grankulla stad · 2016. 7. 1. · nis grani och på stadens webbsidor (). de handlingar som läggs...

FCG Finnish Consulting Group Oy

Grankulla stad DETALJPLANEÄNDRING BENSOWSGRÄNDEN 2

Planbeskrivning Beskrivningen avser den 9.5.2012 daterade detaljplanekartan.

Samhällstekniska nämnden 31.8.2010 § 137 Planutkastet framlagt MBL 62 §, MBF 30 § 28.9.-28.10.2010 Samhällstekniska nämnden 1.11.2011 § 159 Stadsstyrelsen 8.2.2012 § 31 Planförslaget framlagt MBL 65 §, MBA 27 § 28.2.-29.3.2012 Samhällstekniska nämnden 22.5.2012 § 70 Stadsstyrelsen 13.6.2012 § 173 Stadsfullmäktige

28.8.2012

FCG Finnish Consulting Group Oy Planbeskrivning I 126-P10397 28.8.2012 GRANKULLA STAD DETALJPLANEÄNDRING BENSOWSGRÄNDEN 2 1 Bas- och identifikationsuppgifter

1.1 Identifikationsuppgifter

Kommun: Grankulla stad Stadsdel: 1 Planens namn: Detaljplaneändring Bensowsgränden 2 Planläggare: FCG Finnish Consulting Group Oy Emmi Sihvonen DI, YKS-491 Meddelande om anhängighet: 13.1.2010 DETALJPLANEN BERÖR: Stadsdel 1, en del av kvarter 1004 samt ett gatuområde. MED DETALJPLANEN BILDAS: En del av kvarter 1004 samt ett gatuområde. Beskrivningen avser den 9.5.2012 daterade detaljplanekartan.

1.2 Planområdets läge

Området som detaljplaneändringen gäller ligger i Grankulla stad på adressen Bensowsgränden 2.

Bild 1. Planområdets gränser.

1.3 Planens namn och syfte

Detaljplaneändringen för Bensowsgränden har inletts på markägarens ini-tiativ. Målet är att ändra servicestationstomten till en tomt för kontors- och affärsbyggnader.

FCG Finnish Consulting Group Oy Planbeskrivning II 126-P10397 28.8.2012 1.4 Innehållsförteckning

1 Bas- och identifikationsuppgifter ................................................................................... I

1.1 Identifikationsuppgifter ...................................................................................... I

1.2 Planområdets läge ............................................................................................. I

1.3 Planens namn och syfte ...................................................................................... I

1.4 Innehållsförteckning ......................................................................................... II

1.5 Bilagor ........................................................................................................... III

2 Sammandrag ............................................................................................................. 1

2.1 Olika skeden i planprocessen ............................................................................. 1

2.2 Detaljplanen .................................................................................................... 1

3 Utgångspunkter ......................................................................................................... 2

3.1 En allmän beskrivning av området ...................................................................... 2

3.2 Naturmiljön ..................................................................................................... 2

3.3 Den byggda miljön............................................................................................ 2

3.4 Markägoförhållanden ......................................................................................... 3

3.5 Planeringssituation ........................................................................................... 3

3.5.1 Landskapsplan ..................................................................................... 3

3.5.2 Generalplan ......................................................................................... 3

3.5.3 Detaljplan ............................................................................................ 3

3.5.4 Byggnadsordning .................................................................................. 4

3.5.5 Baskarta .............................................................................................. 4

3.5.6 Byggförbud .......................................................................................... 4

3.5.7 Övriga planer som berör planändringsområdet ......................................... 4

4 Olika skeden i planeringen av detaljplanen .................................................................... 5

4.1 Behovet av detaljplanering ................................................................................ 5

4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna ......................................................... 5

4.3 Deltagande och samarbete ................................................................................ 5

4.3.1 Intressenter ......................................................................................... 5

4.3.2 Anhängiggörande .................................................................................. 5

4.3.3 Deltagande och växelverkan .................................................................. 5

4.4 Mål för detaljplanen .......................................................................................... 6

4.4.1 Måls som uppkommit under processen, precisering av målen ..................... 6

4.5 Alternativen i detaljplanelösningen och beslut i olika planeringsskeden .................... 7

4.5.1 Detaljplaneutkast ................................................................................. 7

4.5.2 Detaljplaneförslag ................................................................................. 7

5 Redogörelse för detaljplanen ...................................................................................... 11

5.1 Planens struktur .............................................................................................. 11

5.1.1 Dimensionering ................................................................................... 11

5.2 Uppnående av målen för miljöns kvalitet ............................................................ 11

5.3 Områdesreserveringar ...................................................................................... 11

5.3.1 Kvartersområden ................................................................................. 11

5.3.2 Övriga områden................................................................................... 11

5.3.3 Allmänna bestämmelser ....................................................................... 12

5.4 Planens konsekvenser ...................................................................................... 12

5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön och för samhällsstrukturen ............... 12

FCG Finnish Consulting Group Oy Planbeskrivning III 126-P10397 28.8.2012

5.4.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön .............................................. 12

5.4.3 Konsekvenser för servicen .................................................................... 12

5.4.4 Konsekvenser för trafiken ..................................................................... 12

5.4.5 Sociala konsekvenser ........................................................................... 13

5.5 Störande faktorer i miljön ................................................................................. 13

5.6 Energiförbrukning och växthusgasutsläpp ........................................................... 13

5.7 Planen i förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen och till landskapsplanen .............................................................................................. 14

5.8 Planen i förhållande till kraven på generalplanens innehåll .................................... 14

6 Genomförande av detaljplanen ................................................................................... 16

6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet .................................................. 16

6.2 Genomförande och tidsplanering ....................................................................... 16

6.3 Uppföljning av genomförandet .......................................................................... 16

1.5 Bilagor

1. Utdrag ur gällande detaljplanesammanställning 2. Anvisning om byggsätt (Arkitektbyrå Lahdelma & Mahlamäki) 3. Gatuplan för Bensowsgränden (FCG) 4. Grönplan för Grankullavägen (Sito)

FCG Finnish Consulting Group Oy Planbeskrivning 1 (16) 126-P10397 28.8.2012 2 Sammandrag

2.1 Olika skeden i planprocessen

Utarbetningen av detaljplaneändringen har inletts på markägarens initiativ. Samhällsnämnden har 13.10.2009 § 173 och stadsstyrelsen 21.10.2009 § 278 beslutat om att inleda ändringen av detaljplanen för Bensowsgränden.

