Kurserna som når fler män NYA BRÅK PÅ BRUNNSVIK

MÅLAR FÖR LIVET Färre med folkhögskollärarexamenSju skolor – en styrelse FÖRSTA KVINNLIGA REKTORN

”Det finns för fåsom förmår talaför och stå upp

för folkhögskolan

VÄNDPUNKTERSå fick deltagare en

positiv syn på matematik

SLUTETSista året på

en kulle i Valparaiso

RIKSDAGENModeraten som brinner

för folkbildningen

SFHLS tidskrift sedan 1920 2/20132/2013SFHLS tidskrift sedan 1920

Mobilteve fördemokrati

GLOKALA FOLKHÖGSKOLAN:

Ingela har ordet

Viktigt att vi gemensamt arbetar för bra arbetsvillkor

När det här skrivs genom-för sfhls alla åtta

distrikt sina årsmöten. I åråker jag och Jonas Bergman,sfhls ombudsman, runt påsamtliga årsmöten. Det är

både roligt och intressant att se likheteroch olikheter och vad som står i fokusjust nu i distrikten. Allt ifrån diskussionom lönebildning till folkhögskolans fram-tid står på dagordningen. Detta återspeg-lar också det som diskuteras på våra folk-högskolor. Under snart tre år har jag restoch besökt många folkhögskolor och fåtten bild av hur det är ute i verklighetenoch hur ni folkhögskollärare har det. Jaghar inga vetenskapliga belägg men jag troratt ni har det bra i princip. Med vissaundantag…

Flera gånger och även på någotdistriktsårsmöte har jag fått frågan hursfhl jobbar med att folkhögskolorna skafå mer statsbidrag. Mitt svar är: vi, sfhl,gör allt vad vi kan. Och så slår det mig –Vilka är vi? Vi är väl vi alla medlemmar isfhl? Alla medlemmar är väl vi? Vad görvi lokalt? Arbetar sfhls lokalavdelningarmed att förverkliga målen som ombuds-mötet beslöt 2010? För mig är det viktigt att vi gemensamt

arbetar så att folkhögskollärarna har braarbetsvillkor och mot en folkhögskola somhar en hållbar framtid i Sverige. Tyvärrräcker det inte med vad vi, sfhls för-bundsstyrelse, eller jag som ordförandegör på nationellt plan. Folkhögskolornaska vara i framkant och ha en kvalitet somsamhället inte kan avvara och den kan

enbart visas lokalt ute på våra folkhögsko-lor. Var annars?Det är lätt att lägga ansvaret för diskus-

sionen gällande folkhögskolans framtidoch verksamhet på andra aktörer men jagmenar att den ska vi, sfhl, föra lokalt ochnationellt, för att vi vill vara med ochforma folkhögskolans framtid. För attfolkhögskolan ska ha sitt berättigande iframtiden måste vi visa på kvalitet. Vifolkhögskollärare vet att kvalitet måstevara hög på vår undervisning för att vi skafå fler kursdeltagare, för då har vi ocksåarbetstillfällen och kan också yrka på bätt-re villkor för sfhls medlemmar.

Då måste vi, sfhls lokalavdelning haklart för oss – vad betyder kvalitet för

oss inom sfhl? Kvalitet måste bestämmasutifrån den enskilda folkhögskolans verk-samhet och mål. Vilken kvalitet vill ni isfhls lokalavdelning att det ska vara på erfolkhögskola? För att uppfylla kvalitet påverksamhetens mål krävs kompetensut-veckling och fortbildning. Krav som finns ivåra avtal!På mina besök på folkhögskolorna från

norr till söder, från Tornedalens folkhög-skola till Skurups folkhögskola, har jagsett kvaliteter! Kvaliteter som är synligamen som inte har ord – precis som folk-högskolans särart. Ord är nödvändiga!

i n g e l a z e t t e r b e r gEr ordförande

Ingela.zetterberg@folkbildning.net

Ps. Tack till folkhögskolor jag harbesökt. Och till er som jag inte besökt –hör av er! Jag kommer! Ds.

2

3

Vändpunkter i synen på matematiken 6Barbro Enquist har undersökt vad som fick folkhögskolestuderande att se på matematikundervisningen som något positivt.

En moderat som brinner för folkbildningen10Anne Marie Brodén är moderat riksdagspolitiker och moderat taleskvinna i folkbildningsfrågor som själv har gått på folkhögskola.

Revolution på schemat 14Glokala folkhögskolan vill vända upp och ner på våra invanda konsumtionsmönster och ge mediamakten till folket på gatan.

Sista gången på en kulle i Valparaiso 20Högt uppe på kullen i Valparaiso ligger Escuela Nordica där Biskops-Arnö i15 år drivit en dokumentär-radiokurs. I december stänger man för gott.

Gemensam styrelse för sju folkhögskolor 26I Västsverige ska regionens folkhögskolor samordnas under en gemensamförvaltning för att frigöra resurser för pedagogiskt arbete. Alla är inte glada.

UR I NNEHÅLLETFolkhögskolan ANNONSER/PRENUMERATION: Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail:

gun.thil@larartidningar.se: ANNONSPRISER uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr,

kvartssida: 1 800 kr. Tilllägg för bilaga och färg: 2 000 kr. PRENUMERATION: 320 kr.

REDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE/LAYOUT: Staffan Myrbäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm.

Tel: 070-324 97 33. e-mail: staffan.myrback @lararforbundet.se REDAKTION: Birgitta Tingdal

(birgitta.tingdal@bredband.net), Holger Nilén (holger.nilen@jakan.nu) Svante Isaksson (svante@svantei-

saksson.com,). ADRESS: Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12 229, 102 26 Stockholm.

TEL: 08-737 67 00. HEMSIDA: www.sfhl.se SISTA MANUSDAG nr 3/2013: 5 April. UTGIVNING: 24 Mars.

Folkhögskolan utkommer med 8 nummer per år. OMSLAG: Svante Isaksson

INSÄNT . . . ”Jag röstade dock inte för att vi skulle lägga oss platt för Lärarförbundet”..4INGÅNG . . . Bernt Gustavsson: Vem går i spetsen för folkhögskolan? .............................5NOTISER . . . Brunnsvik till salu, SMF-kurser når fler män, musiklinje tar timeout ...........7SIFFROR . . . Andelen lärare med folkhögskollärarexamen blir färre..................................8MÅNADENS LINJE . . . Målar för livet och gemenskapen........................................................8KRÖNIKA . . . Gösta Vestlund: Undviker vi ödesfrågorna? .................................................13BRUNNSVIK . . . Ledningen vägrar betala hyran.....................................................................27DEBATT . . . ”Att städa eller inte städa, är frågan” skriver Urban Lundin .....................28KRÖNIKA . . . Stewe Claeson: värdegrunden: Läsning..........................................................13BÖCKER . . . Laestadius, Norrland och kvinnan som aldrig fick Nobelpriset .................30PERSONER . . . Första kvinnliga rektorn, Karin Boye-pristagare och plusjournalist .....31

4

I N SÄNT På facebooksidan Tidskriften Folkhögskolan kan du också kommentera artiklar i tid-skriften. Vill du skriva direkt till tidningen kan mejla : staffan.myrback@lararforbundet.se

gick häromdagen in på förbundetshemsida. Kände inte igen någon-ting. Kanske inte hela värden kanman tycka. Det är väl bra om detsker en utveckling. En gammal manhar dock lite svårt att hänga med ivarför. Jag tänkte titta på protokollfrån förra ombudsmötet, hittadeinte. Märker också att det mestajag går in på nu är oerhört liktLärarförbundets hemsida. Det ver-kar faktiskt vara Lärarförbundetshemsida, varför?

Tittar mest på skoj vad det stårom löner. Upptäcker att det intestår vad SFHL tycker utan läser attLärarförbundet är för individuellalöner. När tog SFHL ett sådantbeslut? Det mesta man slår på geren bild på Lärarförbundets hemsi-da, varför? Man räknar upp sinamedlemsgrupper, utom folkhög-skollärare, varför? För skoj skull tit-tar jag på medlemsförbund i TCO,har vi gått ur TCO?

Jag var på ombudsmötet 2010där vi tog beslut om ett samarbetemed Lärarförbundet vilket jag rös-tade för. Jag röstade dock inte föratt vi skulle lägga oss platt. Förvän-tar mig att vi på ombudsmötet i årkommer att utvärdera hur det gått.

Björn SundBirkagårdens folkhögskola

En modernare plattformden plattform som SFHL:s förrahemsida använde har vi bytt utmot en som är enklare, modernareoch avsevärt billigare. Ett avgöran-de skäl för en ny hemsida är attSFHL inte har tillgång till de original

som vår förra hemsida byggde på.För kansliets del medför den nyahemsidan större och fler möjlighe-ter till integration med medlemsre-gistret. Vi undersöker också enmöjlighet för SFHL:s lokalavdelning-ar att i framtiden använda med-lemsregistret direkt. Avsikten är,som tidigare, att ge medlemmarnakorrekt information på ett tydligtsätt och med enkla sökvägar. Vihar nu en inkörningsperiod – hållut – SFHL:s hemsida kan och skabli bättre och mer informativ!

Det är riktigt att Lärarförbun-dets hemsida inte nämner folkhög-skolans lärare på ett framträdandesätt. Det kommer att var åtgärdatpå Lärarförbundets nya hemsidasom är under utveckling och i vil-ket arbete SFHL deltar.

Den ekonomiska drivkraften förbeslutet om samarbete är betydel-sefull – SFHL har ingen omfattandeekonomi och behöver frigöraresurser för att kunna arbeta medde folkhögskolepolitiska frågorna.Folkhögskolan granskas just nu frånflera håll och SFHL arbetar för attsäkra folkhögskolans och dess lära-res ställning. Genom att Lärarför-bundet står för kostnaderna för endel av det arbetsrättsliga fackligaarbetet och informationsproduk-tionen kan förbundsstyrelsen ochSFHL:s ombudsman – i linje medombudsmötesbeslutet – ägna tid åtSFHL:s skolpolitiska frågor.

Där Lärarförbundet redan harproducerat information som ocksågäller SFHL:s medlemmar och folk-högskolans lärare länkar vi iställettill Lärarförbundet. Sedan 1966 gäl-

ler samma arbetsrättsliga regler förSFHL:s och Lärarförbundets med-lemmar med samma kollektivavtal.

SFHL:s ombudsmöte 2007 antogett program som behandlade med-lemmarnas löner under rubrikenAnställningsvillkor. Inget i den tex-ten går emot de kollektivavtal somSFHL undertecknat sedan 1995.Dessa kollektivavtal bygger på cen-trala arbetsgivarbeslut att lönesätt-ningen ska vara individuell och dif-ferentierad. Majoriteten av allalöneavtal i Sverige bygger på dettaställningstagande hos arbetsgivarna.Just den frågan äger arbetsgivarenoch den är inte förhandlingsbar.Det SFHL tydligt eftersträvat är rät-ten att förhandla lönen lokalt somalternativ till huvudspåret (i vilkenarbetsgivaren sätter lönen i dialogmed den anställde).

SFHL:s medlemmar är, som tidi-gare, medlemmar i TCO. Genomatt SFHL:s medlemmar är medlem-mar i Lärarförbundet anser TCO attdet är tillräckligt. Det är TCO somtagit beslutet att inte längre skyltamed SFHL:s namn, eftersom med-lemmarna kan inte vara medlem-mar två gånger i TCO. Precis somtidigare är SFHL medlem i PTK somansluter fackförbunden, till skillnadmot TCO. PTK är det för SFHL:s delviktigare förbundet, då PTK är vårförhandlingsorganisation gentemothuvudsakligen Arbetsgivaralliansen,dvs rörelseskolornas arbetsgivaror-ganisation. Cirka tvåtredjedelar avSFHL:s medlemmar är anställda pårörelseskolor.

Ombudsmötesbeslutet 2010 omsamarbetet med Lärarförbundetinnehåller inget särskilt momentom att utvärdera samarbetet, menför förbundsstyrelsen är det själv-klart att hela SFHL:s verksamhet skagranskas och utvärderas.

Ingela Zetterberg

”Jag röstade dock inte för att vi skulle lägga oss platt för Lärarförbundet”På SFHLs nya hemsida står vad Lärarförbundet tycker om indi-viduella löner, inte SFHL. Alla länkar går till till Lärarförbundet.Och varför finns inte folkhögskollärare med bland medlems-grupperna? frågar Björn Sund. Ingela Zetterberg svarar.

5

I NGÅNG bernt Gustavsson är f.d. folkhögskollärare, numeraprofessor i pedagogik med inriktning mot demo-

krati vid Örebro universitet. Han har bl. a. lettforskningsprojektet om folkhögskolans praktiker.

sfhl är en facklig organisation, men inte vilkensom helst. Den har under längre delen av sin historiavarit en av de främsta företrädarna för folkhögskolansom enhetlig skolform, tidvis den främsta. Med före-trädare menar jag att medlemmarna och de valdarepresentanterna sett som en av sina stora uppgifteratt tala för, bevara och utveckla skolformen. Under

vissa skeden, särskilt i utredningstider, har SFHL varit ledande i utfor-mandet av pedagogiska arbetssätt och motiveringar för skolformensexistens och särart.

