bibliotek och arkitektur · bjuder ju både hot och möjligheter. det kan innebära att fler blir...

framsidan nummer 3/2001 s1

Bibliotek ochArkitektur

AKTUELLT FRÅN

REGIONBIBLIOTEK

VÄSTRA GÖTALAND

2001:3

FRAMSIDAN NUMMER 3/2001 s 2

4-5

6-7

8-9

10-12

13

14

15

KULTURHUSET FUTURA

NÅGRA TANKAR OM BIBLIOTEK OCH ARKITEKTUR

ALLTINGS RUM

GLIMTAR FRÅN REGIONRESAN

UNGA ORD I VÄST

KULDA -PROJEKTET

KRÖNIKA

INNEHÅLL

LEDARE NUMMER TRE 2001FRAMSIDAN

På försommaren deltog jag i en konferens i Aarhus Danmarkanordnad av ”Halmstadskonferensen” som tillfälligt flyttat ut-omlands. Konferensen hette Norden möter världen och hadesom syfte att presentera ”best practice” inom folkbiblioteks-området för den nordiska biblioteksvärlden. En räcka av le-dande bibliotekschefer från Canada, USA, Finland till NyaZeeland, berättade om hur man genomfört organisations-förändringar och utvecklingsarbete inom sina bibliotek föratt ställa om institutionen för att möta de utmaningar somkunskaps- och informationssamhället skapar.

Det paradigmskifte föredragshållarna målade upp för folk-biblioteken såg likadant ut vare sig man kom från ChristchurchNya Zeeland, England eller Singapore. Utifrån en omvärlds-analys som man diskuterat fram med sina huvudmän hademan kommit fram till en ny riktning för biblioteken:

Från fokus på boksamlingen och dess uppbyggnadTill kundfokusFrån ett enda medium dominerarat bibliotek (den tryckta bo-ken)Till multimediaorienteringFrån fokus på den egna samlingenTill ”bibliotek utan väggar”Från ”kom till biblioteket”Till ”biblioteket kommer hem till dig” (via webben)Från i hyfsad tidTill ”just-in time”Från lokal tillgång till materialTill global tillgång till materialFrån basservice till allaTill individuellt utformad specialservice

Omvärldsanalyseroch folkbibliotek


Genomgående för dessa presentatio-ner var betoningen på att biblioteketav sina huvudmän kommit att upp-fattas mer som en användarvänlig dist-ributör av olika typer av informa-tionstjänster istället för en bevarare avsamhällets kollektiva minne.

Målet med konferensen var att gedeltagarna bättre omvärldsorienteringinom folkbiblioteksområdet och inspi-rera till verksamhetsutveckling ochförnyelse av de kommunala bibliote-ken.

En annan temperaturmätare avfolkbiblioteken kan man hämta urKulturrådets Om världen 2001. Kul-turrådets omvärldsanalys.

Här konstateras inledningsvis attomvärlden utmanar folkbibliotek-en.Trots ett allt större tryck på biblio-

teken pga nya undervisningsformerinom skolväsendet och ”det livslångalärandet,” har bibliotekens resurser inteökat. Istället har många filialer, utlå-ningsstationer och bokbussar lagts ned.En annan stark tendens har varit attman i kommunerna integrerat folk- ochskolbibliotek vilket oftast medfört att”skolan tar resurser från folkbibliote-ken”. Man konstaterar att ”försvag-ningen av de svenska folkbiblioteken ärallvarlig och måste även ses som en för-lust för en levande demokrati.”

Här slutar analysen. Den kunde hafortsatt med att placera in folkbibliote-ken i det föränderliga medialandskapvi lever i. Det nya medielandskapet er-bjuder ju både hot och möjligheter. Detkan innebära att fler blir bättre infor-merade och kan delta i det offentliga

samtalet. Men det kan också innebäraatt det erbjuds underhållning till demånga och information till de få.

Kulturrådet har alltid placerat biblio-tek under rubriken Litteratur, bibliotekoch kulturtidskrifter. I år dyker bibliote-ken också upp bland kulturarvsinstitu-tionerna, arkiv och museer. Det verkarsom om de svenska folkbiblioteken - åt-minstone från statligt håll - håller på attreduceras till en kulturarvsinstitution el-ler en distributionskanal för den littera-tur staten stödjer i produktionsledet. Detsvenska folkbiblioteket är mycket mer änså eller skulle kunna vara mycket mer änså. I centrala dokument har vi tydligen iSverige inte lyckats placera folkbibliote-ken i en offensiv position. Har vi lyckatsbättre på lokal och regional nivå?

B16är titeln på en ny serie som det danskaförlaget Basilisk ger ut. Siffran 16 stårför det antal sidor som texten har ochB för förlagets namn. Dessutom pu-blicerar man den 16e i varje månad.Tanken är att oetablerade författareoch debutanter kan prova detta nyasätt att få ut sina texter på. Texten fårinte ha varit tryckt förut och skall varaanpassad till formatet: en novell ellerdiktsvit.

Specialpedagogiska institutet är en ny myndighet som formellt bil-dades den 1 juli. Jan Rocksén är gene-raldirektör och har till uppgift att sam-ordna tidigare verksamheter för detspecialpedagogiska stödet till barn iskolan, t ex Statens Institut för Handi-kappfrågor, Tomtebodaskolan, Eke-skolan m fl. Nu när kommunerna haransvaret för elever med särskilda be-hov, kommer de att veta vart de skallvända sig.

Direktiven till en ny statlig utred-ning om läromedel för funtionshind-rade är klara. Utredare är IngegerdSahlström. Utredningen skall prövahur staten kan stödja och stimulerakommersiella företag att producera lä-romedel.

Pocketbokensäljer alltmer och på diverse nya köp-ställen, stormarknader, kiosker ochbensinmackar. Försäljningen har ökatmed 25% om året sedan 1998 och ten-densen håller i sig. Det är inte baratillgängligheten utan också att populäratitlar kommer ut snabbare som harmedverkat till detta. Omslagen har bli-vit snyggare och priset är ungefär detsamma som veckotidningar och maga-sin. Pocket Shop har ökat sin försälj-ning med 30% och har startat två nyabutiker i Stockholm i september.

Den traditionella bokhandeln säljerockså bra. Den inbundna boken håller

Kort och Gott»KERSTIN LORENTZ«

UtställningenFritt fram har visats på Tekniska Mu-seet och skall nu ut på turné till 40 or-ter i Sverige. Fritt fram skall visa på vadIT betyder för de funktionshindrade.Det är Allmänna Arvsfonden som med3,7 miljoner kronor har bekostat tur-nén.

ställningarna och det verkar som kundenvill ha både ock: läsning genererar läsning... (källa DN 2001-07-28).

