planering i malmö 2015 nr 1

Information från Malmö stadsbyggnadskontor • Nr 1 2015

PLANERING I MALMÖ

Därför vann Malmö planpriset

200 000 kvadratmeter byggboom – tack vare Citytunneln

Så ska sjukhusområdet förnyas

Innehåll

Svenska Planpriset – Malmö en föregångare igen! 3

Malmö – immigranternas stad 4

”Kan byggas i Västra Hamnen” 5

Förnyat sjukhusområde blir en del av staden 6

Västra Hamnen – ett kreativt och kulturellt kraftfält 8

FUNKY ROOMS – UngBo:s nya idétävling

om små smarta kök och badrum 10

Kerstin Åkerwall tillbaka i Malmö 11

Norra Sorgenfri – Malmös sovande skönhet 12

Bostadsbyggande i Malmö 14

Grönt är det nya svarta 16

Arkitekturstaden Malmö engagerar 18

Grönt och hållbart Malmö Live 19

Infrastruktur driver investeringar 20

Malmö – en gångvänligare stad 22

Malmö stad satsar på film 23

Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö 24

Levande Malmö 25

Plan för Malmös vatten 25

Malmökommissionen tilldelades Svenska Planpriset 26

Malmö lockar fler huvudkontor 26

Den nordiska supermodellen i fokus

på internationell konferens i Malmö 27

Malmö ställde ut 3D-print i Paris 27

Projekt på gång 28

Planering i Malmö 2015:1 | 3

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö Stadsbyggnadskontor.

aNSvarIg utgIvare

Göran Rosberg, 040 34 36 79redaktIoN

Göran Rosberg, Steffanie Esse, Stefan Nilsson, Lotta Hansson och Maria Örnlayout/grafISk forM

Lotta Hansson och Stefan Nilssonfotografer

Bojana Lukac om inte annat anges.tryck

Holmbergs, Malmö, december 2014

oMSlagSbIld

Idéskiss från parallellt uppdrag Sjukhusområdet i Malmö. Illustration: Juul Frost Arkitekter.MalMö StadSbyggNadSkoNtor

205 80 Malmötel. 040 34 10 00ISSN

2001-1512kontakt

e-post [email protected]/bobyggamiljo, malmo.se/stadsplaneringfacebook.com/arkitekturimalmo

Svenska Planpriset – Malmö en föregångare igen!

Jag kan inte frånhålla mig att kommunicera och glädjas över att Malmö uppmärksammas genom att få Sveriges Arkitekters Planpris för Kommissionen för ett hållbart Malmö. Detta är en kollektiv seger, där alla inom stadens förvaltningar, näringsliv och akademin står bakom detta pionjärarbete. Jag kan heller inte undanhålla er kära läsare juryns motive-ring som kommer här:

De sociala konsekvenserna av ökande skillnader i levnadsförhållanden i våra städer är en angelä-gen samhällsfråga som de flesta kommuner arbe-tar med. Årets Planprisvinnare har närmat sig frå-gan på ett nytt sätt. Kommunens arbetssätt har möjliggjort en bred samverkan med både forsk-ning, ideella krafter och näringsliv. Genom det-ta arbetssätt har vinnaren fördjupat förståelsen för samband mellan hälsa och den byggda miljön på en mer vetenskaplig grund. Det stärker inte minst den fysiska planeringens trovärdighet och ställ-ning i stadsutvecklingen.

Av speciellt intresse för juryn var bl a en av rappor-terna som tillkommit på Stadsbyggnadskontoret – Stadens rumsliga påverkan på hälsa där en rad fakto-rer som påverkar t ex jämlik och god hälsa lyfts fram.

Priset eller utmärkelsen manifesterar på ett ut-märkt sätt Malmös nästa stora utmaning eller nästa berättelse; hur bygger vi samman staden, läker sta-den, bryter ned såväl fysiska som mentala barriärer så att de sociala klyftorna minskar. Detta kräver en social mobilisering och här är Kommissionens arbe-te tillsammans med vårt framtidsdokument Över-siktsplanen två viktiga avstamp. I budgeten för 2015 finns nio insatsområden formulerade, som alla pas-sar in på vår utmaning: En ung global och modern

stad, En stad för arbete och näringsliv, En stad för barn och unga, En öppen stad, En stad för alla, En trygg och tillgänglig stad, En kreativ stad, En ekolo-giskt hållbar stad och En stad med bra arbetsvillkor.

Glädjande att notera är den sista punkten som tar fasta på betydelsen av intern kompetens och utveck-ling inom Malmö stads förvaltningar. En fortsätt-ning på den tidigare EMÖ-satsningen Engagemang för Malmö. Maximal utväxling av insatt kapital nås bäst om hela organisationen Malmö stad är infor-merad om och engagerad för ett gemensamt fram-tida scenario.

När jag så här vid årets slut summerar året är Plan-priset bara en i raden av utmärkelser som staden nu skördar och den skall ses i kontext av ett mångårigt strategiskt och tydligt framtidsarbete. Sveriges bästa miljöstad (tredje gången!) och Årets fritidsstad är två exempel på detta. Till detta skall läggas rankingen – världens tredje mest innovativa stad.

Översätter vi den sociala mobiliseringen i fysiska termer och utvecklingsområden kan vi identifie-ra följande nya framtidsprojekt: Amiralsstaden och Rosengårds station, Holmastan och Lindängen. I det här sammanhanget vill jag också lyfta fram en vik-tig detalj – infrastruktursatsningar. För en stad med växtvärk, som Malmö, är ökad tillgänglighet en vik-tig konkurrens och tillväxtfaktor men också en för-utsättning om vi skall fortsätta växa inåt. Vi ser där-för med stort intresse fram emot ett klartecken för Kontinentalbanans öppning, och därmed en ny sta-tion för Rosengård och kanske också för Kirse berg, och därmed en start för vår länge planerade ”ring”. Området kring kontinentalbanan kan bli ett fram-tidens kraftfält i Sverigeförhandlingen, där utbygg-naden av infrastrukturen minskar transport arbetet och dessutom höjer fastighetsvärdena.

En annan viktig faktor och förutsättning för ökad tillväxt är bostadsproduktionen. Jag kan redan nu avslöja att vi för trettionde året i rad ökar vår befolk-ning med i storleksordning 5 000 personer. Ökad befolkningstillväxt ger omedelbara konsekvenser på bostadssidan. Preliminär statistik visar på en ljus-ning, åtminstone vad gäller byggstarter som vi tror kommer upp i 1 500 stycken medan färdigställda lä-genheter stannar på förra årets siffror 1 100 stycken. Trots insatser från oss och fastighetskontoret, är ut-vecklingen inte acceptabel. För att peka på betydel-sen av bostadsproduktion, presenterade Swedbank under året en utredning som visade på ett tillväxt-bortfall på 5 miljarder för Malmö-Lund-området. Låg bostadsproduktion är dessutom hämmande för arbetsmarknaden och framför allt för ungdomarna.

På den positiva sidan sätter jag nyetableringen av ytterligare huvudkontor till staden. Här märks för-utom Hubhult (IKEA), Orkla Food och Perstorp för att nämna några. Huvudkontoren är en generator för tillväxt och sysselsättning, vilket Malmö behö-ver även framgent.

Christer Larssonstadsbyggnadsdirektör

4 | Planering i Malmö 2015:1

– För många invandrare är Malmö första anhalten i Sverige. Invandringen präglar på många sätt Malmö som stad – och har gjort så i flera hundra år, säger Göran Larsson. Men innan man bestämmer sig för att skapa ett museum är det viktigt att fundera över om just ett museum är det bästa sättet att manifes-tera invandringen.

– Det blir lätt så att man föreslår ett museum så fort det blir tal om något slags manifestation av en företeelse eller händelse, säger Göran Larsson. Man måste fråga sig vilken funktion det ska fylla, om det finns naturliga kopplingar till platsen, om det före-ligger förutsättningar för att skapa något bra och re-levant av just ett museum och om det finns ekonomis-ka och praktiska förutsättningar för att genomföra projektet.

Naturlig första anhaltMalmö är med sitt läge nära Danmark och den euro-peiska kontinenten en naturlig inkörsport till Sve-rige och har så varit under lång tid. Att människ-or från när och fjärran har sökt sig till Malmö, har också gjort tydliga avtryck såväl i människors liv och vardag som i stadsbilden. I Malmö finns tydliga spår, av att det är en plats dit människor från olika län-der och med olika bakgrunder i alla tider har passe-rat eller stannat på väg mot en ny och bättre framtid.

– Det blev inte minst tydligt när vi arbetade med utställningen “Sommarsol och mörka moln” till 100-årsminnet av Baltiska utställningen i Malmö, berättar Göran Larsson. När vi började granska pe-rioden före första världskriget så blev det väldigt tyd-ligt att Malmö redan då var en i högsta grad inter-nationell stad, öppen mot omvärlden och med hög inflyttning.

På 100 år hade staden vuxit från 5 000 till 100 000 invånare och kontrasterna mellan fattiga och rika gjorde att det fanns stora problem och sociala spän-ningar att brottas med. Men i det spännings fältet växte och utvecklades också staden till en dynamisk mötesplats för människor med olika bakgrunder.

Mångkulturell manifestationBaltiska utställningen 1914 var en mäktig mångkul-turell manifestation där staterna kring Östersjön – Sverige, Danmark Tyskland och Ryssland – var representerade. Utställningen lockade 1 700 utstäl-lare och pekade fram mot nya strömningar inom konst och arkitektur samt, inte minst, mot nya tek-niska landvinningar.

– Men i dag finns dessvärre inte så många miljöer från utställningen kvar och detsamma gäller egent-ligen Malmö som invandringsstad, säger Göran Larsson. Det finns ingen specifik plats, som Ellis Island i New York, som har en stark koppling till in-vandringen och det finns få intakta miljöer som vitt-nar om invandringen i historisk tid.

– Däremot finns en relativt omfattande doku-mentation på Malmö museer, Stadsarkivet och Stadsbiblioteket, där man kan vaska fram intressanta dokument och bilder som vittnar om hur det har varit att leva i Malmö under olika perioder. Och talar vi om invandring i modern tid finns ju också möjlig-heten att dokumentera människors egna berättelser.

Stort klivDe människor som söker sig till Malmö i dag kom-mer från jordens alla hörn. Äldre tiders invandrare kom oftast från relativt närbelägna platser i Sverige, Norden och Europa. Men steget att ta sig till Malmö var oftast minst lika omvälvande som för dagens in-vandrare, påminner Göran Larsson.

– Även om de flesta inte reste så långt för att komma till Malmö, så var steget socialt, ekono-miskt och kulturellt minst lika stort som för dagens mer långväga invandrare. Världen är ju, tack vare så ofantligt mycket bättre kommunikationer, betydligt mindre i dag.

70 år sedan vita bussarnaJust nu pågår förberedelserna för en ny utställning på Malmö Museer där temat också är invandring. Utställningen öppnar i maj 2015, 70 år efter andra världskrigets slut, när tusentals utmärglade och svårt medtagna fångar från tyska koncentrations läger kom till Malmö.

– Malmö blev en första anhalt på vägen ut från koncentrationslägren och under den här perioden präglades staden starkt av arbetet med att ta hand

Malmö – immigranternas stadEtt invandrarmuseum i Malmö? Idén lanserades av Dagens Industris ledar-skribent P M Nilsson i somras. Och visst skulle Malmö kunna vara rätt plats för en motsvarighet till amerikanska Ellis Island, menar Göran Larsson, chef för Malmö Museer.

Malmö Museers chef, Ernst Fischer, ställde 1945 delar av Malmö Museer till förfögande för att härbärgera offer från koncen-trationslägren. Dessa kvinnor har nyligen anlänt till Sverige med Folke Bernadottes vita bussar. Foto K W Gullers, Nordiska museet. Digitalt Museum, Creative Commons, beskuren, (www.korta.se/5621).

Politisk redaktör: PM Nilsson 08-573 650 98 Ledarskribenter: Ronald Fagerfjäll, Torun Nilsson, Bo Pettersson, Tobias Wikström, Johan Östberg. E-post [email protected]

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Peter Fellman

Tel, växel: 08-573 650 00

Tel, kundtjänst: 08- 573 651 00

Fax 08-573 652 20 E-post [email protected]

Postadress 113 90 Stockholm Adress: Torsgatan 21

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare:

Lotta Edling

Nyhetschef, inrikes: 08-573 650 31

Göteborgsredaktionen:

Västra Hamngatan 9, 411 17 Göteborg,

Tel: 031-701 51 50. E-post: [email protected]

Malmöredaktionen: Stora Nygatan 24 211 37 Malmö, Tel: 040-791 45 E-post: [email protected]

Textarkiv: All redaktio-nell text lagras elektro-niskt. Externa skribenter

måste meddela eventu-

ellt förbehåll mot elek-tronisk lag ring. I princip

publiceras ej artiklar med sådant förbehåll.

Sök lagrad text: di.se

Utgivare: Dagens industri AB

Tryck: BOLD/DNEX, Tryckeri AB, Akalla. V-TAB, Landvetter. Daily Print Umeå 2014.

ISSN: 0346-640X

Vd: Henrik Stangel

ANNONSER Chef annons: Andreas Sandin

Bokning och prisfrågor: (textsida) Telefon: 08-573 650 00

Fax: 08-573 652 20 E-post: [email protected] Postadress: 113 90 Stockholm

Jobb & Karriär, Företagsinformation, Rapporter, meddelan-den och emissioner: Annonssäljarna Tel: 08-21 28 50 E-post: [email protected]

Övriga rubriker: Newsfactory Tel: 08-505 738 05 E-post: [email protected]

UPPLAGA Chef upplaga: Cecilia Göthlin

KUNDTJÄNST /SUPPORT E-post: [email protected] Tel: 08- 573 651 00 Fax: 08-573 652 20

Öppettider: mån–fre 6–18, lör 7–12.

Prenumerationspriser: di.se/tidningen

Bankgiro: 575-8222 Plusgiro: 94 71 01-2

UPPLAGA: 2013: 96 300

LÄSARE: Orvesto konsument T1 2014: 314 000

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Peter Fellman. E-post: [email protected]

LÄSARE PÅ NÄTET: 667 837 (v 23, Nielsen Online)

PM NILSSON POLITISK REDAKTÖR [email protected] 08-573 650 98

Bygg ett Ellis Island i Malmövis bättre, säger något viktigt om

människans styrka och vilja till hopp.

Från Sverige utvandrade 1,2 miljoner

personer, en fjärdedel av befolkningen.

I dag, ett sekel senare, är förhållandet

det omvända. I takt med att också detta

land liberaliserades och svensk ekonomi

reste sig från att vara en av Europas

sämsta till att bli en av världens bästa

har Sverige blivit ett invandrarland.

Personer från Sydamerika, Afrika,

Mellanöstern, Asien och framför allt

från andra delar av Europa har sökt sig

hit och till svenska institutioner som får

individer att växa: demokrati,

marknads ekonomi, rättsstat, lika

chanser och rättigheter.Utan invandringen hade ekonomin

varit avsevärt sämre och den demografiska utvecklingen långt svagare.

Invandringen för med sig human

kapital, språkkunskaper och inter

nationella nätverk som driver handel,

tillväxt och innovationer.

Sverige är tilltagande engagerat i sin

invandring. Avståndstagandet mot

diskriminering, främlingsfientlighet

och rasism är kompakt i medierna och

hos de etablerade partierna. Den

moderatledda regeringen har refor

nDi Ledare måndag 23/6

■■ I Johan Palmgrens och Åsa Blancks

fantastiska film ”Vikarien” uppmanar

den pensionerade läraren från Lund

Folke Silvén sina elever att skriva om

sin bakgrund. Ni har ju så intressanta

historier att berätta, säger han, delar ut

skrivpapper och pratar med en elev från

Armenien om den antika stor makten.

Folke Silvén är suverän i sitt möte

med världens barn. De bjuder ju på en

kunskap som man annars måste resa

till för att upptäcka, eller läsa om, nu

står de här i klassrummet och vill berätta

för någon som lyssnar.

Immigrantmuseet Ellis Island utan

för Manhattan är tillsammans med

Frihetsgudinnan en hyllning till de

många individer som lämnade Europa

för den tidens stora innovation: frihet,

likhet inför lagen och var och ens rätt

att söka sin lycka. Bara en sådan sak!

På museet finns korta berättelser

om vad män och kvinnor lämnade och

vad de hoppades på, och de är starkt

berörande. Att våga ta steget bort från

något dåligt men välkänt till en tillvaro

som är helt okänd, men förhoppnings

merat lagstiftningen och gjort Sverige

till ett av världens mest öppna länder.

90 procent av väljarna söker sig till

partier som i huvudsak står upp för

öppenheten, även om det finns en

dissonans om arbetskraftsinvandring

ens utformning hos S och V. Stats

ministern är i likhet med en bred ung

domsgeneration en flammande anti

rasist. Näringslivets organisationer

kämpar outtröttligt för öppenhetens

alla aspekter.Intensiteten i debatten och i engage

manget har inte bara att göra med

behovet att argumentera mot SD. Det

gäller något större.

Förhoppningsvis bygger Sverige nu

en kultur som är mer i fas med befolk

ningen och som i grunden bejakar att

Sverige är ett land dit folk från andra

länder kommer och stannar en längre

eller kortare tid eller ett helt liv. Ett slags

New York men med granskog.En internationell befolkning med

många nya och tillfälliga invånare rym

mer miljoner berättelser om varför man

lämnade sina gamla hemländer och

reste till ett nytt. Det är berättelser som

behöver en större plats. De säger något

viktigt om vår tid och om vårt land.

”Låt kron-prinsessan inviga och låt alltsam-mans bli ett monument över alla dessa öden som sökt frihet, de-mokrati, rättsstat och ett bättre liv.”

MIGRATIONENS ANSIKTEN. USA har lyckats resa monument över alla människor som har flyttat dit, och det är dags för Sverige att göra likadant. FOTO: AKG-IMAGES / ANDREA JEMOLO

Malmö är kanske den stad som

tydligast är på väg att skaffa sig en ny

identitet. Bygg ett nationellt invandrar

museum nere i hamnen som samlar

namn och berättelser om hur, när och

varför resan gick hit. Satsa pengar på

arkitekturen så att huset syns och märks

över Sundet, låt kronprinsessan inviga

och låt alltsammans bli ett monument

över alla dessa öden som har sökt frihet,

demokrati, rättsstat och ett bättre liv.

