SFHLS tidskrift sedan 1920SFHLS tidskrift sedan 1920

SLIPPER UNDANABF slipper ta ansvarför miljonrullningen

VÄCKER LÄSLUSTENFolkhögskolan som läser romaner på lektionstid

Tillbaka på Fridhem i våldsam roman

SÄNKER ÅLDERSGRÄNSS vill att 16-åringar skafå gå på folkhögskola

3/20143/2014

Klimatriksdagen en blåslampa på politikerna 6I början av juni genomförs klimatriksdagen i Norrköping. Många folkhögskolor är engagerade. Men klimatskeptiker får hålla sin egen riksdag.

Ingen åtgärd trots miljonrullningen 10ABF Nordöstra och skolstyrelserna för Brunnsvik, Södertörn och Väddö slipper undan ansvar, trots att de brutit mot reglerna för statsbidraget.

Här lär sig deltagare att gilla skönlitteratur14På Örebro folkhögskolan hittade man en metod att väcka lusten för att läsa skönlitteratur hos deltagare som knappt läste böcker innan.

Våldtäkt och klasskonflikt på folkhögskola 20Augustnominerade Amanda Svensson är tillbaka med en av vårens otäckaste romaner med handlingen förlagd till Fridhems folkhögskola. Viföljde henne tillbaka och talade om hennes tid på skolans skrivarlinje.

Vill att 16-åringar ska få gå på folkhögskola 28S vill att ungdomar som gått ut årskurs 9 ska få läsa in gymnasiet på folkhögskola. På sikt handlar det om ytterligare 3000 platser i allmän kurs.

I NNEHÅLLFolkhögskolan ANNONSER/PRENUMERATION: Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail:

gun.thil@larartidningar.se: ANNONSPRISER uppslag: 10 000 kr /sv/v), 12 000 kr (färg) helsida: 5 500 kr

(sv/v), 7 600 kr (färg) halvsida: 3 300 kr (sv/v), 5 300 (färg) kvartssida: 1 900 kr (sv/v), 3 900 kr

(färg). PRENUMERATION: 320 kr. REDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE/LAYOUT: Staffan Myrbäck, Box 12

229, 102 26 Stockholm. Tel: 070-324 97 33. e-mail: staffan.myrback @lararforbundet.se REDAKTION: Bir-

gitta Tingdal (birgitta.tingdal@bredband.net), Holger Nilén (holger.nilen@jakan.nu) Svante Isaksson

(svante@svanteisaksson.com,). ADRESS: Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12 229, 102

26 Stockholm. TEL: 08-737 67 00. HEMSIDA: www.sfhl.se SISTA MANUSDAG nr 4 2014: 18 augusti.

UTGIVNING: 10 september. OMSLAG: Anna Wahlgren

2

REDAKTÖREN . . . Till hösten kommer nya Folkhögskolan.....................................................4INSÄNT . . . Folkbildningsrådet måste utkräva ansvar av ABF Nordöstra! .........................7INGÅNG . . . Feltänkt om 16-åringar på folkhögskola ............................................................5MÅNADENS LINJE . . . Kombinerar allmän linje med teaterprofil .......................................8KRÖNIKA . . . Gösta Vestlund: Ny växande humanism underifrån ...................................13DEBATT. . . ”Säg nej till förslaget om 16-åringar på folkhögskola” .................................26LEDARE . . . ”Kan bli problem att blanda gymnasium och folkhögskola” ........................27KRÖNIKA . . . ”Demokratiuppdraget är min drivkraft” ......................................................29BÖCKER . . . Reportage om Folkhögskolan, utvandringen, biografier i valrörelsen ......30PERSONER . . . Profilerna som började på folkhögskola ................................................31

3

i detta nummerintervjuar vi soci-aldemokraternasskolpolitiskatalesman, IbrahimBaylan om social-demokraternaförslag att 16-

åringar ska ha möjlighet att läsa ingymnasiet på folkhögskola på sid28. Förslaget innebär att Folkhög-skolan blir en blandning av vuxen-skola och ungdomsskola och harredan väckt reaktioner från erläsare. Två av dem kan ni läsa påsidorna 5 och 26. Vad tycker du?

Tidskriften har i över ett årstid avslöjat att ABF-förbundet ochABF Nordöstra använt statsbidra-get till annat än vad som är tillåtetenligt statsbidragsvillkoren förfolkhögskolan. Att döma av svarenfrån Folkbildningsrådet i dettanummer kommer detta inte ledatill någon granskning eller åtgärdfrån folkbildningsrådet sida. I ettinlägg på sid 4 kräver förre rek-torn för Brunnsvik och Södertörn,

Per-Ola Jansson, att Folkbildnings-rådet granskar ABF Nordöstrashantering av statsbidragen. Han ärytterst kritisk mot att mottagarnaav statsbidragen, dvs folkhögsko-lorna, granskar sig själva.

under hösten fick vi besked omen rejäl förstärkning av tidningensbudgeten. Efter sommaren blirden även synlig för er läsare.Under våren har vi anlitat en gra-fisk formgivare som ska ge tid-skriften ett nytt utseende och ettstörre format. Tidskriften kom-mer också att få fler sidor. Förförsta gången i tidskriftens 94-åriga historia har vi pengar attbetala en formgivare som i fort-sättningen ska göra tidningens lay-out. En annan stor förändring äratt Folkhögskolan ska få en egenhemsida på lärartidningarnas por-tal där vi kommer att lägga ut tid-ningens innehåll med möjlighet förläsarna att kommentera och länkaenskilda artiklar. Planen är ocksåatt lägga ut en del ”extramateri-

al,” både på hemsidan och tidskrif-tens facebooksida, ”TidskriftenFolkhögskolan.” Det kan varamaterial som inte fått plats i tid-ningen, uppföljningar av sådant viskrivit om i tidningen men ävenaktuella händelser som hinner bliinaktuella för tidskriften.

Syftet är förstås att ni läsareska ha möjlighet att kommentera,diskutera, gilla, risa och rosa inne-hållet i tidningen men ocksåberätta och tipsa oss och varand-ra om vad ni gör på skolorna. Dukan börja med att besöka Folk-högskolans facebooksida och gillaoss och kommentera innehållet idetta nummer. Vad tycker nit. ex. om förslaget att 16-åringarska ha möjlighet att läsa in gymna-siet på folkhögskola eller att ABFslipper undan ansvar?

Med detta önskar jag alla enskön sommar. Till hösten åter-kommer vi med den nya Folkhög-skolan och som alltid med ett läs-värt och spännande innehåll.

Staffan Myrbäck

REDAKTÖREN

Till hösten kommer nya Folkhögskolan

Eterlyses: mångfaldJag har jobbat på samma folkhög-skola i snart 30 år och på vår tea-terlinje har några av våra eleverhaft en etnicitet som varit norm -brytande. De har ofta tagit sigvidare och det är bra för mångfal-den. Men Jag söker mer mångfaldpå speciallinjerna. Det blir så trå-kigt och förutsägbart om allakommer från samma samhällsklassoch har gjort samma resa. Jag villbli förvånad och vi behöver förvå-nas. Wendelsberg har gjort detlättare att ansöka genom att haett ”farmar-lag”: Allmän linje medspecialinriktning, det gör att flervågar ta nästa steg. Men ingetmer. Finns det någon skola somhar tagit bort hinder som får

sökande att tveka? Har din folk-högskola kommit på något mersätt?

Tips mottages tacksamt.Helle Dahl

Wendelsbergs folkhögskolahelle.dahl@folkbildning.ne

Fler om initiativetI förra numret intervjuade viSoraya Post. I presentationenskrev jag att hon tog initiativet tillden romska folkhögskolan Agnes-berg. Men korrekt är att hon varen av flera, främst skolans nuva-rande rektor Kieth Palmroth somi många år innan starten resterunt i Sverige och kartlade beho-vet av utbildning för romer till-sammans med professorn vid hög-

skolan i Trollhättan, Hans- ErikHermansson, samt Birgitta Neste-rud, styrelseordförande på Agnes-berg och tidigare rektor på Göte-borgs folkhögskola, som varit medfrån början och stöttat projketet.Agnesberg öppnade 2007 som fili-al till Göteborgs folkhögskola ochfrån 2010 godkände Folkbildnings-rådet ansökan om att bli en själv-ständig folkhögskola med rätt tillstatsbidrag.

Staffan Myrbäck

Fel folkhögskolaI förra numret intervjuade vi Joa-kim Sveland och råkade knytahonom till fel folkhögskola. JoakimSveland är lärare och lokalavdel-ningens ordförande på Birkagår-dens folkhögskola. Inget annat.

I N SÄNT

4

I N SÄNT

Folkbildningsrådet måste utkräva ansvar av ABF!några reflektio-ner kring ABFNordöstra Stor-Stockholm medanledning av deartiklar somFolkhögskolanpublicerat sedanhösten 2012.Jag var rektor

hos ABF Nordöstras folkhögsko-lor Södertörn och Brunnsvikunder åren 2003-2011, varav desista tre åren på Brunnsvik.

Så här citerades jag i Folkhög-skolan 7/2012:

”Brunnsvik är idag inordnad i ettsystem där skolans styrelse i prakti-ken är en målvakt för beslut somfattas i ABF Nordöstras styrelse, omens där, och där det folkbildnings-mässiga ansvaret är utplånat till för-mån för ett kallhamrat utnyttjandeav folkhögskolan för helt andra syf-ten bortom de förväntningar somstaten har med sitt bidrag till verk-samheten”.

idag har mina påståendenbestyrkts. Strålkastarljuset böridag riktas mot myndigheten Folk-bildningsrådet som har att beivraföreteelser som jag påstår i citatetovan. Granskningsansvaret ärdock förflyttat från Folkbildnings-rådet till bidragsmottagarna medutgångspunkten att vi lever i denbästa av världar. Där går allt rätttill, där alla är genomsyrade avdygden och där alla har ett själv-skrivet förtroende för varandra.

Folkbildningsrådets myndighets-roll har ända sedan tillblivelsen1991 varit ifrågasatt. Ibland harden ansetts som löslig, ibland somen befriare från regelbyråkratinsjärngrepp. Men när det är uppen-bart att en betydande verksamhetkan misstänkas ha missbrukat

resurser avsedda för folkbildnings-verksamhet måste någon form avmyndighetsutövning påkallas. Området ständigt hänvisar till verk-samheternas egna utvärderingarfrånhänder man sig myndighetsrol-len. Hur lätt är det inte för rege-ring och riksdag att ifrågasättastödet till folkbildningen om miss-bruk inte kan stävjas?

Folkbildningsrådet fastställde ifebruari i år nya riktlinjer förutredning och granskning av destatsbidrag som tillfaller studieför-bunden och folkhögskolorna.Varje mottagare av statsbidrag harenligt förordningen 1991:977 självdet fulla ansvaret att kontrolleraatt statsbidragsbestämmelsernaföljs. Trots kritik mot denna ord-ning allt sedan Folkbildningsrådetinrättades har denna självkontrollfungerat bättre än vad som för-väntats. Statsbidragsanvändarnahar i regel skött sig.

Nu har det emellertid genomden artikelserie som Folkhögsko-lan publicerat sedan 2012 kringABF Nordöstra med stor tydlig-het bland mycket annat framkom-mit att deras verksamheter inteanvänt sig av statsbidragen på ettkorrekt sätt. Trots att Folkbild-ningsrådet erhållit löpande infor-mation om vad som pågått harinte något beslut fattats av Folk-bildningsrådet att sätta igång enegen granskning.

I riktlinjerna påpekas att ”engranskning innebär ett allvarligt ifrå-gasättande av ett studieförbund elleren folkhögskolas hantering av stats-bidraget”. Det är uppenbart att all-varligare än det som framkommitgenom Folkhögskolans artiklar kandet knappast bli.

ABF Nordöstra, ABF:s för-bundsledning och folkhögskolornahar under artikelserien förnekat

det mesta som skrivits om derasoegentligheter till dess att detvingats till motsatsen. ABF-för-bundet påstår fortfarande att ABFNordöstra använt statsbidragenkorrekt och folkhögskolornapåstår samma sak.

när verkligheten innehåller falskrevision och fejkade bokslut fun-gerar inte Folkbildningsrådetsriktlinjer för granskning. Rådetmåste då på egen hand förvissa sigom vad som hänt och kommafram till ett eget ställningstagande.

I en verklighet där Sverigesfolkhögskolor varje år tvingas tillbesparingar är det begripligt omfolkbildningen söker andra sätt attfinansiera sin verksamhet. Mensom fallet ABF Nordöstra visar såutsätter man sig då för stora ris-ker. Kravet på kontroll och effek-tiv uppföljning av hur statsbidra-gen används måste följa med idenna utveckling. Frånvaron avmyndighetskontroll utsätter helafolkbildningen för risken att klassi-ficeras som en ”lekstuga” införoffentligheten.

