fokus förskola nr 2 2014

Y Pedagogiska holkar – vad är det? 4 Z

Y Så byggdes förskolekön bort 6–11 Z

Y Det nya modersmålsstödet 8 Z

EN TIDNING OM FÖRSKOLAN I MALMÖ STAD | OKTOBER 2014

I sagans värld växer språket sista sidan

2 n oktober 2014 oktober 2014 n 3

pedagogiskt exempel 4

utbyggnad 24 äventyret lockar 14

placeringsenheten 8

anknytningspedagogik 21

FOKUS FÖRSKOLA GES UT AV MALMÖ STAD OCH ÄR EN TIDNING FÖR DIG SOM ARBETAR INOM ELLER ÄR INTRESSERAD AV FÖRSKOLA OCH UTBILDNING

UTGIVARE INGA SANDSTRÖM, TELEFON 040-34 33 45PRODUKTION REDAKTIONEN.NU, MARIA SEHLIN OCH INGA SANDSTRÖM, MALMÖ STAD

TEXTER ULRIKA HOTOPP, MIA ISING, JÖRGEN OLSSON OCH MARIA SEHLINFORM BENNY MÅRTENSSON, WWW.BENNYMARTENSSON.SE

FOTOGRAF PETER KROON, WWW.PETERKROON.NETTRYCKERI JMS AB, SANDRA SVENSSON

BESTÄLL FLER EX AV TIDNINGEN GENOM ATT MEJLA TILL [email protected]

innehåll

ledare

FÖRSKOLEFÖRVALTNINGEN FÅR BRA BETYG AV MEDARBETARNAÅrets medarbetarenkät visar att förskoleförvaltningens medarbetare trivs på jobbet. Mest nöjd är man med medarbetarskapet, delaktigheten och ledarskapet. Ett exempel på förbättringsområde är möjlighet till återhämtning efter intensiva perioder.

3 Den höga svarsfrekvensen, 79 procent, gör att

medarbetarenkäten är ett tydligt kvitto på att de

flesta som jobbar i organisationen känner att man är

med och gör skillnad.

Högst resultat når ”Medarbetarskap och delaktig-

het”. Ett tecken på att förvaltningen har engagerade

medarbetare som är delaktiga i arbetet och känner att

det man gör är meningsfullt. Andra positiva delar är

att det finns ett stort förtroende för den närmsta che-

fen och att man som medarbetare upplever att man

har chefens förtroende. Det finns effektiva arbets-

rutiner, möjlighet till kompetensutveckling och att

det finns ett stort fokus på att ge bra service till

Malmöborna.

Vissa områden behöver bli bättre. Ett område där

förskoleförvaltningen fått något lägre resultat än

Malmö stad som helhet är stress.

Under hösten ska handlingsplaner tas fram.

Resultatet av medarbetarenkäten är ett bra under-

lag för det fortsatta utvecklingsarbetet. n

EN DJUNGEL NÄRA HAVETPå djungellekplatsen kan man klättra i klätternät, gå på svajiga hängbroar och gömma sig i grönskan.3 Djungellekplatsen är Malmös äldsta temalek-

plats. Den är som gjord för egna, fantasirika lekar.

Här inbjuder träd och buskage till klättring och

kurragömma. Det finns repstegar, klätternät, lia-

ner och lite läskiga, svajiga hängbroar som för

tankarna till både Tarzan och Fantomen. Här kan

man också gömma sig i en spännande grotta eller

springa runt i en labyrint.

Vill man gå vidare finns möjlighet att promenera

ner mot vattnet och titta på fåren som betar på

strandängarna och se Öresundsbron.

Djungellekplatsen ligger i Fjärilsparken mellan

Södra vägen och Fjärilsgatan i Bunkeflostrand, se

karta på Malmö stads hemsida, sök ”djungel”. Välj

buss 6, hållplats ”Fjärilsgatan”, eller buss 4 och gå

från hållplats ”Bunkeflo Centrum”.

Förskolan lockar allt flerKUNSKAP OCH INSIKT om för-skolans betydelse har ökat. Det är glädjande! Vi ser att många vill arbeta i våra förskolor, söktrycket på högskolor och universitet till för-skollärarprogrammet är större än någonsin. Det är verkligen uppmunt-rande med tanke på den stora brist på förskollärare som råder. Alla barn i varje förskola har rätt till den bästa förskolan med kompetenta och enga-gerade medarbetare!

Med Fokus Förskola vill vi synlig-göra förskolan och dess betydelse, väcka intresse och nyfikenhet för den, både generellt och i Malmö stad. Förskoleförvaltningen fortsät-ter sitt bygge. Ambitionen är att bli den bästa förskolan för alla malmö-barn. Vi jobbar för det på flera sätt.

I detta nummer av Fokus Förskola kan ni läsa om vår verksamhetsplan för 2014. Den är central för kvalitets-utvecklingen, ett arbete som görs på varje förskola.

Under våren öppnade vi upp nya förskoleplatser med duktig per-sonal och god kvalitetet i en tid då

kön till förskoleplats var alltför lång. Genom samarbete mellan våra för-skoleområden, HR-avdelningen, placeringsenheten och avdelningen för fysisk miljö lyckades vi. Så väl att vi inte fyllde alla nya platser eftersom kön visade sig vara längre än det fak-tiska behovet.

Vi berättar också såklart om spän-nande pedagogiska exempel såsom fågelholksbygget på Stadionparken, äventyren på Hästhagen, Barn blir i stadsområde Norr och berättande på Holma. Missa inte heller att ta del av kompetensutvecklingsarbetet kring förskola på vetenskaplig grund som pågår i samarbete mellan några av våra förskolor och Malmö högskola.

Detta och mycket mer finner ni i detta nummer av Fokus Förskola! n

Ha en härlig

läsning!

Resultatet av Förskoleenkäten 2014 Under våren gick Förskoleenkäten 2014 ut till alla vårdnadshavare med barn i Malmö stads förskolor. Enkätens syfte är att ge en bild av hur vårdnadshavare upplever sitt barns förskola.

3 Svarsfrekvens i årets enkät blev 60,1 procent, vilket är en liten ökning jämfört med förra året. Frågorna i årets enkät var de samma som i fjol vilket innebär att resulta-ten mellan 2013 och 2014 kunnat jämföras. På övergripande nivå finns det stora lik-heter i resultaten mellan åren, såsom att en mycket hög andel av vårdnadshavarna upplever att deras barn trivs och är trygga på förskolan medan resultaten är lite sämre inom områden som barnens utveckling och lärande samt deras delaktighet och infly-tande.

Kvalitetsenheten har tagit fram en över-gripande rapport och en för varje förskola med resultatet för enheten. Analysen på den övergripande nivån kan ge under-lag för uppföljningar eller eventuella gemensamma åtgärder. På förskolan kan enkätresultatet vara ett stöd i arbetet med att identifiera framgångs- och utveck-lingsområden och därmed vara ett av underlagen för det systematiska kvalitets-arbetet. n

Många sökande till förskollärarutbildningenIntresset för att bli förskollärare, fritidspedagog och lärare har ökat markant i hela landet. Det märks på antalet sökande till dessa utbildningar.

3 Vad gäller förskollärarutbildningen i Skåne hade Högskolan i Kristianstad, som tar emot 150 studenter i höst, totalt 1222 sökande varav 313 som 1:a handsval.

Malmö Högskola har antagit 290 studenter i den ordinarie förskollärarut-bildningen och dessutom ytterligare 50 i den med musikinriktning.

Totalt sökte 2086 till den ordinarie och 289 den med musikprofil hit. Av dem hade 881 respektive 71 sökt i första hand till dessa utbildningar. n

Övningsförskolor i samarbete med högskolanFrån i höst kommer en del av förskolorna i Malmö gå in i ett mycket spännande samarbete med Malmö högskola. Förskoleförvaltningen har anmält inte mindre än sexton förskolor, fördelade på tolv förskolechefer, att vara med i en försöksverksamhet som sträcker sig över fem år. 3 Syftet med försöksverksamheten är att höja

kvalitén i studenternas VFU och därmed i förskol-

lärarutbildningen.

Att ta emot studenter under deras VFU innebär att

vi är lärarutbildare. Att vara övningsförskola inne-

bär mer, bland annat krävs att förskolan ska kunna

ta emot ett större antal studenter, ha en hög andel

utbildade handledare och att dessa är beredda att

delta i lärarutbildningen också inne på högskolan.

Övningsförskolorna kommer även att medverka i

studenternas examensarbete och i utvärderingen av

denna försöksverksamhet. n


N ÄR GATUKONTORET SÖKTE hjälp för att öka tillgången på

fågelholkar var inte Annica Nettrup sen att ta sig an uppgiften – lika mycket för barnens som för fåglarnas skull. Friluftsliv ligger förskolan varmt om hjärtat och Annica Nettrup är en av de förskol-lärare som brinner för djur och natur. Nu är två holkar på plats och ytterligare en är på väg att bli hemvist för gårdens småfåglar.

Genom Projekt Holken får fåglarna en chans att sätta bo samtidigt som barnen på avdel-ningen Stjärnan utvecklar sina färdigheter. Annica Nettrup och kollegan Kristina Ivert har utvecklat ett arbetssätt där förskolans fågelprojekt – som fött en grupp nyfikna och kunniga fågelskådare – nu fått sällskap av holkprojektet.

HELA LÄROPLANENDe arbetar ämnesövergripande med språk, mate-matik, naturvetenskap och teknik för att nå målen i läroplanen.

– Hela läroplanen omfattas av det vi gör idag. I allt från att skapa en förståelse för natur och miljö

till att barnen utvecklar sina kunskaper inom mate-matik och teknik när vi mäter brädor och snickrar holkar, berättar Annica Nettrup.

