Y Full fart framåt i utbyggnaden av förskolor 4-6 Z

Y 300 utbildas till processtödjare 10-11 Z

Y Kartor till pedagogisk utelek 22-23 Z

en tidning om förskolan i malmö stad | mars 2011

2 n mars 2011

frukostbuffé 14

paviljong i husie 6 en god relation 18

förskolestafetten 22

blivande processtödjare 10

innehåll

ledare

fokus förskola ges ut av malmö stad och är en tidning för dig som arbetar inom eller är intresserad av förskola och utbildning

utgivare inga sandström, telefon 040-34 33 45produktion mikael ringman, redaktionen.nu och inga sandström, malmö stad

grafisk form benny mårtensson, www.gregory.sefotograf (om inget annat anges) peter kroon, www.peterkroon.net

tryckeri jms ab, sandra svenssonbeställ fler ex av tidningen genom att mejla till inga.sandstrom@malmo.se

Fokus Förskola!Malmö fortsätter att växa, snart är vi 300 000 invånare. Förra året föddes mer än 5200 nya små invånare i staden, halva befolkningen är under 35 år och då blir barnen många!

Det är härligt men det ställer också krav på vår stad, inte minst att bygga förskolor av god kvalitet och att till dessa rekrytera kompe-tenta, nyfikna och engagerade medarbetare som möter och utmanar barnen! I det här numret berättar vi om hur Malmö planerar för att bygga förskolor och naturligtvis berät-tar vi också om ett par alldeles nyöppnade förskolor.

Hur möter vi föräldrar, hur ser vi till att de har goda möjligheter att vara med om det som är deras barns vardag i förskolan? Hur berättar vi för våra föräldrar om det vi gör och hur lyssnar vi på vad de tänker och önskar?

Vi ger några exempel där ni kan läsa om hur frukostbuffé, öppenhet, inskolning och webben främjar samarbetet med föräldrarna. I vår är det dags för en ny föräldraen-kät. Uppmuntra alla era föräldrar att besvara den, därigenom får ni mer kun-skap om vad de tycker och tänker! Inom kort kommer en ny film om försko-lan, ”Lära för hela livet, en film om det tidiga

lärandet”. Se den gärna tillsammans med föräldrarna

på er förskola, den kan ge inspiration till spän-nande samtal!

HRut har alla ni som jobbar i Malmö stad nu stiftat bekantskap med genom självservice i HRutan. I detta nummer av Fokus Förskola berättar vi mer om HRut och om hur Malmö stad med sina 20 000 medarbetare verkar för att arbeta likvärdigt med frågor som rekryte-ring, anställning, kompetens oavsett vilken verksamhet eller förvaltning just du arbetar i.

Förberedelserna i Malmö med att genom-föra den reviderade läroplanen är i full gång, det kan du också läsa om liksom om den nya lärarutbildningen. Självklart hittar du peda-gogiska exempel. Vad sägs till exempel om att barn och föräldrar från en av våra förskolor har varit med och utvecklat båtlek-rummet på Teknikens och sjöfartens hus? Och peda-gogiska kartor, kan det vara något? Ja, läs så får du se.

God förnöjelse!

så var det dags för ännu en

inga.sandstrom@malmo.se”Kompetensförsörjning i förskolan i Malmö stad”

Två ”stängdagar” har blivit fyra studiedagarI oktober förra året beslutade kom-munstyrelsen att det från 2011 finns möjlighet till fyra studiedagar om året i förskolan. Dessa fyra dagar ska användas till verksam-

hetsutveckling. En gemensam inriktning

för tid för verksamhetsutveckling har tagits

fram. Flera förskolor använder den också

som information till vårdnadshavarna.

Du hittar den som ett stödmaterial på

Komin under förskola.

För att kunna utnyttja dessa dagar krävs

att förskolan:

» Skriftligen informerar vårdnadshavare

om dessa dagar minst tre månader i

förväg,

» Kan erbjuda barnomsorg inom den ordi-

narie verksamhetens närområde till de

vårdnadshavare som inte kan ordna

sådan på annat sätt.

Malmö arrange-rar ”Ute är inne”Malmö står som värd för den tredje konferensen om utomhuspedagogik, ”Ute är inne” som arrangeras 29-30 september. Årets tema är Mångfald och lärande i stadens natur- och kulturmiljö.Nu är programmet klart och det är möjligt

att anmäla sig till konferensen.

Ambitionen är att samla 900 deltagare.

Programmet innehåller 183 workshopar att

välja bland. 39 av dessa leds av föredrags-

hållare från Danmark, Finland, Norge, och

Island.

Det kompletta konferensprogrammet och

en länk till anmälningsformuläret hittar du

på www.utenavet.se.

Ny film om förskolaN”Att utmana lärandet, en film om förskolan i Malmö” som gjordes 2009 har blivit omta-lad och spridd långt utanför Malmö stad. Nu kommer uppföljaren! Vi ställde några frågor om ”Att lära för hela livet, en film om det tidiga lärandet” till Inga Sandström på HR-strategiska avdelningen på stadskontoret.

Varför en ny film? – Vi vill fortsätta den pedagogiska diskussio-

nen från den förra filmen och presentera Malmö stads förskolor som en intressant och viktig verksamhet där man gärna vill jobba.

Filmen lämpar sig både för arbetsplatsträffar och föräldramöten, men den kommer också att spridas till Malmö högskola och andra lärosäten. Den förra filmen skickades till alla 22 lärosäten som utbildar lärare med inriktning förskola.

Vad handlar den om?– Filmen fokuserar på det tidiga lärandets

betydelse genom att forskare och lärare på högre stadier berättar om sina erfarenheter och kun-skaper. Bland annat medverkar Leif Strandberg, psykolog och Vygotskij-kännare, licentianden Anders Skans och neurobiologen Theresa Schilhab.

Vad talar de om? – Strandberg berättar om hur viktigt det kol-

lektiva lärandet är. Han är en förespråkare av utomhusverksamhet, bland annat för att den inte är så organiserad utan ger barnet möjlighet att välja själv hur mycket det vill delta.

Theresa Schilhab anser att det är det tidiga lärandet som är det viktigaste i våra liv.

när kan man se ”att lära för hela liVet”?

– Den kommer att spridas på förskolorna under våren.

Filmen har producerats i samarbete mellan projektet Kompetensförsörjning förskola och Pedagogiska centralen i Malmö stad.

Har ni frågor kring filmen kan ni kontakta inga.sandstrom@malmo.se eller bo.lindvall@malmo.se. Den som har missat ”Att utmana lärandet”, eller vill se om den, hittar den på www.natur.pedc.se

Att lära fö

r hela livet

Att lära för hela livet

- en film om det tidiga lärandet

Att lära för hela livet, en film om det tidiga lärandet är en upp-följning av filmen ”Att utmana lärandet, en film om förskolan i Malmö” (vår 2009).

Denna film handlar om att upptäcka och uppleva redan i mycket tidig ålder och att vi bär med oss och utvecklar denna tidiga kunskap genom hela livet.

Filmen visar på vikten av att vi lär tillsammans med andra. Den ställer också frågor som – Vad vinner man på att ha känslomäs-siga kopplingar till ord och begrepp? Hänger kunskap och känsla ihop? Medverkar vi till att skapa sammanhang? Hur tar vi vara på och utmanar barnens frågor och teorier?

Filmen öppnar upp för frågeställningar om tidiga lärdomar har större betydelse för det fortsatta lärandet än vad vi tidigare för-stått. Förhoppningen är att denna film kommer att användas på arbetsplatsträffar och vara underlag för en framåtsyftande dialog.

Att lära för hela livet kan med fördel användas på föräldramöten för att tydliggöra det pedagogiska arbetet i förskolan och inspi-rera till givande samtal mellan förskola och vårdnadshavare.

Produktion: Malmö Naturskola/Pedagogiska centralen i samarbete med HR strategiska avdelningen och förskolor i Malmö stad.

©  Good World/www.good.se

oktoberseminarium på orkanen

Årets oktoberseminarium blir den 27/10 på Orkanen.

Programmet innehåller två föreläsningar på förmid-dagen. Annika Elm Fristorp berättar med praktiska

exempel från förskola och skola hur man väver samman naturvetenskaplig teori med praktik. Per

Dahbeck på lärarhögskolan diskuterar frågan doku-mentation-reflektion. Under eftermiddagen blir det

seminarier i mindre grupper.

temalekPlatser: magistratsParken

malmös snurrigaste lekplats har den kallats, spirallekplatsen i magistratsparken vid konsthallen. konstnären Beatrice Hansson har skapat sju klättervänliga lekskulpturer, intill finns mer traditionella lek-redskap som gungor och sandlåda. denna temalekplats är en av de nyare i malmö stad och den mest centrala.

mars 2011 n 3

”I Malmö pratar nästan 50 procent av barnen minst ett annat språk än svenska. Rätt hanterat är det en fördel både för barnen och för samhället.” läs mer från Katrin Stjernfeldt Jammeh, sid 15

4 n mars 2011

BILD:Tessins förskola har

tagit plats i en tidigare tandläkarmottagning.

utbyggnadutbyggnad

I NVäNDIgT ser Tessins förskola ut som de flesta andra, här finns samma typ av möbler

och mjuka golvmattor. Men ganska många hajar till när de promenerar på Tessins

väg eller stiger av bussen på hållplatsen alldeles utanför. I skyltfönstret till en av affärslokalerna bredvid Mäster Livs ser man ett gäng ettåringar tulta omkring. Ovanför hänger fortfarande ett skylt för Slottstadens Tandläkargrupp.

