanföll det ju väldigt bra, säger Hans Ranelycke på MKB

som var projektledare för byggandet av kvarteret Trevnaden.

Totalt finns det 170 lägenheter i kvarteret varav 45 i kollektivhuset. I en av lägenheterna har 33-åriga Josefin Persson bildat lägenhetskollektivet Fröjden på höjden tillsammans med två andra. Josefin har varit med ända sedan 2009 och är stolt över sitt hem på flera sätt, både för att det är ett håll- bart och resurssparande boende, men även för att idén om att hjälpas åt och samarbeta faktiskt fungerar lika bra i praktiken som i teorin.

– Jag upplever verkligen att alla tar sitt ansvar för det som ska göras och jag tror att det är det som måste vara utgångspunkten, att alla verkligen vill vara delaktiga.

Sambon Helena håller med. – Jag tror inte på att bo ensam på 48 kvadrat. Dels

för att jag tror att det finns bra hälsovärden i att bo tillsammans och inte behöva boka tid för sociala relationer, och så tycker jag att det känns överdrivet resurskrävande att ha ett helt utrustat hem som ofta bara står tomt eftersom jag är borta så mycket.

En svårighet i vardagen som Josefin inte kunnat förutse är att det krävs en annan tidsåtgång för att

Här tar alla gemensamt ansvar för Trevnaden Kvarteret Trevnaden i Sofielund är inget vanligt bostadsområde, en del av kvarteret är nämligen ett prisat kollektivhus. Här står sociala relationer och samarbete i centrum.

Hilda Gustafsson och hennes grannar lagar mat tre till fem timmar var tredje vecka.

Det har varit många års arbete för att komma från idé till storköksmatlagning men idag andvänds matsalen flitigast av husets alla sociala delar.

Utgångspunkten är att alla hjälps åt.


ta sig in och ut ur lägenheten. Istället för separata balkonger valde medlemmarna att ha djupare loft- gångar och det är lätt att fastna vid någons middags- bord eller i ett samtal vid en hängmatta. De vanliga sekunderna det tar att gå ner för trapporna till sin cykel förlängs ofta avsevärt och i de fall Josefin har missat att ta med det i beräkningen kan det bli lite stressigt.

– Men jag jobbar på det eftersom det var just den här sociala känslan som jag ville åt, säger Josefin och skrattar.

Två extra ungar till djurparkenStrax under hundra personer, varav 20 barn, bor i huset. Den äldsta i 75-årsåldern och de yngsta har fötts in i gemenskapen. Och förutom de sociala mötena i gemensamma lokaler och på loftgångar så kan medlemmarna i föreningen interagera även över nätet. Dels har de en mer formell mejllista där de får kallelser till möten och liknande, och huset har även en egen Facebookgrupp som är välanvänd till både stort och smått.

– Det är så många praktiska grejer som går att få hjälp med när en bor så här, vi frågade efter en bil

för ett tag sedan för att kunna hyra ett släp och fem minuter senare hade jag fått låna en skåpbil, barnfamiljer skriver att de kan ta med sig två extra ungar till djurparken på helgen och häromkvällen var det någon som akut behövde snus och fick det, berättar Josefin.

Samarbetet som gett gott resultat Och idén om att alla ska vara med har varit cen-tral från början till slut, det har varit många kockar inblandade i bygget och alla har fått göra sina rös-ter hörda.

När huset började byggas var KiM i alla högsta grad involverade, berättar Hans Ranelycke på MKB. Föreningen var representerad på varje projekterings- möte och hade gjort ett gediget arbete med att sam- manställa vilka funktioner kollektivet önskade ha och rangordnat dem efter behov, något som MKB tog med sig när de handlade upp entreprenör.

Beslutsgångarna tog något längre än vanligt, men så blev slutresultatet också väldigt bra. I september fick alla inblandade ta emot ett hedersomnämnande vid Malmö Stadsbyggnadspris med motiveringen ”Juryn ger hedersomnämnandet till kvarteret Trevnaden och Kollektivhus i Malmö, för ett genom- tänkt, stadsmiljöförbättrande koncept och en kreativ process”.

Hans Ranelycke är väldigt stolt över både priset och huset och säger att det är just samarbetet som gett så gott resultat – från det första mötet med idépresentationen och fram till de gemensamma middagarna i husets lekfullt inredda matsal.

