Läroplanen för dengrundläggande

utbildningen i Grankulla

Namn Läroplanen för den grundläggande utbildningen i GrankullaKommun GrankullaSkola Granhultsskolan

Hagelstamska högstadietTräder i kraft

Innehållsförteckning

1. Värdegrunden för den grundläggande utbildningen. . . . . . . . . . . . . . . . 11.1. Den lokala läroplanen/värdegrunden i Grankulla svenska

skolväsende. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

2. Synen på lärande i den grundläggande utbildningen. . . . . . . . . . . . . . . 3

3. Lokal timfördelning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

4. Språkprogram. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

5. Eventuell intensifierad undervisning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

6. Enhetligheten i den grundläggande utbildningen och samarbetet iövergångsskedena. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

7. Planer och program som kompletterar läroplanen. . . . . . . . . . . . . . . . 10

8. Handlingsplan för elevhandledningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

9. Samarbete med social- och hälsovårdsmyndigheter. . . . . . . . . . . . . . . 13

10. Uppföljning, utvärdering och utveckling av läroplanen. . . . . . . . . . . . . 14

11. Sammanfattning av den allmänna delen i Grankulla. . . . . . . . . . . . . . 15

12. Den grundläggande utbildningens uppdrag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

13. Mångsidig kompetens i den lokala läroplanen. . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

14. Verksamhetskulturen i en enhetlig grundläggande utbildning. . . . . . . . . 25

15. Lärmiljöer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

16. Arbetssätt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

17. Helhetsskapande undervisning och mångvetenskapliga lärområden. . . . 3017.1. Mångvetenskapliga lärområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

18. Gemensamt ansvar för skoldagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3218.1. Elevernas delaktighet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3218.2. Samarbete mellan hem och skola. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3318.3. Skolans interna samarbete och samarbete med andra parter. . . . . 33

19. Fostrande samtal och disciplinära åtgärder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

20. Fjärruppkoppling i undervisningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

21. Årskursintegrerade studier. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

22. Undervisning i sammansatt klass. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

23. Flexibel grundläggande utbildning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

24. Undervisning i särskilda situationer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

25. Annan verksamhet som stödjer målen för undervisning och fostran. . . . 43

26. Bedömningskulturens lokala betoningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

27. Bedömningen under studierna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

28. Slutbedömningen i den grundläggande utbildningen. . . . . . . . . . . . . . 52

29. Centrala riktlinjer för hur stödet för lärande och skolgång ordnas ipraktiken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

29.1. Allmänt stöd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5629.2. Intensifierat stöd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5729.3. Särskilt stöd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5929.4. Stödformer som fastställs i lagen om grundläggande utbildning. . . . 6529.5. Tolknings- och biträdestjänster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

30. Lokala mål och tillvägagångssätt inom elevvården. . . . . . . . . . . . . . . 68

31. Särskilda frågor som anknyter till språk och kultur. . . . . . . . . . . . . . . 72

32. Undervisning på två språk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

33. Undervisning som baserar sig på en viss väldsåskådning eller pedagogiskprincip. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75

34. Årskurs 1-2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7634.1. Övergången mellan förskoleundervisningen och den grundläggande

utbildningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7634.2. Att utvecklas till skolelev. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7634.3. Övergången mellan årskurs 2 och 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7634.4. Mångsidig kompetens i årskurs 1–2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7734.5. Mångsidiga kompetensområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7734.6. Läroämnen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81

34.6.1. Bildkonst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8134.6.2. Det andra inhemska språket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87

Finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87Finska, modersmålsinriktad finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . 88

34.6.3. Elevhandledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8834.6.4. Främmande språk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

Tyska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89Engelska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

34.6.5. Gymnastik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9034.6.6. Livsåskådningskunskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9634.6.7. Matematik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10034.6.8. Modersmål och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

Svenska och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11134.6.9. Musik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

34.6.10. Omgivningslära. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12234.6.11. Religion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131

Evangelisk-luthersk tro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13334.6.12. Slöjd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139

35. Årskurs 3-6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14435.1. Övergången mellan årskurs 2 och 3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14435.2. Att utvecklas som elev. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14435.3. Övergången mellan årskurs 6 och 7. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14435.4. Mångsidig kompetens i årskurs 3–6. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14535.5. Mångsidiga kompetensområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14535.6. Läroämnen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149

35.6.1. Bildkonst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14935.6.2. Det andra inhemska språket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166

Finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167Finska, modersmålsinriktad finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . 189

35.6.3. Elevhandledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22535.6.4. Främmande språk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226

Tyska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226Engelska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251

35.6.5. Gymnastik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27535.6.6. Historia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29435.6.7. Livsåskådningskunskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30435.6.8. Matematik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30535.6.9. Modersmål och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330

Svenska och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33235.6.10. Musik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35735.6.11. Omgivningslära. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37435.6.12. Religion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 411

Evangelisk-luthersk tro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41235.6.13. Samhällslära. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43535.6.14. Slöjd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 444

36. Årskurs 7-9. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45936.1. Övergången mellan årskurs 6 och 7. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45936.2. Att växa som medlem i gemenskapen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45936.3. Övergången från den grundläggande utbildningen till följande

utbildningsstadium. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46036.4. Mångsidig kompetens i årskurs 7–9. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46036.5. Mångsidiga kompetensområden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 460

36.6. Läroämnen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46436.6.1. Bildkonst. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46436.6.2. Biologi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47036.6.3. Det andra inhemska språket. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 485

Finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 486Finska, modersmålsinriktad finska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . 496

36.6.4. Elevhandledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51036.6.5. Främmande språk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 520

Tyska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 520Engelska, A-lärokurs. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 533

36.6.6. Fysik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54836.6.7. Geografi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57136.6.8. Gymnastik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59036.6.9. Historia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60436.6.10. Huslig ekonomi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61436.6.11. Hälsokunskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62136.6.12. Kemi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63436.6.13. Livsåskådningskunskap. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65336.6.14. Matematik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66236.6.15. Modersmål och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 688

Svenska och litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69136.6.16. Musik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71436.6.17. Religion. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 721

Evangelisk-luthersk tro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72236.6.18. Samhällslära. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73536.6.19. Slöjd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 740

1. Värdegrunden för den grundläggandeutbildningen

Grunderna för läroplanen har utarbetats i enlighet med den värdegrund som beskrivs här.

Alla elever är unika och har rätt till god undervisning

Den grundläggande utbildningen bygger på övertygelsen om att barndomen har ett egenvärde.Varje barn är unikt och värdefullt i sig. Var och en har rätt att växa till sin fulla potential sommänniska och samhällsmedlem. I detta behöver eleven uppmuntran och individuellt stöd. Elevenbehöver känna sig hörd och uppskattad i skolgemenskapen samt känna att hen får stöd för sittlärande och välbefinnande. Lika viktigt är också erfarenheten av delaktighet och av att tillsammansbidra till det gemensamma arbetet och välbefinnandet.

Varje elev har rätt till god undervisning och att lyckas i skolarbetet. I takt med att eleverna lärsig formar de sin identitet, människosyn, världsbild och världsåskådning samt sin plats i världen.Samtidigt skapar eleverna en relation till sig själva, andra människor, samhället, naturen och olikakulturer. Att marginaliseras från lärande innebär att rätten till bildning inte förverkligas och dettautgör ett hot mot växande och utveckling. Den grundläggande utbildningen ska skapa möjligheterför livslångt lärande, som är en förutsättning för ett gott liv.

Betydelsen av värdegrundsarbetet i skolan ökar i en värld, där det multimediala informationsflödet,globala nätverk, sociala medier och kamratrelationer formar barnens och de ungas värderingar.Värdediskussioner som förs tillsammans med eleverna ger dem förutsättningar att känna igenoch definiera värden och värderingar som de konfronteras med samt att kritiskt reflektera kringdem. Eleverna ska få stöd i att utveckla sin egen värdegrund. Gemensam reflektion kringvärderingar i skolan och hemmen och det samarbete som bygger på denna bidrar till att tryggaelevernas helhetsmässiga välbefinnande. Skolans personal ska bemöta hemmens olika religioner,åskådningar, traditioner samt hemmens olika syn på fostran med öppenhet och respekt för attskapa förutsättningar för konstruktiv kommunikation.

Humanitet, bildning, jämlikhet och demokrati

Den grundläggande utbildningen ska stödja elevernas utveckling till humana människor somsträvar efter sanning, godhet och skönhet samt rättvisa och fred. I denna utveckling ärmotsättningar mellan strävan och rådande verklighet oundvikliga. Bildning innebär bland annatatt kunna hantera dessa motsättningar på ett etiskt och empatiskt sätt och våga försvara detgoda. Bildning innebär att både individuellt och i grupp kunna fatta beslut utgående från etiskreflektion, en annan människas situation och kunskap. Etiska och estetiska aspekter ger upphov tillreflektion över vad som är värdefullt i livet. Bildning syns i sättet att förhålla sig till sig själv, till andramänniskor, till omgivningen och till kunskap samt i sättet och viljan att agera. En bildad människasträvar efter att handla rätt och att respektera sig själv, sin omgivning och andra människor. Enbildad människa kan använda information på ett kritiskt sätt. Bildning innefattar också strävan tillsjälvreglering och ansvar för sin egen utveckling och sitt eget välbefinnande.

Den grundläggande utbildningen grundar sig på respekt för liv och mänskliga rättigheter och påatt man försvarar dessa. Den grundläggande utbildningen ska främja välbefinnande, demokratioch aktiv medverkan i medborgarsamhället. Jämlikhet och en allmän princip om alla människorslika värde är ett centralt mål för den grundläggande utbildningen. Undervisningen ska främjaekonomisk, social och regional jämlikhet och jämställdhet mellan könen. Undervisningen ska varareligiöst, konfessionellt och partipolitiskt obunden. Skolan och undervisningen får inte användassom kanal för kommersiell påverkan.