Kollegan Kristina Ivert är i färd med att hjälpa några ivriga små snickare. Det mesta sker utom-hus och så snart det getts klartecken kämpar fyra av dem för att mobilisera en ny bräda. Såg och linjal tas fram. Ännu en holk ska se dagens ljus.

– Hur många centimeter har du där, Elias? frå-gar Kristina Ivert.

Allt som görs sätts i ett perspektiv.– Vi följer upp arbetet genom att prata om hur

det låter när vi sågar, vilka rörelser vi gör, hur man bäst håller hammaren, hur trä luktar och mycket mer. Barnen utmanas att arbeta problemlösande och komma med egna idéer.

Även språket får sitt. Eller språken, rättare sagt. Fågelskådandet lär dem nya fågelarter – namn som sätts på pränt och som barnen behärskar på flera språk. Som arabiska, bosniska och engelska.

Värdegrunden inte att förglömma. Temaarbetet ska följa den värdegrund förskolan arbetar utifrån.

– Det handlar om att lära barnen att värna om

pedagogiskt exempelpedagogiskt exempel

Pedagogiska fågelholkar

”Titta, där är de! Får vi sticka in handen?” Det är tidig förmiddag på Stadionparkens

förskola. Barnen flockas runt den fågelholk där en blåmesfamilj huserar. Holken och dess inne

boende är viktiga ingredienser i pedagogiken.

varandra. Alla ska få möjlighet att vara med på det vi gör, oavsett ålder, kön och andra förutsätt-ningar, säger Annica Nettrup.

PEDAGOGIK FÖR ALLAStjärnan har barn i åldrarna ett till sex år. Det är nytt för verksamheten att välkomna yngre barn, men när verktyg och plankor kommer fram dras liten som stor till arbetsbänken.

– De yngre deltar på sitt sätt. Det tar tid att bygga våra holkar, men det är viktigt att allt går i barnens takt, efter eget inflytande och med meningsfullhet.

Snabbt gick det däremot när den första hol-ken var uppsatt.

– Det flyttade först in pilfinkar och nu bor här blåmesar. Barnen följer hur de bygger bo, kommer med mat och om det är fågelungar på gång, berät-tar Kristina Ivert.

HÅLLBART LÄRANDESom en bonus ger barnens lärande ett förhåll-ningssätt som leder till en hållbar utveckling.

– Vi har båda tidigare erfarenhet från en naturförskola och ser bara möjligheter i ett ämnes-övergripande tema, intygar de.

Ingen tvekan råder heller om att barnen kan sina fåglar.

– Skatan är min favoritfågel, säger Rebecka.Med lite hjälp av förskollärarna redogör kom-

pisarna för fåglar de sett:– Strandskata, råka, pilfink, kaja, fiskmås, fasan,

blåmes...

PROJEKT HOLKEN

Syfte och mål: » Arbeta tematiskt mot läroplanens alla strävansmål.

» Öka samarbetet med olika aktörer i samhället.

» Ola Enqvist ska guida medarbe-tare på båda förskolorna i djurlivet i Limhamns kalkbrott.

» Öka barnens och pedagogernas naturkunskap och förståelse för kretsloppet.

» Öka förståelsen för ett hållbart samhälle.

» Arbeta med material och redskap som tänjer på könsrollerna.

» Stimulera barnet att söka fakta, lösa problem, ta eget beslut och pröva sin idé.

» Byggandet ska fortsätta, även om projektet avslutas.

bild vänster:Samling vid sågen. Stadionparkens förskola snickrar holkar och skådar fåglar som aldrig förr. Miljko sågar och Elias mäter, påhejade

av bland andra Philip och Ella.bild mitten:

Det är fågelskådning på hög nivå när barn och pedagoger vänder kikarsiktet mot skyn.

bild höger uppe:Det är tidig morgon, blåser svala vårvindar – och en entusiastisk Elias har något i kikaren.

bild höger nere:Gatukontoret får hjälp att hjälpa småfåglar – Stensjöns förskola har byggt fem holkar,

Stadionparken två.bild i text:

Kristina Ivert och Annica Nettrup, förskollä-rare med ett brinnande intresse för naturen.


utbyggnad och rekryteringutbyggnad och rekrytering

R OSENGÅRDSSKOLANS TILLFÄLLIGA FÖR-skola öppnade i mars och stängde slutligt den

1 augusti, då den nya förskolan Bellisgården öppnade i Husie och barnen som fått sina tillfälliga platser på Rosengårdsskolan flyttade dit.

Martin Erberth och Anna Grevin – som var platschef på Rosegårdsskolans förskola – började titta på tänkbara loka-ler i december 2013, när det stod klart att tillfälliga förskolor skulle bli en av Malmö stads metoder för att hantera det stora behovet av platser.

– Vårt uppdrag var att tillsammans med avdelningen för fysisk miljö hitta lokaler för upp till 100 barn, säger Martin Erberth.

Rummens storlek och skick, antal toaletter, ingångar, kapprum och utemiljön är exempel på de viktigaste fakto-rerna som han och Anna Grevin vägde in i granskningen.

– Vi bedömde att det var rimligt att ta emot 60 barn, inte fler.

Martin Erberth betonar vikten av att ha en platschef som kunde sköta mycket av det praktiska.

– Det fungerade väldigt bra. Vi hjälptes åt mycket i inled-ningsskedet – fixade möbler, nycklar, såg över säkerheten,

Det finns fyra nyckelfaktorer i Malmö stads hantering av vårvinterns stora kö och akuta behov av omkring 800 för-skoleplatser. Dessa är: 1 Start av tillfälliga förskolor, med kompetensteam och platschef för snabb uppstart samt platschefer. 2 Ny struktur i rekryteringen av personal. 3 Stöd från avdelningen för fysisk miljö. 4 En plan för det fortsatta arbetet.

Tillfälliga förskolor förkortade väntanEn av Malmö stads tillfälliga förskolor – eller ”akutförskolor” – öppnades under våren i Rosengårdsskolans nedlagda högstadium. Uppdraget att starta och driva den gick till Martin Erberth, chef för Almgårdens och Sommarängens förskolor samt den alldeles nya Bellisgården.

– Vi höll till i stora skolsalar, så det var ganska provisoriskt men samtidigt väldigt rymligt, säger han.

bild:Martin Erberth.

bild:Gänget som ordnade snabbrekryteringen:

Fr v Kajsa Voong Sjörén, HR-konsult, Natalja

Acosta Rinse, HR-konsult, Annica Svensson,

HR-adm och Sussi Nilsson, HR-konsult.

–D ET VAR SNABBA RYCK, SÄGER Annica Svensson. Hon är HR-administr-

atör på förvaltningen och arbetade tillsammans med kollegan Natalja Acosta Rinse, HR-konsult, för att skapa en process för att på kortast möjliga tid rekrytera ett stort antal medar-betare med hög kvalitet.

Lösningen blev grupprekrytering. Två kampanjer i form av samlingsannonser i Metro, Sydsvenskan, City och på webb-platser som Facebook resulterade i omkring 900 ansökningar.

– Största delen av dem var barnskötare, cirka 600 stycken. Men vi fick också över 150 förskollärare, säger Annica Svensson.

Snabbrekrytering i grupp fyllde personalbehovenPå förskoleförvaltningens HRavdelning har arbetet gått för högtryck sedan i slutet av januari, då man fick uppdraget att ta fram en process för att snabbrekrytera uppåt ett 80tal nya medarbetare – förskollärare, barnskötare och pedagoger – för att bemanna nya förskolor. Några av dem skulle igång redan under våren.

GJORDE URVALAv de 900 sökande kallades totalt 274 personer till grupp-intervjuer.

– Först gjorde HR ett urval enligt tydliga kriterier – vi vill ha kvalificerad personal med utbildning och erfarenhet, beto-nar Natalja Acosta Rinse.

Under hela våren har de sökande sedan kallats gruppvis för att träffa HR-personal och förskolechefer.

– Först informerade vi om förvaltningen, berättade att vi söker folk till nystartade förskolor, både tillfälliga och per-manenta. Därefter gjorde vi från HR gruppintervjuer, med förskolecheferna som observatörer. Därefter blev det indi-viduella intervjuer.

Vad fick ni för respons på metoden att göra anställningsintervjuer i grupp? Påverkar inte det hur folk svarar?

– En del i vårt uppdrag var ju att ställa frågorna dels så att alla känner sig delaktiga och kommer till tals, dels så att de slappnar av, säger Natajla Acosta Rinse. Vi har mestadels fått bra respons, många tyckte att det var spännande och positivt.

En halvdag varannan vecka under hela våren har alltså HR-personalen och förskolecheferna ägnat åt gruppinter-vjuer.

– Det blev väldigt mycket såklart. Men vi blev snabbt varma i kläderna och kände att det här är ett bra koncept – ett roligt och intressant sätt att jobba med rekrytering. Och vi hade verksamheterna med oss hela vägen.

Nu pågår utvärdering av rekryteringsmetoden. Att man kommer att fortsätta arbeta i samma stil är klart, men vissa delar av processen ska utvecklas.

Den första erfarenheten är i alla fall tydlig – uppdraget att snabbt få ihop tillräckligt med personal för de akuta beho-ven lyckades.

– Vi sökte mellan 60 och 80 stycken. Det var lite diffust, eftersom det slutliga behovet avgjordes av hur många föräld-rar som tackade ja till erbjudandet om plats på akutförskola, förklarar Natalja Acosta Rinse.

Alla förskolor fick den personal de behövde, alla verksam-heter kunde starta som planerat.

– Dessutom har vi mött kandidater som kan bli aktuella för anställning framöver, säger Annica Svensson.

