Fick 150 000 kr SMUTSIGT SLUT FÖR BRUNNSVIK

LÖNESYSTEM FÅR KRITIK Kurs om politikens KivikEn stolt akademiker ÄR VIKTIGAST FÖR REKTORN

”Ska eftermäletför Brunnsvikbli muslort påett köksgolv?”

BOJKOTTADEVill legalisera Cannabis – Tollare avbröt samarbete

JÄTTEBEKLAGLIGTRios ordförande beklagar om strykning missuppfattas

UTSUDDADELärarna ströks ur program om folkhögskolans framtid

SFHLS tidskrift sedan 1920 4/20134/2013SFHLS tidskrift sedan 1920

Framtidens rockstjärnor!ELLA – FEMINISTISK ROCK OCH POPLINJE

Ingela har ordet

Det är stort att ha makt ochviktigt hur vi förvaltar den

SFHL är på väg motombudsmöte, SFHL:s

högsta beslutande organ,som ska ta ut riktningen förde kommande tre åren. 12-14juni pågår mötet på Bill-

strömska folkhögskolan på Tjörn. Detkänns alltid lite spännande.

Tre år har gått sedan senaste ombuds-mötet där vi tog beslut om att samarbetamed Lärarförbundet. Och dessa tre år hargått såååå fort!

Makt är ett ord som kommer för migeftersom det är ombudsmötet som harmakt att ta beslut i frågor som berör ossalla inom vår organisation, sfhl. Beslutensom håller sfhl samman. Det är stort attha makt och det är av vikt att förvalta denrätt. Det behövs förnuft och ödmjukhet ien klok harmoni. För det krävs det mod!Mod att våga ta beslut som kan påverkaandra medlemmar i deras vardag. Beslutsom är (förhoppningsvis) komna ur endemokratisk process som har börjat redanpå lokal nivå. Flera motioner kommer frånlokalavdelningarna på våra folkhögskolor.Ombuden är utsedda enligt våra stadgaroch nomineringar till förtroendeuppdragär från medlemmarna. Förutsättningarnaär givna och vi kan gå till beslut.

Sfhl:s demokrati bygger och utgår frånde lokala sammanhangen, på varje folk-

högskola. Där medlemmarna har sin var-dag, det är där som medbestämmandetska börja och frågorna väckas. Det bästaför en rikstäckande organisation är närrörelsen får sin energi från medlemmarnas

lokala förankring. Det är den energin somska vara synlig på ombudsmötet.

På ombudsmötet tar sfhl beslut omoch hur vi ska agera kring gemensammapolitiska mål och villkor på folkhögskolanoch dess framtid, samt hur vi ska ageramot arbetsgivarorganisationerna gällandemedlemmars villkor. Vi kommer att dis-kutera och ventilera våra åsikter. Kompro-missa för att komma fram till minstagemensamma nämnare. Somliga av osskommer att kämpa hårt för våra åsiktermedan andra lutar sig tillbaka och funde-rar. Utskottsarbete och plenum om var-tannat. En process i drygt två dagar somkommer att ge avtryck i hela organisatio-nen och som ska hålla samman sfhl somorganisation gentemot våra motparter ochsom ska ge avtryck i folkhögskolesverige.

När så ordförandeklubban slår sistagången i bordet och vi åker hem är vi

alla förhoppningsvis nöjda, om inte så kanvi i alla fall förlika oss med besluten.Ombudsmötet har tagit gemensammabeslut och det är dessa som ska vägledasfhl:s alla beslutande nivåer de närmasteåren. Inte bara förbundsstyrelsen utanockså varje lokalavdelning på folkhögsko-lorna!

Ombudsmötet har makt som varjeombud bör förhålla sig till. För varjebeslut är viktigt för sfhl:s medlemmarmen också för folkhögskolans framtid!

i n g e l a z e t t e r b e r gOrdförande i SFHL

Ingela.zetterberg@folkbildning.net

2

3

Tollare säger nej tack till centerungdomar 6Centerns ungdomsförbund beslöt nyligen på sin kongress att de vill legalisera cannabis. Då avbröt Tollare folkhögskola en planerad samverkan.

Bortsuddade ur huvudmännens program 10Ett kapitel om folkhögskollärarna ströks när Folkbildningsrådets representantskap antog ett nytt program om folkhögskolans framtid.

Beklagar om strykningar missuppfattas 14Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Rio, antog nyligen ett eget idéprogram. I den fanns inte ett ord om folkhögskolläraren.

Tjejer som rockar lär sig att ta för sig 20Ella är en pop- och rockutbildning för tjejer. De får lära sig att ta sig fram i en bransch som i huvudsak är en manlig folksport

Kritiserar individuellt lönesystem 27På sfhls ombudsmöte lär det bli debatt om individuella och differentieradelöner. I en motion ifrågasätter lärare och rektorer lönesystemet.

UR I NNEHÅLLETFolkhögskolan ANNONSER/PRENUMERATION: Gun Thil, Lärartidningar Produktion tel: 08-7376680, e-mail:

gun.thil@larartidningar.se: ANNONSPRISER uppslag: 9 800 kr, helsida: 5 400 kr, halvsida: 3 200 kr,

kvartssida: 1 800 kr. Tilllägg för bilaga och färg: 2 000 kr. PRENUMERATION: 320 kr.

REDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE/LAYOUT: Staffan Myrbäck, Box 12 229, 102 26 Stockholm.

Tel: 070-324 97 33. e-mail: staffan.myrback @lararforbundet.se REDAKTION: Birgitta Tingdal

(birgitta.tingdal@bredband.net), Holger Nilén (holger.nilen@jakan.nu) Svante Isaksson (svante@svantei-

saksson.com,). ADRESS: Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (sfhl), Box 12 229, 102 26 Stockholm.

TEL: 08-737 67 00. HEMSIDA: www.sfhl.se SISTA MANUSDAG nr 5 2013: 10 Augusti. UTGIVNING: 4 Sep-

tember. Folkhögskolan utkommer med 8 nummer per år. Omslag: Svante Isaksson

REDAKTÖREN . . . Folkhögskolläraren har alltid varit en stolt akademiker.........................4INGÅNG . . . Örjan Svedberg: Ska Brunnsviks eftermäle bli muslort på golvet? ...............5NOTISER . . . Låt ungdomar kunna välja folkhögskola, smutsigt slut för Brunnsvik ..........7SIFFROR . . . De är den viktigaste relationen för rektorerna ...............................................8SOMMARENS KURS . . . Sommarkurs om politikens Kivik i Almedalen ..............................8KRÖNIKA . . . Gösta Vestlund om jämlikhet och hälsa ........................................................13MINNESORD . . . Han såg folkbildningen som ett oroselement .........................................27DEBATT . . . Det är lärarna som är kunskapens budbärare ..............................................28KRÖNIKA . . . Jan Hultman: ”Låt inte SFHL bli en toppstyrd organisation”....................29BÖCKER . . . Dansk folkhögskola 2012, läsning för hängmattan ........................................30PERSONER . . . Fick kulturpris på 150 000 kr, mitt i konfliktens Nordkorea ................31

4

I N SÄNT På Tidskriften Folkhögskolans facebooksida kan du kommentera artiklar i tidskriften.Vill du skriva direkt till tidningen kan du mejla : staffan.myrback@lararforbundet.se

folkhögskolan nr 3 2013 skriverom hur sju folkhögskolor i VästraGötalandsregionen tvingas draner, när en central förvaltning bil-das. Det verkar inte finnas någonåtervändo. En central förvaltning,som kostar 1,5 miljoner om året,skall sparka igång redan den 1 juli iår.

En regionalisering av statligverksamhet skulle ju innebäradecentralisering. Så sker ocksåinom kultursektorn, där regioner-

na till viss del tar över statens rollsom bidragsgivare till olika museeroch kulturinstitutioner. Här gårman motsatta väg.

En nybildad central förvaltningtar över vad folkhögskolorna hit-tills klarat själva utan större pro-blem. Västra Götalandsregionenhar genomfört en liknande centra-lisering av ett antal museer, därett centralt organ, som kallasVäst arvet, tar på sig rollen attdriva museer, som Bohusläns

Museum i Uddevalla och Väster-götlands Museum i Skara. Länssty-relsen har satt stopp för dettamed motivet att det strider motstiftelselagen.

Att Västra Götalandsregionennu fortsätter i samma hjulspår, närdet gäller de egna folkhögskolornabådar inte gott, för, som sagt,regionaliseringen skulle ju innebäradecentralisering, inte motsatsen.

Lars Hjertén, f.d. folkhögskollärare och rektor

jag var inbjuden tillSödra Stockholmsfolkhögskola tillsam-mans med GöstaVestlund. Folkhög-skolan hade öppet

hus. Läsare av Folkhögskolan kän-ner ju till att klassrummen och all-männa linjens kurser är uppkalladefter fem folkbildare. Gösta Vest-lund är en av dem. I höstas invig-de han "sitt" klassrum och är enuppskattad gäst. De tre timmar vivar där bytte deltagare på folk-högskolan och lärare av varann,satt ned och samtalade medhonom, som vanligt nyfiken ochuppmärksam, ställde frågor omderas bakgrund, vad de gjorde,diskuterade aktuella politiska frå-gor och folkbildningen. Några villegratulera honom i förtid på 100-årsdagen men han sa att det ärupp till vår herre. I livet har vibara tillfälligt uppehållstillstånd. Vivet aldrig när det går ut. När jagskulle köra honom hem ville hangå de 400 metrarna till bilen. Hansa att man får passa på när det ärså varmt och vackert väder.

Gösta Vestlund har ju det långaperspektivet på folkhögskolan. Jagläste Folkhögskolans praktiker i för-

ändring, en forskarantologi omfolkhögskolan, och hittade ettcitat ur en intervju med honomsom jag vill dela med mig av ochsom ger lite perspektiv på folk-högskolläraren. Han säger:

"Det är en sak vi uppmärksam-mar för lite, att i ett skede när vihade en folkskola som trevade sigfram och där vi hade lärare somhade en ganska kort utbildning, såkom det plötsligt läroanstalter därdu hade universitetsutbildademänniskor. Folkhögskolans lärarehade i regel akademisk utbildning.Flera av rektorerna hade till ochmed doktorsgrad. Med undantagav prästerna var det tunnsått medakademiker på landsbygden på dentiden. Folkhögskolan betydde i detsammanhanget ett överraskandetillskott till den kulturella utveck-lingen i bygden. Det måste hakänts underligt och glädjande attböndernas och arbetarnas barn påså sätt kunde få del av en under-visning med akademiskt skoladelärare."

Folkhögskolans lärare och rek-torer var de som grundade folk-högskolan. Det var de somutvecklade innehållet och pedago-giken. De går i samma fotspår

som stolta, egensinniga och visio-nära akademiker som t.ex. Leo-nard Holmström (Hvilan), FilipStenson (Marieborg), Karl-ErikForslund och Uno Stadius(Brunnsvik).

I detta nummer tittar vi när-mare på huvudmännens skrifteroch program. I Rios nya idépro-gram nämns inte folkhögskollärar-na och deras pedagogiska betydel-se för folkhögskolan. När Rioutsåg ”spanare” som skulle spanaom folkhögskolans framtid fannsingen folkhögskollärare med blandspanarna. I det nya programmetför SKL, Rio och Folkbildningsför-bundet, Vägval & Vilja, strök manett kapitel om folkhögskollärarna.Man skriver om folkhögskollärar-lyft och fortbildning kring socialamedier, naturvetenskap och tek-nik. Annars är folkhögskollärarenmer eller mindre osynlig närhuvudmännen skriver om folkhög-skolans framtid.

För övrigt tar jag risken att gra-tulera den före detta folkhögskol-läraren och folkhögskolerektornGösta Vestlund på hans 100-års-dag och hoppas att ”uppehållstill-ståndet” gäller länge till.

Staffan Myrbäck

REDAKTÖREN

Folkhögskolläraren har alltid varit en stolt akademiker

Ska göra det folkhögskolorna klarar själva utan problem

5

I NGÅNGKORT OM . . .

... litorina, folkhögskolan medöstersjöprofil, fyller 20 i år. 17 majfirade skolan med öppet hus, före-läsningar och konserter. Till höstenstartar skolan en ny ettårig utbild-ning, ”Framtid i uniform och socialtarbete,” som vänder sig till demsom undrar om de passar för ettuniformsrelaterat yrke som väktare,polis eller socialt arbete.

.... journalistlinjen vid Kalix folk-högskola gör ett uppehåll i antag-ningen ett år och tar alltså inte innågra nya deltagare kommandeläsår. På hemsidan skriver skolanatt man ska ägna året åt att utveck-la och förnya kursinnehållet.