– Vi väntar på att sätta upp ett frostat glas så att det blir insynsskydd, men det har inte varit möjligt när det har varit så kallt. Det är ganska distraherande för barnen när det kommer vuxna och ställer sig och tittar in genom fönstret, berättar Petra Moilanen, förskollärare på förskolan.

– En del ställer sig till och med och knackar och vinkar, säger förskolläraren Dan Persson.

Förskolechefen Jeanette Schildt hade inga problem att rekrytera förskollärare till tjänsterna. När det är en nystartad verksamhet är det alltid många som vill vara med. Jeanette Schildt berättar att det var hyresvärden som hörde av sig till stadsdelen, när tandläkargruppen skulle flytta ut.

– Hon tyckte att lokalen skulle passa bra för en förskola. När vi gick hit och tittade såg det helt annorlunda ut, det var många små rum. Men jag såg potentialen så vi slog till, berättar Jeanette Schildt.

Tessins förskola är relativt liten, med plats för 25 barn. Utemiljön återstår att fixa till, men det är bara några hundra meter till Slottsparken och Ribersborgsstranden ligger bara en kvart bort.

Alla i Slottsstaden är inte förtjusta. Det har varit klago-mål från grannfastigheten både innan och efter förskolan flyttade in.

– Så är det när man bygger förskolor inne i stan. Barn får gärna synas, men inte höras, säger Jeanette Schildt som hoppas att nästa förskola som byggs kan ligga mitt emot, i Tessins park.

Hon hoppas att detaljplanen kan ändras så att det blir tillåtet att bygga i parken.

– Det är viktigt att Malmö stad uppträder som en och samma organisation så att vi handlägger så snabbt som möj-ligt. Vi har en nybyggnation i Mariehage som är ett halvt år försenat. Så hade det inte behövt vara om handläggningen hade varit effektivare, säger Jeanette Schildt.

I början av 2011 var det över 16.000 barn i förskoleverksamheten i Malmö stad, vilket är nytt rekord. Utbyggnaden fortsätter sannolikt även under kommande år. För Malmö stad är utbyggnaden en stor utmaning. Fokus Förskola har gjort nedslag på fyra olika håll – i den centrala förskolegruppen, i en stadsdels administration och på två nya förskolor – för att undersöka hur man arbetar i denna speciella situation.

Förskola skyltar med sin närvaro

Utmaningen att få fram förskole­platser i Västra Innerstaden är extra komplicerad eftersom det är ont om

lokaler och tillgång på tomtmark. I en sådan situation föds nya lösningar.

Tessins förskola flyttade in i en affärs­lokal med skyltfönster ut mot gatan.

mars 2011 n 5

de är med i arBetsgruPPen för förskolan:

y Fastighetskontoret: exploateringsavdelningen som hanterar markfrågor samt representanter från LiMa, som hyr lokaler och förhandlar fram avtal.

y Stadsbyggnadskontoret, som hanterar bygglov och detaljplan. y Gatukontorets stadsmiljöavdelning och trafikavdelning. y Miljöförvaltningen. y Stadsfastigheter. y Representanter för några av stadsdelarna. y Stadskontoret, avdelning barn och unga.

Två gånger i måna­den stämmer

Gull­Britt Thorén av ansökningarna mot

tillgången av försko­leplatser i Hyllie.

Behovet kan växa med en hel avdel­

ning på två veckor, säger hon.

GUll-BRITT THoRéN är utveck-lingssekreterare i Hyllie och den

som håller koll på att tillgången på förskoleplatser håller jämna steg med efterfrågan.

Efter många år som föreståndare och förskolechef blev hon adminis-tratör 2002. Under de första åren var problemet ett överskott på platser. Hyllie försåg föräldrar från andra stads-delar med platser och var till och med tvungna att stänga flera överflödiga avdelningar.

Vid det här laget har de alla öpp-nat igen.

Hyllie har dessutom byggt och pla-nerat nya förskolor, gjort om skolsalar till förskolor, förändrat lokaler hos MKB till lägenhetsförskolor som fungerar som satelliter till permanenta förskolor, byggt paviljonger och skapat tillfälliga utomhusavdelningar.

– I år öppnar vi tre utomhusav-delningar i Södertorp, Holma och

Bellevuegården. Det är avdelningar med 10-12 äldre barn som börjar i för-skoleklass till hösten. När de flyttar ut blir det plats till småttingar inne på förskolorna.

Gull-Britt Thorén påpekar att utom-husavdelningarna inte ska betraktas som en nödlösning.

– Det är väldigt uppskattat av föräld-rarna, säger hon.

Överinskrivningar är också något som används. Hyllie har 1412 platser. I början av mars var 1444 barn inskrivna. När det krisar, vilket det ofta gör numera, kan man tillåta fler barn upp till ”brandtaket”, det maximala antal barn som brandmyndigheten tillåter.

Hyllie blir också en av de första stadsdelar som fått klartecken för en typförskola med nio avdelningar.

– Vi hoppas att den ska kunna öppna 2012. Förhoppningen är att den ska kunna ersätta några av paviljongerna. Men vi får väl se hur situationen är då.

Hyllie Håller jämNa steg

D eT HÅRDA TRycKeT på nya platser i för-skolan i Malmö håller i sig. Och så kommer

det att vara länge till. Prognoser pekar på att 70 nya för-skolor behövs fram till 2016.

– Nu måste vi bli ännu mer offensiva. Framför allt måste vi effektivisera handläggningstiden, säger fastig-hetsdirektör Börje Klingberg.

Fokus Förskola sitter med på ”Arbetsgruppen för för-skolans” sammanträde. Här finns medarbetare från alla förvaltningar som är involverade i förskoleutbyggnaden. Att detta februarimöte är extra viktigt märks genom att fastighetsdirektören Börje Klingberg deltar. Det är han som leder mötet.

Uppgiften för arbetsgruppen för förskolan är att sam-ordna och underlätta planeringen för nya förskolor. Börje Klingberg säger att gruppens arbete är angeläget. Men det arbete som har gjorts hittills är inte tillräckligt. Malmö stad har problem att få fram tillräckligt med platser i tid.

– Västra Innerstaden och Centrum klarar inte att leva upp till fyramånadersgränsen. Limhamn-Bunkeflo signa-lerar att de får problem senare i vår. Så kan vi inte ha det, säger Börje Klingberg och pekar på att ett stort problem är att handläggningen, trots arbetsgruppens samordning, tar för lång tid. Ärenden kan fastna långt fram i proces-sen för att man först då uppmärksammar att bygglovskrav inte är uppfyllda, exempelvis vad gäller buller eller trafik. Fastighetskontoret vill förstärka arbetsgruppens man-dat så att problematik kring inne- och utemiljö hanteras direkt i arbetsgruppen.

– Att vi börjar med typförskolor kommer att snabba på processen. Då behöver vi inte diskutera innemiljön, utan kan koncentrera oss på utemiljön. En stor öppenhet måste finnas för att få en balans mellan verksamhetens önskemål och syn och vad representanter i arbetsgrup-pen har för uppfattningar om vad som är bra miljö, säger Börje Klingberg.

Någon kommer med invändningar. Arbetsgruppen för förskolan kan inte föregripa den politiska behandlin-gen i de nämnderna.

– Nej, men om alla i arbetsgruppen har mandat att företräda sin förvaltning kan vi se till att frågor som kräver särskilda ställningstaganden preciseras och behandlas i ett tidigt skede.

Diskussionen fortsätter och arbetsgruppen skissar på ett tidsschema där detaljplanearbetet startar tidigare. Om en tid vet vi om gruppen gjort skillnad.

Fotnot: Behovet av 70 förskolor fram till 2016 framgår av Malmö stads lokalförsörjningsplan.

Full fart framåt i förskoleutbyggnad

Behov av nya FörsKoLepLatser I hyLLIe

önsKaD FörsKoLepLats I hyLLIe

2007

dec

embe

r

No

vem

ber

okt

obe

r

sept

embe

r

au

gu

sti

juN

i/ju

li

ma

j

109

36 25 76 15 17 10 5

2011

196

2010

168

2009

157

2008

139

(situationen mars 2011)

6 n mars 2011

utbyggnadutbyggnad

M öjlIgeN rör det sig om någon form

av effektivitetsrekord. Den 28 februari, en måndag, kom möblerna. Dagen efter – på tisdagen – inskolades de första bar-nen. Fokus Förskola besöker avdelningen Syrenen på onsdagen. Björnbäret ligger intill och en tredje paviljong, Slånbäret, är på väg.

Vi kommer mitt i samlingen. I rummet finns fyra drygt ettåriga barn, tre mammor, en mormor och tre nyanställda medar-betare. Linda Green och Maria Ohlander har små påsar som barnen erbjuds att öppna. Där döljer sig djur man kan sjunga om: en katt, ekorre, en hund som heter Ludde, den lilla snigeln. Barnen går fram och öppnar påsarna men lika gärna till hyl-lan vid väggen där det finns en låda med bollar och klossar, som snart far omkring i rummet.

De första dagarna handlar det mest om att barnen ska bekanta sig med förskolan och med personalen.

Paviljongerna ligger i anslutning till Bäckagårdsskolan och med Gyllins trädgård på baksidan. Några hundra meter därifrån, inne i Gyllins trädgård, byggs Junibacken, en permanent förskola som öppnar i höst. Föräldrarna kommer att få

välja om de vill flytta sina barn dit eller om de vill vara kvar.

