1

Tillväxt kräver planering

2

3

Sverige behöver konkurrenskraftiga företag som utvecklar nya produkter och tjänster och som möjliggör ett mera hållbart sam-hälle. Hur konkurrenskraftiga företagen är beror till stor del på dem själva. Men av stor betydelse är den miljö och de villkor som finns där företagen verkar. Det kan vi offentliga aktörer påverka.

Den fysiska planeringen skapar förutsättningar som påverkar före­tagens möjligheter att utvecklas. Där det till exempel finns effektiva transportmedel, attraktiva boendemiljöer och ett bra samarbetsklimat finns också goda möjligheter för företag att etableras och utvecklas. Ett ökat samspel mellan fysisk samhällsplanering och näringslivsut­veckling kan därför förbättra för företag och medborgare och därmed stärka tillväxten. Tillväxtverket och Boverket arbetar gemensamt för att främja det samspelet. Detta sker genom programmet Samhällspla­nering för näringslivets utveckling som pågår mellan 2013 och 2015.

Denna skrift vänder sig till dig som är fysisk samhällsplanerare, näringslivsutvecklare eller politiker på lokal och regional nivå. Syf­tet är att stärka din kunskap om näringslivets behov och hur behoven kan tillgodoses i planeringen. Vi hoppas att skriften kan fungera som ett diskussionsunderlag och ge tips på var du hittar ytterligare kun­skap inom området. Skriften bygger på ett kunskapsunderlag fram­taget på uppdrag av Tillväxtverket.

Satsa på samspel mellan samhällsplanering och näringslivsutveckling

Skriften vänder sig till dig som är fysisk samhällsplanerare, näringslivsutvecklare eller politiker på lokal och regional nivå.

4

Mark och lokaler: Planera för olika verksamheter både centralt och längre ut

När man planerar för markanvändning och lokaler för företag är det centralt att planera för flera olika branscher. Det beror på att företag i olika branscher har olika behov när det gäller exempelvis närhet till kunder, transporter, arbetskraft och underleverantörer.

De kunskapsintensiva tjänsteföretagen koncentreras ofta till urbana kärnor, eftersom det där är lättare att mötas och utbyta kunskap och erfarenheter. Forskning i bland annat Tyskland och USA visar att sta­bilt innovativa miljöer finns i science parks, stadskärnor och över­givna stadsrum med billiga lokaler, där företagare har lätt att få till­gång till ny kunskap och hitta bra lokaler. Dessa områden behöver vårdas för att förbli attraktiva innovationsmiljöer. Till exempel kan slumpartade möten gynnas av en varierad gestaltning av parker, torg och andra offentliga platser.

Företag i branscher som behöver stora ytor har å andra sidan svårt att hitta mark och lokaler i kärnorna. Det kan vara produktionsanlägg­ningar, logistikverksamhet, partihandel och byggverksamhet. Sådana företag söker sig därför ut i regionen. Därmed blir det angeläget att även tillgodose deras behov av mark och lokaler och på så sätt bidra till deras utveckling. Där handlar det om att gods ska kunna komma fram och att bostäder och personal­ och besöksintensiva branscher inte ska hindra.

EXEMPEL:

Markprogram för näringslivet i Malmö stadMalmö stad har i arbetet med sin översiktsplan tagit fram ett mark­program för näringslivet. Bland annat anordnade staden en workshop tillsammans med inbjudna företag och fastighetsbolag.

Markprogrammet som arbetades fram har sedan fungerat som under­lag för översiktsplanen och stöd i arbetet med etablerings­ och loka­liseringsfrågor i kommunen. Näringslivet, kommunen, myndigheter, intresseorganisationer med flera har under det fortsatta arbetet med­verkat som remissinstanser till programmet.

Företag i branscher som behöver stora ytor har svårt att hitta mark och lokaler i stadskärnorna.

5

LÄSTIPSInfrastrukturens och bostädernas betydelse för innovation och tillväxt i Stockholmsregionen. Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012.

Malmö stad, Markprogram för näringslivet – diskussionsunderlag, 2014-04-02.

Möjligheter och utmaningar för näringslivets utveckling – Kartläggning och analys av förutsättningar i den regionala stadskärnan Täby centrum-Arninge och Stockholm Nordost. Redaktör: Lindqvist, M. Nordregio Electronic Working Paper 2011:2.