GLAD ÖVERRASKNINGPå förvaltningens HR-avdelning är man glatt överraskad

av responsen.– Vi trodde nog att många barnskötare skulle söka, men

inte så många som 600, menar Annica Svensson. Det var intressant med förskollärarna, det är en lite speciellt situa-tion i och med att det är deras arbetsmarknad. Hur många och vilka skulle vara intresserade när en arbetsgivare som Malmö stad söker folk till ett antal icke namngivna förskolor? Det blev en blandad skara som sökte – en del kom från andra delar av landet, men också några härifrån Malmö som redan hade några år i yrket och tyckte att det skulle vara roligt att vara med om att starta något nytt. n

såg till att det byggdes ett extra staket, rekryterade personal tillsammans ... Sedan var Anna den som fanns på plats och skötte driften.

Dessutom fanns en kärntrupp, en erfaren förskollärare och en erfaren barnskötare, som tillfälligt placerades på de tillfälliga förskolorna. Allt för att det inte bara skulle vara ny personal utan också erfarna medarbetare på plats.

Några pengar till investeringar i lokalerna fanns inte. Förskolan på Rosengårdsskolan var från första början bestämd att vara tillfällig och provisorisk för att bidra till att lösa en akut kösituation i väntan på att Bellisgården skulle bli klar.

– Vi gjorde det bästa möjliga med små medel; städade och gjorde skolsalarna så mysiga vi kunde, berättar Martin Erberth.

I slutänden blev det inte 60 barn på förskolan, utan bara 35. Erbjudandet gick i första hand till föräldrar som stått länge i kö i Husie. De fick beskedet att om de tog platsen skulle deras barn flytta med till Bellisgården sedan.

En av de föräldrar som tackade ja var Emma Fredriksson. Hon hade ansökt om plats för sonen Amani när han fyllde ett men inte fått någon. Nu löste den tillfälliga förskolan stora problem för familjen:

– Jag vet faktiskt inte vad vi skulle ha gjort annars. Jag hade tagit ut alla mina dagar och i och med att Amani blivit 18 månader har min arbetsgivare rätt att kräva att jag skulle börja jobba igen. Vi har inga släktingar i Malmö som kan ställa upp. Det här blev perfekt – och på förskolan blev det mycket bättre än man skulle kunnat tro, härliga pedagoger som hade jättemycket tid för barnen. Och massor av plats!

– När det inte blev så många barn fick personalen dels mycket tid för dem, dels kunde vi ägna mer kraft och tid åt att planera den pedagogiska verksamheten på Bellisgården, vilket gett oss en väldigt bra start, säger Martin Erberth.

LYCKAD REKRYTERINGBellisgårdens förskola öppnade 1 augusti med 43 barn och åtta medarbetare, av vilka flertalet rekryterades inför starten av den tillfälliga förskolan, under delvis nya och enligt Martin Erberth lyckade former (se artikel här intill)

– Det var en snabbrekrytering som delvis gjordes i grupp. HR kallade barnskötare, förskollärare och pedago-ger i omgångar, vi gjorde gruppintervjuer och kompletterade med enskilda intervjuer. Sedan fick vi enhetschefer dela upp kandidaterna – vi som skulle i gång först hade förtur.

– Jag tycker att det här sättet att rekrytera fungerade väl-digt bra. Vi kunde samsas på ett bra sätt om de sökande utifrån vem som passade bäst på det ena eller andra stället. Det här är framtidens melodi för rekrytering.

Efter ungefär fem månader i drift är Rosengårdsskolans tillfälliga förskola avvecklad.

– Det var en ny och annorlunda erfarenhet, en lite speci-ell övergångslösning som jag tycker har fungerat bra för oss i professionen, samtidigt som vi snabbare än annars kun-nat erbjuda många barn en plats, säger Martin Erberth. n


P Å FÖRSKOLEFÖRVALTNINGENS PLACE-ringsenhet lägger man ett pussel där nya bitar

tillkommer eller försvinner varje dag. Ett pussel som aldrig blir riktigt färdigt.

– Det är stressigt men roligt. Vi är ett bra gäng, säger Ann Åkesson, planeringssekreterare och en av 17 medarbe-tare på enheten.

Enhetens uppgift är att erbjuda barn plats på förskola. För att kunna göra det måste man veta var det finns platser – och det kräver en hel del manuellt arbete och en gigantisk pappershantering. Man står i kontakt med samtliga cirka 125 förskolechefer för att hålla koll på beläggningen, tar dagli-gen emot i snitt 50 mejl, som ska besvaras inom 24 timmar, har upp till två placeringsmöten i veckan och dessutom en rad andra ansvarsområden. Till exempel ansvar för samarbe-tet med avdelningen för fysik miljö, för det interkommunala samarbetet, för kontakterna med alla fristående förskolor eller ansvar för att frågor/svar-avsnittet på hemsidan alltid är uppdaterat.

MÄTER PÅ KARTAEn annan uppgift är att mäta avståndet mellan de sökande familjernas bostad och de förskolor som har tillgänglig/ledig plats vid placeringstillfället.

– Vi tittar på föräldrarnas önskemål och mäter fågelvägen på karta – vi har ett verktyg för det. Sedan erbjuds plats på den förskola som ligger geografiskt närmast. Det kan bli på fel håll i förhållande till exempel vägen till jobbet, men det är de regler vi har att hålla oss till, säger Violetta Johansson, planeringssekreterare.

Jessica Brodd jobbar med kundservice och administration på enheten. Hon besvarar telefonsamtal och e-post, lägger in ansökningar och sköter delar av den stora pappershante-ringen. Men liksom de andra på enheten har hon också ett antal telefonpass varje vecka. Telefonsamtalen handlar om många olika frågor om förskola, hur man anmäler, när man får besked, förändringar i anmälan med mera.

MÅNGA FICK ÖNSKAD PLATS– När vi arbetade med den stora kön och det kom många

nya platser till i augusti var det många som fick sina val och de blir förstås glada. Men när man måste lämna oön-skade besked blir ju människor ledsna och arga såklart, säger Jessica.

Det är i de situationerna medarbetarna på placeringsen-heten måste påminna sig att de – även om flera av dem själva är småbarnsföräldrar – i det här sammanhanget är tjänste-män och myndighetspersoner.

– Naturligtvis skulle man alltid vilja kunna erbjuda föräld-rarna den plats de önskat. Det kan kännas hårt att meddela en förälder att de ska sätta sin ettåring i en förskola som de inte har valt, säger Jessica Brodd.

INGEN VALFRIHET– Det är svårt att hinna resonera med föräldrar eller

att reflektera över arbetet, säger Ann Åkesson. Vi har ju skollagen, likabehandlingsprincipen och våra tillämpningsfö-reskrifter att följa. Numera är vi vana vid att vi väljer allting i samhället – men det gäller inte förskoleplatser. Tvärtom är vi skyldiga att erbjuda en plats inom fyra månader och då kan det vara så att föräldrarna har önskat sju-åtta olika alterna-tiv men inte får något av dem, utan en helt annan förskola. Vi känner förstås med föräldrarna, men vi måste samtidigt vara tjänstemän.

MÅNGA FAKTORER PÅVERKARAtt vid ett givet tillfälle ge en samlad och exakt bild av kösi-tuationen och platstillgången i förskolan är komplicerat. Det

Pusslet blir aldrig riktig färdigt

Man skulle kunna tro att det här med kö till förskolan är ganska enkelt: Så här

många platser har vi, så här många barn behöver plats. Men så är det inte.

är många parametrar som påverkar. Några av dem är:

» Föräldrar kan på grund av flytt eller något annat skäl säga upp en eller flera platser när som helst – och behöver eventuellt en annan plats i stället – något som placerings-enheten inte kan veta eller planera för.

» Det är en utmaning att hitta ett gemensamt och admi-nistrativt hållbart sätt för inrapportering av lediga förskoleplatser mellan enheten och förskolecheferna.

» En av faktorerna är att en uppsagd plats inte ”syns” som en ledig plats förrän uppsägningen har registrerats. Det kan också vara så att en registerad ledig plats inte är ledig om förskolan om förskolan t ex ska renoveras.

» En annan faktor är att en heltidsplats inte säkert är en heltid, t ex beroende på att ett “15-timmarsbarn” ska gå upp i tid.

» Nybyggda förskolor kan öppna tidigare eller senare än planerat.– Det är sådana saker som gör att föräldrar ena dagen kan

söka plats på flera olika förskolor och få beskedet att inga platser finns. Nästa dag kan det finnas en eller flera platser, säger Violetta Johansson.

VÄLKÄNDA MÖNSTEREn del saker återkommer dock enligt välkända mönster från år till år. Den största omsättningen på platser är i augusti, då en årskull går vidare till förskoleklass/skola.

Fördelningen av augustiplatserna brukar vara klara i april/

maj men i år, med den stora kön, de tillfälliga förskolorna och den nya organisationen har placeringsenheten jobbat in på sommaren med att få dem klara.

Efter augusti/september blir det endast lediga platser när barn slutar eller när nya platser öppnas vilket tidigare år lett till problem med platstillgången från december till och med mars.

– Men sedan i april/maj är det lättare för förskolorna att

ha fler barn om det skulle behövas, eftersom grupperna då är stabila, säger Ann Åkesson.

– Vi gör vårt yttersta utifrån givna ramar och vi tittar verkligen på varje enskilt barn, på önskemålen, på de för-utsättningar som finns och försöker ta all tänkbar hänsyn, till exempel om det finns syskon, säger Jessica Brodd. n

bild:Violetta Johansson,

Ann Åkesson och Jessica Brodd är några

av medarbetarna på placeringsenheten.

placeringsenhetenplaceringsenheten

Vi tittar verkligen på varje enskilt barn och på

de förutsättningar som finns och försöker ta all

tänkbar hänsyn.