Kulturell mångfald är en rikedom

Den grundläggande utbildningen bygger på det mångskiftande finländska kulturarvet som harformats och kontinuerligt formas genom växelverkan mellan olika kulturer. Undervisningen skastödja elevernas kulturella identiteter och sporra dem att aktivt delta i egna kulturella och socialagemenskaper och också till att de intresserar sig för andra kulturer. Samtidigt ska undervisningen

Vär

degr

unde

n fö

r den

gru

ndlä

ggan

de u

tbild

ning

en

1

Vär

degr

unde

n fö

r den

gru

ndlä

ggan

de u

tbild

ning

en

stärka uppskattningen för kreativitet och kulturell mångfald, främja kulturell och interkulturellkommunikation och på så sätt lägga grund för en kulturellt hållbar utveckling.

Inom den grundläggande utbildningen möts människor med olika kulturell och språklig bakgrundoch bekantar sig med olika seder och bruk, synsätt och livsåskådningar. Eleverna ska handledasatt lära sig att se saker utifrån andra människors livssituationer och förhållanden. Att lära sigtillsammans över språk-, kultur-, religions- och livsåskådningsgränserna skapar förutsättningar förgenuin kommunikation och gemenskap. Den grundläggande utbildningen ska ge en grund för ettvärldsmedborgarskap som respekterar de mänskliga rättigheterna och som sporrar till positivaförändringar.

Nödvändigheten av en hållbar livsstil

Människan är en del av naturen och helt beroende av livskraftiga ekosystem. Att förstå detta ärcentralt i att växa som människa. Den grundläggande utbildningen ska främja en hållbar livsstiloch eko-social bildning. Hållbar utveckling och livsstil kan ses ur ett ekologiskt, ekonomiskt, socialtoch kulturellt perspektiv. Den ledande tanken inom eko-social bildning är att skapa en livsstil ochkultur som värnar om människans okränkbara värde och ekosystemens mångfald och förmågaatt förnya sig samt att samtidigt bygga en kunskapsbas för en cirkulärekonomi som grundar sig påhållbar användning av naturresurser. Eko-social bildning innebär förståelse i synnerhet för allvareti klimatförändringen och en strävan att främja en hållbar livsstil.

Människan utvecklar, använder och fattar beslut om teknologi utifrån sina värderingar. Människanbär ansvar för att styra teknologin i en riktning som tryggar människans och naturens framtid.Inom den grundläggande utbildningen ska man reflektera över konflikter mellan konsumtions- ochproduktionssätt som står i strid med en hållbar framtid. Dessutom ska man tillsammans försökahitta och tillämpa lösningar, som korrigerar en icke-hållbar livsstil. Den grundläggande utbildningenska öppna perspektiv mot ett globalt ansvar som sträcker sig över generationer.

1.1. Den lokala läroplanen/värdegrunden i Grankullasvenska skolväsende

Skolans värdegrund beskrivs i skolans läsårsplan och i den lokala utvecklingsplanen. Dendiskuteras årligen och revideras vid behov. Skolan följer det bildningspolitiska programmetför Grankulla stad: levande tvåspråkighet, barns och ungas välbefinnande samt föregångare imetropolområdet. Skolan följer också Grankulla stads tvåspråkighetsprogram.

Den finlandssvenska identiteten och samhörigheten är en viktig del av skolans verksamhetskultur.

Värdegrundsdiskussionen är fortgående i all verksamhet och värdegrunden påverkar ävenskolans val av samarbetspartner. Värdegrunden diskuteras aktivt i lärarkåren och genomsyrarskolans elevsyn, undervisning, bedömning och utvärdering. Skolan tar elevens bakgrund ibetraktande för att förbereda hen för en heterogen, föränderlig värld där hens värdegrundstyr många val. Skolan strävar efter att utveckla elevens sociala samvete, etiska tänkandeoch ansvarstagande. Utvärderingen av det praktiska arbetet kring värdegrunden och synen pålärandet sker vart tredje år, i samband med den stora utvärderingen (edu-ZEF).

Länk till planerna.

2

https://sites.google.com/a/elev.grankulla.fi/lp2016-grankulla/laeroplanen-i-grankulla/planer-och-dokument

2. Synen på lärande i den grundläggandeutbildningen

Grunderna för läroplanen har utarbetats utgående från en syn på lärande där eleven har en aktivroll. Eleven ska lära sig att ställa upp mål och lösa problem både självständigt och tillsammansmed andra. Lärandet är en oskiljbar del i den process då individen växer som människa och dåman skapar ett gott samhällsliv. Att använda språket, kroppen och olika sinnen har stor betydelseför tänkande och lärande. Eleven tillägnar sig nya kunskaper och färdigheter och lär sig samtidigtatt reflektera över sitt lärande, sina upplevelser och sina känslor. Positiva känslor, glädje över attlära och nyskapande verksamhet främjar lärandet och sporrar eleven att utveckla sin kompetens.

Lärandet sker genom kommunikation med andra elever, lärare och andra vuxna samt i olikagrupper och sammanhang och i olika lärmiljöer. Lärande innebär individuellt och gemensamtarbete, tankeverksamhet, planering och utforskning samt mångsidig utvärdering av dessaprocesser. Därför har elevernas vilja och växande förmåga att arbeta och lära sig tillsammansstor betydelse för lärprocessen. Eleverna ska också lära sig att beakta följderna av sitt arbeteoch hur det påverkar andra människor och omgivningen. Gemensamt lärande främjar elevernasproblemlösningsförmåga och förmåga att tänka kreativt och kritiskt samt förmågan att förstå olikaperspektiv. Det bidrar också till att vidga elevernas intresseområden. Lärande är mångfacetteratoch knutet till det som eleven ska lära sig, till tid och plats.

Att utveckla färdigheter att lära sig är grunden för målinriktat och livslångt lärande. Därför skaeleven uppmuntras att reflektera över sina sätt att lära sig och att använda denna kunskap tillatt främja sitt lärande. En elev som är medveten om och tar ansvar för sin lärprocess lär sig atthandla allt mer självständigt. Under lärprocessen utvecklas elevens förmåga att arbeta och tänkaoch eleven lär sig att förutse och planera olika faser i lärandet. För att eleverna ska kunna lärasig nya begrepp och fördjupa sin förståelse för det som de lär sig, ska de handledas att kopplainnehållet och de nya begreppen till sina tidigare kunskaper. Lärande är en kumulativ processsom ofta kräver lång och ihärdig träning.

Lärprocessen och motivationen styrs av elevens intressen, värderingar, arbetssätt och känslorsamt erfarenheter och uppfattningar om sig själv som lärande individ. Elevens självbild ikombination med självkänslan och tron på sin egen förmåga inverkar på hurdana mål elevenställer upp för sig. Uppmuntrande respons under lärprocessen stärker elevens tro på sinaegna möjligheter. Att ge och få mångsidig, positiv och realistisk respons är en viktig del i enkommunikation som både stödjer lärandet och vidgar intresseområdena.

Lokalt tillägg:

Lärarens roll

Kunskapen är en central del av undervisningen men det finns andra kompetenser och färdighetersom också är en del av elevens lärande. Utgångsläget för skolarbetet är lärarens elevsyn, ochsyn på lärandet vilket ska stöda eleven.

Till lärarens uppgift hör att handleda eleven, att använda varierande arbetssätt i olika lärmiljöersamt att ge eleven en sund värdegrund.

Även då eleven arbetar självständigt följer läraren med elevens arbetsprocess och kan vid behovstöda och handleda hen. Utvärderingen är en naturlig del av processen och elevens lärande vägsmot mål som läraren synliggör för eleven under processen.

Syn

en p

å lä

rand

e i d

en g

rund

lägg

ande

utb

ildni

ngen

3

Syn

en p

å lä

rand

e i d

en g

rund

lägg

ande

utb

ildni

ngen

4

3. Lokal timfördelningStatsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggandeutbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen.

Lokala timfördelningen är godkänd av svenska nämnden för utbildning och småbarnsfostran.

Länk till timfördelningen.

Loka

l tim

förd

elni

ng

5

http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2012/20120422https://sites.google.com/a/elev.grankulla.fi/lp2016-grankulla/laeroplanen-i-grankulla/planer-och-dokumenthttps://sites.google.com/a/elev.grankulla.fi/lp2016-grankulla/laeroplanen-i-grankulla/planer-och-dokumenthttps://sites.google.com/a/elev.grankulla.fi/lp2016-grankulla/laeroplanen-i-grankulla/planer-och-dokument

Spr

åkpr

ogra

m

4. SpråkprogramSpråkprogrammet beskrivs i timfördelningen.

Länk till timfördelningen.

6

https://sites.google.com/a/elev.grankulla.fi/lp2016-grankulla/laeroplanen-i-grankulla/planer-och-dokument

5. Eventuell intensifierad undervisningSkolans plan för specialundervisning hittar du i dokumentet Spec_elevvårdLäroplanentillägg2011.pdf

Eve

ntue

ll in

tens

ifier

ad u

nder

visn

ing

7

https://docs.google.com/a/elev.grankulla.fi/viewer?a=v&pid=sites&srcid=ZWxldi5ncmFua3VsbGEuZml8bHAyMDE2LWdyYW5rdWxsYXxneDo2MWE3ODMyNjg1NGUwNGVihttps://docs.google.com/a/elev.grankulla.fi/viewer?a=v&pid=sites&srcid=ZWxldi5ncmFua3VsbGEuZml8bHAyMDE2LWdyYW5rdWxsYXxneDo2MWE3ODMyNjg1NGUwNGVi

Enh

etlig

hete

n i d

en g

rund

lägg

ande

utb

ildni

ngen

och

sam

arbe

tet i

öve

rgån

gssk

eden

a

6. Enhetligheten i den grundläggandeutbildningen och samarbetet iövergångsskedena

Den grundläggande utbildningen ska utvecklas som en läroplansmässigt och pedagogisktsammanhängande helhet. Den grundläggande utbildningen indelas enligt statsrådets förordning ihelheter som består av årskurserna 1–2, 3–6 och 7–9. Årskurserna ska bilda en enhetlig didaktiskoch logisk pedagogisk kontinuitet. Samarbete med förskoleundervisningen ökar långsiktigheteni arbetet. Utbildningsanordnaren ska garantera samarbete och enhetlighet i undervisningen,oberoende av om förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen eller olikaårskurser i den grundläggande utbildningen administrativt fungerar i olika enheter eller byggnader.I mån av möjlighet ska man även samarbeta med läroanstalter inom följande utbildningsstadium.