... tio deltagare från Sörängensfolkhögskola läste prosa och lyrik iNässjö konsthall i mitten av april.Det var ett led i skolans ettårigautbildning på författarlinjen.

.. vindelns folkhögskola startar enreklamskola. Utbildningen som star-tar till hösten är tvåårig och är upp-delad i två inriktningar, Art Direc-tion och Copywriting.

... ett avsnitt i SVTs nya dramase-rie ”Inte värre än andra” spelades iapril in i en studio på Västanviksfolkhögskola utanför Leksand mednärmare 150 statister närvarande.Serien ska visas i TV under hösten.

... färnebo öppnar en filial i Gävletill hösten. Beslutet innebär att Fär-nebo stänger sin filial i Göteborgför att satsa helt på filialen somkommer att ligga sex mil frånmoderskolan,

... till hösten startar en dans ochmodellinje på Hola folkhögskola därdeltagarna ska få lära sig dans, hurman agerar framför kameran, olikaposeringar, näringslära och fysiskträning.

... härnösands folkhögskola som imaj spelade upp Dockdoktorn, enopera för barnpublik. Det är sång -studerande från Scenisk sång vidmusiklinjen Kapellsberg som varjeår sätter upp en barnopera.

Örjan Svedberg är linjeföreståndare på skrivarlinjenvid Brunnsvik i Ludvika där han är SFHLs representant

och skolans skyddsombud. Till sommaren lämnar folk-högskolan de 107 år gamla lokalerna för gott.

augusti 2012, augusti var frodig, björklöven mörkgrö-na och vi samlades i idrottshallen. Jag stegade fram tilltalarstolen, läste några rader ur Karl-Erik Forslundsdikt, skriven till invigningen 1906. Redan då en mörk-nande oro i bakhuvudet. Något kröp i mig, någotoidentifierat. Ännu oklart.

Den nya klassen. Jag talar om folkbildning, om allamänniskors möjligheter, alla människors levda erfarenhet. Och vär-det i denna erfarenhet livet gett, oavsett ålder. Skickar ut alla påliten skrivuppgift. Själv blir jag sittande med malande tankar: vad görjag om det värsta tänkbara sker? Förstår att helvetet kommer attbraka loss om vi tvingas flytta.

Då, i augusti 2011, fanns alla möjligheter, fanns allt. Nu skulleresan in i skönlitteraturen börja och jag hade schemat färdigt. Läså-ret gungade fram, krängde och svängde och i allt detta växte själv-känslan, insikten om att vi var bärare av något viktigt, något avgöran-de, något skälvande, bärande.

Mörkret sänkte sig över Wäsman i slutet av september 2012. 107år av drömmar skulle smulas sönder till ett industriområde i Bor-länge. Allt höll på att försvinna. Det var nu människans storhet träd-de in på scenen. Någon sa helt enkelt: nej. Ett litet ord vände allt.Oklart, oviktigt av vem, men det uttalades. Så kom mötet i Storstu-gan till, unga människor tvingade fram det nakna mötet med makten.En bit in i mötet reste hon sig. Hon var smärtsamt skön, hennes för-tvivlan oändligt mörk. Och ändå var hon rak i ryggen när hon uttala-de de orden.

– Vi har inget förtroende för er längre.I en paus rasar en ung kvinna ihop, tårarna rinner och hon frågar

”varför gör de så mot oss?”. Och jag tröstar, håller hennes ansiktemellan mina händer. Men där och då hårdnar striden, mitt i kylanföds kampen. Unga människors tro på det som är rätt placeras mitt irummet.

17 november 2012. På morgonen sprids nyheten: skolan får varakvar våren ut. Det gick! Jag ser elevernas raka ryggar. I deras ögonlyser triumfen.

Mars månad går mot sitt slut, nu gungar vi fram igen. Undervis-ningen är igång, allt är skört, men vi fortsätter, vi sliter, grottar neross i orden igen.

I maj kommer den sista förnedringen: muslort, krossat glas på gol-vet, smuts överallt i Storstugan. Jag stänger skolan eftersom ungdo-marna inte ska vistas i ohälsa och för att de ska få mat. Ska eftermä-let bli: muslort på ett köksgolv?

Så sitter jag här, i ett nytt lärarrum och funderar på vad den inredrivkraften var. Orkade jag? Nej, jag gjorde inte det och det finns enbitter smak i munnen.

Men det finns en sötare och ljuvare smak. Människans värdighetoch drömmen om det där andra. Och fram träder tre ansikten: Gus-tav Ankarcrona, Uno Stadius och Karl-Erik Forslund. Brunnsviksgrundare.

ÖR J AN S V E D B E R G

Ska Brunnsviks eftermäle bli muslort?

6

Varför avbröt ni samarbetet?– Det var en samverkanskurs och när vår lärare

fick veta att CUF i princip var för att legalisera canna-bis, då tänkte vi, med tanke på vår huvudman och vårinställning i den frågan, att det inte var lämpligt attsamverka med CUF.Men skulle de ha varit välkomna att bara hålla sinkonferens?

– Ja, absolut.Men redan före kongressbeslutet om att legaliseracannabis, så ville CUF avskaffa Systembolaget ochsänka åldergränsen för alkoholinköp till 18 år. Det ärju en politik som också går emot nykterhetsrörel-sens inställning. Visste ni om det innan ni inleddesamarbetet?

– Dels anser vi inte att den frågan är lika centraloch väsentlig som när man förespråkar att legaliseracannabis, dels var det väl en viss okunskap hos ossom deras inställning, men den frågan hade inte räcktför att avbryta samarbetet. Det är digniteten av frå-gan som avgjorde saken kan man säga.Det är det som är skillnaden?

– Ja, det är det. Cannabis är en olaglig drog ochytterligare en drog de vill införa legalt i samhället.Digniteten på den frågan och frågan om Systembola-get är lite olika.Finns det några andra organisationer som ni inte kantänka er att samarbeta med?

– Om du pratar om nazister och rasister för att taytterligheter så skulle vi aldrig kunna samverka med

sådana grupper. Men grupper som pratar positivt omalkohol och har konferenser på Tollare – det ärnågot annat. Däremot när vi samverkar i kurser – dåbör vi ideologiskt kunna stå för merparten av derasideologi.Kommer ni att skärpa kontrollen nu?

– Det tror jag inte. Det här var speciellt. Men jagtror även att det som hände påverkades av att detinom nykterhetsrörelsen pågår en ganska het debattnu, där inte alla har samma uppfattning, om till exem-pel Subutex och andra ersättningsdrogers vara ellericke vara på behandlingshem. Där tar vi starkt ställ-ning emot Subutex och liknande droger. Det finns ju även andra organisationer, till exempelLiberala ungdomsförbundet, som har en liknandeinställning till cannabis som CUF har. Och Vänster-partiet vill häva förbudet mot användning av narko-tika. Är inte de heller välkomna hos er?

– Skulle man gå utifrån det beslutet vi tagit nu, såskulle svaret bli ganska enkelt, men jag vill inte ensamdra upp några riktlinjer. Vi måste nu sätta oss ner till-sammans och fundera över var gränserna går. Idagfinns inte några beslutade gränser som vi följer förvilka organisationer vi samverkar med eller inte. Menför oss var det väldigt naturligt att i det här falletavbryta samarbetet när CUF så tätt inpå det hade valtatt säga att man ville legalisera cannabis. Och särskiltnär vår huvudlärare är så starkt engagerad i de härfrågorna.Blir det en bedömning från fall till fall i framtiden?

T IO F RÅGOR

Centerns ungdomsförbund CUF

beslöt nyligen på sin kongress attde vill legalisera cannabis.

Innan dess hade CUF och Tollarefolkhögskola, som ägs av nykter-hetsrörelsen IOGT-NTO, inlett ett

samarbete som innebar att CUF:sledning också skulle hålla en konfe-

rens på skolan. Men då backadeTollare omedelbart ur det tilltänktasamarbetet. Tollares rektor Anders

Svensson förklarar varför.Foto: Staffan Myrbäck

”Vi ansåg att det inte var lämpligt att samv

7

Smutsigt slut för Brunnsvikbrunnsviks folkhögskola läggs ner efter vårtermi-nen men slutet ser ut att bli smutsigt i bokstavligmening. Den 15 maj stängde huvudskyddsombudetskolan på grund av allvarliga hygieniska brister runtskolans mathantering. Ludvika kommuns livsmedels-inspektör förbjöd med omedelbar verkan all hante-ring av livsmedel. Vid inspektionen upptäcktes mus-lortar i köket, gamla matrester och mögel. Dessu-tom har skolan inget tillstånd att hantera livsmedel.Kommunen överväger att anmäla Brunnsvik till åkla-gare för brott mot livsmedelslagen.

– Det här är inte acceptabelt. Fixa det, punkt,säger ABF:s förbundssekreterare Annica Nilsson.

Stängningen är kulmen på en rad tvister kringmatleveranserna i vår mellan ABF Nordöstra Stor-Stockholm som driver Brunnsvik och kursdeltagar-na. Även den cateringfirma som anlitats fick nog ochhoppade av. Skolan öppnades igen efter ett pardagar efter att huvudmannen tvingats åtgärda bris-terna. Deltagarna har nu anmält skolan till SRF, stu-deranderättsliga rådet för bl. a. kontraktsbrott. ABFNord östra har under lång tid dragits med allvarligaekonomiska problem och befinner sig på ruinensbrant p.g.a sina mycket vidlyftiga affärer. Senasttvingades ABF:s förbundsledning att stötta med femmiljoner i krediter för att undvika konkurs. /SI

Ska kunna välja folkhögskola rio vill att ungdomar mellan 18-20 år ska kunnavälja folkhögskola istället för gymnasium. Enligt för-slaget ska skolpengen följa med. Men med det följerockså ansvaret för betygen. Frågan diskuteradesredan på femtiotalet och avslogs. Stöte stenen varbetygen som förutsatte så nogranna bestämmelseratt det äventyrade folkhögskolans frihet. Betygenförde bort folkhögskolan från folkrörelserna och in iskolsystemet. Därmed, ansågs det, kunde folkhög-skolan i så fall lika gärna lägga ned. Beslutet blev enmedelväg – graderade omdömen som inte skullebedöma kunskaper utan studielämplighet. /SM

Får betala central förvaltning den centralförvaltning i Vänersborg som skaleda Västra götalandsregionens sju folkhögskolorfrån 1 juli får 4,5 tjänster; förvaltningschef, ekonomoch personalhandläggare, plus tre halvtidstjänsterför IT, administration och koordination. Rekryteringgörs internt. Vissa gemen samma tjänster finns redanidag, men helt nya kostnader för bland annat lokaleroch 2,5 heltidstjänster ska nu fördelas på de sjuskolorna, oklart exakt hur. De lokala styrelsernafinns kvar åtminstone över 2014. /HD

– Nej, det vill jag inte säga, utan om någon tillexempel är för legalisering av knark – där går engräns. Ungefär som att det idag går en gräns vid sam-verkan med rasister. Det faller sig naturligt, dels föratt vi tillhör IOGT-NTO, dels för att vi har en slags all-mänmänsklig uppfattning om vad som är rätt och fel.Men det finns ingen policy idag. Kommer ni att införa någon policy med anledning avdet som hänt?

– Det finns all anledning att diskutera det. När detgäller vissa grupper så kan vi inte samverka meddem. Den springande punkten är att många kan upp-fatta det som att vi utesluter människor från attkomma till Tollare Konferens eller liknande, mensamverkanskurser är ju ett samarbete på ett annatsätt. Det är den stora skillnaden. Om man bara kom-mer hit för att ha en konferens, då gör vi inga princi-piella ställningstaganden, mer än att när man är påTollare ska man hålla sig nykter och drogfri. På vårtområde är det otillåtet att vara påverkad av något. Många folkhögskolor har ju ont om pengar och ni fårju statsbidrag för samarbeten med andra. Tror duatt er hållning kan få ekonomiska konsekvenser förer?

– Det tror jag inte eftersom över nittio procentav våra samverkanskurser sker med våra syskonorga-nisationer. Det är ju IOGT-NTO och NBV och liknandesom söker sig till oss för samverkan. Det är ganskaovanligt att vi har samverkan med andra än dem.

S V AN T E I S A K S S ON

verka med CUF”

Om någon till exempel är förlegalisering av knark – därgår en gräns. Ungefär somatt det idag går en gräns vidsamverkan med rasister.