Planera för verksamheter – ett planeringsunderlag med vägledning för arbete med en näringslivsstruktur som ökar sysselsättningsmöjligheterna. Göteborgs stad, 2010.

6

Transportsystemet påverkar varje dag såväl näringslivet som människor. Det gör att människor kan ta sig till sitt arbete eller sin utbildning, träffa kunder, besöka nya platser och ta del av kul-tur- och idrottsevenemang samt att varor kommer fram till slut-kunden. De fysiskt mest tillgängliga platserna betyder alltmer för företag och invånare. Därmed har transportsystemet mycket stor betydelse för det svenska näringslivets konkurrenskraft.

Olika branscher har dock olika transportbehov. För handelsföretag handlar det om flexibilitet och täta transporter, ofta med lastbil. Inom tjänstesektorn är det persontransporter som står i fokus och inom besöksnäringen varierar transportbehoven efter säsong.

För basindustrin handlar det om att transportera gods till exportham­nar för vidare distribution. Godstransporter som tunga råvarutran­sporter och transporter av vidareförädlade produkter är idag en del av basindustrins produktionskedja. Genom att förbättra transportsyste­met stärks företagens konkurrenskraft. Ett väl fungerande transport­system som består av järnväg, vägar, farleder, hamnar och flygplatser är då viktigt.

Transportsystem och digitalisering: Skapa tillgång till marknader, städer och regioner

7

För alla branscher är det centralt att tillgängliggöra arbetsställena för den arbetskraft man vill ha.

Två av de främsta utmaningarna för den fysiska planeringen är att dels skapa goda förutsättningar för tillväxt, dels möta hållbarhets­kraven. I detta arbete måste man hålla samman bebyggelsen så att tillgängligheten blir hög med både kollektiva och individuella trans­portmedel, och förstärka samspelet mellan bebyggelse och framförallt kollektivtrafik för att minska transporterna.

Digitaliseringen påverkar alla delar av samhället och driver fram nya lösningar och strukturer. Den förnyar teknik, tjänster, arbetssätt, pro­duktionssätt och användarmönster vilket bidrar till hållbar tillväxt, social välfärd och bättre miljö. Digitaliseringens potential för såväl näringslivsutveckling som förstärkt tillgänglighet innebär en möjlig­het att stärka tillväxten samtidigt som hållbarheten i näringslivet ökar.

EXEMPEL:

Flaskhalsar hämmar utvecklingen i SälenfjällenI Sälenfjällen ökar man tidvis sin befolkning från några hundra invå­nare till storleken av en större stad i Sverige. Vägnätet i området har redan stora kapacitetsproblem, och de väntas tillta i och med turist­näringens planerade investeringar. Vägarna blir alltså flaskhalsar för turistnäringens utveckling.

För att kunna möta behovet hos den ökande turismen samt viljan att investera i anläggningarna behövs en aktiv samhällsplanering. För­utom att vägnätet behöver förbättras, behöver också turisternas attity­der och resmönster förändras. Fler behöver resa kollektivt.

LÄSTIPSDen attraktiva regionen – En antologi om tillgänglighet och regional utveckling. Redaktör: Engström, C-J. 2013.

Infrastrukturens och bostädernas betydelse för innovation och tillväxt i Stockholmsregionen. Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012.

Malung-Sälen övergripande systemanalys. Malung-Sälens kommun, 2012.

Offentlig-privat samverkan kring infrastruktur – en forskningsöversikt. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), 2007.

Regionförstoringens inverkan på landets ekonomi och statens finanser – Exemplet norra Sverige. Botniska korridoren, 2014.

Supply of Raw Materials, Transport Needs and Economic Potential in Northern Europe. The Swedish Ministry of Enterprise, Energy and Communications, 2010.

What Determines the Attractiveness of the European Union to the Location of R&D Multinational firms? ESRI Working paper No. 306, 2009.

8

Bostäder och arbetskraft: Säkerställ god tillgång till bostäder, service och utbildning

Ett näringsliv som utvecklas är beroende av arbetskraft. Utan fung-erande bostads- och serviceförsörjning ställs näringslivet inför ris-ken att inte få tillgång till en av sina absolut viktigaste produktions-faktorer – människan. Brist på bostäder hämmar alltså tillväxten.