Under välfärdsepoken och Skolöverstyrelsens tid fanns ett närasamarbete mellan myndigheten och SFHL. Särskilt under den statligautredning som ledde fram till 1977 års proposition. Den numeraklassiska 2:a paragrafen om allsidighet och tolerans tillkom i förhand-lingar med Skolöverstyrelsen och SFHLs företrädare på ena sidan ocholika partsintressen å den andra. Frågan gällde skolformens frihet ochenhet. På den tiden var Bo Göthberg folkhögskoleinspektör och stodi hög grad för denna frihet och enhet i ett nära förhållande till SFHLslinje, men under åttiotalet började den, minst sagt, ifrågasättas.

Motivet bakom den utredning som tillsattes och ledde fram till1991 års proposition om folkbildningen var att reducera SFHL till enrenodlad facklig organisation och liera rektorerna med huvudmanoch styrelse. Detta var ett brott i utvecklingen med SFHL som skol-formens företrädare och förbundets ställning försvagades. Det finnsnu studier att ta del av vad detta innebar för 1991 års propositionoch den fortsatta utvecklingen.

Vad betyder det idag för folkhögskolans ställning när inte längreSFHL som gemensam företrädare för skolformen har denna position?Ett av de större problemen är att det finns för få som förmår talaför och stå upp för folkhögskolan som en unik skolform, inte för sär-skilda skolor eller vissa huvudmän, utan den enhetliga skolformenfolkhögskola. Med sentida brännande exempel som händelserna påKjesäter och Brunnsvik är det måhända dags för något annat?

Den väsentliga frågan blir: Finns det något sammanhållande förskolformen som delas av de enskilda skolorna? Det finns sär- ochpartsintressen och det finns skilda ideologiska och religiösa profiler.Men finns det något som förenar skolformen som en unik skolform ochvilka är det som förmår företräda det?

Jag tror att det är många som idag är oroliga för vad som händermed folkhögskolan, särskilt med anledning av senare tids reportage.Det var ju fint med mål och etik, men idag behövs andra medel föratt det som kallas folkhögskola inte ska kunna användas till eller blivad som helst. Det finns ett stigande internationellt intresse för skol-formen och det är många som sätter sina förhoppningar till just folk-högskolan. Det finns till och med förslag på att göra den till ettvärldsarv. Då återstår frågan: vilket arv och hur ska det förvaltas?Man behöver ha arvet med sig och rikta det mot framtidens värld.

Vem, vilka går i spetsen för det arbetet?b E r N T G U S T A V S S O N

Vem går i spetsen för folkhögskolan?

KORT OM . . .

... karibuföreningen som har fåttnärmare 2 miljoner kr för två pro-jekt i Tanzania. Det ena syftar tillatt stärka ensamstående mödrarsställning och är en fortsättning påett mamakursprojekt som pågått itio år på tanzanska folkhögskolor.Det andra projektet riktar sig tillrektorer på folkhögskolor i Tanza-nia och har som mål att utvecklaoch stärka ett demokratiskt ledar-skap på folkhögskolorna. Projektenska genomföras under 2013-2014.

... mellansels folkhögskola sommottagit årets Vitsippepris, somutdelas för 21:a gången av kristde-mokraternas fullmäktigegrupp iÖrnsköldsvik. Priset mottogs avrektor Thomas Wahlbom och gestill personer som utför medmänsk-liga gärningar, ofta i det tysta. Vit-sippan är den kristdemokratiskapartisymbolen. Mellansel har enkristen profil och har i dag omkring250 elever.

... carmen blanco, lärare på Wiksfolkhögskola föreläser om ”Globalafolkrörelser och hållbar utveckling,”en föreläsning om FN-konferenser-na från 1972 till 2012 och om deglobala folkrörelsernas svar. Före-läsningen finns på www.resurs.folk-bildning.net och är på 40 minuter.

... oscarspriset, en nyinstiftat prisav Oscar Olsson museet i Malmö,som ska delas ut årligen till en per-son eller förening som särskiltutmärkt sig för ett gott folkbild-ningsarbete eller för att på annatsätt ha verkat i god folkbildningsan-da. Syftet är att uppmärksammagoda förebilder i folkbildningen ochöka medvetenheten om folkbild-ningens insatser. Priset består avett stipendium på 10 000 kr ochett diplom. Pristagaren utses av enjury på grundval av inkomna nomi-neringar. Nominering till priset2013 ska vara inkommen senastden 15 juni 2013.

6

Du bad 29 deltagare skriva ner sina erfarenheter avmatematikämnet. Du intervjuade senare fem av democh skriver att du hittade något nytt och oväntat,det du kallar vändpunkter. Vad är det?

– Det var att många kunde beskriva så tydligavändpunkter i sitt lärande av matematik, både när detbörjade gå dåligt och när det började gå bra i mate-matikenlärandet. De kunde beskriva när de förändra-de sin inställning till matematiken men också sininställning till den egna förmågan. Förändringen kundekomma inifrån eller utifrån. Den inre handlar om attman hade mognat som människa och kommit framtill att det tjänade ingenting till att sitta och hatamatte utan att det var bättre att ta tag i det. Denyttre förändringen handlar ofta om miljön, mötetmed den "rätte läraren", ett annat tempo, ett annatsätt att undervisa. Där har läraren en väldigt storbetydelse. Du beskriver två faktorer som påverkat derasinställning till matematiken, dels läraren, dels block-eringar och motstånd.

– Blockeringar och motstånd handlar om att dethar blivit en gammal vana att man inte brukar förståmatte och inte kommer att förstå det nu heller. Enuppgivenhet inför ämnet. Många som kommer tillfolkhögskolan har ju ofta gjort flera försök kanske iolika gymnasieskolor, och ibland också på komvux.De har verkligen anledning att tänka att det här kom-mer inte att gå.Vilka erfarenheter och vilken syn hade de på ämnetnär de kom till folkhögskolan?

– De flesta hade en negativ bild av att studeramatematik men såg det som ett nödvändigt ont, eninställning att matematik ändå är viktigt. Många hademängder av misslyckanden bakom sig. Det som förvå-nade mig var att det var så många som beskrev situa-

tioner som hänt tidigt i deras skolgång, både i låg-och mellanstadiet, som gjort att de kommit eftereller av någon anledning känt sig dum inför matemati-kämnet. Av de fem studerande som jag intervjuadevar tre flickor. De beskrev så tydligt sin ohälsa utifrånmatematikämnet, hur de alla hade hamnat i riktigtbesvärliga situationer medan de två pojkarna barahade tystnat om behov av stöttning och ägnat sig åtannat.Hur påverkade det flickornas hälsa?

– En flicka berättade hur hon i lågstadiet aldrig fickhjälp med sina matematikläxor. Hon klarade läxorna ialla andra ämnen men inte i matte. Hon hade helleringen stöttning hemifrån. Så hon hamnade i en spiralav att vara en som inte lyckades och fick skäll för atthon inte hade gjort läxan, vilket ledde till att honbörjade ljuga om borttappade böcker, något somväxte sig allt större – alltså ett från början ganskabanalt problem som växte sig allt större och påverka-de flickans hälsa, vilket inte hade behövt bli ett pro-blem om skolan hade fångat upp det.Du beskriver lärarens roll som central för lärandesi-tuationen.

– Ja, många gånger har en lärare orsakat att manhamnat i en dålig situation i sitt lärande, exempelvisatt man inte fått tillräckligt förklarat varför man skagöra på ett visst sätt. Men du skriver också att läraren är viktig för enpositiv vändpunkt.

– Läraren har en väldigt stor betydelse om manbehöver få en positiv vändpunkt i sitt lärande. Enflicka berättade om hur hon fick hemundervisning aven lärare i åttonde klass som hjälpte henne att vändaett hotande IG till ett VG.Vilken betydelse har läraren när man möter lärarensom vuxenstuderande?

T IO F RÅGOR

Barbro Enquist är lärare i matema-tik på Valla folkhögskola och har

skrivit ett examensarbete om peri-petin, plötsliga vändpunkter, i folk-

högskolestuderandes syn på lärandei matematik: ”Peripetin i berättelser

om lärande i matematik”. BarbroEnquist har arbetat som matematik-

lärare på folkhögskola i 20 år ochfem år som lärare i gymnasiet.

”Många beskrev tydliga vändpunkter i sin s

7

Musiklinje tar time out efter 35 år tar musikhandledarlinjen vid Härnö-sands folkhögskola time out. Kommande läsår skeringen antagning. Rektor Eduardo Gran Villanueva-Contreras säger till tidningen Ångermanland att skä-let är minskade statsbidrag och färre sökande tillmusikhandledarlinjen. Folkhögskolan har enansträngd ekonomi och har just gått igenom sin tuf-faste besparingsreform någonsin. Skolan har ansöktom att göra musikhandledarutbildningen till enyrkeshögskoleutbildning, men hittills utan framgång.Han betonar att utbildningen bara är pausad, intenedlagd utan hoppas att musikhandledarlinjen skakunna återuppstå i framtiDet finns idag över 200musikhandledare runt om i landet. Musikhandledar-utbildningen är den enda i sitt slag i landet. Två avtre elever går direkt ut i yrkeslivet efteråt.

Brunnsvik är till saluså går en historisk epok i graven. LOs fastighets-bolag har nu lagt ut en annons där alla de byggnadersom varit lika med Brunnsviks folkhögskola, arbetar-rörelsen första folkhögskola, är till salu. Brunnsviksfolkhögskola startades 1906. Här bildades ABF. Detvar härifrån de flesta riksdagsmännen med folkhög-skolebakgrund kom ifrån. På denna fastighet låg LO-skolan 1929 och 1995. Byggnaderna består av 20hus med över 130 gästrum, 20 skolsalar, konferens-rum och grupprum för 5 till 70 personer, samlings-och fritidslokaler, matsal, storkök och sporthall. Fas-tigheterna säljs omöblerade genom anbud.

Nya krav stoppar fritidsledarei dag kan den som utbildat sig till fritidsledare läsavidare till församlingspedagog genom ett års utbild-ning vid Jämshög eller Sigtuna folkhögskola. Dettablir i framtiden inte möjligt eftersom de nya behö-righetskriterierna för lärare, vilket inkluderar för-samlingspedagogerna, kräver att man har en lärarex-amen. Under en övergångsperiod på tre år är detfortfarande möjligt för fritidsledare att utbilda sig tillförsamlingspedagog men sedan är det stopp.

SMF-kurser når fler mänav nästan 4000 ungdomar som gick Studiemotive-rande folkhögskolekurser förra året har 41 procentstuderat vidare eller fått jobb. Det visar en nyaraport från Folkbildningsrådets. 90 procent av delta-garna svara att de skulle rekommendera sina vänneratt delta i en studiemotiverande folkhögskolekurs.Kurser når också fler män. Antalet manliga deltagareär 58 procent jämfört med folkhögskolornas allmän-na linjer där i genomsnitt 40 procent är män.

– Det är rätt så tydligt att det handlar om attmöta den ”rätte läraren,” om att få en relation ochatt läraren tror på att den studerande ska klara avatt hänga med och lära sig förstå matematik.Du trycker på samtalets betydelse i matematikun-dervisningen, att det är viktigt.

– Jag tänker att det här sättet som jag användefungerade bra, att jag fick 29 skrivna berättelser därjag fick reda på vad dessa personer hade för historianär det gällde matematiken, såväl om blockeringarsom om varför man har en positiv inställning, detfinns ju också. Berättelserna kan bli startpunkten församtalet. Via samtalet kan man som lärare på folk-högskola fånga in och förstå vilka som behöver stödoch vilket slag av stöd. Men så jobbar nog mångafolkhögskollärare redan nu. En annan sak du tar upp är hur viktig meningsfull-heten är när man ska undervisa vuxna i matematik.

– Meningsfullheten kan vara av två slag. Dels attde ska kännas meningsfullt inför framtiden, dels kanman ofta få höra att de förstår att det är viktigt attkunna räkna procent men inte varför de ska kunnaberäkna volymen på en kon. Den diskussionen kanjag tänka mig att alla vuxenlärare får ta i alla ämnen.Vilken roll har folkhögskolan spelat för dem?

– Jag tror att folkhögskolan har spelat en väldigtstor roll för att de ska orka ta tag i matematiken, attman kan få mer tid, som faktiskt är avgörande för attde ska lyckas få sina behörighet. De får den tid debehöver för att klara kursen, alltså att den inte skaklaras av på ett vista antal timmar utan man får hållapå tills man förstår.

S T A F F A N M y r b ä C K

På Tidskriftens Folkhögskolan facebooksida finns enlänk till en pdf av Barbro Enquists examensarbete

”Peripetin i berättelser om lärande av i matematik”.

syn på matematiken”

Det är rätt så tydligt att det handlar om att möta den ”rätte”läraren, om att få en relation ochatt läraren tror på att den stude-rande ska klara av att hänga medoch lära sig förstå matematik.