8

S I F F ROR SOMMARENS KURS

11folkbildningsrådet har fått inelva ansökningar från föreningarsom vill ha statsbidrag till folk-högskoleverksamhet. De flestai stor städerna. Flera har ansöktflera gånger, bland annat Frys-huset. Senast Folkbildningsrådetbeviljade nya folkhögskolor var2009 och gällde Agnesbergsoch Kista folkhögskolor.

91de Flesta rektorer anser attrelationen till Folkbildningsrå-det är viktigare än till huvud-mannen för att kunna bedrivasin verksamhet. Det visar en nyrapport från Folkbildningsrådetsom undersökt relationernamellan folkhögskolorna ochhuvudmännen, Tradition, resurseller nödvändighet. 144 rekto-rer fick ange ett värde på enskala mellan 1-6 vad som varden viktigaste relationen för attkunna bedriva sin verksamhet.91 rektorer gav Folkbildnings-rådet värdet 5 och 6. Som tvåakom huvudmannen. Nästan likaviktig var utbildningsmarkna-den. Minst viktig var relationentill andra folkhögskolor.

54huvudmannen är den viktigas-te relationen för identitetensvarar 91 rektorer, men såmånga som 54 rektorer gavFolkbildningsrådet de högstavärdena. Särskilt landstingssko-lorna värderar Folkbildningsrå-det högt när det gäller skolansidentitet. På en skala mellan 1-6 ger lands tingsskolorna i snitthuvudmannen värdet 5.0, Folk-bildningsrådet 4,6 och utbild-ningsmarknaden 4,1. Blandrörelse skolorna får huvudman-nen 5,1, folkbildningsrådet 3,9och utbildningsmarknaden 3,0.

”folkets almedalsvecka”är en ny sommarkurs vidGotlands folkhögskolasom äger rum 1-5 juli.Dagarna spenderas i Visbydär partiledarna hållersina tal. De talen blirutgångspunkten för varjedags studier. Men kursle-daren Per Stumle haräven andra idéer omkursinnehållet.

– Vi tänker även stude-ra Almedalsveckan somett politiskt och socialtfenomen. Almedalsveckanär ju också något som kommunen tjänar pengar på. En del beskri-ver det ju som ett ”politikens Kiviks marknad”. Det är ju intressantatt belysa de sakerna, säger Per Stumle.

Ni ställer också frågan på er hemsida ”Är den en demokratiskmötesplats eller ett jippo för lobbyister och särintressen?” Hur serdu själv på det?

– Den är både och. Det är uppenbart att det inte längre är någotsom bara handlar om politik och dess sakinnehåll utan även omföretag som försöker påverka politiken i väldigt stor utsträckning.

Det är ju väl känt att Almedalsveckan är en tummelplats förmånga olika intressen och också platsen för väl planerade utspel imedia. En och annan ”skandal” brukar det också bli i nattens vim-mel. Kursen vänder sig till de som är intresserad av politiken i Sve-rige och som undrar över vart Sverige är på väg.

– Syftet är att i någon mening ”ta tempen på Sverige.” Intresset för kursen har varit hyfsat bra, men de är så långt inte

överlupna med ansökningar, så det finns ännu platser kvar dettaförsta år.

– Vi ser kursen som en långsiktig satsning så vi är uthålliga, sägerhan. Vi hoppas kunna uppnå folkbildning, det vill säga att människorska bli klokare, att de ska förstå hur politiken fungerar och vadpolitikerna vill.

Kursens utformning och innehåll kommer i hög grad att präglasav deltagarnas eget engagemang och intresse. Just nu pågår jaktenpå intressanta gästföreläsare och kan tillföra fler perspektiv.

Om du får drömma – vilka skulle du helst ha som gästföreläsare?– Oj vilken fråga! skrattar Per Stumle överraskat och tänker

efter en stund. Jag skulle vilja har Fredrik Reinfeldt, Stefan Lövenoch någon från de stora lobbyistföretagen som till exempel KREAB.

Nu siktade du högt. Men en mer vardaglig önskan?– Gärna någon från arrangörsledet som kan berätta hur de byg-

ger upp veckan och organiserar det logistiskt och praktiskt. Hurdet sköts av Region Gotland. Det kan vara nog så intressant medmekaniken kring veckan.

S V AN T E I S A K S S ON

Kurs om politikens Kivik

Per Stumle är kursledare för sommarkur-sen ”Folkets Almedalen,” som vill stude-ra Almedalsveckan som socialt och poli-tiskt fenomen.

C I TATET”En inte allt för ovanlig responspå det är ”ja, det är ju bra förlärare att vara ute i verklighetenockså.” Vilken verklighet, undrarjag. Inom vilket yrke är jag ute iverkligheten? Att försöka tröstatjejen som nära nog kollapsar avpressen att nå högsta betyg i allaämnen samtidigt som hon skötersin träning på elitnivå, engagerarsig politiskt och försöker få tidöver till sina vänner, är det attvara i verkligheten? Att försökaövertyga henne om att börja ätaigen, är det verkligheten? Eller attprata med killen vars föräldrarligger i skilsmässa och som oroarsig för att mamman inte ska haråd att bo kvar i sin lägenhet.Han som får allt större frånvarooch allt sämre betyg. Är det verk-ligheten? Varför känns det somatt jag ”bara” är lärare?”

Ola Håkansson, lärare, i DagensSamhälle 8 maj 2013.

”"På Spåret", "Konstkuppen","Historieätarna" - tv-program avfolkbildande karaktär har hittatin i många vardagsrum.... Det ärbra att folkbildningen uppmärk-sammas och symboliseras, ochatt teveprofiler får agera företrä-dare för folkbildningen. Men detär lätt att glömma de tusentalsmänniskor som är aktiva i folk-bildningsverksamheter i hela lan-det varje dag. Dessa verksamhe-ter saknar motstycke vad gällermångfald i verksamhet, spridningtill olika grupper i kommunen,erfarenhet och kontaktnät. Stu-dieförbund och folkhögskolor harmöjlighet att snabbt tillgodosenya utbildningsbehov eller utveck-la nya former för undervisningutifrån olika samhällstrender. ”

Esabelle Dingizian, riksdagleda-mot (MP) och Rolf Tufvesson,

Skånes bildningsförbund påExpressen.se 19 april 2013.

AVLYS SNAT

. . . I R I K SDAGEN

”Därmed började en livslång kärlek till Aslans värld”Kerstin Engle (S):”Vi kommer att få vårt lystmäte under året, då vi i höst också ska dis-kutera en ny bibliotekslag och förhoppningsvis mycket konkreta för-slag utifrån Litteraturutredningen, som regeringen nu har i sin hand…Men ibland kan jag känna ett hot inför upphandlingar, privatiseringar,entreprenader och allt vad det kan vara som en uppfinningsrik kom-munpolitiker eller rikspolitiker kan få för sig. Herr talman! Många bib-liotek har ett stort värde. Utvecklingen med nedläggning av kommun-dels- och stadsdelsbibliotek är olycklig och oroar oss mycket.”

Tina Ehn (MP):”I Litteraturutredningen föreslås det en massa intressanta åtgärder. Enav dessa åtgärder kallar man för Läslyftet. I Läslyftet lyfter man ocksåfram bibliotekarier och skolbibliotekarier. Jag kan inte låta bli att sägadet här. Jag tycker att det är en av de viktigaste ingredienserna närman pratar om bibliotek. Vi pratar inte om skolor utan lärare. Viborde inte prata om skolbibliotek utan att prata om skolbibliotekari-er.”Bengt Berg (V):”När det gäller bibliotek visar förslaget till en ny bibliotekslag på nöd-vändigheten av att tillföra mer statligt stöd till denna för demokratinså viktiga institution som heter bibliotek. Nyckelpersonerna i bibliote-kens verksamhet är förstås bibliotekarierna, dessa välutbildade och föralla grupper i samhället så viktiga kulturförmedlare. Märkligt nognämns knappast denna yrkeskategori i lagförslaget, och kulturminis-tern säger sig ha tagit för givet att de finns. ”

Petter Jutterström (M):”I det sammanhanget vill jag börja med att ta kål på ett påstående omatt vi i majoriteten och i synnerhet vi moderater skulle vilja göraavgörande förändringar i den svenska biblioteksmodellen gällandehuvudman och avgifter. Men det finns för den läskunnige inget i biblio-tekspropositionen som skulle tyda på att vi vill ta bort det kommunalaeller statliga ansvaret eller att vi vill avgiftsbelägga några bibliotekslån.”

Anna Steele (FP):”Folkpartiet liberalerna tycker att det ska finnas utbildade bibliotekari-er i skolbiblioteken. Det behövs vägledande vuxna som är duktiga påatt finna ut vad som kan passa olika åldrar och intressen. Lärarna fårovärderligt stöd från utbildade bibliotekarier för att föra fram bra lit-teratur som passar varje åldersgrupp. Jag glömmer aldrig när jag somelvaåring kom in på skolbiblioteket på Östertälje skola och sade tillbibliotekarien att jag hade läst ut mina böcker och frågade: Vad skajag läsa nu? Hon funderade ett ögonblick och visade vägen bort till enhylla där C S Lewis böcker om landet Narnia stod. Jag började medboken Min morbror trollkarlen , och därmed började en livslång kär-lek till Aslans värld. Bibliotekarier med sin specialistkunskap behövs änmer när barnens föräldrar inte har intresse av läsning och kanske intehar några böcker eller har bara några få böcker hemma. ”

(Redigerat urval från riksdagens debatt 2 maj 2013)

9

10

Förr sågs folkhögskollärarna som folkhögskolans självklaraföreträdare. Det var SFHL som förhandlade med regeringen.Idag nämns de knappt i huvudmännens framtidsplaner. De till och med strök ett kapitel om folkhögskollärarna.

s t a f f a n m y r b ä c k

Utsuddaapril antog Folkbildningsrå-dets representantskap ettfolkbildningspolitiskt doku-ment, Folkbildningens Vägvaloch Vilja, ett gemensamtdokument för de tre para-plyorganisationerna Rio,SKL och Folkbildningsför-bundet som representerar detio studieförbunden. Det är

dessa tre organisationer somytterst bestämmer förutsättning-arna för hur statsbidraget skafördelas till landets folkhögsko-lor och studieförbund. Varje århåller de representantskap därde utser styrelse och fattarbeslut om framtida uppgifteroch prioriteringar för Folkbild-ningsrådet.

den organisation som omfattarflest folkhögskolor, 107 av 150folkhögskolor, är Rio (Rörelse-folkhögskolornas intresseorgani-sation). Resten är landstings-eller regionsskolor. I två år harde tre organisationerna diskute-rat att lägga fram ett nytt doku-ment som stakar ut folkhögsko-lornas och studieförbundensgrundläggande syn på folkbild-ningen och framtida uppgifter.Efter en remissomgång skrevs

det ihop ett förslag till platt-form som skickades ut i februariförra året. Där fanns ett heltkapitel om folkhögskollärarnaoch deras betydelse. Blandannat slog den fast: "Att vara ledare och lärare

inom folkbildningen ställer sär-skilda krav. Det är cirkelledarnaoch folkhögskollärarna som imötet med deltagarna levandegörfolkbildningens pedagogik ochmänniskosyn."

Likaså betonades den lillastudiegruppens betydelse:

"Ett utmärkande drag är attlärandet sker genom samspel, dia-log och gemenskap i små studie-grupper. Folkbildningen kanskevisar sin allra största styrka ochsärställning just i den lilla studie-gruppens lustfyllda och kreativalärande."

De små studiegrupperna ochlärarnas betydelse anses så passviktiga att de återkommer ipunktade satser på slutet.

I remissförslaget lyfts ocksåfolkhögskollärarutbildningenfram: "Folkhögskolan har en pro-fessionell lärarkår där lärarnaofta genomgått den särskildalärarutbildningen." Likaså beto-nas att utbildningen kontinuer-

ligt följs upp så att den svararmot folkhögskolans framtidabehov. Men när Folkbildnings-rådets representanskap skulleanta det slutgiltiga dokumentetvar det helt omskrivet och detursprungliga förslaget gick intelängre att känna igen. Helakapitlet och skrivningarna omlärarna var strukna. Inte hellerfinns betoningen på den lillastudiegruppen längre med.

Enda gången folkhögskollä-rarutbildningen överhuvudtagetnämns är som ett konstaterandeatt den ingår i folkhögskolansramverk.

även rio har skrivit ett eget idé-program som antogs på Rioskongress i mars.Men inte hellerdär finns något nämnt om folk-högskollärarna och deras roll,Inte ens i de avsnitt som hand-lar om folkhögskolans pedago-giska grundsyn och miljö.

