ungdomars sömnvanor632261/fulltext01.pdfi och med att också övervikt/fetma/diabetes ökat,...

Ungdomars sömnvanor

En kvantitativ undersökning om ungdomars sömnvanor och faktorer som kan ha samband med hur dessa förhåller sig.

Adolescent sleep habits A quantitative study on adolescent sleep habits and factors that may be associated to how they relate.

Sofie Wallquist Jenny Holmberg

Fakulteten för Hälsa- Natur- & Teknikvetenskap

Hälsa & Wellness 120 hp

Examensarbete 7,5 hp

Handledare: Lisa Hellström

Examinerande lärare: Syed Moniruzzaman

20130531

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka om kön, fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och sociala

medier har några samband med ungdomars sömnvanor. Studien var en kvantitativ

enkätundersökning och genomfördes på en gymnasieskola i Karlstad. Enkäten bestod av 19

frågor uppdelade i fyra olika kategorier: bakgrund, sömnvanor, fysisk aktivitet, mental hälsa

samt användning datoranvändning/sociala medier. 121 enkäter delades ut och alla som

returnerades till oss helt eller delvis ifyllda. För bearbetning av det insamlade materialet

användes SPSS (Statistical Package of Social Science).

De huvudsakliga resultaten visade att det fanns samband mellan sömnvanor och mängden

fysisk aktivitet. En högre mängd fysisk aktivitet kunde relateras till bättre sömnvanor. Det

fanns också samband mellan psykisk ohälsa som exempelvis stress och upplevelsen av att lida

av sömnproblem. Av de som uppgav sig lida av sömnproblem var det fler som också

upplevde stress än de som svarade att de inte led av sömnproblem. Användningen av sociala

medier sista timmen innan det var dags att sova kopplat till känslan av att känna sig utvilad på

morgonen visade på ett samband. Mellan tjejer och killars sömnvanor kunde dock inga

skillnader utläsas.

Nyckelord: Ungdomar, hälsa, sömnvanor, fysisk aktivitet, psykisk ohälsa, sociala medier.

Förord Vi vill ge ett stort tack till alla berörda elever och personal på den gymnasieskola där vår

undersökning är genomförd. Ett varmt tack är också riktat till vår handledare Lisa Hellström

som guidat oss till ett färdigt resultat.

Den här studien har vi gjort för att vi intresserar oss i barn och ungas hälsa och vill föra

forskningen framåt. Uppsatsen igenom har vi försökt göra lika mycket vardera och till största

delen samarbetat istället för att dela upp arbetet. Vi hoppas att denna uppsats är av intresse för

dig som läsare.

Innehållsförteckning 1. Inledning ..................................................................................................................................... 1

1.1. Bakgrund ..................................................................................................................................... 1

1.2. Syfte & Frågeställning ................................................................................................................. 4

2. Metod .......................................................................................................................................... 4

2.1. Design .......................................................................................................................................... 4

2.2. Urval ............................................................................................................................................ 4

2.3. Datainsamlingsmetod .................................................................................................................. 5

2.4. Databearbetning/Analys .............................................................................................................. 6

2.5. Bortfall ......................................................................................................................................... 7

2.6. Etiskt förhållningssätt .................................................................................................................. 8

3. Resultat ........................................................................................................................................ 9

3.1. Bakgrundsvariabler ..................................................................................................................... 9

3.2. Kön ............................................................................................................................................. 9

3.3. Sömn ......................................................................................................................................... 10

3.4. Fysisk aktivitet .......................................................................................................................... 12

3.5. Mental hälsa .............................................................................................................................. 14

3.6. Sociala medier ........................................................................................................................... 15

4. Diskussion .................................................................................................................................. 16

4.1. Resultatdiskussion ..................................................................................................................... 16

4.2. Metoddiskussion ....................................................................................................................... 20

4.3. Framtida forskning .................................................................................................................... 22

Källförteckning .............................................................................................................................. 24

Bilagor ............................................................................................................................................. 26

Bilaga 1 - Enkät ............................................................................................................................... 26

Bilaga 2 - Följebrev ......................................................................................................................... 30

1

1. INLEDNING

1.1 Bakgrund Att sova bra och ordentligt är viktigt för att människokroppen ska kunna återhämta sig och

fungera normalt/optimalt. Sömnen ger kroppen och hjärnan möjlighet att bearbeta alla de

intryck som tagits in under en dag och sömnen är också viktig för minne, ämnesomsättning,

cell- och hormonproduktion och immunförsvar, det vill säga det påverkar hur bra människan

står emot och hanterar sjukdom samt hur balansen av hormoner i kroppen förhåller sig

(Åkerstedt, 2001, 2010). Framförallt i växande år och tonår är behovet av sömn extra stort.

Normalt sett behöver människan mellan sex och nio timmars sömn beroende på vilken kvalité

sömnen har. Studier har visat att ungdomar, framförallt i tonåren, har ett större behov av

sömn, oftast mer än nio timmar (Moore & Meltzer, 2008).

Att sova för lite eller med för låg kvalité medför många risker och problem. I något dygn

klarar kroppen sig utan sömn men den kommer genast att börja fungera allt sämre och ju

längre sömnen uteblir desto mer omfattande blir riskerna. Förutom att trötthet blir ett faktum

så minskar koncentrationsförmåga, prestationsförmåga, reaktionsförmåga och

uppmärksamhet, vilket kan vara påfrestande i såväl arbetssituationer som i sociala

sammanhang (Moore & Meltzer, 2008). Ämnesomsättningen blir också störd och insulinets

effektivitet försämras (Åkerstedt, 2001). Vidare föreligger det vid sömnproblem en risk för

förhöjt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar samt klart minskad stresstålighet och ökad risk för

depression vilket redan idag är ett överhängande problem i samhället. Framförallt innebär det

att sova för lite också en riskfaktor för övervikt och fetma (Cizza, Skarulis & Mignot, 2005).

Vad är då bra respektive dålig sömn och hur definieras sömnproblem? En vetenskaplig

definition av sömnproblem är att man lider av besvär minst varannan dag/natt under en period

av tre veckor. Dessa besvär kan hos alla människor uppstå då och då och de består av:

• Att det tar längre tid än 45 minuter att somna in.

• Flera uppvaknanden under natten, som också varar mer än 5 minuter.

• Vaknar mer än 60 minuter tidigare än vad som är tänkt.

• En förkortad total sömn med minst 90 minuter jämfört med hur sömnen normalt sett

ser ut för just den personen.

2

Det är dock viktigt att ta hänsyn till att det är en subjektiv upplevelse att sova bra eller dåligt.

Människor har olika behov av sömn. Somliga sover fem timmar per natt och upplever sig

sova bra och klara av vardagen bra, medan andra likväl kan uppleva att fem timmar är alldeles

för lite sömn och att det medför stress och koncentrationssvårigheter. Forskning har dock

visat att den subjektiva bedömningen av god sömn i stor mån är likvärdig med den objektiva

bedömningen av god sömn (Åkerstedt, 2001).

Att poängtera är också att det finns olika typer av sömn, som också påverkar hur väl kropp

och hjärna återhämtar sig under natten. De kan grovt delas in i djup och ytlig sömn och det är

den djupa sömnen, NREM-sömn, som möjliggör bäst återhämtning och den infinner sig oftast

under de första av nattens sömntimmar och utgör 10-15 % av den totala sömnen (Åkerstedt,

2001). Den mer ytliga sömnen heter REM-sömn och är den då drömmar oftast visar sig, den

kallas därför också för dröm-sömn. Den sömnen är inte lika stillsam och värdefull

kvalitetsmässigt som NREM-sömnen (Åkerstedt, 2001). Oavsett hur många timmars sömn en

människa tillägnar sig under natten är kvalitén på sömnen avgörande för hur utvilad denne

känner sig. Sömnkvalitén avgörs till exempel av hur många timmars djupsömn kontra ytlig

sömn som tillägnas och om sömnen är sammanhängande.