Jag uppmanar Folkbildningsrå-det att självständigt och noggrantutreda vad som hänt, redovisaresultatet öppet och sedan utkrä-va ansvar. Jag tycker att det är vadsom krävs för att bevara anseen-det och förtroendet för folkbild-ningen och därmed trygga vår fri-het för framtiden. Jag har haftmånga kontakter med vänner ochkollegor inom folkbildningen ochupplever ett starkt stöd för minuppfattning att detta måste hante-ras ansvarsfullt och seriöst förvårt gemensamma bästas skull.

Per-Ola Janssonf. d. rektor Brunnsvik

och Södertörn

Per-oOla Jansson är före detta rektor på Brunnsviksoch Södertörns folkhögskolor åren 2003-2011

5

I NGÅNG Staffan Hübinette är lärare på Tollare folkhögskola

socialdemokraternas förslag att folkhögskolanska kunna erbjuda fullständig gymnasieutbildningför 16-åringar är feltänkt. Det handlar i förstahand om pojkar som gymnasieskolan inte klararatt motivera och som annars hänvisas till gymna-sieskolans introduktionsprogram. De ska nu eftergrundskolan kunna läsa hela gymnasieutbildningenpå folkhögskola. Skälet enligt förslaget är att folk-högskolan ”anpassar undervisningen efter deltagar-

na, utgår från deltagarnas behov och ger deltagarna stort inflytande överhur de ska lära sig och att de söker sin egen kunskap”. Det gör att folk-högskolan har ”återfunnit lusten till lärande hos många av dem som intelyckats inom det offentliga skolsystemet”. Detta borde vara en självklar-het även för grund- och gymnasieskolan. Den skolpolitik där skatte-medel i miljardklassen flyttats från skolans klassrum via räntesnurrortill riskkapitalister och skatteparadis har havererat och nått vägsände. Skolor går i konkurs, elever står utan praktikplatser, undervisasav obehöriga lärare och får klara sig på egen hand när lärartäthet skaväxlas om till vinst.

Den extrema svenska marknadsstyrda skolpolitiken har fått Pisa-resultaten att sjunka mot botten och klyftorna att öka. Medan allian-sen framhärdar i att privat vinstintresse gör skolan bättre hukar soci-aldemokratin för frågan. Istället ska nu folkhögskolan bli räddaren inöden. Analys och diskussion om konsekvenserna saknas i det illagenomtänkta förslaget. Men att göra folkhögskolan till en ungdoms-skola för skoltrötta 16-åringar är att devalvera folkhögskolan ochäventyra dess särart.

Ett skäl till att ungdomar som av olika orsaker avbrutit sin gymna-sieutbildning och senare när de är 18 år eller äldre söker sig till folk-högskolan är just att de är lite äldre, mognat något och vill ha ettalternativ till ungdomsskolan, en mötesplats för vuxna som frivilligtsökt sig dit. Som deltagare är jag en VUXEN bland andra vuxna. Ijust detta ligger en viktig pedagogisk utgångspunkt.

Ändå avbryter 18 procent sina studier på folkhögskola. En vanligorsak till detta enligt Folkbildningsrådets redovisning, är att deltagar-na, i synnerhet på allmän kurs, ”inte är mogna för studier, att de harhemlängtan, motivationsbrist eller hög frånvaro på kurserna”. Man kon-staterar vidare att mot bakgrund av att deltagarna i allmän kurs blivitallt yngre och har sämre studieförutsättningar än tidigare så är ande-len avbrott inte överraskande stor. Redan nu är det alltså ett pro-blem att alltför många deltagare på allmän kurs är för unga.

Med 16-åringarna följer även gymnasieskolans kursplaner, betyg,nationella prov, föräldrakontakter och det kräver en viss volym föratt fungera. Den viktiga skillnaden mellan gymnasieskola och folkhög-skola suddas ut. Folkhögskolans pedagogik som framhålls i förslagetförklaras inte bara av goda pedagogers förhållningssätt i allmänhetutan av strukturella faktorer; ett annat regelverk, ett annat syfte, enfri och oberoende mötesplats för vuxna som en del av civilsamhället.

Det räcker med en ungdomsskola, se i stället till att den fungerar.Skulle förslaget ändå antas av en kommande riksdag står hoppet tillatt folkhögskolan är klok nog att avstå från erbjudandet.

S T A F F AN HÜ B I N E T T E

Feltänkt om 16-åringar i folkhögskolan

KORT OM . . .

södra stockhkholm folkhögsko-las Inkludera mera-grupp gjorde enaktion på Skärholmens torg isamband med att de höll ÖppetHus på Folkhögskolans dag. Medballonger och flyers på svenska,arabiska, turkiska och spanskauppmanades Skärholmsborna attrösta i EU-valet.

nyköpings folkhögskola anord-nade i april ett heldagsseminariumpå temat Folkbildning på spåret –Vart är vi på väg? Inbjudna varbland annat författaren GöranGredier och Domino Kai, sakkun-nig i romska frågor

skarpnäcks folkhögskola bjöd imaj in till samtal med två perso-ner från Rumänien som försörjersig som tiggare i Stockholmssödra förorter för att tala om vadsom får en människa att åka långtbort från sin familj för att försörjasig som tiggare. Arrangemangetskedde i samarbete med organisa-tionen Solidaritet för 17.

västra götalandsregionen satsar700 000 kr på en filmutbildningpå folkhögskola. Vilken av regiop-nens folkhögskola som får utbild-ningen är inte klart. Man satsarockså en miljon kr på ett digitaltkompetenslyft för folkhögskolor-nas personal.

folkbildningsförbundet utlyseruppsatsstipendier i ämnen medrelevans för folkbildning och stu-dieförbund. Mer informationsfinns på studieforbunden.se.

årsbok för folkbildning 2013 ärnu klar och kan beställas frånFöreningen för folkbildningsforsk-ning: ffff@folkbildning.net. Bokenkostar 200 kr och innehåller 13artiklar om bl. a. folkhögskolornasglobala arbete och folkhögskollä-rare anställningsvillkor, lärarrolloch utbildningsvägar. Flera avartiklarna handlar om läsning ochprojekt med att väcka läslustenoch få män att läsa mer.

6

Vad är klimatriksdagen?– Vi vill lyfta klimatfrågan i valrörelsen, därför

ordnar vi en symbolisk riksdag, för vi tycker inteatt den vanliga riksdagen tar frågorna på det allvarsom den borde göra. Vår förebild är folkriksda-garna för allmän rösträtt i slutet av 1800-talet.Vad gör ni?

– Vi har tagit in motioner, vi kommer att ha etthögtidligt öppnande och dessutom ett kulturpro-gram och ett familjeprogram, en massa forskarekommer, och vi kommer att välja ut sex motionersom vi kommer att driva extra mycket i valrörel-sen. Vi har fått in 225 motioner. Mer informationom riksdagen finns på klimatriksdag2014.se.Vad är målsättningen?

– Att lyfta klimatfrågan inför valet, för vi vill juha en riksdag som konsekvent för en politik föratt minska utsläppen av växthusgaser och ställa omtill ett klimatvänligt samhälle. Vi kommer ocksåmed förslag om hur det ska gå till.Vad är det viktigaste förslaget?

– Vi får se, vi ska rösta fram sex motioner somblir till en topplista. Vi ska också överlämna alla225 motionerna till riksdagspartierna och derasungdomsförbund vid avslutningen. Motionerna äruppdelade i olika ämnesområden och det är gans-ka jämnt fördelat mellan dem. Vilka står bakom klimatriksdagen?

– Det är en religiöst och partipolitiskt obundenideell förening som bildats bara för det här syftetoch den ska läggas ner efteråt. Vi har en gemen-

sam värdegrund i att vi tar varningarna från FN:sklimatpanel på största allvar och vi utgår alla män-niskors lika värde och rättigheter.Varför är just klimatfrågan viktig?

– Den är viktig för att livet på jorden ska kunnafortsätta. Vi är på väg mot det varmaste klimatetsom varit på 65 miljoner år med den utvecklingsom är nu. Livet på jorden som vi känner till detkan inte fortsätta då. Tinar tundran i Sibirien såfrigörs metangaser som nu är infrusna och ytterli-gare växthusgaser släpps ut i atmosfären. De ärmycket starkare än de gaser som bildas när vieldar kol. Glaciärer smälter, havsnivån stiger ochhavet blir varmare. Det är flera olika faktorer somsamverkar. Det låter så lite med en halv eller engrads temperaturhöjning, men i naturen är det jät-temycket. Det är sagt att vi bör ligga under tvågrader, men det är inget idag som tyder på att detska lyckas, så vi måste göra en kraftansträngning.Forskarna talar om en ”tipping point”, ett läge därdet plötsligt vänder som man inte kan förutsäga.Vi står inför en fruktansvärt allvarlig situation somrör mänsklighetens överlevnad, men det är kanskesvårt för oss att ta till oss, eftersom det mesta serut som vanligt när man tittar ut genom fönstret.Särskilt för oss som bor här uppe. Det finns kritiker som menar att ni överdriveroch att uppvärmingen beror på naturliga varia-tioner över seklerna. Hur ser du på det?

– Ett par stycken av dem har hört av sig och dåhar jag sagt att de får väl ordna sin egen riksdag.

T IO F RÅGOR

Klimatriksdagen 2014 ska lyfta klimatfråg

Klimatriksdagen genom-förs i Norrköping 6-9 junimed stöd av bland annat

SFHL och flera folkhögsko-lor. Alla är välkomna utom

de som inte tror att uppvärmningen beror på

utsläppen av växthusgaser.– De får ordna sin egen

riksdag, säger ordförandeAnnika Elmqvist.

7

Protester mot drogtesterLjungskile folkhögskola diskuterar att införa slump-mässiga drogtester för att komma åt problemenmed droger på skolan. Men flera deltagare skolanprotesterar mot att frågan ens diskuteras, även omingen förnekar att droger förekommer. Skolans rek-tor, Paula Pelli, är oroad över en allt liberalare synpå droger och säger till Sveriges radio att ledningenunder en längre tid fått indikationer på att drogan-vändningen på skolan har blivit ett större problem.

Staffan Hubinette, lärare i socialpedagogik ochdrogprevention på Tollare folkhögskola och somgett ut en bok om drogprevention säger till SverigesRadio att drogtester är en av flera åtgärder för attupprätthålla en narkotikafri miljö och att drogtesterhjälper till att minska användandet av droger.

– Det bidrar till att öka upptäcktsrisken och entryggare skolmiljö. Men införs det måste det göraspå ett klokt sätt, säger han. Man kan inte bara attställa upp en elevgrupp på rad som lämnar urinprov.

Brunnsvik återuppstår?Brunnsviks bibliotek flyttar tillbaka till Brunnsvik omsocialdemokraterna i Ludvika får som de vill. De villockså att någon slags utbildning ska återuppstå i endel av den f.d. folkhögskolans lokaler. LO har erbju-dit Ludvika Kommunfastigheter AB att köpa Brunns-vik för en krona och att dessutom lämna ett bidragpå tre miljoner netto. Socialdemokraterna säger jamen de andra partierna sägernej. De menar attingen trovärdig affärsplan hittills presenterats. Påstyrelsemötet 2 juni kommer dock en plan att pre-senteras enligt ordförande Ingvar Henriksson (S).

SD gillade inte debattreglerI maj ordnade Sundsgårdens folkhögskola en EU-debatt för sina deltagare på skolan. Alla riksdagspar-tier var inbjudna. En huvudpunkt var vad partiernavill göra åt den ökande rasismen och främlingsfient-ligheten i Europa. Ett villkor för att Sverigedemokra-terna skulle få vara med var att de skrev på ett avtaldär de lovade att inte kränka de studerande ochmedarbetarna, oavsett kön, religion, etnicitet ochsexuell läggning. Kravet fick SD att tacka nej.

Folkhögskola öppnar i ÅseleTill hösten öppnar Vindelns folkhögskola, som är enlandstingsfolkhögskola, en filial i Åsele i Västerbot-ten. Förslaget kommer från Socialdemokraterna ilandstinget och beräknas ge 20 studieplatser.– Det här kan ge ett lyft till södra Lappland. Vi harmånga som behöver läsa in grundskola och gymnasi-um säger Peter Lindström (S), kommunstyrelsensordförande i Åsele i ett pressmeddelande.

Vi ordnar en riksdag för de som tar varningarnafrån FN:s klimatpanel på största allvar. De somkommer till klimatriksdagen anser att den debat-ten är överspelad för länge sedan.Ni kommer inte att släppa fram några kritiker?

– Vi försöker samla de som ansluter sig till denforskning som tar det här på allvar, och det är denstora majoriteten. Det finns så mycket fakta nu såden kritiken är inte intressant, utan det som ärintressant är att samla alla som vill se en föränd-ring i klimatvänlig riktning och att få kraft bakomden opinionen så att det blir förändringar.Vad är den viktigaste orsaken till klimatföränd-ringen anser du?

– Vi har ju eldat upp alldeles för mycket fossilabränslen och vi fortsätter att göra det i ökandetakt, trots all kunskap som finns. Det enda somkan hjälpa är en kraftig opinion underifrån och detär det vi försöker skapa. Och vi är inte ensamma,det är många som jobbar för hållbarhet. Men de fossila bränslena svarar ju för en stordel av energiförsörjningen i världen. Hur skaman kunna ersätta dem?