8

S I F F ROR MÅNADENS L I N J E

64andelen lärare med folkhög-skollärarexamen minskar ochantalet lärare med annanexamen ökar jämfört medföregående år. Det visar Folk-bildningsrådets senaste rap-port om folkhögskolans peda-gogiska personal. 22 procenthade folkhögskollärareexamenoch 42 procent annan lärarex-amen. Det är tre procentenhe-ters förskjutning mot attannan lärarexamen blivit vanli-gare. I de långa kurserna sam-mantaget hade 64 procent avlärarna en lärar- eller folkhög-skollärarexamen.

29i allmän kurs hade 76 pro-cent lärarexamen, fördelat på29 procent folkhögskollärarex-amen och 47 procent annanlärarexamen. Som jämförelsehade 76 procent av lärareinom komvux pedagogisk hög-skoleexamen och 77 procent igymnasieskolan. I friskolan varandelen 63 procent.

63i särskild kurs har 59 pro-cent av den pedagogiska per-sonalen lärarexamen. De somundervisar i dessa kurser har ihögre grad annan högskoleut-bildning – 20 procent jämförtmed 13 procent av lärarna iallmän kurs.

40Även föryngringen av folk-högskollärarkåren fortsätter.Enligt Folkbildningsrådet rap-port utgör andelen lärareyngre än 46 år 40 procent avlärarkåren, en ökning med runt10 procent sedan 2009.Medelåldern har sjunkit från49 till 47 år under samma tid.

– det är inte själva målandetsom är det väsentliga, säger MajaWestberg Enquist. De som väljeratt gå kursen har nog tänkt attdet handlar om ”hela livet.” Närman sitter och målar kommerman i samspråk med varandra ochtalar inte bara om målning. Fram-för allt handlar det om den socia-la gemenskapen.

Maja Westbergs äldsta kursdel-tagare är 90 år och har deltagit iVimmerby folkhögskolas senior-kurs i mer än tio år, sedan denstartade år 2000. Från början vardet sju deltagare som gick kursen.Idag är kursen den största påskolan, 85 deltagare och pågår i25 veckor. Kursen i målning är enav flera delkurser som de senioradeltagarna kan välja mellan: Aktu-ell vetenskap, Samhället idag, Data, Litteratur, Historia, Släktforsk-ning. En del kurser är gemensam för alla medan andra är tillval.Maja Westberg ansvarar för Målarkursen där deltagarna går en halvdag i veckan. Det trettiotalet deltagarna är uppdelade i två grupper,förmiddag och eftermiddag men för första gången har Maja West-berg också Livsfrågor med dem.

– Vi kan diskutera olika saker, t. ex. mod och det säger kanskesig själv att den bygger på deltagarnas egna erfarenheter. De är jufullvuxna människor med ett helt liv bakom sig.

Kursen i målning blir på ett sätt också ett slags fortsättning pålivsfrågorna. Det blir en särskild gemenskap när man målar.

– De säger själva att man inte får riktigt samma gemenskap påföreläsningar, då pratar man nog mer med de man känner. Men desom går målarkursen lär känna varandra väl och då kan samtalenkanske bli lite djupare, om livet och andra saker.

För att få inspiration gör man studiebesök på museum ochkonst utställningar men besöker också konstnärer i deras ateljer.Varje år har man minst en utställning. Och varje år har har man etttema. För två år sedan var temat mörker och ljus då de fick målasjälvporträtt i svart och vitt i tusch. I år är temat ”utanför bilden”som innebär att något som inte syns på bilden men som ändå speg-lar den ska gestaltas, så som de två kvinnorna av Bartolome Este-ban Murillo, som alla i kursen målar av, vad är det de tittar på?

– Det är bra med olika tema och det är viktigt att man sätterupp ett mål, utställningarna, som man jobbar emot. Olika temanblir sedan ett projekt i själva utställningen.

Många av deltagarna i seniorkursen och i målarkursen har delta-git i flera år och vill inte sluta.

– De känner att det här är viktigt för dem och vi tror absolut attdet är hälsofrämjande. Man håller igång och hjärnan får arbeta.

S T A F F A N M Y R B Ä C K

Målar för livet och gemenskapen

Maja Westberg Enquist ansvararför seniorkursen i målning påVimmerby folkhögskola.

C I TATET

”Men att hon (folkbildningsmi-nister Maria Arnholm) varit etttänkbart statsråd är inget nytt,den tidigare ungdomsförbundarenfrån Kungälv i Bohuslän är för-modligen internt ett mycketmindre kontroversiellt statsråds-namn än andra som kanske kun-nat komma på tal. Med bådehenne och Birgitta Ohlson i rege-ringen är åtminstone den liberalajämställdhetstraditionen, som sär-skilt från 1960-talet och framåtvarit en av FP:s främsta profilfrå-gor, väl företrädd… Folkhögsko-lor och folkbildningsverksamhetkan få en ökad betydelse närkompetenshöjning och omskol-ning under yrkeslivet blir allt vikti-gare och när fler behöver kom-plettera sin kunskaper för attövervinna svagheter i tidigareutbildning.”

Ledare ekuriren.se22 januari 2013.

”Enligt fackförbundet DIK är vicirka 500 yrkesverksamma teck-enspråkstolkar i Sverige. Mellan90 och 95 procent är kvinnor. Desom utbildar sig idag går en fyra-årig utbildning, förlagd till folkhög-skola. Utbildningen är yrkesinrik-tad och har ett högt tempo.Utöver undervisning på skolaningår praktikperioder och ävenauskultationer och ideella upp-drag på kvällar och helger. Lönenför en teckenspråkstolk varierarlite beroende på var du vill jobba,men mellan år 2008 och 2012var medellönen för en tecken-språkstolk 22 000 kronor imånaden. Låter det rimligt? Jäm-för det med medellönen med enväktare, den är 25 000. Men dåkrävs bara en månads utbildning.”

Tove Lingärde, artikel publicerad i nättidningen

Sourze 8 mars 2013.

AVLYS SNAT

. . . I R I K SDAGEN

”Vi kanske inte har tänkt på att detsaknas några byggnader eller lokaler”Tina Ehn (MP):”Vi vet också via Folkbildningsrådets utvärderingar att de som gårvidare från allmän linje på folkhögskola till högre studier ofta klararstudierna bra. Vi tycker att det borde finnas ännu mer resurser tillfolkhögskolorna, och vi har föreslagit ytterligare 2 000 studieplatser,utöver de 1000 som regeringen lade till i årets budget, framför alltpå de allmänna linjerna.”

Cecilia Magnusson (M):”Men vad jag gärna skulle vilja ha reda på är hur Miljöpartiet hartänkt om de 2 000 extra folkhögskoleplatser som man har i sitt bud-getförslag. Hur skulle folkhögskolorna på ett år kunna ordna dettanär det är 1 000 mer än vad folkhögskolorna själva säger att de kanmäkta med på en betydligt längre tid. ”

Tina Ehn (MP):”Jag kan hålla med om att vi kanske inte har tänkt på att det saknasnågra byggnader eller lokaler. Men jag ser det som ett mycket störreproblem att vi inte kan erbjuda alla de platser som efterfrågas. Viframför i vår motion att fler platser på folkhögskola kan innebära attman behöver anställa fler lärare och att det behövs mer lokalyta.”

Lars Ohly (V):”Just nu är det så att om en folkhögskola anordnar nya kurser fården konkurrera med alla andra folkhögskolor eftersom bidraget ärfast. Det innebär att man måste konkurrera ut någon annan folkbild-ningsverksamhet för att kunna starta en ny. Det händer ju att folk-bildningsverksamhet läggs ned, och det händer att ny startas... Därförvill vi höja folkbildningsanslaget med 50 miljoner kronor.”

Christer Nylander (FP):”Lars Ohly säger kraftfullt att de vill höja budgeten med 2,2 procent,och det är då skillnaden mellan en marknadsanpassad kulturpolitikoch en socialistisk kulturpolitik. Jag tycker att det är en mycketkonstig prioritering. När han säger att man ska öka folkbildningenspengar, som ska räcka till allt möjligt, handlar det om 50 miljonerkronor... Jag tycker att det är att tala högt men att ge väldigt lite. ”

Bengt Berg (V):”Läsandet (beror) i hög grad på vilken plats man har i samhällsste-gen... Ju högre upp du befinner dig på denna stege, desto närmarehar du till bokhyllan. Den som redan i går läste mycket läser kanskeännu mer i dag, medan det finns många som inte läser alls och somdet är väldigt viktigt att hjälpa och stötta så att de kan få del av litte-raturen. Det kan handla om såväl LO-anställda som de som bor ihyreshusområden. Och det är en sanning som är oomtvistlig att poj-kar läser mindre böcker än flickor. Den bristande läsförståelsen göratt var femte europé och var sjätte svensk har problem med att ori-entera sig i samhället. Därmed kan de heller inte ta del av det demo-kratiska samhällsbygget. Utan språk är du ingen. ”

(Redigerat urval från riksdagens debatt 11 december 2012)

9

anske fram-står Anne

Marie Brodénsom en katt bland

de moderata herme-linerna vad gäller folkbildnings-frågor. Det är knappast någonhemlighet att moderaterna intealltid varit det parti som drivitfolkbildningsfrågorna genomåren, snarare har de dragit åtandra hållet. Men det oroar inteAnne Marie Brodén, själv djuptförankrad i folkbildningen.– Det finns människor i vårt

parti som själv inte haft erfaren-het av och insyn i folkbildning-ens betydelse, säger hon. Mennär utanförskap och arbetslös-het är prioriterade frågor harbilden ändras. Samarbetet inomalliansen har också öppnatvägen för folkbildningen inomhennes parti menar hon.

inom de tre övriga borgerligapartierna lever folkbildningstra-ditionen starkt sedan generatio-ner. En folkbildningsgrupp iriksdagen med ledamöter frånallianspartierna har bildats föratt diskutera folkbildningsfrågor.

– Ja, kanske vi med tiden kansamarbeta med ledamöter frånövriga partier också. Det är braatt samarbeta över partigränser-na när så är möjligt. Själv ser Anne Marie Brodén

folkbildning som en hjärtefrågautifrån egna erfarenheter. Detvar långt till närmaste gymnasi-um i södra Halland där honväxte upp och därför sökte sigtill Markaryds folkhögskola. Därmötte hon lärare som engagera-de sig, stöttade och inspireradehenne och andra läshungriga,hon utvecklades genom grupp-arbeten, eget ansvar, små klasseroch av den demokratiska grund-

synen, självkänsla och självför-troende växte och hon fick vän-ner för livet. Hon har även gåttflera kurser på Katrinebergs ochTollares folkhögskolor medsamma positiva erfarenheter.

under sin uppväxt kom honockså i kontakt med studieför-bund då hennes mamma gick påporslinsmålning under mångaår. Mamma var sjuk och kundeinte arbeta och kursen betyddeotroligt mycket för henne. Detgjorde att Anne Marie Brodéntidigt insåg den sociala betydel-sen av studiecirkelverksamhet.När Anne Marie Brodén,

efter jobbet som handikappkon-sulent och verksamhetschefinom studieförbundet NBV ochmed över tjugo år som kom-munpolitiker och landstingsrådHalland, kom till riksdagen 2002blev det därför naturligt att hontog sig an frågor som sjukvård,folkhälsa och handikappfrågorförst i socialutskottet och sedan2006 i kulturutskottet. Hon är nu ansvarig i sitt parti

för bl.a. folkbildning, kultur,skapande skola, skapande äldre-

I R I K SDAGEN I riksdagen har det bildats en särskild folkbild-ningsgrupp med ledamöter från allianspartierna

för att diskutera folkbildningsfrågor berättarmoderaternas tales kvinna i folkbildningsfrågor,

Anne Marie Brodén. Foto: Birgitta Tingdal

Moderat som brinner för folkbildningen

10

Gått på folkhögskolaAnne Marie Brodén är riks-dagspolitiker och moderater-nas taleskvinna i folkbild-ningsfrågor. Hon har självgått på folkhögskola och harbland annat arbetat somverksamhetschef för nykter-hetsrörelsens bildningsverk-samhet, NBV.

b i r g i t t a t i n g d a l

omsorg, kultur på recept ochregional kultur och folkhälsa.Med sig hade hon en starktgrundad känsla av hur dessaolika områden hör ihop. Kultur -upplevelser på recept har hondrivit i riksdagen i flera år ochhon tror det kommer att få alltstörre spridning efter pilotförsö-ket i Skåne.– Många vetenskapliga rap-

porter idag pekar på hur välbe-finnandet ökar genom engage-mang, gemenskap och kultur -upplevelser. Därför arbetar jagmed kulturens betydelse förhälsan.

det gäller inte bara för redansjuka människor i utanförskap. Iriksdagen har hon tagit initiativtill en mindfulnessgrupp förbåde tjänstemän och ledamötersom behöver hjälp att hanterastress. I linje med det motione-rade Anne Marie Brodén ocksåför det stillhetsrum i riksdagensom nu finns där.Ett av de konkreta resultaten

av Anne Marie Brodéns arbeteför folkbildningen är att detförra året satsades pengar förstudiemotiverande tremånaders-kurser på folkhögskolor och

även att folkhögskolan fick 1000nya platser 2013 och 2014 tillallmän linje. Det har uppskat-tats av skolorna men det harockså påpekats att det inte räck-er långt – i snitt blir det 6 plat-ser per skola. Dessutom ökarsöktrycket på allmän linje somredan är stort – 2 sökande tillvarje plats. För liten satsningmenar kritiker bland skolornasrektorer och lärare.Anne Marie Brodén förstår

argumenten.– Men man skall se det som

en början Om det slår väl utmed de 1000 extra platserna tillallmän linje 2013 och 2014 kanvi mycket väl tänka oss att ökaresurserna senare.Inom ett område ser hon

tydligt att det behövs ökaderesurser.– Skolor som bereder plats

för elever med funktionsned-sättning kan behöva högreersättning för de extra resursersom krävs. Det är en viktigfråga för att ge personer medfunktionsnedsättningar tillträdetill en utvecklande miljö ochutbildning. Just för dessa grup-per är stimulans, inspiration ochsociala kontakter särskilt viktig.

