Forum Antroposofi

nr 1 2o15

foru m för a n t roposof i n r 1 2o15

4–5 Notiser

6–7 Nyhetskrönikor:

New York, Utøya, Paris Konunganarren

Friheten dör inte i kulregnet

8–11 Essäer:

Den verksamme Staudenmaier -en nyttig prövosten

12–18 Krönikor:

BERAS Mot vår medelpunkt

Antroposofiska läkemedel Marianne Schubert på besök

Hur kan en ängel falla What is the youth initiative program

Vad gör de nu? Hälsovecka på Island

Goetheanum meditation Uppvaknandet

21–23 Levnadsteckningar

Goetheanum som fokuspunkt

19 Bokanmälan: Sammanhang

2o–21 Bilduppslaget

22-23 Levnadsteckningar

Till minne

24–29 Kallelse till årsmöte

Verksamhetsberättelser: Antroposofiska Sällskapet

Fria Högskolan för Antroposofi

3o–31 Årstema

Medlemskap

32–37 Kalendarium

Järna, Stockholm och Norrköping

4o Bildberättelse

per spek t i v et

Årstemat för det Allmänna Antroposo-fiska Sällskapet utgår från ett språk av Ru-dolf Steiner:

”Lär människan känna sig själv:Blir självet till värld för henne;Lär människan känna världen:Blir världen till själv för henne; ”

Det karaktäristiska för människan i den nuvarande fasen av mänsklighetens evolu-tion, är upplevelsen av det egna jaget som en separat del av världen. Hon har upple-velsen av att befinna sig utanför ”världen”, men samtidigt finns även en känsla av att inte vara ett väsen utanför, utan inom uni-versum. Detta förhållande skapar en ex-istentiell spänning som upplevs mer eller mindre starkt hos olika individer.

I Rudolf Steiners bok ”Frihetens filo-sofi” undersöks vad som ligger till grund för detta förhållande och hur motsätt-ningen mellan den inre – och den yttre världen kan övervinnas:

”Det andliga livets historia är ett oav-brutet sökande efter helheten mellan oss och världen. Religion, konst och vetenskap syftar lika mycket till det-ta mål”.

Urmotsättningen uppstår i människans medvetande genom att vi frigör oss från naturens modergrund och ställer oss så-som jag gentemot ”världen”. Goethe ut-talade detta i sin essä Die Natur: ”Vi lever mitt i den (naturen) men är främmande för den. Den talar oupphörligt med oss men förråder inte sin hemlighet för oss”.

Människan och världenDick Tibbling & Mats-Ola Ohlsson

I ”Frihetens Filosofi” visas en väg som utgår från det faktum att vi lösryckt oss från naturen men att vi ändå måste ha ta-git med oss något i vårt eget väsen: ”Detta naturväsen i oss måste vi söka upp, då skall vi också återfinna sammanhanget”.

I det egna väsendets djup kan män-niskan komma till en upplevelse av: ”här är inte bara jag, här ligger något mer än jag”. Här kan människan återfinna de element som räddats över vid skilsmäs-san från naturen.

I den vidare undersökningen visar Ru-dolf Steiner att det finns något som upp-levs i det tänkande medvetandet som på samma gång utgör innehållet i världen och att detta något utgörs av världens idéinnehåll.

”Vårt tänkande är inte individuellt så-som vårt förnimmelse- och känsloliv. Det är universellt”.

Tänkandet är bortom subjekt och objekt, det bildar dessa begrepp som alla andra. I tänkandet kan motsättningen mellan subjekt och objekt upphävas. Det intellek-tuella tänkandet når inte fram till denna upplevelse, det är fångat i en föreställ-ningsvärld där illusionen uppstår att tan-karna endast finns inom människan.

För att komma till ett ”rent” föreställ-ningsfritt tänkande fordras ett medita-tivt fördjupande i tänkandets natur.

I antroposofin finns många meditativa anvisningar som kan vara till hjälp för att fördjupa förståelsen av människans relation till världen.

I den ”Läkepedagogiska kursen” beskrivs en meditation som har en andlig aspekt och som samtidigt leder till kunskap om män-niskans kroppsliga konstitution. På mor-gonen kan följande meditation genomsyra själen: ”Jag är i Gud” och på kvällen ”Gud är i mig”. De meditativa orden förbinds med bilden av en blå punkt och en gul krets (morgonen) respektive en gul punkt och en blå krets (kvällen). I övandet låter man punkten förvandla sig till en krets och kret-sen till en punkt. Efter beskrivningen av meditationen ges uppmaningen:

”Ni måste förstå, att en krets är en punkt, en punkt är en krets och detta måste ni förstå djupt i ert inre”.

I det meditativa övandet ska den stäm-ningen råda, att man dyker ned i verklig-heten, att man griper tag i verkligheten.

Det kunskaps- och meditativa arbe-tet som kommer ur antroposofin har inte som syfte att avskärma människan från verkligheten, utan har som mål att fördjupa människans faktiska existen-tiella förbundenhet med världen, på det kroppsliga, själsliga och andliga planet. I förordet till Goethes naturvetenskap-liga skrifter skriver Rudolf Steiner:

”Att varsebli idén i verkligheten är män-niskans sanna kommunion”.

Människan blir till värld och världen blir till människa.

Vidarklinikens vårdcentral flyttartill centrala Järna

Efterfrågan att lista sig som husläkarpa-tient på Vidarklinikens vårdcentral har blivit allt större, särskilt sedan även bo-ende i andra landsting har fått möjligheten att välja Vidarklinikens vårdcentral som sin vårdcentral.

För att kunna ta emot fler och komma närmare sina patienter flyttar Vidarklini-kens vårdcentral till Storgatan 4 som ligger centralt i Järna.

Den nya vårdcentralen öppnar den 4 maj 2o15.Källa: vidarkliniken.se. JH

FörfattarenMichael Ende var Steinerentusiast

Michael Ende (12.11.1929 – 28.o8.1995) till-bringade sina sista skolår på Steinersko-lan i Stuttgart. Han förblev Steinerfan hela livet och ägde 179 böcker ur Steiners samlade verk (GA). Den fria fantasin spe-lade en stor roll i Endes produktion och ”Momo” vann till exempel kampen mot tidstjuvarna bara med hjälp av sin fantasi.Från Antropos 1o-2o14/www.Anthromedie.net. GN

notiser

Vivaldi erövrar smartphoneseurytmiskt

17-18 oktober i år gavs tre offentliga euryt-miföreställningar där ca 1 ooo åskådare upplevde 142 ungdomar från ett antal oli-ka schweiziska waldorfskolor eurytmisera Vivaldis Fyra årstider. En ungdomssymfo-niorkester med fyra unga violinvirtuoser spelade i Wetzikon Waldorfskolas stora sal, som med sina 5oo platser är en av de största i Kanton Zürich.

Efter att eurytmigrupper från olika sko-lor övat in orkesterverkets olika delsat-ser, övades helheten under en gemensam knapp vecka, som också innehöll work-shops, samtal mm.

Ungdomarna fick entusiastiska applåder som aldrig ville ta slut.

I många smartphones musikspelare är nu inte bara hip hop, rap och techno upp-laddat utan just också Vivaldis Fyra årsti-der.

Nästa festival med samma omfattande dimension är redan planerad.Ur DG nr 46 2o14. GN.

Klass för flykting-barn inrättad

Rudolf Steinerskolan Berlin-Dahlem ska inrätta en klass för att välkomna flykting-barn. Klassen beräknas omfatta 12 – 15 barn och ska ha två lärare. En av dem är utbildad hemspråkslärare för tyska. Wal-dorfskolorna är enligt den tyska Waldorf-federationen (Bund der Freien Waldrof-schulen) adekvat utrustade för att ta emot flyktingbarn. ”Waldorfpedagogik har gjort ett bra arbete i många av världens länder, även under svåra betingelser” sä-ger Henning Kullak-Ublick från federatio-nens styrelse. Målet för dessa ”välkomst-klasser”, där man kommer att undervisa årskursövergripande, är att så snabbt som möjligt, senast efter ett år, kunna inklude-ra flyktingbarnen i de reguljära klasserna.Ur Das Goetheanum 9/2o15. GN.

Nya hemsidor

Goetheanum Meditation Initiative Worldwide har fått en ny hemsida. Besök den på: www.meditation.goetheanum.org Norden i Goetheanum Goetheanum i Norden 3o juli - 2 augusti Konferensen har nu fått en egen hemsida. Besök den på: www.nordenigoetheanum.com

notiser

Medverka iForum Antroposofi

Vi söker kontinuerligt bidrag till med-lemstidningen!

Särskilt efterfrågat är berättelser om an-troposofiskt inspirerade verksamheter. På olika sätt skapas där ett liv som utgör ett väsentligt bidrag till vårt samhälle. Men alltför få människor har kännedom om det. Ta tillfället att dela med dig av dina erfarenheter. Det finns många som är in-tresserade av din berättelse.

Berättelsen kan vara ett försök till por-trättering av verksamheten. Den kan ta fasta på enskilda aspekter av ett livsområ-de. Den kan vara ett samtal som helt utgår från en eller flera människor som på olika sätt är förbundna med arbetet.

Känns tröskeln till skrivande oöverstig-lig? Ställ frågan till en god vän. Kanske blir frågan just den kraft som frigör berät-telsen.

Kontakta redaktionen genom Joel Hallklint.

nyhetskrönika

New York, Utøya, Paris

Gerald Häfner

Idag jämför många ”Nine Eleven” med Charlie Hebdo. Omåttligt brutala terro-rattacker som får ett land, ja hela världen att hålla andan. Alla känner det - mycket mer skulle träffats och förintats än de människor som dödats. Frihet, tolerans och det humana står på spel. Desto vikti-gare är reaktionerna på det som hände: En oöverskådlig stor mängd människor går ut på gatorna, i Paris, Berlin, London, Am-sterdam. Ingen ils ken människomassa, det är individer, enskilda, brokiga, väldigt olika människor av all slags nationer, fär-ger och religioner. Många bär ett transpa-rent ”Je suis Charlie”. De ropar inte efter vedergällning, efter ännu mer krig mot al-Qaida, IS och figurerna bakom dem,

nej, snarare bekräftar de det som ger dem styrka, och som de vill stå för: frihet, to-lerans, broderskap. En om väl vande mani-festation av medbor ger ligt sinnelag. Och genast frågar politikerna: Hur mycket frihet kommer försvaret av vår frihet att kosta oss? Från USA borde man ta lär-dom. Både i NSA-staten som i kriget med drönarna offrades friheten till förmån för säker heten, kringskars medborgarnas rättigheter inåt som utåt. Vi skulle kunna dra bättre lärdomar av situationen: min-dre orättvisor, intolerans, utanförskap och mycket, mycket mer frihet, rättvisa, solidaritet och medmänsklighet, överallt, i näringslivet och i samhället och alldeles sär skilt i våra många förorter, för gätna områden i ett allt kallare profitorienterat samhälle. Mina tankar rör sig genom vår hemska och samtidigt storartade histo-ria. Hur tragiskt är det, men hur glad är jag sam tidigt att leva i Europa! Jag önskar mig att hela Europa reagerar på nya hot-bilder som den norske stats ministern Jens Stoltenberg gjorde för tre år sedan inför det snarlikt obegripliga, kallblodiga och brutala attentatet på Utøya: han talade inte om hämnd, inte om vedergällning, inte

Reflektioner över terrorattacken i Paris

om jakt efter dolda figurer i bakgrunden. Han demonstrerade inte militärisk beslut-samhet, skuldbelade inga, krävde inga lag -ändrin gar så som man reflexartat börjat göra nu i Tyskland. Stoltenberg var inte aktionsberedd, inte affekt styrd utan för-blev på ett välgörande sätt sansad i sin be-störtning över det ofattbara: ”Om en man kan bära så mycket hat i sig, kan vi alla till-sammans visa mycket mer kärlek.” (...) ”Vi är ett litet land men vi är ett stolt folk. Vi är upp rörda över det som har drabbat oss men vi kommer aldrig ett ge upp våra vär-deringar. Vårt svar kommer att vara mer demokrati, mer öppenhet och mänsklig-het. Men aldrig naivitet.”

Vilken exemplarisk europeisk reaktion på våldets brutala utbrott och på ifrågasät-tandet av våra fun da mentala värderingar!

Författaren av artikeln, Gerald Häfner, född 1956, är ledamot i det europeiska par-lamentet som företrädare för De Gröna. Han var med och grundade Die Grünen i Tyskland.

Ur Das Goetheanum nr.4, 2o15. Översättning FN.

nyhetskrönika

Konunga-narren

Philip Kovce

Maktens tragik och komikTrettondagen eller Epifania är konung-arnas tid. Konungamedvetande är själv-medvetande. Utan medvetande om sin konungslighet finns ingen konung. Kon-ungen behärskar sig själv – och andra. Han är medveten om sin uppgift – och om andras. Detta utgör samtidigt både hans storhet och hans tragik. Ty de andra, som han är konung för, försvinner ur hans blickfält. De är visserligen närvarande i hans medvetande, men som undersåtar, som barn till konungen, men inte kon-ungabarn, som fria. – Den självmedvetna konungen som inser att konstellationen är sådan och även inser dess tragiska sida, kallar en särskild gestalt sin vän och hjälpare: narren. Hovnarren är konung-ens öga, det som han är blind på. Hov-narren speglar konungens verkningar på andra människor – han speglar honom genom sig själv. Hans medel: humor.

Han lämnar öppet för konungen att tyda, att interpretera hans antydningar. Endast och allena denna öppenhet är det förbindliga elementet mellan narren och konungen. De är inte skyldiga varandra någonting. De skänker varandra tragik och komik. Vitsen är den sanning som tar tillbaka sig själv och därmed kan mottas. – Den konung som tar livet av sin narr, sticker ut sitt eget öga. Han förlorar sig själv ur blickfältet – och blicken för an-dra. En död narr är inte konungens spe-gel, utan hans karikatyr. Han är maktens missuppfattning i sig. Han är det förlo-rade medvetandet om världen – självför-älskat konungahat. Konungakärlek som kärlek till världen är narrkärlek till sin nästa. Framtidens konungslighet bygger på kärlek till sin nästa, på konunganarrar. När var och en är sin egen narr, kan var och en vara den andres konung.

Denna reflektion publicerades i DG nr 3 16 januari 2o15 med anledning av de tra-giska terrordåden i Paris mot satirtid-skriften Charlie Hebdo.

Översättning GN.

Frihetendör inte

i kulregnetChristian Clement

Tankar under arbetet med ”Frihetens filosofi”Nyheterna om attentatet på medarbe-tare av satirtidskriften ”Charlie Hebdo” i Paris når mig medan jag sitter och ar-betar med inledningen till den kritiska utgåvan av Rudolf Steiners Frihetens fi-losofi som kommer att ges ut inom kort. På ett beklämmande sätt blir jag medve-ten om skriftens aktualitet. Den passar in i en tid där hotet finns, att den moder-na världen hinns ikapp av skuggan från dess eget förflutna. På ett smärtfullt sätt blir vi medvetna om hur värdefullt och hur bräckligt denna skatt, som vi ofta tar för givet, är – den yttre friheten – en skatt som modiga tänkare och aktivis-ter har erövrat för oss under de senaste tvåhundra åren och som vi förtröstans-fullt kan anse utgöra det moderna livets och medvetandets kärna och substans. Med hjälp av Rudolf Steiners skrift – särskilt med den tidigare versionen från 1894 – kan vi bli inspirerade att tänka på ett fördjupat sätt över det som drygt ett århundrade tidigare Kant, Fichte, Schelling och Hegel sökte förmedla för deras samtid, nämligen tanken att frihet inte enbart är en abstrakt rättig-het eller ett kulturellt privilegium, utan att den utgör kärnan i vår existens som moderna människor. Det menas inte den ytliga friheten att få göra vad vi vill, utan den inre friheten att kunna vara det, som vi själv kan göra oss till och med det kan vi även göra världen till det som vi vill göra den till. Det är den fri-heten som det handlade om för de tyska idealisterna och i deras efterföljd också för Rudolf Steiner. Den friheten kom-mer också i blickfånget genom händel-serna i Paris och genom de omfattande veropen över attentatet. Pressfriheten, religionsfriheten, rätten att tala fritt är ju därför så värdefulla och värda att för-svaras – blir de attackerade upprörs vi hejdlöst – för att de är yttre avbilder och minnesmärken i vår själs djup av en mer omfattande, djupare liggande frihet, som varken behöver försvaras genom polis eller lagstiftning men som väl be-höver ett klart och genomtänkt förverk-

ligande. Den friheten dör inte i kulregnet, men den tynar bort i de själar som inte känner till den och som på grund av det blir ideologers och ideologiers offer. Men trots smärtan och fasan över de barba-riska morden får inte glömmas: också de som sköt var offer, offer i deras ovetande, offer för att de inte förverkligade anlagen till friheten som fanns i dem själva, of-fer för deras ignorans gentemot positiva, läkande och skapande möjlig heter som slumrade i dem och som överröstades av hatpredikanternas paroller. För den fria människan bemöter dem som tänker an-norlunda inte med våld, varken i gärning eller i ord, så minner oss Rudolf Steiner; den följer ingen ideologi och ingen pro-fet, ingen Gud och ingen Mullah; dennes maxim är: ”Att leva i kärlek till handlan-det och låta leva i förståelse för andras viljande är fria människors grundregel.” (Frihetens filosofi, kap. Frihetsidén, s. 165)

Den sortens frihet tvingas på oss i allt större utsträckning av vår tids livsbeting-elser, som av många upplevs som allt mer kaotiska och tomma. Hur får man till det, att uppmuntra människor att anamma och välkomna denna frihet som en för-utsättning för att finna sig själv i den, is-tället för att uppleva den som ett hot och att kämpa mot den med paroller eller Ka-lasjnikovs? Och med detta menar jag inte bara skränande mobbare i Kabul eller attentats männen i Paris; också i våra väs-terländska samhällen tilltar både ånges-ten för friheten och flykten in i ideologier, övertygelser och grupptillhörigheter. Det sker för att yttre betingelser i allt större utsträckning gör det möjligt för oss eller rent av nödgar oss att förverkliga denna frihet. Hur många av dem som idag vill vara ”Charlie” har imorgon blivit Pegida?

Frihetens filosofi ger inga färdiga svar på dessa frågor. Rudolf Steiner erbjuder inga recept hur man kan ta bort rädslan som människorna har för friheten eller hur man kan öppna deras ögon för det följande: Att det som utgör värde och sä-kerhet har idag blivit ett tomrum, ett nöd-vändigt vakuum ur vilket man gärna flyr in i ideologier, partier eller trossystem, eller skjuter med kulsprutor på deras re-presentanter. Men detta vakuum är i själ-va verket en inbjudan att förverkliga det egna väsendet, vilket det gäller att gripa tag i och inte att demonisera eller att be-kämpa det.

Ur Das Goetheanum nr. 3, 2o15, Översättning FN.

I serien ”den finkänsliga förståelsen” söker Forum belysa och bejaka egenar-ten hos antroposofiska rörelsen. I detta nummer återanknyter Bo Werner Eriks-son till det socialetiska mottot. Den sökta förståelsen inträder först när vi också för-står skapandets nödvändighet.

I Forum nr. 3 2o14 gjordes ett försök att se närmare på det ”Socialetiska Mottot” som Rudolf Steiner gav till Edith Maryon 192o, redan innan hon blev ledaren av ”Sektionen för de bildande konsterna”.

Heilsam ist nur , wenn m Spiegel der MenschenseeleSich bildet der ganze GemeinschaftUnd in der GemeinschaftLebet der Einzelseele Kraft

Verksamt är enbartnär hela samhället bildasi människosjälens spegeloch den enskilda människans själskraftlever i samhället.

Ett år senare 1921 fick Edith Maryon ytter-ligare en ”text” av Rudolf Steiner. Den se-nare kan ses vara besläktad med den förra. Denna ”text” har en tydlig hänvisning till ”de sociala grundförutsättningarna”.

Den verksammeBo Werner Eriksson

Den wirkenden Geist An der Stelle des gedachten setzenHeisst in dieser ZeitDie sozialen Grundforderungen empfinden.

Att ställa den verksamma andenpå den tänkta andens platsbetyder i vår tid att erfara de sociala grundförutsätt-ningarna .

Hur kan man fördjupa sig i dessa ”texter” så att innehållet i texterna blir verksamt? Ett första steg är kanske att bli uppmärk-sam på vad Steiner menar när det handlar om att ställa den verksamma ”anden” på den tänkta ”andens” plats.

En tanke som redan tänkts visar på nå-got som hänt och kommit till avslutning. Själva tänkandet är en verksamhet en väl-digt subtil process som ofta inte tydligt nog skiljs från det tänkta. Att tänka och att ha föreställningar är två helt skilda saker.

Det verksamma är det skapande, det frambringande, i nuet, medan det vi re-dan tänkt har en föreställd bildkaraktär och visar på något som redan har utspelat sig.

En känd filosof (vem? Heidegger?) sade en gång: ”vad tänkandet är erfar endast den som själv tänker”.

Steiners ”texter” till Edith Maryon blir en hänvisning till att det enbart tänkta

essä

aldrig är tillräckligt, utan för att något ska ske är det verksamma, den verksam-me ”anden”, avgörande.

Vem är nu den verksamme anden? Den kan vara du och jag i viljande verksamhet och inte som enbart tänkt (föreställd) ande.

I ”Antroposofiska ledsatser” talar Stei-ner om väsen (Wesen), verksamhet (Wirk-samkeit) och verk (Werk) som grundläg-gande principer i skapandet. De utgör den naturliga följden i den process som sker när något skapas.

När en målning skapas är det målaren (det verksamma ”väsendet”) som är förut-sättningen för målningen. Själva målan-det är verksamheten. Följden av verksam-heten kan bli ett verk. Om målaren bara föreställer sig bilder uppstår aldrig något verk!

Kanske ligger det en hemlighet i det att just Edith Maryon fick dessa ”texter”. Kanske är det så att Rudolf Steiner såg en mening i att just konsten, de ”bildande konsterna”, skulle vara en ”ledstjärna” för det som en gång skall bli ett verkligt gemensamt samhälle.

Den sociala gemenskapen i samhäl-let kan endast uppstå när den enskilda människans själskraft får bli verksam. Den enskilda människans själskraft är den skapande kraft som möjliggör ett samhälle vars grund är kärleksfull med-mänsklighet.

essä

t i t e l

Between Occultism and Nazism: anth-roposophy and the politics of race in the

fascist era

f ö r fa t ta r e

Peter Staudenmaier

f ö r l ag

Brill, Leiden/Boston 2o14, 412 sidor

Ihärdigt repriseras rasismförebråelserna mot antroposofin, och ihärdigast av kri-tikerna är Peter Staudenmeier - hans po-lemiska essä om rasism och ekologi från slutet av 9o-talet ligger fortfarande på nä-tet och citeras ofta av hans meningsfrän-der, oberörda av talrika bemötanden som visar dess opålitliga metod, missförstånd (ofta avsiktliga) och falska påståenden.

I fjol publicerade han så en fyllig fram-ställning av samma tema under titeln Between Occultism and Nazism: anthropo-sophy and the politics of race in the fascist era, föregången av en doktorsavhandling i ämnet som kom 2o1o.

Bokens drygt fyrahundra sidor framstår onekligen som resultatet av en impone-rande forskariver. Även om det allra mesta är känt tidigare i antroposofisk litteratur, särskilt genom Uwe Werner, komplette-rar Staudenmaier med ytterligare fakta, särskilt om italienska antroposofers sam-arbete med den fascistiska Mussoliniregi-men. Av förordet framgår att Helmut Zan-der bidragit med råd och dåd.

Att huvudsyftet är samma som tidigare framgår redan av titeln: att visa i vilken grad antroposofer särskilt i Tyskland och Italien sympatiserade med nazismen och fascismen i sina respektive länder, och att de ansåg sig ha stöd för detta hos Rudolf Steiner.

Säkert upplever många antroposofiskt engagerade i Sverige denna kritik som inaktuell och relativt ointressant. Med viss rätt får man väl säga: rasism – denna moraliskt och intellektuellt motbjudande fossil med sina våldsamma fysiska konse-kvenser – är inte något märkbart inslag i svenska antroposofiska kretsar. Inte hel-ler xenofobi eller högerextremism. Ten-denserna går snarare i motsatt riktning: antroposofer engagerar sig i internatio-nella samarbetsprojekt inte minst med tredje världen, intar oftast en vänster-center-grön politisk hållning och tar ak-tivt avstånd från diskriminering på et-nisk grund.