LEDARE2

DAGENS INDUSTRI

MÅNDAG 23 JUNI 2014

Malmö är kanske den stad som tyd-ligast är på väg att skaffa sig en ny iden-titet. Bygg ett nationellt invandrarmu-seum nere i hamnen som samlar namn och berättelser om hur, när och var-för resan gick hit. Satsa pengar på ar-kitekturen så att huset syns och märks över Sundet, låt kronprinsessan inviga och låt alltsammans bli ett monument över alla dessa öden som har sökt frihet, demokrati, rättsstat och ett bättre liv.”

PM Nilsson i en ledare i Dagens Industri,23 juni 2014

”


”Kan byggas i Västra Hamnen”När Andreas Ivarsson, regionchef på fastighetsbola-get Diligentia i Malmö, läste Dagens Industri den 23 juni förra året, föll plötsligt alla pusselbitar på plats.

– Vi arbetar med att utveckla Masthuskvarteren i Västra Hamnen till en hållbar stadsdel i världsklass. Ett invandrarmuseum, som samtidigt kan fungera som en social mötesplats i Västra Hamnen, skulle tillföra väsentliga mervärden för hela Malmö.

Sagt och gjort. Diligentia, som äger stora delar av Masthusområdet, tog fram en programbeskrivning med ett upplägg för hur ett svenskt Ellis Island skulle kunna etableras vid det nya Masttorget, i nära an-slutning till ICA Maxi och lättillgängligt med både kollektivtrafik och bil.

– Det var en alldeles för bra idé för att bara få pas-sera förbi, så vi skickade förslaget till ledande tjänste-män och politiker i Malmö och så här långt har idén fått ett gott mottagande, säger Andreas Ivarsson.

Upplägget bygger på att Diligentia bygger och för-valtar fastigheten och att andra parter, som Malmö stad, Region Skåne och andra statliga eller privata aktörer driver själva museet och mötesplatsen.

– I det omfattande hållbarhetsarbete som präg-lar utbyggnaden av Masthuskvarteren betonas sär-skilt vikten av samarbete mellan olika samhällsaktö-rer, säger Andreas Ivarsson. Här skulle vi, i ett och samma projekt, dels kunna ta fasta på Malmös starka mångkulturella prägel, dels skapa en icke-kommer-siell mötesplats, som kan attrahera inte bara Malmö-bor utan även vara av stort intresse för långväga be-sökare.

Sven-E Lindberg

skribent

[email protected]

om krigsoffren. Många engagerade sig i den akuta nödhjälpen och för Malmöborna, som levt med kri-get inpå knuten men aldrig sett de mänskliga kon-sekvenserna på allvar, gjorde det ett starkt intryck.

Beredde plats på museetEn av de mest engagerade i nödhjälpen var dåvarande chefen för Malmö Museer, Ernst Fischer. Han be-stämde snabbt att ställa delar av museet på Slottshol-men till förfogande, för att härbärgera de ofta svårt medtagna offren från koncentrationslägren.

– I museet bereddes plats i utställningarna, som delvis plockades ner, berättar Göran Larsson. Det tar vi också fasta på i utställningen genom att kopp-la bilder från hur det såg ut då, till dagens miljöer.

En av de vita bussarna som användes för att trans-portera krigsoffer från lägren till Malmö och Sverige ingår i utställningen, liksom vittnesmål från några av de överlevande från koncentrationslägren, som fick uppleva hur livet tog en ny vändning i maj 1945.

– En del av utställningen kommer för övrigt att bli permanent liksom delar av Kvinna 100, en ut-ställning om immigrantkvinnors liv och arbete i Malmö under 100 år. På så vis kan man säga att vi bit för bit faktiskt bygger en permanent dokumen-tation av Malmö som invandrarstad.

Spännande idéMen så var det då idén om ett speciellt flykting-museum i Malmö.

– Det är en intressant och tankeväckande idé som tål att spinnas vidare på, säger Göran Larsson. Kan-ske kan utställningen om flyktingarna som vi tog emot 1945 vara ett sätt att testa tanken och idén. För ämnet är spännande och känns helt rätt. Frågan är bara hur det i så fall ska göras.

– Ett invandrarmuseum som samtidigt kan fungera som en social mötesplats i Västra Hamnen skulle tillföra väsentliga mer-värden för hela Malmö, säger Andreas Ivarsson som är ansvarig för Diligentias verksamhet i regionen, som utvecklar kvar-teret Masthusen i centrum av Västra Hamnen. Illustration Diligentia.

En handfast påminnelse om just Malmöbornas engagemang för krigsoffren, finns för övrigt sedan något år vid entrén till Malmö museer på Slotts-holmen. Där sitter en plakett som påminner om Ernst Fischers initiativ för att hjälpa människor i nöd. En fråga som är lika aktuell nu som då.

Invandringen har präglat Malmö under flera hundra år och idag lever människor med 175 olika nationaliteter i staden. Bild: Oskar Falck, Malmö Turism.


Region Skåne vill skapa förutsättningar för ”hälso-främjande sjukvård i en hållbar stadsmiljö”. Genom att öppna sjukhusområdet och stärka kopplingen sjukvård-friskvård i stråk där många människor rör sig, ökar tryggheten och området blir en del av sta-den. Stadsbyggnadskontoret och Region Skåne gick hösten 2012 ut med ett uppdrag om parallella skisser för sjukhusområdet. Tre arkitektkontor val-des ut: Sydväst, Juul & Frost och Vandkunsten. Förslagen handlade om områdets struktur och gestaltning. I samarbete med Region Skåne och med underlag från deltagande arkitektkontor, tog stadsbyggnadskontoret fram rapporten ”Utveck-lingsplan med gestaltningsprinciper”, som Stads-byggnadsnämnden godkände i februari 2014. Syftet var att beskriva strukturer och huvuddrag i utvecklingen av sjukhusområdet med stöd av det parallella skissuppdrag som genomförts. Utveck-lingsplanen beskriver gestaltningsprinciper för bland annat byggnader, platser, stråk och vegetation. Den fungerar också som ett underlag för prekvalificering och upphandling av konsultgrupp för projektering av ny vårdbyggnad och servicecentral, som är de första etapperna i genomförandet av omvandlingen.

Malmö stad och Region Skåne har formulerat följande strategier:• Integrera sjukhusområdet i staden• Utveckla ett modernt och bra sjukhus • Fortsätt traditionen att bygga god arkitektur• Utveckla ett område med egen identitet och hög

arkitektonisk standard• Utveckla ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt

hållbart område• Annonsera sjukhuset med välkomnande entréer • Skapa förutsättningar för folkliv och mötes-

platser• Skapa platser för lugn och ro • Visa områdets historia • Skapa ett grönt område • Utveckla ett område med friskvård och service

som kompletterar sjukhusets och universitetets verksamheter.

Förnyat sjukhusområde blir en del av stadenUtbyggnaden av sjukhusområdet har skett successivt sedan invigningen 1896. I området finns byggnader från olika epoker, som visar sjukhusets utbyggnad i form av årsringar. I dagsläget är dock många byggnader i dåligt skick och behöver ersättas med moderna vårdbyggnader där logistik och samarbete mellan avdelningar underlättas. Det finns också en vilja att integrera sjukhusområdet med staden.

KulturmiljöDe kulturhistoriskt mest värdefulla byggnaderna i området är den ursprungliga huvudbyggnaden och den anatomiska teatern. Men även den provkarta på olika arkitekturstilar som finns i området med flera välbevarade äldre byggnader, har ett stort bevarande-värde, liksom den gröna miljön i parkanläggningar och i allén längs Jan Waldenströms gata. Sydväst har i sitt arbete gett förslag på historiska bio-toper, där byggnader bevaras i sitt sammanhang. Det vill säga de äldre byggnaderna bör integreras med gröna strukturer, vegetation, sittplatser och utblick-ar. Genom att även placera nya byggnader i parken, förstärks intrycket av hus i park på så sätt som sjuk-husområdet ursprungligen byggdes.

Sjukhusområdet ska integreras och bli en del av staden. Illustration: Juul&Frost Arkitekter

Kartan visar befintliga byggnaders ålder inom sjukhus- området.

Parksidan av parkeringshuset med tillbygd servering. Illustration Sydväst.

Förslag till klängväxter och möblering vid Wallenbergs torg. Illustration Sydväst.


Gator och stråkInga Marie Nilssons gata och Jan Waldenströms gata utvecklas till stråk där verksamheter och stadsliv samlas. Gatorna ska utformas som ”shared spaces” där all trafik sker på de gåendes villkor. Med vege-tation och möblering skapas variation i gaturum-met, vilket ger ett lugnare tempo. Två parkeringsan-läggningar ska samla bilarna vid områdets infarter. Möjlighet för handikappfordon, taxi och liknande att parkera inne i området kommer dock att finnas kvar. Alla transporter kommer att ske till en ny servi-cecentral ut mot John Erikssons väg. Därifrån trans-porteras varorna sedan vidare i kulvertar till sjukhusets avdelningar.

StrukturSjukhusområdets inre strukturer ska ansluta till den omgivande stadens. Det ska vara lätt att röra sig in i och ut ur området. Entéerna förstärks och blir tydliga. Bilden nedan visar att sjukvården får sin tyngdpunkt i den norra och centrala delen av

området öster om Jan Waldenströms gata. Mellan universitetet i väster och sjukverksamheten skapas en interaktionszon. I öster ligger den stora parken.

Offentliga och privata rumDe offentliga rummen ska tillsammans skapa en till-talande, innehållsrik och trygg utemiljö med stråk, mötesplatser och målpunkter, som både välkomnar och lockar allmänheten att röra sig i och genom om-rådet. Grönska, beläggningar, belysning och möble-ring ska tillsammans med tydliga skyltar, konstnärlig utsmyckning och husfasader med god arkitektur och levande bottenvåningar prägla utemiljön i området.

BebyggelseSjukhusområdets integrering i staden ställer krav på en levande stadsmiljö med öppna bottenvåningar. Byggnadernas fasader mot gatan kan, genom indrag i en eller flera våningar, skapa skyddade mindre rum med mötesplatser eller entréer. Femton meter in från gatan bör byggnadernas bottenvåningar vara publika och innehålla verksamheter eller klimatskyddade passager. Transparens i byggnaderna skapar kon-takt mellan inne och ute, men också visuell kontakt mellan olika våningar och verksamheter i byggna-derna. Med flera olika verksamheter i samma bygg-nad och på samma våningsplan kan nya och spän-nande möjligheter skapas. Olika verksamheter kan samutnyttja ytor, om deras behov är olika stora under dygnets olika timmar. Det som är en restaur-ang vid lunch kan vara konferenslokal på efter- middagen och biograf på kvällen. För att möjlig- göra denna flexibilitet krävs nytänkande när det gäller förvaltning av byggnaderna. Gestaltnings- mässigt ska de nya volymerna anpassas till den om-givande staden, till stadsbilden och till bevarade äldre byggnader. Samtidigt ska de skapa en läkande och trivsam miljö.

Park och vegetationParken blir ett samlande grönt rum, som ansluter till byggnadernas skala och stil. Grönska och park karak-tär finns i hela området i alléer, vårdträd och grup-per av träd, mellan byggnaderna och i kantzonerna.

Inslaget av exotiska och ovanliga träd är av tradition stort. Många av träden ska sparas, men även nyplan-teringar kommer att göras. Sjukhusbyggnaderna har sina huvudentréer mot urbana stråk och vänder en lugnare sida mot parken. Här finns möjlighet att gå ut för att sitta i solen, träffa besökare, ta en promenad i parken eller besöka en träningsträdgård.

Läkande arkitekturForskning visar att såväl inre som yttre miljö bidrar till välmående och tillfrisknande. En bearbetad be-byggelse med god orienterbarhet, där det är lätt att känna igen sig, där det finns omsorg i detaljerna samt ljus och växtlighet, är några av de kvaliteter som påverkar vårt välbefinnande.

Fortsatt arbeteMålsättningen är att staden och sjukhusområdet ska växa samman och integreras. Detta förutsätter ett nära samarbete mellan Malmö stad och Region Skåne. Det arbete som nu startar kommer att pågå under minst tjugo år. Det innebär att målsättningar och strategier ska vara långsiktiga och att de kan föränd-ras över tiden. Inledningsvis kommer arbetet med vårdbyggna-der på båda sidor av Inga Marie Nilssons gata att på-börjas. Därefter börjar arbetet med logistikbyggna-den mot John Erikssons väg. I samband med detta kommer tillfälliga byggnader och infrastruktur att iordningställas. Gestaltningsprinciperna för de offentliga rum-men ska konkretiseras i ett gestaltningsprogram, där helheten och karaktären hos olika delområden be-skrivs. Resultatet av detta arbete ska ligga till grund för nyanläggning och för återställning i anslutning till olika arbeten som innebär schaktning, rivning eller nybyggnad.

Carina Lindeberg

planarkitekt

[email protected]

Kerstin Torseke Hulthén

programarkitekt

[email protected]

Entréerna till området blir tydligare. Illustration Sydväst.

Illustration över sjukhusområdets utveckling på lång sikt. Illustration White arkitekter.

Inga Marie Nilssons gata med den gamla administrationsbyggnaden till höger. Illustration Sydväst.


Västra Hamnen har med sina gamla, stora industri-byggnader och närheten till Malmö högskola blivit en attraktiv stadsdel för kulturella och kreativa nä-ringar. Här finns exempelvis Sveriges Television vid den gamla stadskajen.

Det historiska varvsområdet Varvsstaden, är inte bara en ny affärsstruktur utan, håller också på att bli ett mediekluster att räkna med. Media Evolu-tion City fick Malmö stads arkitekturpris 2012 för arbetet med att skapa ett nytt innehåll och ny form i en klassisk industrimiljö. Genom att bygga en ny typ av mötesplats har också medborgarnas möjlighet att använda området förändrats. Detta stärker områ-dets innovativa karaktär och lockar fler entreprenö-rer och företag i den kreativa och kulturella sektorn.

Läge för utvecklingVarvsstaden ligger intill såväl Malmö högskola som Malmö Live (invigning i juni 2015) som innehåller bostäder, hotell, butiker samt kongress- och kon-sertanläggningar för Malmö Symfoniorkester. När-heten till allt detta samt till Malmö C och stads-kärnan, gör Varvsstaden mycket intressant för stadsutveckling.

Varvsstaden är i dag ett stängt område, öppet en-dast för de cirka 400 personer som har sina arbets-platser här. Totalt handlar det om 20 000 kvm som ägs av Peab/Varvsstaden AB. Det innebär att förut-sättningarna för att utveckla verksamheten här skil-jer sig från andra områden i Västra Hamnen, där Malmö stad äger eller har ägt marken. Visionen är att förnya Varvsstaden till en attraktiv och hållbar urban plats för många olika människor och företag.

Västra Hamnen – ett kreativt och kulturellt kraftfält

Västra Hamnen är fortfarande en stadsdel i förnyelse. Utvecklingen av det gamla industriområdet till en modern och hållbar stadsdel med 20 000 invånare och 15 000 arbetsplatser är slående. Med samspel kan vi göra det omöjliga möjligt.

Här ingår 1 500 nya lägenheter, 1 000 arbetsplatser, en grundskola, två förskolor samt offentliga platser som parker och torg.

Peab säger i sitt program för utvecklingen av om-rådet: ”Ibland hittar man kärleken där man minst anar. Exempelvis bakom rostiga staket och fönster som gapar tomma, precis vid vattnet och mitt i sta-den. Varvsstaden är en skatt, full av det oväntade som du har väntat på”.

Många utmaningarPeab, numera Varvsstaden AB, köpte det gamla Kockumsområdet 2005 och omvandlingen av om-rådet kommer att pågå de närmaste 20–30 åren. Ef-tersom området har använts för att bygga fartyg un-der lång tid, finns omfattande kemiska föroreningar i mark och byggnader samt även en hel del tekniska problem som måste lösas. Samtidigt måste hänsyn tas till det unika kulturarv som området utgör.

Utvecklingen av Varvsstaden är ett samarbetspro-jekt som leds av Malmö stad och Varvsstaden AB. För att skapa innehåll och struktur i utvecklingen av området antogs 2011 ett planprogram. Under 2014 har ytterligare steg tagits för att förverkliga visio-nen med konkreta förslag till hur utvecklingen kan bedrivas vidare, genom att stadsbyggnadsnämnden godkände en utvecklingsplan.

I planen behandlas bland annat frågor som rör privata byggprojekt och om hur stadens offentliga rum och funktioner ska hanteras. Utvecklingsplanen är grunden för affärsavtalet mellan Malmö stad och Varvsstaden AB och fungerar även som underlag för framtida detaljplaner.

I Varvsstaden har vi gjort ett stort arbete för att säkerställa att de byggnader och detaljer som värde-ras högst kulturhistoriskt bevaras. Vi har även fört en långtgående dialog kring andra intressanta bygg-nader samt kring möjligheter att bevara fasader och detaljer, för att bidra till att skapa en intressant at-mosfär och karaktär av mångfald, variation och kon-trastrikedom. Detta ligger bland annat till grund för stadens och Varvstaden AB:s ekonomiska överens-kommelser och är även avgörande för exploaterings-graden inom Varvsstaden samt för att stadsutveck-lingen ska vara ekonomiskt möjlig.

Det finns dock ett antal utmaningar i arbetet med att förvandla en plats som denna till en attrak-tiv och hållbar stadsdel. Några av dessa känner vi till redan i dag, andra lär dyka upp längs vägen.

Få fler att höja ambitionsnivånMalmö stad har höga ambitioner för klimatneu-tralt och grönt byggande. Kan vi utmana framtida utvecklare att ha samma höga ambitioner? Kan vi skapa en trygg och kreativ miljö för barnen på ett sätt som ger glädje, kunskap och identitet?

Flera byggnader som speglar stadsdelens historia kommer att bevaras. En stor utmaning är att hitta rätt innehåll till stora byggnader. Kanske nationell och regional verksamhet inom den kreativa indu-strin, i kombination med annan användning av ut-rymmet i några av byggnaderna.