Karolina Tonhauser, är jättenöjd med sonen Alexanders nya förskola. Den ligger nära Kvarnby där de bor och hon tycker att omgivningarna är fantastiska. Mentore Rogova är i och för sig också nöjd med för-skolan, men den ligger ganska långt från bostaden på Elleborgsvägen i andra änden av Husie.

Värre ändå var att hon hade räknat med att hennes pojke Ari skulle få plats 1 januari. När hon före jul fick veta att det inte blev förrän 1 mars hade hon redan meddelat sin arbetsgivare att hon skulle komma efter nyår.

– Jag har fått köpa barnpassning för att lösa det under tiden. Det har varit jättejobbigt.

Marie-Louise Wahlberg är biträdande rektor för Bäckagårds förskola. Hon inser att det kan bli knepiga situationer för föräldrarna.

– Det är en pressad situation för alla, mycket tid går åt för att försöka klara utbyggnaden. Men samtidigt som det är ansträngande är det en positiv känsla och en stark framtidstro. Att bygga ut är utan tvekan betydligt roligare än att dra in verksamhet, säger Marie Louise Wahlberg.

snabba ryck i HusieI slutet av november insåg

man i Husie att förskole­platserna inte skulle räcka.

I december beslutade man sig för att upprätta paviljonger på

Bäckagårds förskola. Knappt tre månader senare började

inskolningen.

BILD:Ari har just börjat på förskolan där Linda Green och

Maria Ohlander håller en av sina första samlingar. Marie-Louise Wahlberg (lilla bilden) är biträdande rektor.

mars 2011 n 7

ny strategi för barns rättigheterRegeringen antog i december en strategi för att stärka barns rättigheter. Strategin innehåller ett antal principer som ska vara utgångspunkt för riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner som i sina verksamheter ska säker-ställa barnets rättigheter. Detta är principerna:

y All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstäm-

melse med barnkonventionen.

y Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla

sammanhang.

y Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor

som rör dem.

y Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär

i praktiken.

y Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbju-

das stöd i sitt föräldraskap.

y Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap

om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda

verksamheter.

y Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka

barnets rättigheter genom samverkan.

y Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund

för beslut och prioriteringar som rör barn.

y Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärde-

ras utifrån ett barnrättsperspektiv.

– Strategin kommer säkert att få betydelse för oss på kommunal nivå. På vilket sätt är svårt att säga idag eftersom den är så ny. En sak som är ny är att barns rättigheter inte bara ska vara en angelägenhet för barnomsorg och skola, utan för hela samhället, säger Pia Håland, utvecklingssekrete-rare på stadskontoret, avdelning barn och ungdom.

läs mer på www.sweden.gov.se

en bakgrund till den reviderade läroplanen”Förskola i utveckling” är en broschyr på 25 sidor som berättar om bakgrunden till den reviderade läroplanen inom förskolan.

– Det är ett bra material som jag vill rekommendera alla med-

arbetare att använda när man diskuterar och reflekterar över

den reviderade läroplanen. Då

kan man komma lite djupare in i

området och få en större förstå-

else för tanken bakom läroplanen,

berättar Pia Håland, utvecklings-

sekreterare på stadskontoret,

avdelning barn och ungdom.

Broschyren redovisar de nya

målen i den reviderade läropla-

nen men också skälen till att de

läggs fram.

– Det är mycket nytt i läroplanen och jag tror att det är bra för

oss alla att veta mer om varför regeringen genomför förändring-

arna. Som att teknik ska vara ett område i förskolan, det är ett ord

som vi över huvud taget inte har använt tidigare fast vi hela tiden

omges av teknik i vardagen. I ”Förskola i utveckling” får man veta

att ett av syftena är att göra vardagen mer begriplig för barnen

och att använda det som barnen har omkring sig i lärandet. Teknik

kan omfatta allt från cyklar och glödlampor till datorer, berättar Pia

Håland. Broschyren finns som pdf på www.regeringen.se

ny föräldraenkät i våri april genomförs en ny attitydundersökning bland föräldrarna till de drygt 16.000 förskolebarnen i malmö stad.

– Den här gången hoppas vi på en högre svarsfrekvens, säger Sonja Nilsson, kvalitetsstrateg på stadskontoret, avdelning barn och ungdom.

Kommunfullmäktige har beslutat att göra attitydundersökningar bland föräldrarna i förskola vartannat år för att undersöka om Malmö stad lever upp till sina mål för förskolan, exempelvis att ” personalen i förskolan ska ha tid att se varje barn och dess unika behov”.

Den första kvalitetsenkäten genomfördes 2009. Sonja Nilsson berättar att de flesta föräldrarna var nöjda med barnens förskola, med personalen och pedagogiken.

Glädjen över det goda resultatet förtogs i någon mån av en låg svarsfrekvens. Endast lite mer än tjugo procent av föräldrarna svarade på enkäten. Svarsfrekvensen varierade stort mellan stadsdelarna men följde inte de traditionella socioekonomiska uppdelningarna: Södra Innerstaden hade flest svar (31 procents svarsfrekvens) och två så skilda stadsdelar som Fosie och Limhamn-Bunkeflo låg båda på 25 procent.

I år vill stadskontoret utveckla kommunikationen så att alla medar-betare blir medvetna om vikten av undersökningen. En ansvarig i varje stadsdel har utsetts för att sprida engagemanget i organisationen.

– Jag tror att det avgörande för svarsfrekvensen är att medarbetarna på förskolan känner att det här är viktigt och för ut informationen på ett bra sätt till föräldrarna, säger Sonja Nilsson.

varför är det viktigt? – För att vi får en återkoppling från föräldrarna om vilka områden

de anser vara viktiga och hur de värderar dem. Enkäten översätts till fem språk. Svaren kan lämnas både via nätet

och på papper.

Förskola i utveckling– bakgrund till ändringar i förskolans läroplan

103 33 Stockholm

nyheter från avdelning barn och ungdomnyheter från avdelning barn och ungdom

Dags att söka förskolelyftetNu har Skolverket publicerat de kur-ser som ingår i förskolelyftet under höstterminen Anmälningsperioden går ut i slutet av april.

Det är den sista beslutade utbild-ningsomgången i förskolelyftet, en kompetensutvecklingsinsats som pågår mellan 2009–2011.

I vår deltar åtta medarbetare i Malmö stad i förskolelyftet, fem förskol-lärare och tre barnskötare. Inte heller tidigare terminer har deltagandet i kommunen varit särskilt stort.

– Lärarlyftet har lockat fler delta-gare än förskolelyftet i Malmö stad. En förklaring kan vara att det finns större valfrihet inom lärarlyftet, inom

förskolelyftet rör det sig om enstaka utvalda kurser. Eller kanske föredrar man annan kompetensutveckling, säger Pia Håland på stadskontoret, avdelning barn och ungdom.

En pågående utvärderig kommer att få stor betydelse när regeringen fattar beslut om en eventuell fortsättning av förskolelyftet.

8 n mars 2011

Vid det här laget har de flesta i Malmö

stad lärt känna själv­service. Men HRutan

rymmer mycket mer än så. E xeMPelVIS äR HRutan ett

system som bidrar till att alla inom Malmö stad arbetar lika med viktiga frågor som rekrytering och rehabilitering.

– Att vi är 20 olika förvaltningar i Malmö stad ska inte betyda att vi arbetar på 20 olika sätt. Med HRutan får vi rutiner och förhållningssätt som är likadana överallt. Jag skulle i prin-cip kunna arbeta som HR-konsult på gatukontoret för att det ska vara precis samma rutiner där som här. Tidigare kunde det vara olika arbetssätt, berättar Gunnel Halkidis, HR-konsult i Västra Innerstaden.

Gunnel Halkidis och förskolechefen Agneta Nordqvist har större erfarenhet än de flesta av HRutan eftersom Västra Innerstaden började som pilotförvalt-ning redan 6 april förra året, mer än ett halvt år före alla andra.

HRutan är en del av ett helt HR-system där självservice bara är en del. En annan viktig del är att HR-systemet som innehåller gemensamma arbetssätt för exempel-vis rehabilitering, anställning, lön och arbetstid.

Gunnel Halkidis betonar hel-hetsperspektivet, att processerna i Malmö stad är lika, varje gång, över-allt. De ska inte vara godtyckliga. På det sättet får Malmö stad tydligare och kvalitetssäkrare processer, säger Gunnel Halkidis, vars arbete håller på att förändras från ”hålla koll-funktion” till att vara en ”utvecklare” som ger stöd åt chefer.

Agneta Nordqvists arbete som chef har också förändrats. För hennes del

innebär det att hon numera gör mera personalrapportering.

– Nu är det inte längre så betun-gande, men i början…. det var ett enormt arbete med alla scheman som skulle läggas in Nu när man har varit igång ett år går det ganska snabbt och jag ser fördelar med att jag får en ökad överblick och att vi slipper blanket-terna. Men jag tror inte att vi är framme ännu, det finns mer att göra, jag tror till exempel att det skulle vara möjligt att delegera vissa saker.

– Jag kan förstå att cheferna som drog igång i november har det käm-pigt just nu. Till dem kan jag säga, håll ut, det lugnar ned sig, säger Agneta Nordqvist.

likställigHetsPrinciPen

Kommunallagen 2 kap § 2 stadgar att ” Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika”.