– Tack vare föreningens engagemang så har MKB byggt ett hus med passivhusteknik, vi har byggt ett kollektivhus som uppnår miljöbyggnad guld och vi har installerat solceller på taket. Så långt hade vi inte sträckt ambitionen med projektet när vi började – och det är helt kollektivhusets förtjänst att projektet tog sig dit.

Mirijam Geyerhofer

Skribent

[email protected]

Stadsbyggnadsprisjuryn gav hedersomnämnande till kvarteret Trevnaden och Kollektivhus i Malmö, för ett genomtänkt, stadsmiljöförbättrande koncept och en kreativ process.

Förutom de sociala mötena i gemensamma lokaler och på loftgångar så kan medlemmarna interagera över nätet.

Kvarteret Trevnaden:

• MKB, Kollektivhus i Malmö, NCC och Kanozi Arkitekter har tillsammans skapat kvarteret. • Förutom kollektivhuset med 45 lägenheter består kvarteret av ett LSS-boende samt lägenheter och radhus i tre plan, totalt 171 hyresrätter. • Lägenheterna har bland annat gemensam tvättstuga i bottenplan, tillgång till ett var-dagsrum, stor altan på taket på våning sex, gemensamt lekrum för barnen, mediarum, musikrum, ateljé, yogarum, bastu, finverkstad, grovverkstad med mera. • Sedan inflyttningen vintern 2014 har både språkcafé, läxhjälp och odlingsnätverk satt igång i huset.

Mer information sofielundskollektivhus.se


Malmö Lives kaffefläckar ska också finnas utomhusStadsträdgårdsmästare Ola Melin vill gärna att kvällsflanören tittar in i Malmö Live eller att pendlaren, som väntar på sitt tåg, tar omvägen runt om Malmö Live i stället för bara förbi.

Det är en stolt och glad Ola Melin som berättar om hur han ibland har möjlighet att traska runt Malmö Live och guida bland den offentliga konsten.

– Jag vet att när jag står där på plats och tittar upp på min favorit jättetujan, så blir jag extra glad att vi satsade rejält på växterna. Det är stora och lite dyrare pjäser vi har valt, men när vi bygger om i staden helt och hållet så är det viktigt att vi hakar på och matchar de stora byggnadsvolymerna. Det vore olyckligt om en så här fantastisk plats mitt i centrum först skulle stå på tillväxt.

En back öl och några polareRedan när tankarna på ett Malmö Live börja-de ta form kring millennieskiftet, så ville gatu-kontoret redan från början tänka in alla männ-iskor som kommer att söka sig till eller passera Malmö Live. Ola Melin hoppas att kvällsflanören tittar in i Malmö Live och att pendlaren som upp-täckt att tåget är lite sent, tar omvägen runt om Malmö Live i stället för bara förbi.

Och det handlar inte om att sudda ut gräsen mel-lan ute och inne, utan snarre om att ge den som är utomhus en känslaav att ocså komma in, och kon-ferensdeltagaren med sin kopp kaffe en känsla av att vilja ut. Ola Melinhar upplevt något åt det hållet själv.

– Jag fick den där känslan när jag på invignings- kvällen blickade ut över kanalen till andra sidan. I gräset nedanför Norra Vallgatan satt ett gäng med

en back öl och tittar på spektaklet. Hade god lust att också sitta där med dem och dricka en öl.

Tanken som den så kallade offkonstgruppen (med representanter från bland annat gatukontoret, kultur- förvaltningen, stadsbyggnadskontoret, stadsfastig-heter och en del kulturinstitutioner i staden) haft kring den offentliga konsten, var redan från början att välja bort något superdyrt och stort och i stället tänka mångfald och olika skalor. Dels har stora internationella konstnärer bjudits in att medverka, dels har lokala Malmökonstnärer uppvaktats för att kunna bidra. Den offentliga konsten beskrivs i detalj här intill och stadskontorets Gunnar Ericson har lett denna del av arbetet med det offentliga rummet.

Nyfiken på håll och smek på platsI Malmö stads strävan att få ut mesta möjliga av det offentliga rummet runt Malmö Live har konsten en viktig roll att spela. Ola Melin säger att konsten ska göra en nyfiken på håll innan man kommer dit, kon-sten ska uppröra eller smeka medhårs när man väl är på plats och konsten ska ge en känsla av stolthet när man går därifrån.

– Jag vill att besökaren ska säga hur i hela friden kunde de bygga en åtta meter hög godisdubbelspiral eller jag bara måste sätta mig i den åtta meter höga godisdubbelspiralen. Konsten ska inte lämna någon oberörd – det är en viktig princip, säger han.