Programmet för deltagande och bedömning framlades offentligt 13.1.2010. Framläggandet av programmet för deltagande och bedömning kungjordes 13.1.2010 på stadens webbsidor och anslagstavla samt 19.1.2010 i tidningen Kaunis Grani nr 1.

Planutkastet utarbetades i början av år 2010 på basis av arkitektbyrå Arkkigraf Oy:s referensplan. Samhällsnämnden beslöt vid sitt möte 31.8.2010 framlägga planutkastet till påseende under tiden 28.9.-28.10.2010. Under framläggningstiden hade intressenterna och stadens invånare möjlighet att utrycka sin åsikt muntligt och skriftligt. Under framläggningstiden gavs inga anmärkningar mot planutkastet. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland (ELY-centralen), Esbo stads stadsplaneringscentral samt Grankulla stads byggnadsnämnd bads om utlåtande. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Ny-land samt byggnadsnämnden gav utlåtande om planutkastet.

Efter planens utkastskede preciserades referensplanen av arkitektbyrå Lah-delma & Mahlamäki. Planförslaget utarbetades enligt den preciserade planen. Samhällstekniska nämnden tog vid sitt möte 22.3.2011 upp planen till be-handling, men bordlade ärendet. Därefter bearbetade arkitektbyrå Lahdelma & Mahlamäki planen ytterligare. Samhällstekniska nämnden behandlade plan-förslaget vid sitt möte 18.10.2011, men ärendet återbördades för komplette-ring av detaljplanebestämmelserna. Samhällstekniska nämnden behandlade planförslaget vid sitt möte 1.11.2011 och beslöt föreslå för kommunstyrelsen att planförslaget jämte ändringar framläggs. Stadsstyrelsen behandlade plan-förslaget vid sitt möte 16.11.2011 och återbördade ärendet för ny beredning så att anvisningen om byggsätt preciseras. Stadsstyrelsen behandlade plan-förslaget vid sitt möte 8.2.2012 och beslöt framlägga planförslaget jämte ändringar till påseende.

Planförslaget var framlagt under tiden 28.2.-29.3.2012. Under framläggnings-tiden anfördes inga anmärkningar mot planutkastet. Närings-, trafik- och mil-jöcentralen i Nyland, Trafikverket och Grankulla stads byggnadsnämnd gav utlåtanden om planförslaget. Efter framläggningstiden har planbeskrivningen uppdaterats och tekniska korrigeringar har gjorts i planbestämmelserna.

2.2 Detaljplanen

Målet för detaljplanen är att ändra kvartersområdet för servicestationsbygg-nader till ett kvartersområde för kontors- och affärsbyggnader. Syftet med detaljplaneändringen är också att möjliggöra produktion av förnybar energi på tomten samt att stödja möjligheterna till självförsörjning av energi i den kommande verksamheten. I samband med detaljplaneändringen undersöks också Bensowsgrändens trafikregleringar.

FCG Finnish Consulting Group Oy Planbeskrivning 2 (16) 126-P10397 28.8.2012 3 Utgångspunkter

3.1 En allmän beskrivning av området

Planeringsområdet är beläget söder om Grankullavägen vid Grankulla stads gräns mot Esbo stad. Planområdets areal är sammanlagt ca 0,5 ha. Planom-rådet omfattar tomt 1 och ett gatuområde. Arealen på tomt 1 är 3 689 m2. På tomt 1 verkar i dag en servicestation. På tomt 1 finns en servicestationsbygg-nad och en bränsledistributionspunkt.

3.2 Naturmiljön

Planeringsområdet ligger i en byggd miljö och veterligen har området inga särskilda naturvärden. Grankullavägens trafikområde innehåller stora skydds-grönområden.

3.3 Den byggda miljön

Planeringsområdet ligger vid Grankullavägen som leder till Grankulla centrum. Avstånden mellan planeringsområdet och centrum är ca 500 meter.

Bild 2. Planeringsområdets läge i stadsstrukturen och funktionerna i näromgivningen.

Y-tomten söder om tomt 1 är obebyggd. Söder om Y-tomten, på Esbo stads sida, finns småhusdominerad bosättning. På Grankullavägens norra sida finns småhusdominerad bosättning och grönområden. Öster om planeringsområdet, på Esbo sidan ligger Smedsby stödbostäder och på planeringsområdets syd-östra sida Västra Nylands räddningsverks centralbrandstation. På planerings-områdets sydvästra sida finns ett daghem.

Nära planeringsområdet, vid Grankullavägen, finns tre servicestationer. Cirka tre kilometer från planeringsområdet, på Esbo sidan i Knektbron, Kera och Blåbacka ligger småindustri-, arbetsplats- och lagerområden.

FCG Finnish Consulting Group Oy Planbeskrivning 3 (16) 126-P10397 28.8.2012

På området finns varken kulturhistoriskt värdefulla områden eller objekt och veterligen heller inga fornlämningar som avses i lagen om fornminnen. På några hundra meters avstånd från planändringsområdet ligger Bensows om-råde, som har ett historiskt värde (Byggnadsinventeringen i Grankulla 2005). Mellan Bensows området och planändringsområdet finns ett grönområde

3.4 Markägoförhållanden

St 1 Oy äger tomt nr 1. Grankulla stad äger gatuområdet.

3.5 Planeringssituation

3.5.1 Landskapsplan

I landskapsplanen för Nyland, som Miljöministeriet har fastställt 8.11.2006, har planeringsområdet anvisats som ett område för tätortsfunktioner.

3.5.2 Generalplan

För området gäller ingen generalplan. I markdispositionsplanen (Masu 2) som stadsfullmäktige har godkänt 13.12.2004 har området reserverats som ett område för servicestation.

3.5.3 Detaljplan

För området gäller en detaljplan som har fastställts 22.3.1989. I detaljplanen har områdets anvisats som kvartersområde för en servicestation (LH) och som gatuområde (Bensowsgränden).

Bild 3. Utdrag ur sammanställningen av detaljplanerna för Grankulla stad.