9

Tillgången till bostäder har därmed en avgörande roll för närings­livsutvecklingen. Detta gäller för såväl städer och glesbygd som de flesta branscher. Tidigare flyttade människor dit företagen fanns, men dagens trend är att företagen lokaliserar sig där människorna finns. Flera studier pekar också på att goda livsförutsättningar får allt större betydelse för att attrahera arbetskraft. Hit hör bland annat god till­gång till bostäder, offentlig och kommersiell service, fritidsaktiviteter och kommunikationer. Detta är saker som möjliggör en fungerande vardag och fritid oavsett om du bor i en stad eller i glesbygd.

Allt fler pendlar också över allt större geografiska områden. Det krä­ver att planeringen av bostäder kopplas till planeringen av infrastruk­tur och kollektivtrafik. Det är även viktigt att planera över kommun­ och regiongränser.

Planeringen bör också utgå från den mångfald av grupper som finns och hur deras behov av offentlig och kommersiell service kan tillgo­doses. Det är en risk att ha ett alltför ensidigt fokus på en liten, pri­vilegierad grupp när man utvecklar attraktiva livsmiljöer. Studier visar att kopplingen mellan kreativa människor och tillväxt snarare består av utbildning än ett visst utbud av aktiviteter, varor och tjäns­ter. Beslutsfattare och planerare bör därför bland annat satsa på goda utbildningsmöjligheter.

EXEMPEL: Stora investeringar ställer krav på lokalsamhället i PajalaGruvetableringen i Pajala innebär ett stort behov av arbetskraft i kommunen, såväl direkt i gruvan som inom övriga näringar. För att klara kompetensförsörjningen är pla­neringen av nya bostäder central. Det kommunala utvecklingsbola­get har därför utrett effekterna av två scenarier: Attraktiva Pajala och Modesta Pajala.

I scenariot Attraktiva Pajala skapar kommunen i samspel med andra aktörer en tilltalande miljö för arbete, fritid och boende. Inflyttningen av nya Pajalabor under gruvans uppbyggnadsfas blir relativt stor, lik­som behovet av bostäder.

Scenariot Modesta Pajala bygger på att stora delar av arbetet i sam­band med gruvetableringen utförs av boende och företag på andra orter. I detta scenario bedöms betydligt färre av de gruvanställda i Pajala vara bosatta i kommunen och behovet av bostäder därmed mindre.

LÄSTIPS Analys av regional bostadsmarknad 2013 i Uppsala län. Samhälls-utvecklingsenheten, Länsstyrelsen i Uppsala län, 2013.

Den attraktiva regio-nen – En antologi om tillgänglighet och regio-nal utveckling. Redaktör: Engström, C-J. 2013.

Framtidens näringsliv – vilka krav ställer det på den fysiska planeringen? Region Skåne, 2010.

Hinder och förutsätt-ningar för bostadspro-duktion på gruvorter. Rapport 2013:25, Boverket 2013.

Kvinnounderskott i Pajala – åtgärder och konse-kvenser. Pajala Utveckling AB, 2011.

Möjligheter och utma-ningar för näringslivets utveckling – Kartlägg-ning och analys av för-utsättningar i den regio-nala stadskärnan Täby centrum-Arninge och Stockholm Nordost. Redaktör: Lindqvist, M. Nordregio Electronic Wor-king Paper 2011:2.

Rörlighet, pendling och bättre kompetensförsörj-ning, sysselsättning och hållbar tillväxt. Resul-tatredovisningar från 15 FoU-projekt inom Vinno-vas Dynamo-program. Vinnova rapport 2010:08.

10

Låt översiktsplaneringen omfatta hela bostads- och arbetsmarknadsregioner och även inkludera näringslivsfrågor genom att

• synkronisera processer och aktörer inom näringsliv och fysisk planering

• få till stånd ett samarbete mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå

• skapa en tydlig struktur för arbetet

• tidigt involvera näringslivet i process och organisation för den fysiska planeringen

• uppnå samsyn i frågorna.