Just nu pågår arbeten med att färdigställa den

Det händer något spännande mellan ute och inne när ett så stort hus som Malmö Live byggs mitt inne i staden. Stadsträdgårdsmästare Ola Melin är särskilt nöjd med det extra starka spänningsfältet som uppstår mellan så mycket inomhus och så mycket utomhus.

allmänna platsmarken som också omfattar ett nytt torg – Dag Hammarskjölds torg.

Skejta genom huset på bottenplanNästa steg blir också att se till att det blir något riktigt bra av uteserveringarna kring Malmö Live. Och i gatukontorets strävan att locka fram det bästa i varje offentligt rum i Malmö finns även möjligheter att locka skejtare till platsen. Malmö Lives vd Jesper Larsson har uttryckt en önskan om att skejtare ska kunna åka genom huset på botten-plan och gatukontorets skejtsamordnare Gustav Svanborg Edén tycker idén är häftig:

– När vi har stora skejtarrangemang vill vi gärna lyfta fram fler platser i Malmö än bara skejtparkerna. I samband med Ultra Bowl i somras höll vi ett lyckat minievenemang vid centralstationen och det finns spännande förutsättningar för att göra liknande punktinsatser över hela Malmö. Trädäcket utanför Malmö Live skulle kunna bli en populär skejtplats, men givetvis hade det varit fantastiskt att skapa skejtarrangemang även i inomhusmiljöerna. Wow- potentialen där är ju svåröverträffad.

Daniel Stjernfeldt

Kommunikatör

[email protected]


Minnenas havav karolina erlingssonEn gestaltning där Malmöbornas berättelser om upplevelser av havet lagt sig till ro i den vågformade gångvägen i betong. Ett tidsbestämt konstverk (2014) men lika tidlöst som havet självt.

Rubatoav eva Hild Musikens dansande ljudbilder har översatts till en lekfull ”korall” av vita former och runda hålrum och blivit det nya Malmös starkt lysande landmärke.

Viaav kim Hedås Den futuristiska Birgit Nilssons bro har i Kim Hedås gestaltning blivit en musikalisk vandring genom en fiktiv orkester med många klanger och med poetisk spänst.

The Wind Wallav fandament – Petter thörne, Joshua Morrison och Petter Vium skarup Denna helt originella idé innebär att Malmös blåst görs till lekfull och ljussatt konst. Verket kommer att bli magiskt – ständigt föränderligt likt älvens rinnande vatten.

dispersed Three in Live Conjunctionav Haegue yang Innanför byggnadens stora glaspartier hänger en tredimensionell hinna av färgade aluminium- lameller – persienner! Ett modern tolkning av for-na tiders glasmåleri värdigt en stad i nuet och i framkant.

Passageav Maha Mustafa En vacker röd dubbelspiral, en lågmäld svart diabas-bänk och livgörande vatten kommer att ge platsen identitet, samspela med Malmö Lives norra huvud-entré och värma malmöbornas hjärtan.

Ewa Sundström, projektledare Ola Melin, stadsträdgårdsmästare

”Glada former ska ge besökaren något att tänka på.

Det är viktigt att vi ger området en lekfull dimension

– det ska vara inbjudande och tillåtande.”

”Och vi har fått kontakt med vattnet igen.

Man kan känna solens och stadens speg-

lingar i vattnet och i sitt ansikte”


Nordic City Network, NCN, arbetar med att ut-veckla de nordiska städerna till hållbara, funktio-nella, attraktiva, innovativa, kulturella, konkurrens-kraftiga och demokratiska urbana samhällen. Vi har en tes om att den framtida stadsutvecklingen i större utsträckning kommer att drivas av medborgarna själva. Vi tror helt enkelt att våra medborgare inte kommer nöja sig med att delta i samråd och med-borgardialoger initierade av staden, utan kommer kräva att aktivt få vara med och påverka städernas utveckling. Detta betyder att medborgarna också

kommer att få ett större ansvar för stadsutvecklingen och att vi som politiker, tjänstemän och medborgare behöver omdefiniera våra roller.

Utifrån den här tesen har NCN under våren 2015 samlat in 150 exempel på urbana gemenskaper från 15 av våra medlemsstäder. En urban gemenskap är en grupp medborgare som gått samman för att skapa eller förändra något utifrån ett gemensamt intresse. Det kan vara föreningar, upprop, initiativ eller andra grupperingar – den gemensamma nämnaren är att dessa grupper aktivt påverkar stadens utveck-ling.