FCG Finnish Consulting Group Oy Planbeskrivning 4 (16) 126-P10397 28.8.2012 3.5.4 Byggnadsordning

Stadsfullmäktige har godkänt byggnadsordningen för Grankulla stad (stads-fullmäktige § 31) 21.6.2004. Byggnadsordningen har trätt i kraft 1.9.2004 och den har uppdaterats 25.9.2006.

3.5.5 Baskarta

Baskartan fyller kraven i planmätningsförordningen 23.12.1999/1284.

3.5.6 Byggförbud

För området gäller ett inga byggförbud.

3.5.7 Övriga planer som berör planändringsområdet

Arkitektbyrå Lahdelma & Mahlamäki har upprättat en plan för tomt 1. Planen har delvis varit utgångspunkt för planlösningen. Samhällstekniska nämnden beslöt 16.8.2011 (§ 93) att planen inte direkt ska användas som grund för detaljplaneändringen.

Planutkastet var baserat på arkitektbyrå Arkkigraf Oy:s referensplan.

Airix ympäristö har upprättat en trafiksignalplan för Grankullavägens och Bensowsgrändens anslutning.

Gatuplaneringen av Bensowsgränden samt planeringen av skyddsgrönområ-dena på Grankullavägens trafikområde har inletts i början av år 2010. FCG Finnish Consulting Group Oy ansvarar för Bensowsgrändens gatuplanering och Sito Oy för Grankullavägens grönplanering.

FCG Finnish Consulting Group Oy Planbeskrivning 5 (16) 126-P10397 28.8.2012 4 Olika skeden i planeringen av detaljplanen

4.1 Behovet av detaljplanering

Utarbetningen av detaljplaneändringen har inletts på markägarens initiativ. Målet är att ändra servicestationstomten till en tomt för kontors- och affärs-byggnader.

4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna

Stadsstyrelsen har 21.10.2009 § 278 beslutat om att inleda ändringen av de-taljplanen för Bensowsgränden.

4.3 Deltagande och samarbete

4.3.1 Intressenter

Intressenter i planeringsprocessen är områdets markägare och de vars bo-ende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas avsevärt av planändring-en. Även de myndigheter och sammanslutningar vilkas verksamhet behandlas vid planeringen är intressenter.

Planläggningsförfarandet samt informationen om utgångspunkterna, målen och eventuella alternativ för planeringen när planer bereds ska ordnas så att intressenterna har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verk-ningarna av planläggningen och skriftligt eller muntligt uttala sin åsikt om sa-ken.

Intressenter vid den här detaljplaneändringen är:

− Planområdets markägare och markinnehavare − Grannfastigheternas markägare och markinnehavare − Esbo stad − Närings- trafik- och miljöcentralen i Nyland

4.3.2 Anhängiggörande

Meddelande om detaljplaneringens anhängighet kungjordes 13.1.2010 på stadens anslagstavla och webbsidor samt 19.1.2010 i tidningen Kaunis Grani nr 1.

4.3.3 Deltagande och växelverkan

Anhängiggörande av detaljplanläggningen och framläggande av berednings-material samt utkast och förslag till detaljplan kungörs offentligt på stadens anslagstavla. Om planläggningsfaserna informeras dessutom i tidningen Kau-nis Grani och på stadens webbsidor (www.grankulla.fi). De handlingar som läggs fram offentligt finns till påseende i Grankulla stadshus.

I anslutning till att utkastet och förslaget till detaljplan läggs fram har intres-senterna möjlighet att framföra sina åsikter och göra anmärkningar och på-minnelser. Besvär över stadsfullmäktiges beslut om godkännande av planen kan anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Programmet för deltagande och bedömning framlades 13.1.2010.


Utkastet till detaljplan var framlagt under tiden 28.9.-28.10.2010 på Gran-kulla stads anslagstavla och på stadens webbsidor. Under framläggningstiden hade intressenterna och stadens invånare möjlighet att utrycka sin åsikt muntligt och skriftligt. Under framläggningstiden gavs inga anmärkningar mot planutkastet. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, Esbos stads stads-planeringscentral samt Grankulla stads byggnadsnämnd bads om utlåtande. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland samt byggnadsnämnden gav ut-låtande om planutkastet.

Förslaget till detaljplan var under tiden 28.2.-29.3.2012 framlagt på Grankulla stads anslagstavla och på stadens internetsidor. Under framläggningstiden hade intressenterna möjlighet att anföra anmärkningar mot planförslaget. Myndigheterna bads om utlåtande. Inga anmärkningar lämnades in. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, Trafikverket och Grankulla stads tekniska nämnd gav utlåtande.

4.4 Mål för detaljplanen

Målet för detaljplanen är att ändra kvartersområdet för servicestationsbygg-nader till ett kvartersområde för kontors- och affärsbyggnader. Syftet med detaljplaneändringen är också att möjliggöra produktion av förnybar energi på tomten samt att stödja möjligheterna till självförsörjning av energi i den kommande verksamheten. I samband med detaljplaneändringen undersöks också trafikregleringarna på Bensowsgränden.

4.4.1 Måls som uppkommit under processen, precisering av målen

I planens utkastskede var målet att möjliggöra placeringen av en bränsledis-tributionspunkt på tomten. Målen preciserades efter att planen hållits fram-lagd och man avstod från att placera en bränsledistributionspunkt på tomten. Efter att planens hållits framlagd preciserade arkitektbyrå Lahdelma & Mahlamäki planen för byggnaden och tomten.


4.5 Alternativen i detaljplanelösningen och beslut i olika planeringsskeden

4.5.1 Detaljplaneutkast

Utkastet till detaljplanen utarbetade på basis av en referensplan som Arkkigraf Oy upprättat våren 2010. Samhällsnämnden beslöt vid sitt möte 31.8.2010 att framlägga planutkastet. Ingen anmärkning gavs med anledning av planutkastet. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland samt Grankulla stads byggnadsnämnd gav utlåtande om planutkastet.

Bild 4. Utkast till detaljplan för Bensowsgränden 2.

4.5.2 Detaljplaneförslag

I samband med beslutet att framlägga planutkastet gav samhällsnämnden i Grankulla stad instruktioner för den fortsatta planeringen, så att en placering av byggnadens våningar över markplanen på 4 meters avstånd från gränsen samt möjligheten att ladda elbilar på servicestationen undersöks.