Adoptera böckerOrganisationen Library of America arbe-tar för att ge evigt liv åt böcker som för-tjänar att inte glömmas bort. För 50 000dollar kan man adoptera en titel så attden inte slutar att tryckas. Om detta kanman läsa i www.inside.com

Patrik Hernwallhar disputerat på Pedagogiska institutio-nen vid Stockholms universitet. Titeln påavhandlingen är: Barns digitala rum: be-rättelser om e-post, chatt & Internet. Avavhandlingen framgår det att det fysiskarummet och cyberrummet är två distink-tioner av samma verklighet.


Bibliotek och Arkitektur

Kulturhuset har tillkommit genom enom- och tillbyggnad av hyreshus med 22lägenheter på bostadsområdet Höjden iTanumshede och invigdes den 16 april iår.

InnehållHuset rymmer huvudbibliotek, kommu-nens samlade utbildning för vuxna ochen teatersalong för 195 personer.Tillgängligheten är stor – huset är öppetmellan kl 8 och 19 måndagar till torsda-gar och kl 8 – 17 fredagar. Biblioteketöppnar kl 12 måndag – fredag. Husetstår till allmänhetens tjänst och möjlig-het finns att hyra t ex salar och teatersa-long för konserter, föredrag, konferen-ser, filmförevisningar och teaterföreställ-ningar.

I entréplanet ligger biblioteket i denöppna ytan mellan huskropparna. Tillvänster sett från huvudentrén återfinnsläsrum, dataarbetsrum, referensbibliotek,släktforskningsrum, sagorum, cafeteriaoch kapprum. Till höger om mitten lig-ger ingången till teatern och höger därompersonalens arbetsrum. På plan 2 liggeralla utbildningslokaler, inklusive IT-punkten med läs- och skrivteknisk hjälp,datasalar, telebildstudio och naturveten-skapligt laboratorium.

LokaliseringKulturhusets lokalisering har varit före-mål för diskussion och tanken att bib-lioteket ska ligga vid affärsgatan var gan-ska fast rotad. Biblioteket ligger nu 700meter från dess tidigare placering meneftersom det förhåller sig så att 2/3 avtätortens befolkning bor i området därkulturhuset nu ligger och en skola finnsalldeles intill, är det säkert mest en frågaom att vänja sig vid den nya placeringen.Inför terminsstarten har bussar åkt upptill Kulturhuset Futura flera gånger perdag, så att alla lättare ska kunna ta sigdit.

ÖppettiderEntrén i huset är samtidigt ingång tillbiblioteket, men full biblioteksservicekan inte ges förrän kl 12. Tidigare farhå-gor om problem kring det har ännu intebesannats. Troligen beror detta på atthuvudbibliotekets öppettider nu är utö-kade med 57 % och dessutom enhetligaför att man lättare ska kunna lära sig ti-derna.

De utökade öppettiderna har möjlig-gjorts genom att en ny heltidstjänst sombibliotekarie har inrättats och vissa per-sonaltimmar från filialerna har omvand-lats till tjänstgöringstimmar vid huvud-biblioteket.

Dessutom har Tanums kommunfull-mäktige antagit en biblioteksplan somföreskriver att bibliotekets öppethållandeska prioriteras.De nya, ljusa och vackra lokalerna, bättreöppettider i kombination med att ettnytt, modernt datasystem har upp-handlats tillsammans med grannkom-munerna Sotenäs, Strömstad och Mun-kedal bidrar till att biblioteksverk-samheten i Tanum nu flyttar fram sinapositioner. Statistiken för månadernaapril – juli visar att utlåningen ökat med31 % jämfört med samma månader förraåret.

»INGALILL WALANDEROLSSON«

Kulturhuset Futura i Tanumen mötesplats för framtiden

Tanums kommun har i KulturhusetFutura skapat en verklig mötesplatsför kultur och lärande i en attraktivmiljö – en viktig del i strategin att blien ännu bättre kommun att leva i.


Futuras totala yta, ca: 2 200 kvmVarav:Huvudbiblioteket, ca: 700 kvmTeatersalongen, ca: 240 kvmLärcentrum,ca: 1 260 kvmTotalkostnad: 23,5 miljoner kronorVarav: byggkostnader inkl konstnärlig utsmyckning19,5 miljoner kronorInventarier 4,0 miljoner kronorViktiga telefonnummerHuvudbiblioteket 0525-18 235Lärcentrum 0525-18 220Kulturkansliet 0525-18 200Besöksadress: Granvägen 1, 457 82 Tanumshede


Arkitektur är spännande och fascine-rande, inte minst för att den kan formasoch ges nästan vilket uttryck som helst.Det finns oändliga möjligheter att ut-veckla och gestalta vår byggda miljö. Likaväl som ny litteratur kommer att skrivasoch ny vacker musik kommer att kom-poneras kommer arkitekturen ständigtatt utvecklas, styrd av våra tankar och vårförmåga att komma på, och skapa rums-liga upplevelser för den verksamhet detgäller.

Bibliotek är inte vilken anonym verk-samhet som helst, utan en av de mestbesökta offentliga verksamheter vi har,en allmännyttig funktion i samhälletstjänst. Hit är alla medborgare välkomnaung som gammal, man som kvinna, oav-sett ursprung, tankar, idéer, utbildningeller politisk åsikt.

Mitt drömbibliotek är en plats dit jagkan gå när som helst, som välkomnar migoch alla andra till en värld av kunskap,där det går att föra samtal och ta del avgamla och nya funderingar.

Jag vill möta ett aktivt, öppet biblio-tek, dit jag väljer att gå av ren nyfiken-het eller av glädje, för att uppleva kraftoch energi i vackra och trivsamma loka-ler.

Jag vill få hjälp att hitta och förstå iinformationsflödet, jag vill träffa och seandra människor, gärna annorlunda änmig själv men med viljan att hitta kun-skap, förstå samband och tänka nya tan-kar.

Bibliotekets roll och funktion har ut-vecklats mycket under senare år och idaghar biblioteket en viktig uppgift i detframväxande kunskaps- och informa-tionssamhället. Här kan bibliotekets spe-cialistkompetens bl a hjälpa till att hitta,sortera och utvärdera den informationoch kunskap som finns att tillgå i olikamedia. Biblioteket blir en betydelsefulldel i det ”livslånga lärandet” där vi en-skilda individer behöver en återkom-mande kunskapsuppbyggnad i en snabbtföränderlig värld.

Vad är då min roll som arkitekt, harjag någon möjlighet att förverkliga mineller någon annans idé om det perfektabiblioteket? Till skillnad från författaren,konstnären eller kompositören är arki-tektens arbete mycket sällan för att inte

säga aldrig ett enmansarbete. Här gällerlagarbete där arkitekten tillsammans medandra konsulter, brukare, beställare ochövriga intressenter analyserar och disku-terar funktioner, programfrågor, gestalt-ning, ekonomi m m. Det kanske närmastkan liknas vid teater eller filmproduk-tion där ett antal aktörer finns med i denkreativa processen men där regissören hardet övergripande och konstnärliga ansva-ret. Arkitektens roll har vissa likhetermed regissörens när det gäller att skapaarkitektur.