Moderaterna driver starktfrågan om folkbildningens rollinom det livslånga lärandet,samhällsnyttan och på arbets-marknaden. Anne Marie Brodénär sedan 2009 ordförande förexpertrådet på Folkbildningsrå-det som har till uppgift attutvärdera folkbildningen. Övri-ga medlemmar är forskare ochrepresentanter från rio, skloch Folkbildningsförbundet.

just nu är det fokus på ErikAmnås utredning som tillsattesav regeringen 2011 och sompresenterade sitt resultat i slutetav oktober. Anne Marie Brodénär i många delar ense medutredningens förslag men avvak-tar remissvaren innan slutgiltigtställningstagande.– Utredningen föreslår att

folkbildningens fyra syften skallstå kvar men att de sju definie-rade verksamhetsområdena tasbort och det tycker jag är bra.Det räcker med de riktlinjersom syftena ger.Vidare föreslår utredningen

att två externa utvärderingarskall göras av folkbildningenförutom den utvärdering somFolkbildningsrådet gör. Även

12

Anne Marie Brodén har inga syn-punkter på Folkbildningsutred-ningens kritik av att statsanslagetslentrianmässigt delas lika mellanstudieförbund och folkhögskolor.

I R I K SDAGEN

det tycker Anne Marie Brodénär högst rimligt. Det blir viktigtatt även externa utvärderaregranskar folkbildningen. En sakvill hon dock framhålla vad gäl-ler utvärderingarna:– Det är mycket viktigt att

man tar med den sociala ochhälsomässiga betydelsen avfolkbildningsverksamheten.Den är svår att mäta men högstväsentlig.

utredningen andas varning överatt det administrativa arbetetpå folkhögskolorna växer medallt större krav just på utvärde-ring och kvalitetsdeklarationer.I synnerhet mindre skolor svik-tar under den ökande bördan.– Det är förstås en mycket

viktig aspekt. Meningen är juatt skattepengarna i första handskall gå till verksamheten näramänniskor. En fjärde synpunkt i utred-

ningen är den ifrågasätter huru-vida statens 3,4 miljarder även ifortsättningen skall delas likamellan folkhögskolor och stu-dieförbund. Det är inte givetatt det är den självklara fördel-ningen menar utredningen. Den frågan har Anne Marie

Brodén inga synpunkter på,däremot tycker hon att det ärbra att Amnå tar upp fråganom att se över ersättningssyste-met. Ett förslag från regeringenväntas senare i år. Under tidenarbetar Anne Marie Brodénvidare med att få genomslag förden rapport om kultur, skapan-de välfärd och folkbildning somhon skrivit tillsammans medpartikollegor i kulturutskottet,Kulturen 20.20.– Det känns viktigt att kul-

turens och folkbildningensbetydelse får ett ännu störreutrymme i alliansregeringensoch vår moderata politik fram-över, säger hon.

13

KRÖN I KA

det råder på något sätt ett slags dubbelseende påpolitiska och andra kulturella frågor i vårt land. Å enasidan är massmedierna och samtalen fyllda av alldagli-ga problem som rör familj, arbete och samhälle, åandra sidan blir vi tidvis påminda om de globala utma-ningarna, klimatförändringen, kampen om jordensresurser och konsekvenserna av skillnaden mellan det

åldrande västerlandet och de unga majoriteterna i de övriga världs-delarna. Ett par partier tar ibland upp någon av frågorna, facktidskrif-ter och forskare analyserar dem, men oftast skjuts de i bakgrunden.Det ligger nära till hands att tänka på ett slags strutsbeteende. Somatt man inte vågar se på utmaningarna och vad man skall ta sig tillmed dem. Den inställningen stärks av partiernas planering för enmandatperiod i taget.

1900-talet efter andra världskriget präglades av en långsiktigareframtidsplanering, som i hög grad bars upp av livskraftiga folkrörel-sers framtidsvisioner. Det var en i stort sett nationell kraftsamling.När tekniken förbättrade och underlättade kommunikationernasprängdes gränserna, de nationellt baserade folkrörelserna försvaga-des och en global anpassning av framtidsplanering och kultursynledde till en förlamande brytningstid. Många har i det läget valt att”odla sin trädgård”, att ägna sig åt närliggande uppgifter och lyssnattill ljusare tolkningar av planetens framtid. Folkbildningens organisa-tioner har också drabbats av detta, folkhögskolorna kanske mindreän studieförbunden. Folkhögskolorna är genom sina långa kurser ochsina fasta lärare mindre känsliga för opinionsförändringar än studie-förbunden med kortare studietid och rörligare ämnesutbud.

En nyligen genomförd studie (von Essen och Sundgren) visar attstudieförbunden tycks agera mer självständigt i förhållande till sinahuvudmän, mer likartat i förhållande till varandra och med störremarknadsinriktning. Statistiken över ämnesgrupper har under fleraår visat en ökning av antalet estetiska cirklar, som till betydande delberikar cirkeldeltagaren individuellt, och som av en del politikeranses som hobbycirklar. Även om själva cirkelarbetet enligt betydan-de undersökningar stärker deltagarnas självkänsla, aktivitetslust ochempati, kan dessa studier inte oreserverat anses som allmän med-borgerlig bildning, det gamla klassiska bildningsbegreppet. I ett trängtekonomiskt läge kan stats- och kommunalt bidrag till sådan verksam-het råka i farozonen. En följd av den utvecklingen kan också bli attde stora globala frågorna får en mer undanskymd plats på cirkelpro-grammet.

Men de ödesdigra problemen tränger på och folkbildningsorgani-sationerna har resurser och erfarenheter, som verkningsfullt skullebidra till att vårt land kunde möta utmaningarna bättre förberett ochpositivt – 1900-talets svenska modell på den internationella arenan!

Är detta inte utmanande nog för att försöka finna en gemensamplattform? Kanske ett eller flera seminarier, där representanter förfolkhögskolornas och studieförbundens huvudmän och ledning till-sammans med forskare kunde förbereda en konstruktiv insats för attsäkerställa vår egen och vår planets överlevnad?

G Ö S T A V E S T L U N D

Gösta Vestlund är f.d. lärare och rektor på folkhögskola. År 1978 gick han

i pension som undervisningsråd för folkhög-skolorna. I juni fyller han 100 år.

Undviker folkbildningen ödesfrågorna?

I Malmös fattigaste delarheter det gatukonst och

inte klotter. Glokalautgår från deltagarnas

egen verklighet, sätt attuttrycka sig och kultu-

rella sammanhang.

14

Hjälp och stötta varan-dra. Ta eget ansvar till-sammans säger hand -ledaren Liv Zetterling tillkursdeltagarna (storabilden). Det är centraltpå kursen "Recyclingoch redesign" påGlokala folkhögskolan.Här har TV4 och SVTgjort studiebeaök för attlära sig hur man görmobilteve.

Skolan är som en ban-gård full av olika spår. Hit

kommer folk från olika håll ihela världen. Men de åkerdärifrån åt samma håll,mot en bättre värld medplats ombord för alla. Detär ingen liten uppgift de

tagit på sig, men de kunde intevalt en bättre ställe att starta på. Här-ifrån är det en kilometer till Rosen-gård. Skolan ligger i stadsdelen Sofie-lund som är granne med Seved. Sevedär ett så kallat problemområde.– Seved har Sveriges sämsta trygg-

hetsindex, säger Håkan Larsson somär en av de två rektorerna som delarpå jobbet. Men vi märker inte mycketav det. Våra kursdeltagare är fattigasvenskar och pigga muslimska damer.Samtidigt är det vägen som är

målet för att använda en sliten formu-lering. Det räcker inte med att hoppaombord och att komma fram, manmåste också färdas på rätt sätt. En avvagnarna är verkstaden ”Recycling ochRedesign” där deltagarna får lära sig

skapa och designa av återvunnetmaterial. I taket nere i källarvåningendär de håller till hänger en ”ny” stoloch runt om ligger sådant som i andrasammanhang skulle kunna kallas bråteoch skräp. Men här ses det materialetsom resurser och en möjlighet att dis-kutera hur ett ekologiskt hållbart kanfungera.

I D E O L O G I N N Ä R V A R A N D E

Ideologin är ständigt närvarande.Kursen ingår i ”Sofielunds Agency”som är ett projekt sponsrat av EU:ssociala fond och vänder sig till arbets-lösa ungdomar som kommit hit viaarbetsförmedlingen. Men Arbetsför-medlingen står inte högt i kurs hoskursdeltagarna säger de jag pratarmed.– Jag sa att jag ville ha hjälp. Då

pekade de på en dator och sa ”sökjobb”. Det är väl ingen hjälp! sägerMohammad El Jeci.Muhammad är några och tjugo,

pratar en snabb, lite stressad Rosen-gårdsdialekt, har toppluvan på även

I ett klassrum vill de vända upp och ner på våra invandakonsumtionsmönster, i ett annat lär de ut grafitti och i etttredje ger de med mobilteve mediamakten till folket på gatan.Dessutom vill de ge all makt åt folket. Det är en helt vanligdag på jobbet hos Glokala folkhögskolan i Malmö.

t e x t o c h f o t o : s v a n t e i s a k s s o n

15

Här vill man ge all makt åt folket

GLOKALA

inomhus och utstrålar kraft. Streetpo-wer. Hans historia kommer i kortafraser. Yrkesutbildning till bilmekani-ker, klar lagom till finanskrisen 2009och därmed inget jobb. Fick iställetpåhugg som truckförare och sedansom vaktmästare och sedan lite avvarje.– Jag har varit här och där, sam-

manfattar Muhammad sin yrkeskar-riär. Hela tiden här och där. Fast nu har han varit arbetslös i ett

och ett halvt år. Vi sitter och prataren stund vid ett stort bord som funge-rar som samlingspunkt vid genom-gångar.– Kontakter är allt, säger han. Man

måste ha kontakter för att få jobb.Eller vara så stark och ha tillräck-

ligt självförtroende för att orka ordnaegna kontakter, eller få lära av andravart man kan vända sig. Gruppen ärviktig, begreppet ”skillsharing” är cen-tralt, det vill säga att kursdeltagarna

lär ut till de andra vad de själva kan.Mycket handlar om att återvinnasjälvkänsla och tron på sin egen för-måga. Att återvinna saker och tillver-ka till exempel stolar av gammaltbråte är ett moment där den pedago-giska idén praktiseras på ett handfastsätt. – Den underliggande idén med sto-

len är att få självförtroendet att växa,säger handledaren Liv Zetterling.

I N S P I R A T I O N O C H H O P P

Idag är det nollgradigt och regn påbilnerfarten till klassummet där jagstår med två andra kursdeltagare,Lena Enetoft och Alexander Hem-mestorp, som också är här på grundav den arbetslöshet som är så vanligbland ungdomar idag. Ändå andas deinspiration och hopp och verkar intesärskilt nedslagna.– Här finns ingen auktoritär stil hos

lärarna. Alla i gruppen är ledare.

16

Målet med kursen iMedborgarjournalistik äratt ge alla människor

möjlighet att självaskapa TV och därmedslippa filtreras genomtraditionella medier.Handledaren Pontus

Welander går igenomdagens jobb med delta-garna Alice Nolin, Mikae-la Berglund och Ramon

Sanchez.

17

Fokus ligger på din person och dinegen utveckling, säger Alexander.För Lenas del är kreativitet och

idéer inget problem, det hon vill fåstöd i är att hålla fast vid dem ochomvandla dem till mer handfasta pro-jekt. När hon är klar här tänker honåka till Norge och jobba.– Jag tar vad som helst, bara jag får

resa, säger hon och berättar att ettannat mål är att åka till Karibien.Alldeles nyss satt ett dussin kurs-

deltagare runt bordet och gick igenomdagens arbetsuppgifter. HandledarenLiv sa upprepade gånger att de skullehjälpa varandra, att de själva hadeansvar och att de i gruppen fickbestämma tillsammans. Det lät somatt vad de gjorde inte var lika viktigtsom att hur och att det blev gjort.Ajmal Azar satt också vid bordet inystruken skjorta och perfekt back-slick. Hela familjen kommer frånAfganistan. Han är 28 år, gift och harvisioner. Drömmen är att få jobbamed utveckling av dataspel och harredan ett eget på gång. Här får han enknuff i ryggen säger han.– Det ger mycket mer att vara här

än att sitta ensam hemma och kollapå Platsbanken. Jag får energi avandra och vi hjälper varandra. Här ärju folk positiva till det man vill reali-sera.