Kan vi lära oss något av andra projekt i Europa? I Oslo finns exempel på hur det industriella arvet kan utvecklas genom att exempelvis livsmedels butiker och hotell drivs av arbetslösa, ett sätt att ta till vara humankapitalet. I Berlin kan vi se goda exempel på hur man kan skapa innovativa områden.

För att öppna ett område som har varit stängt för För att säkerställa de kulturhistoriskt intressanta byggnadernas livslängd och skick så krävs det också att de fylls med ett inne-håll i stället för att de står tomma och förfaller.

När det gäller byggnaderna så kan i vissa fall endast fasaderna behållas, på grund av de ekonomiska, konstruk-tionsmässiga och miljömässiga förutsättningarna. Illustra-tion White.


Malmöborna under så lång tid är det nödvändigt att under de kommande 20–30 åren ge plats även för tillfälliga aktiviteter som stadsodling, kaféer, och offentliga tillställningar. Tillfälliga kulturaktiviteter är också viktiga för att öppna för en fördjupad de-batt om hur staden ska utvecklas.

Viktiga detaljerFör att säkerställa de kulturhistoriskt intressanta byggnadernas livslängd och skick, krävs det också att de fylls med ett innehåll i stället för att de står tomma och förfaller. Det är därför viktigt att stöt-ta kreativa lösningar och kulturella näringar som vill etableras sig i området.

När det gäller byggnaderna så kan i vissa fall endast fasaderna behållas, på grund av de ekono-miska, konstruktionsmässiga och miljömässiga för-utsättningarna. Industridetaljer som pollare, traver-ser, järnvägsspår och bryggor skapar karaktär och är därför historiskt värdefulla. Sådana detaljer är vik-tiga att behålla som artefakter från den industriella eran. Kanske kan man inspireras av Nantes i Frank-rike, där konstnärer fick göra installationer utifrån områdets unika karaktär?

Hur arbetar man strategiskt med kulturarvet? På vilka sätt kan bevarandestrategier i stadsplane-ringen bidra till social och ekonomisk urban rege-neration? Stadens urbankapital är summan av hu-mankapitalet och det sociala kapitalet multiplicerat med de urbana kvaliteterna som finns i stadsstruktu-ren och byggnaderna och livet mellan husen. Husen är värdelösa utan människorna. Många företag och människor dras hellre till platser som ger emotionel-la värden än till traditionella kontorsbyggnader och kontorslokaler. Miljöer och arbetsplatser måste kun-na hjälpa framtidens företag och anställda att han-tera sin vardag och sitt livspussel. Därför behöver vi skapa stadsmiljöer som rymmer kontor, innova-tionsmiljöer, restauranger, barer, hotell, torg – allt i ett väl fungerande samspel.

Uppmuntra kreativa mötenDet behövs också strukturer som gör att man enkelt kan röra sig mellan de olika miljöerna. I dag är man inte bara på sin arbetsplats, man kan lika gärna sätta sig på ett kafé för att jobba eller arbeta hemifrån. Vi ser en annan rörlighet, mellan lugn och stadspuls.

För att få kreativa och innovativa idéer krävs möten mellan människor och miljöer som lockar till samtal och dialog. Vad händer om vi exempel-

vis kan få de 6 000 personer som arbetar inom de kulturella och kreativa näringarna utmed The Line i Västra Hamnen att börja mötas och samtala med varandra. Vilka krafter och idéer sker då?

Vi hjälper till att skapa mötesplatser och platt-formar för att olika verksamheter, även de kulturella och kreativa näringarna, ska kunna hitta intressanta möjligheter tillsammans med fastighetsutvecklare. I Malmö arbetar vi också mycket med kvaliteten i ga-turummet. Hur byggnadernas bottenvåningar mö-ter dig som rör dig i staden och hur stadens allmänna platser, parker, torg och gator och stråk hjälper dig att möta andra kreativa individer. Möten som i sin tur kan generera innovationer och nya idéer.

Vilka är de strategiska frågorna?Det har varit en lång process för att hitta en gemen-sam värdegrund inom staden och utveckla denna tillsammans med fastighetsägaren Varvsstaden AB. Det är ett arbete som har krävt och kommer att fort-sätta kräva ett stort engagemang och tålamod. Det gäller att ha en tydlig ambitionsnivå och inte kom-promissa bort sig på vägen, men samtidigt vara flexi-bel och öppen för nya lösningar.

Varvsstadens utveckling måste vara både socialt, kulturellt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Vi har en nära dialog med Malmö Museer, våra duktiga bebyggelseantikvarier och vår kulturförvaltning – som är stadens länk till det fria kulturlivet – men också med fastighetsägaren som står för fastighets-utvecklingen. Vi är öppna för kreativa idéer och ut-vecklar gärna nya koncept i de historiska byggnader-na i unika kombinationer med modern arkitektur.

Hur kan då arbetetmed det urbana kulturarvet gå vidare?Vi måste bli ännu bättre på att tidigt i processen samtala om vilken identitet som vi tillsammans vill skapa i en stadsdel, dels mellan stadens olika förvalt-ningar, dels med andra aktörer och investerare. Vi måste försöka hitta gemensamma inriktningar för att lyckas.

Det är viktigt att inte för tidigt låsa sig vid en viss lösning eller viss verksamhet när det gäller innehållet – en lösning som sedan kanske inte blir möjlig. Vi behöver tidiga samtal om hur vi vill att gator, torg och byggnader och bottenvåningar ska nyttjas och vad de kan tillföra platsen i form av karaktär, iden-titet och atmosfär.

Genom att många olika professioner deltar i sam-talet och processen, kan vi skapa nya dimensioner av kultur, så att våra städer inte blir för tillrättalag-

da, utan kan visa upp den kreativitet, öppenhet, to-lerans och mångfald som de faktiskt besitter. Vi be-höver få arkitekter, ingenjörer, konstnärer, designers, fastighetsekonomer och det fria kulturlivet samt våra bebyggelseantikvarier att arbeta tillsammans för att ta fasta på vår historia och vår nutid. Tillsammans kan vi skapa kreativa utvecklingsmöjligheter, där sta-den kan läsas, förstås och ge rötter och identitet till invånarna.

Behövs fler kontaktytorVi behöver ta till oss alla goda exempel och skapa fler kontaktytor mellan många olika aktörer, verksamhe-ter och fastighetsägare och det fria kulturlivet. Vi be-höver fler som kan facilitera den typen av processer.

Vad händer exempelvis om Varvsstaden AB an-ställer två kulturarbetare för att skapa temporära ak-tiviteter under omvandlingen av Varvsstaden? Vad händer om en procent av investeringarna går till konstnärlig utsmyckning och tillvaratagande av de industriella detaljer som finns i området? Vad hän-der om bebyggelseantikvarierna tar en större plats i projekteringen av byggnaderna för att skapa kreativa kombinationer mellan gammalt och nytt? Vad hän-der om det fria kulturlivet aktivt får vara med och utveckla parker och torg?

Vilka företag inom de kulturella och kreativa nä-ringarna i Sverige lockas då att vara här i Malmö, där det omöjliga är möjligt och där alla världens kryd-dor blandas till en spännande, färgstark och ovän-tad upplevelse?

Stort ansvar och dialogprocessDet vilar ett stort ansvar på alla parter i denna pro-cess att vara lyhörda för olika intressen. Varvsstaden AB och Malmö stad har en särskilt viktig roll i detta. Därför är det viktigt att föra en dialog med medbor-gare och företag i området. Vi måste hitta nya sätt att mötas och debattera stadens utveckling. Det är en viktig del av den svenska demokratin.

Ytterst handlar det ju i projekt som dessa – med urbana kvalitéer och frågeställningar som rör eko-nomisk och social hållbarhet – att vi bygger män-niskors och företags framtid. I Varvsstaden kommer barn att ta sina första steg i livet, här kommer de att cykla för första gången, uppleva sin första kyss och vara med om den stora kärleken.

Josephine Nellerup

planchef

[email protected]

Varvsstaden ligger intill såväl Malmö högskola som Malmö Live (invigning i juni 2015) och närheten till allt detta samt till Malmö C och stadskärnan gör Varvsstaden mycket intressant för stadsutveckling.


Unga efterfrågar framför allt små lägenheter. Det är det också många andra grupper som gör och unga som ofta saknar tidigare referenser, fasta anställning-ar och pengar på banken har därmed svårt att få sin första lägenhet. För att unga ska ha en chans på bo-stadsmarknaden behöver vi fler små lägenheter. Sam-tidigt är det dyrt att bygga nytt och unga har svårt att efterfråga nyproduktion. För att ungdomar skall ha råd med en bostad måste de bli billigare. I en li-ten lägenhet tar kök och badrum, som kostar mycket att bygga, proportionellt sett stor plats. Kunde dessa ytor minskas genom smarta köks- och badrumslös-ningar skulle det bli billigare att bo. Det är anled-ningen till att vi nu arrangerar idétävlingen Funky rooms där vi efterfrågar påhittiga förslag på hur man kan utforma funktionella våtrum på liten yta.

Dyrt att bygga kök och badrum Men om det nu är så dyrt att bygga kök och bad-rum varför byggs de inte redan så små som möjligt? I Sverige har vi en stark och mycket bra tillgäng-lighetslagstiftning som säger att alla nyproducerade lägenheter måste vara tillgängliga d.v.s. människor med funktionsnedsättning som exempelvis rörelse-hindrade och hörsel- eller synskadade ska kunna bo i dessa lägenheter. Det ställer krav på att framför allt badrum inte görs för små; en rullstolsburen person måste utan problem kunna ta sig in, vända och rulla ut. Hur mycket plats behöver då en rullstolsburen i ett badrum? Vi bad en person att ge oss mått utifrån en reell situation. Resultatet ser ni nedan. Vår test-

person klarar sig själv och vi tror att det är en för-utsättning för att kunna bo i en liten lägenhet. Be-höver man hjälp i sin vardag påverkas inte bara kök och badrum, utan även andra ytor såsom sovplats och vardagsrum. Det är med andra ord svårt att bo på 20 kvm med en permobil även om badrummet är tillgängligt. Kan badrumsytan i små lägenheter minska till förmån för andra ytor och lägre kostna-der, tror vi att vi skulle få fler och mer funktionella små lägenheter. UngBo:s mål är att alla människor ska kunna bo i hem som motsvarar och är anpassa-de efter deras behov. Funky rooms startade den 1 oktober och är upp-

delad i tre deltävlingar: 1. kök, 2. badrum och 3. kombination av kök och badrum. Den 3 november hölls det första jurymötet för deltävlingen badrum med livliga diskussioner om funktionalitet och kost-nadseffektivitet. Juryn ansåg att de fått in många för-slag som behandlade minskade ytor, men få med nya tekniska- och designmässiga lösningar. Därför valde juryn att utöka tävlingstiden för badrum. Badrum-stävlingen har under hösten pågått parallellt med kökstävlingen och sista inlämningsdag var den 5/12. Juryn kommer att bedöma de inlämnade bidragen enligt tre kriterier: • Innovativ höjd – hur kreativt och ny- skapande är förslaget? • Användbarhet – kan lösningen omsättas i praktiken? • Yta – hur mycket mindre kan rummet bli med förslaget?

Den stora förhoppningen med tävlingen är att få in smarta idéer, som kan omsättas i praktik av våra samarbetande byggbolag JM, HSB och MKB.

Så här gick det på Innocarnival SkåneDen 13–15 november deltog UngBo i InnoCarni-val på Malmö mässan och ställde ut några av de kreativa idéer som inkom under UngBo:s idé- och arkitekttävlingar 2011–2012. I montern som desig-nats av arkitektstudion Within Walls gestaltades bl.a. idén om en luftby i Oxie och förslaget ”Svart-bygget” av Lina Nilsson. ”Svartbygget” är inritat på kvarteret Brännaren i Norra Sorgenfri och väckte 2012 stort intresse hos Riksbyggen, som äger tom-ten och som tillsammans med förslagsställaren har skissat vidare på förslaget. Under fredagen deltog designstudenter från Drottning Blankas gymnasie-skola i en UngBo-workshop, där de i intensiva tio- minuterspass utformade de nya innovativa lösningar för badrum och kök. Modellerna inspire-rade sedan andra innovatörer i olika åldrar att ta fram kreativa lösningar på funktionella och roliga badrum på liten yta.

Hannah Wadman

projektledare UngBo

[email protected]

FUNKY ROOMS – UngBo:s nya idétävling om små smarta kök och badrumMed sin nya idétävling Funky rooms fortsätter UngBo att utmana invanda föreställningar om hur man kan bo, var man kan bygga och om det alltid måste vara dyrt med kvalitet. Projektet är ett samarbete mellan Malmö stadsbyggnadskontor, JM, HSB och MKB och har även fått Boverkets stöd för innovativt byggande för unga. Med Funky rooms vill UngBo sätta fokus på små bostäder och de delar som är dyrast att bygga; kök och badrum.

TEMA: KÖK och BADRUMTävlingen pågår oktober 2014 till februari 2015

Mer info hittar du på: www.ungbo.se

En iDéTävling om boende på liten yta

En TävlingÖppEn fÖR

AllA

TAPPERGEIST.SE

Annons Inrikes Helsida 2014-10-17.indd 1 2014-10-17 12:15

Hur mycket plats behövs? Vi bad en rullstolsburen visa oss. Hjulen smordes in med blå färg och lämnade spår.

FUNKY ROOMS – En idétävling om boende på liten yta. TEMA: KÖK OCH BADRUM. Tävlingen pågår från oktober 2014 till februari 2015.

Funky rooms vinsterJuryns pris:

badruMStävlINg

1:a plats, 40.000 krkökStävlINg

1:a plats, 40.000 krkök- & badruMStävlINg

1:a plats, 40.000 kr

folkets prisbadruMStävlINg

1:a plats, 10.000 kr2:a plats, 4.000 kr

3 – 5:e plats 500 kr presentkort Malmö LivekökStävlINg


3 – 5:e plats 500 kr presentkort Malmö Livekök- & badruMStävlINg


3 – 5:e plats 500 kr presentkort Malmö Live


– Men nu får jag för första gången ägna mig på hel-tid åt miljöfrågor och för mig är det ett drömjobb att få göra det i en stad som Malmö med höga miljöam-bitioner och bred kompetens på området.

Kerstin Åkerwall har arbetat med stadsplanering i en rad olika sammanhang. Hon har varit planchef på stadsbyggnadskontoret i både Lomma och Mal-mö, enhetschef på gatukontoret i Malmö, länsarki-tekt vid Länsstyrelsen i Skåne och expert på detalj-planeprocesser på Boverket. Och sedan juni 2014 är Kerstin Åkerwall alltså miljödirektör i Malmö stad.

– Det känns som ett naturligt steg, eftersom mil-jö- och hållbarhetsfrågor har blivit en allt mer inte-grerad del av planeringsarbetet, säger Kerstin Åker-wall. Allt hänger ihop och ska vi bygga hållbara städer måste miljöaspekten finnas med i alla faser, från planering till vardagsliv.

Stor spännviddJust bredden i miljöförvaltningens verksamhet, från de handfasta tillsynsfrågorna till det långsiktiga stra-tegiska arbetet för att nå uppsatta klimat- och mil-jömål, är både lockande och utmanande, förklarar Kerstin Åkerwall.

– Miljöfrågorna berör ju alla invånare i Malmö och det är ett område där vi alla har ett ansvar att bi-dra och där vi genom att gå före verkligen kan göra skillnad.

Miljöförvaltningen spelar, genom både strate-giskt utvecklingsarbete och tillsyn och kontroll av allt från livsmedel till buller, en viktig roll i det dag-liga arbetet för en bättre miljö.

– Men miljöförvaltningen ska också fungera som pådrivande kraft för att få fler att engagera sig i arbe-tet för en bättre och mer hållbar stad.

Malmö har i flera år legat i toppskiktet när tid-ningen Miljöaktuellt har rankat Sveriges bästa miljö-städer och utsågs i somras för tredje gången till lan-dets miljöbästa kommun.

– Vi ska vara stolta över att Malmö hela tiden lig-ger i framkant, men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka och tro att vi har gjort vad som behövs. Ska vi hålla jämna steg med utvecklingen på mil-jö- och klimatområdet måste vi ligga i – hela tiden.

En viktig framgångsfaktor i miljöarbetet är den starka samverkanstradition som finns i Malmö. För-valtningarna arbetar ofta gränsöverskridande och det finns en stor öppenhet för dialog med invånar-na och samarbeten med andra offentliga aktörer, nä-ringsliv, högskolor och universitet.

– Samverkan och dialog är viktiga verktyg för att vi ska kunna nå miljömålen, säger Kerstin Åkerwall. Via de möten som uppstår kan vi öka medvetenhe-ten och förståelsen för vad som behöver göras sam-tidigt som vi kan lära av varandra.

Vågar testaEn annan viktig framgångsfaktor är ett innovativt förhållningssätt till hållbarhetsfrågor.

Kerstin Åkerwall tillbaka i Malmö”– Jag vill vara med och göra skillnad”Malmös nya miljödirektör Kerstin Åkerwall är arkitekt och stadsplanerare i grunden och miljöfrågorna har alltid varit en viktig del av hennes arbete.

– Här nöjer vi oss inte med det som redan är gjort utan vi vågar testa och söka nya vägar. Malmö är i dag ”test-bed” för innovationer och nya lös-ningar på hållbarhetsområdet som sedan, om de faller väl ut, kan använ-das i större skala i andra sammanhang.

Klimatkontraktet i Hyllie, där Malmö stad kom överens med aktörer som E.ON och VA Syd om offensiva klimat- och miljömål i bygget av den nya stadsdelen, är ett exempel på ”ny-tänk” som har gett mersmak.

– När vi nästa år ska utvärdera Kli-matkontraktet i Hyllie, så är jag över-tygad om att vi kommer att ha med oss värdefulla erfarenheter, som kan kom-ma till nytta i utvecklingen av andra stadsdelar. Genom att testa, utvärdera och hela tiden sträva efter att göra saker ännu bättre, når vi längre.

Ska vara lätt att göra rättMalmö har satt upp ambitiösa mål för miljöarbetet och det kommer att krä-vas kraftfulla åtgärder för att ställa om till den ekologiskt, ekonomiskt och so-cialt hållbara staden. Redan 2020 ska Malmös egen organisation vara helt klimatneutral och 2030 ska Malmö försörjas till 100 procent av förnybar energi.