Närings- trafik- och miljöcentralen i Nyland anför i sitt utlåtande om planut-kastet att planbestämmelserna för kvartersområdet ska preciseras genom att definiera inbördes förhållandena mellan affärsbyggnation och kontorsbyggnat-ion. ELY-centralen anför att Grankullavägen ska betecknas som en gata i de-taljplanen. ELY-centralen konstaterar att vindmöllorna som eventuellt placeras på tomten ska uppföras så att de inte når landsvägens skyddsområde, ens om de välter omkull. ELY-centralen uppmanar också att komplettera planbeskriv-ningen med uppgifter om hanteringen av dagvatten.

Byggnadsnämnden konstaterar i sitt utlåtande att de skyddsgrönområden som ingår i trafikområdet bör betecknas i detaljplanen; området där en rad träd ska planteras bör definieras som ett planteringsområde; anvisningen om byggsätt bör ersättas med en planbestämmelse som styr målnivån och plan-bestämmelsen för det underjordiska parkeringsområdet bör preciseras så att det underjordiska parkeringsområdet och de tekniska utrymmena inte räknas till våningsytan, om än de sträcker sig utanför byggnadens bottenplan.

Efter planens utkastskede preciserade arkitektbyrå Lahdelma & Mahlamäki planen för tomten. Planförslaget utarbetades utgående från den preciserade planen. Samhällstekniska nämnden tog vid sitt möte 22.3.2011 upp planen till behandling, men bordlade ärendet.


Bild 5. Förslaget till detaljplan för Bensowsgränden 2, som samhällstekniska nämnden bordlade vid sitt möte 22.3.2011.

Efter samhällstekniska nämndens möte 22.3.2011 bearbetade arkitektbyrå Lahdelma & Mahlamäki referensplanen ytterligare. Lahdelma & Mahlamäki har granskat byggnadernas massautformning och placering på tomten samt byggnadernas fasader. Energieffektivitet och utnyttjande av förnybara energi-former har varit viktiga utgångspunkter. I lösningen har man gått in för en delvis högre byggnad än i utkastskedet. Byggnadens takform är mångformig. Solpaneler kan placeras på den sneda takytan framför maskinrummet. Bilplat-serna placeras huvudsakligen i en underjordisk parkeringshall.

Samhällstekniska nämnden beslöt vid sitt möte 16.8.2011 § 93 att arkitekt-byrå Lahdelma & Mahlamäkis referensplan inte som sådan används till grund för detaljplaneändringen, utan den utgör endast en lösningsmodell för den de-taljplan som ska upprättas och byggandet styrs med planbestämmelser och markanvändningsavtal.

Under planeringens gång visade det sig vara ändamålsenligt att lämna Gran-kullavägens trafikområde enligt planutkastet bort från detaljplanen, eftersom inga behov föreligger att ändra området.

Samhällstekniska nämnden behandlade planförslaget vid sitt möte 18.10.2011, men ärendet återbördades för komplettering av detaljplane-bestämmelserna.

Samhällstekniska nämnden behandlade planförslaget vid sitt möte 1.11.2011 och beslöt föreslå för kommunstyrelsen att planförslaget jämte ändringar framläggs. I nämndens ändringsförslag definierades avståndet mellan bygg-nadsytan och tomtgränserna till 4 meter samt byggnadens höjd. Dessutom föreslogs att beteckningen och bestämmelsen gällande ventilationens maskin-rum stryks från planen.


Bild 6. Förslag till detaljplan för Bensowsgränden 2. Samhällstekniska nämnde har vid sitt möte 1.11.2011 föreslagit ändringar i detaljplaneförslaget.

Planförslaget har utarbetats enligt planer som har preciserats efter planens utkastskede och på basis av respons. De viktigaste ändringarna i förhållande till planutkastet:

− bränsledistributionspunkten har avlägsnats − byggnadsytan har utvidgats − byggrätten har preciserats − våningstalet har ändrat − trädraden som ska planteras har ändrats till område som ska planteras − planavgränsningen har ändrats så att området för allmän väg (LT) blir ut-anför planändringen

− en bestämmelse om den tillåtna mängden affärslokaler (k 20 %) har inta-gits i planen

− de allmänna bestämmelserna har bearbetats − planbeskrivningen har kompletterats


Bild 7. Förslag till detaljplan för Bensowsgränden 2.

Stadsstyrelsen behandlade planförslaget vid sitt möte 16.11.2011 och åter-bördade ärendet för ny beredning så att anvisningarna om byggsätt precise-ras.

Stadsstyrelsen behandlade planförslaget vid sitt möte 8.2.2012 och beslöt framlägga planförslaget jämte ändringar: utöver byggrätten är det tillåtet att bygga en underjordisk parkeringsanläggning, fasaderna på ventilationens ma-skinrum ska integreras i byggnadens vattentakskonstruktion och på gårdspla-net får placeras högst 20 bilplatser.

Planförslaget var framlagt under tiden 28.2.-29.3.2012. Under framläggnings-tiden anfördes inga anmärkningar mot planutkastet. Närings-, trafik- och mil-jöcentralen i Nyland (ELY), Trafikverket och Grankulla stads byggnadsnämnd gav utlåtanden om planutkastet. ELY-centralen föreslog i sitt utlåtande att planbeskrivningen ska preciseras och kompletteras. Trafikverket hade inget att anmärka mot planförslaget. Byggnadsnämnden föreslog att den allmänna planbestämmelsen nr 6 preciseras.

Efter att planförslagets varit framlagt har planbeskrivningen uppdaterats och den allmänna planbestämmelsen nr 6 har preciserats.

FCG Finnish Consulting Group Oy Planbeskrivning 11 (16) 126-P10397 28.8.2012 5 Redogörelse för detaljplanen

5.1 Planens struktur

I planen har anvisats ett kvartersområde, vars användningsändamål är ett kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K-4). I planen anvisas dessutom ett gatuområde.

5.1.1 Dimensionering

På tomt 1 i kvartersområdet för affärs- och kontorsbyggnader har anvisats 5 450 m2vy byggrätt.

5.2 Uppnående av målen för miljöns kvalitet

En separat upprättad anvisning om byggsätt på tomt 1 har bifogats planen. Dagvattnen ska behandlas i enlighet med anvisningarna i byggnadsordningen.