Verksamhetskulturen spelar en central roll när det gäller att skapa enhetlighet i den grundläggandeutbildningen. Den inverkar alltid på hur eleverna upplever kvaliteten i skolarbetet. En skolasverksamhetskultur är dess historiskt och kulturellt formade sätt att arbeta. Verksamhetskulturenkan utvecklas och förändras. Den är en helhet som bygger på

• tolkning av de normer och mål som styr arbetet• ledning samt organisering, planering, genomförande och utvärdering av arbetet• kompetens som finns i skolan och hur man utvecklar skolans verksamhet• pedagogik och professionalitet• kommunikation, atmosfär, daglig praxis och lärmiljöer.

Verksamhetskulturen formas av både medvetna och omedvetna, och ibland även oavsiktliga,faktorer. Verksamhetskulturen påverkar alla som tar del av den, oberoende av om de är medvetnaom dess betydelse och effekter eller inte. De vuxnas sätt att agera överförs till eleverna, somtillägnar sig skolans värden, attityder och vanor. Till exempel överförs modeller för kommunikationoch språkbruk samt könsroller till eleverna. För att utveckla verksamhetskulturen är det viktigtatt fundera över verksamhetskulturens inverkan och lägga märke till icke-önskvärda drag ochkorrigera dem.

Verksamhetskulturen syns mest i de gemensamma handlingssätten. All verksamhet i dengrundläggande utbildningen ska utformas så att den stödjer målen för undervisning och fostran.Skolans verksamhetskultur ska stödja att alla förbinder sig till målen och främja att dengemensamma värdegrunden och synen på lärande förverkligas i skolarbetet. En förutsättning föratt utveckla verksamhetskulturen är en öppen, interaktiv diskussion där alla är delaktiga och därman uppskattar varandra och skapar förtroende för varandra.

Den lokala läroplanen

Den lokala läroplanen för Grankulla skrivs in i verktyget eGrunder och följer det format som finnsupplagt i tjänsten. Läroplanen publiceras digitalt i eGrunderna.

Personal och elever arbetar med olika delområden och presenterar sitt arbete för varandra.Vårdnadshavarna, skolkommittén och svenska nämnden för utbildning och småbarnsfostrandeltar med respons på hemsidan samt genom dialog med personalen i skolan.

Samarbetsmöten med förskolorna och möten för generella elevvårdsgruppen hålls kontinuerligt.

Särdrag och utvärderingsresultat beaktas på de olika stadierna när läroplanen utarbetas. I denlokala läroplanen hänvisas till kommunens planer samt till skolans övriga planer.

Främjande av enhetligheten i den grundläggande utbildningen och samarbetet iövergångsskedena finns beskrivet i elevvårdsplanen. Information om andra stadiet ges ochstudiebesök ordnas enligt behov.

Vi har en skolvis jämställdhetsplan.

8

Länk till planerna.

Enh

etlig

hete

n i d

en g

rund

lägg

ande

utb

ildni

ngen

och

sam

arbe

tet i

öve

rgån

gssk

eden

a

9

https://sites.google.com/a/elev.grankulla.fi/lp2016-grankulla/laeroplanen-i-grankulla/planer-och-dokument

Pla

ner o

ch p

rogr

am s

om k

ompl

ette

rar l

ärop

lane

n

7. Planer och program som kompletterarläroplanen

Läroplanen ska främja en fortlöpande utveckling av undervisningens kvalitet ochstärka utbildningens kontinuitet. Den ska skapa en god grund för övergången frånförskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen och från den grundläggandeutbildningen till följande utbildningsstadium. Läroplanen ska utarbetas med hänsyn till övrigalokala planer, såsom

• eventuell plan för småbarnspedagogik• förskoleundervisningens läroplan• eventuell plan för undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen• eventuell plan för morgon- och eftermiddagsverksamheten• välfärdsplan för barn och unga enligt barnskyddslagen• likabehandlingsplan enligt lagen om likabehandling• eventuell plan för hållbar utveckling, kulturell fostran och övriga planer och beslut som

utbildningsanordnaren fattat i synnerhet angående utbildning, barn, ungdomar och familjer.

Länk till de lokala planerna i Grankulla.

10

https://sites.google.com/a/elev.grankulla.fi/lp2016-grankulla/laeroplanen-i-grankulla/planer-och-dokument

8. Handlingsplan för elevhandledningenElevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhälletsperspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande helhet som fortgår underhela den grundläggande utbildningen och vidare under studierna efter den grundläggandeutbildningen. Elevhandledningen ska främja att eleverna lyckas i skolarbetet, att studierna löpersmidigt och att eleverna uppnår goda studieresultat.

Elevhandledningens uppdrag är att främja elevernas fostran och utveckling så att de kanvidareutveckla sina studievanor och sina sociala färdigheter och tillägna sig kunskaper ochfärdigheter som behövs i livet. Elevhandledningen ska stödja eleverna att fatta beslut ochatt göra val gällande vardagslivet, studierna, fortsatta studier och framtiden utgående frånsina egna förutsättningar, sina värderingar, sitt utgångsläge och sina intressen. Med hjälp avelevhandledningen lär sig eleverna att bli medvetna om sina möjligheter att påverka planeringenoch besluten i sitt eget liv. Eleverna ska uppmuntras att fundera över och ifrågasätta sinaförhandsuppfattningar om utbildning och yrken och att göra sina val utan könsbundna rollmodeller.Elevhandledningen ska genomföras i samarbete med vårdnadshavarna.

Strukturen, verksamhetssätten, arbets- och ansvarsfördelningen inom elevhandledningen samtde yrkesövergripande nätverk som behövs för att uppnå målen för elevhandledningen skabeskrivas i skolans handledningsplan. I planen ska även samarbetet mellan hem och skolagällande handledning beskrivas, likaså skolans samarbete med arbetslivet och arrangemang ianslutning till praktisk arbetslivsorientering. Det är viktigt att systematiskt utvärdera hur måleni handledningsplanen nås. För att elevernas studier ska fortlöpa smidigt vid etappmålen inomden grundläggande utbildningen och vid övergången till fortsatta studier är det viktigt medsamarbete mellan lärarna och studiehandledarna och att man vid behov samarbetar med andrayrkeskategorier. Lärarna ska i sitt arbete använda aktuell information om fortsatta studier, arbetslivoch arbetsuppgifter samt förändringar i dessa.

Elevhandledningen fungerar som en länk mellan skolan, samhället och arbetslivet.Elevhandledningen ska främja rättvisa, likvärdighet, jämlikhet och delaktighet samt förebyggamarginalisering från utbildning och arbetsliv. De kunskaper och färdigheter som utvecklas inomelevhandledningen bidrar för sin del till att trygga tillgången på kompetent arbetskraft och till attefterfrågan och utbud på kunnande sammanfaller i det framtida arbetslivet.

I årskurserna 1–2 genomförs elevhandledningen som en integrerad del av den övrigaundervisningen och skolans verksamhet. Klassläraren ansvarar tillsammans med de övrigalärarna för elevhandledningen. Handledningen ska främja utvecklingen av elevernas studievanoroch -färdigheter samt stödja eleverna att gradvis börja ta ansvar för skolarbetet, sina egnauppgifter och sin egendom. Eleverna ska få handledning i att ställa upp individuella mål samtuppmuntrande och vägledande respons på hur målen nåtts på ett sådant sätt att förmågan att lärasig stärks. Med tanke på målen för elevhandledningen är det viktigt att välja sådana arbetssättoch ge respons på ett sådant sätt att eleverna kan bilda sig en positiv uppfattning om sig självasom elever och som medlemmar i gruppen. Eleverna ska handledas till att utveckla sina socialafärdigheter och sin förmåga att arbeta i grupp. De uppmuntras även till aktiv delaktighet i sinnärmiljö.Med hjälp av elevhandledningen läggs grunden för samarbetet mellan hem och skola iett tidigt skede av den grundläggande utbildningen. Elevhandledningen ska stödja eleverna ochvårdnadshavarna att göra de första valen gällande utbildning och hjälpa dem att förstå valensbetydelse för framtida studier. Eleverna bekantar sig med olika yrken och med arbetslivet utgåendefrån de yrken som finns representerade i skolan och i deras närmaste omgivning.

I årskurserna 3–6 genomförs elevhandledningen huvudsakligen som en integrerad del avden övriga undervisningen och verksamheten i skolan. Man kan också reservera lektioner förelevhandledning på det sätt som fastställs i läroplanen. Klassläraren ansvarar tillsammans med deövriga lärarna för elevhandledningen. Utöver den egna skolan och närmiljön kan även företag ochandra samarbetsparter i den närmaste omgivningen fungera som lärmiljöer.Elevhandledningenska stödja eleverna att hitta och utveckla studiestrategier, stärka deras förmåga att ställa uppindividuella mål och utvärdera hur målen nås samt bidra till att utveckla förmågan att lära sig.Handledningen ska hjälpa eleverna att tillägna sig olika färdigheter och metoder som behövs för H

andl

ings

plan

för e

levh

andl

edni

ngen

11

Han

dlin

gspl

an fö

r ele

vhan

dled

ning

en

att lära sig, arbeta, inhämta kunskap och hantera information i studierna. De ska också lära sigatt identifiera läroämnenas särdrag samt att välja lämpliga inlärningsstrategier för varje läroämne.Handledningen ska stödja utvecklandet av elevernas sociala färdigheter och färdigheter att arbetai grupp.Elevhandledningen ska utveckla färdigheter som behövs i livet och stärka elevernaspositiva uppfattning om sig själva som elever. Eleverna ska vägledas att identifiera och värdesättabåde sina egna och andras styrkor, förmågor och färdigheter. De ska stödjas att ta ansvar för sittliv, sina studier, sina val och sin medverkan som aktiva medlemmar och aktörer i gruppen ochnärmiljön. Eleverna ska ges möjligheter att delta och påverka i skolgemenskapen och närmiljön,för att de småningom ska få en uppfattning om sina möjligheter att påverka i samhället.Viaelevhandledningen ska eleverna bekanta sig med yrken, arbetsplatser och näringsliv i dennärmaste omgivningen. Syftet med eventuella studiebesök och exkursioner är att ge elevernaen bild av arbetsliv, företagsamhet och olika yrken. Genom besöken väcks också elevernasintresse för olika yrken.Elevhandledningen ska stödja eleverna och vårdnadshavarna när detgäller att få information och göra val förknippade med studierna. De ska ha möjlighet till personligahandledningssamtal om studier och val och att få svar på olika frågor gällande lärande ochskolgång.

