49

”Man vill ha bortfacket så mycket

som möjligt iförhandlingarna”

Otillåten skolavgift OMBUDSMÖTET GAV BAKLÄXAFÖRSVARAR VÄGVAL&VILJA Tar lektionen utomhusVarumärken och människovärde OM ATT BEDÖMA

SFHLS tidskrift sedan 1920SFHLS tidskrift sedan 1920 5/2013

BAKSMÄLLANABF ångrar att man tog över Brunnsvik

ÅTER I BOSNIENHåller lektion i sitt förstörda föräldrahem

EFTER SAABDärför söker ingentill folkhögskolan

Arbetstid per vecka

timmar

”Folkhögskollärare arbetar väldigt mycket” 6En undersökning om hur mycket tid folkhögskollärare lägger ned på sittjobb visar att de i snitt arbetar 49 timmar i veckan.

”Vi borde inte klivit in i Brunnsvik” 10Högsta chefen på ABF Nordöstra avstängd. Mångmiljonskulder. Misstankeom korruption. Svartbyggen. Nu ångrar ledningen att de tog över Brunnsvik.

Tar med sig deltagarna tillbaka till Bosnien 14För 20 år sedan kom kriget till Darko Marics hemby i Bosnien Hercegovina.Nu återvänder han som lärare tillsammans med sina deltagare.

Inga sökande trots nedläggning av Saab 20Saabs nedläggning har inte inneburit någonting för folkhögskolan, trots attTrollhättan toppar arbetslöshetsstatistiken. Men det finns förklaringar

Styrelsen fick bakläxa på ombudsmötet 26På detta ombudsmöte skulle synkroniseringen mellan sfhl och lärarförbun-det fullbordas med nya stadgar. Men förslagen fick bakläxa av ombuden.

I NNEHÅLLFolkhögskolan ANNONSER/PRENUMERATION: Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail:

gun.thil@larartidningar.se: ANNONSPRISER uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr,

kvartssida: 1 800 kr. Tillägg för bilaga och färg: 2 000 kr. PRENUMERATION: 320 kr.

REDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE/LAYOUT: Staffan Myrbäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm.

Tel: 070-324 97 33. e-mail: staffan.myrback @lararforbundet.se REDAKTION: Birgitta Tingdal

(birgitta.tingdal@bredband.net), Holger Nilén (holger.nilen@jakan.nu) Svante Isaksson (svante@svantei-

saksson.com,). ADRESS: Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12 229, 102 26 Stockholm.

TEL: 08-737 67 00. HEMSIDA: www.sfhl.se SISTA MANUSDAG nr 6 2013: 13 september. UTGIVNING: 2

oktober. Folkhögskolan utkommer med 8 nummer per år. Omslag: Staffan Myrbäck

2

REDAKTÖREN . . . Har missuppfattat Rios förslag.....................................................................4INGÅNG . . . Kent Johansson: ”Inte ett ord om Vägval & Viljas framtidsanalys” ..............5NOTISER . . . Inte tillåtet ta ut avgift för studieresa, narkotikadömd fick avslag ...............7SIFFROR . . . Nio av tio deltagare på Gamleby jobbar eller studerar .................................8MÅNADENS LINJE . . . Satsar på utomhuspedagogik................................................................8KRÖNIKA . . . Gösta Vestlund om varumärken och människovärde ................................13LEDARE . . . Ombudsmötet sätter folkhögskollärarens roll i fokus..................................27OMBUDSMÖTET . . . Fem ombud svarar på frågor om ombudsmötet ...........................28KRÖNIKA . . . Anette Lydén skriver om rätten att bedöma deltagare ............................29BÖCKER . . . om skolans förfall, demokratin, fallna kvinnor och jämlika äktenskap .....30PERSONER . . . Ska kämpa för ny drogpolitik i Bryssel och ny rektor på Malung........31

3

rio föreslår att ungdomar mel-lan 18-20 år ska kunna välja skol-formen folkhögskola istället förgymnasium. Förändringen ligger iden enskilde ungdomens valmöjlig-het och kommunens skyldighet attvia skolpengen stå för kostnader-na. Eftersom folkhögskolan är enegen skolform ska naturligtvisfolkhögskolans regler gälla medbehörigheter och omdömen enligtFolkbildningsrådets riktlinjer förfolkhögskolans behörighetsgivan-de. Det handlar inte alls om attfolkhögskolan ska sätta gymnasie -skolans betyg. Folkhögskolansbehörigheter och omdömen ger

idag möjlighet att söka vidare tilluniversitet, högskola och Yrkes-högskola.

Kent Johansson, ordförande i RIO,

jag tackar för klargörandet attdet är folkhögskolans omdömesom gäller. Det framgick nämligeninte av Rio förslag. Det betyderinte att förslaget är oproblema-tiskt. Det innebär ett tillskott avtusentals ungdomar till folkhög-skolan som ska ha behörighetmotsvarande gymnasieskolanskunskaper. Samtidigt har folkhög-skolan infört ett sjugradigt omdö-me parallellt med gymnasiets

betyg i sex steg. En fråga jag möttär om inte Rios förslag och detnya omdömet innebär ett närman-de till den formella skolan. Debat-ten på femtiotalet gick ut på attom folkhögskolan inför betyg ochblir allt för lik ungdomsskolan grä-ver man sig egen grav. Det fannsförslag att lägga ner folkhögskolan.Med omdömet undvek man ensådan utveckling. Men om omdö-met blir allt mer likt betygssyste-met, vad händer då? Varken i Väg-val & Vilja eller i Rios förslag dis-kuterar man gräns dragningar ochproblem om inte rågången mellanfolkhögskola och det formellaskolsystemet hålls tydlig.

Staffan Myrbäck(Ledaren har flyttats till sid 27)

REDAKTÖREN

Redaktören har missuppfattat Rios förslag!

folkhögskolevärlden har desenaste femton åren lidit av attinte ha någon riktning. Självklartfinns det många olika folkhögsko-lor och många goda tankar påmånga skolor med bra specialkur-ser men hur skall folkhögskolanpå nytt få en plats i den skolde-batt som gäller de eftersatta ele-ver som behöver en kompetens?Förvisso har nya folkhögskolormed endast allmänna linjer kom-mit till stånd men de är för få ochkan på intet sätt stilla de storabehov som finns.

Folkhögskolans roll i dagenssamhälle ser annorlunda ut menden vilja, entusiasm, och målin-riktning, som under lång tid varkännetecknen för folkhögskolan ären viktig tradition att behålla ävenidag. De idéer om kunskapsbehov,jämställdhet och deltagande i sam-hället hos dem som verkade föroch inom folkhögskolan var detsom en gång gjorde folkhögskolantill ett verkligt alternativ.

Det är dags att putsa upp dengamla folkhögskoletesen om attdeltagarna har rätt till medborger-

lig bildning. Folkhögskolan har ald-rig varit en utsorteringsfabrik ochalltid sett som sitt ”adelsmärke”att sörja för de grupper som intehar haft makt och medel att ta sigur ”förslavade” tillstånd. Idag kas-tas fler och fler ungdomar ut ilivet med ofullgången skola, mass-arbetslöshet, konkurrens samti-digt som läsförståelsen och skriv-förmågan minskar hos de ungaFolkhögskolan har här ”en mis-sion” att genomföra: se till attgöra folkbildningen tillgänglig ochförse alla med störst behov medkunskap och bildning. Det är nufolkhögskolans allmänna linjerbehövs.

Folkhögskolan är kanske densista demokratiska bastionen isamhället. Låt den anta utmaning-en som normbrytande och revolu-tionerande på samma sätt somfolkhögskolan en gång gjorde.

Lärarna är kunskapens redskap,budbärare, förmedlare och inspi-ratörer. Låt den pedagogiska vil-den få sin boning i folkhögskolanslärare, som tror på deltagarnasresurser, som prövar nya vägar,

som ser samtalet och det pedago-giska mötet som den största kraf-ten i undervisningen.

Mer än tidigare i denna effekti-vitetens och ekonomismens tidbehöver skolstyrelser och rekto-rer axla sitt ansvar och delta iskolornas pedagogiska planeringinför framtiden och bidra medvisioner som kan övergå till prak-tik. Släpp in de vilda tankarna igen,och se till folkbildningens uppdragså att folkhögskolan genom sinaunika möjligheter överlever ytter-ligare 150 år.

Låt inte trångsynta ekonomiskakalkyler strypa möjligheterna attbygga ett mer jämställt samhälleoch framför allt inte strypa möjlig-heterna för våra kommande ele-ver att med tillförsikt och bildningvandra ut i samhället till fortsattastudier eller arbete. Folkhögsko-lan har möjligheten att tänka frittoch formulera visioner. Fria attvara bildningens och pedagogikensvildar på 2000-talet om alla vill,tar chansen och formulerar målen.

Varför är det så tyst?Gun Mörkenstam

Det är nu folkhögskolans allmänna linjer behövs!

I N SÄNT Skriv på Folkhögskolans facebooksida eller till redaktionen: staffan.myrback@lararforbundet.se

4

I N SÄNT På Tidskriften Folkhögskolans facebooksida kan du kommentera artiklar i tidskriften.Vill du skriva direkt till tidningen kan du mejla : staffan.myrback@lararforbundet.se

allt sedan vi fickden nya Folkbild-ningsförordningen1991 har folkbild-ning och folkhög-skola varit föremålför statsmaktens

granskningsiver. Vi har – blandannat – haft utvärderingarna SuFO1 och SuFO 2 (vilka mer borde sessom utredningar). Folkbildningenhar levererat egna översyner iform av Folkbildningens framsynoch Vägval & vilja. Nu senast harErik Amnå sett över statsbidragettill folkbildningen och verksam-hetsområdena ”så att dessa ärrelevanta och ändamålsenliga.”Man vill ”säkerhetsställa att kvali-tén i folkbildningsverksamheten ärfortsatt hög.”

Folkbildningen ska granskas ochdess ändamålsenlighet diskuteras.På 80- och 90-talen träffade jagofta på rektorskollegor, som intetyckte att det i ord gick att fångain hur förnämlig folkbildningenvar. Så staten borde levererapengar och överlåta resten tillskolorna. Det var en väldigt själv-tillräcklig attityd, som naturligtvisretade upp folk. Skattebetalarnahar legitim rätt att få veta vadderas pengar går till, och kan intefolkhögskolan tydligt beskriva varidess storhet består, så ska dennog inte ha några statsbidrag.

Men i alla dessa utvärderingaroch utredningar har det funnits enunderström av misstro, som jagalltid haft svårt att förlika migmed. Är inte hela folkhögskole-konceptet egentligen väldigt omo-dernt? är en fråga som granskarnaverkar ha burit med sig i arbetet.Svårigheten att passa in oss i ettfack skaver. När Folkbildningensframsyn utarbetades, låg det i luf-

ten att folkbildningen måste visahur käck och nydanande den var,om den skulle kunna behålla stats-bidraget. Staten hade inga egnavisioner för folkbildningen.

Ett mynt har två sidor. Visstvar det bra att man på detta sättengagerade folkbildningen i funde-ringar om framtiden, men detobehagliga låg i den ton somanslogs. Om vi inte kunde ståframför kejsaren och behaga mednågot nytt och originellt skulle viinte heller kunna påräkna någonstörre välvillighet. Parat med miss-tron finns en föreställning om attdet hela tiden måste ske föränd-ringar. I dagens uppdrivna tempojämställer man ofta förändringmed förbättring och/eller utveck-ling. Sedan alliansregeringen togöver har detta synsätt ytterligareförstärkts. Regerings mantra:”Jobba, jobba, jobba!” låter somett rop från fotbollsläktarna. Denfråga jag hela tiden möter frånborgerliga politiker när det gällervåra kurser är: ”Blir de anställ-ningsbara?”

uppenbarligen tycker de inte attde är tillräckligt anställningsbara,eftersom statbidraget hela tidenurholkas. Det är idag mycket svårtatt bedriva folkhögskoleverksam-het på landet, vilket tvingat fleraskolor att lägga ner sina internatoch söka sig till städerna.

Det ständiga ifrågasättandet harlett till att våra egna företrädareanpassat sig till maktens sätt attmed rynkade ögonbryn betraktavår verksamhet. SFHL:s ordföran-de skrev i vintras: ” Det räckerinte med att säga att vi vill hahögre statsbidrag! Staten ochregeringen begär att få något till-baka för sin investering. 3,2 miljar-

der är mycket skattepengar!”Notera! Vi är en investering!Av de 3,2 miljarder som folk-

bildningen får delas ungefär hälftenut till folkhögskolorna. Det är nål-pengar i ett lite större samman-hang! De fyra jobbskatteavdragenhar kostat 70 miljarder kronor. Såom man hade reducerat jobbskat-teavdragen med två procent såhade staten fått ett helt folkhög-skoleprogram till.

staten borde sluta betrakta osssom ett problem. Istället för atthela tiden försöka stöpa om ochstuka till för att få folkhögskolanatt passa in i deras mönster ochmallar, borde man betrakta folk-högskolan som en kronjuvel isvenskt utbildningsväsende. Denutgör en brygga mellan formellaoch informella lärmiljöer. Detunika är helheten, blandningen avutbildning och bildning, mellan for-mellt och informellt lärande, mel-lan helhetsorientering och specia-lisering, mellan kollektiva och indi-viduella processer, mellan erfaren-hetsbaserade och ämnesbaseradestudier, mellan reflektion ochhandling. Folkhögskolan utgör ensyntes mellan dessa poler, en syn-tes som borde få tjäna som exem-pel för fler.