– Vi som riksdag upplåter bara ett forum ochde som har lämnat in motioner kommer med för-slagen och där finns det olika åsikter. En del ärmot kärnkraft och en del är för att de ska ersättasmed kärnkraft. Det är som i den vanliga riksdagenatt det finns olika åsikter. Vi som förening tar inteställning.

S V AN T E I S A K S S ON

gan i valrörelsen

En del är mot kärnkraft och endel är för att de ska ersättasmed kärnkraft. Det är som iden vanliga riksdagen att detfinns olika åsikter. Vi som för-ening tar inte ställning.

8

S I F F ROR MÅNADENS L I N J E

3,56Av alla folkhögskolor i landetredovisar MKFC - Stockholmsfolkhögskola (som enbart finnspå nätet) högst söktryck med12,93 sökande per plats tillsina 15 platser i allmän kurs.Annars är det Fridhems folk-högskola som har högstsöktryck med 3,56 sökandeper plats till 95 platser i allmänkurs och 6,75 i särskild kurs.Det visar Folkbildningsrådetssenaste statistik.

1,83Åren 2010-2013 har det sketten liten nedgång i sök tryckettill folkhögskola i allmän kurs,från 2,03 till 1,83. I särskildkurs har det i stort sett legatstilla runt 2,35. År 2006 varsöktrycket var 1,7 i allmän kursoch 2,0 i särskild kurs. Högstsöktryck finns i förortkommu-ner till större städer samt detre storstäderna – 2,31 i all-män kurs och 3,14 i särskild.

87Det går bra för de som utbildarsig till fritidsledare på landetsfolkhögskolor. 87 procent avdem som gick ut fritidsledarut-bildningen i Sverige 2013 harfått jobb. Ungefär hälften hartillsvidaretjänster. En stor delhar vikariat som kan leda tillfast anställning. Det visar Fri-tidsledarskolornas (en samar-betsorganisation för folkhög-skolans fritidsledarutbildningar)årliga uppföljning. Det bedrivsfritidsledarutbildning på 21folkhögskolor i Sverige.

58Liljeholmens folkhögskola harovanligt många sökande till sinbibelkurs och diakoniutbildning.58 sökande till 22 platser.

– det som gör det såhäftigt att jobba somlärare är den härutvecklingsresan delta-garna gör. Särskilt närman får lov att kombi-nera den med teaternblir det en så intensivutveckling på kort tid.Helena Jacobsson ärlärare i allmän kurs medteaterprofil på Marka-ryds folkhögskola i syd-västra hörnet av Små-land. Profilen är relativtny, det är femte året.

– Det finns en tradi-tion med teater, sångoch dans på skolan. Vihar en linje som heterMusikteaterskolan som funnits sedan åttiotalet. Av den har det blivit enlillasyster som heter Show och Musikal, som i sin tur har resulterat i denhär teaterprofilen på allmän linje.

Under året prövar deltagarna olika delar inom teater: Monologträ-ning, improvisation, lär sig om sin kropp, sin röst, teatersmink, texter,dramaturgi, teaterhistoria, regi och får grundläggande skådespelarträning.

– Man utgår hela tiden från sig själv och sina egna erfarenheter. Detgör att det blir en väldig utveckling både i ämnet och personligen.

Under året medverkar deltagarna i flera mindre teaterproduktionersom de spelar upp för resten av skolan.

– Nu har vi haft ett antal intensiva veckor då vi hållit på med en slut-produktion. Men lärarna i de allmänna ämnena brukar planera utifrån hurvåra produktionsveckor ser ut, så det har fungerat bra.

Vad är målsättningen med profilen?– Dels att de som är nyfikna på teater ska få pröva de olika delarna i

ämnet samtidigt som de kombinerar det med att läsa upp sina gymnasie-betyg, dels ska de kunna använda året som en förberedande utbildningom man vill fortsätta med teater eller olika typer av arbete på scen.

Helena Jacobsson har jobbat som teaterlärare på skolan sedan 1989och var med att starta teaterprofilen för fem år sedan. Men det är hen-nes första år som lärare på linjen.

– Under många år har jag haft inriktning på musikal och kände att jagbehövde lite ombyte i kosten, nya utmaningar. Så under detta år har jaggjort ett byte med teaterläraren som varit på min tjänst under detta årmedan jag tagit hans tjänst på teaterlinjen.

Vad händer sen med de som gått teaterprofilen?– Många söker vidare till teaterstudier, här på skolan eller på andra

folkhögskolor. Många söker vidare till andra och högre utbildningar inomteater. Men oavsett vad de gör i framtiden känner de att de har haftstor nytta och glädje av året. Vi har ett ämne som heter Röst och tal påschemat. De lär sig hur rösten fungerar och att prata inför folk. Det harmånga nytta av oavsett var de hamnar.

S T A F F A n m y r B ä c K

Teater är utvecklande för alla!

Under året medverkar deltagarna i både mind-re och större teaterproduktioner som de spelarupp för skolan, för barn och gymnasieelever.

C I TATET

”Vi tar dagligen del av den pågå-ende politiska debatten. Sist nu denTV-sända partiledardebatten i SVToch vi förfasas över hur det politis-ka budskapet, som en gång varstatsmannens väloljade redskap,förvandlats till att bli populistiskaoneliners vars främsta syfte är attgöra sig bra i media.”Mats Johansson, lärare på Sunder-

byns folkhögskola och MikaelÅström i Folkbladet, 7 maj 2014,

”Det är tydligt att Miljöpartietaspirerar på att ta över rollen somSveriges skolparti. För att lösa densvenska skolans många problem villman öka resurserna än mer. Menfolkhögskoleläraren tillika språkrö-ret Gustav Fridolin verkar inte hagjort sin läxa. Många experter,däribland OECD:s vice utbildning-schef Andreas Schleicher som äransvarig för Pisa-undersökningen,har påtalat att lösningen inte ärmer pengar – utan fler skickligalärare. Den svenska skolan ärredan bland de dyraste i världen.Trots detta är den inte denbästa.”

Naomi Abramowicz, ledare i liberala Huvudstadsbladet,

17 april 2014,

”Att få tid. Innan jag började härupplevde jag att jag hade väldigtont om det. Plötsligt så fick jag tiomånader till att bara skriva. Dethar också betytt mycket att få träf-fa så många likasinnade människor.I den här miljön, en folkhögskolaute på landet där det inte händermycket, är det upplagt för att sittaoch prata om sina känslor medandra. Det har varit väldigt utveck-lande.”Axel Winqvist, elev på Skurup skri-varlinje i Helsingborgs Dagblad som7 maj hade releasefest för antolo-

gin "Kött och guld"

AVLYS SNAT

. . . I R I K SDAGEN”Bilden av pappa staten leder till att man känner onda, manliga ögon i nacken”Lars-Axell Nordell (KD):”Ibland kan det låta från vissa håll som att civilsamhället bara är enfritidsaktivitet, ett litet sidospår, till det som sker inom denoffentliga eller den individuella sfären. Vi menar att civilsamhälletär något mycket viktigare. Det är här grunden läggs för demokra-ti, medmänsklighet och ett fungerande Sverige. Kristdemokrater-nas politik strävar därför efter att stärka det civila samhället ochdärmed de mellanmänskliga kontakterna. Det är i familjerna, folk-rörelserna, de ideella organisationerna, kooperativen, stiftelserna,de politiska partierna med mera som vi odlar vår grundläggandeetik, de viktiga dygderna och våra demokratiska traditioner... Denmest grundläggande gemenskapen är familjen. I denna lilla gruppfår familjemedlemmarna möjlighet att möta kärlek, omtanke ochförståelse men också att ställas inför krav och ta ansvar. .”

Bengt Berg (V):”Det finns också många tröttsamma bilder av det som är gemen-samt. Om man säger staten blir reaktionen: Uh, vad hemskt! Bil-den av pappa staten leder till att man känner onda, manliga ögon inacken. För att underlätta debatten lite grann kan vi väl tala ommamma staten som är omsorgstagande, varm och inte lämnar enenda liten varelse utanför omsorgen. ”

Margareta Larsson (SD):”Det var det jag upplevde när man som ett folkvalt parti inte ficktillgång till mötesplatser i kommunen – i Folkets Hus, exempel-vis.... Detta gjorde mig mörkrädd, och det var skrämmande. Jaghar tidigare varit en flitig skribent i tidningar, och jag har alltid gåttut med mitt namn. När det blev känt för tidningarna att jag varföreträdare för Sverigedemokraterna trycktes inte en enda artikel,hur mycket jag än skrev. Det var detta jag tyckte var skrämman-de, och jag blev mörkrädd. Någonstans kände jag mig lurad i ochmed att vi hade trott att vi lever med en yttrandefrihet. Det blevvi itutade i skolan, och det har vi fått lära oss. Men när det sedantestas i praktiken visar det sig vara fullständigt horribelt. ”

Agneta Gille (S):”Vi har fri mötesrätt. Vi har avsatt hur mycket polisresurser somhelst i Sverige för att låta dina kamrater hålla demonstrationer,Margareta Larsson. Det handlar om Svenskarnas parti och omSverigedemokraterna som har sina demonstrationer runt om ilandet, och vi ser vad det har lett till. Där har man verkligen visatpå vilken skillnad det är mellan våra synsätt på människor. Dethandlar också om de som finns på gator och torg för att visa sinavsky för de värderingar som Sverigedemokraterna och Svenskar-nas parti har och för den främlingsfientliga rasistiska inställningsom finns hos er. Det finns möjligheter. Det finns en frihet attgenomföra demonstrationer.”

(Redigerat urval från riksdagsdebatten om civilsamhället 5 maj 2014)

9

10

Trots ABF:s lagbrott:

Slipper undan ansvarför miljonrullningenFolkbildningsrådets ledning vet att ABF Nordöstras folk-högskolor brutit mot statsbidragsreglerna. Trots det slipperskolorna undan. Anledningen är luckor i regelverket ochatt ABF bedyrar sin oskuld. Samtidigt har Ekobrottsmyn-digheten startat en förundersökning om misstänkta brott.

s v a n t e i s a k s s o n

et ärinteen accepta-bel och bra

verksamhet somhar genomförts, säger Folkbild-ningsrådets generalsekreterareBritten Månsson-Wallin. Det som gäller är att man

följer rådets statsbidragsvillkoroch det anser hon att abf ochfolkhögskolorna gjort – trots attde använts på fel sätt. Det berorpå att det finns stora luckor ochkryphål i Folkbildninsgrådetsregelverk. Det Folkbildningsrå-det kontrolllerar är nämligenbara två saker: För det första attfolkhögskolor och studieför-bund visar upp årsredovisningarsom godkänts av årsmötet ochför det andra att de genomförtutbildningar och verksamhetsom svarar mot kriterierna förstatsbidragen. Det spelar ingenroll att abf Nordöstras ochderas folkhögskolors årsredovis-ningarna varit felaktiga och attrevisorn som godkänt dem fåttsparken. Det spelar inte hellernågon roll att abf Nordöstras

egen internutredning, somutförts av AdvokatfirmanAhlford, konstaterar att de bru-tit mot ett antal lagar. Det sombetyder något är att abf:s för-bundsstyrelse och styrelsernaför Brunnsvik och StiftelsenVäddö och Södertörns folkhög-skolor påstår att de följt regel-verket. För så ser systemet ut:Det är självförvaltning ochegenkontroll som gäller. Folk-bildningsrådets ledning godtardärför vad ABF påstår.

– det är beklagligt om förening-ar eller stiftelser inte bedriververksamhet som ligger i linjemed varken det som de har somändamål eller är stipulerat enligvåra villkor och det är starktanmärkningsvärt om det pågårunder en följd av år. Men attdet har kunnat ske utan att vihaft full insyn i detta är därföratt man kunnat leverera årsre-dovisningar och rapporter tilloss som är enligt våra stipulera-de villkor, säger Britten Måns-son-Wallin.

abf:s förbundsstyrelse hänvi-

sar till en intern revision av abfNordöstras verksamhet somgenomfördes 2013 av revisions-företaget kpmg. Har ni sett kpmg:s rapport?-Det tror jag inte, säger Brit-

ten månsson-Wallin.Så allt bygger på deras egna

uppgifter?-Det är ABF:s förbundsstyrel-

se som har ansvar att redovisakorrekt i enlighet med vårastatsbidragsvillkor.

abf har hemligstämplat kpmg:srapport. Det är en liten detalj ihärvan som Folkhögskolan suc-cessivt rullat upp sedan hösten2012. Reportagen har handlatbland annat om felaktiga årsre-dovisningar, brott mot stiftelse-lagen och en omfattande låne-karusell. Affärerna har ruinerathela ABF Nordöstras sfär avskolor och bolag. Många lärareoch annan personal har förloratsina jobb. Det som hänt kan fåkonsekvenser för alla folkhög-skolor.– Detta väcker frågan om

trovärdigheten för civilsamhäl-

– När nu detta har skett måsteman fundera på om det finns svag-heter i de statsbidragsvillkor somFolkbildningsrådet har idag, sägerFolkbildningsrådet generalsekreterareBritten Månsson-Wallin

let, om att få behålla de undan-tag och friheter vi har när detgäller att bedriva verksamhet.Vi måste fundera på vad Folk-bildningsrådet måste villkoravad gäller transparens och hurskolorna sköter sin ekonomi,säger Folkbildningsrådets gene-ralsekreterare Britten Månsson-Wallin.I klartext betyder det att

regelverket kring statsbidragenkan skärpas och att kraven påytterligare rapportering i så fallökar för alla folkhögskolor ochstudieförbund .