I årskurserna 7-9 har elevhandledningen som uppdrag att stödja elevernas övergång tilllärmiljöerna och arbetssätten i årskurserna 7–9. I årskurserna 7–9 vägleds varje elevfortsättningsvis att utveckla sin förmåga att lära sig och sina studiefärdigheter. Eleverna fårhjälp med att förstå hur deras val inverkar på studierna och framtiden. Elevhandledningen hartillsammans med de övriga läroämnena som uppdrag att klargöra läroämnenas betydelse förfortsatta studier och arbetslivsfärdigheter samt att utöka elevernas kunskaper om arbetslivet,olika arbetsuppgifter, entreprenörskap och framtida kompetensbehov. Studiehandledaren harhuvudansvaret för elevhandledningen.Elevhandledningens uppdrag är att öka elevernasberedskap att klara sig i föränderliga livssituationer och i övergångsskeden i studier ochyrkeskarriär. Eleverna ska få lära sig att använda och utnyttja olika informations-, rådgivnings- ochhandledningstjänster. Handledningen ska stärka elevernas företagsamhet och förmåga att ta egnainitiativ i beslut som gäller deras utbildnings- och karriärval. I samarbete med den mottagandeläroanstalten och vårdnadshavarna ska elevhandledningen ge eleverna information och möjlighetatt bekanta sig med utbildnings- och studiealternativ efter grundskolan. Handledningen har somuppgift att bidra till att studierna slutförs och att med hjälp av planering av fortsatta studieri samband med gemensam ansökan stödja övergången till studier efter den grundläggandeutbildningen.

Handledningsplan Grankulla: HANDLEDNINGSPLAN (1).pdf

12

https://docs.google.com/a/elev.grankulla.fi/viewer?a=v&pid=sites&srcid=ZWxldi5ncmFua3VsbGEuZml8bHAyMDE2LWdyYW5rdWxsYXxneDo0NWM2ZmUwOWQ4ZTUzOTQw

9. Samarbete med social- ochhälsovårdsmyndigheter

Samarbete med aktörer utanför skolan berikar skolarbetet och knyter det till det omgivandesamhället. Till de delar läroplanen berör elevvård och samarbete mellan hem och skola förpliktarlagen om grundläggande utbildning utbildningsanordnaren att utarbeta läroplanen i samarbetemed de myndigheter som ansvarar för social- och hälsovården i kommunen. Det behövs ävensamarbete med övriga förvaltningar för att kunna garantera alla elevers skolgång, trygghet,säkerhet och välbefinnande. Samarbete med andra organisationer och olika experter förbättrarytterligare kvaliteten på planerna och skolarbetet.

Skolans centrala mål och metoder för att skapa en bra och trygg skoldag och för att organiserasamarbetet är närmare beskrivna i läsårsplanen.

Samarbetet med olika aktörer inom huvudstadsregionen organiseras, följs upp och utvecklasenligt läsårsplanen och utbildningsanordnarens utvärderingsplan.

Länk till planerna.

Sam

arbe

te m

ed s

ocia

l- oc

h hä

lsov

årds

myn

digh

eter

13

https://sites.google.com/a/elev.grankulla.fi/lp2016-grankulla/laeroplanen-i-grankulla/planer-och-dokument

Upp

följn

ing,

utv

ärde

ring

och

utve

cklin

g av

läro

plan

en

10. Uppföljning, utvärdering ochutveckling av läroplanen

Utbildningsanordnaren ska utvärdera sin utbildning och utbildningens effekt och delta i externutvärdering av sin verksamhet. Syftet med utvärderingen är att utveckla utbildningen och förbättraförutsättningarna för lärande. Uppföljning, regelbunden utvärdering och utveckling av den lokalaläroplanen och läsårsplanen är en del av denna utvärderingsskyldighet.

I utbildningsanordnarens och skolornas interna utvärderingar kan resultaten från nationellautvärderingar och utvecklingsprojekt och de nationella kvalitetskriterierna för den grundläggandeutbildningen användas. Samarbete med eleverna, vårdnadshavarna och andra aktörer främjaröppen och konstruktiv självvärdering.

Ändringar i läroplansgrunderna förutsätter att motsvarande ändringar görs i den lokala läroplanenoch omsätts i praktiken. Utbildningsanordnaren kan granska sin läroplan och förbättra desskvalitet och ändamålsenlighet utifrån lokala behov och genom att utnyttja resultaten frånutvecklingsarbete.

Utvärderingsplanen i Grankulla. UTVÄRDERINGSPLAN 5.1 .pdf

14

https://docs.google.com/a/elev.grankulla.fi/viewer?a=v&pid=sites&srcid=ZWxldi5ncmFua3VsbGEuZml8bHAyMDE2LWdyYW5rdWxsYXxneDo1MTM0Njk1MGM0ZTMwYzc3

11. Sammanfattning av den allmännadelen i Grankulla

1 Den lokala läroplanens betydelse och uppgörandet av den

Den lokala läroplanen skrivs in i verktyget eGrunder och följer det format som finns upplagt itjänsten. Läroplanen publiceras digitalt i eGrunderna.

Personal och elever arbetar med olika delområden och presenterar sitt arbete för varandra.Vårdnadshavarna, skolkommittén och svenska nämnden för utbildning och småbarnsfostrandeltar med respons på hemsidan samt genom dialog med personalen i skolan. Samarbetsmötenmed förskolorna och möten för generella elevvårdsgruppen hålls kontinuerligt.

Särdrag och utvärderingsresultat beaktas på de olika stadierna när läroplanen utarbetas. I denlokala läroplanen hänvisas till kommunens planer samt till skolans övriga planer. Främjandeav enhetligheten i den grundläggande utbildningen och samarbetet i övergångsskedena finnsbeskrivet i elevvårdsplanen. Information om andra stadiet ges och studiebesök ordnas enligtbehov. Vi har en skolvis jämställdhetsplan.

Lokala timfördelningen är godkänd av svenska nämnden för utbildning och småbarnsfostran.Språkprogrammet beskrivs i timfördelningen. De valfria ämnena erbjuds i årskurs 8 och 9. Depreciseras i läsårsplanen. Skolorna har en godkänd handledningsplan där det beskrivs hurelevhandledningen ordnas.

2 Den grundläggande utbildningen som grund för allmänbildning

Skolans värdegrund beskrivs i skolans läsårsplan och i den lokala utvecklingsplanen. Dendiskuteras årligen och revideras vid behov. Skolan följer det bildningspolitiska programmetför Grankulla stad: levande tvåspråkighet, barns och ungas välbefinnande samt föregångare imetropolområdet. Skolan följer också Grankulla stads tvåspråkighetsprogram.

Den finlandssvenska identiteten och samhörigheten är en viktig del av skolans verksamhetskultur.

Värdegrundsdiskussionen är fortgående i all verksamhet och värdegrunden påverkar ävenskolans val av samarbetspartner. Värdegrunden diskuteras aktivt i lärarkåren och genomsyrarskolans elevsyn, undervisning, bedömning och utvärdering. Skolan tar elevens bakgrund ibetraktande för att förbereda hen för en heterogen, föränderlig värld där hens värdegrundstyr många val. Skolan strävar efter att utveckla elevens sociala samvete, etiska tänkandeoch ansvarstagande. Utvärderingen av det praktiska arbetet kring värdegrunden och synen pålärandet sker vart tredje år, i samband med den stora utvärderingen (edu- ZEF).

3 Den grundläggande utbildningens uppdrag och allmänna mål

Skolan arbetar för att de nationella målen för undervisning och fostran uppfylls på lokal nivågenom:

- att utveckla skolsamarbetet inom närområdet, både mellan olika skolstadier och överspråkgränserna, bland annat i syfte att stärka jämlikhet i våra skolsammanhang.

- att samarbeta med intressenter och aktörer på lokal nivå för att främja företagsamhet, etiskttänkande, ekologisk medvetenhet samt sunda levnads- och konsumtionsvanor.

- att knyta an till den starka kulturbakgrund som finns i Grankulla tack vare stadens unika historiaoch genom att fortsätta att utveckla traditionerna i trädgårdsstaden Grankulla.

- att ta vara på de möjligheter som finns inom kulturen i Grankulla.

- att ta vara på de möjligheter idrottsverksamheten och det mångsidiga idrottsutbudet Grankullaerbjuder.

- att aktivt delta i de olika evenemang och tillställningar huvudstadsregionen erbjuder. Sam

man

fattn

ing

av d

en a

llmän

na d

elen

i G

rank

ulla

15

Sam

man

fattn

ing

av d

en a

llmän

na d

elen

i G

rank

ulla

- att lyfta fram Grankulla som en del av ett större sammanhang och genom att medvetandegöraden mångfald och de olika livsmiljöer som finns i vårt samhälle. Specifika projekt, arbetsformeroch aktörer tas upp i läsårsplanen. Genom ovannämnda arbetsformer förankras skolan ochundervisningen i närmiljön. Livslångt lärande och mångsidig kompetens betonas.

4 Verksamhetskulturen i en enhetlig grundläggande utbildning

Skolspecifika tyngdpunktsområden planeras, diskuteras och fastställs årligen. De utvärderas engång per läsår. I skolans utvärderingsplan finns närmare information om tillvägagångssättet.Elever och vårdnadshavare informeras om tyngdpunktsområden via läsårsplanen och isamband med föräldramöten. Via föreningen Hem och Skola samt under föräldrakvällar ochutvecklingssamtal ges vårdnadshavarna en inblick i skolans verksamhetskultur och en möjlighetatt göra sin röst hörd gällande skolans utvecklingsarbete.