Att utforma ett bibliotek är nog ettav de mer spännande uppdrag man kanfå som arkitekt. Biblioteket har mångaroller och uppgifter, med krav att tillgo-dose skilda behov och önskningar. Alltfrån att läsa en tidskrift eller en dagstid-ning, fördjupa sig i en tusensidig roman,utnyttja facklitteraturen till studier, lyss-na till en sagostund, släktforska, söka in-formation på nätet, se på utställningar,låna en video eller lyssna på musik tillatt ta del av samhällsinformation etc.Listan kan göras lång!

Ur teknisk synvinkel skall byggnadenskydda och bevara de böcker, tidskrifter,dokument mm som finns inom väg-garna. Praktiskt skall byggnaden bland

Några tankar ombibliotek och arkitektur

»CHRISTER HÅKANSSON«

Låt mig bli berörd!Låt mig känna känslor!Låt mig få insikter och kunskap!Låt mig bli road och inspirerad!

» Låt mig bli berörd!Låt mig känna känslor!

Låt mig bli road och inspirerad!Låt mig få insikter och kunskap!



flera funktionskrav även fungera somarbetsplats för personalens alla sysslor därbl a böcker och andra media skall lånasut och återlämnas i en aldrig sinandeström. Bibliotekets möjlighet att ta handom, serva och inspirera sina besökare ärockså viktig. Viktigast av allt är kanskeändå bibliotekets roll som mötesplats ochforum, en plats att träffas och få hjälpatt tolka och förstå den enorma infor-mationsmängd som dagligen sköljer öveross, en plats för eftertanke och diskus-sion.

Arkitekturen är som allt annat en delav sin tid och utvecklas likt andra konst-arter med inspiration från när och fjär-ran. Fasaden kan vara vacker, i trä, glas,tegel, sten eller betong, putsad, eller i vil-ket material som helst. Interiören kan haljus och rymd med god ventilation ochmiljövänliga material. Byggnaden kan tahänsyn till sin omgivning och ta vara påstads- och landskapsrummet eller tvärtom, vara helt annorlunda, avvika arki-tektoniskt och skapa en utmanade bygg-nad i sin omgivning. Allt är teoretisktmöjligt.

Det är intressant att fundera var arkitek-tens ansvar börjar eller slutar. Att formasjälva byggnaden är nog de flesta över-ens om att det ingår i arkitektens tradi-tionella ansvarsområde. Men var slutarbyggnadens påverkan? Är det vid hus-livet eller fortsätter arkitekturen ut frånfasaderna och tar tag i sin omgivning el-ler i staden, och där påverkar och upp-manar till åtgärder i den miljö och deförutsättningar som finns i den befint-liga miljön?

Vem tar ansvar för den totala miljönsgestaltning? Arkitekten kan skapa en vi-sion att förverkliga med sina för- ochnackdelar. Biblioteket som verksamhethar sin uppfattning om hur ett bibliotekborde vara för att fungera på bästa sättoch möta besökarnas behov. Stadsbygg-nadskontoret ser på staden ur sitt per-spektiv och de beslutande politikerna harsin version om det allmännyttiga biblio-teket, ofta med ekonomiska ramar i kon-kurrens med andra viktiga samhälls-uppgifter. Här är det viktigt att föra endiskussion om bibliotekets roll och tropå en stark vision om bibliotekets möj-ligheter och betydelse.

Som arkitekt vill jag gärna se biblioteketutformat med värdighet och glädje. Envacker, stolt och välkomnande byggnadi en öppen relation till sin omgivning,upplyst och lockande inte minst underden mörka tiden på året.

Hur vi än väljer att verbalt beskrivade kvaliteter vi önskar att bibliotekets ar-kitektur skulle kunna få, så måste ord blitill handling i form av skisser och rit-ningar för att sedan kunna byggas. Tillvår hjälp har vi i dataåldern fått möjlig-het att arbeta i datormiljö med våra rit-ningar och konstruktioner. Här kan viäven visualisera byggprojekten i tredi-mensionella datormodeller där det i olikaskeden av projektet är möjligt att över-siktligt och i detalj beskriva hur dentänkta miljön kommer att se ut. Oavsettom det är en nybyggnad eller en ombygg-nad av ett befintligt bibliotek går det attvandra runt och ”titta” i det framtidabiblioteket. Digital 3D- visualisering ärett mycket bra hjälpmedel vid projekte-ringen och inte minst i beslutsprocessen.Men det hjälper inte ett dugg med vackra3D bilder om det inte är rätt tänkt frånbörjan.

Låt projektet starta med en rejäl dis-kussion om vad bibliotekets uppgift är,hur det skall fungera och gestaltas, ochinte minst, vilken roll biblioteket ochdess byggnad skall spela i det samhälleden byggs.Red anm författaren tillhör Arkitekt SARGF Konsult AB / Arkitekter

»KERSTIN LORENTZ«

Kommer ni ihåg en gammal slogan somlät så här: Se på era skor – andra gör det!Det är kanske något vi på bibliotekenborde ta till oss och åtminstone en gångom året ”putsa” våra lokaler. För vissthar vi för många trötta broschyrer, förmånga pekpinneaktiga små lappar omditt och datt som förstör det allmännaintrycket. Vi lever i en tid då varumär-ket betyder allt. Du som har läst No logo,vet detta. Man kan fråga sig vad ettbiblioteks varumärke är? Man brukarskilja på image (som det är) och profil(som jag vill). Hur tolkas varumärket ivåra lokaler?

För ett tag sedan var jag på enframtidskonferens i Stockholm, arrang-erad av tidskriften Ikoner, och som bl ahandlade om arkitektur och biblioteks-lokaler. Ett bra och vackert bibliotekutgör ett landmärke i en kommun, detvisar inte enbart på en byggnad utanockså på vad kommunen vill. I dagensläge är det inte endast skattesatsen mankonkurrerar med utan det som har meddet goda livet att göra. Detta är mycketviktigt, i synnerhet i de mindre kommu-nerna.

AlexandriaKjetil T Thorsen som varit en av de an-svariga för utformningen av biblioteketi Alexandria, menar att det är en ödes-fråga för biblioteken att fokusera på sinroll i samhället, att öppna sig och i ännuhög-re grad bli en mötesplats, en platsför debatt och forskning. En sådan kom-plexitet i verksamheten ställer givetvisstora krav på arkitekten. Det innebärstora krav på praktiska lösningar, kom-binerat med ett starkt formspråk. Närdet gäller Alexandria-biblioteket, grun-dar det sig i hög grad på myter och ettgeografiskt läge där islamisk kultur och

Medelhavets kultur möter Nilens och ök-nens människor, kanske en förenandelänk mellan syd och nord, öst och väst. IEgypten var den gamla hantverkstek-niken när det gäller stenhuggeri i det när-maste utdöd. I samband med byggetsponsrade Norge en stenhuggeriskola,vars elever har anlitats till de omfattandestenarbeten som har utförts; läs mera påwww.alexandria.com

KonstenStatens konstråd arbetar numera ävenmed kommuner när det gäller konstnär-lig utsmyckning och man använder sigav modellen med ”hälftenfinansiering”.I samband med en byggnation är det vik-tigt att utforma en plan för den konst-närliga utsmyckningen. Det är i allmän-het mycket svårare att bygga om ett gam-malt bibliotek och därför kan man kon-statera att en byggnad skall kunna för-ändras med tiden annars är den inte brautformad. I planeringsprocessen är detbra med brukarrepresentanter; däremotkan man säga att politikernas roll är mersvår. Man inbegriper ofta i ett för tidigtskede och det gör att kompromisserna blirväl omfattande.