5.3 Områdesreserveringar

5.3.1 Kvartersområden

Kvartersområde för affärs- och kontorsbyggnader (K-4)

I kvartersområdet för affärs- och kontorsbyggnader bildas en tomt. Arealen på tomt 1 är 3 689 m2. Byggrätten på tomt 1 är 5 450 m2vy. Av den byggda våningsytan får 20 % användas för affärslokaler ( k 20 %). I kvarteret får inte placeras dagligvarubutik.

För området gäller planbeteckningen /saa, enligt vilken förorenad jord ska re-nas/saneras innan byggandet inleds.

Ett underjordiskt utrymme för en parkeringsanläggning (ma/p) har anvisats i kvarteret.

I tomtens norra kant har anvisats en del av ett område som ska planteras.

Det största tillåtna antalet våningar är VI. Byggnadens höjd skall varieras för att åstakomma ett uttrycksfullt slutresultat. En del av byggnaden skall vara minst 5-6 våningar hög.

På tomten får placeras anordningar som tar upp förnybar energi.

5.3.2 Övriga områden

Gatuområde

Bensowsgrändens gatuområde är ca 0,13 ha.

FCG Finnish Consulting Group Oy Planbeskrivning 12 (16) 126-P10397 28.8.2012 5.3.3 Allmänna bestämmelser

1. På tomt 1 i kvarter 1004 får placeras anordningar som fångar energi. 2. Produktion av förnybar energi får inte skada miljön (buller eller reflektion-er).

3. Området ska byggas högklassigt med hänsyn till stadsbilden. 4. Byggnadens höjd skall varieras för att åstakomma ett uttrycksfullt slutre-sultat. En del av byggnaden skall vara minst 5-6 våningar hög.

5. Takformen ska vara mångformig. Plant tak är inte tillåtet. 6. Fasaderna på ventilationens maskinrum ska integreras i byggnadens vat-tentakskonstruktion.

7. Konstruktioner som betjänar cykelparkering och parkeringsanläggningen (t.ex. en ramp) får placeras utanför byggnaden och de räknas inte till vå-ningsytan. Utöver byggrätten är det tillåtet att bygga en underjordisk par-keringsanläggning.

8. På gårdsplanet får placeras högst 20 bilplatser. 9. Anvisningarna om byggsätt, som stadsfullmäktige separat har godkänt, ska följas när detaljplanen genomförs.

5.4 Planens konsekvenser

5.4.1 Konsekvenser för den byggda miljön och för samhällsstrukturen

Planområdet är beläget på en synlig plats vid infartsvägen till Grankulla. De-taljplaneändringen och till den anslutande gatuplanen för Bensowsgränden och grönområdesplanen för Grankullavägen skapar förutsättningar för att bilda en angenämare miljö vid infarten till Grankulla. I och med affärs- och kontorsbyggnationen som detaljplaneändringen möjliggör kan en stadsbilds-mässigt representativare infart till Grankulla anläggas. Planområdet ligger nära centrum och vid goda trafikförbindelser. Planändringen stödjer en enhet-ligare samhällsstruktur och ansluter också i vidare utsträckning naturligt till den befintliga samhällsstrukturen. Planen stödjer också utnyttjande av förny-bara energiformer.

5.4.2 Konsekvenser för naturen och naturmiljön

På planområdet har inte konstaterats vare sig landskaps- eller naturvärden inte heller viktiga grundvattenområden.

5.4.3 Konsekvenser för servicen

Planändringen gör det möjligt att bygga affärs- och kontorslokaler på tomt 1. Den nuvarande servicestationsbyggnaden rivs och bränsledistributionen upp-hör. Längs Grankullavägen samt söder om Grankulla och på Esbo sidan finns dock andra servicestationer.

5.4.4 Konsekvenser för trafiken

Den nya affärs- och kontorsbyggnaden ändrar en aning på trafiken till och från tomten. Trafiken till kontoren är störst på morgonen och på eftermid-dagen. Trafiken till affärslokalerna som detaljplanen möjliggör fördelar sig jämnare. Beroende på den kommande affärsverksamhetsformen och t.ex. på öppettiderna kan trafiken på kvällen och natten minska jämfört med service-stationsverksamheten. Den kommande verksamheten på tomten har beaktats i gatuplanen för Bensowsgränden. Enligt ett beslut ska trafiksignaler anläggas


i Grankullavägens och Bensowsgrändens anslutning innan planändringen in-leds. Trafiksignalerna har byggts år 2010.

Planändringsområdet ligger nära till goda trafikförbindelser. Järnvägsstation-en, Ring II och Åboleden ligger på mindre än tre kilometers avstånd, vilket gör att planändringsområdet också kopplas naturligt till ett större trafiknät. Området är lätt att nå med kollektivtrafikmedel samt till fots och med cykel.

5.4.5 Sociala konsekvenser

Den ändrade stadsbilden vid infarten till Grankulla kan ha positiva effekter för människorna. Ingen respons från intressenternas sida har getts under plan-läggningsprocessen.

5.5 Störande faktorer i miljön

På grund av servicestationsverksamheten kan det på tomt 1 finnas förorenad jord. För att utreda förorenad jord bör markunderökningar göras i god tid före byggnadsskedet. Vid behov bör en saneringsplan upprättas för området och en anmälan om sanering av förorenad jord göras. Tomtens ägare ansvarar för saneringen av förorenad jord.

5.6 Energiförbrukning och växthusgasutsläpp

Det samhällsstrukturella och trafikmässiga läget samt områdets interna lös-ningar inverkar centralt på samhällenas växthusgasutsläpp och energiförbruk-ning. Växthusgasutsläppen som samhällsstrukturen förorsakas kan styras med samhällsplanering och samtidigt beaktas konsekvenserna som klimatför-ändringen medför. Trafiken, områdesexploateringen, energiproduktions- och uppvärmningssystemet, valet av bränslen och byggnadernas energieffektivitet är centrala faktorer som påverkar energiförbrukningen och emissionerna och som bör beaktas när områdena planeras och utvecklas.