Information om skolans vardag och händelser delges vårdnadshavare och elever via skolanshemsidor eller andra kommunikationskanaler som finns tillgängliga för ändamålet. Eleverna ivarje årskurs deltar i mångvetenskapliga lärområden, vilka preciseras i de enskilda skolornasläsårsplaner.

Tema och inlärningsmål väljs med skolans värdegrund i åtanke. Mångsidiga arbetssätt ochlärmiljöer värdesätts i undervisningen. Dessa diskuteras, utvärderas, dokumenteras samtanvänds som stöd för utveckling.

Personalen uppmuntras att delta i relevanta fortbildningar för att förutsättningarna förprofessionalism ska tryggas.

Riktlinjerna för jämlikhet behandlas i skolans jämställdhetsplan.

5 Skolarbete som främjar lärande och välbefinnande

Skolans centrala mål och metoder för att skapa en bra och trygg skoldag och för attorganisera samarbetet är närmare beskrivna i läsårsplanen. Samarbetet med olika aktörerinom huvudstadsregionen organiseras, följs upp och utvecklas enligt läsårsplanen ochutbildningsanordnarens utvärderingsplan.

Genomförandet av fostrande samtal och disciplinära åtgärder beskrivs i skolans ansvarstrappai läsårsplanen. Vidare beskrivningar finns att tillgå i skolans plan mot våld, mobbning och andratrakasserier, skolans plan för specialundervisning, skolans plan för barns och ungas välmående,skolans elevvårdsplan, handlingsplan vid oroväckande frånvaro samt i skolans räddningsplan.

Utvecklingsarbete angående fostrande samtal och disciplinära åtgärder utförs aktivt underlärarmöten samt i samarbete med elevkåren och hemmen.

Frågor som behandlar årskursintegrerade studier eller sammansatta klasser redogörs för iläsårsplanen vid behov.

Frågor som behandlar flexibel undervisning redogörs för i skolans plan för specialundervisningsamt i skolans elevvårdsplan.

Undervisning i särskilda situationer redogörs för i skolans elevvårdsplan, skolansspecialundervisning, skolans plan för barns och ungas välmående samt läsårsplanen.

Annan verksamhet som stödjer målen för undervisning och fostran finns synlig i skolanselevvårdsplan, i skolans plan för specialundervisning samt i läsårsplanen.

6 Bedömning av lärande

Principerna för hur skolan ska förverkliga den formativa bedömningen och responsen behandlasi läsårsplanen. Läsårsbedömningen är verbal i årskurs 1-3. I årskurs 4-9 är det sifferbedömning.Principerna för hur skolan ska förverkliga kamratrespons och självutvärdering behandlas iläsårsplanen.

16

Vid övergång från åk 2-3 och åk 6-7 hålls överlåtelsemöten. Berörda lärare, speciallärare ochelevvårdspersonal deltar. Betygsblanketterna godkänns av svenska nämnden för undervisningoch småbarnsfostran. Informationsgången mellan skolan och hemmet sker i samband medföräldramöten samt under möten med vårdnadshavare, bland annat i form av utvärderingssamtal.Skolan strävar efter en kontinuerlig dialog mellan lärare och vårdnadshavare. Skolan använderaktivt Wilma eller motsvarande verktyg. Tidtabellen för planerad informationsgång finns iläsårsplanen. Förfarandet vid slutbedömning och avgångsbetyg följer den nationella läroplanen.

7 Stöd för lärande och skolgång

Arrangemang vid förlängd läroplikt redogörs för i skolans plan för specialundervisning.

8 Elevvård

Elevvårdsarrangemang finns beskrivna i den skolspecifika elevvårdsplanen, i plan för barnsoch ungas välmående, i plan mot våld, mobbning och andra trakasserier, i handlingsplanen föroroväckande frånvaro samt i räddningsplanen.

9 Särskilda frågor som anknyter till språk och kultur

Särskilda frågor som anknyter till språk och kultur tas upp i läsårsplanen, elevvårdsplanen samti skolans plan för specialundervisning.

10 Undervisning på två språk

Om det blir aktuellt med undervisning på två språk, ordnas undervisningen så att elevensinlärning,välmående och utveckling stöds. I läsårsplanen samt i elevens individuella plan redogörs för måloch metoder.

11 Undervisning som baserar sig på en viss världsåskådning eller en pedagogisk princip

Inga lokala tillägg eftersom kommunen inte upprätthåller en särpräglad skola inom ramen för vissvärldsåskådning eller en pedagogisk princip.

12 Valfrihet i den grundläggande utbildningen

Konst- och färdighetsämnen 5h åk 8 och 9. Utöver detta 9h valbara ämnen åk 8 och 9. Här ingåräven valbara språk enligt språkprogrammet.

Sam

man

fattn

ing

av d

en a

llmän

na d

elen

i G

rank

ulla

17

Den

gru

ndlä

ggan

de u

tbild

ning

ens

uppd

rag

12. Den grundläggande utbildningensuppdrag

Den grundläggande utbildningen är stommen i utbildningssystemet och samtidigt en del av denkontinuerliga utbildningsprocess som börjar i förskolan. Den grundläggande utbildningen ska geeleverna möjlighet att lägga grunden för en bred allmänbildning och att fullgöra sin läroplikt. Denska också ge eleverna förutsättningar och behörighet för studier på andra stadiet. Den ska hjälpaeleverna att hitta sina egna styrkor och att med hjälp av lärandet bygga en framtid.

Den grundläggande utbildningen har förutom uppdraget att undervisa och fostra ett samhälleligtuppdrag, ett kulturellt uppdrag och ett framtidsuppdrag. Den grundläggande utbildningen skautvecklas enligt principen om inkludering. Man ska se till att utbildningen är tillgänglig och fri frånhinder.

Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Dettainnebär att varje elevs lärande, utveckling och välbefinnande ska stödjas i samarbete medhemmen. Den grundläggande utbildningen ska erbjuda eleverna möjlighet att på ett mångsidigtsätt utveckla sin kompetens. Den ska ge eleverna en positiv identitet som människor, lärandeindivider och samhällsmedlemmar. Undervisningen ska främja delaktighet och en hållbar livsstilsamt stödja elevernas utveckling till medlemmar i ett demokratiskt samhälle. Den grundläggandeutbildningen ska fostra eleverna till kännedom om de mänskliga rättigheterna och till att dehögaktar och försvarar dem.

Den grundläggande utbildningens samhälleliga uppdrag är att främja jämlikhet, likabehandlingoch rättvisa. Den grundläggande utbildningen ökar humankapitalet och det sociala kapitalet.Humankapitalet består av kompetens och det sociala kapitalet av kontakter, kommunikation ochförtroende mellan människorna. Tillsammans främjar de individens och samhällets välbefinnandeoch utveckling. Den grundläggande utbildningens uppdrag är att för sin del förebygga ojämlikhetoch utslagning och att främja jämställdhet mellan könen. Den grundläggande utbildningen ska påett jämlikt sätt uppmuntra flickor och pojkar i studierna i olika läroämnen och öka kunskapen ochinsikten om könets mångfald. Varje elev ska få hjälp med att upptäcka sina möjligheter och skapasin lärstig utan könsbundna rollmodeller.

Den grundläggande utbildningens kulturella uppdrag är att främja mångsidig kulturell kompetensoch en högaktning av kulturarvet samt att stödja eleverna att forma egna kulturella identiteteroch egna kulturella kapital. Undervisningen ska öka förståelsen för kulturell mångfald och hjälpaeleverna att se kulturer som en obruten följd av det förflutna, nutiden och framtiden, där var ochen aktivt kan medverka.

Omvärldens förändringar påverkar oundvikligen såväl elevernas utveckling och välbefinnandesom skolans verksamhet. I den grundläggande utbildningen ska eleverna lära sig att varaöppna för förändringsbehov, bedöma dem kritiskt och ta ansvar för val som påverkar framtiden.Global fostran i den grundläggande utbildningen skapar förutsättningar för en rättvis och hållbarutveckling i enlighet med FN:s mål för utveckling. Skolorna ska i mån av möjlighet samarbetamed skolor och utbildningsutvecklare i andra länder. Den grundläggande utbildningen ska inverkapositivt och konstruktivt på samhällsutvecklingen både nationellt och internationellt.

Den grundläggande utbildningen i Grankulla arbetar för att de nationella målen förundervisning och fostran uppfylls på lokal nivå genom:

• att utveckla skolsamarbetet inom närområdet, både mellan olika skolstadier och överspråkgränserna, bland annat i syfte att stärka jämlikhet i våra skolsammanhang.

• att samarbeta med intressenter och aktörer på lokal nivå för att främja företagsamhet, etiskttänkande, ekologisk medvetenhet samt sunda levnads- och konsumtionsvanor.

• att knyta an till den starka kulturbakgrund som finns i Grankulla tack vare stadens unikahistoria och genom att fortsätta att utveckla traditionerna i trädgårdsstaden Grankulla.

18

• att ta vara på de möjligheter som finns inom kulturen i Grankulla.

• att ta vara på de möjligheter idrottsverksamheten och det mångsidiga idrottsutbudetGrankulla erbjuder.

• att aktivt delta i de olika evenemang och tillställningar huvudstadsregionen erbjuder.

• att lyfta fram Grankulla som en del av ett större sammanhang och genom attmedvetandegöra den mångfald och de olika livsmiljöer som finns i vårt samhälle.

Specifika projekt, arbetsformer och aktörer tas upp i läsårsplanen. Genom ovannämndaarbetsformer förankras skolan och undervisningen i närmiljön. Livslångt lärande och mångsidigkompetens betonas.

Länk till läsårsplanen.