Alltings rumDu kanske kommer ihåg att det svenskafolkbiblioteket 1998 fick Stig Dagerman-priset. I samband med det bidrog ett fler-tal författare med texter tillägnade folk-biblioteket. En av författarna var AnnJäderlund som med följande ord visar vaddet handlar om:

Själens kyrkaAlltings rum

Rikard Küller som är professor i miljö-psykologi har funderat mycket över hur

människor upplever arkitektur och harvisat på åtta kriterier som vi bedömmermiljöer efter:

Preferens handlar om den estetiskafaktorn, trivsamhetsfaktorn. Helt enkeltvad vi tycker om och upplever som be-hagligt.

Komplexitet handlar om hur varie-rad en miljö är och kan mätas mot gra-den av helhet - hur väl de olika delarnahänger samman.

Rumslighet beskriver graden av rums-känsla d v s öppenhet och slutenhet.

Affektion är då vi känner igen någotsom har ett visst mönster, som en gam-mal folkskola eller en kyrka.

Kraftfullhet beskriver exempelvis enhög pelare som sticker upp mot en mju-kare bakgrund.Social status - vad huset signalerar, omdet är värdefullt och välbehållet eller slar-vigt och nerslitet.

Originalitet - det annorlunda sombryter av mot det vanliga.

Försök har också visat på vad kulöroch mönster påverkar människans ar-betsförmåga. Rödorange har en aktive-rande inverkan på hjärnan, medan blå-gröna toner hjälper hjärnan att vila.

Rikard Küller rekommenderar att ar-betsplatser skall ha vitt tak, mörkare golvoch svagt färgade väggar, inte helt vitaeftersom det ger för stora kontraster förögonen. Ljuset är det viktigaste i ett rum,dagsljuset skall helst kunna följas underdagen. En önskedröm för en arkitekt ärljus som reflekteras från vatten.

Nyckelordet för allt byggande är om-sorg. Vi tycker inte om att mötas av slarv.När vi omges av välgjorda detaljer kän-ner vi att vi som människor möts medviss värdighet – vi känner oss sedda ocherkända som människor.

Alltings rum


Mar

ita

Ulv

skog

s fa

vori

tbyg

gnad

är

Arl

anda

flyg

leda

rtor

n, r

itat

av

Ger

t Win

gård

h

ArkitekturåretIngen kan väl ha undgått att det ärarkitekturens år i år. Underrubriken försatsningen är vardagsrum – livsrum –stadsrum. Den institution som leder ar-betet är Arkitekturmuseet och det måstekännas absurt för de ansvariga när detnybyggda museet är mögelangripet!Snacka om god byggteknik!

Regeringens handlingsprogram för ar-kitektur, formgivning och design liggertill grund för arkitekturåret:

Arkitektur, formgivning och designska ges goda förutsättningar för sin ut-veckling.

Kvalitet och skönhet ska inte under-ställas kortsiktiga ekonomiska lösningar.

Kulturhistoriska och estetiska värdeni befintliga miljöer ska tas till vara ochförstärkas.

Intresset för hög kvalitet inom arki-tektur, formgivning, design och offent-lig miljö ska stärkas och breddas.

Offentligt och offentligt understöttbyggande, inredande och upphandlandeska på ett föredömligt sätt behandlakvalitetsfrågor.

Svensk arkitektur, formgivning ochdesign ska utvecklas i ett fruktbart inter-nationellt samarbete.

När det gäller kommunernas verksam-het, har regeringen tagit upp frågan omlokala handlingsprogram.

SkönhetsparagrafenDen så kallade skönhetspargrafen är etttillägg i plan- och bygglagen (PBL 3 kap§1):

”Byggnader skall placeras och utfor-mas på ett sätt som är lämpligt med hän-syn till stads- eller landskapsbilden ochtill natur- och kulturvärdena på platsen.Byggnader skall ha en yttre form och färgsom är etstiskt tilltalande, lämplig för

byggnaderna som sådana och som ger engod helhetsverkan”.

Men kan Staten bestämma vad somär vackert? Marita Ulvskog menar att Sta-ten inte kan sätta upp regler för detta,då hamnar vi någonstans i Tredje Riket.Staten kan däremot vara en förebild ochhöja ribban för god arkitektur. Sedan föl-jer andra efter och skönhetsparagrafenskall ses som avstamp för mer djärvaidéer. Kulturministern menar att det vik-tiga är att fler människor blir involve-rade i diskussionerna om utformningenav våra miljöer.

RegionaltI Västra Götalandsregionen startar i da-garna ett projekt med namnet Design medomtanke. Tanken bakom detta är att all-männa platser kan bli bättre med ny de-sign. Samtidigt som de skall uppfyllaanvändarnas behov, skall de vara ekolo-giskt och ekonomiskt hållbara. Någraolika miljöer, däribland ett bibliotek vartänkta att bli föremål för projektarbetensom skall pågå under två år. Miljöernaskall vara tillgängliga för alla. Tyvärr blevinte något bibliotek utvalt för de femmiljöerna. De fem är: Arbetsförmed-lingen i Skövde, förskolan Snickare-gården i Kinna, Kommunhuset i Lid-köping, entrén till kulturhuset i Boråssamt en vårdcentral i Sociala huset i Gö-teborg.

Projektet drivs av Regionen i samar-bete med Design Västra Götaland, Stif-telsen Svensk industridesign, SvenskForm och Högskolan för Design ochKonsthantverk, HDK. Projektledare ärBirgitta Nilsson 0703-38 50 75.

I Ulricehamn pågår en diskussion omett nytt kunskapscentrum vid Åsunden,där ett bibliotek skall ingå och i Marie-

stad väljer man just nu mellan två al-ternativ till utbyggnad av stadsbiblio-teket.

Källor:Arkitekturårets webbplats:www.2001arkitekturaret.nu/Dagens Nyheter 18 mars, 1 april 2001.

Att läsa:Ingela Bendt: Ett hem för själen: EllenKeys Strand.- 2000.Vilma Hodászy Fröberg: Tystnaden ochljuset: om bibliotekens arkitektur. -1998.Sven Nilsson: På era platser: folkbib-lioteken i framtiden.