För att främja näringslivsutvecklingen behöver kommuner, regioner och myndigheter ha ett tydligare helhetsperspektiv på näringslivets behov. Då behöver vi

• planera sektorsövergripande utifrån funktionella regioner

• utveckla planeringens verktyg, processer och organisation

• bredda kunskaperna om det lokala och regionala näringslivet.

Här får du några tips på hur näringslivsperspektivet kan få ökat utrymme i den fysiska planeringen.

Planera sektorsövergripande och koordinera aktörer och förvaltningarMånga kommuner är idag för små för att kunna betraktas som funk­tionella regioner. Behovet av mellankommunal planering har där­för ökat, bland annat för att skapa en fungerande infrastruktur över kommungränserna. Samarbete mellan kommuner förekommer, till exempel Falun­Borlänge och Linköping­Norrköping som driver gemensamma översiktsplanearbeten. Tillägg till översiktsplanen för vindkraft är ett annat exempel på mellankommunal samverkan.

Hur kan vi tillgodose näringslivets behov?

11

För att integrera tillväxtarbetet och den fysiska planeringen måste man synkronisera arbetsprocesser på olika samhällsnivåer och inklu­dera relevanta aktörer och fler kommunala förvaltningar i arbetet. Det handlar om att sträva efter en planenlig samtidighet och samsyn mellan bland annat kommunens förvaltningar, då många verksamhe­ter inom kommunen påverkar näringslivets utvecklingsmöjligheter.

Det är en fråga om service att se företag och företagare som kunder och tillgodose deras behov. Kommunerna behöver bli mer medvetna om detta och få större förståelse för företagens affärsmässiga vill­kor. Ett sätt är att kommunen agerar som en enad aktör och erbjuder företagen EN väg in, till exempel med hjälp av en företagslots som förmedlar alla kontakter med kommunen. Företagen ska inte själva behöva koordinera de kommunala förvaltningarna.

Näringslivets behov och förutsättningar är dynamiska och kan för­ändras snabbt. Under en högkonjunktur kan det finnas stor brist på

lokaler och mark, och transportsystemet vara överbelastat. När konjunkturen sedan svänger kan det bli överskott på lokaler,

mark och arbetskraft. Det är därför viktigt att den fysiska samhällsplaneringen är flexibel och svarar snabbt på för­ändringar.

Förstärk kopplingen till fysiska planfrågor i det regio­nala tillväxtarbetet, till exempel i form av regionala strukturbilder. Det gynnar utvecklingen av befintliga verksamheter och etableringen av nya. Kartlägg till­

gången till mark och lokaler genom att samarbeta regio­nalt. Om marktillgången för en viss typ av verksamhet är

begränsad i en kommun, kan man möjliggöra etablering i en annan. En regional eller mellankommunal kartläggning i kombination med samverkan och kunskapsutbyte stärker samtliga kommuners långsiktiga utvecklingsarbete.

Det är en fråga om service att se företag och företagare som kunder och tillgodose deras behov. Kommunerna behöver bli mer medvetna om detta och få större förståelse för företagens affärsmässiga villkor.

12

Bredda planprocessen och gör översiktsplanen mer användbarFöretag som vill etablera sig eller utveckla sin verksamhet måste veta hur kommunens framtidsplaner ser ut. Aktuella översikts­ och detalj­planer och andra utvecklingsstrategier är en tydlig färdriktning från kommunens sida och kan vara avgörande för ett företags planering av investeringar. Aktuella planer kan därmed bidra till växande företag och fler arbetstillfällen.

Tillsätt dessa tidigt och använd dem som stöd och bollplank i arbe­tet. Låt företagen ingå i dialogprocesser enskilt eller representeras av näringslivsorganisationer. Bjud till exempel in företag att delta i diskussioner om markanvändning och lokalisering. Tillsammans med näringslivet kan kommunen utveckla en uppfattning om vilket näringsliv man vill attrahera och var i kommunen det finns fysisk plats för ett växande näringsliv.

Men kom ihåg att det inte bara finns ett näringsliv – en bredd av branscher måste få plats i planeringen. På så vis är översiktsplane­ringen ett verktyg i arbetet med att utveckla ett diversifierat och kon­kurrenskraftigt näringsliv.