Vad är det då i vardagen som kan påverka hur bra man tillägnar sig nattens sömn? Enligt

Åkerstedt (2010) är det till faktorer som exempel:

• För ljust i rummet

• Dålig luft

• Temperatur, för varmt eller för kallt

• Mat för tätt inpå läggdags

• Störande ljud

• Att träna för tätt inpå läggdags

• Alkohol

Ovanstående faktorer är dock sådana faktorer som man har varit medveten om och är mer

eller mindre enkla att åtgärda på egen hand, till exempel att undvika att äta mycket innan det

är dags att sova, att införskaffa mörkläggningsgardin eller öronproppar för att slippa

störningsmoment, byta täckesvariant, öppna ett fönster eller ändra temperatur inomhus om det

är för varmt eller kallt.

3

Sömnproblem och sömnsvårigheter i samhället har tillsammans med psykisk ohälsa ökat

kraftigt under de senaste 20 åren. Framförallt har ökningen skett hos ungdomar och unga

vuxna i åldersgruppen 16-24 år (SOU:2006:77). Till exempel har undersökningar visat att i

just den åldersgruppen har antalet pojkar med sömnsvårigheter tredubblats på tio år (Höjer,

2008) samtidigt som det på 16 år blivit tre gånger så många ungdomar som anger att de lider

av någon form av psykiska besvär som ängslan, oro, stress eller ångest. Gällande stress har

undersökningar visat att det framförallt är flickor och kvinnor som upplever i större grad

(SOU:2006:77). Forskning har också visat att det finns samband mellan att lida av

sömnstörningar som ung och att fortsatt lida av dem som vuxen (Dregan & Armstrong, 2010).

Vid sidan av att sömnproblem och psykiska besvär har ökat har också andelen människor med

övervikt ökat de senaste 20 åren (Folkhälsorapport, 2009). Detta samtidigt som en

stillasittande fritid också ökar bland barn och ungdom (Pellmer, Wramner & Wramner, 2012)

och utgör en riskfaktor för mer övervikt.

Ökningen av stillasittande fritid kan kopplas till användandet av sociala medier så som

Facebook, Instagram och Twitter med mera och detta användande har i forskning kopplats till

psykisk ohälsa och att unga människor får otillräcklig mängd vila. Användningen av sociala

medier gör att unga människor riskerar internetberoende och kommer i säng allt senare

(O'Keeffe & Clarke-Pearson, 2011). Framförallt användning av Facebook har forskning visat

ha ett samband med låg sömnkvalitét (Wolniczak et al., 2013) och även depression (Pantic et

al., 2012).

Problemet som tas upp i den här uppsatsen är att det de senaste åren varit en kraftig ökning av

sömnproblem bland unga samtidigt som den psykiska ohälsan i samma veva har ökat oroande

mycket. I och med att också övervikt/fetma/diabetes ökat, likaså stillasittande och psykisk

ohälsa kan det antas att det finns samband mellan detta och de ökade sömnproblemen.

Tidigare studier som genomförts gällande ungdomar och sömn (t.ex. Suzuki et al. 2011), har

visat på att det finns ett samband mellan att sova mindre än sju timmar per natt och att lida av

depression, ångest och nedstämdhet. Då det står klart att fysisk aktivitet är positivt för

prevention av stress och psykisk ohälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2008), liksom stress i

flertalet studier visat sig vara en indikator för sömnproblem (Åkerstedt, 2010), kan det också

antas att de som är mer fysiskt aktiva lider mindre av stress och psykisk ohälsa och därför

också i en mycket lägre utsträckning lider av sömnproblem. En studie på ungdomar av Brand

et al. (2009) visade att regelbunden, hård träning var positivt relaterat till både sömn och

4

psykologisk funktion. Forskning har som tidigare nämnt också visat ett klart samband mellan

att sova för lite och drabbas av övervikt (Cizza, Skarulis & Mignot, 2005).

Det är viktigt att komma tillrätta och undersöka vad som skapar de här problemen för att få

stopp på den oroande utvecklingen av psykisk ohälsa och sömnbesvär bland unga.

1.2. Syfte & Frågeställning

Syftet är att undersöka om kön, fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och sociala medier har några

samband med ungdomars sömnvanor.

• Finns det någon skillnad mellan killar och tjejers sömnvanor?

• Finns det några skillnader i sömnvanor hos ungdomar beroende på om de är mycket

fysiskt aktiva eller mindre fysiskt aktiva?

• Finns det något samband mellan psykisk ohälsa och sömnproblem?

• Har mängden användning av sociala medier något samband med upplevelsen av att

känna sig utvilad på morgonen?

2. METOD

2.1. Design

Studien som har genomförts är en kvantitativ enkätundersökning och en tvärsnittsstudie.

Utifrån studiens syfte och frågeställningar ansågs kvantitativ metod vara mest lämplig. Detta

för att eventuella samband och skillnader skulle kunna undersökas.

2.2. Urval Urvalet var ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval (Trost, 2007) då enkäterna lämnades ut

på den plats där vi också gjorde vår verksamhetsförlagda utbildning. Urvalet kan också säga

utgöras av en så kallad tillgänglig grupp (Patel & Davidson, 2003). Detta med anledning av

att göra utskick och insamling av enkäter så enkelt och kostnadseffektivt som möjligt.

Populationen i undersökningen bestod av elever på en gymnasieskola i Karlstad.

Respondenterna var tjejer och killar i åldrarna 16-19 år som studerade på

gymnasieprogrammen samhällsvetenskap med inriktning beteendevetenskap, barn och fritid

med inriktning fritid och hälsa, teknik med inriktning informations- och medieteknik,

5

floristprogrammet samt hälsa- och idrottsprogrammet. Anledningen till att dessa

gymnasieprogram valdes ut var dels för att det i huvudsak var dessa som fanns tillgängliga på

den skola som var mål för undersökningen och dels för att få ett resultat som var

representativt för hela skolan och inte bara för ett program. Enkäten lämnades ut i åtta klasser

och 121 ifyllda enkäter returnerades. Av de som svarade var 70 stycken killar, 49 tjejer och 2

som ej svarade på den frågan.

2.3. Datainsamlingsmetod

Arbetet inleddes med att söka relevant litteratur inom ämnet för att hitta olika faktorer som

skulle kunna påverka sömnvanor och ligga till grund för undersökningen. Metoden för

datainsamlingen av det empiriska materialet var enkätutskick. En enkät skapades med frågor

som ansågs relevanta för studiens syfte, som hjälpmedel användes boken Enkätboken av Jan

Trost (2007). Enkäten delades ut i ett antal olika klasser på en gymnasieskola i Karlstad. Detta

skedde under lektionstid och respondenterna informerades vid utdelningstillfället om studiens

syfte och etiska aspekter så som frivillighet och anonymitet. För att eleverna inte skulle känna

sig pressade att svara på enkäten på grund av vår närvaro lämnade vi klassrummet och bad

ansvarig lärare samla in enkäterna vid lektionens slut och överlämna till oss.

Enkäten bestod av 19 frågor och dessa var uppdelade i fem olika kategorier (se bilaga 1).

Eftersom syftet med studien var att undersöka tänkbara samband mellan sömnvanor och ett

antal faktorer ansågs det att enkäten behövdes delas upp i kategorier, dels för att göra det

lättare för respondenten att fylla i enkäten och dels för att underlätta analysarbetet.

Den första kategorin handlade om den svarandes bakgrund och bestod av tre frågor om kön,

ålder och gymnasieprogram. Kategori två innehöll sex frågor som handlade om hur mycket

respondenten sover samt hur han/hon upplever sin sömn. Den tredje kategorin bestod av två

frågor och behandlade respondentens grad av fysisk aktivitet. Kategori fyra innehöll fem

frågor som svarade på hur respondenten upplevde sin mentala hälsa i fråga om stress, oro,

ångest och nedstämdhet. Den sista kategorin handlade om användning av dator och sociala

medier och bestod av tre frågor. De flesta frågorna, förutom bakgrundsfrågorna, var frågor

med fyra eller fem svarsalternativ där respondenten endast skulle kryssa i ett svar på varje

fråga. Frågornas svar utgjordes i största möjliga mån av fyra svarsalternativ för att underlätta

analysarbetet samt för att undvika att respondenterna skulle välja att kryssa i

mittenalternativet för att slippa ta ställning, vilket människor ofta tenderar att göra (Patel &

6

Davidson, 2003). Vissa frågor hade dock fem svarsalternativ, för att ett mer neutralt

svarsalternativ ansågs nödvändigt.