I april firade Rio att man fyl-ler femtio år i år. I sin jubi-leumsskrift berättar Rio om sinverksamhet under årens loppoch flera personer hade inbju-dits att skriva en liten hyllnings-text, bl. a. från skl, riksdagenskulturutskott osv. Däremot sak-

11

de!nades den organisation manväxte fram ur, SFHL. Inte hel-ler skriver man något om Riossyn på vad lärarna betytt förfolkhögskolan. Den ende somtalar om lärarna och folkhög-skollärarutbildningen är StaffanLarsson, pensionerad professorvid Vuxenutbildarcentrum iLinköping. I en intervju sägerhan hur viktigt det är att satsapå folkhögskollärarutbildning-en och att lärarna måste varaskolade i folkbildningens histo-ria för att kunna föra folkhög-skolans ideologi och uppdragvidare. Ett krav som dock intefinns med vare sig i Vägval &Vilja eller i Rios idéprogram

Rio tog också initiativet tillen grupp på fem ”spanare” somskulle fundera på och diskuterafolkhögskolans framtid. Deinbjudna var ett kommunalråd,en folkhögskolerektor, StaffanLarsson, en chef för folkbild-ningens egen tankesmedja –Sector3, en rektor för Poppisjournalistutbildning. Däremotfanns ingen folkhögskolläraremed bland spanarna.

tomas rosengren arbetar medskolformsfrågorna i sfhls för-

bundsstyrelse. Han har läst Väg-val & Vilja.

– De har inte glömt bortläraren. Man skriver om fort-bildning och att man vill verkaför ett folkhögskollärarlyft mende har tagit bort de strukturellabitarna, att folkhögskollärarenär en viktig del i hela struktu-ren, att det är lärarna sombefinner sig i folkhögskolan.Man skriver om folkhögskolepe-dagogiken men inte om vemsom är bärare av den.Hur ser du på att man stryker

ett kapitel som just handlar omläraren och deras betydelse ochatt Rio inte ens nämner lärarna isitt idéprogram.

– Jag är orolig att det riskerarbli ett fjärmande mellan arbets-givarorganisationen och läraror-ganisationen, att man inte seratt båda organisationerna harett gemensamt ansvar för skol-formen. Ser man inte att utanläraren är det ingen folkhögsko-la? I sfhl brukar vi säga att detär vi som är folkhögskola. Detär lärarna tillsammans med våradeltagare, och givetvis våra skol-ledare, som är folkhögskolan.Hur ser du på att inte SFHL

eller någon folkhögskollärare finnsmed när man utser en grupp som

ska spana på och diskutera folk-högskolans framtid?

– Att Rio anser att man kangöra sådana här saker utan attblanda in lärarna tror jag är enfarlig väg att gå för folkhögsko-lans framtid. Jag vet inte vilkenbild av folkhögskolans verklig-het ”spanarna” ska få om de intefinns i den praktiska verklighe-ten. Ska de bli sittande på enstol i fågelperspektiv på Folk-bildningsrådet och bara se detstrukturellt och inte koppla dettill vår praktiska verksamhet?Det är ju en motsägelse i sig –folkbildning och folkhögskole-pedagogik är ju per definitionnärhet.

även bernt gustavsson anser attdet är anmärkningsvärt att lärar-na osynliggörs. Han var tidigareprofessor vid Örebro universi-tet, numera i Trondheim, ochhar skrivit ett flertal böcker omfolkbildning och lett forsknings-projektet Folkhögskolans Prakti-ker i förändring.

– Det är ju lärarna som bärupp verksamheten i folkhögsko-lan. Men det här är väldigt tyd-ligt i hela skoldebatten. Lärarnaoch eleverna är helt osynliggjor-da, och Vägval & Vilja blir

tyvärr ett typiskt utslag av det.Men det är också typiskt förden här typen av dokument. Dehar formulerats av ”styrnivån”som lever sitt eget liv medanpraktikerna, de som jobbar påbasplanet, lever i en annanvärld. Och den skillnaden ärväldigt tydlig i Vägval & Vilja.

caroline runesdotter är univer-sitetslektor som forskat om folk-högskolornas utveckling ochverksamhet, och skrivit avhand-lingen I otakt med tiden? Folk-högskolorna i ett föränderligt fält.Också hon tycker att det äranmärkningsvärt att man harstrukit skrivningar om en såcentral person i folkhögskolansom folkhögskolläraren. Menhon säger också att det är sym-tomatiskt i osynliggörandet avlärarna överlag, både i folkhög-skolan och i den offentliga sko-lan.

– Det har också skett en”marknadisering” av skolan, sär-skilt inom vuxenutbildningenmed ett system där man villkunna krympa och utöka perso-nalen beroende på hur mycketkurser man har. Eftersom lärar-lönerna är den största utgifts-posten blir en konsekvens av

12

Tomas Rosengren arbetar medskolformsfrågorna i SFHLs för-bundstyrelse och han är räddatt osynliggörandet av folk-högskolläraren riskerar fjärmaarbetsgivarorganisationernaoch SFHL från varandra. Foto: Staffan Myrbäck

UTVÄRDER ING

ökad andel uppdragsverksam-het olika typer av tidsbegränsa-de anställningar, för att snabbtkunna göra sig av med de lärareman inte behöver, när uppdra-gen är slut och inte ersätts avnya.

Hon kopplar även sammanosynliggörandet av lärarnasbetydelse med avregleringen avfolkhögskolorna 1991, då styr-ningen av folkhögskolorna flyt-tades från dåvarande Skolöver-styrelsen till Folkbildningsrådet.Innan dess kunde lärarnagenom sfhl företräda skolfor-men. Folkhögskoleinspektörenhämtades mestadels från sfhlsom också var den naturligasamarbetsorganisationen, dåden kunde företräda samtligafolkhögskolor.

Med Folkbildningsrådet änd-rades detta och huvudmännensorganisationer, Rio och skl,företrädde folkhögskolorna,sfhl marginaliserades ochlärarna förlorade såväl insynsom inflytande. Folkbildnings-rådets tillkomst sammanföllockså med att rektorerna fickutökade befogenheter ochlärarrådets ställning, som intelängre var reglerad i folkhög-skoleförordningen, försvagadespå skolorna.

en av dem som var med i förar-betet till avregleringen varsfhls tidigare ordförande,Kerstin Mustel. I sfhls histo-rik Från rektorsförening till fack-förbund skriver hon att ordfö-rande i folkhögskolekommittén,Ulf Wennås, som ledde arbetetmed propositionen, i klartexttalade ”om lärarnas orättmätigamaktställning som nu äntligenskulle brytas.”

Hans ord skulle visa sig bliprofetiska.vSe intervjun med Rios ordfö-

rande Kent Johansson på sid 14.

13

KRÖN I KA

har det någon betydelse för vår lycka att andra ärolyckliga? Den frågan har vi säkert ställt oss mångagånger, men skjutit den ifrån oss av något skäl. Vianser kanske att vi har förtjänat vår lycka, medan deolyckliga har sig själva att skylla.

Men det finns också exempel på människor, sominte kan känna sig harmoniska, om de vet att någon

har det svårt. Detta gäller särskilt nära anhöriga. Så långt är vi klaraöver beroendet av andras öde. Men kan det gälla också för hela sam-hället ?

För några årsedan publicera-des boken ”Jäm-likhetsanden” avetymologernaWilkinso och -Pickett. De hadeutifrån mycketomfattande statis-tik, bl.a. från FN och WHO, konstaterat att ”andan” i olika kultureri hög grad berodde på graden av ekonomisk jämlikhet. I kulturereller länder med stort avstånd mellan rika och fattiga kunde manfinna fler sjuka, både fysiskt och psykiskt, än i samhällen med störreekonomisk jämlikhet. Spänningen ökade med avståndet. Både rädslanatt falla till lägre ekonomi och svårigheten att stiga till bättre villkorbidrog till detta. USA befinner sig enligt statistiken i ett sämre lägeän t.ex. vårt land. Denna känslighet gäller också de rikaste befolk-ningsgrupperna. De extremt rika i USA har alltså enligt studien ensämre hälsa än motsvarande grupp i Sverige, trots att amerikanernalever på en betydligt högre ekonomisk nivå.

Jämlikhetsanden visar alltså, att jag mår bättre till både kropp ochsjäl om andra i min närhet också är friska. Men det gäller inte barade närmaste. Vi påverkas av andra gruppers hälsa eller ohälsa ocheffekten påverkar vårt hälsotillstånd. Ja, vi påverkas av hälsotillstån-det i hela landet eller kulturkretsen på ett sätt som vi tidigare inteförstått.

Ju större jämlikhet desto bättre hälsa! Upptäckten av detta kollek-tiva samband är givetvis politiskt sprängstoff. Politiker som hävdar attstora ekonomiska skillnader är viktiga för tillväxten, misstror under-sökningen. Den visar ju dessutom också att den sociala rörlighetenär vanligare i jämlika samhällen.

En ny intressant faktor har påvisats. Diskussionen kommer sanno-likt att intensifieras, liksom forskningen, om en upptäckt som kan fådramatiska konsekvenser.

GÖ S T A V E S T L UND

Gösta Vestlund är f.d. lärare och rek-tor på folkhögskola. År 1978 gick han ipension som undervisningsråd för folk-högskolorna. 15 Juni fyller han 100 år.

Jämlikt samhälle ger bättre hälsa

Jag mår bättre tillbåde kropp och själ

om andra i min närhetockså är friska

14

”Jättebeklagligt om det missuppfattas”Rios ordförande Kent Johansson beklagar om Rios idépro-gram kan uppfattas som att man förminskar folkhögskol-lärarnas betydelse och verkar mer förvånad när han fårhöra att det inte står någonting om lärarna i programmet.

s t a f f a n m y r b ä c k

n tidig morgon iapril sitter KentJohansson och äterfrukost på ScandicHotel i korsningenKungsgatan-Vasaga-tan. Kvällen förekom han från Brys-

sel där han är centerns enda europa-parlamentariker. Den svarta rullväs-kan står lutad mot en stol. Det ärfullt i frukostmatsalen och ljudnivånär hög av samtalande frukostgäster,.

Det här var enda möjligheten attfå ett möte med Kent Johansson.Han tillhör toppskiktet i Centern.Som europaparlamentariker sitterhan i flera utskott i Europaparla-mentet. Förra året var han regering-ens särskilda cykelutredare. Han ärnyvald ordförande i den grupp somska arbeta fram Centerns valplatt-form till valet 2014 – för att nämna

några uppdrag. Han är med andraord en mycket upptagen man.

Han är också ordförande i Rio,rörelsefolkhögskolornas intresseorga-nisation som omfattar 107 av lan-dets 150 folkhögskolor. Tillsammansmed skl och Folkbildningsförbun-det styr de över folkbildningsrådet.På det senaste representanskapsmö-tet antog man ”Folkbildningens Väg-val & Vilja,” ett gemensamt folk-bildningspolitiskt dokument för detre paraplyorganisationerna. Det ärdärför vi ses.

S T R Ö K L Ä R A R N A

Min huvudfråga till Kent Johans-son är varför man strök bort ett heltavsnitt om folkhögskollärarna ochdess betydelse i Vägval & Vilja ochvarför lärarna har blivit mer ellermindre osynliga i det slutgiltigadokumentet. Han förklarar att Väg-

RIOS ORDFÖRANDE OM IDÉPROGRAMMET

15

val & Vilja är ett gemensamt idédo-kument för studieförbunden och folk-högskolorna och ska ses både som ettunderlag till varför riksdagen ska gefolkbildningen mer pengar och en sti-mulans till idédebatten om folkbild-ningen. Under intervjun hänvisar hanflera gånger till Rios nya idéprogramsom antogs i mars. Där finns det somströks i det gemensamma program-met, om pedagogiken och lärarna.

I N T E E T T O R D O M L Ä R A R E N

Efter en timme inser jag att vimåste ses igen. Jag måste läsa Riosidéprogram. När jag läser programmetsker det med stigande förvåning. Iidéprogrammet står det ännu mindreom folkhögskollärarna och deras roll.Eller rättare sagt. Det står inte ett ord

om lärarna. Inte ens under rubrikenPedagogisk miljö och Pedagogisk grund-syn. Jag ringer Kent Johansson. Hanhar ingen möjlighet att träffas så vi tarintervjun via telefon: Vilken roll tycker du att folkhögskol-

läraren spelar på folkhögskola?– Den pedagogiska idén med folk-

högskolan är grundbulten i vår verk-samhet. Det är ju därför vi talar omatt vi är en egen skolform. Lärarna ärju de som jobbar med pedagogiskafrågor. Det är ju själva grunden förskolformen som sådan.Du talar mycket om pedagogiken och

säger att folkhögskolläraren är centralmen i ert idéprogram tar ni överhuvud-taget inte upp folkhögskolläraren. Hurkommer det sig?