Man vet att det krävs illvilja, synnerli-gen tendentiös läsning och grumliga definitioner för att tillvita Steiner någon rasism eller sympati för nazism. Steiners ställningstagande i samband med Hit-lers och Ludendorffs kupp i Müchen 1923 var entydig: ”Om dessa män kommer till makten kan jag inte sätta min fot på tysk mark”. Och beträffande waldorfskolorna i Tyskland under ”det tusenåriga rikets” tolv förfärande år vet man visserligen att några försökte hålla öppet så länge det gick och därvid kunde göra en hel del för att skydda judiska elever. Men det finns två situationer som beskriver konfron-tationer med nazistiska besökare som är mycket talande. Den ene kunde övervara ett kollegium som tillämpade självför-valtningsprincipen. Han chockerades av att skolans ledare, greve Bothmer, inte ledde samtalen med den kraft som enligt nazistisk führerprinzip förväntades, utan fungerade som en i en samling likvärda medarbetare. En annan inspektör blev om möjligt än mer förfärad när han un-der den geografilektion han följde inte en enda gång fick uppleva sina öron smekas av ordet ”ras” fast ämnet handlade om olika länder i Europa.

Sådant intresserar naturligtvis inte Stau-denmaier. Det motsäger ju den huvudtes han ”vet” är obestridlig, och anekdotisk

Staudenmaier - en nyttig prövosten

Göran Fant

essä

evidens har ju sina brister (även om han själv med förtjusning åberopar sådan).

Ändå bör man nog inte helt bortse från boken, och man kan faktiskt lära sig en del av hans resonemang. Dessutom kommer den antagligen att åberopas som ett auk-toritativt inlägg i kritiken av antroposofin. Dess skenbart seriösa språk och de talrika litteraturhänvisningarna ger initialt ett intryck av soliditet.

Men låt oss inte gå vilse i detaljerna utan först se en smula på Staudenmaiers metod. Han har själv i en intervju beskrivit den:

”I’m a person who makes copious use of insi-nuation and innuendo in polemical contexts. I’m a big fan of using those as a way of get-ting a point across.”

Och trots sin akademiska, förment objek-tiva stil måste både avhandlingen och den här boken uppfattas som polemisk, inte som någon objektiv, förutsättningslös undersök-ning. Utgångspunkten är att antroposofin har starka rasistiska inslag och lutar åt en tysk nationalism med starka berörings-punkter till nazismen. Alltså diskrediteran-de beskyllningar som hans framställning sedan söker stöd för med negligerande av faktorer som visar på motsatsen.

Eftersom rasismen är en huvudpunkt för honom och han anser det bevisat att Steiner är rasist blir alla invändningar, hur väl underbyggda de än är, bara fega undanflykter och bevis för att antroposo-fer inte tål kritik.

Det är till att börja med bisarrt att över-huvudtaget beteckna rasfrågan som ett hu-vudmotiv i antroposofin. Det kan se ut så, när man läser Staudenmaiers dokumenta-tion och bibliografi. Men i själva verket är det ett tema endast i fem av de cirka 56oo steinerföredragen, i övrigt dyker motivet endast upp mer parentetiskt och fragmen-tariskt. Och hållningen är densamma re-dan från Frihetens filosofi (1894) och den tidigaste teosofiska perioden i början av nittonhundratalet: människans ”rasmäs-siga” ursprung har förlorat sin betydelse och kommer att göra det alltmer *. När ras- folk- och nationsideal ändå åberopas i vår tid är det ett förfallssymptom. Steiner ser som vår tids uppgift att föra människor från olika länder och religioner samman och skapa en ömsesidig förståelse. In-sikten kommer som ofta framhållits från hans uppväxt i det mångspråkiga och mul-tietniska Österrike.

När detta gång på gång påpekas av an-troposofer är det för Staudenmeier ett desperat förnekande av den pinsamma, verkliga rasismen hos Steiner och hans efterföljare: ”Anthroposophists continue to defend Steiner’s racial teachings, depic-ting them as humanitarism, tolerant, and enlightened.” (Sta p 15-16).

Citat som inte visar något

En intressant del av hans framställning är citattekniken.

Ett signifikativt exempel på denna är när han i sin avhandling citerar ett inle-dande stycke i slutkapitlet i Frihetens filo-sofi. Där framhåller Steiner mycket riktigt att vi präglas av det sammanhang i vilket vi föds. Men Staudenmeier negligerar fortsättningen, kapitlets kärnpunkt: just den etiska individualism där människan frigör sig från denna prägling och uppnår frihet i sitt handlande.

Kapitlet är nämligen grundläggande för den antroposofiska hållningen. Åtskilliga av de uttalanden som brukar citeras som exempel på Steiners rasism åsyftar ten-

denser att ensidigt och envist låsa fast sig i etniska traditioner och bindningar som överspelats av en global, mer tolerant och öppen attityd. Ofrihet och trångsynthet som ofta visar sig i klanstrider och olika former av kvinnoförtryck. Självklart hin-drar inte detta att man inspireras av och lever i sitt etniska ursprung.

Här står vi som så ofta inför Stauden-maiers bluffpoker. Han hänvisar till kort som han döljer i överflödet av ofta svår-åtkomliga källor. Men det han påstår är ess visar sig i själva verket vara lankor när man synar.

Samtidigt är metoden också lärorik. Ty hans sätt att selektivt läsa Steiner mar-kerar en fara när man står inför den oer-

hörda textmassa som Steiners skrifter och föredrag innehåller vare sig man sympa-tiserar med Steiner eller vill granska ho-nom kritiskt.

Den innebär å ena sidan en oerhörd skatt som i bästa fall inspirerar till frukt-bar verksamhet och djupare insikter. Stei-ner håller upp till fyra föredrag om dagen som alla nedtecknas utan att ses igenom av föredragshållaren. I ett sådant läge for-mulerar man sig inte i en samling oneli-ners som alla är lika representativa. Det är inte förvånande att man möter motsägel-ser, skenbara eller verkliga.

Därför kräver studiet av Steiner en egen aktivitet där man jämför olika texter och med ett slags hierarkisk metod skiljer ut huvudmotiven. Ingen vettig människa kan acceptera allt som står på de över 9o ooo (nittiotusen) sidorna, hur förbunden man än är med antroposofin. I synnerhet som man vet att det kan finnas åtskilliga miss-tag i stenogrammen. Och eftersom det inte alltid går att veta i vilken grad föredragen riktade sig till en specifik åhörarskara. Inte heller när Steiner skämtar eller framför en tankegång ironiskt och med sitt tonfall markerar ett avståndstagande.

Envar sin egen Steiner: man plockar ihop en idé här och en annan där och kan därigenom finna bekräftelse också för rena stolligheter.

Snarare än rasism är det en annan punkt där man måste hålla tungan rätt i mun: Steiners betoning av Mellaneuropas mis-sion som förbindande länk mellan ensi-digheterna i öst och väst. Det är i huvud-resonemangen mycket tydligt att det här handlar om en andlig impuls, inte en poli-tisk. Som Schiller skrev: ”Tyskland – men var finns det/ Där det politiska börjar upp-hör det andliga”. Men huvudtanken råkar ut för en del missöden i en del yttranden, särskilt i samband med behandlingen av Tyskland i samband med de förnedrande villkoren i Versaillesfreden.

Ändå bör man, tycks det mig, i det sto-ra perspektivet kunna betrakta sådana olyckliga formuleringar som i det hela för-låtliga misstag.

När boken sedan försöker påvisa rasism hos senare antroposofer översköljs man av litteraturhänvisningar som inledningsvis imponerar genom sin närmast enorma omfattning. De kräver ett omfattande ar-bete för den som vill kontrollera de åbero-pade texterna i sin helhet. Men också här anförs texter som visserligen behandlar olika etniciteter, men där det inte finns något av den nedvärdering av olika folk som kännetecknar rasismen. Exempelvis Niederhäusers Von Fremde Länder und Völker (en utmärkt geografibok för skolor) och Günther Wachsmuths Werdegang der Menschheit. Även andra författare som ex

”Därför kräver studiet av

Steiner en egen aktivitet där man jämför olika texter och med ett

slags hierarkisk metod skiljer ut huvudmotiven.

essä

vis Karutz behandlas oseriöst. Det finns visserligen några verk av honom där man ser en frånstötande rasism, men i andra håller han sig på en helt saklig nivå och skildrar på ett intresseväckande sätt olika etniciteter – Uwe Werner tar upp Karutz i ett kapitel i Anthroposophie in Geschichte und Gegenwart och ger en nyanserad bild också av dennes författarskap.

Huvudpunkten är dock att påvisa kon-sekvensen av den påstådda nationalis-men och rasismen i antroposofin som fått som följd att en del antroposofer sympa-tiserat med nazismen under det tusenå-riga rikets tolv år, 1933-1945. Detta har påvisats tidigare, särskilt fylligt av Uwe Werner. Det gäller naturligtvis många i den tyska befolkningen. Nazismens odis-kutabla framgångar under trettiotalet imponerade, och dess skoningslösa våld-samhet kunde av bekvämlighet avfärdas som ett övergångsfenomen i revolutio-nens inledningsskede. Propagandan var mycket effektiv och den nationella stolt-heten växte efter förnedringen efter för-sta världskriget.

Skall vi som moderna antroposofer känna någon skam för att några antropo-sofer, knappast flertalet, gick för långt i sina överlevnadsstrategier?

Staudenmaier hävdar att den största faran med antroposofin att den leder till rasism och högerextremism. Men verk-ligheten visar något helt annat. Rent his-toriskt har det länge varit bekant att någ-ra av Tysklands antroposofer blundade för fundamentala etiska principer och på olika sätt stödde den kriminella nazistis-ka regimen utan att dock vara inblanda-de i dess illgärningar. Andra gjorde vad de kunde för att hålla sig utanför, några hamnade i koncentrationsläger. Antro-posofiska Sällskapet och Kristensamfun-det förbjöds, böcker beslagtogs och wal-dorfskolorna stängdes successivt. Vi som vuxit upp i demokratiska samhällen där opposition närmast är en merit bör kan-ske inta en klädsam varsamhet i bedöm-ningen av de många tyskar som anslöt sig till nazismen eller teg. I varje fall de som inte deltog i skändligheterna. Detta om man det minsta intresserar sig för de ab-surda val man står inför i en totalitär stat där opposition kunde innebära dödsdom för en själv och ens familj.

Som helhet kan man ändå lära sig en del av boken. Staudenmaiers sätt att läsa Steiner är visserligen både ur vetenskap-lig och antroposofisk synpunkt helt oac-ceptabel. Han hittar citat här och där, kombinerar dem och får fram en livssyn kännetecknad av nationalism och rasism.

Tyvärr har genom tiderna en del antro-posofiskt engagerade och belästa arbetat på samma sätt. Ett ruggigt exempel är

den hårt kritiserade Haverbeck (en tid präst i Kristensamfundet) som ville göra Steiner till en nationalistisk försvarare av Tyskland. Dessvärre har också den under sin livstid högt respekterade Frie-drich Benesch varit inne på liknande tankar. Hans nazistsympatier under an-dra världskriget avslöjades först postumt. När detta blev bekant distanserade sig Kristensamfundet kraftfullt och entydigt från honom.

I sin sammanfattning varnar därför Staudenmaier för antroposofin. Den le-der till högerextremism, rasism och na-tionalism (särskilt tysk) menar han. Det ligger objektivt i antroposofins väsen.

Och visst är det sant: antroposofin är farlig. Visserligen är just dessa tre far-ligheter inte de närmaste, men i alla fall. Liksom alla filosofiska, religiösa och po-litiska riktningar innehåller de fröet till extremism och överspel. Islam måste vara uppmärksam på den islamistiska ex-tremismen. Och som kristen måste man med förskräckelse se hur ens religion blev en kampplats där intolerans, förföl-jelser och kättarbål var starka inslag och krävde många oskyldiga offer.

Men det finns grundläggande förutsätt-ningar som Staudenmaier, Haverbeck och tydligen också Benesch tycks ha glömt: få livsfilosofier innehåller en så stark var-ning för irrgångar som antroposofin. Gång på gång framhålls betydelsen av självständigt tänkande, moralitet, och va-ken prövning av auktoriteter. Beroendet av en guru är en av de saker som Steiner tidigt varnar för: den moderna människan måste själv ta ansvar för sina beslut och ställningstaganden. Tankekontroll, vilje-kontroll och känslokontroll är fundamen-tet i den antroposofiska skolningsvägen.

Staudenmaiers metod visar förvisso samma ensidighet som man kan finna hos många antroposofer som drar gene-rella slutsatser av enstaka föredrag och/eller citat. Högerkonservatism och tysk nationalism finns förvisso hos en del trogna och i antroposofi belästa. Men långt vanligare är luftvandrande speku-lationer i den esoteriska sfären.

Sammanfattningsvis kan man säga att Staudenmaier med energi, flit och samar-bete med Zander bekräftar sin egen tes: om man läser Steiner utan hänsyn till de centrala värdena hamnar man helt snett.

Men det måste tilläggas att i det väsent-liga tillför han inte mycket nytt. Abundan-sen i källor hjälper inte. De ovannämnda två uppseendeväckande personligheter-nas felläsning har identifierats långt tidi-gare av den antroposofiska rörelsen.

Faran med avhandlingen liksom den nya boken, liksom Zanders, är att den i akademiska sammanhang kan uppfat-

tas som väldokumenterade och (osant) ”objektiva”, väldokumenterade framställ-ningar av antroposofin när de i själva ver-ket är hatiska partsinlagor.

Det förefaller mig därför viktigt att ska-pa underlag för verksam moteld baserad på fakta, insikter och självkritik.

Metoden, att polemiskt bunta ihop distinkt olika men till det yttre liknande fenomen för att kunna fördöma dem alla, känns igen från agitatorisk politisk och religiös retorik. Att den tyska nazismen vann så stora framgångar hos så många, också hos bildade och normalt omdö-mesgilla personer berodde på detta. Där fanns bakgrunden i tysk filosofi, lit-teratur och musik (fast i urval: allt med judiska inslag trollades bort), där fanns Weimarrepublikens misslyckande som komprometterade demokratitanken, där fanns skräcken för kommunismens bar-bari i Sovjetunionen.

I denna retorik ligger också fragmen-tariska citat frigjorda från sina samman-hang och omtolkade till en position mot-satt den i citaten avsedda. Om man så vill ett exempel på den av Adorno, som Stau-denmaier triumferande citerar, skildrade tragedin i Upplysningens dialektik.

*(tydligast i ett dornachföredrag som hölls 21 oktober 1917)

krönika

BERASInternational

– ett initiativ för 2ooo-talet

Hans von Essen

2o maj 2o15 samlar BERAS International sitt nätverk i Kulturhuset i Järna – för sin första internationella konferens som själv-ständig organisation. Från att vara ett pro-jekt – går BERAS nu in i en ny fas.

Det är en fas då den nya organisationen behöver allt stöd den kan få. Möjligheter-na är stora, men risken finns att ”när det regnar manna från himlen står den fat-tige utan sked”. Därför har en kampanj för ”crowd funding” dragits igång på webbsi-dan, i sociala media och i personliga nät-verk. Det är nu det gäller!

BERAS skapades 2oo3 som ett projekt för att rädda Östersjön från övergödning genom att ta ett helhetsgrepp om maten – från odling till tallrik. Bonden som pro-ducerar mat utifrån ett balanserat gårds-system måste få betalt för sina tjänster, och råvarornas kvalitet måste tas till vara i hela kedjan – ända fram till goda matva-nor hos den som i slutänden äter. Lyckas den kommunikationen hela vägen är det bra för alla partner. Det är lätt att teore-tiskt räkna ut att ett ekologiskt regene-rativt jordbruk mycket väl kan föda de 7 miljarder som finns idag – och även en ytterligare växande befolkning. Däremot kan vi inte göra det och fortsätta vara så slösaktiga och med så mycket överkon-sumtion som västvärlden har idag.

Utmaningen är att visa att det går ock-så i praktiken – och att en omläggning är möjlig också i lite större skala.Även om Östersjön är en stor fråga i sig – så handlar BERAS om mycket mer. Det handlar om att bidra till att vända en ut-veckling där människan blivit alltmer främmande för den mat vi äter varje dag – ett främlingskap som får allvarliga kon-sekvenser för jordklotets ekologi, vår egen hälsa och för utvecklingen av landsbyg-den. Därför visar sig BERAS vara relevant även på platser långt från Östersjön – Bar-celona, Sydindien, Dominikanska Repu-bliken o.s.v.

I samarbetet med Södertälje kommuns kostenhet som ansvarar för 3 miljoner por-

stöd från Föreningen Sofia har det dess-utom kunnat etableras egna själständiga BERAS projekt i Tamil Nadu och Pondi-cherry i Indien och i Haiti och Domini-kanska Republiken i Karibien.

wa l d o r f l ä r a r mö t e

Mot vårmedelpunkt

Erik Halldén

I slutet av januari välkomnades åter lan-dets waldorfpedagoger till det årliga lä-rarmötet. Vid det här laget har detta blivit en, åtminstone för mig, nästan lika given punkt i den antroposofiska pedagogikens kalender som Mikaeli. Att få träffa och samtala med den svenska waldorfkretsen är sannerligen en ynnest. Denna yrkeskår besitter horisontens bredd och stjärnhim-lens djup, det är dessa människor som bär framtidens ljus i kupade händer. Men hur har deras väg hit sett ut?

Temat för årets möte ”Därför Waldorfpe-dagogik, Individuella vägar till Waldorfpe-dagogik” känns så självklart att jag till en början frågar mig varför det låtit vänta på sig. Men det finns något poetiskt i att ha börjat i det perifera och vandra mot centr-um för att nu befinna sig i alltings början. Tidigare år har prominenta föreläsare be-rikat konferensdeltagarna med gnistrande föreläsningar. I år valde man istället att söka kunskapen i waldorfrörelsens hjärta, pedagogerna och medarbetarna. Denna logistiska rockad uppmuntrar till att, som det heter i en rad ur Tomas Tranströmers diktsamling Klanger och spår: ”äntligen sjunka mot min medelpunkt.”

Det för året nya upplägget innebar att en panel bestående av aktörer från waldorf-världen deltog i samtal om deras syn på waldorfpedagogik. Att analysera och sam-tala om något som man har gemensamt kan vara känsligt och stundtals skapa en viss animositet. Risken finns att en bild uppstår som någon annan inte delar. Vissa stunder går också samtalet över i de mör-ka tonernas favör. När jag senare på efter-middagen går genom den frostglittrande trädgården har temats därför obemärkt bytts ut till ett varför. Varför waldorfpe-dagogik? Panelsamtalet väckte betydligt

tioner mat varje år, har BERAS börjat visa sin potential. För 1o år sedan var skolmaten i Södertälje inne i samma trend som alla andra – centralisering. Det som gällde var centralt beslutade menyer och central upp-handling där målet var att pressa priserna genom att använda makten hos en stor upp-köpare och att de lokala köken bara packar upp, värmer och serverar.

På tio år har en omläggning gjorts. Köken har ett efter ett byggts om till till-lagningskök, proffskockar har rekryte-rats och personalen har utbildats – och skolmaten har blivit Södertälje kommuns stolthet! Det har visat sig att det går att lägga om till nära 5o% ekologiska råva-ror - utan att det blivit dyrare per portion! Och samtidigt har maten förbättrats så att Södertälje utnämndes till Årets Skolmats-kommun i White Guide Junior 2o14!

Bakom detta ligger BERAS konceptet ”Östersjövänlig mat” – som BERAS utveck-lat tillsammans med Södertälje kommuns kostenhet. Genom att minska spill, gå från halvfabrikat till råvara, inrikta maten på sä-song då lågt pris och god kvalitet går hand i hand och minska köttkonsumtionen till rimlig nivå blir det möjligt att betala mer för råvaran med samma matbudget.

Enligt FAO har hälften av världens kli-matpåverkande utsläpp att göra med ma-ten vi äter – livsmedelsindustrin! Helsing-forskommissionen – HELCOM – pekar på att hälften av den övergödning som orsakar algblomning och bottendöd i Öst-ersjön har med jordbruket att göra – avlop-pen oräknade!

Genom att gå från konventionellt till Eko-logiskt Regenerativt Lantbruk kan vi mins-ka övergödningen till hälften och klimat-belastningen med 7o%. Det är siffror som räknats fram genom forskning och försök. Potentialen – om vi lyckas ändra livsstilar – är större än så. Haken är just livsstilar, at-tityder och etablerade system.

BERAS står för Building Ecological Re-generative Agriculture and Society. I dess förhistoria som projekt (BERAS 2oo3-6 och BERAS Implementation 2o1o-13) stod B för Baltic och R för Recycling. I orga-nisationen BERAS International vidgas kretsarna för att vara ett globalt initiativ – inte bara Östersjöregionen - och ankny-ter till det begrepp som används inom FN – Regenerativt Lantbruk – alltså ett lant-bruk som återskapar den fruktbara jorden medan det producerar.

Grundare till BERAS International som också utser dess styrelse är Södertälje kommun, Ekologiska Lantbrukarna, Bio-dynamiska Forskningsinstitutet, norska Debio (motsvarar svenska KRAV) och Bal-tic Foundation i Litauen. Till BERAS hör även ett nätverksavtal med 25 organisa-tioner i 12 länder i norra Europa. Med gott

krönika

att kunna vara tillgängliga i vården.Antroposofiska läkemedel avser att stöd-ja patientens självläkande förmågor för att återställa den disharmoni som sjuk-dom innebär.

All utveckling bygger på att våga pröva nya vägar. När det görs inom sjukvården måste det givetvis ske på ett patientsäkert sätt. Vidarkliniken i Järna har utvecklat en ledande position i Sverige med en vård som sätter hela människan i fokus och där omsorgen om individen är en central del. Det är en verksamhet med skolmedicinen som grund, men där traditionella medici-ner samverkar med alternativa antroposo-fiska läkemedel, studerade och prövade framför allt i en internationell kontext.

Ska den nya patientlagen på allvar ge patienterna rätt till självbestämmande och delaktighet eller skall Sverige fort-sätta att vara främst i Europa vad gäller att förhindra integrativa tankesätt och behandlingsmetoder inom sjukvården?

I nära trettio års tid har den idéburna non-profit verksamheten vid Vidarkli-niken i Järna, av samtliga regeringar, fått kortfristiga tillstånd till försäljning av antroposofiska läkemedel – totalt 18 gånger. Att finna en mer långsiktig lös-ning för de antroposofiska läkemedlen, som tongivande länder i Europa redan har, välkomnas därför.

I ett internationellt perspektiv är både den antroposofiska vården och forsk-ningen väletablerad och respekterad bland många forskare och professorer inom området. Läkare med utbildning inom antroposofisk medicin finns i cirka 3o länder, och bara inom EU finns cirka 15 ooo läkare som förskriver antroposo-fiska läkemedel. I flera länder är antropo-sofisk medicin dessutom integrerad i den offentliga vården, bland annat i Tyskland, Schweiz, Österrike, Holland, Italien, Bra-silien och USA.

I december 2o13 gav regeringen Läke-medelsverket i uppdrag att utreda förut-sättningarna för - och konsekvenserna av - att implementera ett EU-direktiv, artikel 16.2. (2oo1/83EG), i den svenska läkeme-delslagen. I praktiken innebär det att un-dersöka hur bland annat antroposofiska läkemedel kan registreras och göras till-gängliga i Sverige på samma villkor som i övriga EU-länder.

Förslagen som Läkemedelsverket nu har lagt fram, är dock samtliga så byrå-kratiskt krångliga och resurskrävande att läkemedlen i praktiken inte kommer att kunna vara tillgängliga i vården. Den för alla parter mest tillfredsställande och självklara lösningen, borde istället vara att i svensk lagstiftning tillåta de antropo-sofiska läkemedel, som redan godkänts i ett annat EU/EES-land och därigenom

låta även registrering av de antroposofis-ka läkemedlen harmoniseras på EU-nivå. Denna möjlighet finns inom EU-direkti-ven. Godkännandet baseras då på studier och kliniska prövningar samt långvarig användning som funnit dem kliniskt re-levanta och ofarliga.