Till enkäten skapades ett följebrev som innehöll en kort beskrivning av problemområdet samt

information om studiens syfte, att det var frivilligt att delta och helt anonymt (se bilaga 2). I

följebrevet fanns även kontaktuppgifter för att respondenterna lätt skulle kunna höra av sig

om de skulle ha frågor eller funderingar angående studien eller enkäten. Ett följebrev

bifogades ohäftat med varje enkät för att ge respondenten möjlighet att behålla det. Detta med

tanke på att frågor och funderingar skulle kunna uppstå senare.

2.4. Databearbetning/Analys

När all datainsamling var gjord matades allt material in i dataprogrammet SPSS. För att kunna

mata in all information i SPSS kodades frågorna och svarsalternativen på enkäten om. Till

exempel kodades könstillhörighet om till 1 för man och 2 för kvinna. På de undersökande

frågorna kodades svaren om i stigande ordning från 1-4 eller 1-5 beroende på det antal

svarsalternativ frågan hade. En fråga löd till exempel ”Hur många timmar sover du i

genomsnitt per natt under skolveckor?” och hade svarsalternativen: ”Mindre än 4 timmar”,

”mellan 4-6 timmar”, ”mellan 7-8 timmar” samt ”mer än 8 timmar”. Dessa kodades då om

till siffrorna 1-4 i stigande ordning. När all data var insamlad skapades frekvenstabeller för att

kunna se och redogöra för svarsfördelningen. Vid analysarbetet krävdes dock att

svarsalternativen endast var uppdelade i två grupper istället för fyra. De två lägsta värdena

parades då ihop med varandra och bildade ett värde, i detta fall ”<6 timmar” medan de två

andra variablerna slogs ihop och blev ”>7 timmar”. På frågor med fem svarsalternativ

omkodades de så att det blev tre variabler istället. De två lägsta värdena blev även då

hopslagna, det mittersta värdet fick fortsätta att stå för sig självt och de två högsta värdena

slogs ihop.

I analysen kartlades först sömnvanorna och upplevelsen av sömnsvårigheter bland

respondenterna. Vidare undersöktes vilka variabler som kunde ställas emot varandra för att

hypoteserna skulle kunna prövas. Då undersökningen syftade till att jämföra variabler och leta

samband eller skillnader användes Pearson Chi-Square test, även kallat chi2-test. För att

kunna göra ett chi2-test krävdes det att svaren omgrupperades till två variabler istället för

fyra, till exempel ”mycket” och ”lite”. Vid utförandet av ett chi2-test anges en

signifikansnivå, i det här fallet 0,05. Vid jämförandet av två variabler i ett chi2test fås ett P-

7

värde. Ett P-värde är det värde som anger om en hypotes kan anses stämma eller ej. Ett lågt P-

värde som understiger signifikansnivån talar för att samband finns och hypotesen är sann.

(Ejlertsson, 2012).

För att ett material ska bli överskådligt och presentabelt är det bra att presentera det i en tabell

eller någon grafisk form, exempelvis ett diagram (Ejlertsson, 2012). De resultat som ansågs

vara relevanta för undersökningens syfte fördes därför in i tabeller i programmet Microsoft

Excel så att resultaten skulle kunna presenteras på ett lättförståeligt och överskådligt sätt.

2.5. Bortfall

Bortfall kan delas in i två olika typer: externt och internt. Externt bortfall innebär de

respondenter som inte deltar i undersökningen av olika orsaker. Internt bortfall innebär att en

eller en del av frågorna har lämnats obesvarade (Trost, 2007).

Det går inte att svara på hur stort det externa bortfallet varit i denna studie. Detta i och med att

enkäterna delades ut i klasserna vid endast ett tillfälle. Det går inte att säga hur många elever

som var frånvarande just då. Trots att alla inlämnade enkäter var väl ifyllda var det några

frågor där svaren var felaktigt eller icke ifyllda vilket gjorde att de inte kunde tillägnas

undersökningen. Det saknades även ifyllda svar på hela enkätens sista sida (baksida) från tre

respondenter.

Det interna bortfallet anges i antal och var som följer:

Fråga 2: Kön: 2

Fråga 4: Hur många timmar sover du i genomsnitt per natt under skolveckor: 3

Fråga 5: Känner du dig överlag nöjd med den mängd sömn du får under skolveckor: 1

Fråga 6: Känner du dig överlag utvilad när du vaknar på morgonen under skolveckor: 2

Fråga 8: Efter att du gått och lagt dig, hur lång tid tar det för dig att somna: 2

Fråga 9: Upplever du dig lida av sömnproblem/sömnsvårigheter: 3

Fråga 16: Händer det att du känner dig stressad, orolig, nedstämd/ledsen eller upplever ångest

utan att veta varför: 3

Fråga 17: Hur många timmar i genomsnitt använder du datorn på fritiden: 7

Fråga 18: Hur många timmar i genomsnitt per dag använder du sociala medier i dator/mobil: 5

Fråga 19: Brukar du använda facebook, twitter, instagram eller dylikt den sista timmen innan

du ska sova: 3

8

Trots att ett par frågor hade ett ganska högt bortfall togs ändå alla frågor med i analysarbetet

då det ansågs viktigt att få med alla frågor. Inga särskilda åtgärder har vidtagits för att minska

bortfallet. Istället har stort fokus legat på att enkäten ska vara lättförstådd och enkel att fylla i.

2.6. Etiskt förhållningssätt Studien har utformats för att uppfylla de fyra forskningsetiska kraven: informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att respondenterna ska underrättas om undersökningens syfte och

vad den innebär (Vetenskapsrådet, 2002). Detta meddelades om både muntligt vid

utdelningen av enkäterna samt i det medföljande följebrev som respondenterna fick välja om

de ville behålla.

Samtyckeskravet innebär att samtycke krävs från respondenterna för att materialet ska kunna

användas. Det innebär också att det ska vara helt frivilligt att delta och om en person begär att

få strykas ur undersökningen bör det tillgodoses så långt som möjligt (Vetenskapsrådet,

2002). Detta blev respondenterna också informerade om muntligt vid utlämnandet av

enkäterna samt via följebrevet.

Konfidentialitetskravet innebär att största möjliga konfidentialitet ska ges till deltagarna.

Personuppgiftshanteringen ska ske på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av

materialet (Vetenskapsrådet, 2002). För att tillgodose även detta krav informerades

respondenterna om den konfidentialitet de erhöll vid deltagandet på samma sätt som

föregående krav. För att upprätthålla detta samlades inte några personuppgifter in, materialet

hanterades endast av ansvariga för studien och allt material förstördes efter att studien

avslutats.

Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlats in enbart får användas till forskningens

syfte (Vetenskapsrådet, 2002). Detta har uppfyllts genom att materialet enbart använts till den

studie som genomförts samt att allt material också förstörts efter studiens avslut.

9

3. RESULTAT

3.1. Bakgrundsvariabler I studien deltog 121 elever (41 % tjejer och 58% killar). Två personer missade/valde att inte

svara på frågan om kön. De var fördelade på fem gymnasieprogram och fyra födelseår.

Fördelningen av respondenter såg ut som i tabell 1 nedan.

Tabell 1. Bakgrundsvariabler.

n %

Kön

Killar 70 57,9

Tjejer 49 40,5

Totalt 119 98,3

Född

1993 3 2,5

1994 72 59,5

1995 11 9,1

1996 35 28,9

Gymnasieprogram

Barn och fritid 13 10,7

Florist 7 5,8

Hälsa och idrott 42 34,7

IT/Media 26 21,5

Samhällskunskap 33 27,3

3.2. Kön

På frågeställningen om det fanns några skillnader i hur tjejer och killars sömnvanor förhåller

sig kunde inte några trender utläsas. Det tycktes inte finnas några signifikanta samband

mellan särskilda sömnvanor och könstillhörighet. Tjejer och killar svarade genomgående

likartat på frågorna om sömnvanor (se tabell 2).