– Det är extremt tuffa miljömål, men det behövs tydliga målbilder för att få till en så stor omställning som den vi står inför. Samtidigt är det viktigt att vi bryter ner de övergripande målen i mätbara delmål, så att vi kan följa utvecklingen och se hur vi ligger till. Det måste också vara lätt att göra rätt, så att du inte avstår från att göra hållbara val i vardagen bara för att det är krångligt.

Stora satsningarDe närmaste åren kommer det att behöva göras omfattande satsningar på att ställa om från fossi-la bränslen och energikällor till förnybara. Det be-hövs långtgående energieffektiviseringar och stora investeringar i mer kollektivtrafik och utbyggd in-frastruktur för gång- och cykeltrafik.

– Det krävs kompetens inom en rad områden för att vända utvecklingen åt rätt håll. Där känner jag mig trygg med att vi har fantastiskt kompetenta och besjälade politiker och tjänstemän som kan driva på så att vi även i fortsättningen är en offensiv aktör i framkant av utvecklingen.

Tätare och grönare stadÄven i planeringen av staden väger hållbarhets-aspekterna allt tyngre.

– En av de stora utmaningarna i bygget av den

hållbara staden är att kunna hantera en tillväxt på upp till 100 000 nya invånare fram till 2035 utan att vi behöver ta mer värdefull jordbruksmark i anspråk, säger Kerstin Åkerwall. Därför planerar vi i dag för en tätare stad, som växer inifrån och ut. Samtidigt måste vi slå vakt om de gröna ytorna i staden. Grön-skan är viktig både för trivseln och för att staden ska kunna stå emot extrema regnväder och stormar.

Ett sätt att skapa nya gröna ytor i en allt tätare stad är att odla på tak, väggar och tidigare outnytt-jade platser.

– Det pågår flera spännande stadsodlingsprojekt i Malmö, där man tillför staden grönska på ett smart sätt som är bra för miljön och som samtidigt bidrar till en förbättrad livskvalitet, genom att det skapas nya kontaktytor mellan människor. Stadsodlings-projekten är lyckade exempel på hur vi genom att tänka nytt tillför värden på ett sätt som pekar fram-åt mot den goda, hållbara staden.

Sven-E Lindberg

skribent

[email protected]

Kerstin Åkerwall är före detta planchef på Malmö stadsbygg-nadskontor och sedan i somras ny miljödirektör i Malmö. Foto Johan Bävman.


ORDNAT RUDERAT LANTLIGT

IndustrigatanPlanteringskoncept

De olika karaktärerna får i de fl esta fall mjuka övergångar, där de överlappar varandra. De bildar trots detta separata karaktärer, vilka skapar dynamik och känsla längs Industrigatan. När man rör sig längs gatan kommer man därmed inte nödvändigtvis att uppfatta att växtmaterialet skift ar i karaktär, men man kommer att uppleva platserna olika beroende på arter och planteringsavstånd. Detta blir som tydligast på våren, då de blommande träden kommer att dra blickarna till sig, medan många av de andra fortfarande står kala.

A. Vy när man kör in från Föreningsgatan. B. Vy mot föreningsgatan. Den ordnade trädraden bryts upp av tallar.

C. Vårvy av kilen vid skolgården (samlingsytan längst i väster). Buskar, gräsmatta och befi ntlig hästkastanj byts mot en fl erskiktad plantering.

A

B

C

1:10 000

”– Det här blir startskottet för omvandlingen av Norra Sorgenfri” Industrigatan löper som en historisk linje genom Malmös äldsta industriområde. Här finns byggna-der med varierad karaktär från olika tider under när-mare ett sekel, från slutet av 1800-talet fram till slutet av 1900-talet då Sorgenfri var ett aktivt och expan-derande industriområde. På senare år har industri-verksamheterna gradvis avvecklats i takt med sta-dens omvandlingsplaner växt sig tydligare i området.

Tankarna på en omdaning började redan 2006 med ett visionsarbete som Malmö stad tog fram ge-nom ett brett samarbete med områdets aktörer, med grundtanken att Norra Sorgenfri successivt ska ut-vecklas till att bli en del av innerstaden och utgöra en blandning av både bostäder och verksamheter. Som ett underlag till kommande detaljplaner för områ-det utarbetades ett planprogram två år senare, som skulle utreda förutsättningarna för omvandlingen av Norra Sorgenfri från industriområde till ett inner-stadsområde av blandad karaktär.

En vit fläck på innerstadskartanI dag betraktas Industrigatan därför som ryggra-den i stadens mest prioriterade omvandlingsområ-de, med uppgiften att länka samman Malmös cen-trala och östra delar. Kvarteren längs huvudgatan har redan börjat anta en blandning av verksamheter, allt från storskalig tillverkningsindustri till småska-lig före ningsverksamhet. Men den tydligaste mar-kören för områdets planerade omvandling är kvar-teret Spår vägen vid Industrigatans västra del, som sedan bussgaragets avveckling 2008 varit en vit fläck på Malmös innerstadskarta.

Stina Räftegård, på fastighetskontoret, är pro-jektledare för det cirka fem hektar stora området som Malmö stad är markägare till. De senaste fyra åren har hon arbetat intensivt med förberedelserna att omvandla industritomten till nya kvarter för en blandad användning av marken. Detaljplanen för kvarteret Spårvägen som skett i nära dialog med ett 20-tal byggherrar vann laga kraft i november 2013. Under 2014 har samarbetet fortsatt och markanvis-ningsavtal har tecknats med ett antal intressenter som nu får möjlighet att vidareutveckla sina projekt i kvarteret.

– Det här blir startskottet för omvandlingen av Norra Sorgenfri. Från visioner, via planprogram och detaljplan går vi nu in i genomförandeskede. Till-sammans med byggherrarna arbetar vi för att för-verkliga intentionerna med området. Med kvarteret Spårvägen kommer en ny del av innerstaden börja ta form och bli en brygga mellan centrala och östra Malmö, säger Stina Räftegård.

En blandning med variationI de nya mindre kvarteren inom kvarteret Spår vägen planeras det för cirka 700 bostäder med olika upp-låtelseformer och varierad utformning, som student-

Att utveckla Norra Sorgenfri svarar mot ett av översiktsplanens viktigaste mål: att skapa en tät och funktionsblan-dad stad. Förtätning tar tillvara fördelar såsom god miljö och hållbart samhällsbyggande. Området kommer att få en mera småskalig kvartersstruktur än dagens sju storkvarter, med ett väl integrerat nät av gator, torg och gröna platser. I vår tas de första spadtagen i vad som kan bli innerstadens mest attraktiva kvarter.

Norra Sorgenfri – Malmös sovande skönhet

lägenheter, stadsradhus och LSS-boende. Utöver det-ta planeras en förskola med fyra avdelningar och ett gemensamt parkeringshus. Ett syfte med kvarters-strukturen är att skapa levande gaturum med ett an-tal mindre torg- och grönområden, men också olika typer av mötesplatser och möjlighet till lokaler i bot-tenvåningarna. Bussgaragets äldsta delar som ska be-varas, ska också ge plats för gemensamhet och akti-vitet, med fokus på kultur- och fritidsverksamheter.

– Att tillsammans med många byggherrar skapa hållbara lösningar för nya byggnader och funktioner jämte det som finns i kvarteret är utvecklande för en levande och varierad stadsmiljö. Det bevarar en del av kulturhistoriska arvet samtidigt som det stärker omvandlingen för hela Norra Sorgenfri, säger Stina Räftegård.

UtbyggnadsstrategiDå byggrätterna är relativt små och ett stort antal in-tressenter ska samverka inom kvarteret under flera år har en utbyggnadsstrategi tagits fram under 2014 för att etappvis kunna utveckla kvarteret Spårvägen i en jämn och sund takt. Först ut blir fem aktörer vars projekt är belägna i de två mittkvarteren Föraren och Passageraren. I första etappen ingår även tomten för förskolan som man är tänkt komma igång med så ti-digt som möjligt. Första möjliga byggstart för den-na etapp är hösten 2015, totalt handlar det om cir-ka 200 bostäder.

Andra utbyggnadsetappen omfattar de södra kvarteren längs Industrigatan och är i viss mån be-roende av huvudgatans ombyggnad. Förutom bo-stadskvarter planeras ett parkeringshus integrerat med kontor, bostäder och lokaler. Första möjliga byggstart beräknas i dagsläget till våren 2016.

Radhuskvarteren i norra delen av området utgör tillsammans med ett kvarter i hörnet av Nobelvägen

och Celsiusgatan områdets tredje och sista etapp. Här tror man på byggstarter för 19 radhus och ett blandat kvarter med bostäder, kontor och lokaler under 2017–2018.

Aktivitetsstyrda dialogerGenom denna etappindelning skapas förutsättning-ar för en bättre framdrift i kvarteret och en mer koncentrerad dialog med byggherrarna genom varje etapp. Samarbetet med de aktuella aktörerna sker ak-tivitetsstyrt vilket innebär att mindre kvarters möten varvas med större etappmöten och stormöten.

Just nu arbetar staden, VA SYD och aktuella bygg-herrar med att tillsammans ta fram en modern lösning för sophanteringen. Förutom gemensamma sop-stationer under mark och matavfallskvarnar i lägen-heterna planeras en bemannad återvinningscentral för sällanavfallet i kvarteret. Konceptet innefattar även en byteshörna för prylar och kaféverksamhet.

– Vi vill synliggöra källsorteringen på olika plat-ser i området där spontana möten kan ske och ge insikten att det också finns sociala och ekonomiska vinster med att gemensamt ta ansvar för miljön, säger Stina Räftegård.

De äldsta båghallarna bevarasI planeringen för genomförandet av utbyggnadens första etapp gör historien sig påmind genom bussga-raget som står på den annars tomma och byggklara tomten. Rivningsarbetet för bussgaraget har pågått i etapper fram till hösten 2014. Det som bevaras är de fyra äldsta båghallarna från 1932 och 1936 samt fasa-

Aktuella aktörerMalmö stad i samarbete med ByggVesta , Hau-schild-Siegel, HSB, Ikano Bostad, JM, Lifra, MKB, Peab, Skanska, VA SYD och Veidekke.







A

B

C

1:10 000






A

B

C

1:10 000

Att planera för ett mer sammanhållet Malmö socialt har hög prioritet. Det främjas av fler rörel-ser mellan olika delar av staden liksom av fler och bättre mötesplatser. Genom att bryta barriärer, förstärka stråk och skapa nya målpunkter och att-raktioner kan staden läkas samman socialt.”

(Ur Utställningsförslag till ÖP 2012 Malmö Översiktsplan)

”den mot Celsiusgatan. Nu pågår provtagningar som följs av saneringsarbeten som förväntas vara färdiga till sommaren 2015. Därefter påbörjas projektering för renovering och ombyggnad i Stadsfastig heters regi. Kulturförvaltningen arbetar redan nu med att hitta lämpliga hyresgäster till båghallarna.

– Går allt enligt planerna kommer kvarteren ut-vecklas parallellt med både ny och befintlig bebyg-gelse som tillsammans karaktäriseras av mångfald, småskalighet och variation – det är våra kärnvär-den. Jag är övertygad om att byggstarterna i kvar-teret Spårvägen kommer bli ett startskott som ger ringar på vattnet för hela Norra Sorgenfris fortsatta utveckling, säger Stina Räftegård.

Nytt liv i BåghallarnaI omvandlingen av Norra Sorgenfri finns ett antal äldre byggnader värda att bevara för att behålla den gamla industrikaraktären som ger området sin iden-titet. De fyra båghallar som i dag står kvar i kvarteret Spårvägen tillhör de kulturminnesvärda byggnader som bevaras. Båghallarna, det forna bussgaraget som byggdes på 1930-talet, har trots renoverings behovet en otrolig potential med stora öppna ytor och höga takhöjder.

Utöver industrikaraktären bjuder Norra Sorgen-fri även på en hög kreativ nivå med nära 300 kultur-aktörer verksamma i området. I Båghallarna vill man ta tillvara på områdets kulturella och kreativa näringar för att skapa en mötesplats för områdets boende och besökare. Det detaljplanerade kvarteret Spårvägen blir ett av startskotten i Norra Sorgenfri, där Båghallarnas funktion kan sätta prägel på hela områdets fortsatta utveckling.

Kulturella verksamheterDetaljplanen föreslår att Båghallarna ska innehålla verksamheter inom kultur som vänder sig både till pro-fessionella utövare och till allmänheten. Ett koncept för Båghallarnas framtida innehåll och drift utvecklas där-för av Kulturförvaltningen för närvarande.

Målet är att de potentiella hyresgästerna i Båghal-larna till stor del ska vara öppna för allmänheten och skapa en plats där kultur står i centrum. Konceptet medger också att verksamheterna ska ges möjlighet att samverka vilket i sin tur ger ett kunskaps- och kul-turutbyte som gynnar samtliga inblandade. Dessut-om kan vissa ytor utnyttjas gemensamt för att effek-

tivisera lokalanvändningen och hålla nere kostnaden för hyresgästerna.

Båghallarnas kommande funktioner ska samverka med omgivande parker och torg så att verksam heter, utställningar och olika typer av arrangemang och uppträdanden kan ske både i och kring byggnader-na – vi tänker oss Båghallarna som en mötesplats för alla Malmöbor!

Industrigatan blir stråk och mötesplatsIndustrigatan är tänkt att bli områdets huvudgata – en ryggrad i Norra Sorgenfri – som agerar både stråk och stadsrum. Upprustning och ombyggnad av Industri-gatan är därför en av nyckelfaktorerna för att utveck-lingen av Norra Sorgenfri ska lyckas.

Upprinnelsen till Industrigatan var en vindlande landsväg mellan betesmarker och fält som ledde in till staden. Det var förstås långt innan den fick sitt signifikativa namn, långt innan den stiftade bekant-skap med celebriteter som Nobelvägen och Scheele-gatan. När Malmö så småningom gick in i sin indu-striella era fick Industrigatan sitt namn, samtidigt som stadens betesmarker fick ge plats åt ett nytt om-råde av produktion och stadens stora verk. Det mesta av produktionen i Norra Sorgenfri har lagts ned eller flyttats ut, men Industrigatan spelar fortfarande en viktig roll i Malmös vägnät genom att knyta samman centrum och Malmös östra delar under Kontinental-banan. I dag gör gaturummets storskalighet och ruf-fa karaktär att sträckan under delar av dygnet känns otrygg för gång- och cykeltrafikanter och bidrar till att Norra Sorgenfri upplevs mera som barriär än som koppling. Gatumiljön är i dag i första hand tillgäng-lig för biltrafik. De cykelvägar som finns är väl trafi-kerade men osammanhängande utbyggda och upp-levs som provisoriska. Belysningen är av äldre snitt och inte anpassad för fotgängare och cyklister.

Industrigatan byggs ut i tre etapper: Förenings-gatan-Nobelvägen, Nobelvägen-Östra Farmvägen, Östra Farmvägen-Scheelegatan, vilket innebär en

Industrigatans olika delar och olika planteringskoncept. Första fasen från Zenithgatan fram till St Knuts väg har karaktären Paradgata, med ljusa, skira träd som följer be-fintliga lindarnas mönster.

Visionsbild av Industrigatan och ett utbyggt kv Spårvägen till vänster. Illustrations Mandaworks.

Där kv Spårvägen ligger i dag, låg fram till slutet av 1800-talet ett antal gårdar och i hörnet Nobelvä-gen-Celsiusgatan fanns en hartsfabrik.

Spårvägstationen etablerades i kv Spårvägen 1906 när man gick över till eldrivna spårvagnar i Malmö. Den sista spårvägslinjen lades ned 1973 och på 1990-talet revs en stor del av spårvagnshallarna.

På 1930-talet byggdes bussgaraget mot Celsius-gatan och Nobelvägen. På 1950-talet byggdes en verkstads- och kontorsbyggnad mitt emellan spår-vagnshallarna och detta bussgarage, som innehöll verkstäder för bussar, spårvagnar, förråd, snickeri, smedja, plåtslageri och hjulsvarnar, med mera.

Bussgaraget, de så kallade Båghallarna, öster om spårvagnhallarna byggdes efter ritningar av Frans Ewers. Det var en tvåskeppig byggnad med rundbågiga tak, som några år senare byggdes till mot söder med ytterligare två, lägre skepp.

I mitten av 1940-talet gjordes ännu en tillbygg-nad av bussgaraget, ritad av arkitekterna Fritz Jae-necke och Sten Samuelson. Denna del har nu rivits på grund av undermåligt skick. Den sista utbygg-nadsetappen av bussgaraget skedde 1968, med en stor tillbyggnad mot söder i samma stil, med flacka sadeltak och dekormurning i brunt tegel.

sträcka på totalt 1,3 kilometer. Den ombyggda gatan ska bidra till att stärka stadslivet i Norra Sorgenfri, främja verksamheter längs gatan och ge en attraktiv boendemiljö. Hög prioritet har givits åt cykeltrafik, ökad trygghet, sociala ytor och grönska.

Industrigatan erhåller en dubbel funktion av både stråk och mötesplats. Gatan får inte samma sektion längs hela sin 1,3 kilometer långa sträckning, utan de tre etapperna får varierande karaktärer och en sekvens av rum skapas. Andra element än en en-hetlig sektion används istället för att skapa en sam-manhängande känsla, som till exempel en genom-gående joggingslinga, cykelbanan och belysningen.

Maria Nyman-Moritz Pernilla Theselius

kommunikatör landskapsarkitekt

[email protected] [email protected]

Linnéa Eriksson Magnus Metz

projektledare utvecklingssekreterare

[email protected] [email protected]

Från och med St Knutsgatan längs kv Spårvägen börjar karaktären Klippskreva med blan-dade träd med specialistkaraktär, som har tätare plantering.