Folkhögskolan är en liten ochbillig skolform som är rikstäckan-de. ur statens synpunkt borde enverksamhet som når människoröver hela landet, vänder sig tilldeltagare från alla sociala grupperoch många olika inriktningar (poli-tiska, religiösa, livsstilsmässigaetc.) inte bara vara en tillgångutan en tillgång!

Urban LundinPensionerad rektor på

Åsa folkhögskola

Staten borde sluta betrakta oss som ett problem!

I NGÅNGKORT OM . . .

.... södra vätterbygden är nomi-nerad till ”Bästa lättlästa bibliotek.av Centrum för lättläst som nomi-nerat tio bibliotek i Sverige. Vinna-ren utses 9 september.

.... vadstena föreläsningsföreningdrar igång höstens föreläsningar påVadstena folkhögskola med namnsom Bibbi Andersson, HermanLindqvist och KG Hammar. För-eningen har funnits sedan 1898.

.... tre av sex elever som kommitin på regiutbildningen på Filmhög-skolan i Göteborg kommer frånfilmlinjen på Fridhems folkhögskola.

.... litorina folkhögskola tilldeladesi juni Karlskrona Kommuns Demo-kratipris 2013 för “sitt samhällsen-gagemang, sitt arbete mot främ-lingsfientlighet och integration iKarlskrona kommun”.

.... biskops arnö startar en låtskri-varutbildning i höst som ska utgåfrån pedagogiken på författarskolan.

Kent Johansson är ordförande i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO

i förra numret av tidskriften Folkhögskolan framför-des kritik mot att Vägval & vilja skulle osynliggöralärarna. Men inte ett ord om den framtidsanalys ochde viktiga utmaningar som den samlade folkbildningennu har definierat. Vägval & vilja är en gemensamplattform som i första hand vill visa Sveriges politikervilken kraft och tillgång studieförbund och folkhög-

skolor kan och vill vara i dagens och morgondagens samhälle. Dokumentet har tagits fram av folkbildningens lokala, regionala ochcentrala spanare under två års tid. I flera remissomgångar har mate-rialet därefter bearbetats och förändrats. Resultatet har blivit enintressant och uppfordrande skrift, som jag hoppas att alla folkbild-are ska läsa, fundera över och inspireras av. Skriften kan också varaunderlag för det lokala förändringsarbete och de framtidsdiskussio-ner som ständigt pågår i studieförbund och på landets folkhögskolor.Att då på flera uppslag i tidskriften Folkhögskolan driva en enda ochdessutom felaktig tes om bortglömda lärare är att förminska ochosynliggöra innehållet i Vägval & vilja. Folkhögskolans pedagogik för-utsätter engagerade och duktiga lärare. Lärarna bär och lever folk-högskolans ideologi.

Ingen har ifrågasatt vikten av lärares insatser. Folkhögskolanspedagogik går också som en röd tråd genom hela skriften. På fleraställen lyfter vi frågor om förhållningssätt, fortbildning, pedagogiskutveckling och kvalitetsuppföljning.

I samma nummer av Tidskriften Folkhögskolan framförs liknandekritik mot RIOs idéprogram, 50-årsskrift och spanargrupp. RIOs idé-program har, också genom remissförfarande, tagits fram för attexternt och internt bättre kunna definiera skolformen folkhögskolaoch det som är unikt för just rörelsefolkhögskolorna. Vem skulle ståför implementeringen under avsnitten om människosyn, pedagogiskgrundsyn, kunskapssyn och bildningssyn i idéprogrammet om intelärarna och skolornas medarbetare? Läs också i RIOs 50-årsskrift”Folkhögskolor i rörelse” om RIOs krav på fortbildning av lärare,beskrivningen av folkhögskollärarlinjen mm. Materialet finns påwww.rio-org.se eller att beställa från RIOs kansli.

Vägval & vilja och RIOs idéprogram är sätt att synliggöra och lyftafram viktiga gemensamma folkbildningspolitiska utmaningar och prio-riteringar. RIO har under de senaste åren tagit en lång rad initiativför att stimulera samtal kring och än starkare politiskt förankra folk-högskolan som en egen och självständig skolform inom det svenskautbildningssystemet. Det är ett omfattande och väl förankrat arbetesom behöver och förtjänar en annan sorts uppmärksamhet ochbemötande än det misstänkliggörande som presenterades i SFHLstidskrift. Från RIO vill vi medverka till en intensiv och omfattandedebatt kring folkhögskolan som skolform. I den diskussionen är före-trädare för folkhögskolans lärare välkomna. Det skulle vara intres-sant att få SFHLs synpunkter på de områden Vägval & vilja väljer attsätta fokus på och som vi gemensamt har anledning att lyfta fram föratt stärka och utveckla folkhögskolans framtida möjlighet att nå ännufler deltagare!

k E n t j o h a n s s o n

Vägval & vilja – ett dokument som är så mycket mer !

”Ett stimulerandefolkbildningsmöte”tollare folkhögskola inbjödtill en mottagning för att firamin 100-årsdag i juni. Det blevfullt hus. Representanter förnågra institutioner, bland demregeringen och FBR, och organi-sationer som SFHL, RIO och ettstort antal enskilda folkhögsko-lor. (Dessutom ett stort antalvänner och familj.) Samtalen vidkaffet och tårtan blev livliga, enkör underhöll med sommarsång-er och allsången påminde ommånga livande folkbildningsträf-far. Alla bidrag med hyllningaroch gåvor gjorde födelsedagentill ett fulltonigt folkbildningsmö-te präglat av glädje, gemenskapoch något av en gemensamkraftsamling inför framtiden.Varmt tack till er alla!

Gösta Vestlund

Gösta Vestlund tackar för uppvaktningen på sin 100-årsdag:

6

I studien konstaterar ni att folkhögskollärare arbetarmer jämfört med lärare i det formella skolsystemet.

– Vi har gjort en tidsundersökning om hur myckettid folkhögskollärare lägger ned på sitt jobb. Det är94 lärare som dokumenterat hur mycket de arbetarunder en vecka. Den visar att heltidsanställda lärare isnitt arbetade 49 timmar under en vecka. Det är merän vad man borde kunna förvänta. De som arbetardeltid arbetar nästan lika mycket.Vad kan man förvänta sig?

– Det är högre än normalfallet, som borde vararunt 45 timmar per vecka om man utgår från arbets-tidsavtalen. Folkhögskollärare jobbar alltså mer än så.Nu är siffrorna inte statistiskt representativa menKlas Rydenstam som varit med och gjorde undersök-ningen menar att den ändå säger mycket om folkhög-skollärares arbetstid. Han är den som utvecklatmetoden och har varit ledande i Sverige på dettaområde. Men ni upptäckte också att en del jobbar ännu mer.

– Var åttonde kvinnlig folkhögskollärare och vartionde manlig lärare arbetade 60 timmar eller merunder den vecka vi undersökte. En fjärdedel av tidenvar på kvällar och helger. Var fjärde lärare arbetar påkvällar och helger alla dagar i veckan.Ni har ju också tittat på vad det är man gör underden här tiden.

– På vissa skolor finns en överenskommelse attman ska ägna i princip en tredjedel av tiden tillundervisning, en tredjedel åt för- och efterarbete ochen tredjedel åt annat. Den här studien visar att dentid man jobbar fördelar sig på det sättet.Varför lyckas då folkhögskollärare så bra?

– Studien svarar egentligen inte på den frågan utanFolkbildningsrådet satte den rubriken på almedalsse-minariet utifrån tidigare studier. Men det vi har sett,förutom att folkhögskollärare lägger ner mycket tidpå sitt arbete, är att man har ett stort engagemangför sitt jobb, för ämnet och för sina deltagare. Ochdet är klart att arbetar man mycket, är engageradoch gör rätt saker borde man nå framgång. Ett tydligtuttryck för engagemanget i sina deltagare är att manvill ha fortbildning i specialpedagogik och socialpeda-gogik. Man ser deltagarnas behov och att man skullekunna hjälpa till ännu bättre om man hade störrekompetens på det områdetDu nämner att folkhögskollärare uppskattar den pro-fessionella friheten att själva lägga upp undervisning-en som man vill.

– Det är inte lika styrt och lika mycket dokumen-tation som i det formella skolsystemet. Man kan ägnamer tid åt sina deltagare. Men det finns en diskussionom hur det formella skolsystemet inkräktar på frihe-ten, i första hand i allmän kurs, att man ska kunnaintyga att man har kunskaper som motsvarar gymna-sieskolans kurser. Nu sker undersökningen under enperiod med en ny läroplan i gymnasiet, så diskussio-nen om påverkan kan ha haft lite större inflytande påsvaren än vad det skulle ha haft annars. Men friheten har också en baksida.

– Det är både för- och nackdelar med den profes-sionella friheten. Det mest tydliga problemet när detgäller förutsättningarna för arbetet som folkhögskol-lärare är att det är en tung arbetsbörda. Och som vihar sett lägger man ner mycket tid på sitt arbete. Fri-heten gör också att arbetet kan bli gränslöst. Man

T IO F RÅGOR

Folkhögskollärare arbetar i snitt49 timmar i veckan. Det visar

en undersökning som publicerasi mitten av september. Per

Andersson, forskare i pedagogikoch vuxnas lärande vid Linkö-

pings universitet, har lett under-sökningen på uppdrag av Folk-bildningsrådet. Undersökningenbygger dels på en enkät till lan-dets folkhögskollärare, dels harfolkhögskollärare dokumenterat

hur mycket och med vad dearbetar under en vecka.

”Det ligger nog inte i arbetsgivarens intresse at

7

Otillåten avgift för studieresatv-utbildningen på Gamleby Folkhögskola får kri-tik av myndigheten för yrkeshögskolan för att delta-garna måste betala en avgift på upp till 8000 kronorsom ska täcka kostnaderna för studieresor, trans-porter, inspelningsband och annat förbrukningsmate-rial. Enligt Sveriges Radio Kalmar måste deltagarnaäven betala en anmälningsavgift på 250 kronor sombekräftelse på att man antar erbjuden plats. Enligtmyndigheten är det inte tillåtet att ta ut avgifter förstudieresor och annat som ingår i utbildningen.

Sena beslut skapar problempå några år har Gotlands folkhögskola fördubblatantalet deltagare. Även om Thomas Nilsson, rektorpå Gotlands folkhögskola, är glad över tillströmning-en, ser han också problem med att allt fler sökandebestår av yngre människor som in i det sista väljermellan universitetet och folkhögskolan:

– Det blir svårt att planera eftersom deltagarnabestämmer sig så sent, säger han till Sveriges Radiopå Gotland.

Han tror att föryngringen bland deltagarna berorpå att fler har svårt att klara av gymnasieskolan ochatt gymnasieskolan har slopat de estetiska ämnena.

– Då kan man ju läsa det på folkhögskola.

Får inte undervisa i språk marieborgs folkhögskola får inte längre ansvaraför språkintroduktionen för de 26 ensamkommandeflyktingarna som bor på Marieborg. Skolinspektionenmenar att kommunens sätt att lämna över undervis-ningen till Marieborg strider mot skollagen, som intetillåter att undervisning i gymnasie skolan lämnas påentreprenad. Marieborgs rektor Jerry Wiklund sägertill Norrköpings Tidningar att han hoppas att detgår att hitta en lösning till nästa år så att undervis-ningen kan ske på Marieborg, även om gymnasietformellt står för den.

Narkotikadömd fick avslag en uppsalabo i 20-årsåldern fick avslag när hansökte till Wiks folkhögskola, efter att han på egetinitiativ berättat att han dömts för innehav av canna-bis och varit drogfri några månader. Wik har enregel om att sökande måste ha varit drogfri ett årför att bli antagen på skolan. Skolans rektor berättarför uNT.se att man har haft många deltagare somtidigare använt droger och att uppsalabon är väl-kommen att söka om ett år. Susanne Grundströmpå Studeranderättsliga rådet säger att folkhögskolorhar stor frihet att ställa upp egna antagningskriterierså länge de inte strider mot diskrimineringslagen.

engagerar sig i sitt jobb, i sina deltagare, arbetar väl-digt mycket och får goda resultat. Men det kan ocksåbli för mycket. Hur såg lärarna på folkbildning och folkhögskola?