Hrut gör det lika för alla

Förvaltningarnas arbetssätt inom per-sonal/HR har hittills sett olika ut. Det betyder att medarbetare har hanterats olika på arbetsplatser i Malmö stad. Med ett gemensamt arbetssätt blir det mer lika för alla och det arbetar projekt HRut med. För att markera det nya sättet att arbeta byter personal namn till HR.

engagerade med arBetare ger Bra service

HR innebär att se på personalarbete som mer än administration, och där medar-betares engagemang och delaktighet är avgörande för att kunna erbjuda bra ser-vice. HR betyder också att medarbetare får mer ansvar för sin egen kompetens-utveckling och arbetsplatsens kvalitet.

HR är en förkortning för human resour-

ces och HRut står för HR-utveckling.

Läs mer om projekt HRut på Komin under arbetsfält/verksamhet HR (personal).

alla är lika inför Hrut

bild: Gunnel Halkidis och Agneta

Nordqvist är HRutinerade.

mars 2011 n 9

Tre månader med HR-serviceDet har gått tre månader sedan Malmö stads medarbetare la pap-persblanketterna åt sidan och loggade in i HRutan. För HR-service innebar det början på en hektisk tid men nu ser man en ljusning.  

starten blev skakig Första intrycket av HR-service var tims-

långa kötider, medarbetare föll ut ur

telefonkön efter lång väntan och mejl

blev utan svar.

– Vi fick en tuff start, det är inget snack

om saken. Det är tråkigt att det blev så här

men nu ser det ut som om vi har tagit oss

igenom det och vi är tacksamma för allas

tålamod, säger Håkan Carlsson, enhetschef

på HR-service.

Han berättar att det har skett en stor

förändring under 2011. Tack vare nyrekryte-

ring, stöd från förvaltningarna, nya rutiner

och en utveckling av supporten kan med-

arbetare få snabbare hjälp. Håkan Carlsson

menar att det fortfarande tar lite för lång

tid men han är glad för varje förbättring.

– Vi har blivit snabbare på att möta

behoven. Väntetiderna till telefonsuppor-

ten har till exempel blivit betydligt kortare

och det uppskattas av alla, säger Håkan.

Mycket mer än supportAtt stötta alla i HRutan är bara ett av

HR-service många uppdrag. De har även

hand om administrationen av lön och

pension, utbildningar och själva tekniken

i HRutan. Supporten har kommit på fötter

men det innebär inte att HR-service lutar

sig tillbaka.

– Det har inte gått mer än tre månader

sedan vi började använda oss av HRutan.

Vi har fortfarande en hel del att ta itu med

och för att kunna möta dessa utmaningar

vänder vi blicken framåt, avslutar Håkan.

enkelt med flex i HRut

– Att lägga in flextiden i HRutan var problemfritt, berät-tar eva grip på gottorps förskola i limham-Bunkeflo.

Gottorp har haft flextid i fyra år, något

Fokus Förskola skrev om i nummer 1 2010.

Sedan i november är flexen en del av HRut.

– Vi flexar in och ut vid datorn, precis

som vi gjorde tidigare.

Tidigare var Eva Grip en av två flexan-

svariga som såg till att allt fungerade och

gjorde ändringar när det behövdes.

– Det slipper vi i HRut, nu håller varje

person koll på sina egna korrigeringar. Det

är nog den största skillnaden mot tidigare.

En början på något nyttAtt gå med PA till HR är inte bara ett byte av två bokstäver. Kim Nybble, HR-chef i Rosengård, förklarar:

– HR är ett helt annat förhållningssätt. Vi befinner oss bara i början av ett nytt sätt att jobba.K IM NyBBle säger att PA ofta förknippas med en

administrativ expertfunktion. Personalsekreterare och assistenter ses som ”ordningsmän”, som vet vad som var rätt och fel.

– Den delen av HR-arbetet finns naturligtvis kvar men det finns så mycket mer för HR att arbeta med.

När Malmö stad går med PA till HR blir alla medarbetare berörda. Alla får ett större ansvar för att hålla koll på sina egna uppgifter som ligger till grund för lönen. En del kanslister, personalassistenter och personalsekreter-are har fått nya jobb. HR-service, en helt ny enhet på serviceförvaltningen, har tillkommit för att stödja medarbetare och chefer i det dagliga arbetet. På förvaltningarna kommer det att finnas kvar HR-avdelningar som arbetar på ett annat sätt än tidigare.

– Det här är ingen rationalisering. Det handlar inte om att slimma organisationen, utan om att arbeta annorlunda. Vi som arbetar med HR ska kunna ge ett mer professionellt stöd ute i verksamheten. Till exempel har vi i Rosengård rekryterat en medarbetare som arbetar med ledar- och medarbetarutveckling. Det är en kompetens vi inte haft tidigare hos oss i HR-funktionen. Framöver kommer vi att se mer HR-arbete med värderingar och förhållningssätt, utveckling av kompetens och teamarbete, där HR blir ett naturligt stöd för arbetsledarna.

Det är en stor förändring som har genomförts och Kim Nybble ser det som ganska naturligt att det har varit inkörningsproblem med självservice. Hon tycker att det redan är betydligt lugnare än under de första veckorna efter HRut-starten 8 november.

– När vi har fått alla delar på plats och klarat ut alla roller som ska verka i systemet kan vi fortsätta arbetet med att föra ut vårt gemensamma och standardiserade arbetssätt. I HRut-projektet har vi arbetat med att ta fram ett gemensamt arbetssätt inom nio olika HR-områden där vi lägger fast riktlinjerna för hur Malmö stad arbetar.

Hon ger ett exempel med arbetssättet ”rehabilitering”: Om någon blir långvarigt sjuk kan man gå in och läsa i HRutan vad som ska hända och när det ska ske. Likaså kan chefen se vilka åtgärder som krävs av henne och i vilka skeden det ska ske.

Arbetssätten ska bli standardiserade. De ska inte se annorlunda ut från gång till gång, eller från förvaltning till förvaltning. Vi får ett transparant system som är tydligt för alla inblandade, något som både är kvalitets- och rättssäkert, säger Kim Nybble.

nio gemensamma arBetssätt i Hrutan:

1anställning och lön2arbetstid3rehabilitera4arbetsmiljö5kompetens

6korttidsbemanning7löneöversyn8omställning9rekrytering

10 n mars 2011

fortbildning

de ska stödja de nya processerna

Sophie Larbi och Ingrid Bogren är

två av de blivande processtödjarna.

– Det är väldigt spän­nande att få vara del i arbetet att levande­

göra läroplanen, säger Ingrid Bogren.

fler förBeredelser i kirseBerg

pedagogiskt nätverk. Pedagoger vid stadsdelens förskolor ska under våren träffas i grupper vid fyra tillfällen vardera för att samtala kring hur man ska arbeta med den reviderade läroplanen.strategiverkstad. Stadsdelens förskole-chefer deltar i en strategiverkstad där de med utgångspunkt i den reviderade läro-planen diskuterar hur de ska verka som pedagogiska ledare. utbildning för cheferna. Förskole-cheferna har genomgått en utbildning kring den reviderade läroplanen.fortbildning. Till hösten får stadsdelens förskolepersonal fortbildning i pedago-gisk dokumentation.

B ÅDA ARBeTAR VID Sege parks förskola i Kirseberg;

Sophie som förskollärare, Ingrid som pedagogista och ateljerista.

Hittills har de hunnit med en av de fem utbildningsdagarna på högskolan.

Kirseberg har anmält nitton per-soner till processtödjarutbildningen, stadsdelens fyra pedagogistor och 15 förskollärare.

– Vi har med både förskollärare som är yngre och relativt nyutexaminerade och de som har lite mer erfarenhet, säger Margaretha Danielsson, chef för Segevångs förskoleområde.

Under utbildningsdagarna ägnas förmiddagen åt föreläsningar och seminarier, eftermiddagen viks åt textstudier och lärande samtal i de arbetslagsgrupper som kursdeltagarna delats in i.

Ingrid Bogren berättar att

utbildningen ska ge processtödjarna en förståelse för vad som ligger bakom orden och begreppen i läroplanen.

– Sedan är vår uppgift att skapa forum för diskussioner så att vi till-sammans kan komma fram till hur vi tolkar begreppen på vår förskola och hur vi kopplar dem till vårt pedago-giska arbete.

Processtödjarna ska vara drivande i arbetet kring den reviderade läroplanen, men kollegorna ute på för-skolorna är också delaktiga. Vid varje utbildningstillfälle får deltagarna dis-kussionsuppgifter att ta med hem till den egna förskolan.

– Jag tror att diskussionerna, både i arbetslagsgruppen på högskolan och med kollegorna på vår förskola, kom-mer att vara det som ger mest, säger Sophie Larbi.

Hur man väljer att arbeta med

bild:Sophie Larbi och Ingrid Bogren utbildas under

våren till proces-stödjare. Kirsebergs

barn- och ungdomschef Mariana Thelander och

Margaretha Danielsson, chef för Segevångs för-skoleområde tycker att

utbildningen är en hjälp i arbetet med den revide-

rade läroplanen.text: jenny cleveson

fortbildning

mars 2011 n 11

D eRAS UPPgIFT är att stödja förskolorna i arbe-tet med den reviderade läroplan som träder i

kraft till sommaren. – Ambitionen är att ett fåtal ges mer kunskap och

därefter bidrar till allas kunskap, säger Leif Åhlander, utveck-lingsstrateg vid Avdelningen för barn och unga inom Malmö stad och en av dem som tagit fram processtödjarutbildningen.

Utbildningen sker i samarbete med högskolorna i Malmö och Kristianstad, som vardera utbildar hälften av förskol-lärarna. Den består av fem utbildningsdagar förlagda mellan februari och maj.