Energiproduktion

Ett av målen för planeringen av Bensowsgrändens detaljplaneändring var att stödja självförsörjningen av energi. I planen som var utgångspunkt för detalj-planeändringen har man också med bl.a. en kompakt byggnadsmassa och genom att bringa fasadytorna till ett minimum strävat till att inverka på bygg-nadens energiförbrukning. Planändringen ger också möjlighet att med förny-bara energikällor fastighetsvis producera energi. Detta har beaktats när byggnadens höjd och läge har definierats. Planeringsområdet ligger å andra sidan intill ett fjärrvärmenät och att ansluta byggnaden till det skulle höja den befintliga infrastrukturens användningsgrad och lönsamhet. I kontorsbyggna-der spelar dock elförbrukningen en större roll än förbrukningen av värmee-nergi. Möjligheterna att utnyttja och förverkliga förnybar energi bör i kom-mande planeringsskeden utredas mera ingående.

Trafik

Planändringsområdet stödjer sig bra på det befintliga trafiknätet och den öv-riga infrastrukturen. Området kan lätt nås med kollektivtrafik, till fots och med cykel. Ett centralt läge med hänsyn till vägtrafiken kan å andra sidan leda till att personbilstrafikens andel ökar på området.


Byggnadens energieffektivitet

Enligt energibestämmelserna för nya byggnader börjar man från och med 1.7.2012 använda en helhetsenergigranskning och i och med den kommer energiförbrukningen att granskas allt mera övergripande. I de nya kalkylerna beaktas även vilken form av energiproduktion som utnyttjas i byggnaden. Förutom uppvärmningen beaktas också ventilation, förbrukaranordningar, be-lysning och tappvarmvatten. I Finland byggs kontorsbyggnaderna redan såd-ana att varken deras nuläge eller kvalitet i praktiken inte just behöver ändras för att de nya kraven (2012) ska uppfyllas.

5.7 Planen i förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvänd-ningen och till landskapsplanen

Enligt markanvändnings- och byggförordningen (MBF 25 §); om detaljplan ut-arbetas för ett område på vilket ingen generalplan med rättsverkningar är i kraft ska det i beskrivningen av detaljplanen bl.a. redogöras för hur planen förhåller sig till de riksomfattande målen för områdesanvändningen och land-skapsplanen.

Enligt MBL 24 § 2 mom. ska man vid planering på landskapsnivå beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen så att möjligheterna att uppnå dem främjas.

Detaljplaneändringen utnyttjar den befintliga samhällsstrukturen och gör tä-torten enhetligare genom att livsmiljöns funktion och ekonomin främjas. De-taljplaneändringen stödjer verksamhetsförutsättningarna för näringslivet. De-taljplaneändringen beaktar undanröjande av olägenhet på grund förorenad mark som i dag eventuellt förekommer i området. Detaljplaneändringen främ-jar förutsättningarna för att använda förnybara energikällor.

I landskapsplanen har området anvisats som ett område för tätortsfunktioner. Detaljplaneändringen är i enlighet med landskapsplanen.

5.8 Planen i förhållande till kraven på generalplanens innehåll

Om det utarbetas en detaljplan för ett område där det inte finns någon gene-ralplan med rättsverkningar ska man enligt markanvändnings- och bygglagen 54 § vid utarbetandet av detaljplanen i tillämpliga delar beakta även vad som bestäms om kraven på generalplanens innehåll (MBL 39 §).


Krav på generalplanens innehåll (MBL 39 §)

Detaljplaneändringen

När en generalplan utarbetas ska landskaps-planen beaktas på det sätt som bestäms ovan.

- Följer regionplanen.

När en generalplan utarbetas ska beaktas: 1) samhällsstrukturens funktion, ekonomi och ekologisk hållbarhet

- Stödjer sig på den nuvarande samhällsstrukturen.

2) att den nuvarande samhällsstrukturen ut-nyttjas

- Utnyttjar den befintliga samhälls-strukturen.

3) att behov i anslutning till boendet och till-gången till service beaktas

- Affärs- och kontorsbyggnationen som planen möjliggör ligger inom den befintliga samhällsstrukturen nära centrum, där tillgängligheten till service är god.

4) att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan anordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, na-turtillgångarna och ekonomin hållbart sätt

- Stödjer sig på det befintliga trafik-nätet.

- Möjliggör utnyttjande av förnybara energikällor.

5) att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö

- Kompletterar den befintliga sam-hällstrukturen nära centrum..

6) att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv

- Ger förutsättningar för att bygga nya affärs- och kontorslokaler.

7) att miljöolägenheterna minskar - Beaktar eventuellt förorenad jord. 8) att den byggda miljön, landskapet och na-turvärdena värnas

- På planområdet finns varken sär-skilda byggda miljöer, landskap el-ler miljövärden.

9) att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation

- Inverkar inte på rekreationsområ-dena.

Generalplanen får inte orsaka markägare el-ler andra rättsinnehavare oskäliga olägenhet-er

- Förorsakar ingen olägenhet. Planändringen har upprättats på markägarens initiativ.

FCG Finnish Consulting Group Oy Planbeskrivning 16 (16) 126-P10397 28.8.2012 6 Genomförande av detaljplanen

6.1 Planer som styr och åskådliggör genomförandet

En anvisning om byggsätt har upprättats för tomt 1. En gatuplan har upprät-tats för Bensowsgränden. Ett förslag till grönområdesplan har upprättats för Grankullavägens trafikområde.

6.2 Genomförande och tidsplanering

I Bensowsgrändens och Grankullavägens anslutning har trafiksignalerna byggts år 2010. Utbyggnaden av tomt 1 ankommer på markägaren. I sam-band med detaljplaneändringen tecknas med markägaren ett markanvänd-ningsavtal om plangenomförandet.

6.3 Uppföljning av genomförandet

Staden följer upp plangenomförandet bl.a. via bygglovsförfarandet.