Handlingsplan för bostadsförsörjningDe senaste tio åren har Malmös befolkning växt med cirka 4 700 personer per år samtidigt som det har byggts drygt 1 200 bostäder per år. Nära hälften av Malmös invånare är unga och en stor andel av inflyt-tarna är just unga vuxna. Men befolkningsökningen beror också till stor del på inflyttning från utlandet och på ökat barnafödande i Malmö. Malmös invå-nare har låg förvärvsfrekvens och låg medelinkomst vilket påverkar hushållens möjligheter att efterfrå-ga en lämplig bostad. Lösningen på bostadsbristen finns dels inom nybyggnation, dels genom att till-gången och fördelningen av bostäder inom det be-fintliga bostadsbeståndet fungerar för alla.

Vad gör egentligenMalmö stad åt situationen?Hur gör vi det då? Vad gör Malmö stad för att bo-stadsförsörjningen ska fungera? Vilken är kommu-nens roll på bostadsmarknaden?

Svaret hittar du i Handlingsplan för bostadsförsörj-ning som antogs i kommunstyrelsen den 26 novem-ber. Handlingsplanen är framtagen för att samla och koordinera de åtgärder som görs för att Malmö stad ska uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar och nå de bostadspolitiska målen som antas varje mandatperi-od. Tillsammans med Utbyggnadsstrategi för Malmö stad (som arbetas fram under 2015) utgör handlings-planen Malmö stads riktlinjer för bostadsförsörjning enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjnings-ansvar.

Bostadsförsörjning är ett kommunalt ansvar men under 1990-talet och 2000-talet avreglerades bo-stadsmarknaden, vilket gör att bostadbyggandet i dag till stor del följer ekonomins svängningar. Kom-munens verktyg är främst det kommunala planmo-nopolet, en aktiv markpolitik samt det allmännytti-ga bostadsbolaget. Malmö stad arbetar aktivt med alla tre. Men ett lika viktigt redskap för att arbeta med bostadsförsörjningen är dialogen och samver-kan med byggherrarna som är de som står för det faktiska bostadsbyggandet. Det sker i en rad olika former genom processen från idé till färdig bostad.

I Handlingsplan för bostadsförsörjning redovisas situationen på bostadsmarknaden i Malmö; vilken typ av bostäder som finns och byggs, situationen för olika grupper på bostadsmarknaden och hur Mal-mö stad arbetar med sina redskap för bostadsförsörj-ning. Sist i Handlingsplanen framgår hur Malmö stad arbetar för att möta de bostadspolitiska målen. Tre stora utmaningar för bostadsförsörjningen iden-tifieras tillsammans med vilka insatser Malmö stad gör för att arbeta med dessa. De sammanfattas kort här nedan.

Ökat bostadsbyggandeBostadsproduktionen måste hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen och på så sätt bidra till stadens attraktionskraft och stödja en god utveck-

Bostadsbyggande i Malmö

Under senare år har debatten kring bostadsbyggande och bostadsförsörjning varit intensiv. Bostadsförsörjning för en ökande befolkning är en nyckelfråga för Malmö stads utveckling. Bostäder av god kvalitet ska finnas tillgängliga för människor i livets alla skeden. På en väl fungerande bostadsmarknad finner hushållen en lämplig bostad som mot-svarar behov och efterfrågan. Så är det inte för alla grupper i Malmö i dag.

ling skapa ett varierat utbud av attraktiva bostäder i olika lägen. Tillsammans med byggherrarna arbe-tar staden för att bostadsbyggandet ska öka. Målet är att ta fram planer för 2 000 bostäder per år, va-rav minst 1 000 bör vara hyresrätter. 1 500 av bostä-derna ska kunna byggas på kommunal mark. För att skapa ännu bättre förutsättningar för att öka bostadsbyggandet har Malmö stad gjort en särskild satsning på en Bolots som ska verka för smidigare processer och vara en katalysator i projekt som är av strategiskt viktig karaktär för bostadsförsörjningen. Se även artikel här intill.

Öka utbudet av bostäder förhushåll med knappa resurserEn följd av för lågt bostadsbyggande är hård kon-kurrens om bostäderna som finns på bostadsmark-naden. Det leder till att hushåll med svag betalnings-förmåga får än svårare att finna en lämplig bostad. En grundläggande förutsättning för att finna en bo-stad som passar är arbete, samtidigt är ofta bostaden en förutsättning för att kunna arbeta Malmö stad präglas av en ung befolkning och många nyanlän-da flyktingar, grupper som generellt har svag betal-ningsförmåga, men också barnfamiljer som väljer att bo i staden. I Malmö ska alla ha tillträde till bostads-marknaden på lika villkor. Boplats Syd är en viktig aktör för att finna en lämplig bostad, men det be-hövs fler bostäder till rimliga kostnader som hushåll med små inkomster efterfråga. Det sker dels genom bättre tillgång till bostäder i det befintliga bostadsbe-ståndet men även genom nyproduktion som landar i rimliga kostnader för de boende. Den ekvationen är svår att lösa, dock har Kommissionen för ett socialt

hållbart Malmö genererat uppdrag som ska komma med förslag på åtgärder under 2015.

Minska hemlöshetenMålet för arbetet med hemlöshet i Malmö är att den socialt betingade hemlösheten ska minska, vilket den också gör. Samtidigt sker insatser för att mins-ka den strukturellt betingade hemlösheten. Malmö stads förvaltningar arbetar dels med långsiktiga stra-tegier för att ingen ska behöva hamna i hemlöshet, dels med insatser för att tillgodose behovet av en akut bostad. Några insatser för att minska hemlös-heten är att MKB bidrar med 100 lägenheter extra under ett år riktade till hemlösa barnfamiljer för att undvika dyra tillfälliga boendelösningar, MKB räk-nar försörjningsstöd som inkomst och Malmö stad förhandlar med fastighetsägare för att fler ska accep-tera försörjningsstöd som inkomst.

Läs mer om arbetet i Handlingsplan för bostads-försörjning som finns att ladda ner på http://mal-mo.se/Stadsplanering--trafik/Stadsplanering--visio-ner/Bostadsforsorjning.html

Hanna Björklund

samordnare för bostadsförsörjningen

[email protected]

Bostadsplanering och byggande i MalmöAtt bostadsbyggandet ska gå i takt med befolknings-ökningen är en nyckelfråga för Malmö stads utveck-ling och för att klara en hållbar utveckling som skapar välfärd och tillväxt. Ett generellt ökat bostadsbyg-gande är en gemensam utmaning för Malmö stad och marknadens aktörer för att bostadsförsörjningen

Kollektivhuset på Lantmannagatan under konstruktion. Byggherre MKB.


långsiktigt ska fungera. Genom att öka bostadsbyg-gandet kan nya hushåll i Malmö få tillgång till efter-frågade bostäder, men det sker också en omflyttning i det befintliga bostadsbeståndet som gör att bostäder frigörs för hushåll som inte har möjlighet att efter-fråga en nyproducerad bostad. Läs mer i Handlings-plan för bostadsförsörjningen 2014 om hur staden arbetar med att skapa förutsättningar för bostads-byggandet. Dagens bostadsbyggande följer till stor del ekonomins svängningar efter att bostadsmarkna-den avreglerades under 1990- och 2000-talen. I takt med att konjunkturläget stärkts efter den senaste fi-nanskrisen så återhämtar sig nu bostadsbyggandet i Malmö sakteliga och det ser ut att kunna byggstar-tas fler bostäder under 2014 än föregående år, men bostadsbyggandet är fortfarande långt ifrån det som behövs för att möta befolkningsutvecklingen.

DetaljplanerHittills i år har det anmälts få nya detaljplaner för bostäder. Men det finns fortfarande ett mycket stort antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner där byggnation kan sättas igång, samt ett pågående de-taljplanearbete för omkring 8 000 bostäder. Inom ramen för de tre stadsutvecklingsområdena, Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck och Norra Sorgenfri-Rosengård, pågår ett stort antal utredningar och uppdrag. Detaljpla-nen för kvarteret Brännaren, med cirka 280 bostä-der, är på gång under hösten och även detaljplanen för området kring Einar Hansens Esplanad förvän-tas påbörjas under hösten. Antalet bostäder i laga-kraftvunna detaljplaner är nästan dubbelt så många som vid samma tid förra året och ökar därmed på planberedskapen. Därtill kommer ett flertal detalj-planer innehållande bostäder att vara färdiga för an-tagande i SBN under hösten.

Bygglov, kontrollplaner och startbeskedBeslutade bygglov för bostäder ligger något lägre än vid samma tid förra året. Men likt detaljplanerna, som under 2013 hade en stor inströmning av nya

ärenden, så finns nu många pågående bygglov med större projekt och ett större antal bostäder som kom-mer beviljas efterhand under hösten, bland annat i Hyllie. Bostäder i beviljade kontrollplaner/startbe-sked ligger däremot högre än samma tid förra året och indikerar delvis ett ökat antal bostäder i kom-mande byggstarter.

Byggstarter och bostadsbyggandeDet byggstartades redan under årets första fyra må-nader fler bostäder än vid motsvarande tid 2013, och ökningen har fortsatt under följande fyramånaders-period vilket gör att antalet byggstartade bostäder nu ligger på nästa det dubbla jämfört med tertial 2 2013. Fördelningen mellan upplåtelseformerna är cirka 35 procent bostadsrätter, 47 procent hyresrät-ter inklusive LSS-boenden och 18 procent småhus. Cirka 6 procent av de påbörjade bostäderna hittills i år har tillkommit genom ombyggnation i befintligt bestånd. Med bakgrund av det ökade antalet bygg-starter och ett stort antal bostäder på gång i bygglov revideras den tidigare prognosen till 1 500 byggstar-tade bostäder för helåret 2014.

Annika Reischmann

ansvarig för bostadsstatistik

[email protected]

Bostadsinitiativet och BolotsOavsett konjunkturläge skall Malmö stad vara en attraktiv stad att bygga och bo i. Malmö skall erbju-da bostäder som kan efterfrågas av olika grupper. Som byggherre i Malmö skall man uppleva att servi-cen från och kontakten med Malmö stad som en del av byggprocessen skall vara enkel, effektiv och trans-parent i en god dialog. Att utveckla arbetsmetoder som fungerar väl för byggherrar och för Malmö stad är en ständigt pågående process. För att stärka arbe-tet har Malmö stad satsat på en Bolots som kan ver-ka för en smidigare process och dialog både externt och internt. Bolotsen arbetar utifrån ett särskilt pro-jekt, Bostadsinitiativet, som är en del i Bygg Mal-mö helt, med syfte att ytterligare öka bostadsbyg-

gandet i Malmö och därmed arbeta mot de mål om en tät, blandad och integrerad stad som ÖP beskri-ver. Arbetet är också en del i att söka nya metoder inom uppdrag som Malmökommissionen genere-rat, kring aktivare dialog och samverkan med bygg-herrar i syfte att öka antalet bostäder som fler kan ef-terfråga, särskilt barnfamiljer.

Under året har Bostadsinitiativet arbetat intensivt med att förankra projektet både internt och externt och har lyft ett flertal projekt i dialog med byggher-rar som nu är under pågående. De frågeställningar som är aktuella handlar om p-normer, idéer om det bilfria boendet, tillfälliga bostäder, frågor om detalj-planer för att möjliggöra bostadsprojekt. Bolotsen har verkat som en ingång i staden för helt nya bygg-herrar som har velat få kontakt med Malmö stad och bolotsen har också varit en väg in för etablerade byggherrar för att underlätta kontakten kring vissa frågeställningar som legat i det ordinarie arbetet eller inom Bostadsinitiativet. Alla dessa åtgärder är en del av bolotsens roll och syftet med Bostadsinitiativet – att effektivisera och förenkla kontakter och därmed påskynda de processer som handlar om bostadsbyg-gandet. Arbetet med att bidra till ökat bostadsbyg-gande fortsätter.

Byggherre eller fastighetsägare med frågeställ-ningar eller idéer kring bostadsprojekt är varmt väl-komna att kontakta Malmö stads Bolots, Marléne Engström!

Marléne Engström

Bolots

[email protected]

Kollektivhuset på Lantmannagatan. Byggherre MKB. Bostäder på Lundavägen-Hornsgatan. Byggherre Peab.


Skepsisen var stor både inom och utom Malmö stads organisation. När utvecklingen av Västra Hamnen fortsatte med Flagghusen kom ändå urban biologisk mångfald med som ett av få prioriterade hållbarhets-områden. Det levde vidare i Miljöbyggprogram Syd som tillämpades i Fullriggaren och Kappseglaren. Det långvariga arbetet med urban biologisk mång-fald har lett till att erfarenheter och kunskaper inom fältet har byggts upp. Utveckling och återföring av kunskaper och erfarenheter har stärkts genom till-lämpningen av byggherredialoger som gjorts i bland annat de fyra nämnda utvecklingsområdena.

Förbättrad hälsaDenna läroprocess, tillsammans med ett ändrat sam-hällsklimat till förmån för hållbar utveckling, har gjort att acceptansen och intresset för gröna och blå aspekter av stadsutveckling i dag är stora. Många nya byggnader och projekt illustreras med bilder där gröna och blå inslag är iögonenfallande. Det är en glädjande utveckling, eftersom grönskan kan med-föra så många positiva effekter, även kallade ekosys-temtjänster. Förbättrad hälsa, bättre mikroklimat, minskade dagvattenmängder och bullerdämpning är några exempel. Och med hjälp av grönska kan vackra, trivsamma och attraktiva urbana miljöer ska-pas. Miljöer som inbjuder till möten och olika akti-viteter som odling, rörelse och lek, och som möjlig-gör förståelse och kunskap om natur och miljö för barn och vuxna.

Malmö stad har i sina övergripande mål tagit fas-ta på denna kunskap. Den nya översiktsplanen må-lar upp en vision av den täta och gröna staden och

säger att ”ekosystemtjänster ska värderas, beaktas och stärkas i stadsplanering, underhåll och skötsel så att dess värden och funktioner inte försämras”. Mil-jöprogrammet säger att stadens gröna och blå kva-liteter ska utvecklas och den biologiska mångfalden ska bevaras och öka.

Men hur ska vi åstadkomma detta samtidigt som staden ska förtätas?

Samarbete med SLUDe senaste två åren har ett intensivt samarbete på-gått mellan staden och ett antal privata byggherrar, SLU Alnarp och andra organisationer för att hitta metoder för att öka den biologiska mångfalden i den täta staden. Arbetsgrupper med många olika kom-petenser – ekologer, arkitekter, byggare, landskaps-arkitekter, ingenjörer och andra experter – har arbe-tat fram koncept för urbana biotoper. Med biotoper menas här små naturliknande områden. Målet är att biotoperna ska fungera ur en rad olika synvinklar. Framför allt ska de gynna den biologiska mångfal-den, men de ska också vara lättskötta, vackra, trygga och hållbara på lång sikt. Ett annat mål har varit att hitta metoder för att göra staden grönare där tradi-tionell markvegetation inte kan anläggas – i projek-tet kallas detta tredimensionell grönska och mobila växtsystem. Resultatet har blivit innovativa produk-ter, processer och metoder som i de flesta fall har om-satts i verkliga byggprojekt. I förlängningen bidrar de alla till att leverera ekosystemtjänster åt staden. Samarbetet går under projektnamnet BiodiverCity.

Ett sätt att få in mycket grönska i stadsrummet på platser där det är olämpligt att plantera träd i mar-

ken, är att låta klängväxter klättra på olika struktu-rer. En arbetsgrupp arbetar med detta som vi kallar tredimensionell grönska. I projektet bygger Mal-mö kommunala bostadsbolag, MKB, cykelställ där grönskan integreras i konstruktionen. Gatukonto-ret och Sydväst arkitekter har tagit fram koncept för multifunktionella biotoper i Nordenskiöldsgatan, som dock inte kommer att realiseras inom projekt-tiden.

Gröna takEn annan arbetsgrupp arbetar med gröna tak. Grö-na tak innebär i Sverige i de flesta fall en tunn, pre-fabricerad matta med torktåliga växter, framför allt Sedumarter och mossa. I Malmö finns inslag av grö-na tak i de allra flesta nyproduktioner av bostadshus i dag, framför allt tack vare att vi tillämpar grönyte-faktor som kräver en viss mängd grönska på tomten. Genombrottet kom under byggandet av Bo01-om-rådet för femton år sedan. Takmattorna är tillräck-ligt lätta för att de flesta tak ska klara vikten och bi-drar med många nyttor, de fångar uppemot hälften av allt regnvatten som faller på dem under ett år, de har en bullerdämpande effekt och de är bättre för biologisk mångfald än hårda tak.

Men gröna tak som anläggs med tjockare och va-rierande substrat och andra växter levererar ännu större nyttor, inte minst är de bättre för den biolo-giska mångfalden. I projektet bygger vi sju olika grö-na tak som är unika i Sverige. Dels är det nya sorters takbiotoper som efterliknar strandängar, torrängar, kalkstäpper och ruderatmarker (dvs gamla industri-, hamn- och järnvägsområden). Dels är det tak som byggs upp med hjälp av nya material, till exempel lättviktsmaterial som råghalm och hampa och på tak oprövade material som biokol.

Gröna fasaderGröna fasader är en given lösning för att förgröna den täta staden. Sveriges lantbruksuniversitet och Peab är huvudansvariga för ett delprojekt där två oli-ka modulsystem för gröna fasader satts upp i Varvs-staden – ett där växter planteras i fickor i en väv med pimpsten och kompost och ett där de sitter i mine-ralull i metallfack. Växterna har suttit uppe i en res-pektive två vintrar och dessförinnan köldbehandlats i växthus. Försöket har gett många intressanta resul-tat, framför allt har ett antal växtarter lämpade för gröna fasader i sydsvenskt klimat identifierats – nå-got som inte gjorts tidigare.

Det skuggiga läget på MKB:s bostadsgård i Väs-tra Hamnen utnyttjas för att få en bra miljö för den skogsbiotop som anläggs där. Hela gården kommer att vara utformad som en skog, där gångvägar och miljöhus ligger insprängda i den gröna helheten. Ett liknande angreppssätt används av gatukontoret i en del av Varvsparken, där en artrik skogsbiotop eta-bleras.

Grönt är det nya svarta

När Bo01 planerades och byggdes var hållbarhetsaspekter långt ifrån självklara i samhället. Miljö betraktades av många som ett särintresse och intresset för de gröna och blå frågorna var inte särskilt utbrett utanför de invigdas krets. Det var ju också något helt nytt att planera för biologisk mångfald i ett bostadsområde – mig veterligen gjordes ingenting liknande i hela världen förrän många år senare.