– När vi frågade hur viktigt det är att man har enfolkhögskollärarutbildning var det många som tyckteatt det var viktigt att ha en folkhögskollärarutbild-ning. Så det är ju ett tecken på att man tycker attfolkhögskollärarutbildningen är viktig.I studien uttrycks en oro bland lärarna att folkhög-skolan kan tappa sina kännetecken?

– Det pågår ju ett generationsskifte i folkhögsko-lan och många nya lärare har en annan bakgrund.ungefär 25 procent av lärarna har folkhögskollärarut-bildning och totalt 65 procent har någon form avlärarutbildning. Man uttryckte ett behov av kompe-tensutveckling, inte bara grundutbildning till folkhög-skollärare, utan också fortbildning om folkhögskolaoch folkbildning för att kunna arbeta vidare med ochutveckla det som är speciellt med folkhögskolan.Finns det något annat som slagit dig när ni gjortden här undersökningen?

– Det var en artikel i Svenska dagbladet samtidigtsom jag åkte ner till Almedalen. Det var en folkhög-skola som infört stämpelklocka för lärarna. Det slogmig att det ligger nog inte i arbetsgivarens intresseatt införa sådana system om man vill få ut mycketarbete av lärarna. Då kommer lärarna att jobbabetydligt mindre. Å andra sidan inkräktar ett sådantsystem på lärarnas frihet. Men lärarna behöver intevara rädda att det synliggörs hur mycket de arbetar.De arbetar väldigt mycket.

s t a f f a n m y r b ä c k

tt införa stämpelklocka”

Lärarna behöver inte vararädda att det synliggörs hurmycket de arbetar. Dearbetar väldigt mycket.

49timmar

Arbetstid per vecka

8

S I F F ROR MÅNADENS L I N J E

91gamleby folkhögskola under-sökte vad som hänt med delta-gare sex månader efter läsåretslut. 100 av 123 deltagare sva-rade, dvs 81 procent av delta-garna. Av svaren framgick att91 procent studerar eller arbe-tar: 40 procent fortsätter attstudera på Gamleby folkhög-skola, 24 procent studerar påhögskola/universitet eller yrkes-högskola, 7 procent studerarvid andra skolor, 20 procentarbetar hel eller deltid, 5 pro-cent söker arbete och 4 pro-cent har annan sysselsättning.

340 000Folkbildningen är Sveriges stör-sta kulturarena och en bety-dande arbetsmarknad för lan-dets kulturarbetare. De senaste20 åren har kulturprogrammenvuxit i omfattning, från igenomsnitt 154 000 programunder nittiotalet, till mer än340 000 arrangemang under2012. under 2013 och 2014genomför Folkbildningsrådet enutvärdering av kulturprogram-mens betydelse för landetskommuner, för deltagarna ochför de medverkande. I den för-sta rapporten, Lokal kultur utanfolkbildning?, drar utvärderarnaslutsatsen att små orter skulleförlora en väsentlig del av sittkulturutbud om studieförbun-dens kulturprogram försvann.

7 071 300konst,musik och media är denklart dominerande studiuecir-kelverksamheten i landet. Av11 596 400 studietimmarägnades 7 071 300 studietim-mar åt konst, musik och media,61 procent av alla studietim-mar. På andra plats kom huma-niora med 1,7 miljoner timmar.

– det är lätt med utomhuspe-dagogik i Stockholm eftersomdet finns många historiska plat-ser här. När deltagare redovisarkan vi vara på plats där de fårberätta om olika händelser ochplatser i historien, säger ElisabetSchück, lärare på Skeppshol-mens folkhögskola som ligger påen holme mitt i Stockholm.

– Det viktiga är att utgå frånden plats man är på och användaden pedagogiskt, det kan mangöra överallt och inom allaämnesområden.

I höst drar Skeppsholmen iigång fyra nya olika inriktningar i allmän kurs: Navigera, Förändra,Inspirera och uttrycka. Kurserna har utvecklats från de allmännakurser som funnits sen tidigare på skolan, det har funnits ett sugefter att förnya och aktualisera de olika kurserna men också dis-kussioner om hur folkhögskolan ska förhålla sig till den nya läropla-nen i gymnasiet ligger bakom förändringarna. En titt på kursinnehål-let visar att den mesta tiden används till temastudier kring mänskli-ga rättigheter, hållbar utveckling, demokratins ABC, civilsamhället,hur man väljer en livsstil som är solidarisk och hållbar. Det ärendast engelska och matematik som delvis ligger utanför de tema-tiska studierna, övriga ämnen studeras helt i temaform. Det somskiljer kurserna åt är metoderna och hur mycket man ägnar sig åtolika teman. I uttrycka redovisar deltagarna med hjälp av foto,poesi, drama, textil, film och lär sig mer om de olika utrycksformer-na. Förändra har en internationell tyngdpunkt medan Inspirera ärinriktad på svenska förhållanden och att kunna ta hand om sig självoch sin egen situation.

– Jag har jobbat på ganska många skolor och tycker att Skepps-holmen utmärker sig genom att vi genomgående jobbar tematisk. Viär ett ganska samkört lärargäng som har en klar bild över hur vivilla jobba pedagogiskt, säger Elisabet Schück.

Navigera bygger på den gamla kursen Stad i skärgård och arbetarsärskilt med utomhuspedagogiska metoder, även om utomhuspeda-gogik används även i de andra kurserna. Elisabet Schück är utbildadi utomhuspedagogik på Sveriges lantbruksuniversitets och har ocksågått en kurs i utomhuspedagogik i Skottland.

– När deltagare får studera utomhus stimuleras fler sinnen, vilketunderlättar inlärningen. Det visar forskningen av utomhuspedagogikpå barn. Det finns, så vitt jag vet, ingen forskning på vuxna men jaghar svårt att tro att det inte skulle fungera på dem också.

– Deltagare har också lättare att slappna av när vi till exempelhar redovisningar ute. Och den forskning som finns på barn visaratt man blir friskare av att studera, man är ute och rör på sig merän när man sitter i ett klassrum.

S T A F F AN M Y R B Ä C K

Tar undervisningen utomhus

Det gäller att vända på plane-ringen och först tänka på vadman med fördel kan göra utom-hus, säger Elisabet Schück

C I TATET”Tillit handlar om att anställakompetenta lärare som får brinnaför sitt uppdrag och får de bästaförutsättningarna för att utförauppdraget, inte om att vi skadetaljstyra lärarnas vardag. Tillithandlar om att ge läraren ordina-tionsrätt. En lärare ska ordineradet stöd som en elev behöver. Till-lit handlar om att värdera lärarenför det jobb som läraren gör. ”

Gustav Fridolin, Riksdagen 19 juni 2013.

”"Vad håller på att hända medförbindelserna mellan igår, idagoch i morgon när inte ens arbe-tarrörelsen orkar ta hand omBrunnsvik? ”

Per T Ohlsson, Sydsvenska Dagbladet 1 juli 2013.

”Livet på en folkhögskola ärmycket mer än lektioner ochundervisning, det är en helhet,och för detta krävs ett internat ianslutning till skolan, där manockså har olika sociala samman-komster.”Kristdemokrater i insändare i Ble-kinge Läns Tidning 27 maj 2013.

”Så kom den – friheten! Hurhade vi förväntat oss att den skul-le vara? Vi var redo att dö förvåra ideal. Att gå ut i strid. menså började ett ”Tjechovliv.” Utanhistoria. Alla värden hade gått för-lorade, utom livets värde. Självalivet. Nu var det nya drömmar:att bygga ett hus, köpa en fin bil,plantera en krusbärsbuske... Fri-heten visade sig vara en rehabili-tering av den småborgerliga men-talitets som oftast varit förföljd idet ryska samhället. En frihet somstyrdes av kung Konsumtion.”Svetlana Aleksijevitj i sin nyutkom-

na bok om Sovjetmänniskan:Tiden Second hand.

AVLYS SNAT

. . . I R I K SDAGEN”Missriktade jämlikhetssträvandenundergrävde lärarnas auktoritet”Ibrahim Baylan (S):”Det blir allt större skillnader mellan skolorna och mellan eleverna.Föräldrarnas utbildningsbakgrund blir alltmer avgörande för hur detgår för barnen i skolan, detta trots skollagens tydliga och höga mål.Herr talman! Skolsystemet kompenserar inte längre för sociala skillna-der. Snarare cementeras dessa i den svenska skolan. Vi ser en kun-skapsklyfta växa fram i Sverige. Skolverkets lägesbedömning visarockså att hand i hand med den försämrade likvärdigheten kommer alltsämre skolresultat. Vi har sett en period på sex år i rad då andelenelever som når gymnasiebehörighet blir mindre. ”

Jan Björklind (FP):”Söktrycket på lärarutbildningarna har ökat ganska påtagligt två år irad. Vi har en högre lärartäthet nu än 2006 när det gäller behörigalärare. Andelen behöriga lärare i den svenska skolan har ökat underdessa år. Pluggämnen som matte och språk, som tidigare prioriteradesbort, är nu populära igen tack vare den nya meritpoängen. Det görockså att söktrycket på ingenjörsutbildningar ökar. Och det nya tek-nikprogrammet på gymnasiet håller på att bli en succé. De stora ochviktiga resultaten som syns i internationella mätningar kommer attdröja eftersom dessa resultat är en sammanräkning av resultaten ifråga om det som eleverna har lärt sig under nio års tid. Det är klartatt det inte ändras efter ett år med nya läroplaner..”

Gustav Fridolin (MP):”Det är tre saker som skolan behöver. Det är tid, det är tillit och detär bildning. 17½ minut - så lång tid bedömer Skolverket att en lärarei genomsnitt har för att förbereda och efterarbeta en lektion. På 17½minut ska man ha klarat av att förbereda lektionen så att man nårvarje elev, hantera det lektionen har lett till och ha tid för det sponta-na samtalet. Jag har själv aldrig lyckats sluta en lektion med annat ändet står några elever som vill diskutera uppgiften från förra gången,förklara varför man var sen med uppgiften, berätta lite om nästa upp-gift eller tala om någonting annat. Då rinner 17½ minut ganska lätt iväg. Vi måste dubbla tiden för för- och efterarbete, reflexion, förbere-delse och spontana samtal med elever.”

Annika Eclund (KD):”I Sverige slog vänstervågen igenom med full kraft på 60- och 70-talen. Auktoritetskritik och missriktade jämlikhetssträvanden under-grävde lärarnas auktoritet. Titlar lades bort och du-reformen slog ige-nom. Detta var en del av en generell samhällsförändring. Lärarnas rolldefinierades om. Från att vara lärare som förmedlar ämneskunskapergick de till att bli pedagoger som visar på olika sätt att hitta informa-tion. Ordning och reda, den så kallade pluggskolan och utantillinlär-ning betraktades som gammalmodigt och omodernt. Betyg ansågs stig-matiserande och krav på ansträngning som reaktionärt. Symboler ochtraditioner som markerade förvärvad kunskap och uppnådda resultat,såsom studentexamen och beteckningen lektor för lärare med dok-torsexamen, avskaffades.”

(Redigerat urval från riksdagens debatt 19 juni 2013)

9

– Jag kan vara själv-kritisk och säga att de

åtgärder vi gjort iBrunnsvik och Säby-holm borde vi gjort

tidigare, säger GunnarSahlin, styrelseordföran-

de i ABF Nordöstra

11

runnsvik lade ner iLudvika och flytta-de i våras efter ettår av konfliktermed lärare och ele-

ver. Men knappthann dörren stängas förrän

Tommy Hindrikes, ombudsmanoch VD i ABF Nordöstras allabolag, stängdes av från sitt arbe-te och fråntogs alla uppdrag.Han misstänks för att ha använtABF:s egen personal och skole-lever till arbeten på flera avhans privata villor och fastighe-ter. Lönerna betalade ABF ellerså fick de betalt i svarta pengar.Även ekonomichefen är underutredning, misstänkt för liknan-de affärer. Hindrikes affärer har varit väl

kända av enskilda styrelseleda-möter och anställda hos abfNord östra under flera år. abf:sförbundsledning kände till sakenredan i april. Samtidigt somhela historien blev offentligt iDalademokraten 14 juni sa abfNordöstras ordförande, GunnarSahlin, att en oberoende utred-ning skulle tillsättas och utlova-de full öppenhet och transpa-rens. Men strax därefter svaradevarken han eller abf:s för-bundsledning på frågor om

utredningen och vilka som utre-der är hemligt.– När utredningen är klar

kommer du och andra journalis-ter att kontaktas, säger Sahlin.

Ni är inte rädda att det skauppfattas som att ni mörkar närni inte ens vill berätta vem ellervilka som ska utreda?– Jag tar kontakt när vi har

fått rapporten och gjort vårtställningstagande men inteunder utredningens gång. Utredningen beräknas vara

klar i slutet av augusti.

abf nordöstra, dess skolor ochbolag har dragits med ekono-miska problem sedan 2008.Innan dess, åren 2002 - 2007, dåverksamheten bestod av ABF-avdelningen, bemanningsföreta-get Verab och Stiftelsen Väddöoch Södertörn folkhögskolor,gjorde de nästan 30 miljoner kr ivinst. Huvudanledningen vararbetsmarknadsutbildningar(saga) som genererade storaöverskott. saga upphörde2007. Året därefter gjorde manen förlust på 4,5 miljoner kr. År2009 gick man in och tog överBrunnsvik och Säbyholm.