– när nu detta har skett, vilketär beklagligt å allas vägnar,måste man också fundera på omdet finns svagheter i de statsbi-dragsvillkor som Folkbildnings-rådet har idag. Vi har inte gjortden typen av granskning ochuppföljning, utan vi har haft ettförtroende för det system somfinns inom det civila samhälletmed årsmöten, årsredovisningar,revision och auktoriserade revi-sorer – vi har förlitat oss på det.

Men det är rubbat nu?– I det här fallet är det så

eftersom det dykt upp ett antal

uppgifter som pekar på att mankanske inte har följt det manborde ha följt, säger BrittenMånsson-Wallin. Vad det konkret handlar om

är bland annat misstankar omatt att Väddö och Södertörnsystematiskt tömts på mångamiljoner via överfaktureringarfrån ABF Nordöstra och derasdotterbolag. Stora belopp harockså betalats ut från både ABFNordöstra och från ABF För-bundet till aktiebolaget bakomgymnasieskolan Säbyholm trotsatt folkbildningens statsbidragendast får användas till folkbild-ning.– Vi kan återkalla medel ret-

roaktivt, men statsbidragen ärutbetalade korrekt i bemärkel-sen att vi fått in verksamhets-uppgifter som överensstämmermed vad de är utbetalade för.Men sedan har de använts, somvi har information om nu, tillannat än enbart folkbildnings-verksamheten – och det är detsom är förkastligt, säger BrittenMånsson-Wallin.

Ska ni inte med anledning avde uppgifter som faktiskt finnsgöra en revision?

– Vi har inte hittills kommitfram till att vi ska göra det. Vårkontroll och vår utredning byg-ger på att den som är bidrags-mottagare hos oss utvärderaroch kontrollerar sin verksamhet,säger Britten Månsson-Wallin.

hon anser att det viktigaste äratt se till att något liknande intefår hända igen – inte att utkrävaansvar för det som har varit.Trots att hennes förtroende förABF Nordöstra sviktar.

Konsekvensen blir ju att man ipraktiken kan göra sådana häraffärer och bete sig på det härsättet och att Folkbildningsrådetsläpper igenom det?– Släpper igenom tycker jag

är ett felaktigt sätt att uttryckasig på.

Vad är då det korrekta sättet?– Om man efterlever statsbi-

dragsvillkoren godkänns verk-samheten som ligger till grundför bidraget. Folkbildningsrådetkan vid behov förtydliga statsbi-dragsvillkoren så att den härtypen av händelser inte kan skei framtiden.

ABF Nordöstra själva haravsatt den revisor som godkänt

12

ABF Fick ansvarsfrihet. ABF Nordö-stra höll årsmöte 9 april och bevil-jade den avgående styrelsen ansvars-frihet. Den nya styrelsen ska anmäladen auktoriserade revisor som tidi-gare godkänt de felaktiga årsredovis-ningarna inom föreningen, derasfolkhögskolor och dotterbolag tillRevisorsnämnden. Revisorn fick spar-ken ifjol sommar. Den nya styrelsenska även undersöka om man kantanmäla ett konsultföretag sompåstås ha lämnat affärsråd som letttill olagliga beslut i Stiftelsen Väddöoch Södertörn folkhögskolor. (Bild pådemonstration i Ludvika mot flyttenav Brunnsviks folkhögskola.)

alltihop och den nya styrelsenska anmäla och försöka lagförahonom. Det visar ju att de årsre-dovisningar som lämnats varitfelaktiga. I vissa fall kan dethandla om bokföringsbrott ochandra brott. Föranleder det inteFolkbildningsrådet att ta ett rik-tigt djupt tag i det här för attbevara er trovärdighet?– Fast frågan gäller väl tro-

värdigheten för civilsamhället,att föreningar fortsatt har för-troendet att driva den härtypen av verksamhet. Jag tyck-er att det är den stora frågan.Folkbildningsrådet genomförinte folkbildningsverksamhetenutan fördelar statsbidrag.

Men ni är ju myndighet i detfallet?– Ja, och det bygger på ett

förtroendefullt samarbete i denmeningen att verksamhetengenomförs i enlighet med devillkor som stipulerats. Vi tyck-er att ABF på allvar tagit sig andetta. Jag kan idag inte säga attABF centralt inte har vidtagitåtgärder som är rimliga i rela-tion till vad som har hänt, sägerBritten Månsson-Wallin.

Men ni granskar ju inte dem,ni nöjer er ju med deras svar attallt är okej?– Ja, men ärendet är ju inte

slutfört. Vi har begärt komplet-terande information från derassida. Vi vill ju säkra upp att deinte kommer att använda stats-bidragen till att täcka upp deunderskott som finns från annatän folkbildningsverksamheten.

ekobrottsmyndigheten har inletten förundersökning om miss-tänkta ekonomiska brott motABF Nordöstra. Åklagare Gun-nar Unger är förtegen och hän-visar till förundersökningssekre-tessen, men säger att beslut omeventuellt åtal antagligen kom-mer i slutet av maj.

13

KRÖN I KA

i tre tidigare krönikor har jag redogjort för olikaforskningsinsatser om socialt kapital. Den amerikanskesociologen Robert Putnam publicerade i början av2000-talet boken ”Bowling alone” som gav upphov tillen intensiv debatt i Västvärlden, särskilt i USA. Put-nam pekade på att många folkrörelser hade upphörtoch många andra hade förlorat ett oroande stort

antal medlemmar. Amerikas medborgare samlades inte som förr tillmöten och sociala kontakter. De stannade hemma vid sina TV-appa-rater. Det sociala kapitalet minskade oroväckande.

Många forskare kritiserade Putnams slutsatser, bl.a. Ronald Ingle-hart, som i sina studier funnit att det sociala kapitalet inte minskatmen hade förändrats. Förr var det bundet, man måste av olika skälsamarbeta, nu kunde man fritt välja kontakter.

Den tyske sociologen Ulrich Beck betonade också en positivutveckling av den sociala förmågan i sin bok om individualismen2002. Han hadegenom sina studierfunnit att nutidensindividualister var-ken är egoistereller egocentriker,de är snarare enprotest mot bristenpå social kontakt idet moderna sam-hället.

I en rapport ingående i World Values Survey, som omfattar studier i81 länder, 85 procent av jordens befolkning, sammanfattas ett över-raskande resultat:

”Socialekonomisk utveckling, växande liberala anspråk och krav pådemokratiska institutioner, allt återspeglar den gemensamma underliggan-de processen av humanistisk utveckling.”

Mycket talar för att det är denna process, som ger förklaringen,eller i varje fall en del av den, till det växande kravet på mänskligarättigheter, främst i de s.k. utvecklingsländerna, men också i Väst-världen. bland annat med hänsyn till Jämställdhet mellan kvinnor ochmän. Processen skapar enligt författarna ”ett humanistiskt samhällesom aldrig tidigare existerat”.

Den tidigare existerande humanismen har alltså formats uppifrånav eliter, men den nu framväxande är ”folkorienterad”.

GÖ S T A V Ä S T L UND

Gösta Vestlund är f.d. lärare och rektor påfolkhögskola. År 1978 gick han i pension

som undervisningsråd för folkhögskolorna.15 Juni fyller han 101 år.

Ny växande humanism underifrån

Krav på demokratiskainstitutioner återspeglar

den gemensamma under-liggande processen avhumanistisk utveckling

östa Berlingär enkatastrof.”En man

från Kosovo,en kvinna frånIndonesien ochtvå systrar frånAfghanistan sitter i

ett klassrum på Öre-bro Folkhögskola och

diskuterar Gösta Berling. Vad är hanför en människa egentligen? Sokol Berisha, Zaharah Ibrahimi

och systrarna Fariba och FarouzanHeydari har läst två kapitel ur lättläst-versionen av Selma Lagerlöfs GöstaBerlings Saga om den impulsstyrde,försupne prästen Gösta Berling, enman med många kvinnohistorier somofta slutar i tragedier för kvinnorna.Boken ingår i en grundkurs för demsom inte har läst färdigt grundskolan.

Men i år blev det så att det bara ärpersoner med annat modersmål änsvenska som går grundkursen.– Han är en katastrof, som jag,

skämtar Sokol Berisha och ler.– Men han är en snäll människa

säger Zaharah Ibrahimi. Och kanmycket. Men han är en katastrof.Maria Sedell är lärare i sven-

ska på skolan. Hon lyssnar ochleder samtalet. Hon jämförGösta Berling med män somsitter i fängelse och frågarvarför många kvinnorlockas av sådana män?– Han vet hur han

ska göra för att få demintresserade. Kvinnorblir kära i honom,säger Forouzan Hey-dari och hennes sys-ter Fariba hållermed:

På Örebro folkhögskola fick deltagarna göra något de aldriggjort förr. Inte i grundskolan. Inte på gymnasiet. De fick läsaskönlitteratur. På lektionstid. Men det var inte alldeles enkelt.

s t a f f a n m y r b ä c k

Här står läslus Foto: Berit Roald

– Vi har ett ord för sådana somhonom, som vet vad de ska säga tillkvinnor: Han har en bra tunga.

I N G L A S A T TORG

Örebro folk högskola ligger i stads-delen Vivalla, Örebros svar på Kista.Här är arbetslösheten tre gångerhögre än i övriga Örebro. Tre av fyrainvånare har invandrarbakgrund. Entredjedel är under 15 år. Folkhög skolan ligger i detinglasade Vivalla Centrum. I vanligafall är där mycket folk i rörelsemen vid mitt besök är torget tystoch nästan ödsligt med glastakoch glasväggar som släpper inmycket ljus. En man och enkvinna sitter på varsin bänk; ensvart kvinna i vacker afrikanskdräkt och en lika mörk äldreman i grå kostym, vit skjortamed en svart tröja ovanpå.Det är rent och snyggt.Inget klotter. Runt tor-get och längs medde inglasade gån-garna finns encafeteria med

några stolar utanför, en mattbutiksom säljer orientaliska mattor, enspelbutik och Vivalla Orient Livs.Här finns vårdcentral och bibliotek.Här finns ett kontor för närpolisensom står tomt. Bakom en glasdörr lig-ger folkhög skolan i apotekets ochskolförvaltningens gamla lokaler.– I Gösta Berlings Saga får de

också en introduktion i svensk litter-atur och historia, järnhan teringen ochmycket mer. Och så lär de sig ordgenom att läsa, säger Maria Sedell.

BOK L Ä SN I NG EN M I N S K A R

Grundkursen är en vidareutveck-ling av ett läsprojekt på skolan. Förtvå år sedan beslöt man att ha läsningav skönlitteratur på schemat somsjälvständigt ämne, 80 minuter i veck-an, istället för att ha det som en del isvenskan. Det var lärarna i svenskasom märkte att för varje år blev detfler och fler som sällan eller aldrig lästen bok. Det gällde inte bara deltagaremed invandrarbakgrund – runthälften i allmän kurs är födda utom-lands – inte heller de med helsvenskbakgrund läste böcker.

sten i centrum

Denna utveckling bekräftas ocksåav litteraturutredningen från 2012.Sedan början av 1980-talet har bokläs-ningen i Sverige minskat bland ungakvinnor och män i åldrarna 16-24 år:Bland kvinnorna från 50 till 35 pro-cent och bland männen från 33 tilldrygt 20 procent. Under 1990-taletaccelererade utvecklingen. Det gäller också yngre grupper.

Sedan början av 1990-talet visar Pisa-undersökningar att läsförståelsen ochförmågan att läsa, förstå och tolka entext har försämrats märkbart bland 9-10-åringar och 15-åringar. Den min-skade bokläsningen får konsekvenserför deras förmåga att ta till sig ochanalysera information. De får svårt attdelta i samhället, ta ansvar som med-borgare och för demokratin.För lärarna i svenska skapade

ovanan att läsa böcker även peda-gogiska problem. När de skulle gedeltagarna uppgifter var det inte baraatt sätta en bok i händerna på democh säga att de skulle läsa. Många kla-rade inte det. Från början var idén om att läsa

skönlitteratur på lektionstid inte sågenomtänkt. Deltagarna fick självavälja vad de ville läsa. Lärarna försök-

te peppa dem, gav tips på böcker,uppmuntrade deltagarna att tipsavarandra och skriva recensioner påFirst Class. I övrigt fick deltagarnasköta läsningen själv. Man hade inteavsatt någon särskild tid för att samta-la om böckerna.– Det gick så där. Det var svårt

första året. För dem som är vana attläsa är det inga problem. De hittar enbok och så läser de. För dem som ärovana blir det svårt. Man kan ju intetvinga någon att läsa. Du måste hittaböcker som inspirerar, säger MariaSedell.