En ny patientlag började gälla den 1 ja-nuari 2o15 i Sverige med syfte att stärka och tydliggöra patientens ställning, inte-gritet och självbestämmande.

Rimligen borde det också innefatta rätten till kompletterande vård och terapi i förhållande till den etablerade skolme-dicinen, för patienter som så önskar. I den senaste veckans debatt kring antro-posofiska läkemedels vara eller icke vara i svensk läkemedelslagstiftning, har man hittills bortsett från att många patienter efterfrågar antroposofisk vård och läke-medel. Vi borde istället ta hänsyn till att modern sjukvård allt mer handlar om att se patienten som en myndig, ofta väl informerad person. Det måste finnas ut-rymme för en individanpassad vård, dvs. utrymme för mångfald, inom sjukvården.

Det är viktigt att betona att antroposo-fiska läkemedel inte ersätter nödvändiga konventionella läkemedel, utan fungerar som komplement. Antroposofiska läke-medel avser att stödja patientens själv-läkande förmågor för att återställa den disharmoni som sjukdom innebär. Den skolmedicinska behandlingen komplet-teras med terapier, samtal och läkemedel i syfte att betona det individuella hos var-je patient och att stödja patientens egen förmåga till läkning. Legitimerade läkare och sjuksköterskor med vidareutbildning i antroposofiskt orienterad medicin an-svarar för att vården baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Arbetssättet med individuella behand-lingsplaner innebär att jämförande kliniska studier mellan vanlig skolmedi-cin och antroposofisk medicin är att före-dra. Där antroposofisk vård utvärderats på detta sätt har det skett med övergri-pande positiva, och för den vanliga vår-den intressanta resultat, även i Sverige. Användningen av dessa läkemedel har alltså stöd i omfattande utvärderingar som indikerar att de är verksamma, säkra och sannolikt kostnadseffektiva.

Tusentals patienter i Sverige efterfrågar antroposofisk vård. Vidarkliniken har i dag vårdavtal med sex landsting vars patienter remitteras till Vidarkliniken. Efterfrågan överstiger varje år möjlig-heterna att erbjuda platser. Genom åren har det rört sig om cirka 3o ooo inlagda patienter på Vidarkliniken, till övervä-gande del kvinnor, och mångdubbelt fler i öppen vård. Patientnöjdheten och säker-heten har genomgående varit mycket hög.

större frågor än jag hade räknat med, be-visligen fanns här ett stort behov av att söka efter den waldorfpedagogiskakärnan. Återta temats Därför.

Hur har du kommit till waldorfskolan? Vägarna till den laserade regnbågens sa-lar är många. Någon fick en snårig väg-beskrivning ritad i en bok av Dr. Steiner, någon vandrade dit från en stjärna, nå-gon kände sig främmande för sin egen skolgång, någon var redan där och någon tyckte om synen på människan. När man samtalar med några olika konferensdel-tagare inser man hur oerhört mångaolika ingångspunkter det finns till waldorfpe-dagogiken. Ett otal prickar som bildar en helhet, det hela påminner om Georges Seurat eller Paul Signacs mästerliga du-kar. (vi hade alla samma karta men höll den åt olika håll)

Återigen började några rader ur Klang-er och spår att lysa som kiselstenar i ja-nuarimånens tunna ljus: ”Den som är framme har en lång väg att gå.” Waldorf-pedagogikens snart sekellånga resa har möjligtvis nått fram men det är fortfaran-de en mycket lång väg kvar. Långsamt på-börjades en metamorfos: varför - därför. När den andra dagen började skymma hördes allt mer entusiastiska röster, kol-lektiva intiativ fick allt tydligare konturer, insikten om waldorflärarmötets funktion som incitament blev allt starkare; detta är ett första steg mot något bestående, något hållbart och medvetet.

När jag lämnar årets lärarmöte gör jag det med en förhoppning om en snar åter-koppling, om att ta del av ett stundande arbete och med en stor respekt för den svenska waldorfrörelsen. I den avlövade skogen spelar ljuset Debussy på björkar-nas svarta och vita tangenter, denna gång till de ljusa tonernas favör.

m e dic i n

Antroposofiska läkemedel

För Stiftelsen Vidarkliniken: Ursula Flatters, läkare, Bo Lönn, styrelseord-förande, Anders Kumlander, styrelsele-damot. Artikel publicerad i SvD Opinio De förslag som Läkemedelsverket nu har lagt fram är samtliga så byråkratiskt krång-liga och resurskrävande att de antroposo-fiska läkemedlen i praktiken inte kommer

krönika

tat. Hon försöker upptäcka och se hur arkitektoniska former möter naturens former, hur landskapet reflekteras i bygg-nadens språk, för att skapa utifrån en enhet, så att allt kommer i rörelse. 2oo2 öppnade hon också ett konstgalleri i Pen-zing, hon ville ge sina vänner en möjlig-het att ställa ut. 52 år gammal tog hon ett sabbatsår i Berlin, där hon gick kurser i meditation, biografiarbete och studerade Viktor Frankls logoterapi och även non-violent communication.

Marianne valdes till sektionsledare våren 2o14 efter en relativt dramatisk pe-riod i sektionens historia, då denna var utan ledare och leddes av en interims-styrelse med holländaren och skulptören Ric ten Cate som ordförande. Besöket i Sverige inträffade i samband med första delen av arrangemangen som firar Arne Klingborgs 1oo års-jubileum. Marianne bidrog där med en kort skiss över Arne Klingborgs verksamhet vid Goetheanum, hans arbete med Västfasaden i samarbete med Rex Raab och scenografin till Faust.

På möten i Högskolekretsen och i Bildsektionen berättade Marianne om bildsektionens historia sedan 1923, en utveckling som har präglats av inre kon-flikter mellan olika strömningar och uppfattningar om innehållet i den an-troposofiska konstimpulsen. Hennes främsta önskan är; ”Vi måste sluta strida! ”Samarbetet i det sociala är mycket svårt, men nödvändigt”, hävdade hon. “Vi vet för mycket, men vi glömmer att använda våra sinnen, att lyssna och att verkligen ta tag i de konstnärliga uppgifterna.” - Nu ser hon framåt och vill arbeta med konst-närer över hela världen. Framför allt vill hon arbeta för ett ökat samarbete mellan olika konstnärer och att visa en mångfald konstuttryck. En nutida uppgift är också att värna om och lyfta fram konstformer som är på väg att gå i glömska, så som tex-tilkonst och smyckes-smide. Marianne vill att konsten talar för sig, ingen konst skall betraktas som ”rätt eller fel.” - Hon hade även tid att träffa enskilda konst-närer och göra ateljébesök. Marianne Schubert har ett mycket aktivt, jordnära förhållningssätt, kombinerat med en sensibilitet och en förmåga att upptäcka olika konstnärliga kvaliteter och det som rör sig i ett djupare skikt.

I Bildsektionen berättade hon också om planerna inför sommarutställningen i Goe-theanum 2o15. Vi kan glädjas åt att nio konst-närer från Sverige är representerade och tackar Marianne Schubert för besöket och för hennes öppenhet, som gav ett tydligt in-tryck av att en förnyelseprocess pågår i An-troposofiska sällskapets ledning i Dornach.

Nu måste regeringen ta ställning för ett samhälle med mångfald även inom det medicinska området, där patientsäkra komplement erbjuds, men också för att den nya patientlagen på allvar ska ge pa-tienterna valfrihet och makt över sin egen hälsa. Därför bör regeringen se till att skapa ett rättsutrymme för välbeprövade, ofarliga och därmed patientsäkra läkeme-del, som ges under reglerade förhållanden.

Den rakaste vägen dit är att i svensk lagstiftning införliva antroposofiska lä-kemedel som redan är godkända i andra EU/EES-länder.

s e k t ion s a r b e t e

Marianne Schubert på

besökBerit Frøseth och Janne Silvasti

I början av februari besökte ledaren för Bildsektionen i Dornach, Marianne Schubert, Sverige. Marianne föddes 1955 och kommer från en liten stad i Hessen i mellersta Tyskland. Hennes pappa var konstnär, och som barn fick hon följa med på utställningar och möta samtidskonst-närer, bl.a. Josef Beuys. Hon studerade först arkitektur vid tekniska högskolan i Darmstadt, därefter landskapsarkitektur i Kassel och landskapsekologi i Wien.

28 år gammal mötte hon antroposofin på en studieresa till Dornach och valde då att gå waldorflärarutbildningen i Mann-heim för att lära känna antroposofin på en djupare nivå. I samband med studiet tog hon också den naturvetenskapliga kursen vid Goetheanum med Jochen Bockemühl som lärare. Efter detta fick hon uppdraget att designa omgivningen omkring Goetheanum 1988. Här arbeta-de hon några år framöver i ett samarbete med skulptören Hansjörg Palm, dåvaran-de sektionsledaren Christian Hitsch och Jochen Bockemühl.

Tillbaka i Tyskland etablerade hon ett eget arkitektkontor 1998 och planerade projekt tillsammans med arkitektkontor i Tyskland och Holland. Mariannes in-tention är inte att i första hand att skapa ”märkvärdiga” byggnader, det är själva byggprocessen och arkitekturens sociala kontext som ligger henne varmt om hjär-

s e m i na r i u m

Hur kan en ängel falla?

Marie Haglund

Helgen 21-23 november hölls ett semina-rium i Järna med Roland van Vliet. Här

är ett bidrag ifrån en av deltagarna.

”Det onda har en viktig uppgift: att lära oss fri vilja. Om inget verkligt val finns, då finns inte heller friheten” säger Ro-land van Vliet. Han höll ett intressant se-minarium på temat: Mani och Rudolf Stei-ner, i Järna i november. Även Stockholm och Göteborg fick besök av denna filosof i mörk kostym, röd slips och boots.

Vad är manikeismen? Det är en i dag nästan helt okänd kristendom som i sin samtid var lika stor som buddhismen, is-lam och den romerska kristendomen var då. I dag finns den inte kvar. Manikeis-men hade sitt ursprung i Iran på 2oo-ta-let, då grundaren Mani levde. Den spreds långväga under tusen års tid ända till Kina och Europa. Ända till 19oo-talet var motskrifter de enda källorna man hade om manikéerna.

I början av 19oo-talet gjordes plöts-ligt banbrytande arkeologiska fynd. Det första var i en oas på Sidenvägen i Kina, Turfan. Där hittades många texter, siden-målningar m.m. Även i Egypten hittades flera fynd. En helt ny bild växte fram av denna religion av vilken motståndarna tecknade nidbilden att manikéerna trod-de att skapelsen var gjord av en ond gud. Att de gjorde allt utom självmord för att undvika att leva. Hur kan man förstå nå-got sådant?

För Roland van Vliet har det känts an-geläget att räta ut missförstånden kring manikéernas livsåskådning. Han berät-tar om fyndet av Mani Kodex, en pyt-teliten bok från Egypten som nu finns i Köln i Tyskland. Den frimärkstora boken skildrar Manis invigningsupplevelser. Med pytteliten grekisk handstil berättas hur Mani lyfts upp ur kroppen av sin äng-el och upplever först djupens och sedan höjdernas mysterium. Mani var med om allt han beskrev i sina böcker, brev och miniatyrmålningar. Ja han målade bilder också. När Roland van Vliet en gång åkte taxi med en iransk taxichaufför frågade han om chauffören kände till Mani. Sva-ret kom direkt ”javisst, det lär vi oss i sko-lan, han var en stor konstnär”.

krönika

Roland van Vliet återberättar en del ur Manis skapelseberättelse. Roland van Vliet tycker det liknar ”Grunddragen av vetenskapen om det fördolda”. Steiner ta-lar där om olika planettillstånd (7 styck-en). Mani talar om sju ”världsdagar” eller eoner. Roland ritar på tavlan, sju cirklar i en u-form. I mitten har vi jorden som den är nu, det fjärde tillståndet. Före det fanns inget fysiskt, det var andliga till-stånd. Mani kallar det första tillståndet i skapelsen för ”Logos”, därpå följer ”Li-vets” och ”Ljusets” tillstånd. Det påmin-ner om Johannesevangeliets prolog:

” I begynnelsen var Ordet (grek. Logos) och ordet var hos Gud och ordet var Gud. I det var liv och livet var människornas ljus och ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det.”

”Logos är ju Kristus” säger Roland van Vliet. ”Här ser ni att det är Han som ska-par. Det onda kommer in senare” under-stryker Roland van Vliet. ”Det motsäger helt tydligt att manikéerna skulle ha trott på en ond skapare. Han drar ett streck mellan Livets och Ljusets tillstånd och skriver ”natt”. ”Nu kommer Ahriman in på scenen. De kallar honom naturligtvis inte så, men jag säger det för det är han. Det sägs inte varifrån han kommer, men nu ser han ljuset och han vill äga ljuset.”

Mörkrets härskare skickar sina trupper till ljusriket och påbörjar anfallet. I ljusri-ket uppstår ett problem. Med vad ska man möta anfallet? Där finns ju bara mildhet och kärlek. Urmänniskan försöker käm-pa men faller ned i mörkret och ligger där orörlig. Livets moder försöker hjälpa sin son urmänniskan, men förgäves.

Många ljusväsen offrar sig, de blan-dar ut mörkret med sitt eget ljus, så ska mörkret bekämpas med ljus. Då uppstod något alldeles nytt, en materia där lju-set är instängt. Ljusväsendena har ända sedan dess väntat och längtat efter sin befrielse.”Om ni ser i ögonen på en häst eller en hund, då ser ni en slags sorg djupt därinne. För mig är det en aning om det-ta” säger Roland van Vliet. I all materia finns det andliga inspärrat till den dag då allt fysiskt ska upphöra.”Det nya Jerusa-lem” kallar Mani det, Rudolf Steiner sä-ger Jupitertillståndet.

I Manis beskrivning av vår utveckling blir vi så småningom ängla-människor och till sist gudar under utveckling. För gudar måste det till fri vilja, säger Roland van Vliet. ”Har ni tänkt på det här, äng-lar har inte fri vilja – inga änglar har det – Lucifer och Ahriman är ju också ängla-väsen från början. Hur kan en ängel falla? Om det ska kunna ske måste Gud ha till-låtit det, varit med på det.” Han fortsätter:

”Det onda har tagit på sig en uppgift för en tid.” Den uppgiften är att lära männis-korna fri vilja. Det onda omarbetas för att bli något gott i slutändan.

Roland van Vliet vänder perspektivet upp och ned: man kan faktiskt kalla det onda: gott som är på fel plats och i fel tid. För lite gott är likgiltighet, men för myck-et av det goda är att tränga sig på.

Roland van Vliet håller inte bara his-toriska föreläsningar, det blir man varse som deltagare. Det handlar lika mycket om här och nu. Om att det onda inte ska exkluderas. Det ska inte avvisas, det ska förvandlas. Att arbeta på att förvandla sin egen skugga, det är en del av vad Roland van Vliet försöker att lära grupper som han leder. Han håller föreläsningar och kurser genom sitt institut i Holland: Ma-nisola (se manisola.nl). Han leder också resor till historiska platser. En person som har deltagit i en sådan resa tog ini-tiativet till att Antroposofiska Sällskapet bjöd in Roland van Vliet till Järna.

En viktig del av seminariet var även korta meditationsövningar som uppskat-tades mycket av deltagarna. Några av oss har träffats efter kursen och kanske är en liten grupp på väg att växa fram som vill fortsätta att fördjupa detta sätt att öva. Nu finns en förhoppning om att Roland van Vliet återkommer till Sverige under våren för att besöka oss igen (se kalendariet den 7-1o/5, sid 33 och 37 ).

u t b i l d n i ng

What is the youth

initiative program?

Silas Beardslee

A reflection written by Silas Beardslee,

YIP1 Alum and co-worker on the current Organization Team.

YIP is an interconnected web of consci-ousness; a mind map comes to life. It is three hundred souls, spread out but uni-ted in some unique spirit of aliveness. It is a tapestry of diverse threads weaving through the landscapes of the world and creating a thousand different scenes. It is a mosaic whose fragments create oneness, not in their uniformity of character or ap-pearance, but in their ability to acknow-ledge their influence in a bigger picture.

At its basis, YIP is a ten-month residen-tial Program for eighteen to twenty-eight year olds who come from any part of the world. They gather together in Järna, Sweden, to absorb a curriculum made up of one-week intensive courses based around positive social, environmental and economic change, and offered by vi-siting experts in their fields. These courses range from Food and Nutrition to Cons-ciousness Studies, Global Economics to Portrait Painting, from Sustainable De-velopment to Biography Work, as well as Participatory Leadership Tools to apply these themes later in life. The program is organized and executed by six Coordina-tors of differing ages and nationalities.

The twenties and late-teenage years are periods of exploration, when the human being is open to the world in a way uni-que to their time, both effective and vul-nerable. These years distinctively shape our approach to existing. YIP strives to harness the potency of these stages, providing an open and interactive space where participants can dive into ques-tions of place and purpose, interior and exterior and what can be done in the face of the current global condition.

YIP is in a constant evolution. With each year that passes, and each deluge of fresh participants, come new impulses and

k rön i k a

significance, untried ideas and an adjusted focus. The envisioned future of the pro-gram is in a state of continuous design. It has become unquestionably clear over the years, that the experience of participating in YIP is a powerful one, that leaves the individual with a set of changed perspec-tives and, in many cases, a feeling that more is possible than was previously thought. From this, a blueprint for a second, year-long phase of YIP is being sketched; a year wherein the partici-pant can take the insights gleaned from Phase I and put them into practice in Phase II, with Organizations, Collecti-ves, Centers, etc., around the world. In the envisioned model, a system of men-toring would be set up between first and second year participants.

In my opinion, having attended the first year in 2oo8, and now, as a Coordi-nator of the current program, YIP is a conduit for positive change on both inner and outer levels. My experience of living in community with thirty-nine other pe-ople my age, who came from eighteen dif-ferent countries across the globe, created a channel for the energy that each of us had inherently and then magnified it. I think YIP is about creating symmetry within the human constitution, a balan-ce of Thinking, Feeling and Willing. By inviting impassioned course leaders to coherently dissect what is confronting us in this world, by instilling initiative and a feeling that together we can take effective action, YIP is creating hope. It is about recognizing that in this world so seemingly full of war, prejudice and po-verty, there are people out there working for peace, justice and equality …and suc-ceeding. It is about realizing that unified we are strong; that when we support one another to grow, we do. YIP is a space to exercise all aspects of our humanity.

If you are interested in Applying to the 2o15-2o16 YIP year or have any questions, please contact info@yip.se and visit the website www.yip.see

u t b i l d n i ng

Vad gör de nu?

Ur YIP’s nyhetsbrev november 2o14

7:e omgången av Youth Initiative Program är i full gång. Det betyder att mer än sex år har gått sedan de första Yippisarna anlän-de till Järna för att stiga ombord på resan som är YIP. Det betyder också att hund-ratals själar har fortsatt sin livsresa med YIP-erfarenheterna i bagaget. Här öppnar vi ett litet fönster till ett av dessa liv.

Namn: Melissa SebrechtsLand: BelgienÅlder: 25Kapitel: YIP 1

Efter YIP flyttade jag till Amsterdam för att studera kulturantropologi. Jag avslu-tade min Bachelors och påbörjade sedan en master i medicinsk antropologi där jag var speciellt intresserad av hur man definierar och handskas med normali-tet (eller onormalitet) i samhället. Under mina studier fick jag ofta beröm för att jag ”tänkte utanför boxen”, det började bli en klischée efter ett år med YIP, men visade sig vara mycket värdefullt i univer-sitetskontexten. I YIP engagerade vi oss inom olika problemområden som jorden, människor och samhällen i form av före-läsningar, men också genom konstnär-liga aktiviteter, lekar och mig själv. Det gjorde det möjligt för mig att tänka fanta-sifullt genom att använda nya idéer istäl-let för traditionella eller förväntade idéer. På universitetet fick jag lära mig de sena-re, eller bättre uttryckt: det lärde mig om innehållet i boxen (eller boxarna), det un-dervisade mig om de människors tankar som levt före mig och hur jag ska anknyta till dem. Det låter kanske väldigt konven-tionellt och till och med långtråkigt, men för mig var det mycket värdefullt att veta vad som finns i boxen, för att på ett klart och tydligt sätt kunna kommunicera vad som finns, eller kan finnas utanför boxen.

Förra året påbörjade jag ett studium till fil doktor, ett fyra-årsprojekt där jag foku-serar på unga vuxna med lindrig intelli-gensnedsättning och deras erfarenheter av hur de blivit bemötta. Med andra ord fokuserar jag på hur de känner sig vär-derade och uppskattade i sina relationer med andra. Det problematiserar några av idealen bakom hur vi ger erkännande, ac-ceptans till andra (tänk på att ha ett fram-

gångsrikt arbete, vara en bra förälder eller en ansvarskännande medborgare) och vad som händer med acceptansen när vi inte lever upp till dessa ideal. Att bli fil doktor låter som ett mycket seriöst projekt – som det i viss utsträckning na-turligtvis är – men i mitt fall handlar det också mycket om att lära känna människ-or med helt olika livsstilar och bakgrun-der; det handlar om att skapa förtroende-fulla relationer med dem och därvidlag krypa ut ur min bekvämlighetszon.

Idag ser jag YIP’s inflytande på mitt liv och kan bäst formulera det i relation till att se och skapa möjligheter. Jag menar detta inom mina nuvarande ramar för studier och arbete.

Jag försöker skapa rum där jag kan röra mig, både fysiskt och mentalt. Fysiskt för-söker jag resa so ofta jag kan och kombine-ra det med mitt arbete. Under januari reser jag sex månader till Lissabon för att utföra en del av min forskning där. Mentalt för-söker jag skapa rum för drömmaren eller idealisten i mig, som genom sina studier i sista hand försöker hitta vägar där männ-iskor gemytligt kan leva tillsammans med alla deras likheter och olikheter.

Ibland lyckas det att skapa dessa rum för det möjliga och ibland inte och då sugs jag istället in i en oinspirerad ström av var-dagens måsten. Men i det stora hela finns attityden av att se och fantasifullt skapa möjligheter intakt och jag tror att män-niskorna och berättelserna som jag lärde känna genom YIP har inspirerat mig till detta. Kastar jag en blick in i framtiden kommer jag att slutföra mina fil doktor-studier och sedan undersöka vilka möj-ligheter som redan finns och vilka jag kan skapa själv. Min kollega-sociolog-kärlek och jag ska starta ett projekt i Lissabon där vi tillsammans med unga vuxna med lindriga intelligensnedsättningar ska re-novera gamla byggnader med meningen att skapa ett integrativt samhälle, eller jag kanske ska forska mer inom antropologi-området, eller jag kanske kombinerar de två områdena, skrämmande ibland, men för det mesta hoppfullt.

Ur YIP’s nyhetsbrev november 2o14: So, what is YIP.www.yip.se. Översättning GN.

k rön i k a

r e s e b e r ä t t e l s e

Hälsovecka på Island

Angelika Jaschke

Hälsovecka 6-12 juli 2o14 i Skálholt på Island

Waldorfpedagogiken (förskola, skola), socialterapin och den biodynamiska od-lingen och näringsläran har redan sedan lång tid varit etablerade på Island. Denna impuls går tillbaka till Sesselja Hreindís Sigmundsdóttir, * 5 juli 19o2 - † 8 novem-ber 1974, och till Ita Wegmans besök 1936.

Under senare år har fler och fler islän-ningar, som genomgått en utbildning inom konstterapi, omvårdnad, fysioterapi eller läkeeurytmi, börjat bygga upp ett antroposofiskt terapiarbete med hjälp av svenska, nederländska eller tyska läkare.

Vid Mediciniska Sektionens årskon-ferens i september 2o12 i Dornach upp-stod så impulsen genom Aðalheiður J. Ólafsdóttir (läkeeurytmist) till en första antroposofisk-terapeutisk Hälsovecka, som ett första steg i att bygga upp ett te-rapeutikum (se artikeln „Ergreifen des anthroposophischen Heilimpulses“ i nr 12/2o13 av tidskriften Goetheanum). Häl-soveckan skulle vara öppen för de männ-iskor världen över, som ville uppleva den unika naturen och kraften hos en av Eu-ropas nordligaste öar, tillsammans med konsten och den antroposofiska medici-nen och terapins helhetssyn (musik, kör-sång, målning, modellering, eurytmi).