Hade det inte varit klokt attstanna upp och åtgärda förlusten

innan ni tog över Brunnsvik ochSäbyholm?– Sett i efterhand var det inte

några bra insatser. Det får vierkänna, säger Gunnar Sahlin.

ifjol blev läget värre än någon-sin. Mest illa ute är naturbruks-gymnasiet Säbyholm med enförlust på 8,2 miljoner. För attundvika konkurs tvingades abfNordöstra skjuta till 8 miljoner inytt aktiekapital, pengar som detvingades låna. Brunnsvik redo-visade en vinst som gick till atttäcka delar av skolans tidigareunderskott. Även bemannings-företaget Verab gick med 1,4miljoner i förlust medan Stiftel-sen Väddö-Södertörn ochmoderföreningen abf Nordö-stra gjorde mindre förluster.Men sammanlagt blev förlustenförra året för folkhögskolor ochbolag 6,6 miljoner kr. Sedan2009 är de sammanlagda förlus-terna 23,6 miljoner kr. Det ärläget idag.

Varför stannade ni inte uppoch tog professionell hjälp att fåordning på era affärer?– Jag kan bara tala för de

senaste två åren då jag varit ord-förande. Det vi gjort sedan dessär att kraftigt reducera hyres-

Högste chefen är avstängd. Miljonförluster. Olagliga lån. Hälsofarligalokaler. Svartbyggen. Problemlistan är lång för Brunnsviks huvudman.Över trettio anställda har förlorat sina jobb. Nu säger huvudmannen ABF Nordöstras ordförande att man aldrig borde ha tagit över Brunnsvik.

s v a n t e i s a k s s o n

BRUNNSV I K

Baksmällan

och personalkostnaderna. Menjag kan vara självkritisk och sägaatt de åtgärder vi gjort i Brunns-vik och Säbyholm borde vi gjorttidigare.

Ni blev ju varnade av profes-sionella ekonomer och fastighets-experter att det skulle vara ekono-miskt vansinne att ta överBrunnsvik och Säbyholm. Idagser vi att de fick rätt. Varför lyss-nade ni inte till expertisen?– Jag kan säga att i styrelsen

som jag då var med i... det ärklart att vi fick viss informationom alltihopa. Sett i efterhandborde vi kanske inte ha klivit in.

för att klara av att betala räk-ningarna har man dels tvingatslåna upp många miljonerexternt, dels lånar abf Nordö-stra, bolagen och skolorna storapengar mellan varandra. Ifjolbröt de till och med mot lagenför att rädda situationen. Stiftel-sen Väddö och Södertörn folk-högskolor lånade ut 300 000kronor till stiftaren/huvudman-nen abf Nordöstra, vilket ärförbjudet enligt stiftelselagen:”En stiftelse får inte lämnapenninglån till eller ställa säker-het till förmån för stiftaren.”För att abf Nordöstra skulle

klara de akuta betalningssvårig-heterna gick abf-förbundet inmed en checkkredit på fem mil-joner kr. Villkoret var att abf:scentrala ekonomifunktion fickta över den ekonomiska redovis-ningen och att abf Nordöstrasrevisor byttes ut. Men GunnarSahlin är trots allt optimistiskoch menar att de är på rätt väg.– Vi har väldigt bra med ele-

ver inför hösten och har ocksåminskat kostnaderna för lokaleroch personal ordentligt.Men bakom alla siffror finns

människor som betalat ett per-sonligt pris. Över trettio lärareoch annan personal förloradesina jobb ifjol. Hur det går fördet Säbyholm är en nyckelfrågaför hela verksamheten. En kon-kurs skulle skapa en dominoef-fekt till andra delar av verksam-heten. abf Nordöstra skulleförlora cirka 11,5 miljoner. Ochfaller föreningen är risken storatt även Brunnsvik går i konkurseftersom skolan är skyldig abfNordöstra 4,7 miljoner.

och utsikterna för Säbyholm ärallt annat än ljusa. Fler problemär under uppsegling. Tätt intillabf:s skola i Sollentuna löperstora kraftledningar som alstrar

starka magnetfält som bedömtssom hälsofarliga för eleverna.Problemet har varit väl känt förbåde abf Nordöstra och Sollen-tuna kommun under många år.När kommunen fick veta attnaturbruksgymnasiet Säbyholmtänkte flytta dit reagerade mansnabbt. – Vi varnade i förväg för att

vi skulle förbjuda undervisningför gymnasielever, säger miljö-och byggnadsnämndens ordfö-rande Oscar Nyströmer.

trots det Flyttade Säbyholm ditvid förra årsskiftet. I maj komkommunens förbud ”att bedrivagymnasieskola på den del av fas-tigheten som ligger mindre än 50meter från den närmsta kraftled-ningens centrumlina.” Det innebär att en stor del av

skolan inte får användas, bl.a.den nybyggda djuravdelningensom ska användas i Säbyholmsundervisning. – Jag känner väl till hela pro-

blematiken sedan tidigare, menfrågan är nu löst eftersom viflyttat om eleverna och ävenhyrt in oss på Rudbecksskolan,säger Gunnar Sahlin.Till saken hör att Säbyholm

även hyrt in sig hos grannen

12

I Dalademokraten berättadeMichael Ruth om hur han påarbetstid jobbat åt högsta che-fen på ABF Nordöstra. På bil-den sitter Michael Ruth medritningarna till chefens privatavilla som han gjorde på ABF:sarbetstid. Historien publiceradesi Dala demokraten 14 juni. Foto: Svante Isaksson

BRUNNSV I K

Fridshyddans handelsträdgårddär de ska undervisa och bygganya växthus och hallar. De lig-ger klart inom 50-metersgrän-sen från kraftledningen. Riskenfinns att kommunen förbjuderall undervisning även där. Dåstår de med ett femårigt hyres-avtal, nyinköpta växthus ochhallar som de inte får använda.

Varför kollade ni inte i förvägmed kommunen och fick klar-tecken innan ni drog på er dessakostnader och risken att stå utanviktiga lokaler?– Vi har kontakt med kom-

munen hela tiden om det helaoch jag hoppas att vi skakomma fram till en bra över-enskommelse.Men Byggnadsnämndens

ordförande Oscar Nyströmer ärväldigt tydlig med att elevernashälsa går först.– Vi får avvakta den utred-

ning som tjänstemännen skagöra, säger han.

som lök på laxen har ABF Nor-döstra byggt om skolans kökoch en ny djuravdelning utanbygglov. Om detta bedömssom svartbyggen väntar drygastraffavgifter. Det är inte enssäkert att lokalerna får använ-das. Även skolinspektionen harögonen på dessa problem ochska göra en tillsyn.Alltså: En ekonomi körd i

botten. Anställda som förloratsina jobb. Beslut som lett tillstora konflikter med kursdelta-gare. Två av de högsta chefernamisstänkts för korruption.

Är det inte dags att titta påvilka som ska sitta i styrelsen ochledningen och att byta ut folk?– Det har jag i dagsläget

ingen kommentar till, sägerGunnar Sahlin.

Fotnot: Tidskriften har utanresultat försökt nå Tommy Hind-rikes för en kommentar.

13

KRÖN I KA

”du har samma varumärke på din jacka som jag. Dåär vi kompisar.” Sådana synpunkter är nog inte ovan-liga bland många ungdomar. Föräldrar har säkert oftafått känna på vad vissa kläder betyder, inte minst förskolungdom.

Den statliga brittiska kommissionen, som TimJackson rapporterar om i ”Välfärd utan ekonomisk

tillväxt” och som flera betydande forskare står bakom, tog upp för-hållandet mellan materiella tillgångar och socialt anseende som ettbetydande pro-blem. Forskarnafann att mångamedborgareanvänder olikatillhörigheter föratt skaffa sig”socialt mervär-de”. Och dettaskedde i enomfattning som på ett oroande sätt förbrukade en stor del av resur-serna. Större villor och lägenheter än man behövde, stilenligamöbler, konstverk, nya bilar, kläder av särskild kvalitet och mycketannat var viktiga ”bytesvaror” i den sociala statusjakten. Allt dettakrävde sin del av tillväxten, och kommissionen ansåg att det socialasamspelet kunde ordnas på ett för framtiden mer ansvarsfullt sätt.

Den lilla skolelevens intresse för jackornas varumärken röjer ettallvarligt internationellt problem. Vår bristande förmåga att skapasamkänsla och samarbete utan materiella hjälpmedel. Sådana är braoch ibland nödvändiga, men om de används så att viktigare livsintres-sen hotas, då är det dags att tänka om.

Vad kan vi då göra för att den lilla skolflickan kan hitta kompisarutan att tänka på varumärken och vad kan vi göra för att behålla ochfå positiva grannar och nya vänner utan att söka ”förvärva” demgenom antalet rum, intressanta möbler eller konstverk eller vad detnu kan vara? Vi sätter ju på något sätt ett ”inköpspris” på dem somvi vill umgås med. Det blir inte lätt. Men nog kunde vi ta upp proble-met och granska det närmare. I skolan, i föreningslivet, i politikenoch i våra kurser och studiecirklar. Gemenskap enbart för gemenska-pens skull. Egentligen godtar vi inte någon annan gemenskap än densom bygger på likvärdighet. Och samtidigt hjälper vi till att lösa ettglobalt resursproblem.

G ö s t a V E s t l u n d

Gösta Vestlund är f.d. lärare och rek-tor på folkhögskola. År 1978 gick han ipension som undervisningsråd för folk-högskolorna. 15 juni fyllde han 100 år.

Varumärken och människovärde

Skolelevens intresseför jackornas varumär-ken röjer ett allvarligtinternationellt problem.

14

I min

arko Maric borsedan länge i Sveri-ge men han har intesläppt taget om sin

hemby Bjelavici i cen-trala Bosnien och återvänder dit så oftahan kan.– Vi hade ett bra liv här allihop, och

vi hade inga problem att leva tillsam-mans, säger Darko Maric.I Bjelavici kan man fortfarande se

skotthål i väggarna trots att det är tvådecennier sedan kriget drog fram här.Vissa av husen står bara och väntar påatt falla ihop.Spåren av konflikten står i bjärt kon-

trast till det vackra jordbrukslandskapsom Bjelavici ligger i. Runt om finnsberg och kullar beväxta av lövträd.Under Darkos Marics uppväxt bodde

det så gott som bara bosnienkroater här.I byarna runt om bodde bosniaker ochlite längre bort fanns det bosnienserber.– Naturligtvis visste man alltid vem

som var muslim, vem som var kroat eller

serb. Men skillnaderna betonades aldrigtill den grad att det blev problem.De tre folkgrupperna kom att vända

vapnen mot varandra i det brutala Bosni-enkriget på 1990-talet. Men som barnoch tonåring hade Darco Maric kompisari alla läger.

OL I K A FO L KG RU P P E R MÖTT E S

Hans farbror drev ett café i sitt hus,dit ungdomar från de olika folkgrupper-na kom och spelade biljard och tv-spel.Caféet låg i utkanten av Bjelavici, näragränsen till nästa by där bosniakernabodde.– Här brukade vi ofta träffas. Kroatis-

ka soldater hade flickvänner bland bos-niakerna, och tvärt om. Även under kri-get.Men så en varm söndag, 13 juni 1993,

nådde kriget fram till Bjelavici. Alldelesintill ungdomscaféet inträffade den förstadödsskjutningen från en kulspruta somden bosniska armén etablerat på en kullebakom Darco Marics farbrors hus.

faders husDarko Maric är lärare på Hjo folkhögskola. För 20 år sedan komkriget till hans hemby i Bosnien Hercegovina. Han upplevde dengrymma krigföring som ledde till att begreppet etnisk rensningmyntades. I våras återvände han med sina elever till vad som ärkvar av hans hem i hembyn Bjelavici.

t e x t o c h f o t o : h e n r i k D amm b e r g

15

16

Darko Maric brukar tamed sig klasser från Hjofolkhögskola till Bosnien.

Här berättar han ombelägringen av Sarajevoför studerande på All-

män kurs med polisför-beredande profil.

– Grannen här trodde att det varännu en vanlig dag och gick ut ochslog med lie. Men han träffades av ettskott.Månaderna innan striderna bröt ut

hade den 18-årige Darko Maric blivitsoldat i den nybildade bosnienkroatis-ka armén. Han bevakade den här sön-dagen Bjelavici från en hög punkt. Påhåll såg han hur de överlägsna mot-ståndarna i den bosniska armén inled-de en storoffensiv. Snart kom enorder om reträtt.