– Vi tar ju upp den pedagogiska

16

Kent Johansson är enman med många upp-

drag. Bland annat är hancenterns ende europapar-lamentariker och sitter i

flera utskott i Europapar-lamentet. Förra året var

han dessutom regeringenscykelutredare. Och så ärhan är ordförande i Rio

som i mars antog ettnytt idéprogram.

17

delen ordentligt.Det står ingenting om lärarna. Det

enda det står där är att det finns ensärskild folkhögskollärarutbildning. Detär allt.

Kent Johansson blir tyst en långstund, vilket sker flera gånger underintervjun. Han söker efter orden.

– Men jag tror att det är viktigt attse att hela vårt idéprogram bygger påde här…. det starka försvaret för…folkhögskolans pedagogiska syn… dåhar vi i den diskussionen haft så passsjälvklart att läraren … att den peda-gogiska personalen är en viktig del avdet… det finns ingen annan syn.

F Ö R V Å N A D

När jag upprepar att de inte stårnågonting om läraren låter han upp-

riktigt förvånad och frågar:– Menar du att begreppet lärare

inte är nämnt någonstans?I Rios idéprogram, under rubriken

Pedagogisk grundsyn, snuddar man vidläraren:

”Gemensamt för folkhögskolan ärövertygelsen om människans formbar-het i mötet med andra och den för-ändringskraft som ligger i det mellan-mänskliga mötet. Samtalet mellanstuderande och mellan studerandeoch pedagoger är metoden för förstå-else.”

Det är det närmaste man kommerbeskrivningen av läraren.

I Rios, skls och Folkbildningsför-bundets gemensamma dokumentFolkbildningens Vägval & Vilja skriverman att det är viktigt att folkbild-ningsforskningen och dess resultatlyfts fram. Ett forskningsresultat sominte nämns är att relationen mellanfolkhögskolläraren och deltagaren ärcentral. Varför finns inte det med?

– Det finns väl med i idéprogram-met? säger hanNej. Där finns ingenting om relatio-

nen mellan läraren och deltagaren.Kent Johansson blir tyst och säger

efter en stund:– I det som står skrivet om både

människosyn, den pedagogiska grund-synen, kunskapssynen och vår värde-grund, läser jag självfallet in lärarensom en av de främsta företrädarna förskolan.Ni skriver om pedagogiken men ing-

enting om att läraren är central.– Jag har ingen annan uppfattning

än att läraren är central. Inte Rio hel-ler. Om ordet lärare inte står medtror jag man kan säga att det helatiden varit med i diskussionen, också ide överläggningar vi haft med sfhl.Det har hela tiden handlat om hurviktigt det är att lyfta fram den sär-skilda pedagogiska formen och skol-formen.Du talar mycket om den pedagogiska

skolformen men inte om läraren.– Det är möjligt att det skulle ha

varit tydligare i texterna men i vårt

– Även om det inteuttryckligen står om

lärare i idéprogrammetkan jag säga att det

hela tiden funnits med idiskussionen. Lärarna är

ju själva grunden förskolformen som sådan.

sätt att uppträda och hantera frågornatycker jag inte att man behöver varaosäker på var vi står.

Men lärarna är inte bara osynliga iVägval & Vilja, Rios idéprogram elleri Rios spanargrupp. När Rio skriversin 50-åriga historia i jubileumsskriftsaknas såväl sfhls betydelse för Riosom lärarnas betydelse för skolformen.Rio skapades av personer som varmed i sfhl. Den som tog initiativetvar sfhls dåvarande ordförande, Hil-ding Friman, rektor på Wendelsberg.Det fanns till och med tankar på attgöra den till en underorganisation tillsfhl för att understryka samhörighe-ten mellan organisationerna.

– Jubileumsskriften är ju ett försökatt skildra Rio som organisation.Däremot kan jag väl säga att det ärolyckligt om vårt idéprogram kanmissuppfattas när det är vår väldigtärliga avsikt att just lyfta fram folk-högskolan som en egen pedagogiskform och se det pedagogiska arbetetdär lärarna är en central del.

S P A N A R N A

Rio tog ju också initiativet till engrupp ”spanare”, fem personer somskulle fundera på och diskutera folk-högskolans framtid. Jag frågar KentJohansson varför det inte fanns mednågon lärare som spanare

– De vi valde stod ju utanför folk-högskolesystemet.

En titt på spanarna visar dock attdär fanns en folkhögskolerektor ochen pensionerad professor, StaffanLarsson, som jobbat på vuxenutbild-arprogrammet i Linköping.Sammanfattningsvis: ingen lärare

finns med bland spanarna, lärarnanämns inte i ert idéprogram och ni tarbort ett helt kapitel om folkhögskollärar-na i Vägval & vilja? Hur tror du attdet uppfattas?

– Det är i alla fall inte någon mar-kering att vi skulle tycka att lärarnainte är viktiga. Tvärtom har hela dis-kussionen handlat om hur viktig denpedagogiska formen är. Det vi hargjort de senaste åren tycker jag inte

kan ses på något annat sätt än att vitycker att lärarna är en viktig del avfolkhögskolan.

Kent Johansson berättar att Riooch sfhl har mycket kontakt medvarandra och diskuterar gemensammafrågor. Han är mycket mån om attlyfta fram sfhl som en viktig samar-betspartner. Han säger att Rio aldrighaft så mycket kontakter med sfhlsom nu. Han poängterar gång på gångatt det är Rio och sfhl som represen-terar och utvecklar skolformen.

M I S S A D E I D É P R O G R A M M E T

sfhls ordförande Ingela Zetterbergbekräftar att man har träffats två tregånger per termin och har ett gottsamarbete. Det har väl ännu interesulterat i så mycket konkret, utanhar mest hållit sig på en ”pratnivå.”

– Men jag måste erkänna att vimissade detta med Rios idéprogram,säger hon.

Hon berättar också att sfhls för-bundsstyrelse för två år sedan diskute-rade att svara på remissen om Vägval& vilja men att den inte kunde enasom ett svar. Idag minns hon inteexakt varför det blev så. Och det slut-giltiga dokumentet, som var fullstän-digt omskrivet och förändrat på allapunkter, hann hon inte ens se innandet blev klart och klubbades på Folk-bildningsrådets representanskapsmöte.

Jag frågar Kent Johansson om mantänker göra något åt att läraren är såosynlig i deras dokument?

– Är det så att det kan tolkas feloch missuppfattas beklagar jag det.Vårt syfte har ju varit att stärka sam-arbetet med sfhl. Jag är beredd attbjuda in sfhls styrelse så att vi rederut detta, Det skulle vara jättebeklag-ligt om detta har tolkats fel med hän-syn till att våra organisationer repre-senterar och står för arbetet attutveckla folkhögskolan som skolformoch hur vi kan hitta samverkan, intebara nationellt utan också på varjeskola, så att vi verkligen slår vakt omfolkhögskolan som egen skolform ochvår pedagogiska tradition.v

18

Punkter gör skillnad.Skolan behöver inspirerade lärare. Med Skolspårskortet får du rabatt på utvalda seminarier som rör skolans värld. Kom, upplev Bokmässans olika programpunkter och låt dem locka fram nya sidor hos dig. 26-29 september, Svenska Mässan, Göteborg. Nu hittar du hela seminarieprogrammet på vår hemsida.

tt, två, tre, fyr. Utan att tvekaslår trummisen Ilse van der Lindenin de andra och låten startar uni-sont. Alla träffar rätt på en bråk-dels sekund när. I träffen ligger endel av musikens magi. Musik är ettmatematiskt exakt samspel somstyrs av inexakta känslor. Därför

blir det än mer magiskt när känslantar över, som en känsla ofta gör, ochrytmen går lite ur spår: En gitarr tartäten, virveltrumman slår mitt på tak-ten och basen sackar efter. Just i detögonblicket uppstår ett sväng som gårpå slak lina. Det är ytterst spännande,men nära avgrunden.

Tjejerna i gruppen ”Harpya” spelarpå, gungar och ler. Det är genrepinför direktsändningen i P4 RadioGotland, bara fyra dagar kvar. Debyter instrument med varandra och änsjunger den ena, än den andra. Ochsedan ett nytt band, ”HurricaneYouth”. Lite tyngre, lite rockigare.Svarta nitbyxor på ena gitarristen.

Rock och poplinjen ”Ella” på folk-högskolan i Fårösund har bara tjejersom kursdeltagare, tolv i ettan, sex itvåan. Mitt i en låt flyger e-strängenpå basen av, den viktigaste av allasträngar, den sträng som faktiskt är

basen i basen. Men Linnea Anderssonbara spelar på, löser problemet. Efter-åt får hon beröm av kompisarna närde samlas vid scenkanten. ”Klarar mandet där är man fan bra.” Och de fort-sätter att plussa varandra. ”Svinbra.””Vad bra det gick.” Det är det som ärsjälva meningen med Ella: Tjejer somplussar tjejer.

M A N L I G F O L K S P O R T

Mest är det ju killar som spelar.Tjejer sjunger – i den mån de överhu-vudtaget rockar. Rock ’n roll är ihuvudsak en manlig folksport. Ofta ärdet någon i killgänget som börjarspela, drar med sig några polare, fixarreplokal och sedan är de igång. Attsom tjej ta sig in i den gemenskapenär inte lätt. Det är en annan meningmed Ella. Att lära tjejer hur man tarsig in.

På pop- och rocklinjen Ella tar sigbara tjejer in. Första året lär de sigspela i olika genrer och musik frånolika tidsepoker. De har sina respekti-ve huvudinstrument men ska ocksåprova på andra. En rocker måsteockså veta hur man rattar en ljudmix-er, vilka mikrofoner som passar tillvad och hur branschen fungerar.

20

En två På ett plan är musik och folkbildning samma sak, magin iprövandet, i försöken och i diffusa mål som inte enkelt låterbeskrivas med matematisk precision, som hos ett band varssväng går på slak lina, nära taktens gräns. Följ med till rockoch poplinjen för tjejer på folkhögskolan i Fårösund.

t e x t o c h f o t o : s v a n t e i s a k s s o n

Genrep inför direktsänd-ningen i radion. Hanna

Westberg (t.v.) ochEmma Öberg (t.h.) tän-ker ta plats i killarnas

rockvärld. Det är grund-meningen med den femi-

nistiska rocklinjen Ella.

tre fyr!

22

Med raketfart ut i rock-världen. MaidaVale spelarin sin rockvideo i film-linjens studio. Videon ären del i lanseringspake-tet tillsammans med en

EP och en turné. Detblir finalen vid Ella.

Just idag är den kommande direkt-sändningen i Radio Gotland mestaktuell och läraren Lotta Partapuoliförbereder deltagarna under samling-en efter genrepet. Hon är själv en avSveriges få kvinnliga professionellarock- och bluesgitarrister och hartjugo års erfarenhet att dela med sigav.

– Tänk på att ladda före så att nihar energi och närvaro när ni spelar.Sitt inte bara med en kaffekopp innanni ska upp och tänk att ”det här varväl trevligt”, säger hon till tjejernasom sjunkit ner i några röda skinnsof-for i det militärgröna Ella-huset somen gång var det nedlagda ka3:s perse-delförråd. Det kallades då allmänt”Kalsonghuset”. Helt fel idag.

Bredvid sofforna finns en tv ochen video, att titta på inspelningar avsig själva ingår. Då blir det tydligt vad

som är bra eller dåligt, Videor ärobarmhärtiga, avslöjar allt. Men invidhelvetesmaskinen finns också inspira-tion, en ep med bandet ”Mud Walk”som består av tjejer som gick Ella-lin-jen för några år sedan. De har sedandess bl.a. turnerat i usa, fått finarecensioner och lever rockdrömmen.Alldeles nyss var de här på återbesök.Efteråt skrev de på Facebook: ” WowGotland, vilken helg! Helt fantastiskatt få hänga med alla nya, grymmaelever på Ella. Tack!”

D E B U T - E P

Andra året hos Ella handlar mycketom kursdeltagarnas egna projekt. Iden gigantiska filmstudion ”Kust -ateljén” ett stenkast från Ellas musik-hus, spelar ”MaidaVale” in en videoinför lanseringen av deras debut-epsom släpps i juni. Bandnamnet har de

23

kaxigt lånat från bbc:s klassiska stu-diokomplex i London där storhetersom David Bowie, Jimi Hendrix ochLed Zeppelin spelat in.