10

Tabell 2. Tjejer och killars sömnvanor

Killar Tjejer P-‐värde*

n (%) n (%)

Sömn

Timmar sömn/natt <6 16 (23,5) 9 (18,8) 0,538

>7 52 (76,5) 39 (81,2)

Nöjd med sömnen Ja 40 (57,1) 27 (56,2) 0,923

Nej 30 (42,9) 21 (43,8)

Utvilad på morgonen Ja 23 (33,3) 10 (20,8) 0,139

Nej 46 (66,7) 38 (79,2)

Vakna under natten Ofta/ganska ofta 23 (32,9) 20 (40,8) 0,374

Sällan/aldrig 47 (67,1) 29 (59,2)

Tid att somna Mindre än 40 min 55 (80,9) 44 (89,8) 0,187

Mer än 40 min 13 (19,1) 5 (10,2)

Sömnproblem Ja 9 (13,0) 5 (10,6) 0,696

Nej 60 (87,0) 42 (89,4)

*P-värde <0,05 = signifikant

3.3. Sömn

I undersökningen kartlades först hur sömnvanorna bland respondenterna förhöll sig samt hur

många som upplevde sömnsvårigheter på den gymnasieskola som var mål för

undersökningen. Vid den inledande frågan om hur många timmar eleverna sover i genomsnitt

per natt under skolveckor uppgav majoriteten, dryga 75 %, att de sover mer än sju timmar per

natt. 55 % av respondenterna uppgav sig vara nöjda med den mängd sömn de tillägnar sig

under skolveckor och 27 % uppgav att de känner sig utvilade när de vaknar under skolveckor.

Av respondenterna var det ca 40 % som uppgav att de vaknar under natten någon gång i

veckan eller oftare. Majoriteten, dryga 80 %, av respondenterna svarade att det tar dem

mindre än 40 minuter att somna på kvällen. Av de 97 % som svarat på frågan om de upplever

sig lida av sömnproblem var det 85 % som svarade nej medan 12 % svarade ja. I tabell 3

nedan kan exakta procentsatser utläsas.

11

Tabell 3. Svarsfördelning frågor om sömnvanor

n %

Hur många timmar sover du i genomsnitt per natt under skolveckor?

Mindre än 4 timmar 4 3,3 Mellan 4-6 timmar 22 18,2 Mellan 7-8 timmar 73 60,3

Mer än 8 timmar 19 15,7 Totalt 118 97,5

Känner du dig överlag nöjd med den mängd sömn du får under skolveckor?

Ja 67 55,4 Nej 53 43,8

Totalt 120 99,2 Känner du dig överlag utvilad när du vaknar på morgonen under skolveckor?

Ja 33 27,3 Nej 86 71,1

Totalt 119 98,3 Brukar du vakna under natten?

Ja, varje natt 10 8,3 Någon gång per vecka 34 28,1

Någon gång per månad 28 23,1 Nej/mer sällan 49 40,5

Totalt 121 100 Efter att du gått och lagt dig, hur lång tid tar det för dig att somna?

Mindre än 20 min 46 38 Mellan 20-40 min 54 44,6 Mellan 40-60 min 10 8,3

Mer än 60 min 9 7,4 Totalt 119 98,3

Upplever du dig lida av sömnproblem/sömnsvårigheter?

Ja 15 12,4 Nej 103 85,1

Totalt 118 97,5

12

3.4. Fysisk aktivitet

För att undersöka skillnader i sömnvanor bland ungdomar i förhållande till den mängd fysisk

aktivitet de utövar jämfördes ett antal sömnvariabler med två variabler gällande mängden

fysisk aktivitet. Den ena var mängden aktiv träning/idrottande och den andra var mängden

fysisk aktivitet utöver träningen, t ex hushållsarbete, promenad till och från skola och dylikt.

Tabell 4 och 5 visar fördelningen av respondenternas svar.

Undersökningen visade på ett starkt signifikant samband mellan träning och sömnmängd. 85

% av de som uppgav att de tränar mer än tre timmar i veckan uppgav att de sover i genomsnitt

sju timmar eller mer per natt under skolveckor medan det bland de som tränar mindre var

knappt 48 % som uppgav sig sova mer än sju timmar per natt. Mängden träning visade sig

också ha ett signifikant samband med den insomningstid respondenterna uppgett. Drygt 88 %

av de som uppgav att de tränar tre timmar i veckan eller mer uppgav en insomningstid på

mindre 40 minuter medan 65 % av de av de som svarade att de tränar mindre än tre timmar i

veckan uppgav samma genomsnittliga insomningstid. Resultaten visade också på samband

mellan självupplevda sömnproblem/sömnsvårigheter och träningsmängd. Bland de som

uppgav att de tränar mindre var det fler respondenter som svarade ”Ja” på frågan om de

upplevde sig lida av sömnproblem än vad det var bland de som uppgav att de tränade mer. I

den förstnämnda kategorin var det 27 % som svarade ”Ja” medan det i den senare kategorin

var 9 % som svarade ”Ja”.

En tendens till ett samband kunde också ses mellan mängden träning och upplevelsen av att

vara nöjd med mängden sömn.

Det tycktes inte finnas några övriga signifikanta samband eller skillnader mellan mängden

träning och upplevelsen av att vara utvilad på morgnarna, samt antalet uppvaknanden under

nätterna.

Tabell 4. Träningsmängd i förhållande till sömnvanor

Tränar mindre Tränar mer P-värde*

n (%) n (%) Sömn

Timmar sömn/natt <6 12 (52,2) 14 (14,7) 0,000

>7 11 (47,8) 81 (85,3)

13


Nej 14 (60,9) 39 (40,2)


Nej 18 (78,3) 68 (70,8)

Vakna under natten Ofta/ganska ofta 10 (43,5) 34 (34,7) 0,431

Sällan/aldrig 13 (56,5) 64 (65,3)


Mer än 40 min 8 (34,8) 11 (11,5)

Sömnproblem Ja 6 (27,3) 9 (9,4) 0,023

Nej 16 (72,7) 87 (90,6) *P-värde <0,05 = signifikant

Resultaten i tabell 5 nedan visade på färre signifikanta samband mellan att vara vardagligt

fysiskt aktiv (utöver träning) och sömnvanor än vad mängden träning och sömnvanor i tabell

4 ovan visade. Varken sömnmängd, insomningstid, upplevelsen av att vara nöjd med

mängden sömn, att känna sig utvilad på morgonen eller ha nattliga uppvaknanden visade sig

ha några samband med mängden vardaglig fysisk aktivitet. Ett starkt samband kunde däremot

ses mellan hur mycket vardaglig fysisk aktivitet som tillägnas och upplevelsen av att lida av

sömnproblem. Av de som i studien uppgav sig vara fysiskt aktiva mindre än två timmar i

veckan var det 21 % som även uppgav att de upplever sig lida av sömnproblem medan det

bland de som var fysiskt aktiva mer än tre timmar i veckan var cirka 5 % som uppgav sig lida

av sömnproblem.

Tabell 5. Mängd fysisk aktivitet utöver träning i förhållande till sömnvanor

Mindre fysiskt

aktiv Mer fysiskt aktiv P-värde*

n (%) n (%) Sömn

Timmar sömn/natt <6 16 (28,1) 10 (16,4) 0,126

7< 41 (71,9) 51 (83,6)


Nej 29 (50,9) 24 (38,1)

14


Nej 42 (75,0) 44 (69,8) Vakna under natten Ofta/ganska ofta 21 (36,2) 23 (36,5) 0,973

Sällan/aldrig 37 (63,8) 40 (63,5)


Mer än 40 min 8 (13,8) 11 (18,0)

Sömnproblem Ja 12 (21,4) 3 (4,8) 0,007

Nej 44 (78,6) 59 (95,2) *P-värde <0,05 = signifikant

3.5. Mental hälsa

För att undersöka eventuella samband mellan upplevda sömnproblem och psykisk ohälsa

besvarade respondenterna utöver frågor om sömnvanor även frågor om upplevelsen av stress,

oro, ångest, nedstämdhet samt känslan av att inte veta varför de känner så. De resultat

undersökningen och tabell 6 nedan visade var att i den grupp som svarade ja på frågan om de

upplever sömnproblem kunde en tydlig ökande trend urskiljas i fråga om stress och oro.