Efter en dryg vecka har nu, 15 juli 2o14, gästerna från fem länder (Australien, Schweiz, Frankrike, Tyskland, Island) åkt hem - och samtalen med tillbakablickar på veckan visade att Hälsoveckan har överträffat förväntningarna hos gästerna liksom hos de tillresta terapeuterna.

Philipp Busche från Tyskland följde gästerna medicinsk och rådgivande. Han arbetade tillsammans med terapeuttea-met, där ett koncept för patientbetraktel-se i teamet fick tillämp ning, som grundar sig på den antroposofiska kunskapen om väsensleden och föredraget ”Den osyn-liga människan inom oss” av Rudolf Steiner i GA 221, vilket terapeutgruppen på Island arbetat med under hela förbere-delsetiden. Som förstärkning hade tera-peutgruppen på Island tillfrågat kollegor från övriga Europa inom musikterapin, omvårdnaden och läkeeurytmin.

17 personer kunde uppleva en terapeutisk vecka på Skálholt, det äldsta biskopssätet, på sydvästra Island. Genom det vida hed-landskapet slingrar sig en av Islands stör-re floder Hvítá, vid vars strand biskopssä-tets kyrka ligger på en höjd och med tre av de större glaciärerna i bakgrunden. Under somrarna hålls här konsertserier med internationella musiker, som även gäster och terapeuter kunde glädja sig åt under Hälsoveckan.

I en separat del av hotellet på Skálholt hade gästerna sina rum, som omvandla-des till terapiavdelning. En förvandlad, omsorgsfull atmosfär mötte gästerna och de fick där de av läkaren för var och en ut-valda behandlingarna.

Dagarna inleddes med en samling med läsning av veckoversen ur Själskalendern på isländska, gemensam sång och med en musikalisk upptakt. Så gjordes en prome-nad i omgivningarna där man berättade om växter, klimatet och landskapet. Un-der förmiddagen begav sig gästerna se-dan till att få sin respektive terapi medan de isländska medarbetarna, lärare från Waldorf skolan i Lækjarbotnum, ägnade tiden åt att tillreda maten, välövervägt och avstämt för varje dag. Det blev också riktiga konstverk - i smak, uppläggning och utsmyckning, med örter från den is-ländska naturen i omgivningen.

Efter lunchen hade gästerna en mid-dagspaus, där även några omvårdnads-behandlingar gjordes. Terapeutteamet träffades och hade terapikonferens under ledning av vår läkare Philipp Busche. Den innehöll bidrag från medicinsk synvin-kel och synpunkter hur man kunde an-vända kunska pen om väsensleden för att förstå de olika hälsoproblemen och vilka behandlingsmöjlig heter som kunde väljas. Terapeuter kunde också beskriva det man upplevt konkret i utförandet av behandlin-gar na och därigenom öka den ömsesidiga förståelsen för varandras terapier.

På eftermiddagen fanns möjlighet för gäster och medarbetare att delta i olika konstnärliga workshops som erbjöds till egenaktivitet. Även individuellt utvalda omvårdnadsbehandlingar genomfördes för gästerna. På kvällarna hölls föredrag med olika frågor om människolivet (de 12 sinnena, rytmerna osv), en konsert samt samtal i grupp, varefter omvårdnadsbe-handlingar genomfördes för de gäster som fått ordination för sådana.

En eftermiddag gjordes en utflykt med besök på Sólheimar, numera socialte-rapeutisk verksamhet (läkepedagogisk verksamhet på den tiden Ita Wegman besökte det 1936) och även vackra natur-upplevelser i omgivningarna: vattenfallet Gullfoss och gejserområdet med Geysir.

Som avslutning erbjöds en tvådagars-

resa till Snæfellsnes med sin glaciär - dit vi gjorde en kvällsutflykt upp till toppen, där solen inte går ner vid denna tidpunkt (!) och till en enslig fågelö, Flatey, mitt i Breiðafjörður, en större fjords skärgård.

Veckan var ett terapeutiskt-konstnärligt konstverk i sig, mellan vilostunder och ak-tiviteter, inre besinning och tankemässig fördjupning, mellan allvar och glädje. Alla kunde genom kropp, själ och ande upp-leva källan till hälsa som en inre balans i sig själv, i det sociala sammanhanget och mellan människan och naturen.

Man kan egentligen bara uttrycka ett hjärtligt tack till det isländska terapeut-teamet och deras medhjälpare, att deras beslut under det tvååriga förberedel-searbetet inte förflyktigats, att de inte med tiden tappat modet och att man till slut hade kraften att hjälpa en verklig ny antroposo fisk -medicinsk impuls få födas fram på Island.

Nästa antroposofiska Hälsovecka hålls 5-11 juli 2o15 på Island - www.healthweeks.is

Vi rekommenderar att anmäla sig god tid om man vill vara säker på att en plats !. 15 juli 2o14

Redigering och översättning: Gerhard Böhme

m e di ta t ion

Goetheanummeditation

Tobias Ossmark

Goetheanum Meditation Worldwide Initiative är namnet på en arbetsgrupp som söker synliggöra, förstärka och sam-ordna de aktiviteter som sker inom ra-men för antroposofisk meditation över hela världen. Arbetsgruppen bildades 2oo7 och har sedan 2o1o arrangerat nät-verksträffar som för närvarade omfattar närmare 2oo deltagare från nästan alla världsdelar. I koordinationgruppen för initiativet ingår i dagsläget: Hilda Boers-ma, Marjatta van Boeschoten, Matthias Bölts, Clarine Campagne, Tristan Chau-don, Ron Dunselman, Bart Vanmeche-len, Bodo v. Plato, Simon Reakes, Joan Sleigh, Nathaniel Williams och Robin Schmidt. Vid sidan om genomförandet av nätverksträffar ser initiativet som sin uppgift att även fortlöpande stödja det pågående arbetet. Goetheanum Medi-tation Worldwide Initiative är inriktat på kontinuitet och kommer ha sin nästa

k rön i k a

träff under 2o15. Tobias Ossmark ger här sin bild av den senaste nätverksträffen, den femte i ordningen.

Under ett förlängt veckoslut i början av juli 2o14 samlades människor från jor-dens olika kontinenter för en nätverks-träff vid Goetheanum utifrån en ömsidigt uttalad vilja att dela egna erfarenheter från en pågående meditationspraktik och att kliva in i ett öppet rum av expe-rimentellt sökande efter nya former för utbyte. Experiment innebär här att pröva och utföra handlingar utifrån gemen-samt antagna förutsättningar. Till mötets förutsättningar hörde ett medvetet och konsekvent avståndstagande från förut-bestämda konferens- eller föredragsin-nehåll till förmån för ett innehåll helt utgående från deltagarnas medtagna in-tressen och förmågor. Denna mötesform har elaborerats fram sedan starten 2o1o och nådde denna gång en viss mognads-grad, utan att därför handla om perfek-tion. Tvärtom krävde mötets inbyggda språkbarriärer ett stort mått av tålamod och välvilja från deltagarna sida. Till för-utsättningarna för mötet hörde vidare från deltagarnas sida en relation till Fria Högskolan för Antroposofi liksom även till ett nätverkssammanhang.

En del nätverk finns redan etablerade sedan ett antal år medan andra befinner sig i en konsolideringsfas. Intentionen har varit att samla en stor spannvidd mel-lan olika fokus och innehåll, men där det gemensamma varit en pågående praktik och en vilja att mötas i denna.

Det stora intresset för meditativ prak-tik är på intet sätt nytt. Under de senaste decennierna har den blomstrat och gjorts fruktbar i olika riktningar, från att gälla steg på den egna övningsvägen till olika terapeutiska sammanhang, organisa-tionsfrågor och försök till kompletteran-de perspektiv på naturvetenskapen.

Arthur Zanjoc och framlidne Heinz Zimmerman, som båda fanns med vid tillkomsten av Goetheanum Meditation, har på vitt skilda sätt utarbetat aktuella grunder för meditation idag, något som satt tydliga spår bland kretsar av delta-gare. I en annan rörelse med stark kopp-ling till Holland har säkerligen Bernard Lievegoed spelat en stor roll. I det sociala organisationsintresset kan även Claus Otto Scharmers arbeten omnämnas som inspirationskälla.

Om man tidigare ofta sett sig ställd i en inriktning i det meditativa livet utifrån sin egen specifika situation och gemen-skap så kan det nya med Goetheanum Meditation sägas vara att det rika spek-trum av praktiker som bildats genom åren nu får tillfälle att mötas utifrån frå-

gan: vad har vi gemensamt och hur kan vi förhålla oss till varandra? Det handlar mindre om att backa tillbaka till enhetlig rot och mer om att gå framåt mot en sam-hörighet i åtskillnad.

I ett initiativbaserat nätverk av detta slag lurar alltid en fara i att intention och organisation inte förmår följa varandra hand i hand. Realiserandet av en inten-tion kräver ett visst mått av organisation, något som i praktiken kan ställa sig i vä-gen så att den avsedda handlingen inte alls kommer till utförande eller att den inte får sin eftersträvade fortsättning.

Här gäller det att vara vaksam och så att säga hushålla med sina resurser. I den arbetskrets som jag själv deltog i under mötet kunde jag iaktta något som kan ut-göra ett recept på en framkomlig väg. Vi utförde några gemensamma övningar, i sig inte särskilt märkvärdiga. Men det blev en skillnad då vi inte rusade vidare och frågade vad övningarna skulle leda fram till. Istället kunde jag iaktta att vi som deltagare så småningom kunde stan-na kvar i övningen och låta den utgöra själva händelsen. Den fick en egen i ti-den utbredd gestalt och kunde bli till det innehåll som vi möttes kring. Innehållet fick även fullt tillräckliga konturer för att kunna utgöra material till eget arbete un-der det kommande året. Förhoppningsvis med möjlighet att återuppta tråden vid nästa nätverksträff.

Kanske är det just en sådan vilja till särskild uppmärksamhet på de händel-ser som faktiskt uppstår, snarare än de på förhand uttänkta innehållen, som utgör ett signum för Goetheanum Meditation som initiativ. Om man så vill en anda av direkt demokrati, för att använda ett slag-ord, men här som ett slutsteg snarare än en given rättighet. Förutsättningar, ra-mar och struktur saknas inte, det gäller bara att förlägga dem till sin rätta plats.

e t t l i v s om f ö r s ko l e p e dag o g

UppvaknandetLouise Ejefors

För mig har det alltid varit spännande att iaktta barnen under skolmognadsfasen – då tiden då de blev undervisningsbara närmade sig .

Utöver de rent fysiska förändringarna som sker under den perioden visade sig plötsligt en ny metamorfos i barnets ut-veckling. Ett uppvaknande inför dess omgivning som inte fanns på samma sätt året innan.

En snart 7-årig pojke hade byggt ett flygplan med stolar och bänkar. Helt plötsligt blev han stående och jag såg att han funderade över något. Han kom fram till mig och frågade – kan jag verkligen gå till köket och be att få låna en ratt till mitt flygplan fast det egentligen är ett grytun-derlägg? Dessförinnan blev grytunder-läggen aldrig ifrågasatta. De förvandla-des till ratt så fort de behövdes i leken.

- Varför har du alltid samma kläder? Frågade en flicka. (Jag hade flera uppsätt-ningar av samma kläder).

- Nu har jag varit här i fyra år och du har aldrig varit på toaletten - sa en pojke och tittade misstänksamt på mig. Att jag lämnade rummet ibland hade än så länge gått honom förbi.

På vilostunden brukar jag alltid läsa upp roliga verser för barnen. En hel vecka samma vers. Veckan därpå fick 6-7 åring-arna sätta sig på en pall och läsa upp förra veckans vers. De som var födda sent på året behövde ibland lite stöd med att hitta orden. Sjuåringarna klarade nästan alltid uppgiften galant.

- Fröken jag vill också sitta på verspallen och säga versen, förkunnade 5-åriga Johanna.

– Hon ska väl inte börja skolan – var det någon som sa.

Johanna satt dock redan på verspallen. Det var tyst en lång stund.

- Men säg något nån gång - hördes från ett av barnen.

- Men det kommer ju inget - förkun-nade Johanna. Ett av de stora barnen fick sätta sig bredvid henne och säga versen tillsammans med henne.

Ett minne med enbart ord som stöd fanns ännu inte hos henne.

Armin mindes något som hans mamma hade berättat för honom så fort han hörde orden ”äkta gull”.

bok a n m ä la n

Armin och guldkorsetPåsken närmade sig och jag berättade om hönan som värpte ett guldägg. Gammalt par en höna hadeHon var ensam i sin kullHon var spräcklig och hon ladeLitet ägg av äkta gull

Längre kom jag inte för nu blev jag avbru-ten av en ivrig 7-årig Armin.

- Fröken, fröken, jag har bajsat ett guldkors! Gapskratt från de större barnen.- Jag har visst bajsat ett guldkors, det

har min mamma berättat. Min storebror fick en örfil av pappa. Pappa sa att han hade tagit guldkorset!

- Nu hittade du nog på en egen saga – sa jag.- Fråga mamma då – sa Armin och såg

besviket på mig.- Jag ska fråga mamma - sa jag.Armin såg nöjd ut.Därefter hade de andra barnen också

gjort samma sak som Armin, med allt från bananer till hustak.

(Mycket skratt av den mer okynniga sorten) och kullerbyttor. Tänk att ett så-dant ord kan väcka så mycket munterhet hos de små liven.

Den välplanerade samlingen var ett minne blott, men ordnade till sig så små-ningom.

Armins familj är invandrare från Kurdistan.Mamman förklarade:- I min hemtrakt i Kurdistan finns det

en sedvänja som säger att när man får ett barn så ska man lägga en bibel under bar-nets säng. Ovanpå bibeln ska det läggas ett svärd och ovanpå svärdet ett guldkors. Eftersom vi inte har så mycket pengar så hade vi bara råd med ett litet kors då Ar-min föddes. Dessa tre saker ska ligga un-der barnets säng tills barnet står upprätt.

Tydligen hade Armin då han började krypa fått tag på guldkorset och stoppat det i munnen och svalt det. Jag trodde inte mina ögon när jag såg vad som glän-ste i blöjan när jag bytte på honom - berät-tade mamman.

- Då är han säkert ett riktigt lyckobarn när korset har gått genom hela kroppen på honom - sa jag och mamman höll med.

b o k a n m ä l a n

Sammanhang Thomas Lüthi

t i t e l

Sammanhang: Vad växten kan lära oss Ansatser till en fenomenologisk ekologi

f ö r fa t ta r e

Craig Holdrege

f ö r l ag

Skilleby Trädgård Förlag

öv e r s ä t t n i ng

Martin Fellkvist

Äntligen finns en ny och utmärkt bok med en goetheanistisk utgångspunkt på svenska! Att Craig Holdrege nyaste bok har översatts till svenska är en mycket stor förtjänst. Den borde bli en självklar del av studielitteraturen i lärarutbild-ningar och andra utbildningar.

Titeln: Sammanhang, är just det ge-nomgående motivet i hela boken.

I vår tid strävar mycket efter att reduce-ra alla skeenden i naturen till materiella förlopp, på det viset förtingligas världen. Tankar som vi tänker som inte tar hänsyn till det levandes sammanhang leder till handlingar som sedan kan leda till eko-logiska problem och rentav katastrofer. Teknologiska lösningar ser inte ut att-komma åt själva orsaken till problemen. Det är nödvändigt för oss och vår omgiv-ning att vi kommer vidare och tänker i

sammanhang. Vi är helt uppenbart själva delaktiga i världen därute.

Det talas idag mycket om hållbar ut-veckling. Men i vad ligger förutsättning-arna för det? Det är just det som boken Sammanhang tar utgångspunkt i. Den handlar om vår egen relation till vår planet som en synnerligen levande orga-nism. Nålsögat för en nödvändig långsik-tig hållbar utveckling pekas ut att ligga i våra tankar som ofta rör sig inom ett iso-lerat objekttänkande.

Om vi vill bemöta vår planet och vår närmaste omgivning på ett adekvat sätt, behöver vi öva upp ett dynamiskt, rörligt och levande tänkande, ja rentav förnya vårt tänkande på ett radikalt sätt. Det på-pekas att vi behöver bli mer ekocentriska i vår uppmärksamhet.

Där tar Craig Holdrege utgångspunkt i växtvärlden och han påvisar genom talri-ka exempel att växten utgör en unik före-bild för oss människor. Växten står inne i en levande väv i naturen som vi i själva verket också lever mitt inne i. Växten är ett öppet och interaktivt väsen och kan därigenom vara en läromästare för oss.

Det blir också tydligt att en förändring i det yttre, förutsätter en förändring i vårt medvetande. Men detta kräver att vi övar upp nya förmågor – ett levande tänkande.

Vi blir uppmärksam gjorda hur djupt vi är förbundna med världen och frågan uppstår i vilken mån vi försöker att öka intensiteten i vår delaktighet.

Craig Holdrege leder tankarna från ett objekttänkande vidare till ett organiskt medvetande, ett ständigt rörligt tänkan-de, där vi också kan erfara oss själva som delaktiga i Jordens utveckling.

Ett dynamiskt tänkande framstår med all tydlighet som en nödvändig början för en hållbar utveckling.

Utgångspunkt tas i Goethes arbetssätt med att noggrant studera fenomen för att kunna komma åt det levande. Många exempel beskrivs hur vi genom övningar kan forma vårt eget tänkande som sedan kan leda vidare till ett handlande enligt den levande och dynamiska naturen.

Boken innehåller en praktisk vägled-ning för ett levande tänkande. Iakttagel-seövningar beskrivs som kan användas i undervisning för att bedriva en delaktig och erfarenhetsbaserad kunskapspro-cess. Övningarna kan göras överallt där det finns växter: på hemmaplan med väx-ter i fönsterbänken eller ute i naturen.

Det är idel egna bearbetade erfarenheter av naturstudier och undervisning av för-fattaren som ligger till grund för boken.

Språkbruket är konstnärligt och ytterst angenämt och speglar författarens re-spekt för allt levande.

Foto: Birgitte Deck.

Foto: Birgitte Deck.

Källan

Brigitte Deck

En källa tystnade vid vägens rand,den frös till is en vinternattberörd av iskall hand.En helig stillhetnär naturen tystat alltoch där vid källan syns en ängels lysande gestalt...

Där den sänkte sina vingarviskar luften – isen klingar.

En ängel av kristallger källan åter livoch långt i fjärran hörs en melodi...En ängels närhet gör dig i ditt hjärtahel – och fri.

29-3o januari var det Svenskt Waldorflärarmöte i Kulturhuset i Ytterjärna. Temat för mötet var: ”Därför Waldorfpedagogik, individuella vägar till Waldorfpedagogik”.

I bild: Ita Tovatt och Sven Wängberg i ett panelsamtal. Foto: Göran Sjölin.

2o januari, Marianne Schubert, ny ledare för Bildesktionen i Dornach besökte Sverige, Kulturhuseet i Ytterjärna och berättade om sin bakgrund, sina idéer och om arbetet i sektionen internationellt.

I bild: Marianne Schubert och översättare Elisabeth Poignant. Foto: Janne Silvasti.

7 februari, ”Antroposofi som kulturimpuls i världen” i Kulturhuset i Ytter-järna. Första händelsen under jubileumsåret 2o15, Arne Klingborg 1oo-år.

I bild: Aurora Klingborg Granstedt som talar och mötesdeltagare.Foto: Janne Silvasti.

lev na dst eck n i ng

l e v na d s t e c k n i ng

Sören Gunge †

17.7 1945 – 3.2 2o15

Berit Frøseth

Sören Gunge föddes i Köpenhamn den 17. juli 1945 i en atmosfär som fortfarande präglades av andra världskriget. Han hade två yngre bröder som båda valde konst-närliga yrken: Arkitekten Morten och målaren och skulptören Helge. Pappan var fysiker och gymnasielärare, han hade studerat för den legendariske atomfysi-kern Niels Bohr. Detta gjorde intryck på Sören, som också visade ett tidigt intresse för fysik, men ödet skulle leda in honom på andra vägar. Efter gymnasiet blev han rekommenderad att studera juridik vid Århus universitet, och här fick han möj-ligheten att umgås med sin morbror, fi-losofen och antroposofen Oskar Hansen. Nu tändes en gnista och nyfikenhet i sam-band Rudolf Steiners filosofi. Sören var inte en strukturerad människa och rörde sig knappast med lätthet i paragrafernas värld. Som en av de första studenterna vid Rudolf Steinerseminariet åkte han till Jär-na i slutet av 196o-talet och fångades upp av den progressiva tidsandan med den spirande antroposofiska impulsen. Sören stannade kvar i Sverige, och resten av sitt liv skulle han ställa in sig i ett praktiskt andligt inspirerad sammanhang och ver-ka som en intellektuell hantverkare. Efter den pedagogiska utbildningen på semina-riet arbetade Sören först på Solbergahem-met, därefter framställde han mediciner för Norla. Sören hade ett utvecklat in-tresse för natur och ekologi, för örter och olika substanser. Man anade något av en rosenkreuzare inom Sören.

Själv träffade jag Sören i början av 199o-talet. Han hade då arbetat som lasyrmå-lare vid Skilleby alteljé några år. Här hade jag bekanta som verkade i ett socialt idea-listiskt sammanhang, jag hade också vä-ninnor som bodde på gården. Sören kom ofta på besök till Skilleby. Utåt var han skämtsam, lätt i sinnet, kanske lite flörtig. Sören hade många väninnor, han hade en värme, ett gemyt och en kommunikativ förmåga, som lutade litet åt det kvinnliga hållet. Träffade man honom med pipan i munnen kom man snabbt in i en varm, humoristisk, skojfrisk stämning. Det var något som lyfte.

Sören tog livet och sina uppgifter med största lugn. Han ägnade sig inte åt karri-är och att samla pensionspoäng. Och även om han inte tyckte om detta epitetet: Sö-ren var ett original i ordets bästa mening, han hade kvaliteter som är sällsynta i sam-hället i dag. Han hade mycket öppna sin-nen, han var nyfiken och alltid orienterad, också i samhällsfrågor. På vägen hade han ofta stannat till, utforskat saker, kanske var det en växt eller en fågel, ett bygge som var på gång. Sören hade ett öga för arkitek-tur. Han upptäckte strax en vindskiva eller en färgnyans som kanske inte passade, en särskilt vinkel som var intressant. Sören hade alltid frågat, talat med någon, han var mycket frimodig och gick rakt på sak, antigen det var greven eller snickaren. Överallt kände han sig fri och hemma. Sö-ren hade tid och var en som man med lätt-het kunde be om hjälp. Sören fanns där, han var en mycket trogen människa.

Senare arbetade Sören för Obelos snick-erier, han laserade väggar och möbler med ett utvecklat färgsinne. Han hade känsla för yta och finish, för kvalitet och perfek-tion. Men Sören hade också sina egenhe-ter, sin egen rytm och stil, vilket skapade svårigheter, inte minst för honom själv. Han hamnade på efterkälken. Det var sidor i sitt liv som han, trots sin mentala lätthet, antigen inte klarade av eller ville ”lyfta” och förändra. Många goda viljor försökte stödja honom, men någonstans sa det stopp, och på många sätt var han beroende av omgivningens stöd och goda vilja. Men Sören var en sällsynt person, han hade integritet, och detta var också en goodwill som man gärna visade honom.

Det var först när jag behövde praktisk hjälp med mitt eget husbygge att jag fick bekanta mig närmare med Sören. Han arbetade då som mångsysslande hant-verkare; målare, snickare, murare och plattsättare. Det hände att han tappade fokus, glömde penseln han hade i handen. Ibland försvann han helt enkelt. Då kunde man hitta honom sittande i en skogsbacke i sällskap med sin pipa och i samtal med en blomma. Kanske hade han gett sig i kast med att flytta en sten, som han tyckte låg på ett olämpligt ställe. Eller så låg han på knäna i rabatten och rensade ogräs. Sö-ren var en höjdare på att beskära träd och att rensa i rabatten, det tog sin tid, men han gick liksom till botten med det hela. Det ingick inte i kontraktet, men var en ex-tra bonus som man fick på köpet, antigen man ville det eller inte. Sörens intresse för naturen yttrade sig också på ett aktivt engagerat sätt. Under några år vårdade han träden på Rudolf Steinerseminariet i gruppen omkring Ekkehard Wroblowski. Han var också styrelsemedlem i geoman-tigruppen Alda i Järna, inspirerad av Mar-

ko Pogacnik. Båda mycket okonventionel-la och originella forskare och vägledare, där Sören lätt kunde hitta en hemvist.