Danmark

Jag har inte varit på danskt folkbiblioteksedan utbildningen på 70-talet. Det somslår en idag är ytor, ytor, tomma ytor,där man kan stå, gå, andas och inväntaimpulser. Sundhet har anbefallts åtdanska folket. Butik med rådgivning,avdelningar för folkhälsans främjandestår högt på dagordningen.

Dessutom är förekomsten av unifor-merade vakter påfallande.

Allt detta är snabba intryck de 104biblioteksanställda och kulturpolitikerkunde ta in, när Regionbibliotek VästraGötaland ordnade en 3-dagarsresa påJylland. Vilka intryck har avsatts?

Spännvidden i förutsättningarna varstor. Aarhus och Aalborg är stora enhe-ter med stora resurser. Gellerup-filialeni Aarhus har stora sociala utmaningarmed invånare som talar 52 språk.

Ämnesuppdelade avdelningar var iö-gonfallande, utbrutna ur sifferrytteriet iUDK-systemet. Både i Frederikshavnoch Aalborg förekom sammanslagningaroch hopsatta områden med färgmar-körer. I Aalborg hade man enkel skylt-sättning med texter på självhäftande pap-per, snabbt och lätt utbytbara efter flytt-ningar. Allt i syfte att underlätta för be-sökaren.

Den utvidgade danska bibliotekslag-en, med medel från kulturministeriet,skall öppna biblioteken. I Frederikshavnredogjorde Mogens Damm, ordförandei Kultur och Fritid och tillika DanskBiblioteksförenings ordförande, för inne-hållet i de nya påbuden. Fastslaget ärgratisprincipen för utlån, reservationer,vägledning och informationssökning.Rätten att ta betalt för service, som gårutanför dessa områden, fastslås. Biblio-teken uppmanas vidareutveckla och för-ädla kunskaper och erbjuda tjänster, somskapas i biblioteksmiljön. I Aalborg hademan en dataundervisningssal, som manskulle sälja utbud till kunder utanförhuset. Extraordinär vägledning, försälj-ning av kunskaper, expresslån, konsu-ment- eller kursverksamhet uppmuntras.

Regionala råd har bildats och betalningför fjärrlån sker mellan kommunerna.

Lagen har prövotid fram till 1 januari2003. De avgiftsbelagda tjänsterna fårinte lämna underskott under tre år. Hu-vudinnehållet i biblioteken skall varaböcker och information, men den fy-siska miljön är viktig. Kopplingen tillregeringens IT-satsning är påfallande.

Samtliga bibliotek har väl utarbetadewebbsidor. I det fysiska rummet skall gesstämning, överraskningar och informa-tion till besökaren om förekomsten avupptäckter, av sådant de inte visstefanns.

Att gå på biblioteket hemifrån görman via www.bibliotek.dk Där finnsen länksamling. Alla ämnen är represen-terade och de bästa sidorna är utvalda.Förutom danska språket och de skandi-naviska, förekommer engelska, tyska,franska. 3 659 länkar finns idag; måletär 5 000. Sökning kan också ske påFolkbibliotekens netguide www.fng.dk

En annan slående sak var att tjänsterinte återbesätts, vilket tidigare varit fal-let.

Böckerna ser tråkigare ut på utsidanän de allmänt gör i ett svenskt biblio-tek. Biblioteken hade också mycketsvensk barnlitteratur.

Praktiskt på golvet är bemanningenvid informationsdiskarna 2 anställda,varav den ena har möjlighet att gå ifrånoch arbeta ostört och kallas in vid be-hov snabbt och lättillgängligt. Dessutomsåg vi inga telefoner i informations-diskarna.

Allmänna intryck: Lagen, ytorna,sundheten, uniformerade vakter, pengarfrån centralt håll, väl utbyggda nät-möjligheter.

Informationsbroschyrerna på samt-liga bibliotek var mer omfattande än vadsom är vanligt hos oss. Målsättningenklart utskriven. Antal besökare, utlå-ning, mediebestånd, budget och upp-delningen. Internetundervisning och

deltagande i kampanjer fanns också medi broschyrerna till besökaren.

Projekt Biblioteksvagt, Fråga bibliote-ket i Sverige, är ett samarbete mellanfolkbiblioteken. Svar ges inom 1 dygn;även telefon och chatt. 100 bibliotekarierdeltar från 21 bibliotek vilket innebärfem timmars vakt per vecka. Tjänsten äröppen måndag-torsdag kl 9-22, fredagkl 9-20, lördag kl 9-16, söndag kl 10-14.

Andra intryck vid en jämförelse mel-lan danskt och svenskt är att inställ-ningen till projekt, särskilt i Aarhus, ärmycket generös och öppen. I Aarhushade man ca 25 projekt om året, sub-ventionerade delvis utifrån. Inställningenvar att man prövar. Funkar det inte läg-ger man ner eller gör något annat. Själv-förtroendet är större, liksom också gene-rositeten.

På Aarhus webbplats finns projektBogweb som ska ge inspiration till läs-ning och lån av skönlitteratur. Vidare:webbtidskrift. Nyhetsbrev med 1700prenumeranter. Ämnesordsbaserat. Dinbibliotekarie med personliga svar. 400lokala författare med porträtt och bio-grafi och lästips och övriga preferenser.Litterära priser. Projekt Folketaellinger.Lokal litteratur. Folket i mitten, en re-gional forskningsresurs. Mest besökt avalla webbplatser, dvs 500 000 besök perår. Information till etniska minoriteterom samhället. Kommunen är ansvarigför integrationen. 11 olika språk. Bib-lioteken är mycket viktiga för dessa grup-per.

Information ges om asyl, uppehålls-tillstånd, arbete, utbildning, politik, kul-tur. Information från många andra län-der.

Gellrups bibliotek, som är filial iAarhus, har låntagare som representerar52 språk. Chefen på detta bibliotek full-komligt skvätte av entusiasm av det slagman såg på 1970-talet. Hon gav oss ordpå vägen, som kunde gälla såväl i bib-lioteksverksamhet som i livet i allmän-het.

Glimtar från Regionresan»ANNA-GRETA VIRDBORG«


Håll till godo:

ALLT KAN GÖRAS TILLS DET MOTSATTA ÄR BEVISAT.SE MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR BEGRÄNSNINGAR.DEN SOM SER ETT PROBLEM ÄGER DET.SMÅ, SÄKRA, SYNLIGA SUCCÉER.SKÖLJRUMSSNACK ÄR FÖRBJUDET.GLÖM DET OBEHAGLIGA.HUMOR ÄR INGET HINDER.

Viborg bibliotekwww.viborg.dk/bibliotekViborg är en liten stad på drygt 42000 invånare i centrala Jylland. Sta-den har medeltida anor och gammal-dags bebyggelse och har faktiskt engång i tiden varit Danmarks huvud-stad. Den tar inte alls tillvara denvackra domkyrkan med sina kalk-målningar av Joakim Skovgaard, frånsekelskiftet. Vi besökte också kultur-och utställningscentrat Braenderi-gaarden, bjöds på vin och tittade påkonst.