F ÅNGA S I S T A ÖGONB L I C K E T

Han sprang mot sitt föräldrahemoch på vägen varnade han så mångahan kunde. Vissa svarade chockat attde inte kunde ge sig av för att matenstod på bordet eller att tvätten justskulle hängas.– Runt omkring mig faller det gra-

nater och det pågår skottlossning. Jagspringer hem för att jag hade bestämtmig för att bränna ner huset.– Men när jag går in med en tända-

re i handen och tittar på tavlorna, ochnär jag ser t-shirts som min mor harvikt ihop, då klarar jag inte av det.Dessutom visste Darko inte var

hans äldsta bror befann sig. I husetfanns en gasspis som lätt skulle kunnadöda brodern om han kom till huset.Därför gav han upp sin idé och

sprang istället ner till uthuset ochsläppte ut familjens ko och kalv. Senstannade han till en kort stund ochförsökte fånga ögonblicket innan hansprang vidare.– Det var aldrig så vackert som den

sista dagen.Efter den stunden har ingen bott

på familjen Marics lilla gård. Derashus brändes aldrig ner, men det

17

plundrades och vandaliserades. Någonsågade av nocken, vilket var detsam-ma som en dödsdom eftersom det nuregnar rakt in.I dag är huset ett kalt spökslott.

Krossade tegelpannor krasar underfötterna när vi går in.– Det man kunde ta med sig, det

tog man med sig. Det man inte togmed sig såg man till att förstöra. Väd-ret gör ju sitt nu.

E TN I S K R EN SN I NG I N L E D S

Det är en väl beprövad strategi vidkrigföring och etnisk rensning att gesig på någons hem. – Det skapar otrygghet, sorg, sak-

nad och längtan. Det är ett grundläg-gande behov att ha ett hem. Alla villvi väl ha trygghet.Bosnienkriget startade 1992 när

landet skulle bli självständigt efter att

det kommunistiska Jugoslavien fallitsamman. De tre folkgrupperna varinte överens. Många bosnienserbiskapolitiker motsatte sig en självständig-het och ville hellre tillhöra grannlan-det Serbien.Det var då som den etniska rens-

ningen inleddes. Bosnienserberna bör-jade med att tömma vissa landsdelarpå främst muslimska bosniaker. Menäven bosnienkroater och bosniakerutförde etnisk rensning i sina områ-den.– Min pappa äger fortfarande mar-

ken här. Men som du ser är det någonannan som odlar i dag.– Det är inflyttade personer med

en annan etnisk bakgrund som göranspråk på marken. Om de har fåttlov att odla vet jag inte. De kännerväl att de får göra lite som de vill.

NÅGON ANNAN F L Y T TA T I N

Mellan 80 till 90 personer ur folk-gruppen, både militärer och civila,fick sätta livet till de dagar som stri-derna pågick i juni 1993. Områdettömdes nästan helt på bosnienkroater,som blev flyktingar i länder somKanada, Kroatien, Tyskland, Sverigeoch Österrike. En mindre andel av de bortkörda

bosnienkroaterna har flyttat tillbaka,bland andra Darko Marics farbror.Men han kunde konstatera att någonannan flyttat in i hans hus, och förstefter mycket påtryckningar fick hantillbaka bostaden.Ingen av hans syskon eller föräldrar

har flyttat tillbaka. Det tog hansmamma 15 år att ens orka besökaplatsen igen.– Visst skulle man kunna bygga

upp någonting, men jag vet inte omdet skulle hålla en månad ens innandet blir plundrat eller förstört.– Det är som att plantera rosor i

snön.Kapellet i Bjelavici ligger på en

kulle omgärdad av blommande frukt-träd. Det är samlingspunkten för deomkring 80 bosnienkroatiska hushållsom finns här idag. Under kriget blev

kapellet och krucifixet utanför ingång-en utsatta för angrepp.– När de anstormande soldaterna

närmade sig kapellet sköt de emotkorset och kastade stenar.De flyende bjelaviciborna såg och

hörde hur fiendesoldaterna börjaderinga i kyrkklockan. Sedan kapade deklockans upphängning och lät denrulla ner för kyrkbacken. Däreftervandaliserades kyrkan.– De vill förnedra och förolämpa

dem som håller detta högt.Det som gjorde byborna utsatta var

att de är bosnienkroater och katoliker.I Bosnien hänger religion starkt ihopmed olika folkgruppers identiteter.Bosnienkroaterna är kristna katoli-

ker, bosniakerna är muslimer och bos-nienserberna är ortodoxt kristna. Där-för blev religiösa byggnader ofta mål -tavlor under kriget.– Bosniakerna förstörde kyrkor och

serberna förstörde moskéer. Dethände även att kroater förstörde mos-kéer.De religiösa identiteterna förstärk-

tes till och med under kriget, ävenbland bosnienkroaterna. Det var enfrukt av den nationalism som gjordeatt kriget startade.– Det blev viktigare att slå skyddet

kring sin egen grupp gentemot deandra.

NAT I ONA L I S M EN E T T G I F T

– Nationalismen är som ett gift. Ettfruktansvärt gift, som förblindar bådehjärnan, ögonen och hjärtat.Plötsligt kunde även busarna bli

väldigt religiösa. Darko Maric berättaratt det fanns individer (dårar kallarhan dem) som använde religionen inationalistiskt syfte. Med hjälp avgeväret tvingade de folk att kyssa kor-set eller säga att de älskade Jesus.– Men de gjorde det bara mot den

egna befolkningen, alltså mot bosni-enkroaterna. Inte mot muslimerna.Idag är de muslimska bosniakerna i

stor majoritet i området. Man kan seen nybyggd moské från kapellet.Bland de bosnienkroater som flyttat

tillbaka är en hög andel pensionärer.– Det som behövs är jobb och åter

jobb, säger bybon Neevenka Vazgec.Efter en söndagsmässa i kapellet

berättar några av byborna att arbets-lösheten på 45 procent är det storaproblemet här i Bosnien. Det gör attfå unga vill flytta tillbaka. Det harinte hållits något barndop i kapellet iår och under hela förra året bara ett.– När den åldrande befolkningen

dör kommer bosnienkroaterna att för-svinna härifrån, om inget radikaltinträffar, säger Darko Maric.

MEDG E R I N T E FÖ RD R I V N I NG

Något som kan komma att påskyn-da utflyttningen av bosnienkroater äratt grannlandet Kroatien blir medlemi EU nu vid halvårsskiftet. De flestabosnienkroater har nämligen dubbeltmedborgarskap, både i Bosnien ochKroatien. Fler kan komma att flytta ijakten på jobb när EUs fria arbets-marknad öppnar sig.Vi åker vidare till kommunens

huvudort Kakanj. Där träffar vi borg-mästaren Nermin Mandra som tillhörmajoritetsbefolkningen bosniakerna.Han berättar att kommunen inte harresurser till att aktivt stödja återflytt-ning av bosnienkroater.Det visar sig att Nermin Mandra

inte delar uppfattningen att bosnienk-roaterna drevs iväg för 20 år sedan.Det var inte fördrivning eller etniskrensning, hävdar han. Bosnienkroater-na hade kunnat bo kvar.Mötet med borgmästaren gör

Darko Maric illa berörd.– Om man inte ens medger att det

var en fördrivning. Hur ska man dåkunna arbeta med försoning.Just att inte bli trodd är något som

Darko Maric har upplevt förut. Närhan kom till Sverige som flykting fickhan höra att han saknade goda skäl attstanna därför att han är bosnienkroatoch hade ett kroatiskt pass. I tre årvar han utvisningshotad.– Vi har inte fått chansen att berät-

ta vår historia. Andra fick driva bortoss utan att någon ställdes inför rätta.

Darko Maric har endröm om att bygga en

folkhögskola vid sitt för-äldrahem. En granne har

tagit sig friheten attodla upp marken.

18

19

En kreativ folkhögskola - genom ämnesövergripande samarbete

”Jag vet av erfarenhet att om vi jobbar utifrån verklighetens spännande projekt då olika ämnen bidrar, så ökar meningsfullheten och engagemanget hos både elever och lärare.”Jan-Olof Norell,utbildare

Hur kan folkhögskolans unika bildningstradition utgöra grunden för nya arbetssätt som främ-jar lust, energi och kreativitet? När vi identi� erar de pedagogiska idéer som leder mot målen för utbildningen kan vi skapa sammanhang som föder både motivation och engagemang. Fragment blir till helhet. Arbetar du så här underlättar du för eleverna att få syn på sitt eget lärande. Då kan de själva initiera nästa steg. Lär dig planera, genomföra och utveckla ett äm-nesövergripande arbete som förverkligar folkhögsskolans intentioner.

Målgrupp: Lärare i FolkhögskolaPlats: Stockholm Datum: Tisdagen den 12 november 2013Pris: 2 100kr exkl moms

NY KURS!

Ny medlemsförmån från Lärarförbundet Ring och prata med en erfaren, engagerad lärare eller skolledare om dina viktigaste yrkesfrågor. Kontaktuppgifter till din ”kollega” hittar du på lararforbundet.se/minkollega.

Bollplank finnes!

Inte medlem ännu?! Skicka ett SMS med LÄRARE, ditt förnamn efternamn till 72080

20

Men... var är

21

deltagarna?

Lågkonjunktur i samhället brukar betyda högkonjunkturför folkhögskolan. Men Saabs nedläggning har inte inneburit någonting för Trollhättans Folkhögskola. Liteöverraskande med tanke på att Trollhättan toppar arbets-löshetsstatistiken i landet. Men det finns förklaringar.

b i r g i t t a t i n g d a l

ör många år sedanpratade jag med en avkollegorna på Troll-hättans Folkhögskola,en filial till Dalslandsfolkhögskola, omläget i Trollhättan.Hon sa att så länge

Saab finns är det ju inga problemmed Trollhättan. Och utan Saab –ja, det vill hon inte ens tänka på.Så gick det som det gick. Saab

gick i konkurs och de drygt 3500anställda, plus de som jobbat förunderleverantörer, blev av med job-ben. En redan hög arbetslöshetökade. Trollhättan har idag denhögsta arbetslösheten i landet meden arbetslöshetssiffra på 16,2 pro-cent. Särskilt ungdomsarbetslöshe-ten är hög – något som Trollhättanhar gemensamt med många kom-muner i landet.

Så visst undrade jag hur det gåttmed Trollhättan. Nog borde upp-sägningarna innebära nyanställningaroch extrajobb för folkhögskolan?– Det skulle man kanske tro men

så är det faktiskt inte, säger ThomasBjurbäck, lärare på folkhögskolansedan tidigt nittiotal och rektorsedan 1997. – Det enda vi haft är två SMF-

kurser – studiemotiverande folkhög-skolekurser – för ungdomar. Och dehar ju egentligen inget med Saab attgöra. De är en del av arbetet motungdomsarbetslösheten.

E N V E R K L I G BOOM

När Saab på nittiotalet börjadedra ned på antalet anställda hadeskolan en verklig boom av kurser förarbetslösa saabanställda. Det fannsdrygt 9 500 anställda på bilföretaget.Nya lärare anställdes och skolan

anordnade sex extrakurser för tidigaresaabarbetare som behövde komplette-ra sina betyg. Sedan nittiotalet har antalet

anställda minskat med tusentals per-soner. Eva Nilsson som går sitt sista årpå allmän linje började jobba på Saabefter en tvåårig gymnasielinje och till-hör dem som fick gå för några årsedan. – Jag hade jobbat 20 år på Saab när

jag mer eller mindre blev övertaladatt sluta 2006. Jag trivdes med arbets-kamraterna och jobbet fast det gavförstås förslitningsskador, främst ihandlederna. Men jag trodde väl ändåatt jag skulle bli kvar där, säger hon.Eva Nilsson monterade först dörrar

i 15 år, var sedan kontrollant av färdi-ga bilar och hamnade därefter pålinan där hon skruvade fast stolar.Hennes förändrade arbetsuppgifter

berodde på den nedbantning av perso-nalen som företaget genomfört underett antal år.– När jag fött mina två flickor

märkte jag att jag hade svårt att klaratempot på linan där jag då blivit pla-cerad. Jag är noggrann men inte såsnabb.Hon grät när hon förstod att före-

taget ville bli av med henne men gickändå med på att säga upp sig.

I N GA B E T YG

Eva Nilsson tillhör gruppen avsaab anställda från en tid då inga sär-skilda betyg krävdes. Man kunde börjabygga bilar utan särskilda kvalifikatio-ner. Eftersom hon bara hade tvåårigtgymnasium förstod hon att honbehövde komplettera betygen för attkomma vidare och hamnade hon påfolkhögskolan.

22

Eva Nilsson jobbade påLinan, löpande bandet påSaab, och blev mer eller

mindre övertalad attsluta 2006. Efter någraår började hon studerapå Trollhättans folkhög-skola Hon går nu sistaåret på allmänna linje.Foto: Birgitta Tingdal.