Bredda kunskaperna om det lokala och regionala näringslivetFör att planera för tillväxt behöver du ha aktuella och breda kunska­per om samtidens och framtidens näringsliv. En av de drivande fak­torerna bakom utvecklingen i världen är globaliseringen. Den består av en ökad rörlighet för människor, kapital, varor och tjänster, vilket minskar betydelsen av kommunala, regionala och nationella gränser.

För att stärka Sveriges förmåga att hantera strukturomvandlingar i globaliseringens spår, anser Globaliseringsrådet att det svenska näringslivet behöver bli mer kunskapsintensivt. Rådet menar att Sveriges roll i världsekonomin alltmer blir att producera varor och tjänster med mer unika kvaliteter. Avgörande är således att satsa på kreativitet och förmåga att tänka i system, till exempel inom hållbar stadsutveckling, entreprenörskap och kulturskapande.

Gör översikts- eller detaljplanen använd-bar för näringslivet genom att låta den föregås av en plan-process som fångar upp näringslivets syn och behov. Använd en bredd av forum, mötesformer och metoder, till exempel

• hearingar,

• möten,

• enkäter,

• workshoppar

• referensgrupper

13

Du som planerar och arbetar för tillväxt behöver bland annat ha:

Kunskap om den demografiska obalansens effekterRedan tätbefolkade regioner ökar sin befolkning och glesbygdsområ­den ser en fortsatt avfolkning. Det förstärker obalansen mellan äldre i glesbygd och yngre i städer, och förändrar de lokala arbetsmark­naderna. En fortsatt avfolkning i glesbygdsområden ger bland annat efterfrågan på offentlig och kommersiell service där. Och växande stadsområden ger geografiskt större arbetsmarknadsregioner, med längre sträckor att arbetspendla och logistiska utmaningar att lösa i vardagen.

Sammantaget skapas nya behov av varor och tjänster samt förändrade strategier och behov för näringslivet i såväl städer som glesbygd.

Kunskap om förändrad företagsstrukturUtvecklad teknologi i produktionsanläggningar möjliggör längre pro­duktionskedjor över större avstånd och i komplexa system. Globali­seringens effekt i form av en alltmer integrerad ekonomi innehåller också allt större företag som får allt större inflytande.

De globala företagsnätverken är beroende av effektiva transporter och snabba kommunikationer för att kunna hävda sig i den ökande kon­kurrensen. Dessa företagsnätverk behöver och kräver både inomre­gional tillgänglighet och kontakt med regionala och internationella centrum.

Kunskap om nya trenderDe senaste decenniernas trend att flytta produktionen till länder med låga produktionskostnader möter nu en motsatt trend. Även om out­sourcing fortfarande är starkt, väljer fler företag att omlokalisera och föra samman sin produktion i egna anläggningar. Det sänker kostna­derna genom korta avstånd inom produktionen. Sammantaget motiverar detta företagen att flytta tillbaka sin verk­samhet till högkostnadsländer. För vår del kan det innebära att före­tag som tidigare övervägt att flytta sin verksamhet, nu och i framtiden istället väljer att stanna och satsa i Sverige.

BIDRAR GÖR OCKSÅ:

• ökande lönekost-nader i tidigare låglöneländer

• krav på välutbildad arbetskraft för att nå effektivisering

• närhet till och kunskap om huvud-marknaden.

14

Framtidens näringsliv förväntas också alltmer bestå av serviceverk­samheter riktade till företag och individer. Det handlar om kunskaps­intensiva tjänster, bland annat finansiell rådgivning, affärsjuridik, design och marknadsföring, som utförs av högutbildad arbetskraft i specialiserade företag. Det handlar också om tjänster som med hjälp av avancerad teknik är mer automatiserade och datoriserade.

Teknikutveckling, ökad miljöhänsyn och ekonomisk osäkerhet gör vidare att system växer fram där tillgången till tjänster och funktioner är det centrala, snarare än fysiska produkter. Exempel på det är bil­ och verktygspooler, klädbibliotek, digital distribution av musik och film samt bytestjänster för semesterboende. Att administrera ett varu­ och tjänsteutbyte och göra det möjligt att använda gemensamt ägda saker, skapar behov av nya system, tekniker och tjänster. Det innebär stora möjligheter för näringslivet.