M Ä N N I S K A B L A N D M Ä N N I S K O R

Senare slumpar det sig så att vi äterlunch tillsammans med två av lärarna.Samtalet mellan dem handlar mestom hur och var han kan visa upp vadhan gjort och kan, handfasta tips omvar han kan få kontakt med företagsom kan anställa eller samarbeta medhonom.– Det är ju bland människor man

blir människa, säger handledaren LivZetterling senare när vi går mot klass-rummet igen.Det är förstås en gammal sanning

och något som praktiseras varje dagpå alla folkhögskolor. Men det ovanli-ga är att Glokala på allvar försökerväxla upp den idén i större skala, till

att inte bara omfatta klassrummet, deomkringliggande stadsdelarna utanfaktiskt hela världen. Men att få gehörför sina idéer är inte alltid lätt. RektorHåkan Larsson berättar att de haftåtskilliga kontakter med stadens sty-rande, men att det är svårt att få dematt fatta vad de håller på med ochvarför det är så viktigt.I kvarteret runt om finns flera stora

graffittimålningar. Som bekant ser endel sådant som klotter, andra ser detsom konst. Glokala ser det som konst.Gatukonst. I en av kurserna utbildasdeltagarna i graffiti och väggarna ärfulla av sprayade verk. Här kan manockså plugga hiphop. Mårten ”Pro-moe” Edh är en av lärarna tillikafrontfigur i bandet Looptroop Rockerssom är ett av Sveriges största musik-exporter i genren. Enligt Wikipediahar han varken rakat eller klippt sigsedan 1995.– Det pedagogiska är det svåra,

säger han om jobbet, men också attde är två lärare som hjälps åt och fyl-ler i åt varann.Kursdeltagarna sitter tysta vid

datorerna och gör musik. Det verkarfunka.

M E D B O R G A R J O U R N A L I S T I K

Tidigare på dagen tog jag och rek-tor Håkan Larsson en rask promenad idet nollgradiga regnet rakt in i denpåstått otrygga stadsdelen Seved ochner i ännu en källarlokal. Där pågårett redaktionsmöte på TV Malmö ikursen medborgarjournalistik. De gör

Ny teknik gör TV-sänd-ningar till en barnlek.På kursen Medborgar-journalistik sänder devia Malmös kabeltevenätoch via webben medhjälp av mobilkameror.Till höger en iPhonemed en linstillsats frånOWL och till höger enSamsung med inbyggdAndroidtelefon. Filmernaöverförs enkelt via wifieller 3G-nätet. Alla bilderi reportaget och påframsidan är tagna meden sådan Samsung.

TV med vanliga smarta telefoner ochsänder via Malmös lokala kabeltevenätsom når flera hundra tusen innevåna-re. Samtidigt går bild och ljud ocksåut via nättjänsten Bambuser. Via dennår de hela världen. Det är billigt,snabbt och revolutionerande enkelt.– Både TV4 och SVT har varit här

på besök för att se hur vi jobbar, sägerkursledaren Pontus Welander inteutan viss stolthet i rösten. Utbildningen till medborgarjourna-

list är något helt annat än en vanligjournalistutbildning. ”Målet är just attta fram sådant som en utbildad jour-nalist förmodligen inte skulle göra,”står det på nätet och att de förvissoska få insikt i hur journalister arbetar– men att inte göra som de. Medborgarjournalistik handlar om

att alla ska kunna göra sin röst hörd,att alla ska kunna nå ut och inte barade som har tillgång till traditionelllamedier och journalister. Det handlarom att ta upp frågor och vinklar somtraditionella medier inte gör. På såsätt kan var och en definiera sin egenverklighet och slipper silas genomandras filter och värderingar.

S M A R T A T E L E F O N E R

Med deras teknik är det mycketenkelt. Smart telefon har ju de flesta.Nu finns också högkvalitativa kamerormed inbyggd smart telefon eller enklatillbehör som förbättrar bilden avse-värt. Kostnaden är en bråkdel av vadtraditionella TV-kameror och ljudut-rustning kostar.– Det är demokrati när alla kan

sända, säger Pontus.Just idag ska kursdeltagarna ut på

stan och göra enkäter i kallregnet.– Gå till något köpcenter så ni inte

fryser, säger Pontus.TV-utbildningen ingår i likhet med

”Recycling och Redesign” i esf-pro-jektet ”Sofielunds Agency”. Ytterligare en verkstad är ”Event”

där man får lära sig att skapa justsådana. De påstår att deras smf-verk-samheter lett till att uppemot 70 pro-cent av deltagarna går vidare till jobb

eller studier.– Men jag ser oss inte som en pro-

blemlösare utan som en värdeskapare,betonar Håkan Larsson när vi senarepå dagen ses uppe på expeditonen.Det är en fråga som rör oss som med-borgare i samhället. – Det är det bakomliggande som är

grejen, fyller Liv Zettering i.Själva tänket alltså. Idén om en

bättre värld. Den har de slagits för imånga år. Allt började i slutet avåttiotalet då lo, abf och Hyresgäst-föreningen bildade en förening medmålet att få till stånd en folkhögskolai Malmö och de började i Fosie. Mende ville in till de kvarter i Malmösinnerstad där de mest lågutbildadefanns och där är de nu, i SofielundsFolkets Hus och andra lokaler.

D R Ö M T I L L V A R O

Egen huvudman blev de efter fleraförsök 2005 och de var då landetsminsta folkhögskola. Idag genomförde cirka 6000 deltagarveckor varavcirka 4500 får stöd via Folkbildnings-rådet. Många folkhögskolor dras medekonomiska problem, men inte Glo-kala.– Vi har en drömtillvaro nu, säger

Håkan när han jämför med hur dehade det förr i världen.Samtidigt säger han lite kritiskt att

regeringen sänkte restaurangmomsentill en kostnad av 5,3 miljarder vilketberäknades ge några tusen nya arbe-ten. Hade de istället fördubblat ansla-gen till folkbildningen, det vill sägaökat dem med ytterligare cirka 3,1miljarder och dessutom gett 2,2 mil-jarder extra till kulturen hade sanno-likt fem gånger så många nya jobbskapats.– Därtill hade vi fått spännande

värdeskapande processer runt om ilandet. I städer och på landsbygden.Det är antagligen få folkhögskolor

som är så ideologiskt tydliga och med-vetna som Glokala. De vet vad de villoch varför de åker i den riktningen.De vill skapa en bättre värld. Varjedag på jobbet.

Ajmal Azar tycker atthan får bra hjälp medatt komma vidare ochur arbetslösheten på

kursen "Recycling ochRedesign".

18

19

Dags att söka till Folkhögskollärarprogrammet

Vill du undervisa på folkhögskola eller studieförbund ?Har du redan ämneskunskaperna ?Till höstens distansutbildning på halvfart välkomnar vi både dig som har tjänst på en folkhögskola och dig som inte har det.

www.liu.se

Ansök senast 15 april

Stina Wiklund, en avdeltagarna i Esuela Nor-dica, på skolans tak med

utsikt över hamnen i Valparaiso.

alparaiso är byggd på högaberg och husen klättrar ochträngs längs kullarn; gula, rosa,orangea, blåa och mintgröna.Högt uppe på kullen, i ett beigthus, ligger Escuela Nordica somdriver några av Biskops-arnösutlandskurser. Däribland ”Norden i

Chile”, en dokumentärradio- och skri-varkurs på två terminer. Mitt blandsnabba samtal på chilensk spanska,dofter av sockrade popcorn och skate-boardens hjul mot asfalten byts språ-ket till svenska, elever vid datorer,någon som kokar nudlar i köket ochandra som klättrat upp på husets tak.Fartygen nere i hamnen tutar så attdet hörs upp för kullar, gator, stenoch hela vägen in i skolan. Här fårdeltagarna arbeta med film, radio ochreportageskrivande. Lektioner ochövningar på skolan växlas med repor-tageresor i Sydamerika, föreläsningaroch seminarium om det Sydameri-kanska samhället och vad som sker ilandet som nu är deras hem. Om några månader, i december,

får huset nya hyresgäster. Då stängsEscuela Nordica.– Inget är för evigt. Jag känner mig

inte bitter. Vi har ändå hållit på i 15år nu, det har varit häftigt, sägerBengt Åkerlund, skolans grundare ochenda heltidsanställda.

S K O L A N S T Ä N G E R

Bengt Åkerlund går i pension ochBiskops-Arnö har beslutat att inteanställa någon ersättare. – Visst är det synd att skolan för-

svinner. Nu har ju jag inte varit i Sve-rige på många år, men det känns somom det idag skulle vara svårt att startaett liknande projekt som vi gjorde. Pågrund av snävare ekonomi och så. Bengt Åkerlund var den som starta-

de kursen i Valparaiso. Han hade självgått som elev på Biskops-arnös all-männa linje 1975 och började, efterutbildningar på Dramatiska Institutetoch Konstfack, att arbeta som lärarepå skolan. Året 1985 startades enmedie- och dokumentärfilmskurs somhan blev huvudlärare till.

Det är en disig sommardag i Valparaiso, Chile. Hamnstaden,konstnärsstaden, gatuhundarnas huvudstad, och några svenska studenters hem under ett år. Biskops-Arnös dokumen-tär- och radiokurs i Chile går in på sitt femtonde och sista år.I december 2013 stänger Escuela Nordica.

t e x t : j u l i a l i n d s t r öm f o t o : r i c a r d e s t a y

E SCUELA NORD ICA

Sista året på kullen i Valparaiso

20

22

– Det är först nu eftersex månader som jag

känner att jag verkligenhar chilenska vänner.Men så tålmodiga ochhjälpsamma som folk

har varit med min dåli-ga spanska, så bra trorjag inte jag hade blivit

behandlad i Sverige,säger Isabella ”Bella”

Boris-Möller.

– På den tiden var det något nyttoch unikt med en sådan kurs.Under åren kom kursen att utveck-

las och frågor om exil, rasism och kul-turkrockar växte fram.– Genom åren hade jag många ele-

ver med chilenska rötter. Flera hadeärvt sina föräldrars bild av Chile. Jagtänkte: varför inte låta dem kommahit och skapa sig en egen?

P I N O C H E T S D I K T A T U R

På nittiotalet när militärkuppen iChile nådde ett slut efter år av Pino-chets diktaturstyre, där Chiles presi-dent, socialisten Alliende, mördadesoch tusentals av hans anhängare torte-rades, mördades och tvingades tillexil, kunde många chilenare flyttahem igen. Bengt undersökte möjlighe-ten att flytta sin kurs till Chile. Och1998 stuvade man in teknik och prylarfrån Biskops-arnö i en container somskeppades till Valparaisos hamn.– Där stod jag och tog emot den,

sedan fraktades den upp för kullarnaoch upp till huset där vi började näs-tan på en gång.I en av sofforna på kontoret sitter

Juan-Diego Spoerer med några eleveroch pratar med ena ögat på fotbolls-

matchen som visas på laptopen i hansknä. Juan-Diego Spoerers är lärare påskolan och frilansande journalist. Hanbor i Talca 30 mil från skolan, ochbrukar sova över på kontoret när hanär här och jobbar..– Neeej! ropar han högt och plöts-

ligt åt datorskärmen.Han lägger matchen åt sidan och

börjar prata om sin son som ska börjapå universitetet snart – hur dyrt detär. En skolavgift kan kosta lika myck-et i månaden som minimilönen liggerpå, cirka 3000 kronor i månaden. – Medelklassen har genomsnittliga

skulder på åtta månadslöner – mycketberor på att de måste låna pengar föratt ha råd med barnens utbildning.Bent Åkerlund flikar in:– På samma sätt som våra elever

börjar fundera på samhället här ochjämföra med Sverige så gör folk härockså det. De har fått upp synen påfolkhögskoleidén, är nyfikna och villgöra något liknande. Han berättar att när chilenska ele-

ver här fått höra att kursen knapptkostar de svenska eleverna någontinghar de många gånger velat ansöka.– Några år i början hade vi faktiskt

elever från Chile i kursen, men sedan

23

– Något som är bramed folkhögskolor är attdet passar alla männi-skor trots olika bak-grund och stadier i livet.Du kan få stöd att hittadig själv och samtidigtgöra det på ett roligtoch lärorikt sätt., sägerJasmin Eriksson, 21 årfrån Stockholm.

behövde eleverna vara EU-medborga-re för att vi skulle få statsbidrag fördem. Men det var nyttigt, de hjälptetill med integrationen, säger Bengt. Bella, Isabella Boris-Möller, är 20

år och kommer från Falsterbo. Honhar ingen egentlig koppling till Syd-amerika sedan tidigare. Så varför ettår i Chile av alla platser?– Jag var sugen på att plugga film

men samtidigt ville jag utomlands. Jagfick tips om ”Norden i Chile” av enkompis som gått här tidigare. Nu närvi har fått prova på att skriva och göraradio vill jag hellre syssla med det. Jaghar insett att jag nog är mer för fikti-va berättelser än de dokumentära.Bella klev på planet i Sverige utan

att känna någon, som de flesta i klas-sen, men det som skiljde henne fråndem var att hon inte kunde ett ordspanska.– De första fyra månaderna var

ganska tunga. Och de första tvådagarna tänkte jag bara 'vad fan hållerjag på med, jag fattar ju inte ens vadde säger?!' Bara att gå och handla matvar jobbigt.