Urbana gemenskaper i MalmöBland Malmös exempel på urbana gemenska-per finns kulturhuset Kontrapunkt som med kul-turen som redskap vill bygga alternativ för ett mer rättvist samhälle. Ett annat exempel är Gatu-kraft Lindängen: ett boendenätverk för social- och fysisk upprustning av bostadsområdet. Boendenät-verket jobbar bland annat för ökat föräldrainflytande i skolan, ökad delaktighet för området, att skapa kreativa workshops i otrygga miljöer, för årlig gatufest och för att ge en positiv bild av sitt bostads- område. Ett tredje exempel från Malmö är Bostads-upproret som är ett partipolitiskt obundet nätverk för unga vuxna som kräver en rättvis bostadspolitik.

Hur ser drömstaden ut15 av NCN:s medlemsstäder har under våren också intervjuat sina högsta politiker om hur deras dröm- stad ser ut och vad medborgarna har för roll i den

staden. Resultatet av intervjuerna och de insamlade exemplen har vi sammanställt till publikationen ”Urbana gemenskaper och politiskt ledarskap”.

Alla politiker som intervjuats och alla de kart- lagda urbana gemenskaperna bjöds sedan in till en konferens i Århus i höstas för att diskutera stadsutveckling ur ett medborgarperspektiv. Med oss från Malmö hade vi Jenny Boden Reiter, Malin Harder och Caroline Tandefelt från boende- nätverket Gatukraft Lindängen. Det blev en intres-sant diskussion om vilka roller politiker, medborgare och tjänstemän har i den framtida staden. Hur skapar vi nya metoder och arenor för utbyte och samskapande? Ett gott exempel hade Stephen Willacy, stadsarkitekt i Århus som visade hur till- fälliga installationer och aktiviteter kan vara ett sätt att ge medborgarna mer inflytande över stadens rum och processer.

Går det att se några trenderLouise Kielgast på Gehl arkitekter har fått i uppdrag av NCN att undersöka de 150 insamlade exemplen på urbana gemenskaper för att se om det går att hitta trender och tendenser. Louise tog avstamp i det pågående analysarbetet och visade att aktivism och medborgardriven stadsutveckling på intet sätt är ett nytt fenomen. Det går inte att se ett skifte där medborgarna blivit mer aktiva de senaste åren men däre- mot kan man skönja en trend där fler intresserar sig för det gemensamma. Vi ser det i utställningar, priser och böcker. Är det ökande engagemanget i urbana gemenskaper en gammal tradition i ny tapp-ning?

Medborgardrivna iniativ i ÅrhusFöreningen Sager der Samlar har hjälpt Århus kom-mun med att kartlägga urbana gemenskaper i sta-den. De har sammanställt inte mindre än 30 med-borgardrivna initiativ som pågår runt om i Århus. Paul Natorp och Kristin Birkeland från Sager der Samler höll i en stor del av konferensprogrammet där deltagarna bland annat fick besöka workshops ute i staden arrangerade av de olika urbana gemen-skaperna.På nästa sida kan du läsa om några av dem.

Under hela konferensen delade deltagarna bil-der, reflektioner och andra intryck på Facebook, Instagram och Twitter under hashtaggen #nordisk-fm. Alla inläggen samlades i slutet av konferensen upp i åtta olika rubriker som kommer blir kapitlen i en bok om folkmötet. I Facebookgruppen #nordisk-fm delas fortfarande tankar och reflektioner och vår förhoppning är att denna plattform ska bli starten på ett nordiskt medborgarnätverk som kan utbyta

Urbana gemenskaper utvecklar staden Hur kan stadsplanerare och medborgare utveckla staden tillsammans? Det försöker Nordic City Network ta reda på. I höstas möttes 130 medborgare, politiker och tjänstemän i Århus för att diskutera frågan.

I den ”den gröna kilen” sker bland annat konstutställningar, konserter, barn- och familjeevenemang och festivaler.

Århus stad och Institut för (X) utvecklar en ny experimentell stadspark, ”den gröna kilen” som ligger på ett tidigare område för järnvägstrafik, Godsbanen, och är planlagt av Århus kommun till att bli ett framtida kulturnav i hjärtat av staden.

På sikt kommer området ”den gröna kilen” omvandlas till en park och den nya arkitekturskolan hamna här.


tankar och idéer som bidrar till vårt arbete med att skapa innovativa, demokratiska och attraktiva stä-der. Gå med i gruppen och var med och påverka du också!