Leif Åhlander säger att man eftersträvat en generell utbildning kring styrdokumentens struktur och kunskapssyn, förskolans kunskapsmål och kvalitetsarbete. Processtödjarna ska även förstå och kunna föra samtal kring formativ bedömn-ing och pedagogisk dokumentation.

– Hur den individuella processtödjaren sedan kommer att arbeta kan se olika ut mellan förskolor och stadsdelar beroende på vilka förutsättningar som finns.

Parallellt med utbildningen pågår arbetet med att för-bereda för den reviderade läroplanen ute på förskolorna. Det är där processens huvudsakliga arbete ska ske och utbildnin-gen ska främst fungera som ett stöd för detta.

Många förskolor arbetar redan på det vis som den revi-derade läroplanen föreskriver och för dem innebär den inga större förändringar i verksamheten. Leif Åhlander menar dock att det tydliggjorda kunskapsuppdraget kan komma att kräva viss kompetensutveckling.

– Den enskilde förskolläraren behöver väldigt mycket ämneskunskap för att faktiskt kunna omsätta vardagshän-delserna i teoretisk kunskap, säger han. n

förskolans reviderade läroPlan

Läroplanen träder i kraft den 1 juli 2011.

Läroplanens formulerade mål för barnens utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och tek-nik utvecklas till både omfattning och innehåll.

Förskollärarna får det peda-gogiska ansvaret och ett tydligare ansvar för exempelvis utvärdering, planering och dokumentation.

Cheferna får ett tydligare upp-drag som pedagogiska ledare.

Uppföljning, utvärdering och utveckling har ett eget kapitel i den reviderade läroplanen.

bild:– Förskollärare behöver

mer ämneskunskaper, säger Leif Åhlander.

300 utbildas till proces stödjare

Omkring 300 för­skollärare i Malmö

stad utbildas till processtödjare i vår.

uppgifterna bestämmer deltagarna och förskolorna själva, tillsammans med cheferna utformas processtödjar-rollen och implementeringsarbetet efter förskolans förutsättningar och behov.

– Det är positivt att det är vi själva som ska tänka och komma fram till hur vi ska ta in processen i vår verksamhet, menar Ingrid Bogren.

Margaretha Danielsson håller med. – Alla förskolor arbetar olika och

man kan inte gräva någon annanstans än där man står.

Processtödjarutbildningen avslu-tas den sista maj. Till hösten väntar även två handledningstillfällen då pro-cesstödjarna får stöttning i sitt arbete från utbildarna.

– Man satsar verkligen på det här och det gör det lustfyllt för oss som arbetar i verksamheten, säger Ingrid Bogren. n

Välkomna när det passar!Öppen buffé 7.30–8.30

pedagogiska exempelpedagogiska exempel

Välkomna när det passar!Öppen buffé 7.30–8.30

text: jenny cleveson

Klockan är strax efter halv åtta på morgonen och på avdelningen Planeten på Stensjöns förskola har

ett tiotal barn slagit sig ned kring frukostbordet.

14 n mars 2011

bild s12–13: Mannagrynsgröt är favo-

riten på frukostbuffén hos avdelningen Planeten.

bild höger: 1 Lykke väljer knäcke-

bröd istället för gröt.

2 Man blir hungrig av att leka! Giovanni laddar

med mer gröt, Alex har redan ätit upp.

3 Eddie och Oliver var bland de första på

plats när frukostbuffén dukades fram.

4 Toni hann leka en stund innan han slog sig

ned vid frukostbuffén.

pedagogiska exempelpedagogiska exempel

D e FleSTA HAR MANNAgRyNSgRöT med kanel och mjölk i sina tallrikar, men på en ser-

veringsvagn intill finns mer att välja på: knäckebröd med smör och ost, gurka och tomat i skivor, apelsinjuice och yog-hurt med flingor.

– Gröt är det godaste, konstaterar femårige Walid och strör på mer kanel.

I rummet intill leker Giovanni och Toni, men efter en stund ansluter de sig till de andra och tar för sig av gröten. Lykke, som precis kommit, väljer istället knäckebröd med smör.

På Stensjöns förskola i Hyllie har man serverat frukost-buffé sedan hösten 2004. Här står frukosten framdukad mellan klockan halv åtta och halv nio varje morgon.

– Det brukar vara ett gäng som kommer direkt vid halv åtta och de flesta av dem äter direkt. Sedan droppar det in fler barn som äter allteftersom de kommer, berättar Anki Tufvesson som är barnskötare på avdelningen och en av de ansvariga vid morgonens frukost.

Stensjön var den första förskolan i Hyllie som införde fru-kostbuffé för barnen, några andra har nu följt deras exempel. För föräldrarna var buffén ett välkommet initiativ.

– De behöver inte längre känna sig stressade att lämna barnen en viss tid. Maten står framme i en timme och barnen kan börja äta när som helst under den timmen, säger förskol-läraren Homa Nateghi.

Frukostbuffén innebär också att personalen kan vara säkra på att alla barn äter en varierad frukost även om de kommer lite senare och de vet att barnen får i sig så de står sig fram till fruktstunden klockan nio. För barnen ger buffén en större frihet och påverkan när alla inte måste äta samtidigt. De kan som Giovanni och Toni välja att fortsätta att leka istället för direkt sätta sig till bords.

Avdelningen Planeten är uppdelad i Planeten 1 och Planeten 2. Frukostbuffén är en av de gemensamma aktiv-iteterna. Varje morgon finns en medarbetare från vardera sidan på plats för att hjälpa barnen med frukosten.

– På det viset lär alla i personalen känna alla barn på för-skolan, säger Homa Nateghi.

Den gemensamma frukostbuffén innebär också att det på båda sidor finns medarbetare som kan ägna frukosttimmen åt att ta emot föräldrar, planera dagen och ringa in eventu-ella vikarier.

– Det minskar också stressen för oss då det varje morgon frigörs tid för planering, säger Evy Elwing, förskollärare på avdelningen.

Ett tjugotal barn brukar äta frukost på Planeten varje mor-gon. Blir de för många kring bordet får några leka en stund i rummen intill tills det blir lediga platser vid bordet.

I frukostrummet är belysningen dämpad och på stolarnas fötter sitter tennisbollar för att hålla ljudnivån nere.

– Vi försöker skapa en lugn atmosfär för barnen och det blir lättare när inte alla sitter och äter samtidigt, menar Homa Nateghi. n

3

2

1

4

mars 2011 n 15

krönikankrönikan

aktuellt om skola och förskola 2010SKL

Aktuellt om skola och förskola 2010 heter en rapport som SKl gett ut.

Den redovisar en aktuell bild av

utvecklingen i förskola, grundskola och

gymnasieskola på nationell nivå. Rapporten

innehåller de senaste utbildningsresultaten

samt uppgifter om kostnader, personal och

mängden barn och elever i de olika skolfor-

merna. Uppgifterna i rapporten baserar sig

främst på officiell statistik, och vänder sig

till alla som är intresserade av att följa och

delta i diskussionen om skolans utveckling.

att göra lärandet synligt - barns lärande indivi-duellt och i gruppStockholms Universitets förlag

Boken kan köpas via Reggio emilia Institutet.

Boken beskriver läroprocesser i olika

gruppkonstelationer. Här finns mycket

inspiration för egen utveckling som peda-

gog, men det är kanske inte en bok man

läser från pärm till pärm.

Boken visar på hur viktig dokumentation

och reflektion är för att fånga och utveckla

pedagogisk verksamhet, samt barns

lärande individuellt och i grupp.

Alla lämnar vi våra ”fingeravtryck” i sam-

spel med andra i hållbar utveckling i det

sociala livet.

Vi på Segevångs förskoleområde

använde boken som studiecirkelmaterial

vilket vi kan rekommendera andra. lena lundh

Vems mormor? av Stina Wirsén

Boken gestaltar känslor som kärlek, ilska, avundsjuka och lycka.

Nalle har en mormor som hon älskar,

som bara är hennes. Inledningsvis får vi

se Nalle när hon springer in i sin mormors

famn och omsluts av mormoderns kärlek.

Nalle försvinner in i en luddig, skön värme.

Läsaren ser hur mycket Nalle älskar sin

mormor!

Dessvärre har Nalle en kusin också, vilket

hon verkligen inte vill ha. Kusinen har den

dåliga smaken att tro att mormor är hen-

nes. Hon kallar mormor för farmor!?

Vems mormor är det då? Ja, till slut är

det ju bådas och Stina Wirsén visar att

kärleken kan delas hur många gånger som

helst.

elisabet niskakariMöllevångsskolan

Årets skolbibliotekarie 2010

katrin stjernfeldt jammeh kommunalråd (S), skola, trygghet och välfärd

satsningar på barn – en investeringatt det viktigaste valet man gör i livet är valet av för-äldrar är kanske inte helt korrekt eftersom man faktiskt inte väljer sina föräldrar. men onekligen spelar de en stor roll både för vilken barndom vi har och vilka förut-sättningar vi får. Generellt sett har barn i sverige goda uppväxtvillkor men även här har många barn det tufft.

sedan i november i fjol är jag kommunalråd med ansvar för

skola, trygghet och välfärd. Jag är i full färd med att besöka verk-

samheter av alla slag. Jag konstaterar att väldigt många gör mycket

bra för Malmös unga men det finns också stora utmaningar att ta

tag i.

en utmaning, som i grunden är positiv, är att Malmös invånare blir

allt yngre och fler. En stor inflyttning, rekordmånga födslar samtidigt

som fler familjer väljer att bo kvar i staden, innebär till exempel att

Malmö behöver över tusen nya förskoleplatser om året. Till det kom-

mer förändringar rikspolitiken, med bland annat en ny läroplan som

ställer nya krav på förskolan.