V Å G A S K Ä M M A U T S I G

Men efter några dagar erbjöd sig enkompis till Bellas hyresvärd att skjutsahenne på sin motorcykel och visahenne staden. – Det förändrade verkligen saker

för mig, Att få se Valparaiso från enmotorcykel var annorlunda. Jag kom-mer ju från Skåne där allt är platt,man ser allt, och här kunde jag intealls greppa staden eftersom den ärhelt uppbyggd på kullar.Genom att våga skämma ut sig när

hon försökte pratade spanska medfolk och att hyra ett rum i ett husmed bara chilenare kom hon till slutin i samhället.Snart är klockan tre och det är dags

för uppvisning av veckans uppgift.Förra veckan var det radioteater påschemat och den här veckan har defått skapa ett musikstycke med hjälpav olika vardagsljud de fångat upp.Ljud som porslin, tutor och bilar. Att

lära sig att våga visa upp sitt resultat,ta emot och ge andra kritik har variten stor del i utbildningen.– I början var det jättejobbigt att

visa upp något man kanske inte var sånöjd med, men det känns så tryggthär att jag har blivit coolare med det.– Jag pluggade på universitetet

innan och tyckte att det var jätte-hemskt att sitta och lyssna på nånmossig lärare, och var man blyg såvågade man ju inte räcka upp handeninför hundra personer i salen. Här ärdet tvärtom.

U T L A N D S P R A K T I K

Nu är det mycket rörelse i huset.Skolans frilansstudenter är tillbakafrån reportageresor i landet och eleverfrån Skarpnäcks folkhögskola harkommit för att låna lokalerna för entermins utlandspraktik. Spanska ochsvenska blandas om vartannat. Juan-Diego samlar ihop sin klass i ett rummed biosittning och en stor ljudan-läggning i fronten. – Jag förstår att det har varit

kaotiskt för er efter förra veckansstora uppgift, men hur långt har nikommit hittills? Har ni något att visa?Det blir tryckande tyst i rummet.– Det är 40 sekunder av... någon-

ting, Jasmin bryter tystnaden och lät-tade skratt sprids bland eleverna somhåller med. Jag har mest lekt med lju-den men inget är klart än.– Okej, vi ska ju bara ha ett litet

bollplank nu idag, sen får ni jobbavidare i eftermiddag men imorgon villjag att det är klart inför en ny visning.Det sista eleverna ska göra innan

avslutningen i maj är det stora slut-projektet. De ska då arbeta fritt,under handledning, med ett eget pro-jekt om ett valfritt ämne.– Så, Bella? Kan du börja och visa

oss ditt alster?Bella kopplar ihop datorn med de

stora högtalarna, snurrar datorstolenmot klassen och drar upp ena benetunder sig. – Mitt koncept är ”Min morgon”,

som består av kaffe och cigg, kaffe

och cigg, kaffe och cigg... Jag brukarofta vakna av att jag drömmer om attjag dricker kaffe. – Vilken ton och stämning har du

tänkt dig? frågar Juan-Diego.– Jag vill ha det rytmiskt men hit-

tar inte riktigt takten. Jag vill att detblir till en låt. Först använde jag migav gas, vatten och skedljud som grundmen de ljuden blev för klena så istäl-let fick en tändsticka vara i fokus.– Okej, jag sätter på nu, säger hon

uppmanande till sig själv. Usch vadjobbigt, säger hon och rynkar näsan.En dov bas trummar tryggt i bak-

grunden, gas vrids på och pyser ut. Entändsticka tänds. Basen som tungahjärtslag. Takten höjs. Vatten kokar,någon drar ett djupt bloss av en ciga-rett som knastrar. Vattenkannan tju-ter. Takten ökar. En tändsticka tändspå nytt. Utandning av cigarettblosset.Slappnar av. Tunga hjärtslag trummardovt. Slut– Jag tycker att det är klockrent!

utbrister Juan-Diego innan Bella hun-nit trycka på stopp. Du har skapat enkänsla, en rytmik, fortsätter han. Dubehöver bara jobba lite mer med ljud-nivåerna men det är bara finputs. För

mig är det kristallklart!Resten av klassen håller med.– Det är enkelt, snyggt, stramt och

minimalistiskt, fortsätter Juan-Diego..– Du säger alltid att vi slarvar med

ljudet i våra filmer och jag brukar fak-tiskt inte bry mig mycket om ljudetannars, det är ofta det sista jag fixarmed – så det var en bra övning, sägerBella.Klassen klappar händerna och Jas-

min kommer upp och byter plats medBella. Jasmin sträcker sig efterlampknappen och släcker. Juan-Diegoger ifrån sig ett förvånat ljud.– Det blev en känsla som är lite

mörk, säger Jasmin och alla brister uti skratt.Bengt Åkerlund plockar ihop sina

saker och går mot den knarrande trap-pan.– Jag kommer att sakna den här

kontakten med ungdomarna, det harvarit spännande att vara en slags rese-ledare för dem. Men jag har en känslaav att ingen återvänder hem tomhänt.Även om de aldrig mer skulle viljajobba med media så har de alltid kvarmöten med människorna här, språketoch kulturen.

– Deltagarna här harsäkert aldrig gått i enklass med folk där allaär så olika. En del harpluggat på universitet,

andra har inte ens gåttut gymnasiet. Men vi

jobbar med dokumentär-film och då finns alltid

ett innehåll och detbehöver man ju inte

vara akademiker för attkunna prata om, säger

Bengt Åkerlund:

24

Box 12239, 102 26 Stockholm

Uppfyll läroplanens mål med hjälpa av sång och musikFörskollärare Marie Eriksson beskriver sitt arbete med sång och musik, både med de yngsta barnen på sin avdelning och med åldersindelade grupper i hela förskolan. Med många praktiska exempel och bilder vill hon inspirera andra pedagoger att hitta nya användningsområden för arbetet med sång, musik och rörelse i förskolan.

Musik i förskolan – inspiration och lärande i sagans världav Marie Eriksson.Mjuka pärmar, 152 sidor med ett åttiotal färgbilder.Pris 196 kr inklusive moms, fraktkostnad tillkommer. Erbjudandet gäller tills vidare, och så länge lagret räcker.

En bok för dig som är ny lärare Att känna sig trygg med sin teoretiska kunskap är en sak, att veta hur man ska hantera oförutsedda situationer i klassrummet är något helt annat. Katja Hvenmark-Nilsson delar här med sig av sina erfarenheter som ny, ung lärare. Hon har skrivit en personlig berättelse där hon beskriver olika dilemman och ger tips om hur de kan lösas. Boken vill inspirera både dig som är nyutexaminerad lärare och dig som har hunnit jobba några år.

Balanskonster för nya lärareav Katja Hvenmark-Nilsson. Illustrationer: Eva Lindén. Mjuka pärmar, 104 sidor. Pris 159 kr inklusive moms, fraktkostnad tillkommer. Erbjudandet gäller tills vidare, och så länge lagret räcker.

Kunskap, språk och identitet – att undervisa fl erspråkiga elever i F–6Lena Vestlin (red). Mjuka pärmar, 160 sidor, ett fyrtiotal färgbilder.Pris 195 kr inklusive moms, fraktkostnad tillkommer. Erbjudandet gäller tills vidare, och så länge lagret räcker.

Så kan skolan stötta så att fl er elever når målen Lgr 11 visar att lärare behöver arbeta språk- och kunskapsutveck-lande i alla ämnen. Många forskare och skolor kan berätta om förhållningssätt som fungerar och som även gynnar elever med svenska som modersmål. Här delar lärare, skolledare, forskare och experter med sig av sin kunskap och erfarenhet. De fl esta exempel hämtade från årskurs F–6, men förhållningssätten är lika relevanta för andra årskurser och skolformer.

Så kan skolan stötta så att fl er elever når målenLgr 11 visar att lärare behöver arbeta språk- och kunskapsutveck-lande i alla ämnen. Många forskare och skolor kan berätta om förhållningssätt som fungerar och som även gynnar elever med svenska som modersmål. Här delar lärare, skolledare, forskare och experter med sig av sin

Nya böcker!

Läs mer, beställ böcker och prenumerera på vårt nyhetsbrevwww.lararforbundetsforlag.se

26

VÄSTSVER IG E

den nya organisationen är redanklubbad. Men det är ännuoklart vilka beslut som ska flyt-tas från skolorna upp till dennya förvaltningen. Under våren2013 ska ett samverkansavtal tasfram av en central MBL-grupp,med två representanter frånSFHL.De lokala folkhögskolestyrel-

serna sitter kvar tills vidare.Mycket talar dock för att dekommer att försvinna efter valet2014, och Leila Pekkala frågarsig vad det skulle betyda.

– I dag kan det gå snabbt.Styrelsen fattar ett beslut ochdelegerar sedan till mig, sägerLeila Pekkala.– Men om vår styrelse för-

svinner blir den lokala förank-ringen inte samma som i dag.Hon berättar att ordföranden

för Fristads folkhögskola sitter ikommunens arbetslivsnämnd.Något som är en fördel för sam-arbetet med Borås kommun iarbetslivsfrågor.Leila Pekkala var negativ till

förslaget om gemensam förvalt-ning till att börja med. Nu harhon accepterat beslutet ochsäger att hon kommer att agerasom en lojal tjänsteman. – Om det är så som de säger

att byråkratin för rektorernakommer att minska till förmånför det pedagogiska arbetet. Ja,då är det en fördel, säger hon.Förvaltningen träder i kraft 1

juli. Då skapas ett kontor påregionkansliet i Vänersborg medett okänt antal medarbetare.Det har talats om allt från tvåtill sju. Inga nya pengar tillförs, vil-

ket betyder att samtliga sju sko-lor får släppa till resurser. Tillatt börja med kan enskilda

tjänstemän sitta kvar ute på deolika folkhögskolorna. Men suc-cessivt kommer de att överförastill centralförvaltningens arbets-rum. Den 1 februari börjadeförvaltningschefen sitt jobb. Detär Anders Adler, tidigare rektorpå Grebbestads folkhögskola,som nu ska leda en organisationmed omkring 270 anställda. – Jag kommer att arbeta med

de sju rektorerna. Det blir fak-tiskt ett mindre arbetslag än jaghaft tidigareDe sju folkhögsko-lorna har redan mycket samar-bete. Nu får vi chans att samar-beta ännu mer.Han har idéer om hur ett

sådant utvidgat samarbete skul-le kunna se ut. Men han villinte berätta om sina funderingarav rädsla för att föregripa desamtal som han ska ha med deolika skolorna.

christer tegemo är ordförandeför sfhls Västra Götalandsdi-strikt. Trots att han arbetar somlärare på en av de berörda sko-lorna, Billströmska, vet hanganska lite om planerna.Han undrar själv i vilken

mån rektorerna kommer attkunna vara självständiga, var

Gemensam styrelse för sju skolorLängre beslutsvägarI Västsverige ska sju region -ägda folkhögskolor samord-nas under en gemensam för-valtning. Målet är att frigöraresurser för pedagogisktarbete. Men det finns en oroför vad som kommer atthända med skolornas själv-ständighet. ”Faran är att detblir längre beslutsvägar,”säger Leila Pekkala, rektorpå Fristads folkhögskola.

h e n r i k d amm b e r g

Leila Pekkala ser en stor fördeli att folkhögskolorna har lokaltförankrade styrelser och var kri-tisk mot en gemensam styrelseför Västra Götalandsregionenssju folkhögskolor som nu inord-nas under en gemensam förvalt-ning: Agnesberg, Billströmska,Dalslands, Fristads, Grebbestads,Göteborgs och Vara folkhögskola.Foto: Henrik Dammberg