Men Sören hade också en filosofisk-es-tetisk läggning. I Oskar Hansens anda del-tog han troget i studiegruppen omkring Frihetens filosofi och var också med på Bildsektionens möten de senare åren. Han hade arbetat som lasyrmålare och många av hans tidigare kollegor bland konstnä-rerna fanns med här. Att få till stånd ett kreativt samtal – en balans mellan lyss-nade och deltagande – kan som bekant vara svårt. Sören var ingen rivaliserande tupp, på ett besynnerlig sätt verkade han oberörd av konflikter. Kanske var det ett skydd, men man kände också att han till-hörde en annan ”klass.” - I sitt tänkande kunde Sören vara grundlig, borrande, men framför allt var han mycket konkret i umgänget med idéernas värld. Han repre-senterade en udda spontanitet och ställde ofta oväntade frågor.

Efter pensionen utvecklade Sören ett passionerat förhållande till släktforsk-ning och hittade anor av största dignitet. Vi brukade skoja och retas lite med dessa ”betydelsefulla anor.” Kanske är det ändå inte alldeles tillfälligt att Sören parallellt var med i det vi kallade ”karmagruppen”, där vi gick igenom alla Steiners karmafö-redrag. På ett gåtfullt sätt verkade det som om intresset för de spirituella och ärftliga trådarna till det förflutna kompletterade och hade ett sammanhang med varandra. Sören ville inte själv framstå intellektu-ellt och tyckte nog damerna i gruppen var rysligt klara i tanken jämfört med honom själv. Denna föreställning stämde natur-ligtvis inte. Problemet låg i viljan. När han väl hade bestämd sig för att bidra med referat uttryckte han riktigt nog att hela veckan var förstörd – men trots detta hade han gjort noggranna anteckningar på baksiden av små lappar, räkningar, brev eller inbetalningsblanketter. Fragment av ett litet pyssel som han elegant och med största auktoritet fogade ihop och gestal-tade i rörliga bilder, så som imaginationer. Under en semesterresa till Odense som-maren 2o13 drabbades Sören av en olycka på cykel och under sjukhusvistelsen upp-täcktes den allvarliga sjukdomen. Trots påfrestande behandlingar var Sören mycket stabil, och han kunde verka inom sina sammanhang intill det sista.

Sören var en blandning av aristokrat och vagabond, mellan dessa polariteter hade han svårt att hitta sin identitet och plats i livet. Det var en tillvaro av kontras-ter. Han hade en faiblesse för silkesskjor-tor och de bästa linnetyger, men hamnade ofta i en second hand affär i samband med sina egna klädinköp. Här fanns silver och kristall blandat med målarpytsar, gammal

disk och trasor. Här hittade man ett sigill gjutet i guld bredvid en gammal tobaks-ask. Ekonomiskt var det knapert, med sitt robusta flegmatiska sinne för säkring och trygghet var han knappast någon riskkapi-talist, men Sören hade också aktier.

Att Sören tyckte om bjudningar vet vi alla. Det fanns en atmosfär av världsvana och bildning omkring Sören. Han ska-pade stämning, man behövde inte treva efter samtalsämnen. Men det fanns ett stort handikapp; han kunde inte bjuda hem någon själv. Sören hade ett rum där han låste in sig, en värld där ingen fick lov att hälsa på eller titta in. I denna fråga var han stenhård intill det sista. Ingen skulle få nyckeln till detta dolda rum. I detta låg en passivitet i förhållande till omvärl-den, jag anade också en sorg och en stor resignation. Flera har nog skapat sig före-ställningar om hur det såg ut i dessa rum. Säkerligen fanns där både skatter och so-por, änglar och demoner. Det vi döljer för oss själva är ju den mest uppenbara av alla hemligheter. Sören kunde hjälpa andra, men hade svårt att hjälpa sig själv på den-na centrala punkt. Vi som stod nära Sören önskade att han hade haft mod att låsa upp dörren. Vi så framför oss att bara en liten glänta kunde skapa mirakel, förändringar i Sörens liv. Att brustna drömmar hade kunnat gå i uppfyllelse! Hos varje män-niska finns något som man helt enkelt inte kan eller skall begripa sig på, hur mycket man än spekulerar. Nu är dörren öppen, Sören har gått in i en värld av rörlighet och förvandling, och vi hejar på honom!

l e v na d s t e c k n i ng

Bert Vetterfalk †

22.5 1926 – 16.1 2o15

Thomas Lüthi

I många olika sammanhang har Bert Vet-terfalk bidragit väsentligt till det biodyna-miska arbetets utveckling i Sverige.

Under flera år var han jordbrukare på Yt-tereneby gård i Järna. Hans hjärteangelägen-het var att där förbättra jordarna, hela gården och ge plats för jordbrukspraktikanter. Yt-tereneby bjöd under den tiden också in till mycket uppskattade midsommarfiranden.

När utbildningsverksamheten startade på Skillebyholm, arrenderades Skilleby-holms åkerarealer redan av Yttereneby gård och åkrarna var omlagda till biody-namisk odling av Bert.

Även om jordbruksarealen minskade för Yttereneby gård när Skillebyholm kom till som utbildningsplats, engagerade sig Bert aktivt i den nya verksamheten. Hans erfa-renheter och kunskaper om jordarter och markförhållanden från arbetet som jord-brukare, täckdikare och vägbyggare bear-betade Bert så, att han kunde undervisa stu-denter på Skillebyholm i ämnena jordarter, jordbearbetning och täckdikning.

Bert vidareutvecklade sina pedagogiska förmågor ständigt. Han deltog i andras undervisning för att lära sig mer och med syftet att få pedagogiska uppslag för den egna undervisningen. På det viset blev han en uppskattad lärare.

Att ta emot jordbrukare, visa runt och be-rätta om biodynamisk odling uppskattades både av Bert och besökande jordbrukare.

Under flera årtionden fanns det knappt någon sammankomst inom det biodyna-miska, där Bert inte var med. Det kunde vara frågan om årsmöten för Biodynamis-ka Forskningsinstitutet, Biodynamiska Föreningens möten, Demeterförbundet, Antroposofiska Sällskapets årsmöten, högskolekretsens möten, eller sektionen för lantbruk och näring. Man kunde helt enkelt räkna med att Bert var närvarande och bidrog med sitt djupa intresse för an-troposofi och den biodynamiska odlingen och allt som hände och vad olika männ-iskor gjorde. Det var alltid frågan om ett synnerligen aktivt deltagande. Ett sinne för ordning kunde Bert också bidra med när det fanns behov för det.

Humoristiska inslag ledsagades av Berts oemotståndliga kraftfulla och hjärtliga skratt som lyfte stämningen och gjorde att även andra närvarande vågade skratta!

Han var ordförande under många år för både Biodynamiska Föreningen och Svenska Demeterförbundet. När det var dags att överlämna ordförandeskapet i föreningarna gjorde han det med fullt förtroende för det som kom, även om det innebar förändringar och han kunde stöd-ja arbetet och efterträdaren aktivt utan nå-gon egennytta.

Engagemanget fortsatte i Demeterför-bundet som stadigvarande hedersleda-mot i styrelse. Bert följde arbetet med att lyssna och komma med goda råd. Stödet från honom var helt enkelt något som man kunde räkna med.

Efter ett långt verksamt liv med ett varmt hjärta och ett stort intresse för an-troposofi samt en stark vilja för biodyna-misk odling lämnade Bert jordelivet den 16 januari 2o15.

lev na dst eck n i ng

f r å n s e k r e ta r i a t e t

Till minneMedlemmar som rapporterats avlidna

sedan förra numret av Forum.

Gunnar Melander, Järna1925-o5-25 - 2o15

Bert Vetterfalk, Järna1926-o5-22 – 2o15-o1-16

Marianne af Schultén, Johanneshov1917-o4-o9 – 2o15-o1-o5

Vi tar gärna emot nekrologer över avlidnamedlemmar, och även icke medlemmarsom varit aktiva i antroposofiska samman-hang. Skickas till medlemssekretariatet.

E-post: kontakt@antroposofi.nu

k a llel se å r smöt e

Program för årsmötet

• Välkomst och inledande ord till All-männa Antroposofiska Sällskapets årstema

• Minnesstund för de döda

• Arne Klingborg 1oo år Janne Silvasti visar och berättar om glasfönstren i stora salen

• Lunch 12-13

• Årsmötesförhandling 2o15

• Som avslutning läses Grundstenen

På fredagskvällen i Konferensrummetär alla medlemmar välkomna till:

”Hälsa, sjukdom och de antroposofiska läkemedlen.”

Fredagen 1o:e april Kl. 18.oo-2o.oo Kulturhuset i Ytterjärna.

Välkomna till anförande av Ursula Flat-ters och samtal om frågeställningar som berör oss alla.Under början av året har de antroposo-fiska läkemedlen varit omdebatterade i media.Hur är situationen nu och vad är det som ligger bakom attackerna?

Varmt välkomna!Styrelsen

Förslag till dagordning1. Öppnande av stämman2. Fastställande av röstlängd 3. Val av mötesordförande 4. Val av protokollförare och två justerare, tillika rösträknare5. Fastställande att mötet är stadgeenligt utlyst6. Fastställande av dagordning7. Verksamhetsberättelse 2o148. Revisorernas berättelser9. Faställande av resultat- och balansräk-ning1o. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen11. Uppföljning av budget och verksam-hetsplan

12. Val av styrelse - valberedningens för-slag13. Val av revisorer 14. Val av valberedning15. Motioner och styrelsens förslag 16. Fastställande av tidpunkt för höstmö-tet 2o1517. Övriga frågor som rör föreningen18. Stämmans avslutande

VerksamhetsberättelseEn omfattande aktivitet äger rum inom olika livsområden, med inspiration ur an-troposofin. Resultaten är ofta mycket goda och visar konkret hur den antroposofiskt inspirerade praktiken kan leda till frukt-bara bidrag till nutidens aktuella frågor inom miljö, medicin, vård, pedagogik etc.

Vi lever i individualismens tidevarv vil-ket också avspeglar sig i den antroposo-fiska rörelsen och dess olika uttryck och förgreningar. Frågan är vilka betingelser som vid sidan av de nödvändiga individu-ella initiativen, utgör förutsättningarna för att den antroposofiska civilisationsim-pulsen ska kunna utveckla sin potential.

Då Rudolf Steiner nygrundade det An-troposofiska sällskapet så konstituerades ett ”organiskt” sammanhang där de olika delarna skulle samarbeta och ge sina oli-ka bidrag till helheten. Till denna helhet hör det Antroposofiska sällskapet som har en särskild uppgift i förhållande till övriga delar i den antroposofiska rörel-sen. I ”principerna” formuleras att Antro-posofiska sällskapet ska vara en samman-slutning av människor som ”vill vårda det själsliga livet såväl inom den enskilda människan som inom det mänskliga samhället”. Sällskapet har även till upp-gift att vårda den antroposofiska andeve-tenskapen och dess resultat i det praktis-ka och samhälleliga livet samt att främja forskning på det andliga området. För att det skall vara möjligt att stärka arbetet så att ändamålen allt bättre ska kunna upp-fyllas, behövs ett helhetsmedvetande som det ännu återstår att utveckla.

För att ta ett steg i riktning mot ökad integration i den antroposofiska rörelsen beslutades vid höstens föreningsmöte att styrelsen, som stöd för sitt arbete ska bil-da en rådskrets för Antroposofiska säll-skapet i Sverige.

Det har redan visat sig att det fruktba-ra inte tycks bestå i att skapa en separat

rådskrets, utan att anknyta till redan ex-isterande kretsar som även kan vara råds-kretsar/referensgrupper till Antroposo-fiska sällskapet och dess styrelse. Hittills har Insam, Högskolekretsen och Värna bejakat att vara referensgrupper vad gäl-ler inriktningen av det framtida arbetet.

Vid höstmötet beslutades även att till-sätta en arbetsgrupp för att stärka infor-mations- och kunskapsutvecklingen om antroposofi. Det är en angelägen fram-tidsuppgift att söka vägar för att göra antroposofin tillgänglig för nutidens människor. Antroposofin formulerades i en helt annan tid. Den formulerades med ett språkbruk som ter sig alltmer främmande för vår tids uttryckssätt och tankeformen, även med hänsyn till de generella svårigheter som det innebär att beskriva andliga realiteter med ett språk som är anpassat för sinnevärlden. Rudolf Steiners böcker behöver därför ges ut i nya upplagor med nyöversättningar och dessutom uppstår frågan, hur antropo-sofin kan formuleras idag för att intro-ducera människor i idéinnehållet utan att den förytligas och förlorar sin andliga substans. En grupp har bildats för detta ändamål och som söker människor som vill medverka genom att skriva, översätta eller bevaka vad som produceras i olika delar av världen och som skulle vara vär-defullt att göra tillgängligt.

Dick Tibbling, ordförande

Styrelsens sammansättningDick Tibbling ordförande,Annika Diesen, Janne Silvasti, Per-Erik Jonsson kassör, Mats-Ola Ohlsson generalsekreterare.Adjungerad: Joel HallklintStyrelsen har haft 9 protokollförda mö-ten under 2o14.

GeneralsekreterarmötenEuropeiskt generalsekreterarmöte i Pa-lermo, Sicilien (1o.1 -13.1)Mats-Ola Ohlsson deltog.Generalsekreterarmöte och årsmöte i AAS vid Goetheanum (7.4-13.4)Mats-Ola Ohlsson deltog.Nordiskt styrelsemöte på Island (1.5-4.5)Janne Silvasti och Mats-Ola Ohlsson deltog.

Årsmöte för Antroposofiska Sällskapet i Sverige 2o15Kallelse till årsmöte lördagen den 11 april kl 1o - 16 i Kulturhuset i Ytterjärna

v er k sa m h etsber ätt el se

Europeiskt generalsekreterarmöte i Bu-karest, Rumänien (27.6 -29.6)Mats-Ola Ohlsson deltog.Mikaelimöte vid Goetheanum (26.9-28.9)Mats-Ola Ohlsson deltog.Generalsekreterarmöte vid Goetheanum (3.11 -7.11)Mats-Ola Ohlsson deltog.

Medlemsmöten

• Vintermöte (3/1-5/1): ”Hur vårdar vi det antroposofiska livet tillsammans?”

• Årsmöte (5/4)• Mikaelimöte (4/1o): ”Faust i en mika-

elisk tidsålder”• Höstmöte (24/1o-25/1o) i Umeå

Föredrag, kurser och seminarier

• Samtal vid brasan: ”Vad rör sig i tiden, vad berör mig?”. Två ggr termin, på Skäve Kafé.

• Antroposofi och meditation. Anna Hallström genomförde i samverkan med Antroposofiska Sällskapet flera retreater och studiedagar i antroposofi och meditation under året.

• De två pelarna i den antroposofiskt inspirerade andliga aktiviteten med Dr Yeshayahu Ben-Aharon (7/3-9/3)

• ”Grundstenen” studiedagar (14/3-15/3)• Roland van Vliet (19/3-2o/3) ”Kultur-

upplevelser i vår tid”, och ”Apokalyp-sens betydelse idag”.

• Meditation som livskonst, antroposo-fisk meditation i vardagen (22/3)

• Oliver Conradt (27/3-3o/3) ”Astronomi och geometri”

• Temakväll me Ulrike von Schoultz: ”Åld-randets värde i den enskilda människans biografi och i vårt samhälle” (4/4)

• ”Allvar och humor” (24/9). Poesikväll med musik och eurytmi (Hans Möller, Anders Engqvist, Sergej Almstedt, Noomi Hansen)

• Göran Fant ”Faust studium” 3ggr under hösten.

• Paul Mckay (9/1o-12/1o): ”Tregrening och 2ooo-talets utmaningar”

• Gertrud Klingborg 1oo-år (15/11)• Roland van Vliet (21/11-23/11): ”Rudolf

Steiner and Mani. What is Mani and what is the manichean attitude of Ru-dolf Steiner in his life?”

• Meditation som livskonst, antroposo-fisk meditation mellan ljus och mörker. (29/11)

Samverkan inom den antroposofiska rörelsen

• Insam (Initiativkretsen för antro-posofisk samverkan) Träffades 4ggr under året.

• Trialog Tankesmedja har under året

haft olika samarrangemang med Antroposofiska sällskapet.

• Mysteriedrama (15/8-17/8)• ”Ett år efter branden – Nibble gårds

framtid# (21/3)

Publikationer

• Forum Antroposofi utkom fyra gånger med en upplaga av 2 2oo ex. Redak-tionskommité: Tobias Ossmark, Felix Nieriker, Göran Nilo, Bo Werner Eriks-son, Erik Halldén. Projektledare: Joel Hallklint

• Webb: www.antroposofi.nu. Redaktör: Joel Hallklint.

Sekretariat och servicefunktionerJoel Hallklint 5o% tjänst. Uppgifter: ut-skick, medlemsregister, fakturering, pro-tokoll, reception m.m.

Medlemsstatistik

1474 medlemmar i december 2o13 +34 nya medlemmar 2o14 (2o13 +27) +4 medlemmar flyttade till Sverige 2o14–4 medlemmar flyttade utomlands 2o14–17 medlemmar sade upp sitt medlem-skap 2o14 (2o13 -16)–13 medlemmar meddelades avlidna 2o14 1478 medlemmar i december 2o14

Valberedningens förslag till årsmötetPå årsmötet 2o14 avgick större delen av styrelsen. Endast Dick Tibbling och Per- Erik Jonsson omvaldes – och som nya ledamöter valdes Annika Diesen och Janne Silvasti. Mats-Ola Ohlsson omvaldes som generalsekreterare på tre år. På årsmötet framfördes en önskan till den nya valberedningen om en jäm-nare fördelning mellan könen i fram-tida styrelser.

Till valberedningen utsågs Cristina di Marco, Martin Pietsch och Per Hall-ström. Martin avsade sig dock sitt upp-drag under hösten. Vi två som blev kvar, Cristina och Per, har i Forum för An-troposofi bjudit in alla medlemmar och grupper att komma med förslag till val-beredningen på nya styrelseledamöter. Vi har fått in ett 2o-tal namnförslag. Vi har vid ett par tillfällen träffat styrelsele-damöterna. Vi har talat med dem indivi-duellt och alla tillsammans. Vi har frågat hur de ser på uppdraget, hur styrelsear-betet fungerar och hur de ser på utveck-lingsmöjligheterna.Valberedningen har velat föreslå en sty-relse som har en jämn genusfördelning, har en balans mellan yngre och äldre och

har en viss geografisk spridning, samti-digt som vi velat ta hänsyn till att styrel-searbetet inte ska hindras av alltför långa resvägar. Vi ville också föreslå en styrelse med fem relativt nya ledamöter, samti-digt som generalsekreteraren och ytterli-gare en erfaren ledamot skulle borga för inslaget av kontinuitet i styrelsearbetet.

Vi bedömer det som en tolkningsfråga huruvida både Dick Tibbling och Per-Erik Jonsson kan betraktas redan ha blivit omvalda två eller tre gånger i rad, och mer än tre gånger tillåter inte stad-garna. Valberedningen vill ändå föreslå omval av Per-Erik Jonsson för ytterli-gare en mandatperiod. Avsikten med att i stadgarna begränsa antalet på varandra följande omvalsmöjligheter torde vara att värna om en förnyelse av styrelsen. Vi anser att vi med vårt förslag tillgodo-ser denna avsikt och att det i den aktuella situationen är ansvarsfullt att vilja värna om kontinuiteten.

Inför årsmötet 2o15 har Mats-Ola Ohls-son två år kvar, Annika Diesen och

Janne Silvasti båda ett år kvar på sina mandat, medan Per-Erik Jonsson och Dick Tibbling båda står i tur att avgå. Val-beredningen föreslår omval av Per-Erik Jonsson och att styrelsen kompletteras med nyval av Elisabeth Erlich, Henric Lewengard och Regula Nilo på två år var-dera.

Vi vill på ASiS vägnar tacka Dick Tibbling som avgående ledamot och ordförande, för många år av troget arbete för Antro-posofiska Sällskapet i Sverige. Vi har för-stått att Dick står till förfogande för att i fortsättningen bidra till arbetet på nya sätt, som t ex i de arbetsgrupper som sty-relsen redan har initierat eller kommer att tillsätta på olika områden.

Till nästa års valberedning föreslås om-val av Cristina di Marco och Per Hall-ström, samt nyval av Geseke Lundgren.

Vad gäller förslag på val internrevisor, så ber valberedningen att få återkomma till detta under årsmötet.

Vi vill också passa på att tacka för alla de förslag och idéer som lämnats till valbe-redningen

ValberedningenCristina di Marco och Per Hallström

v e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e

Fria Högskolan för Antroposofi

Anna Hallström

Fria Högskolans verksamhet är helt cen-tral inom Antroposofiska Sällskapet och existerar i de flesta länder. Verksamheten har ett centralt ansvarsorgan i Dornach i Schweitz som består av en rad sektionsle-dare för det internationella arbetet inom Högskolans olika sektioner/arbetsområ-den.

Antroposofin inspirerar till att utveck-la ett aktivt meditativt liv som kan leda till nya betraktelsesätt och idéer om hur man kan utveckla olika fruktbara och hållbara verksamheter.

En viktig aspekt på detta är att inspire-rad av ett meditativt övande förhålla sig forskande till sitt eget liv för att på så sätt stegvis närma sig det man kan kalla an-devetenskaplig forskning.

Ett sådant arbete är grunden för Högsko-lans verksamhet.

En del av verksamheten i Fria Hög-skolan består alltså i det arbete som alla medlemmar dagligen gör i det de försö-ker representera, ”stå upp för” antroposo-fin i sina liv. En annan del är olika former av samverkan i olika grupperingar och projekt.Det kan ske dels mellan medlemmar, dels med medlemmarna i Antroposofiska Sällskapet och dels med andra som ser något intressant i antroposofin och dess yttringar.

Ett arbetsområde är det som innefattar det allmänna ansvaret att företräda an-troposofin:

ALLMÄNNA SEKTIONENHär finns några arbetsgrupperingar:

- Det gemensamma bearbetandet av med-itationerna i Högskolan i olika grupper, bl a i s.k. klasstimmar, sker på 1o orter i Sverige: Umeå, Dormsjö, Örebro, Stock-holm, Järna, Norrköping, Göteborg,

Växjö, Kalmar och Lund. Sammanlagt 19 personer är ansvariga för detta.

- Högskolekollegiet.Dessa 19 personer som tagit på sig att förmedla de speciella meditationer som man arbetar med inom Högskolan kallas klassansvariga och möts 2 ggr/år under 1 ½ dag på olika platser tillsammans med generalsekreteraren. Denna konstella-tion bildar högskolekollegiet. Här sker ett samråd vad gäller nya initiativ framför allt vad det gäller arbetet med meditatio-nerna. Ett fördjupande forskande arbete med meditationerna ger ett bra stöd för detta. Det sker också ett samråd dels om läget i den antroposofiska rörelsen i värl-den och även om andra initiativ. En viktig del är också ett forskningsarbete kring intentionerna med Högskolan och Säll-skapet.

Man möter även högskolemedlemmar på platsen.

Under 2o14 beslöts att låta översätta den tredje delen av Rudolf Steiners ord i sam-band med att han höll dessa klasstimmar, för att förhoppningsvis kunna ges ut un-der 2o15.

v er k sa m h etsber ätt el se

BUDGET OCH BALANSRÄKNINGPRELIMINÄRT RESULTAT I tkr i tkr (preliminärt) Utfall Budget Utfall Budget INTÄKTER 2o13 2o14 2o14 2o15 TILLGÅNGAR 2o13 2o14Medlemsbidrag 1 o32 1 ooo 977 1ooo Maskiner/inventarier 5o 5oForsknings o utv bidrag 642 7oo 526 7oo Aktier och andelar 12 12Konferenser och kurser 38 5o 66 5o Fordringar 47 113Bidrag, annonsint, hyresint 131 1o 8o 1o Interima fordringar o o Kassa och bank 1 165 1 17o 1 843 1  76o 1 649 1 76o 1 274 1345

SKULDERKOSTNADER Leverantörer 18 215Allm.Antropos.Sällskapet 6o5 6oo 5o1 6oo Interima skulder 338 21oVerksamhetskostnader 245 175 168 175 Övr kortfrist skulder/fond. 557 582Hyra och lokalkostnader 18 o o o 913 1oo7Löner och sociala avgifter 565 65o 591 65oResekostnader o högskola 99 1oo 217 1oo EGET KAPITAL Medlemskommunikation 289 185 162 185 Balanserat resultat 417 361Konferenskostnader 76 5o 33 5o Årets resultat -56 -23Avskrivningar o o o o 361 338Räntor 2 o o oFond o o o o SUMMA EGET 1 274 1 345Resultat -56 o -23 o KAPITAL OCH 1 843 1 76o 1 649 1 76o SKULDER

* Årsredovisningen kan fås genom sekretariatet fr.om. en vecka innan årsmötet.

v er k sa m h etsber ätt el se

Redan finns 19 sådana klasstimmar över-satta och tillgängliga genom Antroposo-fiska sällskapets sekretariat.