I Malmö pratar nästan 50 procent av barnen minst ett annat

språk än svenska. Rätt hanterat är det en fördel både för barnen

och för samhället. Men det förpliktigar och det krävs långsiktiga

satsningar för att Malmö ska kunna erbjuda alla barn den bästa

språkutvecklingen och förutsättningar att klara skolan och ett fram-

tida arbetsliv.

samhällets roll att utjämna skillnader i livsvillkor är aldrig så

viktig som under de tidiga åren. Förskolan står för en stimulerande

pedagogisk miljö som ger trygghet,

erbjuder lek och skoj och tar till-

vara barns nyfikenhet och lust att

lära. En politisk utmaning är där-

för att skapa ett samhälle som

ser satsningar på barn och unga

som investeringar istället för

som kostnader. Citytunnlar

och broar får med dagens

lagstiftning kosta pengar

under många år, för de

lönar sig på sikt. Men för-

skolan och socialtjänsten

ska bära sina kostna-

der per år. Detta trots att

tidiga insatser och extra

stöd både förebygger enskilt

lidande och framtida utgifter

i skolan, vården och i för-

säkringssystemen samtidigt

som de kan skapa kreativt

hopp och drömmar.

16 n mars 2011

I DéN BAKoM”Miljö och natur för förskolebarn”,

var att introducera barnen i naturve-tenskap och miljötänkande genom utevistelser som barnen sedan fick möj-lighet att bearbeta och arbeta vidare med på förskolan. Projektet fick stöd av Malmö stads miljöanslag.

Varje förskola genomförde fyra exkursioner till skog, stad, lantbruk och hav. Varje tema inleddes med en föreläsning av personal från bland annat Nationellt resurscentrum för fysik vid Lunds universitet eller Lärarutbildningen vid Malmö högskola.

Fokus Förskola var med vid projektets avslutning, där försko-lorna redovisade sina erfarenheter. Pedagogerna var överens om att pro-jektet hade varit en väldigt positiv erfarenhet.

För Beijers parks förskola, som berättade om sin skogsutflykt blev det egentligen bäst när de gick villade bort sig på stigarna i Skrylle.

– Vi skulle till en myrstack men den hittade vi inte. Just då kände vi det som ett litet misslyckande men när vi fick möjlighet att reflektera över det, insåg vi att det var först då som bar-nens nyfikenhet fick fritt spelrum. De hittade flugsvampar och larver och det blev deras intresse som fick styra, säger Linda Green.

När pedagogerna på Beijers förskola tittade tillbaka på dokumentationen från sina exkursioner inser de att de kunde ha gjort saker annorlunda.

– Mycket har varit vuxenstyrt, det måste vi erkänna. Men vi har beslutat oss för att inte ställa för höga krav på oss själva. Projektet har också handlat om vår egen lärprocess. Vi har skaffat oss erfarenheter under tiden, tillsam-mans med barnen, säger Maj-Britt Adamsson.

Östra Fäladens förskola gjorde sin skogsdag i Skrylle, där medarbetarna tidigare hade varit på en pedagogisk föreläsningsdag.

– Det kändes bra att vara bekant med omgivningen. Annars kan det kän-nas som ett långt steg utanför förskolan, att åka ut i skogen, säger Olof Ihlström, som berättar att det som personalen trodde skulle vara mest intressant, visade sig vara tråkigast.

Vi hade med oss tomma snusdo-sor som barnen själva skulle få fylla med intressanta saker de hittade. Jättespännande, tyckte vi. Det enda för-behållet var att barnen inte fick ta något levande. Men när de inte fick söka efter insekter eller maskar visste de inte rik-tigt vad de skulle leta efter. Allt levande var spännande för våra barn, en fågel i en buske, en skalbagge, till och med en häst i en hage. n

förskola blev museets expertgruppSege parks förskola har under hösten och vintern hjälpt till att utveckla båtlekrummet på Teknikens och sjöfartens hus.

Tio barn i femårsåldern har utgjort en ”expertgrupp” som

kommit med idéer och skisser, men de har till stöd också

haft en referensgrupp med förskolebarn i andra åldrar. Även

föräldrar har haft en möjlighet att tycka till.

– Det har varit ett delaktighetsprojekt. Att barnens tan-

kar ska tas på allvar är en utgångspunkt för hela projektet.

Vi pedagoger har hållit oss i bakgrunden och låtit barnens

lekar styra. Vi har lyssnat till vad de har sagt och försökt

tolka deras lekar. Vi har tagit massor av bilder och barnen

har tagit bilder som vi har analyserat. Vi har också arbetat

med en reflektionsbok hemma på förskolan, berättar Ingrid

Bogren, ateljerista på Sege parks förskola.

Initiativet kom från Malmö museers utställningsenhet

som fick stimulansbidrag från kulturförvaltningen för att

utveckla sjörövarrummet tillsammans med barnen på för-

skolan. Ingrid Bogren berättar att förskolan gjorde närmare

ett tiotal besök under höstterminen.

– Barn kan inte relatera till att deras idéer blir verklig-

het någon gång längre fram. ”Har de inte börjat bygga

än”, undrade de direkt. Därför var det viktigt att de fick se

några resultat snabbt. Malmö museers verkstad byggde

till exempel en skattkista och tog fram mjuka fårskinn att

sova på, som var tidiga önskemål, berättar Ingrid Bogren.

Projektet utmynnade i att Malmö museer behåller sjö-

rövarskeppet, men lägger till interagerande funktioner

som kikare, av- och på-knappar, ratt och fler rep. Fler djur

önskades framför allt av flickorna. Fiskar i vattnet och en

spännande grotta blir nya inslag, liksom en småbarnshörna,

ett resultat av föräldrarnas påverkan.

Det nya båtlekrummet står förhoppningsvis färdigt till

hösten.

Naturligt och lustfyllt lärande

Alla nio förskolor i Kirseberg genomförde ett stort peda­

gogiskt projekt med sina femåringar kring miljö och

naturvetenskap under 2010.

pedagogiska exempel

bild:Olof Ihlström, Stephanie Persson, Linda Green, Kerstin Karlsson och Maj-Britt Andersson har gjort exkursioner med sina femåringar.foto: mikael ringman

pedagogiska exempel

mars 2011 n 17

livat med lärande på landetNär Segevångs förskola besökte en bondgård blev det tid både till att åka hölass och att klappa kalvar.

I oktober åkte förskolans femår-ingar till Svalövs lantbruksskola. Där fick de höra om kors fyra magar och att korna dricker 150 liter vatten varje dag och producerar 50 kilo kiss och bajs. Utanför spiltorna plockade bar-nen malda sockerbetor, hö och pellets som de tog med sig hem till förskolan.

– Att sortera fodret blir en bra övning i vardagsmatematik, sade atel-jeristan Ann Andersson.

Barnen fick också åka hölass till stal-larna med smådjur, som även de fick påhälsning innan det var dags för en saga som knöt dagens utflykt till den förra, ett besök i skogen. På skogsexkur-sionen dök handdockan Igelkott upp, nu hjälper dockan till att berätta.

– Vi försöker koppla ihop delarna och se sambanden i naturen, berättar Magdalena Stenström.

bilder Lantgårdsbesöket på Svalövs lantbruksskola var en uppskattad exkursion som Segevångs förskola gjorde i projektet.

18 n mars 2011

föräldrasamverkan

D eN goDA RelATIoNeN, säger de, skapas genom en öppen och tydlig kommunikation kring barnen

och verksamheten. Sedan hösten 2008 arbetar Skutan med diskussionsmateri-

alet Positiv självkänsla, vilket tagits fram av ledarskapscoachen Birgitta Månsson.

Materialet berör bland annat kommunikation, gränssättning och ansvar. Huvudbudskapet är att fokusera på det som är positivt.

– Det handlar om att bygga upp barnens självkänsla och det är jätteviktigt att man börjar med det redan i förskolan, menar Heléne Holmquist.

Hon och Tina Feuk har båda fått utbildning i materialet för att kunna leda diskussioner kring det vid Skutans föräldramöten.

Tina Feuk säger att samtalen under mötena gör föräldrarna delaktiga i hur man arbetar med barnen på förskolan. De ger också tillfälle för föräldrar och personal att utbyta tankar och råd kring hur man kan tänka och agera i samspelet med barnen.

– Vi har fått väldigt positiv respons från föräldrarna och det är givande för oss pedagoger att få dela med oss av ett material som inspirerat oss, menar hon.

Heléne Holmquist säger att en av fördelarna med diskus-sionsmaterialet är att det är enkelt och strukturerat. Det är lätt både att ta till sig och att föra vidare till kollegorna.

Arbetet med det har även hjälpt henna att utvecklas i sin yrkesroll.

– Jag har fått en helt annan självkänsla och tror på mig själv som pedagog. n

Stolthet smittar föräldrarnaKommunikationen med föräldrarna är viktig inom det dagliga arbetet på Skutans förskola.

– Vi pratar mycket med föräldrarna, både om det som

är bra och det som är mindre bra. Vi finns där för dem

och har alltid tid med deras frågor, säger Tina Feuk.

På Skutan ser man gärna att föräldrarna är engagerade

och insatta i verksamheten. De är därför välkomna att

vara med under en dag på förskolan och vissa morgnar

kan de stanna kvar och äta frukost med barnen. Under

inskolningsperioden hålls föräldrarna uppdaterade via

sms.