P ERSONALEN JOBBAR I ETT gemensamt arbetslag för båda

avdelningarna, den ena med 1-3-åringar, den andra med 4-5-åringar. De ligger intill varan-dra, dörren emellan dem är öppen och barnen kan röra sig fritt mellan avdelningarna.

Framför allt var det treåringarna som själv-mant drogs till de större barnen på avdelningen – med resultat att yngrebarnsavdelningen blev om inte tom så åtminstone gles på barn.

– Vi tänkte att om vi får en resurspersonal till så kunde vi ta in fem-sex barn till i förtid, säger förskollärare Åsa Björklund.

Idén presenterades för chefen Christina Johansson som genast var med på noterna. I början av mars kunde fem nya barn börja på Luftballongen för 1-3-åringar.

– Att Luftballongen, med de lite äldre bar-nen, blev större i och med att de yngre barnen sökte sig dit var aldrig något problem, säger Camilla Olsson. För det första är det bara posi-tivt att 3-åringarna dras dit – de ska ju ändå börja där – och för det andra jobbade vi på Draken och Luftballongen mycket i tema under våren och då var halva gruppen ute och byggde fågelholkar och den andra halvan inne och job-bade med värdegrund. Den extra medarbetaren arbetade främst med de stora barnen.

– Förändringar i barngrupperna har vi dess-utom i någon omfattning under hela året. Barn slutar och börjar, ibland är de bortresta längre

tid och ibland beror det på ändringar i familje-förhållandena, säger Ingrid Gunnarsson, också hon förskollärare och kollega med Camilla och Åsa och den som hade hand om introduktionen av de fem nya barnen.

För två år sedan gjorde Draken och Luftballongen en förändring, då de ändrade från 1-5 årsavdelningar till en yngre- och en äldreavdelning, med öppen dörr emellan. Tillsammans på de två avdelningarna brukar det gå totalt ungefär 36 barn. Under sensom-maren har antalet återgått till det ”normala”, eftersom de äldsta barnen börjat i förskoleklass.

INGEN SJÄLVKLARHETArbetslaget på Luftballongen/Draken såg möjligheten att i en situation när många barn väntat länge på plats kunna erbjuda ett antal att börja tidigare. Men det är inte alls självklart att det går att göra så:

– Det här fungerade för oss, vid just det här tillfället. Men det är inte alls säkert att vi kommer att kunna göra det igen – det styrs av barnens behov, både på grupp- och individnivå och av hur det fungerar för arbetslaget. Det är inte heller säkert att en annan förskola kan göra samma sak, vi har så olika förutsättningar. Men om man lyfter blicken och tänker till, gemen-samt i arbetslaget, så brukar möjligheterna visa sig, säger Camilla Olsson. n

förtida intagningförtida intagning

När personalen vid avdelningarna Draken och Luftballongen på Stensjöns förskola läste om den stora platsbristen föddes en idé.Kort därefter kunde ytterligare fem barn erbjudas plats vid förskolan.

– Det handlar om att lyfta blicken och se möjligheterna, säger Camilla Olsson, förskollärare.

Personalens idé gav plats för extra barn

bild:Camilla Olsson,

Åsa Björklund och Ingrid Gunnarsson

– idérika kollegor på Stensjöns förskola.


Utveckling sker bäst på hemmaplan

Förskolans verksamhetsplan för 2014 är central när det gäller kvalitetsutvecklingen. Den röda tråden i resonemangen är att utvecklingsarbete görs bäst på den egna arbetsplatsen.

God start i livetAtt barn, här och nu, får en bra uppväxt och en god start i livet är en av de viktigaste faktorerna för att de ska få ett långt liv med god hälsa.

3 Det konstaterar kommissionen för ett social hållbart

Malmö i sin slutrapport och i mars tog kommunstyrelsen

ställning för att vi med ökad kraft ska arbeta för att minska

skillnaderna i hälsa i Malmö. Det är ett viktigt och långsiktigt

arbete som i hög grad rör förskolan. Med de satsningar som

pågår, exempelvis gällande det systematiska kvalitetsarbe-

tet och gällande språkutveckling, är arbetet på god väg. En

nyckel för att lösa Malmös utmaningar och för att ge barnen

en god start behövs också starkare och mer genomtänkt sam-

arbete både inom och utom kommunen. Under koordinering

av Stadskontoret pågår nu ett arbete för att hitta former för

hur fler av kommissionens förslag ska omsättas i praktiken.

Läs mer om hur Malmö stad arbetar med att omsätta förslagen till handling på:www.malmo.se/kommission

P LANEN BESLUTADES UNDER våren och är uppbyggd av tre delar.

Den första delen är de mål kommunfullmäktige satt upp för 2014. Den andra beskriver försko-lenämndens åtaganden och mål när det gäller kvalitet, likvärdighet, kapacitet och kompetens-försörjning.

– Den tredje delen gäller det nationella upp-draget, alltså det uppdrag varje enskild förskola har från staten. Utifrån det har vi, som huvudman, pekat ut ett antal generella insatser som anger förutsättningar och som underlättar kvalitets-utvecklingen i verksamheten, för att garantera likvärdigheten i samtliga förskolor, säger Ana-Maria Deliv, avdelningschef för kvalitet och myndighet på förskoleförvaltningen.

TRE FOKUSOMRÅDENInsatserna i fråga är pedagogiska utvecklings-team, administrativa team och kreativt lärcentrum. Förutom att varje enhet har en egen struktur för kvalitetsutvecklingen så åligger det huvudman-nen – alltså förskoleförvaltningen – att planera för det fortsatta kvalitetsarbetet.

Här ligger fokus på tre områden: Barn med behov av särskilt stöd, modersmålsstöd samt arbete mot kränkande behandling/värdegrundsar-bete.

– Vi har haft ett väldigt bra analysunderlag som hjälpt oss att identifiera just de tre områ-dena. Dels Skolinspektionens rapport, dels Malmökommissionens slutsatser och förslag – men också givetvis alla de 270 förskoleenhe-ternas egna kvalitetsrapporter och planer, säger Ana-Maria Deliv.

Modersmålsstödet har redan funnits på plats i två år. Under hösten ska en strategi- och genomför-

andeplan för de kommande tre åren presenteras.Barn i behov av särskilt stöd är ett kommande

generellt utvecklingsområde.– Här planerar vi för insatser som ska nå alla

enheter. När det gäller medarbetare menar vi att utvecklingsarbete sker bäst i det sammanhang som var och en befinner sig, alltså på den egna arbetsplatsen med dess specifika utmaningar. Vi tror mindre på stora föreläsningar och mer på pedagogiska team, påpekar Ana-Maria Deliv.

Insatserna på det här området kommer, precis som när det gäller modersmålsstödet, att utvär-deras under det tredje året och då även visa en planering för fortsättningen.

När det gäller värdegrundsarbetet och insatser mot kränkande behandling betonar Ana-Maria Deliv att många av Malmös förskolor uppfyller målen för värdegrunden – men att andra behöver arbeta mer med den.

Förskoleförvaltningen gjort en kartläggning, baserad bland annat på förskolornas egna analyser.

– Men vi har också tittat på de klagomål som kommit in till nämnden. Det har gett oss underlag för utbildningsinsatser för chefer och medarbe-tare. Även här menar vi att det bästa arbetet sker på den egna arbetsplatsen. Men i de fall medar-betare tillsammans med förskolechef och i sin tur utbildningschef bedömer att externt stöd behövs har vi byggt upp funktioner som möjliggör detta, säger Ana-Maria Deliv.

EGEN PLANVerksamhetsplanen i sin helhet är viktig för för-ståelsen av sammanhangen – bland annat för att förstå varför förvaltningen begär in vissa uppgif-ter.

– Som enskild förskola kan man uppleva att man får väldigt mycket ”i knät”. Bara det natio-nella uppdraget innehåller 30 mål och 53 riktlinjer. Därtill kommer kommunfullmäktiges och nämn-dens mål. Men grunden i det nationella uppdraget – och det som är lite unikt – är att varje förskola ska göra sin egen planering efter sin egen bedöm-ning. n

bild:Ana-Maria Deliv, chef för

kvalitet och myndighet vid förskoleförvaltningen.

Direktören har ordetJag har ett av de absolut finaste jobb man kan ha. Jag är Sveriges enda förskoledirektör. Och för mig är det inte bara en titel. För mig säger den något om hur vi i Malmö stad valt att fokusera på våra 17 000 Malmöbarn som varje dag går till någon av våra 270 förskolor. A TT BARN, HÄR OCH NU,

får en bra uppväxt och en god start i livet är en av de mest avgö-rande faktorerna för att de ska få ett långt

liv med god hälsa. Det konstaterar kommissionen för ett social hållbart Malmö i sin slut-rapport. I våras tog kommunstyrelsen tydligt ställning för att vi med ökad kraft ska arbeta för att minska skillna-

derna i uppväxtvillkor i Malmö - ett viktigt och långsiktigt arbete som i allra högsta grad rör förskolan.

Och vi har nu bättre förutsättningar än någonsin att ge våra barn den förskola de har rätt till. Som förskoleförvaltning är vår viktigaste uppgift att se till att alla våra förskolor är likvärdiga och har hög kva-litet – och det pågår ett intensivt arbete för att vi ska nå dit. Under det dryga år vi funnits har vi tillsammans uträttat massor. Vi har bland annat infört kvalitetsstödjare som besöker varenda förskola, vi har ska-pat pedagogiska utvecklingsteam som ska stötta upp med kompetensutveckling

av våra medarbetare och vi har tillsatt administrativa team som ska avlasta för-skolechefen som därmed får möjlighet att fokusera ännu mer på det pedagogiska arbetet. Vi har en avdelning som har som uppgift att förse oss med bra lokaler och vi satsar mycket på att vara en att-raktiv arbetsgivare så vi både lockar nya medarbetare och behåller de fantastiska medarbetare vi redan har. Listan på allt vi gör nu och allt vi har på gång kan göras ännu längre.