FCG Finnish Consulting Group Oy

Godkänd av: Anssi Savisalo

arkitekt SAFA, YKS-299

Upprättad av:

Emmi Sihvonen DI, YKS-491

M601

3:79

3:79

2:25

HuoltoasemaServicestation

PäiväkotiDaghem

HuoltoasemaServicestation

PäiväkotiDaghem

Grankullavägen

Rie

kon t

ie

Kyl

ätie

Ben

sow

inku

ja

Fasa

anin

polk

u

Kauniaistentie

Rip

väge

n

Byv

äge

n

Fasanstigen

Ben

sow

sgrä

nden

32 5

26

23

30

32

33

29 4

29 5

29 7

29 9

28 6

28 6

28 6

28 7

29 0

30 1

30 2

30 4

32 1 32 132 1

32 1

32 2

32 2 32 2

32 2

32 2

32 3

26 6

26 7

26 8

32 7

33 0

33 0

27 3

27 5

27 8

26 2

26 3

27 8

27 8

27 8

28 1

28 1

28 1

31 0

31 7

31 8

31 8

31 9

31 9

32 5

32 5

31 1

31 2

31 3

31 3

31 331 4

32 6

25 1

25 1

25 3

25 6

22 0

22 1

22 6

23 5

23 6

23 6

23 8

23 9

23 9

24 0

24 0

24 1

24 1

23 1

24 2

30 8

30 8

29 1

29 3

24 3

24 3

24 4

24 5 24 6

24 7

24 8

24 9

24 9

24 9

33 2

33 2

33 3

33 4

33 5

33 5

33 6

33 8

33 9

33 9

34 0

34 4

34 4

34 5

34 834 9

35 8

36 236 4

32

27

25

29

3234

25

24

25

27

33

28

27

29

31

22

22

29

30

3428

23

25

24

30

27

29

22

29

26

26

29

23 2

23 3

28 4

29 0

30 3

32 226 5

27 2

27 2

26 3

32 5

31 3 32 6

25 225 3

25 9

30 6

30 9 33 9

36 3

36 537 3

38 0

38 3

32

30

35

38

1

26.914

Mittakaava: 1:2000Ote Kauniaisten kaupungin asemakaavojen yhdistelmäkartasta.Utdrag ur Grankulla stads sammanställda detaljplanekarta.13.11.2009

mmaesi

Text Box

LIITE 1

mmaesi

Text Box

LIITE 1

arkkitehtitoimisto

LAHDELMA & MAHLAMÄKI Oy

arkki teht i toimisto Lahdelma & Mahlamäki Oy Tehtaankatu 29 A FIN-00150 Helsinki , tel 09 2511 020, fax 09 2511 0210, www.ark- l -m.f i

Grankulla, Bensowsgränden, kvarter 1004, tomt 1 ANVISNING OM BYGGSÄTT Grankulla stad 08.02.2012

arkkitehtitoimisto



INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1 ALLMÄNT 1.1 Syftet med anvisningen om byggsätt 1.2 Planeringsområde 1.3 Målet med planeringen 2. BYGGNADEN 2.1 Massaindelning 2.2 Fasadmaterial och ytbehandling 2.3 Lokaler 3. GÅRDSOMRÅDEN 3.1 Parkering 3.2 Planteringar ANVISNINGEN UPPSATT AV Arkkitehtitoimisto Lahdelma & Mahlamäki Fabriksgatan 29 A 00150 Helsingfors tfn 09 2511 020 www.arklm.fi 1 ALLMÄNT 1.1 Syftet med anvisningen om byggsätt Anvisningen om byggsätt har upprättats för förtydliga och komplettera detaljplanebestämmelserna. Avsikten med anvisningen om byggsätt är att styra byggnadens massaindelning och ytmaterial, så att den kvalitetsnivå som Grankulla stad eftersträvar på tomten uppnås. Planskisserna som Arkkitehtitoimisto Lahdelma & Mahlamäki har upprättat, förhandlingarna med stadens myndigheter och Samhällsnämndens ställningstaganden är utgångsuppgifter för anvisningarna. Anvisningen om byggsätt är en bilagehandling till ändringen av detaljplanen för kvarter 1004 i stadsdel 1 i Grankulla stad. Byggnadstillsynsmyndigheterna övervakar att anvisningen om byggsätt följs. 1.2. Planeringsområde Planeringsområdet är den första tomten vid infarten från Esbo och Ring II till Grankulla stad. Tomten gränsar på den östra sidan till Esbo stad, på den norra sidan till Grankullavägen och på den västra sidan till Bensowsgränden. Bakom tomten på den södra sidan, liksom på Esbo stads sida i sydost, finns en hög kulle där det växer gamla och höga trädbestånd. Kullens högsta punkt ligger på Esbo sidan 13 meter högre än tomtens höjdnivå. Vid infarten från Esbo ligger tomten bakom en vägkrök och en dalbetonad vy med Grankullas högsta byggnader i fonden dominerar. Vid utfarten från Grankulla syns tomten bäst mot den täta skogen i bakgrunden. På tomten finns i dag, förutom en servicestation som ska rivas, inga andra byggnader i omgivningen. Det finns ingen utbyggnadstidtabell för tomt 2 som ligger bakom tomt 1. 1.3 Målet med planeringen Avsikten är att på byggplatsen uppföra en arkitektoniskt högklassig ”portbyggnad” för infarten till Grankulla. Byggnaden ska vara så energisnål som möjligt och då det är möjligt använda förnybar energi (jordvärme, sol, vind).

arkkitehtitoimisto



2. BYGGNADEN 2.1 Massaindelning Byggnadens massaindelning baserar sig på ovan beskrivna utgångspunkter; en kompakt formskön massa och en fasadyta som bringats till ett minimum. Byggnaden har fem våningar, så att sol- och vindenergi överhuvudtaget ska kunna utnyttjas på den skuggande kullens norrsida; fem kontorsvåningar och ett maskinrum för ventilation utgör den sjätte våningens massa. Vattentaket ska vara brutet och takskäggets linje ska följa takets former. Anordningarna som samlar upp förnybar energi (solpaneler, små vindkraftverk) kan placeras på vattentaket. Anordningar som hör till normal teknisk utrustning (kondensorer och takfläktar) ska ligga osynliga, infällda under vattentaket. 1.2 Fasadmaterial och ytbehandling Fasadens allmänna färgton ska vara ljus. Kraven på energieffektivitet påverkar fasadöppningarna och valen av material. Det allmänna intrycket får inte ge bilden av en sedvanlig helelementbyggnad. För att ge ett öppet intryck ska entrévåningens fasad omfatta några stora enhetliga glasytor, speciellt mot Grankullavägen och Bensowsgränden. 2.3 Lokaler Byggnaden ska planeras till en omläggningsanpassad kontorsbyggnad, där det är lätt att hyra olika stora enheter enligt behov. Våningen ska kunna indelas i minst fyra enheter och lokalerna ska kunna inredas antingen med rumsindelning eller som ett landskapskontor. I arbetslokalerna ska finnas en bra naturbelysning. I den första våningen får placeras butikslokaler, dock inte dagligvarubutiker, men den kan också användas som kontor. 3. GÅRDSOMRÅDENA 3.1 Parkering Största delen av de bilplatser som detaljplanen kräver ska placeras i en underjordisk parkeringshall. Den täckta rampen som leder till parkeringshallen och takkonstruktionerna för cykelförvaringen kan placeras vid tomtgränsen utanför byggnadsytan. På gårdsplanet får placeras maximalt 20 bilplatser avsedda för en eventuell butikslokal och för korttidsparkering. 3.2 Planteringar De fria delarna av tomten som ligger utanför trafikområdena ska planteras. En kontinuerlig buskartad vegetation ska planteras längs tomtgränsen mot Grankullavägen.