Biblioteket såg inte alltför impo-nerande ut utifrån, litet slitet i vita fär-ger. Inomhus desto mer imponerande,högt i tak och, som alltid i Danmark,stora ytor. Biblioteket har legat påsamma plats sedan 1963. Det ser så-ledes ganska oförändrat ut på utsidanmen på insidan har det utvidgats fleragånger om. 1991 byggdes det omgrundligt och har nu en yta på 3 700kvm. Kostnaderna för ombyggnaden1989-91 uppgick till 29,5 milj DKK.

Man kan använda sjukförsäkrings-kortet som lånekort, tillsammans medpin-kod.

Biblioteket är också centralbiblio-tek för Viborg Amt, 17 kommunermed ca 233 000 invånare.

Kulturchef Lars Munköe, vice-stadsbibliotekar Birgitte Uldahl ochbarnbibliotekarien Birgit Kröijer ta-lade. Förmodlingen var det Birgittesom hade ”et lile hus i Värmland” ochdärför kunde guida oss på en bland-ning av svenska och danska. Särskiltmusikavdelningen imponerade på un-dertecknad. Tidigare hade CD-lånenvarit reserverade för Viborgbor menden spärren hade nu släppts. ”I hygge-hjörnene kan du lytte till musik, seTV, gi ett nummer på klaveret ellergöre brug av afdelingens håndböger.”

Det piggade upp att vara i Viborg!Det blev ju till och med en liten fot-vandring mellan bibliotek, domkyrkaoch Braenderigaard!

»ÅSA HEDBERG-KARLSSON«

Musik och barn på Viborgs bibliotekär något alldeles enastående inte bara för att det finns ett så stort utbud av musikutan också för möjligheterna till avlyssning, eget spelande och det utrymme musik-avdelningen får i biblioteket.

Barnverksamheten på biblioteket bygger på stort samarbete med andra verk-samheter, som riktar sig till barn och ungdom. Man erbjuder konst och drama-verksamhet. Teateruppsättningarna med professionella konstnärer av alla slag.

I Danmark är det nog lite ovanligare med samarbete mellan olika kommunalaverksamheter än här. Men det verkar fungera mycket bra i Viborg. Det visade sig iolika projekt som det berättades om.

Vi önskar oss ett besök av Viborgs barnbibliotekarie som i regionens regi kanstimulera barnverksamheten i våra kommuner.

Vi önskar dessutom lika mycket yta och medieanslag som Viborg!

Viborgs bibliotek. Foto: Björn Rubenson

»ANDERS SJÖBOHM«


Danmark

I den stora ljusa foajén möts vi av enmycket vacker mobil, ett konstverk somhänger ner från taket. Det består av ettstort antal blanka skruvar, som hänger iolika långa nylontrådar och formar sigtill en stor ”boll”. ”Bollen” omges avofärgade glasbitar, som också hänger påolika höjd i sina nylontrådar. Jag tyckerdet är fantastiskt effektfullt och annor-lunda!

Vi som är här – biblioteksfolk frånVästra Götalandsregionen – stiger justin i Hammels kulturhus InSide. Hammelsborgmästare Nils Erik Nielsen berättarmed stolthet och entusiasm om sin stadoch kulturhusets uppbyggnad. Här bor10 478 invånare varav ca 5 500 i självatätorten. Många pendlar ut men härfinns en plastindustri och möbeltillverk-ning samt ett sjukhus som specialiseratsig på hjärnskador. Man har lägst antalarbetslösa i Danmark. Hammel har dess-utom utsetts till Årets stad 2001!

Huset var ett f d varulager och matt-varuhus och stod oanvänt med förspika-de fönster, ”en skamfläck för kommu-nen”, när idén till kulturhuset väcktes.Från idé till handling är det inte långt iHammel. Ca tio månader arbetade man

med ritningar, planering och finansie-ring. Ombyggnaden började i mars1998 och i augusti var allting klart förinvigning! Det hade blivit ett allaktivi-tetshus på 14 300 kvm för alla genera-tioner!

Det känns verkligen som om alltingryms i detta fantastiska hus! Här finnsen stor sal med en scen som har platsför 360 personer, där man har fester,teater, dans m m. Sammanträdesrumoch konferenslokaler i olika storlekar,kan föreningar låna kostnadsfritt. Härfinns en fritidsgård med aktiviteter sombiljard, bowling, spel och mycket an-nat. I närheten av caféet och restau-rangen, finns en lekhörna för barn medbollhav och rutschkana. Ett lokalhis-toriskt arkiv – hembygdsmuseum –med foton, föremål, fanor och gamlaböcker, som säkert är ett eldorado försläktforskarna i trakten, är också inrymti byggnaden.

Biblioteket med sina sex anställdasom finns på bottenplanet, har 46 600böcker på hyllorna och en budget på2,5 milj DKK och av mediaanslaget på585 000 ska 23% gå till icke tryckt ma-terial såsom kassettböcker, video, DVD,

CD-ROM och annat. Biblioteket är öp-pet 27 timmar i veckan under sommarenoch 30 på vintern och Hammels biblio-teksnyttjare lånar nästan 16 böcker perperson och år! Här finns fem publika da-torer och besökarna har stor tillgång tillolika betaldatabaser. Biblioteket har ocksåen bred verksamhet med Internetunder-visning, öppna verkstäder, föredrag, barn-film, utställningar, teater för barn, biblio-tekskunskap för barn och naturligtvis ettbokcafé! Det förekommer ett väl utbyggtsamarbete med de tre skolbiblioteken medbl a biblioteksinformation för barnen.Dessutom finns här Boken-kommer-lån-tagare som får böcker en gång i månad!Vi var flera som imponerades av ut- ochinlämningsdisken CODECO som var li-ten, smart och smidig!

I biblioteket och resten av huset finnsöverallt montrar med olika föremål somfångar ögat och många konstverk upp-ställda, mestadels statyer i olika storlekar.

Öppen förskola, flyktingundervisningoch konstverkstad för bl a pensionärer ärandra verksamheter i huset. När vi tittadein höll man som bäst på och gjorde enslags glaskonst med färgat glas som brän-des i ugn. Jättefint! Här finns också väv-stolar och olika verktyg som står till all-mänhetens förfogande.

I den stora danssalen har man folkdans,gymnastik, squaredance, yoga och olikasorters danskurser samt modemässor. Påvintern är det dock för kallt i lokalen fördem som utövar yoga! Bingo är också väl-digt stort här i Hammel!Utanför slutligen finns konstfrusen skrid-skobana på vintern, skateboardramp ochboulebana.

I Hammel benämner alla barnen som”våra barn”, från pensionärer till ungdo-mar! Så rätt tänkt! Barnen är ju allas vårframtid!

Jag vill gärna framföra ett stort tack tiller som planerade detta besök och såg tillatt vi kom dit! Detta var inget ”finkultur-hus” utan ett fantastiskt allaktivitetshus föralla medborgare i Hammel!