27

BRUNNSV I K

lo:s fastighetsbolag har stämtBrunnsvik som vägrar betalahyran för november och decem-ber. Samtidigt skrevs ett nytthyresavtal för vårterminen 2013som innebär att lo gör en kraf-tig förlust. Därefter ska anlägg-ningen säljas. Nyligen anlitadeockså abf:s centrala ledningexterna revisorer för att granskahuvudmannen abf Nordöstrasräkenskaper. Sedan hemlig -stämplades rapporten. Brunnsviks folkhögskoleför-

ening vägrar alltså att betalahyran för november och decem-ber 2012 till lo:s fastighetsbo-lag som äger anläggningen.Folkhögskoleföreningen påståratt en trasig värmeanläggninggjort att de fått ökade kostnadersamt att en vattenskada gjort attde tappat intäkter. De kräver237 000 kronor av hyresvärden.Fastighetsägaren hävdar att detär hyresgästen som ansvarar förvärmeanläggningen, vilket ocksåstår i hyreskontraktet, samt attfolkhögskoleföreningen intekunnat visa på något intäkts-bortfall på grund av vattenska-dan. Hyresskulden uppgår till455 000 kronor.För några veckor sedan

skrevs dessutom ett nytt hyres-kontrakt för de kurser som gårkvar under våren. Hyresnivånligger långt under den tidigarekallhyran på 234 000 kronor permånad. Nu betalar folkhögsko-leföreningen endast cirka 75 000kronor per månad, inklusive el,uppvärmning, städning och sop-hämtning. Det innebär att lo:sfastighetsbolag gör en kraftig

förlust i vår. Att några linjeröverhuvudtaget blev kvar efterden planerade flytten vid års-skiftet berodde på att lo ochABF centralt ”gjorde upp” omsaken, men ABF:s förbundsled-ning kommer inte att skjuta tillnågra pengar för att täcka deförluster uppgörelsen medfört.Det innebär att det är lo:smedlemmar som ensamma fårstå för underskotten. Nu har lo:s fastighetsbolag

annonserat ut hela anläggning-en. Det är 20 tomma hus somsäljs, eftersom möbler ochinventarier tillhör skolan. Myck-et av det har redan fraktatsbort, sålts eller slängts.

abf:s förbundsledning har anli-tat revisionsföretaget kpmg föratt göra en extern granskning avABF Nordöstra Storstockholmsräkenskaper som står bakomBrunnsvik, Väddö och Söder-törns folkhögskolor. Som tidiga-re berättats brottas ABF Nordö-stra med stora ekonomiska pro-blem och har fått skarp kritikfrån flera håll för hur de sköttsig. Men ABF vägrar lämna utrevisorernas rapport. – Den är ett internt arbets-

material, säger förbundssekrete-rare Annika Nilsson.Hon vill inte heller berätta

något om innehållet. Folkbild-ningsrådets generalsekreterareBritten Månsson – Wallin sägeratt hon känner till att rapportenfinns, men att Folkbildningsrå-det inte kommer att begära attfå en kopia på den.

s v a n t e i s a k s s o n

Flera nya bråk kringBrunnsvik folkhögskola

personalansvaret ska ligga ochpå vilken nivå lönefrågornakommer att avgöras.– sfhls ideologi är att beslu-

ten ska fattas så nära verksam-heten som möjligt, säger Chris-ter Tegemo.Han tror att regionen nu vill

införa ett gemensamt arbets-tidsavtal för skolorna. Någotsom regionen försökt göra tidi-gare utan att lyckas.– Det är folkhögskolornas

styrka att anpassa sina olikaverksamheter till det lokala,säger Christer Tegemo.– Vissa skolor har internat,

andra har mycket sommarkur-ser. Det finns olikheter. Vi tap-par något om alla ska ha sammaavtal.

en fördel som han ser med dennya organisationen är att rekto-rerna kan få mer tid för pedago-giskt arbete. Det ska bli färremöten har det sagts. Men Anni-ka Jansson, rektor på Vara folk-högskola, har svårt att förståvad det egentligen betyder.– Det är bara ett par möten

per termin som jag nu kommeratt befrias från. Men jag är posi-tivt överraskad att man skyndarlångsamt med att genomföradetta, säger Annika Jansson.Enligt Bertil Törsäter,

regionutvecklingsdirektör påVästra Götalandsregionen, finnsdet ett behov av en gemensamförvaltning för att de enskildaskolorna är för små. Den nyaorganisationen kan göra admi-nistration och ekonomi effekti-vare. Redan i dag samkör regio-nen sina naturbruksgymnasier.Han betonar att rektorerna

fortfarande kommer att varachefer över sina skolor och haen lokal budget att styra över. – Jag har förståelse för att

det kan finnas en viss oro förvad det här kommer att betyda.Så är det alltid i förändringspro-cesser, säger Bertil Törsäter.

28

DEBATT Besök tidskriftens facebooksida, Tidskriften Folkhögskolan, och kommentera artiklar itidskriften. eller mejla inlägg direkt till tidskriften: staffan.myrback@lararforbundet.se

stewe claeson tycker att hansnedlåtande sätt att uttrycka siginte är så mycket att hänga uppsig på. Det är ju bara en fråga om’ordval’. Lite märkligt är det att enperson med sådan vana vid språ-ket inte har bättre koppling mel-lan känsla och uttryckssätt. Steweborde ha lite bättre koll på sinabinjurar och inte låta sig ryckasmed av adrenalinproduktionen.

Men för all del, låt oss lämnadet därhän, och istället diskuteradet som Stewe ser som huvud-punkten: vem som ska städa uppefter ett misslyckat skolsystem.Det är det vanliga skolsystemetsförbannade skyldighet, anserStewe. Och tänk, jag håller med!

Men om vi tänker ett varv till:kommer det vanliga skolsystemetatt göra det? Är det ens möjligt,även om maximala kraftansträng-ningar görs? Jag tror inte det, ochdet säger jag inte som ett sätt attförsvara eller urskulda misslyckan-det. Allt som kan göras för atträtta till bristerna i systemetmåste göras.

Men vad ska samhället göramed de personer som redan ham-nat på sniskan? Och även i denbästa av världar kommer individeratt slås ut ur systemet, därför attsamhället idag ser så annorlundaut mot det vi är vana att tänkaoss, det finns så många krafter

utanför skolan som drar i elevernaoch pockar på deras uppmärksam-het, så många alternativa förhåll-ningssätt till skola, arbetsliv, själv-bild etc.

Så jag menar att vi nog måsteräkna med att det alltid kommeratt finnas behov av alternativa(ut)bildningsformer för en storgrupp människor. Och varför skainte de kunna hitta sitt alternativpå folkhögskola? Förr tog folkhög-skolan hand om den s.k. begåv-

ningsreserven, människor som avsociala och ekonomiska skäl intefått möjlighet att studera. Folk-högskolan utgjorde en viktig kom-pensatorisk kraft, en väg till själv-förverkligande för dessa personer.Och så borde det vara också idag.Det Stewe kallar för städuppdrag,kan bli en avgörande vändpunkt ilivet för de personer som slagitsut ur skolan. På folkhögskola blirde bemötta med respekt, inser attde har förmågor och inte barabrister etc.

Det som sticker i ögonen påmånga är att de upplever att folk-högskolan tvingas ta på sig upp-drag i form av t.ex. SMF kurser.Det är helt frivilligt, Stewe! Mångaskolor känner att de gör en viktig

Att städa eller inte städa, är fråganDet Stewe Claeson kallar för städuppdrag, kan bli en avgöran-de vändpunkt i livet för de personer som slagits ut ur skolan,skriver Urban Lundin i debatten om vad som är folkhögskolansuppdrag. Stewe Clason svarar.

Vill du leda Malungs folkhögskola in i framtiden?Landstinget Dalarna Kultur och bildning söker

Rektor till Malungs folkhögskolasom tillsammans med Malungs Folkhögskolas medarbetare och kursdeltagare vill utveckla folkhögskolan lokalt, regionalt, nationellt och globalt.

Sista ansökningsdag 1 april

Läs mer om tjänsten på www.ltdalarna.se/jobb eller www.malungsfolkhogskola.se

29

läsandet minskar. Utredningen för någon månadsedan visar alarmerande icke-läsning främst blandyngre män. På folkhögskolan upplevde jag de sistaåren under min verksamhet ett fenomen som jag interiktigt begrep: jag kunde aldrig referera till litteratursom jag, kanske naivt, antog att alla hade läst, om intehemma i soffan, så på litteraturtimmarna i skolorna.

Jag visste att svensklärarna inte längre hade någon gedignare littera-turhistorisk bakgrund. Det var längesedan man slopade läsningen avhela verk på universitetets svensklärarutbildning, och litteratur frånäldre tid inskränkte sig till listor över böcker som borde läsas ochsom ingick i något som kallades det klassiska arvet. Få hade dockverkligen läst dem. Jag kunde inte referera till texter jag antog hördealla till: Nässlorna blomma, Doktor Glas, Gösta Berlings Saga, Hem-söborna, Peer Gynt, Faust, Madame Bovary osv osv. Det gick inte.Under de senaste tjugofem åren har jag inte hittat en enda klassisktext som ens alla i en skrivargrupp hade läst. Vid ett tillfälle var denenda bok alla hade läst Liftarens guide till galaxen.

Men till värdegrunden i folkhögskolan hör litteraturen. Skönlittera-turen. Man måste komma ihåg att det bara är i skönlitteraturen mankan få veta något om människan. Den goda litteraturen är självagrundforskningen om människan (och då tänker jag inte på stollighe-ter som Dan Brown eller deckare). I alla tider har läsning av och sam-tal om skönlitteratur varit ett av folkhögskolans huvudmoment. Inteför inte skrev Lars Furuland en gång en bok som hette Folkhögskolan– En bildningsväg för svenska författare. Men inte bara de som ville bliförfattare eller journalister läste litteratur. Alla i folkhögskolan skulleläsa – och samtala om det man läst. Man måste komma ihåg att detfinns en anledning till att Nobelprisen delas ut i kemi, fysik, och medi-cin – dvs grundforskning om mänskligt liv. OCH i litteratur: grund-forskningen om människan i samliv med andra och inför alla de storagåtorna.

Jag antar att de flesta som läser Folkhögskolan känner till idén medatt låta ekonomi- och juridikstudenterna vid Jönköpings högskola läsaöver 100 skönlitterära verk under sin utbildning. Läraren som skulleundervisa blivande jurister och ekonomer, människor som kommeratt ha att göra med medborgare i deras svåraste stunder, konstatera-de att eleverna saknade elementära kunskaper om människan . Där-för införde han romaner som en del av den mer ”tekniska” utbild-ningen. Bara i skönlitteraturen lär man sig vad människan är, hävdadehan. Det var också en av grundtankarna hos Grundtvig, och en av detankar jag kommit att hålla särskilt högt genom alla år, det ’historiskt-poetiske’; det låter trist och konstigt, men tanken är lysande. Bara ilitteraturen, den goda, nota bene, kan man få pröva vad godhet är,hur sorg och glädje verkar, vad människan förmår i omöjliga lägen.

Dagens utredning om läsningen måste alltså tas på allvar. En ungman som inte läser är en potentiell högrisk. Så svensklärare – nöj erinte med att ”det är väl bra om de åtminstone läser serier”. Det ärläsningen av riktig litteratur och framför allt samtalen om det manläst - som är – värdegrunden.

S T EW E C L A E SON

Om värdegrunden 3: Läsning

KRÖN I KA

insats för dessa unga. Men allakan avstå. Om det vore så att allaavstod av de skäl Stewe anför(det är inte vår uppgift), så voredet en skam för folkhögskolan,ett sätt att avskärma sig från sam-hället. Den tendensen har vi fak-tiskt nog och övernog av! Se barapå artikeln i Folkhögskolan nr 12013, där Thorbjörn Carlstenanser att folkhögskolan håller påatt gräva sin egen grav för att”man önskar få del av statenspengar i de olika arbetsmarknads-politiska programmen. Förr möttevi alla typer av människor i folk-högskolans klassrum….”.

Det gör jag fortfarande. MenThorbjörn drömmer om att fåsitta vid Grundtvigs fötter! Suck,säger jag bara. Jag är glad att jagverkat i en folkhögskola som intesitter på sin kulle och drömmerom en bildningform, som baserarsig på det danska samhället på1840-talet. Det har runnit en delvatten under broarna sedan dess!Så pass att de broarna inte längeexisterar.

Urban LundinÅsa folkhögskola)

käre urban, ja jag anade nog attdu höll med mig i det som ärhuvudsaken. Låt mig då svara attjag faktiskt håller med dig i det dusäger om att folkhögskolan kanvara räddningen. Sedan Kunskaps-lyftet har ju också jag på minaskolor gjort just det. Så när detkommer till den praktiska sidan ärvi alldeles överens – som jag trorvi faktiskt varit under alla år vivarit bekanta. Men när man nugör detta nödvändiga jobb (detjag kallar städjobb) får vi trots alltinte glömma att folkhögskolansuppdrag faktiskt är så oändligtmycket större. Se min krönika idetta nummer: det handlar omatt se vad hela människan är. Ochfå dessa unga och misshandladeatt ge sig på något annat än detalldeles lättköpta.

Stewe Claeson

Stewe Claeson är författare och har arbetat 41år i folkhögskolan – varav 34 år som rektor.Här skriver han om sin syn på värdegrunden.