Hannah Wadman

Kanslichef Nordic City Network

[email protected]

Intryck från ÅrhusPå expedition till Kulbroen Vi cyklar, inte så långt, och målet är ett unikt och brokigt industriområde nära hamnen. Här ligger en ruin, Kulbroen. Ett stort engagemang av eldsjä-lar i staden driver arbetet med att få liv i Kulbroen och förvandla ruinen till en grön gångbro. Området runtomkring vill man aktivera med att skapa mö-tesplatser, rekreationsområden och verksamheter. Redan idag finns här kreativitet, kulturmiljöer, so-ciala center, industrier, slakteri, bryggeri samt en långtidsparkering. Här bor många hemlösa, och att förvandla området med hänsyn till stadens svagaste och mest utsatta, är viktigt men också en svår nöt. Kulbroen är ett bra exempel på vad som gör Århus till en unik stad för alla som vill pröva nya idéer. Här verkar det inte vara långt ifrån medbor-gare till beslutsfattare eller från tanke till hand-

ling. Kulbroen har helt klart potential. Och in-spiration till förvandlingen hämtas bland annat från High Line i New York. Följ projektet på: www.facebook.com/kulbroen

Maria Örn

Kommunikatör

Ø-haven – stadsodling mellan husenUte i Århus norra hamn finns idag 300 odlings- lådor för privatpersoner att hyra. Lika många står i kö i väntan på en odlingslåda. Initiativet blev möj- ligt då ett byggprojekt inte blev av och Århus kommun köpte tillbaka tomten. Byggherren finan- sierar odlingslådor och kommunen tillhandahåller jord, det är bara själva odlingsväxterna som privatpersoner bekostar själva. Ø-haven är både en plats för individuell rekreation och en plats för social ge-menskap för de som vill använda den till något mer, som hönshus, biodling, kaffeklubb och kundträffar. www.oehaven.dk/

Thomas Brunk

Strateg

Reuse – framtidens återanvändningsstationPå den gamla bangården i Århus finns idag nästa generations insamlingsplats för gammalt material – en publik återanvändningsstation. Här kan kommunens invånare lämna in alla typer av material och produkter, för att sorteras och kontrolleras på plats, varefter det är gratis för privatpersoner att komma och hämta olika saker för återanvändning. ReUse har via olika tematiska montrar (bestående av färg- glada containrar) lyckas skapa en trevlig miljö där man kan få se hela utbudet och ta det med sig direkt på plats. ReUse fyller också en viktig funktion i lärandet om ett hållbart samhälle och cirkulär ekonomi för skolklasser och andra intresserade. http://bit.ly/1Nulkax

Thomas Brunk

Strateg

Institut for (X)Århus stad och den kulturella plattformen Institut för (X) utvecklar en ny experimentell stadspark, ”den gröna kilen”. Området ligger på ett tidigare område för järnvägstrafik, Godsbanen, och är plan-

lagt av Århus kommun till att bli ett framtida kulturnav i hjärtat av staden. Sedan 2009 har Institut för (X) både byggt upp en självstyrande urban gemenskap för att möta lokala behov och erbjudit en oprogrammerad yta för kreativa initiativ utifrån. Ett antal icke-kommersiella kulturevenemang har ägt rum här: till exempel konstutställningar, konser-ter, barn- och familjeevenemang, kommunala mö-ten, kulturella salonger och festivaler. På sikt kom-mer området omvandlas till en park och den nya arkitekturskolan hamna här.

Ulrika Signal

Arkitekt

I området runtomkring Kulbroen kommer man att skapa mötesplatser, rekreationsområden och verksamheter.

Sedan 2009 har Institut för (X) både byggt upp en självstyrande urban gemenskap för att möta lokala behov och erbjudit en oprogrammerad yta för kreativa initiativ utifrån.

Garden of Smiles.

Eldsjälar i Århus driver nu arbetet med att få liv i Kulbroen och förvandla ruinen till en grön gångbro.

Vad är Nordic city Network?Nordic City Network är en tankesmedja och nätverk bestående av 19 nordiska städer. Nordic City Networks mission är att sätta människor, värden, gemenskap, välfärd och demokrati i centrum för stadsutveckling. Kansliet finns i Malmö och består av Christer Larsson, Malmös stadsbyggnadsdirektör och ordförande i Nordic City Network; Per Riisom, direktör, och Hannah Wadman, kanslichef.

planering i malmö 2016 nr 1

Documents