23

– Det har verkligen varit jättebra.Takten är lagom, lärarna intresserade.Och jag har fått särskild hjälp för attdet konstaterades att jag har dyslexi.Dessutom har jag ju varit studiemoti-verad nu. När jag gick i gymnasiet varjag det inte alls.Vad hon ska göra efter terminsslu-

tet vet hon inte.– Många hoppas ju på att Nevs nu

drar igång med tillverkning av elbilarhär. Fick jag en chans där skulle jaggärna börja.När Saab lades ned hade antalet

anställda minskat till 3 500 – plusunderleverantörer – varav många avgolvarbetarna dessutom hade högreutbildning än de tidigare arbetskamra-terna. Saabs jobbare vid linan, somdet löpande bandet kallades, varredan välutbildade.– De som fick gå nu hade alla gym-

nasiekompetens. Saab anställde ingaandra, säger Eva-Britt Marberg, lärarevid allmän linje. De som hade lägrekompetens hade redan plockats bortvid tidigare bantningar inom företa-get. Vi har haft deltagare här somsagts upp och då behövt kompletterasina betyg men de slutade på Saab förflera år sedan.Ingenjörerna på Saab förefaller ha

haft relativt lätt att få nya jobb. Saab -ingenjörerna hade gott rykte. Mångahar startat egna företag utifrån sinkompetens. En hel del har fått jobbpå Volvo. Tåget mellan Trollhättanoch Göteborg tar 35 minuter.

I N G E T A T T E R B J U DA

Metallarna från Saab har däremothaft det svårare.– Men vi har egentligen inte så

mycket att erbjuda dem, säger UlrikaStrandlind, lärare på allmän linje ochveteran på skolan sedan nittiotaletsom upplevt tidigare uppsägningspe-rioder på Saab. – De som inte fått nytt jobb behö-

ver omskolningskurser – det kan viinte erbjuda. Det är Lärcenter – tidi-gare komvux – som riktat sig till dengruppen med sina yrkesinriktade kur-ser för kakelsättare, bagare, buss- ochtaxichaufför, vårdbiträde med mera.Med tanke på den höga ungdoms-

arbetslösheten kunde skolan nog hafått medel från Folkbildningsrådet förytterligare kurser men de har inte haftplats rent fysiskt.

– Vi har egentligen inteså mycket att erbjudajobbarna på Sabb, sägerUlrika Strandlind (tillvänster), här tillsammansmed, Jessika Sjöman ochEva-Britt Marberg. Foto:Birgitta Tingdal

– Betydelsen av vårhögskola kan inte nog

övervärderas. Den påver-kar på alla plan vad

gäller skola, vidareutbild-ning och arbetsmarknad.

Foto: Birgitta Tingdal

– Förutsättningarna för SMF-kurserär att de drivs på samma plats somfolkhögskolans övriga verksamhet, föratt deltagarna skall komma in i självafolkhögskolekänslan. Det gör maninte i en filial inne i stan. Och våralokaler är fulla.På moderskolan i Färgelanda, sex

mil från Trollhättan, finns allmänlinje, dyslexiprogrammet, invandrar-linjen eller något av de två EU-projek-ten riktade mot personer på väg ut iarbetslivet. Ett alternativ hade varit att flytta

någon av verksamheterna till Trollhät-tan och den gamla hemtrevliga, cen-tralt belägna folkskolan i tegel.– Men dessa kurser anknyter nära

till varandra och undervisningen inte-greras delvis. Därför har vi faktisktinte kunnat ta oss an fler än två kur-ser.Vad händer i en stad som gradvis

dräneras på arbetsplatser och där detgamla flaggskeppet till slut läggs ner?Deprimerad stämning? Uppgivenhet? – Så har nog folk sett på oss här,

säger Jessica Sjöman.Hon minns sin förvåning när hon

med en grupp gjorde studiebesök iStockholm för några år sedan– Många frågade beklagande hur vi

hade det, om det inte var väldigt tristatt bo i Trollhättan nu, minns hon. Viblev mest förvånade för det var inte såsom vi såg på våra liv här.

OKÄND F R AMT I D

Visst var det oro i samband medturerna kring Saabs okända framtidinnan beslutet kom för ett och etthalvt år sedan.– Alla kände ju någon som var

drabbad, säger Jessica Sjöman. Men såsmåningom när folk verkade få jobbblev det lite lugnare.Ulrika Strandlind pekar på en

annan sak som kan ha varit positiv förTrollhättan.– Staden är ju ganska ny och den

utmärks av kreativitet och innovation.Det gör att vi lättare kan hantera ensituation som denna. Och den för-

bättrade tågtrafiken till Göteborg vid-gar den möjliga arbetsmarknaden.Thomas Bjurbäck pekar på en

annan aspekt.– Det har ju varit krisdiskussioner

kring Saab de sista tjugo åren. Allahar varit ense om att vi gjort enmycket bra bil men också vetat attden varit svårsåld. I etapper har före-taget bantats. Vi som bor här har enhög krisberedskap.Han poängterar en sak som dessu-

tom lyft staden.– Betydelsen av vår högskola kan

inte nog övervärderas. Den påverkarpå alla plan vad gäller skola, vidareut-bildning och arbetsmarknaden.

F Å R HA TÅ L AMOD

Förutom Saab var Trollhättan tidi-gare ofta omskriven för sina problemmed rasistiska grupper av olika slag,något som kunde ha blivit en faramed ökad arbetslöshet.– Men de verkar ha försvunnit från

stan mer eller mindre, säger JessicaSjöman. Mina kursdeltagare varmycket rädda under den tid somnågon sköt invandrare i Malmö ochde undrade om de behövde oroa sigför att mördaren skulle komma hit.Men det är länge sedan jag hördenågon oroa sig för något som faktiskthände här i Trollhättan.Så mycket verkar ha rättat till sig i

Trollhättan även om arbetslöshetenfortfarande är alltför hög.– Man får ha tålamod, säger Eva-

Britt Marberg. Man säger att det tog20 år för Borås att få en ny identitetefter textilkrisen, kanske behöver viockså några år.Förutom SMF-kurserna kan det

kanske finnas andra vägar för folkhög-skolan att bidra i kampen mot arbets-lösheten.– Vi kanske skulle jobba mer mot

företagen och erbjuda stöd för arbets-kraft som saknar gymnasiekompetens,funderar Ulrika. Det skulle kunnavara ett sätt att göra tillvaron tryggareför personer som senare kanske drab-bas av arbetslöshet.

24

Utveckla din undervisning!Det här är en bok om refl ektionens betydelse för lärande och utveckling. Den handlar om hur lärare kan utveckla ett förhållningssätt i sin undervisning så att eleverna blir mer delaktiga, samtidigt som de egna möjligheter att vara en medveten och refl ekterande lärare förstärks.

Ulla Wiklund beskriver två metoder som kan användas som verktyg för att utveckla ett nytt arbetssätt i klassrum-met. Lärare som prövat metoderna beskriver sin egen utveckling, och några elever berättar med egna ord om sitt lärande. Du får inblickar i bokens huvudtema: att refl ektera mera.

Boken vänder sig främst till lärare i grundskolan, men kan användas i alla grupper som behöver omfatta och utveckla ny kunskap.

Utveckla din undervisning!Det här är en bok om refl ektionens betydelse för lärande och utveckling. Den handlar om hur lärare kan utveckla ett förhållningssätt i sin undervisning så att eleverna blir mer delaktiga, samtidigt som de egna möjligheter att vara en medveten och refl ekterande lärare förstärks.

Böcker för dig

Läs mer, beställ böcker och prenumerera på vårt nyhetsbrevwww.lararforbundetsforlag.se

Box 12239, 102 26 Stockholm

Föra tanken vidare – refl ekterande arbetssätt i skolanUlla Wiklund. Mjuka pärmar, 176 sidor.Pris 195 kr inklusive moms, fraktkostnad tillkommer. Erbjudandet gäller tills vidare, och så länge lagret räcker.

Ny i läraryrket?Det här är en bok om att vara ny i läraryrket. Att känna sig trygg med sin teoretiska kunskap är en sak, att veta hur man ska hantera oförutsedda situationer i klass-rummet är något helt annat. Katja Hvenmark-Nilsson delar här med sig av sina erfaren-heter som ny, ung lärare. Hon har skrivit en personlig berät-telse där hon beskriver olika dilemman och ger tips om hur de kan lösas. Boken vill inspirera både dig som är nyutexaminerad lärare och dig som har hunnit jobba några år.

Balanskonster för nya lärare av Katja Hvenmark-Nilsson. Illustrationer: Eva Lindén. Mjuka pärmar, 104 sidor. Ordinarie pris 159 kr inklusive moms, plus porto. Specialerbjudandet – 139 kr inkl moms, porto tillkommer – gäller beställningar som görs under september 2013.

att veta hur man ska hantera oförutsedda situationer i klass-rummet är något helt annat.

heter som ny, ung lärare. Hon har skrivit en personlig berät-telse där hon beskriver olika dilemman och ger tips om hur de kan lösas.

och dig som har hunnit jobba några år.

Erbjudandei september

139:- inkl moms, plus porto

26

OMBUDSMÖTET

Flera ombud vittnade om attrektorer sade upp de lokalalöneavtalen med hänvisning tilldet centrala avtalet.– Tidigare hade vi en löne -

trappa, sa Elisabeth Shück,Skeppsholmens folkhögskola,men vår rektor sa upp avtaletmed hänvisning till det centralalöne avtalet och sa att ävensfhl är för individuella löner.

I centrum för diskussionenstod en motion från Hjälmar-Östgötadistriktet, distrikt 5,som var kritiskt till den indi-viduella och differentieradelönesättningen. I distrikt 5 hademan i samförstånd med arbets-givarna utformat ett lönesystemsom premierade folkhögskollä-rarutbildning före annan lärarut-bildning samt erfarenhet föreframför liten erfarenhet. Menproblemet var att man ansåg attförbundets centrala avtal motar-betade lokala avtal.Förbundsstyrelsens svar på

motionen var att det centralaavtalet redan möjliggör lokalaavtal. Men flera ombud vittnadeom att det centrala löneavtaletlett till att flera lokala avtalsagts upp av arbetsgivaren.

– Medlefors har haft löne -trappa men det lokala löneavta-let är nu uppsagt med hänvis-ning till det centrala avtalet,sade Catrine Arvidsson, Medle-fors folkhögskola. Hon tilladedock att det gamla avtalet gällerså länge det inte finns någotnytt.

Även Carl-Gunnar Haglund,Arbetarrörelsen folkhögskola iGöteborg (afig) var kritiskmot att huvudspåret numerablivit individuellt och kritisera-de förbundsstyrelsen för detta.På afig har man sedan längeen lönetrappa.– Det stör mig att individuel-

la och differentierade löner harblivit ett så dominerande spåroch att förbundsstyrelsen gåttmed på detta då vi har lyckatsbehålla vår lönetrappa.Ordförande i sfhl, Ingela

Zetterberg, svarade med attdetta var något som beslutadespå förra ombudsmötet och cite-rade ur protokollet. StaffanNorberg från Nyköpings folk-högskola replikerade att omförra ombudsmötet var otydligpå denna punkt bör vi dennagång vara tydliga. Ombudenbeslöt att anta motionen sominnebär att sfhl inte ska slutaavtal som omöjliggör eller för-hindrar lokalt slutna avtal.

den stora förändringen på dettaombudsmöte skulle annars bliförslaget till nya stadgar. Menmånga ombud var kritiska ochuppfattade de nya stadgarnasom en försvagning av distrik-tens och distriktstyrelsens roll.Det enda som fanns kvar om

Bakläxa för styrelsen på ombudsmötet Kritik mot löneavtalOmbudsmötet på Billströms-ka folkhögskolan i juniavslog förbundsstyrelsens för-slag till nya stadgar. Försla-get ska nu ut på remiss.Flera ombud ansåg att denya stadgarna försvagadedistriktens och distriktstyrel-sens roll. Rektorsavdelningenblir kvar, åtminstone kom-mande period. Styrelsen fickockså skarp kritik för detcentrala löneavtalet.

s t a f f a n m y r b ä c k

Ombuden var kritiska mot SFHLscentrala löneavtal för dessinriktning på individuella och diffe-rentierade löner. Jan Hultman, tillhöger på bilden, är ordförande idistrikt 5 som skrivit en motionsom krävde att SFHL inte går medpå löneavtal som omöjliggör ellerförhindrar lokala löneavtal.

27

L EDARE Ingela Zetterberg är ordförande i SFHL

nu har sfhl tre nya år framför sig! Ombudsmötet ijuni har tagit ut en riktning för oss medlemmar iSFHL. Vi har fått en ny verksamhetsplan bestående avvärdegrundsdokument, folkhögskolepolitiska ochorganisationspolitiska mål samt policy för SFHL:sinternationella arbete. (Se www.sfhl.se )Det är inte enbart förbundsstyrelsens uppdrag utan

alla vi medlemmar är berörda av ombudsmötets beslut. Alla nivåerska genomsyras av besluten, i lokalavdelningen, på distriktsnivå ochsjälvklart tar förbundsstyrelsen sitt uppdrag på allvar och kommer görallt vi kan för att förverkliga verksamhetsplanen genomsyrar SFHL:sorganisation.