De fyra bandmedlemmarna harvita blusar mot vit fond. Klappan slåroch kameran går. En, två, tre, fyr.Allt blir videovitt och rocken råmarav sexti-sjuttital. Om ac/dc hadehaft en lillasyster hade hon hetat Mai-daVale: Det är sladd rakt in i förstär-karen, upp med volymen och ingakrusiduller. Häromdagen vann dedistriktsfinalen i musiktävlingen”Livekarusellen” och i slutet av majrepresenterar de Gotland i riksfinaleni Malmö. Nu ska här satsas, görasvideo, debut-ep:n kommer i juni ochsedan drar de iväg på turné.

Det är ytterligare en mening medElla. Att lära tjejer lyckas.

De som gör MaidaVales musikvi-

deor är deltagarna på folkhögskolansfilm- och tv-linje samt storylinjen.Kave Raufi leder de båda linjerna ochtycker att samarbetet med Ella är bra.

– Det gynnar både oss och Ella.Tjejerna får en musikvideo när de ärklara med sitt andra år. Vi får två pro-duktioner under våren istället för ensom varit det normala, säger han.

De utbildar framförallt folk somska stå bakom kameran. Vilka yrkendet blir växlar år från år beroende påvilken efterfrågan som filmbranschenhar. Och branschen sponsrar dembl.a. med modern teknik. Han visarupp en walkie-talkie de fått av ettföretag som hyr ut teknisk utrustningtill filmproduktioner.

– De har anställt sju till tio deltaga-re härifrån, säger Kave Raufi.

Han jobbade förut själv i filmbran-schen under tolv år och berättar omskillnaden mellan andra utbildningarhan haft kontakt med och det hanförsöker göra här.

– Där var lärarna frånvarandeunder stora delar av själva utbildning-en och kom in först på slutet ochbedömde slutresultatet. Jag gör tvär-tom. Jag är närvarande hela tiden.Och även om jag också tänker påslutresultatet så är det vad som hän-der under utbildningen som är vikti-gast, säger han.

” H E A R T H E R E V O L U T I O N ”Hos Ella händer mycket mer än

musikvideor. Förutom folkhögsko-leutbildningen finns ett skivbolag, eninspelningsstudio och de ordnar kon-serter och turnéer. Hela verksamhe-ten kallas plattfomen ”Ella MusicNation”. Deras motto är ”In her voicewe hear the revolution”.

– Anledningen till att vi startade äratt det finns en ojämställdhet imusikbranschen, säger Ellas primusmotor Lise Axelson.

Den teoretiska grunden läggs i detobligatoriska ämnet genuskunskapoch det perspektivet vävs in i allundervisning. Ett problem är att detundervisningsmaterial som finns är

starkt präglat av rockens manliga his-toria och tradition.

– Det finns ju inte en enda kvinna idet materialet, trots att det finnsmånga framstående kvinnor i rockhis-torien. Och det är just där den manli-ga normen träder in. Tänker man påen rockmusiker, kommer bilden av enman upp i huvudet.

Men även om kvinnor historisktsett haft det svårt att hävda sig pågrund av den manliga dominansen ärdet idag lätt att hitta exempel på attde också uppmuntras av män. Tillexempel är tjugo av de fyrtiosex som”gillat” MaidaVales seger i ”Livekaru-sellen” på Facebook killar, det vill säganästan hälften. Många killar skriverockså att de är ”sjukt bra”, ” ni ärgrymma, mycket bra lirat!” och lik-nande. De hejar på tjejerna. Somhejar tillbaks.

K L A S S I S K F O L K B I L D N I N G

Och alla kan behöva uppmuntran,för rockbranschen är tuff och tar ingafångar. Det är som alltid en fråga omatt visa upp sig, ta för sig och attjobba hårt . En rockkarriär kommerinte flygande rakt i gapet på någon.Men här skapas åtminstone grundför-utsättningarna för att lyckas. Paradox-alt nog är målet med Ella att linjenska kunna läggas ner. Den dagenbranschen är jämlik vill säga.

– Så är det ju, säger Lise Axelson. Men dit är det ännu en bit kvar

och frågan är vad som är Ellas måljust nu?

– Att våra deltagare ska utvecklasmusikaliskt och personligt. Att de skakunna gå vidare med väldigt mångaverktyg med sig. De ska ha möjlighetatt nå dit de vill.

Det låter som klassisk folkbildning?– Ja, det är det, säger Lise Axelson.I solskenet utanför Ella-huset sitter

deltagarna Hanna Westberg ochEmma Öberg på lastrampen och spe-lar gitarr och bas tillsammans.

– Det är asbra att det bara är tjejerhär. Man blir lätt kompgitarrist till-sammans med killar, säger Emma.

– Jag tog steg tillbaka när jag spela-de med killar, säger Hanna. Nu körjag på som ett tåg.

De säger båda två att det är sköntmed en skyddad miljö och att det ärså lugnt i Fårösund. De bor på inter-natet där det enda ljudet är några fåg-lar som flyger förbi och vänslas i vår -kvällen. Deltagarna sitter på sina rumoch ugglar, måhända trötta i öronenefter dagar fyllda av musik. I byn enkilometer bort stannar det mesta avnär sommarturisterna åkt hem. Det ärtyst, det enda som hörs är någonenstaka bil och den gula vägfärjansom brummar iväg mot Fårö en gång ihalvtimmen. Pizzerian stänger klock-an fyra. Endast enstaka flanörer synsefter fem. Efter sex är bara ICAöppet. Efter åtta när även affärenstängt är det helt dött.

I N T E N S I V N Ä R V A R O

Fast landsbygd behöver inte betydatristess. I långsamheten bor också enintensiv närvaro och lyhördhet för detsom faktiskt ändå pågår, som i dennästan tomma bussen från Fårösundsom rullar mot Visby. Den möternågon enstaka bil. I Slite stannar den,chauffören kliver ut och tar sig tid attklia en svart katt som sitter i bussku-ren. Han ler, gillar tydligen katter.Sedan kör bussen iväg igen. Chauffö-ren stannar lite var som helst där folkvill kliva av eller på, hållplatser är tyd-ligen bara en rekommendation. I dettalugn finns stora möjligheter för delta-garna att koncentrera sig på det somde är här för. Det finns inte mycketannat att göra än att ”grotta ner sig ibasen” som deltagaren Hanna West-berg sa när hon satt på lastrampen.

På ett plan är musik och folkbild-ning samma sak. Magin ligger hosbåda två i prövandet och i försöken, ide till synes diffusa målen som inteenkelt låter sig fångas och beskrivasmed matematisk precision. Även folk-bildning är en vindlande resa intillavgrunden, som hos ett band varssväng går på slak lina, nära taktensgräns.v

Hårdrockaren KingaBajko som spelar i Hur-ricane Youth, lägger fetaLicks utan att skämmas.På Ella lär sig tjejerna

ta plats.

24

25

Plats: Sal D22, Högskolan på Gotland, Cramérgatan 3Arrangör: Folkbildningsrådet

Se seminariet i direktsändning eller i efterhand på www.folkbildning.se

Seminarium under Almedalsveckan.

Varför lyckas folkhögskolans lärare?Folkhögskolan visar ofta bättre resultat jämfört med andra utbildningsanordnare. Deltagare som väljer bort eller inte kommer till sin rätt i andra skolformer växer inom folkhögskolan. Många meriterar sig för fortsatta studier eller anställning och det är en viktig länk till samhällsengagemang och självkänsla. I det här arbetet är folkhögskolans lärare en nyckelresurs.

Seminariet utgår från en nationell utvärdering av de kompetenser som folkhög-skolans lärare har och det arbete de utför.

Medverkande: Per Andersson, bitr. professor vid Linköpings universitet, Ingela Zetterberg, ordf SFHL, Matz Nilsson, ledamot i RIO och ordf i Skol ledarna, med

Tisdag 2 juli, kl. 13–14. Direktsänds på webben.

En kreativ folkhögskola - genom ämnesövergripande samarbete

”Jag vet av erfarenhet att om vi jobbar utifrån verklighetens spännande projekt då olika ämnen bidrar, så ökar meningsfullheten och engagemanget hos både elever och lärare.”Jan-Olof Norell,utbildare

Hur kan folkhögskolans unika bildningstradition utgöra grunden för nya arbetssätt som främ-jar lust, energi och kreativitet? När vi identi� erar de pedagogiska idéer som leder mot målen för utbildningen kan vi skapa sammanhang som föder både motivation och engagemang. Fragment blir till helhet. Arbetar du så här underlättar du för eleverna att få syn på sitt eget lärande. Då kan de själva initiera nästa steg. Lär dig planera, genomföra och utveckla ett äm-nesövergripande arbete som förverkligar folkhögsskolans intentioner.

Målgrupp: Lärare i FolkhögskolaPlats: Stockholm Datum: Tisdagen den 12 november 2013Pris: 2 100kr exkl moms

www.lararfortbildning.se 08-737 68 00

NY KURS!

26

OMBUDSMÖTET

på ombudsmötet lägger för-bundsstyrelse fram ett förslagtill åtta folkhögskolepolitiskamål. Ett av målen är alltså attallmän kurs ska utgöra minst 50procent av verksamheten. Detframgår dock inte om det gällervarje enskild skola eller ska varaett snitt för hela landet. Idagutgör allmän kurs i genomsnitt43 procent av folkhögskolornasverksamhet i landet.

Nytt är också förslaget tillorganisationspolitiska mål, t. ex.

att alla lärare på folkhögskolaska vara medlemmar i sfhloch att lärares löner ska stå irelation till komplexitet, ansvar,utbildningskrav och yrkets kun-skapsutveckling, en formuleringdet kan bli diskussion om. I tidi-gare skrivningar har sfhl ställtkrav på konkreta objektiva mät-bara kriterier, som folkhögskol-lärarutbildningen, annan peda-gogisk behörighet, ämnesbehö-righet och erfarenhet.

av de fem motioner som kommitin är det en motion som berörjust lönefrågan, antagen påHjälmar-Östgötadistriktets års-möte, distrikt 5. Motionen ärockså undertecknad av rektorer-na på Nyköpings och Stensundsfolkhögskolor.

Motionen lär bli en snackisoch kan väcka mycket diskussio-ner på ombudsmötet. Motionä-rerna är kritiska till den indi-viduella och differentieradelönesättningen. På skolorna idistrikt 5 har de i samförståndmed arbetsgivaren utformat ettlönesystem som premierar folk-högskollärarutbildning före

annan lärarutbildning och erfa-renhet framför liten erfarenhet.De skriver att ”ett väl genom-tänkt, lokalt utformat och avtalattariffsystem bäst främjar våraskolors utveckling, de anställdasarbetsmiljö och våra medlemmarsintressen.”

Problemet, anser motionärer-na, att detta motarbetas av för-bundet. De kräver därför attsfhl inte sluter centrala avtalsom omöjliggör lokalt slutnaavtal. Förbundsstyrelsen svararatt avtalet idag redan möjliggörlokalt slutna avtal.

en motion från Ljungkiles lokal-avdelning vill att sfhl verkarför ett folkhögskollärarlyft. Enmotion från stockholmsdistrik-tet föreslår att förbundet inrät-tar ett beslutande avtalsråd.

Vad som kan bli ett histo-riskt beslut är förbundsstyrel-sens förslag att lägga ned rek-torsavdelningen. Under mångaår har man försökt få liv i avdel-ningen utan resultat. Nu före-slår man att rektorerna i fackligafrågor tar hjälp av skolledarför-eningen istället. Går förslagetigenom innebär det den definiti-va punkten på sfhls utvecklingfrån rektorsförening till fackför-bund. Däremot ska den rektorsom vill även i fortsättningenkunna få stöd från sfhl.v

SFHL-distrikt kritisk motindividuellt lönesystem vill öka allmän kursÖka allmän kurs till 50 pro-cent av folkhögskolans verk-samhet. Det föreslår SFHLsförbundstyrelse införombudsmötet i juni. Enmotion det kan bli debattom är kritisk till den indi-viduella lönesättningen ochargumenterar för tariffsyste-met. Ytterligare ett förslagblir historiskt för SFHL.

s t a f f a n m y r b ä c k

På ombudsmötet 2010 röstade enmajoritet av ombuden för att SFHLskulle ingå i ett nära samarbetemed lärarförbundet. Sedan 2010 harantalet medlemmar ökat med 600.Två förklaringar är att folkhögsko-lorna anställt fler lärare och attmedlemmar i Lärarförbundet medautomatik också blir medlemmar iSFHL. Foto: Staffan Myrbäck

Hitta lärarnas guldstunder – när handledning och utveckling står i centrumav John Steinberg. Mjuka pärmar, 128 sidor. Pris 159 kr inklusive moms, fraktkostnad tillkommer. Erbjudandet gäller tills vidare, och så länge lagret räcker.