Ett fantastiskt kulturhus i

Foto: Björn Rubenson

HAMMEL

»EVA MOWITZ«


”Är det i den där montern med de storblommigt guloranga tape-terna?” frågade människor när vi berättade om de 40-tal pro-gram vi erbjöd i vår monter för unga möten och upplevelser.Beroende på generation förfasade respektive förtjustes man överHDK-elevernas inredning med tapeter, bruna manchesterfåtöljerm m.

Vi hade många besökare av alla åldrar och kategorier och varsärskilt glada över att vi tycktes nå vår målgrupp: de unga vuxna.Gästerna trivdes och blev mycket väl introducerade och iblandintervjuade av våra ungdomsvärdar. Fredrik Lindström, åretsKaRAMELodikt-stipendiat, blev introducerad med häftig stäm-sång med Ramel-stuk och såg mycket nöjd ut. Anna Hallberg,Jerker Virdborg, Erlend Loe, Torbjörn Flygt, Mats Wahl ochInger Edelfeldt m fl såg också ut att trivas i mötet med sina lä-sare. Mer om begivenheterna kring Unga ord i väst finns på vårwebbplats www.bibl.vgregion.se

UNGA ORD I VÄSTRegionbiblioteket på Bok & Bibliotek 2001

Foto: Katarina DorbellLitterär modevisning i mässans stora H-hall – för första gångeni bokmässans historia visade unga designer från Nordiskdesignskola i Borås sina kollektioner inspirerade av skönlit-terära texter. En skönt möte mellan designkonst, musik ochlitteratur!

Foto: Ewa KollbergUtanför montern erbjöd vi två mycket speciella be-givenheter. Husvagnsteater med Lena Dahlén somi sin husvagn från 1963 framförde Willy KyrklundsTvåsam för en publik på 6 personer per föreställ-ning!

Foto: Ewa KollbergUnder Poetry Slam Mässmästerskapet, Harry Potter-föreläsningen ochbesöket av Göteborgs Tolkiensällskap satt och stod publiken överalltoch höll på att spränga vår monter.

»EWA KOLLBERG«


Projekterat ...

KULDA Sverige, som står för konsortie-upphandling av licensdatabaser, är etttreårigt projekt som skall utveckla enfungerande modell för konsortie-upphandling och distribution av licens-belagda databaser till folk- och skolbib-liotek i hela landet. Projektet drivs avRegionbibliotek Västra Götaland.

Under flera år har det framförts öns-kemål från folk- och skolbibliotek att ilikhet med de vetenskapliga bibliotekengenomföra gemensamma upphandlingarav licensbelagda databaser. Idag har detönskemålet också utsträckts till att om-fatta e-böcker, e-tidskrifter och annatdigitalt lagrat material.

Det finns ett stort behov av att prövametoder och skapa fungerande model-ler för konsortieupphandling av data-baser och andra e-tjänster. Syftet är atthöja kvaliteten på bibliotekens verksam-het genom att bredda utbudet och ökatillgängligheten till digitalt lagrat mate-rial samtidigt som man behåller en rim-lig kostnadsnivå för det enskilda biblio-teket.

KULDA Sverige är ett nationellt pro-jekt som drivs av Regionbibliotek Väs-tra Götaland i samverkan med övrigalänsbibliotek i landet. Alla folkbiblioteki landet omfattas av projektet medan deti första skedet kommer att utformas somett försök med ett antal skolbibliotek.

Konkret skall projektet KULDA Sverige,som omfattar tre år med start i septem-ber 2001, bygga upp och etablera en or-ganisation för konsortieupphand-ling avdigitalt lagrat material samt sluta minst25 licensavtal för Sveriges folkbibliotekunder projektperioden. Dessutom skallman genom projektet uppnå flera posi-tiva sidoeffekter för biblioteken. Exem-pel på sådana effekter är ökade kunska-per i strategisk informationssökning ochvärdering av källor. Dessutom skall pro-jektet skapa ett kollegialt nätverk förkunskapsutbyte och kvalitetsvärdering avdatabaser och licenser.

Regionbiblioteket inrättar ett särskiltsamordnings- och upphandlingskontorför verksamheten i KULDA Sverige.KULDA-kontoret arbetar fram under-lag för avtal som sedan sluts med stöd avVästra Götalandsregionens upphand-lingsorganisation Westma. Projektet ledsav en styrgrupp med representanter förlänsbibliotek och andra intressenter. Enprojektledare har det operativa ansvaret.Projektledare för första etappen är BengtKällgren. Dialogen med biblioteken skervia länsbiblioteken, genom olika refe-rensgrupper och tillsammans med sär-skilda KULDA-demobibliotek. Informa-tion om projektet kommer i första handatt spridas via en särskild webbplats, somöppnar i september, samt genom en sär-

skild e-postlista för KULDA-deltagareoch andra intresserade.

Projektet finansieras genom projekt-medel från Statens kulturråd, Skolverketoch Västra Götalandsregionen. Finansie-ring av databaser/licenser kommer att skegenom att deltagande bibliotek i ett kon-sortium betalar för sin andel. En admi-nistrativ avgift kommer också att tas utför att täcka KULDA-kontorets verksam-het.

KULDA-kontoret skall under pro-jektperioden arbeta för att ett nordisktsamarbete kan komma till stånd undereller efter projektperioden – KULDANorden. Planeringen är redan igång medDanmark och Norge. Förberedandesamtal pågår med Finland.

Den treåriga projektperioden är attbetrakta som en utvecklingsfas. Efteravslutat projekt går verksamheten in i endriftsfas.

Vunna erfarenheter och utvärderingav projektet bildar grund för en fortsattpermanent verksamhet. KULDA-konto-ret skall organiseras så att det efter av-slutat projekt också kan bli samordnings-funktion i en kommande permanentverksamhet.

Fortsatt information om KULDASverige sker genom KULDA-kontoretsinformationslista. Anmälan dit via e-posttill [email protected]

Regionbiblioteketstartar projektet

»BENGT KÄLLGREN«


Krönika

Använd alltid stödord, manar jagelever i alla skrivarkurser. Hjärnansminnesfil är en bedräglig vän. Och densom sa att bra idéer alltid kommer till-baka var en usel skälm. Men nu är detju inte alls bara skrivandet som kanha nytta av stödord. Vad vore livetsjälvt utan de tröstens små ordamu-letter som står oss bi i prövningarnasstund?

Tänk er att ni kommer körandehem efter en ovanligt lyckad och triv-sam familjesemester. Intet ont anandesvänger ni in på den blomsterprun-kande garageinfarten till hemmetstrevna vrå. Där möts ni av en ännurykande glödhög från den eldsvådasom bröt ut för en vecka sen, när niglatt for iväg utan att dra ur stryk-järnssladden.