Fördelningen i svarskategorierna på frågan om sömnbesvär visade en snedfördelning då

väldigt få uppgav att de hade sömnproblem. Statistiska analyser uteslöts eftersom antalet

observationer var färre än 5 i flera celler. Sambandet mellan sömnproblem och de olika

variablerna för mental hälsa redovisas därför endast i procentsatser (ej p-värden). Till exempel

uppgav drygt 73 % att de ofta upplever stress medan 6,7 % av respondenterna uppgav att de

sällan eller aldrig upplever stress. På de andra variablerna ångest, nedstämdhet och känslan av

att inte veta varför de upplever dessa känslor kunde inte samma tydliga trend urskiljas i den

gruppen. Bland de som svarat att de lider av sömnproblem var det betydligt fler som uppgav

att de ofta lider av stress, oro, ångest och nedstämdhet än vad det var bland de som uppgett att

de inte lider av sömnproblem. En klart minskande trend kunde urskiljas bland de som svarade

nej på frågan om sömnproblem, till exempel så var det 68 % som uppgav att de sällan eller

aldrig upplever ångest och cirka 10 % som svarade att de ofta upplever ångest. Det var också

74 % som sällan eller aldrig upplevde nedstämdhet medan knappt 5 % ofta upplevde

nedstämdhet. Ytterligare procentsatser kan utläsas i tabell 6 nedan.

15

Tabell 6. Upplevelsen av sömnproblem i förhållande till mental hälsa

Sömnproblem Ej sömnproblem n (%) n (%) Mental hälsa Stress Sällan/aldrig 1 (6,7) 31 (30,1) Ibland 3 (20,0) 41 (39,8) Ofta 11 (73,3) 31 (30,1) Orolig Sällan/aldrig 3 (20,0) 64 (62,1) Ibland 4 (26,7) 27 (26,2) Ofta 8 (53,3) 12 (11,7) Ångest Sällan/aldrig 3 (20,0) 70 (68,0) Ibland 6 (40,0) 23 (22,3) Ofta 6 (40,0) 10 (9,7) Nedstämd Sällan/aldrig 7 (46,7) 76 (73,8) Ibland 3 (20,0) 22 (21,4) Ofta 5 (33,3) 5 (4,9) Varför Sällan/aldrig 7 (46,7) 81 (81,0) Ibland 4 (26,7) 16 (16,0) Ofta 4 (26,7) 3 (3,0)

3.6. Sociala medier I undersökningen om det fanns några samband mellan användningen av sociala medier, det

vill säga facebook, twitter, instagram och liknande medieplattformar, samt upplevelsen av att

känna sig utvilad på morgonen kunde en trend urskiljas. Antalet timmars användning av

sociala medier tycktes inte ha något samband med att känna sig utvilad på morgonen.

Däremot visade användningen av sociala medier den sista timmen för dagen ha samband med

att känna sig utvilad på morgonen. Av de som uppgav att de ofta använder sociala medier

timman innan de ska sova var det drygt 80 % som uppgav att de inte känner sig utvilade på

morgonen. Bland de som uppgav att de aldrig använder sociala medier sista timmen var det

43 % som inte kände sig utvilade och 57 % som kände sig utvilade. Exakta procentsatser kan

utläsas i tabell 7 nedan.

Tabell 7. Upplevelsen att känna sig utvilad på morgonen i förhållande till användningen av

sociala medier

16

Utvilad Ej utvilad P-‐värde*

n (%) n (%)

Sociala medier

Timmar sociala medier i <2 tim/dag 13 (22,8) 44 (77,2) 0,320

genomsnitt per dag >3 tim/dag 18 (31,0) 40 (69,0)

Sociala medier sista timmen Ofta 17 (19,5) 70 (80,5) 0,002

innan sömn Ibland 6 (37,5) 10 (62,5)

Aldrig 8 (57,1) 6 (42,9) *P-värde <0,05 = signifikant

4. DISKUSSION

4.1. Resultatdiskussion Syftet med studien var att undersöka tänkbara samband mellan sömnvanor och ett antal

faktorer så som fysisk aktivitet, mental hälsa samt användningen av sociala medier. Studien

syftade även till att undersöka om det fanns några skillnader i sömnvanor och upplevelsen av

sömnproblem mellan tjejer och killar

Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet har inverkan på människors sömnvanor

(Dregan & Armstrong, 2009). Detta bekräftades av våra resultat som visade att det finns

tydliga samband mellan träningsmängd och exempelvis antalet sömntimmar per natt och

insomningstid. Träningsmängden visade sig även vara avgörande för upplevelsen av att lida

av sömnproblem. Ett svagt samband kunde utläsas mellan träningsmängd och upplevelsen av

att vara nöjd med mängden sömn. Det kan dock antas att detta samband skulle vara starkare i

en större undersökning då övriga samband varit så tydliga. Det kan sägas att en ökad

träningsmängd gör det lättare att somna på kvällen och möjliggör en längre sömn. Det kan

finnas flera olika orsaker till varför träning är positivt förknippat med sömn. Dels har det

fastslagits i tidigare forskning att fysisk aktivitet är positivt för psykologisk funktion (Brand et

al. 2009) och den psykologiska funktionen har en klar betydelse för sömnen. Det skulle kunna

antas att mycket fysisk aktivitet skulle bidra till mer trötthet och ett större behov av att sova

17

mer på grund av den fysiska utmattningen men istället är det tvärtom, att fysisk aktivitet gör

människan piggare. Det skulle kunna bero på att endorfiner frisläpps, vilket också skulle

kunna ha samband med den goda psykologiska funktionen. Det kan också antas att de som är

mer fysiskt aktiva är mer medvetna om vikten av att vila kroppen när det behövs och därför

tillägnar sig mer sömn. Detta är avgörande för ungdomar som ju, framförallt i tonåren,

behöver mer sömn än gemene man (Moore & Meltzer, 2008). Dregan och Armstrong (2009)

kom också fram till att ungdomar med sömnstörningar i större utsträckning riskerade att lida

av sömnsvårigheter även i vuxen ålder. Det är avgörande när dessa ungdomar ska ut i

arbetslivet, eftersom prestations-, koncentrations- och arbetsförmåga med mera har visat sig

försämras när sömnproblem föreligger (Moore & Meltzer, 2008).

Vi undersökte också om mängden fysisk aktivitet utöver träning har något samband med

sömnvanor och fann i den undersökningen betydligt färre samband. I den statistiska analysen

kunde ett samband urskiljas mellan mängd vardaglig fysisk aktivitet och upplevelsen av att

lida av sömnproblem. På grund av en snedfördelad svarsgrupp kunde dock inte resultatet

sägas vara tillförlitligt. Med en större undersökningsgrupp kunde möjligtvis resultatet ha

förstärkts och ett tydligare samband hade eventuellt kunnat utläsas. Anledningen till varför

färre samband kunde utläsas mellan mängden fysisk aktivitet och sömnvanor än vid mängden

träning är svår att säga. Särskilt när, som tidigare nämnt, svarsgruppen var snedfördelad.

Kanske finns det helt enkelt inte några samband mellan att sova bra/dåligt och vardaglig

fysisk aktivitet eller också berodde det på att 80 % av respondenterna redan var mycket

fysiskt aktiva och den vardagliga fysiska aktiviteten utöver träningen gjorde därför ingen

ytterligare skillnad. Vilken typ av vardaglig fysisk aktivitet kan också ha haft betydelse. I vår

undersökning har vi inte vetat om den vardagliga fysiska aktiviteten bestått av en fem

kilometer cykeltur till skolan eller exempelvis dammsugning i hemmet.