Hitta dina guldstunderJohn Steinbergs beskriver här hur vägen till pedagogisk ut-veckling kan gå genom handledning, och hur man kan skapa en refl ektionskultur på sin arbetsplats. Exempel från verkligheten, tips och handfasta råd visar hur du som är intresserad av att utvecklas i din profession kan gå tillväga. Boken vänder sig både till skolledare och pedagoger i skola, förskola och på fritidshem.

När undervisningen står i centrum

JOHN STEINBERG

Lektionen är heligVarför lägger skolan ner så mycket energi på kringaktivi-teter i stället för att satsa på undervisningen? Här får du enkla och jordnära uppgifter i sann ”gräv där du står”-anda, som ger uppslag till övningar och diskus-sioner för både den enskilda pedagogen och arbetslaget. Med den här arbetsboken vill John Steinberg stärka pedagogernas självförtroende och återupprätta profes-sionens status!

Lektionen är helig – när undervisningen står i centrumav John Steinberg. Mjuka pärmar, 128 sidor. Pris 149 kr inklusive moms, fraktkostnad tillkommer. Erbjudandet gäller tills vidare, och så länge lagret räcker.

Lektionen är heligVarför lägger skolan ner så mycket energi på kringaktivi-teter i stället för att satsa på undervisningen? Här får du enkla och jordnära uppgifter i sann ”gräv där

Böcker för dig

Läs mer, beställ böcker och prenumerera på vårt nyhetsbrevwww.lararforbundetsforlag.se

Box 12239, 102 26 Stockholm

28

M INNESORD

Förmedlade kärlek och engagemang

karl högemark, född den 9 okto-ber 1922 avliden den 4 februari2013. Han sörjs av sina barn medfamiljer, släktingar och många vän-ner. Karl Högemark var 1968 –1987 rektor på Vara Folkhögskola.Dessförinnan var han rektor förSvenska landsbygdens studieförbundoch folkbildningskonsulent på skol-överstyrelsen. Under åren 1973 –1976 var han ledamot i utbildnings-programmens folkhögskoleutred-ning. Han har författat en rad vux-enpedagogiska skrifter samt Varafolkhögskolas historia 1915 – 1995 iboken:” Skola i Bondeland”.

Karls stund på jorden är över.Punkt är satt för hans berättelse.

”En stor humanist och folkbildarehar gått ur tiden” står det i tidning-arna som meddelar att han intelängre finns i de levandes land. Somsådan kände jag honom.

I många av våra samtal genom

åren kom Karl ofta in på det gåtfullai att vi är här på jorden. Gåtfullt attdet finns tillsammans – vår egen till-varo och universum. Gåtorna likstäl-ler oss, ingen är bättre än den andrei att finna svaren. Vi är lika klokalika ovetande – gammal och ung,utbildad som högutbildad, lärare ochelev. Slutklämmen i de samtalen blevofta – därför folkhögskola. Folkhög-skola, det är människor som repre-senterar olika politiska och religiösauppfattningar, människor som kom-mer från olika sociala sammanhang.Alla får uttrycka sig i en atmosfärpräglad av tolerans och engagemang,trots skiljaktiga uppfattningar. Detär folkhögskolans väsen. Så såg Karlpå sitt arbete i folkhögskolan.

Karl hade varit elev på Axevallafolkhögskola. Året var 1943. Vi sattbänkade i samlingssalen. Rektor Pervar ung, vital och optimistisk. Hanshälsningsord bars av en entusiastisk

vilja att redan från första stund göranågot extra av den här kursen.

Det är ofta svårt att beskriva vadtrivsel är. Folkhögskoletidens trivselvar kanske vardagens rytm med väx-lingen mellan lektioner, raster, mål-tider, samkväm och sömn.

I Karls och Ingrids hem var bok-hyllorna många. Där kunde manspåra Karls brinnande intresse förfolkbildning. Men där var det ocksågott om romaner och poesi. Viförde många samtal om litteraturensbetydelse i våra liv. Efter ett sådantsamtal skrev jag ner några rader avKarl i min anteckningsbok:

”Romaner jag läser ger mig till-gång till upplevelser som jag intehade kunnat få på annat sätt. Devidgar min kunskap om världen, ochatt jag därigenom får perspektiv påmitt eget liv och det samhälle jaglever i. Jag läser romaner för att jagvill leva mer än ett liv.” Från ett

första gången maddes och minavägar korsades var i mitten av åttio-talet. Platsen var Dalheimers hus,ett hus för den samlade handikapp-rörelsen i Göteborg. Jag var där iegenskap av cirkelledare och Maddearbetade där.

Några år senare möttes vi igen –denna gång i folkhögskolans värld.Samarbetet mellan folkhögskolorna iGöteborg hade tagit fart och ett avdet mer minnesvärda projekt vigenomförde hade arbetsnamnet”Vad är det som är så speciellt medfolkhögskolan”? Ett försök att sättapå pränt ”folkhögskolans själ”.

Vi hade behov av att formuleraoss kring detta för att försöka fåtjänstemän och politiker i Göteborgatt förstå vår pedagogik och vadfolkhögskolan kan betyda för männi-skor. Och varför man skulle upp-handla folkhögskolekurser trots attvåra anbud vid upphandlingar hade

högre pris än många andras. Vi dis-kuterade och våndades, slutdiskus-sionerna innan det avslutande semi-nariet hade vi i Maddes sommarhus,där vi fortsatte diskussionerna långtin på småtimmarna.

Hur gick det då med projektet?Kan inte säga att vi lyckades helt –men under ett antal år var folkhög-skolorna i Göteborg gemensamt enkraft att räkna med och en betydan-de del av det samlade vuxenutbild-ningsutbudet i Göteborgs kommun.

När det var dags att rekryterarektor till Kvinnofolkhögskolan ibörjan av 2011 fick vi många ansök-ningar. Många av oss som kändehenne blev glada när vi såg attMadde var en av dem som sökt. Vikunde pricka av de flesta punkternapå vår kravspecifikation. Styrelsen,personal och deltagare intervjuade iomgångar de slutliga kandidaternaoch i juni 2011 tillträdde Madde

tjänsten som rektor. Några veckorefter att hon börjat arbeta hos osskom beskedet om hennes sjukdom.Det var svårt att förstå hur sjukhon egentligen var – det syntes näs-tan aldrig och när hon var här varhon närvarande till 100 procent.

Madde var en sann folkbildare –många av oss som kände hennesedan tidigare visste det redan –andra fick ta del av hennes folkbild-ararbete sedan hon börjat här påskolan. Hon brann för vad hon gjor-de. Hon förmedlade kärlek ochengagemang till folkbildningen. Honhade visioner och hon inspireradebåde lärare och deltagare.

Madde hade lång erfarenhet avfolkbildning både som deltagare ochsom lärare på flera folkhögskolor.Efter en sväng som rektor inomvuxenutbildningen återvände hon tillfolkbildningen och blev del av Kvin-nofolkhögskolan. Madeleine var en

Såg folkbildning som ett oroselement

29

KRÖN I KA

handlingens person: Rakhet – inklu-dera alla och åtgärda genast! Vi ärglada för att vi fick ha henne somkollega under de här nästan tvååren och hon kommer att finnasmed i våra tankar lång tid framöver.

Gunnel Litfeldt

annat litteratursamtal har jag note-rat ett yttrande: ”I ungdomen gerdikten mod att börja leva. På ålder-domen ger den lust att fortsätta”.

På 60-talet kom vi båda att arbe-ta på skolöverstyrelsen i Stockholm.Karl som folkhögskoleinspektör ochjag som ledare av pedagogisktutvecklingsarbete på folkhögskolor-na (PUFF). Det gav oss möjligheteratt tillsammans på en rad olika folk-högskolor föra samtal om det unikamed folkhögskolorna att på en ochsamma gång vara integrerade delarav skol- och utbildnings-Sverige,folkbildnings-Sverige och folkrörel-se-Sverige. Vi var båda fulla avarbetsglädje när vi mötte våra stu-diecirkelledare och folkhögskolelä-rare och elever. Vid sammankoms-terna började vi alltid med en sånggröna.

Mitt liv har blivit rikt bland annatgenom de många årens nära arbeteoch vänskap med Karl. Med humoroch allvar hälsade vi ofta på varand-ra med orden: Folkbildning skallvara ett oroselement i samhället.

Nils Zanders

Jan Hultman är lärare på Liljeholmensfolkhögskola och är ordförande i SFHLs

distrikt 5, Hjälmar-Östgötadistriktet

det är många papper att läsa... mycket att funderaöver och ta ställning till. Det handlar om framtiden– om viktiga saker. Det känns lite stressigt och otaj-mat så här i skolavslutningstider när det är rättmycket att tänka på – se till att kursdeltagarna blirfärdiga med sin behörigheter, göra utvärderingaroch att sätta omdömen.

Det handlar om SFHL:s ombudsmöte 2013 som närmar sig. Vi är nio ombud från distrikt 5. Vi har träffats för att försöka ta

ett grepp på alla förslag, motioner m.m. Det är inte så enkelt – spe-ciellt inte att läsa stadgeförslag, jämföra med nuvarande stadgar ochförsök att förstå styrelsens intentioner. Det tar tid att sätta sig in.

Eftersom vi representerar vårt distrikt på ombudsmötet, så har visjälvklart pratat en hel del om distriktens framtida roll. Vi är lite för-virrade. I stadgeförslaget tonas distriktens roll ner till en ”valkrets”.Det är distriktens enda roll framöver. Men när man bläddrar vidarei handlingarna så dyker ”Normalstadgar för distrikten” upp – oför-ändrade jämfört med tidigare. Där står det bl a att distrikten ansva-rar för förbundets regionala arbete. Jaha? Vilket regionala arbete ärdet? Söker man i dokumenten på ordet ”distrikt” så dyker det uppmassor av gånger i nuvarande stadgar, men bara ett fåtal i det nyaförslaget.

Ordförandekonferensen var tydlig om att distrikten skulle finnaskvar, och det gör de förvisso i det nya förslaget – men vilken ärderas roll – förutom att utse ombud till ombudsmötet vart tredjeår? Är det distrikten själva som ska definiera sin roll och uppgiftdäremellan?

Jag tycker att det är viktigt att det finns samlingsplatser och träff-punkter inom SFHL – tillfällen då lärare från olika skolor möts, utby-ter erfarenheter, pratar fackliga frågor, fortbildar sig osv. Vikten avdet utbytet tror jag inte kan överskattas. Var och hur ska detta skeom vi inte har en distriktsorganisation?

Om vi i praktiken avskaffar distrikten tror jag att vi tvingas upp-finna dem igen – skapa nya mötesplatser som fyller ett viktigtbehov.

”SFHL är en medlemsstyrd organisation...” skriver Förbundsstyrel-sen i förslaget till värdegrund. Låt då för allt i världen inte SFHL blien toppstyrd organisation. Vi ska inte skapa ett glapp mellan lokalav-delningar, förbundsstyrelse och kansli.

Men distriktsfrågan är bara en av många på ombudsmötet. Detkommer att bli intressanta diskussioner om folkhögskolepolitiskaoch organisationspolitiska mål, värdegrund, Fair Union, avtalsråd ochmånga andra frågor. Vi ska staka ut kursen för de närmaste treåren. Utmaningarna för folkhögskolan och för SFHL är många och viska rusta oss för att möta dem. Vi måste vässa oss och inte vara såförsiktiga i våra formuleringar av målen. Om inte vi slåss för folk-högskolan – vem gör det då?

J A N HU L TMAN

Låt inte SFHL bli en toppstyrd organisation!

Madeleine Larsson har avlidit efter entids sjukdom. Hon var rektor för kvin-nofolkhögskolan.