Barnen på Bäckens förskola i Tygelsjö hjälper till att plantera de flyttbara fjärils- och strandängsbiotoperna.


Valet av substrat är en avgörande faktor för att få växter att överleva på lång sikt i utsatta lägen som tak, fasader och odlingskärl. Även när biotoper byggs upp på marken krävs att jordmånen gynnar den ve-getation man vill ha på platsen. Diskussionerna har gått heta i arbetsgrupperna om rätt näringsmängd, fuktighetshållande och näringshållande förmåga och användning av det nya supermaterialet biokol. På tak ska substraten även vara lätta. Vi har försökt att ha ett miljötänk vid valet av substrat, undvika ändli-ga resurser och sådana som kräver långa transporter.

Skötsel av biotopernaSkötsel är en annan nyckelfråga för att biotoperna ska kunna överleva på lång sikt. Kunskapen hos både beställare och utförare om hur de ska skötas är li-ten, eftersom denna typ av vegetationsanläggning-ar är ny. En arbetsgrupp har jobbat fram en mall för skötselplaner för att underlätta det framtida arbe-tet med att utveckla biotoperna i önskad riktning. En stor hjälp är att använda bilder för att kommu-nicera hur det önskade målet med biotopen ser ut på sikt. En annan användbar strategi är att utgå från mål- och behovsstyrd skötsel i stället för regelbun-den skötsel av viss karaktär.

Har då BiodiverCity lyckats med målet? Vi har kommit en god bit på väg genom att med många

olika kompetenser arbeta fram koncept som har väl-digt goda förutsättningar för att göra den täta sta-den grönare och gynna den biologiska mångfalden. Efter som projekttiden är kort – bara två år – kom-mer vi inte inom projekttiden att hinna följa upp resultatet. Vi hoppas dock på fortsatt finansiering från Vinnova för att både kunna utvärdera det vi byggt under projektet och att tillämpa våra lösningar i större skala.

BiodiverCity leds av Malmö stad. Övriga part-ners är SLU Alnarp, MKB, Skanska, Briggen, Hauschild+Siegel, ByggVesta, Peab, Diligentia, Markkompaniet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Syd-väst arktitekter, Watreco, Gröna Tak-institutet, Re-gion Skåne och White arkitekter. Vinnova delfinan-sierar. Läs mer om projektet på www.malmo.se/biodivercity.

Arbetet med urban, biologisk mångfald kan sam-manfattas i sex principer:

• Identifiera, skydda och restaurera befintliga områden med höga naturvärden. Restaurera dem och utöka dem. Anlägg buffertzoner (ex golfbanor, stadsodling, naturskolor) kring kärn-områden

• Identifiera och förbättra områden med poten-tial för höga naturvärden

• Skapa nya gröna högkvalitativa gröna områ-den i delar av kommunen där sådana saknas.

• Gör staden däremellan generellt grönare ge-nom naturlika habitat i vägrenar, längs gång- och cykelvägar och på bostadsgårdar, fler träd, gröna tak och väggar, armerat gräs och liknan-de, i stället för hårdgjorda ytor.

• Skapa korridorer eller gröna stråk (även om det finns få belägg för att sådana fungerar i prakti-ken). Dessa behöver definieras från område till område och utifrån vilka arter man vill bevara och gynna.

• Skötsel som är anpassad för att gynna biolo-gisk mångfald, och som följs upp och ändras efter behov.

Källa: Biologisk mångfald i urbana miljöer – förut-sättningar, fördelar och förvaltning. CEC syntes nr 02. Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet)

Annika Kruuse

projektledare

[email protected]

Uppåt 20 växtarter har överlevt vintrarna i detta modul-system som Peab och SLU Alnarp har satt upp på en vägg i Varvstaden. Foto Ann-Mari Fransson.

På det här biodiversitetstaket vid Augustenborgstorget är förutsättningarna för växter och småkryp bästa tänkbara. Foto Jonatan Malmberg.

En öppen dagvattenhantering, som här i Augustenborg, har fördelar som ökad biodiversitet och förhindrande av över-svämningar och fuktproblem.


Med Arkitekturstaden Malmö har vi som mål att ska-pa en gemensam och bred förståelse för de många värden vi med arkitektur kan skapa, att tydliggö-ra de värden vi i Malmö eftersträvar i byggandet och hur vi med gestaltning kan bidra till att uppnå dessa. Vårt mål på resan mot ett hållbart och attrak-tivt Malmö är att det i varje del av stadsbyggnads-processen förs en dialog kring dessa möjligheter. Att det görs medvetna ställningstaganden i varje enskilt fall, utifrån stadens, platsens och projektens unika förutsättningar.

Arkitekturstaden Malmö vänder sig mot en bred publik. Till alla som är inblandade i stadsbyggnads-processen – de som fattar beslut, de som investe-rar, de som beställer, de som bygger, de som gestal-tar och de som använder och konsumerar arkitektur. Genom att sprida kunskap och uppmuntra till dia-log om de värden vi kan skapa och hur dessa tar sig till uttryck hoppas vi kunna bidra till ett större enga-gemang och en bredare diskussion i arkitektur- och gestaltningsfrågor.

Samrådsförslaget Kärnan i Arkitekturstaden Malmö är den matris som belyser arkitekturen utifrån tre aspekter: funktion, form och framtid, och lägger fast att vi har möjlighet och ansvar att skapa värden för såväl staden som hel-het, närområdet och med själva arkitekturen. I ma-trisen formuleras nio teser, eller stadens ställningsta-ganden inom prioriterade frågor, samt nio kritiska frågor, vilka vänder sig till läsaren och uppmanar till egen reflektion. Hur förhåller sig det enskilda pro-jektet till var och en av teserna?

Att diskutera arkitektur ur funktionssynpunkt är självklart. All arkitektur byggs av någon anledning, för att det ska användas till något och av någon. Vare sig det handlar om bostäder, skolor, kontor eller en liten kiosk fyller våra byggnader funktionella värden. I Malmö menar vi att det är viktigt att blanda olika funktioner, för att skapa närhet till det mesta, ska-pa levande miljöer och bidra till en trygg stad. Här finns en utmaning – och möjlighet – att förtäta sta-den genom att komplettera med fler funktioner. Ett område som innehåller en blandning av olika funk-tioner; verksamheter, bostäder och kultur, befolkas av olika människor under olika tider på dygnet året om.

I sin gestaltning ska arkitekturen i Malmö utgå från, å ena sidan den lokala platsens karaktär och sammanhang, å andra sidan den mänskliga skalan och våra sinnen. Arkitekturen ska med sin form, sina estetiska och sinnliga värden, visa omsorg om den lilla människan och bidra till att stärka och ut-veckla Malmös särart. Hur skapar vi en arkitektur som andas mer Malmö än 2014, i ett samhälle som alltmer präglas av globalisering och rationalisering? All arkitektur uttrycker något och det är viktigt att fundera på hur den upplevs av betraktaren och på-verkar våra beteenden.

Malmös arkitekturpolitiska program, Arkitekturstaden Malmö, har varit på samråd under hösten och vi har tagit emot många värdefulla och tänkvärda synpunkter, som vi tar med oss i det fortsatta arbetet. Målet är ett arkitekturpolitiskt program som så många som möjligt kan relatera till. Hur uppnår vi det på bästa sätt?

Arkitekturstaden Malmö engagerar

I Malmö vill vi att man bygger med långsiktig-het och tar ansvar för de konsekvenser ett projekt får långt in i framtiden. För att Malmö ska fortsätta vara en förebild inom hållbar stadsutveckling måste vi fortsätta vara modiga. Vi måste ha mod att experi-mentera och testa oss fram, både med det som byggs och de verktyg och processer som möjliggör byggan-det. Allt för att hitta lösningar som möter dagens och framtidens samhälleliga utmaningar. Hur får vi fart på bostadsbyggande? Hur bygger vi prisvärt och för många olika livsstilar? Hur bidrar arkitekturen till att klimatanpassa staden, minska energikonsum-tionen och skapa en grönskande stad? Kan vi med arkitektur bidra till att Malmö blir mer jämnlikt?

SamrådetDet har varit roligt att vara arbeta med samrådet kring Arkitekturstaden Malmö och att få ta del av det engagemang som finns kring arkitektur- och gestalt-ningsfrågor i Malmö. Vår utställning har, för att nå så många människor som möjligt, cirkulerat mellan olika platser i Malmö med start på stadsbiblioteket

via Form/Design Center och avslutningsvis har den funnits att ta del av i Stadshuset foajé. Under vårt ar-rangemang på Form/Design Center som lockade ett 70-tal arkitekturintresserade, delade Thomas Hell-qvist, arkitekt, lärare och kritiker, med sig av sina tankar om arkitekturens roll på ett inspirerande och stundtals provocerande sätt och vi från Malmö stad, med stadsarkitekt Ingemar Gråhamn i spetsen, tala-de arkitekturpolitik och om vad vi vill uppnå med Arkitekturstaden Malmö.

Vi har använt programmet som diskussionsun-derlag för avdelnings- och förvaltningsövergripan-de aktiviteter och engagerat medarbetare på Malmö stad och privata aktörer i staden i rundturer, work-shops, informationsmöten, föreläsningar och runda bords-samtal. På Arkitekturgalan i Stockholm talade arkitekt Khadidja Ouis arkitekturpolitik och att det är i Malmö det händer. På stadsarkitektavdelning-en undersöker vi nu hur vi kan arbeta in Arkitek-turstaden Malmö i det dagliga arbetet och bygglovs-processen.

Vi har vänt och vridit på de nio teserna och frå-

gorna, använt dem och kommunicerat dem på oli-ka vis i olika forum. Vi har använt dem för att ska-pa diskussion om vad god arkitektur är inom vår egen organisation och med aktörer på marknaden. Vi har diskuterat vad ett arkitekturpolitiskt program ska göra, vem det riktar sig till och vilka frågor som bör behandlas. Här har samrådet, de många frågor som ställts och synpunkter som inkommit varit oer-hört värdefullt för oss som kommer att arbeta vida-re med programmet. Tack till alla er som engagerat er hittills!

Under våren 2015 kommer samrådsförslaget Ar-kitekturstaden Malmö, att bearbetas för att ställas ut efter sommaren. Målet är att ha ett i kommunfull-mäktige antaget arkitekturpolitiskt program kring årsskiftet 2015/2016.

Anna Modin

arkitekt

[email protected]

När kommunen upprättar ett förslag till översikts-plan ska den samrådas med Länsstyrelsen, berörda kommuner och regionala organ som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och planering av transport-infrastruktur. Kommunmedborgarna och enskilda i övrigt, andra myndigheter och sammanslutningar som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget ska ges tillfälle att delta i samrådet.

Syftet med samrådet är att förbättra beslutsun-derlaget och att ge dem som kan bli berörda in-syn i arbetet och möjlighet att påverka planens ut-formning. Samrådet bör därför starta på ett tidigt stadium, när behovet av idéer är som störst och det ännu finns stora möjligheter att påverka. Un-der samrådet ska kommunen redovisa:

• förslagets innebörd• skälen för förslaget• förslagets konsekvenser• planeringsunderlag av betydelse från natio-

nell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt redovisa

Källa Boverket.


Hållbarhet och miljö är viktiga aspekter för Malmö Live – Malmös nya konsert-, kongress- och hotellanläggning, som öppnar den 2 maj 2015. Målet är att både anläggningen och hela kvarteret ska certifieras enligt det internationella miljösyste-met LEED (Leadership in Energy and Environme-ntal Design) med sikte på den högsta nivån, Platina.

Faktorer som materialval, inomhusmiljö, design, effektiva installationer och vattenförbrukning vägs in i bedömningen. Huset byggs också i enlighet med det för Malmö och Lund lokala miljösystemet Miljö byggprogram Syd, med sikte på den högsta nivån Klass A.

– Vi har ett ansvar mot Malmö och dess invå-nare att leverera miljövänliga byggnader som sedan kan fungera med så lite miljöpåverkan som möjligt, säger Behar Abdulah, projektutvecklare på Skanska och hållbarhetsansvarig för Malmö Live.

Närproducerad energioch biologisk mångfaldSom ett led i att hållbarhetsmålen ska uppnås skall anläggningen i princip fungera som ett passivhus

Grönt och hållbart Malmö LiveUnder hösten har 247 solcellspaneler monterats på konserthustaket till Malmö Live och på alla andra takytor har det lagts gröna sedumtak. Miljö-aspekterna omfattar allt från installation av geoenergianläggning till att montera tornfalksholkar på det gröna taket.

och generera sin egen uppvärmning. Den energi som behövs utöver den självgenererade kommer ifrån närproducerad energi som bergvärme och -kyla, sol-energi samt ”grön” el från vindkraft.

De gröna taken på anläggningen kommer att vara en bidragande faktor i satsningen att binda sam-man de gröna stråken mellan centrum och Västra Hamnen. På så sätt bidrar det till biologisk mång-fald genom att underlätta fåglarnas och insekternas mobilitet och population. Gröna sedumtak tar även upp och fördröjer dagvatten vilket är positivt för kommunens dagvattenledningar.

– Vi ska även sätta upp pilgrimsfalksholkar på taken, efter rekommendation från Malmös Ornito-loger, och vi tror att den sällsynta fågelarten kommer att häcka här, berättar Behar Abdulah.

Från parkering till grönt kvarterMiljöarbetet inleddes redan när marken sanerades från föroreningar inför byggstarten. På området har det tidigare varit parkeringsplats och legat industri-er och verkstäder, som under årens lopp hade läm-nat skadliga ämnen efter sig. När borrningarna star-

tade inför byggandet av geoenergianläggningen kom det upp mycket vatten som innehöll en hel del kalk som finns naturligt i berget.

– Det vi gjorde var att samtidigt som vi borrade hål för geoenergianläggningen, byggde vi upp en sedi menteringsanläggning för att rena det utpum-pade vattnet från kalk, för att sedan återföra det i kanalen. Detta är en av de många åtgärder vi gör för att förbättra miljön.

Klimatsmart även inneNu när byggnaderna är klara går miljötänket vidare invändigt. Även inneklimatet ska vara det bästa för människorna som ska vistas där. För hotellgästerna innebär det till exempel att hotellrummens ventila-tion styrs av var gästen befinner sig. Först när nyckel-kortet sätts i dörren går ventilationen upp på full styrka.

– Genom att arbeta med visualisering försöker vi göra det lätt för hyresgästerna att bete sig på rätt sätt. Det ska vara lätt att till exempel avläsa hur mycket energi man använder, säger Behar Abdulah.

– Vi försöker tänka i livscykler i så stor utsträck-ning som möjligt i projektet. Ibland kan det göra att vår investeringskostnad blir högre för att sedan få en lägre driftskostnad. På så sätt uppnås ännu högre grad av hållbarhet, avslutar Behar Abdulah.

Carolin Sjöholm

kommunikationsansvarig, Malmö Live Konsert

[email protected]

1. Hissar med regenererande funktion.2. Lokalt producerade, lågemitterade byggmaterial.

Produkter av återvunnet material.3. Bästa ljus- och luftkvaliteten. Arbetsplatser med

dagsljus och utsikt.4. Behovsstyrd belysning.5. Visualisering av energianvändning på skärmar

eller liknande.

6. Tornfalksholkar, för att gynna sällsynt fågelart.7. Energisnål LED-belysning i allmänna ytor och i

nödutrymningsskyltar.8. Snålspolande toaletter och blandare.9. Laddningsstolpar till bilar i garaget.10. Minst 97,5 % av byggavfallet går till återvinning.11. Solceller som dimensioneras för att täcka delar

av fastighetens behov.

12. Gröna sedumtak för biologisk mångfald och dagvattenfördröjning.

13. Nära tillgång till allmänna kommunikationer.14. Matavfallskvarn och matavfall som körs till biogas-

anläggning.15. Certifieringar: LEED med målnivå Platina, Miljö-

byggprogram Syd Klass A samt Builtsmart Projekt.16. Geoenergianläggning, där vi har möjlighet/kom-

mer att lagra kyla och värme i berget.


Sedan Citytunneln invigdes i december 2010 har Universitetsholmen och området runt Centralstationen

upplevt en enorm byggboom. Mest iögonfallande är såklart Malmö Live, stadens nya sociala och kulturella

mötesplats, som invigs till våren. Ännu fler bostäder och lokaler för kontor och utbildning är på gång. Totalt

handlar det om ett tillskott på cirka 200 000 kvadratmeter BTA (bruttototalarea).

Infrastruktur driver investeringar

Niagara / BTA 27 050 m2

Byggherre: Malmö högskolaArkitekt: Lundgaard & Tranberg A/S

Brf Tenoren / BTA 9 485 m2

Byggherre: Skanska Nya HemArkitekt: Johan Celsing Arkitektkontor

Kontorshus Malmö Live / BTA 14 570 m2

Byggherre: Skanska Sverige ABArkitekt: Dorte Mandrup Arkitekter A/S

Brf Sopranen / BTA 10 280 m2

Byggherre: Skanska Nya HemArkitekt: Tegnestuen Vandkunsten A/S

Kv Trollhättan/ BTA 31 000 m2

Byggherre: Skanska Nya Hem och Skanska Öresund AB


© Lantmäteriet FLygFoto 2014

Norr om Malmö C / BTA 24 550 m2

Byggherre: Jernhusen

Glasvasen / BTA 9000 m2

Byggherre: JernhusenArkitekt: Kanozi Arkitekter

Urbana Hängsel / BTA 3 310 m2 + 740 m2

Byggherre: Malmö stadArkitekt: Kim Utzon Arkitekter AB

Malmö Live / BTA 47 000 m2

Byggherre: Skanska Öresund ABArkitekt: Schmidt Hammer Lassen A/S

Studio / BTA 28 005 m2

Byggherre: Skanska Öresund ABArkitekt: Schmidt Hammer Lassen A/S


I september 2006 inkom en motion från miljö-partiet som beskriver visionen om ett gångvänliga-re Malmö. Men det dröjde till 2012 innan staden tog ett samlat grepp kring frågan och antog Malmös första fotgängarprogram. Programmet ska lyfta fram fotgängarnas villkor, men det är först i den helt nya gångstråksplanen som man pekar ut vilka stråk som ska prioriteras. – Fotgängarprogram samlar ihop all fakta om hur vi rör oss i staden. I gångstråksplan går vi ett steg längre och pekar ut exakta stråk. Stråk där det bor-de vara mycket folk, även om det inte är det i dag, berättar gatukontorets trafikplanerare Elin Engqvist.