Vilken lättnad - i jämförelse medett samfällt familjesjälvmord - att i stäl-let tillsammans kunna utbrista i detförträffliga stödord som man ofta kanfå höra i Gunnilsetrakten:

- Ja, livet har sina antimakasser!För vi vet ju ändå alla att det ord-

nar sig. Det stödordet har redanVoltaires Candide lärt oss. Att allt intebara ordnar sig utan ordnar sig till detbästa - i den bästa av världar.

Men livet har i sanning sina anti-makasser. Du kanske har brottats enhel dag med att söka svaret på gåtanvarför datorn säger att den inte harminne nog att öppna din e-post, dåden efter all tillgänglig matematisklogik bevisligen har det.

När man så efter en förlorad arbetsdag änt-ligen kommer på att svaret helt enkelt äratt apparaten vill åka bort ett tag på en väl-behövlig service - hur mycket klokare änatt fortsätta slösa bort tid på ytterligare för-bannelser är det då inte att som t ex JulesVerne få utbrista:

- Saken är klar, benet är av på tre stäl-len!

Allting ordnar sig ju. Det ordnar sig påmåndag. Om inte förr.

Skulle det trots allt kännas hopplöstmörkt och trist, kan man ju alltid med ArneHegerfors bevingade ord utbrista:

- Det ser mörkt ut på Kameruns avbytar-bänk!

För då ljusnar det. Garanterat. Det gjor-de det i alla fall för min snickare i somras.Han slapp regn varenda gång han sa så.

Det ordnar sig. Bara Kålle får mönstrat.Nu ska vi kanske ändå inte ta det här

alltför lättsamt. För visst gör det ont närknoppar brister. Och shit happens, somAnna-Karin Kammerling uttryckte sin frus-tration över att bara ha blivit trea i VM-finalen på 50 meter fjäril.

Shit happens. Hur vinklar en TV-jour-nalist ett sånt statement? Med förstummadtystnad. Alla de vanliga mediaelakheternarann rakt ner i bassängen och simmerskanfick åtminstone deppa ifred.

Så visst ordnar det sig. Så fort potäternahar gått i blom.

Gilla läget, är ett annat käckt stödordi tiden. Det används flitigt av Författar-förbundets kanslidirektör. Och med allrätt. Hur skulle annars vi författare ståut med att motpart efter motpart vägrarsluta avtal med oss?

Å andra sidan är vår förbundsord-förandes absoluta favoritstödord:

- Det är som det är.Vilket ju ett barn vet att det nästan

aldrig är. Men han har ändå fullkomligträtt, för varje gång han tar till det, bris-ter styrelsen ofelbart ut i ett befriandeskratt. Hur jävlig frågan på bordet än är.

Så det är som det är. Löser sig gör deti vasken och jämnar ut sig på cykelsadeln.

Språket är vår dyrbaraste vän. Medspråket kan man trolla. Göra nästan vadsom helst. Bygga världar. Eller raseradem. Stilla gråt och grävan. TröstaKnyttet. Gräva guld i USA.

Så tveka inte - gör flitigt bruk av li-vets stödord. Det är ett avväpnande menaldrig dödsbringande vapen. För med dettyngre artilleriet borde vi vara mycketmer varsamma. Eller som Ture Sventonuttryckte saken:

- Använd bara pitolerna i nödfall, poj-kar!

Be careful out there!

Livets ord

»BO SIGVARD NILSSON«


REDAX

Redaktionen

Ansvarig utgivare: Lena SkoglundRedaktör: Kerstin LorentzI redaktionen: Per Falk, Karin Semberg

Form: Johan Avedal, Annette ArvidssonOmslagsbild: Universitetsbiblioteket i Leyden. Kopparstick av

Willem Swanenburg 1610

Adresser: Regionbibliotek Västra GötalandGöteborgsenheten, Box 5404402 29 GÖTEBORGTfn 031-616500 Fax 031-616569

Webbadress: www.bibl.vgregion.seE-post: [email protected]

Ill:Elisabeth Erikson

»KERSTIN LORENTZ«PersonalnyttGun Johansson arbetar i Götene sombibliotekarie med ansvar för social verk-samhet samt skola.I Alingsås är Anne-Brita Wahlström tfbibliotekschef.Camilla Bergstrand har anställts sombarnbibliotekarie i Falköping. Bibliote-ket har nu två barnbibliotekarier.Johanna Andersson har anställts påMariestads stadsbibliotek. Hon arbetarmed fjärrlån, har ansvar för vårdskolasamt filialer.I Lidköping arbetar Ann-Sofie Hjern-stedt med infotjänst, bokbuss samt filial-verksamhet.Johanna Pettersson delar sin tid mellanEkdalaskolan och biblioteket i Möln-lycke.Tanums bibliotek har anställt AndersHermansson för att arbetar med fjärr-

lån, vara IT-systemansvarig samt studie-bibliotekarie. Där har också HelenaWirling börjat som barnbibliotekarie.Margareta Guldér har anställts som bib-liotekarie på Kvarnbyskolan i Mölndaloch Karin Nilsson på Streteredskolan isamma kommun.I Vänersborg har Thomas Johanssonbörjat som barn- och ungdomsbiblio-tekarie. Han skall delvis arbeta med pro-jekt i skolan.

RegionbiblioteketMarion Hydén arbetar på Boråsenhetenmed fjärrlån, talböcker m m.Medan Bengt Källgren är projektledareför KULDA vikarierar Annelie Börjessonpå halvtid året ut, som mediekonsulent.I arbetsuppgifterna ingår inga projekt.

Biblioteks-SMavgjordes den 24 augusti i Svenljunga. Borås stadsbibliotek avgick med segern ochskall anordna nästa års mästerskap. Det är tydligen inte nog med att ha blivit åretskulturkommun ...

Foto: Ann-Louise Nyde, Svenljunga & Tranemo Tidning

Saxat ut Vår Bostad september 2001... Sverige har världens bästa folkbibliotekmed bibliotekarier som inte är lika skräm-mande som jag minns dem från min barn-dom, när jag lämnade igen Pelle Svanslösför sent. Bibliotekarierna är nog en av detrevligaste yrkesgrupperna i Sverige. Prövaom jag har rätt, det är gratis!

Gratis är det också att låna och det allrabästa - i bokhandeln finns nästan bara ny-utkomna böcker, författade under det härmillenniet. Men nittionio procent av allaläsvärda böcker skrevs förra millenniet. Definns på biblioteken. Ludvig Rasmussoni Gästrummet.

I detta nummer har vi velat foku-sera på arkitekturåret. Har det hit-tills avsatt några spår på bibliotekeni regionen? I det dagliga arbetet ställsvi ofta inför problem när det gällerexponering av nya medier, broschyr-material o dyl. Utformning av IT-stationer är inte heller lätt attformge. Det kanske vore något attfokusera på i ett regionalt design-projekt för biblioteken? För visst ärdet viktigt att leva som man lär - attäven inredning och de-taljer visar att vi är enkulturinstitution.

bibliotek och arkitektur · bjuder ju både hot och möjligheter. det kan innebära att fler blir...

Documents