Ett gemensamt initiativ som Högsko-lekollegiet och styrelsen för Antroposo-fiska Sällskapet i Sverige tog under 2o14 var att arrangera 2 offentliga inspira-tionsdagar om antroposofisk meditation i Kulturhuset i Ytterjärna, i mars och i november. Här varvades korta inspira-tionsbidrag med meditationsworkshops där alla kunde få pröva på antroposofisk meditation.

Fria Högskolan som en källa till att ar-beta på att bli sig själv som människa var ett viktigt motiv.

- Högskolekretsen.Högskolekretsen består av högskolemed-lemmar som vill rådslå om läget för den antroposofiska rörelsen. Den har möten 4 ggr/år, söndagar, under 3 ½ timme i Kul-turhuset i Ytterjärna.

En viktig del av innehållet vid mötena är alltid ett inledande gemensamt medi-tativt-forskande arbete.

En fråga som t ex togs upp vid ett möte var ett initiativ till en sektionsgrupp inom socialvetenskapliga sektionen. De stora frågor som den antroposofiska rö-relsen internationellt står inför var också en viktig del av mötena.

Ett annat motiv var Antroposofiska sällskapets situation i Sverige och ut-vecklingsarbetet inom dess styrelse.

-Den nordiska högskolegruppen.Den bildades 1991 efter den två veckor långa stora högskolekonferensen då alla 19 meditationstimmar, s k klasstimmar stod i centrum för arbetet. Den nordiska högskolegruppen skapades för att förbe-reda och genomföra nordiska högskole-konferenser på de nordiska språken.

Den bestod från början av deltagare från Finland, Norge, Danmark och Sve-rige och är därmed inte ett uteslutande svenskt initiativ men hör ändå i hög grad till högskoleverksamheten i Sverige.

Sen 1991 har de flesta konferenser skett i Järna. Mellan 1993 och 2oo7 genomför-des vartannat år en konferens. Konferen-serna varade mellan 4 till 7 dagar.

Sedan följde under flera år en tid där gruppen gjorde ett eget internt fördjup-ningsarbete.

2o13 genomfördes sedan en konferens i Järna och 2o14 en i Danmark, på det läke-pedagogiska initiativet Marjatta.

Alla konferenser skedde under sommartiden.

SEKTIONSGRUPPER

I Sverige arbetade 2o14 sektionsgrupper inom följande sektioner: (Se även bidragen på andra ställen i verk-samhetsberättelsen.)Pedagogiska sektionenLäkepedagogiken inom medicinska sek-tionenMatematisk-astronomiska sektionenSektionen för lantbruk och näringSektionen för humanioraSektionen för bildande konstSocialvetenskapliga sektionen

SAMMANFATTNING:Arbetet inom Fria Högskolan bygger och byggde alltså även i hög grad under 2o14 på de två ”pelare” som kan sägas konsti-tuera Fria Högskolans verksamhet: Den inre fördjupningen å ena sidan och en-gagemanget för det som sker i världen å andra sidan.

Tanken är ju att därigenom antropo-sofi, Antroposofiska Sällskapet och Fria Högskolan för Antroposofi ska kunna ge positiva bidrag till en fruktbar mänsklig samhällsutveckling.

Sektionen förHumanioraAnnika Diesen Amundin

Sektionen för Humaniora har under detta arbetsår fokuserat på ”Faust” genom en serie föreläsningar/seminarier tillsam-mans med Göran Fant. Detta initiativ till-kom delvis på grund av förnyad aktualitet för verket på scener runt om i Europa, delvis som en förberedelse för de uppsätt-ningar av ”Faust”, som planeras i Goethe-anum sommaren 2o15 och 2o16.

Sektion der Schöne Wissenschaften höll sitt årliga språkvetenskapliga kollokvium i Goetheanum i april där man arbetade med språk och eurytmi i tre dikter av R Steiner: ”Planetentanz - Zwölf Stimmun-gen - Satire”. Vid SSW:s högskolemöte i oktober fortsatte arbetet med den elfte klasstimmen och den tredelade männis-kan, med särskilt fokus på Rudolf Steiners pastellskiss (GA 78). Detta som ett försök att komma närmare en rörelse i texten och inte bara det teoretiska innehållet.

BildsektionenFilip Henley och Berit Frøseth

Vi fortsätter vår verksamhet med att ar-rangera öppna möten för alla som kän-ner sig förbundna med Steiners konstim-puls. Det finns ett tydligt intresse för nyare filosofiska frågor kring konst och estetik, som vi började ta upp som tema hösten 2o13. Under hösten tecknade Be-rit Frøseth en skiss av Margaritha Wo-loschins färgstarka biografi och hennes samarbete med Rudolf Steiner i arbetet med första Goetheanum. Berit höll ock-så en inledning om den franske filoso-fen Georges Didi-Hubermans idéer och poetiska framställning av estetik och konstupplevelse, bl.a. relaterat till James Turrell. Två konstnärer berättade om sitt arbete, Helgi Örn från Island och Krist-offer Laurén från Järna, som båda visade egna verk som inledning till samtal om konstverkets innehåll och ”aura.” Genom Arild Rördals presentation av Constantin Brancusi fick vi också en inblick i en av de första modernisterna inom skulptu-ren. Ett annat inslag i arbetet var en kväll kring ett första konceptförslag till arki-tekturen för Hilma af Klints konsthall, ritat av norska arkitektfirman Snöhetta. Det var förstås spännande att se.

Arbetet inom sektionen har tagit ett steg vidare: Utöver våra öppna möten pågår nu ett studium kring Steiners före-drag om konst med tanke på en översätt-ning av dessa till svenska. Första studium var kring Steiners föredrag; Kultur och okultur inom konsten – Tizians Marie himmelsfärd. Detta arbete började under våren förra året.

Avslutningen på året kröntes av ett be-sök från Dornach av Johannes Nilo, an-svarig för arkivet i Goetheanum, som höll ett seminarium under en lördag i novem-ber. Han bidrog också med ett föredrag under vårt sista kvällsmöte om filosofen Derrida, som har haft ett starkt inflytan-de på den postmoderna konsten. Temat för seminariet var tendenser inom sam-tidskonsten. Johannes gav en mycket in-tressant redogörelse för dagens konstim-pulser. Med blicken bakåt och framåt i tiden visade han hur samtidens bildflöde och teknologi förändrar seendet och skapar nya ”verkligheter.” Seminariet var mycket uppskattat och vi hoppas att kunna bjuda Johannes hit flera gånger.

Från det bio-dynamiska arbetet

Jostein Hertwig, Daniel Hörberg, Thomas Lüthi

Sektionen för lantbruk och näringSektionen har under året haft tre sam-mankomster. Dels görs ett studium och dels tas aktuella frågeställningar upp från det biodynamiska arbetet.Som studium bearbetades frågan om de biodynamiska preparaten, genom att lyfta fram forskningsresultat och genom att arbeta med förståelsen av preparaten. Just förståelsen upplevs som en viktig fråga som ständigt återkommer. Sektionen har tagit initiativ till två sam-rådsmöten med odlare och företrädare för olika verksamheter inom det biodyna-miska arbetet. Där finns möjlighet att be-rätta och samråda om viktiga händelser med varandra.

På Skillebyholm har under året en rymlig och ändamålsenlig förvaring för de biodynamiska preparaten iordning ställts för Biodynamiska Föreningens förvaring av preparaten.

Från och med i år ombeds de biody-namiska odlarna att ta initiativ till ut-vecklingssamtal odlare emellan. Syftet är att göra en genomgång av den faktiska situationen på gården eller trädgården tillsammans med en odlarkollega eller för all del med konsumenter, rådgivare eller forskare. Fokus ska ligga på utveck-lingsmöjligheterna av platsen och den egna utvecklingen. Det är viktigt att bli medveten om nuläget och vilka intentio-ner till vidareutveckling av den befintliga situationen som odlaren har. Där kan en erfaren odlarkollega bidra med goda råd. I några andra länder har utvecklingssam-tal redan genomförts med framgång. Ut-vecklingssamtalen utgör förhoppnings-vis en viktig komplettering till den årliga Demeterkontrollen.

På tre biodynamiska jordbruk sker just nu omfattande förbättringar: På Ull-berga gård utanför Nyköping är en helt ny ladugård med lösdrift för mjölkkor redan i bruk. På Yttereneby gård i Järna har alldeles nyligen en helt ny ladugård med lösdrift för mjölkkor färdigställts. På Nibble gård i Järna pågår byggnads-arbetena med en ny ladugård för fullt. Det är omfattande planeringsarbeten som ligger bakom och mycket stora in-vesteringar. Tyvärr motsvarar inte gäl-lande mjölkpriser dessa stora ekonomis-ka ansträngningar.

I Järna kommer dessutom ett nytt mejeri att byggas.

I Sverige finns sammanlagt 15 Deme-tercertifierade trädgårdar, jordbruk och en biodling . I våra nordiska grannländer har antalet Demetercertifierade odlingar ökat under senare år: i Finnland finns 18, i Norge 22 och i Danmark har antalet bio-dynamiska odlingar ökat markant till 33 omfattande 2 o43 ha.

Trädgårdsutbildningen vid Skillebyholm

2o14 blev ännu ett händelserikt år på Skil-lebyholm. Året började starkt i moll då Myndigheten för Yrkeshögskolan avslog vår ansökan om att fortsätta vår uppskat-tade trädgårdsmästarutbildning. Men is-tället för en YH-utbildning kunde vi efter intensivt arbete stolt presentera en helt ny ettårig trädgårdsutbildning inom kom-munal vuxenutbildning redan till hösten. 15 personer började i augusti. Vår tredje yrkeshögskoleklass tog sin examen i slu-tet av april och de flesta kunde gå direkt in i anställning eller eget företagande i den gröna sektorn efter sin examen.

Intresset för deltidsutbildning är fort-satt mycket stort och den första kurshel-gen i september innebar ett rekord i antal deltidsstudenter på samma kursavsnitt, 62 st! 46 studenter fanns på den tvååriga Yrkeshögskoleutbildningen ”Trädgårds-mästare, ekologi och entreprenörskap” under våren. 22 studenter fanns under hösten i årskurs 2. 15 studerande på den nya ettåriga trädgårdsutbildningen.

66 inskrivna studerande på deltidsut-bildningen.

BERAS 2o14En huvudsak för BERAS i 2o14 har varit deltagande i Södertälje kommuns EU projekt (URBACT) för att dela med sig er-farenheter med måltidskoncepten ”Diet for a Green Planet”. Kommunen har sam-arbete med Moletai i Litauen, Lomza i Po-len och Mollet del Vallet i Spanien. Söder-tälje serverar 24  ooo måltider varje dag till skolor, lekskolor och äldreboende. Av detta är nu 5o % ekologiskt! De andra städerna som är med i projektet får god insikt i hur Södertälje har arbetat med denna omläggning av maten. Södertälje arbetar med etableringen av en ”Science Park”. En av satsningarna är Hållbara Livsmedel där Saltå Kvarn och BERAS är inbjudna att vara med.

Med stöd från föreningen Sofia har självständiga BERAS-initiativ etable-rats i Dominikanska Republiken, Haiti, Tamil Nadu och Pondicherry i Indien. Här arbetas det med en genomgång och

tillpassning av BERAS koncepten Eko-logiskt kretsloppsjordbruk, Mat för en grön Jord (Diet for a Green Planet) och Ekologiska kretsloppssamhällen.

Under 2o14 har BERAS tagit initiativ till ett Bondens Universitet. Studenter från Vitryssland, Litauen och Sverige har prak-tiserat på ekologiska gårdar i Sverige som en del av sin akademiska lantbruksutbild-ning. Den 6 månaders praktikperiod av-slutades i Minsk i september med festival och framläggning av exsamensarbeten.

Hösten 2o14 kom det besök från Univer-sitet i Nordland med forskare på ekologisk ekonomi och etik. Detta är et mycket in-tressant samarbete och det finns ett stort behov för att tänka nytt på detta fält.

BERAS är inbjudet att vara med i det in-ternationella nätverket Food Quality and Health. Detta leds av Kassel Universitet i Tyskland och nätverket har tagit på sig uppgiften att formulera en ”Organic Diet”.

MatematiskAstronomiska

sektionenThomas Andersson

Sektionen har fortsatt sitt kontinuerliga arbete med ett möte varje månad under vår och höst i Järna. Genomgående te-man har varit eurytmi med musik till den aktuella stjärnkonstellationen och projektiv geometri. Vi har också ett re-gelbundet arbete där vi studerat Rudolf Steiners föredragsserie ”De andliga vä-sendena i himlakroppar och naturriken”, som hölls i Helsingfors 1912, och ”Planet-systemets andliga individualiteter”, tre föredrag hållna 27-29 juli 1923.  Som av-slutning har vi på senare tid arbetat med meditationsövningar, främst varsebliv-ningsmeditation. 

Andra  teman som behandlats är bl.a. logiskt tänkande som är grund för bl. a. datorers sätt att arbeta.

Våra arbetsmöten är öppna för alla som är intresserade av ämnesområdet och vi är som regel 1o-15 personer varje gång. En grupp om f.n. fem personer samordnar arbetet.

En större sammankomst har arrang-erats. 27-3o mars hade vi besök av Oliver Conradt, sektionsledare vid Goethe-anum. Han höll flera uppskattade före-drag som ”Antroposofi och Astronomi”, ”Den astronomiska signaturen för 2o14”, ”Solens natur och verklighet”, ”Projektiv

v er k sa m h etsber ätt el se

geometri - att förstå världen genom pro-jektiv geometri och ”Strader och Strader-maskinen” - från tredje mysteriedramat”. Gemensam kosmisk eurytmi till musik, Bothmergymnastik och sektionsmöte in-gick också i programmet. Gymnasieele-ver, föräldrar och medarbetare från Ör-janskolan var särskilt inbjudna till några av programpunkterna.

Pedagogiskasektionen

Regula Nilo

Verksamhetsåret inleddes med 2o14 års svenska Waldorflärarmöte den 3o-31 ja-nuari.

”Samklang i klassrummet” blev temat. Som gästtalare hade vi bjudit professor Peter Lutzger från Waldorfhögskolan i Stuttgart. Han talade på ett poetiskt och berörande sätt om att ”Being Seen and Heard - Pedagogy and Perception”.

Som kröning till temat fick vi ta del av Mozarts Rekviem, scenen fylldes av en stor kör av ungdomar och Järnabor, samt medlemmar i tre olika Stockholmskörer under ledning av Göran Sjölin. Hela ver-ket framfördes helt utan nothäften, en fantastisk prestation.

Innehållet i föredragen publicerades i originalversion i ett vackert dokumenta-tionshäfte, som samtliga deltagare i mö-tet fick. Den intresserade kan ladda ned dokumentationen från sektionens hem-sida. www.antroposofi.nu/pedagogik

Under våren träffades sektionskretsen två söndagar för gemensam klasstimme och samtal om aktuella pedagogiska te-man samt tillbaka- och framåtblickar. In-bjudan går ut till ca 7o högskolemedlem-mar med pedagogisk anknytning och runt 15 av dessa deltar aktivt i sektionsmötena.

Regula Nilo deltog i Internationella fo-rumet för Waldorfpedagogik i Dornach under maj månad. Under detta möte för-bereddes det internationella Lärarmötet ”Transition” som äger rum i april 2o15.

Under hösten träffades sektionskretsen ytterligare under två söndagar för klass-arbete och samtal.

En liten organisationsgrupp bildades för planering av Svenskt Waldorflärar-möte 2o15, slutet av januari. Detta ar-bete pågick fram till och med genom-förandet av mötet den 29 – 3o januari.

Det läkepedago-giska och social-

terapeutiska sektionsarbetet

Dick Tibbling

Sektionsarbetet äger rum i två delvis oli-ka kretsar. I den ena kretsen ”Forskning och kunskapscenter” (FoKuC) arbetar man framför allt med forskningsrelate-rade frågor. Jackie Swarts disputerade under året med sin avhandling: ”Allergy, stress and sense of coherence in families with children living in accordance with anthroposophic lifestyle”.

Ett mycket viktigt forskningsresultat var att det kunde påvisas att det råder sig-nifikant lägre nivåer av stress och aller-gier jämfört med barn i familjer med mer konventionell livsstil - Jackie är intres-serad av att gå vidare med sin forskning. Angelägna frågeställningar är:

- Vilka samband finns mellan en allmän antroposofisk livsstil och en läkepedago-gisk livsstil? Vilka är hälsoeffekterna i den läkepedagogiska/socialterapeutiska livsstilen?

- Hur kan man använda både naturve-tenskapliga och humanistiska metoder för att utvärdera det som händer inom lä-kepedagogik/socialterapi?

- Kostens betydelse vid neuropsykia-triska funktionsnedsättningar.

En återkommande forskningsfråga är hur man kan förstå vad som händer vid F.C. (Facilitated Communication). Vilka faktorer påverkar det komplexa samspe-let mellan skrivare och stödperson?

I den andra delen av sektionsarbetet arbetar man ned att anknyta läkepeda-gogiken och solcialterapin till de andliga ”källorna”, till en esoterisk förståelse av människans väsen. Uppgiften är att hitta vägar att, utifrån den nuvarande tidssitu-ationen utveckla arbetet vidare. Vilka frå-gor är det som lever bland medarbetarna vid våra verksamheter? Hur kan vi skapa förutsättningar för nutidsmänniskan att förbinda sina vardagliga erfarenheter med en människokunskap som kommer ur den antroposofiska forskningen?

Det medicinska arbetsfältet

Kristian Holmberg

Vidarklinikens rehabiliteringsprogram för smärt-, utmattnings- och cancerpa-tienter är fortsatt mycket efterfrågat. An-talet remisser från läkare ute i landet har ökat och man har utökat antalet vårdplat-ser och ser till att de utnyttjas alla dagar. Möjligheten att som patient under 3 veck-or kunna komma till ro och få möjlighet att möta sig själv och sin sjukdom leder ofta till omvälvande nya insikter och att acceptera sin situation för att kunna fin-na nya vägar i sitt liv.

Utövandet av antroposofisk medicin och terapi bland läkare, sjuksköterskor och te-rapeuter i Sverige har i stort sett varit oför-ändrat men tyvärr har allt fler waldorfsko-lor inte längre tillgång till läkeeurytmi.

Under året har Vidarklinikens utbild-ningsenhet under Ursula Flatters led-ning ordnat 2 läkarkurser: Psykiatriska sjukdomar – gränssituationer i primär-vården, den 14-15 mars med deltagande av psykiatern Wolfgang Rissmann från Tyskland, och Cancer – konsten att leva när döden är verklig, den 14-15 novem-ber. Den första hölls parallellt med en tvärprofessionell kurs i samverkan med SAMT, svenska förbundet för antroposo-fisk medicin och terapi, den andra paral-lellt med en sjuksköterskekurs i samarbe-te med sjuksköterskeförbundet SAL.

En tvärprofessionell kurs i samarbete med SAMT hölls den 29-3o augusti: Ång-est som gränserfarenhet.

Dessa veckoslutskurser för läkare har under året förstärkts genom att ett men-torsprogram har startats. De erfarna lä-karna inom LAOM, har engagerat sig som mentorer för yngre läkare. Mentorspro-grammet löper på två år. Målsättningen är att de yngre läkarna skall kunna bli certifierade antroposofiska läkare.

Frågan om de antroposofiska medici-nernas rättsliga ställning i Sverige tog ett steg närmare en mer permanent lösning under 2o14. Läkemedelsverket har på re-geringens uppdrag lagt fram förslag på hur de skall kunna bli registrerade. I slu-tat av året utfärdades återigen en tillfällig dispens att medicinerna försäljas här un-der 2o15. Läs mer om ställningstagandet från Vidarklinikens styrelse till denna fråga på sidan 13.

Kristian Holmberg, ordförande i Lä-karföreningen LAOM

v er k sa m h etsber ätt el se

årstema

kande också ett bejakande av den nyare tidens människa: hennes ställning i nutidens omvärld och i sitt eget tänkan-des, kännandes och viljandes värld. Här öppnas medvetenhetssjälens specifika utvecklingsmöjligheter, särskilt efter Mi-kaeltidsålderns början 1879, som utgör något nytt för mänsklig självkännedom. Det är betingelser och möjligheter som är en del av vår nutida världsverklighet och grunden för vår frihet som man kan be-jaka och ta emot som en uppgift.

Mikael och människornas tänkandeI Mikaelbreven 1924/25 skildrar Ru-dolf Steiner den kosmiska vägen till den mänskliga frihetsverkligheten. Där är steget från förståndssjälen till medve-tenhetssjälen avgörande. I andra Mika-elsbrevet2 karakteriserar Rudolf Steiner detta steg: tänkandet förlorar inspira-tionen som det fortfarande hade under förståndssjälens tidsålder och ”hämtar aktivt fram [idéerna] ur människans egen andlighet”. Men med den gamla inspirationen förlorar hon nu ”det and-liga världsinnehållet” och människans (naiva) ”mod” att ”betjäna sig av sitt eget förstånd”3 hittar sitt innehåll till en bör-jan bara i ”sinnenas åskådning”.

Detta mod kan inte begrundas tanke-mässigt och teoretiskt, men är berättigat, ty det uppstod en helt ny möjlighet i män-niskans inre: ”Men då denna tidsålders betraktelsesätt måste inskränkas till den yttre fysiska världen, utvecklades i själens inre en renad i sig själv bestående andlig-2 Ledsatserna: ”Den mänskliga själs-författningen före Mikael-tidsålderns inträ-de” 31 augusti 1924.3 Immanuel Kant: ”Svar på frå-gan: Vad är upplysning?” i: Berlinischer Monatsschrift, december 1784, s 481-494, www.unipotsdam.de/u/philosophie/tex-te/kant/aufklaer.htm.

Språket, som är utgångspunkten i årste-mat 2o15/16, tillägnade Rudolf Steiner Elisabeth Vreede som komplement till Själskalendern:

”Lär människan känna sig själv:Blir självet till värld för henne;Lär människan känna världen:Blir världen till själv för henne; ”(R Steiner)

Helmut Goldmann tittar på relationen mellan självkännedom och världsbeja-kande.

”Framkallar inte världen tänkandet i män-niskans huvud med samman nödvändighet som växten framkallar blomman?”(Frihetens filosofi 5:e kapitlet)

Världsbejakandet1 kan aldrig handla om att bejaka en delaspekt av världen. I den meningen kan man exempelvis inte beja-ka det onda; men man kan lära sig att be-jaka en värld, eller åtminstone innerligt acceptera en, där det onda finns. Bejakan-det avser det stora världssammanhanget inklusive människan. Med begeistring kan man redan i Rudolf Steiners tidiga skrifter upptäcka världsbejakandet. I dessa, där han för vissa kan framstå som ateist eller till och med materialist genom sitt radikala avståndstagande från varje slag av hinsidesföreställningar, vilka måste uppfattas som världsflykt sett från det mikaeliska världsbejakandets stånd-punkt. Förknippat med hinsidesföreställ-ningar är ofta ett avstående av eget ansvar till förmån för detta hinsides och därmed utgör de egentligen en flykt från friheten.I mikaelisk mening är detta världsbeja-1 Rudolf Steiner: Antroposofis-ka Ledsatser (GA26). ”Mikaels uppgift iden mänskliga frihetens världsålder”, 16 november 1924

het i människan som upplevelse.” Modet är rotat i denna ”i sig själv bestående and-lighet”, men den är ännu inte medveten om sig själv, om sin inre grund. Sedan följer kärnfulla satser rörande den mika-eliska världsbejakelsen: ”Denna andlighet får nu i Mikaeltidsåldern inte längre förbli omedveten utan bör bli medveten om sin egenart. Dettai4 är detsamma som Mikael-väsendets inträde i den mänskliga själen.”