– Det är lättare att ha en god kommunikation om de

vet hur vi jobbar, säger Tina Feuk.

Lika viktigt är det att förskolan lyssnar på föräldrarna

och flexibilitet kring exempelvis tider är en annan viktig

ingrediens i den goda relationen.

– Det är ju deras barn så vi försöker ta tillvara på deras

tankar och idéer. De hjälper ju även oss att utvecklas,

menar Heléne Holmquist.

Hon tror också att det goda personalklimatet på

Skutan inger förtroende och kan spela in i relationen till

föräldrarna.

– Vi gillar det vi gör och är stolta över vårt arbete. Det

smittar nog av sig till för äldrarna. n

bild: Heléne Holmquist och Tina Feuk på Skutans förskola vill skapa en god relation till bar-nens föräldrar genom kommunikation.

skutan flyter på positiv självkänsla

En god relation till föräldrarna är A och

O inom förskolan. Det menar barn­skötarna Heléne

Holmquist och Tina Feuk som arbetar på

Skutans förskola i Bunkeflostrand.

föräldrasamverkan

mars 2011 n 19

FöRRA ÅReT BöRjADe Mellanhedens förskola med

kortare inskolningsperioder. – Vi har bara positiva erfarenheter

och förändringen uppskattas också av föräldrarna, säger Anna Petersson, för-skollärare på Mellanheden.

Två veckors inskolning har länge varit standard inom förskolan. På senare tid har allt fler förskolor börjat inskola under färre dagar. Tre dagar förekom-mer, även om det är vanligare med en fem dagar som på Mellanhedens förskola.

Vissa kritiker har hävdat att utveck-lingen är en eftergift till nutidshets och stressade föräldrar, men Anna Petersson håller inte med.

Hon pekar på att skillnaden i tid blir obetydlig eftersom inskolningen varar i fler timmar per dag Istället ser hon flera pedagogiska vinster med längre inskol-ningsdagar, framför allt att föräldern är närvarande under längre tid.

– Genom att föräldern stannar med barnet under några timmar får föräl-dern mer tid på sig att lära känna

verksamheten och oss i personalen. Vi har som mål att föräldrarna ska få se alla moment som förekommer.

Hon tycker också att det är lugnare nu, det blir inte så dramatiskt med bar-nets separation från föräldrarna. Det är först under tredje dagen, då barnet ska äta lunch som föräldern lämnar för-skolan för en stund.

– Skulle någon vilja ha eller behöva längre inskolning så finns förstås den möjligheten. Men ingen har gjort det hittills, berättar Anna Petersson. n

så Här ser det normala inskolningsscHemat ut På mellanHeden:

måndag 9.30–11tisdag 9–11onsdag 9–12, barnet äter lunch utan föräldertorsdag 9–14, barnet sover efter lunch utan förälderfredag 9-15

bild:Anna Petersson ser flera

vinster med snabbare inskolning.

”Bättre med snabb inskolning”

20 n mars 2011

ett större djup i nya utbildningen

Med en reviderad läroplan följer en

förändrad utbildning. Mer dokumentation, längre sammanhän­

gande praktikperioder och 15­poängskurser

i matematik och de andra fokusområdena är några av nyheterna

på Malmö hög skolas förskollärarutbildning.

Men den största förändringen handlar

om fördjupning.

I NgegeRD Tallberg-Broman, professor i

pedagogik med inriktning mot yngre barn, utgör tillsammans med Jörgen Jensen, förskollärare och adjunkt, och lektor Jutte Balding arbetsgruppen för den nya förskollärarutbildningen på lärarhögskolan i Malmö.

– Det blir möjlighet att erbjuda en mer fördjupad kunskap när hela utbild-ningen ägnas åt arbetet med barn upp till sex år, istället för som tidig-are för grundskolans tidigare år., säger Ingegerd Tallberg-Broman.

När Fokus Förskola möter henne och Jörgen Jensen har de nyligen lagt sista handen vid arbetet med kursplanen för utbildningen. Malmö högskola fått gillande kommentarer från Skolverket som har beviljat exam-ensrätt. Som förskolepedagoger ser de mest fördelar med den reviderade läro-planen, eftersom den koncentrerar sig

på kärnverksamheten: förskolan. Om de oroar sig för något är det

hur den tydligare skiljelinjen mellan förskola och skola ska yttra sig när det gäller rekrytering, gemensamma förhållningssätt och kontinuitet från förskola till grundskola. Under flera år har studenter under utbildningen på sju terminer kunnat få dubbel behörighet som både förskollärare och fritidspeda-gog eller lärare i de lägre stadierna

– Det har gett fler möjlighet att upptäcka förskolläraryrket. Det är viktigt att det även i fortsättningen finns vägar mellan utbildningarna och vidare, även om vi idag inte vet hur de vägarna ska se ut, säger Ingegerd Tallberg-Broman.

Men, poängterar Jörgen Jensen, den koncentrerade utbildningen ger möjlighet till en stärkt och fördjupad kompetens, något som är väsentligt för förskolläraryrket på längre sikt.

de stora förändringarna:

ämneskunskaper. Områdena som får egna mål i den reviderade läroplanen – matematik, teknik/naturkunskap, språk, estetiska kunska-per – får kurser på 15 hp vardera, två terminer tillsammans.

– Det rör sig om matematik för förskole- verksamheten, inte om inte andragradsekva-tioner. Det handlar om att matematisera kring matematik, lek och lärande, säger Ingegerd Tallberg-Broman. utvärdering/dokumentation. Dessa områ-den får stort utrymme i läroplanen, liksom utbildningen. Alla förskollärarstudenter får grundliga kunskaper om detta.verksamhetsförlagd utbildning. VFU blir fem sammanhängande perioder om fyra veckor vardera. omvårdnad. Omvårdnad är ett begrepp som gör comeback. ”Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan” är en ny kurs som bland annat berör kommunikation med föräldrar.

Detta gäller förskollärarutbildningen på Malmö

högskola. Andra lärosäten kan välja andra

vägar för att uppfylla målen i läroplanen.

utbildning

bild:Ingegerd Tallberg-

Broman och Jörgen Jensen förbereder

kursplanen.

utbildning

mars 2011 n 21

enkät

sofie lundgren hoffmannPapegojans förskola, Limhamn-Bunkeflo:

– Tydligheten är bra. Läroplanen är mer konkret och varje mål är mer specificerat. Hur det sedan blir ute på förskolorna tror jag avgörs mycket hur man lägger upp det på respektive arbetsplats. Förskolechefens roll spelar förstås också in.

Carina marko-Vargavaldemarsro förskola, kirseberg:

– det finns mycket bra i den revide-rade läroplanen. utan tvekan är det så att förskolläraren åläggs ett större ansvar. vi ska exempelvis ansvara för dokumentation. det kräver tid till pla-nering. det gäller att se till att vi får den tiden också.

amna abdulkarimMaryhills förskola, Fosie:

– Att den nya läroplanen är klar och tydlig känns bra. Det står stycke för stycke vad som förväntas. Som jag ser det får vi större möjligheter att omsätta teorierna vi lärde oss på högskolan i praktiskt arbete. Nu kan teori och verk-lighet bli samma sak.

Cecilia lindströmPluttonens förskola, Västra Innerstaden:

– Förskolläraren får huvudansvaret för vissa saker, sedan kan det tolkas olika vad det betyder. Det var tal om att barnskötarna inte skulle hålla utveck-lingssamtal, men där har vi på Pluttonen beslutat annorlunda. Förskollärare tar ansvar för att det blir gjort, men båda grupperna håller i samtal.

anna Jormalainensadelmakaarens förskola, limhamn-Bunkeflo:

– läroplanen visar tydligt hur ansvaret ska fördelas, exempelvis för dokumentation. det betyder förstås inte att förskolläraren ska göra allting, utan om att se till att det blir gjort. sedan får man prata ihop sig på varje skola om vem som ska göra vad.

hur ser du på förskollärarens nya roll i den reviderade

läroplanen?

D oNAlD MeSzARoS tycker att den reviderade läroplanen stämmer med hans syn på utbild-

ningen. Han började höstterminen 2010 och valde redan från starten att satsa på att bli förskollärare, han bryr sig inte om att skaffa lärarbehörigheten för grundskola.

– Jag tycker det är vettigare att bli bra på en sak, i stället för halvbra på två. Nu kan det bli mer fokus på förskolepedagogik.

Donald har tidigare jobbat inom industrin. När han blev arbetslös fick han efter en tid praktik på en förskola och insåg att det var vad han ville jobba med.

– Hittills har utbildningen verkligen varit precis vad jag har önskat mig. Det är helt perfekt att varva teori och praktik, jag jobbar praktiskt med vad jag lärt mig i skolan.

Josefin Snygg är ett exempel på att en bredare utbildning kan vara en sluss in i förskolläraryrket för dem som tänkt sig annorlunda från början. Hon har en utbildning från USA, en bachelor i måleri. I USA jobbade hon som volontär på ett community center för sjuka barn och fastnade för konstens möjlighet som lekterapi. Hon går lärarutbildningen på 90 poäng för dem som redan har en examen. Hennes tanke var att skaffa sig en pedagogisk kompetens för att sedan kanske arbeta på ett sjukhus.

– Men nu när jag är här i förskolan så inser jag hur roligt det är och vilka möjligheter som finns. Jag jobbar nära atel-jeristan på Sege parks förskola och skulle verkligen kunna tänka mig att jobba som det när jag är klar.