Många positiva aspekterDet finns många positiva aspekter om vi lyckas få fler att gå. Gång är ett jämlikt, hälsosamt, trafiksä-kert och miljövänligt färdsätt. Gångvänliga miljöer, där det är säkert och tryggt, bidrar även till ett att-raktivt stadsliv med mycket människor i rörelse. Ar-betet med att peka ut stadens viktiga och attraktiva stråk har pågått i närmare två år och cirka 15 stråk har identifierats. – Stråken har pekats ut eftersom de innehåller ett pärlband av målpunkter. Viktiga målpunkter i våra ögon kan vara handelsplatser, torg, parker, skolor, större arbetsplatser eller platser med en stark kopp-ling till kollektivtrafik, för att nämna några exempel.

Gångtrafikanter är svåraAtt arbeta med gångtrafikanter är oftast svårare än andra trafikslag. – Man går långsammare, så detaljrikedom är väl-

Malmö – en gångvänligare stad

digt viktigt. Fotgängare ser detaljer, hör ljud och känner lukter i större utsträckning än övriga trafi-kanter och väljer ofta en färdväg som man upple-ver som vacker och trevlig. Därför måste det finnas variation längs ett bra gångstråk. En attraktiv färd-

Satsningar som Citytunneln, MalmöExpressen, utbyggnad av cykelbanor och beteendekampanjer har alla hjälpt till att minska biltrafiken i Malmö. Nu ska vi få Malmöborna att snöra på sig promenadvänliga skor. Som första kommun i Sverige har Malmö tagit fram en gångstråksplan.

väg med god arkitektur, variation och vacker, grön utformning upplevs ofta som kortare än en mono-ton sträcka. Gångare får inte heller känna sig undan-trängda av cyklar, bilar eller andra trafikslag om det ska bli ett populärt stråk, säger Elin Engqvist.

DemonstrationsgångstråkI dagsläget finns det inga pengar avsatta till program-met, men förhoppningen är att något av de utpe-kade stråken kommer att fungera som demonstra-tionsgångstråk inom en snar framtid. – Tanken är att man ska testa nya innovativa idéer på demonstrationsgångstråket. En insats kan handla om aktiviteter som urbana odlingar, lekfulla intryck i miljön, sittplatser eller andra former av pausplat-ser. Men det kan också handla om trygghet och bätt-re belysning. Vi gjorde en liknande satsning när vi tog ett helhetsgrepp på cyklingen för några år sedan. Då satsades det på ledljus i form av ljusdioder, cykel-pumpar och cykelräcken vid överfarter. Saker som blev mycket lyckade och som vi i dag ser längs flera av stadens större cykelvägar, avslutar Elin Engqvist.

Fredrik Hansson

kommunikatör

[email protected]

Lekfulla inslag i miljön, till exempel i form av sittplatser där man kan pausa, gör gångstråket attraktivare.

En attraktiv färdväg med god arkitektur, variation och vacker, grön utformning upplevs ofta som kortare än en monoton sträcka.


Det finns ett blomstrande filmliv i Malmö tack vare att Kulturförvaltningen stödjer ett antal filmaktörer som biografer, visningsorganisationer, filmfestivaler och ett resurscentrum för filmproduktion.

Se film i MalmöVärldspremiären för rörliga bilder ägde rum i Paris 1896 då bröderna Lumières kortfilmer väckte stort uppseende och blev inledningen till filmens seger-tåg över världen. Den första offentliga filmvisning-en i Sverige genomfördes i Malmö vid Industri- och slöjdutställningen sommaren 1896. 1904 öppnade den första kända biosalongen i Malmö. Den het-te Malmö Biografteater, hade 180 platser och låg på Södra Tullgatan. I Malmö finns, utöver SF:s biografer Royal, Film-staden och Entré, kvalitetsfilmbiografen Spegeln (som drivs av Framtidens Mötesplats AB, dotterbo-

lag till Folkets hus och parker). Där visas film och digitala teater- och operaföreställningar m.m.

Från Bo Widerberg till BronRedan på 1910-talet gjordes film i Malmö, t ex den nyupptäckta stumfilmen Komtessan Charlotte från 1912 i regi av Frans Lundberg. Några av Sveriges mest välkända regissörer har verkat i Malmö. Ing-mar Bergman spelade in En Lektion i Kärlek på fär-jan mellan Köpenhamn och Malmö, Bo Widerberg gjorde på 60-talet Barnvagnen och Kvarteret Kor-pen (utnämnd till Sveriges bästa film) och på 90-ta-let spelades Lust och fägring stor in i Malmö. Även Jan Troell har verkat här. I dag arbetar flera framgångsrika bolag i Malmö, på dokumentärfilmsidan finns WG Film som nått internationell uppmärksamhet med filmerna Bana-nas och Big Boys Gone Bananas och Auto Images som med Tusen Bitar, filmen om Björn Afzelius, nått över 100 000 biografbesökare. Långfilmsproduktion sker på olika platser i Skå-ne. Malmö har varit inspelningsplats för tre Bolly-woodfilmer och för den kommande filmen Yarden. På tv-sidan finns den ytterst framgångsrika tv-serien Bron, vars tredje säsong spelas in under hösten. Se-rien har hittills sålts till fler än 170 länder.

Ny biograf och filmklusterI början av nästa år öppnar Malmös andra kvalitets-filmbiograf Panora på Möllevången, där tidningen Arbetet tidigare låg. Kulturförvaltningen har byggt en tre-salongsbiograf i nära samarbete med Folkets Bio Malmö som ska driva verksamheten. Den nya biografen kommer att ha ett starkt fokus på film för barn och unga, men även vara repertoar-, festival- och eventbiograf. Stadsarkivet har nyligen flyttat in i nya lokaler i samma hus.

In i samma byggnad flyttar andra filmaktörer som till exempel Folkets Bio Lager, Film i Skånes Malmö-kontor och MAFF, Malmö Arab Film Festival. I när-heten finns också Filmcentrum Syd, filmbolag som Auto Images och Way Creative, filmfestivaler samt andra kulturverksamheter. Området kommer att ut-vecklas till ett spännande film- och kulturkluster.

Filmfestivalstaden MalmöI Stockholm, Göteborg och Köpenhamn arrange-ras varje år stora spelfilmfestivaler. Malmö har valt en annan väg genom att stödja ett tiotal tematiska filmfestivaler som visar film från olika delar av värl-den. Med tanke på att Malmös befolkning består av 170 nationaliteter finns stor potential för publik ut-veckling och möjlighet till fler filmevent med olika inriktning. De största festivalerna sätter Malmö på kartan med hög internationell status, stor publik och om-fattande antal branschdeltagare. I mars visar barn- och ungdomsfilmfestivalen BUFF film från hela världen för Malmös barn och ungdomar. Festivalen har funnits i mer än 30 år och många malmöbor har en relation till festivalen. I september arrangeras två stora internationella festivaler: Nordisk Panorama Nordic Short & Doc Film Festival, som visar de bästa nordiska kort- och dokumentärfilmerna för bransch och allmänhet, och MAFF, Malmö Arab Film Festival, som är Eu-ropas största arabiska filmfestival. Andra festivaler är ARF (Antirasistiska filmda-gar), Dancing in the Dark, IFEMA – Internatio-nal Female Film Festival, Latinamerika i Fokus och SMUFF. Dessutom visar filmklubben Doc Lounge dokumentärfilm varje tisdag på Babel. Sammanlagt når festivalerna en publik om cirka 50 000 besöka-re per år.

Filmstaden MalmöFlera viktiga branschträffar inom filmområdet ar-rangeras årligen i Malmö. Financing Forum for Kids Content, Malmö Filmdagar och under Nordisk Pa-norama Nordic Short & Doc Film Festival: Nord-isk Panorama Forum och Nordisk Panorama Mar-ket. Dessa event är viktiga för utvecklingen av den regionala, nationella och internationella filmbran-schen. De har även stor betydelse för Malmös posi-tion som filmstad. Malmö stad stödjer film- och tv-produktion i mindre skala. En förutsättning för att kunna vida-reutveckla produktionsområdet är att skapa en film-fond som kan komplettera de filmfonder som redan finns i regionen. Det är nästa naturliga steg för Mal-mö som filmstad.

Ann Körling

filmutvecklare

[email protected]

Malmö stad satsar på film Film är ett profilområde för Malmö stad som satsar på att utveckla och befästa rollen som kreativ plattform för filmområdet i regionen. En ny biograf skapas på Möllevången och staden stödjer flera internationella filmfestivaler. Dessutom görs satsningar på fiktionsturism och film- och tv-produktion som till exempel tv-serien Bron.

Barn- och ungdomsfilmfestivalen BUFF visar film från hela världen.

Ny biograf i hörnet Friisgatan-Ängelholmsgatan. Illustration: BSK-Arkitekter.


Med en genomsnittlig årlig befolkningstillväxt på 1,15 procent mellan 1994–2009 så har Malmö haft den nionde högsta procentuella befolkningstillväxten av EU:s 400 största städer. En sådan snabb befolknings- ökning ställer krav på stadsplaneringen – det krävs nya bostäder, nya arbetsplatser, nya vägar, nya grön-områden och, inte minst, ny samhällservice. Malmö har under ganska lång tid haft stora barn-kullar i förskoleålder vilket satt press på stadens försko-leplanering. Dessa barn börjar nu nå skolålder, vilket resulterat i det stora behov av grundskoleplatser som Malmö stad behöver planera för under de komman-de åren. Utöver skolplatser innebär befolkningstill-växt även ett behov av nya ytor och anläggningar för fysisk aktivitet i både spontan och organiserad form. Parallellt med det stora behovet av ny samhällsservice har stadens nya översiktsplan en tydlig planeringsin-riktning med tonvikt mot att växa inåt. Detta inne-bär högre krav på effektivt mark-utnyttjande, flexi-bel användning och olika typer av samutnyttjande.

Ett strategiskt dokument för planeringI mötet mellan dessa utmaningar identifierades ett behov av att ta fram ett strategiskt dokument med metodik, för att planera en högkvalitativ samhälls-service i den nära, täta och gröna staden. Dokumen-tet skulle tidsmässigt och i konkretiseringsgrad vara en brygga mellan översiktsplanens långsiktiga in-riktningsmål och detaljplaneringens konkreta ställ-ningstaganden. Hösten 2013 gav kommunstyrelsen stadsbyggnadskontoret uppdraget att påbörja arbetet i form av en kommunövergripande plan, Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö (PLASMA). Planen har arbetats fram i en förvaltningsövergri-pande arbetsgrupp med representanter från för- och grundskoleförvaltningen, fastighetskontoret, service- förvaltningen, miljöförvaltningen och gatukontoret under samordning av stadsbyggnadskontoret. Ar-betsgruppen identifierade tidigt några nyckelområ-den som planen fokuserar kring: process, prognoser och nyckeltal, mark- och avtalsfrågor och planerings-riktlinjer. Utifrån dessa områden har utgångspunk-ten för planen för samhällsservice varit att identi-fiera strategiska knutpunkter i planeringsprocessen, som försenat eller skapat problem med servicepla-neringen och föreslå lösningar för att förhindra eller förbigå dem. I många fall handlar det om att lyfta fram de många goda exempel som funnits vad gäl-ler arbetsmetodik eller fysiska lösningar. I vissa frå-gor kan det handla om att gemensamt besluta att ett visst tillvägagångssätt eller en viss riktlinje skall gälla i alla projekt.

Från mellanstor stad till storstad Trots att Malmö med internationella mått är en gan-ska liten stad så börjar den nu – på gott och ont –ta klivet mot att bli en storstad. Översiktsplanens för-tätningsfokus pekar även tydligt på att Malmös fram-tid ligger i det urbana, täta och blandade. Malmö

kan i dag kanske beskrivas som att vara mitt i ut-vecklingsklivet mellan mellanstor stad och storstad. Man är även i utvecklingsklivet mellan modernistisk planering och planering för den blandade staden. Detta innebär att man har identifierat en riktning som man vill röra sig mot, samtidigt som man ibland organisatoriskt och mentalt är kvar i gamla mönster eller sätt att se på saker. Ibland finns det la-gar, finansieringssystem och kulturer som försvårar utvecklingen.

PLASMA kan ses som en del i Malmös resa i att förstå (och delvis acceptera) att utgångspunkten för planeringen i många delar av staden är en urban och tät storstad. Även för samhällsservicen måste det vara utifrån dessa förutsättningar man utgår. Frågan blir då hur man fortsatt kan planera förskolor, skolor och fysisk aktivitet med hög kvalitet i den täta staden. Det kan kräva att man skriver nya typer av exploateringsavtal, utmanar de gängse uppdel-

Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö

Serviceförvaltningen

Fastighetskontoret: exploatering

Beställande förvaltning

Privat aktör

EXPLOATERINGAV MARK SOM

KOMMUNENTILLHANDAHÅLLER

PRIVATEXPLOATÖR

PRIVATEXPLOATÖR

SERVICEFÖR-VALTNINGEN

EXPLOATERINGAV

PRIVAT MARK

MARKANVIS-NINGS AVTAL

KÖPEAVTAL

MARKFÖR-VÄRV

TOMT-RÄTTS-ELLER KÖPE-AVTAL

INTERNTMARK-UPP-LÅTELSEAVTAL

EXPLOA-TERINGS

AVTALINTEGRERAT

PROJEKT

SOLITÄR

INTEGRERATPROJEKT

SOLITÄR

INTEGRERATPROJEKT

SOLITÄR

INTEGRERATPROJEKT

SOLITÄR

EXPLOA-TERINGS

AVTAL

EXTERNTHYRES-AVTAL

INTERNTHYRES-AVTAL

EXTERNTHYRES-AVTAL

Att Malmö under de senaste 15 åren har växt i snabb takt är något de flesta boende och verksamma i staden känner till. Malmös befolkningstillväxt är procentuellt bland de högsta inom EU. Detta ger nya förutsättningar för planeringen av staden.

En interaktiv karta över mark- och avtalsfrågor togs fram i pedagogiskt syfte för att visa vilka typer av avtal som kan vara aktuella i olika skeden av exploateringsprocessen, när det handlar om utbyggnad av samhällsservice.

ningarna mellan förvaltningarnas ansvarsområden och jobbar med nya utformningsmässiga och arki- tektoniska lösningar. Detta kommer vara en resa – och ett ständigt utvecklingsarbete – som Malmö stads förvaltningar tillsammans gör under de kom-mande åren. Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö är förhoppningsvis ett projekt som tar staden några steg framåt under denna resa.

Projektledarna för Plan för samhälls-

servicens markbehov i Malmö

Philip Tanimura

planeringssekreterare

[email protected]

Kristoffer Arvidson

planeringssekreterare

[email protected]


Medel avsattes i kommunens budget för 2014 och 2015. En arbetsgrupp med representanter från flera förvaltningar har under året arbetat med att definiera barriärer av olika slag och hämtat in kunskap och information genom inventering, studiebesök, work-shops och seminarier. Bland annat har en studie resa genomförts till Hovsjö i Södertälje och Rinkeby i Stockholm.

Det kan konstateras att barriärer kan vara av flera olika slag, dels uppenbara fysiska barriärer mellan stadens olika delar i form av stora trafikleder, dels osynliga men starka sociala eller mentala barriärer mellan olika kvarter. Även mentala barriärer mellan och inom olika samhällssektorer kan också ibland bidra till att bromsa eller hindra en positiv utveck-ling. I en tid när ekonomi och avregleringar kräver allt mer samverkan mellan olika sektorer i samhäl-let blir detta en allt viktigare aspekt att arbeta med.

Projektet Levande Malmö ska inte bedrivas iso-lerat, utan kommer att stödja pågående stadsbygg-

Levande MalmöLevande Malmö är ett projekt som initierades för att ”Fysiska och mentala barriärer hindrar en positiv utveckling i hela Malmö”. För att råda bot på detta ska ”ett antal oberoende experter ges i uppdrag att göra en forskningsöversyn, samla goda exempel från andra städer i Sverige, Europa och världen och presentera åtgärdsförslag som stödjer hur en tät och grön stad ska utformas för att bidra positivt till folkhälsa, integration och företagsamhet.”

nadsprocesser i Malmö där fokus på ett eller annat sätt ligger på att bryta barriärer. Holmastan, Rosen-gårds station/Culture Casbah, Lindängens centrum, Öster värns station och samutnyttjande av skolor och mötesplatser är projekt som inledningsvis har identi-fierats som intressanta att följa. Fler kan tillkomma under processen.

Ofta finns initialt i projekt goda intentioner för att bryta barriärer av olika slag som alla kan vara över-rens om. Men i en del fall fastnar goda idéer i genom-förandeskedet av olika orsaker. Det är därför viktigt att identifiera och förstå de hinder som kan finnas för att få till stånd en önskad utveckling eller förändring. Finansieringssystem, organisationsstrukturer och ar-betsprocesser behöver utvecklas för att kunna möta de utmaningar som finns i dagens Malmö.

Under 2014 har Levande Malmö fokuserat på kunskapsinsamling och under 2015 kommer projektet att arbeta mer utåtriktat med bland annat politiker och olika externa aktörer som målgrupp.

Tyke Tykesson

Arkitekt

[email protected]

Plan för Malmös vatten– tematiskt tillägg till Översiktsplan för MalmöKommunstyrelsen har gett stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta förslag till ett tematiskt tillägg till Malmös översiktsplan om vatten, benämnd ”Plan för Malmös vatten”.

Syftet med ett tematiskt tillägg till översiktsplanen om vatten är att mer ingående behandla olika fråge-ställningar kring vatten än vad som ryms i den kom-muntäckande översiktsplanen.

En del material finns kring Malmös vatten men det behöver kompletteras och samlas. Tidigare fram-taget finns till exempel en dagvattenstrategi och en dialog-PM om klimatet och havsnivån. I projektet Malmös marina miljö har en översiktlig analys av be-fintliga marinbiologiska värden tagits fram. Behov finns av en översyn av befint liga dokument och kompletteringar krävs med bättre underlag, bland annat för att möta extrema regn, höga havsvatten-stånd och för att miljökvalitetsnormer ska kunna uppfyllas. Som en del av arbetet ska såväl en VA- utbyggnadsplan som en skyfallsplan tas fram.