Besluten som togs sätter folkhögskollärarens yrke och roll ocharbetsplatsen Folkhögskolan i fokus. Ett av besluten blev att verka föratt pedagoger med folkhögskollärarexamen även ska få behörighet attundervisa i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. Det tillsam-mans med beslutet att verka för ett folkhögskollärarlyft med engenomtänkt kompetensutvecklingsstrategi finner jag högst angelägetatt sätta högt på dagordningen! Hela SFHL måste utmana politikeroch arbetsgivare i en diskussion som ska leda framåt och inte stannavid att det finns inga pengar. En facklig organisation, då menar jag allavi medlemmar, förtroendevalda (lokalt, distrikt och förbund) ochkansli, ska stödja medlemmarna i deras utveckling. Möjliggöra utveck-ling i nuvarande arbete och skapa nya möjligheter på en framtidaarbetsmarknad. För att det ska ske ska både den fackliga organisatio-nen och du som medlem och anställd liksom arbetsgivaren föra enkontinuerlig dialog om kompetensutveckling med riktning på framti-den. (Se vidare avtalen på www.sfhl.se ). Man vet ju aldrig om dinarbetsplats folkhögskolan finns i framtiden även om vi vill tro annat.

Till ovanstående beslut vill jag också lägga att legitimationsfrågankvarstår att lösa och vi väntar ivrigt på den utredning som utbild-ningsdepartementet gjorde under året. Allt hänger ihop och kräveratt SFHL ständigt påminner om folkhögskolläraren som en faktor atträkna med!

Jag var med i Almedalen och på Folkbildningsrådets (FBR) semina-rium: Engagerade lärare framgångsfaktor för folkhögskolan, så ävennamnet på den undersökning som FBR har genomfört under 2013och som är förhoppningsvis publicerad när detta nummer är i tryck.

Rapportens namn säger mig att vi folkhögskollärare är de som görfolkhögskolan! Det är vi som gör att folkhögskolan lyckas och hargott rykte! Helt klart är det vi som ska till oss äran och berömmetsom ges till folkhögskolorna! Och man räknar med folkhögskollärarna!

Vi har dock ett problem – vi får inte tillräckligt betalt för det! Deträcker inte med fina ord! Vi vill också se det på lönebeskedet! Ochen god kompetensutveckling!

I N G E L A Z E T T E R B E R G

sätter folkhögskollärarens roll i fokus!

distriktens roll i stadgarna varatt den skulle utse ombud tillförbundsmöten. Det hade ocksåblivit problem när förslagetskickades ut till lokalavdelning-arna. Många hade inte fått detoch därmed inte hunnit disku-tera det med medlemmarna ivare sig lokalavdelningarna elleri distriktet. De nya stadgarna innebar

också att man ersatte den rådgi-vande förbundskonferensenmed en ordförandekonferens.Hittills är det distriktstyrelsensom utsett ombud till den råd-givande konferensen två gångerper år. Förslaget till ordförande-konferens innebar att man skul-le kalla ordförande i lokalavdel-ningen minst en gång per år. Förslaget till nya stadgarna

avslogs dock och ska nu ut påremiss kommande mandatpe-riod, vilket innebär att de gamlastadgarna fortsätter att gällaytterligare tre år.

förbundsstyrelsen hade ocksåföreslagit att rektorsavdelningenskulle läggas ned. Den hade imånga år försökt få liv i avdel-ningen utan resultat. Menombudsmötet ville annorlunda.Mats Tängermark, Hyllie Parksfolkhögskola tyckte det var vik-tigt att rektorerna var medlem-mar i sfhl– Var hamnar de om det inte

finns en rektorsavdelning?, sahan och föreslog att även fråganom rektorsavdelningen gick utpå remiss kommande mandat-period, ett förslag som ocksåantogs av ombudsmötet.En motion skriven av Björn

Sund, Biskopsgårdens folkhög-skola, ville införa ett beslutandeavtalsråd med två representan-ter från varje distrikt som bl.a.skulle kunna diskutera löneför-handlingarna. Förslagets avslogs.Istället beslöt ombudsmötet attförbundsstyrelsen ska anordnalämpliga avtalskonferenser.

Mer om ombudsmötet s. 28-29

28

Jenny BlomRansäter

Distriktens betydelse iförslaget till nya stadgar.Distrikten är mycketviktiga för pedagogisktutbyte mellan skolornainom samma geografis-ka område.

Det är mitt förstaombudsmöte.Spännande attmöta alla kolle-gor. Konstruktivasamtal, i stort settär vi överens.

Viktigast är nog att spri-da kunskap om hur viktigfolkhögskolan är. Mångakänner inte till oss. Detär styrelsens uppgift menockså alla SFHL-medlem-mars.

Henrik OnEslöv

Betona och förtydliga for-merna för det internationellaarbetet. Generationsväxling-en gör att många lärare mederfarenhet nu försvinner. Denya lärarna måste komma in isolidaritetsarbetet.

Det funkar jättebra.Alla är engageradeoch är med ochbestämmer i utskot-tet. Det är mitt förstaombudsmöte och jagär mycket imponerad.

Arbetstidsavtal ochlöner. Stärka möjlig-het till ferietjänst påskolorna. Lönemäs-sigt ligger vi fortfa-rande efter all-männa skolan

Ann-CharlotteHernbergViskadalen

Stadgeförslaget är viktigtmen vi är alla dåligt för-beredda och förhands-informerade om det,så det måste säkert gåtillbaka på remiss tilldistrikten igen.

Bra. En bra utskottsord-förande som fördiskussionerna fram-åt. Det är mitt förstamöte – jag troddeinte mötet skulle varaså välplanerat

Folkhögskolans betydelse iutbildnings- och folkbild-ningsvärlden måste synasmer. Vår pedagogik fyllerett stort behov för många– men fler måste känna tillden.

Eva-MarieHarlinLinköpings universitet

De folkbildningspolitis-ka frågorna. Lärarnamåste få fackligt stödför vidareutbildning.Lärarnas arbetssätt äravgörande för överlev-naden av skolformenssärart.

Även om vi inte alltid äröverens är detett bra diskus-sionsklimatmed kunnigamänniskor somtillsammans hit-tar lösningar.

Värna om vår särart.Lärarna måste varavälutbildade ochkunna folkbildning.Att varje skolaförblir en enhet,inte bara enskildakurser.

CatrineArvidssonMedlefors

Förbundets uppgiftär att klargöra hurviktiga lärarna är förfolkhögskolans iden-titet. Det är perso-nalens verksamhetsom gör skolan tillen folkhögskola.

Pust! Jag är ordförande istadgeutskottetsom alla andrautskott lämnat syn-punkter till. Ensamling härliga män-niskor. Det är roligtom än arbetsamt.

Statsmaktens syn på ochbehov av folkhögskolanavgör vår framtid. SFHLmåste därför visa framskolans potential. Forsk-ning kring vår verksamhetär mycket viktig.

Vem?Viktigaste frågan påombudsmötet?

Hur fungerade arbetetpå ombudsmötet?

Folkhögskolans viktigas-te framtidsfråga??

”Det är personalens verksamhetsom gör skolan till en folkhögskola”Arbetstidsavtal och löner. Folkhögskolan måste synas mer. Få fackligt stödför vidare utbildning. Värna särarten. Ferietjänst på skolorna. Det varnågra av frågorna som ombuden ansåg som viktiga på ombudsmötet.

INTERV JUER : B IRG ITTA T INGDAL FOTO: STAFFAN MYRBÄCK

T R E S N A B B A

Vill ha lärarlyft för folkhögskolanett folkhögskollärarlyft. Detär ett av kraven sfhl ska drivakommande period, liknande detsom genomfördes i den kom-munala skolan, där lärar erbjödsatt studera med ekonomisktstöd från staten. Det var EvaErlandsson, Ljungkile folkhög-skola, som skrivit en motion tillsfhls ombudsmöte som peka-de på behovet av kompetensut-veckling för folkhögskollärare.

Ska kunna undervisai ungdomsskolanlärare med folkhögskollärarex-amen bör få behörighet attundervisa i ungdomsskolan. Detär ett av flera av sfhls nyafolkhögskolepolitiska mål. Ettannat mål är att folkhögskolor-na anställer lärare med folkhög-skolekompetens eller annan lik-värdig utbildning samt att nyan-ställda lärare får folkhögskole-kompetens. Mer om ombuds-mötets beslut kan man läsa iprotokollet från ombudsmötetsom finns att tillgå på sfhlshemsida.

Den nya förbunds-styrelseningela zetterberg omvaldes tillförbundsordförande i sfhl.Övriga ledamöter i styrelsenbestår av en ledamot från varoch en av sfhls åtta distrikt:Tomas Rosengren (Strömbäck),Rikard Lilljeqvist (Bäckedal),Lena Fredin (Fornby), ElisabetSchück (Skeppsholmen), Len-nart Fast (Marieborg), AndersBerthling (June), Helle Dahl(Wendelsberg), Jonny Nilsson(Albins). Till styrelsesupplean-ter valdes Lena Bjurving (Kvin-nofolkhögskolan), Mats Tänger-mark (Hyllie Park), Jan Hult-man (Liljeholmen).

29

KRÖN I KA Anette Lydén är lärare och SFHL-ordförande på Södra Stockholms folkhögskola i Skärholmen.

sveriges folkhögskolor har fått en ny sjugradig skalaför studieomdömen. Förvånansvärt liten och ljum vardebatten i processen innan beslut. Två remissrundor– men inga större konferenser eller analystillfällen.Konsekvensanalyser har lyst med sin frånvaro. Somom det var självklart från första början hur det skullebli. Sådan är tiden, instrumentalismen, förändringarna

av övriga utbildningssystem. Varför folkhögskolornas studieomdömen skulle bli just sjugradiga

kan man fundera över. Bolognaprocessen? Europeisk samsyn? ung-domsskolans nya sjugradiga betygssystem?

Men övriga Europa har inte likadana folkhögskolor och studieom-dömet är inte betyg. Man ska nogsamt skilja behörigheter motsva-rande ”godkänt” i ämnen från studieomdömet. Studieomdömet ärpedagogernas kollektiva och samlade prognos av hur en studerandekan tänkas klara högre studier.

Att bedöma någon, oavsett bedömningssystem, är och har alltidvarit mycket ansvarsfullt. Vi pedagoger ska åstadkomma medelvärdet2,7 +/- 0,05 hos samtliga omdömessatta. Högre eller lägre medelvär-de kan och ska motiveras. Ett sådant relativt bedömningssystemfinns mig veterligt inte i andra svenska utbildningssystem numera. Iungdomsskolan avskaffades det redan 1994. Samtidigt är alla bedöm-ningar relativa. Kriterier till trots finns alltid en relativ eller ”mänsk-ligt subjektiv” komponent. Det finns åtskillig vetenskaplig kritik avolika betygs- och bedömningssystem. ”Vetenskaplig rättvisa” gårknappast att tala om när vi bedömer.

Man kan hävda att behörigheterna i kärnämnen är viktigast förindividen. Men självklart är också studieomdömet viktigt för den somdrömmer om att studera vidare.

Min folkhögskola avvisade förslaget till en sjugradig stegskala. Folk-högskolan ska vara ett alternativ till andra utbildningsformer. Studie-omdömen är – eller kunde vara - ett alternativt sätt att bedöma, enmöjlighet till en chans att förverkliga sina drömmar. Ett uttalande omen studerande tros klara högre studier eller ej borde räcka. För han-den på hjärtat: vilka kan överhuvudtaget göra säkra prognoser. SMHIklarar det inte. Kärnkraftsexpertisen klarar det inte. Tage Danielssonbeskrev dilemmat i monologen ”Sannolikheten” efter Harrisburgo-lyckan 1979.

En människa växer och kan klara mycket, också nya utmaningar.Sannolikheten för det är sannolikt större än det motsatta. Den stu-derande som tycks tyst, blyg, som hellre lyssnar än pratar, hellreläser än skriver, som hellre skapar på sin kammare än grupparbetareller marknadsför sig själv, kan mycket väl klara högskolestudiertrots det viktiga kriteriet ”social förmåga”. Vars och ens rätt attpröva sina vingar. Varje människas rätt att ”misslyckas”.