mmaesi

Text Box

LIITE 3 (1/2)

+15 +15

+20 +20

+25 +25

+30 +30

Päällysrakenne

Putkien perustamistapa

Matka

Kaltevuus / pyöristyssäde

Tasausviivan korkeus

Maanpinnan korkeus

Paalutus

Kaarevuus

Sivukaltevuus

Bensowinkuja

30.00 51.89

-0.005 0.007

0 50

5E/6E 6E

22.87

22.68

22.3822.23

-0.09

+0.03

Tsv – 0.00

AjorataJk-tie Ajorata

-0.09

+0.03

5.00

+0.03 +0.03 +0.03

Istutuskaista

0.503.503.50

7.003.00

Bensowinkuja

Tyyppipoikkileikkaus 1:100

Pl 60

10.52

qo = qv = 0.03

mmaesi

Text Box

LIITE 3 (2/2)

+21.95 +22,25+22.05 +22,1SV 600

100 mm

Katu jk+pp nurmi niittykiviheitoke kosteikko

pato vesialueperennat

+22,0

1:3

1:2

+25

+24

+23

+22

+21

+23.03

Katu jk+pp pensaat niittykiviheit.

kosteikko kivih. niitty nurmi piha rakennus

1:3

1:2

1:2

perennat

n. 1:5

+25

+24

+23

+22

+21

KAROSA

irisbus

Katu pys.Katos

pensasniitty

rr vesirr

niitty nurmi piha rakennus

1:1,5

1:2

+25

+24

+23

+22

+21

24.85

2

kt

Huoltoasema

124.86

23.1724.7023.29

23.1

6

22.6

421

.72

21.5

822.6

8

24.28

23.28

21.85

21.71

1

24.60

22.62

23

56922.42

22.61

ktGranku

llavägen

23.85

24.90

Pp.tie

24.40

22.23

22.15

24.50

22.38

+21.9

+24.8

+23.3

+22.0+22.2

+23.03

+21.96

B

B

C

C

A

A

+22,00

+22,91

+24,54

+23,15

Sv 315 PEH

+22,11+24,24

+21,78+21,76+23,42 +24

+23.5

+23

+24.5

+22.5 z 20 kV

Rakennettu putkilyhennetään

Rakennettu putkilyhennetään

MUUTOSTUNNUS PVM TEKIJÄ SISÄLTÖ

KAUNIAISTEN KAUPUNKIYHDYSKUNTATOIMIKUNTATEKNIIKKA

GRANKULLA STADSAMHÄLLSTEKNIKKOMMUNTEKNIK

Kohde: Piir.laji :

Mittakaava:

Suunnittelija:

Hyväksytty :

Suunn. nro:

Pvm:

B B

Tietäjäntie 1402130 Espoop. 020 747 6000f. 020 747 6111

mmaesi

Text Box

LIITE 4 (2/2)

Bensowinkujan ja Kauniaistentien itäpuolen viheralu e – suunnitelmaselostus

Bensowinkujan ja Kauniaistentien itäpuolen viheralue ilmentyy nykyisellään jäsentymättömänä ja hoi-tamattomana tienpientareena Kauniaistentien ja huoltoaseman välissä. Kauniaistentien kuivatusvedet johdetaan aluetta halkovaan ojaan ja siitä edelleen Bensowinlampeen. Alueella sijaitsee 20 kV maa-kaapeli sekä pari pienempää johtoa, jotka syöttävät virtaa linja-autopysäkille ja huoltoasemalle.

Kauniaistentie on merkittävä sisääntulotie kaupunkiin, ja suunnittelukohde sijaitsee lähellä kaupungin rajaa. Luonnollisena tavoitteena viheralueen kehittämisessä on muodostaa siitä pienimuotoinen port-tikohta kaupunkiin saavuttaessa. Toisaalta Bensowinlammen veden laatu on nykyisellään melko heik-ko, ja viivyttämällä Kauniaistentien kuivatusvesiä ennen niiden johtamista lampeen saadaan vedestä poistettua kiintoaineita ja näin parannettua veden laatua. Teknisesti veden viivyttäminen toteutetaan matalalla pohjapadolla, jonka taakse muodostetaan kosteikko. Kun Bensowinkujan rummun kapasi-teetti ylivirtaustilanteessa ylittyy, toimii kosteikko myös veden varastona. Viheralueelle rakennettuja sadevesiviemäriputkia lyhennetään, jotta putkien päät saadaan sovitettua luontevasti hulevesiaiheen osaksi.

Suunnitelman maisema-arkkitehtoninen päämäärä on toimia yhdistävänä elementtinä viereisen ra-kennetun puiston ja läheisen luonnonmukaisen selännemännikön välillä. Tällöin uudesta vesiaiheesta muodostuu käännekohta, jossa puiston muotokieli huipentuu ennen muuntumista luonnonmukaiseksi männiköksi. Puuistutukset antavat sommitelmalle selkeän taustan, ja veden äärellä kasvavat peren-nat vahvistavat hulevesiaiheen pyöreää muotoa. Puuistutukset täydentävät Kauniaistentien pohjois-puolelle suunniteltua koristeomenapuiden ja kirsikoiden muodostamaa ryhmää ja voimistaa portti-maista vaikutelmaa. Viheralueen perustaso vaihettuu veden lähellä olevasta tulvaniitystä nurmeksi, joka yhdistyy ympäröiviin katu- ja piha-alueisiin.

mmaesi

Text Box

LIITE 4 (1/2)

grankulla stad · 2016. 7. 1. · nis grani och på stadens webbsidor (). de handlingar som läggs...

Documents