DEBATT

30

Gör den kolonialapolitiken synligför tio år sedan reste jagNorrland för att ta reda påhur det gick till när staten stalmarken från nybyggare ochsamer i historisk tid. Det blevtvå böcker. På ett sätt fortsät-ter Po Tidholm den resan inutid i Norrland (Teg Publis-hing), en samling reportageoch essäer skrivna de senaste15 åren. Här blir konsekven-serna av den koloniala politi-ken synliga. Vi får veta vadsom händer när bygdernaavfolkas och samhällen förtvi-nar. Vi får veta vilka halmstrånpressade kommunalråd griperefter. Han skriver med sorg ibläckhornet, ty han ser skön-heten och värdet i att leva ettannat liv än det en stor stadkan erbjuda. Han skriver näramänniskorna med kunskap ochrespekt. Han har ju själv enabenet i Stockholm men är upp-vuxen i Hälsingland. Emellanåtblir det väl dystopiskt och enaning nostalgiskt, men det ären randanmärkning. Till bokensförtjänster hör det drivnaberättandet, och att den på ettseriöst sätt tar sig an vad somhänder med en landsända somegentligen kunnat blomstra ompolitiken varit annorlunda.Numera är det ett problem ihela Sverige utom i storstads-regionerna. Och Umeå.

S V A N T E I S A K S S O N

när jag tänker på väckelsepredikanter som Lars Levi Laes-tadius blir jag först rädd. Jag associerar till händelserna i fila-delfiaförsamlingen Knutby för snart tio år sedan. Så kommerdå en roman om Lars Levi Laestadius. Det känns nästansom om det skulle vara en norrländsk variant på GellertTamas ”Lasermannen”. Jag har fel. ”Fjärilsommar” (blackIsland books) är en bok före väckelsen, en roman om Lars

Levi Laestadius som botanist i Linnés efterföljd. Författaren Marie-LouiseSteiner har tidigare varit folkhögskollärare i Kalix. Där kom hon också inära kontakt med samer.

Det samiska språket behärskas av Laestadius. För att försörja sig lästehan teologi och fick en prästtjänst 1826 i Karesuando långt norr om Pol-cirkeln. Där höll han kåtaförhör och undervisade i innanläsning på samiska.romanen rör sig mellan åren 1806 och 1848, från pojkåren och framåt.Tidigt i boken springer en pojke för livet, barfota över snövidderna. I fam-nen har han ett kantstött krus. Så faller pojken handlöst, kruset rullar i vägoch en klar vätska rinner ut. Långt borta hörs en mans rasande röst, följdav dunsar och skriket från en kvinna. Det är några korta rader om Laesta-dius barndom.

Samtidigt lever han nära växterna, som han tecknar av så fort han hartid och för noggranna anteckningar om. Linné hade under några månader(1732) genomfört en exkursion i Lappland. Men Lappmarken är till ytanungefär en tredjedel av Sverige så. Laestadius tog det som sin uppgift attregistrera nya arter som inte fanns med i Linnés bok.

Flera tusen växter lyckas han samla in. Han kände stor glädje över atthan blev den förste som registrerade ett grässlag. Fyratusen av hansinsamlade växter fördes senare till Vetenskapsakademien i Paris. Handekorerades senare med franska hederslegionen. Och 2000 utsågs han till"Årtusendets norrbottning".,När Lars Levi Laestadius blev tillfrågad om attfölja med på en vetenskaplig expedition till Spetsbergen avböjde han,främst för att han lätt blev sjösjuk och att han hade en stor familj. Medbrita Catarina fick han 15 barn, tolv nådde vuxen ålder.

romanen är tunn, endast 128 sidor, men med alla blommor och växteroch starka känslor är det som om den var minst dubbelt så tjock. bokenmed ett vackert omslag med skirt gräs och handskrivna texter av Lars LeviLaestadius bör kunna användas både på skrivarlinjer och i samband medreligionsundervisningen på de Allmänna linjerna.

H O L G E r N I L é N

En annorlunda upplevelse av Laestadius

Mumin och tillvarons gåtaJukka LaajarinneAlla som har läst omMuminfamiljen undgåratt de handlar omdjupa existentiella frå-

gor. Jukka Laajarinne knyter ihopMumin med filosofin. Vad förenarMuminpappan och Sartre? Vad harTooticki och Heidegger gemen-samt? Vad kan Kiekegaard berättaför oss om Filifjonkan.

L I TTERATUR

Kort om... Mumin, existensialismen, rasism och hur vi motverkar ondskanEn droppen svartblod – ras och tole-rans i USAI en personlig repor-tagebok dissekerarKarin Henriksson ras-begreppet och teck-

nar den historiska bakgrunden iUSA: det blodiga inbördeskriget,årtiondena med apartheidlagar,men också kampen mot rasismenoch skapandet av Medborgarrätts-rörelsen fram till dagens situation.

resan från mörkrets hjärtaEva-Lotta HulténHur kan vi motverkaondskan i oss? Hurskapar vi ett samhälledär de onda hand-

lingarna inte utförs, eller åtminsto-ne utförs mycket sällan? Hulténborrar i frågan om ondskan. Hurformar vi ett samhälle där riskenför folkmord, massmord ochmobbning minimeras?

jag besökte nyligen en läkare påför att bli undersökt. Samtidigttog jag även upp andra saker jagundrade över. Jag insåg snabbt attläkaren bara var intresserad avdet jag bokat besöket för. När jagi Dagens Nyheter läser MaciejZarembas serie om sjukvården,”Hur mycket är en patient värd,”förstår jag varför. Vårdcentralenfår betalt för varje besök. Tar jagupp fler besvär på en gång blir detfärre besök och därmed mindrepengar. Det här är en av mångakonsekvenser som stavas NewPublic Management, ett tänkandesom har sitt ursprung i industrin,som också vi inom folkhögskolankommit i kontakt med. Allt skavägas, mätas, skriftligen dokumen-

teras och samlas in. Så tror politi-ker att de får kontroll över ”pro-duktionen” och kan sätta en pris-lapp på alla åtgärder, ”marknadise-ra” verksamheten i tron att denska bli mer effektiv. Men vårdper-sonal vittnar om hur dokumente-randet tar tid från patienten.Känns det igen? Istället får vi merbyråkrati där ideologi, New PublicManagement, konkurrerar utvetenskap och beprövad erfaren-het. En läsare ringde och sa attdet är ju så här det håller på attbli inom folkhögskolan: Allt skadokumenteras men har verksam-heten verkligen blivit bättre? Seri-en kan läsas på dn.se. Sök påZaremba så hittar ni serien.

S T A F F A N M Y R B Ä C K

31

nina hemmingsson harfått Huddinge kom-muns Karin Boyes litte-rära pris 2012 på25 000 kronor. Honbörjade sin konststudi-er på Wiks folkhögsko-la och tecknar feminis-tiska serier där hon tarupp psykiska sjukdomaroch kvinnlig sexualitet.Hen nes serier har fun-nits med i Galago, Bangoch Aftonbladet. Hen-nes första album, Ur -hunden, utkom 2006och fick Seriefrämjan-dets pris för bästasvenska originalserie.

åsa avdic besökte singamla skola Södra Vät-terbygdens folkhög-skola, där hon utbild-ade sig till journalist imitten av nittiotalet,för att tala om sin bokmed skolans journa-liststuderande: ”Rättåt dig. Så blir du enlyckad konsument.”Åsa Avdic är program-ledare för SVT-pro-grammet Plus och harframför allt gjort sigkänd som grävandekonsumentjournalist. I vår kommer hennesbok ut i pocket.

annika lindquist ärÖnnestads folkhögsko-la första kvinnliga rek-tor, vilket inte vill sägalite. Tillsammans medHvilan är Önnestadlandets äldsta folkhög-skola som grundadesår 1868. Annika Lind-quist har lång erfaren-het av arbete på folk-högskola. Hon är 46år och har arbetatsom lärare på Önnes-tad sedan 1993 ochundervisar i svenskaoch tyska. Hon börja-de sitt nya arbete somrektor 1 januari 2013.

P ER SONER

T ID SKR I F T EN

När ideologi konkurrerar ut verksamhet

Hon fick aldrigNobelprisetlise meitner Fick aldrig Nobel-priset fast det var hon somknäckte koden till kärnklyvning-en. Hennes manliga medarbeta-re fick däremot priset.

Kärlek och Kärnfysik (Albertbonnier) handlar om Lises ihär-diga forskargärning och denvarma relation hon hade tillsvenska kollegan Eva von bahrsom hon lärde känna i berlin1912. Det är en relation mellantvå kvinnor med intensivt intres-se för fysik och naturvetenskapunder en tid när kvinnor fickslåss för en plats i universitets-världen. Lise blev år professor.Eva gav upp forskarkarriärenoch blev folkhögskollärare påbrunnsvik efter att ha inspire-rats av en kurs på GrundtvigsAskov. Hon och hennes manfick stor betydelse för DanAndersson under hans brunns-viksår. Det är Hedvig Hedqvist,barnbarn till Evas syster, somskrivit den fiktiva dokumentä-ren, baserad på Lises brev tillEva och grundlig forskning kringvägen till atombomben.

Dimensionerna är många iboken: vänskapen och kärlekenmellan två kvinnor, ett samhälledär bara de mest envisa ochstarka kvinnorna orkade slå sigfram inom männens sfär, hurförsta världskriget skaparavstånd mellan väninnorna geo-grafiskt och ideologiskt. Krigethindrar dem att träffas ochösterrikiska Lises nationalistiskainställning stämmer inte medEvas analys av kriget. Vi följerspelet kring nomineringen tillnobelprisen och tävlingen mel-lan motståndarmakterna i andravärldskriget att bli först medatombomben. Kärlek och Kärn-fysik är en berättelse om 1900-talets första 50 år i genusper-spektiv, relationsperspektiv ochsom vetenskapshistoria ochpolitisk historia.

b I r G I T T A T I N G D A L

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma.

torbjörn persson var 23 år,hade en fil.kand i statskunskapoch nationalekonomi men villenågot mer. Han ville ut i värl-den och kombinera det med sittstora intresse, att fotografera.Han sökte sig tilll Statens skolaför biståndsarbete på Sandö.Efter utbildningen hamnadehan i Stockholm och fick arbetepå Sida. Och ut i världen komhan, där han kunde kombinerabiståndsarbete med fotojobb,bland annat åt Rädda Barnen.Han minns särskilt ett jobb iEtiopien. På tio dagar tog han

bilder till 14 reportage!När han var 29 år gammal

började han jobba åt Unicef påden lilla ön utanför Afrikasvästkust: São Tomé och Prínci-pe, en stat med i stort sett likamånga invånare som TorbjörnPerssons hemstad Uppsala,180 000 invånare.– På den tiden var det

120 000 invånare. Det landadeett plan var 14:e dag och dethär var före mobiltelefonernastid, så det var inte lätt att hållakontakt med omvärlden.På Príncipe ansvarade han

för utbildningsfrågor åt Unicef,vilket ibland tog sig handfastauttryck. Han hjälpte mindregatubarn att börja i skolan ochäldre barn till att få praktik påarbetsplatser.Tillbaka i sverige ville han

utveckla sitt fotograferande ochsökte sig till fotokursen på Bis-kops-Arnö. Han gick direkt inpå andra året, där deltagarnajobbar med fotoprojekt. Ett

projekt han senare jobbade medär det nog få som kan mäta sigmed: i tre år dokumenteradehan bygget av Öresundsbron,ett arbete som bland annatställdes ut på Arbetets Museumi Norrköping och i Stockholm.

när biskops-arnö behövde enlärare i allmän kurs frågade deom Torbjörn Persson var intres-serad. Han hade läst in bådeämnen och lärarexamen. Det är15 år sedan. Idag är han kursan-svarig på allmän linje och lärarei samhälle, historia och religion. Att vara lärare på allmän

linje innebär i vis mån att ligga iskuggan av välkända linjer somDokumentärfilmutbildningen,Nordens fotoskolan och Förfat-tarskolan. Spannet mellan delta-garna är stort, från de som medsjälvklarhet kastar sig in i storabok- och filmprojekt till de somaldrig öppnat en bok.– De som sällan får en chans

att synas i samhället får möjlig-het att göra det i en folkhögsko-lemiljö. Många elever på All-män kurs vittnar om att det ärpå folkhögskolan de för förstagången har lärare som bryr sigom hela människan..– Det var lusten som förde

mig till folkhögskolan. Det skavara kul att lära sig saker ochdet finns inte så många möjlig-heter till det i samhället, menden möjligheten finns på folk-högskolan. I fredags tog jag medklassen till Fotografiska museetför att se på en utställning dären lärare på skolan ställde ut. Pådet här sättet får deltagarna tadel av kultur som vissa av demaldrig själva skulle välja.

Lusten förde Torbjörn ut ivärlden och till Biskops-Arnö

Torbjörn Persson är ord-förande i SFHLs lokalav-delning på Biskops-Arnödär man just nu jobbarmed en ny lönepolicy.När han fick frågan varväl hans tanke att attsitta nåt år och attmedlemmarna skulle hjäl-pas åt och rotera påposten som ordförande.Det är fyra år sedan.

S FHL - PORTRÄTT

Lusten förde en gång Tor-björn Persson till folkhögsko-lan. Men först skulle denföra honom till Principe, enliten ö utanför Afrikas väst-kust där han arbetade medutbildningsfrågor för Unicef itvå och ett halvt år.

s t a f f a n m y r b ä c k