Så. På vilket sätt är vårt nya studieomdömessystem ett alternativ iden tid vi lever? Hur hävdar vi stolt och utvecklar folkhögskolanssärart med den nya tidens krav? Alla växer inte upp med ett univer-sitet vid köksbordet. Folkhögskolan ger många studeranden en andrachans. Ändå ska de bedömas ungefär på samma sätt som överallt.

a n E t t E l y d é n

med rätt att bedöma

30

nytt land, ny familj och gamla minnen nytt land, ny familj, nytt jobb, nytrygghet. En utandning för mångaflyktingar – men under ytan lurarofta minnen och trauman som görsig påminda efterhand som integår att fly undan.

så var det för mari-na andersson frånsydöstra turkiet somi den nya hemstadenGöteborg märktehur minnesbilderträngde sig på ochvägrade ge sig av.hon insåg att hon

måste se det förflutna i ögonenpå allvar. det blev början på enlång resa då hon tvingades bearbe-ta alla separationer hon genomgåttsom ung, uppbrott, frågor omidentitet, återvändandets proble-matik, sveket mot mormodern,folkmordet på de kristna i turkietosv.

folkhögkolestudierna först påGöteborgs folkhögskola ochsedan på nordiska folkhögskolan ikungälv uppmuntrade henne attskriva sin historia som nu har blivitboken Farväl – Välkommen hem(anhel 2013). boken är marinasberättelse men det är också upp-levelser och erfarenheter hondelar med många andra av alladem som kommit till sverige somflyktingar. Ett unikt öde – mensamtidigt allmängiltigt.

B I R G I T T A T I N GDA L

det som skiljer Per kornhalls Barnexperimentet –svensk skola i fritt fall (leopard) från andra är dels atthan arbetat som lärare, lärarutbildare och på skolver-ket, dels har han gott hopp om framtiden. han lutarsig mot den nya skollagen som säger att ”undervisning-en ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet” ochredogör för några internationella forskningsresultat,

mckinseyrapporten och john hatties ”Visible learning” samt för erfa-renheterna från nossebro skola, skaraborgs län, och från finland.

mckinseyinstitutet har studerat skolsystem på alla nivåer, somunder lång tid har visat en positiv förbättring. det viktigaste är atthöja läraryrkets status. det är möjligt att på ganska kort tid drama-tiskt förändra elevers genomsnittliga resultat och nå förbättrad lik-värdighet när skolorna aktivt och kollegialt arbetar med detta sommål. klasstorleken är inte avgörande. färre lektionstimmar i veckanger i stället läraren mer tid att förbereda lektioner och samarbetamed kolleger. john hattie visar övertygande vilken liten effekt somnås genom klasstorlek, läxor eller nivågruppering jämfört med resul-taten av ofta återkommande feedback och videoanalys, dvs titta påinspelade lektioner och diskuterar dem med kolleger.

nossebros högstadieskola blev känd för att på tre år gå frånsämst till bäst resultat i sverige. skolan kontaktade skolkande eleversföräldrar redan samma dag. undervisningen var tydligt lärarledd.

finländska elever placerar sig i topp när det gäller PIsa och andrainternationella mätningar, likaså när man mäter egenskaper somuthållighet, demokrati och problemlösning. I finland är alla skolorungefär lika bra. man genomför diagnostiska test vid 2,5 och 6 årsålder för att försöka identifiera barn med inlärningsproblem man harett utvecklat system med speciallärare. upp emot 30-50 procent avalla finska elever har någon gång fått stödundervisning. man har ingetfritt skolval. lärarna har ett mycket bättre löneläge än i sverige, ochdet går mer än tio sökande per plats på lärarutbildningarna.

Vad ska vi göra? det räcker med att redovisa några av kornhallsrubriker i kapitel 4: Återförstatligande, avskaffa vinsterna, avskaffadet fria skolvalet, Ge lärarna förtroende, bygg en regional organisa-tion. Återinför läromedelskontrollen. Visst finns det hopp!

b j ö r n h ö j E r

Mer förberedelsetid ger bättre resultat

av folket, för folketroger osborne.Författaren berättarom demokratins ochrösträttens praktik imånga delar av världenunder olika perioder.Från antikens Aten, det

isolerade schweiziska Graubünden,1600-talets England, massrörelser iIndien, partiväsendets framväxt iuSA, det revolutionära Frankrikefram till den arabiska våren.

L I TTERATUR

Kort om... demokratin, skamfylld kvinnohistoria och nyttan med bildningfallna kvinnorEva f dahlgrenPå Statens tvångsar-betsanstalt i Lands-krona, spärrades pro-stituerade kvinnor inpå 1920- och -30-

talen. Eva F Dahlgrens jakt påberättelsen om vilka dessa kvinnorvar formar sig till ett skakandestycke kvinnohistoria. Ett skamfylltoch grymt försök att fostra dem tilldugliga samhällsmedborgare.

nyttan med bildningbernt Gustavsson &matilda Wiklund (red) De starkaste drivkraf-terna bakom utbild-ningssatsningar desenaste årtionden har

varit snäva perspektiv av ekono-misk vinning för staten och för denenskilde. I denna antologin vidgasbetydelsen som innebär en utveck-ling av mänskliga förmågor bortomböcker och klassisk kunskapsteori.

Björn höjer är pensionär och har arbetatsom lärare och rektor på folkhögskola

i senaste numret av tidningenExpo (nr 2, 2013) skriver Maria-PiaCabero att den vanligaste frågaExpos medarbetare får är om rasis-men ökar. Hon konstaterar att detberor på vad frågeställaren menarmed rasism. Är det den organisera-de rasismen, som Expo granskar,eller är det rasistiska föreställningarvi kanske alla bär på? Ser man tillden organiserade rasismen är svaretatt den ökar, internationellt och iSverige, från Jimmie Åkesson somförsöker skapa en rumsren bild avSverigedemokraterna till utprägladenynazistiska organisationer somsprider hatläror. I Grekland fick detrasistiska partiet Gyllene Ringen sjuprocent av rösterna i valet ochenligt de senaste opinionsmätning-

arna får de stöd av 11,5 procent.Gyllene Ringen förnekar förintelsen,vill införa dödsstraff enbart för”våldsamma invandrare” och gårbeväpnade på möten. Ett parti medliknande framtoning är Svoboda iukraina som får 10,5 procent avväljarnas röster. I Sverige vädrarnynazistiska rörelser morgonluftoch är mer aktiv än på många år.Antalet aktiviteter har ökat med 24procent. Men Maria-Pia Caberoskriver också att Reva-projektetsgodtyckliga id-kontroller av perso-ner som skiljer sig från föreställning-en om ”svenskt utseende” i Stock-holms tunnelbanor är en logisk kon-sekvens av att många i maktställninginte ser det rasistiska i kontrollerna.

S T A F F AN M Y R B Ä C K

31

jessica stridh ska tillBryssel för att jobba åtnykterhetsrörelsenunder ett år. Hon lästekursen Projektbildarenpå Wendelsbergs folk-högskola utanför Göte-borg 2011, en tvååriglinje som är förbere-dande för att jobbainom nykterhetsrörel-sen. I Bryssel ska honfrämst ägna sig åt drog-politik. Inom Eu serman inte droger ochalkohol som någotskadligt, utan som enhandelsvara. Det villhon ändra på.

martin schibbye ochJohan Persson varfängslade i Etiopien i438 dagar. 16 oktobergästar de Folkbild-ningsrådets konferensom folkbildning ochmänskliga rättigheter.Konferensen består avflera miniseminariermed Expo, RFSL, FN-förbunden, DHR,representanter förRomer etc. Konferen-sen vänder sig till rek-torer och styrelseord-förande i folkhögskolamen även andra folk-bildare är välkomna.

titti berg blir ny rek-tor för Malungs folk-högskola. Hon kom-mer närmast från ABFi Ludvika där hon varitchef och ombudsman iABF-avdelningen DalaFinnmark som var enav de starkaste krit-kerna när Brunnsvikshuvudman skulle flyttafolkhögskolan till Bor-länge och Sollentuna.Hon säger till DalarnasTidning att hon brin-ner för folkbildningenoch då finns det baratvå val, studieförbundeller folkhögskola.

P ER SONER

T ID SKR I F T EN

Expos svar på frågan om rasismen ökar

jämlika par i politikoch vetenskap?antologin Par i vetenskap ochpolitik (boréa förlag) från 2011tycks mig ha passerat utan denuppmärksamhet den är värd.det säger jag inte för att ett avparen är mina föräldrar, utan föratt boken ger ett viktigt perspek-tiv på våra egna äktenskap eneller två generationer senare.hur jämställda är våra parrela-tioner idag? kan vi lätt finna pardär kvinnan dominerar de veten-skapliga eller politiska aktiviteter-na? antologin behandlar i stortsett 1900-talets första hälft. deninleds med ett antal par, därhustrun snarast är naturveten-skaplig assistent åt sin make, ochdär kampen för kvinnlig rösträttär den dominerande sociala frå-gan. den fortsätter med denovanliga parrelationen mellan Elioch Ebba hecksher, som frånolika politiska läger möttes icentralförbundet för socialtarbete, csa, förälskade sig, giftesig men där Ebbas röst tystnadeefter äktenskapet.

kapitlet om axel och signehöjer belyser frågan om kvin-nans rätt till egen yrkeskarriär.den baseras på en intensiv brev-växling från 1919 till 1927 (fyrabarn senare) och visar hur skill-naden mellan retorik och praktikvar nära att spräcka äktenskapet.även kapitlet om alva och Gun-nar myrdal bygger på en omfat-tande brevsamling och visar hurdominansen genom ett långtäktenskap svänger över frånGunnar till alva. Ett verkligt jäm-likt par var stjärnadvokatenhugo lindberg och nationaleko-nomen karin kock. de gifte sig1936, när karin var 45 år och defick inga barn tillsammans.

som helhet återger antologinett antal intressanta parrelatio-ner att jämföra med 2000-talets.helheten vinner på att flera avparen hade nära kontakter medvarandra, positiva eller negativ.

b j ö r n h ö j E r

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma.

– det finns en hårdare attitydmot sfhl i Region Värmland.Facket ställs alltmer åt sidan,säger Lennart Lagerwall fackligordförande på Ingesunds ochKyrkeruds folkhögskolorSkolorna har samma rektor,

därför valde sfhls medlemmaren gemensam styrelse för debåda skolorna. Lennart Lager-wall har arbetat tjugo år på Ing-esunds folkhögskola.

– Ett fantastiskt jobb, en finskola och bra arbetskamrater .Folkbildningens humanistiskaoch icke auktoritära värdegrundligger mig varmt om hjärtat.På Ingesund har personalen

och deltagarna en iPad. Skolananvänder sig av en app där per-sonalen registrerar arbetstiden,det som i dagligt tal brukar kal-las ”stämpelklocka” och varanledningen till att SvenskaDagbladet skrev om Ingesund.Lennart Lagerwall tycker att

systemet fungerar bra på skolan. – Appen gör det enkelt att

stämpla in och ut och arbetsgi-varen kan se hur mycket viarbetar. Många ligger på plus iflexsaldot. Att vi under vissaperioder arbetar mer än 40 tim-mar per vecka visste vi redan. Från början ville arbetsgiva-

ren att registreringen bara skullegälla när man fysiskt befann sigpå skolan. Efter flera förhand-lingar fick sfhl inskrivet i detlokala flextidsavtalet att arbets-

platsen kunde vara hemma.Men frågan är om kvaliteten

på arbetet blivit bättre. LennartLagerwall tycker att det finnsen övertro på att med olika sys-tem försöka kontrollera männi-skor. Han säger att relationenmellan skolledning och personalpå Inge sund fungerar bra mensticker inte under stol med atthan ser ”stämpelklockan” somett misstroende mot personalen.Särskilt när en representant förRegion Värmland i förhandling-ar förde fram argumentet attman vill se att alla fanns påplats på arbetet. Det såg hansom ett direkt misstroende.– Vi utmålades som ett kol-

lektiv som inte sköter oss.

på sjutttiotalet jobbade Len-nart Lagerwall på varvet i Göte-borg där man hade stämpel -klocka. Att Region Värmlandinfört ”stämpelklocka” ser hansom ett steg tillbaka till någotomodernt. Överhuvudtagettycker han att klimatet motsfhl i Region Värmland harhårdnat. Överenskommelser omarbetstider och löner ska helstske mellan den enskilde arbets-tagaren och chefen. – Man vill ha bort facket så

mycket som möjligt i förhand-lingarna. Istället vill man för-handla direkt med enskildamedarbetare om arbetstider ochandra frågor på arbetsplatsen.Det betyder att det blir de somkan argumentera för sig som fårhög lön medan de som inte harlika lätt att prata för sig får detsämre. Men facket finns till föratt medlemmarna som kollektivkan hjälpa varandra.

– Jag ser stämpelklockansom ett misstroende

När varvet lades nerutbildade sig Len-nart Lagerwall tilllärare och har blandannat undervisat imatematik och trä-hantverk. Sedan 20år är han lärare påIngesunds folkhög-skola, en av RegionVärmlands fem folk-högskolor.

S FHL - PORTRÄTT

Lennart Lagerwall och Ing-esunds folkhögskola blev isomras en riksnyhet i Svens-ka Dagbladet. Ingesund är enregionsfolkhögskola i Värm-land. För ett år sedan sadeRegion Värmland upp arbets-tidsavtalen på sina fem folk-högskolor och införde arbets-platsförlagd arbetstid där per-sonalen får registrera sig närde börjar och slutar jobba.

s t a f f a n m y r b ä c k