M I N S K AD E P Å L Ä SN I NG EN

Till julen, när det var dags att plan-era vårterminen, ville deltagarna min-ska på läsningen.– Då backade vi och minskade

lästiden med 40 minuter. De fick läsavad de ville eller jobba med annat.Andra året tänkte man om och

styrde upp läsningen. Man beslöt attta fram fyra böcker som deltagarnafick välja mellan med lika många sam-talsgrupper: Låt tistlarna brinna avYasar Kemal, Ondskan av Jan Guillo,Doktor Glas av Hjalmar Söderbergoch Håkan Nessers Kim Novak

16

Fariba Heydari, MariaSedell, Farouzan Heydarioch Sokol Berisha samta-lar kring Gösta BerlingsSaga och hur huvudper-sonen är som människa.Foto: Staffan Myrbäck.

17

badade inte i Genesarets sjö. Delta-garna fick välja mellan den vanligaboken, en lättläst-variant, E-bok elleren ljudbok. Poängen var att ha ettfåtal böcker och att deltagarna fick engemensam läsupplevelse att tala om.Lärarna blev mer aktiva med att

stödja, hjälpa och uppmuntra. Menden viktigaste förändringen var attman införde samtalet kring böckerna.Lärarna bestämde vilka sidor somskulle läsas och förberedde samtalsfrå-gor som deltagarna skulle funderaöver när de läste. Det var inga fak-tafrågor utan just samtalsfrågor. – Det finns ju två nivåer i en berät-

telse. Dels vad boken handlar om,händelsenivån, dels en djupare nivådär man kan samtala om hur det t. ex.är att vara människa. Samtalet kan delas upp i tre frågor:

Vad handlar texten om? Vad handlarden egentligen om? Och vad har detmed mig och mitt liv att göra?

D J U P A R E I N I B E R Ä T T E L S EN

Doktor glas handlar om en unghustru som vill slippa ha sex med sinman prästen, som hon finner motbju-dande och som våldtar henne. DoktorGlas försöker hjälpa henne.– Vi har ju många från olika kul-

turer på vår skola och då kan samtal-en kretsa kring om man har rätt attskilja sig. Måste man leva kvar i ettäktenskap?I Doktor Glas och i Låt tistlarna

brinna finns också den djupare fråganom rätten att döda en plågoande ochförtryckare och hur ska man se pådem som tiger och lider och intevågar göra uppror mot förtrycket?Med hjälp av samtalsfrågorna kommerman djupare in i berättelsen och kanprata om vad det här har med mig attgöra som människa.– Vi hade mycket diskussioner

kring den här bokserien Fifty Shadesof grey, Femtio nyanser av grått. Jagvar en av dem som tyckte att vi skulleha den, säger Maria Sedell. Femtio nyanser är en erotisk trilogi

som fått mycket uppmärksamhet och

kritik för sina förödmjukande sadis-tiska och sadomasochistiska erotiskascener. En del av Maria Sedells vännerifrågasatte vad hon sysslade med. Hurkan man välja en sådan bok? MenMaria Sedell såg att det var många påskolan som ville läsa den. Framför allttjejer, ofta de med invandrarbakgrundsom inte hade läst något tidigare.Hennes viktigaste poäng var att honhittat en ingång till läsning.– Om man samtalar om det man

läser kan den mesta litteraturen bliintressant. Får du en ingång till läs-ning kan du ta vilken bok som helst.Jag samlade de tjejer som hade lästFemtio nyanser för att samtala omboken. Då märkte jag: Wow! Vilkenbok att ha som ingång och tala om!Vi pratade om könsroller, manlig ochkvinnlig sexualitet och varför såmånga läser boken. Men vi taladeockså om kvalitet. Det var tjejer somville läsa nästa bok i serien, och nästa– tjejer som inte läser annars! Men deupptäckte själva att den blev tråkigoch inte höll i längden och så fick deen känsla för kvalitet på köpet. Detvar få som läste alla tre böckerna.

BA RA L Ä S T EN BOK

Innan Marie Pedersen började påÖrebro Folkhögskola hade hon läst enbok. Hon hatade att läsa. När de fick iuppgift att läsa i gymnasiet struntadehon i det. När de skulle recenseraskrev en kompis recensionen åthenne. Hon trodde till och med att

Låt tistlarna brinna. ärden första bok SokolBerisha läst. ”Jag villeinte lägga den ifrånmig. Den fick mig atttänka på hur det är iMellanöstern och idiotersom bestämmer överandras liv.”

Beatrice Borgert ochCaroline Klingvall underlästimmen.

– Jag tycker omdeckare och självbiografi-er. Jag tycker också omatt läsa om hur det varförr i Sverige. Innan jag

kom till Örebrofolkhögskola hade jag

läst EN bok, säger MariePedersen som går i

allmän kurs. Foto: StaffanMyrbäck

hon hade problem med läsningen.– Jag tyckte att det var skittråkigt

att läsa. Här blev vi tvungna. Jag tänk-te att jag kommer aldrig att klara avatt läsa en bok. Det kändes som attbestiga ett stort berg. Idag tycker jagdet är roligt att läsa, roligare i alla fall,om man hittar rätt bok. I handen håller hon en deckare av

Anna Janson, en bok hon själv valt.Hon växlar mellan att lyssna och läsa.– Jag tycker om deckare och

självbiografier. Jag tycker också omatt läsa om hur det var förr i Sverige.I början fick de läsa Mina dröm-

mars stad av Anders Fogelström.Marie Pedersen fick själv välja omhon ville läsa eller lyssna på en ljud-bok. – Jag tyckte om Mina drömmars

stad, säger hon. Jag lyssnade också.Det var då jag började tycka om den.Det var ganska skönt.Beatrice Borgert och Catrine Kling-

vall läste också Mina drömmars stad. – Det var en bok som jag aldrig

skulle köpt eller läst hemma. Det varså gammalt språk. Men när man välkom in i den var den ju bra. Spän-nande. Jag läser även hemma nu. Detgjorde jag aldrig tidigare, säger Beat-rice Borgert.

L Ä S T E A L D R I G BÖCK E R

Ingen av dem brukade läsa böckerinnan de började på folkhögskolan. – Det tog sån tid att läsa. Jag tyck-

te det var slöseri med tid. Jag föredrogatt spela eller kolla på film, sägerBeatrice Borgert.Marie Pedersen tittade också hellre

på film än att läsa en bok.– Det fanns ju inte att sitta och

läsa. Det var tråkigt.Här får de vara med om något de

aldrig gjort tidigare. Läsa skönlittera -tur på lektionstid. När jag frågar omde fick läsa skönlitteratur på lektion-erna i grundskolan eller gymnasietsvarar alla tre ett unisont nej. Caroline Klingvall läser just nu

Maskrosungen av Sandra Gustafsson,en bok hon valt själv. Hon tycker om

att läsa biografier om kända personer.– Det är intressant att läsa om

deras liv innan de blev kända.På utvärderingarna föreslog delta-

gare att utöver de böcker lärarnabestämt skulle de få läsa olika genrer:Fantasy, historiska romaner, självbio -grafier, skräck, science fiction, magiskrealism. Deltagarna väljer själva vilkengenre och vilken bok de vill läsa ochde som läser i samma genre sitter isamma samtalsgrupp. Förslagetinnebar också att lärarna åter utökadetiden för läsning till 80 minuter. Beat-rice Borgert har valt Hundra år avensamhet av Gabriel Garcia Marquez.– Jag vet inte om jag valt den om

jag inte fått ett tips av en klasskompis.Ser jag bara till omslaget ser dentråkig ut.

F ANTA S T I S K A S AMTA L

Efter perioden med läsning avskönlitteratur blir det en period medlitteraturhistoria, fortfarande med läs-ning. Till exempel läste man i år Detgår an av Love Almqvist och arbetar-litteratur som Moa Martinssons Kvin-nor och äppelträd.– Vi fick fantastiska samtal om hur

Sverige såg ut förr, säger Maria Sedell:”Var det så illa?”Den första perioden är det lärarna

som utarbetar samtalsfrågorna.Senare, när deltagarna blivit vana vidfrågor och samtal, får de själva iuppgift att formulera samtalsfrågor ien loggbok. Så fort de funderar, kän-ner igen, tycker något är konstigt ellerinte förstår får de sätta in en post it-lapp på sidan.– Så, från det första trevande året

har vi nu höjt svårighetsgraden ochansvaret att låta deltagarna själva for-mulera samtalsfrågorna. Hon citerar förläggaren Dorotea

Bromberg som har sagt att läsa enskönlitterär bok är som att kliva in ien lägenhet, in i huvudet på män-niskorna och verkligen uppleva dem.Det handlar om empati och förståelseför människor och kulturer och livet.– Hela livet ryms i bra berättelser.

18

CONN IGGULDEN

DIGITALA TORGET MOLNETSKOLSPÅRET

25–28 september Tema: Brasilienwww.bokmassan.se

DESMOND TUTU

TATIANA DE ROSNAY

SIRI HUSTVEDT

LOUISE BOIJE AF GENNÄSSIGRID COMBÜCHEN ROBERT WHITAKER

PÉTER ESTERHÁZY

ERLEND LOE

FABRIZIO GATTIKLAS ÖSTERGREN

BARBRO LINDGRENJOHN AJVIDE LINDQVIST

HANNE-VIBEKE HOLST

manda Svens-son är tillbaka där det

började, 45 minuter medbil från hennes lägenhet iMalmö. Korridoren ser ut som

den gjorde då. Men det stårett annat namn på dörren till

hennes gamla rum.Här, på skrivarlinjen på Fridhems

folkhögskola i Svalöv, gick AmandaSvensson mellan 2006 och 2008.Hennes genombrott som författare

kom redan innan hon slutade, ochlärare och annan personal hälsar stolt.– Ny roman på gång?– Kanske en pjäs?Då var hon 20 år gammal och

debuterade med romanen ”HeyDolly”. Berättelsen om den unga, ego-centriska Dollys skrävlande framfart iett 00-talets Malmö tog den svenskakritikerkåren med storm.Tre år senare kom ”Välkommen till

den här världen:”, en nattklubbsskild-ring från Köpenhamn, med den ungaGreta i centrum för ett triangeldrama.Romanen nominerades till Augustpri-set och nålade fast Amanda Svenssonsom en av den nya stjärnorna på detlitterära Sveriges himmel.Med ”Allt det där jag sa till dig var

sant” sätter Amanda Svensson, som isommar fyller 27, punkt för det somhon själv beskriver som en trilogi.– När jag skrev den här boken kän-

des det som om jag höll på att göra

klart något som jag hållit på med i allade här böckerna. Alla tre handlar omunga tjejer, om manipulation av denegna identiteten och om berättelsensom medel för självförverkligande. Jaghar känt att jag är färdig med det nu.I boken börjar en ung kvinna på en

skrivarlinje på en folkhögskola någon-stans på den skånska slätten. Det sägsinte rakt ut, men det är tydligt att detär just Fridhems folkhögskola. Därträffar hon en ung man, förälskad iidén om sig själv som ett litterärt genii vardande. En 2000-talets Majakovskiji ett blåshål på 13 300 invånare.Kvinnan i boken har inget eget

namn. Inte heller den unge mannen,som målar upp ett rollspel där debåda växlar mellan mannens tolkning-ar av tre, mer eller mindre tragiskakärlekspar i litteraturhistorien: Vladi-mir Majakovskij och Lilja Brik, SylviaPlath och Ted Hughes, Vivien Haigh-Wood och T.S. Eliot.

S K R ÄMMAND E H I S TO R I A

Den unga kvinnan kliver in och utur de olika rollerna som mannen mereller mindre tvingar på henne. Och såbörjar en skrämmande historia ommakt och misshandel, om systematiskvåldtäkt i en isolerad miljö där manaldrig låser om sig på rummen, menändå kan leva i total ensamhet.För att situationen ska bli hanterlig

fortsätter kvinnan fiktionalisera sinrelation med mannen och gör den till

Misshandel, systematisk våldtäkt, och det lilla ordet nej. Enav vårens mest otäcka romaner handlar om livet på en folk-högskola. I romanen finns även en klasskonlikt som är typiskför folkhögskolan säger Amanda Svensson som är tillbaka påFridhems folkhögskola, platsen där allting utspelar sig.

t e x t : a r v i d j u r j a k s f o t o : a n n a wah l g r e n

21

En roman om misshandel ochklasskonflikter på folkhögskola

22

Amanda Svensson minns sin egen tid påFridhems folkhögskolasom trygg och bra.