Den

gru

ndlä

ggan

de u

tbild

ning

ens

uppd

rag

19

https://sites.google.com/a/elev.grankulla.fi/lp2016-grankulla/laeroplanen-i-grankulla/planer-och-dokument

Mån

gsid

ig k

ompe

tens

i de

n lo

kala

läro

plan

en

13. Mångsidig kompetens i den lokalaläroplanen

Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar,attityder och vilja. Kompetens innebär också förmåga att använda sina kunskaper och färdigheterpå det sätt som situationen kräver. Elevernas värderingar, attityder och vilja att agera påverkarelevernas sätt att tillämpa sina kunskaper och färdigheter. Behovet av mångsidig kompetensuppstår ur de förändringar som sker i den omgivande världen. Att växa som människa, att studeraoch arbeta samt att fungera som samhällsmedborgare förutsätter både nu och i framtiden en bredkompetens som överskrider och förenar olika vetenskapsområden.

Värdegrunden, synen på lärande och verksamhetskulturen lägger grund för utvecklingenav kompetens. Varje läroämne bygger upp kompetensen genom att tillämpa innehållet ochmetoderna inom den egna vetenskapsgrenen. Hur kompetensen utvecklas beror på både deinnehållsområden man behandlar och i synnerhet hur man arbetar och hur kommunikationenmellan eleven och omgivningen fungerar. Responsen som eleverna får samt handledningen ochstödet för lärande inverkar framför allt på attityderna, motivationen och viljan att agera.

Det finns sju delområden inom mångsidig kompetens. Kompetensområdena har fleraberöringspunkter med varandra. Det gemensamma målet för dem står i samklang medden grundläggande utbildningens uppdrag och med beaktande av elevernas ålder att stödjautvecklingen som människa samt främja kompetens som förutsätts för delaktighet i ettdemokratiskt samhälle och en hållbar livsstil. Särskilt viktigt är att eleverna uppmuntras att lärakänna sig själva och sin personlighet, sina styrkor och utvecklingsmöjligheter och att värdesättasig själva.

Målen för mångsidig kompetens preciseras i årskurshelheterna. Målen har beaktats vidbeskrivningen av mål och centralt innehåll för läroämnena. Sambandet mellan läroämnets måloch mångsidig kompetens framgår ur läroämnesbeskrivningarna.

Förmåga att tänka och lära sig (K1)

Tankeförmåga och färdighet att lära sig lägger grunden för utveckling av all övrig kompetensoch livslångt lärande. Tänkandet och lärandet påverkas av hur eleverna uppfattar sig själva somlärande individer och hur de kommunicerar med sin omgivning. Viktigt är också hur de lär sig attgöra iakttagelser och söka, bedöma, bearbeta, producera och dela information och idéer. Elevernaska handledas att upptäcka att kunskap kan byggas på många olika sätt, till exempel genom attmedvetet dra slutsatser eller intuitivt med hjälp av egna erfarenheter. Undersökande och kreativaarbetssätt, samarbete och möjlighet att fördjupa sig och koncentrera sig främjar utvecklingen avtänkandet och färdigheten att lära sig.

Det är viktigt att lärarna uppmuntrar eleverna att lita på sig själva och sina åsikter och att samtidigtvara öppna för nya lösningar. Uppmuntran behövs också för att kunna förhålla sig till otydlig ochmotstridig information. Eleverna ska uppmuntras att betrakta saker ur olika perspektiv, söka nyinformation och utifrån den reflektera över sitt sätt att tänka. Eleverna ska ges utrymme att frågaoch de ska sporras att söka svar och lyssna på andras åsikter och samtidigt fundera över denkunskap de själva har. De ska sporras att hitta ny kunskap och nya synsätt. Elevernas förmågaatt agera stärks när de som medlemmar i skolgemenskapen får stöd och uppmuntran för sinaidéer och initiativ.

Eleverna ska få lära sig att använda kunskap på egen hand och tillsammans med andra föratt lösa problem, argumentera och dra slutsatser och för att göra innovationer. Eleverna skaha möjlighet att kritiskt analysera det innehåll som behandlas ur olika perspektiv. För att hittainnovativa lösningar förutsätts att eleverna lär sig att fördomsfritt se alternativ och kombinera olikaperspektiv och använda sin fantasi för att överskrida existerande gränser. Lek, spel, fysisk aktivitet,experiment och andra konkreta arbetssätt främjar glädjen i lärandet och stärker förutsättningarnaför insikt och kreativt tänkande. Förmågan att tänka systematiskt och etiskt utvecklas gradvis, näreleverna lär sig att se växelverkan och samband mellan olika saker och att uppfatta helheter.

20

Alla elever ska få hjälp med att iaktta hur de lär sig och att utveckla sina lärstrategier. Färdighetenatt lära sig utvecklas när eleverna får ställa upp mål, planera sitt arbete, utvärdera sina framstegoch använda tekniska och andra hjälpmedel i sina studier på ett för åldern lämpligt sätt. Underden grundläggande utbildningen ska eleverna stödjas så att de utvecklar en god kunskaps- ochfärdighetsgrund och en bestående motivation för fortsatta studier och livslångt lärande.

Kulturell och kommunikativ kompetens (K2)

Eleverna växer upp i en värld som kännetecknas av kulturell och språklig mångfald och avolika religioner och åskådningar. Att leva på ett kulturellt hållbart sätt i en mångfacetterad miljöförutsätter kulturella färdigheter grundade på respekt för mänskliga rättigheter samt förmåga attkommunicera på ett hänsynsfullt sätt och kunna uttrycka sig själv och sina åsikter på olika sätt.

I den grundläggande utbildningen ska eleverna få hjälp med att identifiera och uppskattakulturella fenomen i omgivningen och att bygga en egen kulturell identitet och ett positivtförhållningssätt till omgivningen. Eleverna ska få lära känna och uppskatta sin livsmiljö och desskulturarv samt sin egen sociala, kulturella, religiösa, åskådningsmässiga och språkliga bakgrund.Eleverna ska uppmuntras att fundera över betydelsen av sin egen bakgrund och över sin roll igenerationskedjan. De ska lära sig att se kulturell och språklig mångfald och olika åskådningarsom en positiv resurs. Samtidigt ska de få lära sig att känna till hur kulturer, religioner ochåskådningar påverkar samhället och vardagen och hur kulturen omformas av media. De skaockså få fundera över vilka saker man inte kan acceptera på grund av att de strider mot demänskliga rättigheterna. Genom samarbete i och utanför skolan lär sig eleverna att lägga märketill kulturella särdrag och att fungera på ett smidigt sätt i olika miljöer. De ska fostras att bemötaandra människor med respekt och att iaktta goda vanor. Eleverna ska få möjlighet att uppleva ochtolka konst, kultur och kulturarv. De ska också få lära sig att förmedla, forma och skapa kultur ochtraditioner och upptäcka deras betydelse för välbefinnandet.

Skolarbetet ska erbjuda eleverna gott om tillfällen där de får öva sig att framföra sina åsikter på ettkonstruktivt sätt och att handla etiskt. Eleverna ska lära sig att sätta sig in i andras situation ochgranska frågor och situationer ur olika perspektiv. Skolarbetet ska systematiskt främja kännedomoch respekt för de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter och att man handlarenligt dem. Respekten och förtroendet för andra människogrupper och folkslag ska stärkas i allverksamhet, också i det internationella samarbetet.

Eleverna ska i skolan uppleva vilken betydelse kommunikation har också för den egnautvecklingen. De ska få träna sina sociala färdigheter, lära sig att uttrycka sig på olika sätt och attuppträda i olika situationer. I undervisningen ska eleverna stödjas så att de utvecklas till skickligaspråkbrukare som använder både sitt modersmål och andra språk på ett mångsidigt sätt. Elevernaska uppmuntras att kommunicera och uttrycka sig även med hjälp av ringa språkkunskaper.Lika viktigt är det att lära sig att använda matematiska symboler, bilder och andra visuellauttryck, drama, musik och rörelse för att kommunicera och uttrycka sig. Skolarbetet ska ocksåge eleverna mångsidiga möjligheter att arbeta med händerna. Eleverna ska lära sig att uppskattaoch kontrollera sin kropp och att använda den för att uttrycka känslor och åsikter, tankar och idéer.I skolarbetet ska de uppmuntras att använda sin fantasi och sin uppfinningsrikedom. De ska lärasig att främja det estetiska och att njuta av dess olika uttrycksformer.

Vardagskompetens (K3)

För att klara sig i livet och i vardagen förutsätts allt mångsidigare färdigheter. Det handlar omhälsa, säkerhet och människorelationer, motion och trafik, att fungera i en teknologiserad vardagoch att kunna hantera sin ekonomi och konsumtion, allt sådant som påverkar en hållbar livsstil. Iden grundläggande utbildningen ska elevernas framtidstro stödjas.

Skolgemenskapen ska hjälpa eleverna att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkarsåväl sitt eget som andras välbefinnande och sin egen och andras hälsa, trygghet och säkerhet.Eleverna ska uppmuntras att ta hand om sig själva och andra. De ska sporras till att övafärdigheter som är viktiga för deras eget liv och vardag och till att bidra till ökat välbefinnandei sin omgivning. Eleverna ska under den grundläggande utbildningen lära känna och förståvilka faktorer som inverkar positivt respektive negativt på välbefinnande och hälsa och insebetydelsen av välmående, trygghet och säkerhet samt lära sig att hitta information om dessa.

Mån

gsid

ig k

ompe

tens

i de

n lo

kala

läro

plan

en

21

Mån

gsid

ig k

ompe

tens

i de

n lo

kala

läro

plan

en

De ska ges möjlighet att ta ansvar för eget och gemensamt arbete och att utveckla sin socialaförmåga och förmågan att hantera sina känslor. Eleverna lär sig att inse betydelsen av mänskligarelationer och ömsesidig omsorg. De ska också få lära sig att hantera tid, vilket är en viktig delav vardagskompetens och självreglering. Eleverna ska ges tillfälle att öva sig att i sitt agerandebeakta sin egen och andras trygghet och säkerhet i olika situationer, också i trafiken. De ska fålära sig att förutse och klara av risksituationer på ett ändamålsenligt sätt. De ska också få lära sigatt känna igen viktiga symboler som anknyter till trygghet och säkerhet och att skydda sitt privatlivoch sin personliga integritet.