Det är inte längre aktuellt att söka ”and-lighet” i en i traditionell mening ”högre” värld, utan i den värld vi lever i: att låta människan vakna upp i denna värld ur föremålsmedvetandets döda tankeinne-håll. Detta uppvaknande för det ur egen andlig aktivitet återskapade mänskliga världssammanhanget är nutidens och framtidens utmaning.

Dagens människa är fri från gamla inspirationers tvingande kraft och kan söka källan till sin frihet och sitt tän-kande. Detta är den mikaeliska vägen i världen. Tas inte detta steg kan vägen leda in i luciferisk andlighet. Alternativt förstår och skapar människan bara något dött i världen med sitt numera frikopp-lade tänkande. ”Omätligt mycket hänger på det faktum att människans idéer inte bara förblir ’tänkande’, utan att de blir ’seende’.”5

Från dött till levande tänkandeDetta pekar på en konstellation i rela-

tionen mellan människa och värld, vars kosmiska uppkomst Rudolf Steiner dra-matiskt skildrar i föredragscykeln ’An-troposofiska Sällskapets karma’6 i: ”I ett världsåskväder under 14oo-talet hände det sig att ”Serafim, Kerubim och Tro-4 Framhävt av Helmut Goldmann5 Se fotnot 26 Rudolf Steiner: ”Esoteriska Be-traktelser av Karmiska Sammanhang” 3dje bandet, (GA237) föredrag den 28 juli 1924

Världsbejakandet i kunskapsprocessenAllmänna Antroposofiska Sällskapets årstema 2o15/16

Text: Helmut Goldmann, generalsekreterare i Antroposofiska Sällskapet i Österrike

ner från hjärtats område ledde in den kosmiska intelligensen i den delen av den mänskliga organisationen som är nervsinnesorganisation, huvudorgani-sation. (...) Innan dess var människan en hjärt-människa. Efter detta blev männis-kan en huvud-människa. Intelligensen blir hennes egen intelligens.” Det sanna, levande tänkandet är nu till en början som bortglömt. Men den fria människans initiativ kan i varje ögonblick gripa det på nytt; men till sina verkningar, i föreställ-ningarna, är det till en början som bort-glömt och därmed dött. I samma föredrag skisseras också uppgiften som fram-springer ur denna situation i människans världsutveckling: ”Ty efter mellantiden när tänkandets livaktighet avsevärt avtog måste just erövrandet av det levande tän-kandet ske, annars förblir mänskligheten försvagad och förlorar den egna realite-ten genom tänkandets realitet.”7

Självkännedom i tänkandetVarje människa är till en början hänvisad till sig själv med denna uppgift: Det är en fri handling som krävs. Beslutet att söka sig fram till en inre utveckling i denna mening måste varje människa fatta och erövra själv. Det är hennes svar på en frå-ga som världen ställer. Att bejaka denna situation är inte ett teoretiskt steg, det är existentiellt och betyder eller kräver ock-så att människan kommer till rätta med sig själv – det är ett själsdrama: här gäller det att övervinna själviskheten som närs av det döda tänkandet.

Det krävs inre självständighet och su-veränitet, ty här står människan med sitt egenansvar som hon inte kan svära sig fri från. Dock kan de sökanden som är ställda på det högst egna ansvaret finna varandra på ett nytt sätt: i det som Rudolf Steiner kallade ’antroposofisk gemen-skapsbildning’ i föredragscykeln med samma namn (GA 257), särskilt i föredra-get den 27 februari under krisåret 1923: en möjlighet till ny gemenskapsbildning uppstår genom ett första andligt upp-vaknande i det gemensamma studiear-betet där en ny omvänd kult ska uppstå i samtalsarbetet. Man kan få intryck av att Rudolf Steiner bad medlemmarna att ta detta till sina hjärtan eftersom det skulle betyda ett avgörande bidrag till konsoli-deringen av Antroposofiska Sällskapet.

Kunskapa i gemenskap

Denna gemenskapsbildning har ett fun-dament och en praktik. Dess fundament är det som Rudolf Steiner ofta kallade

7 GA 237 den 1 juli 1924

årstema

’spirituell idealism’8, förvärvad, viljebu-ren idealism – i motsats till en idealism som är medfödd, eller framfostrad eller bara omhuldad som något tankemässigt-gemytligt. Här, i detta sammanhang, kommer denna idealism till tals som ett förbehållslöst erkännande av den Andre, så som hon just är, som en största möjliga tolerans. Ytterligare ett motiv som ut-trycker världsbejakande!

Praktiken beskriver Rudolf Steiner som grupparbetets egentliga uppgift, nämligen att erfara hur antroposofin le-ver i de andra människorna: ”(...) det av-görande i Antroposofiska Sällskapet är livet som vårdas där.”9 Liv är varje indi-viduellt bemödande om verklig förståelse av idéer som inte ”inskränks till den yttre fysiska världen” och dessa livaktigheter kan möta varandra. Genom upprepade erfarenheter av andra människors kun-skapsansträngningar som jag möter med mina egna bemödanden kan ett uppvak-nande äga rum: för den till en början ”omedvetna upplevelsen” av den ”renade, i sig själv bestående andligheten” som är källsprånget i alla dessa kunskapsbe-mödanden. Det är som om det egna kun-skapsinitiativet blir ett varseblivnings-organ för denna ”andlighet” i de andra, i mig, mellan oss.

I varje verkligt samtal är allt detta åt-minstone anlagt. Med svaret är var och en tillbakavisad till sig själv och sin skapan-de förmåga: ett svar, där endast det hörda klingar efter eller där de gamla tankarna hos den som svarar upprepar sig, är inte något svar. Men i vävandet mellan det hörda och svaren kan något av det första uppvaknandet ske – detta kan man dock inte i vanlig mening eftersträva, det är nåd. Därför är samtalet ”mer vederkvick-ande än ljuset”10

Översättning JCL, GN, TO.

8 Rudolf Steiner: ”Antroposofisk gemenskapsbildning”(GA 257) Föredrag den 28 februari & 4 mars 1923; Rudolf Stei-ner: Der innere Aspekt des Sozialen Rät-sels (GA 193) föredrag den 11 februari 1919.9 Rudolf Steiner: Brev till med-lemmarna (Särtryck ur GA 26oa) ”An die Mittglieder”, 3 februari 1924.10 Johann Wolfgang von Goethe: Sagan om den gröna ormen och den skö-na liljan, Stuttgart 2o11.

Litteratur till årstemat 2o15/16

Skrivna artiklar av Rudolf Steiner:• Antroposofiska Ledsatser (GA26).

”Mikaels uppgift iden mänskliga frihetens världsålder”, 16 novem-ber 1924. Och ”Den mänskliga själsförfattningen före Mikael-tids-ålderns inträde” 31 augusti 1924.

• Brev till medlemmarna (Särtryck ur GA 26oa) ”An die Mittglieder”, 3 fe-bruari 1924.

Föredrag av Rudolf Steiner:• ”Esoteriska Betraktelser av Kar-

miska Sammanhang” 3dje bandet, (GA237) föredrag den 28 juli 1924.

• ”Antroposofiskgemenskapsbild-ning” (GA 257) Föredrag den 28 fe-bruari & 4 mars 1923.

• Der innere Aspekt des Sozialen Rät-sels (GA 193) föredrag den 11 februari 1919.a själsförfattningen före Mikael-tidsålderns inträde” 31 augusti 1924.

f r å n s e k r e ta r i a t e t

MedlemskapVi har välkomnat 5 nya medlemmar och noterat 2 utträden hitills i år i Sverige.

Se också medlemsstatistiken för hela 2o14 i årsmöteskallelsen i denna tidning.

Goetheanum meddelade att man under perioden 14 oktober 2o14 till 26 januari 2o15 välkomnat 339 nya medlemmar. Och att 531 ej längre är medlemmar (utträden, tappade medlemmar och uppdaterade medlemslistor i landssällskapen) i All-männa Antroposofiska Sällskapet.

Källa: Anthroposophy Worldwide nr 12 2o14-2 2o15.

k a l e n da r i u m 2 o15

Titta gärna in i kalendariet på vår hemsi-da - där kan finnas annonser för nya hän-delser och möten!www.antroposofi.nu/kalender

Anmälningar till sällskapets aktiviteter görs, om inget annat nämnts, till sekreta-riatet på: o8-554 3o2 2o eller kontakt@antroposofi.nu

Fria Högskolan för AntroposofiKalendarium för högskolearbetet i sam-band med de nitton klasstimmarna: Vå-rens mötestider trycktes i Forum Antro-posofi nr. 4, 2o14.

26–29 marsFöredragsserie med

Yeshayahu Ben-Aharon

Från tragik till hopp Världens mittpunkt och Europas mittpunktTyskland och Israel som mänsklighetens karmiska axeloch de nordiska folkens nya uppgift

Låt ifrån östern upptändavad genom västern sig formar.Detta talar:“I Kristus blir döden liv.”

Vid grundstensläggningen av det allmän-na antroposofiska sällskapet25 december 1923, kl. 1o på förmiddagen genom Rudolf Steiner

Föredragen:1. Israel som Jordens mittpunkt: Myste-riet på Golgata och det heliga landetsmission I globalt andligt perspektiv, i det förgångna, nu och i framtiden. 2. Tysklands och Mellaneuropas öde sett i ljuset av 19oo-talets andliga händelse (under de 12 åren 1933 till 1945): Den euro-peiska döden och den israeliska uppstån-delsen av det judiska folket. 3. Från det tjugonde till det tjugoförsta år-hundradet: Det israeliska och det tyska folkets framtida karma och uppgift: mänsklighetens hopp under det tjugoförsta århundradet och de nordiska folkens uppgift.

Första föredraget kommer att ge en be-skrivning av Israel som hela den jordiska evolutionens mittpunkt genom Kristi världsförvandlande inkarnation. Efter 2ooo års inkubation och förberedelse har dess verkliga kraft börjat tillta sedan tret-tiotalet under förra århundradet, (sedan 193o talet) aktiverat genom Kristi åter-komst i det eteriska.

Andra och tredje föredraget kommer att beskriva Tysklands och Mellaneuro-pas tragedi, i ljuset av 19oo-hundratalets andliga händelse, särskilt under de tolv åren mellan 1933 till 1945 och dess fram-tida konsekvenser. Nytt hopp kan födas just genom denna vår tids allra mest smärtsamma Händelse om vi öppnar våra hjärtan, vilja och medvetande för dessa nya andligt vetenskapliga upptäk-ter. Där de allra djupaste karmiska såren har tillfogats ges också den mest genom-gripande möjligheten till läkning, men endast om Mikael som är vår tids andliga impulsgivare och tidsande och som bere-der vägen för Kristus, kommer att finna de modiga själar som är redo att lyssna till meddelandet. På det här sättet kan den sanna karmiska förbindelsen mellan de två folken som på ett så tragiskt sätt förbands till ett tvillingpar bli en källa till läkning, förtroende, kärlek och hopp för hela mänskligheten. I det här sam-manhanget kommer de Nordiska folkens nya uppgift att framträda. Föredragen kommer att hållas (med över-sättning) i Kulturhuset i Ytterjärnafredag, föredrag kl. 19.oo-21.oolördag workshop kl. 1o.oo-12.oo, föredrag kl. 16.oo-18.oosöndag föredrag 1o.oo - 12.oo.

Anmälankontakt(at)antroposofi.nu, o8-554 3o2 2o

Pris kr 5oo:-, student/pensionär kr 4oo:-, per evenemang 15o:-, student/pensionär 12o.

Information: Alexandra Ivanmail@alexandraivan.com,Ottar: info@bokhandeln-vidar.se Hester Renouf: hesterrenouf@telia.com

1o april På fredagskvällen i Konferensrummet är

alla medlemmar välkomna till:

”Hälsa, sjukdom och de antroposofiska läkemedlen.”

Kl.18.oo-2o.oo, Kulturhuset i Ytterjärna. Se årsmöteskallelse på sid 24 i denna

tidning.

11 april

ÅrsmöteÅrsmöte i Antroposofiska Sällskapet.Se årsmöteskallelse på sid 24 i denna tid-ning.

25 april

Faust studiumStudium av Goethes FaustKulturhuset i Ytterjärna, kl 14-17

Vid Mikaeli inledde vi vinterns studium av Goethes Faust, det mest universellt gil-tiga diktverk man kan föreställa sig. Det är rikt samman-satt och i den bemärkel-sen inte helt lättillgängligt. Därför är det en angelägen uppgift att med förenade krafter genomföra ett studium som både öppnar den språkliga skönheten och de filosofiska frågor som finns i Goethes storverk. Arbetet samordnas och leds av Göran Fant.

Vi kommer att hitta stöd och inspiration i Rudolf Steiners olika föredrag i ämnet. Goethe var som bekant en av de viktigaste inspirationskällorna bakom antroposofin och inte minst Faust är ett stort tema hos Steiner och senare antroposofer. Vi träffas ett antal lördagar under vintern 14/15 och avslutar i april. I juli ges Faust I i Goethe-anum i direkt anslutning till konferensen ”Norden i Goetheanum”.

Följande lördagseftermiddagar kom-mer studiet att fortsätta:8 november, 13 december, 17 januari, 14 fe-bruari och 25 april.

Du väljer själv om du vill delta alla lör-dagar eller endast komma någon enstaka gång. Inga förkunskaper eller förberedel-

Kalendarium förAntroposofiska Sällskapet i Sverige

ser krävs men ta gärna med boken om du har den! Den översättning som rekom-menderas är gjord av Britt G Hallqvist men även Viktor Rydbergs duger!

Köp och läs senaste numret av Balder - det handlar om Faust! Utmärkta texter och fascinerande bilder! I Balder!

Välkomna!

Entré 1oo:-Ingen föranmälan.Arr.: Antroposofiska sällskapet och Sek-tionen för Humaniora

8-1o maj

Föredrag och seminarium med Roland van Vliet

Skolningsväg och personligt mästerskapKulturhuset i Ytterjärna

Föredrag fredag 8/5, kl 19.oo

Seminariumlördag 9/5, kl 9.3o- 2o.3osöndag kl 9.3o-12.3o

På tyska med översättning.Anmälano8-554 3o2 2o, kontakt(at)antroposofi.nu(se även Stockholm 7/5)

Rolan van Vliet är sedan 197o-talet djupt engagerad i Antroposofin. Han studerade antroposofi och filosofi och har sedan doktorerat och skrivit böcker (endast på tyska och engelska så här långt) om Mani ( 3oo-talet ek.) om de tidiga kristna lä-rorna, som R. Steiner talade om. Han har forskat i ämnet och nytt okänt material, som inte var känt på Steiners tid har hit-tats. Kristendomen får här en helt ny sida som varit tystad, förträngt och okänt för hela den kristna världen! Här framkom-mer material som stämmer väl överens med Steiners egen forskning. Roland beskriver jordens utveckling och den personliga utvecklingen helt i samklang med Steiners.

Vi vill denna helg bjuda in till temat: ”Personligt mästerskap”, andlig utveck-ling i vardagen, ur antroposofisk och ma-nikeistisk synvinkel. (Läs mer om Roland på hemsidan.)För förberedlsegruppen, Marie Haglund, Julia Pressel, Anna-Lena Widén, Anna Skånberg, Lisbeth Pettersson och Gine Larasse

9 majMEDITATIONSRETREAT

Antroposofisk meditationAtt hitta balansen mellan det inreoch det yttre.

INRE KRAFT: VÖRDNADAtt se sammanhangAtt se möjligheterna

En dag där det ges tid att fördjupa vörd-naden som en inre kraft.Där vördnaden blir en väg till det väsent-liga i livet så att jag därmed kan se mina verkliga möjligheter.

Båda retreater kl 1o oo – 18 oo på Kultur-huset i Ytterjärna.Kursledare Anna HallströmKursavgift 95o:- Kostnad för lunch och fika tillkommerAnmälan tel o8-554 3o2 2o - kontakt(at)antroposofi.nu

12 juni - 17 juni

MysteriedramerGränsöverskridande drama på Kulturhu-set i Ytterjärna

13/6 INVIGNINGENS PORT14 och 15/6 SJÄLENS PRÖVNING16 och 17/6 VÄKTAREN VID TRÖSKELN

Mötet inleds med föredrag av MICHAEL DEBUS den 12/6 kl. 19.oo

Rudolf Steiners mysteriedramerDramerna förbinder på ett konkret och åskådligt sätt den andliga tillvaron med den materiella världen. Protagonisterna, de mediterande människorna, vaknar upp i ett ansvarstagande för sina med-människors själsliga och andliga utveck-ling och scenrummet i dramerna varvas mellan den synliga världen, där männ-iskor talar helt vanligt med varandra, och själsrummets/andelandets scen, där helt andra värden upplevs.

Illusionen att tankar ”bara” är tankar grusas, att känslor är ens privatsak och vil-jeimpulser är övergående händelser. Tan-kar, känslor och viljeimpulser är väsen. Kampen om människan pågår med störs-ta intensitet i detta själsligt andliga rum, samtidigt som karma väver, spinner, kny-ter och löser människornas ödestrådar. Individuellt felande och strävan under loppet av flera liv åskådliggörs i hela sin komplexitet genom mysteriedramerna.

Välkommen till en händelserik sommar-vecka, där det inre scenrummet öppnas för dina ögon.

Du hittar nya foldern ochmer info på: www.ytterjarna.se/justnu/mysteriedrama

Pris: 5oo kr/drama inklusive föredrag och samtal.Biljetter på ticknet

Biljett kan även köpas på Hotell Kultur-husets reception fram till 3o minuter innan föreställning. Pris: 5oo kr/drama inklusive föredrag och samtal. 15oo kr för hela veckan.

Boende och mat bokas på Hotell Kulturhuset, tel. +46(o)8 554 3o2 oo eller hotell@kulturhuset.nu.Dubbelrum 112o kr/natt (inkl 2o% rabatt) inkl. frukost. Enkelrum 96o kr/natt (inkl 2o% rabatt) inkl. frukost.

Kulturcentrum Järna, enklare boende från 35o kr/natt med egna lakan. Bokas på o8-554 3o2 5o eller på info@kulturcen-trum.nu.

Kontaktwww.kulturhuset.nuo8 554 3o2 oo

k a l e n da r i u m 2 o15

Foto: Mats-Ola Ohlsson

k a l e n da r i u m 2 o15

m y s t e r i e d r a m e r

Vidars stövel i fenrisulvens

gap!Ulrike von Schoultz

Över fyrtio konstnärer och konstnärligt övande människor från helt olika verk-samheter arbetar med att öva in tre av Rudolf Steiners mysteriedramer inför framförandet mellan 12. och 17. juni 2o15

INVIGNINGENS PORTSJÄLENS PRÖVNINGVÄKTAREN VID TRÖSKELN

Sedan 2o1o pågår arbetet med Rudolf Steiners mysteriedramer i olika former och intensitet .Enstaka scener i samband med antroposofiska sällskapets möten bildade början av projektet. Det påbör-jade arbetet fick sin fördjupning och kon-tinuitet med Michael Debus hjälp . Hans bidrag som växer ur ett eget pågående inre arbete med dramerna blev allt vä-sentligare för en fördjupning av projek-tet. Numera känns det som vi är i en ge-mensam ström där vi bejakar projektets egen levande och växande lagbundenhet.

Det ÄR den levande lagbundenheten och substansen som har varit vägledande för fortsättningen och omfattningen av projektet. Och alla vi som har bejakat ar-betet kan emellanåt tycka att vi arbetar på att med varje steg framåt i projektet även vidga våra egna gränser.

Tre dramer?Under en vecka?På sommaren?I Sverige?Vi svenskar?!

Själv tycker jag att alla dessa frågor visar ,att vi är i en levande process som ställer oss på prov med samma allvar som livet självt emellanåt brukar göra.

Med förmånen att vara nära den livs-process som mysteriedramernas ”inkar-nation” innebär ,kan vi som på olika sätt deltar i projektet uppleva att vi bygger vä-gen samtidigt som vi går den.

Den förnimmelsen är en garant för pro-jektets mikaeliska karaktär!

Bara i det fältet, där alla tillkortakom-manden av den egna vardagsmänniskan visar sig i all sin tydlighet kan det mest

innerliga mötet med den egna skapande människan bli verklighet.

Även i det yttre visar sig , att dramapro-jektet behöver skapa sin plats i Kulltur-husets helhet eftersom förutsättningar för dess tillkomst inte finns inom en kon-ventionell organisation.

Dramaprojektet lever genom de över-skottskrafter som skapas av alla medver-kande utöver det som det vanliga livet kräver.

Projektet liknar därigenom VIDARS tjocka stövel som görs av alla de läderbitar som finns kvar efter skomakarnas arbete.Från VIDAR vet vi att det är hans stövel, gjort av överskottsläder som övervinner FENRISULVEN och ger den tyste guden

själv den kraft han behöver för att kunna gå in i framtiden.

Alla ni som har efterberedningsda-gar i skolorna och alla ni som precis har en liten paus efter terminsavslutningen och alla ni som vet att ni har tid och alla ni som ännu inte vet att ni har tid för en dramavecka

I junipå Kulturhuset var med och låt dramerna leva i ert sin-

ne och ert hjärta!Varmt välkomna till en händelserik

sommarvecka !Projektansvarig Ulrike von Schoultz

tillsammans med alla medverkande

Lämna din adress hos Joel på Antroposo-fiska sällskapets kontor, så får du det ut-förliga programmet i din brevlåda!

Foto: Mats-Ola Ohlsson

Foto: Mats-Ola Ohlsson

k a l e n da r i u m 2 o15

Norden iGoetheanum

2o15Den 3o juli till den 2 augusti 2o15 kommer det att bli en nordisk sommarkonferens i Goetheanum i Schweiz.

Läs mer om konferensen på:

www.nordenigoetheanum.com

Norden iGoetheanum

-reseerbjudande!Vi har nu ett erbjudande för en resa till Dornach från ett bussföretag. Det gäller själva resan t.o.r. och de kan plocka upp passagerare i Stockholm, Järna och Norr-köping. Resan går direkt utan övernatt-ning via Helsingborg-Helsingør, så det är säkert möjligt att plocka upp ytterligare resenärer längs vägen. Man åker då ons-dag morgon och är framme torsdag för-middag. På söndag efter konferensen går resan tillbaka och på måndag eftermid-dag är man hemma. Det måste vara minst 3o resenärer och då skulle resan kosta 3 2oo kr. Bussen kan ta flera, men 3o är alltså det minsta antalet.

Vi behöver ha en intresseanmälan senast 1o april, för att kunna gå vidare. Skriv till vårt kansli kontakt@antroposofi.nu eller ring o8-554 3o22o.

OBS! Boende får alla boka själva!

Se foldern konferensfoldern som är bi-fogad Forum. Där finns en lista på hotell och andra boendemöjligheter. Den som har frågor eller behöver hjälp med något kan självklart kontakta oss!

Utflykter innan konferensenFaust 1 har pemiär och spelas 24-26 juli och det planeras utflykter för de tre dagar-na som följer innan början av konferensen Norden i Goetheanum. Det är alltså ett erbjudande för de som har möjlighet att komma till Goetheanum tidigare.

Måndag den 27 juliL’ Aubier, biodynamisk gård med ho-

tell. Ungefär två timmars färd från Dor-nach med buss. Ueli Hurter, en av ledarna för lantbrukssektionen och Marc Desau-les, generalsekreterare för Schweiz, är bägge platsens grundare och kommer att vara våra guider där. Det blir en hel-dagsutflykt, dätr man startar senast 8.3o och kommer tillbaka på kvällen. Tanken är också att besöka Neuchatel ock se hu-set där Rudolf Steiner höll sina föredrag om Christian Rosenkreutz. L’ Aubier har en hemsida som man enkelt hittar genom Google.

Tisdag den 28 juliErimitaget och Arlesheim. En halv-

dagsutflykt till fots då vi med en histo-riskt kunnig guide lär känna spirituellt särkilda platser.