Romanen är ingen upp-görelse från hennes sidautan ett relationsdramaförlagd till folkhögskola.

en berättelse som kanske ändå, intalarhon sig, är större och viktigare änhennes egna upprepade nej om nät-terna.Kontrasten mellan ett slags

berättar glad yta och den råa verklig-heten därunder förstärker våldet ochutsattheten och gör de 280 glest sattasidorna i ”Allt det där jag sa till digvar sant” till en av vårens mest otäckasvenska romaner.Vi promenerar över gården, under

färgglada lampor som hänger mellanhusen, och in till skolans huvudbygg-nad, där matsalen, aulan och bibliote-ket finns.Varje år börjar över 15 000 perso-

ner någon de svenska folkhögskolor-nas särskilda kurser.

F Å FO L KHÖG S KO L E ROMAN E R

Ett betydande antal numera fram-stående författare har sin bakgrund idessa utbildningar, och fler lär det bli.Förra året lockade folkhögskolornas

skrivarutbildningar nästan 500 aspire-rande författare.

Därför är det underligt att detfinns så få folkhögskoleromaner. Bort-sett från Anna Jörgensdotters ”PappaPralin” från 2002 är det en miljö somväldigt sällan skildras.Det luktar köttsoppa. Ljudet från

en pingismatch letar sig ut i foajénutanför matsalen.Beroende på vad man lägger i

begreppet folkhögskoleroman går detatt säga att Amanda Svensson harskrivit tre. Den första färdigställdes påFridhems folkhögskola, den andrapåbörjades här, och den tredje utspe-lar sig här.Förra året flyttades skolans skrivar-

linje till Albins folkhögskola i Lands-krona. Amanda Svensson var påavslutningsfesten i maj, och på en avtoaletterna hade någon skrivit ”Alltdet där jag sa till dig var sant”.Klottret har suddats väck sedan

dess, men finns alltså kvar på omsla-get till Amanda Svenssons roman.Amanda Svensson minns sin egen

tid på skolan som trygg och bra. Dethon ville med sitt skrivande var att

23

underhålla. Hon sökte in med någradikter, och ett par sidor av det somsenare skulle bli ”Hey Dolly”.Det hon upplevde att skolan

främst lärde ut var att avromantiseraelevernas förhållande till skrivandet.– Många såg sitt skrivande som väl-

digt privat, och tyckte det var jobbigtatt låta andra läsa. Det handlade väl-digt mycket att komma ifrån den bil-den av skrivandet.

D E S T RU K T I V A R E L A T I ON E R

Utgångspunkten för romanen varen nyfikenhet på destruktiva relatio-ner mellan unga par. – Jag har stött på det oroväckande

många gånger i en vidare bekant-skapskrets, den här typen av kontrol-lerande, svartsjuka män som i förläng-ningen skulle kunna blomma ut ivåld. Jag hade svårt att förstå varfören väldigt ung person som hade allamöjligheter i världen att bara stickainte gör det. Det började med det.Platsen som sedan kom till henne

var Fridhems folkhögskola.– Jag har lätt för att skriva utifrån

en specifik plats. Vissa detaljer påvissa platser kan nästan i sig föda vadsom händer. Så var det mycket här. Så Fridhems folkhögskola födde

den här misshandelsrelationen?– Lite grann. Det låter ju hemskt.

Men det är som när man tänker på etthyreshus eller vad som helst medmånga människor som lever tätt inpåvarandra utan att ha någon jävla aningom varandra. Det är väldigt märkligt.

Har skolan fått läsa boken? – Nej. Det är ju heller ingen upp-

görelse från min sida. Förutom den yttersta konsekvensen

av ett ojämställt samhälle – mäns våldmot kvinnor – rymmer romanen ävenandra aspekter av den ojämlika makt -ordningen mellan könen.Alla de tre historiska kvinnorna

som speglar Amanda Svenssonshuvudperson var själva författare ochkonstnärer, vars verk ofta bedömts irelation till, eller i skuggan av, de mände levt tillsammans med. Hon tycker

att det fortfarande finns en stark skill-nad på hur man ser på manligt ochkvinnligt konstnärskap, något somspeglar relationerna i boken.– När jag debuterade var jag hela

tiden rädd för att inte bli tagen på all-var. Först förstod jag inte var rädslankom ifrån. Sedan insåg jag att dethade att göra med att jag var 20 årgammal, att jag var kvinna, och hadeskrivit en bok om en ung kvinna. Ochdet var inte fint nog. När boken skullekomma ut var det många män i olikasammanhang som reagerade i stil med”jaja, det är klart de vill ha en ungtjej, alla vill ju ha unga tjejer nu förtiden.” Den attityden har påverkatmig mycket djupare än vad jag villlåtsas om.

K L A S S KON F L I K T P Å S KO LAN

Det finns även en klasskonflikt iAmanda Svenssons nya roman, enklasskonflikt som är typisk för folk-högskolevärlden. De som läser musikoch litteratur och andra kulturämnenkommer i huvudsak från en vit, bil-dad medelklass, medan de som är därför att läsa upp sina gymnasiebetyg påden allmänna linjen inte sällan har enarbetarklassbakgrund. – Det gick en stark och obehaglig

skiljelinje mellan dem som gick på derenodlade kulturlinjerna och dem somgick här för att läsa upp sina betyg.Det var en social gräns som man inteöverskred så ofta, säger AmandaSvensson. Hon är själv uppvuxen i ett kultu-

rellt och litterärt hem i Malmö, meden storebror och en lillasyster. Föräld-rarna är Ann-Sofi Ljung Svensson, lit-teraturvetare på Malmö högskola, ochPer Svensson, före detta kulturchef påExpressen och numera kulturjourna-list på Sydsvenskan.Det var med andra ord en omgiv-

ning där det tidigt fanns en kunskapom att författare var ett fullt möjligtyrkesval.Amanda Svenssons första minne av

sig själv som författare sträcker sigtillbaka till tiden då hon lärde sig skri-

Under våren har AmandaSvensson fått stor upp-märksamhet för sinsenaste roman i TV,radio och press. 2011nominerades hon tillAugustpriset för sinroman ”Välkommen tillden här världen.”

va. Hon hade sett Disneys ”Den lillasjöjungfrun” och bestämde sig för attgöra en fortsättning.– Jag minns att jag tänkte: ”Vad

synd det är om mig som har skrivitden här, för jag kommer inte att fåglädjen att läsa den.”Författarbanan var dock aldrig ett

självklart yrkesval.– Jag hade en lång fas under tonå-

ren då jag upplevde det som moralisktfel att ägna sig åt något så totalt själv-

upptaget och ovidkommande för värl-den som att skriva.Amanda Svensson skrattar och

fortsätter:– Jag sökte med ljus och lykta efter

något mer altruistiskt att göra medmitt liv. Jag bestämde mig för att blijurist, människorättsjurist.När hon trots allt sökte till skrivar-

linjen på Fridhems folkhögskola vardet för att ta en paus innan hon skullebörja på juristutbildning i Lund.– Det här var mitt lekår. Det jag

ville var att gå på en folkhögskola. Attskriva var sekundärt.Det var egentligen först när hon

själv blev förälder sommaren 2012som hon slutligen bestämde sig fördet som flickan med sjöjungfru-upp-följaren redan visste.– Jag insåg att jag tyckte det var

roligt att skriva. Det låter väldigt trist,men efter att jag fick barn blev mintid mer begränsad. Då insåg jag atttiden som jag hade att skriva var väl-digt värdefull.

Skrivarlinjen på Fridhemsfolkhögskola (bilden) ärnumera flyttad till Albinsfolkhögskola i Malmö.

24

En kreativ folkhögskola - genom ämnesövergripande samarbete

”Jag vet av erfarenhet att om vi jobbar utifrån verklighetens spännande projekt då olika ämnen bidrar, så ökar menings-fullheten och engagemanget hos både elever och lärare.”Jan-Olof Norell,utbildare

Hur kan folkhögskolans unika bildningstradition utgöra grunden för nya arbetssätt som främjar lust, energi och kreativitet? När vi identi� erar de pedagogiska idéer som leder mot målen för utbildningen kan vi skapa sammanhang som föder både motivation och engage-mang. Fragment blir till helhet. Arbetar du så här underlättar du för eleverna att få syn på sitt eget lärande. Då kan de själva initiera nästa steg. Lär dig planera, genomföra och utveckla ett ämnesövergripande arbete som förverkligar folkhögsskolans intentioner.

Målgrupp: Lärare i FolkhögskolaPlats: Stockholm Datum: Måndagen den 24 november 2014Pris: 2 200kr exkl moms

MEDLEMSSERVICE: 0770–33 03 03 KONTAKT@LARARFORBUNDET.SE

DITT MEDLEMSKAP

Tycker du som vi? Gör din röst hörd på Twitter och Facebook!→ #skolanförst eller gå in på skolanforst.se

→ Höj lärarlönerna.→ Rensa bort onödig administration.→ Se till att varje barn och elev får det stöd de behöver.

26

DEBATT

Säg nej till förslaget om 16-åringar på folkhögskola!socialdemokra-ternas IbrahimBaylan gjorde i entv-intervju i aprilutspel om att gym-nasiet ska varaobligatoriskt ochatt landets folk-högskolor borde

öppnas för 16-åringar. Tanken äratt 16-18 åringar skulle ha folk-högskolan som ett alternativ tillgymnasieskolan. Idag har folkhög-skolan en nedre åldersgräns på 18år. För att läsa på komvux är dennedre åldersgränsen 20 år.

I och för sig är det smickrandeatt Ibrahim Baylan har så stortförtroende för folkhögskolan, desslärare och pedagogik. Vi folkhög-skollärare är i allmänhet omvittnatduktiga pedagoger. Men framför-allt är vi vuxenpedagoger och vikan inte trolla!

Jag har arbetat med folkbildningi 27 år. I 19 år som verksamhet-schef på en studieförbundsavdel-ning och 8 år som folkhögskollära-re i allmän kurs. Jag har även varitansvarig för rekryteringen till all-män kurs. Min erfarenhet är attdeltagarens motivation och frivilli-ga deltagande är viktiga faktorerför att klara ”allmän behörighettill högskolestudier”, d.v.s. mot-svarande gymnasiekompetens.Mot bakgrund av detta verkar detinte klokt att införa skolplikt. Atttvinga fram en motivation hosdem som saknar det känns främ-mande.

Vår folkhögskolepedagogik för-utsätter att deltagarna vill och kanta ansvar, vill och kan jobba igrupp, vill och kan ha inflytande påinnehåll och upplägg av kursen, ärtrygga och vågar ta konflikter,märker en skillnad mot tidigareskolgång (grundskola, gymnasium,Komvux). Vår pedagogik känne-tecknas av ett icke auktoritärtförhållningssätt lärare – deltagare.

Vår pedagogik kräver också enviss mognad och en viss livserfar-enhet hos deltagarna för att deska lyckas i vår studiemiljö. Jag kange exempel på 18-19 åringar sombörjat på allmän kurs och har slu-tat/tvingats sluta hos oss p.g.a. lågnärvaro och bristande motivation.När samma personer kommit till-baka till oss några år senare upp-träder de som helt andra perso-ner och lyckas så mycket bättre.De har helt enkelt blivit äldre ochmer mogna och motiverade.

min erfarenhet är att folkhögsko-lelärare har svårt att leva upp tillfolkhögskolepedagogiken med förmånga yngre deltagare i klassen.Man hemfaller då lätt åt pekpin-nar, tillrättavisningar, straff ochannat som är oss främmande ochger en dålig stämning i klassen.

I vilket fall är jag säker på att vifolkhögskollärare inte har tillräck-ligt intresse eller kompetens förannan pedagogik än vuxen-/folk-högskolepedagogik. Mina kollegerinom allmän kurs och andra kolle-

ger jag träffat i bl.a. fackliga sam-manhang är helt emot tanken påatt vi skulle ta emot 16-åringar.SFHL har genom sin ordförande påhemsidan lyft problemet med attblanda flera utbildningsformer.Folkhögskolan har en fri ställningoch gymnasiet styrs genom skolla-gen. Det kan uppkomma krockar.Framförallt ideologiska krockar.

Jan Björklund har kommenteratIbrahims uttalande genom attpåpeka att ”då behöver folkhög-skolan behöriga lärare”. Ni kanskesjälva ser farorna med om vi bleven gymnasieaktör? Vi ska inte låtaoss luras om politikerna försökerblanda bort korten och locka ossmed ett lärarlyft för folkhögskollä-rarna. Det behöver vi i vilket fallsom helst, liksom höjda löner.

Min slutkläm får bli: ”skomaka-re förbliv vid din läst” (vuxenpe-dagogik). Folkhögskolan måstebehålla sin särart och själ om denska överleva. Det gör vi integenom att bli diversehandlare ochutslätade gymnasiearrangörer.