Den hypotes vi hade om att sömnvanor förhåller sig på olika sätt beroende på om man är mer

eller mindre fysiskt aktiv kan därför sägas stämma. De huvudsakliga resultaten visade på att

en högre mängd fysisk aktivitet/träning kunde kopplas samman med bättre sömnvanor liksom

också tidigare forskning visat (Brand et al., 2009).

Gällande frågeställningen om det finns samband mellan psykisk ohälsa och sömnproblem så

kom vi i undersökningen fram till att en klar procentuell ökning av respondenter som

upplevde stress kunde ses bland de som uppgav att de led av sömnproblem. Bland de som

uppgav att de inte led av sömnproblem fanns dock inte samma ökning. De trender vi funnit

18

liknar flera av Åkerstedts (2010). Han menar att sömnbrist kan leda till minskad stresstålighet

samt klargör en ökad risk för depression. Dessa resultat liknar också de som Moore och

Meltzer (2008) kommit fram till. De påvisade i en undersökning att sömnbrist leder, förutom

trötthet, även till koncentrationssvårigheter, bristande prestationsförmåga och uppmärksamhet

med mera som kan leda till svårigheter i arbetssituationer samt sociala sammanhang.

I vår undersökning gällande oro och ångest relaterat till sömnproblem kunde en klar

minskning av detta ses i gruppen som inte uppgav sömnproblem. Detta ansågs intressant i och

med att oro och ångest ofta är återkommande vid just depression. Den grupp som uppgav att

de led av sömnproblem var dock väldigt liten och sambanden kan därför inte sägas vara

tillförlitliga. Ett antagande är dock att tydligare samband möjligtvis hade kunnat utläsas vid en

större undersökning, eftersom vi upplevde dessa trender som väldigt tydliga och också i linje

med tidigare forskning, som de resultaten till exempel Åkerstedt (2010) kommit fram till. De

uteblivna sambanden i just vår undersökning kan ha berott på att det på den här skolan var

upp mot 80 % av respondenterna som var fysiskt aktiva (träning/idrottande) mer än 3 timmar i

veckan och som Brand et al. (2009) kommit fram till är regelbunden hård träning positivt

relaterat till både sömn och psykologisk funktion.

Den hypotes vi hade om att de som upplever sig lida av sömnproblem också lider av psykisk

ohälsa i större grad fick vi efter vår undersökning förkasta. Detta på grund av en för liten

undersökningsgrupp som ledde till en snedfördelning i svarsgrupper. Trots att tydliga trender

kunde utläsas kunde alltså inte dessa resultat sägas vara tillförlitliga. Mot bakgrund av vad

tidigare forskning har visat, till exempel att problem med sömnen medför en ökad risk för

depression samt bidrar till stress (Åkerstedt, 2010), kan dock resultaten av den här

undersökningen anses ha en viss betydelse.

Angående hypotes nummer tre om mängden användning av sociala medier har något samband

med att känna sig utvilad på morgonen så gav undersökningen vissa resultat som sade att

hypotesen skulle stämma. Undersökningen visade att fanns ett samband mellan upplevelsen

av att känna sig utvilad på morgonen och att använda sociala medier sista timmen innan det är

dags att sova. Tidigare forskning har visat att sociala medier gör att unga människor riskerar

internetberoende och kommer i säng allt senare (O’Keeffe & Clarke-Pearson, 2011). Detta

kan ha stor betydelse för att ungdomarna inte känner sig utvilade på morgonen. Kommer de i

säng senare på grund av internetanvändning förlorar de viktiga sömntimmar. Som beskrivet i

bakgrundsavsnittet så infinner sig den djupa sömnen under de första av nattens sömntimmar

19

(Åkerstedt, 2001). Är då hjärnan/kroppen uppe i varv kanske flera av de djupa sömntimmarna

uteblir. Andra samband som tidigare forskning har kommit fram till är som nämnt i

bakgrundsavsnittet mellan de sociala medierna och låg sömnkvalitét (Wolniczak et al., 2013)

samt depression (Pantic et al., 2011). Detta skulle kunna bero på att de sociala medierna utgör

en stress i vardagen och bidrar då till att känslan av att vara utvilad på morgonen uteblir. Det

verkade bara vara användningen av sociala medier just den sista timmen innan det var dags att

sova som hade betydelse för upplevelsen av att vara utvilad på morgonen. Hur stor den totala

mängden användning av sociala medier var tycktes inte ha något samband med upplevelsen

av att vara utvilad på morgonen. Återigen, i och med att 80 % av undersökningens

respondenter var mycket fysiskt aktiva kan det ha påverkat resultatet. Detta i och med att de

resultat vi visat pekar på att träning/idrottande i hög grad har samband med att sova

tillräckligt. Det kan också antas att de som tränar mer ägnar mindre tid åt sociala medier för

att deras fritid upptas mer av träning.

Slutligen undersökte vi om det fanns några skillnader mellan tjejer och killars sömnvanor. I

våra resultat kom vi inte fram till några samband och hypotesen fick förkastas. Intressanta

forskningsresultat beskrivna i bakgrundsavsnittet som kan relateras till detta är att

tjejer/kvinnor i högre grad upplever stress (SOU:2006:77) och stress har som tidigare nämnt

visat sig ha samband med att lida av sömnproblem (Åkerstedt, 2010). Det skulle därför kunna

antas att tjejer skulle uppge sämre sömnvanor än killar, på grund av till exempel upplevelsen

av mer stress. Inga sådana resultat kunde utläsas i vår undersökning. Det skulle dels kunna

bero på att det var något fler killar än tjejer som svarade vilket gjorde grupperna lite

snedfördelade. En annan viktigare faktor vi pekat på tidigare är att upp emot 80 % av

respondenterna i vår undersökning var mycket fysiskt aktiva och att detta kan ha haft en viss

betydelse i och med att tidigare resultat i studien pekat på att fysisk aktivitet har en positiv

inverkan på sömnen och även är positivt för prevention av stress. Det skulle göra att våra

resultat går i linje med de som Åkerstedt (2011), Brand et al. (2009) med flera kommit fram

till. Våra resultat kan alltså trots uteblivna statistiska samband sägas ha betydelse ändå.

Avslutningsvis, syftet med studien var att undersöka vad som kan ha samband med och

tänkbart påverka hur ungdomars sömnvanor förhåller sig. De resultat vi kommit fram till har

pekat på att det finns samband mellan hur ungdomars sömnvanor förhåller sig och framförallt

variabeln fysisk aktivitet/träning. Vi fick förvisso förkasta ett par av våra hypoteser. Några på

grund av att det inte kunde utläsas några samband och några på grund av att de

trender/samband vi funnit inte har varit tillförlitliga (på grund av till exempel snedfördelade

20

svarsgrupper). Gällande det sistnämnda så har våra resultat trots små/snedfördelade

svarsgrupper gått i linje med vad tidigare forskning har visat och vi anser därför att våra

resultat ändå kan ha en viss betydelse. Resultaten skulle möjligtvis, som tidigare nämnt, bli

annorlunda med en större svarsgrupp och våra resultat kan därför sägas vara motivering till att

genomföra ytterligare en undersökning med en större population.

4.2. Metoddiskussion Studien är, som tidigare nämnt, en kvantitativ enkätundersökning. Valet på att göra en

kvantitativ studie avgjordes av studiens syfte och frågeställningar. En kvalitativ ansats hade

inte kunnat påvisa några skillnader eller samband vilket var en stor del av undersökningens

syfte. Hade en kvalitativ metod använts hade således inte studiens syfte kunnat uppfyllas.

Den ansats som valdes var relevant för undersökningens validitet, de vill säga det faktum att

undersökningen mäter det som avsetts mäta (Patel & Davidson, 2003). En kvalitativ ansats

ger större utrymme för tolkning och betydligt lägre möjlighet till att dra generaliserbara

slutsatser av resultatet. Det hade inte gett oss tillförlitliga resultat. Att poängtera är dock att

med enkätutskick som metod riskerar svaren att inte alltid vara helt sanningsenliga.