Eleverna behöver grundläggande kunskap om teknologi och dess utveckling och effekter inomolika livsområden och i omgivningen. De behöver också handledning för att göra förnuftigateknologiska val. Teknologins mångfald ska behandlas i undervisningen och eleverna lär sig förståprinciperna för hur den fungerar och vad den kostar. Eleverna ska uppmuntras till en ansvarsfullanvändning av tekniken och att reflektera över etiska frågor gällande den.

Eleverna ska få hjälp med att utveckla sina konsumentkunskaper samt sina förutsättningar attsköta och planera sin egen ekonomi. Eleverna ska handledas i att fungera som konsumenter.De ska också få kunskap om sina rättigheter och skyldigheter och uppmuntras till en etiskanvändning och måttlighet. Eleverna uppmuntras till att dela med sig och vara sparsamma. Underden grundläggande utbildningen får eleverna lära sig att göra val och att leva i enlighet med enhållbar livsstil.

Multilitteracitet (K4)

Med kompetens i multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slagav texter i olika medier och miljöer. Denna kompetens gör det möjligt för eleverna att förståmånga olika slag av kulturella uttryck och att forma sin egen identitet. Begreppet multilitteracitethar koppling till det vidgade text- och språkbegreppet. Med texter avses här olika slag avinformation som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiskasymbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Texterna kan tolkas och produceras tillexempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form.

Eleverna behöver ha kompetens i multilitteracitet för att kunna förstå och tolka världen omkringsig och skapa sig en bild av den kulturella mångfalden. Kompetens i multilitteracitet innebär attkunna söka, kombinera, omforma, producera, presentera och kritiskt granska information i olikaformer, i olika kontexter och med hjälp av olika verktyg. Kompetensen i multilitteracitet bidrar äventill att utveckla ett kritiskt tänkande och studiekompetens det vill säga att lära sig att lära. I dennakompetens ingår även etisk och estetisk läskunnighet. Det är viktigt att eleverna får möjlighet attträna sin mångsidiga läskunnighet både i traditionella lärmiljöer och i multimediala lärmiljöer därman använder digitala verktyg på många olika sätt.

Eleverna ska utveckla mångsidig läskunnighet inom alla läroämnen via vardagsspråket för attkunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. För att elevernaska nå kompetens i multilitteracitet krävs en mångsidig textmiljö, en pedagogik som utnyttjar dennaoch samarbete mellan olika läroämnen och andra aktörer. Eleverna ska ges möjlighet att använda,tolka och producera olika slag av texter både individuellt och tillsammans med andra. Olika slagav multimodala läromedel ska användas och man ska göra det möjligt för eleven att förstå dekulturella sambanden mellan dessa texter. I undervisningen ska man analysera och reflekterakring texter som är autentiska och meningsfulla för eleverna. På detta sätt blir det möjligt föreleverna att använda sina styrkor i studierna och utnyttja texter och innehåll som intresserar demsamt att delta aktivt och påverka.

Digital kompetens (K5)

Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet, både i sig och som en del av multilitteraciteten.Den är både föremål och redskap för lärandet. I den grundläggande utbildningen ska alla eleverha möjligheter att utveckla sin digitala kompetens. Informations- och kommunikationsteknik skasystematiskt användas i den grundläggande utbildningens alla årskurser, i de olika läroämnena,i de mångvetenskapliga lärområdena och i det övriga skolarbetet.

22

Den digitala kompetensen ska utvecklas inom fyra huvudområden: 1) Eleverna får lära sigatt förstå centrala begrepp och principerna för hur digitala verktyg används och fungerar ochges möjlighet att utveckla sin praktiska digitala kompetens när de utarbetar egna produkter. 2)Eleverna får handledning i hur man använder digitala verktyg på ett ansvarsfullt, ergonomisktoch tryggt sätt. 3) Eleverna får lära sig att använda digitala verktyg som hjälpmedel iinformationshantering och i undersökande och kreativt arbete. 4) Eleverna får erfarenheter ochövning i att använda digitala verktyg för att kommunicera och bilda nätverk. Inom alla dessa fyraområden är det viktigt att eleverna är aktiva och ges möjlighet att vara kreativa och hitta arbetssättoch lärstigar som lämpar sig för dem. Det är också viktigt att de upplever glädje över att arbetatillsammans och upptäcka världen tillsammans, vilket påverkar studiemotivationen. Användningenav digitala verktyg ger eleverna möjligheter att synliggöra sina tankar och idéer på olika sätt. Påså sätt utvecklas också deras förmåga att tänka och lära sig.

Eleverna ska få bekanta sig med tillämpningar och användning av olika digitala verktyg för olikasyften och lära sig se deras betydelse i vardagen och i kommunikationen mellan människor ochsom medel för att påverka. Man ska tillsammans fundera över varför digitala verktyg behövs istudierna, i arbetslivet och i samhället och hur denna kompetens har kommit att bli en del av deallmänna färdigheter som behövs i arbetslivet. Eleverna ska lära sig att bedöma informations-och kommunikationsteknikens inverkan ur ett hållbarhetsperspektiv och att vara ansvarsfullakonsumenter. Eleverna ska under den grundläggande utbildningen få använda digitala verktygäven i internationell kommunikation. De lär sig att uppfatta deras betydelse, möjligheter och riskeri en global värld.

Arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6)

Arbetslivet, yrkena och arbetets karaktär förändras bland annat på grund av den teknologiskautvecklingen och genom att ekonomin globaliseras. Det blir svårare att förutspå arbetskravenän tidigare. Eleverna ska i den grundläggande utbildningen utveckla allmänna färdigheter somfrämjar intresset och en positiv attityd gentemot arbete och arbetslivet. Det är viktigt att eleverna fårerfarenheter som hjälper dem att inse betydelsen av arbete och företagsamhet och möjligheternatill entreprenörskap samt sitt eget ansvar som medlemmar i en grupp och i samhället. Skolarbetetska ordnas så att eleverna kan utveckla sin kännedom om arbetslivet, lära sig entreprenörskapsamt inse betydelsen av de kunskaper som inhämtas i skolan och på fritiden för den egnakarriären.

Eleverna ska få lära sig vad som är utmärkande för näringslivet i närmiljön och vilka de centralabranscherna är. Under den grundläggande utbildningen ska eleverna bekanta sig med arbetslivetoch få erfarenheter av att arbeta och av att samarbeta med aktörer utanför skolan. På dettasätt får eleverna träning i sakligt uppförande och samarbetsförmåga som behövs i arbetslivetoch upptäcker vikten av goda språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter. Förmåga attsysselsätta sig själv, entreprenörskap och färdigheter att uppskatta och hantera risker utvecklasgenom olika projekt. I skolan ska eleverna öva sig att arbeta i grupper, med projekt och inomnätverk.

Eleverna ska ges möjlighet att öva sig att arbeta självständigt och tillsammans med andra ochatt arbeta metodiskt och långsiktigt. När eleverna arbetar tillsammans kan var och en se sittarbete som en del av helheten. De lär sig också ömsesidighet och att anstränga sig för attnå ett gemensamt mål. I aktiverande undervisningssituationer kan eleverna lära sig att planeraarbetsprocesser, ställa upp hypoteser, testa olika alternativ och dra slutsatser. De övar sig attuppskatta tid och se övriga förutsättningar för arbetet och att hitta nya lösningar om situationenförändras. Samtidigt lär sig eleverna förutse eventuella svårigheter i arbetet och att hanteramisslyckanden och besvikelser. Eleverna ska uppmuntras att vara uthålliga och slutföra sitt arbetesamt att värdesätta arbetet och resultatet av det.

Eleverna ska uppmuntras att förhålla sig öppet till nya möjligheter och att handla flexibelt ochkreativt om situationen förändras. De ska lära sig att aktivt ta initiativ och att söka olika alternativ.Eleverna ska få hjälp med att upptäcka yrken som intresserar dem och att välja lämpliga fortsattastudier utgående från sina egna förutsättningar, medvetna om traditionella könsrollers och andrarollmodellers inverkan.

Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) Mån

gsid

ig k

ompe

tens

i de

n lo

kala

läro

plan

en

23

Mån

gsid

ig k

ompe

tens

i de

n lo

kala

läro

plan

en

Den grundläggande förutsättningen för demokrati är att människorna deltar i verksamheten isamhället. För att lära sig att delta och påverka och förhålla sig ansvarsfullt till framtiden krävsövning. Skolan erbjuder trygga ramar för detta. Samtidigt ger den grundläggande utbildningeneleverna en kunskapsgrund för att växa till aktiva medborgare som utövar sina demokratiskarättigheter och friheter på ett ansvarsfullt sätt. Skolan ska stärka varje elevs delaktighet.

Den grundläggande utbildningen ska skapa förutsättningar för eleverna att utveckla intresse förfrågor som gäller skolan och samhället. Deras rätt att delta i beslutsfattande enligt sin ålder ochutvecklingsnivå ska respekteras i skolan. Eleverna ska delta i planeringen, förverkligandet ochutvärderingen av sina studier, det gemensamma skolarbetet och lärmiljön. De ska få kunskaperoch erfarenheter av olika sätt att delta och påverka i medborgarsamhället och av gemensamtarbete utanför skolan. Genom att eleverna får ett personligt förhållande till naturen inser debetydelsen av naturskydd. Eleverna får lära sig att bedöma mediernas påverkan i samhället ochatt använda sig av de möjligheter medierna erbjuder. Genom egna erfarenheter lär sig elevernaatt påverka, fatta beslut och ta ansvar. Samtidigt lär de sig att uppfatta betydelsen av regler,överenskommelser och förtroende. Genom att delta i skolan och utanför skolan lär sig eleverna attuttrycka sina åsikter på ett konstruktivt sätt. De lär sig att arbeta tillsammans och får tillfälle att övasig att förhandla, medla och lösa konflikter samt att förhålla sig kritiskt till olika fenomen. Elevernaska uppmuntras att reflektera över sina ställningstaganden ur olika perspektiv: likabehandling,jämlikhet, jämställdhet och rättvisa och med tanke på en hållbar livsstil.