För att barnen ska få en bra tid i för-skolan krävs också att vi blir bättre på att lyssna på de som känner barnen allra bäst, det vill säga föräldrarna och vårdnadsha-varna. I vår senaste föräldraenkät svarade 9 av 10 föräldrar att de var nöjda med för-skolan. Fantastiskt – men vi kan bättre. Varenda förälder och vartenda barn ska känna sig nöjd och trygg med den förskola vi erbjuder.

Vi har satt ribban högt, men vi vet för vem och varför vi kämpar. Kanske du som bläddrar i tidningen är en av dem som kämpar med oss? Eller har planer på att bli det? Jag kan lova att det är värt det – för det är ett av de absolut finaste jobb man kan ha. n

Andreas Norbrant



Solen strålar när barnen på Hästhagens för-skola styr stegen mot parken. De har fått brev från skräphäxan, som vädjar om hjälp för att bota sin onda mage. Med karta i hand ger de sig ut på ett äventyr för att finna häxan – under ledning av förskolans äventyrspedagoger. >>>


”A LLA BARNEN ÄR NI KLARA? Jajamensan fattas bara!”

Stämningen är på topp när pedagoger och barn på Hästhagens förskola kommer till Kungsparken för att leta efter skräphäxan. Karta och kikare är med liksom andra praktiska redskap, som spadar att gräva med och flaskor att fylla med läkande dryck, och så den magiska kulan och amuletterna som ska ge tur på färden.

Barnen är bekanta med en skräphäxa som skickat ut ett rop på hjälp. Hon har ont i magen, har kanske ätit för mycket godis och glass. Kan barnen komma till undsättning? Jo, det kan de nog, om bara häxans karta leder dem rätt.

På vägen får barnen vara med om ett riktigt även-tyr – i regi av förskolans äventyrspedagoger Mia Bergengren och Christel Sandberg. De är förskol-lärare, med en påbyggnad i äventyrspedagogik från Luleå tekniska universitet.

LÄRANDE UTMANINGAROfta tar de med barnen på äventyr i någon närlig-gande park och denna dag bjuder de på ett äventyr lite utöver det vanliga, fyllt av spänning och magi.

– Jag vill beskriva äventyrspedagogiken som en

äventyrlig utepedagogik, säger Mia Bergengren. Vi gick kursen för ett par år sedan, men har alltid arbetat mycket med äventyrspedagogik. Just det här äventyret var vårt examensarbete.

Äventyret är noga förberett. Brevet, kartan, upp-gifter för barnen att fundera på och saker som ska tillverkas inför letandet efter häxan är bara början.

– Vi strävar efter att alla barn ska känna äventy-ret, ha en roll i det och lära sig något av det, säger Mia Bergengren.

Det betyder att barnen bjuds på upplevelser, ställs inför lärande utmaningar och ges möjlighet att ta på sig olika roller och ansvar under äventyret. Alissa och Klara känner sig modiga och erbjuder sig att ta täten för den lilla gruppen som slår in på stigen i parken. Runt halsen hänger de magiska amuletterna. Ett par av pojkarna trivs bättre med att ansvara för och bära karta och korg – också det viktiga roller.

OMFATTANDE PLANERINGSnart avlöser utmaningar och upplevelser varan-dra: morötter ska grävas upp, sydda ”stjärnhimlar” skymtar mellan bukarna, grönsaker dinglar i trä-den och de ska leta och blanda ingredienser till den

nyttiga och magiska dryck som ska bota häxans onda mage.

De möter djur i form av handdockor som lockar dem att snurra, hoppa och klappa händerna, som igelkottarna Snick och Snack och papegojan Marrackas. Och mer därtill.

– Ett äventyr av denna storlek blir det en gång om året. Det är mycket att planera och ”bygga upp”. Det börjar med att vi förankrar historien bland pedagogerna, berättar Mia Bergengren.

Därefter väntar allt praktiskt arbete, som att ta fram dräkter, införskaffa rekvisitan och bygga upp de olika ”scenerna” i parken. Just det här äventyret pågår i två dagar och barnen upplever det i små grupper, som avlöser varandra – små grupper ger alla barn utrymme – och denna gång vänder sig äventyrspedagogerna till barnen i åldrarna tre-fem år.

LYFTER LÄROPLANENMed på turen i parken är Chris Borggren, försko-lechef på Hästhagens förskola. Hon är nöjd med vad hon ser.

– Jag tycker att de får in läroplanens alla delar så fint i äventyret, allt från delaktighet, empati och

samspel till ämnen som matematik, musik, natur-kunskap och språk, säger hon.

– Äventyrspedagogiken har blivit lite av vår profil och det som tilltalar mig är att vi genom ett sådant här äventyr jobbar så effektivt med läropla-nen, tycker Chris Borggren.

Mia Bergengren är av samma åsikt.– Ja, fördelen är att vi kan knyta samman läro-

planens alla delar, på ett lätt och naturligt sätt. Lärandeprocessen blir så levande!Fotnot: Barnen fann häxan, hon fick botat onda magen och bjöd upp till sång, musik och dans.

bild föregående uppslag:– Där, ropar Alissa! Hon och Isak har fått span på något. Skräphäxan? Klara får snabbt upp kikaren. Pedagogerna Christel, Marie och Anita följer efter.bild vänster ovan:– Titta, nu har vi morötter! Klara och Alissa bär amulet-ter som ska ge barnen mod på äventyret i Kungsparken. Klara, Simon, Alissa, Caspar och Isak.bild höger ovan:Äventyrspedagogiken engagerar stora som små på Hästhagens förskola. Här Anita Lindström, Mia Bergengren med handdockorna, Sanel Delvic, skymd, Christel Sandberg och Ann-Louise Carlsson. bild höger nere:Uppdraget utfört. Barnen från Hästhagens förskola har funnit skräphäxan och botar hennes onda mage med något nyttigt. Dags att skissa på nästa drag i den fram-gångsrika äventyrspedagogiken.

KORT OM ÄVENTYRSPEDAGOGIK

» Nyttjar utemiljön och naturen för upplevelser och lärande.

» Sätter kunskap och hälsa i centrum. » Utvecklar ämneskunskap och relationer. » Skapar engagemang. » Lockar till rörelse och fysiska aktiviteter. » Stärker självkänsla, kamrat- och grupprelationer.

» Tar upp existentiella frågor.


fortbildningfortbildning

– P ROGRAMMET GER EN möjlighet att prova på och

få en trygg ingång i chefsrollen, samtidigt som vi stöttar chefsförsörjningen och utbyggnaden av förskolan, säger Maria Stiber, HR-konsult.

– Vi ser en pensionsavgång bland 120 chefer framför oss, 30 av dem går de närmaste åren, och parallellt fortgår utbyggnaden av förskolan i snabb takt, säger hon.

Att förvaltningen startar ett traineeprogram nu är ingen händelse.

– Det är en följd av den nya förskoleförvalt-ningen. Nu när vi har en samlad organisation blir behovet tydligare. Rollen som förskolechef är komplex och vi måste möta framtiden med en gemensam grund för uppdraget, alla ska se lika på uppdraget, förklarar hon.

Alla traineer är placerade på en förskola under sin utbildning, men de är inte garanterade en chefstjänst efter utbildningen och inte heller för-bundna att arbeta som chef efter programmet.

HUNDRATAL SÖKTEFörvaltningen har annonserat för att locka externa såväl som interna sökanden till de runt 18 plat-serna. Ungefär 100 personer sökte, 20 procent var externa, och 36 personer valdes ut för ett så kallat ”assessment center”, en metod för att observera och bedöma förmågan att hantera utmaningen som chef.

De fick olika utmaningar, svara på värderings-frågor och göra skriftliga övningar. Vissa kriterier var givna: respekt, engagemang och kreativitet – Malmö stads värdegrund.

– Att vara öppen, ärlig och att vilja både utveck-las och utveckla samt att se helheten är viktigt för en förskolechef. Vi kräver minst fyra års erfaren-het från förskola och att den blivande chefen är utbildad och legitimerad grund- eller förskollä-rare, eller fritidspedagog.

Traineeprogrammet startar i slutet av sep-

tember, som ett pilotprojekt, och löper över 15 månader.

– Då ska vi jobba med allt som kan ingå i chefsrollen, från pedagogik till juridik och kva-litetsarbete. Och även ställa frågan: vad behöver jag som person utveckla som ledare?

GER TYDLIG BILDElsa Mattia är utbildningschef och har varit med i den styrgrupp som lagt upp programmets inne-håll. Sannolikt kommer någon av deltagarna senare att ha henne som chef.

– Programmet visar helheten och komplexi-teten i förskolechefens uppdrag, att vara både ledare av den pedagogiska verksamheten och kommunal tjänsteman. Den som är trainee får en fördjupad inblick i det pedagogiska ledarskapet och i förvaltningens organisation, genom bland annat praktiskt arbete, uppdrag och möjlighet att reflektera i lärgrupper.

– Många duktiga pedagoger är intresserade av att gå vidare, men har inte alltid en tydlig bild av chefskapet.

