Från stel ekonom till yogainstruktör Ett möte med Viryayogaläraren Mats Huseby. - Jo, jag försökte få ihop det med jobb, yogaundervisning, och studier till sjukgymnast – men det blev bara stressigt, så jag fick välja bort. Och då var det jobbet som fick stryka på foten. Mats Huseby, född i Trondheim och bosatt i Oslo, är mitt i ett skifte. Från jobb som ekonomichef i byggbranschen till en framtid som handlar mer om yoga och fysioterapi. Jag träffar Mats på Hälsans Hus i Stockholm. Han är i Stockholm för att delta i påbyggnadsutbildningen i Virya Grace – virya för seniorer. Innan vårt möte lyssnar jag en stund på anatomilektionen med Charlotte Löfvenmark och lär mig vad som händer i kroppen när vi åldras. Och hur yoga kan vara till hjälp. Sedan lunchar jag och Mats med utsikt över Stockholm.

Kärlek vid första ögonkastet Det var kärlek vid första ögonkastet. Nej, inte mellan mig och Mats – men mellan Mats och viryayoga. Det skedde 2010 på en yogafestival. - När jag träffade på virya första gången kände jag snabbt att det var yogan för mig. Jag hade haft en del skador. Jaha, hur då? Delvis idrottsskador, svarar Mats. Sedan säger han något på norska om att stoja runt och att klättra i träd, språkförbistring råder så jag låter det vara. Nå. Han hade skador i anklar, knän och axlar, och fick bara mer ont i kroppen av att utöva andra yogaformer. - Viryayoga är fysiskt aktiv yoga, men på ett skonsamt sätt. Vem behöver en perfekt brygga Mats undervisade i yoga på SATS redan innan han gick grundutbildningen i viryayoga. - Jag kände att jag behövde lära mig mer för att få trovärdighet. Nu kan jag se deltagarna på ett helt annat sätt, och förstår bättre vilka utmaningar individerna har. Acceptans, begreppet santosha på sanskrit, är ett återkommande tema på Mats yogaklasser. - Jag tar bort konkurrenselementet, och pushar inte på deltagarna. För vad är egentligen poängen med att göra en perfekt brygga? Kanske är det inte så viktigt. Han säger att han själv heller aldrig kommer bli den där smidiga och fysiskt flexibla instruktören. Men att han kompenserar det med kunskap. Hur framtiden ser ut är inte bestämt – just nu studerar Mats andra terminen på sjukgymnastprogrammet och håller ett tiotal träningspass i veckan på SATS, på företag och på ett fysioterapicenter. Och hela förändringsprocessen sattes igång med en utbildning i viryayoga, som väckte intresse för ännu djupare kunskap om kroppen. Var är grabbarna? Okej, dagens stora fråga: varför är det så få män på yogamattan? Obegripligt, svarar Mats. Särskilt som det är så många vackra kvinnor som håller på med yoga! Han nämner något om inre och yttre skönhet. Det låter fint på norska. Sedan säger han att när männen för första gången kommer till hans klasser blir de ibland överraskade över hur jobbigt yoga kan vara rent fysiskt… men trots, eller kanske tack vare detta faktum, kommer de tillbaka. - Nu har jag många män som kommer regelbundet på klasserna.

Yoga utan guru Mats avslutar vårt samtal med att poängtera hur viktigt det är för honom att yogan är icke-auktoritär. Att viryayoga är yoga som bygger på förnuft och kunskap snarare än tradition. - Jossan (ja, det är Josephine Selander han menar), hon är en duktig grundare. Men hon är ingen guru. Man kan diskutera med henne; hon lyssnar på ens synpunkter. Och vi som yogalärare – vi är inte heller gurus. Jag är instruktör, och mina elever är sina egna gurus.    Text: Klara Stibeck