Under den grundläggande utbildningen ska eleverna fundera över sambandet mellan det förflutna,nutiden och framtiden samt olika framtidsalternativ. De ska lära sig förstå betydelsen av sina val,levnadssätt och handlingar, inte bara för det egna livet, utan även för den närmaste omgivningen,samhället och naturen. Eleverna ska få färdigheter att utvärdera och förändra både sina egna,skolans och samhällets förfaringssätt och verksamhetsstrukturer så att de bidrar till att bygga enhållbar framtid.

24

14. Verksamhetskulturen i en enhetliggrundläggande utbildning

Principerna för utvecklandet av verksamhetskulturen i den grundläggande utbildningen ska hjälpautbildningsanordnarna och skolorna att styra sin verksamhet. Principerna beskrivs i synnerhetutifrån skolans perspektiv. Utbildningsanordnaren ska skapa förutsättningar för att skolorna skakunna tillämpa principerna och utveckla sin egen verksamhetskultur i samma riktning. Målet äratt skapa en verksamhetskultur som främjar lärande, delaktighet, välbefinnande och en hållbarlivsstil. För att principerna ska kunna förverkligas krävs att man beaktar lokala behov ochmöjligheter, att man samarbetar med vårdnadshavarna och andra samarbetspartner och atteleverna på riktigt får vara med och utveckla skolgemenskapen.

En lärande organisation är kärnan i verksamhetskulturen

Skolan ska fungera som en lärande organisation som stödjer alla sina medlemmar i lärandet.Den lärande organisationen ska utvecklas genom dialog. Samarbete och delaktighet stärkergemenskapen. Att man reflekterar över målen och regelbundet utvärderar det egna arbetet ochatt man kan arbeta i lugn och ro främjar lärandet i skolgemenskapen. Respons från hemmenoch andra samarbetspartner stödjer lärandet. Det är också viktigt att utnyttja resultat frånutvecklingsarbete, utvärderingar och forskning. Betydelsen av pedagogiskt och delat ledarskapbetonas och ledarskapet inriktas framför allt på att trygga förutsättningarna för lärande.

En lärande organisation ska skapa förutsättningar för medlemmarna att lära sig tillsammansoch av varandra. Den ska också skapa förutsättningar för undersökande och experimenterandearbete och ge erfarenheter av att känna sig inspirerad och av att lyckas. En lärande organisationska uppmuntra alla sina medlemmar att försöka och att lära sig också av misstag. Den ska gemedlemmarna lämpliga utmaningar och hjälpa dem att hitta och dra nytta av sina styrkor. Sommedlemmar i gemenskapen kan eleverna skapa en positiv och realistisk bild av sig själva ochutveckla sin naturliga vilja att experimentera och undersöka. I en lärande organisation inser manatt fysisk aktivitet har betydelse för lärandet och strävar till att frigöra sig från en stillasittandelivsstil. Den ska värdesätta att man fördjupar sig i arbetet, anstränger sig i lärandet och slutförarbetet.

Välbefinnande och en trygg vardag

Strukturerna och verksamhetssätten i en lärande organisation ska främja välbefinnande ochtrygghet och på så sätt skapa förutsättningar för lärande. Dessa två aspekter ska beaktas i alltskolarbete och styra allas arbete. Medlemmarna ska ses som individer och behandlas jämliktmen också gemenskapens behov ska beaktas. Skoldagens verksamhetssätt ska vara smidigaoch möjliggöra en mångsidig verksamhet. Motion och gemensamma aktiviteter som främjar detpsykiska välbefinnandet ska utgöra en naturlig del av varje skoldag. Gemensam elevvård är enviktig del av verksamhetskulturen.

Eleverna ska ha jämlika möjligheter att få handledning och stöd för sin utveckling och sitt lärande,både som individer och som medlemmar i gruppen. Välvillighet och vänlighet ska värdesättas.Mobbning, våld, rasism eller annan diskriminering ska inte accepteras och man ska genastingripa vid osakligt beteende. I skolarbetet ska man sträva efter att förutse vardagen så att denlöper harmoniskt. Att bli hörd och uppleva rättvisa skapar förtroende. En lugn och accepterandeatmosfär, goda sociala relationer och en trivsam miljö främjar arbetsron.

Kommunikation och mångsidiga arbetssätt

Kommunikation, samarbete och mångsidiga arbetssätt främjar hela gemenskapens lärandeoch välbefinnande. En lärande organisation ska identifiera olika former av lärande ochkunskapsbyggande och fungera smidigt. Den uppmuntrar till att pröva och experimentera och gerutrymme för aktivitet, kreativitet, motion, lek och upplevelser som är karakteristiskt för olika åldraroch elever.

Verk

sam

hets

kultu

ren

i en

enhe

tlig

grun

dläg

gand

e ut

bild

ning

25

Verk

sam

hets

kultu

ren

i en

enhe

tlig

grun

dläg

gand

e ut

bild

ning

I skolarbetet ska man systematiskt använda sig av olika arbetssätt och lärmiljöer och sträva till attregelbundet föra ut undervisningen ur klassrummet. Man ska skapa möjligheter till projektbaseratarbete och helhetsbaserat lärande samt till samarbete både inom skolan och med aktörerutanför skolan. Samarbetet och kommunikationen mellan vuxna i skolan och med det omgivandesamhället stärker elevernas förmåga att kommunicera och samarbeta. När eleverna arbetartillsammans lär de känna sig själva och sin personlighet och att arbeta konstruktivt tillsammansmed många olika slags människor. Informations- och kommunikationsteknik ska användas för attfrämja kommunikation och multisensoriskt arbete via olika kanaler.

Kulturell mångfald och språkmedvetenhet

Skolan som en lärande organisation är en del av ett kulturellt föränderligt och pluralistisktsamhälle, där det lokala och det globala överlappar varandra. Olika identiteter, språk, religioneroch åskådningar lever sida vid sida och är i växelverkan med varandra. Internationaliseringpå hemmaplan är en viktig resurs i skolan. Som lärande organisation tar skolan tillvara ochuppskattar landets kulturarv och nationalspråk samt den egna och omgivningens kulturella,språkliga, religiösa och åskådningsmässiga mångfald. Den lyfter fram den samiska och andraminoriteters betydelse i Finland. Den utvecklar förståelsen och respekten mellan individer ochgrupper och ett ansvarsfullt agerande gentemot varandra. Rätten till det egna språket och denegna kulturen är en grundrättighet som man i skolan medvetet arbetar utgående från. I skolanska man bekanta sig med kulturella traditioner, diskutera olika tanke- och handlingsmönster påett konstruktivt sätt och tillsammans skapa nya sedvänjor.

Flerspråkighet är en form av kulturell mångfald. Varje gemenskap och varje medlem igemenskapen är flerspråkig. Det ska vara naturligt att använda olika språk parallellt i skolansvardag och språk ska värdesättas. I den språkmedvetna gemenskapen diskuteras attitydergentemot språk och språkgrupper och man förstår språkets centrala betydelse för lärandet, förkommunikation och för samarbete samt för identitetsskapandet och integreringen i samhället.Varje läroämne har sitt eget språk, textbruk och begreppssystem. De olika vetenskapsgrenarnasspråk och symbolsystem öppnar olika perspektiv på samma fenomen. Undervisningen ska gåfrån vardagsspråk mot mera abstrakta begrepp. I en språkmedveten skola är alla vuxna bådespråkliga modeller och språklärare i det läroämne de undervisar.

Delaktighet och demokrati

Den lärande organisationens verksamhetssätt ska utvecklas gemensamt. En demokratiskverksamhetskultur som främjar delaktighet och uppfyller de mänskliga rättigheterna ger elevernaförutsättningar att växa till aktiva medborgare.

Eleverna ska enligt sin utvecklingsnivå få vara med och planera, utveckla och utvärderaverksamheten. De ska få uppleva att de blir hörda och uppskattade som medlemmar igemenskapen. Gemenskapen ska uppmuntra demokratisk dialog och delaktighet och utvecklasådana verksamhetssätt och strukturer som det förutsätter. Elevkårsverksamheten erbjuderett viktigt forum för elevernas delaktighet. Också andra verksamhetsformer såsom stödelevs-och fadderverksamhet och engagemang i frivilligt arbete och hållbar utveckling ökar elevernasdelaktighet. Samtidigt stärker de samarbete och växelverkan i hela skolgemenskapen. Samarbetemed olika förvaltningar, församlingar, organisationer, företag och andra aktörer fördjupar bildenav samhället och verksamheten i medborgarsamhället. Kontakten med skolor i olika länder ökarförmågan att komma till rätta i en globaliserad värld.

Likabehandling och jämlikhet

En lärande organisation ska främja likabehandling och jämlikhet. Medlemmarna ska bemötasoch behandlas likvärdigt oberoende av faktorer som hänger samman med personen i fråga.Likvärdighet betyder inte att alla är likadana. Likabehandling förutsätter både att man garanterargrundläggande rättigheter och möjligheter till delaktighet och att man beaktar individuella behov.

Under grundskoletiden utvecklas elevernas uppfattning om sin egen sexuella identitet ochsexualitet. En lärande organisation främjar genom sina värderingar och sin praxis jämställdhetmellan könen och stödjer eleverna i deras identitetsskapande. Undervisningen ska ha ettkönssensitivt förhållningssätt. Skolan ska uppmuntra eleverna att upptäcka sina egna möjligheter

26

och att förhålla sig till olika läroämnen, göra val och binda sig till studierna utan könsbundnarollmodeller. Genom val och utveckling av lärmiljöer, arbetssätt och undervisningsmaterial german synlighet åt och visar respekt för den mänskliga mångfalden.

Ansvar för miljön och en hållbar framtid

En lärande organisation ska i all sin verksamhet fästa uppmärksamhet vid nödvändigheten aven hållbar livsstil. Genom sina val och sitt handlande i vardagen visar skolan ett ansvarsfulltförhållningssätt till miljön. Materialval och handlingsmönster som innebär slöseri med råmaterial,energi och biologisk mångfald ska förändras så att de blir hållbara. Betydelsen av immateriellavärden för välbefinnandet och en hållbar livsstil lyfts f