Elsa Mattia ser satsningen på traineeprogram-met som en fråga om kvalitetsutveckling:

– De som sökt har minst fyra års erfarenhet, och kunskap om vad det pedagogiska uppdraget inne-bär. Detta kommer att bidra både till att de lyckas i programmet och som förskolechefer. Programmet kommer även att bidra till att öka likvärdigheten på förskolorna i Malmö stad. n

Serene Rosbergutbildningschef

Skapa en lärandekultur där alla med-arbetare vill och får möjlighet att dela bilder och byta perspektiv för att lära av och med varandra för att tillsam-mans utveckla verksamheten. En annan utmaning är att tillsammans med sina förskolechefskollegor arbeta för en ökad likvärdighet i hela organisationen.

Rita TheanderHR-konsult, arbetar med arbetslags- och

ledarskapsutveckling

Rekrytera medarbetare som vill och kan skapa en optimal miljö för barnens lärande.

Medarbetarna är den absolut viktigaste till-gången i förskolan. För att den bästa lärmiljön ska bli verklighet måste alla medarbetare konti-nuerligt få professionellt stöd och utmaningar i vardagen. En gedigen introduktion vid anställ-ningen är en mycket viktig del i processen att skapa barnens bästa förskola.

Karin BergstrandHR-chef

En utmaning är att som chef att leda, skapa utrymme och energi för att tillsammans med med-arbetarna arbeta med att utveckla och förbättra verksamheten och kompetensen. Det specifika för förskolechefen blir att kunna balansera det statliga och det kommunala uppdraget så att medarbetarna får en förståelse för den arena de befinner sig på.

En annan utmaning är att tillsammans med medarbetarna utveckla arbetsplatsen och en häl-sofrämjande och hållbar arbetsmiljö så att vi är attraherar både dagens och morgondagens medar-betare att vara en del av Barnens Bästa Förskola.

Marie Eklundförskolechef

En av de största utmaningarna är att kunna vara pedagogisk ledare i dess rätta bemärkelse – när man har uppemot 50 medarbetare! En annan utmaning är den framtida bemanningen! Jag tror att möjlighe-ten att vara på en förskola som ger tid för reflektion och planering samt där man får kontinuerlig fortbild-ning också spelar roll liksom att man känner att man behövs och finns i ett meningsfullt sammanhang är minst lika viktigt. En av mina viktigaste uppgifter är att få människor att växa och utvecklas – klarar jag och mina kollegor det, så tror jag att vi har möjlighet att skapa ”Barnens Bästa Förskola”.

enkät:Förskolechefens framtida

utmaningar är att …

Program för framtida cheferI höst startar ett nytt traineeprogram inom förskoleförvaltningen – en möjlighet för pedagoger som är nyfikna på förskolechefens roll.

bild:Traineerna

kommer att få inblick

i både det pedagogiska

ledarskapet och i förvaltningens

organisation förklarar Maria

Stiber och Elsa Mattia.

Detta kommer att bidra både till att de lyckas i programmet och som förskolechefer.


P ROJEKTET ”BARN BLIR” ÄR EN FORT-sättning på ett projekt som startade i

Kirsebergs stadsdel 2009. Det syftar till att förbygga ohälsa hos barn i åldern 0-7 år genom att arbeta tvärprofessionellt med stöd till familjer där omsorgen eller anknytningen inte fungerar. Det kan vara psykisk ohälsa eller missbruk som lig-ger bakom, men också att man som förälder inte har med sig rätt pusselbitar för att tillgodose barnets behov.

– Alla vill sina barns bästa men man är präglad av sin egen uppväxt och har olika förutsättningar. Vi bistår, säger Lena Wahlgren som är socialpedagog och projektledare.

Genom att erbjuda stöd av en anknytningspedagog blir för-skolan en viktig del i barnets utveckling vilket gynnar samtliga parter: barnet, föräldrarna och förskolan.

– Det här är så enkelt och så kraftfullt. Vi möjliggör en bra start både för barnet, förskolans och föräldrarnas samarbete, säger Eva Amylon som är förskolechef och ser hur betydelse-full insatsen är för enskilda barn.

I området finns cirka 25 utbildade anknytningspedagoger som är förskollärare eller barnskötare. Ungefär en tredjedel av dem har nu uppdrag för enskilda barn, sedan starten har ett tjugotal barn haft egen anknytningspedagog. Ofta är det uppdrag som sträcker sig över flera år.

EXTRA UPPDRAGFörskollärare Helen Åkesson är anknytningspedagog för ett barn, det är hennes tredje uppdrag. Det börjar med att persona-len anar att en familj kan ha det svårt av olika anledningar. Då frågar man föräldrarna om de vill ha kontakt med en anknyt-ningspedagog på sin förskola. Alla tillfrågade föräldrar har hittills tackat ja. För Helen Åkesson innebär uppdraget att hon arbetar som vanligt på sin avdelning på Sege Park, men med extra fokus på ”sitt” barn.

– Det handlar mycket om att bekräfta barnet, att vara nära och lyssna in. Men jag kan också utmana barnet att våga göra mer, berättar Helen Åkesson.

Den önskade utvecklingen kan vara att barnet ska uttrycka känslor, känna igen känslor hos andra, leka med andra, känna lust och förväntan och söka hjälp när de behöver.

MED FÖRÄLDRARNAAnknytningspedagogen har extra möten med familjen med samtal kring olika lösningar, det blir ofta bra diskussioner tycker Helen Åkesson:

– Vi försöker hitta gemensamma lösningar. Det kan vara att jag säger ”vad tror du om att vi provar detta i stället”, man blir ett ”vi” med föräldrarna. En av de stora vinsterna är att vi ibland kan märka att vi stärker föräldrarna i deras roll – det är häftigt att se! säger hon.

Flera anknytningspedagoger vittnar om att de själva påver-kas och utvecklas av uppdraget.

– Jag har blivit mer eftertänksam, vågar ta ett steg tillbaka och tycker att jobbet har blivit än mer meningsfullt, säger Helen Åkesson.

Alla anknytningspedagogerna skriver loggbok där de föl-jer barnets och sin egen utveckling.

Projektgruppen ser tydliga resultat på barnen, även om det inte går att mäta.

– Det kan vara att barnet blir tryggare, att det blir säkrare och vågar stå på sig, eller våga visa känslor, be om hjälp eller kan visa empati, säger specialpedagog Boel Håkansson som är handledare och håller i utbildningen.

Förändringarna kan ge stora effekter på barnets situation:– Ett barn som ingen vill leka med från början kan bli en

eftertraktad lekkamrat, säger Lena Wahlgren.De ser även att föräldrarna mår bättre, barnen får bättre för-

utsättningar att klara skolgången och vardagens utmaningar. Man uppfattar också att arbetet gagnar hela barngruppen på förskolan.

Lena Wahlgren menar att det finns stora samhällsekono-miska vinster att göra med att satsa på de små barnen.

– En tidig investering ger mycket mer avkastning än senare insatser. Samhällsekonomiska beräkningar visar att ett livs-långt utanförskap för en människa kan kosta samhället tolv miljoner kronor, här finns en oerhörd ekonomisk potential, säger hon.

Nu har de ansökt om att få utöka satsningen, i första hand till hela stadsområde Norr och att utveckla stödet till föräldrar. De vill även koppla på forskning. På sikt hoppas de att arbets-modellen sprider sig över hela Malmö.

– Men drömmen är ju att projektet på sikt inte behövs alls utan att det fortplantar sig och går från att vara anknytnings-pedagogik till att vara ett förhållningssätt, säger förskolechef Eva Amylon. n

Tidigt stöd ger tryggare barnHur hanterar man ett litet barn som är utåt agerande, introvert eller har svårt i sam spel med andra? Hur bemöter man det barnets föräldrar? I en del av stadsområde Norr arbetar man med anknytningspedagoger och tidiga tvärprofessionella insatser.

– Vi vill komma in tidigt, säger special pedagog Boel Håkansson.

bild:Boel Håkansson,

Lena Wahlgren, Eva Amylon och Helen

Åkesson arbetar med tidigt stöd.

OM PROJEKTET ”BARN BLIR”

Projektet ”Barn blir” samverkar förskolor, barnavårdscen-tral, vårdcentral, socialtjänsten och ALMA (samverkansforum med region Skåne i familjer med psykisk ohälsa). Syftet är att utveckla stöd till familjer med små barn där det förekommer omsorgssvikt. Bakgrunden är att man ser att de insatser som görs för barn som far illa ofta kommer försent och inte är tillräck-liga. Här erhåller barnet eget stöd genom en kompletterande anknytningsperson i förskolan. Barns utveckling är resultatet av en rad faktorer, därav namnet ”Barn blir”. Projektet har inspire-rats Birthe Hagströms bok ”Kompletterande anknytningsperson i förskolan”

anknytningspedagogikanknytningspedagogik


NÄR FÖRSKOLAN INFÖRLIVADES i skollagen gjordes det tydligt att

all verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

– Du kan inte vara läkare om du inte håller dig ajour med och utgår från forskning. Så är det för oss också. Vi kan inte göra saker bara för att vi ”tycker, tänker och känner”, säger Marina Karlsson.

Hon är förskolechef på Lindängehus förskola och ingår i den projektgrupp som har skissat på en fortbildning i vetenskaplig grund med hjälp av Malmö Högskola. En fortbildning som ska ge kunskap och färdighet utöver den grundläggande utbildning medarbetarna fått. Den startar på för-sök i höst och pedagogerna kan ta högskolepoäng i det dagliga arbetet.

– Det handlar om att ha belägg för och att grunda sina val och beslut med vägledning av teorier. Att ha koll på vad vetenskap är, göra sys-tematisk dokumentation och kunna argumentera.

KONSUMTION OCH PRODUKTIONKunskapen ska medarbetarna tillförskaffa sig dels genom att konsumera forskning – det vill säga se vilken forskning och teori som finns att knyta an till. Och dels genom att producera forskning – vilket vill säga att skapa beprövad erfarenhet, dokumentera systematiskt och följa upp och utveckla verksamheten.