På Josefins utbildning blandas olika typer av pedagoger, något har både för- och nackdelar.

– Det är intressant på så vis att man inser att det finns stora likheter. I grunden handlar det om samma sak, vare sig man jobbar på gymnasiet eller inom förskolan, man ska väcka ett intresse och stimulera det. Men jag kan tycka att det är lite för mycket fokus på undervisning i klassrum, säger Josefin.

olika vägar iN i yrketDonald Meszaros och Josefin Snygg går båda andra terminen på sina utbildningar som gör

dem till förskollärare. Fokus Förskola möter dem på Sege parks förskola där båda gör sin VFU.

bild:Donald Meszaros och

Josefin Snygg gör VFU på Sege parks förskola.

22 n mars 2011

Först ut var Klara förskolas rullande avdelning, förskolebussen.

– För det mesta åker vi bort från staden så vi kommer nog främst att lägga in tips på platser utanför Malmö, säger Stefan Högberg som är förskollärare och kör den röda bussen.

Dagens tur går till Falsterbo. Med ”Blommig falukorv” i högtalarna och de tjugo barnen fast-spända i sina säten rullar bussen söderut genom ett grått Malmö.

Pedagogiska kartor är ett webbinitiativ från Malmö naturskola. Här kan man få tips på platser som passar bra för utomhuspedagogik, exempel-vis Sagostigen i Torups bokskog och Grodans hus i Käglinge, där man kan låna utrustning för

naturstudier. Kartan visar också var det finns bra grillplatser, offentliga toaletter och spän-nande träd.

För att uppmuntra stadens förskolor att själva lägga in pedagogiska tips på kartan har natursko-lan tillverkat en stafettpinne i trä. Den ska vandra mellan förskolorna en månad i taget.

– Tanken är att förskolorna under den tiden ska vara extra flitiga med att lägga in peda-gogiska tips på kartan, berättar Bo Lindvall, samordnare på naturskolan som följde med när stafetten startade.

En halvtimme efter starten svänger Stefan av mot Falsterbo strandbads stora parkering. Han säger att det skulle vara bra om det läggs in tips

Stafetten går till FalsterboEn förskolestafett har

startat på naturskolans tipssida Pedagogiska kartor. Fokus Förskola var med när stafetten

drog igång.

mars 2011 n 23

även tips i stadsmiljö är välkomnaI september 2010 resulterade ett samarbete mellan naturskolan, stadsbyggnadskontoret och gatukonto-ret i webbplatsen Pedagogiska kartor.

Hittills har man fått in ett femtiotal pedagogiska tips knutna till

platser i och omkring Malmö men man hoppas på en ökning till

våren när fler är utomhus.

– Vi ser gärna en mångfald av tips. Det kan vara en fin miljö

eller en plats där man kan göra något speciellt, säger natursko-

lans Bo Lindvall och berättar att det går utmärkt att tipsa om

platser i stadsmiljö, som exempelvis en spännande byggnad, en

fin staty eller speciella träd.

Vem som helst kan klicka in på Pedagogiska kartor för att läsa

tipsen. För att lägga in egna tips måste man dock vara anställd

inom Malmö stad och det kräver registrering och inloggning.

På sidan kan användaren söka bland tipsen utifrån barnens

ålder och olika ämnesområden. Tips som inte uppdateras faller

bort från kartan efter två år.

Huvudsyftet med Pedagogiska kartor är att få ut barnen och

verksamheten från förskolorna. Bo Lindvall hoppas också att

sidan ska leda till sociala kontakter mellan förskolorna, som kan-

ske kontaktar varandra för att fråga mer eller berätta om sin

egen erfarenhet.

– Det är viktigt att det här blir ett levande forum och inte en

statisk mall, säger han.

Titta in på: http://pedagogiskakartor.pedc.se

Stafetten går till Falsterbopå platser där det finns gott om utrymme att ställa bussen. Allmän inspiration kan också behövas.

– Ibland kan vi känna att vi alltid kör till samma gamla vanliga ställen så kartan kan hjälpa oss att hitta nya platser att åka till och ge tips på vad vi kan göra där.

När bussen parkerat får barnen hjälp av förskol-läraren Mikael Peterson och barnskötaren Ellen Fager att gå på toaletten och komma i ytterkläderna. Därefter ger de sig av i riktning mot sanddynerna där de ska börja dagen med språklek.

– Vi har ett tiotal platser som är som hemma för barnen och det är pedagogiskt mest intressant för oss att bedriva vår verksamhet där, säger Stefan Högberg. n

bild sid 22:I Falsterbo finns en stor parkering

med gott om plats för bussen. bild sid 23 topp:

Nellie Roslund och Shuaib Ahmed-Ali passar på att rita en stund efter att

Stefan Högberg parkerat bussen. bild sid 23 under:

Samiira Abdul-Khadir och Kayna Cabascango är redo för en dag med

språklekar och trädklättring.bild sid 23 höger:

Stafettpinnen går nu vidare till Björkängens förskola.

text: jenny cleveson

utomhuspedagogikutomhuspedagogik

24 n mars 2011

S e D A N M A j 2 0 1 0 använder Lillstjärnan

webbtjänsten Mitt 24. På en sida som föräldrarna kan logga in på skriver per-sonalen vad barnen gjort under dagen och påminner om sådant som händer i veckan. Här finns också bilder, video-klipp och matsedel för de kommande veckorna.

– Föräldrarna har fått en mycket större insyn i verksamheten och det sparar tid för både dem och personalen att all information finns samlad på ett ställe, säger biträdande rektor Linda Berg som vet att många föräldrar lever stressiga liv och gärna ser att förskolan hjälper till att minska stressen.

– Det är viktigt att se till hur föräl-drarna lever. Många sitter uppkopplade och då kan det passa bättre att få infor-mation på det här viset.

Lillstjärnan tackade snabbt ja när man förra våren erbjöds att som första förskola inom Malmö stad prova Mitt 24. Efter ett halvår som pilotförskola hölls i november en utvärdering som visade att både personal och föräldrar var så nöjda att man ville fortsätta.

Annika Weirum är mamma till Jessica och Jennie som båda går på Lillstjärnan. Hon berättar att familjen

brukar titta in på Mitt 24 en stund varje dag.

– Som förälder betyder det mycket att få en inblick i barnens vardag. Jennie som bara är 1,5 år kan ju inte berätta om sin dag men nu kan vi titta på bilderna tillsammans.

Storasyster Jessica är 4,5 år och kan själv klicka sig fram till bilder och vid-eoklipp av sig och kompisarna.

– Hon tycker att det är jätteroligt och det hjälper henne att minnas när vi pratar om dagen.

Tidigare sammanfattade Lill-stjärnans personal varje dag i en kalender som hängde i kapprummet. När föräldrarna hämtade sina barn kunde de där läsa om vad som hänt under dagen.

– Men det är ofta lite stressigt när man hämtar och lämnar så det var inte alltid man hann det, berättar Annika Weirum.

Linda Berg poängterar dock att Mitt 24 inte ersätter den personliga kontakten med föräldrarna, utan är ett komplement till den. All individuell information tas fortfarande direkt med barnets föräldrar och barn vars föräldrar inte vill att de finns på bild syns heller inte på sidan.

mitt 24

Den första versionen startade 2009 och hette förskola 24. Den riktade sig endast mot förskolor.

Sedan 2011 är nytt namn mitt 24 då även skolor och fritidsverksamheter använder sig av tjänsten.

mitt 24 används i dag av ett hundra-tal förskolor i hela Sverige och omkring fem tusen föräldrar kan logga in.

Tjänsten används av ytterligare tre förskolor i Oxie. Inom Malmö stad används mitt 24 av sammanlagt 15 förskoleavdelningar.

mitt 24 nås av förskolans personal, föräldrar och eventuella släktingar som bjudits in av föräldrarna.

Varje förskola betalar en startavgift på 1000 kronor och därefter en månads-avgift på 250 kronor per avdelning för att använda tjänsten.

På Lillstjärnans förskola i Oxie är det slut med information på lap­

par som ska skrivas under och lämnas in. Här har man hittat ett

smidigare sätt att kommunicera med barnens föräldrar.

Förskolan på webben

bild:På Mitt 24 kan Annika

Weirum se vad bar-nen gör på förskolan.

Biträdande rektor Linda Berg säger att det ger

föräldrarna större insyn i verksamheten.

text: jenny cleveson

Schemafunktion nästa steglillstjärnan har datorer på varje avdelning. Personalen behöver aldrig gå från barngruppen för att lägga in text och bilder.

– Det är en förutsättning för att det här

ska fungera bra, menar Linda Berg.

På Mitt 24 ligger bland annat försko-

lans läroplan, information om personalens

arbetssätt samt Smittskyddsinstitutets

rekommendationer vid sjukdom. Under rub-

riken ”Just nu” påminner personalen om

sådant som händer under dagen och den

informationen kan föräldrarna välja att få

även via sms eller e-post. Frågor om exem-

pelvis ledighet kan besvaras direkt på sidan,

vilket underlättar i planeringsarbetet och

sparar tid för personalen.

Nästa steg är en schemafunktion där för-

äldrarna kan lägga in barnens scheman och

lämna sjukanmälningar direkt på sidan, dyg-

net runt. Möjlighet finns även för förskolan

att göra enkäter bland föräldrarna.

– För mig och övriga personalen är det här

också ett bra utvärderingsverktyg. Vi kan

titta tillbaka på vad vi gjort under året för

vår verksamhet finns ju dokumenterad här,

säger Linda Berg.