Onsdag den 29 juliColmar med Isenheimeraltaret av Ma-

thias Grünewald. Colmar ligger i Alsace, Frankrike ca 1 ½ timme med buss från Dornach. Det blir en heldagsutflykt för att se alla altarbilder och för att lära känna en typisk pittoresk fransk småstad.

a n non s

i n b j u da n t i l l

”Resa iRudolf Steiners

fotspår”Resan fokuserar på Rudolf Steiners 4o första levnadsår. Vi börjar i Rudolf Stei-ners födelseort, Donji Kraljevec i norra Kroatien, via Wien och Weimar, och slu-tar i Berlin, som blev basen för Rudolf Steiner och hans offentliggörande av det antroposofiska kunskapsstoffet från bör-jan av 19oo-talet.

Tanken är att dagarna inleds och avslu-tas med reflektioner och tankar, med ef-terföljande samtal, som har anknytning till orten och Rudolf Steiners biografi. Ett antal kulturkvällar/konserter plane-ras in i programmet, i Wien, och Berlin.

Resan äger rum från lördag 3/1o till lör-dag 1o/1o 3/1o Flyg från Arlanda till Zagreb i Kro-atien. Buss till Donji Kraljevec.4/1o En dag i Donji Kraljevec 5/1o Tåg till Wien. Konsert6/1o Tågutflykter till stationssamhällen söder om Wien där Rudolf Steiner växte upp som barn.7/1o Tåg till Weimar. 8/1o Kulturdag i Weimar. Goethehaus, Nietzschearkivet, Bauhausutställningen, m.m. 9/1o Tåg till Berlin. Konsert 1o/1o Flyg från Berlin till Arlanda

Kostnad för resan: Flyg, tåg, hotell med frukost, busstransfer, tunnelbana, buss, guidning, och kulturevenemang i Wien och Berlin, 13.ooo kr.Kostnad för lunch och middag tillkom-mer. Enkelrumstillägg 15oo krVälkommen att höra av dig om du vill föl-ja med oss på resan.Göran Nilo Lennart Nilo Högsta antal medresenärer = 15 personerIntresseanmälan senast den 4 maj till kontaktperson: Lennart Nilo. mejl: lennartnilo@gmail.com tel o7o6285576

Foto: Mats-Ola Ohlsson

k a l e n da r i u m 2 o15

no r r kö p i ng

Norrköpings-gruppen

Antroposofiska Sällskapet Norrköpings-gruppen är en lokal sammanslutning av medlemmar i det Allmänna Antroposo-fiska Sällskapet. Sällskapet har till syfte att bära en fri högskola för antroposofisk forskning. Denna högskola strävar efter att finna och formulera andliga lagbun-denheter på olika verksamhetsområden, som de vanliga forskningsmetoderna el-ler tanke- och synsätten inte kommer åt.

Denna antroposofiska forskning är in-tegrerad i många olika kulturområden där verksamheten bygger på antroposofi, t.ex. waldorfpedagogik, biodynamiskt jordbruk, antroposofisk läkekonst, läke-pedagogik, olika konstarter som arkitek-tur, eurytmi m.m.

Norrköpingsgruppen har en lokal för sammankomster och där finns ett biblio-tek med huvudsakligen böcker och före-drag av Rudolf Steiner. Biblioteket har öppet tisdagar 18.oo – 18.3o under tiden september till och med maj. Övrig tid: kontakta någon i styrelsen. Hagebygatan 69, Norrköping.Tel: o11-1835oo. E-post: antroposofi.norrkp@telia.com. För utförligare program med öppettider och studiegrupper se hemsidan:www.antroposofi.nu/norrkoping

Våren 2o15

Vill du veta mer om antroposofi, eurytmi, mu-sik, waldorfpedagogik och social tregrening?Vi ordnar kurser, workshops och studie-dagar på teman i anslutning till antro-posofi, antingen i vår lokal i Norrköping eller lokalt hos er. Minsta antal deltagare 1o personer. Förfrågningar och intresse-anmälan: Maivor Forster, tel. o11-392 887 el. o739 – 792 338.

TisdagsgruppenStart tisdagen den 13 jan. kl. 18.3o - 19.45. Vi fortsätter vårens arbete med studium av ett tema som vi har gemensamt med andra stu-diegrupper i världen, på förslag från Goet-heanum i Schweiz.

Kontaktperson: Maivor Forster. tel. o11-39 28 87 eller o739 – 79 23 38.Nya deltagare är välkomna!

MeditationSönd 11/1, 8/2, 8/3, 12/4, 3/5 kl. 17. -18.3o på Hagebygatan 69.Introduktion, övningar och samtal.En väg till att praktisera antroposofisk meditation, inspirerad av Arthur Zajonc, fysiker och f.d. generalsekreterare för An-troposofiska Sällskapet i USA.

Anmälan görs till Dori Inderbitzin. tel: o737- 23 oo 88 el. o121- 133 43.

Nya deltagare är välkomna!

22 mars

Årsmöte i NorrköpingsgruppenKl. 16.oo på Hagebygatan 69. Vi avslutar med kaffe och smörgås.

14 april

Medlemsmöte Kl. 18.3o – 2o.oo på Hagebygatan 69.

Trialog Tankesmedja

Arne Klingborgs hundraårsjubileum i centrum för Trialogs verksamhet 2o15.

Arne Klingborg skulle ha blivit hundra år 2o15. Det sätter stark prägel på Trialogs verksamhet under året. I en rad semi-narier i Järna och Stockholm tar vi upp teman som Arne kände starkt för och som fortfarande är aktuella.

Dessutom blir det ett antal seminarier inom ramen för Trialogs ordinarie pro-gram: Antroposofisk och jämförande kunskapsteori, Kreativ mångfald inom skola, förskola, vård och omsorg och Lo-kalt arbete för global hållbarhet.

28/4 Miljö som ger livArne Klingborgs konstnärskap handlade i hög grad om att skapa kreativa och livgi-vande miljöer. Vi träffas i Antroposofiska Sällskapets lokal i Stockholm och samtal om detta och vad som skapas idag. Haga-gatan 14 Stockholm

17/5 Miljö som ger livArne Klingborgs konstnärskap handlade i hög grad om att skapa kreativa och livgi-vande miljöer. Järna med omnejd har bli-vit ett viktigt centrum för olika kreativa kulturella och sociala intiativ. Vad hände då och vad händer idag blir viktiga teman för vårt samtal. Ytterjärna

7/6 Trädgård till nöje och nytta Arne Klingborg kom att spela en stor roll inom trädgårdskonsten, inte minst ge-nom den trädgårdspark han skapade i Yt-terjärna. Vi ser på vad han åstadkom och hur hans inspiration lever vidare i Sveri-ge och nternationellt. Ytterjärna

12-17/6 Rudolf Steiners mysteriedramer, seminarium och föreställningar

Stiftelsen Guldfällen har tagit initiati-vet till att uppföra Rudolf Steiner Mys-teriedramer och vill tillägna detta Arne Klingborgs 1oo-årsjubileum. Ytterjärna

Läs hela programmet i Trialogs kalenda-rium på

www.trialogtankesmedja.se

Hur får man ordning på skolningsvägen när den beskrivs så olika i Rudolf Stei-ners böcker och föredrag? - Självständigt och tillsammans kommer vi söka upp och lära känna denna process. Här krävs en vilja till självstudium.

Alla är välkomna! Man kan bara komma och lyssna.

Varje fredag 18.3o t.o.m. 14 april stude-rar vi med Istvan Kozma (yoga) Rudolf Steiners två cykler om Bhagavad Gita vars “tre andliga strömningar, vedanta, sankhya och yoga vi kan återfinna i vår vetenskap om det andliga. Läs vad jag har försökt framställa i min Vetenskap om det fördolda där återfinner ni alla tre.” - Ru-dolf Steiner (sid 21, GA 142).

För info: Ring Sergeij Almstedt tel 34 87 41 onsdagar (ofta måndagar) mel-lan kl. 14–18. e-post:stockholmskretsen@antroposofi.nu

31 mars

Lucifer, Ahriman och KristusOBS tiden, kl 18.Helafton: Rebecka Vik (www.trevarldar.se)

14 april

I dialog: Öst & väst - fördjupningen av det andliga arbetet

Istvan Kozma (Yoga)Roland Kyrenius (Klassiska Rosenkorset)Mikael Gejel (Misraimförbundet), kl 19.

28 april

Trialog: Miljö som ger liv

Kl. 19. (www.trialogtankesmedja.se)

7 maj

Föredrag med Roland van Vliet

Skolningsväg och personligt mästerskapAndlig utveckling och våra chakran.

Föredrag torsdag 7/5, kl 19.oo(se även Järna 8-1o/5)

s t o c k h o l m

Stockholms- kretsen

Öppettider: måndag - torsdag kl 14-18, fredag stängt.

Är en ekonomiskt fristående förening inom Antroposofiska Sällskapet i Sverige. Stockholmskretsens uppgift är att ”ini-tiera, bedriva, samordna och understödja ideell antroposofisk verksamhet i Stock-holm med omnejd”. Detta sker bland an-nat genom att tillhandahålla lokalen på Hagagatan 14 för olika verksamheter. Där har vi också ett bibliotek och försäljning av antroposofisk litteratur.

Är du medlem i Antroposofiska Säll-skapet kan du också bli medlem i Stock-holmskretsen genom att sätta in 3oo kr på Stockholmskretsens plusgirokonto 81 14 18-3. Märk avin ”Medlemsbidrag”.

Är du inte medlem i Antroposofiska Sällskapet så kan du ändå stödja oss ge-nom att sätta in en valfri summa på samma konto (”Gåva”). Vår verksamhet kan en-dast till en del bäras av medlemsbidragen och förutsätter till stor del frivilliga gåvor.

Bibliotek, Bokhandel, Information, Föredrag, Studiegrupper Hagagatan 14, o8–348741, stockholmskretsen@antroposofi.nu, www.antroposofi.nu/stockholm Vi skickar även per post: Eleonore Vognsgaard och Barbara Wall (tisdagar och torsdagar)

Våren 2o15“Människan i tid och rum”

Lokal: Biblioteket, Hagagatan 14 i Stock-holm vid Odenplan Evenemang kostar 1oo kr (pens/stud 8o kr). Gästföredrag/Helafton kostar 15o kr (1oo kr pens/stud). Endast kontant betalning! OBS! veckodag och tid varierar!

Fria forumet för RS studierMåndagar 18.3oOmkostnad: 2o kr per gång

k a l e n da r i u m 2 o15

a n non s

Måla med Färg!Färgverkstan inbjuder till ett konstnär-ligt experiment , Gult.

Vi kommer att gemensamt skapa en väggmålning med Gult .

Det monochroma måleriets möjlighe-ter utvidgas genom Lasyrens kvaliteter .

Målet med experimentet är att praktiskt kunna erfara det ”Gulas” oändliga nyanser.

I experimentet kommer vi att använda många typer av Gula pigment.

För att höja det Gula ”kryddar” vi det med alla möjliga färger så som svart och vitt ,plus alla andra färger och hoppas på en oväntad överraskning.

Detta är ett arrangemang i samband med sommarens stora händelse vid Goe-theanum i Schweiz , ”Norden i Goethe-anum och Goetheanum i norden”.

Inga förkunskaper krävs.Deltagare : är begränsat till 12 personer.Plats : Färgverkstans atelje på Skäve 15395 Järna.Tid : 25 April från 1o oo -12 oo Paus 13 3o – 16 3o.Anmälan : 5oo Kr betalas in på Bankgiro 5419-1119.Kontakt: kristoffer.lauren@telia.com och bopost@telia.com.

a n non s

Biografi- seminarium

Vad vi gör i slutet av eller efter avslutat yr-kesliv?

Med Hester Renouf

Plats: Fridhems Barnträdgård, Rörum Österlen

Tider: kl 18.3o den 9.4 -12.4 samt kl.13.oo den 9.5-1o.5 kl 15.3o

Kursavgift: 25oo kr måltider, kaffe, thé i pauserna ingårAnmälan: Birgitte Gunge o414-261 36; Stefan Breitholtz o414-242 92Arrangör: Kulturföreningen Vidar o Vux-enskolan Simrishamn

För långväga deltagare kan enkel över-nattning ev. ordnas

a n non s e r

a n non s

MeF – Medarbetareförbundet

-för antroposofiskt inspirerad

självförvaltning

Fackförbundet för alla medarbetare i antroposofiska verksamheter

MeF är till för alla medarbetare oavsett vad man arbetar med. MeF ger medlem-marna stöd utifrån en unik kombination av kunskap i arbetsrätt och bred erfaren-het av antroposofisk självförvaltning.

Vi har god kännedom om antroposo-fiska verksamheters olika särart, organi-sation och kultur samt vilket särskilt stöd medarbetarna i antroposofiska verksam-heter kan behöva.

Transparens > delaktighet > medansvar > gemenskap > Självförvaltning

Transparens betyder att verksamheten är öppen för medarbetarnas delaktighet när det gäller t ex målsättning, verksamhetspla-ner, arbetsfördelning och ekonomi. Det ger medarbetarna möjlighet till medansvar.

Arbetsglädje uppstår när medarbe-tarna individuellt och tillsammans delar verksamhetens målsättning, när medar-betarna är delaktiga i alla viktiga beslut och har medansvar för verksamhetens utveckling. Det är detta vi kallar själv-förvaltning. Självförvaltning skapas i verksamheter som strävar efter en trans-parent och solidarisk organisation med stor delaktighet från medarbetarna och utan externa vinstintressen. Medarbe-tarna samverkar nära ledningen och har verksamhetens utveckling som ett ge-mensamt mål. Viktigt för medarbetarna i dessa verksamheter är, att med inspira-tion från antroposofiska idéer göra ett arbete som svarar väl mot behoven hos vårdtagare, elever, kunder och samhällets förväntningar. Medarbetarnas engage-mang för ändamålet är grunden för verk-samhetens framgång. Den fråga som bör stå i centrum för verksamhetens utveck-ling är: ”Hur utformar vi samarbetet i verksamheten så att medarbetarnas kun-nande, intresse och initiativförmåga får utvecklas och tillvaratas till förmån för dem som verksamheten är till för?”

Sättet att samverka utformas olika av medarbetarna och ledningen i varje en-skild verksamhet.

Kollektivavtalet – ger trygghet och ut-rymme för egna lösningar

För att samverkan och självförvaltning ska bli en stabil del av verksamheten be-hövs det att överenskommelserna blir tydliga och långsiktiga. Viktiga delar och förutsättningar för detta finns i det lokala kollektivavtalet. Ett sådant avtal beskriver hur samverkan och hantering-en av medbestämmandefrågor ska gå till. Där finns också överenskommelser om arbetstider, löner, semester, sjuklön och pensioner. Kollektivavtalet är också länken mellan de lokala överenskom-melserna och Svea rikes lag. Det centrala kollektivavtalet mellan Medarbetare-förbundet och Huvudmannaförbundet lämnar mycket stort utrymme för egna lösningar i lokala avtal. Alla medarbetare kan omfattas av kollektivavtalet.

Vi hjälper till att ta fram utkast till ett lokalt kollektivavtal på verksamheten och ser till att avtalet blir juridiskt korrekt. Innehållet beslutas gemensamt av hu-vudmannen och de lokala MeF-medlem-marna. Löner förhandlas inte centralt av MeF, utan beslutas av lokalavdelningen i samråd med huvudmannen. Alla medar-betare kan bli MeF-medlemmar och där-med vara med och besluta och ta ansvar för lokalavtalets innehåll. Vi har medve-tet låg medlemsavgift för att alla ska kun-na bli medlemmar.

Bli medlem du också!

a n non s

Huvudmannaförbundet

– för antroposofiskt orienterade verksamheter

Bästa HF-medlem!VIKTIG INFO OM HF:s ÅRSBREV!

Vi har nyligen skickat ut vårt årsbrev till alla våra medlemmar. Även i år öns-kar vi få en del uppgifter från er verksam-het. För att vi ska kunna nå er med vår information är det viktigt att ni fyller i dessa uppgifter!

Vi kommer att gå över till att oftare skicka information till er via mejl. Vi be-höver därför veta vilken mejladress som vi ska skicka detta till så att det når rätt person eller grupp. Fyll i uppgifterna un-der ”Mejladress HF-info” i informations-bladet som finns i årsbrevet.

FÖRBUNDSSTÄMMA 2o15-o4-2oDen 2o april har HF sin årliga Förbunds-stämma. Den hålls i kansliets lokaler på Lilla Nygatan 13 i Gamla Stan med start kl 16.oo. Kallelse skickas til alla medlems-verksamheter via brev och underlag med årsredovisning mm läggs ut i god tid före på vår hemsida.

Valberedningen tar gärna emot förslag: Geseke Lundgren (geseke.lundgren@telia.com), Anette Lagercrantz (anette.ljungcrantz@ekobanken.se), Sofia Ed-gren (sofia@viktoriagarden.se).

KollektivavtalHF, MeF och Lärarnas samverkansråd kommer att ha ett färdigt gemensamt samverkansavtal klart innan sommaren!

Mer information om detta läggs ut på vår hemsida. Vi kommer även att ha en gemensam utbildningsdag kring detta.

HF och MeF håller också på med en ge-nomgång av det centrala kollektivavtalet. Ny version förväntas bli klar till juli 2o15. Infor-mation om detta läggs ut på hemsidan.

Huvudmannaförbundets kurserUnder hösten 2o15 planerar vi att ha en 2-dagarskurs med övernattning i Stock-holmsområdet. Man kan dock välja att gå en eller två dagar. Vi återkommer lite längre fram med mer information om detta på vår hemsida.

Arbetsrättskurs; grundläggande kurs i arbetsrättsfrågor, avtalsförsäkringar och tjänstepension - heldag i Stockholm, sep-tember/oktober

Lokalt kollektivavtal MeF; hur arbeta vidare med de lokala kollektivavtalen i MeF-avtalet?- heldag i Stockholm, sep-tember/oktober

Utöver detta planerar vi att ha gemen-sam utbildningsdag i det nya samver-kansavtalet hösten 2o15!

Styrelsekurs; grundläggande kurs i styrelsearbete, arbetsmiljöfrågor ansvar heldag i Stockholm, våren 2o16

HF:s hemsidaHF:s hemsida www.huvudmannaforbun-det.se är till för våra medlemmar och de i verksamheterna som arbetar med huvud-manna/arbetsgivarfrågor. För att komma åt alla mallar och informationen på hem-sidan måste man logga in sig.

I höstas förenklade vi inloggningen med ett nytt gemensamt lösenord!

Användarnamnet är det samma som ti-digare, dvs organisationsnumretNYTT Lösenord är: HFmedlem

a n non s e r

PensionskassanPrometheus

Dags att göra avstämningar och slutavDet är fortfarande möjligt att välja Promet-heus som pensionsförvaltare! Blanketter finns på hemsidan: www.prometheus-pension.se – kontakta kansliet så hjälper vi dig gärna.

I MeF-avtalet är det också möjligt att genom ett lokalt kollektivavtal ha Pro-metheus som grundval (ickevalsalterna-tiv). Hör av dig till oss så berättar vi mer!

Nu finns Prometheus också med i Min Pension! Där ser du nu hur mycket tjänste-pension du kommer att få utbetalat från oss.

Prometheus finns i samma lokaler som HF:s kansli på Lilla Nygatan 13 i Gamla Stan.

Forum Antroposofi utges avAntroposofiska Sällskapet i Sverige.

Varje skribent ansvarar själv försitt material.

r e da k t ion s k r e t sTobias Ossmark

e–post: tobias@antroposofi.nuFelix Nieriker

Göran Nilo Bo Werner Eriksson

Joel HallklintErik Halldén

r e da k t ion s r å dJanne Silvasti,

kontaktperson i styrelsen.

g r a f i s k f o r mRitator

t r yc kEKTAB (Eskilstunakurirens

tryckeri) Ett ISO 14oo1-certifierat tryckeri som enbart använder

vindproducerad el.

p r e n u m e r a t ionKontakta sektretariatet eller

registrera på hemsida, 24o kr/år.

h e m s i daantroposofi.nu/forum

a n t r o p o s o f i s k a s ä l l s k a p e t s s e k r e ta r i a t

e–post kontakt@antroposofi.nu tel o8–554 3o2 2o

kon ta k t m e d f o r u mprojektledare Joel Hallklint

e–post: kontakt@antroposofi.nu tel o8–554 3o2 2o

postadress: Forum Antroposofi, pl 18oo, 153 91 Järna

u t g i v n i ng s pa n f ö r 2 o15 Deadline för 2o15–2 19 maj

för utgivning ca 9 juni. För längre uppslag, vänligen anmäl i

god tid innan deadline.

a n non s e r i ngHelsida färg 4ooo kr och del av sida till

proportionerligt pris. För privatpersoner: radannonser 8o kr. Tidskriftens format:

höjd 315 mm, bredd 235 mm.Kontakta sekretariatet.

a n t r o p o s o f i s k a s ä l l s k a p e t

Medlemssekretariat

i Kulturhuset i YtterjärnaObs nya tider fr.o.m. jan 2o15

Måndag-fredag 9-12o8-554 3o2 2o

kontakt@antroposofi.nu

Medlemsavgiftenordinarie 12oo kr, pensionär 5oo kr,

studerande 3oo kr,betalas till pg 5 88 71-5

Bli medlem!www.antroposofi.nu/blimedlem

Kalendarium på hemsidanwww.antroposofi.nu/kalender

MejlutskickMeddela oss din mejladress till:

kontakt@antroposofi.nu så skckar vi dig löpande information

Vad kan Arne Klingborg ha haft i åtanke när han formgav bokomslaget? Ett geometriskt ljus-spel mot en varm indigoblå bakgrund. Formens centrum utgörs av en aprikos femhörning som strålar ut i en femstjärna som i sin tur genom-korsas av en ljust violett balk som växer in från vänster. En fridfull ro och koncentrerad klarhet men samtidigt en dynamisk värme och en ut-manande asymmetri. Formen och färgen tycks leva i denna spänning mellan rörelse och vila, mellan en dynamisk kraft som vill expandera och en koncentrerad och formande princip. Det estetiska helhetsintrycket närs av denna mot-sättning: Formen visar sig fullkomlig i sin själv-säkra rofylldhet samtidigt som om den befinner sig i ständigt uppbrott och förvandling. Den blir aldrig långtråkig att betrakta. Just när man tror att man genomskådat den visar sig en annan sida, en färg, en vinkel, ett snitt som ställer nya frågor och utmanar seendet och förståelsen.

Bokens titel: «The Faithful Thinker» skulle man kunna översätta med «Den tillitsfulle tänkaren». Ordets stam faith betyder tro, till-lit, förtroende. I sammansättningen faithful tillkommer betydelserna exakt, noggrann och verklighetstrogen. Vi skulle alltså även kunna översätta titeln med «Den verklighetstrogne tänkaren», eller kanske ännu bättre «Den sam-vetsgranne tänkaren». Inspiratören bakom ti-teln är Emerson: «But when a faithful thinker, resolute to detach every object from personal relations, shall, at the same time, kindle sci-ence with the fire of the holiest affections, then will God go forth anew into the creation». Den som förmår lösa de alltför personliga banden

till verkligheten och samtidigt väcka elden i ve-tenskapen med hjälp av de heligaste känslorna bjuder in gud att återknyta till skapelsen, kan vi kalla en samvetsgrann tänkare.

I förordet refererar redaktören Alfred Cecil Harwood till Simone Weil som talar om vår tids avsaknad av en given grund att utgå ifrån. Det förgångna bär oss inte längre. Ett omfattande holistiskt förhållande till världen som är lika nödvändigt som en ny fromhet måste vi själva frambringa i varje ögonblick. När vi lyckas med det uppenbaras universum och människans öde på nytt ur en frisk källa.

Arne Klingborg har lyckats att fånga något av denna stämning. Osäkerhet, avsaknaden av en fast grund, en frisk källa, en tilltro till tänkan-det och till människans förmåga att skapa nya sammanhang.

Boken gavs ut 1961 i London med anledning av Rudolf Steiners 1oo årsdag som firades över hela världen med konferenser, publikationer och utställningar. Arne Klingborgs bidrag var omfattande. Tillsammans med Frans Carlgren som skrev texterna och Fritz Fuchs som med-arbetare formgav han en vandringsutställning som turnerade i 7 europeiska länder. Utställ-ningen som visades i olika offentliga lokaler, som till exempel den beryktade Wiener Seces-sion, fick mycket god kritik och inledde ett nytt kapitel för antroposofin. 1962 grundade Francis Edmund Emerson College i England strax på-följt av Rudolf Steiner Seminariet i Järna.

Bildberättelse: Johannes Nilo. Copyright: Dokumentation Goetheanum.

Arkivögonblick

Bokomslaget