– De ska ta till sig ny forskning och skapa beprövad erfarenhet, sammanfattar hon.

Kanske tänker någon att detta förhållningssätt redan finns inom förskolan.

– Ja, så kan det vara, men genom att lyfta begreppet vetenskaplig grund slår vi fast vikten av att tänka till kring den utbildning man ger i förskolan.

HANDLEDARE FRÅN HÖGSKOLANMarina Karlsson förklarar hur högskolan kan hjälpa förskolan att tänka vetenskapligt:

Förskola på vetens kaplig grund

Det ska finnas en vetenskaplig grund för det som görs i för

skolan, säger skollagen. Därför startar nu Malmö Högskola, på uppdrag av Malmö stad,

en fortbildning som bygger på pedagogernas dagliga arbete.

bild:Flera medarbetare från Lindängehus ska gå fortbild-

ningen om förskola på vetenskaplig grund. Från vänster: My Tellander, Louise Lundgren, Anna Edvardsson, Alenka

Avdic, Soumal Houssari, Charlotte Nilsson, Gull Babar och förskolechef Marina Karlsson.

– Låt oss säga att vi är en grupp pedagoger som arbetar med ett tema på vår förskola. Vi reflekterar kring det en dag i veckan. Var tredje vecka kommer en forskare från högskolan för att ge oss stöd kring hur vi kan förhålla oss till temat och arbetet på ett vetenskapligt sätt.

Det kommer också att bli en examination som vid godkännande ger 7.5 högskolepoäng.

– När vi jobbat två-tre månader med temat möter min arbetsgrupp en grupp från en annan förskola. Med hjälp av forskaren tittar vi på den dokumentation vi och de gjort under våra tema-arbeten.

I försöksprojektet samarbetar en grupp medarbetare på Lindängehus med kollegor på Augustenborg och Kirseberg. När fortbild-ningen är slut ska de säkra att arbetssättet lever vidare. De som går fortbildningen blir viktiga för verksamhetens utveckling.

Som förskolechef kommer Marina Karlsson

att följa arbetet noga.– Det är jätteviktigt att vi lever upp till skol-

lagen när det gäller vetenskaplig grund.

DRIVA VIDAREAnders Johansson, enhetschef för kvalitet och myndighet inom Förskoleförvaltningen, har haft insyn i upplägget av fortbildning. Han tycker att den är intressant ur ett Malmö stad perspektiv:

– Eftersom vår förskoleverksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfaren-het är det både viktigt och intressant hur vi i förskolan kan tydliggöra detta för våra medar-betare med hjälp av högskolan, säger Anders Johansson.

– De erfarenheter som dessa pilotförskolor gör ska vi ta lärdom av för att kunna fortsätta samarbete med högskolan och även driva arbe-tet i egen regi i framtiden på andra förskolor i Malmö stad, säger han. n

fortbildningfortbildning

Anknytning i förskolan

– vikten av trygghet för lek och lärande.

Malin Broberg, Birthe Hagström, Anders Broberg

Anknytningsteori och anknytningens betydelse för barns utveckling beskrivs grundläggande men ändå på ett tydligt och begripligt sätt. Pedagogens betydelse för barn i förskolan synliggörs genom många exempel från många olika vardagssitua-tioner där de teoretiska kunskaperna blir levandegjorda för läsaren. Hur kan pedago-ger tillgodose barnets behov av en trygg anknytning i dessa vanligt förekommande situationer?

Författarna tar också upp barn som lever i komplicerade förhållanden, där det är sär-skilt viktigt att förskolan bemöter barnet, är mer tillgänglig och lyhörd för barnets behov av trygghet.

Det är en mycket viktig och ändå lättläst bok som kan bidra till en djupare förståelse och ett medvetet förhållningsätt hos peda-gogerna, som kan göra stor skillnad för små barns utveckling och trygghet.

Enhetliga webbsidor3 Just nu pågår en omgörning av försko-

lornas webbsidor. Det ska vara lätt att hitta

och jämföra information om till exempel antal

platser och pedagogisk inriktning. Sidorna ska

också anpassas för att kunna läsas på telefon

eller platta.

från Boel Håkansson, specialpedagog


D EKANEN BESTÅR AV TVÅ ENHETER, C OCH E. Den senare var först in i sina lokaler på

Rådmansgatan. 2011, var det dags igen, i hörnet av Klerkgatan. Fastigheten är från 1930-talet och fungerade senast som kon-tor för Citytunneln. Här har också bedrivits undervisning, bland annat har Pildammsskolan huserat i kvarteret.

– Det händer att vi får gäster som vill minnas den skola där de tog studenten för 50 år sedan, berättar Patrick Enhav, förskolechef.

Idag ser förskolan nya Triangeln växa fram från första parkett.

– Vi är mitt i händelsernas centrum. Det byggs överallt, hela tiden.

Patrick Enhav satt i byggmöten för att kunna påverka så mycket som möjligt inför starten av Dekanen. Det är främst inomhus det varit möjligt att anpassa det gamla tegel huset,

en anpassning som fått ske lite efterhand som barn och vuxna bott in sig i lokalerna.

– Allt gick väldigt snabbt i starten. Vi flyttade in i nyre-noverade och helt tomma lokaler. Nästan samtidigt kom 60 barn.

De har omvandlat lokalerna till en pedagogiskt väl fung-erande lärmiljö efter hand. Pedagogerna har varit delaktiga i omvandlingen och även barnen har fått säga sitt under resans gång. Idag tar enheten emot 90 barn i åldern 1-5 år, nästan lika många som kollegorna i grannhuset.

LUFTIGA LOKALERAtt det varit en skola modell äldre går inte att ta miste på, även om nya väggar, dörrar och avgränsningar bidragit till en modern förskolemiljö. I helhetsintrycket ingår stora salar och långa korridorer – vilket bjuder både möjligheter och utmaningar.

– Stora salar med högt i tak ger en luftig miljö. Samtidigt kräver verksamheten att vi har avskilda utrymmen och mysiga hörnor. Men det tycker jag att vi lyckats med, säger Patrick Enhav.

Dekanen har tre våningar och sex avdelningar, de yngre barnen är nederst och de äldre överst.

– Räddningstjänsten kräver att barnen ska vara tre år för att gå i trapporna.

Räddningstjänsten krävde också en lösning för barnen vid en eventuell utrymning.

– Det har vi löst genom en rutschbana i trapphuset, från

utbyggnadutbyggnad

Gamla lokaler kräver nya lösningarFör tre år sedan startade Dekanens

förskola sin andra enhet, i en byggnad som varit både kontor, skola och barnhem.

Anpassningen, att skapa en modern förskola, har gått bra. Och den pågår än – gamla loka

ler kräver ständigt nya lösningar.

översta till nedersta plan, visar han.På tredje våningen tittar vi in till Alexandra Rasmussen.

Medan barngruppen tar plats på det stora golvet visar hon ”rummen” i rummet. Avskilda platser för olika aktiviteter.

– Vi har varit med och planerat och har hjälpts åt att inreda. Starten var tuff, vi började med alla barn på en avdel-ning, men det gick bra. Det är stora ytor, här är luftigt och litet i ett, tycker hon.

Kollegan Diana Seim håller med.– Det går att göra stora lokaler trevliga. Jag tycker att vi

lyckats skapa en bra atmosfär. Och jag tror att även barnen känner det!

BYGGLOV BEGRÄNSARDekanen har även sina små rum, några är till och med lite för små – och en utmaning att lösa, enligt Patrick Enhav.

– Det har att göra med bygglovet. Huset är ju gammalt och begränsningarna många.

Ett exempel är mottagningsköket, där vi träffar Ivan Ambrus. Nu har han svängrum, men när lunchen kommit från tillagningsköket och pedagogerna ännu inte hämtat maten för att rulla ut på avdelningarna, då är det trångt.

– Det är trångt, men det går. Fast visst hade det varit bra med en större yta, konstaterar han.

Patrick Enhav pekar på ytterligare exempel där bygglo-vet begränsar:

– Utomhus vill vi ha tak över platsen för barnvagnar, men det har visat sig inte vara så lätt.

Lätt var det inte heller att få till det plank ut mot gatan, som inte minst var ett krav från föräldrarna.

– Så här blev det! En blandning av gammalt och nytt.Patrick Enhav pekar mot ett grått träplank under vår rund-

vandring. Planket har välvda fönster som tidigare suttit på Moderna museet.

Patrick Enhav återkommer gärna till personalstyrkans sammansättning, som han menar påverkat hur man fått ihop lokalerna till en pedagogiskt väl fungerande lärmiljö. Vi kikar in genom dörrfönstret till det lilla rum där Nemo Adam från Somalia trollbinder en grupp barn.

– Vi kommer från flera olika länder och är ovanligt många män. Det är en spridning och balans som är viktig för både arbetsmiljön och att vi lyckas med de lokaler vi flyttat in i, säger Patrick Enhav.

Låter betryggande, för det råder ingen brist på projekt att ta sig an i huset.

– Fördelen när vi får påverka vår arbetsmiljö är att vi tar väl hand om den – det gäller barn som vuxna! n

Stora salar med högt i tak ger en luftig miljö.

OM DEKANEN

» Barnhem som blev flickläroverk, gymnasieskola, kontor samt förskola.

» Stod klart 1935. » Ritat av arkitekterna August Ewe och Carl Melin.

» Kontoriserat 2006. » Började byggas om till förskola 2011.