Lars Bergh, Alma folkhögskola

Det finns många a-kassor, men det är bara vi som är specialister på dig som lärare. Vi står på din sida och gör det enkelt för dig om du har oturen att bli arbetslös. Vi har en låg avgift så att alla kan vara med.

lararnasakassa.nu

Trygghet i alla lägen

Välkommen till Lärarnas A-kassa Du når oss på telefon 0770-33 00 10

27

L EDARE Ingela Zetterberg är ordförande i SFHL

det ständiga arbetet med att ha en dialog med poli-tiker på olika nivåer inte minst på riksdagsnivå ärintensivt som aldrig förr. Glädjande är att riksdag,departement och regeringen och nästan alla partierhar tagit ställning för folkhögskolan och folkbildning-en. De tror på folkhögskolan som utbildningsform.Det har blivit tydligt genom den nya folkbildningspro-

positionen. Men också genom de olika möten jag har haft med parti-ernas representanter. I stort sett har samtliga partier sagt ja tillLärarlyft för folkhögskollärare. Hur det ska genomföras beror på hurvalet går…

Ibland är inte alla förslag jättebra, men de synliggör folkhögskolan.Som t ex Ibrahim Baylans, S, uttalande om att de vill att 16-18 åringarska ha möjlighet att välja folkhögskola istället för gymnasium. Detprovocerade mig oerhört mycket så att jag kontaktade Ibrahimomgående. Vi sågs över en kopp kaffe dagarna innan påsk och jag ficknågra frågetecken utredda.

Socialdemokraterna vill att unga människor ska slippa misslyckas igymnasiet. De menar att det är allt för många som misslyckas medskolgången. S har sett och hört hur väl folkhögskolorna lyckas och villdärför att unga ska få välja folkhögskola. Det är en god tanke ur ettsamhällsperspektiv, tycker jag. Men, om detta ska vara genomförbartbehöver vi, folkhögskollärare, rektorer och huvudmän vara med ochforma förutsättningarna både organisatoriskt och pedagogiskt. Attundervisa 16-åringar är inte samma sak som att undervisa 18-åringar!Att ha 16-åringar i en grupp ställer också krav och kräver kunskap avläraren. Om förslaget ska genomföras ska vi vara med för att debästa förutsättningarna ska kunna ges. Jag tror att man måste tänkaväldigt noga igenom hur detta ska kunnabli genomförbart.

Det kan bli problem när folkhögskola och gymnasium blandas.Folkhögskolans fria ställning och gymnasiet som styrs av skollagen.Både ideologiska och organisatoriska krockar kan uppstå och skapaproblem. Vi har några folkhögskolor som har och har haft gymnasiumoch de vet att en del problem uppstår.

Förslaget från S får inte ändra den fria och självständiga roll somfolkhögskolorna har! Även om de får bättre ekonomiska förutsätt-ningar får det inte bli på bekostnad av folkbildningsidealen.

Folkhögskolan har ständigt varit i förändring i snart 150 år ochföljt behoven i samhället av bildnings och utbildningsinsatser. Att manhar lyckats beror på att folkhögskolorna har varit flexibla med välut-bildad, kompetenta och duktiga folkhögskollärare. Folkhögskolläraresom är behöriga och ger både behörigheter och omdömen. Vi bordeuppskattas mer för våra insatser. Det måste visa sig i lönekuvertet.

Er ordförandeI N G E L A Z E T T E R B E R G

Ps. När jag skriver detta har vi inte fått något nytt avtal med Arbetsgivaralliansen. Ds

”Det kan bli problem när man blandar folkhögskola och gymnasium”

Fack vill ha borttystnadsplikteni branschavtalet med rörelse-folkhögskolorna finns en para-graf om lojalitet, förtroende ochdiskretion. Det betyder att allaanställda på rörelseskolor intefår tala öppet om missförhållan-den på arbetsplatsen. I förhand-lingarna med Arbetsgivarallian-sen, rörelsefolkhögskolornasförhandlingsorganisation, haralla fackförbund inom folkbild-ningen, där sfhl är med, krävtatt paragrafen ska bort. MenArbetsgivaralliansen säger nej.– Paragrafen är ett hinder för

yttrandefriheten. Rapporterardu missförhållanden på arbets-platsen kan du bli utsatt förrepressalier eller bli avskedadoch det gäller bara rörelsefolk-högskolorna, säger Jonas Berg-man, ombudsman för sfhlI paragrafen står det att för-

hålllandet mellan arbetsgivareoch arbetstagare grundar sig påömsesidig lojalitet och förtroen-de och att arbetstagaren ska tatillvara och främja arbetsgiva-rens intressen. Sista meningenLyder: Full diskretion ska iakttassåväl inåt som utåt i folkhögsko-lans angelägenheter. De femfackliga organisationerna villeha bort hela paragrafen mennär Arbetsgivaralliansen sadenej krävde man att åtminstonesista meningen skulle strykas.Men även detta sade Arbetsgi-varalliansen nej till.– På landstingsskolorna har

du som anställd rätt att öppetkritisera missförhållanden påarbetsplatsen. Där gäller offent-lighetsprincipen och yttrandef-riheten. När samma skattepeng-ar betalar rörelsefolkhögskolor-nas verksamhet säger Arbetsgi-varalliansen nej till rätten attyttra sig, säger Jonas Bergman.

s t a f f a n m y r b ä c k

S FHL

28

– det är alltid bättre att ungdo-marna stannar kvar i utbild-ningssystemet, säger IbrahimBaylan, Socialdemokraternastalesperson i utbildningsfrågor.Grunden för förslaget är

arbetsmarknadspolitisk. I försla-get ”Läsa in gymnasiet på folk-högskola” säger Socialdemokra-terna att efterfrågan på utbildadarbetskraft växer. Men gymna-siet passar inte alla och därföranser de att ungdomar som gått

ut nian också ska kunna läsa inhela gymnasieutbildningar påfolkhögskola.– Ja, om vi kan ha en bra dia-

log och hitta ett system där detfungerar. Vi är väldigt måna omatt inte göra folkhögskolan tillen gymnasiekola med betyg ochhela faderullan, utan det unika ifolkhögskolans pedagogik ocharbetssätt skulle passa fler ung-domar nu när vi vill göra gym-nasieskolan obligatorisk, sägerIbrahim Baylan.Men 3000 nya deltagare på

allmän linje eller motsvarandeinnebär att en rad problemmåste lösas. Idag har folkhög-skolorna 28 000 deltagare på delånga kurserna per termin, varavcirka 11 000 går allmän linje.Ytterligare 3000 deltagare skulleinnebära en ökning på allmänlinje med 27 procent och totaltmed 11 procent. Man kan antaatt en övervägande andel intekommer att bo på internat,

eftersom de är unga och att detkostar en hel del för deltagarna.Fler klassrum och fler lärarekommer också att krävas.– Därför tror jag att man

måste bygga på detta på sikt.Jag inser att här måste man haen dialog med folkhögskolornaoch det är vi beredda att ha.Men vi vill tydligt markera attvi tror på folkhögskolans unikaprofil och pedagogik och det ärdärför som vi vill öppna uppden för fler ungdomar, utan attgöra om folkhögskolorna tillgymnasieskolor.

Tänker ni bygga ut folkhögsko-lelärarutbildningarna?– Det måste man naturligtvis

göra. Det finns generellt settstora bekymmer med lärarför-sörjningen i gymnasiet, högsta-diet och i folkhögskolorna. Detär ett problem som vi måste taitu med. Vi har bjudit in deövriga partierna till en överlägg-ning och ser gärna en bred poli-tisk överenskommelse för attlösa lärarfrågan och för att göraläraryrket mer attraktivt.

Ska det vara samma skolpengför folkhögskolan som för gymna-siet?– I stort sett. Vi vill göra

– Jag inser att här måste manha en dialog med folkhögsko-lorna och det är vi bereddaatt ha. Men vi vill tydligt mar-kera att vi tror på folkhögsko-lans unika profil och pedagogikoch det är därför som vi villöppna upp den för fler ungdo-mar, säger Ibrahim Baylan.

SAP

Vill att fler ungdomarska få gå folkhögskolaSocialdemokraterna vill påsikt skapa 3000 platser inomfolkhögskolan för deltagareunder 18 år. För dem införsockså skolplikt. Förslaget ären del i en större satsning påfler utbildningssalternativ ängymnasiet för skoltrötta ton-åringar.

s v a n t e i s a k s s o n

29

KRÖN I KA Alva Uddenberg är lärare på Skepps-holmens folkhögskola och undervisar

på skrivarkursen och i allmän kurs

radion går igång, det är morgon och vardagensväckarklocka strömmar in i örat. Via hörseln vaknarresten av kroppen även denna måndag. Men den härmorgonen reser jag mig och stänger av radion, förinslaget handlar om ännu en del av pisaundersök-ningen och ännu fler problem med den svenska sko-lan belyses. Jag är så trött på det. Problemfokuse-ringen. Som allt för ofta landar i lärarens bristandestatus, elevernas bristande respekt. Jag är så trött

på att skolan och lärandet målas upp som ett vi och dem. Vi måstelära dem. Två läger. Överfulla kärl ska spilla över i tomma behållare.Det är det jag hör i mediabruset.

Jag är folkhögskollärare och undervisar i skrivande på skrivarkur-ser och på allmän kurs. Demokratiuppdraget är min främsta drivkraftoch i min folkhögskolevardag handlar det om orden; de skrivna ochde talade. Det handlar om att ge deltagaren möjlighet att berätta sinhistoria och att göra sin röst hörd.

Det skrivna ordet är bärande i vår kultur och vårt samhälle, ochalla har rätt att få utveckla och pröva sitt skrivna ord och de ordsom skrivits av någon annan. I demokratiuppdraget ligger frågan omspråk, ord, röst och text; läsning av skönlitteratur, tidningstexteroch facktexter. I det litterära samtalet på folkhögskola, oavsett vil-ken grupp, stöts och blöts språket och det skapas en dialog medtexter. Att arbeta med ord, skrivande och läsande, kräver tid. Påfolkhögskolan kan vi ge den tiden, en tidsficka där reflektion i samtalkring text, litteratur och skrivande får utrymme.

Jag tror på dialogen; att försöka förstå och förklara, att lyssna ochbemöta. I ett samtal med en av deltagarna på Sundbybergs folkhög-skola förra veckan lärde jag mig vad motivation betyder för honom.Samtalet kretsade kring hans uppsats i psykologi där han bland annatskrivit om motivation. Han berättade att arbetet med att skriva upp-satsen förändrade honom, han kunde själv tydligare se hur viktigmotivationen är för att han ska slutföra en uppgift. För honom vardet centralt att han fått välja ämne själv, formulera sin egen fråges-tällning och söka svaren på den. Detta är en viktig del av demokrati-uppdraget, att vi skapar förutsättningar för deltagarna att forma sinaberättelser och sina bilder av den värld vi lever i?

Jag längtar efter ett mediabrus som närmar sig skolfrågan genomatt öppna dialogen om vad kunskap är och vad deltagare och lärarebehöver för att lärande ska vara möjligt. Ett mediabrus som vågar gåbortom de mätbara resultaten och kan ta in hela människan.

A L V A UDD EN B E R G

Demokratiuppdraget är min drivkraft

gymnasiet obligatoriskt ochredan i dag har kommunerna ettuppföljningsansvar, så det inne-bär inte en merkostnad utanhandlar mer om hur mananvänder pengarna.

Gymnasieskolpengen är idagnågot lägre per deltagarvecka änför folkhögskolan. Då blir ju ertförslag en ”dålig affär” för folk-högskolorna?– Det är därför som vi är

beredda att föra en dialog medfolkhögskolorna om hur dettaska gå till. Min poäng är att detinte är gratis idag heller. Dethar också visat sig att när någonhoppar av blir det enormt dyrtför samhället. Jag tror att vibehöver hitta ett nytt systemdär vi kan ha kvar ungdomarnadär de antingen kan fullföljaenstaka kurser eller hela utbild-ningar. Och det är därför vi ärväldigt måna om att ha en dia-log så att man kan hitta ett sys-tem som fungerar. Det här skabyggas upp stegvis så att bådefolkhögskolevärlden och kom-munerna kan känna sig trygga.

han säger att det är dyrt medavhoppare och siffrorna är höga:På gymnasiet har 31 procenthoppat av efter tre år. Hos folk-högskolan är motsvarande siffra18 procent – men bara 47 pro-cent av deltagarna hämtar utsitt studieomdöme.– Anledningen till att vi ändå

pekar ut folkhögskolan som enmöjlig väg är att vi vet att degrupper av elever som folkhög-skolan tar sig an är elever somredan tidigare hoppat av. Defarliga avhoppen är de som skeri ettan och tvåan på gymnasiet,det är de ungdomarna somsedermera försöker ta igen detpå folkhögskolan. Vi vet att detär mycket svårare att kommaigen, vi vill gärna ge dem chan-sen från början.

30

Personligt om ett liv i folkbildningen”en klassresa i demokratinstjänst” är är en högst personligberättelse om ett långt liv inomfolkbildningen och arbetarrörel-sen. Svante Pederson, född 1919,var en ung arbetargrabb frånNorrbotten som via fackligt ochpolitiskt arbete så småningomblev föreståndare för LO-skolanpå Brunnsvik åren 1958-1966.Han har även varit chef för Litte-raturfrämjandet, organisationschefhos Transport och haft en radandra uppdrag och anställningar.