30

Några lästips omsvensk folkhögskolajag insåg att jag håller på att blien folkhögskolenörd när jag påantikvariat.net beställde Svenskfolkhögskola 100 år i fyra band somgavs ut 1968. Verket är kanskeinte det första man föreslår densom är intresserad av svensk folk-högskolas och folkhögskollärarnashistoria. Enklast är att söka uppsajten lararnashistoria.se. Underrubriken ”Artikelpresentationer”hittar ni Kerstin Mustels översiktli-ga artikel om Folkhögskolan ochen överskådlig och pedagogisktupplagd tidslinje om folkhögskolanoch folkhögskolläraren från 1868till 2010. Vill man lägga iPaden åtsidan och ha en bok med sig i sol -stolen finns pedagogikforskarenTomasz Maliszewskis Den svenskafolkhögskolan – en betraktelse frånandra sidan Östersjön från 2008och av många ansedd som denbästa historiska boken om svenskfolkhögskola. Den bygger påmångåriga och omfattande studierav muntliga och skriftliga källorbåde i Sverige och i övriga Europa.Bland annat skriver han att en avde viktigaste faktorerna till folk-högskolornas framgång var lärarkå-ren. Men vi ska inte glömma SFHLsFrån Rektorsförening till fackförbundsom gavs ut 2002. Den är betyd-ligt mer spännande än vad titelnanger och berättar om folkhögsko-lan ur lärarnas perspektiv.

S T A F F AN M Y R B Ä C K

i en 180-sidig debattbok ”Hvorfor skal hverdagen ligneen slutspurt? Höjskolen til debat 2012” (Forlaget Klim),skriver tio författare om den danska folkhögskolanshistoria och arvet från Grundtvig. Boken är utgivenmed anledning av elevföreningens 100-årsjubileum vidTestrups folkhögskola strax söder om Aarhus på Jyl-land. Vi påminns om att danskheten var en självklarhet

vid starten när Danmark just mist halva Jylland till Tyskland. Dendanska folkhögskolan kombinerade bildning och nytta med alla sinalantbruksrelaterade ämnen. På 1900-talet kom nyttiga förberedandekurser för sjuksköterskor och lärare, dock med dominans för de his-torisk-poetiska, ”grundtvigska” ämnena. Det är inte utan att ensvensk känner igen sig i vår blandning av ”nyttiga” ämnen och desom utgör vår honnörsprofil ”allmän medborgerlig bildning”.

I dag finns 71 statsunderstödda danska folkhögskolor, jämförtmed 106 stycken toppåret 1994. Med en svensk bakgrund kan manspekulera om inte tillströmningen skulle öka om man gav avkall pådet danska till förmån för det internationella, och om de ganska säll-synta tvååriga kurserna blev vanligare.

Bertel Haarder, f.d. undervisningsminister och uppvuxen på folk-högskola, sammanfattar betydelsen av vad eleverna fick med sig hemefter en kurs på tre till fem månader: Internatskolan som gjorde detmöjligt att söka sig till andra delar av landet och få vänner för livet,en erkänsla för personliga kvaliteter framför formella meriter och attman fick uppleva något av det bästa i dansk litteratur, sång, musikoch drama som man varit för omogen att ta till sig under skoltiden.

Andra skribenter tecknar bilden av framtidens danska folkhögsko-la. En vill att Arbetarrörelsens folkhögskolor anpassas till EU och attdanskheten ersätts av ett globalt sammanhang. En annan vill att folk-högskolan åter blir platsen där det experimenteras med demokratinoch alternativa pedagogiker. En tredje sätter Odyssén som modellför folkhögskoleelevens bildningsresa medan en fjärde argumenterarför att folkhögskolan står öppen för dem som hamnat snett både iungdomsskolan och vid universitetsstudierna, och en femte dröm-mer om att folkhögskolan blir en ”samvetsverkstad” som tränar ele-verna, inte till förändrings- men till förundringsberedskap inför livet.

B J Ö RN HÖ J E R

Dansk folkhögskola 2012

Herbert Tingstenssista dagarPer Wirtén.Tillhör kategorin lust-läsning. Välskrivet omen fascinerande ochkomplex personlighetoch intellektuell. Fast-

nade genast och ville fortsätta. Endairritationen är en och annan i onö-dan påhittad scen, Det bli inte bätt-re. Det skapar snarare osäkerhetom vad som är påhitt och fakta./SM

L I TTERATUR

Kort om... Herbert Tingsten, århundradets sommar och humanismens rollÅrhundradets SommarFlorian IlliesEtt reportage om sistasommaren före förstavärlds krigets utbrottoch början på det

långa århundradet, en sommar dåexperimentlustan och kreativitetensjöd i världsstäderna. Illies låter ettavgörande skede i kulturhistorienåteruppstå. En bok för hängmattanmed skylten Stör ej./SM

Alltings måttAnders EkströmSverker SörlinDet sägs att huma-niora är i kris men iAlltings mått hävdarförfattarna att huma-nistisk kunskap redan

spelar en betydligt större roll änvad som sägs och erkänns. ”De harskrivit en rasande intressant bok”skrev svenskspråkiga finska Hufvud-stadsbladets recent.

jag träffade grantas dåvaranderedaktör, Bill Buford, på en resatill London 1993. Han hade justkommit ut med sitt uppmärksam-made reportage där han wallraffa-de bland fotbollshuliganer, Amongthe thugs. Han följde dem, deltogpå matcherna, när de medvetetstartade upplopp, söp, blev slagenav polisen och mötte nationalis-ter – städade gamla farbrödermed fluga som uppmuntrade huli-ganernas upplopp. Grantas redak-tion låg på en bakgata i ett parsmå rum, trångt och med de sed-vanliga smutsiga heltäckande mat-torna på golvet. Buford var densom återuppväckte Granta somlitterär tidskrift 1979. Den grun-dades 1889 av studenter vid

Cambridge universitet. Tidskriftenpublicerade noveller och artiklar,förstlingsverk av författare somsenare blev världskända. Undersextio- och sjuttiotalen somnadetidskriften in tills några före dettacambridgestudenter startade omtidningen på nytt som ett magasinför noveller och litterärt skrivnareportage, men den här gångenville man nå läsare utanför univer-sitetsvärlden. I samarbete medAlbert Bonniers förlag ger Grantanu ut en svensk version av tid-skriften med både svenska ochöversatta texter. Man har ett lik-nande samarbete med ytterligarenio länder. Buford då? Han blevredaktör på The New Yorker.

S T A F F AN M Y R B Ä C K

31

gabriella pilcher, somstuderat på Ölandsfolkhögskola, fick fack-förbundet Kommunalsstora kulturpris på150 000 kr för sin film”Äta sova, dö.” Filmenfick tidigare i år fyraguldbaggar för bästafilm, bästa manus, bästaregi och bästa kvinnligahuvudroll. Kommunalsjury motiverar prisetmed att filmen är enmodern arbetarklass-skildring och ett realis-tiskt och smärtsamtdokument från dagensSverige.

jim dawe, tidigare rek-tor vid Hampnäs folk-högskola (numeraÖrnsköldsvik), var enav fyra svenskar sombefann sig i Nordko-rea när det var sommest spänt mellan lan-dets regim och USA.Jim Dawe var i landetsom representant förRöda Korset, som ären viktig aktör när detgäller biståndet tillNordkorea. Sverige,Norge och Finlandstår för 75 procent avRöda Korsets insatser,totalt 50 miljoner kr.

kerstin svevar, lärarepå Bollnäs folkhögsko-las skrivarlinje, firar 20år med utbildningen.För att fira dessexistens arrangeradeBollnäs museum envernissage och bjöd indeltagare på skrivar-och konstlinjen attställa ut sina alster,berättar tidningenLjusnan. Utställningenär ett samarbete mel-lan de två linjerna.Skrivarlinjens deltagarehar gjort en egen tolk-ning utifrån konstlin-jens olika skapelser.

P ER SONER

T ID SKR I F T EN

En 120-årig tidskrift kommer till Sverige

En egen kokbokför folkhögskolani boken Mat med omtanke –Gemenskap kring bordet på Hels-jön (Argument Förlag) samlasfavoritrecepten från köket påHelsjöns Folkhögskola i Horred.Under många år har vissa receptskrivits av och kopierats till för-tjusta matgäster på skolan. Detfick husmor Anne MarieHjortzberg-Nordlund och hen-nes kollegor i köket att funderaöver om de inte skulle göra enbok av alla dessa efterfrågaderecept. När Argument Förlagkopplades in blev det allvar ochnu kan man följa dagen på Hels-jön från frukost till lunch, mid-dag, kvällsmat och däremellanmellanmål med grötbullar ochspecialmüsli, grekisk skinkstekoch mangokyckling, hawaiisalladoch hållbar vitkålssallad, kolasåstjinuski och kokostosca.

Som en röd tråd går Helsjönshållbarhets- och miljötänkgenom recepten med informa-tion om var i grannskapet skolanköper kött och kravgrönsaker,odlingstips och information omolika miljömärkningar. Boken ärsmakligt layoutad med vackrabilder på maträtter och miljönkring Helsjön under olika årsti-der. Recepten är korta och kon-cisa och texten koncentrerad vil-ket ger intryck att det nog inteär så svårt att våga sig på dem.

Man får gratulera skolan tillden utmärkta idén. Visst finnsdet säkert på andra skolor häf-ten på eller kopierade versionermed favoritrecept men en bokframställd av kökspersonalen harinte tidigare nått redaktionensbord, Det är bara att hoppas attandra skolor hänger på och visarfram vad en erfaren köksperso-nal kan åstadkomma. För nog ärdet värt att lyfta fram det oftaosynliga och efter avslutad mål-tid snabbt bortglömda arbetetsom sker bakom grytor och spi-sar.

B I R G I T T A T I N GDA L

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma.

pär öjerots första gitarr var enGerdin, en akustisk gitarr byggdi Säffle på fyrtiotalet. Logoty-pen såg nästan ut som och nam-net nästan lät som det betydligtmer berömda märket Levin.

– Det är min mormors gitarr.Jag har den kvar och tar barahand om den.

Han var sex år och drog medsig gitarren till fritids. Där fannsTure Andersson som jobbadesom fritidsledare. Han lärde PärÖjerot att spela; ackorden, hurman slog rytmen med handenoch första låten: Jag hade engång en båt.

När han gick i fjärde klassbildade han sitt första band.Och så fortsatte det. Bildadenya band. I högstadiet och pågymnasiet åkte de runt och spe-lade på fritidsgårdar. Efter gym-nasiet sökte han till Ljungkilesmusiklinje och sen vidare tillmusikhögskolan.

En dag för sju år sedan, tjugoår efter att han fått sin förstagitarr, ringer det på telefonen.Han hade just avslutat sina stu-dier på musikhögskolan. Detvar från Billströmska. Vill hankomma och jobba hos dem?Undervisa i musik! Han hadeinte ens tänkt tanken. På enfolkhögskola! Det var lite förbra för att ha som målsättning.

sen händer det. Han kommertill skolan, och vem möter handär? Jo, Ture Andersson, fritids-ledaren som lärde honom spelagitarr. Nu jobbade han somvaktmästare på Billströmska.

Pär Öjerot jobbar fyra dagar i

veckan, 80 procent, dels påmusiklinjen, dels som klassföre-ståndare för allmän linje medmusikinriktning.

Vi träffades på sfhl-veckani mars där han deltog i en kursom Allmän linje.

– Det var kul att höra hurlika och olika vi är. De somarbetar på förortsskolor möteren helt annan problematik jäm-fört med oss landsortsskolorsom har internat.

när vi talas vid har han justkommit hem från ett möte därombud och suppleanter tillsfhls ombudsmöte har gåttigenom och diskuterat förslagoch motioner till ombudsmötet.Pär Öjerot är suppleant.

– Vi diskuterade bl.a. för-och nackdelar med stockholms-distriktets förslag om att inrättaett avtalsråd. Det är ju också enfråga om på vad man ska läggadet fackliga engagemanget.

Pär Öjerot är vice ordförandei sfhl på Billströmska. Allamedlemmar är väldigt aktivaoch engagerade, både i lokalav-delningen och i styrelsen.

Den tid han inte är på skolanär han frilansmusiker. Han ärskolad jazzmusiker och hopparin i olika band och spelar. Detblir mer och mer bluegrass,irländskt och akustisk country.Somrarna ägnas mycket åt tur-néer. Helgen före ombudsmötetåker han till Finland för attspela. Efter ombudsmötet ärdet dags att packa väskan ochdra ut på vägarna igen. Kansketänker han då och då på TureAndersson, vaktmästaren somlärde honom att spela gitarr.

”Det var lite för bra föratt ens ha som målsättning”

I juni är Billströmskavärd för SFHLs ombudsmö-te som tar emot 71ombud plus förbundssty-relse och gäster. Så vadkommer de att möta?– Sveriges vackraste folk-högskola. Vi är just klaramed renoveringar så viär stolta att visa uppskolan.

S FHL - PORTRÄTT

Ibland är det som att någonredan stakat ut vägen, enhögre makt som griper in ochstyr våra liv i en förutbe-stämd riktning. Så tycktes detvara för Pär Öjerot, lärare påBillströmska folkhögskolan.

s t a f f a n m y r b ä c k