Patrick Enhav, förskole-chef på Dekanen, tycker att det fungerat bra att flytta in i gamla lokaler

– som varit både kontor, gymnasium och barnhem.

bild vänster:Fastigheten är från

1930-talet. I kvarteret har bland annat

Pildammskolan huserat.bild mitten:

Räddningstjänsten krävde en lösning för

barnen vid en eventuell utrymning. Det blev en rutschbanan i trappan

visar Patrick Enhav.bild höger:

Dekanens förskola har stora, luftiga ytor, men

också många mysiga vrår för barn och pedagoger.


MIA RUNDQUIST VISSER, MED lång erfarenhet som förskollä-

rare och specialpedagog, är sedan 2013 en av de åtta språkutvecklarna och har varit med och sam-ordnat utvecklingen av det nya modersmålsstödet. Nu kommer hon och de andra språkutvecklarna att arbeta med genomförandeplanen, som löper över tre år. De kommer att arbeta med ett antal insatser.

En är att arbeta med den flerspråkiga perso-nalen:

– Det handlar om att säkerställa att personalen aktivt ska använda sin flerspråkighet i det dagliga jobbet och att förtydliga uppdraget att det är allas ansvar att stödja alla barnens språk.

En annan är likvärdig utbildning:Det handlar om att alla barn ska ha tillgång till

flerspråkiga pedagoger och även pedagoger som talar en god svenska, att fördela kompetensen på ett bättre sätt.

– Som det är nu i vissa områden har den över-vägande delen av personalen ett annat modersmål än svenska – och i andra är det tvärtom. Detta är något som successivt ska förändras då ny personal rekryteras och genom att uppmuntra pedagoger att röra på sig inom kommunen.

UTBILDNING OCH METODUTVECKLINGSpråkutvecklarna kommer också att arbeta med verksamhetsnära utbildning och metodutveckling, som ska nå alla medarbetare.

– Det blir inspirationsträffar kring metoder, pla-nering och analys men också praktisk fortbildning kring till exempel musik, litteratur och digitala verktyg. Här blir också utbildningar för chefer.

GEMENSAMT ARBETSSÄTTEn inventering av alla de språkprogram som tidi-gare tagits fram i de olika områdena i Malmö stad ska göras.

– Det finns många olika sätt att arbeta med språkutveckling och modersmålsstöd, vi vill samla dem till ett gemensamt arbetssätt som gäller för alla förskolor.

En satsning är digitala verktyg:– Vi har sammanställt hur mycket IT-verktyg

det finns i förskolorna. Nu ska vi gå vidare och stötta och utveckla dem som saknar digitala verk-tyg. Inte heller här är det likvärdigt idag, vissa har allt och andra har inget.

Allt arbete med utveckling och genomförande

av Malmö stads nya modersmålsstöd ska följas upp under perioden:

– Under vårterminen 2017 kommer alla utvär-deringar och en analys att presenteras.

SKA UPPNÅ LIKVÄRDIGHETMålet med insatserna är att säkerställa att moders-målsstöd och språkutvecklande arbetsätt är likvärdigt för barnen oavsett vilken förskola de går på, samt att alla medarbetare arbetar med läroplansuppdraget dagligen och integrerat i verksamheten.

– Tidigare var det vanligt att personalen läm-nade det till modersmålstränaren, som kom en gång i veckan. Dessutom var det bara vissa språk-grupper som fick stöd. Vi nådde bara 25 procent av barnen, vilket inte var likvärdigt, säger Mia Rundquist Visser.

Hon betonar att de 46 modersmålstränarna, som nu har vanliga tjänster ute på förskolorna, är mycket viktiga i förändringsarbetet:

– De har en unik kompetens som vi vill ta till-vara. På sina nya arbetsplatser kommer de att kunna vara ambassadörer i att arbeta språkutveck-lande med alla språk, eftersom de har metoder och mycket erfarenheter med sig. n

Så fungerar det nya modersmålsstödet

Modersmålsstödet till Malmös förskolebarn förändras, görs

tillgängligt för alla barn och blir en del av vardagen på för

skolan. Det står klart efter att beslut tagits

kring den framtida organiseringen av

modersmålsstödet.

BESLUTET INNEBÄR ATT:

» Nuvarande enhet för funktionen modersmålsstöd och dess verk-samhet upphör 30 juni 2014.

» Åtta nya tjänster som språkutvecklare inrättas som kopplas till de pedagogiska utvecklingsteamen.

» En bred utbildningssatsning till alla medarbetare inom förskolan har påbörjats och kommer att fortsätta under en treårsperiod.

» Ansökningsförfarandet, det vill säga att vårdnadshavare ansö-ker om modersmålsstöd för sitt barn, tas bort. Förskolechefen ansvarar för utformning och genomförande av förskolans stöd gällande modersmål och språkutveckling.

VARFÖR MODERSMÅLSSTÖD?

Forskning visar att barn med utländsk bakgrund, som har goda kunskaper i sitt modersmål, god kän-nedom om sin bakgrund samt vistas i flerspråkiga miljöer, har bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Stöd för barn med annat modersmål än svenska är därför mycket viktigt i förskolan – särskilt för yngre barn som är i färd med att utveckla språk och identitet.

Vad säger lagen? Av både skollagen och för-skolans läroplan framgår det att förskolan ska medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Enligt både Skolverkets allmänna råd för förskolan och i förar-betena till skollagen uttrycks det tydligt att både modersmålet och det svenska språket utvecklas bäst i förskolans dagliga aktiviteter tillsammans med barn och vuxna. Det vill säga – modersmåls-stöd är inte språkundervisning utan ett stöd för modersmålets fortsatta utveckling.

Läs mer:På Komin/Pedagog Malmö, driver

Mia Rundquist Visser och de andra språk-utvecklarna inspirationsbloggen

”Flera språk i förskolan”.

bild:Som språkutvecklare kommer specialpedagog

Mia Rundquist Visser att arbeta med Malmö stads nya modersmålsstöd.

28 n oktober 2014


A NNA LUNDQUIST ÄR FÖRSKOL-lärare och utbildad berättare. Hon

är pedagog på Fosiedals och Snödroppens för-skolor men har hela Holma och mer därtill som arbetsfält. Som AnnaSaga kommer hon med sagor i bagaget och med uppdraget att inspirera bar-nens fantasi och språk.

– Jag berättar sagor och barnen funderar kring berättelsen.

När hon började sin språktjänst stod det henne fritt att utforma den. Anna Lundquist tog fasta på sin erfarenhet av muntligt berättande för barn med svenska som andraspråk.

– Jag berättar sagor och försöker få barnen att fundera kring berättelsen. De lockas in i språket när de blir engagerade.

Folksagor, moderna sagor, berättelser som anpassas efter värdegrund och läroplan – allt finns på repertoaren. Många sagor skapar grup-pen tillsammans.

– Jag väljer berättelser där jag tror på budska-pet, barn märker direkt när det inte klingar rent.

VÄRNAR MODERSMÅLETDe flesta barn Anna Lundquist träffar har ett annat modersmål än svenska. Hon vill både stärka känslan för det svenska språket och värna moders-målet.

– Jag kan inte berätta sagor på så många språk, men jag kan locka barnen att använda sitt moders-mål.

Det gör hon i dialog med barnen och genom att uppmuntra dem att berätta sagan vidare. För föräldrar, släktingar och andra – på allt från alban-ska, arabiska och pashto till polska, turkiska och urdu.

– Ibland vill barnen berätta en saga i gruppen och det händer att de tar till sitt modersmål. Det kan roa och göra kompisarna nyfikna, samtidigt som barnen lär sig att svenskan förenar dem.

– Muntligt berättande är fullt av pedagogiska möjligheter! säger Anna Lundquist entusiastiskt. Glädjen bland 5-åringarna i sagorummet går inte att ta miste på. När AnnaSaga avslutar berättelsen om hunden och templet med de tusen speglarna, efter en indisk folksaga, vill de höra den om igen – på mer än ett språk. Främmande språk låter roliga.

– Snälla, berätta den på franska också! vädjar de. Och danska kan du väl?

EN SAGA – 25 SPRÅKEfter flera år av berättande har Anna Lundquist satt en indisk sagan på pränt – på 25 olika språk! Barn, kollegor, föräldrar och andra ”översättare” har engagerats i denna inspirationsbok.

– Alla barn som bidragit till att vi berättat denna saga ska få en bok att känna igen sig i.

– Samtidigt vill jag inspirera alla pedagoger att använda muntligt berättande och upptäcka hur roligt det är! n

Fotnot: Anna Lundquist bloggar om ”Muntligt berättande och dess pedagogiska möjligheter” på Pedagog Malmö/www. malmo.se

Sagor stärker språketDet spritter i benen på barnen när de kommer till sagorummet på Holmaskolan och strax sjunker de ner på kuddarna.

AnnaSaga ska ta dem på en resa i sagans värld – där inga gränser finns för varken språk eller fantasi.

bild:”I sagans skog kan allting hända” säger ramsan

som inleder sagostunden. Anna Lundquist tar med Wajee, Isaak, Arman och Lina till en sago-

värld utan gränser för fantasi eller språk.

SagoäventyrSven-Gunnar Furmark

Boken beskriver olika moment som ska ingå i ett sagoäventyr, planering/förbe-redelser, genomförande av sagan, och reflektion. Här beskrivs tydligt kopp-lingen till läroplanen. Den lägger stor vikt vid att barnen upplever och tränar sam-arbete, empati och att alla behövs för att äventyret ska lyckas. Spänning och magi i lärandeprocesser skapar minnen för livet och barnen har med sig sina upp-levelser under lång tid. Olika teman kan vävas in vilket blir ett kraftfullt pedago-giskt redskap.

Bokköp kräver utbildningen Äventyrs-pedagogik vid något universitet.

från Christel Sandberg och Mia Bergengren

fokus förskola nr 2 2014

Documents