Meningsfullheten med studien kanske inses av respondenterna, de kan ha bråttom och stressa

igenom enkäten.

Valet av population föll på att det skulle vara så enkelt och kostnadseffektivt som möjligt

vilket gjorde att alla respondenter kom från en och samma skola. Då skolor kan skilja sig åt

mycket på flertalet områden är det värt att fundera kring vilka för- och nackdelar det kan ha

inneburit. Många av eleverna på just den skola som var i fokus för undersökningen var

idrottselever och det kan ha påverkat undersökningens utgång på grund av att det till exempel

blev väldigt snedfördelade grupper i vissa frågor, speciellt de angående fysisk aktivitet och

träning (se avsnitt 4.1. Resultatdiskussion). I och med att undersökningen endast utfördes på

en skola medförde det att generaliserbarheten för en totalpopulation blev låg. Dock anser vi

att det fanns en bredd på skolan i och med många olika program/inriktningar som gjorde att vi

ansåg att det inte fanns någon anledning att utvidga undersökningen till fler skolor. Målet var

att försöka få med så många elever som möjligt från de olika programmen, och då främst

elever från de idrotts- och hälsoinriktade programmen samt IT och teknik eftersom vi hade

tankar kring att det skulle skilja sig mest i svar mellan dessa program och att det därför kunde

varit intressant att ta med i resultaten. På grund av att det var betydligt fler respondenter som

21

gick idrotts- och hälsoinriktade program än IT och teknik så valde vi att inte undersöka detta

närmare för att vi ansåg att resultaten inte skulle bli tillförlitliga, det vill säga undersökningens

reliabilitet skulle bli låg.

Vid skapandet av enkäterna valde vi att dela upp den i fem olika avsnitt så enkäten skulle bli

lättöverskådlig och enkel att tolka (se bilaga 1). Vi strävade efter att i största möjliga mån ha

fyra svarsalternativ så att respondenten skulle vara tvungen att ta ställning åt något håll. Detta

för att undvika ett slentrianmässigt svarande där respondenten alltid väljer det mittersta

svarsalternativet just för att slippa tänka efter, ta ställning. Patel och Davidson (2003) menar

att det finns en viss benägenhet hos människan att undvika ändpunkterna i svarsalternativ och

dra sig in mot mitten, den s.k. centraltendensen. Att inte ha något mittalternativ är därför ett

sätt att undvika centraltendensen. I vissa frågor ansåg vi dock att det var relevant att använda

fem svarsalternativ på grund av att en del av frågorna krävde ett mer neutralt svarsalternativ.

Vid utlämnandet av enkäterna försökte vi bemöta varje klass så likartat som möjligt så att

förutsättningarna skulle bli desamma för alla respondenterna, vilket ökar validiteten och

reliabiliteten för studien. Enligt Patel och Davidson (2003) är det för reliabiliteten, det vill

säga tillförlitligheten, viktigt att på alla sätt försäkra sig om att respondenterna som ska

besvara enkäten uppfattar den så som vi har tänkt oss. Det är därför viktigt att förfarandet sker

likadant i klass nummer ett såväl som i klass nummer två. Efter att respondenterna delgetts

information om studien och de etiska aspekterna lämnade vi klassrummet så de skulle kunna

fylla i enkäten i lugn och ro utan att på grund av vår närvaro känna sig tvingade att svara eller

stressade.

Det fanns dock en skillnad i hur förfarandet gick till vid utdelningen av enkäterna, vilket

utgjordes av tidpunkten för utdelningen. I några klasser lämnade vi ut enkäterna i början eller

mitten av en lektion medan vi i några klasser fick tid att lämna ut enkäterna i slutet av en

lektion, som också kunde vara sista lektionen för dagen. Det kan ha påverkat respondenternas

koncentration och vilja att fylla i enkäten noggrant och eftertänksamt, på grund av att de till

exempel haft bråttom att avsluta lektionen och gå hem för dagen. Det är därför tänkbart att

enkäterna från vissa av respondenterna därför blivit mer slentrianmässigt eller stressigt

ifyllda.

För att ytterligare säkra undersökningens validitet och reliabilitet kunde en pilotstudie ha

genomförts. Det vill säga vi kunde ha provat att låta grupp motsvarande den tänkta

undersökningsgruppen svara på enkäten innan det verkliga utskicket ägde rum. Det hade gett

22

en föraning om frågorna i enkäten verkade svåra att tolka eller av annan anledning svåra att

svara på. Det hade också gett en möjlighet att ta in synpunkter från de som besvarat den (Patel

& Davidson, 2003).

På grund av att vi inte gjorde någon pilotstudie förlorade studien en viss styrka i sin

tillförlitlighet. Till exempel utgjordes en del av bortfallet utav respondenter som kryssat i två

svar på en och samma fråga, alternativt gjort ett kryss mitt emellan två svar på en fråga. Det

kan då antas att de har upplevt frågorna som svåra att ta ställning till eller tolka korrekt. I de

fallen där ett kryss mitt emellan har legat närmare ett svarsalternativ åt något håll har vi valt

att tolka det som att de kryssat i det närmaste svarsalternativet. Detta på grund av att vi i

enkäten uppmanat att välja det alternativ som legat just närmast. Vissa svar har dock kryssats

precis mitt emellan två rutor och därmed varit omöjligt att placera i varken den ena eller den

andra svarsgruppen. En pilotstudie hade möjliggjort för oss att förstå om några frågor

upplevdes som svåra att ta ställning till eller tolka.

Bortfallet på enkätens sista sida, där tre respondenter lämnat hela sidan obesvarad, kan antas

ha berott på att de helt enkelt inte sett frågorna för att de var på baksidan av det sista pappret.

Det hade också kunnat undvikas om en pilotstudie gjorts och vi hade upptäckt problemet och

då kunnat sätta in till exempel ett sista blad längst bak med exempelvis ett tack för

medverkan.

Som tidigare nämnt var det i studien en ganska kraftig snedfördelning i svaren på vissa frågor.

På frågan: ”Upplever du dig lida av sömnproblem/sömnsvårigheter?” var det till exempel 103

som svarade nej medan 15 stycken svarade ja. Den fördelningen medgav att även om vi i

vissa chi2-analyser kunde utläsa samband eller trender så var de inte tillförlitliga. Det kunde

eventuellt ha undvikits om till exempel populationen varit större eller om fler svarsalternativ

använts som gjort frågan lättare att ta ställning till. Som tidigare nämnt kan också

undersökningen påverkats av att så många som 80 % av respondenterna var fysiskt

aktiva/idrottade mer än 3 timmar per vecka. För framtida forskning är det därför av stort värde

att göra undersökningar på större och bredare populationsgrupper.

4.3. Framtida forskning

Vidare forskning behövs framförallt inom området angående sociala medier då det är ett

relativt nytt fenomen som tycks ha flera negativa samband med hälsa. Då vår förhållandevis

23

lilla undersökning tyder på ett samband mellan användningen av sociala medier sista timmen

och känslan av att inte känna sig utvilad på morgonen skulle större undersökningar med en

bredare population möjligtvis kunna påvisa ytterligare resultat som kan ligga till grund för

åtgärdsplaner och dylikt.

Mycket forskning har redan gjorts på områden kring psykisk ohälsa, fysisk aktivitet och

sömnproblem bland ungdomar. En del av denna forskning har vi tagit upp i arbetet. Den

forskning som gjorts har till stor del konstaterat samband och påvisat en ökning av

ovanstående faktorer. Den forskning som fortsättningsvis bedrivs bör fokusera på hur

problemen kan komma att åtgärdas så att problemen inte ökar ytterligare utan trenderna kan

vändas. Som nämnt tidigare så har Dregan & Armstrong (2009) påvisat att det utgör betydligt

större risk för att lida av sömnproblem i vuxen ålder om man lider av dem som ung. Det

tecknar för att det är viktigt att komma tillrätta med sömnproblem tidigt, så att risken minskar

för att framtida problem uppstår och orsakar ytterligare problem.