Det är en mycket detaljeradredovisning han gör för både sittarbets- och privata liv. Iblandtynger dessa detaljer texten ochdrivet i berättandet blir lidande,men så kommer något nytt ochtexten lever igen. Ett exempel pådet sistnämnda är hur han upplev-de krigsåren som järnvägare meduppdrag att klarera de tyskatransit tågen med soldater. Därfinns en närvaro och reflektionöver svårigheten att få sina arbets-uppgifter att samsas med samve-tets röst som berör.

Boken skulle ha tjänat på enrejäl nedkortning och uppstram-ning, men som historiskt doku-ment och personlig berättelse omhur det faktiskt kunde gå till attbygga upp folk- och arbetarrörel-sen underifrån har boken förtjäns-ter.

S v A n T e I S A K S S o n

folkhögskolan – kultuarv och framtid (Bildningsför-laget) är en översikt av dagens svenska folkhögskolamed dess lantliga bakgrund och dess betydelse fördemokratins genombrott. Med dess anpassning tillindustrialiseringens genombrott och framför allt dessmångskiftande förändring i vår tid till kulturskola medmusik, sång, teater och konsthantverk av alla slag. På

114 sidor har Monica Roselius ,folkhögskoleveteran från Valla folkhög-skola, skrivit personliga reportage från tio väl valda folkhögskolor ochlyckats förmedla den sällsynt kreativa mångfalden: Lunnevad , Söräng-en, Hola, Wendelsberg, Marieborg, S:t Sigfrids, Nordiska, Bäckedal,Nyköpings och Bona folkhögskolor.

Genom detta urval får vi också en bild av internatet som förr fannspå alla skolor, hur det genom filialer och flytt till städerna ofta ersattsav cafélokaler och verkstäder öppna dygnet runt. Genom många per-sonliga porträtt får vi följa de eldsjälar som i folkhögskolorna kunnatutveckla sina pedagogiska idéer. Överraskande för anmälaren är ocksåalla exempel på dagens samverkan med lokalsamhället i form av prak-tik, utställningar, konserter, körer, lokaltidningar, årsböcker.

Jag arbetade på Nordens folkliga akademi 1968-77 och kunde isidoperspektiv följa verksamheten på Nordiska folkhögskolan. Nordis-ka arbetade redan 1947 på den plats där de tre nordiska rikena engång möttes, Kongahälla. Skolan blev snart den enda folkhögskolanmed en stark nordisk elevrekrytering, och är än i dag formellt betrak-tad även som en norsk folkhögskola. Den fick tidigt en nordisk journa-listlinje och under ledning av Lennart Torstenson och Nils Zandhersen nordisk vissångarlinje. Rektorn och författaren Stewe Claessonknöt nära kontakter med den nordiska litteraturen. Den senaste gre-nen på det nordiska trädet vårdas av Hanne Juul, född danska ocheldsjäl på den ettåriga Nordiska Visskolan. I dag har åtskilliga av Vis-skolans elever blivit professionella trubadurer.

Den här skriften rekommenderas för alla som vill få perspektivöver folkhögskolans historia och nutid, inte minst för nya medarbetarei skolformen.

B J Ö RN HÖ J E R

Boken kostar 150 kr och kan beställas direkt från förlaget Tlf: 0485/560236 eller e-post: bildningsforlaget@telia.com

Tio reportage om folkhögskolan

Den nya världenLennart PehrsonUnder en relativt kortperiod förra sekelskif-tet utvandrade mer än1,2 miljoner svenskartill Amerika, en femte-del av Sveriges befolk-

ning, I den första av en planerad tri-logi sätter journalisten och författa-ren Lennart Pehrson in personeroch händelser i sitt historiska sam-manhang.

L I TTERATUR

Kort om... Utvandring till Amerika, Sverige under 200 år och en sjörövarhistoriaSvensk politikPer T OhlssonApril 1917. Områdetframför riksdagshusetfylls med tusentalsdemonstrerande arbe-tare. Det är öppnings-

scenen i Svensk politik, som sträck-er sig från 1809 och fram till våradagar. Författaren Per T Ohlssonhar tidigare skrivit flera böcker omsvensk politik. Här skildrar han denpolitiska framväxten under 200 år.

Johanna Hård –En SjörövarhistoriaMarianne KindalBirgitta Tingdal Det finns två föreställ-ningar om JohannaHård, född 1789: den

ena en förhärdad brottsling utanrespekt för andras liv den andra enkvinna som tvingades till drastiskaåtgärder för att överleva. Oavsettbild hamnar den på kollisionskursmed samtidens kvinnosyn.

under året har det duggat tättmed rapporter om svenska eleversläsvanor. Senaste numret av skol-forskningsmagasinet Skolporten äringet undantag. En fjärdedel avdagens svenska elever läser fördåligt för att kunna tillgodogöra sigannan kunskap. Var fjärde pojke iårskurs 9 saknar grundläggande läs-förståelse. I intervjuer med forskarepekar man på behovet och på någrallösningar. Forskaren Birgitta Molloyhar föjt högstadieklasser i tre åroch säger att det är bättre att låtaeleverna samtala om böckerna istäl-let för att bara redovisa dem. Sär-skilt pojkar är duktiga på att fuskasig genom läsningen eftersom dehar ett stort motstånd mot läsningav skönlitteratur. Istället för redovi-sande frågor ska man fråga dem vad

de tycker om t. ex huvudpersonenssätt att handskas med olika saker iboken – en metod som utövas påÖrebro folkhögskola (läs sid 14-18i detta nummer). Skolporten vilpresentera forskning om undervis-ning på ett lättsamt och överskåd-ligt sätt, något man lyckas bra med:En dator till varje elev som sedanjobbar själva leder sällan till bättreresultat, säger en forskar, en annanvill ha mer analys och argumenta-tion istället för referat av händelse-förlopp i historieundervisningen.Även om Skolporten är dyr (169kr) är den given i skolans bibliotek.Bra intervjuer med forskare ochexperter som ofta själva är lärareoch matnyttiga tips på forskning omundervisningsmetoder.

S T A F F A n m y r B ä c K

31

pia sundhage, tränareför svenska damlandsla-get i fotboll, läste påFotbollslinjen vid Mar-karyds folkhögskola. År1982, vid 21 års ålder,erbjöds hon att varvaseriespel med tränar-jobb och utbildning påMarkaryds folkhögsko-la. Resten är historia.På 150berättelser.nukan du läsa en intervjumed Pia Sundhage. Detär folkhogskola.nu somhar en sajt där manvarje dag fram till valetpublicerar en ny berät-telse om folkhögskolan.

ola mattsson gick all-män kurs på Rödakorsets folkhögskola.Idag är han biträdandechef för Rädda barn-ens Sverigeverksam-het. På folkhögskolanlärde han sig engelskaoch hur man förändrarvärlden tillsammansmed andra. ”Samtidigtsom vi läste gjorde viskolan till en politiskaktör inom Röda kor-set.” En längre intervjumed Ola Matssonsoch hans upplevelse avfolkhögskolan finns på150berättelser.nu.

ernst billgren är en avSveriges mest fram-gångsrika konstnärer.Innan studier påValands konsthögskolagick han på Birkagår-dens folkhögskola ochtränade grunder imåleri. I dag tyckerhan att mötet medandra ambitiösa kurs-deltagare var det mestvärdefulla berättar hani en intervju på sajten150berättelser.nu. – Det var bra attkomma ihop med folksom hade sammaintresse och energi.

P ER SONER

T ID SKR I F T EN

Samtal om böcker bättre än redovisning

Valfrågorna från ett subjektivt hållden första av årets två valrö-relser är avklarad. Vi förväntasförstå och kunna ta ställning, vil-ket inte alltid är så lätt i densnabba och fragmenteradenyhetsrapporteringen. Hur ori-entera sig i detta flöde av infor-mation, åsikter och löften? Ochhur närma sig valets frågor iklassrummet? Ett sätt kan varaatt ställa sig något vid sidan avoch betrakta samhället frånandra håll. Då kan helt andrasaker bli tydliga. Inte minst vad visjälva tycker, tror och drömmerom.

I Ett altruistiskt samhälle skis-sar Åke Iggström upp hur ettframtida rättvist ekonomiskt sys-tem ska se ut. Just det – ska seut. De raka och självsäkra påstå-endena gör det lätt att förhållasig till hans vision som bär klaradrag av socialism. Här är detsamarbete, ekonomisk demo-krati och jämlikhet som ska ledaoss till välstånd och lycka.

Från rakt motsatt håll kom-mer den förre SR-reportern KjellAlbin Abrahamssons Låt mig fåstäda klart som är en svidandedebattbok mot kommunismensom idé och praktik. Han går tillskoningslös attack mot allt ochalla som ens doftar det minsta avsocialism. I hans drömrike skaden liberala marknadsekonominregera. Alla däremot har fel,punkt slut.

Den förre statsministern Ing-var Carlsson bjuder på ytterliga-re perspektiv. Han ser i memo-arboken Lärdomar tillbaka i syfteatt hjälpa yngre politiker att seframåt. Hans viktigaste råd är attleva som man lär: ”Du ska varaett föredöme i stort och smått.De till synes små detaljerna fårinte föraktas”. Boken tecknar enbild av vad som format honomoch ger en pragmatisk insikt ipolitikens villkor och praktik,sett inifrån och uppifrån.

S V AN T E I S A K S S ON

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma.

e

teckenspråk är Gun-Britt Mark-lunds första språk. Hennes bådaföräldrar är döva. Svenskanlärde hon sig bland lekkamrateri sandlådan.– Min erfarenhet att växa

upp med döva föräldrar kan jagomsätta mycket av i SFI-under-visningen. Våra SFI-deltagarelär sig svenska i skolan. Sen gårde hem och umgås med andraarabisktalade. Man har sammakultur och språk. Jag levdeockså med två kulturer.

Gun-Britt Marklund ärhörande men eftersom hennesbåda föräldrar var döva lärdehon sig teckenspråket först.Hemma använde hon tecken-språket. Tillsammans medandra barn talade hon svenska.– Det är det som är så fantas-

tiskt med barn. Jag kan återigenjämföra det med invandrarbarn.De går i förskola och i börjantalar de inte svenska. De lekersig fram i språket och börjar sensjälv laborera med det. Detgjorde jag också när jag lektemed andra barn. Där fick jagmycket av det svenska språket.

när hon fyllde 18 år fullföljdehon sin plan och sökte tillVästanviks folkhögskola, dövrö-relsens folkhögskola, och gickteckenspråkstolkutbildningen. – Då var det den enda teck-

enspråkstolkutbildningen i lan-det. När jag gick där behärskadejag redan teckenspråket. För attbli antagen på tolkutbildningen1981 krävdes det att man

behärskade teckenspråk ochsvenska. Det jag lärde mig varatt utveckla förmågan att tolkasimultant.Efter utbildningen fick hon

arbete på Hörselvården iHärnö sand som auktoriseradteckenspråkstolk och undervisa-de föräldrar som har döva ochhörselskadade barn i tecken-språk. På hörselvården träffadehon och lärde känna dåvaranderektorn för Härnösands folkhög-skola, Kjell Forsvall. När skolanfick en förfrågan från Länsar-betsnämnden om att starta enteckenspråksutbildning på 16veckor för personer som villelära sig teckenspråk var utgång-en given. Året var 1995.– När skolan fick anbudet

frågade han direkt om jag villebörja jobba hos honom.

det blev gun-britt Marklundsom fick bygga upp och utveck-la dels teckenspråks- och tolkut-bildningarna på skolan, delsteckenspråksutbildning för för-äldrar. Idag arbetar hon somSFI-lärare, efter nästan tjugo årsom lärare på teckenspråks- ochtolkutbildningen.– Jag kände att jag behövde

utvecklas. För några år sedanbörjade jag läsa Svenska somandraspråk och undervisadenågra timmar i det på skolan,samtidigt som jag var kvar påtolkutbildningen.Men hon har inte lämnat

teckenspråket och tolkningen.– Jag blev auktoriserad tolk

2005 och för att behålla kompe-tensen som auktoriserad tecken-språkstolk måste jag vara uteoch jobba lite grand.

”mitt mål som barn var att gå på folkhögskola”

På Härnösands folk-högskola delar fyraav lärarna på detfackliga arbetet ilokalavdelningen.Man har ingen ord-förande.– Vi har precis bör-jat med att försökafå fram ett lokaltarbetstidsavtal, sägerGun-Britt Marklund.

PORTRÄTTET

Redan som barn hade Gun-Britt Marklund som mål attgå på folkhögskola. Hon viss-te att hon måste vara 18 årför att gå en gå en yrkesut-bildning för att bli tecken-språkstolk. Sen skulle honarbeta som tolk i resten avsitt liv. Idag arbetar hon somSFI-lärare på Härnösandsfolkhögskola.

s t a f f a n m y r b ä c k