Planen ska visa vilka möjligheter Malmö har att kunna genomgå en långsiktig miljömässig, ekono-misk och social hållbar utveckling genom att i fortsatt planering utnyttja stadens förmånliga läge vid kusten och goda tillgänglighet till hav, kanaler, åar och dam-mar. Planen ska även omfatta frågor kring havsnära stadsutveckling, vattennära rekreation och fritids-verksamhet samt näringsliv i anslutning till havet.

Planen omfattar hela Malmö kommun, inklusive havsområdet. Vissa aspekter i planen har ett regio-nalt perspektiv och en del frågor berör direkt grann-kommunerna.

Tematiskt omfattar planen flertalet aspekter av vatten. Olika frågor kommer dock att behandlas mer eller mindre fördjupat.

Arbetet har påbörjats och kommer att pågå under 2015. Arbetet genomförs som ett samarbete mellan stadsbyggnadskontoret, gatukontoret, miljöförvalt-ningen, fastighetskontoret och VA SYD.

Tyke Tykesson

arkitekt

[email protected]

Syftet är att ta fram en strategi, för att möta extrema regn och höga havsvattenstånd. Foto Gustav Aulin.

Augustenborg är ett exempel på ett område som arbetat fram-gångsrikt med dagvatten för att undvika översvämningar och fuktproblem.

Patrik Derk från TeljeHovsjö förevisar området för en dele-gation från Malmö och Levande Malmö.


Planprisjuryn lyfter särskilt fram underlagsrappor-ten Stadens rumsliga påverkan på hälsa (2012), som man menar lyfter fram faktorer, som påverkar jäm-lik och god hälsa i den fysiska miljön, och vad stads-planeringen kan göra för att bryta barriärer.

– Det är uppseendeväckande och modigt av ju-ryn att ge priset till ett skrivet dokument om social hållbarhet och inte till någon ritad plan, säger Mari-anne Dock, programarkitekt på Malmö stadsbygg-nadskontor.

Malmökommissionen har fått stort genomslag både nationellt och internationellt, eftersom det är en av de första rapporterna utifrån WHO:s rapport Closing the gap in a generation, som har tillämpats på kommunal nivån.

– Jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att Malmökommissionens arbete skulle inspirera i dessa, för folkhälsosfären, helt nya sammanhang,

Malmökommissionen tilldelades Svenska Planpriset

Planpriset, Sveriges arkitekters pris för bästa samhälls-planering eller stadsbyggnad, gick i år till Malmö. Det stod klart i början av december när Sveriges Arkitekters riks-förbund delade ut priset under högtidliga former i Blå hallen i Stockholm.

säger Anna Balkfors, ti-digare huvudsekreterare i Malmökommissionen.

Juryns motivering:”De sociala konsekven-

serna av ökande skillna-der i levnadsförhållanden i våra städer är en angelä-gen samhällsfråga som de flesta kommuner arbetar med. Årets Planprisvin-nare har närmat sig frågan på ett nytt sätt. Kommu-nens arbetssätt har möjliggjort en bred samverkan med både forskning, ideella krafter och näringsliv. Genom detta arbetssätt har vinnaren fördjupat för-ståelsen för samband mellan hälsa och den byggda miljön på en mer vetenskaplig grund. Det stärker

inte minst den fysiska planeringens trovärdighet och ställning i stadsutvecklingen. Vinnaren av Planpri-set 2014 är en bra inspiration för andra kommuner: Malmö stad med Kommissionen för ett socialt håll-bart Malmö.”

Karolina Skog, Christer Larsson stadsbyggnadsdirektör, Sven-Olof Isacsson kommissio-nens ordförande, Marianne Dock, programarkitekt, och Anna Balkfors, huvudsekreterare i kommissionen var på plats för att ta emot priset. Foto Jonas Eriksson.

Malmös läge med närheten till Köpenhamn och kon-tinenten och med Nordens ledande internationella flygplats Copenhagen Airport på bekvämt avstånd, tillgången till välutbildad arbetskraft och specialist-kompetens inom en rad områden är viktiga fakto-rer som gör att allt fler internationella bolag väljer Malmö som utgångspunkt för sina svenska, skan-dinaviska eller nordeuropeiska verksamheter. Orkla Foods exempelvis, som flyttar sitt huvudkontor till Dockan i Malmö från Eslöv vid årsskiftet 2015/2016 nämner bland annat just kommunikationsmöjlig-heterna som en av de stora anledningarna att man valde Malmö.

Kopplingen till Copenhagen Malmö Port, Sveriges största hamn för bilimport, har gjort att flera bilföretag som Subaru, Mercedes och Peugeot lokaliserat sina huvudkontor till Malmöregionen.

I Hyllie etablerar Ikano Bank och Ikano Fastighe-ter sina nya huvudkontor och på gångavstånd byggs nu Ikeas globala mötesplats Hubhult i Hyllie.

Andra företag som valt Malmö som lokalisering för sina huvudkontor de senaste åren är bilbarn-stolstillverkaren Britax, textilföretaget Moltex, kon-traktstillverkaren Partnertech, trucktillverkaren Still, konfektyrförtaget Storck Sverige, kinesiska IT-jätten Zhonghuan Hi-tech, medicinteknikbolaget Arjo Huntleigh samt teleoperatören Telavox.

Sedan 2003 har fler än 50 företag flyttat sina hu-vudkontor till Malmö. Beräkningar som Öresunds-insitutet gjort visar att dessa lokaliseringar skapar över 3 000 nya jobb i staden till och med år 2015.

Jessica H Jönsson

näringslivsutvecklare, kommunikation

[email protected]

Malmö lockar fler huvudkontorAllt fler företag väljer att etablera sina huvudkontor i Malmö. Senast i raden är Ikano Bank, Ikano Fastigheter och Ikeas globala mötesplats Hubhult, Orkla Foods, Perstorp, Oatley och Peugeot.

Sedan 2003 har följande huvudkontor etablerat sig i Malmö Thule Hilding Anders Securitas Direct IMP Publishers MasterDuni TAT Inwido Panduro Hobby AarhusKarlshamn Kwintet Midelfart Sonesson BrioCefar Medical Vesta SkadeförsäkringTeleca StockholmSanitecLantmännenViktväktarnaHilandersMercedes-Benz Daimler ChryslerVestas Northern Ballingslöv Fojab DSB First Region Skåne

Sparbanken ÖresundElfa Carl Zeiss Vision Anton PaarArjo HuntleighMiL InstituteTelavoxBritaxKunskapsporten Moltex TextilPartnertechStillStorck SverigeSubaru FordonZhonghuan Hi-Tech ITAlgo Chemicals ABOatlyPerstorp PeugeotSöderbergföretagenIkea Babyliss Ikano BankIkano Fastigheter BankIkeas ”Hubhult” Orkla Foods

IKEA:s nya internationella kontor, Hubhult, i Hyllie. Bild Ikea.


På konfernsen medverkade bl a Mr Charles Landry, Think Tank Comedia, London, Mrs Ann McAfee, City Choices Consulting and former co-director of Planning at City of Vancouver, Canada, Mr Kevin Murray, Academy of Urbanism, London, Secretary Michel Sudarskis, INTA, Paris, Mr Trevor Davies, Director Copenhagen International Theater m fl.

Trippelkonferens Köpenhamn-MalmöMalmö och Nordic City Network (NCN) stod som värd för den tredje dagen av trippelkonferensen Sha-ring Cities – Bridging Regions som startades den 1 oktober i Köpenhamn. Denna internationella kon-ferenstrilogi arrangerades i samarbete med IFHP, International Federation for Housing and Planning och DAC, Dansk Arkitekturcenter. Detta var också

första gången som de tre organisationerna uppträd-de i den nya konstellationen NUF, Nordic Urban Forum.

Sharing the Nordic SupermodelDet nordiska samhället och de nordiska städer-na befinner sig i en brytningstid. Sedan 1950-talet har de nordiska länderna byggt starka välfärdssam-hällen. Välfärdsmodellerna har över tiden fått stor uppmärksamhet utanför Norden tex i artikel i The Economist, mars 2013, men också i utredningar om Norden som vinnarregion m fl. I detta samman-hang har nämnts en rad för Norden gemensam vär-degrund där följande uttryck som i t ex tillit, in-kluderande, flexibilitet, protestantisk arbetsestetik, likhet, respekt för naturen o s v är återkommande. För att syna denna hypotes eller påstående genom-fördes en unik kartläggning av avgörande projekt för de 18 medlemsstädernas stadsutveckling som totalt ger 450 nordiska projekt. Samtliga 18 medlemsstä-der hade också fått möjligheten att välja ut två av sina projekt och dessutom ett som kunde symboli-sera stadens utveckling. Dessa blev grunden för en boxutställning som visades på Form/Design Center under konferensen och ytterligare några veckor efter.

På konferensen redovisades också en analys och en internationell betraktelse av den samlade bilden av dessa projekt. Ur materialet kunde man urskilja åtta gemensamma linjer eller trender. Dessa är stads-konkurrens, regionalisering, näringsliv och innova-

tion, stadsrummet, stadens välfärdsinstitutioner, historia och kulturarv, kulturell och etnisk mång-fald, infrastruktur och naturen i staden. Dagen av-slutas med en rundabordskonferens där huvudsyftet var att ge ramarna för en reformcharter.

Nordic City Network är en ”thinktank” för stads- och regionplanerare och andra som är engagera-der i att utveckla de nordiska städerna till attraktiva , innovativa och konkurrenskraftiga kunskapsstäder. Nätverkets mission är:

• att sätta människan, värden, gemenskap, väl-färd och demokrati i centrum för stadskultur och stadsutveckling.

• att utveckla de nordiska städerna till hållba-ra, funktionella, attraktiva, innovativa,kulturella och konkurrenskraftiga städer.

• att utnyttja det nordiska nätverket av städer och människor, experimentets kraft och den nordiska stadsmodellens tillit och värden i stä-dernas utveckling.

För ytterligare information se www.nordicitynet-work.com.

NCN:s kansli

Christer Larsson, ordförande

Per Riisom, Riisomcity, direktör

Hannah Wadman, kanslichef

Den nordiska supermodellen i fokuspå internationell konferens i MalmöFredagen 3 oktober samlades några av Europas främsta tänkare och sam-hällsdebattörer i Malmö för att diskutera och reflektera över den nordiska välfärdsmodellen och ställa denna i en internationell kontext.

Paneldebatt under konferensen.

Mässan är en fullständigt interaktiv teknologisk show med det mest avancerade industriella innehål-let, ett jättestort golv fyllt med 3D-printinstallatio-ner där den senaste tekniken visas upp. Mässan arbe-tar hela året med att hitta världens bästa konstnärer, designers, ingenjörer för att visa upp deras banbry-tande verk.

London-Paris-New YorkMan vill vara en synlig internationell plattform för denna teknologi och de kreativa männi skor som an-vänder den. Med utställningar i tre av världens större huvudstäder, London, Paris och New York, hjälper man till att driva fram en ny era av experimentella events. Alla är välkomna – från stora tillverkare och investerare i teknologi till små startup-företag och allmänhet. Och mässan har en bred publik. Utställ-ningarna attraherar besökare från en mängd indu-strier och från många olika bakgrunder, vilket ska-par en unik plattform att marknadsföra såväl som

Malmö ställde ut 3D-print i Paris3D Printhow är världens största vandrande mässa med den senaste tekniken inom 3D-print. Malmö stadsbyggnadskontor bjöds in att ställa ut sitt arbete med 3D-print inom stadsutveckling.

Vi valde att visa en del av vår 3D-print modell ”Väs-tra Hamnen 1:1000”. Modellen var mycket uppskat-tad med mängder av nyfikna besökare, säger modell-tekniker Björn Fröding.

Vad var innehållet i utställningen?– Allt det senaste inom 3D-print, mängder med oli-ka 3D-printers. Allt från 3D-printad mat till full-skaleprint av möbler m m. Det var även två scener späckade med föreläsningsprogram, en scen med tema industri samt en scen med tema specialist. Det var mycket givande!

Lotta Hansson

kommunikatör

[email protected]

Malmö stadsbyggnadskontors monter på mässan i Louvren i Paris. Foto Björn Fröding.

en etablerad affärsverksamhet som att lansera en ny.År 2012 framstod 3D-printshow som en av

Londons mest banbrytande, unika och omtalade shower. 2013 återvände man till London, debu-terade i Paris. År 2014 korsades Atlanten och tog 3D-printshow till New York. 2015 fortsätter denna expan sion genom att mässan kommer till sju olika städer världen runt. Man har mässor i följande stä-der: Berlin, Madrid, London, New York, San Fran-sisco, Paris, Dubai. Fler än 20 000 personer har redan besökt mässan och den fortsätter att utvecklas.

Malmö stadsbyggnadskontor inbjöds att ställa ut i Louvren i Paris, Louvren, den 17–18 oktober i år. Modelltekniker Björn Fröding, som är ansvarig för 3D-print, var med och ställde ut på mässan.

Varför valdes just Malmös stadsbyggnadskontor att ställa ut? – Vi ligger i absolut Europatopp med att använda 3D-printtekniken i stadbyggnadsprocessen. Vi är väldigt stolta att vi fick erbjudandet att delta i Paris.


Bygglov för flerbostadshus på Elinegård i Limhamn

Ett flerbostadshus med 59 bostadsrätter och ett lite mindre gårdshus med sex bostadsrätter har fått bygglov på det nya bostadsområdet Elinegård i Lim-hamn.

Det större flerbostadshuset består av flera sam-manbyggda huskroppar med olika våningsplan och balkonger mot innergården. Byggnadens utform-ning och ljusa fasadmaterial följer det gestaltnings-program som tagits fram i samband med detaljpla-nen.

Byggherre: Ikano Bostad ABArkitekt: Stadstudio, Malmö

Detaljplan för fastigheten Gjuteriet 18 med flera i Limhamn

Syftet med planen är att göra det möjligt att fortsät-ta den stadsomvandling som redan pågår i området. Industribyggnaderna kommer att ersättas av bostä-der med kontor, handel med mera, främst i botten-våningarna i publika lägen. Norr om Geijersgatan möjliggör planen en livsmedelsbutik i en byggnad för centrumverksamheter i två plan med bostäder och trädgård ovanpå.

I ett av kvarteren ska det byggas en förskola med fem avdelningar varav en avdelning som uteförsko-la. Järnvägsområdet väster om bostäderna planläggs som park och den ska utvecklas som en ruderatpark. Planen omfattar 5,7 hektar och medger omkring 700 lägenheter.

Byggherre: Wihlborgs Fastighets AB

Bygglov till flerbostadshus på Limhamns sjöstad

Bygglov för flerbostadshuset på Glasbrukskajen i Limhamns sjöstad. Flerbostadshuset är uppdelat i fem huskroppar kring en gemensam innergård med passager mellan husen. Tillsammans rymmer de 121 bostäder (4 st 1:or, 35 st 2:or, 63 st 3:or, 17 st 4:or, 2 st 6:or), som kommer att upplåtas med bostadsrätt.

Huskropparnas våningsantal varierar mellan fem och tre våningar. De är högst mot kajen och höjden sjunker inåt land. Samtliga hus har takvåningar utö-ver ordinarie våningsantal.

Mellan huskropparna finns fyra komplement-byggnader med gästlägenhet, miljöhus och sopsor-teringsutrymme. I källaren hittas parkeringsgara-ge (bil+cykel), lägenhetsförråd samt utrymmen för förvaring av rullstolar och barnvagnar. Utöver det underjordiska parkeringsgaraget finns nio bilplatser ovan mark och ett bilpoolsavtal har tecknats.

Innergården har kontakt med kajen genom en bred ramp försedd med en lång sittbänk som också är tillgänglig för förbipasserande.

Huvudbyggnadernas fasader består av två slags tegel, ett rödbrunt på kvarterets utsida och ett sand-beige in mot gård. Tegelfasaderna varieras med mönstermurning och inslag av målad träpanel. Tak-våningarna kläs delvis med tegel och delvis med en varmgrå liggande träpanel.

Byggherre: JM ABArkitekt: White Arkitekter

Bygglov för påbyggnad av befintligt hyreshus i kv Katten i Lugnet

Befintligt flerbostadshus i kv Katten i Lugnet bevil-jas bygglov för att bygga på huset med ytterligare tre våningar. Påbyggnaden kommer att generera i 48 nya hyreslägenheter.

Befintliga byggnader i kvarteret är utförda med mörkröda tegelfasader. Fasader på påbyggnaden ut-förs med cortenplåt i en rostkulör med den översta indragna våningen i gråa fibercementskivor. Föns-ter utförs med aluminiumprofiler i gråa och oxid-röda kulörer.

Alla lägenheter förses med balkong/uterum som glasas in från golv till tak.

Parkering kommer att ske via p-köp i p-hus Anna medan handikapparkering anordnas i befintligt par-keringsgarage.

Byggherre: MKBArkitekt: Tengbom

Ny ridanläggning på Klagshamnsudden

På fastigheten Klagshamn 55:1, belägen vid Klags-hamnsuddens gamla cementfabrik har ridverksam-het bedrivits sedan 1980-talet. Nu möjliggör en ny detaljplan en ridanläggning med plats för cirka 50 hästar samtidigt som det kulturhistoriska samman-hanget och de biologiska värdena tillvaratas.

Bygglovsprocessen är uppdelad i två delar; den första (detta ärende), berör själva ridhuset med dess teknik- och kontorsutrymmen, omklädnings-rum, lektionssal och café samt en lada för höförva-ring. Nästa etapp avser stallbyggnad och gödselhus (bygglov pågår).

Ridhusbyggnaden är uppförd i kopparbrun per-forerad plåt, återvunnet tegel, svart träpanel och med inslag av Profilit glasprofiler. Taket består av grå fibercementplattor. Större portar är i naturfär-gad aluminium. Ladan uppförs med svart träpanel och tak av sedum.

Arkitekt: Reinertsen

Projekt på gångReturadress: Malmö stadsbyggnadskontor, August Palms plats 1, 205 80 Malmö

planering i malmö 2015 nr 1

Documents