24

KÄLLFÖRTECKNING Brand, S., Gerber, M., Beck, J., Hatzinger, M., Pühse, U., & Holsboer-Trachsler, E. (2009).

High exercise levels are related to favorable sleep patterns and psychological functioning in

adolescents: A comparison of athletes and controls. Journal of adolescent health, 46, s. 133-

141.

Cizza, G., Skarulis, M., & Mignot, E. (2005). A link between short sleep and obesity: Building

the evidence for causation. Sleep, 28:12, s. 17-20.

Dregan, A., & Armstrong, D. (2009). Adolescence sleep disturbances as predictors of

adulthood sleep disturbances – A cohort study. Journal of adolescent health, 46, 482-487.

Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Folkhälsorapport (2009). Stockholm: Socialstyrelsen.

Höjer, D. (2008). Uppdrag hälsa. Elevers livsstil, sömn, rörelse och mat. Stockholm: Sveriges

utbildningsradio.

Moore, M., & Meltzer, L.J. (2008). The sleepy adolescent: Causes and consequences of

sleepiness in teens. Paediatric respiratory reviews, 9, s. 114-121.

O'Keeffe G. S., & Clarke-Pearson, K. (2011). Clinical Report: The Impact of Social Media on

Children, Adolescents, and Families. Pediatrics, 127:4, s. 800-804.

Pantic, I., Damjanovic, A., Todorovic, J., Topalovic, D., Bojovic-Jovic, D., Ristic, S., &

Pantic, S. (2011). Assocation between social networking and depression in high school

students: Behavioral physiology viewpoint. Psychiatria Danubina 2012, vol 24, nr 1, s. 90-93.

Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap.

Stockholm: Liber.

SOU:2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder.

Stockholm: Fritzes offentliga publikationer

Statens folkhälsoinstitut. (2008). FYSS 2008. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och

sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

25

Suzuki, H., Kaneita, Y., Osaki, Y., Minowa, M., Kanda, H., Suzuki, K., Wada, K., Hayashi,

K., Tanihata, T., & Ohida, T. (2011). Clarification of the factor structure of the 12-item

General Health Questionnaire among Japanese adolescents and associated sleep status.

Psychiatry Research, vol 188, nr 1, 30 June 2011, s. 138–146.

Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer för humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wolniczak, I., Cáceres-DelAguila, J.A., Palma-Ardiles, G., Arroyo, K.J., Solis-Visscher, R.,

Paredes-Yauri, S., Mego-Aquije, K., & Bernabe-Ortiz, A. (2013). Association between

Facebook Dependence and Poor Sleep Quality: A Study in a Sample of Undergraduate

Students in Peru. Peru: School of medicine, faculty of health sciences, UPC.

Åkerstedt, T. (2001). Sömnens betydelse för hälsa och arbete. Fakta och goda råd. Järvsö:

Bauer Bok.

Åkerstedt, T. (2010). Livsstilen påverkar sömnen – På gott och ont. Läkartidningen, 36, 107,

2072-2076.

26

BILAGOR

Bilaga 1. Enkät

1. Vilket år är du född? 2. Kön?

19___ Man □ Kvinna □ 3. Vilket gymnasieprogram studerar du på?

_________________________________________

På följande frågor, välj det alternativ som ligger närmast.

Sömn 4. Hur många timmar sover du i genomsnitt per natt under skolveckor?

Mindre än 4 timmar □

Mellan 4-6 timmar □

Mellan 7-8 timmar □

Mer än 8 timmar □ 5. Känner du dig överlag nöjd med den mängd sömn du får under skolveckor?

Ja □ Nej □

6. Känner du dig överlag utvilad när du vaknar på morgonen under skolveckor?

Ja □ Nej □

7. Brukar du vakna under natten?

Ja, varje natt □

Någon gång per vecka □

Någon gång per månad □

Nej/mer sällan □

27

8. Efter att du gått och lagt dig, hur lång tid tar det för dig att somna?

Mindre än 20 min □

Mellan 20-40 min □

Mellan 40-60 min □

Mer än 60 min □

9. Upplever du dig lida av sömnproblem/sömnsvårigheter?

Ja □ Nej □

Fysisk aktivitet

10. Hur ofta tränar/idrottar du under en normalvecka? Vi menar här till exempel någon styrke- eller konditionsträning eller om du utövar någon individuell sport eller lagidrott

Mindre än 1 tim/vecka □

1-2 tim/vecka □

3-5 tim/vecka □

Mer än 5 tim/vecka □

11. Hur fysiskt aktiv är du utöver idrottandet under en normalvecka? Vi menar här till exempel när du promenerar, cyklar/går till skola, utför hushållsarbete och dylikt.

Mindre än 1 tim/vecka □

1-2 tim/vecka □

3-5 tim/vecka □

Mer än 5 tim/vecka □

28

Mental hälsa 12. Brukar du känna dig stressad? Till exempel att du känner att tiden inte räcker till, du har mer att göra än vad du känner att du klarar av.

Aldrig □

Sällan □

Ibland □

Ganska ofta □

Väldigt ofta □

13. Brukar du känna dig orolig?

Aldrig □

Sällan □

Ibland □

Ganska ofta □

Väldigt ofta □

14. Brukar du uppleva ångest?

Aldrig □

Sällan □

Ibland □

Ganska ofta □

Väldigt ofta □ 15. Brukar du känna dig nedstämd/ledsen?

Aldrig □

Sällan □

Ibland □

Ganska ofta □

Väldigt ofta □

29

16. Händer det att du känner dig stressad, orolig, nedstämd/ledsen eller upplever ångest utan att veta varför?

Aldrig □

Sällan □

Ibland □

Ganska ofta □

Väldigt ofta □

Datoranvändning/sociala medier 17. Hur många timmar i genomsnitt använder du datorn på fritiden?

Mindre än en tim/dag □

1-2 tim/dag □

3-4 tim/dag □

Mer än 4 tim/dag □

18. Hur många timmar i genomsnitt per dag använder du sociala medier i dator/mobil? Med sociala medier menar vi till exempel facebook, twitter, instagram, bloggar och dylikt.

Mindre än en tim/dag □

1-2 tim/dag □

3-4 tim/dag □

Mer än 4 tim/dag □

19. Brukar du använda facebook, twitter, instagram eller dylikt den sista timmen innan du ska sova?

Aldrig □

Sällan □

Ibland □

Ganska ofta □

Väldigt ofta □

30

Bilaga 2. Följebrev

Studie om sömnvanor hos ungdomar Till Dig som studerar på JB-gymnasiet

Idag är det mycket vanligt att ungdomar upplever sömnsvårigheter av något slag, samtidigt som många också upplever stress och oro i stor grad. Den här enkätundersökningen syftar, mot bakgrund av detta, till att undersöka hur sömnvanorna ser ut på er gymnasieskola i förhållande till ett antal olika faktorer.

Vi som genomför studien heter Sofie Wallquist och Jenny Holmberg och studerar just nu sista terminen på programmet Hälsa & Wellness på Karlstad Universitet. Under denna termin skriver vi vårt examensarbete och i detta ingår det att göra en studie. Själva undersökningen kommer att genomföras under perioden 20-29/3 och resultaten kommer att redovisas i en B-uppsats i slutet av maj.

Enkäten är frivillig och om det är någon fråga Du inte vill svara på är det okej att hoppa över den och gå vidare till nästa fråga.

Dina svar är helt anonyma och resultatet kommer att redovisas på ett sådant sätt att ingen kommer att kunna identifiera vad just Du svarat.

Dina svar kommer inte att användas till något annat än till studiens syfte och allt svarsmaterial förstörs när studien är avslutad.

Har du frågor eller synpunkter på något kring studien, kontakta oss gärna! Jenny Holmberg Sofie Wallquist [email protected] [email protected]

0702-583894 0705-804187

_____________________ _____________________

ungdomars sömnvanor632261/fulltext01.pdfi och med att också övervikt/fetma/diabetes ökat,...

Documents