Nya former för finansiering kan också få betydelse för näringslivets struktur. Idag ser vi crowdfunding, internetplattformar och tjänster som knyter ihop producenter med konsumenter och möjliggör skräd­darsydda och efterfrågestyrda produktionslösningar. Detta är troligt­vis bara början på en utveckling där konsumenterna har mer infly­tande över vad som produceras och hur.

LÄSTIPSBortom krisen – Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin. Globaliseringsrådets slutrapport. Ds 2009:21.

Dagens Industri, Crowdfunding vinner mark, 2013-07-29.

Dagens Samhälle Debatt, Säkra kompetensen genom studentmedarbetare, Larsen, S och Hedberg, M, 2013-11-13.

Det bärkraftiga Dalarna – vidareutveckling av Dalastrategins vägval – underlag till handlings-program. Region Dalarna, 2008.

Dialog – en framgångsfaktor för ändamålsenliga regler, Tillväxtverket 2010.

En effektivare plan- och bygglovsprocess. Betänkande av Plangenomförandeutredningen. SOU 2013:34.

Framtidens näringsliv – vilka krav ställer det på den fysiska planeringen? Region Skåne, 2010.

Göteborgs stad, Älvstaden.

Handelsbanken, Månadens placeringar – Tema robotisering, 2014-04-11.

Infrastrukturens och bostädernas betydelse för innovation och tillväxt i Stockholmsregionen. Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012.

Integrering av översiktsplanering och regionalt tillväxtarbete – Nordiska och europeiska utblickar. Redaktörer: Smas, L; Damsgaard, O; Fredriksson, F; Perjo, L. Nordregio Electronic Working Paper 2012:5. Nordregio.

Detta är bara början på en utveckling där konsumenterna har mer inflytande över vad som produceras och hur.

15

Dagens tillväxtbranscher ställer med andra ord nya krav på lokali­sering och fysisk infrastruktur än exempelvis varv, industriområden och andra ytkrävande och platsspecifika näringar. I framtiden ökar troligen efterfrågan på kontorshotell för kunskapsintensiva tjänster och miljöer för idé­ och utvecklingsarbete. Utvecklingen av närings­livet innebär således även en förändring i markanvändningen. Flexi­bilitet och yteffektivitet i lokal­ och markanvändning ökar troligen i betydelse inom många branscher. Det gäller såväl tillväxtbranscher som mer traditionell industri, som fortsatt är huvudnäringen i många regioner och kommuner.

Kommunal översiktsplanering och regionala utvecklingsprogram. Tillväxtanalys, 2013.

Offentlig-privat samverkan kring infrastruktur – en forskningsöversikt. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), 2007.

Planera för verksamheter – ett planeringsunderlag med vägledning för arbete med en näringslivsstruktur som ökar sysselsättningsmöjligheterna. Göteborgs stad, 2010.

Planners as Market Actors: Rethinking State- Market Relations in Land and Property. Adams, D; Tiesdell, S. Planning Theory & Practice, Vol. 11, nr. 2, 187-207, 2010.

Skandinaviska Enskilda Banken, En föränderlig värld, 2014.

Svenska Dagbladet, Fler företag flyttar tillverkning till Sverige, 2013-07-13.

Svensk Fastighetsmarknad, Fokus 24 orter, Tema: Industribolagens fastighetsinnehav, 2014.

Sveriges Radio, Med Toolpool och Streetbank kan du dela på prylar och minska resursslöseriet, Vetenskapsradion Klotet, 2013-01-09.

Utvärdering av tillståndsprocessen – Del av vindpilotprojekt vindkraft – Storskalig vindkraft i norra Sverige, Energimyndigheten, 2009.

16

TillväxtverketSwedish Agency for Economic and Regional Growth Tel 08-681 91 00www.tillvaxtverket.se

Info

056

7. P

rod

ukt

ion

: Ord

förr

ådet

AB.

Illu

stra

tio

n: M

aim

i Par

ik. T

ryck

: Dan

agår

dLi

THO

. Try

ckt

i 100

ex,

nov

emb

er 2

014.

Där

efte

r tr

yck

vid

beh

ov.

Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft.