Hur kan turism gynna det lokala samhället och miljön?

- En rapport om "Fair Trade Tourism" i Sydafrika

Susanna Jonsson, Sara Quick och Annika Ahlberg

Röda Korsets Folkhögskola, kursen “Fair Trade”

2017

Innehållsförteckning

1. Introduktion........................................................................... 3

2. Sydafrika och turism ............................................................. 3 Kort om Sydafrika ................................................................. 3 Turism som industri .............................................................. 4 Turismens baksidor................................................................ 4

3. Fair Trade-turism ................................................................... 5

4. Vårt projekt om Fair Trade Tourism ..................................... 6 Syfte och frågeställning ......................................................... 6 Metod .....................................................................................6 Studiebesöken ....................................................................... 7

5. Resultat .................................................................................. 8 Varför Fair Trade Tourism? .................................................... 8 Sociala villkor och arbetsmiljö .............................................. 9 Lön och anställningsformer .......................................................... 9 Förmåner ................................................................................ 10 Utbildning ............................................................................... 11 Trivsel och personlig utveckling .................................................. 12 Miljö- och hållbarhetsarbete............................................... 13 Energi ..................................................................................... 13 Återvinning.............................................................................. 13 Vatten .................................................................................... 13 Inköp ...................................................................................... 14 Djurhållning ........................................................................ 14 Samhällsprojekt ...................................................................15 Social hållbarhet och etiska dilemman ......................................... 16

6. Slutsatser och reflektioner ................................................. 17

7. Källor..................................................................................... 19

1. IntroduktionAtt resa utomlands på semester är numera en naturlig del av många svenskars liv och resor-na går allt oftare till länder i det Globala Syd. Något som fått ökad uppmärksamhet de senas-te åren är turismens baksidor och därför hur vi som turister på olika sätt kan resa hållbart. Det kan t ex handla om att välja aktörer inom turismbranschen som minimerar påverkan på miljön, att som turist inte slösa vatten på resmålet eller att välja researrangörer och hotell som har schyssta villkor för de anställda. Ett sätt att vägleda konsumenter i dagligvaruhan-deln har varit att använda olika certifieringar som t ex Fairtrade, och liknande certifieringar förekommer även inom turismbranschen. Vi var nyfikna att lära oss mer om just detta och har därför sammanställt en rapport om vad certifieringen “Fair Trade Tourism” innebär och hur den i sin tur påverkar människor och miljö inom turismbranschen i Sydafrika.

Den här rapporten gjordes som en del av distanskursen “Fair Trade” vid Röda Korsets Folk-högskola. I kursen ingick en studieresa till Sydafrika i juni-juli 2017 och det var då underlaget till rapporten samlades in genom intervjuer och studiebesök.

Rapporten inleds med en kort introduktion till Sydafrika och landets sociala problematik för att som läsare få ett sammanhang. Vidare redovisas turismbranschens baksidor, något som är en viktig anledning till varför certifieringar inom branschen finns. Sedan presenteras Fair Trade Tourism, ett certifieringsprogram för turismföretag som vill arbeta aktivt med hållbarhet både socialt- och miljömässigt. Därpå går vi in på syfte, frågeställning och metod i rapporten. Resultaten från vår studie presenteras jämförande för de olika verksamheterna i resultatdelen, som är indelad i fem olika områden; varför verksamheten har valt att certi-fiera sig, sociala aspekter och arbetsvillkor för de anställda, arbetet med miljö- och hållbar-het, arbetet med djurhållning och förekomsten av samhällsprojekt. Rapporten avslutas med reflektioner och slutsatser om Fair Trade Tourism som dragits utifrån den information som framkommit under intervjuer och studiebesök.

2. Sydafrika och turism Kort om SydafrikaSydafrika är ungefär tre gånger så stort som Sverige och har omkring 55 miljoner invånare, varav uppskattningsvis 80 procent är svarta, 9 procent vita, 9 procent färgade och 2,5 pro-cent asiater. Det finns elva språk med officiell status, bland andra xhosa, zulu, afrikaans och engelska. I princip alla barn börjar skolan men många faller ur systemet och bara 28 av 100 tar studentexamen, läs- och skrivkunnigheten uppskattas emellertid till cirka 94 procent.

Något som i stor utsträckning präglat landets moderna historia är apartheid, dvs. rasåtskill-nadspolitiken mellan svarta, färgade och vita, en politik som Nationalistpartiet införde 1948 och som varade fram till början på 1990-talet.

Idag tampas landet med enorma klyftor, något som bland annat är en konsekvens av apar-theid. De senaste trettio åren har antalet arbetslösa ökat vilket framförallt har drabbat svarta ungdomar. 34 procent av befolkningen uppges vara arbetslösa, 50 procent är beroende av arbete inom den informella sektorn (t ex självhushållande jordbruk, gatuförsäljning). Sedan 1990-talet har Sydafrika också haft stor arbetskraftsinvandring från grannländerna.

3

För var tredje hushåll utgör socialbidraget den största inkomstkälla. Parallellt med detta sker klassresor och nu utgör svarta hälften av medelklassen. 1 Skillnaderna i inkomst är också sto-ra, medellönen före skatt är 8150 kr. Någon fastställd minimilön på nationell nivå finns inte än, dock finns det olika minimilöner i olika branscher. 2

Sydafrikas tre största sociala utmaningar idag är det bristfälliga utbildningssystemet, de sto-ra problemen med våld (till exempel mycket hög statistik vad gäller våldtäkter) och hiv- och aidsproblematiken (landet är värst drabbat i världen, sett till antalet kända fall hivsmittade). 3

Sedan 1994 har Sydafrikas BNP per capita mer än fördubblats och Sydafrika upplevde särskilt hög ekonomiskt tillväxt mellan 2002 och 20074. Det är framförallt gruvindustrin och tillgång-ar såsom guld, platina och kol som bidragit till Sydafrikas höga BNP. 5 Samtidigt som jordbru-ket, gruvorna och industrin för tillfället stagnerar, växer Sydafrikas turism.6

Turism som industriRese- och turistsektorn har ekonomiska muskler som de flesta säkert inte har reflekterat över: det är en världens största branscher och uppgår till nio procent av världens BNP. 260 miljoner personer i världen försörjer sig på turismen direkt eller indirekt.7

Vad gäller turism i Sydafrika står den för 10 procent av arbetstillfällena i landet och utgör cirka nio procent av landets BNP. 8 Landet har mycket att erbjuda för den ressugne, allt fler turister lockas av den vackra och varierande naturen, av nationalparkerna med vilda djur, den kulturella mångfalden och det behagliga klimatet. 9

Turismens baksidorTurismen har en stark ekonomisk potential men dras också med flera baksidor. Å ena sidan skapar turismen arbetstillfällen, å andra sida är arbetarna ofta låga löner, osäkra anställning-ar och dåliga arbetsvillkor. Annan problematik är säsongsanställningar, sexuella trakasserier och barnarbete. I många länder är det förbjudet att vara medlem i facket eller fackligt enga-gerad.

En annan viktigt aspekt är hur stor dela av inkomsterna från turismen som verkligen stannar i lokalsamhället. Särskilt när det gäller “all inclusive” -turism, där ägarna ofta är utländska eller internationella aktörer, är risken stor att den större delen av inkomsterna “läcker” utomlands och endast en mindre del stannar i det lokala samhället. Detta till följd av att till exempel den mat och dryck som konsumeras är importerad och att tillhörande aktiviteter, transporter och utflykter köps upp av internationella företag.

1 Landguiden, digital resurs: www.ui.se/landguiden/ 1708122 Länder i fickformat.Sydafrika 2015 s.363 Landguiden, digital resurs: www.ui.se/landguiden/ 1708124 World bank, digital resurs: http://data.worldbank.org/country/south-africa/ 1708235 Landguiden, digital resurs: www.ui.se/landguiden/ 1708246 Länder i fickformat.Sydafrika 2015 s. 307 www.schystresande.se/arbetsvillkor 1705018 Länder i fickformat.Sydafrika 2015 s.309 Landguiden, digital resurs: wwww.ui.se/landguiden/ 170823

4

Turismens miljöpåverkan är förstås ytt erligare en aspekt, där transporter, el, avfall och avlopp måste hanteras på ett hållbart sätt . Ett av de största utmaningarna är turismens vatt enkonsumti on, dett a ti ll följd av att turistmål oft a är samma platser där färskvatt en är en bristvara (längs kuster, på öar) och att besökstrycket oft ast är som störst när vädret är som torrast. Pooler, golfb anor, trädgårdar och turisternas konsumti on förbrukar stora mängder vatt en.10

Mötet med lokalbefolkningen utgör också en frikti onsyta som kräver refl ekti on från turister-nas sida: hur beter man sig respektf ullt i avseende ti ll lokala kulturella och sociala normer? Hur undviker man att bete sig på ett sätt man aldrig skulle gjort hemma, ti ll exempel genom ansvarslöst drickande, drogbruk mm? “Urfolksturism” och möten med marginaliserade grupper genom ti ll exempel “slumturism” ställer ti ll exempel krav på akt-samhet från både turisternas och turismbranschens sida. Det handlar om vilka förväntningar som skapas kring “den andre” och hur kontakten kan ske på bådas villkor.

För att stävja och minimera turismens baksidor har olika initi ati v utvecklats de senaste åren. Ekoturism är ti ll exempel ett välkänt begrepp numera och att resa hållbart blir allt vanligare. Certi fi eringen Fair Trade Tourism är ett annat exempel på ett initi ati v som försöker säkerställa att aktörer inom turismbranschen agerar socialt- och miljömässigt ansvarsfullt.

3. Fair Trade TourismFair Trade Tourism (hädaneft er förkortat FTT) är en icke vinstdriven organisati on som sedan 2003 uppmuntrar och uppmärksammar turismverksamheter som verkar rätt vist och ansvarsfullt i Afrika. 11

De har ett certi fi eringsprogram med kriterier om rätt visa löner och arbetsförhållanden, rätt -visa förfaranden (fair operati ons), inköp och distributi on av vinster, eti skt företagande samt respekt för mänskliga rätti gheter, kultur och miljö. Certi fi eringen kan ges för följande typer av turismverksamheter: boende, turismfaciliteter (som tex spa, konferensanläggningar), matservice (tex restauranger), akti viteter (dagsutf lykter, turer), att rakti oner (museum, botaniska trädgår-dar) och volontärprogram. I dag certi fi erar FTT verksamheter i Sydafrika, Madagaskar och Mocambique och i slutet på 2015 var 75 aktörer/verksamheter inom turismbranschen i dessa tre länder certi fi erade. Det är FTT-certi fi erade verksamheter i Sydafrika som står i fokus i den här rapporten.

Man kan som verksamhet numera också vara med medlem i FTT utan att vara certi fi erad, med syft e att få hjälp och stöd för att på sikt bli certi fi erad. FTT erkänner också olika resebyråer som i och med erkännande får sälja och marknadsföra “Fair Trade Tour Holidays”. I en sådan paketresa måste minst 50 % av nätt erna (eller akti vite-terna) vara FTT-certi fi erade verksamheter.

10 www.schystresande.se/vatt en-och-turism 17050111 Vi har försökt få ti ll en Skypeintervju med FTT och även mailat dem frågor, men utan framgång.

5

FTT har tagit fram sex principer som medlemmar och certifierade verksamheter ska arbeta utifrån: rättvis fördelning (fair share), rätt till uttrycka sin åsikt (fair say), respekt, tillförlitlig-het, transparens och hållbarhet. Principerna är konkretiserade i ett antal olika krav och krite-rier, varav vissa är obligatoriska, andra kategoriseras som “allmänna krav” och då fordras det att man uppfyller 75 procent av punkterna. Ett exempel på ett obligatoriskt kriterium och ett allmänt krav är:

● Kriterie: Bidrag till lokalsamhällets utveckling finns dokumenterat utifrån den skriva policyn

● Krav: Turismföretaget stödjer aktivt initiativ för lokal samhällsutveckling vad gäller infrastruktur och sociala aspekter, bl a utbildning, hälsa och sanitet12

För att säkerställa att kriterierna och kraven efterlevs, genomförs årligen en revision online då verksamheterna måste sammanställa relevanta dokument och information. Var tredje år utförs revisionen på plats av en tredje part.

Värt att nämna är också att FTT erkänner liknande liknande certifieringsprogram i Namibia, Seychellerna, Botswana, Kenya och Tanzania.13 FTT:s verksamhet finansieras därtill via Swiss State Secretariat for Economic Development (SECO), den belgiska biståndsmyndigheten, BTC, och den tyska biståndsmyndigheten, GIZ. 14

4. Vårt projekt om Fair Trade Tourism Syfte och frågeställningDet var i Sydafrika som det togs initiativ till världens första FTT-certifiering. Mot bakgrund av detta, tidigare nämnd problematik kring turism samt att hållbar turism blir mer och mer aktuell, var denna resa ett tillfälle att undersöka både hur man som turist kan resa mer håll-bart, hur branschen arbetar med dessa frågor och hur verksamheter påverkas av att vara FTT-certifierade. Våra frågeställningar var således:

● Hur kan Fair Trade Tourism gynna människor (anställda och lokalsamhället) och miljön?

● Hur upplever och beskriver de certifierade verksamheterna själva hur det är att arbeta med Fair Trade Tourism?

Viktigt att understryka är också att utgångspunkten i denna rapport i första hand inte var att belysa svagheter eller dåliga verksamheter, utan snarare att lyfta upp och lägga fokus på de verksamheter som gör något bra.

MetodFör att kunna besvara dessa frågeställningar besökte vi olika FTT-certifierade aktörer inom turismbranschen i Sydafrika. På plats genomförde vi intervjuer med ägarna eller någon manager, samt andra anställda som på olika sätt arbetar med verksamheten. För att få en helhetsbild försökte vi alltid få ta del av “hela upplevelsen”. Detta innebar att då vi besökte

12 För fler exempel se: www.fairtrade.travel/Our-certification-standard-and-criteria/13 www.fairtrade.travel/Home/ 17082214 www.fairtrade.travel/Funding-Partners/ 170824

6

vandrarhem eller hotell bodde vi minst två nätter på dessa för att få en känsla för upplevel-sen och stämningen som turist. Om vi undersökte en aktivitet deltog vi också som vilka turister som helst i en sådan tur/aktivitet.

Studiebesöken Vi ville se exempel från olika former av FTT-certifierade turismverksamheter för att få en bredd på studien. Vi besökte och intervjuade därför anställda på tre olika boenden, två safariarrangörer och en townshipturarrangör.

Green Elephant är ett vandrarhem som ligger i området Observatory i Kapstaden. De har cirka 15 anställda. De har länge arbetat med hållbarhet och är den enda aktören som vi be-sökte som inte ännu är FTT-certifierad. De har sedan ett år tillbaka påbörjat processen att bli FTT-certifierade.

The Backpack är ett vandrarhem med ca 25 anställda som ligger i området Tamboerskloof i Kapstaden. De har sedan starten 1990 arbetat med miljöfrågor och schyssta arbetsvillkor och har varit FTT-certifierade sedan 2006.

Antrim Villa är ett mindre, svenskägt, lite lyxigare guesthouse som ligger i området Green Point i Kapstaden med totalt 7 anställda. Som verksamhet har de sedan länge varit engage-rade i frågor rörande miljö och hållbarhet och Antrim villa har varit FTT- certifierade sedan 2009.

Uthando (som betyder kärlek på xhosa) är en icke vinstdrivande organisation som strävar efter att finansiera olika samhällsprojekt i Sydafrika. Genom en tur med Uthando får turister möjlighet att besöka tre eller fyra olika community projekt (deltagaren kan själv ge önske-mål). I nuläget samarbetar de med 45 organisationer som arbetar med allt från odling till djurvård och HIV/Aids. Uthando grundades 2007 och är FTT-certifierade sedan 2011. Uthando har två anställda (inklusive ägaren).

Dyer Island Cruises/Marine Dynamics verkar i Gansbaai 170 km sydöst om Kapstaden. Dyer Island Cruises och Marine Dynamics är systerbolag och de erbjuder valsafari respektive vithajsdykning, två populära turistaktiviteter i Sydafrika, samt även tar emot volontärer. De har totalt ca 100 anställda tillsammans och båda, inklusive volontärverksamheten, certifierades 2008.

Motswari är en familjeägd safarilodge med stugor som ligger i den privatägda delen av Krugerparken, Timbavati sedan 1981. Motswari betyder “ to serve and protect” på Setswana språket och fokuserar på att utveckla lokalsamhället, hållbar miljö och bevarande av vilda djur. Motswari räknas som lite lyxigare boende med 15 stugor, där max 30 turister får bo åt gången. Startat ett eget känt projet om att rädda noshörningarna. Certifierade sedan 2008.

Umlani är en mindre ekoby med bungalows där turister kan åka på safari. Ekobyn startade 1989 och ligger i den privatägda delen av krugerparken, Timbavati. I ekobyn används till exempel endast 100% alternativa energikällor och 80 % av de anställda är från lokala om-råden. Ägaren, Marco vill att turisterna ska komma så nära naturen som möjligt med enkla naturliga boenden och duschar utomhus. Det finns 8 naturbygda bungalows och nu har man även byggt en eko-bungalow som ska vara lite lyxigare. FTT-certifierade sedan 2006.

7

5. ResultatI den här delen redovisas resultaten och informationen som vi fått från olika intervjuer med ägare och anställda. Inledningsvis redovisas varför verksamheterna valt att bli FTT-certifiera-de, vad fördelarna är och vad det inneburit för dem. De resterande delarna innefattar sam-manfattande och jämförande information om verksamheternas sociala aspekter och arbets-villkor, miljöarbetet, djurhållningen och samhällsprojekten15.

Varför Fair Trade Tourism? Vi frågade samtliga ägare till verksamheterna vi undersökte om varför de valt för att blir FTT-certifierade. Ett gemensamt svar från alla var att de redan innan de certifierades hade en profil som stämde överens med kraven för FTT-märkningen, särskilt vad gäller miljö och hållbarhetsarbetet. På så sätt fungerade FTT-märkningen som ett bevis på att dessa verksam-heter tar ansvar vad gäller sin personal, miljö, klimat och samhället som berörs av verksam-heten. Howard, ägaren av Green Elephant, menade att med en oberoende märkning som FTT ökar verksamheternas trovärdighet.

Något annat som många lyfte fram som en fördel var just det att FTT är en av de mest heltäckande certifieringarna inom branschen, som innefattar miljömässigt ansvar likväl som socialt ansvar. Det sociala ansvaret handlar dels om formella krav för de anställda som arbetsvillkor och lön, men också om att människor i och runt-om verksamheten ska behand-las schyst. En skillnad mot andra certifieringar som lyftes fram fram var även fokuset på lokalsamhället som FTT satsar på och hur man som arbetsgivare måste tänka på hur man på olika sätt kan göra skillnad i samhället. Den sociala aspekten var något som vi märkte att många av ägarna brann för. Både Lee, ägaren till The Backpack, Adrian, manager på Motswari, och Howard, ägare till Green Elephant, pratade om hur utmanande familjesituationen ofta ser ut för många av de anställ-da. På grund av den höga arbetslösheten i Sydafrika, särskilt i svarta samhällen, måste de anställda ofta försörja många fler än bara sin närmsta familj. 16 Detta sätter i sin tur ett visst ansvar på arbetsgivaren.

På frågan vad den största förändringen blev i och med certifieringen fick vi varierande svar. På Green Elephant, som håller på att bli FTT-certifierade, på The Backpack och hos Uthando var den största skillnaden införandet av olika policies. Ägaren på Green Elephant sa att detta var utmaningen framöver, att förankra dessa policies och att i praktiken arbeta utifrån dessa.

På The Backpack hade man tidigare “muntligen” jobbat utifrån strategier om till exempel antidis-kriminering eller HIV/AIDS, men man hade inte haft dem nedskrivna, något som blev ett krav i och med certifieringen. Hos Uthando hade certifiering-en resulterat i en uppförandekod. På Antrim Villa tyckte de att den största skillnaden

15 På grund av Uthandos annorlunda inriktning i jämförelse med de andra verksamheterna vi undersökt redovisas deras verksamhet först i delen om samhällsprojekt.16 Ett begrepp som nämndes för detta, dvs. att arbetslösheten bland svarta och färgade i sin tur gör att de svarta och färgade som jobbar får försörja många fler, var “black tax”.

8

"You need a symbol to translate the story"- Lee, ägare på The Backpack

"It's all about being humanly responsible" - Adrian, manager Motswari

med certifieringen blev att ett ökat fokus las på personalen och deras kompetensutveckling. Kompetensutveckling av de anställda var även något som Motswari nämnde som en viktig del av FTT-certifieringen.

Vi frågade även anställda vad FTT innebar för dem. På The Backpack svarade en av de anställda att det handlar om att “ge tillbaka” till samhället. På Dyer Island Cruises svarade en av de anställda att FTT innebär att alla tas om hand om - ett företag som är certifierat är inte bara ett företag som exploaterar till varje pris för att skapa vinst, utan ett företag som bryr sig om människor och miljön.

I princip alla ägarna eller föreståndare vi pratade med sa att processen att bli FTT-certifierade var omfattande. Den innebar mycket pappersarbetet och tog lång tid. Många olika kriterier skulle vara uppfyllda; mer omfattande kriterier såsom strategier och arbetssätt, men även mindre som att ha en giltig tv-licence, giltigt alkoholtillstånd eller ett godkänt system för musikrättigheter. Särskilt de företag/arbetsgivare som var små, som Green Elephant, sa att det var en utmanande process för dem med tanke på deras storlek.

Ett annat exempel på den gedigna processen var att The Backpack tidigt 2006 försökte att bli certifierade redan då, men som inte lyckades färdigställa allt då. Det var inte förrän de hade en projektanställd som tog sig an certifieringsprocessen och som arbetade med detta heltid, som de tillslut lyckades bli certifierade med allt vad det innebar.

Alla höll däremot med om att det var positivt att certifieringen var omfattande för det inne-bär att bara de som är riktigt hängivna kan bli certifierade, plus att många tyckte det var en bra årlig “check-up” för dem själva, så att de vet var de står och för att säkerställa att allt formellt är på plats.

Sociala villkor och arbetsmiljö

Lön och anställningsformerEtt problem inom turismbranschen, som nämnts ovan, är utnyttjande av arbetskraft och alltför låga löner. Enligt FTT:s kriterier är det ett krav att det anställda får minst minimilön. Minimilönen i service- och hotellbranschen ligger runt 3 000 rand per månad enligt syd-afrikansk lagstiftning.17 Det motsvarar ungefär 1 980 svenska kronor. 18 På samtliga FTT-certifierade verksamheter som vi besökte följdes kravet om minimilön, men det framkom att vissa tyckte att detta egentligen var ett för lågt ställt krav från FTT:s sida. Medan minimi-lön är ett obligatoriskt kriterium är ett valfritt kriterium att “visa engagemang för de anställ-das välfärd genom att betala en högre lön än minimilön”.

Ett av ställena som vi besökte stack ut lite extra vad gäller lön och det var The Backpack som betalar ut levnadslön till de anställda. Levnadslönen har räknats ut utifrån vad en person behöver på en månad; hur mycket det kostar för transport, mat, hyra etc. Idag ligger in-gångslönen på 8 500 rand på The Backpack (motsvarande 5 610 svenska kronor), vilket ju är

17 För 2016/2017 låg minimilönen på 2959.35 rand respektive 3 298.52 rand beroende på om hur många anställda det är på arbetsplatsen - färre eller fler än tio personer. www.labour.gov.za 17081318 Växlingskurs hos Forex 170824

9

"Fair Trade Tourism is all about giving back" - anställd, The Backpack

"I like that FTT does not come easy"-Xolani, guide Uthando

betydligt mer än den lagstadgade minimilönen i Sydafrika. Vad som också var anmärknings-värt var att alla de anställda, oavsett position, har samma ingångslön; oavsett om en jobbar i receptionen, i köket eller som städare. För en av de anställda vi pratade med räckte lönen ändå inte riktigt till då hon hade en stor familj utomlands att försörja, ett faktum som visar på svårigheter i att fastställa en levnadslön och även de utmaningar som många migrantar-betare i Sydafrika måste hantera.

Inom turismindustrin är det ofta vanligt med säsongsarbetare som endast jobbar i högsä-song, något som tyvärr ofta ger upphov till osäkra anställningar. Val- och hajdyknings indu-strin är exempel på verksamheter som har sin högsäsong i juni till december respektive juni till september. På Dyer Island Cruises/Marine dynamics är dock alla ca 100 anställda hel-tidsanställda med en fast lön, oavsett säsong. Under lågsäsong finns det andra arbetsupp-gifter, såsom att ta hand om båtarna eller jobba med natur- eller miljövård. Det förekommer även att turer blir inställda på grund av väder, eller som när vi var där, att många turister avbokar turerna då inga hajar synts till i området på några veckor, men även om turerna blir inställda får de anställda lön.

På The Backpack har de hittat en annan lösning för att inte behöva anställa säsongsarbetare. Istället anställer de ungdomar, ofta ungdomar som deltagit i något av projekten de stödjer (till exempel ett hopprepsprojekt de stödjer då ungdomar får lära sig hoppa hopprep efter skoltid) eller barn till någon av de redan anställda, som kommer in och jobbar extra. 19 Ung-domarna får komma in och jobba när andra anställda har semester eller behöver vara borta.

FörmånerI Sydafrika har personer över 60 år tillgång till statlig pension, s.k. “old-age grant”. En person kan få som mest ca 1600 rand per månad, motsvarande ca 1000 kr20. Sedan 1956 har det även funnits “Pension Funds Act” som reglerar att anställda kan få pension genom sin an-ställning, men ett problem i Sydafrika är att många inte har tillgång till en sådan typ av pensi-on på grund av den omfattande arbetslösheten, många arbetstillfällen i informella sektorer, samt säsongsarbete och andra typer av osäkra anställningar21.

Vad gäller FTT finns det inget specifikt i standarden om pension, men på Dyer Island Cruises sparades en andel av lönen till pension22. På The Backpack hade de istället en s.k. “provident fund” för de anställda, där 900 rand av lönen per månad (ca 562 kr) går till fonden. Dessa ihopsamlade medel kan sedan användas till pension eller annan ledighet för de anställda vid ett senare tillfälle.

Vad gäller sjukvård så är den mest grundläggande primärvården i Sydafrika gratis för alla. Det finns dock stora skillnader vad gäller tillgången på resurser på de olika sjukinrättningar

19 https://backpackers.co.za/responsible-tourism/community-projects/ 17082420 http://www.gov.za/services/social-benefits-retirement-and-old-age/old-age-pension. Enligt växelkursen 17072821 http://www.pensionfundsonline.co.uk/content/country-profiles/south-africa/98 17072422 Med undantag för de anställda inom den verksamhet som finansieras av The Conservation Trust. The Conservation Trust ses som en separat NGO.

10

"How can you justify not giving someone a job in the winter because of low season?" - Lee, ägare The Backpack

beroende på om det är privata eller statliga, och således på sjukvårdens kvalitet23. På The Backpack har de anställda bland annat tillgång till fri sjukvård. Företaget betalar för 4 besök hos en privat doktor per år för respektive anställd, något som de flesta anställda vi träffade uppskattar. På Dyer Island Cruises ingår i sin tur regelbundna hälsokontroller (för blodprov, HIV-test etc.) för de anställda.

I Sydafrika är 15 dagar semester lagstadgat. På samtliga verksamheter som vi besökte var det detta som gällde, men vi fick intrycket av att arbetsgivarna var tillåtande vad gäller att ta ut mer, visserligen obetald, semester. Både på Dyer Island Cruises och The Backpack pratade vi med anställda som haft möjlighet att ta ut längre ledighet än 15 dagar.

Då lokaltrafiken i småstaden Gansbaai, där Dyer Island Cruises ligger, är begränsad, har de anställda också förmånen att få transport till och från arbetsplatsen i form av en shuttle som företaget bistår med. På Motswari och Ulmani har de anställda en “egen by” där de kan bo så att de slipper långa transporter. Eftersom transporttiderna i Kapstaden är långa för många av de anställda på arbetsplatserna vi besökte, och risken för kriminalitet hög i storstaden, finns det möjlighet för de anställda att sova över på The Backpack och Green Elephant i mån av sängplats.

UtbildningSom många av ägarna till de olika verksamheterna nämnde är kompetensutveckling en viktig del av FTT. Detta var därför en integrerad del av verksamheten på de arbetsplatser vi besökte.

På The Backpack finns ett stipendieprogram på 15 000 R per år. Pengarna kommer delvis från depositionen för nyckeln, som gästerna vid utcheckning har möjlighet att skänka till fonden. Många av de anställda använder stipendierna till sina barns skolavgifter, som en av r eceptionisterna som vi pratade med. Andra använder det för att själva utbilda sig. En av säkerhetsvakterna utbildar sig till exempel till att bli pastor och en annan av de anställda studerar turism vid sidan om. Även de som börjat jobba på The Backpack deltid, via till exempel hopprepsprojektet, har fått sin utbildning betald. Det satsas också på annan kompetensutveckling som kan vara viktig för vandrarhemmets skötsel. Trädgårdsmästaren hade till exempel ingen för-kunskap om odling när han började arbeta där, men har genom utbildning som The Backpack betalat för, fått kunskap om hur trädgården, växterna och komposten på vandrarhemmet ska skötas.

Även på Motswari kan de anställda ansöka om stipendium för att stärka sin kompetens, till exempel att ta körkort. Att de anställda har körkort gynnar även verksamheten, då flera kan hämta/lämna turister på flygplatsen eller hjälpa till på annat vis. De anställda har även fått data-, första hjälpen- och HIV-utbildning. När det gäller safariguider kan de allt eftersom de stärka sin kompetens då det finns olika nivåer och diplom, och på så sätt även utöka sin lön.

På Antrim Villa hålls månadsmöten med personalen där varje möte har ett särskilt tema. Temat på respektive månadsmöte har i syfte att personalen ska få nya kompetenser. Första hjälpen har bland annat varit ett tema. Joy, som är manager där, berättade att de anställda

23 https://www.brandsouthafrica.com/south-africa-fast-facts/health-facts/health-care-in-south-africa 170824

11

"FTT is all about uppskilling people"-Adrian, manager Motswari

först inte förstod syftet, men nu börjar de förstå hur viktigt det är att lära sig nya saker. Joy betonade vidare att om de anställda kan klara av alla olika positioner som krävs för att driva hotellet, så blir inte verksamheten lika sårbar om någon är frånvarande.

Dyer Island Cruises betalar också utbildning för de anställda och en av de anställda vi pratade med sa att cheferna generellt är väldigt passionerade vad gäller utbildning och att öka perso-nalens färdigheter. De har till exempel sett till att de som vill fått möjlighet att utbilda sig till diplomerade guider och det är även några som nyligen utbildat sig för att bli skeppare, vars utbildning företaget då betalat för.

Trivsel och personlig utvecklingNågot som vi generellt noterade efter våra besök på de olika arbetsplatserna var att många av de anställda verkade trivas bra på sina arbetsplatser. Detta tror vi är ett resultat av det en-gagemang från ägarna och cheferna som vi märkte, något som i sin tur gjorde att det kändes som att arbetsgivarna verkligen tog hand om de anställda, även vad gäller sådant som inte var jobbrelaterat. Detta märktes tydligt på The Backpack, där ägaren Lee som vi intervjuade berättade om olika sätt som hon underlättat för de anställda, bland annat då de anställda haft problem ekonomiskt eller i sina privatliv. Bartendern på The Backpack var t ex väldigt tacksam för att The Backpack gett honom en chans. På The Backpack var det också påfallan-de många av de anställda som var kvinnor, något som var ett medvetet val enligt ägaren Lee.

En av de anställda på Dyer Island Cruises lyfte också fram ägarnas och chefernas engage-mang för personalen och att det fanns en mentalitet inom företaget att hela tiden lyfta och hjälpa varandra. Hon trodde inte att samma mentalitet fanns på de andra företagen med lik-nande verksamhet i Gansbaai.

Vi tror också det faktum att många av ägarna och/eller de som ledde verksamheterna hade tydlig lokal förankring bidrog mycket till den positiva känslan som vi fick med oss efter våra besök. Även om syftet med verksamheten i första hand var turism i olika former, fick vi intrycket av att utvecklingen i närområdet var minst lika viktigt för ägarna (något som kanske inte hade varit fallet med stora utlandsägda kedjor inom t ex hotellbranschen).

Vi märkte också att något som de anställda uppskattade var att det fanns utrymme för utveckling för dem, både vad gäller färdigheter i jobbet (se avsnittet ovan om utbildning) och på ett personligt plan. Vi såg många exempel på “empowerment”.

På The Backpack fanns det många personer vi träffat som stärkts - bartendern från Johannesburg som fick en chans, migrantarbetare från bland annat Zimbabwe och Malawi som fått arbete och utbild-ning av The Backpack och de som fått möjlighet att deltidsarbeta på The Backpack genom att visa framfötterna i hopprepsprojektet som GCU (Greater Commission United) driver i townshipet Heidenveldt som The Backpack i sin tur stödjer.

På Antrim villa har managern Joy själv gjort en resa, då hon initialt började arbeta som stä-dare och hon sa att hon början var ganska blyg och att hon sällan själv tog initiativ att prata

12

"I see the company as my family"-anställd, Marine Dynamics

Peppigt budskap hos GCU.

med hotellgäster. Idag är hon som sagt den enda managern på Antrim villa och ägaren Jonas, som är bosatt i Sverige, högra hand på plats på hotellet i Kapstaden. Enligt en av de anställ-da på Dyer Island Cruises var det som hon verkligen gillade med jobbet var att hon alltid lärde sig något nytt och utvecklades hela tiden, och det märktes verkligen när vi intervjuade henne. På lodgen Ulmani Bushcamp var de först med att utbilda safariparkens spårare, dvs. lokalbefolkning som kunde mycket om djurlivet och området, till att bli diplomerade guider. Innan dess var det främst europeer som arbetade som guider, men genom att använda spårarna utnyttjade man den lokala kapaciteten och de som faktiskt kan området på riktigt. Allt detta är exempel på hur FTT stärkt människor.

Miljö- och hållbarhetsarbete

Här följer några exempel på hur de olika verksamheterna försöker minska sin miljöpåverkan.

EnergiPå Ulmani buschcamp har man valt att endast använda solceller som energikälla. Motswari menade dock att solceller skulle förstöra det es-tetiska intrycket på anläggningen men att solceller fanns där de an-ställda bor. The Backpack och Green Elephant värmde allt sin varmvatten med solenergi från solpaneler (det visade sig att det faktiskt var grundaren till Green Elephant som installerat solpanelerna på The Backpack).

ÅtervinningGreen elephant samarbetar med en organisation som tar hand om återvinningsmaterial. Där arbetar personer med funktionsvariationer och Green Elephant sponsrar även de an-ställda med lite extra pengar över jul, då anläggningen är stängd för arbete. Enligt ägaren Howard kostar det dem inte mycket pengar.

På Motswari ansåg managern att det var viktigt med återvinning då “allt som kommer in även måste gå ut”, även om det ibland var dyrt att hantera. Antrim villa hade också återvinning, något som de haft redan innan FTT-certifieringen. The Backpack hade också återvinning. Även matavfall, framför allt från köket, användes till kompost, de hade en s.k “worm farm” som de matar med grönsaksrester från köket. Komposten används sedan som ny jord i trädgården. De tar också tillvara på kapsyler från baren, som de ger till en handarbe-tare som använder det till sina hantverk (som också säljs i deras shop).

Vatten

Något som i inledningen nämndes som en av turismens baksidor var vattenanvändningen och slöseriet med vatten som många turistaktiviteter ger upphov till. För Motswari är vat-tenfrågan därför viktig. Till följd av torka och att elefanterna dricker mycket vatten så finns en viss risk för att brunnarna ska sina. Allt vatten på anläggningen måste också renas innan det leds tillbaka på grund av det känsliga ekosystemet. Vattnet kommer främst utifrån parken och är då förorenat men man har dragit egna ledningar och byggt egna vattenhål.

13

Solcellerna förser The Backpack med varmvatten.

På grund av vattenbristen i Kapstaden den här vintern (dvs. när vi var där) uppmanade både The Backpack och Antrim Villa besökarna att spara vatten på olika sätt. På grund av den akuta vattenbristen fick till exempel inte kran-vatten användas till bevattning av trädgårdar eller växter och om detta inte efterlevdes kunde de få böter. Ett sätt att spara vatten på var vid duschning, då använt duschvatten skulle samlas upp i hinkar. Detta kunde i sin tur sedan användas för bevattning i trädgården eller till städning av golv. Antrim Villa hade även tagit ansvar genom att sätta in vatten-reglage till vattenkranar och dusch. På The Backpack satt det även små skyltar på toaletterna om att tänka på att man inte skulle spola toaletten om man inte absolut behövde.

Inköp

En baksida med turismsektorn är att den ofta “läcker” inkomster från lokalsamhället, till an-dra länder. Inom FTT har de flera principer som handlar om att ta hänsyn till lokalsamhället och att det ska främjas av turismen. Liksom med annan form av rättvis handel ska FTT verk-samheterna arbeta för långsiktiga relationer med leverantörer, särskilt små, lokala entrepre-nörer, exempelvis genom att gynna och samarbeta med andra Fairtrade och FTT-företag. 24

På The Backpack försöker de handla så mycket som möjligt av råvaror och annat till vandrar-hemmet lokalt. På Antrim Villa köper de in all mat som erbjuds på hotellet från mindre företag (“one-man companies”).

På The Backpack erbjuder de Fairtrade-kaffe om man köper en kaffe separat i deras bar (som görs av kaffebönor i kaffemaskin), men det kaffe som erbjuds som en del av frukostbuf-fén som ingår är inte Fairtrade. De har också ett par Fairtrade-viner i baren och de säljer Fair trade-produkter som till exempel Fynbos Fine Foods produkter i deras shop. Även Antrim villa har Faritrade-vin och ibland Fairtrademärkt choklad och kaffe.

På Motswari användes bara ekologiska städprodukter och på Antrim villa används också endast miljövänliga, nedbrytbara städprodukter och material.

DjurhållningÄven om det framkom en synpunkt om att FTT-kriterierna inte alltid anpassats till safaris, utan är mer riktade till hotell, finns det inom FTT en miljöstandard och en del som handlar om biodiversitet och även om hur man som volontär (om volontärverksamhet finns) ska förhålla sig till vilda djur. Där står bland annat att varje verksamhet ska ha en plan specifikt för detta (vi fick tillgång till Ulmani och Dyer Islands planer).

På safarianläggningarna innebär detta att visa respekt och hålla avstånd till vilda djur till exempel genom att bara åka med en jeep i taget, inte stressa och störa djuren eller orsaka betteenden som inte är naturliga. Detta går man även igenom med turisterna innan avfärd.

24 http://www.fairtrade.travel/source/functionality/handlers/FileHandler.ashx?id=10268 170825

14

Kom i håg! På The Backpack

Vi frågade specifikt Dyer Island Cruises om deras hajsafari, då detta är en ganska omdisku-terad aktivitet, där turisterna är i burar under vattnet och hajarna lockas till dessa. Eftersom inget bete används och vattnet redan är hajrikt menade de på Dyer Island Cruises att detta inte påverkar hajarnas beteende. Tiden vid båten utgör också bara någon procent av deras totalt vakna tid, då hajarna bara stannar någon minut.

Dyer Island Cruises och Marine Dynamics står även bakom finansieringen av The Dyer Island Conservation Trust som driver ett antal forsknings - och bevarandeprojekt som ett rehabiliteringscentrum för afrikanska pingviner och fåglar som skadats. De håller även i utbildningsprogram för skolbarn, sätter upp små hus/nästen för de afrikanska pingvinerna där de kan lägga ägg25 , studerar och forskar om vithajar och valar, anordnar håll havet rent-kampanjer och hjälper valar och delfiner som har strandat i området. Allmänheten kän-ner väl till företagen och deras arbete i Gansbaai, och kan ringa dem om de till exempel hit-tar uppspolade döda djur. Att det går bra för företagen är en förutsättning för att kunna driva alla dessa initiativ (även om själva rehabiliteringscentret också sponsrats av Wolkswagen).

SamhällsprojektEn viktig del av FTT är inte bara de anställdas villkor och respekt för miljön, utan vad som går tillbaka till samhället runtom. Det handlar om att undvika exploatering och att främja utveck-ling och kapacitetsutveckling lokalt, även om lokalsamhället inte direkt berörs av turismakti-viteterna. De flesta aktörer som är FTT-certifierade har därför olika samhällsprojekt som de på olika sätt stödjer.

Ett av FTT: s kriterier handlar om att verksamheterna ska erbjuda besökarna möjlighet att handla lokala produkter och service. 26 Motswari har projekt i syfte att sprida information om HIV, ett eget initiativ mot noshörnings-tjuvjakten samt en lokal butik, där alla inkomster går till olika projekt. På anläggningen är all konst som tavlor, skulpturer, design etc från lokala konstnärer. Den förre managern skrev en bok om starka kvinnor som jobbade på Motswari och pengarna för försäljning av böckerna gick tillbaka till en fond för kvinnor.

25 Människor har använt pingvinernas spillning som gödsel, vilket lett till att pingvinerna inte kunnat bygga skydd för sina ägg. Detta har i sin tur gjort att både människor och andra fåglar kunnat ta deras ägg och därmed har populationen minskat.26 www.fairtrade.travel/source/functionality/handlers/FileHandler.ashx?id=10267 170825

15

"We print t-shirts and the money goes straight back to conservations for the security for the rhinos. And the people want to take part of that. People want to be involved." - Adrian, manager Motswari

Hos pingvinerna på rehabiliteringscentret.

Ulmani ger de anställda möjlighet att sälja hantverk i deras buti k och hjälper lokala närlig-gande byar med utbildning och anställningar. Även The Backpack hade en buti k i anslutning ti ll recepti onen med Fair Trade varor och där de fl esta produkter producerats av marginalise-rade grupper. De hade även tagit det hela ett snäpp längre genom att dubbelmärka varorna med både det pris som de själva tog för varorna samt hur mycket som producenten skulle få för att visa vad som fakti skt går ti llbaka ti ll arbetare. I buti ken på Dyer Island Cruises gick allti d en liten del av överskott et för varje såld vara ti ll The Dyer Island Conservati on Trust.

Uthandos bidrag är förstås givet i sam-manhanget då hela deras aff ärsidé går ut på att stödja lokalsamhället genom turism. Genom deras samarbete med olika lokala organisati oner kan turister bidra ti ll fi nansieringen av olika goda samhällsiniti ati v. 75 procent av deras månadsvisa inkomst går oavkortat ti ll dessa olika organisati o-ner. Kraven de ställer på organisati oner-na/projekten de samarbetar med är att de är förankrade i samhället , dvs. “com-munity based”, och icke vinstdrivande. De måste kunna redovisa sin ekonomi och tydligt visa på hur lokalsamhället (community) gynnas av verksamheten.27 Det har hänt att de har fått avbryta samarbeten där den andra parten inte har levt upp ti ll kraven.

The Backpack sponsrade bland annat ett hopprepsprojekt för skolungdomar (med fl ickor särskilt i åtanke) och Mdzananda animal hospital (som går att besöka genom Uthandos turer). Hopprepsprojektet syft ar ti ll att dels ge ungdomar i en utsatt miljö en hobby, dels kompensera för att regeringen nyligen ha dragit ner på undervisningsti mmarna i idrott . Mdzananda animal hospital försöker få lokalsamhället att visa omsorg för djur och erbjuder vård ti ll lägre kostnader.

Antrim villa samarbetade med The Darling trust, (ett initi ati v som även Uthando samarbe-tade med).The Darling trust arbetar med att stärka individer - “hjälp ti ll självhjälp” genom utbildning och hälsovård (i Darling, en stad en ti mmes bilfärd norr om Kapstaden).

Både Motswari, Uthando och The Backpack var även engagerade i Pack for a purpose som går ut man som turist kan skänka saker som eft erfrågas av en organisati on.28 Vi skänkte ti ll exempel ett par fotbollar ti ll GCU som The Backpack samarbetar med.

Social hållbarhet och eti ska dilemmanAtt lokalbefolkning utnytt jas eller negligeras ti ll förmån för turistatt rakti oner är vanligt, som vi tog upp i inledningen. Vi har däremot sett många exempel genom FTT på hur dett a kan motverkas och hur turismen istället kan gynna lokalbefolkning.

Uthando är till exempel mycket engagerade i att verksamheten ska bedrivas på ett schysst sätt med hänsynt ti ll de grupper och individer som turisterna kommer i kontakt med.

27 www.uthandosa.org/projects 170703 28 www.packforapurpose.org

16

Sång- och dansframträdanden mött e oss under besöket på ett kulturcenter under Uthandos guidning.

"How would you feel if someone came uninvented into your home, taking pictures?"-Xolani, guide Uthando

De har tagit fram en uppförandekod som turisterna får ta del i innan de åker ut på turen. Den innehåller exempelvis förhållningsregler kring fotografering. De menar på att det går bra att fotografera personer man möter i samband med besök hos ett projekt/en organisation men att däremot knäppa bilder på folk på måfå ute i townshipen inte är ett schysst beteende.

När vi åkte på turen ingick till exempel ett besök på en förskola. På frågan om hur Uthando ser på barnens roll i turismen och hur de inte ska behöva komma i kläm fick vi svaret att man som besökare tar del av det som råkar ske just då på skolan, dvs det görs inte upp något särskilt program enkom för besökarna. När vi var där sov barnen till exempel, något som kanske kan anses tråkigt ur upplevelse-synpunkt av många turister, men som Xolani menade är att visa en naturlig del av barnens vardag på förskolan. I uppförandekoden tar de också upp det olämpliga i att som besökare ge gåvor till barn man träffar på under rundtu-ren. De ska i så fall ges till någon vuxen ansvarig på plats. Uthando kör endast en tur per dag, måndag till fredag. Det är inte avsikten att det ska vara något storskalig massbesöksturism.

Ett annat omdiskuterat fenomen inom turismbranschen, vars etik har ifrågasatts, är volon-tärturism. På det här området har FTT, åtminstone vad gäller volontärturism där interaktion med barn sker på daglig basis, sedan 2016 därför infört strängare regler och kriterier. Den enda verksamhet som vi besökte som hade volontärverksamhet var Dyer Island Cruises som tar emot volontärer som bland annat hjälper till på deras rehabiliteringscentrum för pingviner och fåglar, är behjälpliga i forskningsprojekt och städar stränder. De har inga sär-skilda intagningskrav för volontärerna. De måste stanna minst två veckor, men vanligast är dock ca en månad (som allra längst kan man stanna i tre månader). Volontärverksamheten omfattas dock inte direkt av FTT:s hårdare regler för volontärverksamhet då interaktionen främst sker med fåglarna. Enligt Xolani som handleder volontärerna på rehabiliteringscen-tret så vidtar de vissa försiktighetsåtgärder varje gång de har nya volontärer, då de inte låter volontärerna komma nära pingvinerna förrän efter ett par dagar.

6. Slutsatser och reflektioner

En första reflektion efter våra intervjuer, och som satte vår frågeställning i ett nytt ljus, var att vi insåg att många av de aktörer vi intervjuat haft ett miljötänk eller tankar kring socialt ansvar redan innan FTT-certifieringen. Det var alltså det faktum att verksamheterna redan var inne på det hållbara spåret som gjorde att det själva ville och kunde FTT-certifieras. I det avseende har inte FTT-certifieringen i sig gjort “revolutionerande” skillnader, utan många av initiativen, som levnadslön på The Backpack eller ekologiska och miljövänliga städprodukter på Antrim Villa, var sådant som redan implementerats innan FTT-certifieringen.

Det man kan säga, som också många av ägarna och cheferna framförde, var att FTT var bra i marknadsföringssyfte. Förutom någon aktör som var skeptisk mot att använda märkningen i sin marknadsföring då denne menade att besökarna på så sätt fick vissa förväntningar, var de flesta positiva och menade att ett intresse för FTT skapas ju mer märkningen syns. Från ägarsynpunkt verkar detta, tillsammans med det ökade fokus på personalens kapaci-tetsutveckling som FTT innebär, vara den största fördelen som FTT-certifieringen för med sig.

17

Vad gäller märkningens påverkan på människor, så kan det konstateras att minimikraven som generellt ställs i Sydafrika uppfylls, vad gäller lön, semester och pension i enlighet med FTT:s obligatoriska kriterier och krav. Vi upplevde inte att de anställda nödvändigtvis var mycket lyckligare för att de hade högre lön eller bätt re förmåner, men det märktes att de trivdes på sina arbetsplatser och att de uppskatt ade att ha schyssta arbetsgivare som investerade i deras utveckling (och deras barns utbildning) och som ti llät viss fl exibilitet vad gäller ti ll exempel semester (en typ av fl exibilitet som inte nödvändigtvis fi nns på liknande arbetsplat-ser i Sydafrika). Vi har fått insyn i komplexiteten i att vara en schyst arbetsgivare, inte minst vad gäller lönefrågan. Hur omfatt ande är egentligen en levnadslön? Och hur stort ansvar bör arbetsgivaren ta när samhällets funkti oner brister?

FTT: s princip om att turismverksamheten ska sträva eft er att vara hållbar har bland annat preciserats som att de ska minska läckage genom lokala inköp (och att anställa lokalbefolkningen).29 Vi blev som sagt im-ponerade över att alla ägare och chefer vi träff ade hade ett otroligt driv och engage-mang - framför allt vad gäller personalens välmående, såväl som på jobbet som privat. Att anställa lokalbefolkning verkade således vara en självklarhet. Att köpa in varor lokalt var något alla sa att de strävade eft er och ti ll stor del gjorde.

Kopplat ti ll dett a kunde man se verksamheternas engagemang i lokalsamhället via deras samhällsprojekt, eller i de verksamheter som innefatt ande djurvård, bevarings- och forsk-ningsprojekt. Vad gäller påverkan i lokalsamhället stack Uthando så klart ut, då hela deras verksamhet bygger på att investera i samhällsprojekt i townships. Det som vi vill belysa är att det verkligen verkade fi nnas ett genuint engagemang för projekten - de var inte projekt som verksamheterna stödde för att “det skulle se bra ut”. Att vissa av deltagarna i GCU:s hopprepsprojekt fått anställning på The Backpack och att allmänheten i Gansbaai i första hand kontaktar Dyer Island Cruises för hjälp med skadade djur på stranden, är två tydliga exempel på hur projekten fakti skt gjort en skillnad för och i lokalsamhället.

Vad gäller de miljömässiga aspekterna var det många av aktörerna som vi besökte som re-dan var inne på det spåret innan de blev certi fi erade, men det gemensamma för alla aktörer vi besökte var en medvetenhet vad gäller vatt enbristen och det positi va med återvinning och energi från solceller.

Eft er att ha tagit upp dessa positi va exempel vill vi också understryka att vår avsikt med studien främst har varit att undersöka och visa på engagemang hos verksamheterna. Det innebär inte nödvändigtvis att det saknas frågor för dem att arbeta med ur förbätt rings-synpunkt. Exempelvis fi ck vi höra om en verksamhet där det kunde bli många arbetsti mmar under högsäsongen. En klassisk oreda i källsorteringstunnorna på ett av boendena bevitt na-des också. Lite kluvna kände vi oss också inför besöken på förskolor som man kan göra via Uthando (även om de försäkrade att besöken inte skedde så ofta).

29 www.fairtrade.travel/The-six-principles-of-Fair-Trade-Tourism/ 170825

18

Näpet möte med en liten en.

Vi har sett många fi na initi ati v för att sprida resurser från turismen ti ll människor i det lokala samhället - allt från grepp som att låta depositi onen för nyckeln (frivilligt) gå ti ll att stödja olika samhällsprojekt ti ll att investera i enskilda individer i personalstyrkan och deras famil-jer. På samma sätt har vi lärt oss fl era sätt att som turist minimera den negati va inverkan på miljön - som att hushålla med vatt en eller ha möjligheten att bidra ti ll forskning och olika bevarandeprojekt. Vi har också sett att en FTT-certi fi ering oft a indikerar ett gediget och ge-nuint engagemang hos de som arbetar med verksamheten. Kopplat ti ll dett a blev vi positi vt överraskade över att FTT verkligen visade sig vara ett nätverk - där alla känner alla och där alla hjälper varandra.

Turismbranschen är en betydelsefull sektor i Sydafrika och det är förstås vikti gt att den utvecklas på ett eti skt och hållbart vis. Vårt intryck är att det ligger ett ambiti öst arbete bakom och inom FTT. Det känns hoppfullt att det fi nns kunskaper och engagemang som förhoppningsvis kommer att spridas till allt fler och inspirera även de som inte ursprungligen är engagerade i frågorna.

7. Källor

Intervjuer (datum):

Green elephant: 170626

The Backpack: 170627, 170628

Marine Dynamics: 170701, 170702

Antrim Villa: 170703

Uthando: 170704

Internet

htt ps://backpackers.co.za www.brandsouthafrica.com/south-africa-fast-facts/health-facts/health-care-in-south-africahtt p://data.worldbank.org/country/south-africa/ htt p://www.fairtrade.travel/Home/www.forex.se www.labour.gov.zawww.packforapurpose.orgwww.schystresande.sewww.ui.se/landguiden/ww.uthandosa.org/projects

Böcker

Länder i fi ckformat. Sydafrika 2015

19

Uthando tog oss med ti ll ett stadsodlingsprojekt.